IT-plan KÄLLÄNGENS SKOLOMRÅDE FÖRSKOLOR Björklövet Bo Kalvhagen Kaninen Nallebjörnen Yttringe

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "IT-plan KÄLLÄNGENS SKOLOMRÅDE 2012-2013. FÖRSKOLOR Björklövet Bo Kalvhagen Kaninen Nallebjörnen Yttringe"

Transkript

1 IT-plan KÄLLÄNGENS SKOLOMRÅDE FÖRSKOLOR Björklövet Bo Kalvhagen Kaninen Nallebjörnen Yttringe GRUNDSKOLOR Bo år F-3 Klockargården år F-3 Rudboda år F-5 Källängen år

2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Förord Sammanfattning för skolområdet* Inledning* IT i förskola* Datorer Datorer till barnen* Datorer för personal* Datakunskap för barn Pedagogiska program och webbtjänster Projektorer, digitala skrivtavlor Nätverk IT i skola* Datorer Datorer för elever* Datorer för personal* Datakunskap för elever Pedagogiska program och webbtjänster Interaktiva skrivtavlor, projektorer och övrig IT utrustning Nätverk IT-kompetens för pedagoger* IT-kompetens för skolledarna* Skoldatatek IT-baserade verksamhetssystem* Webbplats Organisation Kvalitetssäkring Bilagor Sammanställning av antalet datorer i Källängens skolområde Underlag för beräkning av datortäthet kring antal personal/elever/barn per dator Underlag angående kompetensen för personal som genomgått PIM-utbildning inom skolområdet

3 Förord Lidingö stads mål är att ha Sveriges bästa förskolor och skolor. I den nya skollagen, som ska tillämpas från och med den 1 juli 2011, står att alla elever ska ha tillgång till de lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning. Kursplanerna i den nya läroplanen för grundskolan (Lgr 11) förutsätter tillgång till internet och det blir tydligare hur ämnesundervisningen förväntas bidra till utvecklandet av digital kompetens. Mer specifika digitala kunskaper tas upp i de nya kursplanerna inom varje ämne. De nya styrdokumenten ställer därmed ökade krav på lärares kunskaper och möjlighet till kompetensutveckling på området. Digital kompetens finns med som en av EU kommissionens åtta nyckelkompetenser. Begreppet digital kompetens innefattar kunskaper, färdigheter och attityder till digitala verktyg och IKT. De obligatoriska avsnitten (*) att beskriva i skolornas IT-planer härrör direkt till de indikatorer som finns för Utbildningsnämndens (UN) övergripande mål IKT (informationsoch kommunikationsteknologi) är ett verktyg i skolor och förskolor på alla nivåer. Indikatorerna är: Antal pedagoger per dator Antal elever per dator Kompetens hos lärare; andel lärare som genomgått PIM-utbildning (praktisk it- och mediekompetens). Utöver detta skall skolornas användning av utbildningsförvaltningens webbaserade verksamhetssystem mot föräldrar och internt på skolan beskrivas (8. Datasystem) 1. Sammanfattning för skolområdet* Lidingö stads mål är att ha Sveriges bästa förskolor och skolor. Vi kan med stolthet säga att enheterna inom Källängens skolområde är i topp bland Sveriges bästa förskolor och skolor. Under läsåret tog hela området ett stort kliv framåt när det gäller digital kompetens och ett interaktivt lärande. Med skolområdets gemensamma IT-plan som utgångspunkt så har nu samtliga enheter skrivit sina egna IT-planer och beskrivit hur den fortsatta IT utvecklingen skall ske på respektive enhet. Vi har installerat trådlösa nätverk i samtliga enheter. Alla klassrum har någon typ av projektorlösning som gör att vi kan få ett interaktivt lärande med Internets möjligheter till samtliga elever. Området har gjort en massiv omvandling från stationära datorer till bärbara och vi har en 1 till 1 lösning när det gäller lärardatorer. Inköp av fler elevdatorer har också gjorts i form av nya pool pc datorer till samtliga skolor, placerade i datavagnar för att få ett flexibelt och maximerat nyttjande av datorerna. En höj och sänkbar Activeboard har installerats på Kalvhagens förskola för att låta förskolebarnen på ett interaktivt sätt ta till sig kunskap och information på ett nytt och annorlunda sätt. Kalvhagens förskola har även varit med i stadens pilotprojekt kring Surfplattor i förskolan. Satsningen på IT kommer fortfarande vara ett prioriterat arbetsområde för skolområdet med fokus på utöka antalet datorer och kompetensutbilda personal. Med denna IT-plan kommer skolområdet att ytterligare flytta fram sin position vad det gäller digital kompetens och ett interaktivt lärande. 3

4 2. Inledning* Syftet med denna IT-plan är att ta fram en plan för Källängens skolområdes fortsatta satsning på sin IT infrastruktur. Den skall ligga till grund för de olika enheternas IT planer och deras fortsatta utveckling kring ett digitalt lärande. Digital kompetens finns med som en av EU kommissionens åtta nyckelkompetenser. Begreppet digital kompetens innefattar kunskaper, färdigheter och attityder till digitala verktyg och IKT, (informations- och kommunikationsteknologi). Denna plan skall göra att skolområdet arbetar med EU kommissionens mål kring digital kompetens och uppnår Lidingö Stads mål för IT samt att den skall bidra till att lyckas med vårt övergripande mål: En gemensam värdegrund som genomsyrar vår verksamhet och bidrar till en trygg, hälsosam och utvecklande lär- och arbetsmiljö. IT-planen betonar begreppet utvecklande lärmiljö. Begreppet IT delas in i följande delmål i IT-planen IT i förskola IT i skola IT kompetens för pedagogerna IT kompetens för skolledare Skoldatatek IT baserade verksamhetssystem Webbplats Organisation Kvalitetssäkring 3. IT i förskola* Förskolorna har inte kommit lika långt i sin IT-struktur som områdets skolor. Men med utgångspunkt från förskolornas IT planer så har arbetet med den digitala kompetensen och ett digitalt lärande påbörjats. Samtliga förskolor har i dag trådlösa nätverk som ett komplement till deras fasta nätverk. En förskola (Yttringe) kommer att koppla bort det trådlösa nätverket och istället inmontera vägguttag i hemvisterna. Anledningen är att ett barn i förskolan anses ha behov av detta på grund av strålningen. För övrigt har stationära datorer ersatts med bärbara för att få ett mer flexibelt arbetssätt både när det gäller personal och barn. Kalvhagens förskola har som första förskola installerat en höj och sänkbar Activeboard för att låta barnen på ett interaktivt sätt ta till sig kunskap och information på ett nytt och annorlunda sätt. Kalvhagen har även varit med i ett pilotprojekt kring SAMSUNG surfplattor i förskolan. 4

5 3.1 Datorer Antalet datorer i förskolorna är fortsatt låg. Det finns ca 1 dator per avdelning. En omvandling från stationära till bärbara genomfördes under 2011 för att datorerna skall kunna användas på ett flexiblare sätt. Nedan finns två sammanställningar av antalet datorer inom förskolorna i Källängens skolområde, avläst och Resultatet visar att under de senaste 18 månaderna är antalet datorer per barn och personal i princip oförändrat för skolområdets förskolor. Denna sammanställning stäms av och uppdateras årligen den 15 oktober. Resultatet redovisas till utbildningsnämnden som ett resultat till UF s mål att öka datortäten för pedagoger och barn Förskola Barn Anställda Antal barn Antal anställda Antal Elev PC Antal PC för anställda Totalt antal PC Bo förskola 14,0 15, Björklövet 3, Kaninen 16,3 5, Nallebj./Kalvhag. 26,3 5, Yttringe 10,8 11, Totalt 25,5 5, Förskola Barn Anställda Antal barn Antal anställda Antal Elev PC Antal PC för anställda Totalt antal PC Bo förskola 14,0 8, Björklövet 146,0 3, Kaninen 17,3 5, Nallebjörnen 17,0 7, Kalvhagen 65,0 3, surfplattor Yttringe 12,5 12, Totalt 26,1 4, Antalet datorer på förskolan skall öka. Varje avdelning skall minst ha en administrativ och en pedagogisk dator. I takt med att behovet av datorer ökar och ekonomin för respektive enhet tillåter det, så kommer förskolorna successivt utöka antalet datorer på sin enhet. 3.2 Datorer till barnen* Mindre än hälften utav förskolornas datorer är pedagogiska. Idag är datortätheten 26 barn per pedagogisk dator, med en variation mellan barn mellan områdets förskolor. Det är på de pedagogiska datorerna som eleverna kan logga in på förskolans barnkonto och träna på de pedagogiska program som finns installerade på datorerna. Kalvhagens förskola har under vt 2012 varit delaktig i ett projekt kring surfplattor på förskolan. Under projektet har förskolan fått låna 5 st. surfplattor för att se hur barn och 5

6 personal kan använda sig utav surfplattor under verksamheten. En utvärdering som gjorts visar att de äldre barnen har haft störst nytta av surfplattorna. De har använts som uppslagsverk både i förskolan och i naturen. Surfplattorna har varit till hjälp för de barn som har språk/tal svårigheter. Dessutom har man sett på bilder/film, skrivit, målat och spelat enklare pedagogiska program. Kalvhagen beslöt efter projektet att köpa in två surfplattor till förskolan. Antalet barn per pedagogiska datorer skall minska så att barnen har en möjlighet till att uppnå kunskapsmålen som finns på våra förskolor. Antalet surfplattor skall öka som ett komplement till datorerna. Om det är brist på pedagogiska datorer på avdelningen, så kan de datorer som finns på förskolan samlas ihop i ett rum under något arbetspass i veckan så att barnen får möjlighet att genomföra de pedagogiska program som finns i förskoleavtalet och på Internet. I takt med att behovet av datorer ökar och ekonomin för respektive enhet tillåter det, så kommer förskolorna successivt utöka antalet datorer på sin enhet. Pedagoger från områdets förskolor skall ha möjlighet att besöka Kalvhagens förskola för att inspireras och få tips till användningsområden för surfplattor. 3.3 Datorer för personal* Drygt hälften av förskolornas datorer är administrativa. Det innebär att bara personalen kan logga in på dessa datorer. Idag är datortätheten 4,7 pedagoger per administrativ dator, med en variation mellan 3 12 pedagoger mellan områdets förskolor. Alla bärbara administrativa datorer har också möjlighet till VPN anslutning. VPN (virtual private network) är en säker förbindelse, även kallat tunnel, mellan dator och server/servrar i Lidingö stad. Fördelen är i första hand att pedagogen kan komma åt sin hemkatalog eller förvaltningens gruppkataloger, Ö-nätet från sitt hemnätverk. Antalet pedagoger per administrativa datorer skall minska så att personalen har en bra möjlighet till att genomföra sin pedagogiska dokumentation och annat administrativt arbete. I takt med att behovet av datorer ökar och ekonomin för respektive enhet tillåter det, så kommer förskolorna successivt utöka antalet datorer på sin enhet, framförallt med tonvikt på att förtäta antalet datorer för förskolans förskollärare. 6

7 3.4 Datakunskap för barn för barnens datakunskap i skolområdets förskolor har under 2011 beslutats av förskolecheferna. Dessa mål är strävans mål som eleverna skall klara när de lämnar förskolan och börjar i förskoleklass. Förskolorna i Källängens skolområde skall sträva efter att varje barn kan: sätta på, logga in och stänga av datorn hantera mus och tangentbord använda de pedagogiska programmen som finns i förskoleavtalet göra enkla figurer i programmet Paint Alla förskolor skall ha inloggningskonto för sina barn. Om det är brist på pedagogiska datorer på avdelningen, så kan de datorer som finns samlas ihop i ett rum under något arbetspass i veckan så att barnen får möjlighet att genomföra de pedagogiska program som finns i förskoleavtalet och på Internet. 3.5 Pedagogiska program och webbtjänster Lidingö Stad har köpt en kommunlicens för förskoleavtalet från Elevdata. Detta innebär att förskolorna har en bra grund av pedagogiska program eftersom dessa program finns installerade på samtliga pedagogiska datorer. Just nu kan även barnen via Elevdatas nedladdningssida installera samtliga program i förskoleavtalet på sina hemdatorer. Kostnaden för att få programvaror paketerade på våra datorer är hög. Det finns gott om bra pedagogiska program på webbsidor som är gratis att använda. Alla förskolor har via sin hemsida ett länkarkiv Lilla digitala skattkistan med förslag och länkar till bra pedagogiska program som är anpassade till barn i förskolan. Barnen skall använda förskolans datorer och förskoleavtalet som Lidingö Stad har köpt kommunlicens för och andra pedagogiska program så att IT målen kan uppnås innan barnen lämnar förskolan. Förskolans pedagogiska datorer kan samlas ihop i ett rum under något arbetspass i veckan då barnen får möjlighet att genomföra de pedagogiska program som finns i förskoleavtalet och på Internet. Information om att möjligheten finns att installera förskoleavtalets programvaror sprids via avdelningarnas veckobrev eller via den IT-ansvarige på respektive förskola. 7

8 3.6 Projektorer, digitala skrivtavlor Alla förskolor har mobila projektorer för att bl.a. kunna visa upp förskolans pedagogiska dokumentation för föräldrar och barn. Kalvhagens förskola har också fått en höj och sänkbar Activeboard installerad. Detta gjordes som ett pilotprojekt för att låta förskolebarnen på ett interaktivt sätt ta till sig kunskap och information på ett nytt och annorlunda sätt. Projektet finansierades av skolområdet. et är att fler förskolor i området skall investera i en interaktiv projektor eller en digital skrivtavla för att barnen på ett interaktivt sätt skall ta till sig kunskap och information på ett nytt och annorlunda sätt. Pilotprojektet har utvärderats under vt Utvärderingen påvisade glädje och nytta för barnen och personalen genom att använda sig utav tavlan. Pedagoger från alla områdets förskolor har haft möjlighet att komma till Kalvhagens förskola för att se och inspireras av hur Kalvhagens pedagoger använder sig utav sin Activeboard. 3.7 Nätverk Alla förskolor har ett väl utbyggt nätverk med fasta anslutningspunkter samt ett öppet trådlöst nätverk. Förskolorna gjorde denna investering under Yttringe förskola har i juni 2012 monterat ner det trådlösa nätverket och istället inmonterat vägguttag i sina hemvister på förskolan. Samtliga förskolor ha ett trådlöst nätverk för att få ett flexibelt arbetssätt för elever och lärare. Eftersom samtliga förskolor i skolområdet har ett trådlöst nätverk så är målet uppnått. Utbyggnaden av de trådlösa nätverken måste ske alltefter som kapaciteten kräver det. 8

9 4 IT i skola* 4.1 Datorer Under läsåret gjordes en massiv omvandling av stationära datorer till bärbara. Från att 80 % av skolans datorer varit stationära, så är vi idag nere på 15 %. De stationära datorer som finns kvar i skolorna har nu ett speciellt syfte till att en omvandling inte är nödvändig. Nedan finns två sammanställningar av antalet datorer inom förskolorna i Källängens skolområde, avläst och Resultatet visar att under de senaste 18 månaderna har antalet datorer per elev och personal minskat på samtliga skolenheter precis som utbildningsnämndens mål säger. Detta trots att både antalet elever och antalet personal har ökat. Denna sammanställning stäms av och uppdateras årligen den 15 oktober. Resultatet redovisas till utbildningsnämnden som ett resultat till UF s mål att öka datortäten för pedagoger och barn Skola Elever Anställda Antal elever Antal anställda Antal lärare Antal Elev PC* Bo 11,8 2, Klockargården 7,7 2, Antal PC för anställda Kommentar Källängen 5,7 1, *inkl 56 st PoolPC Rudboda 8,0 6, Totalt 6,9 2, Skola Elever Anställda Antal elever Antal anställda Antal lärare Antal Elev PC* Antal PC för anställda Kommentar Bo 6,7 2, *inkl.12 st PoolPC Klockargården 7,1 1, *inkl.14 st PoolPC Källängen 4,2 1, *inkl.112 st PoolPC Rudboda 5,6 2, *inkl.26 st PoolPC Totalt 5,1 1, Alla lärare skall ha en 1 till 1 lösning samt att eleverna skall få en större tillgång till datorer när skolarbetet kräver det och för att kunna genomföra ett digitalt lärande i undervisningen. Antalet datorer skall utökas i takt med att ekonomin för respektive skola tillåter det. Prioritering är att alla lärare skall ha en 1 till 1 lösning därefter utökning av antalet elevdatorer. 4.2 Datorer för elever* Datortätheten för skolområdets elever är idag 5,1 elever per dator. Variationen mellan våra olika skolor ligger mellan 4,2 7,1 elever per dator. Detta är en förbättring mot tidigare avstämning och en ökning med 76 elevdatorer till totalt 263 st. Källängen 6-9 var pilotprojekt för Pool PC för Lidingös grundskolor med 56 bärbara datorer. 9

10 Då projektet var lyckat har samtliga skolor inom skolområdet köpt in Pool PC till sina elever. Källängen har köpt in ytterligare 56 st, Rudboda 26 st, Klockargården 14 st och Bo skola 12 st. Datorerna är placerade i datavagnar på respektive skola. Då dessa datorer kräver individuella elevinloggningar för att komma ut på Lidingö Stads öppna elevnät så har Klockargården och Rudboda pilotprojekt för detta under våren Idag finns det möjlighet för samtliga elever från förskoleklass att få individuella inloggningskonton. Antalet elever per dator skall minska så att eleverna har god tillgång till datorer för att få en flexibel lärmiljö och ett digitalt arbetssätt. Om det visar sig att elevdatorerna inte finns tillgängliga i den utsträckning som undervisningen kräver, så skall antalet elevdatorer utökas i takt med att ekonomin för respektive skola tillåter det. Det skall finnas både Pool PC och vanliga pedagogiska datorer med alternativa installerade tillgängliga för eleverna. Med alternativa verktyg menar vi programvaror som hjälper elever med läs- och skrivsvårigheter. 4.3 Datorer för personal* Datortätheten för skolområdets lärare/pedagoger är idag 1,7 anställda per dator. Variationen mellan våra olika skolor ligger mellan 1,3 2,8 anställda per dator. Detta är en förbättring mot tidigare avstämning och en ökning med 46 administrativa datorer till totalt 112 st. Under läsåren gjordes en satsning på en 1 till 1 lösning till lärarna i skolområdet. Med 1 till 1 lösning innebär att varje lärare förfogar över en egen bärbar administrativ dator med möjlighet till VPN anslutning. VPN (virtual private network) är en säker förbindelse, även kallat tunnel, mellan dator och server/servrar i Lidingö stad. Fördelen är i första hand att läraren kan komma åt sin hemkatalog eller förvaltningens gruppkataloger, ö-nätet osv från sitt hemnätverk. Samtliga skolor inom skolområdet har uppnått målet att alla lärare skall ha en 1 till 1 lösning. Klockargården har även en 1 till 1 lösning för sina förskollärare. Antalet pedagoger per dator skall minska. Alla lärare skall tillgång till en 1 till 1 lösning, d.v.s. en personlig dator under den arbetsförlagda arbetstiden och efter skoldagen slut. Även övrig personal skall när behov finns ha möjlighet till en 1 till 1 lösning. et är uppnått för samtliga skolor inom skolområdet när det gäller lärare med en tjänstgöringstid över 75 %. Nu är målet att utöka antalet tillgängliga datorer för övrig pedagogisk personal på skolorna. Antalet datorer skall utökas i takt med att ekonomin för respektive skola tillåter det. 10

11 4.4 Datakunskap för elever Organiserad datakunskap för eleverna i skolområdet finns i dagsläget endast på Rudboda skola där eleverna från år 2 till år 5 har minst en lektion pedagogledd datalektion i veckan. På övriga skolor använder eleverna datorerna utifrån sina egna kunskaper och utifrån lärarens möjligheter till att individualisera och instruera eleverna i de olika pedagogiska programmen som finns installerade på skolan datorer. Detta gör att förutsättningarna inom skolområdet är ojämna. Eleverna skall ha en högre datakunskap när de lämnar skolan framöver. De skall kunna använda de pedagogiska programmen som finns på datorerna samt kunna arbeta i Officepaketet på en sådan nivå att de kan producera dokument och presentationer inom ramen för sina arbetsuppgifter. Eleverna skall också vara väl förtrogna med etiska frågor kring de sociala medierna och med betydelsen av ett källkritiskt granskande av den information som man kan hämta från Internet. I år 4-5 skall grunden för elevernas färdigheter i Officepaketet läggas. Eleverna skall stå på samma nivå i sin datakunskap när de börjar Källängens 6-9 del. I takt med att antalet elevdatorer ökar så kommer eleverna få en större tillgång på datorer vilket innebär att datafärdigheten hos eleverna också automatiskt kommer att öka. Etiska dilemman och källkritik tas upp under den ordinarie undervisningen i t.ex. svenska. Datautbildningen i Officepaketet, Word och PowerPoint, sker framför allt under år 4-5 där grunden för att använda programmen läggs. Detta kan ske med hjälp av de Pool PC som finns tillgängliga för arbetslaget. För de yngre barnen skall tid läggas på att lära de använda de pedagogiska dataprogrammen på rätt sätt. Detta kan ske inom ramen för ordinarie undervisning eller genom Elevens val eller via delningstimmar med fritidspersonal som ansvariga för utbildningen. Om alla elever som startar år 6 skulle ha en gemensam grund att stå på i datakunskap så skulle det fortsatta arbetet med elevernas IT mognad underlättas. 4.5 Pedagogiska program och webbtjänster Lidingö Stad har köpt in kommunlicens för skolavtalet från Elevdata. Detta innebär att skolorna har en bra grund av pedagogiska program. Skolavtalets programvaror får även installeras på elevernas hemdatorer. Kostnaden för att få programvaror paketerade på våra datorer är hög. En del webbaserade program finns tillgängliga på kommunlicens såsom NE och SO-biblioteket. Det finns gott om bra pedagogiska program på webbsidor som är gratis att använda. Bo, Klockargården och Rudboda skola har via sin hemsida ett länkarkiv Digitala skattkistan med förslag och länkar till bra pedagogiska program indelade i olika ämnesrubriker som är anpassade till eleverna i skolorna. 11

12 Klockargården och Bo skola har under läsåret köpt in Liber espresso, ett multimediaverktyg för F-6 som ger dig ett aktuellt och åldersadekvat innehåll i samtliga ämnen kopplat mot LGR11. De pedagogiska dataprogrammen skall vara ett komplement till ordinarie undervisning. Lärarna skall kunna individanpassa programmen så att eleverna får träna på rätt nivå. Alla elever skall ha få erbjudande och möjlighet att installera Skolavtalets program på sina hemdatorer. Allt fler pedagogiska program skall vara webbaserade. Länkarkiv skall finnas på varje skolas hemsida över bra pedagogiska webbsidor som lärare använder i undervisningen, för att fler lärare på ett enkelt sätt skall få kännedom och tillgång till dessa sidor. Interaktiva och digitala läromedel skall få ett större utrymme framöver i undervisningen. Alla lärare skall via fortbildningsdagar utbilda sig i de pedagogiska dataprogrammen, så att de kan individanpassa programmen för sina elever. Utbildningen kan ske med hjälp av enheternas specialpedagoger eller med hjälp av Skoldatateket. Skolavtalets programvaror finns tillgängliga för samtliga elever i skolområdet via Elevdatas nedladdningssida på deras hemsida. Installationsuppgifter kan fås av skolornas specialpedagoger eller IT-samordnare. Erfarenheterna från Liber espresso som Klockargården och Bo skola använder skall spridas till övriga enheter. 4.6 Interaktiva skrivtavlor, projektorer och övrig IT utrustning Rudboda skola och Källängens skola har projektorer i samtliga klassrum. Klockargården och Bo skola har installerat Activeboards eller interaktiva projektorer i sina klassrum. Detta innebär att samtliga klassrum i skolområdet har en projektorlösning som gör att vi kan få ett interaktivt lärande med Internets möjligheter. Källängen, Klockargården och Rudboda skola har köpt in digitala dokumentkameror som ersätter de äldre OH-projektorerna. Varje klassrum inom skolområdet skall kunna erbjuda ett interaktivt lärande med Internets möjligheter. Varje enhet skall öka den digitala kringutrustningen för att effektivisera och få ett IT baserat lärande. et med att alla klassrum skall kunna erbjuda ett interaktivt lärande med Internets möjligheter är uppnått. Den digitala kringutrustningen kommer successivt att öka då gammal utrustning skall ersättas och nya IT produkter tas fram. 12

13 4.7 Nätverk Samtliga skolor har ett väl utbyggt nätverk med fasta anslutningspunkter samt ett öppet trådlöst nätverk. Samtliga skolor ha ett trådlöst nätverk för att få ett flexibelt arbetssätt för elever och lärare. et är uppnått. Utbyggnaden av de trådlösa nätverken måste ske alltefter som kapaciteten kräver det. Ett problem med utbyggnaden kan bli ekonomin för detta. IT-kontorets prispolicy för accesspunkter innebär idag att Källängens skola betalar :- för sitt trådlösa nätverk per år. 5 IT-kompetens för pedagoger* IT kompetensen bland skolområdets medarbetare är väldigt varierande. Det finns kunniga datoranvändare och det finns medarbetare som sällan loggar in på stadens nätverk. Antal medarbetare inom skolområdet skall utbildas inom PIM (Praktisk IT- och Mediekompetens). Under hösten 2011 startade skolledare och skolornas inspiratörer upp sin utbildning. Under vårterminen 2012 har många av skolornas personal startat upp sin PIMutbildning. I tabellen här nedan ser man en avstämning av skolenheternas resultat av antalet PIM-uppstartade och PIM-examinerade från Skola Antal personal Antal PIM-uppstatade Antal PIM-examinerade på nivå 3 Procent PIMexaminerade per skola Bo skola ,7 % Klockargårdens skola ,1 % Källängens skola ,3 % Rudboda skola ,6 % Alla medarbetare skall formulera ett personligt IT mål vid sitt medarbetarsamtal som skall följas upp året därpå. Att höja medarbetarnas IT kompetens är ett prioriterat mål för skolområdet. Alla medarbetare skall utbildas i PIM certifiering genom skolverket. Delmålet är att 100 % av deltagarna förväntas uppnå och examineras på nivå två och 80 % av deltagarna förväntas examineras på nivå tre. Alla medarbetare skall formulera ett personligt IT-mål i sitt medarbetarsamtal med enhetschefen. Kompetens hos pedagoger; andel pedagoger som genomgått PIM-utbildning skall öka inom skolområdet för varje enhet. 13

14 Lidingö Stad gick med som kommun i PIM under Staden har en organisation som ansvarar för PIM-utbildningen. Under läsåret fortsätter skolans lärare och pedagoger sin PIM-utbildning. Även förskolans pedagoger kommer att under läsåret starta upp utbildningen. Tanken är även här att förskolans inspiratörer skall börja sin utbildning innan övriga förskolepedagoger följer efter. Resultatet över enheternas PIM-utbildning finns att följa kontinuerligt på Ö-nätet. I samtalsunderlaget för medarbetarsamtalet formuleras det personliga IT-målet. Detta mål följs upp på kommande års medarbetarsamtal. 6 IT-kompetens för skolledarna* Områdets skolledares IT-kompetens är av varierande kvalitet. Datorn är dock ett arbetsredskap som används en stor del av arbetstiden. Undersökningar i landet visar att hälften av alla skolledare använder datorn mer än 20 timmar per vecka. En del skolledare anser att IT äter upp deras tid andra tycker tekniken underlättar ledarskapet. Skolledare behöver utbildas när det gäller ledarskap med IT. De behöver även ha en insikt/åsikt om vilka effekter man förväntas uppnå inom sin verksamhet med ett införande av IT i högre grad. Gäller såväl administrativt som pedagogiskt. Även skolledarna skall utbilda sig inom PIM. Samtliga skolledare startade upp sin PIMutbildning under ht Fram till så var det 3 skolledare som är färdig examinerade, se tabell nedan Antal Antal PIM-uppstatade Antal PIM-examinerade Procent PIM-examinerade skolledare på nivå 3 skolledare % Områdets alla skolledare skall examineras inom ledarskap med IT via PIM. Områdets skolledare skall precis som medarbetarna sätta upp ett personligt IT-mål i sitt medarbetarsamtal. Även nyanställda skolledare skall utbildas inom PIM. 7 Skoldatatek Under hösten 2008 påbörjade Lidingö stad uppbyggnaden av ett Skoldatatek. Skoldatateket är en stödfunktion för samtliga enheter inom UF. Skoldatatekets uppdrag är att ge skol och förskolepersonal en fördjupad specialpedagogisk kompetens om hur man med IT skapar stimulerande lärandesituationer för elever i behov av särskilt stöd samt hur datorn används som ett alternativt pedagogiskt verktyg. Idag har enhetens specialpedagoger denna kompetens men alla medarbetare behöver känna till hur man kan stödja elever med läs- och skrivsvårigheter. 14

15 Alla medarbetare skall ha genomgått utbildning i våra alternativa verktyg. Med alternativa verktyg menar vi de verktyg som kan hjälpa elever med läs- och skrivsvårigheter, som t.ex. talsyntes, ljudningsstöd, stavningshjälp, ordbok på datorn, skanner med OCR program och ljudböcker såsom DAISY. All personal skall få utbildning i våra alternativa verktyg. Skoldatatekets personal eller skolornas specialpedagoger kan ansvara för utbildningen. 8 IT-baserade verksamhetssystem* Lidingö stad har i dag ett antal webbaserade program och lärplattformar, Extens, Dexter, Infomentor, Selfservice, V5 självservice och Agresso. Enheter från Källängens skolområde finns som användare till samtliga system och program. Extens är det administrativa programmet där alla elever registreras och som används av skolområdets elevadministratör. Dexter fungerar som anmälningsforum till förskolan och till skolvalet. Förskoleföräldrar justerar även barnens närvarotider i Dexter. Alla skolor registrera elevers frånvaro i Dexter. Föräldrar kan också anmäla frånvaro för sina barn i skolan genom talsvar eller genom att logga in i Dexter. Om elever har registrerats för ogiltig frånvaro meddelas vårdnadshavarna genom att Dexter automatiskt skickar ut SMS och e-post om detta. All personal är inne i V5 självservice, där kan de hantera ledigheter och sjukskrivningar samt signera sin kommande lön. Alla enheter handlar via e-handel med ekonomiprogrammet Agresso. Här sker också all fakturahantering. Källängens skolområde skall kontinuerligt förnya sig för att skapa största möjliga nytta för vårdnadshavare inom skolområdet när det gäller IT-baserade tjänster. Alla föräldrar oavsett om de har barn i förskolan eller skolan skall ha access till Dexter. I förskolan justerar de barnens närvarotider och i skolan skall de kunna anmäla elevers frånvaro och se frånvarohistoriken, klasslistor, m.m. för sina barn. Alla föräldrar i skolan skall via säker inloggning med e-legitimation komma åt skolans olika webbaserade system, som t.ex. Dexter och Infomentor. Huvudmålet är att Källängens skolområde har en enhetlighet i användandet utav de olika webbsystemen som ryms inom utbildningsförvaltningen. I samband med att elevernas skriftliga omdömen och individuella utvecklingsplaner publiceras på Infomentors webbmodul, skall information finnas tillgänglig om hur inloggning och åtkomst går till via våra enheters och stadens hemsida för vårdnadshavarna. Inloggningen för vårdnadshavarna till våra olika webbaserade system kommer att förenklas när all inloggning kan ske via Lidingö stads skolwebb. 15

16 9 Webbplats Lidingö stad fick en ny webbplats Det innebar ny struktur på informationen, ny design, bättre tillgänglighet och nya tjänster att utföra direkt via webben. Enheternas hemsidor har blivit uppdaterade och uppfräschade. Samtliga enheter har webbredaktörer som svarar för uppdateringen för respektive enhet. Stadens hemsida fick under året 2011 hederspriset "All time High" bland Sveriges olika kommunhemsidor. Utmärkelsen delas ut till de webbplatser som har den högsta andelen nöjda besökarna. Skolområdets hemsidor skall vara uppdaterade, informativa och ge ett enhetligt intryck för besökarna. Webbredaktörerna skall ha förutsättningar för att hemsidorna skall kunna vara uppdaterade och informativa. Redaktörerna får kontinuerlig fortbildning via informationsenheten. För att områdets hemsidor skall ge ett enhetligt intryck samlas redaktörerna i gemensamma områdesmöten någon gång varje termin. Eftersom skolledaren ansvarar för innehållet på enhetens hemsida skall skolledaren ha regelbundna möten med sin webbredaktör 10 Organisation Skolområdet har en organisation kring IT-strukturen i skolområdet. Övergripande ansvar har Peo Cronqvist som IT-samordnare som arbetar 20 % av sin tjänst som samordnare. ITsamordnaren arbetar under områdeschefen. Varje enhet har en eller flera personer som är IT-ansvariga för enheten. IT-samordnaren i Källängen, Klockargården och Rudboda har dessutom uppdraget som en del i sin ordinarie tjänst. På varje enhet finns det webbredaktörer utsedda som ansvarar för uppdateringen utav enheternas hemsidor. Lidingö stad har en del nätverksgrupper som medarbetare i skolområdet är medlemmar i. UF s IT-råd, är en arbetsgrupp för IT inom UF som inrättats för att bevaka och behandla frågor kring IT och skolutveckling-lärande. et är att driva IT-utveckling inom hela UF. Gruppen leds av Kerstin Spindler, administrativ chef på UF. IT-gruppen för pedagoger ingår Kenth Granström och Peo Cronqvist. Dessa grupper leds utav Fredrik Wassberg som är IT-ansvarig på utbildningsförvaltningen. I gruppen IT-samordnare som leds utav IT-enhetens chef Birgitta Berglund, ingår också Kenth Granström och Peo Cronqvist. Central IT-grupp för förskolan, är en nystartad nätverksgrupp. Från skolområdet deltar Ulrika Ardestam och Camilla Mörk. 16

17 I gruppen tas det upp frågor som: o Hur använder vi IT relaterade verktyg i vår vardag i förskolan? o Vad vill och önskar vi på förskolorna? o Vilken utrustning behöver vi utifrån läroplanens intentioner och hur skall den användas? o Vilket stöd behöver vi från IT-kontoret? Gruppen planerar också att göra studiebesök på förskolor där de använder t ex läsplattor i verksamheten. Alla enheter skall ha personer som skall ha ett övergripande ansvar över IT-strukturen på respektive enhet. Dessa IT-ansvariga håller kontakt med IT-kontoret och med områdets IT-samordnare om uppdateringar i IT-inventarieregistret, inköp, avvecklingar, pedagogiska och administrativa program och allmän information. Varje chef ansvarar för att IT-ansvariga utses på respektive enhet. Dessa namn meddelas till skolområdets IT-samordnare som förankrar organisationen hos IT-kontoret. 11 Kvalitetssäkring Varje chef har till ansvar att titta över sin IT-verksamhet och kostnaderna för denna som fakturerats av IT-kontoret via IT-inventarieregistret. Under läsåret skrev samtliga enheter sin egen IT-plan. Varje enhet skall årligen upprätta en IT-plan som kommande år skall utvärderas och följas upp med en ny plan. Under vårterminen skall varje chef tillsammans med enhetens IT-ansvarige samt med IT samordnaren se över IT-strukturen för enheten. Vilka investeringar, förändringar och utbildningar som behövs göras kommande året och under en 3-års plan. Denna plan tas upp på ett arbetsplatsmöte och förankras hos personalen. Utvärdering och uppföljning görs i samband med att verksamheterna har sina kvalitetsdagar samt när en ny IT-plan görs. 17

18 12 Bilagor 12.1 Sammanställning av antalet datorer i Källängens skolområde Enhet Surfpl. SAP BAP SP BP Pool PC Totalt U20700 Områdeskontoret U20710 Nallebjörnen U20715 Kalvhagen U20720 Kaninen U20725 Yttringe U20730 Källängen skola U20740 Bo skola U20750 Rudboda Skola U20770 Bo förskola U20780 Klockargårdens skola U20790 Björklövets Summa Antalet administrativa datorer % Antalet pedagogiska datorer % Antalet stationära datorer 66 15% Antalet bärbara datorer % 12.2 Underlag för beräkning av datortäthet kring antal personal/elever/barn per dator Förskola Barn Anställda Antal barn Antal anställda Antal Elev PC Antal PC för anställda Totalt antal PC Bo förskola 14,0 8, Björklövet 146,0 3, Kaninen 17,3 5, Nallebjörnen 17,0 7, Kalvhagen 65,0 3, surfplattor Yttringe 12,5 12, Totalt 26,1 4, Skola Elever Anställda Antal elever Antal anställda Antal Elev PC* Antal PC för anställda Kommentar Bo 6,7 2, *inkl.12 st PoolPC Klockargården 7,1 1, *inkl.14 st PoolPC Källängen 4,2 1, *inkl.112 st PoolPC Rudboda 5,6 2, *inkl.26 st PoolPC Totalt 5,1 1,

19 12.3 Underlag angående kompetensen för personal som genomgått PIM-utbildning inom skolområdet Skola Antal personal Antal PIM-uppstatade Antal PIM-examinerade på nivå 3 Procent PIM-examinerade per skola Bo skola ,7 % Klockargårdens skola ,1 % Källängens skola ,3 % Rudboda skola ,6 % 19

IT-strategi. Essviks skola 2015

IT-strategi. Essviks skola 2015 IT-strategi Essviks skola 2015 Vision och mål Vision På Essviks skola ska alla elever ha möjlighet att använda digitala verktyg för ett livslångt och lustfyllt lärande. Inför framtiden ska eleverna kunna

Läs mer

Lokal IKT-plan för Förskolorna Hans & Greta, Lönneberga och Rida - Ranka

Lokal IKT-plan för Förskolorna Hans & Greta, Lönneberga och Rida - Ranka Lokal IKT-plan för Förskolorna Hans & Greta, Lönneberga och Rida - Ranka Bakgrund I januari 2010 antog Lunds Kommun styrdokumetet IKT-strategi för Lunds skolor från förskola till vuxenutbildning. Skriften

Läs mer

Datum 2009-03-09 1 (17) IT-plan 2009-2013. Tyresö kommuns förskolor och skolor

Datum 2009-03-09 1 (17) IT-plan 2009-2013. Tyresö kommuns förskolor och skolor Datum 2009-03-09 1 (17) IT-plan 2009-2013 Tyresö kommuns förskolor och skolor 2 (17) 3 (17) Vision Barn, elever och personal i Tyresös skolor är 2013 med i framtiden och i världens centrum med hjälp av

Läs mer

Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016

Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016 Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016 Vision Krokoms framgångsrika skolor utmanar och formar framtiden Inledning Krokoms kommun har gjort medvetna satsningar under årens

Läs mer

2014-04-28 IT-PLAN. The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola

2014-04-28 IT-PLAN. The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola 2014-04-28 IT-PLAN The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola 2014-2016 1 Innehållsförteckning IT-STRATEGI... 3 Nuläge... 3 Teknik... 3 Kommunikation... 3 Därför

Läs mer

IT-plan 2011 för barn- och utbildningsnämndens verksamheter

IT-plan 2011 för barn- och utbildningsnämndens verksamheter Innehåll IT-plan 2011 för barn- och utbildningsnämndens verksamheter 1. Om IT-planen... 2 Inledning... 2 Syfte... 2 Vision... 2 2. Verksamhet och arbetsformer... 2 Pedagogik... 2... 2 Elevernas IT-kompetens

Läs mer

En plan för hur IT stödjer lärandet i förskolan, grundskolan samt grundsärskolan i Sjöbo kommun 2011-2013

En plan för hur IT stödjer lärandet i förskolan, grundskolan samt grundsärskolan i Sjöbo kommun 2011-2013 Från Inte aktiv till INTERAKTIV! En plan för hur IT stödjer lärandet i förskolan, grundskolan samt grundsärskolan i Sjöbo kommun 2011-2013 Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola

Läs mer

Slutdatum: 2014-12-31

Slutdatum: 2014-12-31 PROJEKTPLAN 1 (7) 2011-08-20 Projektplan Projektnamn: En dator per elev i Ängelholm Startdatum: 2011-08-20 Slutdatum: 2014-12-31 Kort beskrivning av projektet: Alla elever i Ängelholms kommunala skolor

Läs mer

Visioner Mål Nuläge Kompetensutveckling Investeringar Skola 2011 Lgr 11 Framtidsplaner

Visioner Mål Nuläge Kompetensutveckling Investeringar Skola 2011 Lgr 11 Framtidsplaner Visioner Mål Nuläge Kompetensutveckling Investeringar Skola 2011 Lgr 11 Framtidsplaner Ur Lgr 11: Skolans uppdrag är bl.a. att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper..

Läs mer

Abrahamsbergsskolan Trygghet och Kunskap Utbildningsförvaltningen. IKT-plan 2015. Abrahamsbergsskolans IKT-grupp 2015-03-30

Abrahamsbergsskolan Trygghet och Kunskap Utbildningsförvaltningen. IKT-plan 2015. Abrahamsbergsskolans IKT-grupp 2015-03-30 Abrahamsbergsskolan Trygghet och Kunskap Utbildningsförvaltningen 2015 IKT-plan 2015 Abrahamsbergsskolans IKT-grupp 2015-03-30 Innehåll IKT-plan Abrahamsbergsskolan 2015... 2 Vad är IKT och digital kompetens?...

Läs mer

2014-05-30. IKT-strategi 2014-2018

2014-05-30. IKT-strategi 2014-2018 2014-05-30 IKT-strategi 2014-2018 Vision Alla elever och all personal har digital kompetens och tillhör landets mest kompetenta att använda IKT i sin vardag. IKT-strategi 2014-2018 I arbetet mot vår vision

Läs mer

IT-plan 2012. för barn- och utbildningsnämndens verksamheter

IT-plan 2012. för barn- och utbildningsnämndens verksamheter IT-plan 2012 för barn- och utbildningsnämndens verksamheter Innehåll 1. Om IT-planen 3 Inledning 3 Syfte 3 Vision 3 2. Verksamhet och arbetsformer 4 Pedagogik 4 Kommunikation 4 Kompetensutveckling 4 Elevernas

Läs mer

IT-handlingsplan för Årsunda Skola

IT-handlingsplan för Årsunda Skola IT-handlingsplan för Årsunda Skola November 2013 IT-handlingsplan för Årsunda Skola Innehållsförteckning: s.3 Ur LGR 11 Övergripande information Prioriterade arbetsområden läsåret 13-14 s.4 Frågeställning

Läs mer

Vallhovskolan. IT-handlingsplan för Vallhovskolan

Vallhovskolan. IT-handlingsplan för Vallhovskolan Vallhovskolan IT-handlingsplan för Vallhovskolan Övergripande information Under läsåret 12-13 sker flera förändringar i skolans IT-arbete. First Class systemet Källan som alla elever och lärare använt

Läs mer

KREATIV INTERAKTIV INTE AKTIV

KREATIV INTERAKTIV INTE AKTIV FRÅN INTE AKTIV TILL INTERAKTIV OCH KREATIV En IT-plan för utvecklande av ett digitalt lärande i förskola, grundskola, grundsärskola och fritidshem i Sjöbo kommun 2014-1016 Innehållsförteckning Förord...

Läs mer

Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor. Version 1.0a 2011-02-02

Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor. Version 1.0a 2011-02-02 Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor Version 1.0a 2011-02-02 Vision för IT i skolan, Umeå Kommun Alla barn och ungdomar i Umeå kommuns förskolor

Läs mer

IT-strategi Röbäcks skolområde

IT-strategi Röbäcks skolområde IT-strategi Röbäcks skolområde Skolområdets Vision Våra barn och elever ska vara med och skapa vär(l)den idag och imorgon Tankar om framtiden IT-verksamheten på Röbäcks skolområde ska vara ett verktyg

Läs mer

IT-strategi Röbäcks skolområde

IT-strategi Röbäcks skolområde IT-strategi Röbäcks skolområde Skolområdets Vision Våra barn och elever ska vara med och skapa vär(l)den idag och imorgon Tankar om framtiden IT-verksamheten på Röbäcks skolområde ska vara ett verktyg

Läs mer

Kungsbacka kommun. Strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg för Förskola & Grundskola 2013-2016

Kungsbacka kommun. Strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg för Förskola & Grundskola 2013-2016 Strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg för Förskola & Grundskola 2013-2016 Fastställd i nämnden för Förskola & Grundskola 24 januari 2013 1 Strategin handlar om skolutveckling för att

Läs mer

IT-plan för Risebergaskolan. Vision och målsättning. IT-organisation. Tekniska förutsättningar. Kompetens Personal

IT-plan för Risebergaskolan. Vision och målsättning. IT-organisation. Tekniska förutsättningar. Kompetens Personal IT-plan för Risebergaskolan rev. 2014-06-16 Malmö stad Risebergaskolan IT-plan för Risebergaskolan Vision och målsättning Vårt mål är att ge alla våra elever grunden i den digitala kompetens som de kommer

Läs mer

IT Handlingsplan Ankarsviks skola

IT Handlingsplan Ankarsviks skola IT Handlingsplan Ankarsviks skola Innehåll 1. INLEDNING... 2 2. BAKGRUND... 2 2.1 Varför behövs en IT- handlingsplan?... 2 2.2 Varför IT i skolan?... 2 2.2.1 Skolans pedagogiska utveckling... 3 2.2.2 En

Läs mer

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Analys- och statistiksekretariatet Arne Lund PM 1 (6) 2012-09-11 Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Vad visade Skolinspektionens granskning? Under läsåret 2011/2012 granskade Skolinspektionen

Läs mer

PIM i Stockholms kommunala grundskolor (PIM-projektet) PIM för skolledare, seminarieträffar och skolbesök Mikael Fallmo

PIM i Stockholms kommunala grundskolor (PIM-projektet) PIM för skolledare, seminarieträffar och skolbesök Mikael Fallmo UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN PIM i Stockholms kommunala grundskolor (PIM-projektet) BILAGA 3 PIM för skolledare, seminarieträffar och skolbesök Mikael Fallmo UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

Läs mer

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Morgan Henricson Eskilstuna okt 2012. Om tidsenlig utbildning, tillgänglig undervisning och digital kompetens

Morgan Henricson Eskilstuna okt 2012. Om tidsenlig utbildning, tillgänglig undervisning och digital kompetens Morgan Henricson Eskilstuna okt 2012 Om tidsenlig utbildning, tillgänglig undervisning och digital kompetens De tre skolmyndigheterna Utbildningsdepartementet Skolverket Skolinspektionen SPSM Alla har

Läs mer

IKT-strategi. för Åtvidabergs kommuns grundskolor och förskolor

IKT-strategi. för Åtvidabergs kommuns grundskolor och förskolor IKT-strategi för s grundskolor och förskolor Innehållsförteckning Inledning Tidsperspektiv Oberoende av device, tid och rum Kvantitet kontra kvalitet Ledarskap Kompetensutveckling Entreprenöriellt lärande

Läs mer

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 Verksamhetsidé På vår skola ges alla elever möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar! Det viktiga för alla på skolan är att

Läs mer

E-strategin på buf. Tryckt 2009-04-03

E-strategin på buf. Tryckt 2009-04-03 E-strategin på buf s strategier och mål för informations- och kommunikationsteknologi i Botkyrkas förskolor och grundskolor. Tryckt 2009-04-03 s e-strategi 1. Vad är det vi vill? 1 Vision 1 Syfte 2 Hur

Läs mer

Plan för digitalt lärande Förskolan Kungsgården, Umeå 2014-2015

Plan för digitalt lärande Förskolan Kungsgården, Umeå 2014-2015 Plan för digitalt lärande Förskolan Kungsgården, Umeå 2014-2015 Dokumenttyp Styrdokument Dokumentägare Agneta Forsvik Lundmark Dokumentnamn Verktyg för arbetet med digitalt lärande i Umeå kommuns förskoleverksamheter

Läs mer

IKT-plan för Bildningsnämndens verksamhetsområde

IKT-plan för Bildningsnämndens verksamhetsområde IKT-plan för Bildningsnämndens verksamhetsområde 1 1. Bakgrund 3 2. Vision och mål 4 Vision 4 Övergripande mål 4 Delmål 2012-2015 4 Hela förvaltningen 4 Bibliotek 5 Kulturverksamhet, museer och kulturskola

Läs mer

Välkomna till en inspirerande mässa för digitalt lärande i Norrtälje kommunala skolor.

Välkomna till en inspirerande mässa för digitalt lärande i Norrtälje kommunala skolor. Välkomna till en inspirerande mässa för digitalt lärande i Norrtälje kommunala skolor. Plats: Rodengymnasiet Tid: 15 augusti 8.00-16.30 "digital kompetens innefattar säker och kritisk användning av informationssamhällets

Läs mer

Här hittar du svar på några av de vanligaste frågorna om projektet Skolplattform Stockholm.

Här hittar du svar på några av de vanligaste frågorna om projektet Skolplattform Stockholm. Frågor och svar Här hittar du svar på några av de vanligaste frågorna om projektet Skolplattform Stockholm. Varför behövs en ny skolplattform? Skolans verksamhetssystem behöver förnyas. Dagens system är

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål

KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål Gymnasieskolan - introduktionsprogrammen 2012 ENHET Gymnasieskolan, introduktionsprogrammet FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET TIDSPERIOD 2012 GRUNDFAKTA OM ENHETEN Gymnasieskolan

Läs mer

E-strategi för grundskolenämnden 2013-2016

E-strategi för grundskolenämnden 2013-2016 BARN- OCH TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-03-15 GSN-2013/111.159 1 (3) HANDLÄGGARE Steinmo, Conny Grundskolenämnden Conny.Steinmo@huddinge.se E-strategi för grundskolenämnden 2013-2016 Förslag

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen 2013-09-19 Dnr: 2013/248-UAN-009 Bitte Henriksson - aa723 E-post: bitte.henriksson@vasteras.se

Barn- och utbildningsförvaltningen 2013-09-19 Dnr: 2013/248-UAN-009 Bitte Henriksson - aa723 E-post: bitte.henriksson@vasteras.se TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2013-09-19 Dnr: 2013/248-UAN-009 Bitte Henriksson - aa723 E-post: bitte.henriksson@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden

Läs mer

Utvecklingsplan för IKT och digitala verktyg

Utvecklingsplan för IKT och digitala verktyg Utvecklingsplan för IKT och digitala verktyg Verksamhet Bildning VISION Alla barn och elever ska få den digitala kompetens de kommer att behöva, både nu och i framtiden. De ska få redskap och utveckla

Läs mer

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Grundskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Jennika Pettersson 2012-07-24 Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Kunskapsnämndens mål 2012 under MEDBORGARperspektivet Resultaten för lärande

Läs mer

Vi är glada att kunna erbjuda kommunens pedagoger och skolledare det senaste inom IKT-fortbildning och detta med SIKTA (Skolans IKT-Arbete i Lund)!

Vi är glada att kunna erbjuda kommunens pedagoger och skolledare det senaste inom IKT-fortbildning och detta med SIKTA (Skolans IKT-Arbete i Lund)! Vi är glada att kunna erbjuda kommunens pedagoger och skolledare det senaste inom IKT-fortbildning och detta med SIKTA (Skolans IKT-Arbete i Lund)! Grundtanken med SIKTA är att "pedagoger lär pedagoger

Läs mer

Medie- och IT-policy för sektor Skola 2010-2012

Medie- och IT-policy för sektor Skola 2010-2012 - 1 - Medie- och IT-policy för sektor Skola 2010-2012 Inledning Skolan skall möta de förändringar som sker i samhället när det gäller nya strukturer för information och kommunikation. En viktig uppgift

Läs mer

Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering

Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering FRAMTAGET I SAMRÅD MED NATIONELLT FORUM FÖR SKOLANS DIGITALISERING, 2014 Innehåll Nuläge... 2 Vision 2020... 4 Elevernas lärande... 4 Professionens

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Förskolans och skolans plan för särskilt stöd

Förskolans och skolans plan för särskilt stöd 2011-08-10 Sid 1 (5) Förskolans och skolans plan för särskilt stöd Detta dokument är reviderat i juli 2011 och gäller tillsvidare. Rutinerna för arbetet med särskilt stöd kommer under hösten 2011 att noggrannare

Läs mer

BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN. Digital agenda 2014-2016. för Barn och utbildning

BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN. Digital agenda 2014-2016. för Barn och utbildning BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN Digital agenda 2014-2016 för Barn och utbildning 1 Digital agenda 2014-2016 för Barn och utbildning Vision Under ledorden Tillsammans i en lärmiljö som utmärks av engagemang,

Läs mer

Tillgång, användning och kompetens kring IKT i skolan

Tillgång, användning och kompetens kring IKT i skolan Tillgång, användning och kompetens kring IKT i skolan -kompletterande studie inför konferensen framtidens lärande är här och nu! Maj 2009 Utredare Torbjörn Skarin Torbjorn.skarin@metamatrix.se Tel: 073-944

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010/2011. Kalvhagens förskola

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010/2011. Kalvhagens förskola KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010/2011 Kalvhagens förskola Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 3 3. Tillvägagångssätt... 3 4. Bakgrundsfaktorer... 4 5. Åtgärder enlig föregående

Läs mer

IT-strategi för Strängnäs kommun

IT-strategi för Strängnäs kommun TJÄNSTEUTLÅTANDE Utbildnings- och kulturkontoret Handläggare Tor-Erik Lillsebbas tor-erik.lillsebbas@strangnas.se 0709-429 211 Dnr BUN/2010:14-600 2010-05-11 1/5 Barn- och utbildningsnämnden IT-strategi

Läs mer

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION Ledarskap Det vi tycker är särskilt viktigt med vårt ledarskap är att skapa ett öppet klimat på skolan, där elever, föräldrar och personal kan känna att de med förtroende

Läs mer

IKT Hjulsbroskolans handlingsplan

IKT Hjulsbroskolans handlingsplan IKT Hjulsbroskolans handlingsplan All personal kan, vill och vågar använda digitala verktyg - IKT-grupp utarbetar en handlingsplan. - Punkt på arbetslaget för att inspirera och prova olika sätt. - Kompetensutveckling

Läs mer

Alla elever ska bli Kunskapsvinnare!

Alla elever ska bli Kunskapsvinnare! KUNSKAPSVINNARE Vad är Kunskapsvinnare? Varje skola är unik och behöver göra sin digitala resa i den takt som passar skolans organisation bäst. Vårt utbildningskoncept Kunskapsvinnare möter och utgår från

Läs mer

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor Digital strategi Järfälla För- och grundskolor I Järfällas för- och grundskolor arbetar vi för att... barn, elever och medarbetare ska ha tillgång till digitala verktyg som ger ett bra stöd för lärande

Läs mer

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014 Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014 Projektet Matte i Πteå Syfte Syftet med det treåriga projektet Matte i Πteå är att utveckla och förbättra undervisningen i matematik för att öka alla elevers

Läs mer

Utvecklingsarbetet Skriv & läs i Örnsköldsvik 2008-2012

Utvecklingsarbetet Skriv & läs i Örnsköldsvik 2008-2012 Utvecklingsarbetet Skriv & läs i Örnsköldsvik 2008-2012 Utvecklingsarbetet Skriv & läs har bedrivits i sex år, varav fem (2008-2012) med statliga bidrag för Basfärdigheter Läsa Skriva Räkna. Arbetet har

Läs mer

Plan för Förprojektering av modellskola 2011 2012. SMEDJEBACKENS KOMMUN Familje- & utbildningsförvaltningen. IKT-pedagog Anders Berggren

Plan för Förprojektering av modellskola 2011 2012. SMEDJEBACKENS KOMMUN Familje- & utbildningsförvaltningen. IKT-pedagog Anders Berggren Plan för Förprojektering av modellskola 2012 Syfte Planen ska skapa möjligheter för projektering av en modellskola för att utvärdera funktionalitet av en-till-en-processen och genomförandet av en lärplattform.

Läs mer

IKT strategi för grundskolan i Malmö stad

IKT strategi för grundskolan i Malmö stad IKT strategi för grundskolan i Malmö stad IKT-Handlingsplan för grundskolan Jag använder internet till att chatta med vänner kolla instagram, youtube och ibland kanske jag gör läxor på datorn, ipad,mobil

Läs mer

Rapport från enkät Digital kompetens lärare f-6

Rapport från enkät Digital kompetens lärare f-6 KROKOM2500, v1.0, 2012-02-29 Rapport från enkät Digital kompetens lärare f-6 2014 Monica Andersson, IT-pedagog 2014-06-30 96 % av lärarna använder Internet som resurs för att hitta fakta och lektionstips,

Läs mer

IT I lärandet. för att nå målen

IT I lärandet. för att nå målen IT I lärandet för att nå målen IT I lärandet för att nå målen It i lärandet för att nå målen Skriften är utgiven av Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) och kan hämtas som pdf-dokument på myndighetens

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Dnr 43-2014:7575 Alingsås kommun kommunstyrelsen@alingsas.se Beslut för gymnasieskola efter prioriterad tillsyn i Alströmergymnasiet sektor 1 i Alingsås kommun 2 (10) Tillsyn i Alströmergymnasiet sektor

Läs mer

Matte i πteå 2012-2015. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten. SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien.

Matte i πteå 2012-2015. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten. SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien. 2012-2015 Matte i πteå Matematiklyftet Nationell fortbildning av alla som undervisar i matematik SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten.

Läs mer

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Inledning Kommunfullmäktige har beslutat om kommunledningsmål för planeringsperioden 2008-2011 i form av kommunövergripande mål som gäller för all verksamhet

Läs mer

Arbetsplan för Vedeby särskola

Arbetsplan för Vedeby särskola Arbetsplan för Vedeby särskola Läsåret 2013-2014 Beskrivning av verksamheten Vår skola ska värna om den enskilda elevens möjligheter att utvecklas positivt, dels socialt och dels pedagogiskt i en trygg

Läs mer

Elever i behov av särskilt stöd

Elever i behov av särskilt stöd Elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan för Ekebyhovskolan 2014 Ekebyhovskolan Ansvarig chef: Inga-Lill Håkansson INNEHÅLL SYFTE OCH MÅL...3 VÅRA STYRDOKUMENT...4 ELEVSTÖDSTRAPPAN...5 STÖDTEAMET...7

Läs mer

IUP-plan för Sofia skola

IUP-plan för Sofia skola IUP-plan för Sofia skola För pedagogerna! I denna IUP-plan finns beskrivning av hur vi på Sofia skola kommunicerar runt elevers lärande. Här finns också en beskrivning av hur vi organiserar utvecklingssamtalen.

Läs mer

Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302

Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302 Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302 Vision: En tidsenlig och trygg skola och förskola Grundskolan Arbetsgång Enligt Kultur och utbildningsnämndens

Läs mer

Välkomna! Skoldatatekskonferens för Västra Sverige 20 maj 2010. Gunilla Almgren Bäck gunilla.almgren-back@grkom.se. Lars Björn lars.bjorn@grkom.

Välkomna! Skoldatatekskonferens för Västra Sverige 20 maj 2010. Gunilla Almgren Bäck gunilla.almgren-back@grkom.se. Lars Björn lars.bjorn@grkom. Skoldatatekskonferens för Västra Sverige 20 maj 2010 Välkomna! Skoldatatek: En resurs i kommunens skolutveckling En naturlig del i kommunens elevstöd: - Verkar för inkluderande lösningar. I samverkan med

Läs mer

Program för utvecklingsområden inom barn- och utbildningsförvaltningen i Vetlanda kommun åren 2013 2015

Program för utvecklingsområden inom barn- och utbildningsförvaltningen i Vetlanda kommun åren 2013 2015 Dokumenttyp Program Beslutad av (datum och ) Barn- och utbildningsnämnden (2012-11-06 77) Giltig fr.o.m. 2013-01-01 Dokumentansvarig Utvecklingsledare på barn- och utbildningsförvaltningen Gäller för Barn-

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna:

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Eklunda Ekängen Fåraherden Gåsapigan Höskullen Kryddgården I Ur och Skur Lergöken Stallbacken Äventyret Örebro kommun Skolområdet Ängen orebro.se Innehållsförteckning

Läs mer

Matte i πteå. Piteå kommun 2015-02-13

Matte i πteå. Piteå kommun 2015-02-13 2015 Matte i πteå Piteå kommun 2015-02-13 Bakgrund Svenska elevers kunskaper i matematik har försämrats under senare år. Försämringen märks i att andelen elever som uppnår det lägsta betyget ökar och

Läs mer

STORVIKEN MARIEBY- TANDSBYNS förskolor. Arbetsplan för systematiskt kvalitetsarbete (ASK) 2012-2013

STORVIKEN MARIEBY- TANDSBYNS förskolor. Arbetsplan för systematiskt kvalitetsarbete (ASK) 2012-2013 STORVIKEN MARIEBY- TANDSBYNS förskolor Arbetsplan för systematiskt kvalitetsarbete (ASK) 2012-2013 Förutsättningar Presentation av enheten Förskolorna Backen, Dungen, Storviken, Marieby och Tandsbyn med

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen. Simrishamns Kommun DIGITALAVERKTYG I FÖRSKOLAOCHSKOLA INFORMATIONTILLPERSONAL

Barn- och utbildningsförvaltningen. Simrishamns Kommun DIGITALAVERKTYG I FÖRSKOLAOCHSKOLA INFORMATIONTILLPERSONAL Barn- och utbildningsförvaltningen Simrishamns Kommun DIGITALAVERKTYG I FÖRSKOLAOCHSKOLA INFORMATIONTILLPERSONAL DATORNI SKOLAN "EN-TILL-EN" OCHGAFE Simrishamns kommun erbjuder alla elever från årskurs

Läs mer

Införandeplan för 1-1, en dator per elev och lärare

Införandeplan för 1-1, en dator per elev och lärare 1(6) PS 2010/0094 Införandeplan för 1-1, en dator per elev och lärare En ordlista i slutet av detta dokument förklarar de ord som har markerats med en ram. Bakgrund Med 1-1 avses ett utbildningskoncept

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015.

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015. Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Kvalitetsanalys för Pysslingen Förskolor Nallebjörnen 2011/2012

Kvalitetsanalys för Pysslingen Förskolor Nallebjörnen 2011/2012 Kvalitetsanalys för Pysslingen Förskolor Nallebjörnen 2011/2012 Systematiskt kvalitetsarbete Uppdraget i förskola och skola är en tjänst gentemot våra kunder, där barn, elever och föräldrars behov ska

Läs mer

Tallbacka Förskoleenhet. Förskolan Augustendal. Verksamhetsplan. Läsår 2014/2015

Tallbacka Förskoleenhet. Förskolan Augustendal. Verksamhetsplan. Läsår 2014/2015 Tallbacka Förskoleenhet Förskolan Augustendal Verksamhetsplan Läsår 2014/2015 SOLNA STAD kontakt@solna.se Organisationssnummer Förvaltning Tel. 08-734 20 00 212000-0183 171 86 Solna Fax. 08-734 20 59 www.solna.se

Läs mer

Övergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun

Övergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun Övergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun Hedemora 2013-07-29 Hedemora kommun Utbildningsförvaltningen 1 Gemensamma riktlinjer för alla kommunalt drivna skolor Dessa riktlinjer

Läs mer

Bosgårdens pedagogiska enhet. Bosgårdsskolans IKT-plan Lust, lärande och framtidstro 2012

Bosgårdens pedagogiska enhet. Bosgårdsskolans IKT-plan Lust, lärande och framtidstro 2012 Bosgårdsskolans IKT-plan Lust, lärande och framtidstro 2012 Bakgrund Det digitala informationssamhället gör avtryck i allas liv. Internet är något som berör och påverkar hela samhället. Detta gäller i

Läs mer

IT-strategi. Järfälla För- och grundskolor

IT-strategi. Järfälla För- och grundskolor IT-strategi Järfälla För- och grundskolor I Järfällas för- och grundskolor arbetar vi för att......barn, elever och medarbetare ska ha tillgång till modern, pålitlig och säker IT varje dag....alla barn

Läs mer

Verksamhetsplanen 2015-2016 Segrande Liv Grundskola

Verksamhetsplanen 2015-2016 Segrande Liv Grundskola Verksamhetsplanen 2015-2016 Segrande Liv Grundskola Information om verksamhetsplanen Verksamhetsplanen är en del av det ständigt pågående kvalitetsförbättringsarbetet i skolan. I verksamhetsplanen formuleras

Läs mer

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Enkät till förskolepersonal

Enkät till förskolepersonal Redovisning av regeringsuppdrag 2013-04-15 Dnr 71-2012:124 Bilaga Enkät till förskolepersonal 1 1. Vilket av följande stämmer bäst med ditt arbete? Jag arbetar i förskolan, framför allt med barn i åldrarna

Läs mer

VÄLKOMNA TILL ORMSTASKOLAN

VÄLKOMNA TILL ORMSTASKOLAN VÄLKOMNA TILL ORMSTASKOLAN En kort beskrivning av skolan Vi är en grundskola med klasserna F-6 samt förskoleverksamhet och fritids Vi har ca 500 elever Personalen består av ca 90 personer med olika kompetens

Läs mer

ipad i skolan Vanliga frågor och svar (FAQ) för skolledare och personal

ipad i skolan Vanliga frågor och svar (FAQ) för skolledare och personal ipad i skolan Vanliga frågor och svar (FAQ) för skolledare och personal Har du frågor om om ipad i skolan? Titta här om du kan hitta ett svar på din fråga! INNEHÅLLSFÖRTECKNING Frågor om problem Vad händer

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete BUN 2013-08-27 57 Systematiskt kvalitetsarbete Barn- och utbildningsförvaltningen Systematiskt kvalitetsarbete i Svenljunga kommun Skollagens krav innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt

Läs mer

IT-STRATEGIPLAN. för förskola och skola. Fastställd av bildningsnämnden 2011-08-30 74

IT-STRATEGIPLAN. för förskola och skola. Fastställd av bildningsnämnden 2011-08-30 74 IT-STRATEGIPLAN för förskola och skola Fastställd av bildningsnämnden 2011-08-30 74 Innehållsförteckning Inledning... 1 Syfte... 1 Nuläge... 2 Mål och riktlinjer... 3 Rekommendationer... 8 1 Inledning

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Nordanstigs kommun Gnarps skola Dnr 53-2005:786 Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi

Utbildningspolitisk strategi Utbildningspolitisk strategi 2012-2015 för förskola, förskoleklass, skola och fritidshem i Örnsköldsvik Antagen av kommunfullmäktige 2012-05-28 77 Våra huvudmål: Högre måluppfyllelse & Nolltolerans mot

Läs mer

2012-2015. IKT-plan för Vellinge skolor

2012-2015. IKT-plan för Vellinge skolor 2012-2015 IKT-plan för Vellinge skolor Utbildningsavdelningen Vellinge Kommun 2012-2015 2 IKT (Informations- och kommunikationsteknik) - plan för Vellinge skolor Vision och Mål Vellinge ska fortlöpande

Läs mer

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN REVIDERAD AUGUSTI 2012 STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION Innehållsförteckning OM UTVECKLINGSSAMTALET OCH DEN SKRIFTLIGA INDIVIDUELLA UTVECKLINGSPLANEN 2

Läs mer

UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN. Skriftliga omdömen och kommentarbanker

UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN. Skriftliga omdömen och kommentarbanker UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN Skriftliga omdömen och kommentarbanker UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN 2009-08-12 SKRIFTLIGA OMDÖMEN OCH KOMMENTARBANKER Individuell utvecklingsplan

Läs mer

Husensjö skolområde Äppelgårdens förskola. Ansvarig rektor Ann-Christin lundberg.

Husensjö skolområde Äppelgårdens förskola. Ansvarig rektor Ann-Christin lundberg. 1 Redovisning för läsåret 2010/2011 2 Namn på verksamhet och ansvarig rektor Husensjö skolområde Äppelgårdens förskola. Ansvarig rektor Ann-Christin lundberg. 3 Förutsättningar Äppelgårdens förskola består

Läs mer

Vem får tillgång till den nya pedagogiken? Ett samtal om lika förutsättningar för lärande

Vem får tillgång till den nya pedagogiken? Ett samtal om lika förutsättningar för lärande Vem får tillgång till den nya pedagogiken? Ett samtal om lika förutsättningar för lärande Referat från seminarium i Almedalen Almedalsveckan, måndagen den 1 juli 2013 Gotlands Museum, Strandgatan 14, Visby

Läs mer

Arbetsplan för Nolby förskola Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolby förskola Läsåret 2014/2015 140805 Arbetsplan för Nolby förskola Läsåret 2014/2015, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och ungdomsförvaltningens

Läs mer

Stödmaterial för elevdokumentation IUP-processen

Stödmaterial för elevdokumentation IUP-processen UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN 2010-08-18 Stödmaterial för elevdokumentation IUP-processen Innehållsförteckning IUP-PROCESSEN 2 STOCKHOLM STADS FRAMTAGNA RAMAR FÖR ELEVDOKUMENTATION 4 ÖVERSIKT

Läs mer

Lokal arbetsplan för förskolan i Östra Färs 2014

Lokal arbetsplan för förskolan i Östra Färs 2014 Lokal arbetsplan för förskolan i Östra Färs 2014 Elisabeth Hammarqvist-Arlefalk Rektor och Förskolechef Östra Färs enheten består av förskolor och skolor i Vanstad och Lövestad Trygghet, ansvar, empati

Läs mer

En unik lärplattform utvecklad i Sverige för svenska skolor. Inspirerad av sociala medier.

En unik lärplattform utvecklad i Sverige för svenska skolor. Inspirerad av sociala medier. En unik lärplattform utvecklad i Sverige för svenska skolor. Inspirerad av sociala medier. 08-51 90 90 00 www.vklass.com Inloggningar på kvällar och helger - bästa betyget vi kan få! Tänk dig en lärplattform

Läs mer

Tanums kommun. Mattias Larsson, Hans Schub, utv@tanum.se. Förenklad keynote utan foto och bilder. KommITS 131107. en var

Tanums kommun. Mattias Larsson, Hans Schub, utv@tanum.se. Förenklad keynote utan foto och bilder. KommITS 131107. en var en var Tanums kommun. Mattias Larsson, Hans Schub, utv@tanum.se Bakgrund Tanums kommun 12320 innevånare 4 rektorsområden - 8 skolor - 1100 elever Central IT-enhet för alla förvaltningar 2 IT-tekniker dedicerade

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Avrapportering om elevdatorer, 1-1 satsning

Avrapportering om elevdatorer, 1-1 satsning Tjänsteskrivelse 1 (13) Datum 2014-10-13 Avrapportering om elevdatorer, 1-1 satsning Förslag till plan för införande av elevdatorer i grundskolan Bakgrund Bildningsnämnden har gett bildningsförvaltningen

Läs mer