Slutrapport gällande projektet PITEM II (Partnerskap för Integration, Tillväxt, Entreprenörskap och Mångfald).

Transkript

1 Slutrapport gällande projektet PITEM II (Partnerskap för Integration, Tillväxt, Entreprenörskap och Mångfald). Projektägare och projektnummer Under år 2005 genomfördes det första projektet inom vårt partnerskap för Integration, Tillväxt, Entreprenörskap och Mångfald (PITEM). Detta inledande projekt följdes av PITEM II med projektperiod från och med till och med , som hos ESF betecknades Projektnummer och hos NUTEK beviljats dels för tiden Projektnummer P betecknat Pitem II; dels för tiden betecknat PITEM III Projektnummer P Sammanfattning Syfte och mål Syftet med det ursprungliga projektet var att utarbeta en fungerande svensk mikrokreditmodell, som fortsätter efter avslutat projekt. Dessutom fanns i den ursprungliga projektansökan ytterligare ett par målsättningar nämligen att skapa en permanent kunskapsplattform inom projektområdet Jämställdhet, Mångfald och Antidiskriminering inom arbetsmarknad och entreprenörskap samt utveckla en modell för strategisk organisationsutveckling av resurscentra. Av skäl, som redovisas här nedan, gjordes senare en revidering av projektplanen i samband med ansökan för fas 2. Projektet har därefter uteslutande fokuserat på uppgiften att utarbeta en svensk modell för mikrokrediter, som efter projektets slut ska bäras vidare med hjälp av en handbok baserad på erfarenheter från PITEM-projektet. Strukturpåverkan. Mikrokrediter i nätverk en svensk modell Fyra dagar efter det att BalticFems styrelse fattat beslutet att strikt styra upp projektet mot uppgiften att skapa en svensk mikrokreditmodell, med en handbok som bärare av modellen efter projektets slut, förmedlade media världen runt nyheten att Muhammad Yunus och den av honom startade Grameen Bank i Bangladesh utsetts att dela Nobels fredspris år Naturligtvis gav detta en extra skjuts åt projektet. I vårt nyhetsbrev 2006/7 meddelade vi att PITEM låg rätt i tiden samt delade med oss fakta om de båda pristagarna, där den ena Muhammad Yunus var initiativtagare och en varm supporter till den andra Grameen Bank. Detta följdes sedan av regeringen, som på den Internationella kvinnodagen den 8 mars

2 beslutade att höja taket för mikrolånen och ge Almi Företagspartner AB möjlighet att utan krav på medfinansiering kunna ge lån på upp till kronor till nya småföretag. Trots detta intresse på internationell och nationell nivå, tvingades vi konstatera att många av kvinnorna efter de tre första stegen Mobilisering Handledning Affärsutveckling i mötet med handläggare hos långivare med uppgift att klara av Bedömning Långivning utsattes för attityder, som kan betecknas som diskriminerande. Då sådana upplevelser stjäl mycken energi från såväl deltagare som handledare, har vi i Handbok för mikrokrediter i nätverk en svensk modell poängterat att en organisation, som vill använda sig av modellen, i förväg måste försäkra sig om inflytande över även dessa båda steg. Om inte, avråder vi mycket bestämt från användning av modellen. I projektet valde vi att använda metoden att beskriva det som hände i form av s k case, vilka vi sedan redovisat i bland annat Rapport 2006:23 Entreprenörer utan kapital utgiven av Länsstyrelsen i Stockholms län, avdelningen för regional utveckling, ISBN: För berörda kvinnor var det synnerligen frustrerande att tvingas acceptera denna arbetsmetod, som av dem upplevdes som en flathet och näst intill oacceptabel passivitet. Det ingick dock inte i projektet att kompetensutveckla handläggare hos olika aktörer. Åtgärd: att RC NEEM, Katrineholm, i ett kommande projekt prövar möjligheten att starta ett Mikrofinansinstitut i samarbete med tidigare partners och European Microfinance Network; att Handboken Mikrokrediter i nätverk en svensk modell kommer till användning i olika lokala och/eller regionala sammanhang, där man kan bedöma att förutsättningar finns för en mobilisering av såväl organisation som handledare och deltagare enligt modellen; samt att därmed anse att vi uppnått projektets mål i denna del. Arbetskraftsförsörjning I denna del blev det tydligt att möjligheten att föra konstruktiva samtal med den lokala Arbetsförmedlingen i hög grad hängde samman med att Resurscentra redan tidigare hade upparbetade och goda kontakter. Trots det var uppgiften att finna arbetsgivare intresserade av de berörda kvinnornas kompetens svår, eftersom tilltron till deras förmåga var starkt begränsad. Där intresset hos Arbetsförmedlingen var svagt eller obefintligt upplevdes vårt projekt som en konkurrent om målgruppen. Arbetet underlättades inte av att insatser för integrationen hos en del kommuner ligger hos Social- eller Omsorgsnämnden. Då integrationen är en fråga av strategisk betydelse där åtgärderna berör såväl arbetsmarknadsåtgärder som utbildnings- och 2

3 integrationsinsatser krävs en organiserad samverkan mellan olika lokala aktörer. För RC, som vill arbeta med ett brett entreprenörskap, där mobiliseringen är avgörande för ett gott resultat, är det enligt vår uppfattning av betydelse var i den kommunala organisationen som ansvaret för integrationen och sysselsättningsåtgärder ligger. Genom att lägga ansvaret på kommunledningsnivå markerar kommunen sin medvetenhet om samspelet mellan integration och arbetsmarknadsåtgärder. Vi kan tydligt se betydelsen av strategiska ledare när vi jämför resultatet i denna del av projektet i förhållande till vad vi uppnått inom delprojektet Mikrokrediter i nätverk. Förslag till åtgärd: På strukturnivå: Aktörer med uppgift att svara för sysselsättning, SFI och övriga integrationsinsatser måste inse vikten av ett organiserat samarbete på strategisk ledningsnivå i kommunen/regionen där RC borde vara en naturlig partner med sin kunskap om mobilisering utifrån ett jämställdhetsoch integrationsperspektiv. På individnivå: Varva SFI med praktik; Utse stödfamilj/mentor för att lära om samhället och samtidigt får mentorn/stödfamiljen lära känna en annan kultur; Utse mentor/kontaktperson, som kan stödja när det gäller att förverkliga handlingsplanen; Lärlingsutbildning eller arbetsplatsförlagd yrkesutbildningen så att en kombination kan ske av språkträning och kulturell introduktion. Organisationsutveckling Resurscentras roll när det gäller kvinnors möjligheter att vara delaktiga i den regionala och lokala utvecklingen är beroende av att lokala och regionala aktörer ser och accepterar behovet av mobilisering i målgruppen. RC utgår från att människor genom att vara delaktiga ökar sin lust att engagera sig och därmed kan ta ansvar för sin egen utvecklingsprocess och den egna försörjningen. Det synsättet är av särskild betydelse för de människor som av olika skäl står långt från möjligheter att kunna försörja sig. Förslag till åtgärd: NRC och Nutek måste tydligare sätta fokus på RC:s roll, när det gäller uppdraget att vara en aktör i fråga om regionala och lokala sysselsättningsåtgärder. RC måste ses som en organisation med fokus på kvinnors entreprenörskap ur ett bredare perspektiv, istället för att ses som en kvinnoorganisation av traditionellt slag. Detta kan åtgärdas inom ramen för det arbete med RUP, som för närvarande pågår. Innovativitet. Det breda entreprenörskap och det underifrånperspektiv, som projektet har utgått från, har skapat utrymme för berörda kvinnor att pröva i vilken utsträckning de hade idéer, som kunde omsättas i någon form av affärsverksamhet, eller om deras begåvning bäst kunde tas tillvara i en anställning eller genom utbildning alternativt fortbildning. 3

4 Mobilisering genom lärande i nätverk och kunskapsutveckling: I den färdiga handboken beskrivs betydelsen av mobilisering av såväl organisation som handledare och deltagare. Där framgår att arbete i nätverk med stöd av en systematisk utvecklingsprocess öppnar upp för en bredare syn på entreprenörskap, som idag styrs av fixeringsbilder. En entreprenör ses ofta som en relativt ung, kostymklädd man ur majoritetsbefolkningen vilket försvårar för kvinnor i synnerhet kvinnor ur etniska minoriteter att göra sig gällande när det gäller bedömningen av deras affärsplaner och långivningen. Här var projektets två seminarier om jämställdhet och mångfald varit av stort värde, men utan möjlighet till dialog med aktörerna på lokal nivå, når man inte ända fram i fråga om bedömning och långivning. Att vara med i ett nätverk redan innan starten av det egna företaget hör också till det innovativa, då man normalt inte har tillgång till ett sådant förrän senare. Att projektet arbetat i flera regioner har gjort det möjligt se tydliga skillnader mellan kvinnor med annat etniskt ursprung och svenska kvinnor, där vi t ex i Stockholms län kan se hur kvinnorna i skärgårdsområdet, trots svårigheter på grund av geografiska avstånd, kan vara väl etablerade i sitt lokala samhälle, medan kvinnorna i Rinkeby av andra skäl står långt ifrån möjligheterna att kunna försörja sig. Kvinnorna i skärgårdsområdet har möjligheter att kombinera anställning och företagande, medan kvinnorna i Rinkeby saknar den möjligheten. Genom utbyte mellan nätverken över regiongränserna vidgades möjligheterna till utbyte av erfarenheter. IT som projektstöd Projektets hemsida med nättelefoni via dator och nyhetsbrev var av betydelse eftersom vi arbetade över fyra olika län/regioner. Den har fungerat som ett bra stöd för projektledningen, följeforskare och processutvärderare samt alla andra intressenter berörda av projektet genom att information lades ut regelbundet. Genom hemsidan har dessutom handledarna haft möjlighet att lägga ut egna berättelser från nätverken samt haft tillgång till olika rapportblanketter. Däremot var programmet för kopplingen mellan IKT (Informationsoch KommunikationsTeknik) och affärsplaner för deltagarna i nätverken alltför ambitiöst upplagt med tanke på deltagarnas brist på datorutrustning och elementär IT-kunskap. Slutsats: Projektet har synliggjort den brist på tillit som har sin grund i okunskap om mobiliseringens betydelse i en målgrupp med kvinnor som står långt från de resurser som samhället förfogar över när det gäller sysselsättning. Det krävs gemensamma tag och en strukturerad samverkan mellan aktörer på lokal och regional nivå samt samhällets institutioner och Resurscentra, vilket bör ligga på en strategisk nivå såväl regionalt som lokalt. Detta om kvinnors perspektiv utifrån olika etniskt ursprung ska få genomslag i den regionala och lokala sysselsättningspolitiken. Här krävs en rad olika medvetandegörande insatser/processer för att öka kunskapen och insikterna om jämställdhet och mångfald hos alla berörda aktörer. Målgrupp Kvinnor från etniska minoriteter; kvinnor i glesbygd/skärgård, unga kvinnor Företagsfrämjare - särskilt de med inriktning på Kapitalförsörjning Strategiska aktörer inom verksamhetsområdet entreprenörskap på lokalt, regionalt och nationellt plan 4

5 Samarbetspartner och styrgrupp Partnerskap (och genomförare) BalticFem - Interregionalt resurscenter, Norrtälje, Stockholms län NEEM, resurscenter i Katrineholm, Södermanlands län Kooperativ Utveckling i Skaraborg & SENS, Västra Götalands län (Skaraborg) Baltiskt-Ryskt-Svenskt RC & ÖstGöta Resurscentrum, Östergötlands län Associerat partnerskap (och genomförare) Skärgårdens Resurscenter, Ljusterö, Stockholms län Leila Hassan gm Kunskapsutveckling i Norden, Rinkeby, Stockholms län, år 2 Botkyrka RC och Tensta RC, år 1. Flen LRC, Södermanland Vingåker LRC, Södermanland Qvinnovation RC, Östergötland Medverkande experter/expertorganisationer Internationell Kompetens, Kicki Stridh (Utvärdering) Mälardalens Högskola, Karin Berglund (följeforskare) under år 2. IFS (Internationella företagarföreningen) ALMI (mikrokreditlån) Strategiska aktörer inom lokalt, regionalt och nationellt utvecklingsarbete Länsstyrelsen i Östergötlands län Regionförbundet i Västra Götaland (Skaraborg) Regionförbundet i Sörmland Länsstyrelsen i Stockholms län Katrineholms kommun Flens kommun Vingåkers kommun Österåkers kommun Norrtälje kommun NRC (Nationellt Resurscentrum för kvinnor) Genomförande metod och arbetssätt Under det första året i PITEM II har en modell testats, som under andra året behövde en fortsättning i befintliga entreprenörsnätverk för att finna sin slutliga form och i viss mån utvecklas. Det senare genom start av ett nytt entreprenörsnätverk där handledaren även gavs resurser att ge visst efterstöd till det nätverk, som gått vidare på egen hand. Rekryterings- och/eller mobiliseringsprocessen har för deltagande entreprenörer haft olika tempo och handledarna har med varierande resultat använt olika vägar vid rekrytering och/eller mobilisering. Vid genomförandet har en del handledare stött på problem som beskrivits närmare under rubriken Faktiskt resultat jämfört med målen. 5

6 När vi i oktober 2006 insåg behovet av en fokusering och koncentration på den del som gällde Mikrokrediter i nätverk en svensk modell, kom vi också underfund om behovet av en handbok, som bärare av modellen efter projektets slut. Vår modell för lärande och utveckling i nätverk har vilat på sex olika steg, vilka prövats i praktiken och successivt växt fram ur de deltagande kvinnornas vardag - från ett aktivt uppsökande och en mobilisering av enskilda individer så att de, genom eget lärande kunnat utveckla sitt entreprenörskap. Nätverket har varit så värdefullt att det behållits eller utvidgats även efter det att man etablerat sig som företagare. De sex olika stegen är: 1. Mobilisering (med en bredare syn på entreprenörskap); 2. Handledning (Individuellt och i grupp med fokus på Jämställdhet och mångfald samt Antidiskriminering); 3. Affärsutveckling; 4. Bedömning; 5. Långivning och 6. Efterstöd. Genom hela processen har deltagarna haft stöd av både ett nätverk från allra första stund och en handledare, som i sin tur måste vara förtrogen med den pedagogik, som modellen bygger på. Professor Paolo Freire ( ) är en väl känd inspiratör för denna pedagogik. I handboken betonas behovet av utbildning av både organisation och handledare när det gäller denna pedagogik. Faktiskt resultat jämfört med målen Projektet har samlat totalt 118 kvinnor: Entreprenörsstöd Mikrokrediter i nätverk år avhopp 48 delt Dito, år delt Arbetskraftsförsörjning, år delt 118 delt Handledare delt Regionala chefer 4 4 delt ALMI-handläggare 2 2 delt Fördelningen mellan länen/regionerna framgår enligt nedan. Entreprenörsstöd - Mikrokrediter i nätverk Stockholm: Ett nätverk med 8 deltagare under år 1 och 2 (Skärgården), ett nätverk med 8 deltagare under 1 år (Solna) samt två nätverk under år 2 med totalt 9 deltagare (Rinkeby). Antal avhopp: RC Botkyrka och RC Tensta, som anmält sitt intresse av att vara med i projektet, men dessa organisationer kunde inte ta fram lämplig handledare ej heller deltagare trots flera träffar med projektledningen. Enskilda kvinnor hörde av sig, men utan handledare kunde de inte beredas plats i något nätverk. Däremot ordnades 5 olika träffar i bland annat Botkyrka där de fick vägledning och hjälp med affärsplaner, en del av dessa besökte NEEM i Katrineholm för enskild rådgivning. Sörmland: Tre nätverk med 6 (Vingåker), 4 (Katrineholm) respektive 5 (Flen) deltagare under år 1 samt ett nätverk med 8 deltagare - varav 4 är nya deltagare (Vingåker) och ett nätverk med 4 nya deltagare (Katrineholm) under år 2. Nätverket i Flen avslutades i februari

7 Antal avhopp: 5 deltagare på grund av svårigheter att förena etableringen av det fysiska handelshuset med arbetet i nätverksgruppen inom NEEM. Östergötland: Ett nätverk med 7 deltagare år 1 (Linköping), som fick del av efterstöd under år 2 samt ett nätverk med 9 deltagare under år 1 (Norrköping). Ett nätverk med 6 deltagare (Linköping) och ett nätverk med 5 deltagare under år 2 (Motala), där handledaren kom från delprojekt Arbetskraftsförsörjning med kvinnor från denna grupp. Antal avhopp: 0. En grupp avslutades år 1, vilket gav utrymme för en ny grupp år 2 i Motala. Västra Götaland: Ett nätverk med 5 deltagare (Falköping) och ett nätverk med 6 deltagare (Skövde) under år 1 samt två nätverk med 10 (Falköping) respektive 5 deltagare (Skövde) under år 2. Antal avhopp: 6 deltagare (Skövde) på grund av motsättningar mellan två etniska grupper, som flytt till Sverige på grund av krig i sina hemländer, där de befunnit sig på var sin sida. Därutöver har ett 20-tal kvinnor i behov av individuell rådgivning, då ryktet om projektet spred sig kontaktat projektledningen, som inte ville avvisa dem som sökte stöd. Resultat - indikatorer Enligt den reviderade planen skulle 10 st entreprenörsnätverk bestående av minst 5 deltagare ges fortsatt stöd ytterligare ett år. Målet om minst 50 deltagare är i det närmaste uppnått med 43 deltagare, vilket utgör 86 procent. Ytterligare ett nätverk om minst 5 deltagare startas för utveckling av modellen (Linköping steg 6. Efterstöd). Målet uppnått med 6 deltagare. Dokumentera ett entreprenörsnätverks 3 träffar/månad under tio månader Dokument finns arkiverade hos Projektägaren BalticFem. Dokumentera tio (P II) entreprenörsnätverksträffar under tio månader Dokumentationen finns arkiverade hos Projektägaren BalticFem. Kapitalförsörjning (lånemöjligheter) för 30 företag löst Resultat: Totalt 13 av beräknat 30 lån beviljat, d v s 43 procent av uppsatt mål. Sextio utvecklade och/eller underhållna affärsidéer/affärsplaner Av totalt 118 deltagare har 67 deltagare upprättat individuella handlingsplaner/affärsplaner. Målet är uppnått. 7

8 Genomföra och dokumentera ett tvådagars seminarium med alla handledare vid uppstarten, där även utvärderare och följeforskare deltar. Under år 1 genomfördes ett endags-seminarium i Katrineholm den 7 mars 2006, dokumenterat i nyhetsbrev nr och under år 2 ett tvådagars-seminarium den februari 2007 på Åsa Folkhögskola. Målet är uppnått. Genomföra och dokumentera tre seminarier med handledare och projektledare. Under 2006 genomfördes utöver uppstart fyra seminarier den 12 juni i Katrineholm (inkl. projektledningsmöte), den 16 augusti i Stockholm (inkl. projektledningsmöte) och den 21 september i Stockholm och 16 oktober i Stockholm. Under 2007 utöver uppstart ytterligare fyra seminarier den 21 mars, den 4 juni, den 15 augusti och den 4 oktober samtliga i Stockholm. Målet är uppnått. Genomföra ett halvdagsseminarium i strategiskt affärstänkande när det gäller miljöarbete för deltagande entreprenörer och RC-coacher. Vissa ansträngningar gjordes att engagera en bra föreläsare med känsla för målgruppen, men det drog ut på tiden och under tiden dök andra frågor upp som krävde sin lösning. Målet är inte uppnått i denna del. Genomföra ett strategigruppsmöte med finansiärer (mars 2007) Under 2006 genomfördes detta den 7 april 2006 i Katrineholm med kommunen som värd. Då deltog de fyra regionens/länens ansvariga för regional utveckling. Detta skrev vi om i nyhetsbrev nr Den kontakt, som då etablerades, har varit till stor nytta för projektet. Även om vi inte lyckades finna ett gemensamt datum för ett möte under mars 2007, har vi haft många andra kontakter med dessa strategiskt viktiga personer vid flera andra tillfällen, vilket gett tyngd åt projektarbetet. Målet är uppnått Publicera två artiklar i tidningar och tidskrifter Vi anlitade hösten 2006 en journalist som fick uppdraget att skriva en artikel om projektet, som vi sedan försökte få publicerad i olika media, men det lyckades inte. Däremot blev det drag under galoscherna när Muhammad Yunnus och Grameen Bank fick Nobels Fredspris som delades ut den 13 oktober En förteckning av processhandledaren Joyce Kimwaga Lundins medverkan i olika media har upprättats och finns arkiverad hos projektägaren BalticFem. Se även forskarrapporten Mobilisera! Förändra! av följeforskaren Karin Berglund. Målet är uppnått med råge. Publicera 11 resp 8 nationella e-nyhetsbrev År 2006 producerades 11 nyhetsbrev och 2007 producerades 8 nyhetsbrev som dels lades ut på projektets hemsida och dels distribuerades till 350 adressater. Målet är uppnått. 8

9 Underhålla en gemensam projektwebbplats Projektets hemsida har bestått dels en utförlig information tillgänglig för alla besökare på hemsidan och dels ett internt forum för administrativa rutiner samt handledarnas och deltagarnas kommunikation inom projektet. Hemsidan har uppdaterats löpande med för projektet relevant information. Målet är uppnått. Genomföra fyra regionala dialogseminarier inför överlämnade av modell Den 20 februari 2007 genomfördes det första seminariet i Linköping under rubrik Strategiska aktörer med specifika insatser för kvinnors företagande i Östergötland med 12 deltagare. Det andra seminariet hölls den 23 april 2007 i Skövde under rubrik Strategiska aktörer med specifika insatser för kvinnors företagande i Västra Götaland med 14 deltagare. Det tredje seminariet hölls den 9 oktober 2007 i Norrtälje under rubrik Ett brett entreprenörskap med ett 58 deltagare och det fjärde Från Mikrokreditmodell till Mikrofinansinstitut hölls den 24 oktober på Åsa Folkhögskola, Sköldinge, med 30 deltagare. Delta i en nationell spridningskonferens (Sthlm Jämt, april 2007) Projektet deltog den april 2007 med två workshops vid STHLM JÄMTs spridningskonferens i Stockholm. Skapa en utvärderingsmodell /slutrapport Processutvärderare Kicki Stridh, Internationell Kompetens AB, har upprättat sin utvärderingsrapport Företagsamma gränsgångare. Bilaga 1. Följeforskning Följeforskare Karin Berglund, Ekonomihögskolan vid Mälardalens högskola, Västerås, bilägger sin rapport Mobilisera! Förändra!. Bilaga 2. Ta fram en handbok för modellen Mikrokredit i Nätverk Handboken är klar och biläggs. Bilaga 3. Genomföra en kommunikationsplan Har funnits internt och har justerats under hand. Genomföra och dokumentera fyra fysiska projektledningsmöten, varav två med utvärderaren närvarande Under 2006 har dessa genomförts den 12 juni (inkl. handledarträff) i Katrineholm och den 16 augusti 2006 (inkl. handledarträff) i Stockholm. Under 2007 har dessa genomförts den 23 april i Skövde, den maj i Katrineholm och den 16 oktober i Linköping (Motala). Genomföra och dokumentera fjorton virtuella projektledningsmöten, varav fyra med utvärderaren och följeforskare närvarande 14 antal nättelefonmöten har genomförts och av dessa har 14 dokumenterats. Dokumentationen finns arkiverad hos projektägaren BalticFem. 9

10 Programövergripande indikatorer (kortsiktiga mål) Antal nya permanenta arbetstillfällen i RC-organisationen, som inte skulle funnits utan projektmedel. Räknat i årsarbetskrafter Handledare 2,25 årsarbetskrafter (10 st individer, samtliga kvinnor) Projektledning 1,1 årsarbetskrafter (tre st individer, samtliga kvinnor) Resultat: Enligt plan. Antal nya företag år 1 femtio och år 2 trettio (samtliga ledda av kvinnor) År 1: 30 på gång eller startat (nya) och 7 utvecklade företag i någon form. År 2: 14 nya och 22 utvecklade företag i någon form Totalt har 19 nystartade och 29 utvecklade företag, d v s totalt 48 företagare av 118 möjliga, haft hjälp av projektet. Drygt 40 procent har startat och utvecklat sina företag inom projektet under de två åren. Målet är uppnått för år 2 enligt reviderad plan. Antal utbildade individer sextioåtta (femtio deltagare, tio handledare, samtliga kvinnor. Fyra regionala chefer, två män, två kvinnor. Fyra st Almi-handläggare, samtliga män och 10 lokala företagsfrämjare 5 män, 5 kvinnor) 10 Handledare och 91 deltagare, varav 43 nya deltagare under år 2, har genomgått utbildning. Någon regelrätt utbildning har inte varit möjlig att genomföra med de regionala cheferna, ALMI-handläggarna och de lokala företagsfrämjarna. Målet är uppfyllt till den del som gäller handledare och deltagare. Antal deltagande (ej projektanställda) individer år 1 etthundratio och år 2 sextio (samtliga kvinnor) Mikrokrediter i nätverk: År 1: avhopp = 48 deltagande Arbetskraftsförsörjning: År 1: deltagande Totalt 75 deltagande av 110 dvs 68 procent Mikrokrediter i nätverk: År 2: 43 nya deltagare 43 deltagande av 60 dvs 72 procent Handledare 10 deltagande Regionala chefer/företrädare 4 deltagande ALMI-handläggare 2 deltagande Målet är uppfyllt till 68 procent år 1 och 72 procent under år 2. Antal deltagande organisationer tjugosju (partners samt associerade partners) Enligt redovisning under rubriken Samarbetspartners och Styrgrupp här ovan har 27 olika organisationer och myndigheter deltagit i projektet mer eller mindre frekvent. Målet är uppfyllt. 10

11 Mikrokrediter i nätverk - Nytta med IT Under det första året har deltagarna i entreprenörskapsgrupperna fått en basutbildning med fokus på affärsnyttan med IT och Internet i daglig affärsverksamhet. Utbildning innehållande fyra olika delar genomfördes i respektive län/region med blandat resultat. Vid en analys av det första årets verksamhet har vi funnit att problemen när det gäller tillgång till datorer och behovet av stöd på lokal nivå är av sådan omfattning att man i denna del måste finna lösningar lokalt oberoende av projektet. Totalt har 5 företagare fått hjälp med uppbyggnaden av sina företags hemsidor. I handbokens Kapitel 4.1 A) Mobilisering av organisationen har vi betonat dess styrelses ansvar för att åtgärda tillgång till IT-kunskap och datorutrustning. Målet var för ambitiöst mot bakgrund av deltagarnas datamognad och brist på datorer, varför målet med IT-planer kopplad till affärsplaner inte uppnåddes. Handelshuset på nätet Totalt blev 5 hemsidor klara och kunde läggas ut på nätet under adress Testplatsen kunde dock inte testas i den utsträckning som planerats. Målet uppnåddes inte. Handelshuset i Katrineholm: Svårigheter att finna lämplig lokal gjorde att starten försenades med 6 månader. Handelshuset etablerades i en lokal med adress Djulögatan 32, Katrineholm och invigning skedde den 17 november 2006, vilket vi redovisat i nyhetsbrev nr 2006/09. Efter den 1 januari 2007 har RC NEEM drivit handelshuset i egen regi med stöd av tillväxtbanken i Sörmland. Målet är uppnått. Arbetskraftsförsörjning Stockholm: Planerna gällde att etablera ett samarbete och nätverk av kvinnor inom ett RC i Tensta. Efter två träffar med Arbetsförmedlingen och Lunda Nova genomfördes två träffar med RC, där man lovade rekrytera 6 till 8 kvinnor. Konsulten som var engagerad för att stödja RC i arbetet var där vid 2 tillfällen utan att några deltagare kom. Efter det beslutade projektledningen att upphöra med uppgiften att dra igång en grupp i Tensta. Vi hade dock nytta av kontakterna med Lunda Nova när vi år 2, drog igång ett nätverk för mikrokrediter i Rinkeby. Med stöd av handledning från RRC genomfördes tre träffar i Katrineholm med 4 kvinnor och två träffar i Tensta med två kvinnor med inriktning mot individuella handlingsplaner. Utan tidigare upparbetade kontakter mellan lokala RC och Af samt andra lokala aktörer var det inte möjligt att genomföra de planerade aktiviteterna. 2 kvinnor i Tensta fick hjälp med sina handlingsplaner. Sörmland: En konsult anlitades som genomförde tre träffar i Katrineholm med 4 kvinnor, som dock inte kände sig trygg i situationen, varför de övergick till den verksamhet, som bedrevs inom det mångkulturella handelshuset. Östergötland: 11 deltagare, varav 10 har upprättat handlingsplan. 11

12 Förslag till förändring: Varva SFI med praktik; Utse stödfamilj/mentor för att lära om samhället och samtidigt får mentorn/stödfamiljen lära känna en annan kultur; Utse mentor/kontaktperson, som kan stödja när det gäller att förverkliga handlingsplanen; Lärlingsutbildning eller arbetsplatsförlagd yrkesutbildningen så att en kombination kan ske av språkträning och kulturell introduktion. Västra Götaland: Vid tre informationsträffar som samlade totalt 28 deltagare under mobiliseringsfasen. Ett antal informationsmöten ägde rum med Arbetsmarknadsenheten, AF, kommunerna i Skövde och Falköping samt LO och HGF. Totalt genomfördes 15 aktiviteter, som ledde till viss organiserad verksamhet för 10 deltagare med inriktning mot individuella handlingsplaner. 45 procent d v s 27 deltagare av det uppsatta målet 48 deltagare fick kunskap om vikten av att upprätta en individuell handlingsplan i kontakt med Arbetsförmedlingen och 16 procent d v s 10 deltagare nådde det uppsatta målet. Målet för arbetskraftsförsörjning nåddes endast till 16 procent. Av deltagande organisationer rekryterade handledare har svarat för rekryteringen av deltagare med hjälp av bland annat det rekryteringsmaterial, som projektledningen färdigställt samt de kontakter man haft i det egna lokala samhället. Organisationsutveckling av Resurscentra. Resurscentrum för kvinnor är en organisation, där kvinnors möjligheter till egen försörjning står i centrum. För de kvinnor, som står längst bort från arbetsmarknaden, krävs emellertid en rad olika insatser, vilka inte alltid är så lätt att förklara och försvara inför dem, som kräver omedelbara resultat i form av företagande eller en anställning. Icke initierade betraktare kan uppleva vår organisation, som spretig och otydlig, eftersom här finns ett brett spektrum med olika resurscentra, av vilka en del pekar på behovet av att ta ett steg i taget genom att fokusera på kvinnors hälsa medan andra sedan länge fokuserat på behovet av kvinnors egen försörjning och rätten att delta i den regionala utvecklingen. I det arbete som pågår mellan Nutek och NRC (Svenska Riksförbundet Nationellt ResursCentrum för kvinnor) om kriterier för att klassificera Resurscentrum för kvinnor kommer organisationsutvecklingen att aktualiseras. Att inom ramen för PITEM II klara av det som stötts och blötts på olika nivåer inom organisationen, var väl optimistiskt tänkt. Projektet har dock bidragi med ett underlag i den diskussion som fortgår. Målet uppnåddes inte, men vi har medverkat till att göra det mycket tydligt att RC behövs för att synliggöra behovet av jämställdhet och mångfald i sysselsättningspolitiken. 12

13 Horisontella teman Jämställdhet och Mångfald Projektet har tydligt visat att insikten om värdet av jämställdhet och mångfald i bedömningsoch långivningsprocessen är synnerligen begränsad hos berörda aktörer. Detta samtidigt som de insiktsfulla i majoritetsbefolkningen ofta talar om jämställdhet utifrån sina egna perspektiv och värderingar och inte alltid tänker på att begreppet kan vara svårt att tyda för kvinnor med en annan kulturell bakgrund, vilka utgår från att den diskriminering de möter främst sker på grund av svenskarnas fördomar mot människor av annat etniskt ursprung. Utifrån det antagandet beslutade vi i projektledningen att använda oss av en metod där deltagarnas synpunkter på jämställdhet och mångfald kunde komma till uttryck. Med hjälp av metoden Open Space fick kvinnorna möjlighet att ta del av de erfarenheter, som den särskilt sakkunnige i jämställdhet vid Länsstyrelsen i Stockholms län, Dennis Kullman, kunde bidra med. Därefter fick deltagarna lyfta fram sina olika problemställningar för att sedan gemensamt prioritera de mest angelägna frågeställningarna, för att i ett senare möte med lokala aktörer diskutera lämpliga åtgärder. Den första delen var mycket uppskattad, men när vi försökte engagera berörda aktörer i ett möte med de deltagande kvinnorna för att lyssna på vad de kommit fram till visade det sig att intresset var obefintligt. När mötet med de lokala aktörerna uteblev valde vi metoden att beskriva s.k. case för att ta tillvara kvinnornas erfarenheter. Den första inventeringen samlade följande diskussionsfrågor: Jämställdhet i familjen stöd, uppmuntran; Dito Arbetslivet, skolor; Kvinnor ska våga bryta sina gamla traditionella vanor; Öka kompetens; Genom nätverk olika projekt, olika myndigheter, lokala resurscentrum; Få jämställdhetsutbildning i SFI, berätta att RC finns; Hur invandrar kvinnor ska veta sina rättigheter; Bjuda in männen, ändra deras attityder - Hjälp dem få jobb eller starta eget; Vi i PITEM vara förebilder för våra barn, vi ska ha jämställt hemma!; Sprida om RC i skolor, tidningar, SFI; Hur hittar kvinnorna som är isolerade i sin lägenhet? Knacka dörr?; Involvera arbetslösa män, ändra attityder; Skaffa sig kunskap och information om lagar och regler i synnerhet som invandrare. Hur gör man; Lyfta fram kvinnors företagande i andra länder andra kulturmönster; Affärsrådgivare behöver mer kunskap/utbildning och rekryteras in mer mångfald/kön. Vid det andra tillfället då de lokala aktörerna uteblev, fortsatte diskussionen med alla deltagare, som på nytt bearbetade materialet och då kom fram till följande: Grundutbildning inom SFI inriktning företagande; Vara resurs åt nyföretagare om man själv gått igenom samma sak; Språket viktigast för att själv kunna undersöka/utveckla sig nätverk grupperingar; Varför finns Arbetsförmedlingen??; Det handlar om myndighetskontakter hur fungerar dom? Blir man hörd?; Hjälp vid medborgarkontor; Att ha med sig någon vid möten på banken osv - privat och organisationer; Se alla som en resurs, se möjligheter; Höjer kvaliteten; Visa på goda exempel för att övertyga de som inte vill samarbeta; Synas i media (lokalt); Prova på dag. 13

14 När deltagarna själva sedan skulle prioritera de tre viktigaste åtgärderna blev detta: 1. Anställning eller starta eget 2. Finansiering av svensk körkort (eftersom det oftast krävs körkort för en anställning/företagande) 3. Utbildning. Av redovisningen här ovan framgår att Jämställdhets- och Mångfaldsperspektivet var tydligast vid det första tillfället. När deltagarna inte gavs tillfälle att få komma till tals med de aktörer, som lokalt och regionalt har till uppgift att skapa förutsättningar för deras möjligheter, och detta sker samtidigt som deltagarna fick höra nyheten i media om att bland annat sänkning skulle ske av nivåer i A-kassan, då flyttades fokus från diskussion om jämställdhet till problem med sysselsättningen. Till att börja med kunde man se behov av insatser för att öka jämställdheten hemma, inom SFI och hos samhällets olika aktörer, men när svårigheterna att få möjlighet att försörja sig tornar upp sig, då hamnar dessa frågor i bakgrunden. Slutsats: Trots utpekat ansvar i regleringsbrev, planeringsförutsättningar lokalt och regionalt m fl dokument, händer ytterst litet i fråga om insatser för att öka kunskapen om Jämställdhet och Mångfald hos samhällets olika aktörer. Dessutom är det mycket tydligt att socialt, kulturellt och ekonomiskt missgynnade grupper inte får det stöd, som de är i behov av för att kunna försörja sig. När de fått möjlighet att komma till tals pekar de på det allra viktigaste: Oberoende; Självständighet; och Egen ekonomi, vilket inte skiljer sig från resten av befolkningen. Därför går vi vidare i ett nytt projekt för att bygga ett MFI (Microfinans Institute) där dessa grupper kan värdesättas på egna meriter. Hållbar utveckling/sysselsättning och IT-samhällets hot och möjligheter Projektet har med all önskvärd tydlighet visat att samhället inte kan anses vara på väg mot en hållbar utveckling så länge denna målgrupp står utanför såväl sysselsättning som en genomtänkt plan för SFI där entreprenörskap, mentorskap och datorkunskap kan ingå. Dessutom måste de aktörer, som har ansvar för bland annat finansieringsfrågor, finnas i områden där utanförskap råder. I handboken Mikrokrediter i nätverk en svensk modell har vi lyft fram behovet av att den organisation, som vill använda sig av modellen, måste se till att deltagare har tillgång till såväl datorutrustning som utbildning i användning av de vanligaste dataprogrammen. Slutsats: Balticfem och NEEM i dialog med regionala organ lyfter fram behovet av att SFI organiseras så att entreprenörskap, mentorskap samt datoranvändning kommer in i ett tidigt skede 14

15 Implementering Handboken Mikrokrediter i nätverk en svensk modell är det instrument, som vi använder för att implementera projektets erfarenheter i olika sammanhang. Synliggörande och spridning Projektet har synts i många olika sammanhang och olika media. För närvarande har en rad kommuner och en del banker visat sitt intresse för att använda modellen i lokala sammanhang. Diskussion pågår för närvarande om hur BalticFem, som projektägare, ska kunna erbjuda intressenter information om och utbildning i modellen. Utvärdering Diskussion redogör för vilka delar i projektet som varit framgångsrikt resp svårast Årsrapport för det första året har lämnats in till både ESF och NUTEK. Av denna framgår bland annat skälen till att planerna på att skapa en permanent kunskapsplattform inom projektområdet Jämställdhet Mångfald och Antidiskriminering för Arbetsmarknad och Entreprenörskap måste utgå under år 2. En sådan uppgift är av den digniteten att den bör ligga på ett nationellt organ med betydligt större ekonomiska resurser än vad som är möjligt att göra inom ett projekt med verksamhet, där deltagarna i första hand fokuserat på sin egen försörjning. Vidare fanns i den ursprungliga projektplanen uppgiften att skapa en modell för en strategisk organisationsutveckling av resurscentra, vilken sågs som en möjlig uppgift att kombinera med uppgiften att vara handledare för nätverket. Men uppgiften att handleda deltagare, som står mer eller mindre långt från arbetsmarknaden eller ett eget företagande, har krävt ett motivationsarbete och en mobiliseringsprocess, som vid en prioritering gavs förtur framför detta med att skapa en modell för organisationsutveckling av resurscentra. De erfarenheter, som vunnits under projektets gång, när det gäller organisationens betydelse och roll för ett framgångsrikt arbete, har dock tagits tillvara vid utformningen av den handbok, som ska vara bärare av modellen efter projektets avslutning. Av den reviderade projektplanen framgick att delprojektet Arbetskraftsförsörjning var helt beroende av samverkan mellan de lokala aktörerna. Där det sedan tidigare fanns personliga och individuella förhållanden mellan RC/rekryteraren och handläggaren inne i systemen har ett gott resultat uppnåtts. Men, där upparbetade kontaktvägar saknades, där är intresset för en samverkan med ett lokalt RC mycket svalt eller rent av obefintligt hos handläggare inne i systemen. Då delprojektledaren även var projektkoordinator och den senare arbetsuppgiften åt upp mer tid än vad som planerats, fanns ingen reell möjlighet för delprojektledaren att gå in i dessa strukturer och ta en match för målgruppen. Projektets möjligheter att åstadkomma en förändring i synen på RC:s roll som aktör på den lokala arbetsmarknaden är synnerligen begränsad eller rent av obefintlig, så länge som handläggare inom de berörda systemen har ensamrätt på vilka åtgärder som är lämpliga för målgruppen. Mot denna bakgrund utgick även denna del i projektet under år 2. 15

16 Att vara Projektkoordinator har inte varit en enkel uppgift. Svårigheterna att kommunicera ut behovet av närmast rigida rutiner när det gäller olika underlag för rapportering och ekonomisk redovisning till alla, som varit berörda, är självklart större i grupper där man saknar erfarenheter av dessa rutiner. Ovanan vid och bitvis oförståelse inför den strikt uppdelade budgeten samt den tungrodda ordningen att BalticFem måste redovisa upparbetade kostnader, enligt finansiärernas rutiner, innan beslutade medel betalades ut, har gjort denna uppgift tidvis betungande. Utan support från Roslagens Sparbank, som beviljade BalticFem en betydande kredit, hade projektet inte varit möjligt att genomföra. Slutsats under slutet av år 1: Den SWOT-analys, som BalticFems styrelse tog ställning till vid sitt möte , som innebar ett skarpare målfokus för år 2, var av strategisk betydelse för att lyckas med uppgiften. Den samlade bedömningen var att berörda målgrupper skulle vara mest betjänta av att projektet under år 2 koncentrerade sig på att ta fasta på en enda uppgift att utveckla en svensk mikrokreditmodell, som fortsätter efter projektets slut. För att underlätta en användning av den modell, som praktiserades och löpande utvärderades under projektets gång, fick delprojektledaren Joyce Kimwaga Lundin en delvis ny roll som processinriktad handledare med uppgift att bland annat ta fram underlag till handboken Mikrokrediter i nätverk en svensk modell. Slutsats under slutet av år 2: Kontakter, som etablerats med bland annat Rokeya Begum, från Netrakona-distriktet i Bangladesh och grundare av SUS (Sabalamby Unnayan Samity) samt Philippe Guichandut, Executive Director från EMN (European Microfinance Network), har bidragit till uppmärksamheten i olika media, vilket i sin tur lett till ett stort intresse hos olika aktörer. Men detta kan ha skett till priset av att handledarna inte fått det stöd, som de förväntat sig. Något som dock inte delgivits projektledningen på ett konstruktivt sätt. Ekonomiskt utfall Av redovisningen ovan framgår att förändringar gjorts och att beviljade medel således inte tagits i anspråk i den utsträckning som från början budgeterade. Det gäller framförallt medel för Handledning och Kompetensutveckling där aktivitet inte kom igång, något som vi rapporterats under hand. Ekonomisk rapport har upprättats och granskning har genomförts av revisor Hans Sjölund, vilket framgår av särskilt intyg. Bilaga 4 och 5. Kontaktpersoner Gun Svensson Ordförande BalticFem Projektägare Margareta Spång Projektkoordinator/Projektledare 16