Bemanning / behörigheter

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bemanning / behörigheter"

Transkript

1 Kvalitetsutvecklare Caroline Andersson Rapport Bemanning / behörigheter Skolstruktur 2.0 Postadress: Kiruna kommun, Kiruna Organisationsnr: Besöksadress: Stadshuset, Hjalmar Lundbohmsvägen 31 Webb: Telefon: E-post:

2 2 Innehåll 1 Inledning Uppdraget Syfte Arbetssätt och metoder 3 2 Bakgrund inventering av kompetens och bemanning 4 3 Nuläge - Redovisning av tillgänglig information 5 gällande behörighet och bemanning 3.1 Rekryteringsbehov av lärare i grundskolan inför ht Rekryteringsbehov av lärare i grundskolan i syfte att ersätta idag 5 anställda lärare som uppnår pensionsålder Undervisande lärares behörighet per årskurs och ämne för 6 respektive skola Bergaskolan vt Högalidskolan vt Jukkasjärvi skola vt Karesuando och Övre Soppero skolor Luossavaaraskolan vt Nya Raketskolan vt Triangelskolan vt Tuolluvaaraskolan vt Vittangi och Svappavaara skolor vt Analys av framtida rekryteringsbehov Pensionsavgångar och rekrytering inför lå 14/ Undervisande lärares behörighet Sammanfattande analys av rekryteringsbehov 17 5 Analys av framtida rekryteringsmöjligheter Lärarutbildningar Tillgång och efterfrågan Attraktiv arbetsgivare 19 6 Utvecklingsbehov avseende uppföljning av 20 behörighet och bemanning 6.1 Felkällor/begränsningar som upptäckts vid bearbetningen av 20 informationen i systemen WinLas och Procapita 6.2 Förslag till åtgärder för att komma till rätta med 21 uppmärksammade felkällor 7 Bemanningsbehov utifrån timplan Beräkning av bemanningsbehov utifrån grundskolans timplan Lågstadiet - Årskurs Mellanstadiet - Årskurs Högstadiet - Åk Personalbehov för grundbemanning i Kiruna C Skolor med undervisning i B-form Skolor med undervisning i C-form 28 Bilaga 1 Elevantal skolor Kiruna kommun hösten 2014

3 3 1 Inledning Denna rapport är en delrapport i Skolstruktur 2.o för Kiruna kommun som genomförs under läsåret 2014/2015 och belyser förhållandena gällande kompetensförsörjning och behov inom barn- och utbildningsförvaltningens pedagogiska verksamheter i grundskolan. 1.1 Uppdraget En arbetsgrupp bestående av förvaltningens personalfunktioner, en rektor samt kvalitetsutvecklare fick i uppdrag att - se över behörigheten och bemanningen i kommunens grundskolor samt identifiera behov och konsekvenser - utifrån timplanen ta fram förslag på bemanningsbehov utifrån normerad elevgrupp för skolorna i Kiruna C samt minimibehov av bemanning för små skolor i byarna - föreslå åtgärder för tillfredställande av identifierade behov och bemanning av kommunens grundskolor med motiv 1.2 Syfte Syftet med arbetsgruppens arbete var att ge en tydlig bild av hur lärarkompetensen inom grundskolan i Kiruna kommuns verksamheter stämmer överens med skollagens krav samt visa på framtida behov, möjligheter och utmaningar. 1.3 Arbetssätt och metoder Arbetsgruppen har tillsammans diskuterat vilken information som behövdes för att kunna utföra uppdraget samt var denna information fanns att hämta. Personalavdelningen har genom personalsystemet tagit fram den tillgängliga informationen över personalens behörigheter och tjänstefördelningen på skolorna. Med utgångspunkt från tillgänglig information har kvalitetsutvecklaren bearbetat informationen och sammanställt denna för att få underlag som blev överskådliga och som förtydligade hur situationen gällande bemanning och behörighet ser ut. Detta underlag har sedan respektive rektor gått igenom för att justera då det visade sig finnas flera felkällor i utgångsmaterialet. Gällande underlag för bemanningsbehov kopplat till timplanen har förslaget på hur grundbemanningen bör se ut diskuterats med en rektor för mellanstadiet samt en rektor för högstadiet för att kunna jämföra med situationen i dag.

4 4 2 Bakgrund inventering av kompetens och bemanning För att kunna beskriva nuläget avseende behörigheten hos lärarkåren i Kiruna kommuns grundskolor samt kunna analysera och bedöma framtida behov av rekrytering och eventuellt förändrat arbetssätt gällande organisation och bemanning har ett flertal redan befintliga underlag använts. Exempel på detta är - sammanställning av rektorernas redovisade rekryteringsbehov inför höstterminen sammanställning över behörigheten hos lärare i grundskolan i Kiruna kommun som går i pension åren Kiruna kommuns redovisning på SKL s enkät om behörighet i maj 2014 I samband med att den nya skollagen antogs med tydligare och ökade krav på behörighet hos undervisande lärare köpte Kiruna kommun ett system med kompetens modul där sammanfattande rapporter skulle kunna tas fram med information gällande lärares behörighet jämförd med deras aktuella tjänstgöring. Syftet med systemet var dels att kommunen skulle kunna fullgöra sitt uppföljningsansvar avseende den faktiska behörigheten hos lärarna och dels att underlätta och säkerställa organiseringen av undervisningen på skolorna utifrån behörighetskraven. På grund av olika svårigheter i samband med implementeringen av systemet, som också visade sig vara bristfälligt utifrån de krav som efterfrågats, avslutades avtalet. Under våren 2014 började kommunen istället använda behörighetssystemet WinLas som är något enklare men mer stabilt. Denna försening innebar att arbetsgruppen inte haft tillgång till den detaljerade information som var utgångspunkten för att kunna göra bedömningen av i vilken omfattning lärarnas behörighet stämmer överens med deras tjänstgöring gällande undervisning. Under hösten 2014 har tillgänglig information gällande lärarnas behörighet och tjänster lagts in i WinLas. Det enklare verktyget är dock inte tillräckligt för att lösa uppgiften utan även information från Procapita gällande aktuellt undervisningsansvar hos lärare har behövts för att kunna göra sammanställningarna avseende behörighetsgraden i verksamheten. Under arbetets gång har flera felkällor och begränsningar upptäckts. (Dessa behandlas separat i ett senare avsnitt. ) För att få ett tillförlitligt material att utgå ifrån i analysen och bedömningen av framtida kompetens- och rekryteringsbehov har de ansvariga rektorerna, gått igenom och justerat materialet avseende deras egna verksamheter.

5 5 3 Nuläge - Redovisning av tillgänglig information gällande behörighet och bemanning 3.1 Rekryteringsbehov av lärare i grundskolan inför ht 2014 I början av april 2014 samlades rektorer och personalavdelningen för att tillsammans gå igenom rekryteringsbehovet av lärare inför kommande läsår. Sammanställningen visar att det samlade behovet av nyrekryterade lärare i grundskolan inför höstterminen 2014 var totalt 33 tjänster varav 25 i Kiruna C och 8 i Svappavaara/Vittangi. Störst var behovet av lärare med allmän behörighet i låg- och mellanstadiet (11 st), därefter följde behovet i fallande ordning lärare i engelska åk 7-9 (3,5 tjänster) Ma/No åk 7-9 (3,0 tjänster) Textilslöjd (2,5 tjänster) trä- o metallslöjd (2,35 tjänster) musik (2,3 tjänster) idrott & hälsa (2,1 tjänster) svenska åk 7-9 (1,5 tjänster) I följande kategorier var rekryteringsbehovet 1 tjänst eller mindre: Hkk Sv/So SvA spanska tyska ryska thai 3.2 Rekryteringsbehov av lärare i grundskolan i syfte att ersätta idag anställda lärare som uppnår pensionsålder Antalet idag anställda lärare i Kiruna kommuns grundskolor som uppnår pensionsåldern 65 år varierar mycket mellan åren under den närmaste 10- årsperioden. Som mest uppnår 12 lärare pensionsåldern samma år (2021) och som lägst 1 lärare (2024). I snitt uppnår ca 6 lärare per år pensionsåldern. I tabellen, där pensionsavgångarna redovisas i 5-årsperioder, har aktuella lärares behörighet delats in i ett antal kategorier utifrån ämnesbehörighet. Med tanke på hur stora förändringar som ändå sker mellan åren vad gäller rekryteringsbehoven så anses inte någon mer detaljerad indelning behövas. Tabellen ger dock en fingervisning om vilka behörigheter som kommer att behöva ersättas i kommunens organisation utifrån pensionsavgångar.

6 6 Lärarkategori Pensionsavgångar Pensionsavgångar Lågstadielärare med allmän behörighet 5 tjänster 5,5 tjänster Mellanstadielärare med allmän behörighet 7 tjänster 5,5 tjänster Sv/So 4 tjänster 3 tjänster Ma/No 2 tjänster 3 tjänster Textilslöjd 2 tjänster 0 tjänster Trä- o metallslöjd 1 tjänster 2 tjänster Bild 0,5 tjänster 1 tjänster Idrott & hälsa 1 tjänster 0 tjänster Modersmål (finska/samiska) 0,5 tjänster 2,5 tjänster Speciallärare/-pedagog 4 tjänster 5 tjänster 3.3 Undervisande lärares behörighet per årskurs och ämne för respektive skola Utgångspunkten i tabellerna är sammanställningar över av vad som går att utläsa i personalsystemet WinLas och Procapita gällande behörighet hos undervisande lärare på respektive skola 22 september För att säkerställa att vi får en så riktig bild som möjligt har rektorerna gått igenom materialet och gjort rättningar utifrån den verkliga situationen på respektive skola i januari (Ingen redovisning har gjorts för skolorna i Abisko och Svappavaara p g a rådande personalsituation). Förklaring till hur tabellerna ska läsas Rutorna har fått olika färg utifrån vilken behörighet det finns hos de lärare som uppges undervisa i respektive årskurs och ämne. Om det uppges att flera lärare undervisar i samma ämne och årskurs är det den högsta graden av behörighet som anges (legitimation klassas här som högre än behörig utan legitimation). För att en lärare ska klassas som behörig över huvudtaget ska behörigheten/ legitimationen omfatta så väl rätt ämne som årskurs. Rött - endast obehöriga lärare för ämnet och åk. Gult - minst en behörig men ej legitimerad lärare i ämnet och åk. Grönt - minst en legitimerad lärare i ämnet och åk.? Oklart ifall eleverna har ämnet alternativt om undervisande lärare har behörighet att undervisa i ämnet. Under varje tabell redovisas även i text en sammanställning över vilka behörigheter som saknas.

7 Bergaskolan vt 15 Ämne åk 1 åk 2 åk 3 åk 4 åk 5 åk 6 åk 7 åk 8 åk 9 Bild Engelska Hkk Idrott o hälsa Matematik Musik NO Biologi Fysik Kemi SO Geografi Historia Religion Samhällskunskap Slöjd Svenska / SvA Teknik åk har minst en behörig lärare i alla ämnen. åk har minst en behörig lärare i alla ämnen utom Mu.

8 Högalidskolan vt 15 Ämne åk 1 åk 2 åk 3 åk 4 åk 5 åk 6 åk 7 åk 8 åk 9 Bild Engelska Hkk Idrott o hälsa Matematik Musik? NO Biologi Fysik Kemi SO Geografi Historia Religion Samhällskunskap Slöjd Svenska / SvA Teknik?? Språkval åk har minst en behörig lärare i alla ämnen utom Tk. (Framgår ej om de har någon lärare/undervisning i Tk i åk 3.) åk 4 - har minst en behörig lärare i alla ämnen utom En, Id, So och Sv. (Framgår ej om de har någon lärare/undervisning i Mu.) åk 5 - har minst en behörig lärare i alla ämnen utom Id, Mu och Tk. åk 6 - har minst en behörig lärare i alla ämnen utom En och Mu. (Framgår ej om de har någon lärare/undervisning i Tk.) åk 7 - har minst en behörig lärare i alla ämnen åk 8 - har minst en behörig lärare i alla ämnen utom En. åk 9 - har minst en behörig lärare i alla ämnen.

9 Jukkasjärvi skola vt 15 Ämne åk 1 åk 2 åk 3 åk 4 åk 5 åk 6 åk 7 åk 8 åk 9 Bild Engelska Hkk Idrott o hälsa Matematik Musik NO Biologi Fysik Kemi SO Geografi Historia Religion Samhällskunskap Slöjd Svenska / SvA Teknik åk 1 - har minst en behörig lärare i alla ämnen utom Id. åk 2 - har ingen behörig lärare i något ämne. åk 3 - saknar behöriga lärare i ämnena Bl, Id, So, tx-slöjd och Tk. åk 4 - saknar behöriga lärare i Bl, Id, Ma, No och Sv. åk 5 saknar behöriga lärare i Bl, Id, Ma, No och Sv åk 6 - har minst en behörig lärare i alla ämnen utom Bl, En, Hkk, Id, tx-slöjd och Tk

10 Karesuando och Övre Soppero skolor vt 15 Ämne åk 1-3 åk 4-6 åk 7 åk 8 åk 9 åk 1-3 åk 4-6 Bild Engelska Hkk Idrott o hälsa Matematik Musik NO Biologi Fysik Kemi SO Geografi Historia Religion Samhällskunskap Slöjd Svenska / SvA Teknik Språkval Karesuando skola åk har minst en behörig lärare i alla ämnen. åk har minst en behörig lärare i alla ämnen utom Hkk. åk 7 - har minst en behörig lärare i alla ämnen utom Mu och Hkk. åk 8 - har minst en behörig lärare i alla ämnen utom Hkk, Mu, Ge, Hi, Re och Sh. åk 9 - har minst en behörig lärare i alla ämnen utom Hkk, Mu, Ge, Hi, Re och Sh. (Lärare kompletterar med Hkk under våren och är behörig fr o m ht-15) Övre Soppero skola åk har minst en behörig lärare i alla ämnen. åk har minst en behörig lärare i alla ämnen utom Fy, Ke, Tk.

11 Luossavaaraskolan vt 15 Ämne åk 1 åk 2 åk 3 åk 4 åk 5 åk 6 åk 7 åk 8 åk 9 Bild Engelska Hkk Idrott o hälsa Matematik Musik NO Biologi Fysik Kemi SO Geografi Historia Religion Samhällskunskap Slöjd Svenska / SvA Teknik åk 1 - har minst en behörig lärare i alla ämnen utom Tk. åk 2 - har minst en behörig lärare i alla ämnen. åk 3 - har minst en behörig lärare i alla ämnen. åk 4 - har minst en behörig lärare i alla ämnen utom Bl, En, Id, Mu och So. åk 5 - har minst en behörig lärare i alla ämnen utom Id. åk 6 - har minst en behörig lärare i alla ämnen.

12 Nya Raketskolan vt 15 Ämne åk 1 åk 2 åk 3 åk 4 åk 5 åk 6 åk 7 åk 8 åk 9 Bild Engelska Hkk 1 1 Idrott o hälsa Matematik Musik NO Biologi Fysik Kemi SO Geografi Historia Religion Samhällskunskap Slöjd Svenska / SvA Teknik Språkval * Siffrorna visar antalet lärare med behörighet eller legitimation i ämnet och åk. arb.lag f-1 Minst 1 behörig lärare i alla ämnen utom En. arb.lag 2-3 Minst 5 behöriga lärare i alla ämnen utom Tk och Slöjd. arb.lag 4-5 Minst 1 behörig lärare i alla ämnen utom i Mu. arb.lag 6-7 Minst 1 behörig lärare i alla ämnen utom Mu och Språkval. arb.lag 8-9 Minst 1 behörig lärare i alla ämnen utom Mu och språkval.

13 Triangelskolan vt 15 Ämne åk 1 åk 2 åk 3 åk 4 åk 5 åk 6 åk 7 åk 8 åk 9 Bild? *? *? * Engelska Hkk Idrott o hälsa Matematik Musik? *? * NO Biologi Fysik Kemi SO Geografi Historia Religion Samhällskunskap Slöjd Svenska / SvA Teknik Språkval Fr Ty Sp * Undervisning av personal från Kulturskolan. åk 1 - har minst en behörig lärare i alla ämnen. åk 2 - har minst en behörig lärare i alla ämnen utom Id. åk 3 - har minst en behörig lärare i alla ämnen utom Bl, Mu och Slöjd. åk 4 - har ingen behörig lärare i något ämne utom i Id och Mu. åk 5 - har minst en behörig lärare i alla ämnen utom En, Ma, No, Slöjd och Tk. åk 6 - har minst en behörig lärare i alla ämnen utom Bl, Slöjd och Tk. åk 7 - har minst en behörig lärare i alla ämnen utom Slöjd. Framgår ej om lärarna i Bl och Mu från Kulturskolan är behöriga. åk 8 - har minst en behörig lärare i alla ämnen utom En, Slöjd och Språkval. Framgår ej om lärarna i Bl och Mu från Kulturskolan är behöriga. åk 9 - har minst en behörig lärare i alla ämnen utom Slöjd, Sv och Språkval. Framgår ej om läraren i Bl från Kulturskolan är behörig.

14 Tuolluvaaraskolan vt 15 Ämne åk 1 åk 2 åk 3 åk 4 åk 5 åk 6 åk 7 åk 8 åk 9 Bild Engelska Hkk Idrott o hälsa Matematik Musik NO Biologi Fysik Kemi SO Geografi Historia Religion Samhällskunskap Slöjd Svenska / SvA Teknik Språkval åk 1 - har minst en behörig lärare i alla ämnen. åk 2 - har minst en behörig lärare i alla ämnen utom Tk. åk 3 - har minst en behörig lärare i alla ämnen utom i tx-slöjd. åk 4 - har minst en behörig lärare i alla ämnen utom En, Id, Mu, Bi, Fy, Ke, tx-slöjd och Tk. åk 5 - har ingen behörig lärare i något ämne förutom t/m-slöjd och Bl. åk 6 - har ingen behörig lärare i något ämne förutom t/m-slöjd och Bl.

15 Vittangi och Svappavaara skolor vt 15 Ämne åk 1 åk 2-3 åk 4 åk 5-6 åk 7 åk 8 åk 9 åk 1-3 Åk4-6 Bild Engelska Hkk Idrott o hälsa Matematik Musik NO Biologi Fysik Kemi SO Geografi Historia Religion Samhällskunskap Slöjd Svenska / SvA Teknik Språkval Vittangi skola åk 1 - saknar behörig lärare i alla ämnen utom i Idrott och Musik. åk har minst en behörig lärare i alla ämnen utom i Ma. åk 4 - har minst en behörig lärare i alla ämnen. åk har minst en behörig lärare i alla ämnen utom Hkk, Ma, No-ämnena, Re och Sh. åk 7 - har minst en behörig lärare i alla ämnen utom i No-ämnena och Tk. åk 8 -har minst en behörig lärare i alla ämnen utom i Hkk, No-ämnena, och Tk. åk 9 - har minst en behörig lärare i alla ämnen utom i No-ämnena och Tk. Svappavaara skola åk 1-3 har minst en behörig lärare i alla ämnen. åk 4-6 saknar behörig lärare i alla ämnen.

16 16 4 Analys av framtida rekryteringsbehov 4.1 Pensionsavgångar och rekrytering inför lå 14/15 Totaltrekryteringsbehov inför lå 14/15 motsvarar pensionsavgångarna fram till 2020, dvs de kommande 6 åren. Denna jämförelse visar att pensionsavgångar är ett mycket osäkert värde att utgå ifrån vid bedömning av framtida behov av rekrytering. Eventuellt skulle en analys av behörigheten hos de personer som inom de närmsta åren uppnår pensionsåldern kunna ge en fingervisning om inom vilka ämnesområden som vi säkert kommer att behöva rekrytera och där utgöra ett minimimått. När vi har ett verktyg som kan ge oss pålitligt information om personalens behörighet gällande inom så väl vilka årskurser som ämnen de är behöriga att undervisa i samt i vilka årskurser och ämnen de faktiskt undervisar i kommer vi få än mer detaljerad information om framtida behov på grund av bl a pensionsavgångar. Vid en jämförelse mellan rekryteringsbehoven inför hösten 2014 och pensionsavgångar framgår att det i stort sett är samma kategorier av lärare som det är och kommer att vara störst behov av nyrekrytering inom de närmaste åren dvs låg- och mellanstadielärare med allmän behörighet. Även lärare med behörighet att undervisa i Ma/No samt lärare i slöjdämnen är det relativt stort behov av. En tydlig skillnad mellan kortsiktiga rekryteringsbehov och framtida pensionsavgångar är lärare med behörighet att undervisa i Sv/So. Medan behovet av nyrekrytering inför hösten 2014 endast är någon enstaka lärare i Sv/So så är det relativt många lärare med denna behörighet som kommer att gå i pension de närmaste åren. Vi vet dock att vi historiskt under de senaste 20 åren haft relativt gott om lärare i Sv/So i förhållande till behovet av denna behörighet. Detta har inneburit att lärare med denna behörighet i större utsträckning än andra fått undervisa i andra ämnen där det rått brist på behörighet. En annan stor skillnad mellan rektorernas angivna behov av nyrekrytering inför hösten 2014 och pensionsavgångarna är lärare med specialpedagogisk kompetens. Inga behov av nyrekrytering av speciallärare och specialpedagoger har angetts men inom de närmsta 5 åren kommer 4 lärare med denna kompetens att uppnå pensionsåldern och ytterligare 5 de följande fem åren. Vad gäller dessa tjänster finns dock inget behörighetskrav i skollagen annat än för undervisning i särskolan. För att möta detta specifika behörighetskrav har personal på grundsärskolan prioriterats för behörighetsgivande utbildning. 4.2 Undervisande lärares behörighet Den redovisade behörigheten hos personal på respektive skola visar att det främst är på mellanstadiet (åk 4-6) som det saknas undervisande lärare med

17 17 rätt behörigheter. Detta gäller i stort sett på de flesta skolorna. Fram för allt är det i No-ämnena och Teknik som behörighetsgraden är låg. För lågstadiet (åk 1-3) är behörighetsgraden som högst och relativt god på de flesta skolorna. Detta gäller dock inte för skolorna i Jukkasjärvi och Övre Soppero. I Jukkasjärvi saknas legitimerade lärare i dessa årskurser helt och för ungefär hälften av undervisningen ansvarar personal som saknar behörighet för verksamheten. I Övre Soppero saknas behörighet för undervisning i åk 1-3 helt hos ansvarig lärare. Högstadieskolorna (åk 7-9) i Kiruna C har någon eller några behöriga lärare som ansvarar för undervisningen i de flesta ämnena men alla lärare som undervisar är dock inte behöriga. Språkvalet är det ämne som främst sticker ut här där man saknar behöriga lärare. Även om det finns någon behörig språklärare på en skola så ställer skollagen krav på att eleverna ska erbjudas möjligheten att välja mellan minst två moderna språk franska, tyska och spanska. För högstadieskolorna i östra kommundelen - Svappavaara, Vittangi och Karesuando - är bristen på behöriga lärare relativt stor. På Svappavaara skola bedrivs i dagsläget inget högstadium p g a svårigheten att rekrytera lärare. På både Vittangi och Karesuando skola saknas behöriga lärare i No-ämnena, Teknik och i Hem- och konsumentkunskap. I Karesuando saknas även behöriga lärare i So-ämnena, Engelska och Musik. I Vittangi saknas och behörighet att undervisa i Svenska i åk 8 och Sammanfattande analys av rekryteringsbehov På grund av pensionsavgångar de närmaste tio åren finns behov av att rekrytera lärare med bred allmän behörighet för undervisning i så väl låg- som mellanstadiet. På grund av nuvarande kompetens-/behörighetsbrist hos grundskolorna i Kiruna kommun finns behov av att rekrytera lärare inom främst No-ämnen, Teknik och Språkval men även praktiskestetiska ämnen. I Kiruna C finns en viss möjlighet att förbättra behörighetsgraden ytterligare genom att nyttja befintliga lärares kompetens än mer effektivt men det innebär troligen att fler lärartjänster måste delas mellan fler skolor/stadier. För att kunna öka behörighetsgraden i skolorna i den östra kommundelen krävs nyrekrytering av lärare med de behörigheter som saknas alternativt kompetensutveckling som leder till utökad behörighet hos befintlig personal. Utöver behov av rekrytering av kompetens som motsvarar skollagens krav på behörighet i så väl ämne som årskurs för ordinarie undervisning så finns behov att nyrekrytera speciallärare och specialpedagoger alternativt att stötta redan anställd personal som önskar vidareutbilda sig till speciallärare eller specialpedagog.

18 18 5 Analys av framtida rekryteringsmöjligheter 5.1 Lärarutbildningar Som nämnts tidigare så kommer de största enskilda grupperna där vi behöver rekrytera lärare de kommande åren att vara lärare i låg- och mellanstadiet med bred och allmän behörighet. Avseende lågstadiet kommer detta troligen inte att bli något större problem då de allra flesta lärare som examinerats från 1-7 utbildningar de senaste 20 åren har behörighet att undervisa i de flesta ämnena i åk 1-3. Detta gäller även för den nya grundlärarutbildningen med inriktning mot förskoleklass och åk 1-3. För mellanstadiet däremot kan det bli ett problem då de tidigare lärarutbildningarna för dessa årskurser haft olika inriktningar så som Sv/So och Ma/No. Överlag har lärarutbildningarna för grundskolan de senaste 20 åren gett en relativt bred behörighet både vad gäller årskurser (1-7 alternativt 4-9) och ämnen, även om just behörigheten för lärare i mellanstadiet varit begränsad till två huvudinriktningar - Ma/No och Sv/So. Lärarna i de praktiskestetiska ämnena (musik, bild, slöjd, idrott och hälsa samt hem- och konsumentkunskap) har i huvudsak ytterligare något ämne som de är behöriga att undervisa i. På längre sikt kan det bli svårare att hitta lärare med rätt behörighet från mellanstadiet och uppåt då den nya lärarutbildningen, som kommer att börja utexaminerade lärare om ett par år, är mer begränsad vad gäller ämnesbehörighet. Alla grundlärare med inriktning mot åk 4-6 kommer att bli behöriga att undervisa i ämnena svenska, engelska och matematik men i övrigt endast för ett av ämnena bild, musik, idrott och hälsa, hem- och konsumentkunskap, slöjd, samhällsorienterande ämnen, naturorienterande ämnen eller teknik. Detta kommer troligen få konsekvensen att framför allt små skolor med få elever och få lärare kommer få problem med att kunna följa skollagens krav på behörighet i alla ämnen på mellanstadiet. Även för högstadiet kommer ämnesbehörigheten att begränsas i den nya ämneslärarutbildningen med inriktning mot åk 7-9. Efter genomförd examen kommer de nyutexaminerade lärarna att ha behörighet att undervisa i tre ämnen. Kombinationen av ämnen är dock upp till studenten själv att välja vilket gör att det kan bli mycket svårt att lyckas matcha tjänster med behörighet hos de nya lärarna. Det har även varit svårt för universitet och högskolor att rekrytera studenter till ämneslärarutbildningarna med inriktning på åk 7-9. Flera lärarutbildningar runt om i landet har fått ställa in hela utbildningar p g a bristen på sökande men det senaste året har man kunna se ett visst ökat intresse för lärarutbildningarna i allmänhet. Svårast verkar det dock vara att rekrytera studenter till lärarutbildningarna i No-ämnena samtidigt som det är där den största bristen finns sett till hela landet. Flera lärosäten i landet bedriver lärarutbildningar med stora inslag av distansundervisning vilket ökar möjligheten för studier framför allt för vuxna med familj som har svårt att flytta och studera på campus. Efter att under några år haft uppehåll med lärarutbildningar på distans kommer Ltu (Luleå tekniska

19 19 universitet), bland annat efter uppvaktningar från Lapplands kommunalförbund, från och med hösten 2015 att ge alla sina lärarutbildningar på distans. Förhoppningsvis kommer det locka fler personer bosatta i eller med kopplingar till Kiruna att ta steget och utbilda sig till lärare. Som stöd för studenterna finns också tillgång till Lärcentra för vuxenstuderande i Kiruna C. En svårighet i Kiruna gällande rekrytering av studenter till lärarutbildningar de senaste åren har dock varit den goda arbetsmarknaden som lett till att det finns färre vuxna som väljer att studera. 5.2 Tillgång och efterfrågan Att efterfrågan på utbildade lärare/pedagoger är betydligt större än vad tillgången på de samma är har gjort att politikerna på nationell nivå gör extra satsningar med utökat antal platser på lärarutbildningarna. Satsningarna motsvarar dock inte behoven. Som exempel kan nämnas att regeringen planerar utöka grundlärarutbildningen (lärare för årskurs 1-6) med 700 platser/per år fram till 2019 det innebär totalt fler platser 2019 än idag. Enligt SCB s statistik publicerad avseende arbetsmarknadsutsikterna år 2025 för samtliga utbildningsgrupper så beräknas efterfrågan på lärare i grundskolans tidigare år (årskurs 1-6) att vara medan tillgången beräknas vara Adderar man de ytterligare utbildade lärarna i denna kategori och förutsätter att alla avslutar utbildningen och sedan fortsätter att arbeta inom yrket så kommer det ändå att vara ett fortsatt underskott på minst lärare i årskurs 1-6 år 2025 och då har ännu inte hänsyn tagits till regeringens ambition att utöka lärartätheten i grundskolans tidigare år. Vad gäller tillgång och efterfrågan på utbildade lärare i grundskolans senare år (årskurs 7-9) samt gymnasieskolan så beräknas det i SCB s statistik för 2025 finnas en efterfrågan på lärare och en tillgång på en differens som tyder på en brist motsvarande lärare. Samma mönster avseende tillgång och efterfrågan på lärare som redovisats ovan för grundskolan och gymnasieskolan går igen för speciallärare/ specialpedagoger, förskollärare och fritidspedagoger. Yrkeskategorin fritidspedagoger ingår dessutom i den nuvarande grundlärarutbildningen med inriktning mot fritidshem. 5.3 Attraktiv arbetsgivare Då konkurrensen om utbildade lärare är mycket stor i hela landet är det viktigt att Kiruna kommun är en attraktiv arbetsgivare och att det finns goda möjligheter för den som är intresserad av att flytta till Kiruna kommun. I dagsläget är tillgången till bostäder så väl i Kiruna C som i Abisko begränsad vilket gjort att en del rekryteringar gått om intet. Detta problem ser dock ut att kunna minska framöver då byggandet av ytterligare nya bostäder kommer igång.

20 20 Att vara en attraktiv arbetsgivare innebär också att de som visar intresse för att arbeta inom kommunen tas väl om hand och upplever att de är välkomna och eftertraktade. Man ska som arbetssökande känna att man sugs in i organisationen så att man inte väljer att gå till andra arbetsgivare istället. Förhållandena för redan anställd personal är viktig för att attrahera nya medarbetare. Arbetsmiljö, arbetsbelastning och lön är tre faktorer som ofta vägs in vid val av arbetsgivare. I Kiruna kommun har lärarkåren, i jämförelse med övriga landet, relativt hög lön - 8:e plats av 290 kommuner visar Lärarförbundets jämförelse inom Bästa skolkommun. Kommunen satsar även relativt mycket resurser på skolan vilket placerade Kiruna på 1:a plats på det området i samma undersökning. Kiruna har även en relativt frisk lärarkår med få sjukdagar (1:a plats även här). Gällande lärartäthet hamnar kommunen på plats 65 men avseende andelen utbildade lärare endast på plats 218. För att de anställda inom Kiruna kommun ska trivas, må bra och hitta en balans mellan arbetsliv och fritid har kommunen de senaste åren satsat på att ge sina medarbetare förmåner av olika slag t ex ökad möjlighet at välja att arbeta heleller deltid, möjlighet att hyra fritidsstugor i fjällen, friskvårdssubventioner, möjlighet till löneväxling och bruttolöneavdrag för ögonoperationer. 6 Utvecklingsbehov avseende uppföljning av behörighet och bemanning 6.1 Felkällor/begränsningar som upptäckts vid bearbetningen av informationen i systemen WinLas och Procapita I samband med bearbetningen av materialet från WinLas och Procapita upptäcktes flera felkällor som vi måste komma till rätta med för att på ett säkert sätt i framtiden kunna uppfylla huvudmannens uppföljningsansvar gällande behörigheten hos undervisande lärare samt att ha en riktig bild av framtida rekryteringsbehov. Följande felkällor har upptäckts: - I personalsystemet WinLas går endast att lägga in en åk som personalen undervisar i i ett och samma ämne. Valet har här gjorts att man i systemet lägger in den högsta åk som personen undervisar i vilket gör att mycket information saknas främst avseende ämneslärare. - I Procapita ska skoassistenterna lägga in den/de lärare som ansvarar för undervisningen i ett ämne i respektive åk. Detta för att informationen ska finnas tillgänglig i verktyget för lärplattformen - EdWise. Den ansvariga läraren eller mentorn ska sedan kunna fördela rättigheter till andra lärare som behöver kunna föra in t ex frånvaro. Vissa skolor/lärare anmäler dock till skolassistenten att fler lärare än de som faktiskt är ansvariga för undervisningen undervisar i ämnet och årskursen för att fler ska ha tillgång

21 21 till fler funktioner etc utan att mentorn ska behöva fördela rättigheter. Detta innebär att systemet visar felaktig information gällande tjänstefördelningen och därmed även behörighetsgraden. - Information läggs inte in på ett enhetligt vis i systemen, t ex används olika koder för modersmålsundervisning i Procapita och informationen i Win Las är ibland inlagd per skolenhet, per skola alternativt per rektorsansvar. - Den mänskliga faktorn är också en felkälla, d v s att fel kan uppstå p g a att man råkar trycka fel på en tangent eller "klicka" fel i en rullgardin med valmöjligheter e t c då man lägger in information i systemen. - Skolorna/personalavdelningen uppdaterar inte informationen i tid/har inte tjänster och tjänstefördelningen klar när avläsningen i systemen görs. - Behov av manuell hantering/sammanfogning av informationen i de två systemen WinLas och Procapita innebär ett tidskrävande arbete och bidrar till ökad osäkerhet då en bedömning av tillförlitligheten och efterforskande av rätt information måste göras i varje enskilt fall där informationen visar sig vara motstridig. - Ofullständiga och otydliga rutiner kring vad, hur, när och vem som ska föra in olika typer av information i de olika systemen. - Lärare ansöker inte om lärarlegitimation eller ansöker inte om utökad behörighet i sin lärarlegitimation då förordningen förändrats. Detta kan leda till en felaktig bedömning av i vilken omfattning läraren faktiskt uppfyller behörighetskraven. 6.2 Förslag till åtgärder för att komma till rätta med uppmärksammade felkällor - Verktyget WinLas behöver förändras så att möjligheten finns att lägga in alla årskurser som en lärare undervisar i. Denna fråga äger vi inte själva utan är beroende av företagets systemutvecklare. Om detta fungerade och vi hade tillförlitliga rutiner gällande uppdatering skulle det räcka med information från detta system för att kunna göra nödvändig uppföljning av behörighetsgraden. Personalavdelningen har lyft detta behov med systemutvecklaren och en dialog pågår. - Tydliga rutiner inom Kultur och utbildningsförvaltningen gällande hur vi ska använda systemen som verktyg för uppföljning av behörighetsgraden i skolan samt tydligare rutiner gällande vilken information som ska föras in i de olika systemen samt när och av vem som detta ska göras. - I oktober varje år redovisar skolorna till SCB information om undervisande lärares kompetens samt vilka ämnen och årskurser de undervisar i. Detta borde nyttjas för vår egen hantering av denna information. Då det inte går att spara eller skriva ut den inrapporterade informationen från SCB s verktyg bör vi använda någon form av gemensam mall för egen dokumentation i samband med att rapporteringen sker.

22 22 7 Bemanningsbehov utifrån timplan Timplanen regleras i skollagen och anger den undervisningstid som eleverna ska garanteras under tiden i grundskolan. Skollagen (2013:248) Tabell. Nationell timplan för grundskolan i timmar. Ämne Totalsumma Bild 230 Hem- och konsumentkunskap 118 Idrott och hälsa 500 Musik 230 Slöjd 330 Svenska/Svenska som andraspråk Engelska 480 Matematik Geografi Historia 885 Religion Samhällskunskap Biologi Fysik 800 Kemi Teknik Språkval 320 Elevens val 382 Totalt garanterat antal timmar (Där av skolans val 600) I syfte att tydliggöra minsta behov av bemanning för undervisning utifrån timplanens krav har en genomgång av timplanen för låg-, mellan- och högstadiet genomförts där även en bedömning av lägsta behovet av dubbel bemanning gjorts. Resonemangen utgår också från vissa antaganden och utgångspunkter. 7.1 Beräkning av bemanningsbehov utifrån grundskolans timplan Antaganden genomsnittlig elevgrupp ca 25 elever (Kiruna C inkl. Tuo/Juk) - genomsnittlig undervisningstid/lärartjänst 17 h/v Utgångspunkt i beräkningarna befintliga elevgrupper åk 1-9 okt 2014 samt omarbetat förslag på grundtimplan för Kiruna kommuns grundskolor fr o m lå 13/14. Kiruna C omfattar följande skolor: Bergaskolan, Högalidskolan, Jukkasjärvi skola, Luossavaaraskolan, Nya Raketskolan, Triangelskolan och Tuolluvaaraskolan.

23 Lågstadiet - Årskurs 1-3 Tabellen visa hur mycket undervisningstid en enparallellig 1-3 skola skulle behöva totalt för att bedriva undervisning i enlighet med timplanen. Tid/v o stadium Förslag tid Ämne timplan (h) delade grupper (h) Bild 2 Hkk 0 Dubbelbemanning rakt över i alla ämnen! Idrott o Hälsa 4,5 Musik 2,25 Slöjd 1 Svenska 19,25 Engelska 2 Matematik 10,5 So 6 Geografi Historia Religion Samhällskunskap No 4,5 Biologi Fysik Kemi Teknik 0,5 Språkval 0 Elevens val 2 Antas samordnas mellan klasserna, där av inga extra lärartimmar Summa 54,5h 54,5h => Totalt 109 undervisningstimmar/vecka för 1 grupp om ca 25 elever/åk under lågstadiet (= enparallelligt lågstadium totalt). Motsvarar ca 6,4 lärartjänster. Behov grundbemanning för undervisning Kiruna C totalt Totalt antal elever i åk 1-3 i Kiruna C: elever => 23,2 elevgrupper med 25 elever/grupp eller 8 elevgrupper om i snitt 24,2 elever/åk. Dvs 8 paralleller lågstadium. => Totalt 872 undervisningstimmar/vecka för 8 paralleller om 25 elever/grupp i åk 1-3 under 1 år. Motsvarar ca 51,2 lärartjänster

24 24 Behov grundbemanning för undervisning Kiruna C exkl. Nya Raketskolan Totalt antal elever i åk 1-3 i Kiruna C exklusive Nya Raketskolan: elever => 14,7 elevgrupper med 25 elever/grupp eller 5 elevgrupper om i snitt 24,5 elever/åk. Dvs 5 paralleller lågstadium. => Totalt 545 undervisningstimmar/vecka för 5 paralleller om 25 elever/grupp i åk 1-3 under 1 år. Motsvarar ca 32,0 lärartjänster Mellanstadiet - Årskurs 4-6 Tabellen visa hur mycket undervisningstid en enparallellig 4-6 skola skulle behöva totalt för att bedriva undervisning i enlighet med timplanen. Tid/v o stadium Förslag tid Ämne timplan (h) delade grupper Bild 3 Hkk 0,75 0,75 (alla lektioner) Idrott o Hälsa 4,5 Musik 2,25 2,25 (alla lektioner) Slöjd 4,5 4,5 (alla lektioner) Svenska 15,25 5,1 (1/3 av lektionstiden) Engelska 5,75 1,9 (1/3 av lektionstiden) Matematik 9,25 3,1 (1/3 av lektionstiden) So 9,25 2,3 (1/4 av lektionstiden) Geografi Historia Religion Samhällskunskap No 6,25 2,6 inkl.tk (1/3 av lektionstiden) Biologi Fysik Kemi Teknik 1,5 Språkval 0 Elevens val 3 Antas samordnas mellan klasserna, där av inga extra lärartimmar Summa 65,25h 22,5h

25 25 => Totalt 87,75 undervisningstimmar/vecka för 1 grupp om ca 25 elever/åk under mellanstadiet (= enparallelligt mellanstadium totalt). Motsvarar ca 5,2 lärartjänster. Behov grundbemanning för undervisning Kiruna C totalt Totalt antal elever i åk 4-6 i Kiruna C: elever => 22,2 elevgrupper med 25 elever/grupp eller 8 elevgrupper om i snitt 23,1 elever/åk. Dvs 8 paralleller mellanstadium. => Totalt 702 undervisningstimmar/vecka för 8 paralleller om 25 elever/grupp i åk 4-6 under 1 år. Motsvarar ca 41,6 lärartjänster Behov grundbemanning för undervisning Kiruna C exkl. Nya Raketskolan Totalt antal elever i åk 4-6 i Kiruna C exklusive Nya Raketskolan: elever => 14 elevgrupper med 25 elever/grupp eller 5 elevgrupper om i snitt 23,3 elever/åk. Dvs 5 paralleller mellanstadium. => Totalt 439 undervisningstimmar/vecka för 5 paralleller om 25 elever/grupp i åk 4-6 under 1 år. Motsvarar ca 25,8 lärartjänster.

26 Högstadiet - Åk 7-9 Tabellen visa hur mycket undervisningstid en enparallellig 7-9 skola skulle behöva totalt för att bedriva undervisning i enlighet med timplanen. Tid/v o stadium Förslag tid Ämne timplan (h) delade grupper Bild 1,5 1,5 (alla lektioner) Hkk 2,75 2,75 (alla lektioner) Idrott o Hälsa 6 Musik 2 2 (alla lektioner) Slöjd 4 4 (alla lektioner) Svenska 7,5 2,5 (1/3 av lektionstiden) Engelska 6 2 (1/3 av lektionstiden) Matematik 9 3 (1/3 av lektionstiden) So 9,75 Geografi Historia Religion Samhällskunskap No 8,25 3,25 inkl.tk (1/3 av lektionstiden) Biologi Fysik Kemi Teknik 1,5 Språkval 9,25 9,25 (alla lektioner - minst 2 moderna språk) Tyska Franska Spanska Finska Meänkieli Samiska Annat språk Elevens val 6 Antas samordnas mellan klasserna, där av inga extra lärartimmar Summa 73,5h 30,25h => Totalt 103,75 h/v undervisningstimmar för 1 grupp om ca 25 elever/åk under högstadiet (= enparallelligt högstadium totalt). Motsvarar ca 6,1 lärartjänster.

27 27 Behov grundbemanning för undervisning Kiruna C totalt Totalt antal elever i åk 7-9 i Kiruna C: elever => 23,4 elevgrupper med 25 elever/grupp eller 8 elevgrupper om i snitt 24,4 elever/åk. Dvs 8 paralleller högstadium. => Totalt 830 undervisningstimmar/vecka för 8 paralleller om 25 elever/grupp i åk 7-9 under 1 år. Motsvarar ca 48,8 lärartjänster. Behov grundbemanning för undervisning Kiruna C exkl. Nya Raketskolan Totalt antal elever i åk 7-9 i Kiruna C exklusive Nya Raketskolan: elever => 14,2 elevgrupper med 25 elever/grupp eller 5 elevgrupper om i snitt 23,7 elever/åk. Dvs 5 paralleller högstadium. => Totalt 519 undervisningstimmar/vecka för 5 paralleller om 25 elever/grupp i åk 7-9 under 1 år. Motsvarar ca 30,5 lärartjänster. 7.2 Personalbehov för grundbemanning i Kiruna C Grundbemanningen i Kiruna C totalt för åk 1-9 i enlighet med ovanstående blir 141,6 lärartjänster och för Kiruna C exkl. Nya Raketskolan 88,3 tjänster. Ovanstående beräkning ger också en lärartäthet för grundbemanningen på ca 12,2 elever/lärare i Kiruna C. Enligt Skolverkets jämförelsedatabas SIRIS var lärartätheten 2013 för Kiruna kommuns alla skolor 9,6 elever/lärare. För skolorna i Kiruna C var lärartätheten 10,8 elever/lärare och för Kiruna C exkl. Nya Raketskolan var den 10,2 elever/lärare. Det skulle innebära ca 159,4 lärartjänster på 1721 elever i Kiruna C och ca 105,3 lärartjänster på 1074 elever i Kiruna C exkl. Nya Raketskolan. Tillkommer speciallärare, specialpedagoger, modersmålslärare samt SvA-lärare. Förskoleklassen är ej medräknad. Antalet grupper om ca 25 blir även här 8 stycken. Grundsärskolan är ej medräknad.

28 Skolor med undervisning i B-form I byar med relativt få elever i varje årskurs är det vanligt att undervisningen sker i grupper med elever från två olika årskurser. Detta kallas för att undervisningen bedrivs i B-form. Exempel på detta är Vittangi skola. I små skolor som bedriver undervisning i B-form behövs minst följande personal om den genomsnittliga undervisningstiden/lärartjänst är 17h/vecka: Åk 1-2 : 18,0h => 1,06 lärartjänster. Nedre gräns är timplanen för åk 2. Innebär att gruppen i princip aldrig är delad utan åk 1-2 har i stort sett all undervisning tillsammans. (Skillnad i timplan mellan åk 1 och 2 är 1h/v.) Åk 3-4 : 21,25h => 1,25 lärartjänster. Nedre gräns är timplanen för åk 4. Innebär att gruppen i princip aldrig är delad men att åk 4 har 1,75h egen undervisning p g a den totala skillnader i timplanen. Åk 5-6: 22,25h =>1,31 lärartjänster. Nedre gräns är timplanen för åk 6. Innebär att gruppen i princip aldrig är delad utan åk 5-6 har all undervisning tillsammans. (Skillnad i timplan mellan åk 5 och 6 är 0,5h/v.) Åk 7-8: 27,6h => 1,44 lärartjänster. Nedre gräns är timplanen för åk 7-9. Åk 8-9 alt. Innebär att gruppen endast är delad i två grupper under språkvalet då skolan måste erbjuda minst två alternativ på moderna språk. I övrigt har åk 7-8 alt 8-9 all undervisning tillsammans. (Åk 7, 8 el 9 som egen grupp => 1,44 lärartjänster/grupp) Samtliga ovan redovisade lägsta behov av lärartjänster i skolor med B-form kräver även att skolan gör en egen timplan för respektive stadium/planerar undervisningen så att alla elever under sin tid i låg-, mellan- respektive högstadiet får rätt mängd undervisning i varje ämne. 7.4 Skolor med undervisning i C-form I skolor med endast enstaka elever i varje årskurs är det vanligt att alla elever inom t ex ett stadium ingår i samma undervisningsgrupp. Detta kallas för att undervisningen bedrivs i C-form. Exempel på detta är Övre Soppero skola.

29 29 I små skolor som bedriver undervisning i C-form behövs minst följande personal om den genomsnittliga undervisningstiden/lärartjänst är 17h/vecka: Åk 1-3 : 19,5h => 1,15 lärartjänster. Nedre gräns är timplanen för åk 3. Innebär att gruppen aldrig är delad utan åk 1-3 har all undervisning tillsammans. Åk 4-6: 22,25h => 1,31 lärartjänster. Nedre gräns är timplanen för åk 6. Innebär att gruppen aldrig är delad utan åk 4-6 har all undervisning tillsammans. Åk 7-9: 27,6h => 1,44 lärartjänster. Nedre gräns är timplanen för åk 7-9. Innebär att gruppen endast är delad i två grupper under språkvalet då skolan måste erbjuda minst två alternativ på moderna språk. I övrigt har åk 7-9 all undervisning tillsammans. Samtliga tre ovan redovisade lägsta behov av lärartjänster i skolor med C-form kräver även att skolan gör en egen timplan för respektive stadium/planerar undervisningen så att alla elever under sin tid i låg-, mellan- respektive högstadiet får rätt mängd undervisning i varje ämne.

30 30 Elevantal skolor Kiruna C Bilaga 1 Skola F åk 1 åk 2 åk 3 åk 4 åk 5 åk 6 åk 7 åk 8 åk 9 Luossa Högalid Berga Triangeln Jukkas Tuolla NRS Summa Skola F åk 1 åk 2 åk 3 åk 4 åk 5 åk 6 åk 7 åk 8 åk 9 Luossa Högalid Berga Triangeln Jukkas Tuolla Summa Skola F åk 1 åk 2 åk 3 åk 4 åk 5 åk 6 åk 7 åk 8 åk 9 Luossa Högalid Berga Triangeln Summa Skola F åk 1 åk 2 åk 3 åk 4 åk 5 åk 6 åk 7 åk 8 åk 9 Tuolla Jukkas Summa Elevantal skolor utanför Kiruna C Skola F åk 1 åk 2 åk 3 åk 4 åk 5 åk 6 åk 7 åk 8 åk 9 Abisko Svappavaara Vittangi Karesuando Övre Soppero

Personalförsörjning med legitimerad personal i de tidigare årskurserna samt nyttjande av fritidspedagogernas kompetens.

Personalförsörjning med legitimerad personal i de tidigare årskurserna samt nyttjande av fritidspedagogernas kompetens. Personalförsörjning med legitimerad personal i de tidigare årskurserna samt nyttjande av fritidspedagogernas kompetens. Rapport mars 2014 Beslutad av förvaltningschefen 2014-03 - 18 1 Inledning I direktiv

Läs mer

OJUSTERAT VALLENTUNA KOMMUN. 5 2ss. Uppföljning av timplaner (BUN 2013.2t0) Arbetsutskottets förslag till beslut. Ärendet i korthet.

OJUSTERAT VALLENTUNA KOMMUN. 5 2ss. Uppföljning av timplaner (BUN 2013.2t0) Arbetsutskottets förslag till beslut. Ärendet i korthet. VALLENTUNA KOMMUN Barn- och ungdomsnämndens arbetsutskott Sa m ma nträdesp rotokol I 20L3-L2-O3 1r (40) 5 2ss Uppföljning av timplaner (BUN 2013.2t0) Arbetsutskottets förslag till beslut Barn- och ungdomsnämnden

Läs mer

Nova Software kan vid önskemål kopiera över frågor/frågepaket i vårt förslag till kundens databas. Kopiering är kostnadsfri.

Nova Software kan vid önskemål kopiera över frågor/frågepaket i vårt förslag till kundens databas. Kopiering är kostnadsfri. Bakgrund Skolverket har på uppdrag av regeringen tagit fram ett stödmaterial som beskriver hur den skriftliga individuella utvecklingsplanen med omdömen och den framåtsyftande planeringen kan se ut. Stödmaterialet

Läs mer

Läget för lärarlegitimationer 2014

Läget för lärarlegitimationer 2014 Läget för lärarlegitimationer 2014 SKL genomförde våren 2014 en enkätundersökning ställd till skolans huvudmän. Den syftar till att följa upp genomförandet av lärarlegitimationsreformen och bland annat

Läs mer

Fördelning mellan kommunens skolor, antal elever per årskurs som inte har nått kunskapskraven i ett eller flera ämnen ht11:

Fördelning mellan kommunens skolor, antal elever per årskurs som inte har nått kunskapskraven i ett eller flera ämnen ht11: Elever som ht11 inte nådde kunskapskraven Barn- och utbildningsförvaltningen har, utifrån skolornas inskickade underlag sammanställt andel och antal elever som i år 8 och 9 inte nådde kunskapskraven Då

Läs mer

Kvalitetsarbete för grundskolan Vasaskolan period 1 juli-sept 2013.

Kvalitetsarbete för grundskolan Vasaskolan period 1 juli-sept 2013. Kvalitetsarbete för grundskolan Vasaskolan period 1 juli-sept 2013. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och

Läs mer

Kartläggning av lärarlegitimation och förskollärarlegitimation 2016

Kartläggning av lärarlegitimation och förskollärarlegitimation 2016 Datum 2016-10-13 1(7) Handläggare Magnus Rehn Direkttelefon 0380-51 83 28 E-postadress magnus.rehn@nassjo.se Kartläggning av lärarlegitimation och förskollärarlegitimation 2016 Inledning I denna rapport

Läs mer

En stadieindelad timplan i grundskolan och närliggande frågor

En stadieindelad timplan i grundskolan och närliggande frågor Promemoria Utbildningsdepartementet 2016-08-23 U2016/03475/S En stadieindelad timplan i grundskolan och närliggande frågor 2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 6 1 Författningsförslag... 12 1.1 Förslag

Läs mer

Speciallärare INFORMATIONSMATERIAL

Speciallärare INFORMATIONSMATERIAL Speciallärare INFORMATIONSMATERIAL Beställningsuppgifter: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Telefon: 08-690 95 76 Telefax: 08-690 95 50 E-postadress: skolverket@fritzes.se ISBN: 978-91-7559-141-4 Grafisk

Läs mer

Kommunal. Kommunkod Skolform Skolenhetskod

Kommunal. Kommunkod Skolform Skolenhetskod Skolblad avseende Orsaskolan Järnvägsgatan 20 79430 ORSA Tel Fax Huvudman Kommun Kommunkod Skolform Skolenhetskod Kommunal Orsa 2034 Grundskola 194910 http://wwworsase Skolbladet presenterar den valda

Läs mer

Råd skriftliga omdömen

Råd skriftliga omdömen Råd skriftliga omdömen BAKGRUND Skolverket har på uppdrag av regeringen tagit fram ett stödmaterial som beskriver hur den skriftliga individuella utvecklingsplanen med omdömen och den framåtsyftande planeringen

Läs mer

Färre nybörjare, men antalet utexaminerade lärare ökar

Färre nybörjare, men antalet utexaminerade lärare ökar Statistisk analys Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se 2007-12-18 2007/11 Lärarutbildningen 2006/07: Färre nybörjare, men antalet utexaminerade

Läs mer

Inriktning Kommun Kommunkod

Inriktning Kommun Kommunkod Skolblad avseende Prolympia, Umeå Umestans företagspark, hus 1 90347 UMEÅ Tel Fax wwwprolympiase Huvudman Fristående Inriktning Kommun Kommunkod Allmän Umeå 2480 Skolform Grundskola Skolkod 248011101 Skolid

Läs mer

Kommunal. Kommunkod Skolform Skolenhetskod

Kommunal. Kommunkod Skolform Skolenhetskod Skolblad avseende Orsaskolan Järnvägsgatan 20 79430 ORSA Tel Fax Huvudman Kommun Kommunkod Skolform Skolenhetskod Kommunal Orsa 20 Grundskola 19694910 http://wwworsase Skolbladet presenterar den valda

Läs mer

Elever med godkänt provbetyg per ämnesprov åk 9 Skola: Sjöängsskolan Läsår: 2013-2014 Årskurs: 9 Pojkar

Elever med godkänt provbetyg per ämnesprov åk 9 Skola: Sjöängsskolan Läsår: 2013-2014 Årskurs: 9 Pojkar Elever med godkänt per ämnesprov åk 9 Årskurs: 9 Pojkar den 27 juni 2014 Andel (%) elever med godkänt Engelska åk 9 - EN 55 55 100 (90,9) Matematik åk 9 - MA 58 51 87,9 (71,7) NO-ämnen åk 9 - KE 56 43

Läs mer

Kompetenskartläggning förskola och skola vt 2012

Kompetenskartläggning förskola och skola vt 2012 Kompetenskartläggning förskola och skola vt 212 Innehåll Kompetenskartläggning... 1 förskola och skola vt 212... 1 Bakgrund, syfte och mål... 3 Tillvägagångssätt och genomförande... 4 Resultat förskola...

Läs mer

Kommunal. Kommunkod Skolform Skolenhetskod

Kommunal. Kommunkod Skolform Skolenhetskod Skolblad avseende Bergetskolan Gillevägen 1 79433 ORSA Tel Fax Huvudman Kommun Kommunkod Skolform Skolenhetskod Kommunal Orsa 2034 Grundskola 44551665 http://wwworsase Skolbladet presenterar den valda

Läs mer

Kommun Kommunkod Skolform

Kommun Kommunkod Skolform Skolblad avseende Hedekas skola Färgelandavägen 1 45054 HEDEKAS Tel 0524-18045 Fax 0524-18025 wwwmunkedalse Huvudman Kommun Kommun Kommunkod Skolform Munkedal 1430 Grundskola Skolkod 143000401 Skolid 02595

Läs mer

Ängskolan; förskoleklass och åk 1-9

Ängskolan; förskoleklass och åk 1-9 Ängskolan; förskoleklass och åk 1-9 I detta skolblad presenteras olika data i tabeller för skolan. Uppgifterna 1 är antalsoch andelsuppgifter avseende elever, modersmåls- undervisning, lärare, och provresultat.

Läs mer

Kommunal. Kommunkod Skolform Skolenhetskod

Kommunal. Kommunkod Skolform Skolenhetskod Skolblad avseende Smedby skola Ryttargatan 275 19471 UPPLANDS VÄSBY Tel Fax Huvudman Kommun Kommunkod Skolform Skolenhetskod Kommunal Upplands Väsby 04 Grundskola 36789655 http://wwwupplandsvasbyse/smedbynavet

Läs mer

Svårare för skolorna att rekrytera lärare Rektorernas upplevelser av rekryteringsmöjligheterna av lärare 2012-09-19

Svårare för skolorna att rekrytera lärare Rektorernas upplevelser av rekryteringsmöjligheterna av lärare 2012-09-19 Svårare för skolorna att rekrytera lärare Rektorernas upplevelser av rekryteringsmöjligheterna av lärare 2012-09-19 Inledning Enligt Sveriges Kommuner och Landstings, SKL:s, prognoser behöver man rekrytera

Läs mer

Ökning/minskning från året innan ÅK9. Meritvärden VT åk Ökning/minskning från året innan ÅK8. Meritvärden VT åk8. Meritvärden VT åk 7

Ökning/minskning från året innan ÅK9. Meritvärden VT åk Ökning/minskning från året innan ÅK8. Meritvärden VT åk8. Meritvärden VT åk 7 Meritvärden VT åk9 2014 2015 2013 2014 2015 flickor pojkar totalt flickor pojkar totalt flickor pojkar totalt flickor pojkar totalt flickor pojkar totalt AO 204,7 182,4 193,2 172,5 158,8 166,8 217,7 192,3

Läs mer

ÄMNESLÄRAR- PROGRAMMET Ämneskombinationer HT16

ÄMNESLÄRAR- PROGRAMMET Ämneskombinationer HT16 ÄMNESLÄRAR- PROGRAMMET Ämneskombinationer HT16 Inriktning årskurs 7-9 (4,5 år, 270 hp) Huvudämne och kombinationer Bild 90 hp i kombination med Observera att godkänt färdighetsprov i Bild krävs. Historia

Läs mer

Handlingsplan för ökad behörighet i provarmdos förskolor, grund- och gymnasieskolor

Handlingsplan för ökad behörighet i provarmdos förskolor, grund- och gymnasieskolor Handlingsplan för ökad behörighet i provarmdos förskolor, grund- och gymnasieskolor Skollagen 2010:800 2 kap, 13-19 reglerar vilka som får undervisa i skolväsendet. Det är endast den som har legitimation

Läs mer

Skolblad avseende Stora Sätraskolan. Antal elever läsåret 09/10. Andel elever berättigade till modersmålsundervisning läsåret 09/10

Skolblad avseende Stora Sätraskolan. Antal elever läsåret 09/10. Andel elever berättigade till modersmålsundervisning läsåret 09/10 Skolblad avseende Stora Sätraskolan Porfyrvägen 11 80631 GÄVLE Tel 026-179871 Fax 026-179290 www.skola.gavle.se/satra Huvudman Kommun Kommun Kommunkod Gävle 2180 Skolform Grundskola Skolkod 218000601 Skolid

Läs mer

Foto: Johan Wingborg LÄRARPROGRAM. Tillägg: antagning HT13-VT14

Foto: Johan Wingborg LÄRARPROGRAM. Tillägg: antagning HT13-VT14 Foto: Johan Wingborg LÄRARPROGRAM Tillägg: antagning HT13-VT14 UTAN LÄRARE - INGEN FRAMTID Var med och påverka Sverige år 2100! Cancerforskare, bilmekaniker, barnmorskor, musiker eller brandmän vilka skulle

Läs mer

En stadieindelad timplan i grundskolan och närliggande frågor Remiss från Utbildningsdepartementet Remisstid den 23 november 2016

En stadieindelad timplan i grundskolan och närliggande frågor Remiss från Utbildningsdepartementet Remisstid den 23 november 2016 PM 2016:192 RIV (Dnr 110-1269/2016) En stadieindelad timplan i grundskolan och närliggande frågor Remiss från Utbildningsdepartementet Remisstid den 23 november 2016 Borgarrådsberedningen föreslår att

Läs mer

Legitimation för lärare och förskollärare

Legitimation för lärare och förskollärare Legitimation för lärare och förskollärare Var är vi nu? Antal beslutade legitimationer 1 mars 2013 80 000 Varför tar handläggningen tid? stor spännvidd; många examenstyper fördelade över drygt fyrtio års

Läs mer

Kvalitetsarbete för Jonsboskolan period 3 (jan-mars), läsåret 2013/2014.

Kvalitetsarbete för Jonsboskolan period 3 (jan-mars), läsåret 2013/2014. Kvalitetsarbete för Jonsboskolan period 3 (jan-mars), läsåret 2013/2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt

Läs mer

Kvalitetsanalys 14/15. Tranängskolan 7-9

Kvalitetsanalys 14/15. Tranängskolan 7-9 Kvalitetsanalys 14/15 Tranängskolan 7-9 Innehållsförteckning Förutsättningar... 3 Resultatet av årets verksamhet... 4 Normer och värden... 4 Verksamhetens resultat... 5 Inflytande/delaktighet... 8 Arbete

Läs mer

Bilaga 1: Redovisning av statistik och statsbidrag

Bilaga 1: Redovisning av statistik och statsbidrag Bilaga 1: Redovisning av statistik statsbidrag Utbildningsnämnden Innehåll 1 Statistik för förskola pedagogisk omsorg... 2 1.1 Personaltäthet utbildningsnivå i förskolor i Danderyd... 2 2 Statistik för

Läs mer

Kommun Kommunkod Skolform

Kommun Kommunkod Skolform Skolblad avseende Bjärehovskolan Lingvägen 17 23734 BJÄRRED Tel Fax http://wwwlommase/bjerehov Huvudman Kommun Kommun Kommunkod Skolform Lomma 1262 Grundskola Skolkod 126200503 Skolid 02061 Nedan presenteras

Läs mer

Örskolan; förskoleklass samt åk 1-4

Örskolan; förskoleklass samt åk 1-4 Örskolan; förskoleklass samt åk 1-4 I detta skolblad presenteras olika data i tabeller för skolan. Uppgifterna 1 är antalsoch andelsuppgifter avseende, modersmåls- undervisning, lärare, och provresultat.

Läs mer

Uppföljning och analys av skriftligt omdöme årskurs 3 och betyg årskurs 6 och 9

Uppföljning och analys av skriftligt omdöme årskurs 3 och betyg årskurs 6 och 9 Tjänsteskrivelse 1 (12) Handläggare Lena Öijen Uppföljning och analys av skriftligt omdöme årskurs 3 och betyg årskurs 6 och 9 Sammanfattning Ingen uppföljning och analys av skriftliga omdömen årskurs

Läs mer

Timplan för Värmdös grundskolor och grundsärskola

Timplan för Värmdös grundskolor och grundsärskola Tjänsteskrivelse 2016-10 - 20 Handläggare Jane Jonsson - Syrén Avdelningen styrning och kvalitet Diarienummer 2016UTN/0271 Utbildningsnämnden Timplan för Värmdös grundskolor och grundsärskola Förslag till

Läs mer

Slutbetyg i grundskolan, våren 2015

Slutbetyg i grundskolan, våren 2015 Enheten för utbildningsstatistik 15-09-30 1 () Slutbetyg i grundskolan, våren 15 I denna promemoria redovisas slutbetygen för elever som avslutade årskurs 9 vårterminen 15. Syftet är att ge en beskrivning

Läs mer

Grundsärskolan är till för ditt barn

Grundsärskolan är till för ditt barn Grundsärskolan är till för ditt barn Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Tel: 08-690 95 76 Fax: 08-690 95 50 E-post: skolverket@fritzes.se Beställningsnummer: 14:1403

Läs mer

Resultatprofil. Läsåret 2014-2015. Alsike skola

Resultatprofil. Läsåret 2014-2015. Alsike skola Resultatprofil Läsåret 2014-2015 Alsike skola Innehållsförteckning Vad är en resultatprofil... 2 Syfte... 3 Vad är innebörden i begreppet resultat?... 3 1. Presentation... 3 2. Kontinuitet av elever...

Läs mer

2014-03-11. Mindre klasser, fler lärare och tioårig grundskola

2014-03-11. Mindre klasser, fler lärare och tioårig grundskola 2014-03-11 Mindre klasser, fler lärare och tioårig grundskola Mindre klasser, fler lärare och tioårig grundskola Alliansregeringen vill öka kunskapsinriktningen i skolan. Utbildningen i Sverige ska ha

Läs mer

Lärosäte. NO och teknik Göteborgs universitet. Spanska för lärare 7-9 15 hp. Göteborgs universitet

Lärosäte. NO och teknik Göteborgs universitet. Spanska för lärare 7-9 15 hp. Göteborgs universitet Lärosäte Kurs Engelska för lärare 30 hp (16-45 hp), halvfart åk 7-9 Historia för lärare 3 åk 7-9 NO och teknik Spanska för lärare 7-9 15 hp. Svenska som andraspråk för lärare åk 7-9, 15 hp (31-45 hp).

Läs mer

Behöriga förskollärare och lärare i skola och vuxenutbildning läsåret 2014/15

Behöriga förskollärare och lärare i skola och vuxenutbildning läsåret 2014/15 1 (7) Behöriga förskollärare och lärare i skola och vuxenutbildning läsåret 2014/15 Sedan den 1 juli 2015 måste lärare och förskollärare ha legitimation för att självständigt få sätta betyg och för att

Läs mer

Information till studenter på ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, 300/330 hp (LAAGY), antagna ht13

Information till studenter på ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, 300/330 hp (LAAGY), antagna ht13 Kalmar och Växjö den 6 mars 2013 Information till studenter på ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, 300/330 hp (LAAGY), antagna ht13 Nedan följer information om behörighetskrav

Läs mer

Resultatprofil. Läsåret Thunmanskolan

Resultatprofil. Läsåret Thunmanskolan Resultatprofil Läsåret 2013-2014 Thunmanskolan Innehållsförteckning Vad är en resultatprofil... 3 Syfte... 3 Vad är innebörden i begreppet resultat?... 3 1. Presentation... 4 2. Kontinuitet av elever...

Läs mer

Kommunal. Kommunkod Skolform Skolenhetskod

Kommunal. Kommunkod Skolform Skolenhetskod Skolblad avseende Bergetskolan Gillevägen 1 79433 ORSA Tel Fax Huvudman Kommun Kommunkod Skolform Skolenhetskod Kommunal Orsa 2034 Grundskola 44551665 http://wwworsase Skolbladet presenterar den valda

Läs mer

Duvboskolan; förskoleklass samt åk 1-5

Duvboskolan; förskoleklass samt åk 1-5 Duvboskolan; förskoleklass samt åk 1-5 I detta skolblad presenteras olika data i tabeller för skolan. Uppgifterna 1 är antalsoch andelsuppgifter avseende, modersmåls- undervisning, lärare, och provresultat.

Läs mer

Skolverkets kartläggningsmaterial. för bedömning av nyanlända elevers kunskaper

Skolverkets kartläggningsmaterial. för bedömning av nyanlända elevers kunskaper Skolverkets kartläggningsmaterial för bedömning av nyanlända elevers kunskaper Nya bestämmelser 2016 En nyanländ elevs kunskaper ska bedömas om en sådan bedömning inte är uppenbart onödig. (3 kap. 12 c

Läs mer

Skolverket föreskriver följande med stöd av 6 kap. 19 skolförordningen (2011:185) och 8 kap. 28 och 13 kap. 29 gymnasieförordningen (2010:2039).

Skolverket föreskriver följande med stöd av 6 kap. 19 skolförordningen (2011:185) och 8 kap. 28 och 13 kap. 29 gymnasieförordningen (2010:2039). Senaste lydelse av SKOLFS 2011:123 Utkom från trycket den 15 augusti 2011 Skolverkets föreskrifter om betygskatalog; beslutade den 1 juli 2011. (Senaste ändring SKOLFS 2014:21.) Skolverket föreskriver

Läs mer

Örskolan; förskoleklass samt åk 1-5

Örskolan; förskoleklass samt åk 1-5 Örskolan; förskoleklass samt åk 1-5 I detta skolblad presenteras olika data i tabeller för skolan. Uppgifterna 1 är antalsoch andelsuppgifter avseende, modersmåls- undervisning, lärare, och provresultat.

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare och utnämning till lektor; SFS 2011:326 Utkom från trycket den 5 april 2011 utfärdad den 17 mars 2011.

Läs mer

Lindängeskolan. SKOLBLAD avseende: Munkhättegatan MALMÖ Tel Fax Malmö Kommun Kommunkod

Lindängeskolan. SKOLBLAD avseende: Munkhättegatan MALMÖ Tel Fax Malmö Kommun Kommunkod SKOLBLAD avseende: Lindängeskolan Munkhättegatan 151 21574 MALMÖ Tel 040-346608 Fax 040-343022 wwwmalmose Huvudman Kommun Kommunkod Kommun Malmö 1280 Skolform Grundskolan Skolkod 128006701 Skolid 2171

Läs mer

Sammanställning av inkomna synpunkter från vårdnadshavare och allmänhet t o m gällande förslag till Skolstruktur 2.0 daterad

Sammanställning av inkomna synpunkter från vårdnadshavare och allmänhet t o m gällande förslag till Skolstruktur 2.0 daterad 2015-05-07 Kvalitetsutvecklare Caroline Andersson Vårt Dnr: 15-139-600 Kultur- och utbildningsnämnden Sammanställning av inkomna synpunkter från vårdnadshavare och allmänhet t o m 2015-05-06 gällande förslag

Läs mer

Gemensam timplan - ytterligare undervisningstid i matematik

Gemensam timplan - ytterligare undervisningstid i matematik Tjänsteskrivelse 1(2) Barn och utbildning 2016-05-04 BUN-2016-00243-1 Ove Lundberg Gemensam timplan - ytterligare undervisningstid i matematik Förslag till beslut Förvaltningen föreslår nämnden besluta

Läs mer

Personalplan. avseende perioden 2012-2014

Personalplan. avseende perioden 2012-2014 Dnr: Personalplan avseende perioden 2012-2014 Personalplan 2012-2014 Förutsättningar Barn- och ungdomsförvaltningens personalplan utgår från bedömningar utifrån elevunderlagets utveckling, ålderspensioner,

Läs mer

Resultatprofil Läsåret Lagga skola Årskurs 1-6 Förskoleklass Fritidshemmet

Resultatprofil Läsåret Lagga skola Årskurs 1-6 Förskoleklass Fritidshemmet Resultatprofil Läsåret 2013-2014 Lagga skola Årskurs 1-6 Förskoleklass Fritidshemmet Innehållsförteckning Vad är en resultatprofil... 3 Syfte... 3 Vad är innebörden i begreppet resultat?... 3 1. Presentation...

Läs mer

Sökande till högre utbildning ht 2014: fokus på lärar- och förskollärarutbildningar

Sökande till högre utbildning ht 2014: fokus på lärar- och förskollärarutbildningar Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Carina Hellgren Utredare 010-4700305 carina.hellgren@uhr.se Datum 2014-04-22 Diarienummer Dnr 1.1.1-134-2014 Postadress Box 45093 104

Läs mer

Kvalitetsrapport för Fredriksbergsskolan läsåret

Kvalitetsrapport för Fredriksbergsskolan läsåret 0 Kvalitetsrapport för Fredriksbergsskolan läsåret 2015-2016 GÄLLANDE FÖR VERKSAMHETEN I förskoleklass grundskola åk 1-9 fritidshem Ansvarig rektor Kristin Hägglund 1 2 Innehåll Styrkort 2015-2016... 1

Läs mer

Lärarlyftet II Prioriteringar för höstterminen 2012, villkor för deltagande samt finansiering

Lärarlyftet II Prioriteringar för höstterminen 2012, villkor för deltagande samt finansiering Utbildningskontoret Lars Rehnberg TJÄNSTESKRIVELSE 2012-02-13 12 Barn- och ungdomsnämnden Bildningsnämnden Personalutskottet Kommunstyrelsen Lärarlyftet II Prioriteringar för höstterminen 2012, villkor

Läs mer

Ämnesprov 2011 årskurs 3 - andel elever som nått kravnivån. Köping (22) Åkerbo (19) Viktoria A (21)

Ämnesprov 2011 årskurs 3 - andel elever som nått kravnivån. Köping (22) Åkerbo (19) Viktoria A (21) Utbildningsförvaltningen Kvartalsrapport 3-2011 Utbildningsförvaltningen A. Uppföljning av nationella mål Ämnesprov årskurs 3 Ämnesprov 2011 årskurs 3 - andel elever som nått kravnivån 100 90 80 70 ma

Läs mer

Din utbildning och lärarlegitimationen

Din utbildning och lärarlegitimationen Din utbildning och lärarlegitimationen Lärarlegitimationen - uppdraget Kvalitetssäkring och utveckling av verksamheten Bidra till professionalism genom tydligare krav Öka yrkets status fler ska bli lärare

Läs mer

Resultatprofil Läsåret Segerstaskolan Årskurs 1-6 Förskoleklass Fritidshemmet

Resultatprofil Läsåret Segerstaskolan Årskurs 1-6 Förskoleklass Fritidshemmet Resultatprofil Läsåret 2013-2014 Segerstaskolan Årskurs 1-6 Förskoleklass Fritidshemmet Innehållsförteckning Vad är en resultatprofil... 3 Syfte... 3 Vad är innebörden i begreppet resultat?... 3 1. Presentation...

Läs mer

Svar till Skolinspektionen från Fjärdhundraskolan. Dnr: 43-2010:5179. Rektor Mats Holm Telefon 0171-62 68 21 mats.holm@fjardhundra.enkoping.

Svar till Skolinspektionen från Fjärdhundraskolan. Dnr: 43-2010:5179. Rektor Mats Holm Telefon 0171-62 68 21 mats.holm@fjardhundra.enkoping. Dnr: 43-2010:5179 Rektor Mats Holm Telefon 0171-62 68 21 mats.holm@fjardhundra.enkoping.se Svar till Skolinspektionen från Fjärdhundraskolan Foto BananaStock 2 (9) Skola: Fjärdhundraskolan Dnr: 43-2010:5179

Läs mer

1 Kvalitetsredovisning för Vidåkersskolan åk 7-9, Särskolan samt Individuella programmet Läsåret 2008-2009

1 Kvalitetsredovisning för Vidåkersskolan åk 7-9, Särskolan samt Individuella programmet Läsåret 2008-2009 1 Kvalitetsredovisning för Vidåkersskolan åk 7-9, Särskolan samt Individuella programmet Läsåret 2008-2009 1 30) VK100S v1.0 040416, kvalitetsredovisning ro 1 2008-2009 Barn- och utbildningsförvaltningen

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Lyrfågelskolan 4-9 2014

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Lyrfågelskolan 4-9 2014 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Lyrfågelskolan 4-9 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat...

Läs mer

Bokslut/Kvalitetsredovisning 2014

Bokslut/Kvalitetsredovisning 2014 Bokslut/Kvalitetsredovisning 2014 Alsteråskolan/Skytteanska skolan 1. Ekonomiska resultat /avvikelser Ålem fkl/grundskola/fritids Intäkter 0-30 962 0,0% Personalkostnader 7 727 683 7 603 848 98,4% Övriga

Läs mer

Kommun Kommunkod. Riket - i grundskolan totalt. Riket - andel (%) elever som uppnått målen i alla ämnen

Kommun Kommunkod. Riket - i grundskolan totalt. Riket - andel (%) elever som uppnått målen i alla ämnen Skolblad avseende Gudmundråskolan Kungsgatan 23 87230 KRAMFORS Tel Fax Huvudman Kommunal Kommun Kommunkod Kramfors 2282 Skolform Grundskola Skolenhetskod 11159060 http://wwwkramforsse Skolbladet presenterar

Läs mer

Varmt välkomna till VFU-Samordnarmöte 27 maj 2015

Varmt välkomna till VFU-Samordnarmöte 27 maj 2015 Varmt välkomna till VFU-Samordnarmöte 27 maj 2015 Agenda för dagen Rundan Söksiffror VFU-information VFU-Schemat för ht 15 KKL-Aktuellt UHR-informerar Söksiffror ht 2015 Utbildningens namn Totalt antal

Läs mer

Vad du måste veta för att sätta betyg i grundskolan

Vad du måste veta för att sätta betyg i grundskolan Vad du måste veta för att sätta betyg i grundskolan föreskrifter om betygskatalog Information om föreskrifterna om betygskatalog för grundskolan Inledning Bestämmelser om betygsättning och betygskatalog

Läs mer

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet Version 2, 2012 Lärarhögskolan www.use.umu.se 1 Grundlärarprogrammet fritidshem, 180 hp...6 Grundlärarprogrammet förskoleklass och åk 1-3, 240 hp...

Läs mer

Studera till lärare! Umeå School of Education Umeå universitet

Studera till lärare! Umeå School of Education Umeå universitet Studera till lärare! Umeå School of Education Umeå universitet www.use.umu.se 1 Grundlärarprogrammet fritidshem, 180 hp...6 Grundlärarprogrammet förskoleklass och åk 1-3, 240 hp... 8 Grundlärarprogrammet

Läs mer

1. INLEDNING BESKRIVNING AV ENHETENS SYSTEMATISKA KVALITETSARBETE FÖRUTSÄTTNINGAR... 4

1. INLEDNING BESKRIVNING AV ENHETENS SYSTEMATISKA KVALITETSARBETE FÖRUTSÄTTNINGAR... 4 Verksamhetsrapport för Kvarnsvedens skola läsåret 2014/2015 Innehållsförteckning 1. INLEDNING... 3 2. BESKRIVNING AV ENHETENS SYSTEMATISKA KVALITETSARBETE... 4 3. FÖRUTSÄTTNINGAR... 4 3.1. Pedagogisk personal...

Läs mer

Lärarlegitimation och behörighet

Lärarlegitimation och behörighet Lärarlegitimation och behörighet Presentation 2015-06-15 för studenter på alternativa KPU (antagna VT15) Behörighetsförordningen Förordning (2011:326) om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare

Läs mer

Elever med annat modersmål än svenska Kvalitetsrapport November 2014

Elever med annat modersmål än svenska Kvalitetsrapport November 2014 Elever med annat modersmål än svenska Kvalitetsrapport November 2014 Margareta Sundin Utredare 20141120 Sid 1 Innehåll Bakgrund... 1 Elever med annat modersmål än svenska... 1 Vad säger nationella styrdokument?...

Läs mer

Betygsregistrering. Grundskola Grundsärskola

Betygsregistrering. Grundskola Grundsärskola Betygsregistrering Grundskola Grundsärskola Logga in på www.edwise.se Välj Betyg under pusselbiten i verktygsraden Genom att klicka på visas de aktiviteter som är registrerade i Procapita och ska betygsättas.

Läs mer

Verksamhetsrapport för Mjälgamontessori läsår et

Verksamhetsrapport för Mjälgamontessori läsår et Verksamhetsrapport för Mjälgamontessori läsår et 2016-2017 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Förutsättningar... 3 2.1. Styrning och ledning... Fel! Bokmärket är inte definierat. 2.2. Organisation...

Läs mer

Statens skolverks författningssamling

Statens skolverks författningssamling Statens skolverks författningssamling ISSN 1102-1950 Skolverkets föreskrifter om utformningen av terminsbetyg i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan; SKOLFS 2014:50 Utkom från trycket

Läs mer

Inriktning Kommun Kommunkod

Inriktning Kommun Kommunkod Skolblad avseende Rudolf Steinerskolan Göteborg Tallhöjdsgatan 1 474 GÖTEBORG Tel Fax wwwsteinerskolanse Huvudman Fristående Inriktning Kommun Kommunkod Waldorf Göteborg 1480 Skolform Grundskola Skolenhetskod

Läs mer

Resultatprofil Läsåret Långhundra skola Årskurs 1-6 Förskoleklass Fritidshemmet

Resultatprofil Läsåret Långhundra skola Årskurs 1-6 Förskoleklass Fritidshemmet Resultatprofil Läsåret 214-21 Långhundra skola Årskurs 1-6 Förskoleklass Fritidshemmet Innehållsförteckning Vad är en resultatprofil... 3 Syfte... 3 Vad är innebörden i begreppet resultat?... 3 1. Presentation...

Läs mer

Blir det brist eller överskott på gymnasielärare?

Blir det brist eller överskott på gymnasielärare? Blir det brist eller överskott på gymnasielärare? Bakgrund (Lars Brandell 2006-03-26) I Svenska Dagbladet den 16 mars fanns en artikel med rubriken Akut brist på lärare väntas i hela landet. Orsaken var

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete [Skriv text] Systematiskt kvalitetsarbete 2012-2013 Grundsärskolan Rektor 2 Innehåll 1 Redovisning av särskilda insatser och åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och effekter av dessa som genomförts

Läs mer

Statistik i samband med sista ansökningsdag till vårterminen 2014 (VT 2014)

Statistik i samband med sista ansökningsdag till vårterminen 2014 (VT 2014) Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Fredrik Lindström Statistiker 1-4755 fredrik.lindstrom@uhr.se PM Datum 213-1-17 Diarienummer 1.1.1-393-213 Postadress Box 4593 14 3 Stockholm

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Åsaka skola

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Åsaka skola Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Åsaka skola 1-6 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG...

Läs mer

97 Utbud lärarutbildningen HT 12 VT 13

97 Utbud lärarutbildningen HT 12 VT 13 Missiv 2011-08-22 NUV 2011:5 97 Nämnden för utbildningsvetenskap (NUV) 97 Utbud lärarutbildningen HT 12 VT 13 Inför läsåret 2012/2013 har Nämnden för utbildningsvetenskap (NUV) att fatta beslut om programutbudet

Läs mer

Statsbidrag för personalförstärkningar inom elevhälsan och när det gäller specialpedagogiska insatser

Statsbidrag för personalförstärkningar inom elevhälsan och när det gäller specialpedagogiska insatser Dnr 2016:1055 1 (8) Statsbidrag för personalförstärkningar inom elevhälsan och när det gäller specialpedagogiska insatser Information om ansökan 2016 1 september 1 oktober 2016 Uppdrag Skolverket har fått

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-26 Mer kunskap bygger Sverige starkt Svensk utbildning ska hålla hög kvalitet och vara tillgänglig

Läs mer

Karsby International School Resultat- och indikatorpalett 2012

Karsby International School Resultat- och indikatorpalett 2012 Karsby International School Resultat- och indikatorpalett Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 2100-2882 Bankgiro 624-1061 Resultat- och indikatorpalett

Läs mer

Bam- och utbildningsnämnden

Bam- och utbildningsnämnden KOMMUN 2007-12-06 aljungby 1(5) Barn- och utbildningskontoret Britt-Marie Zeylon Tel. 0372-789428 britt-marie.zeylon@ljungby.se Bam- och utbildningsnämnden Lirarlyftet Under åren 2007-2010 satsar regeringen

Läs mer

Slutbetyg i grundskolan, våren 2016

Slutbetyg i grundskolan, våren 2016 PM Enheten för förskole- och grundskolestatistik Dokumentdatum: 16-09-9 0 (16) Slutbetyg i grundskolan, våren 16 I denna promemoria redovisas slutbetygen för elever som avslutade årskurs 9 vårterminen

Läs mer

Nyckeltal vårterminen 2016 Grundskola Melleruds kommun

Nyckeltal vårterminen 2016 Grundskola Melleruds kommun Nyckeltal vårterminen 2016 Grundskola Melleruds kommun Innehåll Sida Bemanning 15/5 2016 1 Elevenkät vt 2016 2 Ämnesprov åk 3 3 Ämnesprov åk 6 4 Bedömn åk 1-6 5 Åk 6 betygssammanställning 7 Åk 7-9 betyg

Läs mer

Strategi för lönerevision 2017 för Lärarförbundet och LR i kombination med statlig satsning Lärarlönelyftet

Strategi för lönerevision 2017 för Lärarförbundet och LR i kombination med statlig satsning Lärarlönelyftet Lönerevision 2017 för Lärarförbundet och LR i kombination med statlig satsning Lärarlyftet Förskola, Grundskola och Gymnasieskola Information till medarbetare Strategi för lönerevision 2017 för Lärarförbundet

Läs mer

Kommunal. Kommunkod Skolform Skolenhetskod

Kommunal. Kommunkod Skolform Skolenhetskod Skolblad avseende Dalsjöskolan 4-9 Dalsjövägen 16 51634 DALSJÖFORS Tel Fax Huvudman Kommun Kommunkod Skolform Skolenhetskod Kommunal Borås 1490 Grundskola 95015820 http://wwwborasse Skolbladet presenterar

Läs mer

Riktlinjer för modersmålsundervisning. Hedemora kommun

Riktlinjer för modersmålsundervisning. Hedemora kommun Sida 1(6) Datum 2014-02-11 Riktlinjer för modersmålsundervisning Hedemora kommun Undervisningstid för modersmålslärare Modersmålslärare undervisar 22 tim/vecka vid heltidstjänst. Räknas om utifrån anställningsgrad.

Läs mer

Stockholm av 10 elever går i skolor med försämrade resultat

Stockholm av 10 elever går i skolor med försämrade resultat Stockholm 2013-04-30 6 av 10 elever går i skolor med försämrade resultat 2 (8) 6 av 10 svenska elever går i skolor som försämrat sina resultat sedan 2006 59 procent av Sveriges elever går i grundskolor

Läs mer

Kvalitetsrapport Ramshyttans skola

Kvalitetsrapport Ramshyttans skola 2016-06-02 Kvalitetsrapport 2015-2016 Ramshyttans skola 1 1. GRUNDFAKTA 2 2. RESULTAT 2.1 Normer och värden Påstående: Årets res. Årets res. Förra året Förra året inte alls/ ganska dåligt % ganska bra/

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Kronan 7-9 2014

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Kronan 7-9 2014 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Kronan 7-9 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 3 REDOVISNING

Läs mer

Att börja sjuan på Valstaskolan

Att börja sjuan på Valstaskolan Att börja sjuan på Till dig som går i 6:an I höst ska du börja sjuan. Vi vill hälsa dig välkommen till och vi är många som vill göra vårt allra bästa för att du ska trivas hos oss. Du kommer att mötas

Läs mer

Kvalitetsrapport 2013-14. Föllinge Barn och Utbildning

Kvalitetsrapport 2013-14. Föllinge Barn och Utbildning Kvalitetsrapport 2013-14 Föllinge Barn och Utbildning Föllinge Barn och Utbildning Lisbeth Lehtipalo, tf rektor Förord Föllingebygdens Barn och Utbildning är ett rektorsområde i Krokoms kommun som är störst

Läs mer

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR HAGGE SKOLA LÄSÅRET

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR HAGGE SKOLA LÄSÅRET SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR HAGGE SKOLA LÄSÅRET 13-1 TRYGGHET OCH STUDIERO Analys av föregående års resultat och åtgärder: Vi har arbetat med att upprätta ett elevkontrakt under läsåret. Detta är

Läs mer

VILL DU BLI LÄRARE? 90-330. Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning

VILL DU BLI LÄRARE? 90-330. Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning VILL DU BLI LÄRARE? 90-330 Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning MAH_Bli_lärare_2012_v2.indd 1 2012-11-22 10:05 MAH_Bli_lärare_2012_v2.indd 2 2012-11-22

Läs mer

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 2014-06-03 1. GRUNDFAKTA Stadsskogsskolan 1 191 elever, 113 pojkar och 78 flickor 42 med annat modersmål 22 lärare Andel lärare med högskoleexamen

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Åsaka skola F

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Åsaka skola F Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Åsaka skola F-6 2015 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 4 REDOVISNING

Läs mer