Slutrapport gällande projektet PITEM II (Partnerskap för Integration, Tillväxt, Entreprenörskap och Mångfald).

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Slutrapport gällande projektet PITEM II (Partnerskap för Integration, Tillväxt, Entreprenörskap och Mångfald)."

Transkript

1 Slutrapport gällande projektet PITEM II (Partnerskap för Integration, Tillväxt, Entreprenörskap och Mångfald). Projektägare och projektnummer Under år 2005 genomfördes det första projektet inom vårt partnerskap för Integration, Tillväxt, Entreprenörskap och Mångfald (PITEM). Detta inledande projekt följdes av PITEM II med projektperiod från och med till och med , som hos ESF betecknades Projektnummer och hos NUTEK beviljats dels för tiden Projektnummer P betecknat Pitem II; dels för tiden betecknat PITEM III Projektnummer P Sammanfattning Syfte och mål Syftet med det ursprungliga projektet var att utarbeta en fungerande svensk mikrokreditmodell, som fortsätter efter avslutat projekt. Dessutom fanns i den ursprungliga projektansökan ytterligare ett par målsättningar nämligen att skapa en permanent kunskapsplattform inom projektområdet Jämställdhet, Mångfald och Antidiskriminering inom arbetsmarknad och entreprenörskap samt utveckla en modell för strategisk organisationsutveckling av resurscentra. Av skäl, som redovisas här nedan, gjordes senare en revidering av projektplanen i samband med ansökan för fas 2. Projektet har därefter uteslutande fokuserat på uppgiften att utarbeta en svensk modell för mikrokrediter, som efter projektets slut ska bäras vidare med hjälp av en handbok baserad på erfarenheter från PITEM-projektet. Strukturpåverkan. Mikrokrediter i nätverk en svensk modell Fyra dagar efter det att BalticFems styrelse fattat beslutet att strikt styra upp projektet mot uppgiften att skapa en svensk mikrokreditmodell, med en handbok som bärare av modellen efter projektets slut, förmedlade media världen runt nyheten att Muhammad Yunus och den av honom startade Grameen Bank i Bangladesh utsetts att dela Nobels fredspris år Naturligtvis gav detta en extra skjuts åt projektet. I vårt nyhetsbrev 2006/7 meddelade vi att PITEM låg rätt i tiden samt delade med oss fakta om de båda pristagarna, där den ena Muhammad Yunus var initiativtagare och en varm supporter till den andra Grameen Bank. Detta följdes sedan av regeringen, som på den Internationella kvinnodagen den 8 mars

2 beslutade att höja taket för mikrolånen och ge Almi Företagspartner AB möjlighet att utan krav på medfinansiering kunna ge lån på upp till kronor till nya småföretag. Trots detta intresse på internationell och nationell nivå, tvingades vi konstatera att många av kvinnorna efter de tre första stegen Mobilisering Handledning Affärsutveckling i mötet med handläggare hos långivare med uppgift att klara av Bedömning Långivning utsattes för attityder, som kan betecknas som diskriminerande. Då sådana upplevelser stjäl mycken energi från såväl deltagare som handledare, har vi i Handbok för mikrokrediter i nätverk en svensk modell poängterat att en organisation, som vill använda sig av modellen, i förväg måste försäkra sig om inflytande över även dessa båda steg. Om inte, avråder vi mycket bestämt från användning av modellen. I projektet valde vi att använda metoden att beskriva det som hände i form av s k case, vilka vi sedan redovisat i bland annat Rapport 2006:23 Entreprenörer utan kapital utgiven av Länsstyrelsen i Stockholms län, avdelningen för regional utveckling, ISBN: För berörda kvinnor var det synnerligen frustrerande att tvingas acceptera denna arbetsmetod, som av dem upplevdes som en flathet och näst intill oacceptabel passivitet. Det ingick dock inte i projektet att kompetensutveckla handläggare hos olika aktörer. Åtgärd: att RC NEEM, Katrineholm, i ett kommande projekt prövar möjligheten att starta ett Mikrofinansinstitut i samarbete med tidigare partners och European Microfinance Network; att Handboken Mikrokrediter i nätverk en svensk modell kommer till användning i olika lokala och/eller regionala sammanhang, där man kan bedöma att förutsättningar finns för en mobilisering av såväl organisation som handledare och deltagare enligt modellen; samt att därmed anse att vi uppnått projektets mål i denna del. Arbetskraftsförsörjning I denna del blev det tydligt att möjligheten att föra konstruktiva samtal med den lokala Arbetsförmedlingen i hög grad hängde samman med att Resurscentra redan tidigare hade upparbetade och goda kontakter. Trots det var uppgiften att finna arbetsgivare intresserade av de berörda kvinnornas kompetens svår, eftersom tilltron till deras förmåga var starkt begränsad. Där intresset hos Arbetsförmedlingen var svagt eller obefintligt upplevdes vårt projekt som en konkurrent om målgruppen. Arbetet underlättades inte av att insatser för integrationen hos en del kommuner ligger hos Social- eller Omsorgsnämnden. Då integrationen är en fråga av strategisk betydelse där åtgärderna berör såväl arbetsmarknadsåtgärder som utbildnings- och 2

3 integrationsinsatser krävs en organiserad samverkan mellan olika lokala aktörer. För RC, som vill arbeta med ett brett entreprenörskap, där mobiliseringen är avgörande för ett gott resultat, är det enligt vår uppfattning av betydelse var i den kommunala organisationen som ansvaret för integrationen och sysselsättningsåtgärder ligger. Genom att lägga ansvaret på kommunledningsnivå markerar kommunen sin medvetenhet om samspelet mellan integration och arbetsmarknadsåtgärder. Vi kan tydligt se betydelsen av strategiska ledare när vi jämför resultatet i denna del av projektet i förhållande till vad vi uppnått inom delprojektet Mikrokrediter i nätverk. Förslag till åtgärd: På strukturnivå: Aktörer med uppgift att svara för sysselsättning, SFI och övriga integrationsinsatser måste inse vikten av ett organiserat samarbete på strategisk ledningsnivå i kommunen/regionen där RC borde vara en naturlig partner med sin kunskap om mobilisering utifrån ett jämställdhetsoch integrationsperspektiv. På individnivå: Varva SFI med praktik; Utse stödfamilj/mentor för att lära om samhället och samtidigt får mentorn/stödfamiljen lära känna en annan kultur; Utse mentor/kontaktperson, som kan stödja när det gäller att förverkliga handlingsplanen; Lärlingsutbildning eller arbetsplatsförlagd yrkesutbildningen så att en kombination kan ske av språkträning och kulturell introduktion. Organisationsutveckling Resurscentras roll när det gäller kvinnors möjligheter att vara delaktiga i den regionala och lokala utvecklingen är beroende av att lokala och regionala aktörer ser och accepterar behovet av mobilisering i målgruppen. RC utgår från att människor genom att vara delaktiga ökar sin lust att engagera sig och därmed kan ta ansvar för sin egen utvecklingsprocess och den egna försörjningen. Det synsättet är av särskild betydelse för de människor som av olika skäl står långt från möjligheter att kunna försörja sig. Förslag till åtgärd: NRC och Nutek måste tydligare sätta fokus på RC:s roll, när det gäller uppdraget att vara en aktör i fråga om regionala och lokala sysselsättningsåtgärder. RC måste ses som en organisation med fokus på kvinnors entreprenörskap ur ett bredare perspektiv, istället för att ses som en kvinnoorganisation av traditionellt slag. Detta kan åtgärdas inom ramen för det arbete med RUP, som för närvarande pågår. Innovativitet. Det breda entreprenörskap och det underifrånperspektiv, som projektet har utgått från, har skapat utrymme för berörda kvinnor att pröva i vilken utsträckning de hade idéer, som kunde omsättas i någon form av affärsverksamhet, eller om deras begåvning bäst kunde tas tillvara i en anställning eller genom utbildning alternativt fortbildning. 3

4 Mobilisering genom lärande i nätverk och kunskapsutveckling: I den färdiga handboken beskrivs betydelsen av mobilisering av såväl organisation som handledare och deltagare. Där framgår att arbete i nätverk med stöd av en systematisk utvecklingsprocess öppnar upp för en bredare syn på entreprenörskap, som idag styrs av fixeringsbilder. En entreprenör ses ofta som en relativt ung, kostymklädd man ur majoritetsbefolkningen vilket försvårar för kvinnor i synnerhet kvinnor ur etniska minoriteter att göra sig gällande när det gäller bedömningen av deras affärsplaner och långivningen. Här var projektets två seminarier om jämställdhet och mångfald varit av stort värde, men utan möjlighet till dialog med aktörerna på lokal nivå, når man inte ända fram i fråga om bedömning och långivning. Att vara med i ett nätverk redan innan starten av det egna företaget hör också till det innovativa, då man normalt inte har tillgång till ett sådant förrän senare. Att projektet arbetat i flera regioner har gjort det möjligt se tydliga skillnader mellan kvinnor med annat etniskt ursprung och svenska kvinnor, där vi t ex i Stockholms län kan se hur kvinnorna i skärgårdsområdet, trots svårigheter på grund av geografiska avstånd, kan vara väl etablerade i sitt lokala samhälle, medan kvinnorna i Rinkeby av andra skäl står långt ifrån möjligheterna att kunna försörja sig. Kvinnorna i skärgårdsområdet har möjligheter att kombinera anställning och företagande, medan kvinnorna i Rinkeby saknar den möjligheten. Genom utbyte mellan nätverken över regiongränserna vidgades möjligheterna till utbyte av erfarenheter. IT som projektstöd Projektets hemsida med nättelefoni via dator och nyhetsbrev var av betydelse eftersom vi arbetade över fyra olika län/regioner. Den har fungerat som ett bra stöd för projektledningen, följeforskare och processutvärderare samt alla andra intressenter berörda av projektet genom att information lades ut regelbundet. Genom hemsidan har dessutom handledarna haft möjlighet att lägga ut egna berättelser från nätverken samt haft tillgång till olika rapportblanketter. Däremot var programmet för kopplingen mellan IKT (Informationsoch KommunikationsTeknik) och affärsplaner för deltagarna i nätverken alltför ambitiöst upplagt med tanke på deltagarnas brist på datorutrustning och elementär IT-kunskap. Slutsats: Projektet har synliggjort den brist på tillit som har sin grund i okunskap om mobiliseringens betydelse i en målgrupp med kvinnor som står långt från de resurser som samhället förfogar över när det gäller sysselsättning. Det krävs gemensamma tag och en strukturerad samverkan mellan aktörer på lokal och regional nivå samt samhällets institutioner och Resurscentra, vilket bör ligga på en strategisk nivå såväl regionalt som lokalt. Detta om kvinnors perspektiv utifrån olika etniskt ursprung ska få genomslag i den regionala och lokala sysselsättningspolitiken. Här krävs en rad olika medvetandegörande insatser/processer för att öka kunskapen och insikterna om jämställdhet och mångfald hos alla berörda aktörer. Målgrupp Kvinnor från etniska minoriteter; kvinnor i glesbygd/skärgård, unga kvinnor Företagsfrämjare - särskilt de med inriktning på Kapitalförsörjning Strategiska aktörer inom verksamhetsområdet entreprenörskap på lokalt, regionalt och nationellt plan 4

5 Samarbetspartner och styrgrupp Partnerskap (och genomförare) BalticFem - Interregionalt resurscenter, Norrtälje, Stockholms län NEEM, resurscenter i Katrineholm, Södermanlands län Kooperativ Utveckling i Skaraborg & SENS, Västra Götalands län (Skaraborg) Baltiskt-Ryskt-Svenskt RC & ÖstGöta Resurscentrum, Östergötlands län Associerat partnerskap (och genomförare) Skärgårdens Resurscenter, Ljusterö, Stockholms län Leila Hassan gm Kunskapsutveckling i Norden, Rinkeby, Stockholms län, år 2 Botkyrka RC och Tensta RC, år 1. Flen LRC, Södermanland Vingåker LRC, Södermanland Qvinnovation RC, Östergötland Medverkande experter/expertorganisationer Internationell Kompetens, Kicki Stridh (Utvärdering) Mälardalens Högskola, Karin Berglund (följeforskare) under år 2. IFS (Internationella företagarföreningen) ALMI (mikrokreditlån) Strategiska aktörer inom lokalt, regionalt och nationellt utvecklingsarbete Länsstyrelsen i Östergötlands län Regionförbundet i Västra Götaland (Skaraborg) Regionförbundet i Sörmland Länsstyrelsen i Stockholms län Katrineholms kommun Flens kommun Vingåkers kommun Österåkers kommun Norrtälje kommun NRC (Nationellt Resurscentrum för kvinnor) Genomförande metod och arbetssätt Under det första året i PITEM II har en modell testats, som under andra året behövde en fortsättning i befintliga entreprenörsnätverk för att finna sin slutliga form och i viss mån utvecklas. Det senare genom start av ett nytt entreprenörsnätverk där handledaren även gavs resurser att ge visst efterstöd till det nätverk, som gått vidare på egen hand. Rekryterings- och/eller mobiliseringsprocessen har för deltagande entreprenörer haft olika tempo och handledarna har med varierande resultat använt olika vägar vid rekrytering och/eller mobilisering. Vid genomförandet har en del handledare stött på problem som beskrivits närmare under rubriken Faktiskt resultat jämfört med målen. 5

6 När vi i oktober 2006 insåg behovet av en fokusering och koncentration på den del som gällde Mikrokrediter i nätverk en svensk modell, kom vi också underfund om behovet av en handbok, som bärare av modellen efter projektets slut. Vår modell för lärande och utveckling i nätverk har vilat på sex olika steg, vilka prövats i praktiken och successivt växt fram ur de deltagande kvinnornas vardag - från ett aktivt uppsökande och en mobilisering av enskilda individer så att de, genom eget lärande kunnat utveckla sitt entreprenörskap. Nätverket har varit så värdefullt att det behållits eller utvidgats även efter det att man etablerat sig som företagare. De sex olika stegen är: 1. Mobilisering (med en bredare syn på entreprenörskap); 2. Handledning (Individuellt och i grupp med fokus på Jämställdhet och mångfald samt Antidiskriminering); 3. Affärsutveckling; 4. Bedömning; 5. Långivning och 6. Efterstöd. Genom hela processen har deltagarna haft stöd av både ett nätverk från allra första stund och en handledare, som i sin tur måste vara förtrogen med den pedagogik, som modellen bygger på. Professor Paolo Freire ( ) är en väl känd inspiratör för denna pedagogik. I handboken betonas behovet av utbildning av både organisation och handledare när det gäller denna pedagogik. Faktiskt resultat jämfört med målen Projektet har samlat totalt 118 kvinnor: Entreprenörsstöd Mikrokrediter i nätverk år avhopp 48 delt Dito, år delt Arbetskraftsförsörjning, år delt 118 delt Handledare delt Regionala chefer 4 4 delt ALMI-handläggare 2 2 delt Fördelningen mellan länen/regionerna framgår enligt nedan. Entreprenörsstöd - Mikrokrediter i nätverk Stockholm: Ett nätverk med 8 deltagare under år 1 och 2 (Skärgården), ett nätverk med 8 deltagare under 1 år (Solna) samt två nätverk under år 2 med totalt 9 deltagare (Rinkeby). Antal avhopp: RC Botkyrka och RC Tensta, som anmält sitt intresse av att vara med i projektet, men dessa organisationer kunde inte ta fram lämplig handledare ej heller deltagare trots flera träffar med projektledningen. Enskilda kvinnor hörde av sig, men utan handledare kunde de inte beredas plats i något nätverk. Däremot ordnades 5 olika träffar i bland annat Botkyrka där de fick vägledning och hjälp med affärsplaner, en del av dessa besökte NEEM i Katrineholm för enskild rådgivning. Sörmland: Tre nätverk med 6 (Vingåker), 4 (Katrineholm) respektive 5 (Flen) deltagare under år 1 samt ett nätverk med 8 deltagare - varav 4 är nya deltagare (Vingåker) och ett nätverk med 4 nya deltagare (Katrineholm) under år 2. Nätverket i Flen avslutades i februari

7 Antal avhopp: 5 deltagare på grund av svårigheter att förena etableringen av det fysiska handelshuset med arbetet i nätverksgruppen inom NEEM. Östergötland: Ett nätverk med 7 deltagare år 1 (Linköping), som fick del av efterstöd under år 2 samt ett nätverk med 9 deltagare under år 1 (Norrköping). Ett nätverk med 6 deltagare (Linköping) och ett nätverk med 5 deltagare under år 2 (Motala), där handledaren kom från delprojekt Arbetskraftsförsörjning med kvinnor från denna grupp. Antal avhopp: 0. En grupp avslutades år 1, vilket gav utrymme för en ny grupp år 2 i Motala. Västra Götaland: Ett nätverk med 5 deltagare (Falköping) och ett nätverk med 6 deltagare (Skövde) under år 1 samt två nätverk med 10 (Falköping) respektive 5 deltagare (Skövde) under år 2. Antal avhopp: 6 deltagare (Skövde) på grund av motsättningar mellan två etniska grupper, som flytt till Sverige på grund av krig i sina hemländer, där de befunnit sig på var sin sida. Därutöver har ett 20-tal kvinnor i behov av individuell rådgivning, då ryktet om projektet spred sig kontaktat projektledningen, som inte ville avvisa dem som sökte stöd. Resultat - indikatorer Enligt den reviderade planen skulle 10 st entreprenörsnätverk bestående av minst 5 deltagare ges fortsatt stöd ytterligare ett år. Målet om minst 50 deltagare är i det närmaste uppnått med 43 deltagare, vilket utgör 86 procent. Ytterligare ett nätverk om minst 5 deltagare startas för utveckling av modellen (Linköping steg 6. Efterstöd). Målet uppnått med 6 deltagare. Dokumentera ett entreprenörsnätverks 3 träffar/månad under tio månader Dokument finns arkiverade hos Projektägaren BalticFem. Dokumentera tio (P II) entreprenörsnätverksträffar under tio månader Dokumentationen finns arkiverade hos Projektägaren BalticFem. Kapitalförsörjning (lånemöjligheter) för 30 företag löst Resultat: Totalt 13 av beräknat 30 lån beviljat, d v s 43 procent av uppsatt mål. Sextio utvecklade och/eller underhållna affärsidéer/affärsplaner Av totalt 118 deltagare har 67 deltagare upprättat individuella handlingsplaner/affärsplaner. Målet är uppnått. 7

8 Genomföra och dokumentera ett tvådagars seminarium med alla handledare vid uppstarten, där även utvärderare och följeforskare deltar. Under år 1 genomfördes ett endags-seminarium i Katrineholm den 7 mars 2006, dokumenterat i nyhetsbrev nr och under år 2 ett tvådagars-seminarium den februari 2007 på Åsa Folkhögskola. Målet är uppnått. Genomföra och dokumentera tre seminarier med handledare och projektledare. Under 2006 genomfördes utöver uppstart fyra seminarier den 12 juni i Katrineholm (inkl. projektledningsmöte), den 16 augusti i Stockholm (inkl. projektledningsmöte) och den 21 september i Stockholm och 16 oktober i Stockholm. Under 2007 utöver uppstart ytterligare fyra seminarier den 21 mars, den 4 juni, den 15 augusti och den 4 oktober samtliga i Stockholm. Målet är uppnått. Genomföra ett halvdagsseminarium i strategiskt affärstänkande när det gäller miljöarbete för deltagande entreprenörer och RC-coacher. Vissa ansträngningar gjordes att engagera en bra föreläsare med känsla för målgruppen, men det drog ut på tiden och under tiden dök andra frågor upp som krävde sin lösning. Målet är inte uppnått i denna del. Genomföra ett strategigruppsmöte med finansiärer (mars 2007) Under 2006 genomfördes detta den 7 april 2006 i Katrineholm med kommunen som värd. Då deltog de fyra regionens/länens ansvariga för regional utveckling. Detta skrev vi om i nyhetsbrev nr Den kontakt, som då etablerades, har varit till stor nytta för projektet. Även om vi inte lyckades finna ett gemensamt datum för ett möte under mars 2007, har vi haft många andra kontakter med dessa strategiskt viktiga personer vid flera andra tillfällen, vilket gett tyngd åt projektarbetet. Målet är uppnått Publicera två artiklar i tidningar och tidskrifter Vi anlitade hösten 2006 en journalist som fick uppdraget att skriva en artikel om projektet, som vi sedan försökte få publicerad i olika media, men det lyckades inte. Däremot blev det drag under galoscherna när Muhammad Yunnus och Grameen Bank fick Nobels Fredspris som delades ut den 13 oktober En förteckning av processhandledaren Joyce Kimwaga Lundins medverkan i olika media har upprättats och finns arkiverad hos projektägaren BalticFem. Se även forskarrapporten Mobilisera! Förändra! av följeforskaren Karin Berglund. Målet är uppnått med råge. Publicera 11 resp 8 nationella e-nyhetsbrev År 2006 producerades 11 nyhetsbrev och 2007 producerades 8 nyhetsbrev som dels lades ut på projektets hemsida och dels distribuerades till 350 adressater. Målet är uppnått. 8

9 Underhålla en gemensam projektwebbplats Projektets hemsida har bestått dels en utförlig information tillgänglig för alla besökare på hemsidan och dels ett internt forum för administrativa rutiner samt handledarnas och deltagarnas kommunikation inom projektet. Hemsidan har uppdaterats löpande med för projektet relevant information. Målet är uppnått. Genomföra fyra regionala dialogseminarier inför överlämnade av modell Den 20 februari 2007 genomfördes det första seminariet i Linköping under rubrik Strategiska aktörer med specifika insatser för kvinnors företagande i Östergötland med 12 deltagare. Det andra seminariet hölls den 23 april 2007 i Skövde under rubrik Strategiska aktörer med specifika insatser för kvinnors företagande i Västra Götaland med 14 deltagare. Det tredje seminariet hölls den 9 oktober 2007 i Norrtälje under rubrik Ett brett entreprenörskap med ett 58 deltagare och det fjärde Från Mikrokreditmodell till Mikrofinansinstitut hölls den 24 oktober på Åsa Folkhögskola, Sköldinge, med 30 deltagare. Delta i en nationell spridningskonferens (Sthlm Jämt, april 2007) Projektet deltog den april 2007 med två workshops vid STHLM JÄMTs spridningskonferens i Stockholm. Skapa en utvärderingsmodell /slutrapport Processutvärderare Kicki Stridh, Internationell Kompetens AB, har upprättat sin utvärderingsrapport Företagsamma gränsgångare. Bilaga 1. Följeforskning Följeforskare Karin Berglund, Ekonomihögskolan vid Mälardalens högskola, Västerås, bilägger sin rapport Mobilisera! Förändra!. Bilaga 2. Ta fram en handbok för modellen Mikrokredit i Nätverk Handboken är klar och biläggs. Bilaga 3. Genomföra en kommunikationsplan Har funnits internt och har justerats under hand. Genomföra och dokumentera fyra fysiska projektledningsmöten, varav två med utvärderaren närvarande Under 2006 har dessa genomförts den 12 juni (inkl. handledarträff) i Katrineholm och den 16 augusti 2006 (inkl. handledarträff) i Stockholm. Under 2007 har dessa genomförts den 23 april i Skövde, den maj i Katrineholm och den 16 oktober i Linköping (Motala). Genomföra och dokumentera fjorton virtuella projektledningsmöten, varav fyra med utvärderaren och följeforskare närvarande 14 antal nättelefonmöten har genomförts och av dessa har 14 dokumenterats. Dokumentationen finns arkiverad hos projektägaren BalticFem. 9

10 Programövergripande indikatorer (kortsiktiga mål) Antal nya permanenta arbetstillfällen i RC-organisationen, som inte skulle funnits utan projektmedel. Räknat i årsarbetskrafter Handledare 2,25 årsarbetskrafter (10 st individer, samtliga kvinnor) Projektledning 1,1 årsarbetskrafter (tre st individer, samtliga kvinnor) Resultat: Enligt plan. Antal nya företag år 1 femtio och år 2 trettio (samtliga ledda av kvinnor) År 1: 30 på gång eller startat (nya) och 7 utvecklade företag i någon form. År 2: 14 nya och 22 utvecklade företag i någon form Totalt har 19 nystartade och 29 utvecklade företag, d v s totalt 48 företagare av 118 möjliga, haft hjälp av projektet. Drygt 40 procent har startat och utvecklat sina företag inom projektet under de två åren. Målet är uppnått för år 2 enligt reviderad plan. Antal utbildade individer sextioåtta (femtio deltagare, tio handledare, samtliga kvinnor. Fyra regionala chefer, två män, två kvinnor. Fyra st Almi-handläggare, samtliga män och 10 lokala företagsfrämjare 5 män, 5 kvinnor) 10 Handledare och 91 deltagare, varav 43 nya deltagare under år 2, har genomgått utbildning. Någon regelrätt utbildning har inte varit möjlig att genomföra med de regionala cheferna, ALMI-handläggarna och de lokala företagsfrämjarna. Målet är uppfyllt till den del som gäller handledare och deltagare. Antal deltagande (ej projektanställda) individer år 1 etthundratio och år 2 sextio (samtliga kvinnor) Mikrokrediter i nätverk: År 1: avhopp = 48 deltagande Arbetskraftsförsörjning: År 1: deltagande Totalt 75 deltagande av 110 dvs 68 procent Mikrokrediter i nätverk: År 2: 43 nya deltagare 43 deltagande av 60 dvs 72 procent Handledare 10 deltagande Regionala chefer/företrädare 4 deltagande ALMI-handläggare 2 deltagande Målet är uppfyllt till 68 procent år 1 och 72 procent under år 2. Antal deltagande organisationer tjugosju (partners samt associerade partners) Enligt redovisning under rubriken Samarbetspartners och Styrgrupp här ovan har 27 olika organisationer och myndigheter deltagit i projektet mer eller mindre frekvent. Målet är uppfyllt. 10

11 Mikrokrediter i nätverk - Nytta med IT Under det första året har deltagarna i entreprenörskapsgrupperna fått en basutbildning med fokus på affärsnyttan med IT och Internet i daglig affärsverksamhet. Utbildning innehållande fyra olika delar genomfördes i respektive län/region med blandat resultat. Vid en analys av det första årets verksamhet har vi funnit att problemen när det gäller tillgång till datorer och behovet av stöd på lokal nivå är av sådan omfattning att man i denna del måste finna lösningar lokalt oberoende av projektet. Totalt har 5 företagare fått hjälp med uppbyggnaden av sina företags hemsidor. I handbokens Kapitel 4.1 A) Mobilisering av organisationen har vi betonat dess styrelses ansvar för att åtgärda tillgång till IT-kunskap och datorutrustning. Målet var för ambitiöst mot bakgrund av deltagarnas datamognad och brist på datorer, varför målet med IT-planer kopplad till affärsplaner inte uppnåddes. Handelshuset på nätet Totalt blev 5 hemsidor klara och kunde läggas ut på nätet under adress Testplatsen kunde dock inte testas i den utsträckning som planerats. Målet uppnåddes inte. Handelshuset i Katrineholm: Svårigheter att finna lämplig lokal gjorde att starten försenades med 6 månader. Handelshuset etablerades i en lokal med adress Djulögatan 32, Katrineholm och invigning skedde den 17 november 2006, vilket vi redovisat i nyhetsbrev nr 2006/09. Efter den 1 januari 2007 har RC NEEM drivit handelshuset i egen regi med stöd av tillväxtbanken i Sörmland. Målet är uppnått. Arbetskraftsförsörjning Stockholm: Planerna gällde att etablera ett samarbete och nätverk av kvinnor inom ett RC i Tensta. Efter två träffar med Arbetsförmedlingen och Lunda Nova genomfördes två träffar med RC, där man lovade rekrytera 6 till 8 kvinnor. Konsulten som var engagerad för att stödja RC i arbetet var där vid 2 tillfällen utan att några deltagare kom. Efter det beslutade projektledningen att upphöra med uppgiften att dra igång en grupp i Tensta. Vi hade dock nytta av kontakterna med Lunda Nova när vi år 2, drog igång ett nätverk för mikrokrediter i Rinkeby. Med stöd av handledning från RRC genomfördes tre träffar i Katrineholm med 4 kvinnor och två träffar i Tensta med två kvinnor med inriktning mot individuella handlingsplaner. Utan tidigare upparbetade kontakter mellan lokala RC och Af samt andra lokala aktörer var det inte möjligt att genomföra de planerade aktiviteterna. 2 kvinnor i Tensta fick hjälp med sina handlingsplaner. Sörmland: En konsult anlitades som genomförde tre träffar i Katrineholm med 4 kvinnor, som dock inte kände sig trygg i situationen, varför de övergick till den verksamhet, som bedrevs inom det mångkulturella handelshuset. Östergötland: 11 deltagare, varav 10 har upprättat handlingsplan. 11

12 Förslag till förändring: Varva SFI med praktik; Utse stödfamilj/mentor för att lära om samhället och samtidigt får mentorn/stödfamiljen lära känna en annan kultur; Utse mentor/kontaktperson, som kan stödja när det gäller att förverkliga handlingsplanen; Lärlingsutbildning eller arbetsplatsförlagd yrkesutbildningen så att en kombination kan ske av språkträning och kulturell introduktion. Västra Götaland: Vid tre informationsträffar som samlade totalt 28 deltagare under mobiliseringsfasen. Ett antal informationsmöten ägde rum med Arbetsmarknadsenheten, AF, kommunerna i Skövde och Falköping samt LO och HGF. Totalt genomfördes 15 aktiviteter, som ledde till viss organiserad verksamhet för 10 deltagare med inriktning mot individuella handlingsplaner. 45 procent d v s 27 deltagare av det uppsatta målet 48 deltagare fick kunskap om vikten av att upprätta en individuell handlingsplan i kontakt med Arbetsförmedlingen och 16 procent d v s 10 deltagare nådde det uppsatta målet. Målet för arbetskraftsförsörjning nåddes endast till 16 procent. Av deltagande organisationer rekryterade handledare har svarat för rekryteringen av deltagare med hjälp av bland annat det rekryteringsmaterial, som projektledningen färdigställt samt de kontakter man haft i det egna lokala samhället. Organisationsutveckling av Resurscentra. Resurscentrum för kvinnor är en organisation, där kvinnors möjligheter till egen försörjning står i centrum. För de kvinnor, som står längst bort från arbetsmarknaden, krävs emellertid en rad olika insatser, vilka inte alltid är så lätt att förklara och försvara inför dem, som kräver omedelbara resultat i form av företagande eller en anställning. Icke initierade betraktare kan uppleva vår organisation, som spretig och otydlig, eftersom här finns ett brett spektrum med olika resurscentra, av vilka en del pekar på behovet av att ta ett steg i taget genom att fokusera på kvinnors hälsa medan andra sedan länge fokuserat på behovet av kvinnors egen försörjning och rätten att delta i den regionala utvecklingen. I det arbete som pågår mellan Nutek och NRC (Svenska Riksförbundet Nationellt ResursCentrum för kvinnor) om kriterier för att klassificera Resurscentrum för kvinnor kommer organisationsutvecklingen att aktualiseras. Att inom ramen för PITEM II klara av det som stötts och blötts på olika nivåer inom organisationen, var väl optimistiskt tänkt. Projektet har dock bidragi med ett underlag i den diskussion som fortgår. Målet uppnåddes inte, men vi har medverkat till att göra det mycket tydligt att RC behövs för att synliggöra behovet av jämställdhet och mångfald i sysselsättningspolitiken. 12

13 Horisontella teman Jämställdhet och Mångfald Projektet har tydligt visat att insikten om värdet av jämställdhet och mångfald i bedömningsoch långivningsprocessen är synnerligen begränsad hos berörda aktörer. Detta samtidigt som de insiktsfulla i majoritetsbefolkningen ofta talar om jämställdhet utifrån sina egna perspektiv och värderingar och inte alltid tänker på att begreppet kan vara svårt att tyda för kvinnor med en annan kulturell bakgrund, vilka utgår från att den diskriminering de möter främst sker på grund av svenskarnas fördomar mot människor av annat etniskt ursprung. Utifrån det antagandet beslutade vi i projektledningen att använda oss av en metod där deltagarnas synpunkter på jämställdhet och mångfald kunde komma till uttryck. Med hjälp av metoden Open Space fick kvinnorna möjlighet att ta del av de erfarenheter, som den särskilt sakkunnige i jämställdhet vid Länsstyrelsen i Stockholms län, Dennis Kullman, kunde bidra med. Därefter fick deltagarna lyfta fram sina olika problemställningar för att sedan gemensamt prioritera de mest angelägna frågeställningarna, för att i ett senare möte med lokala aktörer diskutera lämpliga åtgärder. Den första delen var mycket uppskattad, men när vi försökte engagera berörda aktörer i ett möte med de deltagande kvinnorna för att lyssna på vad de kommit fram till visade det sig att intresset var obefintligt. När mötet med de lokala aktörerna uteblev valde vi metoden att beskriva s.k. case för att ta tillvara kvinnornas erfarenheter. Den första inventeringen samlade följande diskussionsfrågor: Jämställdhet i familjen stöd, uppmuntran; Dito Arbetslivet, skolor; Kvinnor ska våga bryta sina gamla traditionella vanor; Öka kompetens; Genom nätverk olika projekt, olika myndigheter, lokala resurscentrum; Få jämställdhetsutbildning i SFI, berätta att RC finns; Hur invandrar kvinnor ska veta sina rättigheter; Bjuda in männen, ändra deras attityder - Hjälp dem få jobb eller starta eget; Vi i PITEM vara förebilder för våra barn, vi ska ha jämställt hemma!; Sprida om RC i skolor, tidningar, SFI; Hur hittar kvinnorna som är isolerade i sin lägenhet? Knacka dörr?; Involvera arbetslösa män, ändra attityder; Skaffa sig kunskap och information om lagar och regler i synnerhet som invandrare. Hur gör man; Lyfta fram kvinnors företagande i andra länder andra kulturmönster; Affärsrådgivare behöver mer kunskap/utbildning och rekryteras in mer mångfald/kön. Vid det andra tillfället då de lokala aktörerna uteblev, fortsatte diskussionen med alla deltagare, som på nytt bearbetade materialet och då kom fram till följande: Grundutbildning inom SFI inriktning företagande; Vara resurs åt nyföretagare om man själv gått igenom samma sak; Språket viktigast för att själv kunna undersöka/utveckla sig nätverk grupperingar; Varför finns Arbetsförmedlingen??; Det handlar om myndighetskontakter hur fungerar dom? Blir man hörd?; Hjälp vid medborgarkontor; Att ha med sig någon vid möten på banken osv - privat och organisationer; Se alla som en resurs, se möjligheter; Höjer kvaliteten; Visa på goda exempel för att övertyga de som inte vill samarbeta; Synas i media (lokalt); Prova på dag. 13

14 När deltagarna själva sedan skulle prioritera de tre viktigaste åtgärderna blev detta: 1. Anställning eller starta eget 2. Finansiering av svensk körkort (eftersom det oftast krävs körkort för en anställning/företagande) 3. Utbildning. Av redovisningen här ovan framgår att Jämställdhets- och Mångfaldsperspektivet var tydligast vid det första tillfället. När deltagarna inte gavs tillfälle att få komma till tals med de aktörer, som lokalt och regionalt har till uppgift att skapa förutsättningar för deras möjligheter, och detta sker samtidigt som deltagarna fick höra nyheten i media om att bland annat sänkning skulle ske av nivåer i A-kassan, då flyttades fokus från diskussion om jämställdhet till problem med sysselsättningen. Till att börja med kunde man se behov av insatser för att öka jämställdheten hemma, inom SFI och hos samhällets olika aktörer, men när svårigheterna att få möjlighet att försörja sig tornar upp sig, då hamnar dessa frågor i bakgrunden. Slutsats: Trots utpekat ansvar i regleringsbrev, planeringsförutsättningar lokalt och regionalt m fl dokument, händer ytterst litet i fråga om insatser för att öka kunskapen om Jämställdhet och Mångfald hos samhällets olika aktörer. Dessutom är det mycket tydligt att socialt, kulturellt och ekonomiskt missgynnade grupper inte får det stöd, som de är i behov av för att kunna försörja sig. När de fått möjlighet att komma till tals pekar de på det allra viktigaste: Oberoende; Självständighet; och Egen ekonomi, vilket inte skiljer sig från resten av befolkningen. Därför går vi vidare i ett nytt projekt för att bygga ett MFI (Microfinans Institute) där dessa grupper kan värdesättas på egna meriter. Hållbar utveckling/sysselsättning och IT-samhällets hot och möjligheter Projektet har med all önskvärd tydlighet visat att samhället inte kan anses vara på väg mot en hållbar utveckling så länge denna målgrupp står utanför såväl sysselsättning som en genomtänkt plan för SFI där entreprenörskap, mentorskap och datorkunskap kan ingå. Dessutom måste de aktörer, som har ansvar för bland annat finansieringsfrågor, finnas i områden där utanförskap råder. I handboken Mikrokrediter i nätverk en svensk modell har vi lyft fram behovet av att den organisation, som vill använda sig av modellen, måste se till att deltagare har tillgång till såväl datorutrustning som utbildning i användning av de vanligaste dataprogrammen. Slutsats: Balticfem och NEEM i dialog med regionala organ lyfter fram behovet av att SFI organiseras så att entreprenörskap, mentorskap samt datoranvändning kommer in i ett tidigt skede 14

15 Implementering Handboken Mikrokrediter i nätverk en svensk modell är det instrument, som vi använder för att implementera projektets erfarenheter i olika sammanhang. Synliggörande och spridning Projektet har synts i många olika sammanhang och olika media. För närvarande har en rad kommuner och en del banker visat sitt intresse för att använda modellen i lokala sammanhang. Diskussion pågår för närvarande om hur BalticFem, som projektägare, ska kunna erbjuda intressenter information om och utbildning i modellen. Utvärdering Diskussion redogör för vilka delar i projektet som varit framgångsrikt resp svårast Årsrapport för det första året har lämnats in till både ESF och NUTEK. Av denna framgår bland annat skälen till att planerna på att skapa en permanent kunskapsplattform inom projektområdet Jämställdhet Mångfald och Antidiskriminering för Arbetsmarknad och Entreprenörskap måste utgå under år 2. En sådan uppgift är av den digniteten att den bör ligga på ett nationellt organ med betydligt större ekonomiska resurser än vad som är möjligt att göra inom ett projekt med verksamhet, där deltagarna i första hand fokuserat på sin egen försörjning. Vidare fanns i den ursprungliga projektplanen uppgiften att skapa en modell för en strategisk organisationsutveckling av resurscentra, vilken sågs som en möjlig uppgift att kombinera med uppgiften att vara handledare för nätverket. Men uppgiften att handleda deltagare, som står mer eller mindre långt från arbetsmarknaden eller ett eget företagande, har krävt ett motivationsarbete och en mobiliseringsprocess, som vid en prioritering gavs förtur framför detta med att skapa en modell för organisationsutveckling av resurscentra. De erfarenheter, som vunnits under projektets gång, när det gäller organisationens betydelse och roll för ett framgångsrikt arbete, har dock tagits tillvara vid utformningen av den handbok, som ska vara bärare av modellen efter projektets avslutning. Av den reviderade projektplanen framgick att delprojektet Arbetskraftsförsörjning var helt beroende av samverkan mellan de lokala aktörerna. Där det sedan tidigare fanns personliga och individuella förhållanden mellan RC/rekryteraren och handläggaren inne i systemen har ett gott resultat uppnåtts. Men, där upparbetade kontaktvägar saknades, där är intresset för en samverkan med ett lokalt RC mycket svalt eller rent av obefintligt hos handläggare inne i systemen. Då delprojektledaren även var projektkoordinator och den senare arbetsuppgiften åt upp mer tid än vad som planerats, fanns ingen reell möjlighet för delprojektledaren att gå in i dessa strukturer och ta en match för målgruppen. Projektets möjligheter att åstadkomma en förändring i synen på RC:s roll som aktör på den lokala arbetsmarknaden är synnerligen begränsad eller rent av obefintlig, så länge som handläggare inom de berörda systemen har ensamrätt på vilka åtgärder som är lämpliga för målgruppen. Mot denna bakgrund utgick även denna del i projektet under år 2. 15

16 Att vara Projektkoordinator har inte varit en enkel uppgift. Svårigheterna att kommunicera ut behovet av närmast rigida rutiner när det gäller olika underlag för rapportering och ekonomisk redovisning till alla, som varit berörda, är självklart större i grupper där man saknar erfarenheter av dessa rutiner. Ovanan vid och bitvis oförståelse inför den strikt uppdelade budgeten samt den tungrodda ordningen att BalticFem måste redovisa upparbetade kostnader, enligt finansiärernas rutiner, innan beslutade medel betalades ut, har gjort denna uppgift tidvis betungande. Utan support från Roslagens Sparbank, som beviljade BalticFem en betydande kredit, hade projektet inte varit möjligt att genomföra. Slutsats under slutet av år 1: Den SWOT-analys, som BalticFems styrelse tog ställning till vid sitt möte , som innebar ett skarpare målfokus för år 2, var av strategisk betydelse för att lyckas med uppgiften. Den samlade bedömningen var att berörda målgrupper skulle vara mest betjänta av att projektet under år 2 koncentrerade sig på att ta fasta på en enda uppgift att utveckla en svensk mikrokreditmodell, som fortsätter efter projektets slut. För att underlätta en användning av den modell, som praktiserades och löpande utvärderades under projektets gång, fick delprojektledaren Joyce Kimwaga Lundin en delvis ny roll som processinriktad handledare med uppgift att bland annat ta fram underlag till handboken Mikrokrediter i nätverk en svensk modell. Slutsats under slutet av år 2: Kontakter, som etablerats med bland annat Rokeya Begum, från Netrakona-distriktet i Bangladesh och grundare av SUS (Sabalamby Unnayan Samity) samt Philippe Guichandut, Executive Director från EMN (European Microfinance Network), har bidragit till uppmärksamheten i olika media, vilket i sin tur lett till ett stort intresse hos olika aktörer. Men detta kan ha skett till priset av att handledarna inte fått det stöd, som de förväntat sig. Något som dock inte delgivits projektledningen på ett konstruktivt sätt. Ekonomiskt utfall Av redovisningen ovan framgår att förändringar gjorts och att beviljade medel således inte tagits i anspråk i den utsträckning som från början budgeterade. Det gäller framförallt medel för Handledning och Kompetensutveckling där aktivitet inte kom igång, något som vi rapporterats under hand. Ekonomisk rapport har upprättats och granskning har genomförts av revisor Hans Sjölund, vilket framgår av särskilt intyg. Bilaga 4 och 5. Kontaktpersoner Gun Svensson Ordförande BalticFem Projektägare Margareta Spång Projektkoordinator/Projektledare 16

Projektansökan 2011-10-20

Projektansökan 2011-10-20 Projektansökan 2011-10-20 Projektidé Vad skall ni göra för vem och varför? Beskriv i en till två meningar. Etablera IFS Rådgivning inom Almi Företagspartner Halland för företagarrådgivning till utlandsfödda

Läs mer

Projekt Skånsk Nätverkskraft. Mål. Syfte. Projektplan Bakgrund

Projekt Skånsk Nätverkskraft. Mål. Syfte. Projektplan Bakgrund Projekt Skånsk Nätverkskraft Mål Att via nätverksbyggande och föreläsningar stimulera de deltagande företagens affärsutveckling. Syfte Att genom projektet få kunskap om kompetensbehovet land företagare

Läs mer

PROJEKTUTVECKLING. 12 maj 2009. Ängelholm

PROJEKTUTVECKLING. 12 maj 2009. Ängelholm PROJEKTUTVECKLING 12 maj 2009 Ängelholm Syfte Utveckla arbetssätt för att stärka kvinnor och män som står långt från arbetsmarknaden att komma i arbete eller närmare arbetsmarknaden Se och ta tillvara

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2015. Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen

VERKSAMHETSPLAN 2015. Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen VERKSAMHETSPLAN 2015 Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen Inledning Internationella Kvinnoföreningen i Malmö, IKF i Malmö, är en väl etablerad ideell förening

Läs mer

PROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR

PROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR PROJEKTANSÖKAN Datum: 2011-10-26 PROJEKTPLAN FÖR Socialt företag en väg till egen försörjning Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad kommer att rekryteras Projekttid: 3 år varav

Läs mer

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG 20110909 TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG Tillväxtprogram Fyrbodal Prioriterade programområden Projekt Förstudier Verksamheter t med programområdenas prioriteringar och insatser

Läs mer

Slutrapport. Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167. Årjängs kommun 2120000-1835 20130831 20120401-20130831

Slutrapport. Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167. Årjängs kommun 2120000-1835 20130831 20120401-20130831 Slutrapport Projektnamn Ärende-ID Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167 Stödmottagare Organisationsnummer Årjängs kommun 2120000-1835 Datum för slutrapport Beslutad projekttid 20130831 20120401-20130831

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi 1 Örjan Johansson Tillväxtverket Enhet: Regional tillväxt 2 Tillväxtverket Tillväxtverket är en nationell myndighet. Vi skapar

Läs mer

Slutrapport av verksamheten inom projektet Entrecoop i Dalarna

Slutrapport av verksamheten inom projektet Entrecoop i Dalarna Slutrapport av verksamheten inom projektet Entrecoop i Dalarna . SAMMANFATTNING Entrecoop i Dalarna har under projektperioden bidragit till att 7 företag bildats och där associationsformen är ekonomisk

Läs mer

Ansökan om projektmedel, Mikrofonden Halland

Ansökan om projektmedel, Mikrofonden Halland 01054 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer Regionkontoret 2014-08-25 RS140295 Johan Lindberg, utvecklingsledare Näringslivsavdelningen 072-216 26 75 johan.hansson-lindberg@regionhalland.se Regionstyrelsen

Läs mer

Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete. Sammanfattning

Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete. Sammanfattning Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete Sammanfattning Sammanfattning av rapporten Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete Förord Tillväxtverket arbetar

Läs mer

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Projektägare: Landstinget i Värmland Projektperiod: 2014 09 01 2015 12 31 1. Bakgrund Ohälsotalet är högre än

Läs mer

Sydostleden ett projekt för näringslivsutveckling 2014-08-14

Sydostleden ett projekt för näringslivsutveckling 2014-08-14 Sydostleden ett projekt för näringslivsutveckling 2014-08-14 On-going evaluation Lärande utvärdering Följeforskning Utvärderingen ska vara användbar under resans gång Löpande återkoppling av iakttagelser/

Läs mer

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på

Läs mer

Örebro läns Kvinnolobby

Örebro läns Kvinnolobby Örebro läns Kvinnolobby Vi stärker länets kvinnor 1 Publ.nr: 2009:6 2 Vi stärker länets kvinnor Kvinnolobbyn är en styrka för länet. Här samlas kvinnor med olika kompetenser och erfarenheter för att ta

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag ANSÖKAN Datum: 2014-11-25 Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad Projektledare: Smajo Murguz

Läs mer

Professionens medverkan i kunskapsprocessen

Professionens medverkan i kunskapsprocessen Professionens medverkan i kunskapsprocessen Unga till arbete en utvärdering med följeforskningsansats och programteori som utgångspunkt. Karin Alexanderson och Marie Nyman Dalarnas forskningsråd. En definition

Läs mer

Projektplan Porten. Bakgrund. Målgrupp. Syfte

Projektplan Porten. Bakgrund. Målgrupp. Syfte Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2013-04-16 1(5) Projektplan Porten Bakgrund Bland de unga finns idag en stor grupp som är arbetslösa. Bland dem finns en eftersatt grupp ungdomar som har en

Läs mer

Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg

Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg Förord BIIA resurscentrum vill skapa ökade förutsättningar för människor som idag står utanför arbetsmarknaden

Läs mer

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2 Projektplan Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Bakgrundsbeskrivning Ideella föreningen

Läs mer

1(6) Slutrapport förprojektering. Sammanfattning

1(6) Slutrapport förprojektering. Sammanfattning 1(6) Sammanfattning Förstudien i projektet SpråkSam har, som tidigare rapporterats förlängts genom att Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum har finansierat vissa aktiviteter som projektets parter sett

Läs mer

PARTNERSKAP FÖR INTEGRATION, TILLVÄXT, ENTREPRENÖRSKAP OCH MÅNGFALD

PARTNERSKAP FÖR INTEGRATION, TILLVÄXT, ENTREPRENÖRSKAP OCH MÅNGFALD www.pitem.se PARTNERSKAP FÖR INTEGRATION, TILLVÄXT, ENTREPRENÖRSKAP OCH MÅNGFALD Utvärderingsrapport December 2007 Internationell kompetens AB Kicki Stridh. www.interkomp.se Sammanfattning I projektet

Läs mer

2005-04-05. Genomfört arbete inom halveringsuppdraget år 2004 jämte pågående och planerat arbete 2005-2006

2005-04-05. Genomfört arbete inom halveringsuppdraget år 2004 jämte pågående och planerat arbete 2005-2006 PM Socialtjänstförvaltningen Yasmine Ekman Munir, Shahid Saleem, Ulla-Britt Fingal 2005-04-05 Bilaga 1 Genomfört arbete inom halveringsuppdraget år 2004 jämte pågående och planerat arbete 2005-2006 Bakgrund

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS HANDBOK för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS Världen angår oss Centerkvinnornas fond Världen angår oss (VAO) är fonden för Centerkvinnornas medlemmar som vill jobba för en

Läs mer

HANDLEDNING till ansökningsblankett om projektstöd

HANDLEDNING till ansökningsblankett om projektstöd HANDLEDNING till ansökningsblankett om projektstöd Handledning till ansökningsblankett om projektstöd Rubrikerna nedan följer de punkter som finns i ansökningsblanketten. 1. Allmänna uppgifter Projektets

Läs mer

UNG KRAFT Processtöd för ett inkluderande arbetsliv för unga funktionshindrade

UNG KRAFT Processtöd för ett inkluderande arbetsliv för unga funktionshindrade Norra Västmanlands Samordningsförbund Norbergsvägen 19 737 80 Fagersta Telefon: 0223-442 55 Mobil: 0736-498 499 Fagersta 12 04 2012 www.samordningnv.se http://samordningnv.blogspot.com/ www.facebook.com/norravastmanlandssamordningsforbund

Läs mer

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag sista ansökningsdag 31 oktober 2012 Ansökningsomgång Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag Bakgrund Tillväxtverket arbetar på många olika

Läs mer

Verksamhetsledare Bodil Nilsson, verksamhetssekreterare Susanne Kvant, projektledare Matilda Andersson, Maren Buchmüller Ordförande Christina Arvesen

Verksamhetsledare Bodil Nilsson, verksamhetssekreterare Susanne Kvant, projektledare Matilda Andersson, Maren Buchmüller Ordförande Christina Arvesen Verksamhetsledare Bodil Nilsson, verksamhetssekreterare Susanne Kvant, projektledare Matilda Andersson, Maren Buchmüller Ordförande Christina Arvesen www.winnetskane.se Fjelievägen 5, Lund Vi är ca 150

Läs mer

Slutlig rapport av nationella projektet Romané Bučá

Slutlig rapport av nationella projektet Romané Bučá Skarpnäcks stadsdelförvaltning Avdelningen för individ- och familjeomsorg Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2015-04-30 Handläggare Christina Koistinen Telefon: 08-508 15024 Till Skarpnäcks stadsdelsnämnd 2015-08-27

Läs mer

MINNESANTECKNINGAR KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2014-02-06

MINNESANTECKNINGAR KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2014-02-06 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (5) 2014-02-06 MINNESANTECKNINGAR KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2014-02-06 Inledning Carin hälsade välkommen och presenterade dagens program som till stor del bestod av dialog kring

Läs mer

Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter. - Att utveckla och vårda arbetslivskontakter 100415 Kristianstad

Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter. - Att utveckla och vårda arbetslivskontakter 100415 Kristianstad Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter - Att utveckla och vårda arbetslivskontakter 100415 Kristianstad Syfte: att dela erfarenheter kring och skapa bättre förutsättningar för

Läs mer

Länsstyrelsens utvecklingsprojekt Integration i Landsbygdsprogrammet Sofia Ståhle, Länsstyrelsen i Stockholms län onsdagen 23 okt

Länsstyrelsens utvecklingsprojekt Integration i Landsbygdsprogrammet Sofia Ståhle, Länsstyrelsen i Stockholms län onsdagen 23 okt Länsstyrelsens utvecklingsprojekt Integration i Landsbygdsprogrammet Sofia Ståhle, Länsstyrelsen i Stockholms län onsdagen 23 okt Syfte: att sammanställa länsstyrelsernas erfarenheter av att jobba med

Läs mer

EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport

EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport Länsbibliotek Östergötland Box 1791 581 17 Linköping EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport Bakgrund Biblioteken är viktiga för mångfalden i samhället. De är öppna för alla och de är en mötesplats.

Läs mer

Kommunikationsplan. Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) 2014-01-10

Kommunikationsplan. Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) 2014-01-10 Kommunikationsplan Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) 2014-01-10 1 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 1.1 Grundläggande begrepp.. 3 1.2 Bakgrund. 3 1.3 Nulägesbeskrivning 3 2 Syfte,

Läs mer

Slutrapport Främja kvinnors företagande i Västra Götaland 2011-2014

Slutrapport Främja kvinnors företagande i Västra Götaland 2011-2014 Slutrapport Främja kvinnors företagande i Västra Götaland 2011-2014 Marie Sjövall Västra Götalandsregionen 1. Affärs- och innovationsutvecklingsinsatser Inriktning på insatserna utifrån regionala behov

Läs mer

RÅDGIVNING, UTBILDNING, UTVECKLINGSINSATSER OCH PROJEKT

RÅDGIVNING, UTBILDNING, UTVECKLINGSINSATSER OCH PROJEKT OM COOMPANION Vi finns på 25 orter i landet Har ca 130 medarbetare Omsätter drygt 100 milj kr Har ca 900 medlemmar Startar ca 600 ekonomiska föreningar per år Rådgiver ca 4 500 personer/år Informerar ca

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Europeiska socialfonden 2014-2020 Men först vad kan vi lära av socialfonden 2007-2013! Resultat Erfarenheter Bokslut i siffror 2007-2013 25 % av deltagarna i arbete 65 000 arbets platser Hälften av kommunerna

Läs mer

Främja kvinnors företagande Värmlands län

Främja kvinnors företagande Värmlands län 1(5) Näringsliv Ingela Bönström Brusgård Främja kvinnors företagande 2007-2009 Värmlands län Förteckning över samtliga beviljade projekt under programperioden 2007-2008-2009 Beviljade projekt 2007 - Offentliga

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna

Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna I 2014 års PRIO-överenskommelse vill Regeringen och SKL att patienters, brukares och anhörigas delaktighet ökar individuellt och på organisationsnivå. Det

Läs mer

stärker näringsliv vinnors företaga i Sverige Främja kvinnors företagande Programmet i korthet

stärker näringsliv vinnors företaga i Sverige Främja kvinnors företagande Programmet i korthet 1. 3.. 1. 3. Främja kvinnors 2. företagande 2007 2009 Programmet i korthet 2007-09-04 4. 4 Delprogram 1. Delprogram 2. Delprogram 3. Delprogram 4. vinnors företaga stärkäringsliv i Sve de stärk Kvinnors

Läs mer

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN!

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! OM ATT TRO PÅ FRAMTIDEN Fotbollen har en fantastisk förmåga att sammanföra

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

Slutrapport. Version 2.2 111013. 1. Sammanfattning Gör en sammanfattande beskrivning av innehållet i rapporten

Slutrapport. Version 2.2 111013. 1. Sammanfattning Gör en sammanfattande beskrivning av innehållet i rapporten Slutrapport Version 2.2 111013 Projektnamn Ärende-ID 1. Sammanfattning Gör en sammanfattande beskrivning av innehållet i rapporten 2. Nyskapande och innovativitet Beskriv vad som är nyskapande och innovativt

Läs mer

Slutrapport förestudie Ekoturistdestinationen Kristianstad

Slutrapport förestudie Ekoturistdestinationen Kristianstad Slutrapport förestudie Ekoturistdestinationen Kristianstad Sammanfattning Kristianstad Vattenrike är en viktig besöksanledning i nordöstra Skåne och mycket har gjorts när det gäller att tillgängliggöra,

Läs mer

Jämställdhetsperspektivet i den Regionala tillväxtpolitiken

Jämställdhetsperspektivet i den Regionala tillväxtpolitiken Jämställdhetsperspektivet i den Regionala tillväxtpolitiken Anna Olofsson, Enhetschef Regional Tillväxt, Politikens inriktning Jämställdhetsperspektivet Aktörer och regeringens styrning Ansvaret för regionalt

Läs mer

Ansökan om utvecklingsmedel till tidiga insatser Till Länsstyrelsen Västra Götalands län Göteborg. Underskrift

Ansökan om utvecklingsmedel till tidiga insatser Till Länsstyrelsen Västra Götalands län Göteborg. Underskrift Ansökan om utvecklingsmedel till tidiga insatser 2010 Till Länsstyrelsen Västra Götalands län 403 40 Göteborg Sökande Huvudman Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) Adress Postnummer Box 5073 402 22

Läs mer

www.tillvaxtverket.se 11 kontor Ett sextiotal 2,5 miljarder kr per år Underlätta företagande Offensivt För hela landet

www.tillvaxtverket.se 11 kontor Ett sextiotal 2,5 miljarder kr per år Underlätta företagande Offensivt För hela landet Kommissionens arbete med att underlätta företagsöverlåtelser samt Resultat från Sveriges nationella program 2005-2007 med att underlätta företagsöverlåtelse i små företag. Vår bakgrund Sigbritt Larsson

Läs mer

Anställningsbar i tid

Anställningsbar i tid Anställningsbar i tid En sammanfattning av Eva Sennermarks rapport På bara två år kan nyanlända tekniker och ingenjörer med utländsk bakgrund komma ut i arbetslivet eller gå vidare till högre studier.

Läs mer

Årsplanering 2016. Promemoria 019-16 54 82. Lars-Olof Lindberg Samordnare lars-olof.lindberg@esf.se. Datum: 2015-05-18

Årsplanering 2016. Promemoria 019-16 54 82. Lars-Olof Lindberg Samordnare lars-olof.lindberg@esf.se. Datum: 2015-05-18 Promemoria Datum: 2015-05-18 Kontaktperson: Lars-Olof Lindberg Samordnare lars-olof.lindberg@esf.se Telefon: 019-16 54 82 Årsplanering 2016 Bakgrund Årsplanen 2016 ska bidra till att stärka samverkan och

Läs mer

Lustfylld mat. Projektets mål var att skapa långsiktiga hållbara försörjningsmöjligheter inom matsektorn kr

Lustfylld mat. Projektets mål var att skapa långsiktiga hållbara försörjningsmöjligheter inom matsektorn kr Lustfylld mat Projektets mål var att skapa långsiktiga hållbara försörjningsmöjligheter inom matsektorn. Projektägare: Skördefest i Dalarna, ideell förening Projektledare: Olle Bengtsson Kommuner: Säter,

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital

Läs mer

Tillsynsutveckling i Väst

Tillsynsutveckling i Väst Ansö kan öm fö rla ngning av pröjektet Tillsynsutveckling i Va st, dnr 2011-3050030 Länsstyrelsen i Västra Götalands län ansöker om förlängning av projektet Tillsynsutveckling i Väst. Nuvarande projekttid

Läs mer

Utvärdering Projekt Vägen

Utvärdering Projekt Vägen Utvärdering Projekt Vägen Projektets bakgrund och utgångspunkter I Lycksele finns ett antal utrikes födda personer som idag har kontakt med alla fyra aktörer (Lycksele kommun, VLL, AF och Försäkringskassan)

Läs mer

Centerkvinnornas internationella strategi. Antagen på 2009 års förbundsstämma

Centerkvinnornas internationella strategi. Antagen på 2009 års förbundsstämma Centerkvinnornas internationella strategi Antagen på 2009 års förbundsstämma Varför har Centerkvinnorna ett internationellt arbete? Det övergripande målet med Centerkvinnornas internationella arbete är

Läs mer

stärker näringsliv vinnors företaga i Sverige Främja kvinnors företagande Programmet i korthet

stärker näringsliv vinnors företaga i Sverige Främja kvinnors företagande Programmet i korthet 1. 3.. 1. 3. Främja kvinnors 2. företagande 2007 2009 Programmet i korthet 4. 4 Delprogram 1. Delprogram 2. Delprogram 3. Delprogram 4. vinnors företaga stärkäringsliv 2008-03-28 i Sve Kvinnors företagande

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015

Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015 Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015 - projektmedel för utvecklingsinsatser inom social ekonomi Utlysning av projektmedel 2015 Dnr RUN 614-0186-13 1. Inbjudan socialt entreprenörskap i Västra Götaland

Läs mer

Mål och programområden

Mål och programområden Mål och programområden Övergripande mål för Socialfonden: Ökad tillväxt genom god kompetensförsörjning samt ett ökat arbetskraftsutbud. Två programområden: Programområde 1: Kompetensförsörjning Programområde

Läs mer

Integration genom arbete

Integration genom arbete Integration genom arbete En kort presentation Azad Jonczyk 2009-01-12 Åstorps kommun har under tre år blivit beviljat projektstöd från ESF för att tillsammans med Båstad, Perstorp och Örkelljunga kommun

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital

Läs mer

Stöd till personer med funktionsnedsättning

Stöd till personer med funktionsnedsättning PROJEKTPLAN 2013 2015 Reviderad okt 2014 Stöd till personer med funktionsnedsättning ett regionalt utvecklingsarbete inom området förstärkt brukarmedverkan i Västerbotten 1 1. Bakgrund och uppdrag I regeringens

Läs mer

Europeiska socialfonden 2014-2020 - avstamp i Europa 2020-strategin

Europeiska socialfonden 2014-2020 - avstamp i Europa 2020-strategin Förslag till Europeiska socialfonden 2014-2020 - avstamp i Europa 2020-strategin Utvärdering av förra programperioden Goda resultat på deltagarnivå - Långt fler deltagare än programmålen Mindre goda resultat

Läs mer

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN 2004 2007 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 2 1. Insatsområde: Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende... 3 1.2 Kommunikationer... 3

Läs mer

Ungdomsprojekt i praktiken

Ungdomsprojekt i praktiken Ungdomsprojekt 2013 200 i praktiken Projektbeskrivning, Matchning för arbetspraktik till arbetslösa ungdomar och till funktionshindrade ungdomar med särskilda behov i Vaggeryds kommun. 2(7) Bakgrund Ungdomsarbetslösheten

Läs mer

Projektorganisation & rollbeskrivning. valideringstolkutbildning. 2011-05-26 Reviderad 2012-01-15 VALIDERINGSTOLK

Projektorganisation & rollbeskrivning. valideringstolkutbildning. 2011-05-26 Reviderad 2012-01-15 VALIDERINGSTOLK Projektorganisation & rollbeskrivning valideringstolkutbildning 2011-05-26 Reviderad 2012-01-15 VALIDERINGSTOLK Innehållsförteckning Organisationsschema. 3 Projektägare., ansvar, befogenheter Styrgruppen,

Läs mer

Slutrapport. Namn: Christer Oscarsson Roll i projektet: Projektägare / Ordf. i Främjandet. Telefon: E-post:

Slutrapport. Namn: Christer Oscarsson Roll i projektet: Projektägare / Ordf. i Främjandet. Telefon: E-post: Slutrapport 1. Allmänna uppgifter vilket projekt redovisas? Datum (ÅÅÅÅ-MM-DD) 2011-02-14 Projektnamn Lokal Utvecklingsplan Hälleviksstrand Journalnummer 2010-5891 Diarienummer TM074 Stödmottagare/projektägare

Läs mer

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Ungdomssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Ung och grön blivande företagare i de gröna näringarna

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital

Läs mer

Hur blir LAG ständigt bättre? Uppföljning och lärande i LAG Jacob Käll och Roger Gustafsson, Astrid Lindgrens hembygd

Hur blir LAG ständigt bättre? Uppföljning och lärande i LAG Jacob Käll och Roger Gustafsson, Astrid Lindgrens hembygd Hur blir LAG ständigt bättre? Uppföljning och lärande i LAG Jacob Käll och Roger Gustafsson, Astrid Lindgrens hembygd 96=LEADER II 2001= Leader+ Föreningen Astrid Lindgrens Hembygd verkar lokalt i 4 kommuner

Läs mer

Slutredovisning Stärka Stockholmsregionens skolor och förskolor i arbetet med miljöfrågor

Slutredovisning Stärka Stockholmsregionens skolor och förskolor i arbetet med miljöfrågor Slutredovisning Stärka Stockholmsregionens skolor och förskolor i arbetet med miljöfrågor Bidragsmottagare Håll Sverige Rent Box 4155, 102 64 Stockholm Tel: 08-505 263 00 Diarienr: LS 1210-1347 Projektredovisning

Läs mer

Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista

Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Integrationssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Mångkulturell företagsutveckling Journalnummer:

Läs mer

Del 1: Insatser för arbetslösa ungdomar och invandrare i Katrineholm

Del 1: Insatser för arbetslösa ungdomar och invandrare i Katrineholm Vår handläggare FÖRSLAG 1 (6) Datum Vår beteckning Helene Björkqvist 2010-04-07 Förvaltningschef Ert datum Er beteckning Del 1: Insatser för arbetslösa ungdomar och invandrare i Katrineholm Bakgrund Viadidaktnämnden

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

KOOPERATIV. Från latin och betyder: arbeta tillsammans, samarbete. - Styrs av specifika värderingar och principer

KOOPERATIV. Från latin och betyder: arbeta tillsammans, samarbete. - Styrs av specifika värderingar och principer KOOPERATIV Från latin och betyder: arbeta tillsammans, samarbete - Styrs av specifika värderingar och principer OM COOMPANION Vi finns på 25 orter i landet Har ca 130 medarbetare Omsätter drygt 100 milj

Läs mer

ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER MED PSYKISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2013.

ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER MED PSYKISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2013. SALA1000, v 1.0, 2010-08-26 1 (5) Vård och omsorgsförvaltningen Arbetsmarknadsenheten, IFA Diarienummer 59117/2012 ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER

Läs mer

Kommunikationsplan Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG)

Kommunikationsplan Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) Kommunikationsplan 2016 Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg () Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Grundläggande begrepp... 3 2 Syfte, strategi och mål... 3 2.1 Syfte... 3

Läs mer

Verksamhetsplan och budget 2014

Verksamhetsplan och budget 2014 Samordningsförbund Välfärd i Nacka Verksamhetsplan och budget 2014 Samordningsförbund Välfärd i Nacka Org.nr 222000-2774 Innehåll Uppdrag... 3 Samordningsförbundet Välfärd i Nacka ska verka för att...

Läs mer

Workshop Rekrytera kompetensen! 15 februari 2012

Workshop Rekrytera kompetensen! 15 februari 2012 Workshop Rekrytera kompetensen! 15 februari 2012 Mångfaldsorientering en tillväxtfråga OECD:s Territorial Review for Stockholm (2006/2010): bristande integration på arbetsmarknaden största hot för tillväxt

Läs mer

Projektplan Integrationsstrategi

Projektplan Integrationsstrategi Projektplan Integrationsstrategi Bakgrund Kommunfullmäktige tog i samband med målarbetet 2011 ett beslut om under 2012 arbeta fram en strategi för integration. Uppdraget riktades till kommunstyrelsen,

Läs mer

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland 2013 Innehåll 1. Bakgrund och uppdrag... 2 2. Varför en lärandeplan för tillväxtarbetet i Halland?... 2 3. Utgångsläget... 3 4. Förutsättningar

Läs mer

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika

Läs mer

Verksamhetsberättelse Partnerskapet för barns rättigheter i praktiken 2012-2015

Verksamhetsberättelse Partnerskapet för barns rättigheter i praktiken 2012-2015 Tjänsteskrivelse 1 (2) 2015-11-15 FHN 2012.0017 Handläggare Cecilia Ljung Folkhälsonämnden Verksamhetsberättelse Partnerskapet för barns rättigheter i praktiken 2012-2015 Sammanfattning Karlskoga och Degerfors

Läs mer

POPULÄRVERSION AV SLUTRAPPORT Främja kvinnors företagande 2011-2014

POPULÄRVERSION AV SLUTRAPPORT Främja kvinnors företagande 2011-2014 POPULÄRVERSION AV SLUTRAPPORT Främja kvinnors företagande 2011-2014 Målet för Region Gävleborgs näringslivsutveckling är att fler företag startas, överlever och växer. Tillväxtverket fick, på uppdrag

Läs mer

Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF i Malmö) www.ikf.se. Jelica Ugricic, ordförande

Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF i Malmö) www.ikf.se. Jelica Ugricic, ordförande Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF i Malmö) www.ikf.se Jelica Ugricic, ordförande Ideell förening som är politiskt och religiöst obunden Grundades 1970 Ca 600 medlemmar 30% av medlemmarna har

Läs mer

OM VI FICK BESTÄMMA ett projekt om Barnkonventionen och varför barns och ungdomars delaktighet måste stärkas

OM VI FICK BESTÄMMA ett projekt om Barnkonventionen och varför barns och ungdomars delaktighet måste stärkas Sofia Balic Projektledare Sveriges Musik- och Kulturskoleråd Nybrokajen 13 S- 111 48 STOCKHOLM +46 703 66 13 30 sofia.balic@smok.se www.smok.se 13-05-1713-05-17 Till Michael Brolund Arvsfondsdelegationen

Läs mer

Regionala aktiviteter i KNUT-projektet 2010 Västernorrland & Västerbotten

Regionala aktiviteter i KNUT-projektet 2010 Västernorrland & Västerbotten 1 Regionala aktiviteter i KNUT-projektet 2010 Västernorrland & Västerbotten Innehåll: 1. Projektbeskrivning & information sid 3 2. Aktiviteter för intressenter/finansiärer sid 4 2.1 Regional referensgrupp

Läs mer

Förstudie Europeiska socialfonden 2014

Förstudie Europeiska socialfonden 2014 Förstudie Europeiska socialfonden 2014 Hur använder vi Socialfondens resurser på ett bättre sätt än tidigare för att öka sysselsättningen i Västmanland? Länsstyrelsen genomför, med stöd av ESF-rådet och

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

Lärande utvärdering i praktiken

Lärande utvärdering i praktiken Lärande utvärdering i praktiken De flesta anser att de känner till begreppet lärande utvärdering Känner aktörerna till begreppet lärande utvärdering? Vad är lärande utvärdering enligt de intervjuade? Tillvarata

Läs mer

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Projektbeskrivning Projektets namn Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Sammanfattande projektbeskrivning Syftet med projektet är att genom innovativa metoder och samverkansformer mellan ideell,

Läs mer

Slutrapport. 1. Sammanfattning

Slutrapport. 1. Sammanfattning Datum: 2011-08-15 Slutrapport Projektnamn : Spira Stockholm Diarienr : 2009-3010097 Projektperiod : 091026 110630 1. Sammanfattning Spira Stockholms mål är att fler unga kvinnor och män med utomnordisk

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-03-01 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Östra Mellansverige Namn på utlysning: Ökat

Läs mer

Projekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden

Projekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden Projekt SIA Stegen in i arbetsmarknaden 1 FöreningenFuruboda HSOSkåne 1Bakgrund Detfinnsidagca22000människormedfunktionsnedsättningsomärunder30årochsom haraktivitetsersättning(detsomtidigarehetteförtidspension)isverige.knappttretusenur

Läs mer

Workshop Kommunikationsplan

Workshop Kommunikationsplan Workshop Kommunikationsplan Kicki Stridh Workshopen Kommunikationsplan syftade till att reflektera kring Vad är en kommunikationsplan? Vad har man den till? Samt till att ge Ett par praktiska verktyg Input

Läs mer

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Hagström Ingela Datum 2015-08-19 Diarienummer KSN-2015-1584 Kommunstyrelsen Deltagande i 2016-2019 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att Uppsala kommun

Läs mer

Verksamhetsplan SOGO. Verksamhetsplan 2016 för samverkansområdet Geografiskt områdesansvar

Verksamhetsplan SOGO. Verksamhetsplan 2016 för samverkansområdet Geografiskt områdesansvar Dnr MSB 2016-129 Version 7 2016-02-04 Verksamhetsplan SOGO Verksamhetsplan 2016 för samverkansområdet Geografiskt Beredd av AU 151007 Reviderad efter SOGO 151021 Reviderad av AU 151203/160122 Beslutad

Läs mer

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån

Läs mer