IKT-plan för Vellinge skolor

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "2012-2015. IKT-plan för Vellinge skolor"

Transkript

1 IKT-plan för Vellinge skolor Utbildningsavdelningen Vellinge Kommun

2 2

3 IKT (Informations- och kommunikationsteknik) - plan för Vellinge skolor Vision och Mål Vellinge ska fortlöpande utvecklas för att förbli en framgångsrik och ledande skolkommun. Utbildningen i Vellinge skolor ska hålla sådan klass att den alltid är nyskapande, framåtsträvande och handlingskraftig. Därför ska IKT-verktyg som ett redskap för lärandet och undervisningen vara ett dagligt inslag som används på ett genomtänkt och evidensbaserat sätt i samarbete mellan personal och elever för att skapa en innovativ och kreativ arbetsmiljö. Övergripande mål Samtliga elever som lämnar skolan i Vellinge ska besitta en digital kompetens. Denna kompetens grundar sig på såväl internationella referensramar som nationella styrdokument för att ge eleven goda förutsättningar och beredskaper att vara en konkurrenskraftig medborgare nu och i framtiden. Digital kompetens innebär säker och kritisk användning av informationssamhällets teknik i arbetslivet, på fritiden och för kommunikationsändamål. Den underbyggs av grundläggande IKT-färdigheter, dvs. användning av datorer för att hämta fram, bedöma, lagra, producera, redovisa och utbyta information samt för att kommunicera och delta i samarbetsnätverk via Internet Därför ska varje elev som lämnar skolan i Vellinge kommun ha: kunskaper om hur informationssamhällets teknik fungerar och om den roll tekniken spelar och de möjligheter den ger i vardagslivet, både hemma och i skolan. kännedom om informationssökning, källkritik och Internetsäkerhet för barn och unga fått veta mer om t ex upphovsrätt och personuppgiftslagen i skolan. i större utsträckning fått använda digitala verktyg för sitt skapande och berättande. utvecklats mot att bli en individ med en kritisk och reflekterande attityd när det gäller information hämtad från, och vid användning av, interaktiva medier. 3

4 Bakgrund Samtliga barn som föds idag är digitalt infödda. Det vill säga födda in i det digitala samhället, där digitala verktyg för att skapa nätverk, kommunicera, producera och hämta information är en del av livet. De är inte bara konsumenter utan också producenter av digitala medier. Skolan ska skapa förutsättningar för eleverna att använda dessa verktyg för lärande, men också att bidra till att de utvecklas till konkurrenskraftiga medborgare. Skolan ska ge dem möjligheten att delta i samhällsutvecklingen på lika villkor och förbereda dem för vidare studier och för yrkeslivet. Mot denna bakgrund måste IKT ingå som en naturlig del i den pedagogiska verksamheten. Därför är det av yttersta vikt att personalen i Vellinge skolor använder IKT och media på ett genomtänkt sätt. Kompetensutveckling och kontinuerliga diskussioner kring möjligheter och begränsningar med IKT behövs för att skapa och behålla detta genomtänkta sätt. IT i sig kan inte förbättra elevernas lärande, däremot finns en stor pedagogisk potential om läraren har IT-kompetens och reflekterar över sin roll samt över hur undervisningen ska kunna utvecklas med ny teknik (Skolverket, 2009) Pedagogisk verksamhet Mål Samtlig personal och elever i skolan använder IKT och media på ett genomtänkt och evidensbaserat sätt, som en naturlig del dagligen, i den pedagogiska verksamheten. Learning on the job är ett myntat utryck i länder där datorer lanserats på bred front i skolan. Det innebär att vi, personal såväl som elever, måste vara öppna för att inte bara lära oss att använda ny teknik, utan också för att lära oss av och med varandra. Vi måste alla dela med oss av såväl kunskaper och idéer som material och planeringar och hålla både materialet och idéerna levande genom diskussioner och kreativt arbete. Detta delande måste ges utrymme i skolan, så att en trygghet att arbeta med tekniken infinner sig samtidigt som lusten att ständigt utforska nya verktyg och arbetssätt hålls på en hög nivå. 4

5 Ett lyckat införande av IKT i skolan, innebär också att fokus ska ligga på det förändrade arbetssättet att aktivt se över hur man som lärare utformar uppgifter, gör bedömningar samt använder de digitala verktygen i undervisningen. Detta kräver att man som pedagog aktivt i målen för sin undervisnings-planering, funderar över hur verktygen ska användas, vilket verktyg som lämpar sig bäst och vilket program/applikation/simulering som bäst banar väg för måluppfyllelsen med devisen Ingen teknik utan mål i tanken. Med detta ges möjligheter att ge eleverna uppgifter som, före införandet av de digitala verktygen, inte var möjliga att ge. Medel Kompetensutveckling Under 2014 kommer samtliga pedagoger ha avslutat PIM och då ska, enligt målet minst 85 %, nått nivå 3. Det gäller då att hålla dessa redskap vid liv, men även att vidare utveckla arbetssätt och utforska verktyg för att hitta nya möjligheter i lärandet. En plan för den fortsatta kompetensutvecklingen måste också upprättas för såväl pedagoger som skolledare. Innovativa och kreativa miljöer Den snabba utvecklingen gör att det dagligen tillkommer ny teknik eller programvara i IKT-världen. Det kräver att det ges tid och utrymme för att följa med i utvecklingen, att få input via mässor/inspirationsresor samt att pedagogerna har tillgång till den senaste tekniken och forskningen. Möjligheter till exponering och publicering Allt arbete måste ha en uttalad mottagare och den digitala världen skapar stora förutsättningar för detta. Varje skola ska ha tillgång till ett webbsideutrymme där skolans profil och arbetssätt lyfts fram för att marknadsföra och exponera respektive enhet på en officiell arena. Lärplattformen Vellinge kommuns lärplattform ska vara en kommunikationsyta och mötesplats mellan lärare, elev och vårdnadshavare. Samtliga skolledare, personal och elever ska använda lärplattformen för att publicera information (schema, frånvaromeddelande) och material (IUP och framåtsyftande planeringar), göra bedömningar (formativa i form av omdömen samt summativa i form av betyg) samt samla elevarbeten. 5

6 Internet Internet är idag inte bara information utan också ett aldrig sinande hav av spel, tjänster och kommunikationsverktyg. Skolan ska möta eleven på denna arena. Peka på hur verktygen kan användas, men också upplysa om vad som är viktigt att uppmärksamma. Digitala läromedel och verktyg för lärande Samtliga barn/elever i Vellinge skolor ska ha tillgång till både program och tekniska hjälpmedel som är anpassade efter elevens nivå och kunskaper. Det kan röra sig om ordbehandlingsprogram, färdighetsträningsprogram, bildredigeringsprogram men också om specialpedagogiska hjälpmedel som stavningsprogram, talsyntesprogram och tangentträningsprogram. Teknisk utrustning Mål All personal i den pedagogiska verksamheten ska ha en egen bärbar dator och varje elev ska ha tillgång till en bärbar dator. Övrig teknisk utrustning som t.ex. handdatorer/läsplattor, kameror, mobiltelefoner, GPS, interaktiva skrivtavlor och annat som behövs för ett utvecklingsorienterat arbetssätt ska också finnas tillgängligt i verksamheten. Medel För att uppnå målen måste en särskild ekonomisk satsning göras. Redan nu har all pedagogisk personal i skolan, samt eleverna på gymnasiet, en egen dator. Tillgången till datorer/digitala hjälpmedel måste tillåtas fortsätta öka. Närmast ska införande på grundskolans år 7 9 ske. Barn/elever i grundskolans lägre årskurser, förskola, fritidshem och vuxenutbildning ska få ökad tillgång till datorer och i ett längre perspektiv ska även de få daglig tillgång till en bärbar dator eller motsvarande verktyg. Digital kompetens Följande avsnitt fungerar som ett stöd för skolorna när det gäller att konkretisera digital kompetens. Det är av yttersta vikt att tid finns att lyfta diskussionen kring IKT, lärande och kunskapssyn. Konkreta handlingsplaner anpassade efter den egna verksamheten och med koppling till nationella styrdokument ska utarbetas på varje rektorsområde. 6

7 Digital kompetens Digital kompetens finns med som en av EU-kommissionens åtta nyckelkompetenser. Begreppet innefattar kunskaper, färdigheter och attityder till digitala verktyg och IKT. Digital kompetens innebär bland annat förmågan till säker och kritisk användning av informationssamhällets teknik i såväl skola och arbetsliv som på fritiden. Den underbyggs av grundläggande IKT-färdigheter, till exempel att kunna använda den digitala teknik som finns för att hämta, bedöma, lagra, producera, redovisa och utbyta information samt för att kommunicera via olika digitala kommunikationsverktyg. Varje barn/elev i Vellinge kommun ska garanteras förutsättningar att förvärva en digital kompetens. Tillgång till lärarkompetens och den tekniska utrustning som behövs ska vara en självklarhet. Den lokala pedagogiska planeringen bildar grunden för varje förskola och skola i arbetet med digital kompetens. För att konkretisera arbetet med digital kompetens finns nedan utdrag ur Handlingsplan för IKT-kompetens i grundskolan. Den är ett avstamp i ett vidare och pågående arbete med sikte även på särskola, förskola, fritidshem, gymnasieskola och vuxenutbildning. Grunden för den digitala kompetensen läggs redan i förskolan och är väsentlig för den samlade måluppfyllelsen i skolan. Därför är det viktigt att även förskola/fritidshem, men också gymnasieskola och vuxenutbildning tar sitt avstamp i denna handlingsplan. Stegen i rekommendationerna för de olika årskurserna i handlingsplanen byggs på ju högre man kommer. Godtagbara färdigheter i slutet av skolår 3 Eleven känner till av vilka delar en dator är uppbyggd och hur den grundläggande fungerar. Eleven känner också till annan kommunikationsteknik, som t ex mobiltelefoner, läs-/skrivplattor, spelkonsoller m.m. I sitt arbete skriver eleven på datorn (med ordbehandlingsprogram redigerar texten och känner till fingersättningen på tangentbordet) samt lagrar och information på densamma. Eleven arbetar också med andra program på datorn (t.ex. lek- och lärprogram, enklare ritprogram, och lärspel) och ser på foton/film digitalt med hjälp av datorn/annan kommunikationsteknik. Eleven producerar och redovisar ett enklare arbete med hjälp av datorn. 7

8 Eleven kan med stöd söka fram, samla in, sålla, värdera och bearbeta information med hjälp av Internetbaserade tjänster (söktjänster, uppslagsverk, wikis) och använder informationen i skolarbetet. Eleven ges insikt i ett kritiskt och reflekterande arbetssätt och använder de interaktiva medierna på ett ansvarsfullt sätt. För sitt arbete använder eleven, för att samarbeta med andra, kommunikation för att få förståelse för aktuella samhällsfrågor. Eleven har grundläggande lässtrategier för att förstå och tolka texter från digitala medier. Eleven skiljer mellan den fysiska och virtuella verkligheten. Godtagbara färdigheter i slutet av skolår 6 Eleven känner till av vilka delar en dator är uppbyggd och hur den grundläggande fungerar och manövreras. Eleven känner också till, och till viss del använder, annan kommunikationsteknik, som t ex mobiltelefoner, läs-/skrivplattor, spelkonsoller m.m. I sitt arbete skriver eleven på datorn (med ordbehandlingsprogram redigerar och disponerar texten och känner till rätt fingersättning på tangentbordet) samt lagrar och hanterar information på densamma. Eleven arbetar också med andra program på datorn (t.ex. bildredigering, kalkylprogram, uppslagsverk, databaser) och fotograferar digitalt eller filmar och bearbetar därefter materialet med hjälp av datorn/annan kommunikationsteknik. Eleven producerar och redovisar ett arbete med hjälp av datorn. Eleven har förmågan att söka fram, samla in, sålla, värdera och bearbeta information med hjälp av Internetbaserade tjänster (söktjänster, uppslagsverk, wikis) och använder informationen på ett kritiskt och systematiskt sätt. Eleven har också ett kritiskt och reflekterande arbetssätt, förstår hur man jämför och granskar källor och använder de interaktiva medierna på ett ansvarsfullt sätt. För sitt arbete använder eleven, för att samarbeta med andra, forum för diskussion och kommunikation samt annan kommunikationsteknik för att få förståelse för aktuella samhällsfrågor. Eleven har vissa lässtrategier för att förstå och tolka texter från digitala medier. Eleven skiljer mellan den fysiska och virtuella verkligheten, men förstår också sambandet mellan dem. 8

9 Godtagbara färdigheter i slutet av skolår 9 Eleven känner till av vilka delar en dator är uppbyggd, delarnas funktion och hur datorn grundläggande fungerar och manövreras. Eleven använder också annan kommunikationsteknik, som t ex mobiltelefoner, läs- /skrivplattor, spelkonsoller m.m. I sitt arbete skriver eleven på datorn (på svenska och ibland på engelska, med ordbehandlingsprogram redigerar och disponerar texten, har förmågan att använda olika former för språkbehandling i de digitala medierna och strävar efter rätt fingersättning på tangentbordet) samt lagrar, hanterar och sållar bland informationen på densamma. Eleven arbetar också regelbundet med andra program på datorn (t.ex. bildredigering, kalkylprogram, uppslagsverk, databaser) och fotograferar digitalt eller filmar och kan bearbeta och publicera materialet med hjälp av datorn/annan kommunikationsteknik. Eleven producerar och redovisar regelbundet arbeten med hjälp av datorn. Eleven har förmågan att söka fram, samla in, sålla, värdera och bearbeta information (ibland mer komplex sådan) med hjälp av Internetbaserade tjänster (söktjänster, uppslagsverk, wikis) och använder informationen på ett kritiskt och systematiskt sätt (citerar och gör källhänvisningar) och kan bedöma dess relevans. Eleven har också ett kritiskt och reflekterande arbetssätt, förstår hur man jämför och granskar källor och använder de interaktiva medierna på ett ansvarsfullt sätt. Eleven förstår hur information kan påverka individers och gruppers tänkande och/eller konsumtionsmönster. Eleven förstår också hur den digitala tekniken kan stödja kritiskt tänkande, kreativitet och innovation. För sitt arbete använder eleven, för att samarbeta med andra, forum för diskussion och kommunikation samt annan kommunikationsteknik för att få förståelse för och ta ställning till aktuella samhällsfrågor. Eleven visar ett intresse för att engagera sig i olika grupper och nätverk för kulturella, sociala eller yrkesrelaterade ändamål. Eleven har lässtrategier för att förstå och tolka texter och behärskar olika sätt att orientera sig i texter och talat språk från Internet och andra digitala medier. Eleven skiljer mellan den fysiska och virtuella verkligheten, kan reflektera kring dem båda och förstår också sambandet mellan dem. 9

10 Rekommendationer och ansvarsfördelning Följande avsnitt innehåller rekommendationer för användning av IKT och beskrivningar av olika ansvarsområden. Digital utrustning i Vellinge skolor Följande utrustning rekommenderas att finnas i lärmiljöer i Vellinge kommun: - Datorer med kringutrustning (bärbara rekommenderas för bättre flexibilitet) - Projektorer/Interaktiva skrivtavlor/läsplattor - Mobiltelefoner/GPS (ofta integrerad i en så kallad Smartphone) / Handhållna enheter - Kamerautrustning för digital fotografering/filmning - Ljud och AV-utrustning 10

11 Användning av lärplattform och e-post Rekommendation för lägsta nivå i användandet av Vellinge kommuns lärplattform: Skolledare ska använda lärplattformen som informationskanal gentemot elever och vårdnadshavare samt till personal i de fall det enkom rör den dagliga pedagogiska verksamheten (i annat fall skall arbetsnätet användas). Alla medarbetare ska logga in i lärplattformen för att ta del av den information som publicerats av kollegor, elever, skolledare och Utbildnings-/IT-avdelningen. All pedagogisk personal ska använda lärplattformen i sitt pedagogiska arbete med eleverna anpassat efter elevernas ålder och behov. Alla medarbetare ska ha tillgång till och kunna använda e-postsystemen (Outlook respektive e-posten i lärplattformen). Rekommendationer för lokal IKT-handlingsplan Utgå från Handlingsplan för IKT-kompetens i grundskolan och med fördel från nedanstående frågeställningar: Vilka visioner har vår skola? Vilka pedagogiska mål har vi med IKT? Var står vi nu och vart vill vi nå? Hur ska vi skapa förutsättningar för eleverna att uppnå digital kompetens? Vilka pedagogiska och tekniska resurser har vi att tillgå? Vilka etappmål är aktuella? Vilka investeringar behöver göras? Vilken kompetensutveckling behöver vi? Vilka ansvarsområden har vi för utvecklingsarbetet? Hur samverkar och samarbetar vi med varandra och med övriga verksamheter i IKT-frågor? 11

12 Personalresurser Personalresurser kan till exempel vara en lokal administratör av lärplattformen, en webbredaktör, IKT-samordnare, IKT-pedagog och olika IKT-projektansvariga. Tänkbara arbetsuppgifter beskrivs senare i denna plan. Rekommendationer för grundläggande IKT-kunskaper hos personalen Genomgången PIM-utbildning, nivå 3, är en grundnivå och majoriteten av Vellinge kommuns pedagoger ska ha avslutat utbildningen under Nivå 3 innebär att man kan arbeta med såväl ordbehandlings-, kalkylerings- och presentationsprogram som med enklare bild- och filmhantering. När IKT-kompetensen bland pedagogerna ökar, ökar tryggheten och nyfikenheten att prova ny teknik sprider sig. Dock är nivå 3 är inte tillräcklig för att nå de mål denna plan strävar mot. För att nå dessa mål måste ytterligare tid till fortbildning i IKT erbjudas och genomföras kontinuerligt. Tydliga planer för detta måste upprättas och beaktan till ovanstående skall tas vid nyanställningar. Ansvarsfördelning För att kunna arbeta framgångsrikt mot mål och vision behövs en väl fungerande organisation och en tydlig ansvarsfördelning. Samarbete, öppenhet och förståelse för varandras arbetsuppgifter och de olika verksamheternas behov är några av förutsättningarna för att arbetet ska fungera och gå framåt. Nedan beskrivs ansvarsfördelningen inom de olika grupper och avdelningar som arbetar med IKT i skolan: - Rektorsgruppen tillsammans med utbildningsansvariga är styrgrupp och beställare. Den består av skolchef, skolutvecklare samt rektorerna på de respektive rektorsområdena. Adjungerade är IT-chef samt IKT-pedagog. - IKT-samordnargruppen består av IKT-pedagog och representanter från varje rektorsområde. Dessutom ingår, med mellanrum, IT-chef, Utbildningsansvariga och representanter från IT-driften. 12

13 Gruppens uppdrag är att: - verka för IKT-pedagogisk utveckling i skolverksamheten - ansvara för utarbetande och uppföljning av IKT-planerna för Vellinges skolor - medverka till att formulera krav på lägsta nivåer för IKT-användandet i Vellinges skolor samt för användandet av Vellinge kommuns lärplattform. - utgöra en operativ ledningsgrupp för Vellinge skolors IKT-utveckling och verka beredande till IT-råd och Produktråd. Den på förvaltningsnivå placerade IKT-pedagogens utvecklingsansvar och uppdrag är att: - samordna och arbeta övergripande för att nå mål och visioner i IKT-planen för Vellinges skolor - vara systemägare för lärplattformen - stödja utvecklingen av det pedagogiska arbetet i lärplattformen - omvärldsbevaka när det gäller IKT i skolan samt söka knyta an till forskning därom - ge support i IKT-pedagogiska frågor - efter behov erbjuda workshops och fortbildning för personal, pedagoger och skolledare, antingen själva eller via externa utbildare - samordna olika nätverk för IKT-intresserade i skolverksamheten - representera skolans IKT-behov gentemot andra verksamheter - samordna inköp och beställningar av hård- respektive mjukvara Skolornas ansvar Skolorna i Vellinge kommun ska: - utarbeta en lokal konkret handlingsplan för arbetet med IKT-kompetens - tillse att det avsätts tid och möjligheter till IKT-pedagogisk kompetensutveckling och pedagogiska diskussioner kring användandet av IKT - tillse att personalen har tillgång till minst en lokal lärplattformsadministratör, minst en IKT-samordnare och minst en webbredaktör. 13

14 Exempel på arbetsuppgifter Lokala lärplattformsadministratörer har vissa administrativa rättigheter i lärplattformen och ansvarar, tillsammans med platschefsassistenterna, för att arbetet med lärplattformen fungerar och utvecklas i den egna verksamheten. IKT-samordnare i skolan ska samordna skolans IKT-arbete med kommunens samt verka som en inspiratör och stöttepelare på respektive skola. Webbredaktörer ansvarar för att skolans webbsida är uppdaterad och innehåller aktuell information. Skolornas webbplatser är verksamheternas ansikte utåt och en viktig kommunikationskanal med omvärlden. Detta gäller inte bara skolans medarbetare, elever och deras föräldrar utan även nya medarbetare, blivande elever och deras föräldrar. IKT-pedagoger i skolan (i de fall sådana finns) ansvarar för att utveckla IKTpedagogiken i den egna verksamheten och fungerar som hjälp och inspiratör för sina kollegor. IT-driften ansvarar för service, support och underhåll på elev- och personaldatorer anslutna till Vellinge kommuns domäner (Vellinge). Dock kan en dator i skolan vara fristående från domänen med tillgång till Internet och med en hög grad av självservice. Således inräknas inte leasade datorer/utrustning här. ITdriften ansvarar för supportverksamhet enbart för de datorer/tjänster eller den utrustning skolan/kommunen beställer av dem, t.ex. datorer och program som ligger i domänen. De ansvarar också för att uföra de beställningar och stödja de utvecklingsönskemål som kommer från skolan och användarna via kommunens IKT-pedagog och/eller IT-chef. Implementering och förankring av IKT-planen för Vellinge skolor Planeringen för att implementera IKT-planen och omvandla den till att bli en praktisk hjälp i det dagliga arbetet startar senast under hösten Skolorna ansvarar för att en tydlig plan för detta arbete finns. Förankringsarbete En viktig del i införandet är att sprida planen och att förankra den ute i verksamheterna. Varje anställd inom skolorna i Vellinge ska vara väl insatt i planen och förstå vad den innebär för det dagliga arbetet. 14

15 Ledningen på varje skola ansvarar för att: - IKT-planen får hög prioritet och att en lokal handlingsplan utformas och utvärderas. Tid för information, diskussion och reflektion ska avsättas på varje skola. - De lokala handlingsplanerna utarbetas på förskolorna och skolorna under 2012 (se rekommendationer på sidorna 7 och 11). IKT-pedagogen för Vellinges skolor kommer att fungera som ett stöd under hela perioden och även i utformandet av lokala handlingsplaner om behov av detta finns. Genomförande Stora förändringsarbeten är komplexa och handlar inte bara om kartläggning av befintlig kompetens och att generellt höja kunskapsnivån, utan också om att förändra en hel organisationskultur. Därför är det viktigt att enheterna får utrymme till både fortbildning, praktisk träning och tid till pedagogiska samtal och reflektion. Skolledningen är en mycket betydande och helt avgörande länk i detta arbete. - Pedagoger och skolledning arbetar med den lokala handlingsplanen och bekantar sig med ny teknik. Arbetet ska organiseras så att befintlig digital kompetens tas till vara och sprids på förskolan och skolan. - Pedagogerna börjar och/eller fortsätter införa digitala verktyg och metoder i undervisningen. - Pedagogerna ansvarar för sin kompetensutveckling dels genom att ta del av de kompetens-höjande insatser som erbjuds och dels genom att aktivt sätta sig in i och använda de adekvata digitala verktyg som finns tillgängliga. - Uppföljning och återkoppling sker kontinuerligt på förskolorna och skolorna. - Nätverk bestående av olika personalkategorier och med olika kompetens och intresse bildas som stöd i utvecklingsarbetet. - IKT-pedagogen för Vellinges skolor ansvarar för support och stöd i arbetet med lärplattformen, IKT-pedagogiska frågor och att skapa IKT-nätverk för fortbildning, kunskap om evidens och erfarenhetsutbyte. - Arbetet med att skapa ytterligare publiceringsmöjligheter till förskolorna och skolorna påbörjas. 15

16 Utvärdering En övergripande utvärdering ska, eventuellt med stöd av en extern utvärderare, ske med start senast hösten Utvärderingarna ska sammanställas utifrån strategins mål och fungera som underlag för fortsatt utvecklingsarbete. Delutvärderingar kommer också göras vid behov under införandets gång. Enkätundersökning kommer att gå ut till samtliga pedagoger och skolledare med syftet att kartlägga: - tillgången till teknisk utrustning och relevanta programvaror - arbetet med digital kompetens utifrån de rekommenderade stegen (se IKT-planen s. 11) - personalens kompetensnivå Enkätundersökning kommer att gå ut till ett urval av representativa elevgrupper med syftet att kartlägga: - tillgången till teknisk utrustning och relevanta programvaror - hur mångsidigt digitala verktyg används av elever IKT-pedagogen för Vellinges skolor utformar och sammanställer, eventuellt tillsammans med den externa utvärderaren, enkäterna i förhållande till IKTplanens mål. IKT-pedagogen för Vellinges skolor följer också ett urval av representativa gruppers utvecklingsarbete. 16

17 Bilagor 1. Handlingsplan för IKT-kompetens i grundskolan 2. Införandeplan elevdatorer i pedagogisk verksamhet 17

18 Bilaga (4) Handlingsplan för grundläggande IKT-kunskaper i grundskolan Vellinge kommun eftersträvar att samtliga elever som lämnar grundskolan, besitter en digital kompetens. Denna kompetens grundar sig på såväl internationella referensramar som nationella styrdokument för att ge eleven goda förutsättningar och beredskaper att vara en konkurrenskraftig medborgare nu och i framtiden. Digital kompetens innebär säker och kritisk användning av informationssamhällets teknik i arbetslivet, på fritiden och för kommunikationsändamål. Den underbyggs av grundläggande IKT-färdigheter, dvs. användning av datorer för att hämta fram, bedöma, lagra, producera, redovisa och utbyta information samt för att kommunicera och delta i samarbetsnätverk via Internet 1 Dessutom ska: Skolan ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. 2 Det innebär att: Personalen i grundskolan använder IKT och media på ett genomtänkt sätt och strävar efter att varje elev ska besitta digital kompetens då han/hon lämnar grundskolan. 1 Europeiska unionens referensramar om de 8 Nyckelkompetenserna 2 Lgr11 18

19 Därför ska skolorna i Vellinge kommun, under elevens skolår här sträva efter att han/hon: - får kunskaper om hur informationssamhällets teknik fungerar och om den roll tekniken spelar och de möjligheter den ger i vardagslivet, både hemma och i skolan. - får kännedom om informationssökning, källkritik och Internetsäkerhet för barn och unga - får veta mer om t ex upphovsrätt och personuppgiftslagen i skolan. - i större utsträckning får använda digitala verktyg för sitt skapande och berättande. - utvecklas mot att bli individer med en kritisk och reflekterande attityd när det gäller information hämtad från, och vid användning av, interaktiva medier. Godtagbara färdigheter i slutet av skolår 3 - Eleven känner till av vilka delar en dator är uppbyggd och hur den grundläggande fungerar. Eleven känner också till annan kommunikationsteknik, som t ex mobiltelefoner, läs-/skrivplattor, spelkonsoller m.m. - I sitt arbete skriver eleven på datorn (med ordbehandlingsprogram redigerar texten och känner till fingersättningen på tangentbordet) samt lagrar och information på densamma. - Eleven arbetar också med andra program på datorn (t.ex. lek- och lärprogram, enklare ritprogram, och lärspel) och ser på foton/film digitalt med hjälp av datorn/annan kommunikationsteknik. - Eleven producerar och redovisar ett enklare arbete med hjälp av datorn. - Eleven kan med stöd söka fram, samla in, sålla, värdera och bearbeta information med hjälp av Internetbaserade tjänster (söktjänster, uppslagsverk, wikis) och använder informationen i skolarbetet. - Eleven ges insikt i ett kritiskt och reflekterande arbetssätt och använder de interaktiva medierna på ett ansvarsfullt sätt. - För sitt arbete använder eleven, för att samarbeta med andra, kommunikation för att få förståelse för aktuella samhällsfrågor. - Eleven har grundläggande lässtrategier för att förstå och tolka texter från digitala medier. - Eleven skiljer mellan den fysiska och virtuella verkligheten. 19

20 Godtagbara färdigheter i slutet av skolår 6 - Eleven känner till av vilka delar en dator är uppbyggd och hur den grundläggande fungerar och manövreras. Eleven känner också till, och till viss del använder, annan kommunikationsteknik, som t ex mobiltelefoner, läs-/skrivplattor, spelkonsoller m.m. - I sitt arbete skriver eleven på datorn (med ordbehandlingsprogram redigerar och disponerar texten och känner till rätt fingersättning på tangentbordet) samt lagrar och hanterar information på densamma. - Eleven arbetar också med andra program på datorn (t.ex. bildredigering, kalkylprogram, uppslagsverk, databaser) och fotograferar digitalt eller filmar och bearbetar därefter materialet med hjälp av datorn/annan kommunikationsteknik. - Eleven producerar och redovisar ett arbete med hjälp av datorn. - Eleven har förmågan att söka fram, samla in, sålla, värdera och bearbeta information med hjälp av Internetbaserade tjänster (söktjänster, uppslagsverk, wikis) och använder informationen på ett kritiskt och systematiskt sätt. - Eleven har också ett kritiskt och reflekterande arbetssätt, förstår hur man jämför och granskar källor och använder de interaktiva medierna på ett ansvarsfullt sätt. - För sitt arbete använder eleven, för att samarbeta med andra, forum för diskussion och kommunikation samt annan kommunikationsteknik för att få förståelse för aktuella samhällsfrågor. - Eleven har vissa lässtrategier för att förstå och tolka texter från digitala medier. - Eleven skiljer mellan den fysiska och virtuella verkligheten, men förstår också sambandet mellan dem. Godtagbara färdigheter i slutet av skolår 9 - Eleven känner till av vilka delar en dator är uppbyggd, delarnas funktion och hur datorn grundläggande fungerar och manövreras. Eleven använder också annan kommunikationsteknik, som t ex mobiltelefoner, läs- /skrivplattor, spelkonsoller m.m. - I sitt arbete skriver eleven på datorn (på svenska och ibland på engelska, med ordbehandlingsprogram redigerar och disponerar texten, har förmågan att använda olika former för språkbehandling i de digitala medierna och strävar efter rätt fingersättning på tangentbordet) samt lagrar, hanterar och sållar bland informationen på densamma. - Eleven arbetar också regelbundet med andra program på datorn (t.ex. bildredigering, kalkylprogram, uppslagsverk, databaser) och fotograferar 20

21 digitalt eller filmar och kan bearbeta och publicera materialet med hjälp av datorn/annan kommunikationsteknik. - Eleven producerar och redovisar regelbundet arbeten med hjälp av datorn. - Eleven har förmågan att söka fram, samla in, sålla, värdera och bearbeta information (ibland mer komplex sådan) med hjälp av Internetbaserade tjänster (söktjänster, uppslagsverk, wikis) och använder informationen på ett kritiskt och systematiskt sätt (citerar och gör källhänvisningar) och kan bedöma dess relevans. - Eleven har också ett kritiskt och reflekterande arbetssätt, förstår hur man jämför och granskar källor och använder de interaktiva medierna på ett ansvarsfullt sätt. - Eleven förstår hur information kan påverka individers och gruppers tänkande och/eller konsumtionsmönster. - Eleven förstår också hur den digitala tekniken kan stödja kritiskt tänkande, kreativitet och innovation. - För sitt arbete använder eleven, för att samarbeta med andra, forum för diskussion och kommunikation samt annan kommunikationsteknik för att få förståelse för och ta ställning till aktuella samhällsfrågor. - Eleven visar ett intresse för att engagera sig i olika grupper och nätverk för kulturella, sociala eller yrkesrelaterade ändamål. - Eleven har lässtrategier för att förstå och tolka texter och behärskar olika sätt att orientera sig i texter och talat språk från Internet och andra digitala medier. - Eleven skiljer mellan den fysiska och virtuella verkligheten, kan reflektera kring dem båda och förstår också sambandet mellan dem. Centralt innehåll för grundskolor i Vellinge Kommun Undervisningen rörande IKT-kunskaper ska behandla följande centrala innehåll I årskurserna 1 3 I årskurserna 4 6 I årskurserna 7 9 Centralt innehåll revideras senast

22 Bilaga 2 Plan för införande av personal- och elevdatorer/läsplattor i pedagogisk verksamhet I IKT-planen för Vellinge skolor finns det övergripande målet att: Samtlig personal och elever i skolan använder IKT och media på ett genomtänkt och evidensbaserat sätt, som en naturlig del dagligen, i den pedagogiska verksamheten. För att uppnå detta mål måste en stor satsning på kompetensutveckling av lärare ske och fler datorer och läsplattor finnas tillgängliga för barn/elever på våra förskolor och skolor. Kompetensutveckling En riktad fortbildning kommer att göras mot de aktuella skolledarna, där fokus ska ligga på den omdanade pedagogiken och det nya arbetssättet. Det är viktigt att skolledningen visar vägen och leder utvecklingen på respektive enhet. Utbildningen för aktuella skolledare börjar senast vid höstterminsstarten För varje aktuell enhet kommer kollegahandledare att utbildas med början hösten De ska verka som stöd för kollegiet på skolan. Viktigt är att deras roll tydliggörs och får ett utrymme i den pedagogiska planeringen. Vidare är målet att varje aktuell skola har ett ITteam en grupp elever som stödjer skolkamrater, men också lärare, i hur tekniken fungerar. Utan att för den sakens skull ersätta support och service (som också kommer att säkras upp genom avtal) Lärarna på respektive skola kommer att utbildas genom workshops och inspirationsföreläsningar, samt genom nätverkande med andra 1:1-skolor i regionen. Dessutom pågår PIM-utbildningen parallellt med införandeprojektet. Hela utbildningssatsningen sträcker sig över minst 2 år och omfattar 8-9 dagar (beroende på vilken utbildningsleverantör som väljs att stödja införandeprojektet). Beslut i denna fråga tas i maj Befintliga datorer och läsplattor Vid utgången av 2012 kommer sammanlagt cirka 2500 datorer/läsplattor att finnas vid de kommunala förskolorna, grundskolorna och vid Sundsgymnasiet. Av dessa är cirka 800 elevdatorer/läsplattor vid Sundsgymnasiet och 680 datorer/läsplattor för personal inom samtliga skolformer. Övriga datorer/läsplattor är till största delen fördelade inom grundskolan samt ett fåtal på förskolorna. 22

23 Infrastruktur En översyn och komplettering av skolenheternas infrastruktur, med bl a sändare för trådlös kommunikation vid de olika skolenheterna, behöver göras. Ansvar för dessa åtgärder har kommunens IT-chef. Mål datortäthet Årskurs Datortäthet/läsplattor Mål skall vara uppnått senast Sundsgymnasiet 1:1 målet uppnått 7-9 1: hösten 4-6 1: :2 uppnått (kan variera mellan skolor) PEDAGOGISK VERKSAMHET Införandeplan datorer/läsplattor Befintligt Utökning Befintligt Utökning Befintligt Utökning Befintligt Utökning TOTALT Grundskola F - åk Grundskola åk Grundskola åk Sundsgymnasiet Personal Tot antal Kostnad mnkr 7,1 3,0 10,0 3,1 13,1 0,7 13,8 1,9 15, och 2014 utökas datorbeståndet bland förskollärare och fritidspedagoger utökas datorbeståndet i åk 7-9 och på höstterminen skall alla elever i åk 7-9 ha tillgång till egen dator (en till en) påbörjas utbyggnaden av en till en i åk 4-6 och är fullt utbyggt

24 24

Slutdatum: 2014-12-31

Slutdatum: 2014-12-31 PROJEKTPLAN 1 (7) 2011-08-20 Projektplan Projektnamn: En dator per elev i Ängelholm Startdatum: 2011-08-20 Slutdatum: 2014-12-31 Kort beskrivning av projektet: Alla elever i Ängelholms kommunala skolor

Läs mer

Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor. Version 1.0a 2011-02-02

Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor. Version 1.0a 2011-02-02 Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor Version 1.0a 2011-02-02 Vision för IT i skolan, Umeå Kommun Alla barn och ungdomar i Umeå kommuns förskolor

Läs mer

IT-strategi för Strängnäs kommun

IT-strategi för Strängnäs kommun TJÄNSTEUTLÅTANDE Utbildnings- och kulturkontoret Handläggare Tor-Erik Lillsebbas tor-erik.lillsebbas@strangnas.se 0709-429 211 Dnr BUN/2010:14-600 2010-05-11 1/5 Barn- och utbildningsnämnden IT-strategi

Läs mer

IT-plan 2011 för barn- och utbildningsnämndens verksamheter

IT-plan 2011 för barn- och utbildningsnämndens verksamheter Innehåll IT-plan 2011 för barn- och utbildningsnämndens verksamheter 1. Om IT-planen... 2 Inledning... 2 Syfte... 2 Vision... 2 2. Verksamhet och arbetsformer... 2 Pedagogik... 2... 2 Elevernas IT-kompetens

Läs mer

BILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR FÖRSKOLA OCH GRUNDSKOLA

BILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR FÖRSKOLA OCH GRUNDSKOLA Varje barn/elev får utvecklas utifrån sin förmåga och kommer in på sitt förstahandsval till gymnasiet Samverkan med andra myndigheter och omvärldsbevakning En god arbetsmiljö med kompetent personal AVESTA

Läs mer

IT Handlingsplan Ankarsviks skola

IT Handlingsplan Ankarsviks skola IT Handlingsplan Ankarsviks skola Innehåll 1. INLEDNING... 2 2. BAKGRUND... 2 2.1 Varför behövs en IT- handlingsplan?... 2 2.2 Varför IT i skolan?... 2 2.2.1 Skolans pedagogiska utveckling... 3 2.2.2 En

Läs mer

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor Digital strategi Järfälla För- och grundskolor I Järfällas för- och grundskolor arbetar vi för att... barn, elever och medarbetare ska ha tillgång till digitala verktyg som ger ett bra stöd för lärande

Läs mer

Datum 2009-03-09 1 (17) IT-plan 2009-2013. Tyresö kommuns förskolor och skolor

Datum 2009-03-09 1 (17) IT-plan 2009-2013. Tyresö kommuns förskolor och skolor Datum 2009-03-09 1 (17) IT-plan 2009-2013 Tyresö kommuns förskolor och skolor 2 (17) 3 (17) Vision Barn, elever och personal i Tyresös skolor är 2013 med i framtiden och i världens centrum med hjälp av

Läs mer

Tillgång, användning och kompetens kring IKT i skolan

Tillgång, användning och kompetens kring IKT i skolan Tillgång, användning och kompetens kring IKT i skolan -kompletterande studie inför konferensen framtidens lärande är här och nu! Maj 2009 Utredare Torbjörn Skarin Torbjorn.skarin@metamatrix.se Tel: 073-944

Läs mer

E-strategi för grundskolenämnden 2013-2016

E-strategi för grundskolenämnden 2013-2016 BARN- OCH TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-03-15 GSN-2013/111.159 1 (3) HANDLÄGGARE Steinmo, Conny Grundskolenämnden Conny.Steinmo@huddinge.se E-strategi för grundskolenämnden 2013-2016 Förslag

Läs mer

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Analys- och statistiksekretariatet Arne Lund PM 1 (6) 2012-09-11 Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Vad visade Skolinspektionens granskning? Under läsåret 2011/2012 granskade Skolinspektionen

Läs mer

Strategi för skolutveckling

Strategi för skolutveckling Strategi för skolutveckling Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 1. INLEDNING... 3 2. VÅRA INTENTIONER... 4 3. FÖR ATT VI SKA NÅ FRAM... 5 3.1. Pedagogisk personal ska... 5 3.2. Förskolechef

Läs mer

Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering

Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering FRAMTAGET I SAMRÅD MED NATIONELLT FORUM FÖR SKOLANS DIGITALISERING, 2014 Innehåll Nuläge... 2 Vision 2020... 4 Elevernas lärande... 4 Professionens

Läs mer

Läroplan för informations- och kommunikationsteknik i de svenska skolorna i Esbo

Läroplan för informations- och kommunikationsteknik i de svenska skolorna i Esbo REVIDERAD IKT-STRATEGI LÄROPLAN FÖR DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN SDU Läroplan för informations- och kommunikationsteknik i de svenska skolorna i Esbo Informations- och kommunikationsteknik integreras

Läs mer

KREATIV INTERAKTIV INTE AKTIV

KREATIV INTERAKTIV INTE AKTIV FRÅN INTE AKTIV TILL INTERAKTIV OCH KREATIV En IT-plan för utvecklande av ett digitalt lärande i förskola, grundskola, grundsärskola och fritidshem i Sjöbo kommun 2014-1016 Innehållsförteckning Förord...

Läs mer

Program för utvecklingsområden inom barn- och utbildningsförvaltningen i Vetlanda kommun åren 2013 2015

Program för utvecklingsområden inom barn- och utbildningsförvaltningen i Vetlanda kommun åren 2013 2015 Dokumenttyp Program Beslutad av (datum och ) Barn- och utbildningsnämnden (2012-11-06 77) Giltig fr.o.m. 2013-01-01 Dokumentansvarig Utvecklingsledare på barn- och utbildningsförvaltningen Gäller för Barn-

Läs mer

AVESTA KOMMUN- ENTREPRENÖRSKAP DANIEL NORDSTRÖM 2014-06-18

AVESTA KOMMUN- ENTREPRENÖRSKAP DANIEL NORDSTRÖM 2014-06-18 AVESTA KOMMUN- ENTREPRENÖRSKAP DANIEL NORDSTRÖM 2014-06-18 AGENDA DANIEL NORDSTRÖM OM NORDSTRÖM EDUCATION FILMVISNING FRÅN HUDIKSVALL VARFÖR SATSA ENTREPRENÖRSKAP I AVESTA KOMMUN? BEVILJAD PROJKETANSÖKAN

Läs mer

Kungsbacka kommun. Strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg för Förskola & Grundskola 2013-2016

Kungsbacka kommun. Strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg för Förskola & Grundskola 2013-2016 Strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg för Förskola & Grundskola 2013-2016 Fastställd i nämnden för Förskola & Grundskola 24 januari 2013 1 Strategin handlar om skolutveckling för att

Läs mer

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Beslutad 2015-01-29 1 1 Inledning Den internationella kontakten är en viktig del i vårt samhälle, det är kunskapsbyggande

Läs mer

En plan för hur IT stödjer lärandet i förskolan, grundskolan samt grundsärskolan i Sjöbo kommun 2011-2013

En plan för hur IT stödjer lärandet i förskolan, grundskolan samt grundsärskolan i Sjöbo kommun 2011-2013 Från Inte aktiv till INTERAKTIV! En plan för hur IT stödjer lärandet i förskolan, grundskolan samt grundsärskolan i Sjöbo kommun 2011-2013 Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola

Läs mer

IT-strategi. Järfälla För- och grundskolor

IT-strategi. Järfälla För- och grundskolor IT-strategi Järfälla För- och grundskolor I Järfällas för- och grundskolor arbetar vi för att......barn, elever och medarbetare ska ha tillgång till modern, pålitlig och säker IT varje dag....alla barn

Läs mer

Medie- och IT-policy för sektor Skola 2010-2012

Medie- och IT-policy för sektor Skola 2010-2012 - 1 - Medie- och IT-policy för sektor Skola 2010-2012 Inledning Skolan skall möta de förändringar som sker i samhället när det gäller nya strukturer för information och kommunikation. En viktig uppgift

Läs mer

E-strategin på buf. Tryckt 2009-04-03

E-strategin på buf. Tryckt 2009-04-03 E-strategin på buf s strategier och mål för informations- och kommunikationsteknologi i Botkyrkas förskolor och grundskolor. Tryckt 2009-04-03 s e-strategi 1. Vad är det vi vill? 1 Vision 1 Syfte 2 Hur

Läs mer

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 Verksamhetsidé På vår skola ges alla elever möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar! Det viktiga för alla på skolan är att

Läs mer

Kvalitetsredovisning Fritidshem

Kvalitetsredovisning Fritidshem Kvalitetsredovisning Fritidshem Läsåret 2012/2013 Edvinshems fritidshem Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter

Läs mer

It-strategi för ett bättre lärande med målbilder Verktyg för självskattning

It-strategi för ett bättre lärande med målbilder Verktyg för självskattning It-strategi för ett bättre lärande med målbilder Verktyg för Claes Johannesson Rektorsträff 23 maj 2014 It-strategi för ett bättre lärande med 12 målbilder 1 Förbättrad digital kompetens hos alla 1.1 Förtrogenhet

Läs mer

IT-plan 2012. för barn- och utbildningsnämndens verksamheter

IT-plan 2012. för barn- och utbildningsnämndens verksamheter IT-plan 2012 för barn- och utbildningsnämndens verksamheter Innehåll 1. Om IT-planen 3 Inledning 3 Syfte 3 Vision 3 2. Verksamhet och arbetsformer 4 Pedagogik 4 Kommunikation 4 Kompetensutveckling 4 Elevernas

Läs mer

Abrahamsbergsskolan Trygghet och Kunskap Utbildningsförvaltningen. IKT-plan 2015. Abrahamsbergsskolans IKT-grupp 2015-03-30

Abrahamsbergsskolan Trygghet och Kunskap Utbildningsförvaltningen. IKT-plan 2015. Abrahamsbergsskolans IKT-grupp 2015-03-30 Abrahamsbergsskolan Trygghet och Kunskap Utbildningsförvaltningen 2015 IKT-plan 2015 Abrahamsbergsskolans IKT-grupp 2015-03-30 Innehåll IKT-plan Abrahamsbergsskolan 2015... 2 Vad är IKT och digital kompetens?...

Läs mer

Vallhovskolan. IT-handlingsplan för Vallhovskolan

Vallhovskolan. IT-handlingsplan för Vallhovskolan Vallhovskolan IT-handlingsplan för Vallhovskolan Övergripande information Under läsåret 12-13 sker flera förändringar i skolans IT-arbete. First Class systemet Källan som alla elever och lärare använt

Läs mer

Atea Skola. Tillsammans skapar vi bättre förutsättningar för lärande

Atea Skola. Tillsammans skapar vi bättre förutsättningar för lärande Atea Skola Tillsammans skapar vi bättre förutsättningar för lärande Inom Atea ser vi tre områden som måste fungera för att det ska bli riktigt bra när man satsar på IKT i skola och förskola, tre områden

Läs mer

Handlingsplan/Aktivitetsplan

Handlingsplan/Aktivitetsplan Sandeplanskolan Kunskap, arbetsro och trivsel Handlingsplan/Aktivitetsplan ASL, Att skriva sig till läsning juni 2012 Skriva sig till läsning Projektet härstammar från Norge, där man under 1999-2002 genomförde

Läs mer

Riktlinjer. Strategier. No 6. Plan för utveckling av fritidshem

Riktlinjer. Strategier. No 6. Plan för utveckling av fritidshem Riktlinjer & Strategier No 6 Plan för utveckling av fritidshem Inledning Fritidshemmen i Stockholms stad visar många goda exempel på väl fungerande verksamhet. Det visar kommentarer från nöjda elever,

Läs mer

Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC)

Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Sida 1 (6) Bilaga till RUC:s verksamhetsplan 2010-2013 Dnr: FAK 2011-366 Fastställd av RUC-styrelsen 2012-06-18 Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Inledning Handlingsplanen

Läs mer

Enkät till förskolepersonal

Enkät till förskolepersonal Redovisning av regeringsuppdrag 2013-04-15 Dnr 71-2012:124 Bilaga Enkät till förskolepersonal 1 1. Vilket av följande stämmer bäst med ditt arbete? Jag arbetar i förskolan, framför allt med barn i åldrarna

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 GRUNDSKOLA: Bålbro skola 1. UNDERLAG - Självvärdering, riktad till pedagoger - Våga Visa-enkäten riktad till barn/elever och föräldrar - Skolans andra underlag Pedagoger Övergripande

Läs mer

SIKTA IKT Viveka Gulda Annika Möl er Larsson Lisa Stenström

SIKTA IKT Viveka Gulda Annika Möl er Larsson Lisa Stenström Genom SIKTAs (Skolans IKT-Arbete i Lund) IKT-fortbildning erbjuds kommunens alla pedagoger och skolledare det senaste inom IKT! Grundtanken med SIKTA är att "pedagoger lär pedagoger - att lära av varandra".

Läs mer

Modern och innovativ skolutveckling

Modern och innovativ skolutveckling Modern och innovativ skolutveckling Förändringsledning, kunskapsutveckling och systematik i digitala lärmiljöer Ett utbildningsprogram för skolledare och nyckelpersoner Välkommen till 4 dagar med TÄNK

Läs mer

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.

Läs mer

PIM i Stockholms kommunala grundskolor (PIM-projektet) PIM för skolledare, seminarieträffar och skolbesök Mikael Fallmo

PIM i Stockholms kommunala grundskolor (PIM-projektet) PIM för skolledare, seminarieträffar och skolbesök Mikael Fallmo UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN PIM i Stockholms kommunala grundskolor (PIM-projektet) BILAGA 3 PIM för skolledare, seminarieträffar och skolbesök Mikael Fallmo UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

Läs mer

IKT plan för utbildningsnämnden 2015

IKT plan för utbildningsnämnden 2015 IKT plan för utbildningsnämnden 2015 Information- och kommunikationsteknik (IKT) ses allt mer som ett strategiskt utvecklingsområde. Enligt Värmdö kommuns IKT-policy som antogs 2013-06-12 av kommunfullmäktige

Läs mer

Sammanställning IKT/digitalt i Lgr11

Sammanställning IKT/digitalt i Lgr11 Sammanställning IKT/digitalt i Lgr11 Övergripande mål och riktlinjer: Mål Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola - kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande,

Läs mer

IT i skolan 2015 FRÅN TEKNIK TILL RESULTAT

IT i skolan 2015 FRÅN TEKNIK TILL RESULTAT IT i skolan 2015 FRÅN TEKNIK TILL RESULTAT Norge Sverige Förskola För- och grundskola Gymnasieskola Vuxenutbildning Vi styr mot kvalitet Attraktiva enheter Ändamålsenlig kvalitet väl rustade barn/elever/deltagare

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Skollagen (2010:800) Eleverna ska utan kostnad ha tillga ng till bo cker och andra lärverktyg som beho vs fo r en tidsenlig utbildning (10 kap 10 )

Skollagen (2010:800) Eleverna ska utan kostnad ha tillga ng till bo cker och andra lärverktyg som beho vs fo r en tidsenlig utbildning (10 kap 10 ) Skollagen (2010:800) Eleverna ska utan kostnad ha tillga ng till bo cker och andra lärverktyg som beho vs fo r en tidsenlig utbildning (10 kap 10 ) Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet,

Läs mer

Vi är glada att kunna erbjuda kommunens pedagoger och skolledare det senaste inom IKT-fortbildning och detta med SIKTA (Skolans IKT-Arbete i Lund)!

Vi är glada att kunna erbjuda kommunens pedagoger och skolledare det senaste inom IKT-fortbildning och detta med SIKTA (Skolans IKT-Arbete i Lund)! Vi är glada att kunna erbjuda kommunens pedagoger och skolledare det senaste inom IKT-fortbildning och detta med SIKTA (Skolans IKT-Arbete i Lund)! Grundtanken med SIKTA är att "pedagoger lär pedagoger

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum Plan för kunskap och lärande med kvalitet och kreativitet i centrum Förord Östersunds kommunfullmäktige har som skolhuvudman antagit denna plan. Med planen vill vi säkerställa att de nationella målen uppfylls.

Läs mer

Bildningsförvaltningen

Bildningsförvaltningen Bildningsförvaltningen 1(11) 2013-04-19 Handlingsplan för studie- och yrkesorientering i alla skolformer i Åstorps kommun Pål Olsson Ulla Dahlgren Gunilla Maltesson Lizen Johansson Helena Larsson 2(11)

Läs mer

Angående definition av skolbibliotek

Angående definition av skolbibliotek Datum Vår ref 2011-02-21 BW Skolinspektionen Box 23069 104 35 Stockholm Angående definition av skolbibliotek Bakgrund Riksdagen fattade i juni 2010 beslut om en ny skollag. Fullt ut ska lagen gälla från

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

IKT i fokus. Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Persson, eva-lotta.persson@utb.kristianstad.se

IKT i fokus. Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Persson, eva-lotta.persson@utb.kristianstad.se IKT i fokus Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Kap 1: Skolans värdegrund och uppdrag Skolans uppdrag: Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde

Läs mer

kurskatalog vt-13 Tänk på vår miljö!

kurskatalog vt-13 Tänk på vår miljö! kurskatalog vt-13 SIKTA står för Skolans IKT- Arbete i Lund. Det är en fortbildning som erbjuds kommunens pedagoger och skolledare. I fortbildningspaketet kan man välja bland kurser som på olika sän visar

Läs mer

Kvalitetsredovisning. För Staren Särskola 1-5 Lå 2009-10. Grums kommun

Kvalitetsredovisning. För Staren Särskola 1-5 Lå 2009-10. Grums kommun Kvalitetsredovisning För Staren Särskola 1-5 Lå 2009-10 Grums kommun Kvalitetsredovisningens innehåll Grundfakta om Särskolan 1-5 Sid 3 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen 3-6 Åtgärder

Läs mer

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION Ledarskap Det vi tycker är särskilt viktigt med vårt ledarskap är att skapa ett öppet klimat på skolan, där elever, föräldrar och personal kan känna att de med förtroende

Läs mer

Pedagogisk dokumentation. Värdegrund IKT. Språkprojekt. Treälvens förskola. Arbetsplan 2013/14

Pedagogisk dokumentation. Värdegrund IKT. Språkprojekt. Treälvens förskola. Arbetsplan 2013/14 Värdegrund Språkprojekt Pedagogisk dokumentation IKT Treälvens förskola Arbetsplan 2013/14 Årshjul Pedagogiska året Samla kunskap Den barnsyn vi strävar efter och som är kopplad till läroplan för förskolan,

Läs mer

Göteborgsskolor ITiden

Göteborgsskolor ITiden Göteborgsskolor ITiden IKT-strategi Göteborgs Stad En skola som ger alla barn möjlighet att forma och verka i morgondagens samhälle Målbild för skola och förskola Göteborg, Sektorscheferna februari 2012

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning Rapport 2012:10 Läsundervisning inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning För att klara av studierna och nå en hög måluppfyllelse är det viktigt att eleverna har en god läsförmåga.

Läs mer

Välkomna till en inspirerande mässa för digitalt lärande i Norrtälje kommunala skolor.

Välkomna till en inspirerande mässa för digitalt lärande i Norrtälje kommunala skolor. Välkomna till en inspirerande mässa för digitalt lärande i Norrtälje kommunala skolor. Plats: Rodengymnasiet Tid: 15 augusti 8.00-16.30 "digital kompetens innefattar säker och kritisk användning av informationssamhällets

Läs mer

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Systematiskt kvalitetsarbete Det systematiska kvalitetsarbetet är reglerat i skollagen, 4 kap och regleras på nationell-, huvudmannaoch enhetsnivå. Huvudmannanivå

Läs mer

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Läsåret 2014/2015 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lust att lära Lärande Samskapande Styrkebaserad Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare

Läs mer

SKOLDATORKONCEPT. Skoldatorkoncept i fyra kommuner och ett gymnasium. 2009-06-01 Anders Rådberg IQP AB

SKOLDATORKONCEPT. Skoldatorkoncept i fyra kommuner och ett gymnasium. 2009-06-01 Anders Rådberg IQP AB SKOLDATORKONCEPT 2009-06-01 Anders Rådberg IQP AB i fyra kommuner och ett gymnasium Detta dokument har tagits fram på uppdrag av styrelsen för Konsult och Service och beskriver skoldatorkoncepten inom

Läs mer

SKOLPLAN Antagen av kommunfullmäktige 153 2004-09-27

SKOLPLAN Antagen av kommunfullmäktige 153 2004-09-27 SKOLPLAN Antagen av kommunfullmäktige 153 2004-09-27 SKOLPLAN FÖR GÄLLIVARE KOMMUN OCH FÖR BARN- UTBILDNING- OCH KULTURNÄMNDENS ANSVARSOMRÅDE Gällivare kommuns skolplan har som mål att lyfta fram och fokusera

Läs mer

IT-strategi Röbäcks skolområde

IT-strategi Röbäcks skolområde IT-strategi Röbäcks skolområde Skolområdets Vision Våra barn och elever ska vara med och skapa vär(l)den idag och imorgon Tankar om framtiden IT-verksamheten på Röbäcks skolområde ska vara ett verktyg

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

IKT-strategi för kommunala grundskolor i Värmdö kommun

IKT-strategi för kommunala grundskolor i Värmdö kommun IKT-strategi för kommunala grundskolor i Värmdö kommun 1(17) Innehållsförteckning 1 Om dokumentet... 3 2 Utgångspunkter för strategin... 3 3 Nuläge, aktuell forskning och framtid... 4 4 LIKA ska användas

Läs mer

Hagaskolans IT-plan. Hur jobbar du med kommunikation på dina lektioner?

Hagaskolans IT-plan. Hur jobbar du med kommunikation på dina lektioner? Hagaskolans IT-plan På Hagaskolan är IT ett naturligt inslag i den pedagogiska verksamheten. Eleverna i årskurserna F-5 använder både datorer och ipads för att lära sig läsa och skriva, för att stimulera

Läs mer

IT-plan för Duveholmsgymnasiet

IT-plan för Duveholmsgymnasiet IT-plan för Duveholmsgymnasiet Läsåret 2013/2014 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Bakgrund... 3 3. Tekniska förutsättningar för en till en... 4 4. Lägstanivåer i Lärknuten... 5 5. Lärspridare...

Läs mer

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Augusti juni Kartläggning av barngruppen Under året skolas nya barn in och vi får en ny barn- och föräldragrupp. Kartläggningen sker genom inskolningssamtal, föräldrasamtal,

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i skolan? Bergsnässkolan Viktigt att alla elever får möjlighet att utveckla sina förmågor för framtiden För att skolan ska, enligt

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

IKT-strategi. för Åtvidabergs kommuns grundskolor och förskolor

IKT-strategi. för Åtvidabergs kommuns grundskolor och förskolor IKT-strategi för s grundskolor och förskolor Innehållsförteckning Inledning Tidsperspektiv Oberoende av device, tid och rum Kvantitet kontra kvalitet Ledarskap Kompetensutveckling Entreprenöriellt lärande

Läs mer

Rapport från enkät Digital kompetens lärare f-6

Rapport från enkät Digital kompetens lärare f-6 KROKOM2500, v1.0, 2012-02-29 Rapport från enkät Digital kompetens lärare f-6 2014 Monica Andersson, IT-pedagog 2014-06-30 96 % av lärarna använder Internet som resurs för att hitta fakta och lektionstips,

Läs mer

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se Bedömning - i syfte att uppskatta, värdesätta och ge respons! Utveckla, analysera - jag kan, vill, vågar

Läs mer

BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN. Digital agenda 2014-2016. för Barn och utbildning

BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN. Digital agenda 2014-2016. för Barn och utbildning BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN Digital agenda 2014-2016 för Barn och utbildning 1 Digital agenda 2014-2016 för Barn och utbildning Vision Under ledorden Tillsammans i en lärmiljö som utmärks av engagemang,

Läs mer

Budget och verksamhetsplan 2015 2017

Budget och verksamhetsplan 2015 2017 Budget och verksamhetsplan 2015 2017 Verksamhetsområde Bildning 2015-01-20 Budget och verksamhetsplan 2015 2017 Verksamhetsområde Bildning Innehållsförteckning Organisation Verksamhetsmål och aktiviteter

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

SURAHAMMARS KOMMUNS UTVECKLINGSPLAN FÖR. PEDAGOGISK VERKSAMHET (skolplan)

SURAHAMMARS KOMMUNS UTVECKLINGSPLAN FÖR. PEDAGOGISK VERKSAMHET (skolplan) SURAHAMMARS KOMMUNS UTVECKLINGSPLAN FÖR PEDAGOGISK VERKSAMHET (skolplan) Antagen av Barn- och bildningsnämnden 080218 Fastställd av kommunfullmäktige 080915 GRUNDSYN För förskolan och skolan finns värdegrund,

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete i praktiken på lokal nivå och regional nivå

Systematiskt kvalitetsarbete i praktiken på lokal nivå och regional nivå Systematiskt kvalitetsarbete i praktiken på lokal nivå och regional nivå Bättre skola Södra Berget Sundsvall 2015-01-21 Lars Thorin Presentation Lars Thorin 44 år från Bräcke, Jämtland Lärare 1-7 Sv/So/Idr

Läs mer

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 2011-04-28 1 (7) Dnr: Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 Södra Bäckby skolor Sofiaskolan Ansvarig: Birgitta Leijon Kvalitetsrapport grundskola och särskola Inledning I den nya skollagen är kravet

Läs mer

IKT-Plan. för Olofströms förskolor, grundskolor, grundsärskolor, gymnasieskola och gymnasiesärskola 2014/2015.

IKT-Plan. för Olofströms förskolor, grundskolor, grundsärskolor, gymnasieskola och gymnasiesärskola 2014/2015. IKT-Plan för Olofströms förskolor, grundskolor, grundsärskolor, gymnasieskola och gymnasiesärskola 2014/2015. INNEHÅLL Varför behöver vi IKT? 1 Digital kompetens i fokus 2 Garanterad färdighetsnivå för

Läs mer

Digitalkunskap år 1-6

Digitalkunskap år 1-6 Skönsmons skola Östra radiogatan 6 854 61 Sundsvall Digitalkunskap år 1-6 www.skonsmonsskola.se Digitalkunskap Skönsmons skola 2014/15 Kunskap om Digitalkunskap har en avgörande betydelse för oss människor.

Läs mer

Pedagogiskt ledarskap i praktiken

Pedagogiskt ledarskap i praktiken Pedagogiskt ledarskap i praktiken -En möjlighet att förbättra elevernas resultat och skolans kvalité Aronsborg 2013-10-25 Lars Thorin Presentation Lars Thorin 43 år från Bräcke, Jämtland Lärare 1-7 Sv/So/Idri

Läs mer

SBL Företagsledning. för bygg och fastighet

SBL Företagsledning. för bygg och fastighet SBL Företagsledning för bygg och fastighet SBL FörETagSLEdning FÖr bygg och fastighet Företagsledningsprogram med fokus på utmaningar inom bygg- och fastighetssektorn Vår utgångspunkt är att utveckla ditt

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015

Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Kurs: Engelska årskurs 6 Tidsperiod: Vårterminen 2015 vecka 3-16 Skola: Nordalsskolan, Klass: 6A, 6B och 6C Lärare: Kickie Nilsson Teveborg Kursen kommer att

Läs mer

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Juridisk vägledning Reviderad maj 2015 Mer om Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Vissa elever

Läs mer

Utvecklingsplan. elev i nykarleby ein.fi. education in nykarleby

Utvecklingsplan. elev i nykarleby ein.fi. education in nykarleby Utvecklingsplan elev i nykarleby ein.fi education in nykarleby 1 Utvecklingsplan för den pedagogiska användningen av utrustning som införskaffas. Innehåll Utvecklingsplan för den pedagogiska användningen

Läs mer

2015-03-25. Projektbeskrivning Luleålärare i teknik och naturvetenskap 2014-2019

2015-03-25. Projektbeskrivning Luleålärare i teknik och naturvetenskap 2014-2019 2015-03-25 Projektbeskrivning Luleålärare i teknik och naturvetenskap 2014-2019 Revisionsinformation Projektbeskrivningen ska revideras årligen, av styrgruppen för LuTek. Projektbeskrivningen bygger vidare

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi

Utbildningspolitisk strategi Utbildningspolitisk strategi 2012-2015 för förskola, förskoleklass, skola och fritidshem i Örnsköldsvik Antagen av kommunfullmäktige 2012-05-28 77 Våra huvudmål: Högre måluppfyllelse & Nolltolerans mot

Läs mer

Slutrapport Future Learn-Projekt Utveckling av bedömningskompetenser med stöd av digitala scenarier

Slutrapport Future Learn-Projekt Utveckling av bedömningskompetenser med stöd av digitala scenarier Slutrapport Future Learn-Projekt Utveckling av bedömningskompetenser med stöd av digitala scenarier Projektbeskrivning Utveckling av bedömningskompetenser med stöd av digitala scenarier är ett projekt

Läs mer

Rapport från arbetsgruppen om digital arbetsmiljö

Rapport från arbetsgruppen om digital arbetsmiljö Rapport från arbetsgruppen om digital arbetsmiljö Bakgrund DIK-medlemmarna förenas av att de har hög kompetens inom digitala medier och att de arbetar i en digital arbetsmiljö. DIK-medlemmarnas kompetens

Läs mer

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck

Läs mer

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strategisk plan 1 (6) Datum 20141125 Diarienr 2012-1845 version 1.1 Projekt Ledning och samverkan Enheten för samverkan och ledning Bengt Källberg Patrik Hjulström

Läs mer

Konstverket Air av Curt Asker

Konstverket Air av Curt Asker Konstverket Air av Curt Asker 1 Innehållsförteckning 1 Bakgrund...s 1 2 Syfte och mål...s 2 3 Genomförande...s 3 4 Resultat...s 4 5 Diskussion...s 5 2 1 Bakgrund Kulltorpsskolan ligger i ett villaområde

Läs mer

Kvalitet 2014. Resultat: Ängelholm total

Kvalitet 2014. Resultat: Ängelholm total Kvalitet 2014 Resultat: Ängelholm total 1 Innehåll: 2 INLEDNING 3 Om TÄNK OM KVALITET Denna rapport redovisar resultat från studien TÄNK OM KVALITET 2.0. Studien avser fånga elevers respektive lärares

Läs mer

Information- Slutrapport kollegialt lärande

Information- Slutrapport kollegialt lärande Bengt Larsson - unbl01 E-post: bengt.larsson@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-08-13 Dnr: 2012/530-BaUN-027 Barn- och ungdomsnämnden Information- Slutrapport kollegialt lärande Ärendebeskrivning

Läs mer

Förskolechefen och rektorn

Förskolechefen och rektorn Juridisk vägledning Reviderad augusti 2013 Mer om Förskolechefen och rektorn Bestämmelser om förskolechef och rektor finns i skollagen. En förskolechef eller rektor får vara det för flera förskole- respektive

Läs mer

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap PROJEKTBESKRIVNING 2009-2014 2012-06-05 Sida 1 av 11 Revisionsinformation Projektbeskrivningen ska revideras årligen, av styrgruppen för LuTek. Projektbeskrivningen

Läs mer

1. IKT som pedagogiskt stöd i naturbruksförvaltningen (IT främst kopplat till vår huvudprocess)

1. IKT som pedagogiskt stöd i naturbruksförvaltningen (IT främst kopplat till vår huvudprocess) Informations- och Kommunikationsstrategi för naturbruksförvaltningen (IKT-strategi) Naturbruksförvaltningens Vision: Vi utvecklar kompetens i världsklass för en hållbar framtid och det goda livet. 1. IKT

Läs mer