Bemanning / behörigheter

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bemanning / behörigheter"

Transkript

1 Kvalitetsutvecklare Caroline Andersson Rapport Bemanning / behörigheter Skolstruktur 2.0 Postadress: Kiruna kommun, Kiruna Organisationsnr: Besöksadress: Stadshuset, Hjalmar Lundbohmsvägen 31 Webb: Telefon: E-post:

2 2 Innehåll 1 Inledning Uppdraget Syfte Arbetssätt och metoder 3 2 Bakgrund inventering av kompetens och bemanning 4 3 Nuläge - Redovisning av tillgänglig information 5 gällande behörighet och bemanning 3.1 Rekryteringsbehov av lärare i grundskolan inför ht Rekryteringsbehov av lärare i grundskolan i syfte att ersätta idag 5 anställda lärare som uppnår pensionsålder Undervisande lärares behörighet per årskurs och ämne för 6 respektive skola Bergaskolan vt Högalidskolan vt Jukkasjärvi skola vt Karesuando och Övre Soppero skolor Luossavaaraskolan vt Nya Raketskolan vt Triangelskolan vt Tuolluvaaraskolan vt Vittangi och Svappavaara skolor vt Analys av framtida rekryteringsbehov Pensionsavgångar och rekrytering inför lå 14/ Undervisande lärares behörighet Sammanfattande analys av rekryteringsbehov 17 5 Analys av framtida rekryteringsmöjligheter Lärarutbildningar Tillgång och efterfrågan Attraktiv arbetsgivare 19 6 Utvecklingsbehov avseende uppföljning av 20 behörighet och bemanning 6.1 Felkällor/begränsningar som upptäckts vid bearbetningen av 20 informationen i systemen WinLas och Procapita 6.2 Förslag till åtgärder för att komma till rätta med 21 uppmärksammade felkällor 7 Bemanningsbehov utifrån timplan Beräkning av bemanningsbehov utifrån grundskolans timplan Lågstadiet - Årskurs Mellanstadiet - Årskurs Högstadiet - Åk Personalbehov för grundbemanning i Kiruna C Skolor med undervisning i B-form Skolor med undervisning i C-form 28 Bilaga 1 Elevantal skolor Kiruna kommun hösten 2014

3 3 1 Inledning Denna rapport är en delrapport i Skolstruktur 2.o för Kiruna kommun som genomförs under läsåret 2014/2015 och belyser förhållandena gällande kompetensförsörjning och behov inom barn- och utbildningsförvaltningens pedagogiska verksamheter i grundskolan. 1.1 Uppdraget En arbetsgrupp bestående av förvaltningens personalfunktioner, en rektor samt kvalitetsutvecklare fick i uppdrag att - se över behörigheten och bemanningen i kommunens grundskolor samt identifiera behov och konsekvenser - utifrån timplanen ta fram förslag på bemanningsbehov utifrån normerad elevgrupp för skolorna i Kiruna C samt minimibehov av bemanning för små skolor i byarna - föreslå åtgärder för tillfredställande av identifierade behov och bemanning av kommunens grundskolor med motiv 1.2 Syfte Syftet med arbetsgruppens arbete var att ge en tydlig bild av hur lärarkompetensen inom grundskolan i Kiruna kommuns verksamheter stämmer överens med skollagens krav samt visa på framtida behov, möjligheter och utmaningar. 1.3 Arbetssätt och metoder Arbetsgruppen har tillsammans diskuterat vilken information som behövdes för att kunna utföra uppdraget samt var denna information fanns att hämta. Personalavdelningen har genom personalsystemet tagit fram den tillgängliga informationen över personalens behörigheter och tjänstefördelningen på skolorna. Med utgångspunkt från tillgänglig information har kvalitetsutvecklaren bearbetat informationen och sammanställt denna för att få underlag som blev överskådliga och som förtydligade hur situationen gällande bemanning och behörighet ser ut. Detta underlag har sedan respektive rektor gått igenom för att justera då det visade sig finnas flera felkällor i utgångsmaterialet. Gällande underlag för bemanningsbehov kopplat till timplanen har förslaget på hur grundbemanningen bör se ut diskuterats med en rektor för mellanstadiet samt en rektor för högstadiet för att kunna jämföra med situationen i dag.

4 4 2 Bakgrund inventering av kompetens och bemanning För att kunna beskriva nuläget avseende behörigheten hos lärarkåren i Kiruna kommuns grundskolor samt kunna analysera och bedöma framtida behov av rekrytering och eventuellt förändrat arbetssätt gällande organisation och bemanning har ett flertal redan befintliga underlag använts. Exempel på detta är - sammanställning av rektorernas redovisade rekryteringsbehov inför höstterminen sammanställning över behörigheten hos lärare i grundskolan i Kiruna kommun som går i pension åren Kiruna kommuns redovisning på SKL s enkät om behörighet i maj 2014 I samband med att den nya skollagen antogs med tydligare och ökade krav på behörighet hos undervisande lärare köpte Kiruna kommun ett system med kompetens modul där sammanfattande rapporter skulle kunna tas fram med information gällande lärares behörighet jämförd med deras aktuella tjänstgöring. Syftet med systemet var dels att kommunen skulle kunna fullgöra sitt uppföljningsansvar avseende den faktiska behörigheten hos lärarna och dels att underlätta och säkerställa organiseringen av undervisningen på skolorna utifrån behörighetskraven. På grund av olika svårigheter i samband med implementeringen av systemet, som också visade sig vara bristfälligt utifrån de krav som efterfrågats, avslutades avtalet. Under våren 2014 började kommunen istället använda behörighetssystemet WinLas som är något enklare men mer stabilt. Denna försening innebar att arbetsgruppen inte haft tillgång till den detaljerade information som var utgångspunkten för att kunna göra bedömningen av i vilken omfattning lärarnas behörighet stämmer överens med deras tjänstgöring gällande undervisning. Under hösten 2014 har tillgänglig information gällande lärarnas behörighet och tjänster lagts in i WinLas. Det enklare verktyget är dock inte tillräckligt för att lösa uppgiften utan även information från Procapita gällande aktuellt undervisningsansvar hos lärare har behövts för att kunna göra sammanställningarna avseende behörighetsgraden i verksamheten. Under arbetets gång har flera felkällor och begränsningar upptäckts. (Dessa behandlas separat i ett senare avsnitt. ) För att få ett tillförlitligt material att utgå ifrån i analysen och bedömningen av framtida kompetens- och rekryteringsbehov har de ansvariga rektorerna, gått igenom och justerat materialet avseende deras egna verksamheter.

5 5 3 Nuläge - Redovisning av tillgänglig information gällande behörighet och bemanning 3.1 Rekryteringsbehov av lärare i grundskolan inför ht 2014 I början av april 2014 samlades rektorer och personalavdelningen för att tillsammans gå igenom rekryteringsbehovet av lärare inför kommande läsår. Sammanställningen visar att det samlade behovet av nyrekryterade lärare i grundskolan inför höstterminen 2014 var totalt 33 tjänster varav 25 i Kiruna C och 8 i Svappavaara/Vittangi. Störst var behovet av lärare med allmän behörighet i låg- och mellanstadiet (11 st), därefter följde behovet i fallande ordning lärare i engelska åk 7-9 (3,5 tjänster) Ma/No åk 7-9 (3,0 tjänster) Textilslöjd (2,5 tjänster) trä- o metallslöjd (2,35 tjänster) musik (2,3 tjänster) idrott & hälsa (2,1 tjänster) svenska åk 7-9 (1,5 tjänster) I följande kategorier var rekryteringsbehovet 1 tjänst eller mindre: Hkk Sv/So SvA spanska tyska ryska thai 3.2 Rekryteringsbehov av lärare i grundskolan i syfte att ersätta idag anställda lärare som uppnår pensionsålder Antalet idag anställda lärare i Kiruna kommuns grundskolor som uppnår pensionsåldern 65 år varierar mycket mellan åren under den närmaste 10- årsperioden. Som mest uppnår 12 lärare pensionsåldern samma år (2021) och som lägst 1 lärare (2024). I snitt uppnår ca 6 lärare per år pensionsåldern. I tabellen, där pensionsavgångarna redovisas i 5-årsperioder, har aktuella lärares behörighet delats in i ett antal kategorier utifrån ämnesbehörighet. Med tanke på hur stora förändringar som ändå sker mellan åren vad gäller rekryteringsbehoven så anses inte någon mer detaljerad indelning behövas. Tabellen ger dock en fingervisning om vilka behörigheter som kommer att behöva ersättas i kommunens organisation utifrån pensionsavgångar.

6 6 Lärarkategori Pensionsavgångar Pensionsavgångar Lågstadielärare med allmän behörighet 5 tjänster 5,5 tjänster Mellanstadielärare med allmän behörighet 7 tjänster 5,5 tjänster Sv/So 4 tjänster 3 tjänster Ma/No 2 tjänster 3 tjänster Textilslöjd 2 tjänster 0 tjänster Trä- o metallslöjd 1 tjänster 2 tjänster Bild 0,5 tjänster 1 tjänster Idrott & hälsa 1 tjänster 0 tjänster Modersmål (finska/samiska) 0,5 tjänster 2,5 tjänster Speciallärare/-pedagog 4 tjänster 5 tjänster 3.3 Undervisande lärares behörighet per årskurs och ämne för respektive skola Utgångspunkten i tabellerna är sammanställningar över av vad som går att utläsa i personalsystemet WinLas och Procapita gällande behörighet hos undervisande lärare på respektive skola 22 september För att säkerställa att vi får en så riktig bild som möjligt har rektorerna gått igenom materialet och gjort rättningar utifrån den verkliga situationen på respektive skola i januari (Ingen redovisning har gjorts för skolorna i Abisko och Svappavaara p g a rådande personalsituation). Förklaring till hur tabellerna ska läsas Rutorna har fått olika färg utifrån vilken behörighet det finns hos de lärare som uppges undervisa i respektive årskurs och ämne. Om det uppges att flera lärare undervisar i samma ämne och årskurs är det den högsta graden av behörighet som anges (legitimation klassas här som högre än behörig utan legitimation). För att en lärare ska klassas som behörig över huvudtaget ska behörigheten/ legitimationen omfatta så väl rätt ämne som årskurs. Rött - endast obehöriga lärare för ämnet och åk. Gult - minst en behörig men ej legitimerad lärare i ämnet och åk. Grönt - minst en legitimerad lärare i ämnet och åk.? Oklart ifall eleverna har ämnet alternativt om undervisande lärare har behörighet att undervisa i ämnet. Under varje tabell redovisas även i text en sammanställning över vilka behörigheter som saknas.

7 Bergaskolan vt 15 Ämne åk 1 åk 2 åk 3 åk 4 åk 5 åk 6 åk 7 åk 8 åk 9 Bild Engelska Hkk Idrott o hälsa Matematik Musik NO Biologi Fysik Kemi SO Geografi Historia Religion Samhällskunskap Slöjd Svenska / SvA Teknik åk har minst en behörig lärare i alla ämnen. åk har minst en behörig lärare i alla ämnen utom Mu.

8 Högalidskolan vt 15 Ämne åk 1 åk 2 åk 3 åk 4 åk 5 åk 6 åk 7 åk 8 åk 9 Bild Engelska Hkk Idrott o hälsa Matematik Musik? NO Biologi Fysik Kemi SO Geografi Historia Religion Samhällskunskap Slöjd Svenska / SvA Teknik?? Språkval åk har minst en behörig lärare i alla ämnen utom Tk. (Framgår ej om de har någon lärare/undervisning i Tk i åk 3.) åk 4 - har minst en behörig lärare i alla ämnen utom En, Id, So och Sv. (Framgår ej om de har någon lärare/undervisning i Mu.) åk 5 - har minst en behörig lärare i alla ämnen utom Id, Mu och Tk. åk 6 - har minst en behörig lärare i alla ämnen utom En och Mu. (Framgår ej om de har någon lärare/undervisning i Tk.) åk 7 - har minst en behörig lärare i alla ämnen åk 8 - har minst en behörig lärare i alla ämnen utom En. åk 9 - har minst en behörig lärare i alla ämnen.

9 Jukkasjärvi skola vt 15 Ämne åk 1 åk 2 åk 3 åk 4 åk 5 åk 6 åk 7 åk 8 åk 9 Bild Engelska Hkk Idrott o hälsa Matematik Musik NO Biologi Fysik Kemi SO Geografi Historia Religion Samhällskunskap Slöjd Svenska / SvA Teknik åk 1 - har minst en behörig lärare i alla ämnen utom Id. åk 2 - har ingen behörig lärare i något ämne. åk 3 - saknar behöriga lärare i ämnena Bl, Id, So, tx-slöjd och Tk. åk 4 - saknar behöriga lärare i Bl, Id, Ma, No och Sv. åk 5 saknar behöriga lärare i Bl, Id, Ma, No och Sv åk 6 - har minst en behörig lärare i alla ämnen utom Bl, En, Hkk, Id, tx-slöjd och Tk

10 Karesuando och Övre Soppero skolor vt 15 Ämne åk 1-3 åk 4-6 åk 7 åk 8 åk 9 åk 1-3 åk 4-6 Bild Engelska Hkk Idrott o hälsa Matematik Musik NO Biologi Fysik Kemi SO Geografi Historia Religion Samhällskunskap Slöjd Svenska / SvA Teknik Språkval Karesuando skola åk har minst en behörig lärare i alla ämnen. åk har minst en behörig lärare i alla ämnen utom Hkk. åk 7 - har minst en behörig lärare i alla ämnen utom Mu och Hkk. åk 8 - har minst en behörig lärare i alla ämnen utom Hkk, Mu, Ge, Hi, Re och Sh. åk 9 - har minst en behörig lärare i alla ämnen utom Hkk, Mu, Ge, Hi, Re och Sh. (Lärare kompletterar med Hkk under våren och är behörig fr o m ht-15) Övre Soppero skola åk har minst en behörig lärare i alla ämnen. åk har minst en behörig lärare i alla ämnen utom Fy, Ke, Tk.

11 Luossavaaraskolan vt 15 Ämne åk 1 åk 2 åk 3 åk 4 åk 5 åk 6 åk 7 åk 8 åk 9 Bild Engelska Hkk Idrott o hälsa Matematik Musik NO Biologi Fysik Kemi SO Geografi Historia Religion Samhällskunskap Slöjd Svenska / SvA Teknik åk 1 - har minst en behörig lärare i alla ämnen utom Tk. åk 2 - har minst en behörig lärare i alla ämnen. åk 3 - har minst en behörig lärare i alla ämnen. åk 4 - har minst en behörig lärare i alla ämnen utom Bl, En, Id, Mu och So. åk 5 - har minst en behörig lärare i alla ämnen utom Id. åk 6 - har minst en behörig lärare i alla ämnen.

12 Nya Raketskolan vt 15 Ämne åk 1 åk 2 åk 3 åk 4 åk 5 åk 6 åk 7 åk 8 åk 9 Bild Engelska Hkk 1 1 Idrott o hälsa Matematik Musik NO Biologi Fysik Kemi SO Geografi Historia Religion Samhällskunskap Slöjd Svenska / SvA Teknik Språkval * Siffrorna visar antalet lärare med behörighet eller legitimation i ämnet och åk. arb.lag f-1 Minst 1 behörig lärare i alla ämnen utom En. arb.lag 2-3 Minst 5 behöriga lärare i alla ämnen utom Tk och Slöjd. arb.lag 4-5 Minst 1 behörig lärare i alla ämnen utom i Mu. arb.lag 6-7 Minst 1 behörig lärare i alla ämnen utom Mu och Språkval. arb.lag 8-9 Minst 1 behörig lärare i alla ämnen utom Mu och språkval.

13 Triangelskolan vt 15 Ämne åk 1 åk 2 åk 3 åk 4 åk 5 åk 6 åk 7 åk 8 åk 9 Bild? *? *? * Engelska Hkk Idrott o hälsa Matematik Musik? *? * NO Biologi Fysik Kemi SO Geografi Historia Religion Samhällskunskap Slöjd Svenska / SvA Teknik Språkval Fr Ty Sp * Undervisning av personal från Kulturskolan. åk 1 - har minst en behörig lärare i alla ämnen. åk 2 - har minst en behörig lärare i alla ämnen utom Id. åk 3 - har minst en behörig lärare i alla ämnen utom Bl, Mu och Slöjd. åk 4 - har ingen behörig lärare i något ämne utom i Id och Mu. åk 5 - har minst en behörig lärare i alla ämnen utom En, Ma, No, Slöjd och Tk. åk 6 - har minst en behörig lärare i alla ämnen utom Bl, Slöjd och Tk. åk 7 - har minst en behörig lärare i alla ämnen utom Slöjd. Framgår ej om lärarna i Bl och Mu från Kulturskolan är behöriga. åk 8 - har minst en behörig lärare i alla ämnen utom En, Slöjd och Språkval. Framgår ej om lärarna i Bl och Mu från Kulturskolan är behöriga. åk 9 - har minst en behörig lärare i alla ämnen utom Slöjd, Sv och Språkval. Framgår ej om läraren i Bl från Kulturskolan är behörig.

14 Tuolluvaaraskolan vt 15 Ämne åk 1 åk 2 åk 3 åk 4 åk 5 åk 6 åk 7 åk 8 åk 9 Bild Engelska Hkk Idrott o hälsa Matematik Musik NO Biologi Fysik Kemi SO Geografi Historia Religion Samhällskunskap Slöjd Svenska / SvA Teknik Språkval åk 1 - har minst en behörig lärare i alla ämnen. åk 2 - har minst en behörig lärare i alla ämnen utom Tk. åk 3 - har minst en behörig lärare i alla ämnen utom i tx-slöjd. åk 4 - har minst en behörig lärare i alla ämnen utom En, Id, Mu, Bi, Fy, Ke, tx-slöjd och Tk. åk 5 - har ingen behörig lärare i något ämne förutom t/m-slöjd och Bl. åk 6 - har ingen behörig lärare i något ämne förutom t/m-slöjd och Bl.

15 Vittangi och Svappavaara skolor vt 15 Ämne åk 1 åk 2-3 åk 4 åk 5-6 åk 7 åk 8 åk 9 åk 1-3 Åk4-6 Bild Engelska Hkk Idrott o hälsa Matematik Musik NO Biologi Fysik Kemi SO Geografi Historia Religion Samhällskunskap Slöjd Svenska / SvA Teknik Språkval Vittangi skola åk 1 - saknar behörig lärare i alla ämnen utom i Idrott och Musik. åk har minst en behörig lärare i alla ämnen utom i Ma. åk 4 - har minst en behörig lärare i alla ämnen. åk har minst en behörig lärare i alla ämnen utom Hkk, Ma, No-ämnena, Re och Sh. åk 7 - har minst en behörig lärare i alla ämnen utom i No-ämnena och Tk. åk 8 -har minst en behörig lärare i alla ämnen utom i Hkk, No-ämnena, och Tk. åk 9 - har minst en behörig lärare i alla ämnen utom i No-ämnena och Tk. Svappavaara skola åk 1-3 har minst en behörig lärare i alla ämnen. åk 4-6 saknar behörig lärare i alla ämnen.

16 16 4 Analys av framtida rekryteringsbehov 4.1 Pensionsavgångar och rekrytering inför lå 14/15 Totaltrekryteringsbehov inför lå 14/15 motsvarar pensionsavgångarna fram till 2020, dvs de kommande 6 åren. Denna jämförelse visar att pensionsavgångar är ett mycket osäkert värde att utgå ifrån vid bedömning av framtida behov av rekrytering. Eventuellt skulle en analys av behörigheten hos de personer som inom de närmsta åren uppnår pensionsåldern kunna ge en fingervisning om inom vilka ämnesområden som vi säkert kommer att behöva rekrytera och där utgöra ett minimimått. När vi har ett verktyg som kan ge oss pålitligt information om personalens behörighet gällande inom så väl vilka årskurser som ämnen de är behöriga att undervisa i samt i vilka årskurser och ämnen de faktiskt undervisar i kommer vi få än mer detaljerad information om framtida behov på grund av bl a pensionsavgångar. Vid en jämförelse mellan rekryteringsbehoven inför hösten 2014 och pensionsavgångar framgår att det i stort sett är samma kategorier av lärare som det är och kommer att vara störst behov av nyrekrytering inom de närmaste åren dvs låg- och mellanstadielärare med allmän behörighet. Även lärare med behörighet att undervisa i Ma/No samt lärare i slöjdämnen är det relativt stort behov av. En tydlig skillnad mellan kortsiktiga rekryteringsbehov och framtida pensionsavgångar är lärare med behörighet att undervisa i Sv/So. Medan behovet av nyrekrytering inför hösten 2014 endast är någon enstaka lärare i Sv/So så är det relativt många lärare med denna behörighet som kommer att gå i pension de närmaste åren. Vi vet dock att vi historiskt under de senaste 20 åren haft relativt gott om lärare i Sv/So i förhållande till behovet av denna behörighet. Detta har inneburit att lärare med denna behörighet i större utsträckning än andra fått undervisa i andra ämnen där det rått brist på behörighet. En annan stor skillnad mellan rektorernas angivna behov av nyrekrytering inför hösten 2014 och pensionsavgångarna är lärare med specialpedagogisk kompetens. Inga behov av nyrekrytering av speciallärare och specialpedagoger har angetts men inom de närmsta 5 åren kommer 4 lärare med denna kompetens att uppnå pensionsåldern och ytterligare 5 de följande fem åren. Vad gäller dessa tjänster finns dock inget behörighetskrav i skollagen annat än för undervisning i särskolan. För att möta detta specifika behörighetskrav har personal på grundsärskolan prioriterats för behörighetsgivande utbildning. 4.2 Undervisande lärares behörighet Den redovisade behörigheten hos personal på respektive skola visar att det främst är på mellanstadiet (åk 4-6) som det saknas undervisande lärare med

17 17 rätt behörigheter. Detta gäller i stort sett på de flesta skolorna. Fram för allt är det i No-ämnena och Teknik som behörighetsgraden är låg. För lågstadiet (åk 1-3) är behörighetsgraden som högst och relativt god på de flesta skolorna. Detta gäller dock inte för skolorna i Jukkasjärvi och Övre Soppero. I Jukkasjärvi saknas legitimerade lärare i dessa årskurser helt och för ungefär hälften av undervisningen ansvarar personal som saknar behörighet för verksamheten. I Övre Soppero saknas behörighet för undervisning i åk 1-3 helt hos ansvarig lärare. Högstadieskolorna (åk 7-9) i Kiruna C har någon eller några behöriga lärare som ansvarar för undervisningen i de flesta ämnena men alla lärare som undervisar är dock inte behöriga. Språkvalet är det ämne som främst sticker ut här där man saknar behöriga lärare. Även om det finns någon behörig språklärare på en skola så ställer skollagen krav på att eleverna ska erbjudas möjligheten att välja mellan minst två moderna språk franska, tyska och spanska. För högstadieskolorna i östra kommundelen - Svappavaara, Vittangi och Karesuando - är bristen på behöriga lärare relativt stor. På Svappavaara skola bedrivs i dagsläget inget högstadium p g a svårigheten att rekrytera lärare. På både Vittangi och Karesuando skola saknas behöriga lärare i No-ämnena, Teknik och i Hem- och konsumentkunskap. I Karesuando saknas även behöriga lärare i So-ämnena, Engelska och Musik. I Vittangi saknas och behörighet att undervisa i Svenska i åk 8 och Sammanfattande analys av rekryteringsbehov På grund av pensionsavgångar de närmaste tio åren finns behov av att rekrytera lärare med bred allmän behörighet för undervisning i så väl låg- som mellanstadiet. På grund av nuvarande kompetens-/behörighetsbrist hos grundskolorna i Kiruna kommun finns behov av att rekrytera lärare inom främst No-ämnen, Teknik och Språkval men även praktiskestetiska ämnen. I Kiruna C finns en viss möjlighet att förbättra behörighetsgraden ytterligare genom att nyttja befintliga lärares kompetens än mer effektivt men det innebär troligen att fler lärartjänster måste delas mellan fler skolor/stadier. För att kunna öka behörighetsgraden i skolorna i den östra kommundelen krävs nyrekrytering av lärare med de behörigheter som saknas alternativt kompetensutveckling som leder till utökad behörighet hos befintlig personal. Utöver behov av rekrytering av kompetens som motsvarar skollagens krav på behörighet i så väl ämne som årskurs för ordinarie undervisning så finns behov att nyrekrytera speciallärare och specialpedagoger alternativt att stötta redan anställd personal som önskar vidareutbilda sig till speciallärare eller specialpedagog.

18 18 5 Analys av framtida rekryteringsmöjligheter 5.1 Lärarutbildningar Som nämnts tidigare så kommer de största enskilda grupperna där vi behöver rekrytera lärare de kommande åren att vara lärare i låg- och mellanstadiet med bred och allmän behörighet. Avseende lågstadiet kommer detta troligen inte att bli något större problem då de allra flesta lärare som examinerats från 1-7 utbildningar de senaste 20 åren har behörighet att undervisa i de flesta ämnena i åk 1-3. Detta gäller även för den nya grundlärarutbildningen med inriktning mot förskoleklass och åk 1-3. För mellanstadiet däremot kan det bli ett problem då de tidigare lärarutbildningarna för dessa årskurser haft olika inriktningar så som Sv/So och Ma/No. Överlag har lärarutbildningarna för grundskolan de senaste 20 åren gett en relativt bred behörighet både vad gäller årskurser (1-7 alternativt 4-9) och ämnen, även om just behörigheten för lärare i mellanstadiet varit begränsad till två huvudinriktningar - Ma/No och Sv/So. Lärarna i de praktiskestetiska ämnena (musik, bild, slöjd, idrott och hälsa samt hem- och konsumentkunskap) har i huvudsak ytterligare något ämne som de är behöriga att undervisa i. På längre sikt kan det bli svårare att hitta lärare med rätt behörighet från mellanstadiet och uppåt då den nya lärarutbildningen, som kommer att börja utexaminerade lärare om ett par år, är mer begränsad vad gäller ämnesbehörighet. Alla grundlärare med inriktning mot åk 4-6 kommer att bli behöriga att undervisa i ämnena svenska, engelska och matematik men i övrigt endast för ett av ämnena bild, musik, idrott och hälsa, hem- och konsumentkunskap, slöjd, samhällsorienterande ämnen, naturorienterande ämnen eller teknik. Detta kommer troligen få konsekvensen att framför allt små skolor med få elever och få lärare kommer få problem med att kunna följa skollagens krav på behörighet i alla ämnen på mellanstadiet. Även för högstadiet kommer ämnesbehörigheten att begränsas i den nya ämneslärarutbildningen med inriktning mot åk 7-9. Efter genomförd examen kommer de nyutexaminerade lärarna att ha behörighet att undervisa i tre ämnen. Kombinationen av ämnen är dock upp till studenten själv att välja vilket gör att det kan bli mycket svårt att lyckas matcha tjänster med behörighet hos de nya lärarna. Det har även varit svårt för universitet och högskolor att rekrytera studenter till ämneslärarutbildningarna med inriktning på åk 7-9. Flera lärarutbildningar runt om i landet har fått ställa in hela utbildningar p g a bristen på sökande men det senaste året har man kunna se ett visst ökat intresse för lärarutbildningarna i allmänhet. Svårast verkar det dock vara att rekrytera studenter till lärarutbildningarna i No-ämnena samtidigt som det är där den största bristen finns sett till hela landet. Flera lärosäten i landet bedriver lärarutbildningar med stora inslag av distansundervisning vilket ökar möjligheten för studier framför allt för vuxna med familj som har svårt att flytta och studera på campus. Efter att under några år haft uppehåll med lärarutbildningar på distans kommer Ltu (Luleå tekniska

19 19 universitet), bland annat efter uppvaktningar från Lapplands kommunalförbund, från och med hösten 2015 att ge alla sina lärarutbildningar på distans. Förhoppningsvis kommer det locka fler personer bosatta i eller med kopplingar till Kiruna att ta steget och utbilda sig till lärare. Som stöd för studenterna finns också tillgång till Lärcentra för vuxenstuderande i Kiruna C. En svårighet i Kiruna gällande rekrytering av studenter till lärarutbildningar de senaste åren har dock varit den goda arbetsmarknaden som lett till att det finns färre vuxna som väljer att studera. 5.2 Tillgång och efterfrågan Att efterfrågan på utbildade lärare/pedagoger är betydligt större än vad tillgången på de samma är har gjort att politikerna på nationell nivå gör extra satsningar med utökat antal platser på lärarutbildningarna. Satsningarna motsvarar dock inte behoven. Som exempel kan nämnas att regeringen planerar utöka grundlärarutbildningen (lärare för årskurs 1-6) med 700 platser/per år fram till 2019 det innebär totalt fler platser 2019 än idag. Enligt SCB s statistik publicerad avseende arbetsmarknadsutsikterna år 2025 för samtliga utbildningsgrupper så beräknas efterfrågan på lärare i grundskolans tidigare år (årskurs 1-6) att vara medan tillgången beräknas vara Adderar man de ytterligare utbildade lärarna i denna kategori och förutsätter att alla avslutar utbildningen och sedan fortsätter att arbeta inom yrket så kommer det ändå att vara ett fortsatt underskott på minst lärare i årskurs 1-6 år 2025 och då har ännu inte hänsyn tagits till regeringens ambition att utöka lärartätheten i grundskolans tidigare år. Vad gäller tillgång och efterfrågan på utbildade lärare i grundskolans senare år (årskurs 7-9) samt gymnasieskolan så beräknas det i SCB s statistik för 2025 finnas en efterfrågan på lärare och en tillgång på en differens som tyder på en brist motsvarande lärare. Samma mönster avseende tillgång och efterfrågan på lärare som redovisats ovan för grundskolan och gymnasieskolan går igen för speciallärare/ specialpedagoger, förskollärare och fritidspedagoger. Yrkeskategorin fritidspedagoger ingår dessutom i den nuvarande grundlärarutbildningen med inriktning mot fritidshem. 5.3 Attraktiv arbetsgivare Då konkurrensen om utbildade lärare är mycket stor i hela landet är det viktigt att Kiruna kommun är en attraktiv arbetsgivare och att det finns goda möjligheter för den som är intresserad av att flytta till Kiruna kommun. I dagsläget är tillgången till bostäder så väl i Kiruna C som i Abisko begränsad vilket gjort att en del rekryteringar gått om intet. Detta problem ser dock ut att kunna minska framöver då byggandet av ytterligare nya bostäder kommer igång.

20 20 Att vara en attraktiv arbetsgivare innebär också att de som visar intresse för att arbeta inom kommunen tas väl om hand och upplever att de är välkomna och eftertraktade. Man ska som arbetssökande känna att man sugs in i organisationen så att man inte väljer att gå till andra arbetsgivare istället. Förhållandena för redan anställd personal är viktig för att attrahera nya medarbetare. Arbetsmiljö, arbetsbelastning och lön är tre faktorer som ofta vägs in vid val av arbetsgivare. I Kiruna kommun har lärarkåren, i jämförelse med övriga landet, relativt hög lön - 8:e plats av 290 kommuner visar Lärarförbundets jämförelse inom Bästa skolkommun. Kommunen satsar även relativt mycket resurser på skolan vilket placerade Kiruna på 1:a plats på det området i samma undersökning. Kiruna har även en relativt frisk lärarkår med få sjukdagar (1:a plats även här). Gällande lärartäthet hamnar kommunen på plats 65 men avseende andelen utbildade lärare endast på plats 218. För att de anställda inom Kiruna kommun ska trivas, må bra och hitta en balans mellan arbetsliv och fritid har kommunen de senaste åren satsat på att ge sina medarbetare förmåner av olika slag t ex ökad möjlighet at välja att arbeta heleller deltid, möjlighet att hyra fritidsstugor i fjällen, friskvårdssubventioner, möjlighet till löneväxling och bruttolöneavdrag för ögonoperationer. 6 Utvecklingsbehov avseende uppföljning av behörighet och bemanning 6.1 Felkällor/begränsningar som upptäckts vid bearbetningen av informationen i systemen WinLas och Procapita I samband med bearbetningen av materialet från WinLas och Procapita upptäcktes flera felkällor som vi måste komma till rätta med för att på ett säkert sätt i framtiden kunna uppfylla huvudmannens uppföljningsansvar gällande behörigheten hos undervisande lärare samt att ha en riktig bild av framtida rekryteringsbehov. Följande felkällor har upptäckts: - I personalsystemet WinLas går endast att lägga in en åk som personalen undervisar i i ett och samma ämne. Valet har här gjorts att man i systemet lägger in den högsta åk som personen undervisar i vilket gör att mycket information saknas främst avseende ämneslärare. - I Procapita ska skoassistenterna lägga in den/de lärare som ansvarar för undervisningen i ett ämne i respektive åk. Detta för att informationen ska finnas tillgänglig i verktyget för lärplattformen - EdWise. Den ansvariga läraren eller mentorn ska sedan kunna fördela rättigheter till andra lärare som behöver kunna föra in t ex frånvaro. Vissa skolor/lärare anmäler dock till skolassistenten att fler lärare än de som faktiskt är ansvariga för undervisningen undervisar i ämnet och årskursen för att fler ska ha tillgång

21 21 till fler funktioner etc utan att mentorn ska behöva fördela rättigheter. Detta innebär att systemet visar felaktig information gällande tjänstefördelningen och därmed även behörighetsgraden. - Information läggs inte in på ett enhetligt vis i systemen, t ex används olika koder för modersmålsundervisning i Procapita och informationen i Win Las är ibland inlagd per skolenhet, per skola alternativt per rektorsansvar. - Den mänskliga faktorn är också en felkälla, d v s att fel kan uppstå p g a att man råkar trycka fel på en tangent eller "klicka" fel i en rullgardin med valmöjligheter e t c då man lägger in information i systemen. - Skolorna/personalavdelningen uppdaterar inte informationen i tid/har inte tjänster och tjänstefördelningen klar när avläsningen i systemen görs. - Behov av manuell hantering/sammanfogning av informationen i de två systemen WinLas och Procapita innebär ett tidskrävande arbete och bidrar till ökad osäkerhet då en bedömning av tillförlitligheten och efterforskande av rätt information måste göras i varje enskilt fall där informationen visar sig vara motstridig. - Ofullständiga och otydliga rutiner kring vad, hur, när och vem som ska föra in olika typer av information i de olika systemen. - Lärare ansöker inte om lärarlegitimation eller ansöker inte om utökad behörighet i sin lärarlegitimation då förordningen förändrats. Detta kan leda till en felaktig bedömning av i vilken omfattning läraren faktiskt uppfyller behörighetskraven. 6.2 Förslag till åtgärder för att komma till rätta med uppmärksammade felkällor - Verktyget WinLas behöver förändras så att möjligheten finns att lägga in alla årskurser som en lärare undervisar i. Denna fråga äger vi inte själva utan är beroende av företagets systemutvecklare. Om detta fungerade och vi hade tillförlitliga rutiner gällande uppdatering skulle det räcka med information från detta system för att kunna göra nödvändig uppföljning av behörighetsgraden. Personalavdelningen har lyft detta behov med systemutvecklaren och en dialog pågår. - Tydliga rutiner inom Kultur och utbildningsförvaltningen gällande hur vi ska använda systemen som verktyg för uppföljning av behörighetsgraden i skolan samt tydligare rutiner gällande vilken information som ska föras in i de olika systemen samt när och av vem som detta ska göras. - I oktober varje år redovisar skolorna till SCB information om undervisande lärares kompetens samt vilka ämnen och årskurser de undervisar i. Detta borde nyttjas för vår egen hantering av denna information. Då det inte går att spara eller skriva ut den inrapporterade informationen från SCB s verktyg bör vi använda någon form av gemensam mall för egen dokumentation i samband med att rapporteringen sker.

22 22 7 Bemanningsbehov utifrån timplan Timplanen regleras i skollagen och anger den undervisningstid som eleverna ska garanteras under tiden i grundskolan. Skollagen (2013:248) Tabell. Nationell timplan för grundskolan i timmar. Ämne Totalsumma Bild 230 Hem- och konsumentkunskap 118 Idrott och hälsa 500 Musik 230 Slöjd 330 Svenska/Svenska som andraspråk Engelska 480 Matematik Geografi Historia 885 Religion Samhällskunskap Biologi Fysik 800 Kemi Teknik Språkval 320 Elevens val 382 Totalt garanterat antal timmar (Där av skolans val 600) I syfte att tydliggöra minsta behov av bemanning för undervisning utifrån timplanens krav har en genomgång av timplanen för låg-, mellan- och högstadiet genomförts där även en bedömning av lägsta behovet av dubbel bemanning gjorts. Resonemangen utgår också från vissa antaganden och utgångspunkter. 7.1 Beräkning av bemanningsbehov utifrån grundskolans timplan Antaganden genomsnittlig elevgrupp ca 25 elever (Kiruna C inkl. Tuo/Juk) - genomsnittlig undervisningstid/lärartjänst 17 h/v Utgångspunkt i beräkningarna befintliga elevgrupper åk 1-9 okt 2014 samt omarbetat förslag på grundtimplan för Kiruna kommuns grundskolor fr o m lå 13/14. Kiruna C omfattar följande skolor: Bergaskolan, Högalidskolan, Jukkasjärvi skola, Luossavaaraskolan, Nya Raketskolan, Triangelskolan och Tuolluvaaraskolan.

23 Lågstadiet - Årskurs 1-3 Tabellen visa hur mycket undervisningstid en enparallellig 1-3 skola skulle behöva totalt för att bedriva undervisning i enlighet med timplanen. Tid/v o stadium Förslag tid Ämne timplan (h) delade grupper (h) Bild 2 Hkk 0 Dubbelbemanning rakt över i alla ämnen! Idrott o Hälsa 4,5 Musik 2,25 Slöjd 1 Svenska 19,25 Engelska 2 Matematik 10,5 So 6 Geografi Historia Religion Samhällskunskap No 4,5 Biologi Fysik Kemi Teknik 0,5 Språkval 0 Elevens val 2 Antas samordnas mellan klasserna, där av inga extra lärartimmar Summa 54,5h 54,5h => Totalt 109 undervisningstimmar/vecka för 1 grupp om ca 25 elever/åk under lågstadiet (= enparallelligt lågstadium totalt). Motsvarar ca 6,4 lärartjänster. Behov grundbemanning för undervisning Kiruna C totalt Totalt antal elever i åk 1-3 i Kiruna C: elever => 23,2 elevgrupper med 25 elever/grupp eller 8 elevgrupper om i snitt 24,2 elever/åk. Dvs 8 paralleller lågstadium. => Totalt 872 undervisningstimmar/vecka för 8 paralleller om 25 elever/grupp i åk 1-3 under 1 år. Motsvarar ca 51,2 lärartjänster

24 24 Behov grundbemanning för undervisning Kiruna C exkl. Nya Raketskolan Totalt antal elever i åk 1-3 i Kiruna C exklusive Nya Raketskolan: elever => 14,7 elevgrupper med 25 elever/grupp eller 5 elevgrupper om i snitt 24,5 elever/åk. Dvs 5 paralleller lågstadium. => Totalt 545 undervisningstimmar/vecka för 5 paralleller om 25 elever/grupp i åk 1-3 under 1 år. Motsvarar ca 32,0 lärartjänster Mellanstadiet - Årskurs 4-6 Tabellen visa hur mycket undervisningstid en enparallellig 4-6 skola skulle behöva totalt för att bedriva undervisning i enlighet med timplanen. Tid/v o stadium Förslag tid Ämne timplan (h) delade grupper Bild 3 Hkk 0,75 0,75 (alla lektioner) Idrott o Hälsa 4,5 Musik 2,25 2,25 (alla lektioner) Slöjd 4,5 4,5 (alla lektioner) Svenska 15,25 5,1 (1/3 av lektionstiden) Engelska 5,75 1,9 (1/3 av lektionstiden) Matematik 9,25 3,1 (1/3 av lektionstiden) So 9,25 2,3 (1/4 av lektionstiden) Geografi Historia Religion Samhällskunskap No 6,25 2,6 inkl.tk (1/3 av lektionstiden) Biologi Fysik Kemi Teknik 1,5 Språkval 0 Elevens val 3 Antas samordnas mellan klasserna, där av inga extra lärartimmar Summa 65,25h 22,5h

25 25 => Totalt 87,75 undervisningstimmar/vecka för 1 grupp om ca 25 elever/åk under mellanstadiet (= enparallelligt mellanstadium totalt). Motsvarar ca 5,2 lärartjänster. Behov grundbemanning för undervisning Kiruna C totalt Totalt antal elever i åk 4-6 i Kiruna C: elever => 22,2 elevgrupper med 25 elever/grupp eller 8 elevgrupper om i snitt 23,1 elever/åk. Dvs 8 paralleller mellanstadium. => Totalt 702 undervisningstimmar/vecka för 8 paralleller om 25 elever/grupp i åk 4-6 under 1 år. Motsvarar ca 41,6 lärartjänster Behov grundbemanning för undervisning Kiruna C exkl. Nya Raketskolan Totalt antal elever i åk 4-6 i Kiruna C exklusive Nya Raketskolan: elever => 14 elevgrupper med 25 elever/grupp eller 5 elevgrupper om i snitt 23,3 elever/åk. Dvs 5 paralleller mellanstadium. => Totalt 439 undervisningstimmar/vecka för 5 paralleller om 25 elever/grupp i åk 4-6 under 1 år. Motsvarar ca 25,8 lärartjänster.

26 Högstadiet - Åk 7-9 Tabellen visa hur mycket undervisningstid en enparallellig 7-9 skola skulle behöva totalt för att bedriva undervisning i enlighet med timplanen. Tid/v o stadium Förslag tid Ämne timplan (h) delade grupper Bild 1,5 1,5 (alla lektioner) Hkk 2,75 2,75 (alla lektioner) Idrott o Hälsa 6 Musik 2 2 (alla lektioner) Slöjd 4 4 (alla lektioner) Svenska 7,5 2,5 (1/3 av lektionstiden) Engelska 6 2 (1/3 av lektionstiden) Matematik 9 3 (1/3 av lektionstiden) So 9,75 Geografi Historia Religion Samhällskunskap No 8,25 3,25 inkl.tk (1/3 av lektionstiden) Biologi Fysik Kemi Teknik 1,5 Språkval 9,25 9,25 (alla lektioner - minst 2 moderna språk) Tyska Franska Spanska Finska Meänkieli Samiska Annat språk Elevens val 6 Antas samordnas mellan klasserna, där av inga extra lärartimmar Summa 73,5h 30,25h => Totalt 103,75 h/v undervisningstimmar för 1 grupp om ca 25 elever/åk under högstadiet (= enparallelligt högstadium totalt). Motsvarar ca 6,1 lärartjänster.

27 27 Behov grundbemanning för undervisning Kiruna C totalt Totalt antal elever i åk 7-9 i Kiruna C: elever => 23,4 elevgrupper med 25 elever/grupp eller 8 elevgrupper om i snitt 24,4 elever/åk. Dvs 8 paralleller högstadium. => Totalt 830 undervisningstimmar/vecka för 8 paralleller om 25 elever/grupp i åk 7-9 under 1 år. Motsvarar ca 48,8 lärartjänster. Behov grundbemanning för undervisning Kiruna C exkl. Nya Raketskolan Totalt antal elever i åk 7-9 i Kiruna C exklusive Nya Raketskolan: elever => 14,2 elevgrupper med 25 elever/grupp eller 5 elevgrupper om i snitt 23,7 elever/åk. Dvs 5 paralleller högstadium. => Totalt 519 undervisningstimmar/vecka för 5 paralleller om 25 elever/grupp i åk 7-9 under 1 år. Motsvarar ca 30,5 lärartjänster. 7.2 Personalbehov för grundbemanning i Kiruna C Grundbemanningen i Kiruna C totalt för åk 1-9 i enlighet med ovanstående blir 141,6 lärartjänster och för Kiruna C exkl. Nya Raketskolan 88,3 tjänster. Ovanstående beräkning ger också en lärartäthet för grundbemanningen på ca 12,2 elever/lärare i Kiruna C. Enligt Skolverkets jämförelsedatabas SIRIS var lärartätheten 2013 för Kiruna kommuns alla skolor 9,6 elever/lärare. För skolorna i Kiruna C var lärartätheten 10,8 elever/lärare och för Kiruna C exkl. Nya Raketskolan var den 10,2 elever/lärare. Det skulle innebära ca 159,4 lärartjänster på 1721 elever i Kiruna C och ca 105,3 lärartjänster på 1074 elever i Kiruna C exkl. Nya Raketskolan. Tillkommer speciallärare, specialpedagoger, modersmålslärare samt SvA-lärare. Förskoleklassen är ej medräknad. Antalet grupper om ca 25 blir även här 8 stycken. Grundsärskolan är ej medräknad.

28 Skolor med undervisning i B-form I byar med relativt få elever i varje årskurs är det vanligt att undervisningen sker i grupper med elever från två olika årskurser. Detta kallas för att undervisningen bedrivs i B-form. Exempel på detta är Vittangi skola. I små skolor som bedriver undervisning i B-form behövs minst följande personal om den genomsnittliga undervisningstiden/lärartjänst är 17h/vecka: Åk 1-2 : 18,0h => 1,06 lärartjänster. Nedre gräns är timplanen för åk 2. Innebär att gruppen i princip aldrig är delad utan åk 1-2 har i stort sett all undervisning tillsammans. (Skillnad i timplan mellan åk 1 och 2 är 1h/v.) Åk 3-4 : 21,25h => 1,25 lärartjänster. Nedre gräns är timplanen för åk 4. Innebär att gruppen i princip aldrig är delad men att åk 4 har 1,75h egen undervisning p g a den totala skillnader i timplanen. Åk 5-6: 22,25h =>1,31 lärartjänster. Nedre gräns är timplanen för åk 6. Innebär att gruppen i princip aldrig är delad utan åk 5-6 har all undervisning tillsammans. (Skillnad i timplan mellan åk 5 och 6 är 0,5h/v.) Åk 7-8: 27,6h => 1,44 lärartjänster. Nedre gräns är timplanen för åk 7-9. Åk 8-9 alt. Innebär att gruppen endast är delad i två grupper under språkvalet då skolan måste erbjuda minst två alternativ på moderna språk. I övrigt har åk 7-8 alt 8-9 all undervisning tillsammans. (Åk 7, 8 el 9 som egen grupp => 1,44 lärartjänster/grupp) Samtliga ovan redovisade lägsta behov av lärartjänster i skolor med B-form kräver även att skolan gör en egen timplan för respektive stadium/planerar undervisningen så att alla elever under sin tid i låg-, mellan- respektive högstadiet får rätt mängd undervisning i varje ämne. 7.4 Skolor med undervisning i C-form I skolor med endast enstaka elever i varje årskurs är det vanligt att alla elever inom t ex ett stadium ingår i samma undervisningsgrupp. Detta kallas för att undervisningen bedrivs i C-form. Exempel på detta är Övre Soppero skola.

29 29 I små skolor som bedriver undervisning i C-form behövs minst följande personal om den genomsnittliga undervisningstiden/lärartjänst är 17h/vecka: Åk 1-3 : 19,5h => 1,15 lärartjänster. Nedre gräns är timplanen för åk 3. Innebär att gruppen aldrig är delad utan åk 1-3 har all undervisning tillsammans. Åk 4-6: 22,25h => 1,31 lärartjänster. Nedre gräns är timplanen för åk 6. Innebär att gruppen aldrig är delad utan åk 4-6 har all undervisning tillsammans. Åk 7-9: 27,6h => 1,44 lärartjänster. Nedre gräns är timplanen för åk 7-9. Innebär att gruppen endast är delad i två grupper under språkvalet då skolan måste erbjuda minst två alternativ på moderna språk. I övrigt har åk 7-9 all undervisning tillsammans. Samtliga tre ovan redovisade lägsta behov av lärartjänster i skolor med C-form kräver även att skolan gör en egen timplan för respektive stadium/planerar undervisningen så att alla elever under sin tid i låg-, mellan- respektive högstadiet får rätt mängd undervisning i varje ämne.

30 30 Elevantal skolor Kiruna C Bilaga 1 Skola F åk 1 åk 2 åk 3 åk 4 åk 5 åk 6 åk 7 åk 8 åk 9 Luossa Högalid Berga Triangeln Jukkas Tuolla NRS Summa Skola F åk 1 åk 2 åk 3 åk 4 åk 5 åk 6 åk 7 åk 8 åk 9 Luossa Högalid Berga Triangeln Jukkas Tuolla Summa Skola F åk 1 åk 2 åk 3 åk 4 åk 5 åk 6 åk 7 åk 8 åk 9 Luossa Högalid Berga Triangeln Summa Skola F åk 1 åk 2 åk 3 åk 4 åk 5 åk 6 åk 7 åk 8 åk 9 Tuolla Jukkas Summa Elevantal skolor utanför Kiruna C Skola F åk 1 åk 2 åk 3 åk 4 åk 5 åk 6 åk 7 åk 8 åk 9 Abisko Svappavaara Vittangi Karesuando Övre Soppero

Läget för lärarlegitimationer 2014

Läget för lärarlegitimationer 2014 Läget för lärarlegitimationer 2014 SKL genomförde våren 2014 en enkätundersökning ställd till skolans huvudmän. Den syftar till att följa upp genomförandet av lärarlegitimationsreformen och bland annat

Läs mer

Svårare för skolorna att rekrytera lärare Rektorernas upplevelser av rekryteringsmöjligheterna av lärare 2012-09-19

Svårare för skolorna att rekrytera lärare Rektorernas upplevelser av rekryteringsmöjligheterna av lärare 2012-09-19 Svårare för skolorna att rekrytera lärare Rektorernas upplevelser av rekryteringsmöjligheterna av lärare 2012-09-19 Inledning Enligt Sveriges Kommuner och Landstings, SKL:s, prognoser behöver man rekrytera

Läs mer

Kommun Kommunkod Skolform

Kommun Kommunkod Skolform Skolblad avseende Bjärehovskolan Lingvägen 17 23734 BJÄRRED Tel Fax http://wwwlommase/bjerehov Huvudman Kommun Kommun Kommunkod Skolform Lomma 1262 Grundskola Skolkod 126200503 Skolid 02061 Nedan presenteras

Läs mer

Personalplan. avseende perioden 2012-2014

Personalplan. avseende perioden 2012-2014 Dnr: Personalplan avseende perioden 2012-2014 Personalplan 2012-2014 Förutsättningar Barn- och ungdomsförvaltningens personalplan utgår från bedömningar utifrån elevunderlagets utveckling, ålderspensioner,

Läs mer

2014-03-11. Mindre klasser, fler lärare och tioårig grundskola

2014-03-11. Mindre klasser, fler lärare och tioårig grundskola 2014-03-11 Mindre klasser, fler lärare och tioårig grundskola Mindre klasser, fler lärare och tioårig grundskola Alliansregeringen vill öka kunskapsinriktningen i skolan. Utbildningen i Sverige ska ha

Läs mer

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet Version 2, 2012 Lärarhögskolan www.use.umu.se 1 Grundlärarprogrammet fritidshem, 180 hp...6 Grundlärarprogrammet förskoleklass och åk 1-3, 240 hp...

Läs mer

Statistik i samband med sista ansökningsdag till vårterminen 2014 (VT 2014)

Statistik i samband med sista ansökningsdag till vårterminen 2014 (VT 2014) Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Fredrik Lindström Statistiker 1-4755 fredrik.lindstrom@uhr.se PM Datum 213-1-17 Diarienummer 1.1.1-393-213 Postadress Box 4593 14 3 Stockholm

Läs mer

Höj lönen hejda lärarkrisen

Höj lönen hejda lärarkrisen Höj lönen hejda lärarkrisen Perspektiv på läraryrket LÖN Politikerna sitter på lösningen till lärarkrisen! Min dröm var att bli lärare och det var en dröm som jag delade med många. Det var många sökanden

Läs mer

Höj lönen hejda lärarkrisen

Höj lönen hejda lärarkrisen Höj lönen hejda lärarkrisen Perspektiv på läraryrket LÖN Politikerna sitter på lösningen till lärarkrisen! Min dröm var att bli lärare och det var en dröm som jag delade med många. Det var många sökanden

Läs mer

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 2014-06-03 1. GRUNDFAKTA Stadsskogsskolan 1 191 elever, 113 pojkar och 78 flickor 42 med annat modersmål 22 lärare Andel lärare med högskoleexamen

Läs mer

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Systematiskt kvalitetsarbete Det systematiska kvalitetsarbetet är reglerat i skollagen, 4 kap och regleras på nationell-, huvudmannaoch enhetsnivå. Huvudmannanivå

Läs mer

Riktlinjer för modersmålsundervisning. Hedemora kommun

Riktlinjer för modersmålsundervisning. Hedemora kommun Sida 1(6) Datum 2014-02-11 Riktlinjer för modersmålsundervisning Hedemora kommun Undervisningstid för modersmålslärare Modersmålslärare undervisar 22 tim/vecka vid heltidstjänst. Räknas om utifrån anställningsgrad.

Läs mer

2014-03-11. Fler vägar till läraryrket

2014-03-11. Fler vägar till läraryrket 2014-03-11 Fler vägar till läraryrket 2 (22) Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Lärarbrist ett växande problem... 4 Förändrade villkor för behörighet... 9 Den nya lärarutbildningen...

Läs mer

Examensbeskrivning 2014-12-12 Diarienummer MIUN 2011/986

Examensbeskrivning 2014-12-12 Diarienummer MIUN 2011/986 Examensbeskrivning 2014-12-12 Diarienummer MIUN 2011/986 ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF BACHELOR OF SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION DEGREE OF MASTER OF SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION DEGREE OF BACHELOR OF SCIENCE

Läs mer

VILL DU BLI LÄRARE? 90-330. Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning

VILL DU BLI LÄRARE? 90-330. Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning VILL DU BLI LÄRARE? 90-330 Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning MAH_Bli_lärare_2012_v2.indd 1 2012-11-22 10:05 MAH_Bli_lärare_2012_v2.indd 2 2012-11-22

Läs mer

Antagning till högre utbildning höstterminen 2014

Antagning till högre utbildning höstterminen 2014 Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Carina Hellgren Utredare 010-4700305 carina.hellgren@uhr.se RAPPORT Datum 2014-04-22 Diarienummer Dnr 1.1.1-134-2014 Postadress Box 45093

Läs mer

Redovisning barn- och utbildningsnämndens elev- och föräldraenkäter våren 2014

Redovisning barn- och utbildningsnämndens elev- och föräldraenkäter våren 2014 Kvalitetsutvecklare Caroline Andersson 2014-10-14 Dnr: 14-216-600 Redovisning barn- och utbildningsnämndens elev- och föräldraenkäter våren 2014 2 Allmän information om enkätundersökningen I syfte att

Läs mer

Pedagogisk bedömning inför ansökan om prövning av mottagande i grundsärskola

Pedagogisk bedömning inför ansökan om prövning av mottagande i grundsärskola Malmö Stad Pedagogisk bedömning inför ansökan om prövning av mottagande i grundsärskola Inledning Barn som inte bedöms kunna nå upp till grundskolans kunskapskrav därför att de har en utvecklingsstörning,

Läs mer

Ansökan om godkännande och rätt till bidrag för en fristående förskoleklass och grundskola i Tranås kommun

Ansökan om godkännande och rätt till bidrag för en fristående förskoleklass och grundskola i Tranås kommun 1 (8) Ansökan om godkännande och rätt till bidrag för en fristående förskoleklass och grundskola i Tranås kommun Ansökan inkom den 20 januari 2004. Kompletteringar har inkommit den 13 april, den 25 maj,

Läs mer

Konsekvensutredning avseende förslag till föreskrifter om nationella prov läsåret 2014/2015

Konsekvensutredning avseende förslag till föreskrifter om nationella prov läsåret 2014/2015 1 (6) Konsekvensutredning avseende förslag till föreskrifter om nationella prov läsåret 2014/2015 Bakgrund Enligt skolförordningen (2011:185) ska nationella ämnesprov genomföras i de årskurser och ämnen

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-26 Mer kunskap bygger Sverige starkt Svensk utbildning ska hålla hög kvalitet och vara tillgänglig

Läs mer

Grundskolans. Elevens Val 2015-16

Grundskolans. Elevens Val 2015-16 Grundskolans Elevens Val 2015-16 Textilslöjd (TX) Har du lust att skapa och vara kreativ, välj elevens val i textil. Här får du möjlighet att blomma ut med dina idéer och fördjupa dig i hantverkstekniker.

Läs mer

Välkomna Kontaktpersoner BoB 2011-03-09

Välkomna Kontaktpersoner BoB 2011-03-09 Välkomna Kontaktpersoner BoB 2011-03-09 Dagens agenda Implementeringsarbetet på Klastorp-Essinge skolor och Kullskolan Diskussion IUP-processen i Lgr11? Ett dokumentationsverktyg som följer IUP-processen?

Läs mer

KVALITETSRAPPORT. Mariaskolan. Läsåret 2013/2014

KVALITETSRAPPORT. Mariaskolan. Läsåret 2013/2014 KVALITETSRAPPORT Mariaskolan Läsåret 2013/2014 1. Inledning Underlaget till denna Kvalitetsrapport har varit grundskolans uppföljningar och dokumentation under läsåret 2013/2014 samt arbetslagens utvärdering

Läs mer

Antagning till högre utbildning höstterminen 2015

Antagning till högre utbildning höstterminen 2015 Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Torbjörn Lindquist Utredare 010-4700390 torbjorn.lindquist@uhr.se RAPPORT Datum 2015-04-21 Diarienummer Dnr 1.1.1-134-2015 Postadress

Läs mer

Genomförd kvalitetsgranskning i den fristående grundskolan Prolympia skola i Norrköping avseende lärares behörighet och användning efter utbildning

Genomförd kvalitetsgranskning i den fristående grundskolan Prolympia skola i Norrköping avseende lärares behörighet och användning efter utbildning Styrelsen för Prolympia skola i Norrköping Ultra Education Kaserngatan 12 553 05 JÖNKÖPING 1 (8) Genomförd kvalitetsgranskning i den fristående grundskolan Prolympia skola i Norrköping avseende lärares

Läs mer

Kurslista lärarprogrammet 2015-2020

Kurslista lärarprogrammet 2015-2020 Kurslista lärarprogrammet 2015-2020 Feb 2015 Allmänt utbildningsområde Linköping: PA 3: Ges ht 2015, vt 2016, ht 2016, vt 2018, vt 2019 9PAA12 Läraren och lärarens arbete, 7,5 högskolepoäng samt 9PAA1V

Läs mer

Kursutbud Lärarlyftet II

Kursutbud Lärarlyftet II Mer info på www.skolverket.se/lararlyftet KURSUTBUD LÄRARLYFTET II Kursutbud Lärarlyftet II Bild Göteborgs universitet Bild för lärare åk 7-9, 45 hp (1-45) 37,5% av helfart Campus/Distans Högskolan i Jönköping

Läs mer

Legitimation och behörighet för lärare och förskollärare

Legitimation och behörighet för lärare och förskollärare Juridisk vägledning Granskad september 2014 Mer om Legitimation och behörighet för lärare och förskollärare Ett legitimationssystem för lärare och förskollärare infördes år 2011. Legitimationssystemet

Läs mer

Lärarbehörighet och rekrytering

Lärarbehörighet och rekrytering www.pwc.se Revisionsrapport Linda Marklund Lärarbehörighet och rekrytering Kalix kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Syfte

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Beslut ein Skolinspektionen 2014-12-15 Leksands kommun Rektorn vid Siljansnäs skola Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Siljansnäs skola i Leksands kommun Skolinspektionen, Box 23069,

Läs mer

SEMIARIUM: Lärarutbildning/Behörighet/Legitimation

SEMIARIUM: Lärarutbildning/Behörighet/Legitimation SEMIARIUM: Lärarutbildning/Behörighet/Legitimation Du som vill veta mer om vilka lärarutbildningar som finns idag och vad de innehåller, behörighet och legitimation, vem som behöver detta, hur saker hänger

Läs mer

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE 2012/13 skall sändas in till Bu-kansliet senast 30 juni resp 30 sept

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE 2012/13 skall sändas in till Bu-kansliet senast 30 juni resp 30 sept SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE 2012/13 skall sändas in till Bu-kansliet senast 30 juni resp 30 sept för förskoleklass- grundskola grundsärskola år 2012/13. Resultatuppföljning på sid 1 samt på separata blanketter,

Läs mer

Områdesbehörigheter för utbildningsprogram vid Karlstads universitet

Områdesbehörigheter för utbildningsprogram vid Karlstads universitet 1 Områdesbehörigheter för utbildningsprogram vid Karlstads universitet Utöver grundläggande behörighet krävs följande beroende på vilken utbildning man vill studera: Beteendevetenskap Personal och arbetsliv,

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Lyrfågelskolan 4-9 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Lyrfågelskolan 4-9 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Lyrfågelskolan 4-9 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 4 REDOVISNING AV UPPDRAG...

Läs mer

Läget på tillträdesområdet är krångligare än någonsin Borås den 23 februari 2011

Läget på tillträdesområdet är krångligare än någonsin Borås den 23 februari 2011 Läget på tillträdesområdet är krångligare än någonsin Borås den 23 februari 2011 Grundläggande behörighet Särskild behörighet Urval Högskoleprovet Gymnasieskola 2011 Meritpoäng för äldre Sökande med utländska

Läs mer

Borås Stads INSTRUKTION FÖR REKTOR. Instruktion för rektor 1

Borås Stads INSTRUKTION FÖR REKTOR. Instruktion för rektor 1 Borås Stads INSTRUKTION FÖR REKTOR Instruktion för rektor 1 Fastställt av: Arbetsgrupp förskola-skola Datum: 21 februari 2014 Dokumentet gäller för: Alla grundskole- och grundsärskoleenheteer För revidering

Läs mer

2014-03-30. Mer matematik i högstadiet

2014-03-30. Mer matematik i högstadiet 2014-03-30 Mer matematik i högstadiet Mer matematik i högstadiet Vi vill se mer kunskap i skolan, så att alla elever har möjlighet att nå kunskapsmålen. Alla ska få den grund som behövs för att kunna förverkliga

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Kungsgårdsskolan och Prästgärdsskolan

Regelbunden tillsyn i Kungsgårdsskolan och Prästgärdsskolan Regelbunden tillsyn i Säters kommun Prästgärdsskolan/Kungsgårdsskolan Dnr 43-2008:693 Regelbunden tillsyn i Kungsgårdsskolan och Prästgärdsskolan Kungsgårdsskolan förskoleklass och årskurserna 1-6 Prästgärdsskolan

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 1-3 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 1-3 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Stavreskolan 1-3 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 4 REDOVISNING AV UPPDRAG...

Läs mer

Vad är nytt. Systemskifte för friskolor. Det som gäller för kommunala skolor

Vad är nytt. Systemskifte för friskolor. Det som gäller för kommunala skolor 1 juli 2011 Vad är nytt Systemskifte för friskolor Det som gäller för kommunala skolor gäller för friskolor Myndighetsutövningen blir samma för både friskolor och kommunala skolor Fristående skolor omfattas

Läs mer

Fler sökande, antagna och nybörjare på lärarutbildningarna

Fler sökande, antagna och nybörjare på lärarutbildningarna STATISTISK ANALYS 1(9) Avdelning /löpnummer 2014-12-09/11 Analysavdelningen Handläggare Fredrik Svensson 08-563 087 87 Fredrik.svensson@uka.se Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är en av

Läs mer

1. Verksamhetens förutsättningar

1. Verksamhetens förutsättningar Grundskola Resultatrapporten innehåller en värdering och analys av enhetens resultat kring kunskap och lärande samt resultat från brukarundersökningen. Resultatrapport för Lyckeskolan Upprättad av Eva

Läs mer

KURSUTBUD MED SCHEMA 14-01-13 14-05-30

KURSUTBUD MED SCHEMA 14-01-13 14-05-30 VUXENUTBILDNINGEN GÄVLE KURSUTBUD MED SCHEMA Komvux 14-01-13 14-05-30 För heltidsstudier VT-14 krävs minst 400 gymnasiepoäng Omfattningen av studierna mäts i poäng = gymnasiepoäng eller studiepoäng. Varje

Läs mer

Antagning till högre utbildning vårterminen 2015

Antagning till högre utbildning vårterminen 2015 Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Carina Hellgren Utredare 010-4700305 carina.hellgren@uhr.se RAPPORT Datum 2014-12-14 Diarienummer Dnr 1.1.1-134-2014 Antagning till högre

Läs mer

Examenspremier till vissa lärare svar på remiss från utbildningsdepartementet

Examenspremier till vissa lärare svar på remiss från utbildningsdepartementet KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING 2014-08-27 KS-2014/897.609 1 (4) HANDLÄGGARE Björn Rosborg bjorn.rosborg@huddinge.se Kommunstyrelsen Examenspremier till vissa lärare svar på remiss från utbildningsdepartementet

Läs mer

Matte i πteå 2012-2015. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten. SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien.

Matte i πteå 2012-2015. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten. SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien. 2012-2015 Matte i πteå Matematiklyftet Nationell fortbildning av alla som undervisar i matematik SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten.

Läs mer

Säkerställande av lärarbehörigheter - Slutrapport

Säkerställande av lärarbehörigheter - Slutrapport Revisionsrapport Säkerställande av lärarbehörigheter - Slutrapport Gällivare kommun Andreas Jönsson, certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning 1 2. Inledning

Läs mer

Dimensionering av lärarutbildningen och behöriga lärare på sikt

Dimensionering av lärarutbildningen och behöriga lärare på sikt Siv Wilborgsson 150424 Dimensionering av lärarutbildningen och behöriga lärare på sikt Inledning Regionala samverkansrådet för skollagsstyrda verksamheter beslutade den 28 mars 2014 att tillsätta en arbetsgrupp

Läs mer

Pedagogens/pedagogers bedömning

Pedagogens/pedagogers bedömning Utbildningsförvaltningen Pedagogisk utredning Elever i förskoleklass, grundskola, grundsärskola, fritidshem Datum Diarienr Relevanta uppgifter i blanketten fylls i Elevens namn Textfälten utvidgas automatiskt

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8517 Södertälje Friskola AB Org.nr. 556557-0149 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Södertälje Friskola belägen i Södertälje kommun 2(8) Tillsyn i Södertälje friskola

Läs mer

KIRUNA KOMMUN 2013-12-17 1

KIRUNA KOMMUN 2013-12-17 1 KIRUNA KOMMUN Barn- och utbildningsförvaltningen, 981 85 Kiruna www.kommun.kiruna.se Ytterligare information om verksamheten finns på http://www.kiruna.se/kommun/barn-utbildning/ Fax förvaltningen 140

Läs mer

Distansundervisning. CMA- Verktyget: En metod för framgångsrik modersmålsundervisning i Norrbotten

Distansundervisning. CMA- Verktyget: En metod för framgångsrik modersmålsundervisning i Norrbotten Distansundervisning CMA- Verktyget: En metod för framgångsrik modersmålsundervisning i Norrbotten kommit längst i Sverige inom området Modersmålet har stor betydelse för barnets identitet och självkänsla.

Läs mer

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 Verksamhetsidé På vår skola ges alla elever möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar! Det viktiga för alla på skolan är att

Läs mer

2013-05-20 Lokalutredning grundskola/grundsärskola i Hallstahammars tätort

2013-05-20 Lokalutredning grundskola/grundsärskola i Hallstahammars tätort 2013-05- 2013-05-20 Lokalutredning grundskola/grundsärskola i Hallstahammars tätort Tekniska förvaltningen har från Kommunstyrelsen fått i uppdrag att utreda vilka ytor som friställs i de olika alternativen,

Läs mer

Matte i πteå. Piteå kommun 2015-02-13

Matte i πteå. Piteå kommun 2015-02-13 2015 Matte i πteå Piteå kommun 2015-02-13 Bakgrund Svenska elevers kunskaper i matematik har försämrats under senare år. Försämringen märks i att andelen elever som uppnår det lägsta betyget ökar och

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Skolinspektionen 2013-04-25 Stockholms kommun Rektorn vid Sofia skola Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn av Sofia skola i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm,

Läs mer

www.liberhermods.se Kurskatalog 2008 Liber Hermods för en lysande framtid Liber Hermods flexibelt lärande sedan 1898

www.liberhermods.se Kurskatalog 2008 Liber Hermods för en lysande framtid Liber Hermods flexibelt lärande sedan 1898 Kurskatalog 2008 www.liberhermods.se Liber Hermods för en lysande framtid Liber Hermods flexibelt lärande sedan 1898 Välkommen till Liber Hermods! hos oss når du dina mål Sedan starten år 1898 har Liber

Läs mer

Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23)

Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23) D nr YTTRANDE Stockholm 2013-07-10 Handläggare Anna Gabrielsson Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23)

Läs mer

www.liberhermods.se Kurskatalog 2008 Liber Hermods för en lysande framtid

www.liberhermods.se Kurskatalog 2008 Liber Hermods för en lysande framtid www.liberhermods.se Kurskatalog 2008 Liber Hermods för en lysande framtid 898 1 n a d e s ande r ä l t l e b i flex s d o m r Liber He Välkommen till Liber Hermods! hos oss når du dina mål Från och med

Läs mer

Så här fungerar behörighetsvisaren på Utbildningsinfo.se 2015-02-06

Så här fungerar behörighetsvisaren på Utbildningsinfo.se 2015-02-06 Så här fungerar behörighetsvisaren på Utbildningsinfo.se 2015-02-06 Vilket program och inriktning du väljer har betydelse för vad du kan göra efter gymnasieskolan Behörighetsvisaren hjälper dig med: vilket

Läs mer

Beräkning av lärares tjänstgöring

Beräkning av lärares tjänstgöring När tjänstefördelning har registrerats eller lektioner har skapats i Novaschem kan programmet hjälpa till med att summera den tid som bokats för varje lärare. Det finns även möjlighet att beräkna tjänstgöringen

Läs mer

Budget 2014 samt plan för ekonomin åren 2015-2016 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET

Budget 2014 samt plan för ekonomin åren 2015-2016 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET Budget 2014 samt plan för ekonomin åren 2015-2016 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET VERKSAMHETERNA Externbudget Tkr Utfall 2012 Prognos 2013 Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Intäkter 46 058 47 634 45 384 45

Läs mer

Nulägesbeskrivning av Kvalitet i grundskolan i Eslövs kommun-2012

Nulägesbeskrivning av Kvalitet i grundskolan i Eslövs kommun-2012 Nulägesbeskrivning av Kvalitet i grundskolan i Eslövs kommun-2012 I denna rapport presenteras elevernas resultat på ett övergripande sätt samt utvärdering och analys av nuläget. Utvärderingen ligger till

Läs mer

OMRÅDESBEHÖRIGHETER OCH MERITPOÄNG FÖR SÖKANDE TILL HÖGSKOLAN Gäller dig som går ut gymnasiet 2010 2013 (mer info på www.hsv.se)

OMRÅDESBEHÖRIGHETER OCH MERITPOÄNG FÖR SÖKANDE TILL HÖGSKOLAN Gäller dig som går ut gymnasiet 2010 2013 (mer info på www.hsv.se) OMRÅDESBEHÖRIGHETER OCH MERITPOÄNG FÖR SÖKANDE TILL HÖGSKOLAN Gäller dig som går ut gymnasiet 2010 2013 (mer info på www.hsv.se) Meritpoäng extra poäng du kan skaffa i gymnasieskolan Du kan få max 2,5

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Sjuntorpsskolan 4-9 2014

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Sjuntorpsskolan 4-9 2014 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Sjuntorpsskolan 4-9 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat...

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2014-2015 Verksamhetsplan 2015-2016 Marlene Frostberg Rektor

Kvalitetsredovisning 2014-2015 Verksamhetsplan 2015-2016 Marlene Frostberg Rektor Kvalitetsredovisning 2014-2015 Verksamhetsplan 2015-2016 Marlene Frostberg Rektor Kunskap och lärande Var är vi? Hur gör vi? Delaktighet och inflytande Vart ska vi? Hur blev det? Normer och värden Samverkan

Läs mer

Redovisning av regeringsuppdrag

Redovisning av regeringsuppdrag Redovisning av regeringsuppdrag Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm 2013-09-18 1 (9) Dnr 69-2013:00527 Redovisning av uppdrag enligt förordning (2011:355) avseende omfattning och utvärdering av försöksverksamhet

Läs mer

Sverige behöver fler lärare

Sverige behöver fler lärare Sverige behöver fler lärare Perspektiv på läraryrket LÄRARBRIST Kunskap kommer inte av sig själv Om kunskap kom av sig själv skulle lärarbristen inte vara ett problem. Men nu är det inte riktigt så. Saknas

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100); utfärdad den 21 november 2013. SFS 2013:924 Utkom från trycket den 29 november 2013 Regeringen föreskriver att bilaga

Läs mer

Stäm upp! Om musikämnet i svensk grundskola. En undersökning från Lärarnas Riksförbunds Forum för kultur och kommunikation

Stäm upp! Om musikämnet i svensk grundskola. En undersökning från Lärarnas Riksförbunds Forum för kultur och kommunikation Stäm upp! Om musikämnet i svensk grundskola En undersökning från Lärarnas Riksförbunds Forum för kultur och kommunikation Sammanfattning och förslag Sammanfattning Lärarnas Riksförbunds forum för kultur

Läs mer

Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever

Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever Symposium 4 oktober 2012 Anniqa Sandell Ring anniqa.sandell.ring@andrasprak.su.se Arash Hassanpour arash.hassanpour@linkoping.se Innehåll En historisk tillbakablick

Läs mer

Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola. Uppdaterad 2015

Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola. Uppdaterad 2015 Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola Uppdaterad 2015 I denna skrift ges en kort information om nationella minoriteter och deras rättigheter i förskola, förskoleklass och skola. Syftet

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 4-9 2012

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 4-9 2012 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Stavreskolan 4-9 2012 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG...

Läs mer

Sveriges bästa skolkommun 2014

Sveriges bästa skolkommun 2014 2014-08-29 Lars Ullén Utredare Yrke och villkor Bakgrunds-PM Sveriges bästa skolkommun 2014 Att satsa på skolan är en oöverträffat god investering för framtiden. Genom att utse Sveriges bästa skolkommun

Läs mer

Information om det systematiska kvalitetsarbetet

Information om det systematiska kvalitetsarbetet Anita Rune - P6AR01 E-post: anita.rune@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2013-09-09 Dnr: 2013/2541-BaUN- 013 Barn- och ungdomsnämnden Information om det systematiska kvalitetsarbetet Ärendebeskrivning

Läs mer

Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC)

Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Sida 1 (6) Bilaga till RUC:s verksamhetsplan 2010-2013 Dnr: FAK 2011-366 Fastställd av RUC-styrelsen 2012-06-18 Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Inledning Handlingsplanen

Läs mer

Redovisning av uppdrag om att utarbeta förslag på kursplaner för nationella minoritetsspråk Dnr U2014/5037/S

Redovisning av uppdrag om att utarbeta förslag på kursplaner för nationella minoritetsspråk Dnr U2014/5037/S Regeringskansliet 1 (10) Redovisning av uppdrag om att utarbeta förslag på kursplaner för nationella minoritetsspråk Dnr U2014/5037/S Härmed redovisas uppdraget att utarbeta förslag på kursplaner för de

Läs mer

SKOLLAGEN. Halmstad November -14 Lars Werner

SKOLLAGEN. Halmstad November -14 Lars Werner SKOLLAGEN Halmstad November -14 Lars Werner UPPLÄGG Skollagstiftningens uppbyggnad Syftet De olika verksamheterna Särskilda frågor SKOLLAGSTIFTNINGEN Skollagen Skolförordningen, gymnasieförordningen och

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Strömslundskolan 7-9 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Strömslundskolan 7-9 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Strömslundskolan 7-9 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 3 REDOVISNING AV

Läs mer

Läxhjälp till alla barn i Linköpings skolor, svar på motion (S)

Läxhjälp till alla barn i Linköpings skolor, svar på motion (S) TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) 2014-02-04 Utbildningskontoret Dnr BOU 2013-309 Kathrin Hansson Dnr KS 2013-478 Barn- och ungdomsnämnden Läxhjälp till alla barn i Linköpings skolor, svar på motion (S) UTBILDNINGSKONTORETS

Läs mer

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

ANSÖKAN KOMMUNAL VUXENUTBILDNING VT-12 Jag är redan studerande vid Aleholmsskolan.

ANSÖKAN KOMMUNAL VUXENUTBILDNING VT-12 Jag är redan studerande vid Aleholmsskolan. ANSÖKAN KOMMUNAL VUXENUTBILDNING VT-12 Jag är redan studerande vid Aleholmsskolan. Ansökan skall vara inlämnad senast 15 november 2011 Efternamn Tilltalsnamn Personnummer Adress: Postnr: Ort: Folkbokföringsadress

Läs mer

KARRIÄRVÄGAR FÖR LÄRARE I STOCKHOLMS STAD

KARRIÄRVÄGAR FÖR LÄRARE I STOCKHOLMS STAD UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN PERSONALAVDELNINGEN BILAGA SID 1 (5) 2013-02-26 KARRIÄRVÄGAR FÖR LÄRARE I STOCKHOLMS STAD Utbildningsförvaltningens arbete med att utveckla karriärvägar för lärare utgår från mål

Läs mer

Underlag för förslag till beslut att flytta Alstad skola 4-6 till Väståkra F-9

Underlag för förslag till beslut att flytta Alstad skola 4-6 till Väståkra F-9 Tjänsteskrivelse 1 (5) Datum 2015-04-23 Utbildningssamordnare Mats Sandberg 0410-733936, 0708-817491 mats.sandberg@trelleborg.se Underlag för förslag till beslut att flytta Alstad skola 4-6 till Väståkra

Läs mer

Fakta om friskolor Maj 2014

Fakta om friskolor Maj 2014 Fakta om friskolor Maj 2014 Hur ser friskolesektorn ut egentligen? Som förbund för Sveriges fristående förskolor och skolor får vi ofta frågor om hur vår bransch ser ut. Hur ser det ut med antalet elever

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

Behörighet för lärarexamen 270-330 hp för verksamhet i grundskolans senare år och/eller gymnasiet 08-03-06

Behörighet för lärarexamen 270-330 hp för verksamhet i grundskolans senare år och/eller gymnasiet 08-03-06 Behörighet för lärarexamen 270-330 hp för verksamhet i grundskolans senare år och/eller gymnasiet 08-03-06 1. För antagning till utbildningen krävs utöver grundläggande behörighet, särskild behörighet

Läs mer

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08 PM Enheten för utbildningsstatistik 2008-12-18 Dnr 71-2008-00004 1 (6) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08 Allt fler får slutbetyg i gymnasieskolan. Stora elevkullar och något bättre studieresultat

Läs mer

Sammanställning av enkätundersökning KIT 2011 Lärarnätverket Kontaktnät i Teknik, Norrbotten

Sammanställning av enkätundersökning KIT 2011 Lärarnätverket Kontaktnät i Teknik, Norrbotten Sammanställning av enkätundersökning KIT 2011 Lärarnätverket Kontaktnät i Teknik, Norrbotten Sammanställning av enkätundersökning KIT 2011 Totalt 174 lärare har svarat på enkätundersökningen fördelat på

Läs mer

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 1 Barn och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 2 Nuläge 2 Systematiskt kvalitetsarbete enligt skollagens 4:e kapitel 2 Modellen för

Läs mer

www.liberhermods.se Kurskatalog 2008 Liber Hermods för en lysande framtid Liber Hermods flexibelt lärande sedan 1898

www.liberhermods.se Kurskatalog 2008 Liber Hermods för en lysande framtid Liber Hermods flexibelt lärande sedan 1898 Kurskatalog 2008 www.liberhermods.se Liber Hermods för en lysande framtid Liber Hermods flexibelt lärande sedan 1898 Välkommen till Liber Hermods! hos oss når du dina mål Sedan starten 1898 har Liber Hermods

Läs mer

Läxhjälp i grundskolan

Läxhjälp i grundskolan 2015-02-26 Läxhjälp i grundskolan Sammanställning av elevernas möjligheter till läxhjälp 1 Innehåll Antal skolor som erbjuder läxhjälp läsåret 2014/2015... 2 Öppen för alla?... 2 Ämnen... 2 Under eller

Läs mer

Riktlinjer för strategisk kompetensförsörjning i Malmö stads grundskolor

Riktlinjer för strategisk kompetensförsörjning i Malmö stads grundskolor SIGNERAD Malmö stad Grundskoleförvaltningen 1 (2) Datum 2015-04-16 Vår referens Moa Morin Utredningssekreterare Moa.Morin@malmo.se Tjänsteskrivelse Riktlinjer för strategisk kompetensförsörjning i Malmö

Läs mer

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever Mottagande av nyanlända och flerspråkiga barn/elever 1 Vision Varje barn och elev med utländsk bakgrund ska ges den kunskap de har rätt till för att nå målen för utbildningen. Mål Öka likvärdigheten mellan

Läs mer

Högskolan Dalarna Rektor

Högskolan Dalarna Rektor BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Anna-Karin Malla 08-563 086 66 anna-karin.malla@uka.se Högskolan Dalarna Rektor Högskolan Dalarnas ansökan om tillstånd att utfärda ämneslärarexamen

Läs mer