Foto: Anne Dillner/BIldarkivet.se. Kost- och nutritionspolicy för äldreomsorgen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Foto: Anne Dillner/BIldarkivet.se. Kost- och nutritionspolicy för äldreomsorgen"

Transkript

1 Foto: Anne Dillner/BIldarkivet.se Kost- och nutritionspolicy för äldreomsorgen

2 2

3 Kost- och nutritionspolicy för äldreomsorgen I Bromölla kommun serveras dagligen ca 2400 måltider inom den kommunala verksamheten. En bra måltidsverksamhet inom äldreomsorgen är av stor vikt dels för främjandet av den nationella folkhälsan och dels för den enskilde individens välbefinnande (Livsmedelsverket 2011). Syfte med en kost- och nutritionspolicy - att klargöra rättigheter och ansvar kring måltids- och kostfrågor i kommunen - att tydliggöra vilka krav och förväntningar som är realistiska att ställa på måltider och situation runt måltiden - att underlätta och ge förutsättningar för att erbjuda likvärdiga måltider vad gäller innehåll och omfattning. - att använda måltiden som en viktig del i verksamheterna ur både ett hälsomässigt och socialt perspektiv - att måltiden ses som ett lustfyllt inslag och inte enbart som ett kaloriintag Målsättning Målsättningen med en kost- och nutritionspolicy är att de som på något sätt arbetar med kommunens måltidsverksamhet ska ha en enhetlig syn på verksamheten. Policyn ska verka som ett stöd för personal, vårdtagare, närstående och politiker. - bidra till vårdtagarnas välbefinnande, hälsa och utveckling genom att servera vällagad och näringsriktig mat av god kvalitet i en lugn och trevlig miljö - att med ett förebyggande synsätt minska risken för undernäring samt felnäring bland vårdtagare och säkra en näringstillförsel som är anpassad till individens sjukdomstillstånd och behov. Policyn riktar sig i första hand till äldre vårdtagare då förmågan att äta, resorbera och metabolisera energi- och näringsämnen påverkas av åldrandet. Förändringar i aptit och ätförmåga hos äldre personer gör ett otillräckligt matintag och avmagring/undernäring till det dominerande nutritionsproblemet. Det gäller särskilt om åldrandet förenas med sjukdom (Livsmedelsverket 2011). Mat är näring för kroppen men bara om den hamnar i magen. För att hamna i magen är det viktigt att beakta njutning och måltidsglädje samt önskemål och behov hos den enskilda vårdtagaren (Kost- & Nutritonspolicy, Arvika, 2010) Ansvar Kommunfullmäktige - tar beslut om övergripande inriktning och policy för verksamhetens kvalitet. Verksamheten för vård och omsorg - ansvarar för att verksamheten bedrivs i överensstämmelse med de mål och riktlinjer som fastställts av kommunfullmäktige. Enhetschef - varje chef för respektive verksamhet ansvarar för att policyn följs. Personalens ansvar är: - att aktivt arbeta för att måltiderna blir en integrerad del av verksamheten. - att sprida information om vikten av att äta rätt ur ett hälsomässigt perspektiv samt att få en positiv inställning till måltiden ur ett socialt perspektiv. - att föra en positiv dialog kring maten och måltidssituationen. - att uppmärksamma när någon vårdtagare riskerar att drabbas av undernäring samt följa de åtgärder/den ordination som beslutats av sjuksköterska, dietist eller läkare. Kost- och Nutritionspolicyn bör kontinuerligt revideras enligt gällande lagar och förordningar. 3

4 Mat och hälsa Nationella riktlinjer Sölvesborg-Bromölla Kommunalförbunds Måltidsverksamhet ska bidra till vårdtagarnas hälsa och utveckling/rehabilitering genom att erbjuda en kost som tillgodoser olika gruppers behov av energi och näring enligt gällande nationella riktlinjer. Måltiderna ska vara en betydelsefull del i behandling och rehabilitering, engagera alla sinnen och vara höjdpunkter värda att se fram emot under dagen (Svenska Näringsrekommendationer (SNR) 2004). Nationella riktlinjer finns utarbetade i - Mat och kostbehandling för äldre (Livsmedelsverket 2001) - Mat och Näring för sjuka inom vård och omsorg (Livsmedelsverket 2003) - Råd om bra mat i äldreomsorgen (Livsmedelsverket 2011) De nationella riktlinjerna ska ligga till grund vid planering och tillagning av samtliga måltider. Flera studier lyfter fram att äldre tycker att det är viktigt att matens kvalitet är god, och som definition på god kvalitet beskrivs smak, doft och tillagningen av mat. (Livsmedelsverket 2011) Måltidsordning Dagens energi- och näringstillförsel bör fördelas jämnt över dagen och serveras på regelbundna tider. Enligt SNR ska dagens totala energiinnehåll för friska individer fördelas enligt följande: Frukost (morgonmål) 20-25% av dagsbehovet Lunch (mitt på dagen) 25-35% av dagsbehovet Middag (kvällsmål) 25-35% av dagsbehovet - Två eller tre mellanmål bör också ingå Rekommenderad måltidsordning för äldre Avvikelser från SNR:s måltidsordning, enligt ovan, finns för äldre. Dessa avvikelser innebär i korta drag att det krävs fler men mindre måltider serverade i tätare intervaller. Mellanmålets kvalitet blir då också alltmer betydelsefull för att kunna uppfylla krav på energi- och näringstillförsel. Se vidare under avsnitt om att förebygga undernäring. Vid heldygnsomsorg är det viktigt att nattfastan inte överstiger 11 timmar. För att tillgodose detta ska ett sent kvällsmål/ nattmål serveras vid kl , alternativt kan ett tidigt mellanmål/nattmål serveras den som vaknar på natten eller tidigt på morgonen. Måltid Tider Energifördelning % Morgonmål Vid önskemål/behov Frukost E % Mellanmål E % Middag E % Mellanmål E % Kvällsmat E % Kvällsmål E % Nattmål Vid önskemål/behov Energi och näringsinnehåll Hur mycket energi och näring man behöver beror på hur mycket man gör av med. Behovet påverkas bland annat av ålder, kön, kroppsstorlek och fysisk aktivitet. För friska individer är tallriksmodellens proportioner bra att se framför sig när man tar sin mat. Storleken på portionen anpassas efter det individuella energibehovet. 4

5 För sjuka äldre gäller att få i sig tillräckligt med energi utan att portionen blir för stor. Detta kräver att man energi- och protein berikar måltiderna t.ex. med smör och grädde. Matsedeln ska vara energi- och näringsberäknad samt överensstämma med de rekommendationer som finns i de nationella riktlinjerna för mat inom äldreomsorgen. Två olika kosttyper skall tillhandahållas; A-kost (allmän kost för sjuka) = normalkost, är den grundkost som skall gälla för vårdtagare inom kommunens särskilda boenden. E-kost (energität kost) ska tillgodose behovet av energi, protein och andra näringsämnen vid nedsatt aptit. Måltidens volym är minskad men med bibehållet näringsinnehåll. För många vårdtagare med kronisk sjukdom som utvecklar undernäring räcker inte dessa åtgärder för att kunna motverka försämringen. Ett viktigt komplement till maten blir då kosttillägg. Sjuksköterskan gör bedömning och ordinerar vilket tillägg som passar vårdtagaren bäst. Specialkoster Specialkost serveras till alla vid behov och kan beställas på någon av följande grunder: - Sjukdomsrelaterade skäl - Religiösa eller etiska skäl - Aversion mot vissa livsmedel eller maträtter Specialkoster ska tillredas avskilt från annan matlagning och specialkostprodukter förvaras avskilt från andra produkter. Innehållsdeklarationer ska noggrant kontrolleras. Denna form av behandling är oftast livslång och ordination och beställning utgår från dokumenterad diagnos och sjukdomsspecifika behov. Det är viktigt att vårdpersonal inhämtar korrekt information om vad vårdtagaren kan och inte kan äta. Exempel på specialkoster som tillagningsköken kan tillhandahålla: Glutenfri kost Laktosfri kost Mjölkproteinfri kost Proteinreducerad kost Dialyskost Fettreducerad kost Kost vid överkänslighet Vårdtagare som av etiska, kulturella eller religiösa skäl inte kan äta maten på den ordinarie matsedeln ska erbjudas anpassning av menyn, t ex fläskfri eller vegetarisk kost. Koster med avvikande konsistens Konsistensförändrad mat ska erbjudas den vårdtagare som av olika skäl har svårt att tugga eller svälja normalkost. Orsaken till behovet av konsistensanpassning varierar, t ex tuggproblem, bristande funktion, smärta eller förlamning i munhåla/svalg osv. Behovet av konsistensanpassad mat kan vara permanent eller övergående. Före varje ordination av förändrad konsistens bör en noggrann utredning göras så att rätt konsistens ordineras. Denna utredning görs av ansvarig sjuksköterska/dietist. En vårdtagares kostkonsistens får aldrig ändras utan föregående ordination av ansvarig sjuksköterska eller läkare. Följande konsistensanpassningar kan tillagningsköken tillhandahålla; Lättuggad kost (=grov paté) Timbalkost Gelékost Flytande kost (tunn alternativt tjockflytande) Tallriksmodellen Tallriksmodellen visar innehållet i en hel lunch eller kvällsmåltid och hur proportionerna bör vara mellan de olika delarna. 5

6 Tallriksmodell Tallriksmodell för sjuka äldre För sjuka äldre ska tallriksmodellens tre delar vara lika stora. Enligt rekommendationerna serveras som måltidsdryck standardmjölk. Val av livsmedel Mjölk- och mejeriprodukter Inom äldreomsorgen används standardprodukter till matlagning och som dryck standardmjölk. Bordsmargarin ska innehålla minst 70 % fetthalt samt ha en bra fettsammansättning (Livsmedelsverket, 2003). Bröd och gryn/flingor Välj gärna olika brödsorter från dag till dag (Livsmedelsverket, 2003). Fisk Fisk bör förekomma minst två gånger i veckan på matsedeln. Var tredje fiskservering bör vara fet fisk (Livsmedelsverket, 2003). Kött och charkprodukter Inom äldreomsorgen bör man sträva efter att kött som serveras är i sådan form att det är lätt att tugga och svälja (Livsmedelsverket, 2003). Grönsaker, frukt och bär Grönsaker och rotfrukter bör varieras och gärna väljas efter säsong, serveras kokta såväl som råa. Många äldre behöver också extra energi på grönsakerna i form av matfett eller grädde. Frukt och bär väljs efter tillgång och säsong. Kokt eller mixad frukt serveras till de vårdtagare som inte kan äta frukten hel eller rå (Livsmedelsverket, 2003). Dryck Många äldre saknar förmåga att känna törst. Det är därför viktigt att ofta erbjuda olika slags drycker för att undvika uttorkning (Livsmedelsverket, 2003). Måltidsservice Måltidsmiljö Måltiden är för de flesta äldre och/eller sjuka personer dagens höjdpunkt och bör engagera alla sinnen. I Livsmedelsverkets Vetenskapligt underlag för råd om bra mat i äldreomsorgen visar resultat att äldre tycker att rummet man äter i påverkar i allt från storlek till dukning. Måltidsmiljön kan alltså både främja och hindra ett ökat välbefinnande, ökat energiintag och viktförändring (Livsmedelsverket 2011). För att måltiden skall bli trevlig och stämningsfull för vårdtagaren krävs planering. Måltiden får aldrig bli rutinmässig och tillräckligt med tid måste avsättas för varje måltid. Måltiderna ska serveras i en inbjudande miljö där matsalen är ren och snygg. Vårdtagaren ska ha tillräckligt med tid för att äta i lugn och ro, utan en störande och högljudd omgivning. 6 Följande är viktigt för en bra måltidsmiljö: - Lugn miljö - Bra punktbelysning över matbord

7 - Inget störande arbete under måltiden - Färgat porslin där detta är möjligt - Personal som är behjälpliga med matning ska hjälpa en vårdtagare i taget - Servera maten på serveringsfat på bordet så att de vårdtagare som kan får ta sin mat själv - Vid servering ska maten läggas upp vackert på tallriken. Inget får blandas eller mosas utan att vårdtagaren först sett maten - Måltidssituationen ska utformas så likt en hemmiljö som möjligt - Om möjligt duka med fin servis och/eller fina servetter på helgdagar - Under hela måltiden ska vårdtagaren stå i centrum och utrymma för egna önskemål ska ges Bemötande För att främja aptit och matglädje är det viktigt att som vårdtagare få ett trevligt bemötande av den personal som ansvarar för servering av måltiden. Personalen ska ha kunskap om maten samt kunna svara på frågor om innehåll mm. Maten ska serveras på ett snyggt, prydligt och aptitretande sätt (Livsmedelsverket, 2011). Önskekost Vid speciella tillfällen ska önskekost kunna serveras i samråd med den enskilde och personal, t.ex. vid högtidsdagar. Matråd/köksträffar Lokala matråd inrättas inom Vård och omsorg för att diskutera matsedel, måltidsmiljö och aktiviteter kring måltiden. Utvärdering Måltidsverksamheten ska kontinuerligt utvärderas. Enkäter bör genomföras en gång om året. Kvalitetssäkring av måltidsverksamhet - Kontinuerlig kompetensutveckling erbjuds kökspersonal inom sitt område - Adekvat utbildning inom restaurang och storhushåll ska vara ett krav vid nyanställning av kökspersonal - Studiebesök i andra kök samt arbetsrotation medverkar till att kökspersonal blir insatt i flera arbetsområden och kan ersätta varandra vid behov - Vårdpersonal ska ha utbildning i livsmedelshygien samt enklare näringslära, servering och uppläggning Miljöaspekter Måltidsverksamhetens ambition ska vara så att i så hög utsträckning som möjligt använda ekologiskt och lokalt producerade livsmedel. Vid val av livsmedel är det nödvändigt att hålla sig inom livsmedelsupphandlingens ramar, lagen om offentlig upphandling, LOU. Krav som bör ställas vid upphandling och inköp av livsmedel Kvalitetskrav - Bra kvalitet på prefabricerade rätter, s.k. halvfabrikat. Halvfabrikat minimeras. - Inga onödiga tillsatser - Innehålls- och näringsdeklarerat - Ursprungsmärkning Miljökrav - Ekologiskt det nationella målet är att 25 % av livsmedlen, inom offentliga sektorn, är ekologiska år Kommunala delmål bör fastställas inför varje budgetår - Miljöpåverkande transporter, tillverkningsmetoder mm ska minimeras. 7

8 Lagar och förordningar SBKF är ansvarig för att vårdtagaren får säker mat och inte riskerar att bli sjuk på grund av felaktig hantering eller felmärkta livsmedel. Svensk livsmedelslagstiftning ställer krav inte bara på kökspersonal utan även på övrig personal som på olika sätt deltar i måltidssituationen. Måltidsverksamheten följer i all hantering av livsmedel livsmedelslagens krav och arbetar utifrån ett egenkontrollprogram för att förebygga hälsorisker och säkerställa renlighet och redlighet. Detta innebär bland annat att: Alla kommunala kök, även enhetens egna kök, skall ha ett egenkontrollprogram som är godkänt av miljökontoret Alla verksamheter och lokaler där oförpackade livsmedel hanteras ska vara godkända av miljökontoret Övriga verksamheter och lokaler där livsmedel hanteras/serveras regelbundet ska vara registrerade hos miljökontoret Transporter av färdiglagad mat ska ske enligt gällande lagstiftning All personal utbildas och informeras regelbundet om livsmedelshygien, livsmedelslagen och egenkontrollarbetet utifrån HACCP (Hazard Analysis Critical Control Points). Arbetsmiljölagen ställer krav på att verksamheten har god arbetsmiljö för såväl personal som matgäster. Rutiner för att förebygga och behandla undernäring Det är viktigt att vårdtagare som omotiverat går ner i vikt eller äter för lite i förhållande till sitt behov uppmärksammas tidigt. För att göra detta behövs goda rutiner för individuell bedömning av näringstillstånd och riktlinjer för individuell utredning och behandling (NÄVER, 2008). Förebygga Fysisk aktivitet förebygger förlust av muskelmassa och stimulerar aptiten. Fysisk aktivitet skyddar också mot frakturer, benskörhet, typ-två diabetes, stroke och hjärt- kärlsjukdom. Aktivitet ökar välbefinnandet, förbättrar den mentala hälsan samt minskar symtom på ängslan och depression (Abrahamsson et al. 2006). För vårdtagare med nedsatt fysisk funktion, sjukdomstecken eller resttillstånd av sjukdomsepisod kan professionell genomgång av möjliga aktiviteter vara nödvändig för att de ska hamna på lämplig aktivitetsnivå och bli medvetna om eventuella risker (Grimby & Grimby 2001). Patientansvarig sjuksköterskas ansvar: har det specifika omvårdnadsansvaret när det gäller vårdtagarens näringstillstånd och ska identifiera problem med matoch vätskeintag eller förmågan att äta. har ansvaret för att identifiera vårdtagare med risk för undernäring. har ansvar för att dokumentera nutritionstillstånd, åtgärder och uppföljning enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL). har ansvaret för ordination av A-kost, E-kost, olika konsistenser på kosten, berikningar och kosttillägg i samråd med läkare och/eller dietist. Det är viktigt att vårdtagaren har rättigheter att själv bestämma över de frågor som rör hans/hennes liv. Det innebär att en person har rätt att vägra ta emot det som erbjuds. Många äldre sjuka har ett stort behov av uppmuntran, hjälp och stöd vid måltiderna för att på ett optimalt sätt täcka sitt behov av energi och näring. Balansgången mellan att respektera autonomi och samtidigt försöka bidra till ett näringstillstånd kan vara svår. Det är av största vikt att alltid vara lyhörd och uppmärksam så att vårdtagaren inte upplever tvång eller påtryckning vid måltidssituationerna. Arbetsterapeut Ansvarar i samarbete med sjukgymnast för anpassning av sittandet Ansvarar för utprovning av lämpliga hjälpmedel som kan underlätta ätandet. Ansvarar för att ge personal information och kunskap om hur olika hjälpmedel används. 8 Sjukgymnast Ansvarar i samarbete med arbetsterapeut för att skapa goda fysiska förutsättningar för vårdtagaren att genomföra måltiden.

9 Ansvarar för att ge personalen information och kunskap om hur vårdtagaren bör sitta ergonomiskt för att kunna vara så delaktig som möjligt i måltidssituationen. Vårdpersonal/kontaktperson Se tidigare avsnitt om personalens ansvar Utföra riskbedömning, Mini Nutritional Assessment, (MNA) (Bilaga 1), enligt Senior Alert Måltidens betydelse som den fasta punkten i tillvaron ökar ofta när andra aktiviteter avtar. Måltidens värde kan inte överskattas och den har en viktig roll som källa till sociala kontakter och utgör en viktig händelse i det dagliga livet. Screening av risk för undernäring Det finns en mängd åtgärder som kan vidtas för att förbättra ätsituationen och födointaget. Energiberikad mat har visats vara effektivt för att förhindra en försämring av näringstillståndet (Ödlund Olin et al. 1996). Alla nyinflyttade vårdtagare inom kommunens särskilda boenden ska vid inflyttning genomgå en riskbedömning, MNA, av näringsintaget. Riskbedömningen utförs i samband med ankomst eller senast två veckor efter att inflyttning skett. I Bromölla kommun registreras riskbedömning även i Kvalitetsregistret, Senior Alert, där vårdtagaren tillfrågas om deltagande. Resultatet av screeningen skall också dokumenteras i patientjournal under sökordet prevention. Nutritionsutredning När riskbedömningen talar för undernäring ska en medicinsk och omvårdnadsmässig orsaksbedömning göras, bakomliggande orsaker utredas. Att identifiera: Bakomliggande tidigare okänd sjukdom såsom organsjukdomar, cancer, depression, diabetes, smärttillstånd, psykisk sjukdom, Planerad, pågående eller nyligen genomförd behandling såsom kirurgi, strålbehandling eller kemoterapi som påverkar näringsintag, energiomsättning eller metabolism, Medicinering som kan orsaka t.ex. illamående, muntorrhet, förstoppning eller diarré, Bristfälligt mun- och tandstatus, tuggsvårigheter (Bilaga 2 ROAG), Sväljningssvårigheter, som kan förekomma vid stroke, Morbus Parkinson, multipel skleros (MS), amyotrofisk lateralskleros (ALS) och andra neurologiska tillstånd och vid sjukdomar i matstrupen. Bedömning av logoped, undersökning av matstrupen och sväljningsfunktionen, t.ex. röntgen eller endoskopi och testmåltid görs vid behov, Mag- och tarmproblem såsom diarré, gaser eller förstoppning, Fysiska och funktionella hinder för att äta, t.ex. halvsidig förlamning efter stroke. Ätförmågan och orken att genomföra en hel måltid kan bedömas med instrument för observation under måltid (Bilaga 3 MEOF-II). Att föra noggrann mat- och vätskeregistrering (Bilaga 4) är det bästa sättet för få grepp om vad vårdtagaren faktiskt äter och dricker. Registreringen genomförs lämpligen under tre dagar för att få en bra bild över intaget. Notera vid vilka tidpunkter som mat/dryck ges. Lämpligt är att också göra en beräkning av energi- och vätskebehovet (Bilaga 5). Uppföljning och dokumentation Syftet med att följa och dokumentera omvårdnad och behandling är att värdera effekten av vidtagna åtgärder. Vikt- och ätsvårigheter ska följas upp regelbundet minst varannan månad eller anpassat till vårdtagarens sjukdomstillstånd. Bedöm om målet/målen med nutritionsbehandlingen behöver justeras eller om nya mål bör sättas upp. Bedömning av nutrition, ordinerade åtgärder och behandling samt resultat ska dokumenteras kontinuerligt i journalen. Informationen ska i aktuella fall innehålla: Näringstillstånd- och behov Bedömning av nutritionstillståndet, inklusive vikt och BMI vid vårdtillfället, Viktutveckling före och under vårdtiden, samt Aktuell nutritionsordination, dvs. typ av behandling och beräknat energibehov 9

10 Ätande Beskrivning av individens behov av ätstödjande åtgärder, samt Särskilda riktlinjer för att förebygga aspiration/kvävning Sammanfattning Sammanfattning av ät- och nutritionsproblem, samt Sammanfattning av åtgärder och given nutritionsbehandling och dess effekter Uppföljning Uppgift om när nutritionsbehandlingen bör utvärderas och av vem Informationsöverföring Många personer behöver nutritionsbehandling under lång tid, ibland livslångt. Det är viktigt att all information kring vårdtagarens nutrition och pågående nutritionsbehandling rapporteras till nästa vårdgivare genom en kostbehandlingsplan (Bilaga 6). Referenslista Abrahamsson L et al. (red) (2006): Näringslära för högskolan. Femte upplagan Liber AB Grimby A, Grimby G. (red) 2001: Åldrandets villkor. Studentlitteratur, Lund Kost- och Nutritionspolicy, 2010: Arvika Livsmedelsverket (2001): Mat och kostbehandling för äldre. Livsmedelsverket, Uppsala Livsmedelsverket (2003): Mat och näring för sjuka inom vård och omsorg. Livsmedelsverket, Uppsala Livsmedelsverket (2011): Råd om bra mat i äldreomsorgen. Livsmedelsverket, Uppsala Näring och Ätande Handbok för kommunal, sluten och öppen hälso- och sjukvård i Nordöstra Skåne (2008): Nätverket för Ätande och Näring, Nordöstra Skåne (NÄVER) SNR (2004): Svenska Näringsrekommendationer. Livsmedelsverket, Uppsala Ödlund Olin A et al. (1996): Energy-enriched hospital food to improve energy intake in elderly patients. Journal of parenteral and enteral nutrition, 20, Tips om webbadresser: (Livsmedelsverket) Rapport (Socialstyrelsens webbplats) 10

11 11

12 12

13 13

14 14

15 15

16 16

17 17

18 18

19 19

20 Bromölla kommun Besöksadress: Kommunhuset, Storgatan 43 Adress: Box 18, Bromölla Tel: Fax: E-post: Webb:

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN Bilaga till kostpolicyn RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN NÄRING MÅLTIDEN Måltiderna ska vara utformade enligt de svenska näringsrekommendationerna för äldre. Måltidernas närings- och energiinnehåll är viktigt

Läs mer

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG Inom Vård och omsorg ska mat och näring ses som en integrerad del av omvårdnaden. Alla matgäster ska känna sig trygga i att maten som serveras inom äldreomsorgen och LSS-verksamheten

Läs mer

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 469.1

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 469.1 Bromölla kommun KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 469.1 Antagen/Senast ändrad Gäller från Dnr Kf 2015-09-28 189 2015-09-29 2015/264 MÅLTIDSPOLICY Ett styrande och vägledande dokument för att kvalitetssäkra

Läs mer

KOST- OCH MÅLTIDSPOLICY

KOST- OCH MÅLTIDSPOLICY KOST- OCH MÅLTIDSPOLICY För vård- och omsorgsboende inom socialnämnden, Antagen av socialnämnden 2012-02-14, SN 29 Dnr 2012/25-735, Hid 2012.146 2 (5) INLEDNING En fullvärdig kost är en förutsättning för

Läs mer

Kostpolicy. Särskilt boende

Kostpolicy. Särskilt boende Kostpolicy Särskilt boende Inledning I Sollentuna kommun är vård- och omsorgsnämnden ansvarig för kommunens äldreomsorg. Nämndens värdegrund är att Alla ska ha förutsättningar för att leva sina liv med

Läs mer

LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (5)

LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (5) LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Gun-Britt Hedsten Vård- och omsorgsnämnden Riktlinjer för Vård- och omsorgsnämndens måltidsverksamheter Bakgrund Hos de flesta äldre människor minskar energiförbrukningen

Läs mer

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG Mat är en förutsättning för att vi ska må bra. En måltid ska ge tillfälle till njutning och att man ska få den energi och de näringsämnen man behöver. Behovet av näring och

Läs mer

Kostpolicy för Äldreomsorgen

Kostpolicy för Äldreomsorgen - KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 2012-02-07 Kostpolicy för Äldreomsorgen u:\soc\socialförvaltning\ledningssystem\pia och karin\dokument, orginal\kost\kos_kostpolicy.doc Kils kommun Postadress Besöksadress

Läs mer

Kostpolicy. - för verksamheten inom förskola, skola, matdistribution och restauranger för äldre samt gruppboende för äldre

Kostpolicy. - för verksamheten inom förskola, skola, matdistribution och restauranger för äldre samt gruppboende för äldre Kostpolicy - för verksamheten inom förskola, skola, matdistribution och restauranger för äldre samt gruppboende för äldre Antagen Kommunfullmäktige 2008-08-18 134 Reviderad Kommunfullmäktige 2012-12-10

Läs mer

Kostpolicy. inom äldreomsorgen

Kostpolicy. inom äldreomsorgen Kostpolicy inom äldreomsorgen Alla matgäster, men även anhöriga, ska känna en trygghet i att det serveras välsmakande och näringsriktigt väl sammansatt kost inom Södertälje kommuns måltidsverksamheter.

Läs mer

KOST och NUTRITIONS POLICY FÖR OMSORGSVERKSAMHETEN I SÖLVESBORGS KOMMUN

KOST och NUTRITIONS POLICY FÖR OMSORGSVERKSAMHETEN I SÖLVESBORGS KOMMUN KOST och NUTRITIONS POLICY FÖR OMSORGSVERKSAMHETEN I SÖLVESBORGS KOMMUN I Sölvesborgs kommun serveras dagligen ca 3500 måltider inom den kommunala verksamheten. Maten och måltiden är viktig, inte bara

Läs mer

Kostpolicy. Hemtjänst

Kostpolicy. Hemtjänst Kostpolicy Hemtjänst Inledning I Sollentuna kommun är vård- och omsorgsnämnden ansvarig för kommunens äldreomsorg. Nämndens värdegrund är att Alla ska ha förutsättningar för att leva sina liv med hög livskvalitet

Läs mer

Riktlinjer Mat & måltider, äldreomsorgen i Nacka

Riktlinjer Mat & måltider, äldreomsorgen i Nacka Mat & måltider, äldreomsorgen i Nacka 2012-04-17 Carina Smith Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 3 2 Mål... 3 3 Kundens behov, vanor och önskemål... 3 3.1 Kundens behov... 3 3.2 Kundens vanor... 4 3.3

Läs mer

RIKTLINJER FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN

RIKTLINJER FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN 1(5) RIKTLINJER FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN Bakgrund I likhet med övrig restaurangverksamhet ska den kommunala måltidsverksamheten följa livsmedelslagstiftningen. Lagstiftningen fokuserar på aktörernas ansvar

Läs mer

Social-och omsorgskontoret. Kostpolicy. äldreomsorgen. Handläggare: Kerstin Sjölin, kostenheten Inga-Lena Palmgren, social-och omsorgskontoret

Social-och omsorgskontoret. Kostpolicy. äldreomsorgen. Handläggare: Kerstin Sjölin, kostenheten Inga-Lena Palmgren, social-och omsorgskontoret Social-och omsorgskontoret Kostpolicy äldreomsorgen Handläggare: Kerstin Sjölin, kostenheten Inga-Lena Palmgren, social-och omsorgskontoret Kostpolicy Kommunen har sin kostverksamhet inom skilda områden

Läs mer

Riktlinjer för nutrition och kost inom äldreomsorgen

Riktlinjer för nutrition och kost inom äldreomsorgen Riktlinjer för nutrition och kost inom äldreomsorgen 2014-04-25 Tjörn Möjligheternas ö Varför riktlinjer? Andelen äldre i Sverige ökar, idag finns det en halv miljon människor över 80 år som kommer att

Läs mer

Nutrition. Riktlinjer för. i Särskilt boende. 2010-11-11 Sjuksköterska Caroline Lundberg. Vård- och omsorgsförvaltningen

Nutrition. Riktlinjer för. i Särskilt boende. 2010-11-11 Sjuksköterska Caroline Lundberg. Vård- och omsorgsförvaltningen Vård- och omsorgsförvaltningen Riktlinjer för Nutrition i Särskilt boende 2010-11-11 Sjuksköterska Caroline Lundberg C:\Users\ADM\Desktop\Demens\KostNutrition\Riktlinjer för nutrition.doc 2013-02-04 Innehållsförteckning

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT 1(11) Hammarö 2008 RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT Antagen av servicenämnden 2008 2(11) Inledning Mat är ett av livets glädjeämnen. Maten är för många dagens höjdpunkt och innebär inte bara njutning

Läs mer

Policy och mål för kostverksamheten i Nässjö kommun

Policy och mål för kostverksamheten i Nässjö kommun Policy och mål för kostverksamheten i Nässjö kommun Vision Nässjö kommun ger matgästerna matglädje genom att det serveras välsmakande och näringsriktiga måltider i en trevlig måltidsmiljö där god service

Läs mer

Kostpolitiskt program för Sävsjö kommun Antaget av kommunfullmäktige 2013-05-20, 61

Kostpolitiskt program för Sävsjö kommun Antaget av kommunfullmäktige 2013-05-20, 61 Kostpolitiskt program för Sävsjö kommun Antaget av kommunfullmäktige 2013-05-20, 61 F Framtaget av Anneli Tellmo Jung, chef för kommunal service i Sävsjö kommun 1 Innehållsförteckning 1. Inledning.3 2.

Läs mer

Måltidspolicy. Östra Göinge kommun. Upprättad av KF tillfällig beredning. Ansvarig Bengt Gustafson Produktionschef

Måltidspolicy. Östra Göinge kommun. Upprättad av KF tillfällig beredning. Ansvarig Bengt Gustafson Produktionschef Ansvarig Bengt Gustafson Produktionschef Upprättad av KF tillfällig beredning Berörda verksamheter Bildning, Vård och Omsorg Fastställd datum KF 2011-11-22 99 Dokumentnamn Måltidspolicy Reviderad Diarienummer

Läs mer

Kostpolicy. Botkyrka kommun. Förskola, skola och äldreomsorg. Tryckt: Februari 2008

Kostpolicy.  Botkyrka kommun. Förskola, skola och äldreomsorg. Tryckt: Februari 2008 Kostpolicy Botkyrka kommun Förskola, skola och äldreomsorg Tryckt: Februari 2008 Botkyrka kommun, Munkhättevägen 45, 147 85 Tumba, Tel: 08 530 610 00, www.botkyrka.se www.botkyrka.se/halsaochkostt Foto:

Läs mer

Regler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen

Regler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen Regler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen the022 2008 11 26 Syfte Vid all vård av sjuka personer är maten i sig en del av behandlingen och omvårdnaden. Detta dokument syftar till

Läs mer

Middag: Kött, fisk eller likvärdig komponent Potatis/ris/pasta Bröd och matfett Grönsaker kokta och/eller råa Måltidsdryck

Middag: Kött, fisk eller likvärdig komponent Potatis/ris/pasta Bröd och matfett Grönsaker kokta och/eller råa Måltidsdryck Riktlinjer för kost och goda matvanor inom äldreomsorgen Inledning I utvecklingsplanen för äldreomsorgen med sikte mot 2010 var ett av målen att utarbeta en riktlinje för kost. Målet är att måltidernas

Läs mer

Riktlinjer för kost och goda matvanor inom äldreomsorgen

Riktlinjer för kost och goda matvanor inom äldreomsorgen Äldreomsorgen Riktlinjer för kost Caroline Axelsson Socialnämnden beslut april 2006, Sn 06.132- Tel nr 10 58 68 730 Rev 2011-09-23 Rev 2012-09-03 1 (6) Riktlinjer för kost och goda matvanor inom äldreomsorgen

Läs mer

Kostpolicy för Gnosjö kommun

Kostpolicy för Gnosjö kommun Kostpolicy för Gnosjö kommun Antagen av kommunfullmäktige 2015-06-25 94 Varför en kostpolicy? För enhetliga riktlinjer för verksamheterna inom äldreomsorg och skolorna Stöd för brukare, anhöriga, elever,

Läs mer

Riktlinjer för kostverksamhet i Mariestads kommun

Riktlinjer för kostverksamhet i Mariestads kommun Riktlinjer för kostverksamhet i Mariestads kommun Antaget av Kommunstyrelsen 2015-09-14 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Syfte... 3 3. Ansvar... 3 3.1. Kostavdelningen... 3 3.2. Sektor utbildning...

Läs mer

Nutritionspolicy äldre- och handikappomsorgen Valdemarsviks kommun

Nutritionspolicy äldre- och handikappomsorgen Valdemarsviks kommun Nutritionspolicy äldre- och handikappomsorgen Valdemarsviks kommun Antagen av Vård och Omsorgsutskottet 2011-03-09 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Målsättning... 3 Styrdokument...

Läs mer

KOSTPOLICY FÖR TIDAHOLMS KOMMUNS FÖRSKOLOR OCH SKOLOR

KOSTPOLICY FÖR TIDAHOLMS KOMMUNS FÖRSKOLOR OCH SKOLOR KOSTPOLICY FÖR TIDAHOLMS KOMMUNS FÖRSKOLOR OCH SKOLOR Tidaholm karin.artmo@tidaholm.se 2010-02-01 Kostpolicy för Tidaholms kommuns förskolor och skolor Vision Alla matgäster skall känna sig trygga i att

Läs mer

Att arbeta med mat och måltid i fokus. Nätverk för hälsosamt åldrande 13 maj 2014

Att arbeta med mat och måltid i fokus. Nätverk för hälsosamt åldrande 13 maj 2014 Att arbeta med mat och måltid i fokus Nätverk för hälsosamt åldrande 13 maj 2014 Välkomna! Birgitta Persson Birgitta Villner Gyllenram maj 2014 Lagen om valfrihetssystem, LOV, 2009 Matlåda, varm eller

Läs mer

Riktlinjer för måltider inom omsorg och stöd för personer med funktionsnedsättning (OF) i Västerviks kommun

Riktlinjer för måltider inom omsorg och stöd för personer med funktionsnedsättning (OF) i Västerviks kommun Riktlinjer för måltider inom omsorg och stöd för personer med funktionsnedsättning (OF) i Västerviks kommun Livsmedelsverkets kostråd Mat och näring - för sjuka inom vård och omsorg ligger till grund för

Läs mer

Förebygga och behandla undernäring

Förebygga och behandla undernäring SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson 2014-08-27 Förebygga och behandla undernäring God hälsa och livskvalitet förutsätter ett gott näringstillstånd. Kosten är ett viktigt

Läs mer

Riktlinjer för kost och nutrition. vid särskilt boende

Riktlinjer för kost och nutrition. vid särskilt boende 2007-08-22 VÅRD OCH OMSORG Riktlinjer för kost och nutrition vid särskilt boende 2(9) Bakgrund Kosten har stor betydelse för välbefinnandet. Ett fullvärdigt kostintag är en grundläggande förutsättning

Läs mer

RIKTLINJER & RUTINER KOST/NUTRITION

RIKTLINJER & RUTINER KOST/NUTRITION RIKTLINJER & RUTINER KOST/NUTRITION 2010 02 08 RIKTLINJER & RUTINER KOST/NUTRITION BAKGRUND I takt med att människor blir äldre, ökar också andelen med funktionsnedsättning och sjukdomar. Detta medför

Läs mer

Nutritionspolicy för Kiruna Kommun

Nutritionspolicy för Kiruna Kommun Nutritionspolicy för Kiruna Kommun Reviderad 090505,110318,111114 och 131009 av Britt-Marie Hannu, MAS Innehåll: Sida: Inledning 2 Lagar och föreskrifter 2 Ansvar 3-4 Dokumentation 4 Daglig aktivitet 4

Läs mer

Nutritionspolicy. Mål och riktlinjer för äldreomsorgen i. Åtvidabergs kommun

Nutritionspolicy. Mål och riktlinjer för äldreomsorgen i. Åtvidabergs kommun Nutritionspolicy Mål och riktlinjer för äldreomsorgen i Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-06-19, 67 Dnr: Dnr 2013-KS0325/003 2 1. Inledning... 3 2. Målsättning... 3 3. Kvalitetsarbete... 3 3.1

Läs mer

Kostriktlinjer för socialförvaltningen

Kostriktlinjer för socialförvaltningen Kostriktlinjer för socialförvaltningen Större andel vegetabilier Kostavdelningen reviderar sina recept samt matsedlar för att få en större mängd vegetabilier. Socialförvaltningen främjar möjligheten att

Läs mer

Nutrition & risk för undernäring

Nutrition & risk för undernäring Nutrition & risk för undernäring 1 Vad ska vi ta upp? Näringslära Normal mathållning för äldre Åldrande och fysiologiska förändringar Sväljsvårigheter Olika koster och konsistenser Berikningar 2 3 Socialstyrelsen

Läs mer

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad Åldrandet en individuell process. Ur Healthy Ageing profiles

Läs mer

Kosten kort och gott

Kosten kort och gott Kosten kort och gott En broschyr från kostenheten Reviderad december 2011 Bra mat i förskolan och skolan är betydelsefullt för att barnen ska orka med hela dagen på förskolan och för elevernas prestationer

Läs mer

Vid ett body mass index som understiger 22 anses en risk för undernäring för personer över 70 år föreligga och fortsatt riskbedömning ska ske.

Vid ett body mass index som understiger 22 anses en risk för undernäring för personer över 70 år föreligga och fortsatt riskbedömning ska ske. MAS Riktlinje Riktlinje för arbete med nutrition Inledning Enligt Hälso- och sjukvårdslagen ska vården bedrivas så att den uppfyller kraven på god vård. Det innebär att vården ska vara av god kvalitet,

Läs mer

Kostpolicy för äldreomsorgen

Kostpolicy för äldreomsorgen Kostpolicy för äldreomsorgen Vision Alla matgäster, äldre som yngre, erbjuds god nylagad, varm, och säker mat i en lugn och trevlig miljö. Maten produceras och distribueras så att den främjar både folkhälsa

Läs mer

Kostprogram för Karlsborgs kommun 2011-2014

Kostprogram för Karlsborgs kommun 2011-2014 Kostprogram för Karlsborgs kommun 2011-2014 Fastställd av kommunfullmäktige 2011-06-27 Innehållsförteckning Inledning 4 Hälsa 4 Miljö 4 Kostkvalitet 4 Mål 5 Vård och omsorg 5 Måltidsordning 5 Energifördelning

Läs mer

Kostpolicy För Dals-Ed kommun

Kostpolicy För Dals-Ed kommun Kostpolicy För Dals-Ed kommun Barn, ungdomar, personer med funktionsnedsättning och äldre inom kommunal verksamhet. Antagen i Kommunfullmäktige 2010-12-15 121 Datum: 2011-02-02 Kostpolicyn är utarbetad

Läs mer

Handlingsplan för nutrition- och kostområdet inom vård- och omsorg

Handlingsplan för nutrition- och kostområdet inom vård- och omsorg Styrdokument Dokumenttyp: Policy Beslutat av: Socialnämnden Fastställelsedatum: 2008-05-22, 48, Ansvarig: Stefan Augustsson Revideras: Varje mandatperiod Följas upp: Reviderad 2012-02-15 Handlingsplan

Läs mer

Kostpolicy och. handlingsplan. För särskilda boenden och äldre som bor på gruppbostad inom LSS i Simrishamns kommun

Kostpolicy och. handlingsplan. För särskilda boenden och äldre som bor på gruppbostad inom LSS i Simrishamns kommun Kostpolicy och Maj månad 2005. Reviderad november 2009. Omslagsbild: Tina Schedvin handlingsplan För särskilda boenden och äldre som bor på gruppbostad inom LSS i Simrishamns kommun Socialförvaltningen

Läs mer

Nutritionsproblem och åtgärder

Nutritionsproblem och åtgärder Nutritionsproblem och åtgärder RCC-Utbildningsdag Maria Röjeteg och Kristina Öhlén leg dietister Kirurgklinikens dietister, Västmanlands sjukhus Västerås Kirurgdietisterna i Västerås arbetar mot: Kirurgklinikens

Läs mer

www.hassleholm.se S Måltidspolicy Policy

www.hassleholm.se S Måltidspolicy Policy www.hassleholm.se S Måltidspolicy Policy Sida 2 (6) Innehåll Inledning 3 Syfte 3 Gemensamt för kost och måltider 3 Kvalitet och utförande 4 Kunskap och kompetens 4 Miljö och hållbar utveckling 4 Måltider

Läs mer

KOSTPOLICY. Beslutad av kommunfullmäktige 2012-02-06 PROGRAM

KOSTPOLICY. Beslutad av kommunfullmäktige 2012-02-06 PROGRAM KOSTPOLICY Beslutad av kommunfullmäktige 2012-02-06 PROGRAM Inledning I Haninge kommun serveras mat varje dag till drygt 15 000 barn, elever, vuxna och äldre inom måltidsverksamheterna i förskola, skola,

Läs mer

Kost- & Nutritionspolicy Vård och omsorg

Kost- & Nutritionspolicy Vård och omsorg Kost- & Nutritionspolicy Vård och omsorg 2009-08-26 MJ/EK 2010-01-19 2010-03-02 2011-09-29/MJ 20120222/MJ 20120412/MJ Arvika kommun, 671 81 Arvika Besöksadress: Ö Esplanaden 5, Arvika Hemsida: www.arvika.se

Läs mer

Kost- och Nutritionsriktlinjer inom Äldreomsorgen

Kost- och Nutritionsriktlinjer inom Äldreomsorgen Kost- och Nutritionsriktlinjer inom Äldreomsorgen Innehållsförteckning Bakgrund 1 Matsedel 1-2 Konsistensanpassad kost 3 Specialkost 3 Måltidsordning och nattfasta 4 Måltidsmiljö 4-5 Riskbedömning, utredning

Läs mer

Landstinget Sörmland kan bidra till en god kosthållning, som vårdgivare och arbetsgivare, genom att underlätta för patienter och personal att göra de

Landstinget Sörmland kan bidra till en god kosthållning, som vårdgivare och arbetsgivare, genom att underlätta för patienter och personal att göra de Kostpolicy Landstinget Sörmland kan bidra till en god kosthållning, som vårdgivare och arbetsgivare, genom att underlätta för patienter och personal att göra de hälsosamma valen. För patienter är kostpolicyn

Läs mer

NLL 2015-08. Kost till inneliggande patienter

NLL 2015-08. Kost till inneliggande patienter NLL 2015-08 Kost till inneliggande patienter Bakgrund Maten och måltidsmiljön Att få sitt energi- och näringsbehov tillgodosett är en mänsklig rättighet. På sjukhuset kan den kliniska nutritionen vara

Läs mer

(Livsmedelsverket, 2015)

(Livsmedelsverket, 2015) Enligt Folkhälsomyndigheten är det övergripande målet för folkhälsoarbetet i Sverige att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. För att uppnå detta mål

Läs mer

Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre

Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre Måltiden har betydelse Våra måltider har stor betydelse. Det är säkert alla överens om. Näringsriktig mat ger energi och hälsa. God och

Läs mer

Förvaltningschef ansvarar för att verksamheten bedrivs i överenskommelse med de mål och riktlinjer som fastställs av omsorgsnämnden.

Förvaltningschef ansvarar för att verksamheten bedrivs i överenskommelse med de mål och riktlinjer som fastställs av omsorgsnämnden. Det bör vara en strävan i omsorgsarbetet att maten och måltiden för omsorgstagaren upplevs som en meningsfull höjdpunkt varje dag. Tydliga rutiner och en klar ansvarsfördelning mellan yrkesgrupper behövs

Läs mer

Nutritionsriktlinje. Syfte Att förebygga undernäring hos samtliga vuxna patienter, med särskild hänsyn till patienter som är 70 år och äldre.

Nutritionsriktlinje. Syfte Att förebygga undernäring hos samtliga vuxna patienter, med särskild hänsyn till patienter som är 70 år och äldre. Nutritionsriktlinje Bakgrund Från 1 januari 2015 gäller Socialstyrelsens nya föreskrifter angående skärpta krav med att förebygga undernäring hos patienter inom vård och omsorg. Syfte Att förebygga undernäring

Läs mer

Riktlinjer kost och nutrition för äldreomsorgen i Kungälvs kommun

Riktlinjer kost och nutrition för äldreomsorgen i Kungälvs kommun 2012-05-29 Riktlinjer kost och nutrition för äldreomsorgen i Kungälvs kommun Syfte Det här dokumentet är framtaget i syfte att ge riktlinjer för att uppfylla de mål som finns angivna i Kungälvs kommuns

Läs mer

Kostprogram för äldre- och handikappomsorgen inklusive socialpsykiatrin i Vantör

Kostprogram för äldre- och handikappomsorgen inklusive socialpsykiatrin i Vantör Äldre- och Handikappomsorgen V A N T Ö R S S T A D S D E L S F Ö R V A L T N I N G Sid 1(5) 2006-05-09 Kostprogram för äldre- och handikappomsorgen inklusive socialpsykiatrin i Vantör Bakgrund I oktober

Läs mer

Riktlinjer för matverksamheten. Måltider som erbjuds av Tomelilla kommun ska vara goda och näringsriktiga.

Riktlinjer för matverksamheten. Måltider som erbjuds av Tomelilla kommun ska vara goda och näringsriktiga. Riktlinjer för matverksamheten Måltider som erbjuds av Tomelilla kommun ska vara goda och näringsriktiga. Inledning Måltider som erbjuds av Tomelilla kommun ska vara goda och näringsriktiga. Syfte Syftet

Läs mer

Måltidspolicy för förskola, skola och äldreomsorg. Reviderad Kf 117/2016

Måltidspolicy för förskola, skola och äldreomsorg. Reviderad Kf 117/2016 Måltidspolicy för förskola, skola och äldreomsorg Reviderad Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2016-10-26, 117 Diarienummer: 2015/215 10 För revidering ansvarar: Skol- och barnomsorgschefen och vård-

Läs mer

Kostpolicy för Säffle kommun

Kostpolicy för Säffle kommun Kostpolicy för Säffle kommun Barn, ungdomar, handikappade och äldre inom kommunal verksamhet. 2012-06-04 Kostpolicyn är utarbetad i samarbete med Dalslandskommunerna och Säffle kommun. Varje berörd kommunal

Läs mer

Till vårdnadshavare 1

Till vårdnadshavare 1 1 Till vårdnadshavare Inledning Maten är ett av livets stora glädjeämnen. Måltiden ska engagera alla sinnen och vara en höjdpunkt på dagen, värd att se fram emot. Utgångspunkterna för riktlinjerna är att

Läs mer

Riktlinjer för kost och nutrition för äldreomsorgen i Kungälvs kommun

Riktlinjer för kost och nutrition för äldreomsorgen i Kungälvs kommun Riktlinjer för kost och nutrition för äldreomsorgen i Kungälvs kommun Dokumenttyp: Riktlinjer Sektor/enhet: Vård och äldreomsorg Ansvar: Verksamhetschef HSV Beslutsinstans: Vård och äldreomsorg Antagen:

Läs mer

RIKTLINJER FÖR NUTRITION HEMVÅRDSFÖRVALTNINGEN

RIKTLINJER FÖR NUTRITION HEMVÅRDSFÖRVALTNINGEN RIKTLINJER FÖR NUTRITION HEMVÅRDSFÖRVALTNINGEN Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1 Bakgrund... 3 1.1 Inledning...3 2 Samverkan och kunskapsspridning... 4 2.1 Utbildning...4 3 Ansvarsfördelning...

Läs mer

45029 JeanetteLövdin Hemgårdsköket. Kostpolitiska mål och riktlinjer för förskola, skola/skolbarnomsorg och äldreomsorg i Skinnskattebergs kommun.

45029 JeanetteLövdin Hemgårdsköket. Kostpolitiska mål och riktlinjer för förskola, skola/skolbarnomsorg och äldreomsorg i Skinnskattebergs kommun. Skinnskattebergs kommun 2011/11/07 Teknik och service 45029 JeanetteLövdin Hemgårdsköket Kostpolitiska mål och riktlinjer för förskola, skola/skolbarnomsorg och äldreomsorg i Skinnskattebergs kommun. Inledning.

Läs mer

Kostpolitisk Plan. Vingåkers kommun

Kostpolitisk Plan. Vingåkers kommun Kostpolitisk_Plan_20132015 Kostpolitisk Plan Vingåkers kommun 2013-2015 Antagen av kommunstyrelsen 2012-09-17, 143 Vision I Vingåkers kommun ska vi erbjuda våra barn, elever och brukare en god, näringsriktig

Läs mer

Surahammars kommun Verksamheten för äldre och funktionshindrade NUTRITIONSPOLICY

Surahammars kommun Verksamheten för äldre och funktionshindrade NUTRITIONSPOLICY Surahammars kommun Verksamheten för äldre och funktionshindrade NUTRITIONSPOLICY En kvalitetssäkring av hela matkedjan September 2008 Innehåll: 2 Inledning... 3 Yrkesfunktioner och ansvar... 4 Krav på

Läs mer

MATEN. i Sjöbo kommun. Kostprogram. Förskola Skola Vård och Omsorg

MATEN. i Sjöbo kommun. Kostprogram. Förskola Skola Vård och Omsorg MATEN i Sjöbo kommun Kostprogram Förskola Skola Vård och Omsorg Kostprogram för Sjöbo kommun Inledning Huvudstrategin i folkhälsoarbetet bör vara insatser som gäller hela befolkningen och verka för minskade

Läs mer

Kostpolicy för Ånge kommun

Kostpolicy för Ånge kommun Kostpolicy för Ånge kommun Dokumentansvarig: Tekniska förvaltningen Fastställd av: Kommunfullmäktige Fastställd när: 2015-10-26, 81 Diarienummer: KS 14/231 Postadress Besöksadress Webb Telefon Bankgiro

Läs mer

KOST- OCH NUTRITIONSPROGRAM FÖR ÄLDREOMSORGEN I KUNGSBACKA KOMMUN 2010-10-27

KOST- OCH NUTRITIONSPROGRAM FÖR ÄLDREOMSORGEN I KUNGSBACKA KOMMUN 2010-10-27 KOST- OCH NUTRITIONSPROGRAM FÖR ÄLDREOMSORGEN I KUNGSBACKA KOMMUN 2010-10-27 Utges av Oktober 2010 Förord Kost- och nutritionsprogram upprättas för att kvalitetssäkra maten och nutritionsomhändertagande

Läs mer

Kostpolicy för Uppvidinge kommun Barn, ungdomar, personer med funktionsnedsättning och äldre inom kommunal verksamhet

Kostpolicy för Uppvidinge kommun Barn, ungdomar, personer med funktionsnedsättning och äldre inom kommunal verksamhet Kostpolicy för Uppvidinge kommun Barn, ungdomar, personer med funktionsnedsättning och äldre inom kommunal verksamhet Policyn revideras varje mandatperiod Policy utarbetad i samarbete med representanter

Läs mer

Kostpolicy. för äldreomsorgen

Kostpolicy. för äldreomsorgen Kostpolicy för äldreomsorgen Inledning I Sollentuna kommun är vård- och omsorgsnämnden ansvarig för kommunens äldreomsorg. Nämnden vision/värdegrund är att Alla ska ha förutsättningar för att leva sina

Läs mer

Mat- och måltidspolicy

Mat- och måltidspolicy Styrdokument Dokumenttyp: Policy Beslutat av: Kommunfullmäktige Fastställelsedatum: 2016-08-25 Ansvarig: Utvecklingsledare-kost Revideras: Vart 4:e år Följas upp: Mat- och måltidspolicy INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Kostservice. Kostpolicy för barnomsorg, skola/fritidshem och äldreomsorg i Mariehamns stad

Kostservice. Kostpolicy för barnomsorg, skola/fritidshem och äldreomsorg i Mariehamns stad 1/6 Kostservice 28.05.2014 STYRDOKUMENT För Mariehamns Stad Kost och lokalservice Kostpolicy för barnomsorg, skola/fritidshem och äldreomsorg i Kostpolicy och givna riktlinjer är avsedda för måltider inom

Läs mer

Riktlinjer för kostpolicyn. Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun

Riktlinjer för kostpolicyn. Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun Riktlinjer för kostpolicyn Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun Innehåll Riktlinjer för kostpolicyn 1 Måltidens innehåll/måltidsordning 1 Planering av måltiderna 1 Inköp av livsmedel

Läs mer

Kostpolicy för äldreomsorgen

Kostpolicy för äldreomsorgen Kostpolicy för äldreomsorgen Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2012-11-20 Kostpolicy för äldreomsorgen 1. Mat som serveras inom Sollentuna kommuns äldreomsorg ska vara vällagad och god. Hänsyn ska tas

Läs mer

Alla ska vi dö Men man ska inte behöva svälta ihjäl!

Alla ska vi dö Men man ska inte behöva svälta ihjäl! Alla ska vi dö Men man ska inte behöva svälta ihjäl! Anders Rhodin Gävle 2015-04-29 kommun 2 Gävle 2015-04-29 kommun 3 Gävle kommun 2015-04-29 5 Varför är maten betydelsefull? Fysiologiskt kroppsligt

Läs mer

Kostpolicy för Höörs kommun

Kostpolicy för Höörs kommun Kostpolicy Ett styrande och vägledande dokument för att kvalitetssäkra måltiderna i Höörs kommun. Barn- och utbildningsnämnden Fastställdes 2014-10-13, BUN 59 Diarienr BUN 2014/97 Kostpolicy för Höörs

Läs mer

Måltidspolicy. Fastställd av Socialnämnden , Barn- och utbildningsnämnden

Måltidspolicy. Fastställd av Socialnämnden , Barn- och utbildningsnämnden Måltidspolicy Fastställd av Socialnämnden 2012-02-23, Barn- och utbildningsnämnden 2012-03-07 Inledning I kommunen tillagas och serveras ett stort antal måltider. Enheterna som hanterar livsmedel har

Läs mer

Mat vid cancer. Lära sig leva med cancer

Mat vid cancer. Lära sig leva med cancer Mat vid cancer Mat vid cancer Varför ska man äta? Varför går man ner i vikt vid sjukdom? Hur ska man äta vid ofrivillig viktnedgång? Varför det är viktigt att äta Vad gör man vid minskad aptit? Mat vid

Läs mer

MELLERUDS KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Flik Titel Riktlinje och rutin för att upptäcka risk för, förebygga och behandla undernäring

MELLERUDS KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Flik Titel Riktlinje och rutin för att upptäcka risk för, förebygga och behandla undernäring MELLERUDS KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Flik Titel Riktlinje och rutin för att upptäcka risk för, förebygga och behandla undernäring Fastställd av SN 78 Den 29 september 2015 Sida Ersätter Utbytt

Läs mer

Riktlinjer för nutrition inom vård och omsorg om äldre i Östra Göinge kommun

Riktlinjer för nutrition inom vård och omsorg om äldre i Östra Göinge kommun Ansvarig Anna-Lisa Simonsson Dokumentnamn Nutrition, riktlinjer Upprättad av Linda Aronsson Berörda verksamheter Verksamheterna Boende och Insatser i hem Fastställd datum 2011-11-17 KSOU 109 Diarienummer

Läs mer

Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt?

Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt? Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt? Leg. dietist Sylvia Bianconi Svensson Dietistverksamheten Division Primärvård, Skånevård KrYH 2015-10 KOL och nutritionsstatus Undervikt Ofrivillig

Läs mer

KOST- OCH LIVSMEDELSPOLICY FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN I GULLSPÅNGS KOMMUN

KOST- OCH LIVSMEDELSPOLICY FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN I GULLSPÅNGS KOMMUN KOST- OCH LIVSMEDELSPOLICY FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN I GULLSPÅNGS KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2014-09-29, 139 Dnr: KS 2012/360 Revideras Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box 80 548 22 HOVA Tel:

Läs mer

NUTRITIONSPOLICY. Med riktlinjer och handlingsplan för särskilda boenden inom Karlshamns kommun

NUTRITIONSPOLICY. Med riktlinjer och handlingsplan för särskilda boenden inom Karlshamns kommun 2011 NUTRITIONSPOLICY Med riktlinjer och handlingsplan för särskilda boenden inom Karlshamns kommun INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning Sid 1 2. Syfte 1 3. Målsättning 2 4. Ansvar och yrkesfunktioner 3-5

Läs mer

Organisation Kvalitet

Organisation Kvalitet 1(6) 2(6) I Svedala kommun är maten alltid viktig. Mat tillhör livets glädjeämnen och angår oss alla, den har stor betydelse ur många aspekter. Den är helt nödvändig, i rätt mängd och rätt sammansättning,

Läs mer

Riktlinjer för måltider inom äldreomsorgens särskilda boendeformer i Västerviks kommun

Riktlinjer för måltider inom äldreomsorgens särskilda boendeformer i Västerviks kommun Riktlinjer för måltider inom äldreomsorgens särskilda boendeformer i Västerviks kommun Livsmedelsverkets kostråd Mat och näring - för sjuka inom vård och omsorg ligger till grund för kommunens riktlinjer.

Läs mer

KOSTPOLICY FÖR FÖRSKOLOR, FAMILJEDAGHEM, FRITIDSHEM OCH SKOLOR I SÖLVESBORGS KOMMUN

KOSTPOLICY FÖR FÖRSKOLOR, FAMILJEDAGHEM, FRITIDSHEM OCH SKOLOR I SÖLVESBORGS KOMMUN Bun 103/2009 KOSTPOLICY FÖR FÖRSKOLOR, FAMILJEDAGHEM, FRITIDSHEM OCH SKOLOR I SÖLVESBORGS KOMMUN Sölvesborg som hälsokommun arbetar för att alla ska ha god hälsa och kunna vistas i en stimulerande miljö.

Läs mer

Riktlinjer för kvalitet och service avseende kost inom programområde vård och omsorg i Gislaveds kommun

Riktlinjer för kvalitet och service avseende kost inom programområde vård och omsorg i Gislaveds kommun Styrdokument Dokumenttyp: Riktlinjer Beslutat av: Socialnämnden Fastställelsedatum: 2013-11-28 Ansvarig: Utvecklingsledare kost Revideras: Minst vart 3:e år Följas upp: Utvecklingsledare kost Riktlinjer

Läs mer

KOSTPOLICY RIKTLINJER FÖR KARLSTADS OCH HAMMARÖ KOMMUNALA GYMNASIESKOLOR VÅRT MÅL ÄR ATT DITT MÅL SKA BLI ETT BRA MÅL

KOSTPOLICY RIKTLINJER FÖR KARLSTADS OCH HAMMARÖ KOMMUNALA GYMNASIESKOLOR VÅRT MÅL ÄR ATT DITT MÅL SKA BLI ETT BRA MÅL KOSTPOLICY RIKTLINJER FÖR KARLSTADS OCH HAMMARÖ KOMMUNALA GYMNASIESKOLOR VÅRT MÅL ÄR ATT DITT MÅL SKA BLI ETT BRA MÅL ÖVERGRIPANDE MÅL Skollunch ska erbjudas utan avgift till alla elever som är antagna

Läs mer

Kostriktlinjer för socialförvaltningen

Kostriktlinjer för socialförvaltningen Kostriktlinjer för socialförvaltningen S.M.A.R.T S.M.A.R.T är ett koncept framtaget av Stockholms läns landsting, centrum för folkhälsa, tillämpad näringslära samt Konsumentverket. Kristinehamns kommun

Läs mer

Bra mat i äldreomsorgen

Bra mat i äldreomsorgen Bra mat i äldreomsorgen LIVSMEDELS VERKET Kommunen beslutsfattare upphandlare Inledning Dessa råd vänder sig främst till dig som arbetar på kommunal nivå med exempelvis styrdokument, som sitter i den nämnd

Läs mer

Sammanfattning Näring för god vård och omsorg

Sammanfattning Näring för god vård och omsorg Sammanfattning Näring för god vård och omsorg Inledning Ett gott näringstillstånd är en förutsättning för att undvika sjukdom och återvinna hälsa. Alla individer, friska, sjuka, unga och gamla har rätt

Läs mer

MAT OCH NÄRINGSGRUPPEN

MAT OCH NÄRINGSGRUPPEN NUTRITIONSPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG I OSBY KOMMUN 2011 Innehållsförteckning Bakgrund...4 Det normala åldrandet...4 Nutrition...4 Mat för äldre i Osby kommun...4 Vårdtagaren i centrum...4 Nutritionspolicy...5

Läs mer

KVALITETSKRAV GÄLLANDE HELDYGNSKOST SOM SERVERAS TILL ÄLDRE PÅ VÅRDBOENDE

KVALITETSKRAV GÄLLANDE HELDYGNSKOST SOM SERVERAS TILL ÄLDRE PÅ VÅRDBOENDE 2013-09-10 1 (5) KVALITETSKRAV GÄLLANDE HELDYGNSKOST SOM SERVERAS TILL ÄLDRE PÅ VÅRDBOENDE 1. LAGAR, FÖRESKRIFTER OCH TILLSYN Leverantör/entreprenör av kost skall följa de regelverk som stat och kommun

Läs mer

Kostpolicy för Bjuvs kommun

Kostpolicy för Bjuvs kommun Kostpolicy 1 Kostpolicy för Bjuvs kommun Inledning Maten är ett av livets stora glädjeämnen. Den ska engagera alla sinnen och vara en höjdpunkt på dagen värd att se framemot. Njutning, nödvändig näring

Läs mer

Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior

Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior S.M.A.R.T S.M.A.R.T är ett koncept framtaget av Stockholms läns landsting, centrum för folkhälsa, tillämpad näringslära samt Konsumentverket.

Läs mer

Nutrition. Lokalt vårdprogram. Vård och Omsorgsboende. Äldreförvaltningen Sundbyberg Indikator Äldreförvaltningen. Referensdokument 2015-08-01

Nutrition. Lokalt vårdprogram. Vård och Omsorgsboende. Äldreförvaltningen Sundbyberg Indikator Äldreförvaltningen. Referensdokument 2015-08-01 Referensdokument Dokumentnamn Lokalt vårdprogram för Sundbybergs Stad gällande Nutrition Äldreförvaltningen Sundbyberg Indikator Äldreförvaltningen Fastställd av/dokumentansvarig MAS/Dietist Processindikator

Läs mer

KOSTPOLICY. För Kostenheten inom Förvaltningen för Barn och Ungdom i Alvesta kommun. Antagen av Nämnden för Barn och Ungdom 110914 Reviderad 120509

KOSTPOLICY. För Kostenheten inom Förvaltningen för Barn och Ungdom i Alvesta kommun. Antagen av Nämnden för Barn och Ungdom 110914 Reviderad 120509 KOSTPOLICY För Kostenheten inom Förvaltningen för Barn och Ungdom i Alvesta kommun. Antagen av Nämnden för Barn och Ungdom 110914 Reviderad 120509 Bakgrund och syfte Kostenheten inom Förvaltningen för

Läs mer