Foto: Anne Dillner/BIldarkivet.se. Kost- och nutritionspolicy för äldreomsorgen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Foto: Anne Dillner/BIldarkivet.se. Kost- och nutritionspolicy för äldreomsorgen"

Transkript

1 Foto: Anne Dillner/BIldarkivet.se Kost- och nutritionspolicy för äldreomsorgen

2 2

3 Kost- och nutritionspolicy för äldreomsorgen I Bromölla kommun serveras dagligen ca 2400 måltider inom den kommunala verksamheten. En bra måltidsverksamhet inom äldreomsorgen är av stor vikt dels för främjandet av den nationella folkhälsan och dels för den enskilde individens välbefinnande (Livsmedelsverket 2011). Syfte med en kost- och nutritionspolicy - att klargöra rättigheter och ansvar kring måltids- och kostfrågor i kommunen - att tydliggöra vilka krav och förväntningar som är realistiska att ställa på måltider och situation runt måltiden - att underlätta och ge förutsättningar för att erbjuda likvärdiga måltider vad gäller innehåll och omfattning. - att använda måltiden som en viktig del i verksamheterna ur både ett hälsomässigt och socialt perspektiv - att måltiden ses som ett lustfyllt inslag och inte enbart som ett kaloriintag Målsättning Målsättningen med en kost- och nutritionspolicy är att de som på något sätt arbetar med kommunens måltidsverksamhet ska ha en enhetlig syn på verksamheten. Policyn ska verka som ett stöd för personal, vårdtagare, närstående och politiker. - bidra till vårdtagarnas välbefinnande, hälsa och utveckling genom att servera vällagad och näringsriktig mat av god kvalitet i en lugn och trevlig miljö - att med ett förebyggande synsätt minska risken för undernäring samt felnäring bland vårdtagare och säkra en näringstillförsel som är anpassad till individens sjukdomstillstånd och behov. Policyn riktar sig i första hand till äldre vårdtagare då förmågan att äta, resorbera och metabolisera energi- och näringsämnen påverkas av åldrandet. Förändringar i aptit och ätförmåga hos äldre personer gör ett otillräckligt matintag och avmagring/undernäring till det dominerande nutritionsproblemet. Det gäller särskilt om åldrandet förenas med sjukdom (Livsmedelsverket 2011). Mat är näring för kroppen men bara om den hamnar i magen. För att hamna i magen är det viktigt att beakta njutning och måltidsglädje samt önskemål och behov hos den enskilda vårdtagaren (Kost- & Nutritonspolicy, Arvika, 2010) Ansvar Kommunfullmäktige - tar beslut om övergripande inriktning och policy för verksamhetens kvalitet. Verksamheten för vård och omsorg - ansvarar för att verksamheten bedrivs i överensstämmelse med de mål och riktlinjer som fastställts av kommunfullmäktige. Enhetschef - varje chef för respektive verksamhet ansvarar för att policyn följs. Personalens ansvar är: - att aktivt arbeta för att måltiderna blir en integrerad del av verksamheten. - att sprida information om vikten av att äta rätt ur ett hälsomässigt perspektiv samt att få en positiv inställning till måltiden ur ett socialt perspektiv. - att föra en positiv dialog kring maten och måltidssituationen. - att uppmärksamma när någon vårdtagare riskerar att drabbas av undernäring samt följa de åtgärder/den ordination som beslutats av sjuksköterska, dietist eller läkare. Kost- och Nutritionspolicyn bör kontinuerligt revideras enligt gällande lagar och förordningar. 3

4 Mat och hälsa Nationella riktlinjer Sölvesborg-Bromölla Kommunalförbunds Måltidsverksamhet ska bidra till vårdtagarnas hälsa och utveckling/rehabilitering genom att erbjuda en kost som tillgodoser olika gruppers behov av energi och näring enligt gällande nationella riktlinjer. Måltiderna ska vara en betydelsefull del i behandling och rehabilitering, engagera alla sinnen och vara höjdpunkter värda att se fram emot under dagen (Svenska Näringsrekommendationer (SNR) 2004). Nationella riktlinjer finns utarbetade i - Mat och kostbehandling för äldre (Livsmedelsverket 2001) - Mat och Näring för sjuka inom vård och omsorg (Livsmedelsverket 2003) - Råd om bra mat i äldreomsorgen (Livsmedelsverket 2011) De nationella riktlinjerna ska ligga till grund vid planering och tillagning av samtliga måltider. Flera studier lyfter fram att äldre tycker att det är viktigt att matens kvalitet är god, och som definition på god kvalitet beskrivs smak, doft och tillagningen av mat. (Livsmedelsverket 2011) Måltidsordning Dagens energi- och näringstillförsel bör fördelas jämnt över dagen och serveras på regelbundna tider. Enligt SNR ska dagens totala energiinnehåll för friska individer fördelas enligt följande: Frukost (morgonmål) 20-25% av dagsbehovet Lunch (mitt på dagen) 25-35% av dagsbehovet Middag (kvällsmål) 25-35% av dagsbehovet - Två eller tre mellanmål bör också ingå Rekommenderad måltidsordning för äldre Avvikelser från SNR:s måltidsordning, enligt ovan, finns för äldre. Dessa avvikelser innebär i korta drag att det krävs fler men mindre måltider serverade i tätare intervaller. Mellanmålets kvalitet blir då också alltmer betydelsefull för att kunna uppfylla krav på energi- och näringstillförsel. Se vidare under avsnitt om att förebygga undernäring. Vid heldygnsomsorg är det viktigt att nattfastan inte överstiger 11 timmar. För att tillgodose detta ska ett sent kvällsmål/ nattmål serveras vid kl , alternativt kan ett tidigt mellanmål/nattmål serveras den som vaknar på natten eller tidigt på morgonen. Måltid Tider Energifördelning % Morgonmål Vid önskemål/behov Frukost E % Mellanmål E % Middag E % Mellanmål E % Kvällsmat E % Kvällsmål E % Nattmål Vid önskemål/behov Energi och näringsinnehåll Hur mycket energi och näring man behöver beror på hur mycket man gör av med. Behovet påverkas bland annat av ålder, kön, kroppsstorlek och fysisk aktivitet. För friska individer är tallriksmodellens proportioner bra att se framför sig när man tar sin mat. Storleken på portionen anpassas efter det individuella energibehovet. 4

5 För sjuka äldre gäller att få i sig tillräckligt med energi utan att portionen blir för stor. Detta kräver att man energi- och protein berikar måltiderna t.ex. med smör och grädde. Matsedeln ska vara energi- och näringsberäknad samt överensstämma med de rekommendationer som finns i de nationella riktlinjerna för mat inom äldreomsorgen. Två olika kosttyper skall tillhandahållas; A-kost (allmän kost för sjuka) = normalkost, är den grundkost som skall gälla för vårdtagare inom kommunens särskilda boenden. E-kost (energität kost) ska tillgodose behovet av energi, protein och andra näringsämnen vid nedsatt aptit. Måltidens volym är minskad men med bibehållet näringsinnehåll. För många vårdtagare med kronisk sjukdom som utvecklar undernäring räcker inte dessa åtgärder för att kunna motverka försämringen. Ett viktigt komplement till maten blir då kosttillägg. Sjuksköterskan gör bedömning och ordinerar vilket tillägg som passar vårdtagaren bäst. Specialkoster Specialkost serveras till alla vid behov och kan beställas på någon av följande grunder: - Sjukdomsrelaterade skäl - Religiösa eller etiska skäl - Aversion mot vissa livsmedel eller maträtter Specialkoster ska tillredas avskilt från annan matlagning och specialkostprodukter förvaras avskilt från andra produkter. Innehållsdeklarationer ska noggrant kontrolleras. Denna form av behandling är oftast livslång och ordination och beställning utgår från dokumenterad diagnos och sjukdomsspecifika behov. Det är viktigt att vårdpersonal inhämtar korrekt information om vad vårdtagaren kan och inte kan äta. Exempel på specialkoster som tillagningsköken kan tillhandahålla: Glutenfri kost Laktosfri kost Mjölkproteinfri kost Proteinreducerad kost Dialyskost Fettreducerad kost Kost vid överkänslighet Vårdtagare som av etiska, kulturella eller religiösa skäl inte kan äta maten på den ordinarie matsedeln ska erbjudas anpassning av menyn, t ex fläskfri eller vegetarisk kost. Koster med avvikande konsistens Konsistensförändrad mat ska erbjudas den vårdtagare som av olika skäl har svårt att tugga eller svälja normalkost. Orsaken till behovet av konsistensanpassning varierar, t ex tuggproblem, bristande funktion, smärta eller förlamning i munhåla/svalg osv. Behovet av konsistensanpassad mat kan vara permanent eller övergående. Före varje ordination av förändrad konsistens bör en noggrann utredning göras så att rätt konsistens ordineras. Denna utredning görs av ansvarig sjuksköterska/dietist. En vårdtagares kostkonsistens får aldrig ändras utan föregående ordination av ansvarig sjuksköterska eller läkare. Följande konsistensanpassningar kan tillagningsköken tillhandahålla; Lättuggad kost (=grov paté) Timbalkost Gelékost Flytande kost (tunn alternativt tjockflytande) Tallriksmodellen Tallriksmodellen visar innehållet i en hel lunch eller kvällsmåltid och hur proportionerna bör vara mellan de olika delarna. 5

6 Tallriksmodell Tallriksmodell för sjuka äldre För sjuka äldre ska tallriksmodellens tre delar vara lika stora. Enligt rekommendationerna serveras som måltidsdryck standardmjölk. Val av livsmedel Mjölk- och mejeriprodukter Inom äldreomsorgen används standardprodukter till matlagning och som dryck standardmjölk. Bordsmargarin ska innehålla minst 70 % fetthalt samt ha en bra fettsammansättning (Livsmedelsverket, 2003). Bröd och gryn/flingor Välj gärna olika brödsorter från dag till dag (Livsmedelsverket, 2003). Fisk Fisk bör förekomma minst två gånger i veckan på matsedeln. Var tredje fiskservering bör vara fet fisk (Livsmedelsverket, 2003). Kött och charkprodukter Inom äldreomsorgen bör man sträva efter att kött som serveras är i sådan form att det är lätt att tugga och svälja (Livsmedelsverket, 2003). Grönsaker, frukt och bär Grönsaker och rotfrukter bör varieras och gärna väljas efter säsong, serveras kokta såväl som råa. Många äldre behöver också extra energi på grönsakerna i form av matfett eller grädde. Frukt och bär väljs efter tillgång och säsong. Kokt eller mixad frukt serveras till de vårdtagare som inte kan äta frukten hel eller rå (Livsmedelsverket, 2003). Dryck Många äldre saknar förmåga att känna törst. Det är därför viktigt att ofta erbjuda olika slags drycker för att undvika uttorkning (Livsmedelsverket, 2003). Måltidsservice Måltidsmiljö Måltiden är för de flesta äldre och/eller sjuka personer dagens höjdpunkt och bör engagera alla sinnen. I Livsmedelsverkets Vetenskapligt underlag för råd om bra mat i äldreomsorgen visar resultat att äldre tycker att rummet man äter i påverkar i allt från storlek till dukning. Måltidsmiljön kan alltså både främja och hindra ett ökat välbefinnande, ökat energiintag och viktförändring (Livsmedelsverket 2011). För att måltiden skall bli trevlig och stämningsfull för vårdtagaren krävs planering. Måltiden får aldrig bli rutinmässig och tillräckligt med tid måste avsättas för varje måltid. Måltiderna ska serveras i en inbjudande miljö där matsalen är ren och snygg. Vårdtagaren ska ha tillräckligt med tid för att äta i lugn och ro, utan en störande och högljudd omgivning. 6 Följande är viktigt för en bra måltidsmiljö: - Lugn miljö - Bra punktbelysning över matbord

7 - Inget störande arbete under måltiden - Färgat porslin där detta är möjligt - Personal som är behjälpliga med matning ska hjälpa en vårdtagare i taget - Servera maten på serveringsfat på bordet så att de vårdtagare som kan får ta sin mat själv - Vid servering ska maten läggas upp vackert på tallriken. Inget får blandas eller mosas utan att vårdtagaren först sett maten - Måltidssituationen ska utformas så likt en hemmiljö som möjligt - Om möjligt duka med fin servis och/eller fina servetter på helgdagar - Under hela måltiden ska vårdtagaren stå i centrum och utrymma för egna önskemål ska ges Bemötande För att främja aptit och matglädje är det viktigt att som vårdtagare få ett trevligt bemötande av den personal som ansvarar för servering av måltiden. Personalen ska ha kunskap om maten samt kunna svara på frågor om innehåll mm. Maten ska serveras på ett snyggt, prydligt och aptitretande sätt (Livsmedelsverket, 2011). Önskekost Vid speciella tillfällen ska önskekost kunna serveras i samråd med den enskilde och personal, t.ex. vid högtidsdagar. Matråd/köksträffar Lokala matråd inrättas inom Vård och omsorg för att diskutera matsedel, måltidsmiljö och aktiviteter kring måltiden. Utvärdering Måltidsverksamheten ska kontinuerligt utvärderas. Enkäter bör genomföras en gång om året. Kvalitetssäkring av måltidsverksamhet - Kontinuerlig kompetensutveckling erbjuds kökspersonal inom sitt område - Adekvat utbildning inom restaurang och storhushåll ska vara ett krav vid nyanställning av kökspersonal - Studiebesök i andra kök samt arbetsrotation medverkar till att kökspersonal blir insatt i flera arbetsområden och kan ersätta varandra vid behov - Vårdpersonal ska ha utbildning i livsmedelshygien samt enklare näringslära, servering och uppläggning Miljöaspekter Måltidsverksamhetens ambition ska vara så att i så hög utsträckning som möjligt använda ekologiskt och lokalt producerade livsmedel. Vid val av livsmedel är det nödvändigt att hålla sig inom livsmedelsupphandlingens ramar, lagen om offentlig upphandling, LOU. Krav som bör ställas vid upphandling och inköp av livsmedel Kvalitetskrav - Bra kvalitet på prefabricerade rätter, s.k. halvfabrikat. Halvfabrikat minimeras. - Inga onödiga tillsatser - Innehålls- och näringsdeklarerat - Ursprungsmärkning Miljökrav - Ekologiskt det nationella målet är att 25 % av livsmedlen, inom offentliga sektorn, är ekologiska år Kommunala delmål bör fastställas inför varje budgetår - Miljöpåverkande transporter, tillverkningsmetoder mm ska minimeras. 7

8 Lagar och förordningar SBKF är ansvarig för att vårdtagaren får säker mat och inte riskerar att bli sjuk på grund av felaktig hantering eller felmärkta livsmedel. Svensk livsmedelslagstiftning ställer krav inte bara på kökspersonal utan även på övrig personal som på olika sätt deltar i måltidssituationen. Måltidsverksamheten följer i all hantering av livsmedel livsmedelslagens krav och arbetar utifrån ett egenkontrollprogram för att förebygga hälsorisker och säkerställa renlighet och redlighet. Detta innebär bland annat att: Alla kommunala kök, även enhetens egna kök, skall ha ett egenkontrollprogram som är godkänt av miljökontoret Alla verksamheter och lokaler där oförpackade livsmedel hanteras ska vara godkända av miljökontoret Övriga verksamheter och lokaler där livsmedel hanteras/serveras regelbundet ska vara registrerade hos miljökontoret Transporter av färdiglagad mat ska ske enligt gällande lagstiftning All personal utbildas och informeras regelbundet om livsmedelshygien, livsmedelslagen och egenkontrollarbetet utifrån HACCP (Hazard Analysis Critical Control Points). Arbetsmiljölagen ställer krav på att verksamheten har god arbetsmiljö för såväl personal som matgäster. Rutiner för att förebygga och behandla undernäring Det är viktigt att vårdtagare som omotiverat går ner i vikt eller äter för lite i förhållande till sitt behov uppmärksammas tidigt. För att göra detta behövs goda rutiner för individuell bedömning av näringstillstånd och riktlinjer för individuell utredning och behandling (NÄVER, 2008). Förebygga Fysisk aktivitet förebygger förlust av muskelmassa och stimulerar aptiten. Fysisk aktivitet skyddar också mot frakturer, benskörhet, typ-två diabetes, stroke och hjärt- kärlsjukdom. Aktivitet ökar välbefinnandet, förbättrar den mentala hälsan samt minskar symtom på ängslan och depression (Abrahamsson et al. 2006). För vårdtagare med nedsatt fysisk funktion, sjukdomstecken eller resttillstånd av sjukdomsepisod kan professionell genomgång av möjliga aktiviteter vara nödvändig för att de ska hamna på lämplig aktivitetsnivå och bli medvetna om eventuella risker (Grimby & Grimby 2001). Patientansvarig sjuksköterskas ansvar: har det specifika omvårdnadsansvaret när det gäller vårdtagarens näringstillstånd och ska identifiera problem med matoch vätskeintag eller förmågan att äta. har ansvaret för att identifiera vårdtagare med risk för undernäring. har ansvar för att dokumentera nutritionstillstånd, åtgärder och uppföljning enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL). har ansvaret för ordination av A-kost, E-kost, olika konsistenser på kosten, berikningar och kosttillägg i samråd med läkare och/eller dietist. Det är viktigt att vårdtagaren har rättigheter att själv bestämma över de frågor som rör hans/hennes liv. Det innebär att en person har rätt att vägra ta emot det som erbjuds. Många äldre sjuka har ett stort behov av uppmuntran, hjälp och stöd vid måltiderna för att på ett optimalt sätt täcka sitt behov av energi och näring. Balansgången mellan att respektera autonomi och samtidigt försöka bidra till ett näringstillstånd kan vara svår. Det är av största vikt att alltid vara lyhörd och uppmärksam så att vårdtagaren inte upplever tvång eller påtryckning vid måltidssituationerna. Arbetsterapeut Ansvarar i samarbete med sjukgymnast för anpassning av sittandet Ansvarar för utprovning av lämpliga hjälpmedel som kan underlätta ätandet. Ansvarar för att ge personal information och kunskap om hur olika hjälpmedel används. 8 Sjukgymnast Ansvarar i samarbete med arbetsterapeut för att skapa goda fysiska förutsättningar för vårdtagaren att genomföra måltiden.

9 Ansvarar för att ge personalen information och kunskap om hur vårdtagaren bör sitta ergonomiskt för att kunna vara så delaktig som möjligt i måltidssituationen. Vårdpersonal/kontaktperson Se tidigare avsnitt om personalens ansvar Utföra riskbedömning, Mini Nutritional Assessment, (MNA) (Bilaga 1), enligt Senior Alert Måltidens betydelse som den fasta punkten i tillvaron ökar ofta när andra aktiviteter avtar. Måltidens värde kan inte överskattas och den har en viktig roll som källa till sociala kontakter och utgör en viktig händelse i det dagliga livet. Screening av risk för undernäring Det finns en mängd åtgärder som kan vidtas för att förbättra ätsituationen och födointaget. Energiberikad mat har visats vara effektivt för att förhindra en försämring av näringstillståndet (Ödlund Olin et al. 1996). Alla nyinflyttade vårdtagare inom kommunens särskilda boenden ska vid inflyttning genomgå en riskbedömning, MNA, av näringsintaget. Riskbedömningen utförs i samband med ankomst eller senast två veckor efter att inflyttning skett. I Bromölla kommun registreras riskbedömning även i Kvalitetsregistret, Senior Alert, där vårdtagaren tillfrågas om deltagande. Resultatet av screeningen skall också dokumenteras i patientjournal under sökordet prevention. Nutritionsutredning När riskbedömningen talar för undernäring ska en medicinsk och omvårdnadsmässig orsaksbedömning göras, bakomliggande orsaker utredas. Att identifiera: Bakomliggande tidigare okänd sjukdom såsom organsjukdomar, cancer, depression, diabetes, smärttillstånd, psykisk sjukdom, Planerad, pågående eller nyligen genomförd behandling såsom kirurgi, strålbehandling eller kemoterapi som påverkar näringsintag, energiomsättning eller metabolism, Medicinering som kan orsaka t.ex. illamående, muntorrhet, förstoppning eller diarré, Bristfälligt mun- och tandstatus, tuggsvårigheter (Bilaga 2 ROAG), Sväljningssvårigheter, som kan förekomma vid stroke, Morbus Parkinson, multipel skleros (MS), amyotrofisk lateralskleros (ALS) och andra neurologiska tillstånd och vid sjukdomar i matstrupen. Bedömning av logoped, undersökning av matstrupen och sväljningsfunktionen, t.ex. röntgen eller endoskopi och testmåltid görs vid behov, Mag- och tarmproblem såsom diarré, gaser eller förstoppning, Fysiska och funktionella hinder för att äta, t.ex. halvsidig förlamning efter stroke. Ätförmågan och orken att genomföra en hel måltid kan bedömas med instrument för observation under måltid (Bilaga 3 MEOF-II). Att föra noggrann mat- och vätskeregistrering (Bilaga 4) är det bästa sättet för få grepp om vad vårdtagaren faktiskt äter och dricker. Registreringen genomförs lämpligen under tre dagar för att få en bra bild över intaget. Notera vid vilka tidpunkter som mat/dryck ges. Lämpligt är att också göra en beräkning av energi- och vätskebehovet (Bilaga 5). Uppföljning och dokumentation Syftet med att följa och dokumentera omvårdnad och behandling är att värdera effekten av vidtagna åtgärder. Vikt- och ätsvårigheter ska följas upp regelbundet minst varannan månad eller anpassat till vårdtagarens sjukdomstillstånd. Bedöm om målet/målen med nutritionsbehandlingen behöver justeras eller om nya mål bör sättas upp. Bedömning av nutrition, ordinerade åtgärder och behandling samt resultat ska dokumenteras kontinuerligt i journalen. Informationen ska i aktuella fall innehålla: Näringstillstånd- och behov Bedömning av nutritionstillståndet, inklusive vikt och BMI vid vårdtillfället, Viktutveckling före och under vårdtiden, samt Aktuell nutritionsordination, dvs. typ av behandling och beräknat energibehov 9

10 Ätande Beskrivning av individens behov av ätstödjande åtgärder, samt Särskilda riktlinjer för att förebygga aspiration/kvävning Sammanfattning Sammanfattning av ät- och nutritionsproblem, samt Sammanfattning av åtgärder och given nutritionsbehandling och dess effekter Uppföljning Uppgift om när nutritionsbehandlingen bör utvärderas och av vem Informationsöverföring Många personer behöver nutritionsbehandling under lång tid, ibland livslångt. Det är viktigt att all information kring vårdtagarens nutrition och pågående nutritionsbehandling rapporteras till nästa vårdgivare genom en kostbehandlingsplan (Bilaga 6). Referenslista Abrahamsson L et al. (red) (2006): Näringslära för högskolan. Femte upplagan Liber AB Grimby A, Grimby G. (red) 2001: Åldrandets villkor. Studentlitteratur, Lund Kost- och Nutritionspolicy, 2010: Arvika Livsmedelsverket (2001): Mat och kostbehandling för äldre. Livsmedelsverket, Uppsala Livsmedelsverket (2003): Mat och näring för sjuka inom vård och omsorg. Livsmedelsverket, Uppsala Livsmedelsverket (2011): Råd om bra mat i äldreomsorgen. Livsmedelsverket, Uppsala Näring och Ätande Handbok för kommunal, sluten och öppen hälso- och sjukvård i Nordöstra Skåne (2008): Nätverket för Ätande och Näring, Nordöstra Skåne (NÄVER) SNR (2004): Svenska Näringsrekommendationer. Livsmedelsverket, Uppsala Ödlund Olin A et al. (1996): Energy-enriched hospital food to improve energy intake in elderly patients. Journal of parenteral and enteral nutrition, 20, Tips om webbadresser: (Livsmedelsverket) Rapport (Socialstyrelsens webbplats) 10

11 11

12 12

13 13

14 14

15 15

16 16

17 17

18 18

19 19

20 Bromölla kommun Besöksadress: Kommunhuset, Storgatan 43 Adress: Box 18, Bromölla Tel: Fax: E-post: Webb:

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN Bilaga till kostpolicyn RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN NÄRING MÅLTIDEN Måltiderna ska vara utformade enligt de svenska näringsrekommendationerna för äldre. Måltidernas närings- och energiinnehåll är viktigt

Läs mer

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG Inom Vård och omsorg ska mat och näring ses som en integrerad del av omvårdnaden. Alla matgäster ska känna sig trygga i att maten som serveras inom äldreomsorgen och LSS-verksamheten

Läs mer

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG Mat är en förutsättning för att vi ska må bra. En måltid ska ge tillfälle till njutning och att man ska få den energi och de näringsämnen man behöver. Behovet av näring och

Läs mer

Kostpolicy. inom äldreomsorgen

Kostpolicy. inom äldreomsorgen Kostpolicy inom äldreomsorgen Alla matgäster, men även anhöriga, ska känna en trygghet i att det serveras välsmakande och näringsriktigt väl sammansatt kost inom Södertälje kommuns måltidsverksamheter.

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT 1(11) Hammarö 2008 RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT Antagen av servicenämnden 2008 2(11) Inledning Mat är ett av livets glädjeämnen. Maten är för många dagens höjdpunkt och innebär inte bara njutning

Läs mer

Kostpolitiskt program för Sävsjö kommun Antaget av kommunfullmäktige 2013-05-20, 61

Kostpolitiskt program för Sävsjö kommun Antaget av kommunfullmäktige 2013-05-20, 61 Kostpolitiskt program för Sävsjö kommun Antaget av kommunfullmäktige 2013-05-20, 61 F Framtaget av Anneli Tellmo Jung, chef för kommunal service i Sävsjö kommun 1 Innehållsförteckning 1. Inledning.3 2.

Läs mer

Riktlinjer för kost och goda matvanor inom äldreomsorgen

Riktlinjer för kost och goda matvanor inom äldreomsorgen Äldreomsorgen Riktlinjer för kost Caroline Axelsson Socialnämnden beslut april 2006, Sn 06.132- Tel nr 10 58 68 730 Rev 2011-09-23 Rev 2012-09-03 1 (6) Riktlinjer för kost och goda matvanor inom äldreomsorgen

Läs mer

Kostpolicy för Gnosjö kommun

Kostpolicy för Gnosjö kommun Kostpolicy för Gnosjö kommun Antagen av kommunfullmäktige 2015-06-25 94 Varför en kostpolicy? För enhetliga riktlinjer för verksamheterna inom äldreomsorg och skolorna Stöd för brukare, anhöriga, elever,

Läs mer

Nutritionspolicy för Kiruna Kommun

Nutritionspolicy för Kiruna Kommun Nutritionspolicy för Kiruna Kommun Reviderad 090505,110318,111114 och 131009 av Britt-Marie Hannu, MAS Innehåll: Sida: Inledning 2 Lagar och föreskrifter 2 Ansvar 3-4 Dokumentation 4 Daglig aktivitet 4

Läs mer

Förebygga och behandla undernäring

Förebygga och behandla undernäring SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson 2014-08-27 Förebygga och behandla undernäring God hälsa och livskvalitet förutsätter ett gott näringstillstånd. Kosten är ett viktigt

Läs mer

Regler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen

Regler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen Regler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen the022 2008 11 26 Syfte Vid all vård av sjuka personer är maten i sig en del av behandlingen och omvårdnaden. Detta dokument syftar till

Läs mer

Kostprogram för Karlsborgs kommun 2011-2014

Kostprogram för Karlsborgs kommun 2011-2014 Kostprogram för Karlsborgs kommun 2011-2014 Fastställd av kommunfullmäktige 2011-06-27 Innehållsförteckning Inledning 4 Hälsa 4 Miljö 4 Kostkvalitet 4 Mål 5 Vård och omsorg 5 Måltidsordning 5 Energifördelning

Läs mer

Vid ett body mass index som understiger 22 anses en risk för undernäring för personer över 70 år föreligga och fortsatt riskbedömning ska ske.

Vid ett body mass index som understiger 22 anses en risk för undernäring för personer över 70 år föreligga och fortsatt riskbedömning ska ske. MAS Riktlinje Riktlinje för arbete med nutrition Inledning Enligt Hälso- och sjukvårdslagen ska vården bedrivas så att den uppfyller kraven på god vård. Det innebär att vården ska vara av god kvalitet,

Läs mer

Kostriktlinjer för socialförvaltningen

Kostriktlinjer för socialförvaltningen Kostriktlinjer för socialförvaltningen Större andel vegetabilier Kostavdelningen reviderar sina recept samt matsedlar för att få en större mängd vegetabilier. Socialförvaltningen främjar möjligheten att

Läs mer

Kost- och Nutritionsriktlinjer inom Äldreomsorgen

Kost- och Nutritionsriktlinjer inom Äldreomsorgen Kost- och Nutritionsriktlinjer inom Äldreomsorgen Innehållsförteckning Bakgrund 1 Matsedel 1-2 Konsistensanpassad kost 3 Specialkost 3 Måltidsordning och nattfasta 4 Måltidsmiljö 4-5 Riskbedömning, utredning

Läs mer

Riktlinjer kost och nutrition för äldreomsorgen i Kungälvs kommun

Riktlinjer kost och nutrition för äldreomsorgen i Kungälvs kommun 2012-05-29 Riktlinjer kost och nutrition för äldreomsorgen i Kungälvs kommun Syfte Det här dokumentet är framtaget i syfte att ge riktlinjer för att uppfylla de mål som finns angivna i Kungälvs kommuns

Läs mer

Nutritionsproblem och åtgärder

Nutritionsproblem och åtgärder Nutritionsproblem och åtgärder RCC-Utbildningsdag Maria Röjeteg och Kristina Öhlén leg dietister Kirurgklinikens dietister, Västmanlands sjukhus Västerås Kirurgdietisterna i Västerås arbetar mot: Kirurgklinikens

Läs mer

45029 JeanetteLövdin Hemgårdsköket. Kostpolitiska mål och riktlinjer för förskola, skola/skolbarnomsorg och äldreomsorg i Skinnskattebergs kommun.

45029 JeanetteLövdin Hemgårdsköket. Kostpolitiska mål och riktlinjer för förskola, skola/skolbarnomsorg och äldreomsorg i Skinnskattebergs kommun. Skinnskattebergs kommun 2011/11/07 Teknik och service 45029 JeanetteLövdin Hemgårdsköket Kostpolitiska mål och riktlinjer för förskola, skola/skolbarnomsorg och äldreomsorg i Skinnskattebergs kommun. Inledning.

Läs mer

KOST- OCH NUTRITIONSPROGRAM FÖR ÄLDREOMSORGEN I KUNGSBACKA KOMMUN 2010-10-27

KOST- OCH NUTRITIONSPROGRAM FÖR ÄLDREOMSORGEN I KUNGSBACKA KOMMUN 2010-10-27 KOST- OCH NUTRITIONSPROGRAM FÖR ÄLDREOMSORGEN I KUNGSBACKA KOMMUN 2010-10-27 Utges av Oktober 2010 Förord Kost- och nutritionsprogram upprättas för att kvalitetssäkra maten och nutritionsomhändertagande

Läs mer

MATEN. i Sjöbo kommun. Kostprogram. Förskola Skola Vård och Omsorg

MATEN. i Sjöbo kommun. Kostprogram. Förskola Skola Vård och Omsorg MATEN i Sjöbo kommun Kostprogram Förskola Skola Vård och Omsorg Kostprogram för Sjöbo kommun Inledning Huvudstrategin i folkhälsoarbetet bör vara insatser som gäller hela befolkningen och verka för minskade

Läs mer

Surahammars kommun Verksamheten för äldre och funktionshindrade NUTRITIONSPOLICY

Surahammars kommun Verksamheten för äldre och funktionshindrade NUTRITIONSPOLICY Surahammars kommun Verksamheten för äldre och funktionshindrade NUTRITIONSPOLICY En kvalitetssäkring av hela matkedjan September 2008 Innehåll: 2 Inledning... 3 Yrkesfunktioner och ansvar... 4 Krav på

Läs mer

Riktlinjer för kostpolicyn. Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun

Riktlinjer för kostpolicyn. Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun Riktlinjer för kostpolicyn Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun Innehåll Riktlinjer för kostpolicyn 1 Måltidens innehåll/måltidsordning 1 Planering av måltiderna 1 Inköp av livsmedel

Läs mer

Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre

Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre Måltiden har betydelse Våra måltider har stor betydelse. Det är säkert alla överens om. Näringsriktig mat ger energi och hälsa. God och

Läs mer

Kostpolicy för Uppvidinge kommun Barn, ungdomar, personer med funktionsnedsättning och äldre inom kommunal verksamhet

Kostpolicy för Uppvidinge kommun Barn, ungdomar, personer med funktionsnedsättning och äldre inom kommunal verksamhet Kostpolicy för Uppvidinge kommun Barn, ungdomar, personer med funktionsnedsättning och äldre inom kommunal verksamhet Policyn revideras varje mandatperiod Policy utarbetad i samarbete med representanter

Läs mer

Till vårdnadshavare 1

Till vårdnadshavare 1 1 Till vårdnadshavare Inledning Maten är ett av livets stora glädjeämnen. Måltiden ska engagera alla sinnen och vara en höjdpunkt på dagen, värd att se fram emot. Utgångspunkterna för riktlinjerna är att

Läs mer

KVALITETSKRAV GÄLLANDE HELDYGNSKOST SOM SERVERAS TILL ÄLDRE PÅ VÅRDBOENDE

KVALITETSKRAV GÄLLANDE HELDYGNSKOST SOM SERVERAS TILL ÄLDRE PÅ VÅRDBOENDE 2013-09-10 1 (5) KVALITETSKRAV GÄLLANDE HELDYGNSKOST SOM SERVERAS TILL ÄLDRE PÅ VÅRDBOENDE 1. LAGAR, FÖRESKRIFTER OCH TILLSYN Leverantör/entreprenör av kost skall följa de regelverk som stat och kommun

Läs mer

KOSTPOLICY RIKTLINJER FÖR KARLSTADS OCH HAMMARÖ KOMMUNALA GYMNASIESKOLOR VÅRT MÅL ÄR ATT DITT MÅL SKA BLI ETT BRA MÅL

KOSTPOLICY RIKTLINJER FÖR KARLSTADS OCH HAMMARÖ KOMMUNALA GYMNASIESKOLOR VÅRT MÅL ÄR ATT DITT MÅL SKA BLI ETT BRA MÅL KOSTPOLICY RIKTLINJER FÖR KARLSTADS OCH HAMMARÖ KOMMUNALA GYMNASIESKOLOR VÅRT MÅL ÄR ATT DITT MÅL SKA BLI ETT BRA MÅL ÖVERGRIPANDE MÅL Skollunch ska erbjudas utan avgift till alla elever som är antagna

Läs mer

NUTRITIONSPOLICY. Med riktlinjer och handlingsplan för särskilda boenden inom Karlshamns kommun

NUTRITIONSPOLICY. Med riktlinjer och handlingsplan för särskilda boenden inom Karlshamns kommun 2011 NUTRITIONSPOLICY Med riktlinjer och handlingsplan för särskilda boenden inom Karlshamns kommun INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning Sid 1 2. Syfte 1 3. Målsättning 2 4. Ansvar och yrkesfunktioner 3-5

Läs mer

Nutrition. Lokalt vårdprogram. Vård och Omsorgsboende. Äldreförvaltningen Sundbyberg Indikator Äldreförvaltningen. Referensdokument 2015-08-01

Nutrition. Lokalt vårdprogram. Vård och Omsorgsboende. Äldreförvaltningen Sundbyberg Indikator Äldreförvaltningen. Referensdokument 2015-08-01 Referensdokument Dokumentnamn Lokalt vårdprogram för Sundbybergs Stad gällande Nutrition Äldreförvaltningen Sundbyberg Indikator Äldreförvaltningen Fastställd av/dokumentansvarig MAS/Dietist Processindikator

Läs mer

MAT OCH NÄRINGSGRUPPEN

MAT OCH NÄRINGSGRUPPEN NUTRITIONSPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG I OSBY KOMMUN 2011 Innehållsförteckning Bakgrund...4 Det normala åldrandet...4 Nutrition...4 Mat för äldre i Osby kommun...4 Vårdtagaren i centrum...4 Nutritionspolicy...5

Läs mer

Alla ska vi dö Men man ska inte behöva svälta ihjäl!

Alla ska vi dö Men man ska inte behöva svälta ihjäl! Alla ska vi dö Men man ska inte behöva svälta ihjäl! Anders Rhodin Gävle 2015-04-29 kommun 2 Gävle 2015-04-29 kommun 3 Gävle kommun 2015-04-29 5 Varför är maten betydelsefull? Fysiologiskt kroppsligt

Läs mer

Mål och riktlinjer. För kvalité och service avseende kost inom äldre- och handikappsomsorgen i Gislaveds kommun

Mål och riktlinjer. För kvalité och service avseende kost inom äldre- och handikappsomsorgen i Gislaveds kommun Socialförvaltningen Stortorget 1 332 80 Gislaved www.gislaved.se 2009 Gislaveds kommun, foto: smålandsbilder.se, layout: Kalle Brandstedt Mål och riktlinjer För kvalité och service avseende kost inom äldre-

Läs mer

Kostservice. Kostpolicy för barnomsorg, skola/fritidshem och äldreomsorg i Mariehamns stad

Kostservice. Kostpolicy för barnomsorg, skola/fritidshem och äldreomsorg i Mariehamns stad 1/6 Kostservice 28.05.2014 STYRDOKUMENT För Mariehamns Stad Kost och lokalservice Kostpolicy för barnomsorg, skola/fritidshem och äldreomsorg i Kostpolicy och givna riktlinjer är avsedda för måltider inom

Läs mer

Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka. Sektionen för Klinisk Nutrition Anna-Karin Andersson, dietist

Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka. Sektionen för Klinisk Nutrition Anna-Karin Andersson, dietist Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka Syfte med kostbehandlingen: Tillgodose vätske- energi och näringsbehov Minimera risken för felsväljning kopplad till bolusmängd, vätskan

Läs mer

1(12) KOSTPOLICY FÖR FÖRSKOLA OCH SKOLA. Kostservice 2014-12-01

1(12) KOSTPOLICY FÖR FÖRSKOLA OCH SKOLA. Kostservice 2014-12-01 1(12) KOSTPOLICY FÖR FÖRSKOLA OCH SKOLA Kostservice 2014-12-01 2(12) Mat och måltider är centrala i våra liv, som njutning, en källa till glädje, som mötesplats och kulturbärare. Våra matvanor har också

Läs mer

Kostpolicy. inom förskola, grundskola och gymnasieskola

Kostpolicy. inom förskola, grundskola och gymnasieskola Kostpolicy inom förskola, grundskola och gymnasieskola Alla matgäster, men även vårdnadshavare, ska känna en trygghet i att det serveras välsmakande och näringsriktigt väl sammansatt kost inom Södertälje

Läs mer

2015-01-01. Riktlinjer för kost inom förskola och skola

2015-01-01. Riktlinjer för kost inom förskola och skola 2015-01-01 Riktlinjer för kost inom förskola och skola 1 Innehållsförteckning Inledning 3 Syfte 3 Ansvarsfördelning 3 Mat och hälsa 3 Val av livsmedel 4 Specialkost 6 Måltidsmiljö och bemötande 6 Miljöaspekter

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5)

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5) FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5) M. 3.3 RIKTLINJER FÖR KOST INOM FÖRSKOLA OCH SKOLA Inledning Maten som serveras ska vara god, säker och näringsriktig. Måltiderna ska vara trivsamma och ge barnen en positiv upplevelse.

Läs mer

Goda råd vid tugg- och sväljsvårigheter

Goda råd vid tugg- och sväljsvårigheter Goda råd vid tugg- och sväljsvårigheter Den här broschyren ger en kort introduktion till området dysfagi. Huvuddelen av broschyren ägnas åt enkla råd och tips på hur man kan underlätta för patienter med

Läs mer

Bra mat i äldreomsorgen

Bra mat i äldreomsorgen Bra mat i äldreomsorgen LIVSMEDELS VERKET Kommunen Inledning Dessa råd vänder sig främst till dig som arbetar på kommunal nivå med exempelvis styrdokument, som sitter i den nämnd som ansvarar för maten

Läs mer

Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior

Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior S.M.A.R.T S.M.A.R.T är ett koncept framtaget av Stockholms läns landsting, centrum för folkhälsa, tillämpad näringslära samt Konsumentverket.

Läs mer

Svårt att tugga och svälja - Konsistensanpassad mat. Wasty Klasson Kostekonom [2004-09-17]

Svårt att tugga och svälja - Konsistensanpassad mat. Wasty Klasson Kostekonom [2004-09-17] Svårt att tugga och svälja - Konsistensanpassad mat Wasty Klasson Kostekonom [2004-09-17] 2004-09-17 1 Svårt att tugga och svälja - Konsistensanpassad mat Vi behöver alla energi och näring i tillräcklig

Läs mer

Riktlinjer för kost och måltider i kommunala verksamheter i Västerviks kommun 2009-2015

Riktlinjer för kost och måltider i kommunala verksamheter i Västerviks kommun 2009-2015 Riktlinjer för kost och måltider i kommunala verksamheter i Västerviks kommun 2009-2015 Del 2 Reviderad 2013 På uppdrag av tekniska nämnden har en livsmedels- och måltidspolicy samt riktlinjer för Västerviks

Läs mer

KOSTPROGRAM. För verksamheter inom Vård och Omsorg i Kungsörs kommun. Socialnämnden. Reviderad 2010-06-07 Lillvor Gustafsson, legitimerad dietist

KOSTPROGRAM. För verksamheter inom Vård och Omsorg i Kungsörs kommun. Socialnämnden. Reviderad 2010-06-07 Lillvor Gustafsson, legitimerad dietist KOSTPROGRAM För verksamheter inom Vård och Omsorg i Kungsörs kommun Socialnämnden Reviderad 2010-06-07 Lillvor Gustafsson, legitimerad dietist Innehåll Inledning 3 Kostens betydelse 4 Etik och ätande 4

Läs mer

Handlingsplan vid nutritionsbehandling/undernäring

Handlingsplan vid nutritionsbehandling/undernäring Handlingsplan vid nutritionsbehandling/undernäring December 2009 Handlingsplan vid nutritionsbehandling/undernäring STEG 1. Gör en kostregistering och inventera bakgrund. STEG 2. Normalkost med förstärkta

Läs mer

Organisation Kvalitet

Organisation Kvalitet 1(6) 2(6) I Svedala kommun är maten alltid viktig. Mat tillhör livets glädjeämnen och angår oss alla, den har stor betydelse ur många aspekter. Den är helt nödvändig, i rätt mängd och rätt sammansättning,

Läs mer

Måltidssituationen för personer med demenssjukdom

Måltidssituationen för personer med demenssjukdom Måltidssituationen för personer med demenssjukdom ABF-huset 12 november 2014 Birgitta Villner Gyllenram Birgitta.villner.gyllenram@aldrecentrum.se Demenssjukdomar Två sjukdomar står för ca 90 % av samtliga

Läs mer

Bra mat i äldreomsorgen

Bra mat i äldreomsorgen Bra mat i äldreomsorgen LIVSMEDELS VERKET Verksamhetsansvariga Biståndshandläggare Att anpassa måltiderna efter den äldres önskemål kan innebära att respektera kulturella högtider, smak och tradition.

Läs mer

Nutritionspolicy. Med riktlinjer och handlingsplan för särskilda boenden. (Anpassas efter respektive verksamhet) 1 (26)

Nutritionspolicy. Med riktlinjer och handlingsplan för särskilda boenden. (Anpassas efter respektive verksamhet) 1 (26) Innehållsansvarig Annika Wahlqvist Datum 2014-10-17 Sid. 1 (26) Nutritionspolicy Med riktlinjer och handlingsplan för särskilda boenden (Anpassas efter respektive verksamhet) 2 (26) Innehållsförteckning

Läs mer

Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior

Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior S.M.A.R.T S.M.A.R.T är ett koncept framtaget av Stockholms läns landsting, centrum för folkhälsa, tillämpad näringslära samt Konsumentverket.

Läs mer

Rutin för kost och nutrition

Rutin för kost och nutrition 1(10) SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 150401 Gäller från och med: 150401 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Jeanette Brink, MAS

Läs mer

Mat och måltid i fokus. för hemtjänst och LSS-verksamhet

Mat och måltid i fokus. för hemtjänst och LSS-verksamhet Mat och måltid i fokus för hemtjänst och LSS-verksamhet Innehåll Maten och näringens betydelse för kroppen...3 Energi och näring... 3 Kort om några näringsämnen... 4 Vid särskilda behov...7 Allergi och

Läs mer

l a Kostpolicy för vård och omsorg Vetlanda kommun

l a Kostpolicy för vård och omsorg Vetlanda kommun ! Ma lla e j f d ö r ä l a g t Kostpolicy för vård och omsorg Vetlanda kommun Innehållsförteckning Inledning... 2 Syfte... 2 Lagar och föreskrifter... 3 Ansvar... 3 Samverkan... 6 Matens kulinariska värde...

Läs mer

Förslag till Kostpolicy för Trelleborgs kommun

Förslag till Kostpolicy för Trelleborgs kommun Servicenämnden 2013 / 30 1 (5) Datum 2013-03-12 Förslag till Kostpolicy för Trelleborgs kommun Vision Trelleborgs kommun ska erbjuda matgästerna lustfyllda måltider, lagade av bra råvaror som ger god hälsa

Läs mer

KOSTRIKTLINJER FÖR SÄKRARE NUTRITION HOS BRUKARE I PARTILLE KOMMUNS ÄLDREBOENDE, KORTTIDSENHETEN OCH HEMTJÄNST

KOSTRIKTLINJER FÖR SÄKRARE NUTRITION HOS BRUKARE I PARTILLE KOMMUNS ÄLDREBOENDE, KORTTIDSENHETEN OCH HEMTJÄNST DNR: VON 2007:132 KOSTRIKTLINJER FÖR SÄKRARE NUTRITION HOS BRUKARE I PARTILLE KOMMUNS ÄLDREBOENDE, KORTTIDSENHETEN OCH HEMTJÄNST Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2008-11-05 Arbetsgrupp Inom Nutritionsprojektet

Läs mer

2013-11-26 Bilaga 1. Mellanmål 390 kcal Förskola 1-5 år Frukost 300 kcal

2013-11-26 Bilaga 1. Mellanmål 390 kcal Förskola 1-5 år Frukost 300 kcal SoT, Måltid Näring Samtliga normalkostens matsedlar är näringsbedömda i webbaserade verktyget Skolmat Sverige, såväl lunch som frukost och mellanmål. Måltiderna är också näringsberäknade så att de energimässigt

Läs mer

Kostpolicy för Falköpings kommun. Mat och måltider

Kostpolicy för Falköpings kommun. Mat och måltider Kostpolicy för Falköpings kommun Mat och måltider Falköpings kommun och maten Här i Falköpings kommun är maten ett medel för att nå god och jämlik hälsa för kommunens invånare. Detta är i enlighet med

Läs mer

Måltidspolicy. Fastställt: 2013-10-24 125. Ansvar för revidering: kommunstyrelsen. Karlskrona kommun och dess bolag. Ersätter:

Måltidspolicy. Fastställt: 2013-10-24 125. Ansvar för revidering: kommunstyrelsen. Karlskrona kommun och dess bolag. Ersätter: Måltidspolicy Fastställt av: Kommunfullmäktige Fastställt: 2013-10-24 125 Ansvar för revidering: kommunstyrelsen Gäller för: Giltighetstid: Ersätter: Karlskrona kommun och dess bolag tills vidare Kostpolicy

Läs mer

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten Riktlinjerna är framtagna av Blåklintens styrelse i samråd med förskolechef, kostansvarig, kokerska, föräldrar och pedagoger. Mat är viktigt. Mat och måltider

Läs mer

Åtgärder för att motverka och behandla undernäring

Åtgärder för att motverka och behandla undernäring Åtgärder för att motverka och behandla undernäring Lund: Rebecka Persson/ Elisabet Johansson Ystad: Helena Pettersson Kristianstad: Therese Skog/ Carin Andersson Helsingborg: Angelica Arvidsson/ Jessica

Läs mer

NUTRITIONSMATERIAL SOM STÖD VID UTBILDNING

NUTRITIONSMATERIAL SOM STÖD VID UTBILDNING Förvaltningen Omsorg och Hälsa NUTRITIONSMATERIAL SOM STÖD VID UTBILDNING VARFÖR ÄR MATEN VIKTIG? Maten är ett av livets glädjeämnen. Maten ska engagera alla våra sinnen och vara en höjdpunkt på dagen

Läs mer

Redovisning av dietistmedverkan i enskilda ärenden 2009-2010

Redovisning av dietistmedverkan i enskilda ärenden 2009-2010 HEMVÅRDSFÖRVALTNINGEN Projekt: Beställare: Projektansvarig Uppdragstagare: Kost & Nutrition Maria Claes, MAS, Hemvårdsförvaltningen Pia Holmström, enhetschef, Hemvårdsförvaltningen Stina Grönevall, leg.dietist,

Läs mer

Utbildningar för personal inom äldreomsorgen i Stockholm stad

Utbildningar för personal inom äldreomsorgen i Stockholm stad Planera för våren 2013! Utbildningar för personal inom äldreomsorgen i Stockholm stad Äldrecentrum arrangerar i samarbete med äldreförvaltningen utbildningar med olika teman inom ämnesområdet nutrition,

Läs mer

Kostpolitiskt program

Kostpolitiskt program Kostpolitiskt program Antagen av kommunfullmäktige 2011-01-27 Struktur för kostpolitiskt program med policy och riktlinjer avseende kvalitet för måltider inom förskola, skola, vård och omsorg i Habo kommun

Läs mer

GERIATRISKT STÖD. Kost och nutrition Smått och gott

GERIATRISKT STÖD. Kost och nutrition Smått och gott GERIATRISKT STÖD Kost och nutrition Smått och gott Nutritionsdagen 30 april Nutritionsrådet Region Jämtland Härjedalen Nutrition vid sjukdom Ingvar Boseaus Hur identifierar, utreder och behandlar vid undernäring

Läs mer

SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN

SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN Regionledningen Skåne har beviljat projektmedel för samverkansprojekt Främja hälsosamma levnadsvanor

Läs mer

MAT, MÅLTIDER OCH MÅLTIDSMILJÖ FÖREBYGGANDE OCH BEHANDLING AV UNDERNÄRING

MAT, MÅLTIDER OCH MÅLTIDSMILJÖ FÖREBYGGANDE OCH BEHANDLING AV UNDERNÄRING RIKTLINJER FÖR MAT, MÅLTIDER OCH MÅLTIDSMILJÖ FÖREBYGGANDE OCH BEHANDLING AV UNDERNÄRING Äldreförvaltningen i Karlskrona kommun INNEHÅLLSFÖRTECKNING INRIKTNINGSMÅL:... 3 EFFEKTMÅL:... 3 ANSVARSFÖRDELNING...

Läs mer

Maten är bara en del av måltiden. Herrljunga kommuns kostpolitiska program med handlingsprogram

Maten är bara en del av måltiden. Herrljunga kommuns kostpolitiska program med handlingsprogram Maten är bara en del av måltiden Herrljunga kommuns kostpolitiska program med handlingsprogram Det goda livet. Förord Enligt Utvecklingsplan Växtkraft 10 000 ska Herrljunga kommun 2020 vara en attraktiv

Läs mer

Tjänste- och servicekvalitet inom äldreomsorgen

Tjänste- och servicekvalitet inom äldreomsorgen Tjänste- och servicekvalitet inom äldreomsorgen Avsnitt: Kost som tillagas och serveras i särskilda boendeformer, dagcentraler och dagverksamhet Fastställt av socialnämnden 2012-02-29 KVALITETSKRAV FÖR

Läs mer

KOSTPOLICY. Antagen av kommunfullmäktige 95 2009-10-22

KOSTPOLICY. Antagen av kommunfullmäktige 95 2009-10-22 KOSTPOLICY Antagen av kommunfullmäktige 95 2009-10-22 Innehållsförteckning Inledning/Bakgrund 3 Syfte 3 Barnomsorg - o skola Mål 4 Styrdokument 4 Samverkan 5 Kostombudsträffar 5 Ansvarsfördelning 6 Matsedel

Läs mer

Äldre med malnutrition

Äldre med malnutrition Äldre med malnutrition Siv Eliasson Kurkinen Leg Dietist Geriatriskt kompetensbevis Äldre med malnutrition 1 Varför ska vi Screena för malnutrition? Geriatriskt kompetensbevis Äldre med malnutrition 2

Läs mer

Låten kunden vara med och bestämma vid måltider om plats, bordssällskap, dukning mm

Låten kunden vara med och bestämma vid måltider om plats, bordssällskap, dukning mm VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Tillsynsenheten Dietist Karlstad 2013-08-12 Information om förebyggande åtgärder i Senior alert Ätstödjande åtgärder Omgivningsanpassning för en individuell måltidssituation

Läs mer

KOSTPOLITISKT PROGRAM

KOSTPOLITISKT PROGRAM Hörby 2011-12-27 KOSTPOLITISKT PROGRAM Mål Riktlinjer Hörby kommun 242 80 Hörby Tel: 0415-180 00 Besöksadress: Ringsjövägen 4 Fax: 0415-181 08 social@horby.se www.horby.se 2 Kostpolitiskt program Inriktningsmål

Läs mer

Socialförvaltningen Hörby 2013-01-02 Kostenheten Eva Bramsvik Håkansson

Socialförvaltningen Hörby 2013-01-02 Kostenheten Eva Bramsvik Håkansson Socialförvaltningen Hörby 2013-01-02 Kostenheten Eva Bramsvik Håkansson MATPROJEKT: Berikad mat för äldre. Äldreomsorgen är en växande sektor och att den utgör en stor kostnad. Vi blir äldre och det medför

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

Kostpolicy för Ronneby kommun. 1. Syfte. Bakgrund Matens betydelse mer än ett mål mat i Ronneby

Kostpolicy för Ronneby kommun. 1. Syfte. Bakgrund Matens betydelse mer än ett mål mat i Ronneby Författningssamling Kostpolicy Ronneby kommun Utgivare: Kommunledningsförvaltningen Gäller från: 2013-01-01 Antagen: KF 355/2012. Kostpolicy för Ronneby kommun Bakgrund Matens betydelse mer än ett mål

Läs mer

Kostpolitiskt program

Kostpolitiskt program Kostpolitiskt program för Katrineholms kommun Antaget i Katrineholms Kommunfullmäktige 2009-03-16 38 Text: Kostchef Camilla Wiström, Kostservice, i samarbete med Kommundietist Karin Engvall, Äldreomsorgen,

Läs mer

KOSTPOLICY KOSTPOLICY

KOSTPOLICY KOSTPOLICY KOSTPOLICY KOSTPOLICY 2013 Innehållsförteckning INLEDNING... 2 SYFTE... 3 MÅL... 3 RIKTLINJER... 3 Riktlinjer Förskola/Förskoleklass/Grundskola/Grundsärskola/ Fritidshem/Frivilliga Skolformer samt Gymnasiesärskola...

Läs mer

Lättuggad kost Konsistensanpassad kost

Lättuggad kost Konsistensanpassad kost Lättuggad kost Konsistensanpassad kost Lättuggad kost är lämplig till patienter med lätta tugg- och sväljsvårigheter, den passar även till patienter med motoriska problem eller orkeslöshet. Den lättuggade

Läs mer

för Göteborgs Stad För förskolor, grund- och gymnasieskolor, särskilt boende samt mat i det egna hemmet.

för Göteborgs Stad För förskolor, grund- och gymnasieskolor, särskilt boende samt mat i det egna hemmet. för Göteborgs Stad För förskolor, grund- och gymnasieskolor, särskilt boende samt mat i det egna hemmet. Måltidsprogrammet för Göteborgs Stad är framtaget på uppdrag och beslutat av Göteborgs kommunfullmäktige

Läs mer

Vad gör en dietist inom barnhabiliteringen?

Vad gör en dietist inom barnhabiliteringen? Vad gör en dietist inom barnhabiliteringen? Anette Ekelund leg.dietist Innehåll Habilitering och Hälsa Målgrupp Tillväxt Dietistens roll Nutritionsvårdsprocessen Habiliteringens barn och ungdomar Patientexempel

Läs mer

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter. 1 Svar lämnat 2011-04-29 av: Nutritionsnätet för sjuksköterskor/ann Ödlund Olin Svensk sjuksköterskeförening/eva Törnvall Handläggare: Karin Josefsson, Svensk sjuksköterskeförening,. Dnr 12/01/11 Remiss

Läs mer

Riktlinjer för kost, nutrition och måltidsordning på särskilda boenden i Timrå kommun

Riktlinjer för kost, nutrition och måltidsordning på särskilda boenden i Timrå kommun β Riktlinjer för kost, nutrition och måltidsordning på särskilda boenden i Timrå kommun Timrå 2007-05-30 Birgitta Andersson Ulrica Hedlund Lena Karlstedt SAMMANFATTNING Äldreomsorgens verksamhetschef och

Läs mer

Energi- och fiberrik.

Energi- och fiberrik. Kompletta näringsdrycker ( mjölklika ) (Undantag: och Extra) Fresenius Fresubin energy kcal/100 Lämplig för personer med dålig aptit, ökat energibehov och som riskerar malnutrition (undernäring). Energy

Läs mer

Riktlinjer för kost i skola, fritidshem och fritidsklubb i Västerviks kommun

Riktlinjer för kost i skola, fritidshem och fritidsklubb i Västerviks kommun Riktlinjer för kost i skola, fritidshem och fritidsklubb i Västerviks kommun Livsmedelsverkets kostråd i Bra mat i skolan ligger till grund för kommunens riktlinjer. Måltiderna i skolan är mycket viktiga

Läs mer

KVALITETSHANDBOK KOST OCH NUTRITION

KVALITETSHANDBOK KOST OCH NUTRITION BILAGA 13 2006-04-04/IA KVALITETSHANDBOK KOST OCH NUTRITION Inom Äldreförvaltningen i Karlskrona kommun Godkänd av Äldrenämnden 2006-05-31, 54 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid Inledning 3 Målen för måltidsverksamheten

Läs mer

Mat vid palliativ sjukdom -lust eller tvång. Dietist Petra Sixt

Mat vid palliativ sjukdom -lust eller tvång. Dietist Petra Sixt Mat vid palliativ sjukdom -lust eller tvång Dietist Petra Sixt Mottagning för palliativ onkologisk kirurgi Forskningsbaserad mottagning Cancerkakexistudie Smärtstudie Insulinstudie Mätning av behandlingseffekt

Läs mer

Bra mat för seniorer

Bra mat för seniorer Bra mat för seniorer Tips på hur du bör äta för att må bra på äldre dar. Vacker, god och energirik mat är bra mat! Ät den mat du tycker om! Variera livsmedelsvalet! Behov av mat för äldre Med ökad ålder

Läs mer

Fakta om maten på sjukhus i Stockholms län

Fakta om maten på sjukhus i Stockholms län Landstingsstyrelsens förvaltning PM 1 (7) Fakta om maten på sjukhus i Stockholms län Utgångspunkter Följande beskrivning gäller kostupphandlingens fas ett, som berör kostförsörjningen vid Karolinska i

Läs mer

Äldreomsorgskontoret. Projektrapport. Ökad matlust och upplevelse i matsituationen. Lars Ekström 2010-11-01

Äldreomsorgskontoret. Projektrapport. Ökad matlust och upplevelse i matsituationen. Lars Ekström 2010-11-01 Äldreomsorgskontoret Projektrapport Ökad matlust och upplevelse i matsituationen Lars Ekström 2010-11-01 Inledning När vi talar om mat till äldre hamnar alltid näringsriktig mat högst upp på listan, samma

Läs mer

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa SID 1 (12) Ansvarig för rutin medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2014-07-08 Revideras 2016-07-15 Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa Innehåll: Riktliner

Läs mer

Till Dig som har Matdistribution. Matens betydelse för Dig

Till Dig som har Matdistribution. Matens betydelse för Dig April 2011 Till Dig som har Matdistribution N Ä V E R N ordöstra Skåne Efter önskemål från äldre personer i vår kommun, kommer här det första informationsbladet som handlar om mat. Denna gång med temat

Läs mer

KOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276

KOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276 KOL Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276 KOL Viktförlust Nedsatt lungfunktion Minskad fysisk aktivitet Förlust av fettmassa Förlust av andningsmuskulatur Förlust av annan

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING sidan Allmänt om nutrition 3. Ansvar 3 Patientansvarig läkare 3 Sjuksköterskan 3 Omsorgspersonal 3 Kostchefen 3

INNEHÅLLSFÖRTECKNING sidan Allmänt om nutrition 3. Ansvar 3 Patientansvarig läkare 3 Sjuksköterskan 3 Omsorgspersonal 3 Kostchefen 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING sidan Allmänt om nutrition 3 Ansvar 3 Patientansvarig läkare 3 Sjuksköterskan 3 Omsorgspersonal 3 Kostchefen 3 Bedömning 4 Dokumentation vid nutritionsproblem 4 Uppgifter som skall

Läs mer

RIKTLINJER FÖR FÖRSKOLA OCH SKOLA

RIKTLINJER FÖR FÖRSKOLA OCH SKOLA Bilaga till kostpolicyn RIKTLINJER FÖR FÖRSKOLA OCH SKOLA NÄRING MÅLTIDEN Måltider ska vara näringsriktig sammansatt kost av god kvalitet utformade enligt de svenska näringsrekommendationerna. En rullande

Läs mer

Förskolans mat Verksamhetsplan för köket

Förskolans mat Verksamhetsplan för köket Förskolans mat Verksamhetsplan för köket 2014-2015 Innehåll Förskolans visioner och arbete runt måltiderna... 3 Bra principer för maten... 4 Ekologiska råvaror... 4 Sockerpolicy... 4 Saltpolicy... 5 Kontinuerliga

Läs mer

Lev livet med Liva Energi

Lev livet med Liva Energi Lev livet med Liva Energi Liva Energi: Lätt att servera gott att äta Smaker som äldre uppskattar Extra energi är enklare än du tror Kan motverka undernäring Undernäring är ett stort problem bland många

Läs mer

Kostpolicy på Ängdala Skolor

Kostpolicy på Ängdala Skolor Kostpolicy på Ängdala Skolor Syfte och bakgrund. I en strävan att ge er en insikt i vår verksamhet upprättar vi en kostpolicy. Ett tydligt dokument som man lätt kan följa för att bl.a. säkerställa att

Läs mer