Kostprogrammets riktlinjer i Finspångs kommun, sektor social omsorg

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kostprogrammets riktlinjer i Finspångs kommun, sektor social omsorg"

Transkript

1 Bilaga 6 Datum Kostprogrammets riktlinjer i Finspångs kommun, sektor social omsorg INLEDNING Mat är ett av de glädjeämnen i livet som vi först förvärvar och som sist lämnar oss. Ätandet och aptiten påverkas också när vi blir äldre vilket medför att risken för sjukdom och undernäring ökar. Det är därför av extra stor vikt att de måltider som serveras i verksamheten håller hög kvalitet och anpassas efter den äldres egna behov, vanor och önskemål. Maten och måltiden ska inte bara tillgodose våra behov av energi och näringsämnen utan engagera alla sinnen och utgöra en höjdpunkt på dagen. Ett gott näringstillstånd är en förutsättning för att undvika sjukdom och återvinna hälsa. Alla individer, friska, sjuka, unga och gamla har rätt att erhålla en adekvat, till individen och dennes (sjukdoms-) tillstånd anpassad näringstillförsel (1). Det är viktigt att identifiera risker för undernäring tidigt eftersom undernäringstillstånd är vanligt. Undernäring orsakas av en kombination av brist på energi, protein eller andra näringsämnen och inflammation som medför ogynnsamma förändringar i kroppens sammansättning och nedsatt funktion. En riskbedömning (Senior Alert) bör genomföras så snabbt som möjligt efter det att en person har flyttat in till ett äldreboende, helst inom en vecka. Det är särskilt viktigt att bedöma risken för undernäring hos personer med svår eller långvarig sjukdom, eller både och (2). Nutritionsbehandling kan vara förebyggande, för att undvika undernäring eller behandling vid konstaterad undernäring. Nutritionsbehandling innebär att tillföra energi och näringsämnen för att tillgodose en persons energi- och näringsbehov på ett optimalt sätt. Grunden för behandlingen är att äta vanlig mat för att få i sig energi och näring. En komplett måltid består av varmrätt och dryck samt sallad, smör och bröd samt dessert. Mindre mål som frukost och mellanmål är viktiga för att man ska kunna täcka sitt energi- och näringsbehov (2). 1

2 KOSTPROGAM Finspångs kommuns Kostprogram, sektor social skall vara vägledande för att säkerställa kvaliteten på kosten, hanteringen av livsmedel och situationen kring måltiden. Programmet bygger i första hand på Socialstyrelsens rapport Näring för god vård och omsorg - en vägledning för att förebygga och behandla undernäring (2). Kostprogrammet innehåller två delar, en Kostpolicy som är en avsiktsförklaring för att kvalitetssäkra måltidsverksamheten i kommunens dagliga arbete, antagen av Kommunstyrelsen 2011, och en del med riktlinjer. Riktlinjerna ska ge verksamheterna verktygen för att uppnå Kostpolicyns avsiktsförklaring. SYFTE Syftet är att alla matgäster inom sektor social omsorgs måltidsverksamheter ska känna sig trygga i att det serveras välsmakande och näringsriktig mat samt att den håller hög kvalité med avseende på livsmedelshygien. Att skapa enhetliga riktlinjer som kan underlätta för verksamheten att bevara en hög kvalitet i kosten och nutritionsomhändertagande. Förtydliga ansvarsfördelningen mellan olika yrkeskategorier och utgöra ett styrmedel i målarbete, uppföljning och utvärdering av verksamheten. ÖVERGRIPANDE MÅL Det övergripande målet är att kostprogrammet ska vara en interagerad del av all vård och omsorg samt ge förutsättningar att bevara eller öka det individuella sociala, fysiska och psykiska välbefinnandet i ett överblickbart perspektiv. 2

3 DIAGNOS UNDERNÄRING Swedish Society for Clinical Nutrition and Metabolism (SWESPEN) har föreslagit en definition av tillståndet undernäring. Tillstånd där brist på energi, protein eller andra näringsämnen har orsakat mätbara och ogynnsamma förändringar i kroppens sammansättning, funktion eller av en persons sjukdomsförlopp (2). För att ett tillstånd ska betecknas som undernäring, ska patienten ha en viktförlust på mer än 10 procent av sin habituella vikt. Patienten ska också ha något av följande symtom: Body mass index (BMI) <19 kg/m2 om <70 år, <21 kg/m2 om >70 år Fettfrimasseindex (FFMI) <15 kg/m2 (kv), <17 kg/m2 (män) Fettmasseindex (FMI) <4 kg/m2 (kv), <2 kg/m2 (män) Gånghastighet <1 m/s Nedsatt handgreppsstyrka (mätt med validerat instrument och relaterat till relevant ung referenspopulation) Figur 1. Diagnoskriterier för tillståndet undernäring (2) ENERGI- OCH PROTEINBEHOV Energibehovet bestäms av en rad faktorer som kön, ålder och grad av fysisk aktivitet. Det definieras som den mängd energi som går åt för att motsvara energiutgifterna. Om intaget balanserar utgifterna bibehåller man sin kroppsvikt, men om det uppstår en konstant obalans förändras vikten (2). Energiomsättningen minskar normalt med stigande åldern, både till följd av minskad basalomsättning och mindre fysisk aktivitet. Men det finns sjukdomar och sjukdomstillstånd som kan vara extra energikrävande t.ex. kronisk obstruktiv lungsjukdom, Parkinsons sjukdom med darrningar och stela/spända muskler, dementa som är fysiskt aktiva och rör sig mycket samt stora operationer, sepsis och brännskador. Hälso- och sjukvården har inte fastställt det optimala intaget av protein för maximal muskelproteinsyntes bland äldre. Ett högre proteinintag kan troligen minska förlusten av cellvävnad vid vissa undernäringstillstånd (2). 3

4 Tabell 1. Man kan få ett ungefärligt värde på den vuxna personens behov av energi med hjälp av nedanstående tabell ur skriften Mat och näring för sjuka inom vård och omsorg (3) Genomsnittligt energibehov i kalorier/kg aktuell kroppsvikt och dag. Basalmetabolism 20 Sängliggande 25 Uppegående 30 Återuppbyggnadsfas Dessa värden korrigeras erfarenhetsmässigt om patienten är mager (+10 procent) år (+10 procent) 70 år (-10 procent). För varje grads temperaturförhöjning (+10 procent). Vid övervikt (BMI > 25) kan den kroppsvikt som motsvarar BMI = 25 användas, med tillägg av 25 procent av den överskjutande vikten. Tabell 2. Genomsnittligt proteinbehov per kilo aktuell kroppsvikt och dygn (2) Genomsnittligt proteinbehov i gram/ kg aktuell kroppsvikt och dag. Friska 0,75-0,8 Sjuka 1,0-1,5 MÅLTIDSORDNING OCH ÄTTID Det är viktigt att sprida ut måltiderna jämnt över dagen. Därför har man i Kostpolicyn beslutat att ättiden inte bör underskrida 13 timmar. Patienten bör erbjudas mat vid minst sex tillfällen under dygnet, fördelat på tre huvudmåltider och tre mellanmål (enligt förslaget till måltidsordning i nedanstående tabell). Personer som ofta vaknar på natten kan lämpligen få tillgång till något att äta även under natten. Typ av måltid Tidpunkt Energifördelning Frukost ca. 20 % Mellanmål ca. 10 % Middag ca 25 % Mellanmål ca 10 % Kvällsmat ca 25 % Mellanmål ca 10 % 4

5 GRUND- OCH SPECIALKOSTER Målet ska vara att matsedlarna är näringsvärdesberäknade och måltiderna ska vara utformade enligt gällande svenska näringsrekommendationerna för den äldre befolkningen. Måltiderna ska vara vällagade, välsmakande och beredda av råvaror av hög kvalité. Grundkosten finns i tre varianter: A-, E och SNR Vid näringsvärdesberäkningen bör man ha i åtanke att rekommendationerna om näringsämnen och energi ses i ett större perspektiv än den enskilda måltiden. Man bör se rekommendationerna för näringsämnen i ett perspektiv på en till två veckor. Enstaka måltider kan alltså avvika från rekommendationerna, utan att det behöver medföra några problem(4). SNR-kost SNR-kost är avsedd för friska som är normalt fysiskt aktiva och för personer med sjukdomar som inte påverkar näringstillståndet eller kräver någon särskild kostbehandling. Allmän kost för sjuka, A-kost A-kost är grundkosten för många äldre och är avsedd för personer med måttlig eller ingen fysisk aktivitet. Den är även avsedd för personer som riskerar att utveckla undernäring på grund av sjukdomens påverkan på personens aptit eller näringsbehov, eller både och. Energi- och proteinrik kost, E-kost Energi- och proteinrik kost (E-kost) rekommenderas till personer som bedöms vara undernärda eller i riskzonen för att utveckla undernäring i kombination med dålig aptit, och där A-kosten inte räcker till. En ordination av E- kost bör alltså baseras på en individuell bedömning av patientens näringstillstånd och näringsbehov. E-kost bygger på flera mindre portioner, utspridda över dygnet. Tabell 3. Energi- och näringsfördelning i grundkoster (2) Beteckning E% protein E% fett E%kolhydrater SNR-kost A-kost E-kost SPECIALKOSTER Fettreducerad kost Fettreducerad kost används främst när man har diagnosen Mb Crohn eller mesenterialkärlsocklusion (kärlkatastrof). Vid strålskadad tarm eller annan skada på tarm och som innebär omfattande diarréer och/eller steatorré (fettrika diarréer) till följd av resektion eller skada på nedersta delen av tunntarmen (distala ileum). 5

6 Glutenfri kost Glutenfri kost är avsedd för personer med celiaki (glutenintolerans) som följd av förändringar i tunntarmens slemhinna, och för personer med hudsjukdomen dermatitis herpetiformis (blåsbildningar). Gluten utgör en stor del av proteinerna i vete, råg och korn. Laktosreducerad kost Laktosreducerad kost är avsedd för personer med laktosintolerans. Laktos finns i varierande grad i olika mjölkprodukter. Proteinreducerad kost Proteinreducerad kost är främst avsedd för personer med kronisk njursvikt utan dialys. Dialyskost Personer med kronisk njursvikt har svårt att utsöndra både vatten, salter och kvävehaltiga ämnen. KONSISTENSANPASSAD KOST Hel och delad Hel och delad innebär mat med normal konsistens som vid behov delas på tallriken. Grov paté Är lämplig vid lättare ätsvårigheter, motoriska problem och orkeslöshet. Den karaktäriseras av en luftig, mjuk och grovkorning konsistens, till exempel som saftig köttfärslimpa. Den ska vara lätt att dela och äta med gaffel. Timbal Timbalkonsistens är lämplig vid uttalade tugg- och sväljsvårigheter. Den kräver ingen grundligare bearbetning i munnen men håller ihop, vilket underlättar vid störd tung- och munmotorik. Den kan fungera för dem som hamstrar mat i kinderna eller äter långsamt. Konsistensen karaktäriseras av att vara mjuk, slät, kort och sammanhållen av typ omelett, och maten kan ätas med gaffel eller sked. Gelé Gelékonsistens lämpar sig vid allvarliga sväljsvårigheter, en trögutlöst sväljreflex och skadad eller känslig munhåla. För en del personer med grava tuggoch sväljproblem, där enteral nutrition står för huvuddelen av personens energi- och näringsintag, kan små portioner av gelékonsistens vara ett värdefullt komplement genom att ge personen möjlighet till en smakupplevelse och till att dela gemenskapen vid måltiden. Kosten karaktäriseras av mjuk och hal konsistens, så att den är lätt att äta även vid uttalade sväljproblem. Mat med gelékonsistens kan ätas med gaffel eller sked. 6

7 Flytande Flytande konsistens är lämplig vid förträngningar eller skador i svalg och matstrupe. Konsistensen karaktäriseras av att vara slät och rinnande, som tomatsoppa. Exempel på maträtter är släta, berikade kött-, fisk- eller grönsakssoppor, både varma och kalla. Flytande konsistens är mindre krämig än tjockflytande. Tjockflytande Vid sväljsvårigheter kan tjockflytande konsistens upplevas som lättare att svälja än tunnflytande. Den kan vara lättare att hantera i munnen och att få ner i matstrupen. Tjockflytande konsistens och gelékonsistens har visat sig fungera bra vid förlamning i svalget (svalgpares) i samband med stroke. Konsistensen är slät och trögflytande, ungefär som gräddfil. Den droppar från skeden, men kan inte ätas med gaffel. För personer med dysfagi behöver man ofta tillsätta förtjockningsmedel i tunnflytande dryck. Individuellt anpassad kost (Önskekost) En individuell anpassning av kosten kan ske av olika skäl, till exempel en medicinsk diagnos, allergi, biverkningar av en medicinsk behandling, sår i mun och svalg efter strålbehandling, trosuppfattning och personliga preferenser som minuskost och önskekost. Näringsprodukter/kosttilägg (SÄRNÄR) Näringsprodukter definieras som ett komplement till vanlig kost när den inte räcker för att tillfredsställa en persons behov av energi och näringsämnen. Dessa kallas livsmedel för speciella medicinska ändamål (Food for special medical purposes, förkortas FSMP). Det finns särskild lagstiftning för FSMP, Livsmedelsverkets föreskrifter (SLVFS 2000:15) om livsmedel för speciella medicinska ändamål, som gäller utöver de generella sär-närföreskrifterna. FSMP delas in i tre kategorier: 1. Kompletta, till exempel sondnäring och näringsdryck (inte klara) 2. Kompletta sjukdomsspecifika, till exempel produkter med minskat proteininnehåll för personer som lider av lever- eller njursjukdom 3. Icke kompletta, till exempel kosttillägg och energiberikningspulver(2) Dryck Dryck bör finnas tillgänglig hela dygnet då äldre är känsliga för vätskebrist. Förmågan att känna törst avtar med stigande ålder. Att dricka är viktigt för att undvika uttorkning och att hålla tarmarna i gång så att förstoppning undviks. Särskild uppmärksamhet måste ges de som inte själva kan ta sig att dricka. Se rutiner gällande vätskeintag. 7

8 Ätstödjande åtgärder Många personer som är undernärda eller är i riskzonen för att utveckla undernäring behöver inte bara näringsstöd. De behöver även individuellt anpassade ätstödjande åtgärder av olika slag. Ätstödjande åtgärder syftar till att stödja, underlätta och göra det möjligt för patienten att uppnå ett optimalt energi- och näringsintag, och känna värdighet och välbefinnande genom kosten. Ätstödjande åtgärder är till exempel matning, äthjälpmedel och assistans eller tillsyn vid måltiderna. Måltiderna bör präglas av lugn och ro och det är viktigt att inte för många personal är involverade i själva måltidssituationen. Att kunna ät själv hänger intimt samman med självkänslan och att ta emot mat från någon kräver att man känner tillit och förtroende för den som matar. Det är viktigt att anpassa matningstakten och tuggstorleken efter den enskilda personens ork och förmåga att äta. Livsmedelshygien Enligt lagstiftning ska varje tillagnings-, mottagnings- och serveringskök ha ett program för egenkontroll som omfattar bland annat kontroll av temperaturer, hygien samt mikrobiologisk kvalitet. ANSVARSFÖRHÅLLANDEN I Socialstyrelsens allmänna råd och föreskrifter om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete(sosfs 2011:9) framgår vikten av att klargöra hur ansvar, befogenheter och samarbetsförhållanden är definierade och dokumenterade samt att i skrift klargöra hur samverkan och samarbete skall ske internt mellan personalen som har det dagliga ansvaret för den enskilde vårdtagaren. Organisationens ansvar Ytterst ansvarig för vård och omsorg i kommunen är kommunstyrelsen. I detta ansvar ligger också att tillse att de boende får en bra och fullgod kost samt att det finns säkra rutiner. Kostenhetens ansvar Kostenhetens ansvar är att leverera god omväxlande och näringsberäknad kost till äldreomsorgen, främst huvudmålet mitt på dagen. Matsedeln skall utformas på sådant sätt att den passar äldres kostvanor. Kostenheten skall ta hänsyn till de äldres normala behov av energiinnehåll samt beakta deras önskemål. Enhetschefens ansvar Enhetschefen är ytterst ansvarig för sin enhets rutiner vad gäller kosthantering och måltidsordning. Enhetschefen ansvarar också för att kostombuden och vårdpersonalen har tillräcklig kompetens inom kostområdet. 8

9 Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) På området mat och näring är MAS:en ansvarig för att goda rutiner finns i verksamheterna för bedömning, behandling och uppföljning av undernäringstillstånd Nutritionsansvarig dietist (NAD) NAD ansvarar för att utforma övergripande rutiner och kvalitetssystem för kost och nutrition i samarbete med MAS. Ansvara för nutritionsutbildning och fortbildning av personal samt vara sammankallande och ett stöd för kostombuden. Biståndshandläggare Individuellt anpassad mat och tillräckligt med tid ska avsättas för hjälp vid måltiden i ordinärt boende. Där har biståndshandläggaren en nyckelroll och ett ansvar för att måltidssituationens servicegrad, samt ett ansvar för uppföljning av insatser. Sjusköterskans ansvar Sjuksköterskan är tillsammans med enhetschefen ansvarig för att genomföra de rutiner som finns beskrivna i kostprogram och policyn. Sjuksköterskan skall vid ankomstsamtal/status uppmärksamma den boendes kosthållning och önskemål och vid risk för undernäring upprätta en nutritionsvårdplan i omvårdnadsjournalen. Arbetsterapeuten och sjukgymnast ansvar Arbetsterapeuten och sjukgymnasten kan med sina kompetenser bidra till att den enskilde kan få en bra situation vid måltiden. Det kan handla om den fysiska och sociala miljön, hjälpmedel, ergonomi, sittställning och träning. Rehabpersonalen kan också stödja och utbilda vårdpersonalen så att insatserna vid måltiden utgår från ett rehabiliterande arbetssätt. Kostombudens uppdrag och ansvar Kostombuden ansvarar tillsammans med enhetschefen att en lugn och trevlig måltidsmiljö upprätthålls. Man ansvar också för att ny personal får information om kostprogrammet och vilka måltidsrutiner som gäller på enheten. Kostombuden har ett ansvarar att synpunkter gällande maten förs vidare till rätt instans och vara de boendes representant kostfrågor, och vara ombud i dialogen mellan boende, enhet och kök. Vårdpersonalens ansvar Vårdpersonalen ansvarar för att tillsammans med kostombuden medverka till att genomföra de rutiner som finns beskrivna i Kostpolicyn och i detta kostprogram. Vårdpersonalen ska också medverka vid riskbedömningen och uppföljning av Senior Alert. Man ansvarar också för att måltiden blir en höjdpunkt på dagen och att etiska överväganden beaktas vid måltiden. Att förändring i mat- och vätskeintag, matsmältningsproblem, tugg- och sväljproblem, och rapporteras till den omvårdnadsansvariga sjuksköterskan eller 9

10 till distriktssköterskan. Samt att uppmärksamma förändringar eller avvikande beteende hos personen, t.ex. vid viktförändring, INTERNKONTROLL Varje enhet ska följa och genomföra Internkontrollprogram för Kost och Nutrition i Finspångs kommun På organisationsnivå ansvarar man för att sammanställa och utvärdera resultatet en gång per år. Referenser 1. Näringsproblem i vård och omsorg, Socialstyrelsen, rapport 2000:11 2. Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring, Socialstyrelsen, rapport Mat och näring för sjuka inom vård och omsorg 4. Bra mat i äldreomsorgen. Livsmedelsverket Arbetsgruppen kostprogram för Finspångs kommun: Mårten Davidsson Yvonne Wengström Leila Marttila MAS Dietist Undersköterska Catharina Stenhammar Anna Creutz Veronica Liljedahl Kostchef Enhetschef Sjuksköterska Revidering senast december

11 Bilaga 1 Kunskapsunderlag för Kostprogrammet i Finspångs kommun, sektor social omsorg Att beskriva normala åldringsförändringar är ofta svårt då det i hög ålder blir allt svårare att särskilja normalt åldrande från sjukliga förändringar. I de flesta fall bibehålls den intellektuella funktionen långt upp i åldern. Den funktion som minskar generellt är psykisk snabbhet genom att tiden för bearbetning i hjärnan förlängs. Med åldrandet följer naturligt att kroppen genomgår förändring. Risken för funktionsnedsättning av varierande slag och grad kommer att uppträda efter hand. Både fysiska och psykiska förändringar, naturliga som sjukdomsorsakade kan påverka individens näringsintag. Eftersom allt fler blir allt äldre, kommer personal inom äldreomsorgen allt oftare stöta på olika former av ätproblem hos personen, orsakade både av naturligare funktionsnedsättningar och av sjukdom. FYSIOLOGISKA FÖRÄNDRINGAR Cirkulation och andning: Hjärtats funktion avtar med stigande ålder, och man har som äldre lägre maximal hjärtfrekvens än yngre vilket gör att man blir lättare ansträngd. Den minskade cirkulationen kan också leda till ökad risk för infektioner och svårläkta sår. Vid uttalad hjärtsvikt kan enkla vardagliga aktiviteter som att tvätta sig, klä på sig och att äta bli fysiskt ansträngande. Förändringar i mun, svalg och matstrupe: Förändringar som gör det svårare att tugga och svälja är minskad och/eller förändrad saliv, förslappad muskulatur i mun och svalg samt långsammare nervimpulser. Att svälja fel och få mat eller dryck i luftstrupen, beror till stor del på att samordningen mellan svalgmuskler och struplock försämras, men också på att slemproduktionen är sänkt i matstrupen och att man får för kort tid på sig att äta. Matstrupens muskulatur försvagas och blir stelare och samordning av musklernas arbete med att transportera tuggan kan bli störd. Följden kan bli att tuggan stannar på vägen genom matstrupen och orsakar irritation eller smär- 11

12 tor i bröstet. Smärtorna kan bli så starka att de ibland kan förväxlas med besvär från hjärta eller lungor. Synen: Försämras med stigande ålder och behovet av ljus ökar kraftigt. En tilltagande synsvaghet är ett allvarligt hinder i matsituationen. Längd, vikt och kroppssammansättning Vikt och längd minskar med stigande ålder och ofta i samband med sjukdom. Det har visat sig att bibehållen vikt, även om den kan betraktas som något hög, snarare utgör ett hälsotecken i hög ålder, och när vikten börjar sjunka kan det vara ett varningstecken på ohälsa. Även kroppssammansättningen förändras genom att mängden kroppsvätska och kroppscellmassan (muskler) minskar och fettmassan ökar. Den ändrade kroppssammansättningen är viktig att känna till, då den på många sätt påverkar den äldre. Ett stort problem med muskelförlust är en försämrad livskvalitet, då det är vår muskelmassa som håller oss på fötter, och som gör att vi kan röra på oss. Styrketräning och nutritionsåtgärder i form av ett fullgott energi och protein intag, kan minska förlusten av muskelstyrka och muskelmassa. Den minskade mängden kroppsvatten leder till ökad risk för uttorkning, framförallt i samband med diarré och kräkning. Med åldern minskar också skelettets kalktäthet, vilket ökar risken för benskörhet. Detta ökar i sin tur risken för benbrott och kotkompressioner. Fysiskt och funktionellt åldrande Rörligheten minskar i hög ålder och leder till minskad muskelstyrka och förändringar i centrala nervsystemet. Det ger också en ökad svårighet att koordinera rörelser som tar längre tid att utföra. Omfattningen av dessa problem kan variera och påverkas av omgivnings- och miljöfaktorer. Att åldras är ingen sjuklig process. Risken för sjukdom ökar med stigande ålder och bland de äldsta är det vanligt med flera sjukdomar och/eller funktionsnedsättningar samtidigt. Detta innebär att både fysiska och psykiska förändringar kan, på olika sätt, begränsa den äldres möjlighet att äta själv och få i sig den näring kroppen behöver. LÄKEMEDEL OCH KOST Många personer i kommunens omsorg behandlas ofta med ett flertal läkemedel. Risk finns att den boende inte vet varför han/hon är ordinerad ett läkemedel och hur man tar det. Läkemedelsomsättningen förändras med stigande ålder på grund av bl.a. upptag, omsättning, utsöndring och kroppens reaktion på läkemedel. Ju fler läkemedel man äter, desto större risk finns för biverkningar. Ibland leder dessa läkemedelsbiverkningar till problem med födointag. Biverkningarna kan påverka aptit, mun/svalg och matsmältning med risk för undernäring. Viktigt är att både den boende och personalen är observanta på eventuella biverkningar av läkemedel. 12

13 Läkemedelsbiverkningar som kan påverka matintaget Kräkning och illamående, motverkas genom att (i de fall det är lämpligt) läkemedlen intags tillsammans med t.ex. filprodukter eller i samband med måltid. Om problemen huvudsakligen ligger vid en speciell tid på dygnet bör måltiderna placeras med hänsyn till detta. Även läkemedel som motverkar illamående kan ordineras. Magknip kan uppkomma i samband med t.ex. intag av tarmreglerande medel. Biverkningen avklingar oftast efter ett tag. Blanda gärna läkemedlet med vätska ex. choklad eller i filmjölk. Vid diarré är det viktigt att upprätthålla vätske- och salt balansen då äldre personer blir snabbt uttorkade. Läkemedel kan med fördel ges tillsammans med olika produkter med probiotika. Även läkemedel som har en lugnande effekt på magen kan ges. Vid förstoppning är det viktigt med fiberintag efter förmåga och rikligt med vätska, även tarmreglerande eller stimulerande läkemedel kan ges. Vid ökad aptit, kontrollera kostintag med regelbundna viktkontroller. Förändrade smakupplevelser. Försämrat näringsupptag i tarmen. Vid muntorrhet, se under rubriken munhälsa Vid läkemedelsrelaterade ätproblem bör läkare konsulteras för eventuellt byte av läkemedel, korrigering av dos eller insättande av annat läkemedel som kan motverka problemet. Även dietisthjälp kan vara värdefull. Viktigt att dialog förs mellan vårdtagare och vårdpersonalen. MUNHÄLSA OCH KOST God munvård Alla bör få hjälp med en fullgod munhygien. Det räcker oftast inte med bara en vanlig tandborste, man kan också behöva använda tandtråd, stickor eller mellanrumsborstar. Det är viktigt att rotytorna inte missas vid tandrengöringen eftersom blottade ytor vid tändernas rötter ökar risken för kariesangrepp. Förutom flourtandkräm som alla bör använda kan extra flourbehandling behövas. Många lagningar eller delproteser med klamrar, innebär skarvar och gömställen för matrester. Proteser går bra att rengöra med speciella rengöringsmedel eller tvål och vatten(skölj noga). Svampinfektioner får lätt fäste under protesen och rengöring av den och slemhinnan är viktig. Munhålan Har den man svårt att tugga eller svälja skall mun, munvinklar, tunga, tänder och slemhinnor undersökas. Om man har protes kontrollera att protesen passar. En tandprotes som blivit för stor kan skava och ge upphov till sår och smärta. Det är en enkel åtgärd för tandläkaren att justera en protes. 13

14 Muntorrhet En vanlig biverkan hos många läkemedel ger muntorrhet, som kraftigt nedsätter förmågan att känna smak. För att minska muntorrheten och därigenom förbättra smakupplevelsen kan man försöka stimulera salivproduktionen med hjälp av salivstimulerande livsmedel. Man kan även kompensera salivbristen genom att servera mat som är vätskerik. Salt och syrligt hjälper till att stimulera salivutsöndringen. Det kan därför underlätta att före måltid äta en sillbit eller dricka någon syrlig dryck som ex. citron-, lingon- eller äppeldryck. Som tillbehör till maten kan inlagd gurka, rödbetor eller lingonsylt underlätta. Att tugga och suga är salivstimulerande och det kan därför underlätta att t.ex. få dricka sin dryck genom sugrör. Är salivsekretionen helt utslagen är man inte hjälpt av salivstimulerande livsmedel. Då kan det hjälpa med konstgjord saliv, som finns att köpa på apoteket, eller att fukta munnen med matolja. Muntorrhet vid sondmatning Muntorrhet är vanlig hos personer som sondmatas. Matolja eller konstgjord saliv (apoteket) kan lindra torr tunga och slemhinnor. Muntorrhet och munsmärta vid cancer Efter behandling kan smärta, sveda, svullnad och kanske sår uppstå i munhålan en tid. Om muntorrhet samtidigt föreligger kan en receptbelagd konstgjord saliv med bedövningsmedel vara till hjälp. I dessa fall kan man naturligtvis inte ge något som smakar starkt, surt eller salt eller som har hårda kanter. I stället bör maten vara ytterst len och mjuk och ha mild smak. ÄTPROBLEM VID SJUKDOM Att åldras är ingen sjuklig process, men risken för sjukdom och funktionsnedsättning ökar. Både fysiska och psykiska förändringar kan påverka en personens möjlighet att äta själv och få i sig den näring kroppen behöver. Låt måltiden få ta tid! Som en följd av olika funktionsnedsättningar kan det ta längre tid för en äldre person att äta. Det är viktigt att betona behovet av tid, både hos personen som äter själva och hos dem som behöver hjälp vid måltiderna. 14

15 Förslag vid aptitlöshet Aptitretare - Gärna något syrligt eller salt. T.ex. en sillbit, ett litet glas c- vitamin, en ostbit med vindruva eller varm buljong. Favoriträtt/önskekost Små portioner - Gärna E-kost. (Obs det finns sjukdomstillstånd där proteinrik mat inte bör förekomma rådgör med läkare eller sjuksköterska.) Dekoration - Servera kosten smakfullt upplagt, dekorera gärna. Arbetsgruppen kostprogram för Finspångs kommun: Mårten Davidsson Yvonne Wengström Leila Marttila MAS Dietist Undersköterska Catharina Stenhammar Anna Creutz Veronica Liljedahl Kostchef Enhetschef Sjuksköterska Revideras senast december

16 Bilaga 2 NÅGRA EXEMPEL PÅ OLIKA SJUKDOMSTILL- STÅND SOM PÅVERKAR KOSTEN DEMENSSJUKDOMAR Målsättning: Ett allsidigt individuellt anpassat energi- och protein intag. Att stödja och träna det friska vid måltidssituationen. Allmänt För att budskapet vid måltiden skall bli så tydlig som möjligt, bör man undvika ett överdukat bord. Använd enfärgade dukar i svaga färger så att den demente personen hittar maten. Vid svårigheter att upprätthålla kontakt med vid måltidssituationen kan fysisk beröring hjälpa, så även prat och sång om det krävs. Nutritionsrelaterade symtom Viktförlust är vanligt framförallt vid Alzheimers sjukdom. Den ökar i takt med sjukdomens svårighetsgrad. Ökad aktivitet, rastlöshet och svårigheter att vara stilla gör att man kan få ett ökat energibehov. Förändrat ätbetende Minnesförlust gör det svårt att veta vad man skall göra med besticken, svårt att komma ihåg att man skall äta, om man redan ätit, hur man gör när man äter lagar mat handlar. Desorientering innebär t.ex. att man har svårt att hitta till och i affären, svårt att hitta i sitt eget kök. Apraxi betyder att man har svårt att utföra invanda rörelser t.ex. laga mat, använda bestick, tugga och svälja. Agnosi betyder att det är svårt att känna igen olika föremål eller lukt/smak/temperatur. Anomi är så kallad ordglömska dvs. man har svårt att komma i håg vad föremål eller ett livsmedel på matbordet heter. 16

17 Depression, oro och hallucinationer kan ge nedsatt aptit. Vid ett förvirringstillstånd kan ätandet få en underordnad betydelse för personen. En person med demens kan således lämna matbord och mat orörd. PARKINSONS SJUKDOM Målsättning: Ett allsidigt individuellt anpassat energi- och protein intag. Att stödja och träna så att självständighet vid ätandet blir så adekvat som möjligt. Allmänt Magsäckens minskade rörelseförmåga leder till att tömningen (läkemedel intagna per os, blandat med mat) från magsäcken till tarm blir försenad och ev. ojämn. På grund av konkurrensen mellan matens nedbrutna proteiner och läkemedlets verksamma substans kan absorberingen av Parkinson läkemedlet bli otillräcklig. Parkinsonläkemedel har även biverkningar som kan påverka ens nutritionsstatus i form av illamående/ kräkning, smak- och luktförändringar, ökad salivutsöndring, muntorrhet. Då rörelseförmågan i tarmarna är minskad kan det leda till förstoppning. Nutritionsrelaterade symtom/problem Risk för otillräckligt protein och energiintag som leder till viktförlust, detta på grund av Parkinson sjukdomens energikrävande symtom som darrningar, ökad muskelspänning och ev. överrörlighet. Förändrat ätbeteende Ökad muskelspänning stelhet i armar, handleder och fingrar kan leda till svårigheter att föra bestick till munnen samt att ta mat från tallriken. Darrning i händerna får maten att falla av från besticket Längre tid att tugga mat orsakad av att käk- och tuggmuskulaturen är drabbad av minskad rörlighet. Tuggsvårigheter då tungmuskulaturen är drabbad vilket även kan leda till att maten har svårt att transporteras bakåt mot svalget. Tuggan åker fram och tillbaka i munnen. Risk för att sätta i halsen beroende på att struphuvudets minskade rörelseförmåga, det så kallade locket inte stängs i tid. Fördröjd sväljreflex medför att det är risk för att mat och dryck aspireras i luftvägarna. Mat stannar i svalg/matstrupen svalgmuskler som drabbas gör att sväljningen inte fullbordas. Samordningsproblem gör att det kan vara svårt att göra flera saker samtidigt ex. tugga och konversera eller äta med kniv och gaffel. Varje moment kräver stor koncentration. Ett kommando kan användas för att börja 17

18 och underlätta en rörelse. Ex ta, som är ett viljemässigt kommando till handen. Därefter kan rörelsen lättare upprepas. On/off problem att plötsligt t.ex. mitt i en tugga drabbas av ett offtillslag som innebär att tuggan mitt under själva sväljandet stoppar upp. STROKE Mål Ett allsidigt individuellt anpassat energi- och protein intag. Att stödja och träna så att självständighet vid ätandet blir så adekvat som möjligt. Allmänt Känslor av ledsamhet och skam kan uppstå då man i ett större sammanhang t.ex. i en matsal eller vid ett matbord kan känna att man inte kan äta/ha det bordskick som man tidigare har haft. Man kan ha svårare att känna vad maten smakar. Aptitlöshet kan inträffa på grund av nedstämdhet och depression. Att börja försiktigt, vid svårigheter att svälja bör man i början av rehabiliteringen ätträna teskedsvis. Det är viktigt med ett positivt och stöttande förhållningssätt. Nutritionsrelaterade symtom Risk för otillräckligt protein och energiintag som leder till viktförlust. Risk för uttorkning i de fall där förmågan att känna att man är törstig blivit försvagad. Förändrat ätbeteende Blindhet, dubbelseende och synbortfall, att inte se sin tallrik, att se fler tallrikar, att endast se halva tallriken. Vrid tallriken vid synfältsbortfall efter halva måltiden så man ser och kan äta även från den andra halvan. Sväljsvårigheter (dysfagi), sämre känsla i munnen, svårigheter med att transportera tuggan bakåt, dålig sväljreflex. Svårigheter att föra maten till munnen på grund av försämrad koordination och motorik eller matbestick/tallrik som inte är anpassade efter det föreliggande behovet. Hjälp då till med försiktig lotsning genom att t.ex. stötta och leda armrörelsen från tallrik till munnen. Svårigheter att tugga maten på grund av försämrad tung- och ansiktsmotorik, det är då viktigt att placera maten där känseln är som bäst. Svårigheter med att behålla maten inne i munnen på grund av försämrad tung- och ansiktsmotorik Aspirationsrisk, risk att få ned mat och dryck i luftstrupe på grund av dålig eller ingen hostreflex med eventuell lunginflammation eller kvävning som följd. Risk för brännskada då man kan ha svårt att känna om maten är för het. 18

19 Distraktion, man blir störd av den yttre miljön och får svårt att koncentrera sig på måltiden. Tänk på att det tar att lära sig äta på nytt. DIABETES Mål Ett allsidigt individuellt anpassat energi- och protein intag, jämt fördelat under dagen, för att kunna erhålla en bra och stadig nivå på blodsockernivån utifrån personens individuella förutsättningar. Allmänt Måltidsordningen ska vara jämt fördelad under minst tretton av dygnets tjugofyra timmar. Regelbunden blodsockermätning. Om personen har stabilt blodsocker, mätning cirka två gånger per år. Vid ostabila blodsockervärden bör mer frekventa mätningar ske, samt även flera mätningar under dygnet. Rätt tidsförhållanden till insulindos och måltid är viktigt, vilket betyder att avpassa när insulinet skall ges i förhållande till måltiden. Vid törst är det fördelaktigt att använd drycker med lågt kolhydratinnehåll (1g socker/dl dryck) Nutritionsrelaterade symtom För högt blodsocker Vid infektioner som sår, förkylningar, urinvägsinfektioner Vid ökat kalori intag eller ett annorlunda kostintag eller vid minskad fysisk aktivitet påverkas blodsockret. För låg dosering diabetesrelaterade läkemedel. För lågt blodsocker Vid för litet kostintag eller för lång tid mellan måltider. Ökad fysisk aktivitet För hög dosering av diabetesrelaterade läkemedel. Svängande blodsocker Kan bero på nervstörningar som reglerar tiden för magsäckens tömning. Dålig planerad måltidsordning Växlande mängd kolhydrater i måltiderna Allmänt 19

20 Dålig sårläkning, tiden för sårläkning är bl.a. relaterad till personens blodsockerhalt och energi/näringstillstånd. Illamående, sura uppstötningar, uppspändhet, diarréer på grund av för långsam tömning av magsäcken kan ske om man haft sin diabetes länge. Orsaken kan vara nervstörningar eller förhöjd blodsockerhalt. Magont och illamående kan bero på insulinbrist och förväxlas med magsjuka. OBSTIPATION Mål Ett kostfiber och vätskeintag efter den enskilda personens förmåga. Att minska användandet av avföringsmedel. Allmänt Förstoppningen upplevs en allmän oro känsla som gör det svårare att få ro att äta. Man kan att det är fullt i magen och inte orka äta mer. Mag- och tarm smärta är vanligt. Förebyggande är det viktigt med regelbundna toalettvanor. Vid avvikande avföring t.ex. avvikande färg, slemmig och/eller blodig avföring skall läkare och sjuksköterska kontaktas då sjukdomsrisk föreligger. Avföringslista är viktigt att använda hos personen som är i behov av regelbunden uppföljning, markera frekvens, storlek och konsistens. Fysisk aktivitet t.ex. promenader gör att matlusten blir bättre och magen kan fungera bättre. Fiberrik kost efter förmåga för att motverka förstoppning, observera, att det är viktigt med rikligt intag av vätska annars får det ökade fiberintaget motsatt effekt. Maten bör innehålla naturliga fibrer i form av spannmålsprodukter, frukt, bär och grönsaker Lösgörande drycker och röror kan användas vid behov exempelvis katrinplommondryck eller röra, produkter med probiotika exempelvis vissa filprodukter, Proviva. Servera gärna pajalagröt eller molinogröt för att förebygga eller behandla obstipation på naturlig väg. Laxermedel Laxermedel kan behövas då kost och fysisk aktivitet är otillräckligt. Tarmretande laxermedel kan vid långvarigt och regelbundet användande leda till ett beroende då tarmfunktionen blir kraftigt försämrad. Gäller även produkter som Senna och Ricinolja. Vissa sjukdomar/läkemedel kan kräva regelbundet användande av laxermedel. Mixtra aldrig själv med laxermedel utan kontakta alltid sjuksköterskan. Tänk på att bulkmedel kräver extra vätskeintag 20

21 Nutritionsrelaterade symtom, förändrat ätbetende Aptitlöshet då passagetiden i mag- och tarmkanalen är fördröjd. Man upplever inte de normala hungersignalerna. Illamående orsakade av förstoppning och aptitlöshet. Obehag och smärta i mage och tarm som gör det svårare att känna aptit. BRA ATT TÄNKA PÅ Det sociala Aptitligt serverad mat, både vanlig och konsistensanpassad ska serveras på ett sådant sätt att den stimulerar aptiten. Anpassa portionsstorleken till varje enskild individ och dess behov. Använd fantasi, humor, inlevelseförmåga och förnuft för att skapa en trygg och varm atmosfär. Lyssna, var passiv på ett aktivt sätt. Att minska antalet personal som ansvarar för den enskilde kan ge ökad trygghet, bättre förutsättningar för kommunikation. Speciellt viktigt om personen i ett senare skede skulle bli ordlös. Återorientering, låt personen vara med om man så önskar vid dukning, matlagning, bakning eller andra praktiska förberedelser. Om man har förlorat en förmåga är det viktigt att guida, visa och demonstrera hur man agerar i en viss situation. Observation om hur man hanterar sitt ätande, kan ge viktigt information om hur man som personal kan underlätta för i ätsituationen. Exempelvis om man behöver hjälp med att skära maten i mindre bitar, komponera maten annorlunda eller använda hjälpmedel. Undvik att ställa fram all mat på en gång, en rätt i taget. Återkoppla till barndomens välkända föremål t.ex. använda en tillbringare för mjölken istället för att ställa fram en mjölktetra. Låt måltiden ta tid, var tålmodig, låt lugn och ro få råda vid måltiden. Det ska vara en stressfri miljö. Detta påverkar också tarmen på ett positivt sätt. Måltiden Måltidsordning, servera maten på bestämda tider, tre huvudmål samt tre mellanmål varje dag. Om så är önskvärt även ett nattmål för korta av nattfastan, som ska vara högst 11 timmar. En lång nattfasta kan resultera i aggressivitet och irritabilitet samt försämrad nattsömn. Oro och rastlöshet kan även leda till matvägran. Ättiden bör ej understiga 13 timmar. Energiberika maten, går att göra på egen han eller med hjälp av olja, smör och feta mejeriprodukter som grädde. Använd inte lättprodukter. 21

22 För personen som inte kan täcka sitt energibehov från kosten kan speciella kosttillägg ordineras av sjuksköterskan eller dietisten. Förtjockningsmedel, vid svårigheter att svälja tunnflytande vätska finns förtjockningsmedel (med eller utan fibrer) att tillsätta både kall och varm vätska. Det är viktigt att anpassa konsistensen till den enskildes ätförmåga. Tänk på att servera lagom varm mat, om maten är för varm kan brännskador uppstår vid försämrad känsel i munnen. Vätska, i de fall där törstkänslan försvunnit, se till att personen får tillräckligt med vätska, under och mellan måltiderna. Kolsyrad dryck, kan vara lättare än annan tunnflytande dryck Vid läkemedelsbetingat illamående kan en skorpa eller en halv brödskiva lindra illamåendet om den äts innan ett medicinintag. Hjälpmedel Riktig placering vid bordet, man skall sitta i en stadig stol med fötterna mot golvet för att få en god balans. Detta är viktigt även när man har svårt att röra huvud, armar och händer. Huvudplacering, vid sväljsvårigheter kan det underlätta om man vrider huvudet mot den svaga sidan eller för hakan mot bröstet i sväljmomentet. Lämna inte en person med sväljsvårigheter utan tillsyn vid måltid. Hjälpmedel, vid behov ska väl avpassade hjälpmedel användas t.ex. peti-mot-kant, glidskydd, special designade bestick. Ta kontakt med arbetsterapeut. Tallriksplacering, tänk på att placera tallriken så att den syns och är lättåtkomlig. Använd gärna något rött som sylt eller gelé på maten. Rött påkallar uppmärksamheten, och är den färg som man som gammal kan relatera till längst. Slutligen Vid misstanke om försämring skall sjuksköterska, läkare, dietist eller logoped rådfrågas. Arbetsgruppen kostprogram för Finspångs kommun: Mårten Davidsson Yvonne Wengström Leila Marttila MAS Dietist Undersköterska Catharina Stenhammar Anna Creutz Veronica Liljedahl Kostchef Enhetschef Sjuksköterska Revideras senast december

Nutrition & risk för undernäring

Nutrition & risk för undernäring Nutrition & risk för undernäring 1 Vad ska vi ta upp? Näringslära Normal mathållning för äldre Åldrande och fysiologiska förändringar Sväljsvårigheter Olika koster och konsistenser Berikningar 2 3 Socialstyrelsen

Läs mer

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad Åldrandet en individuell process. Ur Healthy Ageing profiles

Läs mer

Måltidssituationen för personer med demenssjukdom

Måltidssituationen för personer med demenssjukdom Måltidssituationen för personer med demenssjukdom ABF-huset 12 november 2014 Birgitta Villner Gyllenram Birgitta.villner.gyllenram@aldrecentrum.se Demenssjukdomar Två sjukdomar står för ca 90 % av samtliga

Läs mer

Riktlinjer för kost och nutrition. vid särskilt boende

Riktlinjer för kost och nutrition. vid särskilt boende 2007-08-22 VÅRD OCH OMSORG Riktlinjer för kost och nutrition vid särskilt boende 2(9) Bakgrund Kosten har stor betydelse för välbefinnandet. Ett fullvärdigt kostintag är en grundläggande förutsättning

Läs mer

Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka. Sektionen för Klinisk Nutrition Anna-Karin Andersson, dietist

Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka. Sektionen för Klinisk Nutrition Anna-Karin Andersson, dietist Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka Syfte med kostbehandlingen: Tillgodose vätske- energi och näringsbehov Minimera risken för felsväljning kopplad till bolusmängd, vätskan

Läs mer

KOST- OCH MÅLTIDSPOLICY

KOST- OCH MÅLTIDSPOLICY KOST- OCH MÅLTIDSPOLICY För vård- och omsorgsboende inom socialnämnden, Antagen av socialnämnden 2012-02-14, SN 29 Dnr 2012/25-735, Hid 2012.146 2 (5) INLEDNING En fullvärdig kost är en förutsättning för

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN Bilaga till kostpolicyn RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN NÄRING MÅLTIDEN Måltiderna ska vara utformade enligt de svenska näringsrekommendationerna för äldre. Måltidernas närings- och energiinnehåll är viktigt

Läs mer

Nutrition. Riktlinjer för. i Särskilt boende. 2010-11-11 Sjuksköterska Caroline Lundberg. Vård- och omsorgsförvaltningen

Nutrition. Riktlinjer för. i Särskilt boende. 2010-11-11 Sjuksköterska Caroline Lundberg. Vård- och omsorgsförvaltningen Vård- och omsorgsförvaltningen Riktlinjer för Nutrition i Särskilt boende 2010-11-11 Sjuksköterska Caroline Lundberg C:\Users\ADM\Desktop\Demens\KostNutrition\Riktlinjer för nutrition.doc 2013-02-04 Innehållsförteckning

Läs mer

Kostriktlinjer för socialförvaltningen

Kostriktlinjer för socialförvaltningen Kostriktlinjer för socialförvaltningen Större andel vegetabilier Kostavdelningen reviderar sina recept samt matsedlar för att få en större mängd vegetabilier. Socialförvaltningen främjar möjligheten att

Läs mer

Anpassad mat för äldre ger bättre hälsa för individen och mer resurser till den kommunala ekonomin

Anpassad mat för äldre ger bättre hälsa för individen och mer resurser till den kommunala ekonomin Anpassad mat för äldre ger bättre hälsa för individen och mer resurser till den kommunala ekonomin Gunnel Stuhr Olsson Vad innebär detta? Tappar i vikt och ork Rätt konsistens och portionsstorlek En självklarhet

Läs mer

Goda råd vid tugg- och sväljsvårigheter

Goda råd vid tugg- och sväljsvårigheter Goda råd vid tugg- och sväljsvårigheter Den här broschyren ger en kort introduktion till området dysfagi. Huvuddelen av broschyren ägnas åt enkla råd och tips på hur man kan underlätta för patienter med

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT 1(11) Hammarö 2008 RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT Antagen av servicenämnden 2008 2(11) Inledning Mat är ett av livets glädjeämnen. Maten är för många dagens höjdpunkt och innebär inte bara njutning

Läs mer

Riktlinjer Mat & måltider, äldreomsorgen i Nacka

Riktlinjer Mat & måltider, äldreomsorgen i Nacka Mat & måltider, äldreomsorgen i Nacka 2012-04-17 Carina Smith Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 3 2 Mål... 3 3 Kundens behov, vanor och önskemål... 3 3.1 Kundens behov... 3 3.2 Kundens vanor... 4 3.3

Läs mer

Kost- och Nutritionsriktlinjer inom Äldreomsorgen

Kost- och Nutritionsriktlinjer inom Äldreomsorgen Kost- och Nutritionsriktlinjer inom Äldreomsorgen Innehållsförteckning Bakgrund 1 Matsedel 1-2 Konsistensanpassad kost 3 Specialkost 3 Måltidsordning och nattfasta 4 Måltidsmiljö 4-5 Riskbedömning, utredning

Läs mer

Kostpolicy. Särskilt boende

Kostpolicy. Särskilt boende Kostpolicy Särskilt boende Inledning I Sollentuna kommun är vård- och omsorgsnämnden ansvarig för kommunens äldreomsorg. Nämndens värdegrund är att Alla ska ha förutsättningar för att leva sina liv med

Läs mer

Nutritionsproblem och åtgärder

Nutritionsproblem och åtgärder Nutritionsproblem och åtgärder RCC-Utbildningsdag Maria Röjeteg och Kristina Öhlén leg dietister Kirurgklinikens dietister, Västmanlands sjukhus Västerås Kirurgdietisterna i Västerås arbetar mot: Kirurgklinikens

Läs mer

Vid ett body mass index som understiger 22 anses en risk för undernäring för personer över 70 år föreligga och fortsatt riskbedömning ska ske.

Vid ett body mass index som understiger 22 anses en risk för undernäring för personer över 70 år föreligga och fortsatt riskbedömning ska ske. MAS Riktlinje Riktlinje för arbete med nutrition Inledning Enligt Hälso- och sjukvårdslagen ska vården bedrivas så att den uppfyller kraven på god vård. Det innebär att vården ska vara av god kvalitet,

Läs mer

LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (5)

LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (5) LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Gun-Britt Hedsten Vård- och omsorgsnämnden Riktlinjer för Vård- och omsorgsnämndens måltidsverksamheter Bakgrund Hos de flesta äldre människor minskar energiförbrukningen

Läs mer

Kostpolicy. Hemtjänst

Kostpolicy. Hemtjänst Kostpolicy Hemtjänst Inledning I Sollentuna kommun är vård- och omsorgsnämnden ansvarig för kommunens äldreomsorg. Nämndens värdegrund är att Alla ska ha förutsättningar för att leva sina liv med hög livskvalitet

Läs mer

Nutritionspolicy. Mål och riktlinjer för äldreomsorgen i. Åtvidabergs kommun

Nutritionspolicy. Mål och riktlinjer för äldreomsorgen i. Åtvidabergs kommun Nutritionspolicy Mål och riktlinjer för äldreomsorgen i Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-06-19, 67 Dnr: Dnr 2013-KS0325/003 2 1. Inledning... 3 2. Målsättning... 3 3. Kvalitetsarbete... 3 3.1

Läs mer

BILDSTÖD FÖR BRA SITTSTÄLLNINGAR UNDER MÅLTID

BILDSTÖD FÖR BRA SITTSTÄLLNINGAR UNDER MÅLTID EN GOD SITTSTÄLLNING GER FÖRUTSÄTTNINGAR TILL EN SÄKER SVÄLJNING OCH ETT BRA NÄRINGSINTAG Fötterna stabilt i golvet, med möjlighet att kunna flytta och ändra placering av fötterna Knäna i 90 graders vinkel.

Läs mer

Nutritionspolicy äldre- och handikappomsorgen Valdemarsviks kommun

Nutritionspolicy äldre- och handikappomsorgen Valdemarsviks kommun Nutritionspolicy äldre- och handikappomsorgen Valdemarsviks kommun Antagen av Vård och Omsorgsutskottet 2011-03-09 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Målsättning... 3 Styrdokument...

Läs mer

Susanne Westerbring Leg logoped Logopedmottagningen

Susanne Westerbring Leg logoped Logopedmottagningen Susanne Westerbring Leg logoped Logopedmottagningen Dysfagibegreppet Transport av mat från munnen till magen Subjektiva & objektiva svårigheter att svälja fast/flytande föda Sätter i halsen och/eller hostar

Läs mer

Svårt att tugga och svälja - Konsistensanpassad mat. Wasty Klasson Kostekonom [2004-09-17]

Svårt att tugga och svälja - Konsistensanpassad mat. Wasty Klasson Kostekonom [2004-09-17] Svårt att tugga och svälja - Konsistensanpassad mat Wasty Klasson Kostekonom [2004-09-17] 2004-09-17 1 Svårt att tugga och svälja - Konsistensanpassad mat Vi behöver alla energi och näring i tillräcklig

Läs mer

Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt?

Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt? Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt? Leg. dietist Sylvia Bianconi Svensson Dietistverksamheten Division Primärvård, Skånevård KrYH 2015-10 KOL och nutritionsstatus Undervikt Ofrivillig

Läs mer

Förebygga och behandla undernäring

Förebygga och behandla undernäring SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson 2014-08-27 Förebygga och behandla undernäring God hälsa och livskvalitet förutsätter ett gott näringstillstånd. Kosten är ett viktigt

Läs mer

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr Leg dietist Evelina Dahl Dietistkonsult Norr Medellivslängden i Sverige har ökat med cirka 25 år de senaste 100 åren Andelen äldre är högre + bättre hälsa Unga 18-30 år äter betydligt sämre än äldre mindre

Läs mer

Kostpolicy och. handlingsplan. För särskilda boenden och äldre som bor på gruppbostad inom LSS i Simrishamns kommun

Kostpolicy och. handlingsplan. För särskilda boenden och äldre som bor på gruppbostad inom LSS i Simrishamns kommun Kostpolicy och Maj månad 2005. Reviderad november 2009. Omslagsbild: Tina Schedvin handlingsplan För särskilda boenden och äldre som bor på gruppbostad inom LSS i Simrishamns kommun Socialförvaltningen

Läs mer

GERIATRISKT STÖD. Kost och nutrition Smått och gott

GERIATRISKT STÖD. Kost och nutrition Smått och gott GERIATRISKT STÖD Kost och nutrition Smått och gott Nutritionsdagen 30 april Nutritionsrådet Region Jämtland Härjedalen Nutrition vid sjukdom Ingvar Boseaus Hur identifierar, utreder och behandlar vid undernäring

Läs mer

Nattfasta. Berättelsen om Rut. Hanteringsmöjligheter. Vill du lära dig mer om kost för äldre?

Nattfasta. Berättelsen om Rut. Hanteringsmöjligheter. Vill du lära dig mer om kost för äldre? Nattfasta För att äldre ska få i sig tillräckligt med energi och näring är det viktigt att måltiderna sprids över dygnet. Tiden mellan sista målet det ena dygnet och första målet dygnet efter bör inte

Läs mer

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG Mat är en förutsättning för att vi ska må bra. En måltid ska ge tillfälle till njutning och att man ska få den energi och de näringsämnen man behöver. Behovet av näring och

Läs mer

Äldre tänder behöver mer omsorg

Äldre tänder behöver mer omsorg Äldre tänder behöver mer omsorg Förbättra bevara fördröja lindra Att hjälpa människor, i olika livsskeden, till god munhälsa ligger Folktandvården varmt om hjärtat. Därför kan också den som nått en mer

Läs mer

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad Sjukdomsrelaterd undernäring EI EU Sjukdomsrelaterad

Läs mer

Kostprogram för äldre- och handikappomsorgen inklusive socialpsykiatrin i Vantör

Kostprogram för äldre- och handikappomsorgen inklusive socialpsykiatrin i Vantör Äldre- och Handikappomsorgen V A N T Ö R S S T A D S D E L S F Ö R V A L T N I N G Sid 1(5) 2006-05-09 Kostprogram för äldre- och handikappomsorgen inklusive socialpsykiatrin i Vantör Bakgrund I oktober

Läs mer

BILDSTÖD FÖR BRA SITTSTÄLLNINGAR UNDER MÅLTID FÖR SÄKRARE SVÄLJNING OCH ÖKAT NÄRINGSINTAG HOS ÄLDRE OCH SJUKA

BILDSTÖD FÖR BRA SITTSTÄLLNINGAR UNDER MÅLTID FÖR SÄKRARE SVÄLJNING OCH ÖKAT NÄRINGSINTAG HOS ÄLDRE OCH SJUKA BILDSTÖD FÖR BRA SITTSTÄLLNINGAR UNDER MÅLTID FÖR SÄKRARE SVÄLJNING OCH ÖKAT NÄRINGSINTAG HOS ÄLDRE OCH SJUKA 1 ÄTA OCH SVÄLJA Ätandet brukar delas in i fyra faser. Sittställningen påverkar kroppens funktion

Läs mer

Lättuggad kost Konsistensanpassad kost

Lättuggad kost Konsistensanpassad kost Lättuggad kost Konsistensanpassad kost Lättuggad kost är lämplig till patienter med lätta tugg- och sväljsvårigheter, den passar även till patienter med motoriska problem eller orkeslöshet. Den lättuggade

Läs mer

Timbalkost Konsistensanpassad kost

Timbalkost Konsistensanpassad kost Timbalkost Konsistensanpassad kost Timbalkost är lämplig till patienter med uttalade tugg- och sväljsvårigheter. Timbalkonsistensen är jämn och utan småbitar. Den kräver ingen grundligare bearbetning i

Läs mer

Riktlinje för kvalitetskriterier kost

Riktlinje för kvalitetskriterier kost Riktlinje för kvalitetskriterier kost Dokumenttyp: Riktlinjer Giltligt f.r.o.m: 2015-01-15 Befattning: Leg dietist Sida 1 av 111 Version/D.nr: Kvalitetskriterier för kost Upprättad av: Anna Melin Andersen

Läs mer

H ÄLSA Av Marie Broholmer

H ÄLSA Av Marie Broholmer H ÄLSA Av Marie Broholmer Innehållsförteckning MAT FÖR BRA PRESTATION... 3 Balans... 3 Kolhydrater... 3 Fett... 3 Protein... 3 Vatten... 4 Antioxidanter... 4 Måltidssammansättning... 4 Före, under och

Läs mer

KVALITETSSYSTEM Socialförvaltningen

KVALITETSSYSTEM Socialförvaltningen Socialförvaltningen Dokumentnamn Kost Kosttillägg-Näringsdryck Fastställt av Eva Blomberg Regelverk Verksamhet HSL Vård och omsorg Utarbetad av Länsövergripande VKL, Petra Ludvigson Skapat datum 150525

Läs mer

Mat vid cancer. Lära sig leva med cancer

Mat vid cancer. Lära sig leva med cancer Mat vid cancer Mat vid cancer Varför ska man äta? Varför går man ner i vikt vid sjukdom? Hur ska man äta vid ofrivillig viktnedgång? Varför det är viktigt att äta Vad gör man vid minskad aptit? Mat vid

Läs mer

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG Inom Vård och omsorg ska mat och näring ses som en integrerad del av omvårdnaden. Alla matgäster ska känna sig trygga i att maten som serveras inom äldreomsorgen och LSS-verksamheten

Läs mer

KVALITETSKRAV GÄLLANDE HELDYGNSKOST SOM SERVERAS TILL ÄLDRE PÅ VÅRDBOENDE

KVALITETSKRAV GÄLLANDE HELDYGNSKOST SOM SERVERAS TILL ÄLDRE PÅ VÅRDBOENDE 2013-09-10 1 (5) KVALITETSKRAV GÄLLANDE HELDYGNSKOST SOM SERVERAS TILL ÄLDRE PÅ VÅRDBOENDE 1. LAGAR, FÖRESKRIFTER OCH TILLSYN Leverantör/entreprenör av kost skall följa de regelverk som stat och kommun

Läs mer

Mat och måltid i fokus. för hemtjänst och LSS-verksamhet

Mat och måltid i fokus. för hemtjänst och LSS-verksamhet Mat och måltid i fokus för hemtjänst och LSS-verksamhet Innehåll Maten och näringens betydelse för kroppen...3 Energi och näring... 3 Kort om några näringsämnen... 4 Vid särskilda behov...7 Allergi och

Läs mer

RIKTLINJER & RUTINER KOST/NUTRITION

RIKTLINJER & RUTINER KOST/NUTRITION RIKTLINJER & RUTINER KOST/NUTRITION 2010 02 08 RIKTLINJER & RUTINER KOST/NUTRITION BAKGRUND I takt med att människor blir äldre, ökar också andelen med funktionsnedsättning och sjukdomar. Detta medför

Läs mer

Publicerat för enhet: Neuro- och rehabiliteringsklinik Version: 2

Publicerat för enhet: Neuro- och rehabiliteringsklinik Version: 2 Publicerat för enhet: Neuro- och rehabiliteringsklinik Version: 2 Innehållsansvarig: Ann-Loise Lindström, Sjuksköterska, Avdelning 53 (annli7) Giltig från: 2015-05-07 Godkänt av: Erik Jessen, Vårdenhetschef,

Läs mer

Att arbeta med mat och måltid i fokus. Nätverk för hälsosamt åldrande 13 maj 2014

Att arbeta med mat och måltid i fokus. Nätverk för hälsosamt åldrande 13 maj 2014 Att arbeta med mat och måltid i fokus Nätverk för hälsosamt åldrande 13 maj 2014 Välkomna! Birgitta Persson Birgitta Villner Gyllenram maj 2014 Lagen om valfrihetssystem, LOV, 2009 Matlåda, varm eller

Läs mer

Riktlinjer för måltider inom omsorg och stöd för personer med funktionsnedsättning (OF) i Västerviks kommun

Riktlinjer för måltider inom omsorg och stöd för personer med funktionsnedsättning (OF) i Västerviks kommun Riktlinjer för måltider inom omsorg och stöd för personer med funktionsnedsättning (OF) i Västerviks kommun Livsmedelsverkets kostråd Mat och näring - för sjuka inom vård och omsorg ligger till grund för

Läs mer

Riktlinje och handlingsplan för kost- och nutritionsbehandling

Riktlinje och handlingsplan för kost- och nutritionsbehandling Handläggare Ingela Sunneskär Medicinskt ansvarig sjuksköterska 033-231341 ingela.sunneskar@bollebygd.se Riktlinje Fastställd av omsorgsnämnden 2009-03-26 30 1 (11) Riktlinje och handlingsplan för kost-

Läs mer

Nutritionsomhändertagande av sjuka sköra äldre. Hanna Settergren leg dietist Kungälvs kommun

Nutritionsomhändertagande av sjuka sköra äldre. Hanna Settergren leg dietist Kungälvs kommun Nutritionsomhändertagande av sjuka sköra äldre Hanna Settergren leg dietist Kungälvs kommun Det normala åldrandet (fetare och torrare) Minskat energibehov >70 år 10% Minskad fysisk aktivitet Minskad muskelmassa

Läs mer

Kost- & Nutritionspolicy Vård och omsorg

Kost- & Nutritionspolicy Vård och omsorg Kost- & Nutritionspolicy Vård och omsorg 2009-08-26 MJ/EK 2010-01-19 2010-03-02 2011-09-29/MJ 20120222/MJ 20120412/MJ Arvika kommun, 671 81 Arvika Besöksadress: Ö Esplanaden 5, Arvika Hemsida: www.arvika.se

Läs mer

Riktlinje för kvalitetskriterier kost

Riktlinje för kvalitetskriterier kost Riktlinje för kvalitetskriterier kost Dokumenttyp: Riktlinjer Giltligt f.r.o.m: 2016-09-01 Befattning: Leg dietist Sida 1 av 91 Version/D.nr: Uppdaterad 2016-08-24 Upprättad av: Anna Melin Andersen Innehåll

Läs mer

Kostpolicy för Äldreomsorgen

Kostpolicy för Äldreomsorgen - KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 2012-02-07 Kostpolicy för Äldreomsorgen u:\soc\socialförvaltning\ledningssystem\pia och karin\dokument, orginal\kost\kos_kostpolicy.doc Kils kommun Postadress Besöksadress

Läs mer

Låten kunden vara med och bestämma vid måltider om plats, bordssällskap, dukning mm

Låten kunden vara med och bestämma vid måltider om plats, bordssällskap, dukning mm VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Tillsynsenheten Dietist Karlstad 2013-08-12 Information om förebyggande åtgärder i Senior alert Ätstödjande åtgärder Omgivningsanpassning för en individuell måltidssituation

Läs mer

Riktlinjer för nutrition inom vård och omsorg om äldre i Östra Göinge kommun

Riktlinjer för nutrition inom vård och omsorg om äldre i Östra Göinge kommun Ansvarig Anna-Lisa Simonsson Dokumentnamn Nutrition, riktlinjer Upprättad av Linda Aronsson Berörda verksamheter Verksamheterna Boende och Insatser i hem Fastställd datum 2011-11-17 KSOU 109 Diarienummer

Läs mer

Kostpolicy. inom äldreomsorgen

Kostpolicy. inom äldreomsorgen Kostpolicy inom äldreomsorgen Alla matgäster, men även anhöriga, ska känna en trygghet i att det serveras välsmakande och näringsriktigt väl sammansatt kost inom Södertälje kommuns måltidsverksamheter.

Läs mer

Nutrition. Lokalt vårdprogram. Vård och Omsorgsboende. Äldreförvaltningen Sundbyberg Indikator Äldreförvaltningen. Referensdokument 2015-08-01

Nutrition. Lokalt vårdprogram. Vård och Omsorgsboende. Äldreförvaltningen Sundbyberg Indikator Äldreförvaltningen. Referensdokument 2015-08-01 Referensdokument Dokumentnamn Lokalt vårdprogram för Sundbybergs Stad gällande Nutrition Äldreförvaltningen Sundbyberg Indikator Äldreförvaltningen Fastställd av/dokumentansvarig MAS/Dietist Processindikator

Läs mer

Kostriktlinjer för socialförvaltningen

Kostriktlinjer för socialförvaltningen Kostriktlinjer för socialförvaltningen S.M.A.R.T S.M.A.R.T är ett koncept framtaget av Stockholms läns landsting, centrum för folkhälsa, tillämpad näringslära samt Konsumentverket. Kristinehamns kommun

Läs mer

Handlingsplan för nutrition- och kostområdet inom vård- och omsorg

Handlingsplan för nutrition- och kostområdet inom vård- och omsorg Styrdokument Dokumenttyp: Policy Beslutat av: Socialnämnden Fastställelsedatum: 2008-05-22, 48, Ansvarig: Stefan Augustsson Revideras: Varje mandatperiod Följas upp: Reviderad 2012-02-15 Handlingsplan

Läs mer

Alla ska vi dö Men man ska inte behöva svälta ihjäl!

Alla ska vi dö Men man ska inte behöva svälta ihjäl! Alla ska vi dö Men man ska inte behöva svälta ihjäl! Anders Rhodin Gävle 2015-04-29 kommun 2 Gävle 2015-04-29 kommun 3 Gävle kommun 2015-04-29 5 Varför är maten betydelsefull? Fysiologiskt kroppsligt

Läs mer

Äldres munhälsa. Susanne Koistinen Leg.Tandhygienist, Universitetsadjunkt

Äldres munhälsa. Susanne Koistinen Leg.Tandhygienist, Universitetsadjunkt Äldres munhälsa Susanne Koistinen Leg.Tandhygienist, Universitetsadjunkt Hur länge lever vi? Medellivslängd i Sverige 82 år ( 84 80) Antalet personer över 85 år har fördubblats de senaste 30 åren, och

Läs mer

Mmm! Mmm! Måltiden som helhet. Måltiden som helhet. Maten Mötet Miljön

Mmm! Mmm! Måltiden som helhet. Måltiden som helhet. Maten Mötet Miljön mecs.se Mmm! Maten Mötet Miljön Maten inom vård och omsorg ska vara god, näringsrik och inbjudande. Den här broschyren syftar till att ge inspiration och kunskap om måltiden i sin helhet. Tillsammans kan

Läs mer

Till Dig som har Matdistribution. Matens betydelse för Dig

Till Dig som har Matdistribution. Matens betydelse för Dig April 2011 Till Dig som har Matdistribution N Ä V E R N ordöstra Skåne Efter önskemål från äldre personer i vår kommun, kommer här det första informationsbladet som handlar om mat. Denna gång med temat

Läs mer

(Livsmedelsverket, 2015)

(Livsmedelsverket, 2015) Enligt Folkhälsomyndigheten är det övergripande målet för folkhälsoarbetet i Sverige att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. För att uppnå detta mål

Läs mer

Äldre med malnutrition

Äldre med malnutrition Äldre med malnutrition Siv Eliasson Kurkinen Leg Dietist Geriatriskt kompetensbevis Äldre med malnutrition 1 Varför ska vi Screena för malnutrition? Geriatriskt kompetensbevis Äldre med malnutrition 2

Läs mer

Riktlinjer för nutrition och kost inom äldreomsorgen

Riktlinjer för nutrition och kost inom äldreomsorgen Riktlinjer för nutrition och kost inom äldreomsorgen 2014-04-25 Tjörn Möjligheternas ö Varför riktlinjer? Andelen äldre i Sverige ökar, idag finns det en halv miljon människor över 80 år som kommer att

Läs mer

KOST MED FÖRÄNDRAD KONSISTENS

KOST MED FÖRÄNDRAD KONSISTENS cpetzell Sidan 1 2014-02-14cpetzell Sidan 1 2014-02-14cpetzell Sidan 1 2014-02-14 KOST MED FÖRÄNDRAD KONSISTENS Kost med förändrad konsistens är avsedd för personer, som av olika anledningar inte kan äta

Läs mer

Åtgärder för att motverka och behandla undernäring

Åtgärder för att motverka och behandla undernäring Åtgärder för att motverka och behandla undernäring Lund: Rebecka Persson/ Elisabet Johansson Ystad: Helena Pettersson Kristianstad: Therese Skog/ Carin Andersson Helsingborg: Angelica Arvidsson/ Jessica

Läs mer

Handlingsplan vid nutritionsbehandling/undernäring

Handlingsplan vid nutritionsbehandling/undernäring Handlingsplan vid nutritionsbehandling/undernäring December 2009 Handlingsplan vid nutritionsbehandling/undernäring STEG 1. Gör en kostregistering och inventera bakgrund. STEG 2. Normalkost med förstärkta

Läs mer

Apotekets råd om. Gaser och orolig mage

Apotekets råd om. Gaser och orolig mage Apotekets råd om Gaser och orolig mage De allra flesta har någon gång upplevt besvär med magen i någon form. Det kan vara allt ifrån symtom som diarré, förstoppning, gaser till mer diffusa symtom som magknip,

Läs mer

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa SID 1 (12) Ansvarig för rutin medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2014-07-08 Revideras 2016-07-15 Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa Innehåll: Riktliner

Läs mer

Kostpolicy. - för verksamheten inom förskola, skola, matdistribution och restauranger för äldre samt gruppboende för äldre

Kostpolicy. - för verksamheten inom förskola, skola, matdistribution och restauranger för äldre samt gruppboende för äldre Kostpolicy - för verksamheten inom förskola, skola, matdistribution och restauranger för äldre samt gruppboende för äldre Antagen Kommunfullmäktige 2008-08-18 134 Reviderad Kommunfullmäktige 2012-12-10

Läs mer

Regler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen

Regler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen Regler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen the022 2008 11 26 Syfte Vid all vård av sjuka personer är maten i sig en del av behandlingen och omvårdnaden. Detta dokument syftar till

Läs mer

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION Goda råd om mat vid KOL 1 KOL & NUTRITION INNEHÅLL Varför bör man ha koll på maten när man har KOL? 3 Varför är fett så viktigt? 4 Vilken betydelse har protein? 5 Vad kan du tänka på när det gäller kosten?

Läs mer

Kostpolicy för Gnosjö kommun

Kostpolicy för Gnosjö kommun Kostpolicy för Gnosjö kommun Antagen av kommunfullmäktige 2015-06-25 94 Varför en kostpolicy? För enhetliga riktlinjer för verksamheterna inom äldreomsorg och skolorna Stöd för brukare, anhöriga, elever,

Läs mer

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION Goda råd om mat vid KOL 1 KOL & NUTRITION Innehåll Varför bör man ha koll på maten när man har KOL? 3 Varför är fett så viktigt? 4 Vilken betydelse har protein? 5 Vad kan du tänka på när det gäller kosten?

Läs mer

Energi- och fiberrik.

Energi- och fiberrik. Kompletta näringsdrycker ( mjölklika ) (Undantag: och Extra) Fresenius Fresubin energy kcal/100 Lämplig för personer med dålig aptit, ökat energibehov och som riskerar malnutrition (undernäring). Energy

Läs mer

Riktlinjer för måltider inom äldreomsorgens särskilda boendeformer i Västerviks kommun

Riktlinjer för måltider inom äldreomsorgens särskilda boendeformer i Västerviks kommun Riktlinjer för måltider inom äldreomsorgens särskilda boendeformer i Västerviks kommun Livsmedelsverkets kostråd Mat och näring - för sjuka inom vård och omsorg ligger till grund för kommunens riktlinjer.

Läs mer

Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering. Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna

Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering. Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna Mat - en stor del av livet Katarina Wikman leg dietist,

Läs mer

Kostpolicy för äldreomsorgen

Kostpolicy för äldreomsorgen Kostpolicy för äldreomsorgen Vision Alla matgäster, äldre som yngre, erbjuds god nylagad, varm, och säker mat i en lugn och trevlig miljö. Maten produceras och distribueras så att den främjar både folkhälsa

Läs mer

PROJEKT SMÖRBLOMMAN OM NUTRITION FÖR ÄLDRE

PROJEKT SMÖRBLOMMAN OM NUTRITION FÖR ÄLDRE PROJEKT SMÖRBLOMMAN OM NUTRITION FÖR ÄLDRE INNEHÅLL NÄRINGSLÄRARA I KORTHET ENERGI- OCH NÄRINGSBEHOV MATENS INNEHÅLL ENERGIGIVANDE PROTEIN FETT KOLHYDRATER ICKE ENERGIGIVANDE VATTEN VITAMINER MINERALER

Läs mer

Kost och näring på äldreboenden

Kost och näring på äldreboenden Kost och näring på äldreboenden Näringsvården behöver bli mer systematisk Gemensam tillsyn (2004 05) Länsstyrelsen i Stockholm och Socialstyrelsens regionala tillsynsenhet i Stockholm Socialstyrelsen klassificerar

Läs mer

Bra mat för seniorer

Bra mat för seniorer Bra mat för seniorer Tips på hur du bör äta för att må bra på äldre dar. Vacker, god och energirik mat är bra mat! Ät den mat du tycker om! Variera livsmedelsvalet! Behov av mat för äldre Med ökad ålder

Läs mer

Nutrition. Josephine Garpsäter Ordf sektionen för geriatrisk och gerontologisk nutrition inom DRF Nutritionsansvarig dietist i Sundbybergs Stad

Nutrition. Josephine Garpsäter Ordf sektionen för geriatrisk och gerontologisk nutrition inom DRF Nutritionsansvarig dietist i Sundbybergs Stad Nutrition Josephine Garpsäter Ordf sektionen för geriatrisk och gerontologisk nutrition inom DRF Nutritionsansvarig dietist i Sundbybergs Stad Hur många år tillbringar vi vid matbordet? 7 år Gångmönster

Läs mer

Kostpolicy. Botkyrka kommun. Förskola, skola och äldreomsorg. Tryckt: Februari 2008

Kostpolicy.  Botkyrka kommun. Förskola, skola och äldreomsorg. Tryckt: Februari 2008 Kostpolicy Botkyrka kommun Förskola, skola och äldreomsorg Tryckt: Februari 2008 Botkyrka kommun, Munkhättevägen 45, 147 85 Tumba, Tel: 08 530 610 00, www.botkyrka.se www.botkyrka.se/halsaochkostt Foto:

Läs mer

Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition

Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition Föreläsning 2014-03-11 Anna Svensson, leg. dietist Södra Älvsborgs Sjukhus Innehåll Dagens ämnen: Nutritionens betydelse Vad ska vi göra? Patientexempel Malnutrition

Läs mer

Sammanfattning Näring för god vård och omsorg

Sammanfattning Näring för god vård och omsorg Sammanfattning Näring för god vård och omsorg Inledning Ett gott näringstillstånd är en förutsättning för att undvika sjukdom och återvinna hälsa. Alla individer, friska, sjuka, unga och gamla har rätt

Läs mer

Riktlinjer för kost och nutrition för äldreomsorgen i Kungälvs kommun

Riktlinjer för kost och nutrition för äldreomsorgen i Kungälvs kommun Riktlinjer för kost och nutrition för äldreomsorgen i Kungälvs kommun Dokumenttyp: Riktlinjer Sektor/enhet: Vård och äldreomsorg Ansvar: Verksamhetschef HSV Beslutsinstans: Vård och äldreomsorg Antagen:

Läs mer

Riktlinjer för kost och goda matvanor inom äldreomsorgen

Riktlinjer för kost och goda matvanor inom äldreomsorgen Äldreomsorgen Riktlinjer för kost Caroline Axelsson Socialnämnden beslut april 2006, Sn 06.132- Tel nr 10 58 68 730 Rev 2011-09-23 Rev 2012-09-03 1 (6) Riktlinjer för kost och goda matvanor inom äldreomsorgen

Läs mer

NLL 2015-08. Kost till inneliggande patienter

NLL 2015-08. Kost till inneliggande patienter NLL 2015-08 Kost till inneliggande patienter Bakgrund Maten och måltidsmiljön Att få sitt energi- och näringsbehov tillgodosett är en mänsklig rättighet. På sjukhuset kan den kliniska nutritionen vara

Läs mer

Bra mat i äldreomsorgen

Bra mat i äldreomsorgen Bra mat i äldreomsorgen LIVSMEDELS VERKET Kommunen beslutsfattare upphandlare Inledning Dessa råd vänder sig främst till dig som arbetar på kommunal nivå med exempelvis styrdokument, som sitter i den nämnd

Läs mer

Kostpolicy. för äldreomsorgen

Kostpolicy. för äldreomsorgen Kostpolicy för äldreomsorgen Inledning I Sollentuna kommun är vård- och omsorgsnämnden ansvarig för kommunens äldreomsorg. Nämnden vision/värdegrund är att Alla ska ha förutsättningar för att leva sina

Läs mer

MAT OCH NÄRINGSGRUPPEN

MAT OCH NÄRINGSGRUPPEN NUTRITIONSPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG I OSBY KOMMUN 2011 Innehållsförteckning Bakgrund...4 Det normala åldrandet...4 Nutrition...4 Mat för äldre i Osby kommun...4 Vårdtagaren i centrum...4 Nutritionspolicy...5

Läs mer

NUTRITIONSMATERIAL SOM STÖD VID UTBILDNING

NUTRITIONSMATERIAL SOM STÖD VID UTBILDNING Förvaltningen Omsorg och Hälsa NUTRITIONSMATERIAL SOM STÖD VID UTBILDNING VARFÖR ÄR MATEN VIKTIG? Maten är ett av livets glädjeämnen. Maten ska engagera alla våra sinnen och vara en höjdpunkt på dagen

Läs mer

Kostpolicy för äldreomsorgen

Kostpolicy för äldreomsorgen Kostpolicy för äldreomsorgen Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2012-11-20 Kostpolicy för äldreomsorgen 1. Mat som serveras inom Sollentuna kommuns äldreomsorg ska vara vällagad och god. Hänsyn ska tas

Läs mer

Policy och mål för kostverksamheten i Nässjö kommun

Policy och mål för kostverksamheten i Nässjö kommun Policy och mål för kostverksamheten i Nässjö kommun Vision Nässjö kommun ger matgästerna matglädje genom att det serveras välsmakande och näringsriktiga måltider i en trevlig måltidsmiljö där god service

Läs mer

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Mål. Definition av undernäring. Sjukdomsrelaterad undernäring

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Mål. Definition av undernäring. Sjukdomsrelaterad undernäring 1 2 3 Bild 1 Sjukdomsrelaterad undernäring Nilla Persson, leg dietist Elisabet Bergh Börgdal, leg dietist Bild 2 Mål Förbättra nutritionsomhändertagandet genom att identifierar, förebygga och behandla

Läs mer

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Det räcker inte att träna hårt! Prestation ÄTA- TRÄNA VILA Mat och dryck Vi behöver vila och återhämtning. Muskler Immunförsvar Nervsystemet Men

Läs mer

Riktlinjer för kvalitet och service avseende kost inom programområde vård och omsorg i Gislaveds kommun

Riktlinjer för kvalitet och service avseende kost inom programområde vård och omsorg i Gislaveds kommun Styrdokument Dokumenttyp: Riktlinjer Beslutat av: Socialnämnden Fastställelsedatum: 2013-11-28 Ansvarig: Utvecklingsledare kost Revideras: Minst vart 3:e år Följas upp: Utvecklingsledare kost Riktlinjer

Läs mer

Kostpolitisk Plan. Vingåkers kommun

Kostpolitisk Plan. Vingåkers kommun Kostpolitisk_Plan_20132015 Kostpolitisk Plan Vingåkers kommun 2013-2015 Antagen av kommunstyrelsen 2012-09-17, 143 Vision I Vingåkers kommun ska vi erbjuda våra barn, elever och brukare en god, näringsriktig

Läs mer