IKT-plan för Vellinge skolor

Transkript

1 IKT-plan för Vellinge skolor Utbildningsavdelningen Vellinge Kommun

2 2

3 IKT (Informations- och kommunikationsteknik) - plan för Vellinge skolor Vision och Mål Vellinge ska fortlöpande utvecklas för att förbli en framgångsrik och ledande skolkommun. Utbildningen i Vellinge skolor ska hålla sådan klass att den alltid är nyskapande, framåtsträvande och handlingskraftig. Därför ska IKT-verktyg som ett redskap för lärandet och undervisningen vara ett dagligt inslag som används på ett genomtänkt och evidensbaserat sätt i samarbete mellan personal och elever för att skapa en innovativ och kreativ arbetsmiljö. Övergripande mål Samtliga elever som lämnar skolan i Vellinge ska besitta en digital kompetens. Denna kompetens grundar sig på såväl internationella referensramar som nationella styrdokument för att ge eleven goda förutsättningar och beredskaper att vara en konkurrenskraftig medborgare nu och i framtiden. Digital kompetens innebär säker och kritisk användning av informationssamhällets teknik i arbetslivet, på fritiden och för kommunikationsändamål. Den underbyggs av grundläggande IKT-färdigheter, dvs. användning av datorer för att hämta fram, bedöma, lagra, producera, redovisa och utbyta information samt för att kommunicera och delta i samarbetsnätverk via Internet Därför ska varje elev som lämnar skolan i Vellinge kommun ha: kunskaper om hur informationssamhällets teknik fungerar och om den roll tekniken spelar och de möjligheter den ger i vardagslivet, både hemma och i skolan. kännedom om informationssökning, källkritik och Internetsäkerhet för barn och unga fått veta mer om t ex upphovsrätt och personuppgiftslagen i skolan. i större utsträckning fått använda digitala verktyg för sitt skapande och berättande. utvecklats mot att bli en individ med en kritisk och reflekterande attityd när det gäller information hämtad från, och vid användning av, interaktiva medier. 3

4 Bakgrund Samtliga barn som föds idag är digitalt infödda. Det vill säga födda in i det digitala samhället, där digitala verktyg för att skapa nätverk, kommunicera, producera och hämta information är en del av livet. De är inte bara konsumenter utan också producenter av digitala medier. Skolan ska skapa förutsättningar för eleverna att använda dessa verktyg för lärande, men också att bidra till att de utvecklas till konkurrenskraftiga medborgare. Skolan ska ge dem möjligheten att delta i samhällsutvecklingen på lika villkor och förbereda dem för vidare studier och för yrkeslivet. Mot denna bakgrund måste IKT ingå som en naturlig del i den pedagogiska verksamheten. Därför är det av yttersta vikt att personalen i Vellinge skolor använder IKT och media på ett genomtänkt sätt. Kompetensutveckling och kontinuerliga diskussioner kring möjligheter och begränsningar med IKT behövs för att skapa och behålla detta genomtänkta sätt. IT i sig kan inte förbättra elevernas lärande, däremot finns en stor pedagogisk potential om läraren har IT-kompetens och reflekterar över sin roll samt över hur undervisningen ska kunna utvecklas med ny teknik (Skolverket, 2009) Pedagogisk verksamhet Mål Samtlig personal och elever i skolan använder IKT och media på ett genomtänkt och evidensbaserat sätt, som en naturlig del dagligen, i den pedagogiska verksamheten. Learning on the job är ett myntat utryck i länder där datorer lanserats på bred front i skolan. Det innebär att vi, personal såväl som elever, måste vara öppna för att inte bara lära oss att använda ny teknik, utan också för att lära oss av och med varandra. Vi måste alla dela med oss av såväl kunskaper och idéer som material och planeringar och hålla både materialet och idéerna levande genom diskussioner och kreativt arbete. Detta delande måste ges utrymme i skolan, så att en trygghet att arbeta med tekniken infinner sig samtidigt som lusten att ständigt utforska nya verktyg och arbetssätt hålls på en hög nivå. 4

5 Ett lyckat införande av IKT i skolan, innebär också att fokus ska ligga på det förändrade arbetssättet att aktivt se över hur man som lärare utformar uppgifter, gör bedömningar samt använder de digitala verktygen i undervisningen. Detta kräver att man som pedagog aktivt i målen för sin undervisnings-planering, funderar över hur verktygen ska användas, vilket verktyg som lämpar sig bäst och vilket program/applikation/simulering som bäst banar väg för måluppfyllelsen med devisen Ingen teknik utan mål i tanken. Med detta ges möjligheter att ge eleverna uppgifter som, före införandet av de digitala verktygen, inte var möjliga att ge. Medel Kompetensutveckling Under 2014 kommer samtliga pedagoger ha avslutat PIM och då ska, enligt målet minst 85 %, nått nivå 3. Det gäller då att hålla dessa redskap vid liv, men även att vidare utveckla arbetssätt och utforska verktyg för att hitta nya möjligheter i lärandet. En plan för den fortsatta kompetensutvecklingen måste också upprättas för såväl pedagoger som skolledare. Innovativa och kreativa miljöer Den snabba utvecklingen gör att det dagligen tillkommer ny teknik eller programvara i IKT-världen. Det kräver att det ges tid och utrymme för att följa med i utvecklingen, att få input via mässor/inspirationsresor samt att pedagogerna har tillgång till den senaste tekniken och forskningen. Möjligheter till exponering och publicering Allt arbete måste ha en uttalad mottagare och den digitala världen skapar stora förutsättningar för detta. Varje skola ska ha tillgång till ett webbsideutrymme där skolans profil och arbetssätt lyfts fram för att marknadsföra och exponera respektive enhet på en officiell arena. Lärplattformen Vellinge kommuns lärplattform ska vara en kommunikationsyta och mötesplats mellan lärare, elev och vårdnadshavare. Samtliga skolledare, personal och elever ska använda lärplattformen för att publicera information (schema, frånvaromeddelande) och material (IUP och framåtsyftande planeringar), göra bedömningar (formativa i form av omdömen samt summativa i form av betyg) samt samla elevarbeten. 5

6 Internet Internet är idag inte bara information utan också ett aldrig sinande hav av spel, tjänster och kommunikationsverktyg. Skolan ska möta eleven på denna arena. Peka på hur verktygen kan användas, men också upplysa om vad som är viktigt att uppmärksamma. Digitala läromedel och verktyg för lärande Samtliga barn/elever i Vellinge skolor ska ha tillgång till både program och tekniska hjälpmedel som är anpassade efter elevens nivå och kunskaper. Det kan röra sig om ordbehandlingsprogram, färdighetsträningsprogram, bildredigeringsprogram men också om specialpedagogiska hjälpmedel som stavningsprogram, talsyntesprogram och tangentträningsprogram. Teknisk utrustning Mål All personal i den pedagogiska verksamheten ska ha en egen bärbar dator och varje elev ska ha tillgång till en bärbar dator. Övrig teknisk utrustning som t.ex. handdatorer/läsplattor, kameror, mobiltelefoner, GPS, interaktiva skrivtavlor och annat som behövs för ett utvecklingsorienterat arbetssätt ska också finnas tillgängligt i verksamheten. Medel För att uppnå målen måste en särskild ekonomisk satsning göras. Redan nu har all pedagogisk personal i skolan, samt eleverna på gymnasiet, en egen dator. Tillgången till datorer/digitala hjälpmedel måste tillåtas fortsätta öka. Närmast ska införande på grundskolans år 7 9 ske. Barn/elever i grundskolans lägre årskurser, förskola, fritidshem och vuxenutbildning ska få ökad tillgång till datorer och i ett längre perspektiv ska även de få daglig tillgång till en bärbar dator eller motsvarande verktyg. Digital kompetens Följande avsnitt fungerar som ett stöd för skolorna när det gäller att konkretisera digital kompetens. Det är av yttersta vikt att tid finns att lyfta diskussionen kring IKT, lärande och kunskapssyn. Konkreta handlingsplaner anpassade efter den egna verksamheten och med koppling till nationella styrdokument ska utarbetas på varje rektorsområde. 6

7 Digital kompetens Digital kompetens finns med som en av EU-kommissionens åtta nyckelkompetenser. Begreppet innefattar kunskaper, färdigheter och attityder till digitala verktyg och IKT. Digital kompetens innebär bland annat förmågan till säker och kritisk användning av informationssamhällets teknik i såväl skola och arbetsliv som på fritiden. Den underbyggs av grundläggande IKT-färdigheter, till exempel att kunna använda den digitala teknik som finns för att hämta, bedöma, lagra, producera, redovisa och utbyta information samt för att kommunicera via olika digitala kommunikationsverktyg. Varje barn/elev i Vellinge kommun ska garanteras förutsättningar att förvärva en digital kompetens. Tillgång till lärarkompetens och den tekniska utrustning som behövs ska vara en självklarhet. Den lokala pedagogiska planeringen bildar grunden för varje förskola och skola i arbetet med digital kompetens. För att konkretisera arbetet med digital kompetens finns nedan utdrag ur Handlingsplan för IKT-kompetens i grundskolan. Den är ett avstamp i ett vidare och pågående arbete med sikte även på särskola, förskola, fritidshem, gymnasieskola och vuxenutbildning. Grunden för den digitala kompetensen läggs redan i förskolan och är väsentlig för den samlade måluppfyllelsen i skolan. Därför är det viktigt att även förskola/fritidshem, men också gymnasieskola och vuxenutbildning tar sitt avstamp i denna handlingsplan. Stegen i rekommendationerna för de olika årskurserna i handlingsplanen byggs på ju högre man kommer. Godtagbara färdigheter i slutet av skolår 3 Eleven känner till av vilka delar en dator är uppbyggd och hur den grundläggande fungerar. Eleven känner också till annan kommunikationsteknik, som t ex mobiltelefoner, läs-/skrivplattor, spelkonsoller m.m. I sitt arbete skriver eleven på datorn (med ordbehandlingsprogram redigerar texten och känner till fingersättningen på tangentbordet) samt lagrar och information på densamma. Eleven arbetar också med andra program på datorn (t.ex. lek- och lärprogram, enklare ritprogram, och lärspel) och ser på foton/film digitalt med hjälp av datorn/annan kommunikationsteknik. Eleven producerar och redovisar ett enklare arbete med hjälp av datorn. 7

8 Eleven kan med stöd söka fram, samla in, sålla, värdera och bearbeta information med hjälp av Internetbaserade tjänster (söktjänster, uppslagsverk, wikis) och använder informationen i skolarbetet. Eleven ges insikt i ett kritiskt och reflekterande arbetssätt och använder de interaktiva medierna på ett ansvarsfullt sätt. För sitt arbete använder eleven, för att samarbeta med andra, kommunikation för att få förståelse för aktuella samhällsfrågor. Eleven har grundläggande lässtrategier för att förstå och tolka texter från digitala medier. Eleven skiljer mellan den fysiska och virtuella verkligheten. Godtagbara färdigheter i slutet av skolår 6 Eleven känner till av vilka delar en dator är uppbyggd och hur den grundläggande fungerar och manövreras. Eleven känner också till, och till viss del använder, annan kommunikationsteknik, som t ex mobiltelefoner, läs-/skrivplattor, spelkonsoller m.m. I sitt arbete skriver eleven på datorn (med ordbehandlingsprogram redigerar och disponerar texten och känner till rätt fingersättning på tangentbordet) samt lagrar och hanterar information på densamma. Eleven arbetar också med andra program på datorn (t.ex. bildredigering, kalkylprogram, uppslagsverk, databaser) och fotograferar digitalt eller filmar och bearbetar därefter materialet med hjälp av datorn/annan kommunikationsteknik. Eleven producerar och redovisar ett arbete med hjälp av datorn. Eleven har förmågan att söka fram, samla in, sålla, värdera och bearbeta information med hjälp av Internetbaserade tjänster (söktjänster, uppslagsverk, wikis) och använder informationen på ett kritiskt och systematiskt sätt. Eleven har också ett kritiskt och reflekterande arbetssätt, förstår hur man jämför och granskar källor och använder de interaktiva medierna på ett ansvarsfullt sätt. För sitt arbete använder eleven, för att samarbeta med andra, forum för diskussion och kommunikation samt annan kommunikationsteknik för att få förståelse för aktuella samhällsfrågor. Eleven har vissa lässtrategier för att förstå och tolka texter från digitala medier. Eleven skiljer mellan den fysiska och virtuella verkligheten, men förstår också sambandet mellan dem. 8

9 Godtagbara färdigheter i slutet av skolår 9 Eleven känner till av vilka delar en dator är uppbyggd, delarnas funktion och hur datorn grundläggande fungerar och manövreras. Eleven använder också annan kommunikationsteknik, som t ex mobiltelefoner, läs- /skrivplattor, spelkonsoller m.m. I sitt arbete skriver eleven på datorn (på svenska och ibland på engelska, med ordbehandlingsprogram redigerar och disponerar texten, har förmågan att använda olika former för språkbehandling i de digitala medierna och strävar efter rätt fingersättning på tangentbordet) samt lagrar, hanterar och sållar bland informationen på densamma. Eleven arbetar också regelbundet med andra program på datorn (t.ex. bildredigering, kalkylprogram, uppslagsverk, databaser) och fotograferar digitalt eller filmar och kan bearbeta och publicera materialet med hjälp av datorn/annan kommunikationsteknik. Eleven producerar och redovisar regelbundet arbeten med hjälp av datorn. Eleven har förmågan att söka fram, samla in, sålla, värdera och bearbeta information (ibland mer komplex sådan) med hjälp av Internetbaserade tjänster (söktjänster, uppslagsverk, wikis) och använder informationen på ett kritiskt och systematiskt sätt (citerar och gör källhänvisningar) och kan bedöma dess relevans. Eleven har också ett kritiskt och reflekterande arbetssätt, förstår hur man jämför och granskar källor och använder de interaktiva medierna på ett ansvarsfullt sätt. Eleven förstår hur information kan påverka individers och gruppers tänkande och/eller konsumtionsmönster. Eleven förstår också hur den digitala tekniken kan stödja kritiskt tänkande, kreativitet och innovation. För sitt arbete använder eleven, för att samarbeta med andra, forum för diskussion och kommunikation samt annan kommunikationsteknik för att få förståelse för och ta ställning till aktuella samhällsfrågor. Eleven visar ett intresse för att engagera sig i olika grupper och nätverk för kulturella, sociala eller yrkesrelaterade ändamål. Eleven har lässtrategier för att förstå och tolka texter och behärskar olika sätt att orientera sig i texter och talat språk från Internet och andra digitala medier. Eleven skiljer mellan den fysiska och virtuella verkligheten, kan reflektera kring dem båda och förstår också sambandet mellan dem. 9

10 Rekommendationer och ansvarsfördelning Följande avsnitt innehåller rekommendationer för användning av IKT och beskrivningar av olika ansvarsområden. Digital utrustning i Vellinge skolor Följande utrustning rekommenderas att finnas i lärmiljöer i Vellinge kommun: - Datorer med kringutrustning (bärbara rekommenderas för bättre flexibilitet) - Projektorer/Interaktiva skrivtavlor/läsplattor - Mobiltelefoner/GPS (ofta integrerad i en så kallad Smartphone) / Handhållna enheter - Kamerautrustning för digital fotografering/filmning - Ljud och AV-utrustning 10

11 Användning av lärplattform och e-post Rekommendation för lägsta nivå i användandet av Vellinge kommuns lärplattform: Skolledare ska använda lärplattformen som informationskanal gentemot elever och vårdnadshavare samt till personal i de fall det enkom rör den dagliga pedagogiska verksamheten (i annat fall skall arbetsnätet användas). Alla medarbetare ska logga in i lärplattformen för att ta del av den information som publicerats av kollegor, elever, skolledare och Utbildnings-/IT-avdelningen. All pedagogisk personal ska använda lärplattformen i sitt pedagogiska arbete med eleverna anpassat efter elevernas ålder och behov. Alla medarbetare ska ha tillgång till och kunna använda e-postsystemen (Outlook respektive e-posten i lärplattformen). Rekommendationer för lokal IKT-handlingsplan Utgå från Handlingsplan för IKT-kompetens i grundskolan och med fördel från nedanstående frågeställningar: Vilka visioner har vår skola? Vilka pedagogiska mål har vi med IKT? Var står vi nu och vart vill vi nå? Hur ska vi skapa förutsättningar för eleverna att uppnå digital kompetens? Vilka pedagogiska och tekniska resurser har vi att tillgå? Vilka etappmål är aktuella? Vilka investeringar behöver göras? Vilken kompetensutveckling behöver vi? Vilka ansvarsområden har vi för utvecklingsarbetet? Hur samverkar och samarbetar vi med varandra och med övriga verksamheter i IKT-frågor? 11

12 Personalresurser Personalresurser kan till exempel vara en lokal administratör av lärplattformen, en webbredaktör, IKT-samordnare, IKT-pedagog och olika IKT-projektansvariga. Tänkbara arbetsuppgifter beskrivs senare i denna plan. Rekommendationer för grundläggande IKT-kunskaper hos personalen Genomgången PIM-utbildning, nivå 3, är en grundnivå och majoriteten av Vellinge kommuns pedagoger ska ha avslutat utbildningen under Nivå 3 innebär att man kan arbeta med såväl ordbehandlings-, kalkylerings- och presentationsprogram som med enklare bild- och filmhantering. När IKT-kompetensen bland pedagogerna ökar, ökar tryggheten och nyfikenheten att prova ny teknik sprider sig. Dock är nivå 3 är inte tillräcklig för att nå de mål denna plan strävar mot. För att nå dessa mål måste ytterligare tid till fortbildning i IKT erbjudas och genomföras kontinuerligt. Tydliga planer för detta måste upprättas och beaktan till ovanstående skall tas vid nyanställningar. Ansvarsfördelning För att kunna arbeta framgångsrikt mot mål och vision behövs en väl fungerande organisation och en tydlig ansvarsfördelning. Samarbete, öppenhet och förståelse för varandras arbetsuppgifter och de olika verksamheternas behov är några av förutsättningarna för att arbetet ska fungera och gå framåt. Nedan beskrivs ansvarsfördelningen inom de olika grupper och avdelningar som arbetar med IKT i skolan: - Rektorsgruppen tillsammans med utbildningsansvariga är styrgrupp och beställare. Den består av skolchef, skolutvecklare samt rektorerna på de respektive rektorsområdena. Adjungerade är IT-chef samt IKT-pedagog. - IKT-samordnargruppen består av IKT-pedagog och representanter från varje rektorsområde. Dessutom ingår, med mellanrum, IT-chef, Utbildningsansvariga och representanter från IT-driften. 12

13 Gruppens uppdrag är att: - verka för IKT-pedagogisk utveckling i skolverksamheten - ansvara för utarbetande och uppföljning av IKT-planerna för Vellinges skolor - medverka till att formulera krav på lägsta nivåer för IKT-användandet i Vellinges skolor samt för användandet av Vellinge kommuns lärplattform. - utgöra en operativ ledningsgrupp för Vellinge skolors IKT-utveckling och verka beredande till IT-råd och Produktråd. Den på förvaltningsnivå placerade IKT-pedagogens utvecklingsansvar och uppdrag är att: - samordna och arbeta övergripande för att nå mål och visioner i IKT-planen för Vellinges skolor - vara systemägare för lärplattformen - stödja utvecklingen av det pedagogiska arbetet i lärplattformen - omvärldsbevaka när det gäller IKT i skolan samt söka knyta an till forskning därom - ge support i IKT-pedagogiska frågor - efter behov erbjuda workshops och fortbildning för personal, pedagoger och skolledare, antingen själva eller via externa utbildare - samordna olika nätverk för IKT-intresserade i skolverksamheten - representera skolans IKT-behov gentemot andra verksamheter - samordna inköp och beställningar av hård- respektive mjukvara Skolornas ansvar Skolorna i Vellinge kommun ska: - utarbeta en lokal konkret handlingsplan för arbetet med IKT-kompetens - tillse att det avsätts tid och möjligheter till IKT-pedagogisk kompetensutveckling och pedagogiska diskussioner kring användandet av IKT - tillse att personalen har tillgång till minst en lokal lärplattformsadministratör, minst en IKT-samordnare och minst en webbredaktör. 13

14 Exempel på arbetsuppgifter Lokala lärplattformsadministratörer har vissa administrativa rättigheter i lärplattformen och ansvarar, tillsammans med platschefsassistenterna, för att arbetet med lärplattformen fungerar och utvecklas i den egna verksamheten. IKT-samordnare i skolan ska samordna skolans IKT-arbete med kommunens samt verka som en inspiratör och stöttepelare på respektive skola. Webbredaktörer ansvarar för att skolans webbsida är uppdaterad och innehåller aktuell information. Skolornas webbplatser är verksamheternas ansikte utåt och en viktig kommunikationskanal med omvärlden. Detta gäller inte bara skolans medarbetare, elever och deras föräldrar utan även nya medarbetare, blivande elever och deras föräldrar. IKT-pedagoger i skolan (i de fall sådana finns) ansvarar för att utveckla IKTpedagogiken i den egna verksamheten och fungerar som hjälp och inspiratör för sina kollegor. IT-driften ansvarar för service, support och underhåll på elev- och personaldatorer anslutna till Vellinge kommuns domäner (Vellinge). Dock kan en dator i skolan vara fristående från domänen med tillgång till Internet och med en hög grad av självservice. Således inräknas inte leasade datorer/utrustning här. ITdriften ansvarar för supportverksamhet enbart för de datorer/tjänster eller den utrustning skolan/kommunen beställer av dem, t.ex. datorer och program som ligger i domänen. De ansvarar också för att uföra de beställningar och stödja de utvecklingsönskemål som kommer från skolan och användarna via kommunens IKT-pedagog och/eller IT-chef. Implementering och förankring av IKT-planen för Vellinge skolor Planeringen för att implementera IKT-planen och omvandla den till att bli en praktisk hjälp i det dagliga arbetet startar senast under hösten Skolorna ansvarar för att en tydlig plan för detta arbete finns. Förankringsarbete En viktig del i införandet är att sprida planen och att förankra den ute i verksamheterna. Varje anställd inom skolorna i Vellinge ska vara väl insatt i planen och förstå vad den innebär för det dagliga arbetet. 14

15 Ledningen på varje skola ansvarar för att: - IKT-planen får hög prioritet och att en lokal handlingsplan utformas och utvärderas. Tid för information, diskussion och reflektion ska avsättas på varje skola. - De lokala handlingsplanerna utarbetas på förskolorna och skolorna under 2012 (se rekommendationer på sidorna 7 och 11). IKT-pedagogen för Vellinges skolor kommer att fungera som ett stöd under hela perioden och även i utformandet av lokala handlingsplaner om behov av detta finns. Genomförande Stora förändringsarbeten är komplexa och handlar inte bara om kartläggning av befintlig kompetens och att generellt höja kunskapsnivån, utan också om att förändra en hel organisationskultur. Därför är det viktigt att enheterna får utrymme till både fortbildning, praktisk träning och tid till pedagogiska samtal och reflektion. Skolledningen är en mycket betydande och helt avgörande länk i detta arbete. - Pedagoger och skolledning arbetar med den lokala handlingsplanen och bekantar sig med ny teknik. Arbetet ska organiseras så att befintlig digital kompetens tas till vara och sprids på förskolan och skolan. - Pedagogerna börjar och/eller fortsätter införa digitala verktyg och metoder i undervisningen. - Pedagogerna ansvarar för sin kompetensutveckling dels genom att ta del av de kompetens-höjande insatser som erbjuds och dels genom att aktivt sätta sig in i och använda de adekvata digitala verktyg som finns tillgängliga. - Uppföljning och återkoppling sker kontinuerligt på förskolorna och skolorna. - Nätverk bestående av olika personalkategorier och med olika kompetens och intresse bildas som stöd i utvecklingsarbetet. - IKT-pedagogen för Vellinges skolor ansvarar för support och stöd i arbetet med lärplattformen, IKT-pedagogiska frågor och att skapa IKT-nätverk för fortbildning, kunskap om evidens och erfarenhetsutbyte. - Arbetet med att skapa ytterligare publiceringsmöjligheter till förskolorna och skolorna påbörjas. 15

16 Utvärdering En övergripande utvärdering ska, eventuellt med stöd av en extern utvärderare, ske med start senast hösten Utvärderingarna ska sammanställas utifrån strategins mål och fungera som underlag för fortsatt utvecklingsarbete. Delutvärderingar kommer också göras vid behov under införandets gång. Enkätundersökning kommer att gå ut till samtliga pedagoger och skolledare med syftet att kartlägga: - tillgången till teknisk utrustning och relevanta programvaror - arbetet med digital kompetens utifrån de rekommenderade stegen (se IKT-planen s. 11) - personalens kompetensnivå Enkätundersökning kommer att gå ut till ett urval av representativa elevgrupper med syftet att kartlägga: - tillgången till teknisk utrustning och relevanta programvaror - hur mångsidigt digitala verktyg används av elever IKT-pedagogen för Vellinges skolor utformar och sammanställer, eventuellt tillsammans med den externa utvärderaren, enkäterna i förhållande till IKTplanens mål. IKT-pedagogen för Vellinges skolor följer också ett urval av representativa gruppers utvecklingsarbete. 16

17 Bilagor 1. Handlingsplan för IKT-kompetens i grundskolan 2. Införandeplan elevdatorer i pedagogisk verksamhet 17

18 Bilaga (4) Handlingsplan för grundläggande IKT-kunskaper i grundskolan Vellinge kommun eftersträvar att samtliga elever som lämnar grundskolan, besitter en digital kompetens. Denna kompetens grundar sig på såväl internationella referensramar som nationella styrdokument för att ge eleven goda förutsättningar och beredskaper att vara en konkurrenskraftig medborgare nu och i framtiden. Digital kompetens innebär säker och kritisk användning av informationssamhällets teknik i arbetslivet, på fritiden och för kommunikationsändamål. Den underbyggs av grundläggande IKT-färdigheter, dvs. användning av datorer för att hämta fram, bedöma, lagra, producera, redovisa och utbyta information samt för att kommunicera och delta i samarbetsnätverk via Internet 1 Dessutom ska: Skolan ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. 2 Det innebär att: Personalen i grundskolan använder IKT och media på ett genomtänkt sätt och strävar efter att varje elev ska besitta digital kompetens då han/hon lämnar grundskolan. 1 Europeiska unionens referensramar om de 8 Nyckelkompetenserna 2 Lgr11 18

19 Därför ska skolorna i Vellinge kommun, under elevens skolår här sträva efter att han/hon: - får kunskaper om hur informationssamhällets teknik fungerar och om den roll tekniken spelar och de möjligheter den ger i vardagslivet, både hemma och i skolan. - får kännedom om informationssökning, källkritik och Internetsäkerhet för barn och unga - får veta mer om t ex upphovsrätt och personuppgiftslagen i skolan. - i större utsträckning får använda digitala verktyg för sitt skapande och berättande. - utvecklas mot att bli individer med en kritisk och reflekterande attityd när det gäller information hämtad från, och vid användning av, interaktiva medier. Godtagbara färdigheter i slutet av skolår 3 - Eleven känner till av vilka delar en dator är uppbyggd och hur den grundläggande fungerar. Eleven känner också till annan kommunikationsteknik, som t ex mobiltelefoner, läs-/skrivplattor, spelkonsoller m.m. - I sitt arbete skriver eleven på datorn (med ordbehandlingsprogram redigerar texten och känner till fingersättningen på tangentbordet) samt lagrar och information på densamma. - Eleven arbetar också med andra program på datorn (t.ex. lek- och lärprogram, enklare ritprogram, och lärspel) och ser på foton/film digitalt med hjälp av datorn/annan kommunikationsteknik. - Eleven producerar och redovisar ett enklare arbete med hjälp av datorn. - Eleven kan med stöd söka fram, samla in, sålla, värdera och bearbeta information med hjälp av Internetbaserade tjänster (söktjänster, uppslagsverk, wikis) och använder informationen i skolarbetet. - Eleven ges insikt i ett kritiskt och reflekterande arbetssätt och använder de interaktiva medierna på ett ansvarsfullt sätt. - För sitt arbete använder eleven, för att samarbeta med andra, kommunikation för att få förståelse för aktuella samhällsfrågor. - Eleven har grundläggande lässtrategier för att förstå och tolka texter från digitala medier. - Eleven skiljer mellan den fysiska och virtuella verkligheten. 19

20 Godtagbara färdigheter i slutet av skolår 6 - Eleven känner till av vilka delar en dator är uppbyggd och hur den grundläggande fungerar och manövreras. Eleven känner också till, och till viss del använder, annan kommunikationsteknik, som t ex mobiltelefoner, läs-/skrivplattor, spelkonsoller m.m. - I sitt arbete skriver eleven på datorn (med ordbehandlingsprogram redigerar och disponerar texten och känner till rätt fingersättning på tangentbordet) samt lagrar och hanterar information på densamma. - Eleven arbetar också med andra program på datorn (t.ex. bildredigering, kalkylprogram, uppslagsverk, databaser) och fotograferar digitalt eller filmar och bearbetar därefter materialet med hjälp av datorn/annan kommunikationsteknik. - Eleven producerar och redovisar ett arbete med hjälp av datorn. - Eleven har förmågan att söka fram, samla in, sålla, värdera och bearbeta information med hjälp av Internetbaserade tjänster (söktjänster, uppslagsverk, wikis) och använder informationen på ett kritiskt och systematiskt sätt. - Eleven har också ett kritiskt och reflekterande arbetssätt, förstår hur man jämför och granskar källor och använder de interaktiva medierna på ett ansvarsfullt sätt. - För sitt arbete använder eleven, för att samarbeta med andra, forum för diskussion och kommunikation samt annan kommunikationsteknik för att få förståelse för aktuella samhällsfrågor. - Eleven har vissa lässtrategier för att förstå och tolka texter från digitala medier. - Eleven skiljer mellan den fysiska och virtuella verkligheten, men förstår också sambandet mellan dem. Godtagbara färdigheter i slutet av skolår 9 - Eleven känner till av vilka delar en dator är uppbyggd, delarnas funktion och hur datorn grundläggande fungerar och manövreras. Eleven använder också annan kommunikationsteknik, som t ex mobiltelefoner, läs- /skrivplattor, spelkonsoller m.m. - I sitt arbete skriver eleven på datorn (på svenska och ibland på engelska, med ordbehandlingsprogram redigerar och disponerar texten, har förmågan att använda olika former för språkbehandling i de digitala medierna och strävar efter rätt fingersättning på tangentbordet) samt lagrar, hanterar och sållar bland informationen på densamma. - Eleven arbetar också regelbundet med andra program på datorn (t.ex. bildredigering, kalkylprogram, uppslagsverk, databaser) och fotograferar 20

21 digitalt eller filmar och kan bearbeta och publicera materialet med hjälp av datorn/annan kommunikationsteknik. - Eleven producerar och redovisar regelbundet arbeten med hjälp av datorn. - Eleven har förmågan att söka fram, samla in, sålla, värdera och bearbeta information (ibland mer komplex sådan) med hjälp av Internetbaserade tjänster (söktjänster, uppslagsverk, wikis) och använder informationen på ett kritiskt och systematiskt sätt (citerar och gör källhänvisningar) och kan bedöma dess relevans. - Eleven har också ett kritiskt och reflekterande arbetssätt, förstår hur man jämför och granskar källor och använder de interaktiva medierna på ett ansvarsfullt sätt. - Eleven förstår hur information kan påverka individers och gruppers tänkande och/eller konsumtionsmönster. - Eleven förstår också hur den digitala tekniken kan stödja kritiskt tänkande, kreativitet och innovation. - För sitt arbete använder eleven, för att samarbeta med andra, forum för diskussion och kommunikation samt annan kommunikationsteknik för att få förståelse för och ta ställning till aktuella samhällsfrågor. - Eleven visar ett intresse för att engagera sig i olika grupper och nätverk för kulturella, sociala eller yrkesrelaterade ändamål. - Eleven har lässtrategier för att förstå och tolka texter och behärskar olika sätt att orientera sig i texter och talat språk från Internet och andra digitala medier. - Eleven skiljer mellan den fysiska och virtuella verkligheten, kan reflektera kring dem båda och förstår också sambandet mellan dem. Centralt innehåll för grundskolor i Vellinge Kommun Undervisningen rörande IKT-kunskaper ska behandla följande centrala innehåll I årskurserna 1 3 I årskurserna 4 6 I årskurserna 7 9 Centralt innehåll revideras senast

22 Bilaga 2 Plan för införande av personal- och elevdatorer/läsplattor i pedagogisk verksamhet I IKT-planen för Vellinge skolor finns det övergripande målet att: Samtlig personal och elever i skolan använder IKT och media på ett genomtänkt och evidensbaserat sätt, som en naturlig del dagligen, i den pedagogiska verksamheten. För att uppnå detta mål måste en stor satsning på kompetensutveckling av lärare ske och fler datorer och läsplattor finnas tillgängliga för barn/elever på våra förskolor och skolor. Kompetensutveckling En riktad fortbildning kommer att göras mot de aktuella skolledarna, där fokus ska ligga på den omdanade pedagogiken och det nya arbetssättet. Det är viktigt att skolledningen visar vägen och leder utvecklingen på respektive enhet. Utbildningen för aktuella skolledare börjar senast vid höstterminsstarten För varje aktuell enhet kommer kollegahandledare att utbildas med början hösten De ska verka som stöd för kollegiet på skolan. Viktigt är att deras roll tydliggörs och får ett utrymme i den pedagogiska planeringen. Vidare är målet att varje aktuell skola har ett ITteam en grupp elever som stödjer skolkamrater, men också lärare, i hur tekniken fungerar. Utan att för den sakens skull ersätta support och service (som också kommer att säkras upp genom avtal) Lärarna på respektive skola kommer att utbildas genom workshops och inspirationsföreläsningar, samt genom nätverkande med andra 1:1-skolor i regionen. Dessutom pågår PIM-utbildningen parallellt med införandeprojektet. Hela utbildningssatsningen sträcker sig över minst 2 år och omfattar 8-9 dagar (beroende på vilken utbildningsleverantör som väljs att stödja införandeprojektet). Beslut i denna fråga tas i maj Befintliga datorer och läsplattor Vid utgången av 2012 kommer sammanlagt cirka 2500 datorer/läsplattor att finnas vid de kommunala förskolorna, grundskolorna och vid Sundsgymnasiet. Av dessa är cirka 800 elevdatorer/läsplattor vid Sundsgymnasiet och 680 datorer/läsplattor för personal inom samtliga skolformer. Övriga datorer/läsplattor är till största delen fördelade inom grundskolan samt ett fåtal på förskolorna. 22

23 Infrastruktur En översyn och komplettering av skolenheternas infrastruktur, med bl a sändare för trådlös kommunikation vid de olika skolenheterna, behöver göras. Ansvar för dessa åtgärder har kommunens IT-chef. Mål datortäthet Årskurs Datortäthet/läsplattor Mål skall vara uppnått senast Sundsgymnasiet 1:1 målet uppnått 7-9 1: hösten 4-6 1: :2 uppnått (kan variera mellan skolor) PEDAGOGISK VERKSAMHET Införandeplan datorer/läsplattor Befintligt Utökning Befintligt Utökning Befintligt Utökning Befintligt Utökning TOTALT Grundskola F - åk Grundskola åk Grundskola åk Sundsgymnasiet Personal Tot antal Kostnad mnkr 7,1 3,0 10,0 3,1 13,1 0,7 13,8 1,9 15, och 2014 utökas datorbeståndet bland förskollärare och fritidspedagoger utökas datorbeståndet i åk 7-9 och på höstterminen skall alla elever i åk 7-9 ha tillgång till egen dator (en till en) påbörjas utbyggnaden av en till en i åk 4-6 och är fullt utbyggt

24 24