Fokusrapport. Utbildningsstöd till patienter med tumörsjukdom och deras närstående inför vistelse/vård i hemmet. Stockholms läns landsting

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fokusrapport. Utbildningsstöd till patienter med tumörsjukdom och deras närstående inför vistelse/vård i hemmet. Stockholms läns landsting"

Transkript

1 Medicinskt programarbete Fokusrapport Utbildningsstöd till patienter med tumörsjukdom och deras närstående inför vistelse/vård i hemmet Stockholms läns landsting 2005

2

3 Fokusrapport Utbildningsstöd till patienter med tumörsjukdom och deras närstående inför vistelse/vård i hemmet Rapporten är framtagen av Caroline Häggmark ISBN FORUM för Kunskap och gemensam Utveckling

4 Om det medicinska programarbetet i SLL Det medicinska programarbetet (MPA) i Stockholms läns landsting är till för att vårdgivare, beställare och patienter skall mötas för att forma en god och jämlik vård för länets 1,9 miljoner invånare. Kunskapen om den goda vården skall vara gemensam, tillgänglig och genomlysbar och bilda grund för bättre beslut i vården. Arbetet drivs inom FORUM för kunskap och gemensam utveckling, Medicin och Omvårdnadsavdelningen. Sakkunniga från produktion och beställare deltar i arbetet. Patientföreträdarena har en viktig roll i arbetet och medverkar i de olika grupperna. Stockholm Medicinska Råd och 17 Programråd har skapats för att driva arbetet. Ett flertal årsrapporter, regionala vårdprogram och fokusrapporter har redan publicerats och arbetet med nya rapporter fortskrider kontinuerligt. Syftet med fokusrapporterna är att lyfta fram och belysa angelägna områden, att beskriva dagsläget och diskutera och föreslå möjliga lösningar. Rapporterna från MPA skall vara en bas för dialog mellan beställare och producenter om den medicinska kvaliteten i vården och kommer att utgöra en grund för beställarorganisationens styrning och uppföljning av vården. Programarbetet har samlat ett stort nätverk av sakkunniga och har lagt grunden till en gemensam arena för vårdens parter

5 Förord Onkologisk sjukvård och behandling bedrivs i allt större omfattning polikliniskt. Patienter som genomgår komplexa behandlingar eller har bieffekter och påtagliga sjukdomssymptom vistas numera hemma. Vård i hemmet ställer ökade krav på patienternas förmåga till egenvård och att närstående kan delta i vården av den sjuke. För att möjliggöra vård med säkerhet och kvalitet i hemmet är utbildningsprogram en viktig väg till trygg utskrivning från sjukhuset. Rapporten ger konkreta förslag till hur ett utbildningsprogram kan bedrivas för att öka patienternas kompetens för egenvård i hemmet och hur stöd och vägledning till närstående kan etableras. Riktat utbildningsstöd inom SLL:s cancersjukvård ökar möjligheten att både förkorta vårdtiden inom slutenvård men också minska akuta återbesök. Dessutom resulterar utbildning av patienter och anhöriga i ökad vårdkvalitet. Rapporten är skriven och sammanställd av Caroline Häggmark, leg.sjuksköterska och medicine doktor, kliniken för onkologi, Radiumhemmet, Karolinska universitetssjukhuset samt för Stockholm läns landsting utsedd Vårdsakkunnig. Rapporten har diskuterats och förankrats i Programrådet för Onkologi och Hematologi. Värdefulla synpunkter framkom även vid presentation av rapporten för Stockholms Medicinska Råd. Stockholm, april 2005 Kaj Lindvall Ordförande Stockholms Medicinska Råd Ulrik Ringborg Medicinskt Råd, ordförande Programrådet Onkologi-Hematologi - 3 -

6 Deltagare i Programrådet för Onkologi och Hematologi Ulrik Ringborg Medicinskt råd, professor, verksamhetschef kliniken för onkologi, Karolinska universitetssjukhuset, ordf i Programrådet Karin Wikell Programkoordinator Jan Adolfsson Överläkare, sakkunnig i onkologi, enhetschef Cancerregister och programverksamhet Onkologiskt centrum Ann-Marie Billgren Överläkare, sakkunnig i hälsoekonomi, Karolinska universitetssjukhuset Georg Engel Onkolog, beställarläkare Jan Frisell Lektor/överläk., sakkunnig bröstcancer, Karolinska universitetssjukhuset, Solna Carl Johan Fürst Överläkare, sakkkunnig i palliativ vård, verksamhetschef Stockholms sjukhem Robert Hast Läkare, SPESAK hematologi, Karolinska universitetssjukhuset, Solna Caroline Häggmark Leg. sjuksköterska, med dr. VÅRDSAK, Karolinska universitetssjukhuset, Solna Kajsa Ideström Leg. läkare, sakkunnig konsultverksamhet och palliativ vård, verksamhetschef Ersta sjukhus, Hospicekliniken Jan-Åke Kardell Avtalshandläggare, beställarsakkunnig Mikael Machado Överläkare, sakkunnig colorektalcancer, Ersta sjukhus Urban Nylén Överläkare, med dr. SPESAK onkologi, sakkunnig utvärdering- och kvalitetsfrågor, kliniken för onkologi, Karolinska universitetssjukhuset, Solna Johan Permert Professor/ö.läk., sakkunnig ventrikel- och pancreascancer, Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge Eva Rämme Bremberg Leg Apotekare, LÄKSAK, Karolinska apoteket Sven Törnberg Sakkunnig cancerscreening, enhetschef Hälsoundersökningar Onkologiskt centrum Bodil Westman Leg. sjuksköterska, VÅRDSAK, Karolinska universitetssjukhuset, Solna Kerstin Wåhleman Vice ordförande i Bröstcancerföreningarnas riksorganisation, BRO Elisabeth Åvall Lundqvist Docent, SPESAK gynekologisk onkologi, Karolinska universitetssjukhuset, Solna SPESAK Specialsakkunnig, LÄKSAK Läkemedelssakkunnig, VÅRDSAK Vårdsakkunnig

7 Innehåll Förord...3 Innehåll...5 Sammanfattning...7 Uppdrag...7 Metod...7 Resultat...7 Slutsats och rekommendationer...9 Utbildningsenheter för patienter med cancer och deras närstående bör etableras i regionen...9 Förslag till organisation...10 Motivering till sjukhusansluten utbildning...10 Kostnader...10 Vårdkedjan...11 Utvecklingssteg...11 Utbildningsenhetens betydelse...12 Inledning...13 Uppdrag...15 Deltagare i arbetsgruppen...15 Rapportdisposition...15 Patientutbildning är en etablerad verksamhet...16 Compliance...16 Empowerment...16 Ökad vård i hemmet aktualiserar behovet av patientutbildning...17 Information jämfört med patient-utbildning...17 Att informera...17 Att utbilda...18 Litteraturöversikt...19 Aspekter på vård i hemmet...19 Aspekter på vårdarrollen...20 Patienters och närståendes behov av utbildningsstöd...21 Vikten av utbildningsintervention...21 Samband mellan egenkompetens och livskvalitet...22 Effekter av utbildningsinterventioner på hälsa, kostnader, vårdtider och återintagning...22 Vårdplanering...23 Informationsverksamhet på Radiumhemmet

8 Exempel på utbildningsverksamhet från Minneapolis Hospital, University of Minnesota...25 Resultat...27 Referenser...29 Bilaga...35 Enkätundersökning omfattande patienter, närstående och sjuksköterskor...35 Undersökningsgrupper...35 Metod...35 Genomförande...37 Resultat från patientenkäten...38 Resultat från närståendeenkäten...43 Resultat från sjuksköterskeenkäten

9 Sammanfattning Under de senaste åren har det varit en trend mot att allt fler patienter med tumörsjukdom skall vårdas i hemmet. Vård i hemmet ställer ökade krav på att närstående kan delta i vården av den sjuke i hemmet. Den här utvecklingen sker samtidigt som vårdpersonalens tid för att förbereda patienter och närstående med information och utbildning har blivit kortare till följd av ökad poliklinisk vård och kortare slutenvårdstider. För att hjälpa det ökande antalet patienter att vårdas i hemmet samt ge vägledning och stöd till närstående framhålls utbildningsstöd till patienter och närstående som nyckeln till en trygg utskrivning från sjukhuset. Uppdrag En arbetsgrupp har fått i uppdrag av programgruppen för Onkologi och Hematologi att ta fram en fokusrapport med syfte att belysa behovet av utbildningsstöd till patienter med tumörsjukdom och deras närstående inför vistelse/vård i hemmet. Rapporten vänder sig i första hand till vårdpersonal och beslutsfattare inom landstinget. Metod Litteraturen har studerats med avseende på begreppet patientutbildning, information jämfört med utbildning, behov och effekter av utbildningsstöd till patienter samt behov av utbildningsstöd till närstående. Nuvarande informationsverksamhet på Radiumhemmet har beskrivits. Förutom litteraturstudier har patienters och närståendes behov av utbildningsstöd samt sjuksköterskors förutsättningar att genomföra detta undersökts i en enkätundersökning under tiden juni-augusti 2004 på kliniken för onkologi, Radiumhemmet. Resultat Litteraturöversikten visar att patienter och närstående har stora behov av information och utbildning sedan trycket har ökat på att få allt sjukare patienter utskrivna till hemmet snabbare

10 På Radiumhemmet finns idag flera program för patienter i grupp med syfte att ge generell information om sjukdom, behandling och vård. Programmen syftar ej till att lära patienter och närstående egenvård. Resultatet från patientenkäten visar att samtliga patienter (ej inskrivna i hemsjukvård) har/har haft problem relaterade till sjukdomen eller behandlingen mellan besöken eller behandlingsuppehållet när de vårdades i hemmet. Även om många patienter upplever att de vet tillräckligt mycket finns det fortfarande många patienter som upplever att de vet lite respektive vet ingenting om läkemedel, biverkningar och vad de kan göra på egen hand för att lindra problemen och många önskar veta mer. Över 60% av patienterna som besvarat enkäten har/har haft smärta. Smärta är också den vanligaste orsaken till återintagning på sjukhuset. Resultaten från närståendeenkäten visar att mycket få närstående involveras i patientens vård vid information och utbildning och endast ett fåtal närstående uppger att de har kunskaper för hur de kan hjälpa den sjuke med problemen. Resultaten från sjuksköterskeenkäten visar att majoriteten av sjuksköterskorna vanligtvis ger information och inte utbildning. Samtliga sjuksköterskor identifierar patienternas utbildningsbehov via samtalet vilket innebär att enhetlighet och systematik saknas. Närstående involveras endast "ibland" i patientens utbildning och endast ibland finns skriftlig information att tillgå för att komplettera en muntlig utbildning. Många sjuksköterskor uppger hinder för utbildning då det gäller att kunna avsätta tid för utbildning, att ge utbildning som är strukturerad och planerad, att utforma mötet som en dialog mellan två parter, att repetera utbildningen vid flera tillfällen, att ge utbildning i en lugn avstressad miljö och att följa upp beslut som fattas. Flertalet sjuksköterskor är dock intresserade av att ägna mer av sin tid till att utbilda patienter och närstående och de ger många exempel på vårdområden där de genom att ge utbildning i tekniska färdigheter och symtomlindring skulle kunna bidra till att patienter i större utsträckning kan vårdas i hemmet med stöd från endast en eller flera närstående

11 Slutsats och rekommendationer Litteraturöversikten och resultaten från enkätundersökningarna visar att det finns behov av att förbättra utbildningen och den skriftliga informationen till patienter och närstående inför vistelse/vård i hemmet. Resultaten visar också att sjuksköterskor saknar organisatoriska förutsättningar för att ge utbildning. Allt fler patienter skall vårdas i hemmet men alla patienter har inte behov av den avancerade vård som hemsjukvården kan erbjuda och ibland räcker inte hemsjukvårdens resurser till för att ansluta alla med behov. En utveckling som ses är att patienter som erhåller upprepade behandlingar på sjukhuset oftare behandlas i hemmet. Behandlingarna i hemmet kan vara injektioner, dropp via en permanent venport, total parental nutrition och pumpar, som de förväntas klara av med stöd från hemsjukvården eller på egen hand och ibland med stöd från närstående. Utbildningsenheter för patienter med cancer och deras närstående bör etableras i regionen Utbildningsenheterna skall ses som komplement till befintliga kliniska verksamheter inom öppen- och slutenvård. Syftet med utbildningen är att lära patienter, som vistas/vårdas i hemmet mellan behandlingarna, egenvård med målsättning att uppnå symtomlindring och tekniska färdigheter. Utbildningen skall ges av sjuksköterskor. Målgrupp är inledningsvis patienter som erhåller upprepade kemoterapibehandlingar eller annan onkologisk behandling för metastatisk sjukdom. Utbildningen kan på sikt utvecklas till att omfatta även andra grupper av patienter och närstående

12 Förslag till organisation En utbildningsverksamhet för patienter och deras närstående kan organiseras enligt nedanstående alternativ: 1) Verksamhetsnära onkologiska utbildningsenheter med geografisk koppling till onkologiska klinikens verksamhet i regionen (Solna, Danderyd Södersjukhuset) etableras. 2) Centrala utbildningsenheter etableras på Karolinska Universitetssjukhuset dit patienter oberoende av diagnos samt deras närstående kan remitteras från öppen- och sluten vård. Motivering till sjukhusansluten utbildning En motivering till att utbildningen bör ske på sjukhuset och inte i närsjukvården är att patienter och närstående innan utskrivningen från sjukhuset, skall känna sig förberedda på hur de kan lösa ev. problem vid vistelse/vård i hemmet. Detta för att uppnå de vinster som utbildningen förväntas bidra till (se Utbildningsenhetens betydelse). En annan motivering är att sjukhusets specialistkunskaper kommer att behövas för att utbilda patienter och närstående i tekniska färdigheter och symtomlindring mot bakgrund av den snabba kunskapsutveckling som sker idag. Sist men inte minst är det viktigt att alla patienter och närstående får tillgång till samma skriftliga material och utbildning vilket skulle vara svårt att implementera mot bakgrund av det stora antalet vårdgivare som finns utanför sjukhuset. Kostnader Kostnader för en utbildningsverksamhet (lokalt eller centralt) beräknas under uppbyggnadsskedet uppgå till en heltidstjänst som delas på 2 tjänster med vardera 50 %. Fördelen med denna fördelning är att verksamheten blir mindre sårbar vid semester, sjukdom och utbildning. Med denna bemanning kommer 370 patienter att kunna utbildas

13 Vårdkedjan Patienters och närståendes utbildningsbehov och utbildningsaktiviteter tydliggörs i journalanteckningar och epikris med sökordet patientutbildning. I anslutning till att patientens epikris skickas till vårdgivare utanför sjukhuset överrapporteras utbildningsbehoven samt de utbildningsaktiviteter som vidtagits. I de fall som utbildningen skall följas upp ges riktlinjer för vad uppföljningen skall omfatta Vårdkedjeperspektivet kan komma att utvecklas över tid om verksamheten träder i kraft. Utvecklingssteg Innan utbildningsverksamheten kan träda i kraft behöver ett nödvändigt utvecklingsarbete genomföras. När utvecklingsstegen 1-6, som beskrivs nedan, är avslutade etableras utbildningsverksamheten. Utvärdering av utbildningsverksamheten måste genomföras. Steg 1. Översyn och sammanställning av skriftligt informationsmaterial om egenvård och tekniska färdigheter (nationell och internationell) samt översyn av skriftligt informationsmaterial som informerar patienter och närstående om samhällets tjänster (nationell). Syftet är att alla patienter, oavsett var de vårdas, skall få tillgång till samma skriftliga informationsmaterial. Steg 2. Vårdpersonalens delaktighet Syftet är att med olika insatser göra samtlig vårdpersonal delaktiga i patienters och närståendes behov av utbildningsstöd. Steg 3. Utveckling av nytt skriftligt informationsmaterial som beskriver tillvägagångssätt för egenvård vid symtomlindring och tekniska färdigheter. Syftet är att skapa ett enhetligt skriftligt informationsmaterial. Steg 4. Planering för verksamhetsnära utbildningsenheter. Syftet är att planera för organisation, personal, resurser och budget. Steg 5. Utveckling av ett frågeformulär för identifiering av patienter och närståendes utbildningsbehov

14 Syftet är att utveckla och testa ett frågeformulär som skapar enhetlighet och systematik. Steg 6. Översyn av vårdplaneringen inför utskrivning till hemmet. Syftet är att skapa rutiner för 1) planering och genomförande av patienter och närståendes utbildningsaktiviteter och 2) hur närstående involveras i patientens vårdplanering. Utbildningsenhetens betydelse Ett strukturerat och individuellt planerat utbildningsprogram med inriktning på egenvård, självstyrning, och ökad egen kompetens samt ett enhetligt skriftligt informationsmaterial bör kunna bidra till att: hemsjukvården, primärvården och närsjukvården avlastas genom att fler patienter klarar sig längre på egen hand i hemmet patienters och närståendes känsla av trygghet ökar patienters och närståendes empowerment stärks närståendes känsla av hjälplöshet minskar. Randomiserade studier visar att det finns evidens för att utbildningsprogram med inriktning på egenvård, självstyrning, och ökad egen kompetens både förbättrar patienternas livskvalitet samt ger ekonomiska besparingar i form av färre återintagningar och kortare vårdtider

15 Inledning Svensk hälso- och sjukvård genomgår för närvarande stora förändringar. Sett ur ett internationellt perspektiv befinner sig svensk cancervård i motsvarande ekonomiska situation som USA befann sig i mitten på 80-talet. Ekonomiska neddragningar har bidragit till att poliklinisk vård ökar på bekostnad av slutenvård. Antalet planerade vårdtillfällen inom slutenvården, kliniken för onkologi, Radiumhemmet har minskat från 3496 år 2002 till 2456 år 2003 och vårdtiderna har blivit kortare. Detta har bidragit till att vårdpersonalens tid för att utbilda patienter och närstående inför utskrivningen och vid polikliniska besök har blivit kortare samtidigt som patienter och närstående ställer allt större krav på information i sjukdoms- och sjukvårdsfrågor både vad det gäller mer tid och bättre information. För att möta patienternas behov av information och utbildning ökar, på samma sätt som i USA, betydelsen av utbildningsstöd till patienter och närstående. American Cancer Society och the National Cancer Institute har beslutat att patientutbildning skall vara en integrerad del i vården av patienter med tumörsjukdom i USA. På Minneapolis Hospital, University of Minnesota finns verksamheten The Patient Family Learning Centre som ett resurscentrum och ett komplement till den kliniska verksamheten för att lära patienter egenvård före utskrivningen från sjukhuset. Första året (1988/89) utbildades 367 patienter. Antalet patienter uppgick andra året till 932. Därefter ökade antalet patienter fram till år 1996/97 till År 1997/98 etablerades ytterligare en enhet. Antalet patienter uppgick år 2004 till Antalet patienter som insjuknar i cancer ökar i hela världen. Det har förelegat en incidensökning motsvarande 1-2% per år sedan cancerregistreringen påbörjades i Sverige 1958 (1). Under 1990-talet har en prevalensökning skattats till 3% per år (2) vilket bland annat beror på förlängd överlevnad för patienter med en cancerdiagnos. Drygt 40 % av alla patienter som får diagnosen cancer har en primärt obotlig sjukdom eller får, efter initialt framgångsrik behandling, återfall. För dessa patienter går sjukdomen in i ett kroniskt skede som kan vara flerårigt. Antalet patienter som fått diagnosen bröstcancer och prostatacancer är idag respektive Femhund

16 ra bröstcancerpatienter lever med fjärrmetastaser. Dessa patienter belastar idag akutsjukvården med upprepade kemoterapibehandlingar och täta kontroller (Regionala vårdprogrammet för bröstcancer Stockholm-Gotland). Patienter och närstående ställs inför alltmera komplexa problem till följd av kronisk sjukdom som påverkar patienternas livskvalitet, symtom och förmåga till egenvård. Ett ökat antal patienter med cancersjukdom i långt framskridet stadium kommer att avspegla sig i en successivt ökad efterfrågan på antalet vårdplatser utanför akutsjukhuset och tillgång till hemsjukvård. För att hjälpa det ökande antalet patienter att vårdas i hemmet samt ge vägledning och stöd till närstående framhålls utbildningsstöd till patienter och närstående som nyckeln till en trygg utskrivning från sjukhuset (3)

17 Uppdrag En arbetsgrupp har fått i uppdrag av programgruppen för Onkologi och Hematologi att belysa behovet av utbildningsstöd till patienter med tumörsjukdom och deras närstående inför vård i hemmet. Deltagare i arbetsgruppen Arbetsgruppen har bestått av leg. sjuksköterska, med. dr. Caroline Häggmark, kliniken för onkologi, Radiumhemmet, överläkare, med. dr. Urban Nylén, kliniken för onkologi, Radiumhemmet, leg. sjuksköterska, fil. mag. Anna Karin Tingstig, hemsjukvården, Stockholms sjukhem samt leg. sjuksköterska Kerstin Wåhleman, vice ordförande i bröstcancerföreningarnas riksorganisation, BRO. Caroline Häggmark har varit huvudförfattare. Rapportdisposition Att beskriva litteraturen inom cancervård med avseende på: begreppet patientutbildning, information jämfört med utbildning och exempel på verksamhet för utbildningsstöd till patienter med tumörsjukdom och närstående behov och effekter av utbildningsstöd till patienter behov av utbildningsstöd till närstående nuvarande verksamhet för information på Radiumhemmet. Att undersöka: antal patienter med tumörsjukdom som får något slag av teknisk vård och har problem relaterade till behandling och sjukdom vid vistelse/vård i hemmet samt deras kunskaper om läkemedel och förmåga till egenvård närståendes upplevelse av den sjukes problem samt dennes kunskaper att hjälpa henne/honom med problemen sjuksköterskors verksamhet med avseende information och utbildning, attityd till utbildning samt förutsättningar att genomföra sådan utbildning

18 Patientutbildning är en etablerad verksamhet Med patientutbildning förstås i en vidare mening utbildning av personer med en diagnostiserad sjukdom. Utbildningsstöd för patienter med diabetes har funnits i åtskilliga år. Idag finns patientutbildning inom många medicinska och psykiatriska specialiteter såsom exempelvis hjärt- och kärlsjukdomar, njursjukdomar, astma och schizofreni. Syftet med patientutbildning har huvudsakligen varit att lära patienterna att behandla sig själva så att de kan leva i det närmaste ett normalt liv utanför sjukhuset. Idag används också patientutbildning i förebyggande syfte (4). Patientutbildning är en multidiciplinär angelägenhet (5). Compliance Det är framförallt två begrepp som existerar inom patientutbildning. Det ena begreppet har att göra med ökad compliance (följsamhet) med de medicinska råden och ordinationerna som läkaren ger. Empowerment Det andra begreppet är empowerment som är patientcentrerat och eftersträvar ökad patientautonomi samt frigörelse från läkardominans. Patientempowerment är ett begrepp som allt oftare förekommer i litteraturen. Begreppet innebär att patienten kan planera att hantera sjukdomen och därmed vardagslivet i överensstämmelse med egna önskningar och värderingar. Utifrån en empowerment-ideologi arbetar man för att identifiera problem snarare än problemlösning, för att öka kommunikativa färdigheter och för att mobilisera social stöttning. Målet är ökad social kompetens och kontroll, varför individen eller gruppen får större inflytande på faktorer som är viktiga för hälsa och livskvalitet. Empowerment-ideologins primära mål i den hälsopedagogiska processen är att stärka individens och eller gruppens tro på egna resurser och egen kompetens som medel till ökad hälsa. Detta innebär samtidigt en utveckling av patientautonomin (4)

19 I en rapport från WHO med titeln Terapeutisk patientundervisning är nyckelordet för undervisningen egenomsorg. Målet är att göra patienten till sin egen expert (4). Ökad vård i hemmet aktualiserar behovet av patientutbildning Nuvarande situation inom cancervården som innebär att fler patienter skall vårdas i hemmet, samtidigt som vårdpersonalens tid för att utbilda patienter och närstående inför utskrivningen och vid polikliniska besök har blivit mindre, aktualiserar behovet av patientutbildning. Information jämfört med patientutbildning Eftersom information inte sällan förväxlas med utbildning beskrivs nedan vad som skiljer information från utbildning (3). Informationsgivning och utbildning skall komplettera varandra och bör prioriteras bland rehabiliterande åtgärder. Att informera Att informera innebär vanligen att förklara diagnos, beskriva undersökningar och behandlingar, ge kostråd, förklara biverkningar i en envägskommunikation. Att bli informerad är inte detsamma som att vara informerad. Patienter översköljs idag med information från många olika vårdgivare och ofta i stressande miljö. En stor grupp patienter tar inte till sig informationen. De förstår den inte och de vet inte hur de skall hantera den. Information kan därför innebära att en dialog med patienten/närstående uteblir liksom en uppföljning av vilken information som uppfattats av mottagaren. När patienterna inte lyckas uppvisa det önskade beteendet antar vi att de inte fick tillräckligt med information eller att de misslyckades med att ta till sig informationen. Att så ofta är fallet visar sig i de patientuppföljningar som genomförs och där det entydigt framkommer att patienter upplever en brist i den givna informationen

20 Att utbilda Att utbilda är en interaktiv process, som genom inlärning syftar till att ge den insikt och förståelse som avses. Undervisning är planerad och strukturerad. Att lära ut är att planera undervisning utifrån bedömda behov och förutsättningar och att anpassa innehåll och metod till målsättning och rådande situation. Detta innebär att patientutbildning innehåller mycket mer än att enbart dela med sig av information till patienten. Utbildning är inte en enstaka händelse i samband med att patient och närstående blir informerade om diagnos och behandlingsplan utan en fortgående process på individens villkor som ger möjlighet till upprepning och förtydligande. Att ge utbildning är mera än att ge information om olika företeelser. Utbildning till patienter skall alltid genomföras när nya eller förändrade beteenden förväntas ske hos patienten. Processen kan börja med information men den inkluderar också tolkning och integrering av information. Exempel på sådana beteendeförändringar kan vara att själv ombesörja förbandsbyten, ge sig själv injektioner, utföra motion, på rätt sätt ta läkemedel som är ordinerade, utföra observationer och provtagningar etc

21 Litteraturöversikt Litteraturöversikten begränsas till studier om patienters och närståendes* behov av praktiska färdigheter vid vård i hemmet samt till effekter av utbildningsstöd till patienter. Översikten refererar till studier som beskriver behovet av både information och utbildning/undervisning eftersom begreppen saknar definition och ibland kan betyda samma sak. Eftersom det finns få svenska studier som redovisar patienters och närståendes behov av kunskaper och färdigheter vid vård i hemmet är majoriteten av de studier som redovisas utländska. Studierna har genomförts under tidsperioden då ett ökat antal patienter vårdades i hemmet med stöd från närstående varför de kan anses relevanta och representativa för denna översikt. Av litteratursökningen framgår att forskningen i hög grad har haft fokus på närståendes behov av kunskaper och färdigheter för att kunna vårda den sjuke i hemmet. * Begreppet närstående kan definieras som de personer som åtar sig sådana uppgifter i anslutning till patientens vård som eljest hade behövt utföras av vård- och omsorgspersonal. Begreppet närstående används i allt större utsträckning som ersättning för anhöriga och kan motiveras med att det inte alltid är släktskaps- eller blodsband som definierar vem som står den sjuke närmast. Aspekter på vård i hemmet Allt fler patienter med tumörsjukdom vårdas idag i hemmet med stöd från närstående. Vanligtvis uppfattar närstående sig själv inte som vårdare utan det man gör är en naturlig del i relationen till den sjuke (6). Närstående har genom sin hjälp och sitt stöd en betydelsefull roll med hänsyn till patientens välbefinnande och livskvalitet (6-8) och deras delaktighet och stöd i hemmet är av avgörande betydelse för en framgångsrik vård och för att den sjuke skall kunna vara hemma (9-10). Vård i hemmet förutsätter dock att det är ett frivilligt val från både patient och närstående och att det finns fungerande stödåtgärder att tillgå (11). När närstående saknar valmöjlighet ökar känslan av maktlöshet och leder till ökad stress vilken kan finnas kvar även efter patientens dödsfall och ge skuldkänslor som kan komplicera dennes sorgearbete för kommande år (11)

22 Aspekter på vårdarrollen För den sjuke kan vård i hemmet handla om oro och bekymmer över att lägga extra börda på närstående. Åtskilliga studier har visat att en svår sjukdom som cancer, inte bara påverkar livet för den som blir sjuk utan också för de som står den sjuke nära. Att leva med cancer betyder att handskas med ångest på grund av osäkerhet, stress, biverkningar av cancerbehandling, förändringar och rädslan att förlora den sjuke (12-16). En av de svåraste aspekterna är känsla av hjälplöshet (6, 14). De fysiska begränsningar som sjukdomen åstadkommer för den sjuke ökar bördan för närstående (6, ). Närstående är trötta (15, 18-20) mer ängsliga (21) och mer emotionellt stressade (22-24) än den sjuke. De är också bekymrade över sin egen hälsa (6, 17, 25). Förändringar i den sjukes psykiska tillstånd är det som stressar närstående mest över tid och det som är svårast att handskas med (26). Närstående svarar för den ojämförligt största delen av de insatser som görs för den sjuke i hemmet (15) och de upplever sig som huvudsakligen ansvariga för vården i hemmet (27). Det är ofta ett ensamarbete som dessutom sträcker sig över dygnets alla timmar. De hjälpinsatser som närstående gör i hemmet är omfattande och inrymmer alltifrån praktiska uppgifter i hushållet till att hjälpa till med personlig hygien, behandling av symtom och emotionellt stöd (15-16,18, 28-29). De svåraste vårduppgifterna för närstående är att kunna ge emotionellt stöd och hantera symtom (29-30). Pågående förändringar inom sjukvården med tidiga utskrivningar, ökade polikliniska behandlingar och ökat antal patienter med kroniska cancersjukdomar förväntas leda till att informella vårdare kommer att behöva ta ett ännu större ansvar för vården av patienterna i hemmet (31). Inga entydiga resultat finns rapporterade i litteraturen för hur närstående upplever vårdandet i hemmet. Somliga närstående ser vårdandet som en belastning medan andra tycker att det är en utmaning. Personlig omvårdnad såsom att t ex mata och tvätta patienten upplevs som mer belastande än icke personbundna uppgifter (32). Strategier med inriktning på proaktiva problemlösande färdigheter och att vara förberedd på vad som är att vänta minskar emotionell stress och belastning (33-34). Närståendes arbete bör ses och bekräftas av vårdpersonalen. Åtskilliga studier visar att närstående upplever stora påfrestningar (6) samt ej tillgodosedda

23 behov avseende egen tid, sömn, sociala aktiviteter, avlastning och stöd (6,8,14,17,27, 35). Patienters och närståendes behov av utbildningsstöd Information är en av de viktigaste behoven hos patienter med tumörsjukdom och deras familjer (25, 37-39). Informationen som ges skall omfatta detaljer avseende sjukdomen, symtom, prognos, biverkningar av behandlingen, komplikationer efter operationen och hur dessa skall avhjälpas samt information om samhällets tjänster (12, 25, 37, 40-43). Vikten av utbildningsintervention Litteraturen begränsas i detta sammanhang till att belysa vikten och effekter av utbildningsprogram som ger patienter ökad kompetens, självsäkerhet och färdigheter att utöva egenvård. Många framgångsrika utbildningsprogram som syftar till ökad kompetens, självsäkerhet och färdigheter beskrivs i termer av att uppnå self-care (egenvård) och self-management (självstyrning) och bygger på teorin self-efficacy (egen kompetens) (44). Forskning visar att patienter som har kompetens att utföra egenvård rapporterar mindre ångest, stress samt minskad sjuklighet (45 ). Begreppet egen kompetens i patientutbildning har en stark bas i forskningen och har visat sig användbar när det gäller att förändra beteende och hälsostatus. Forskning har visat att personens uppfattning om den egna kompetensen inte förändras vid upprepade mätningar om utbildningsinterventioner uteblir (46). Detta visar bl a effekterna av en sjuksköterskeadministrerad utbildning där 25 kvinnor randomiserades till en experimentgrupp och 28 till en kontrollgrupp. Utbildningsinterventionen gavs vid 5 tillfällen med syfte att öka kvinnornas kompetens att utföra egenvård 4 och 8 månader efter att de hade startat kemoterapibehandlingar. Resultaten visar att experimentgruppen rapporterade ökad livskvalitet, och ökad kompetens till egenvård samt mindre symtom än kontrollgruppen (47). Behovet av utbildningsintervention bekräftas också av en annan longitudinell studie omfattande patienter med tumörsjukdom som skulle erhålla poliklinisk kemo- och radioterapibehandlingar. Syftet var att undersöka grad av självförtroende att utföra specifika egenvårdsbeteenden och livskvalitet över tid. Vid baseline deltog 307 patienter, och efter 4 och 8 månader 181 respektive 124 patienter. Resultaten visar att kompetens för egenvård och livskvalitet sjönk signifikant över tid. Den största minskning

24 en inträffade mellan baseline och 4 månader. Författarna rekommenderar utbildningsinterventioner till patienterna under de första 4 månaderna efter diagnos för att öka deras tilltro till den egna kompetensen och därmed kunna möta utmaningar (48). Samband mellan egenkompetens och livskvalitet Sambandet mellan egen kompetens och livskvalitet har undersökts. I en studie omfattande 273 patienter med tumörsjukdom testades sambandet mellan uppfattning om self-efficacy och livskvalitet samt mellan egen kompetens och ångest och depression före och efter ett utbildningsprogram med syfte att lära ut copingstrategier. Resultaten visade att det fanns ett starkt samband mellan egen kompetens och livskvalitet efter utbildningsprogrammets genomförande (49). Effekter av utbildningsinterventioner på hälsa, kostnader, vårdtider och återintagning Effekter av ett utbildningsprogram med syfte att förbereda patienter med tumörsjukdom att vårdas i hemmet med intravenös infart för parenteral nutrition innan utskrivningen från sjukhuset har utvärderats. Resultatet visade att patienter med tumörsjukdom som fått utbildning före utskrivningen hade signifikant färre återintagningar på sjukhuset för återinsättning av katetern eller för komplikationer relaterade till katetern jämfört med patienter som inte deltog i utbildningen (50). En analys av kostnader som utfördes på en grupp patienter (n=63) som erhållit ovanstående utbildning jämfört med en grupp patienter (n=43) som inte erhållit utbildning visar att signifikant färre återintagningar ( p=0.0027) på sjukhuset för återinsättning av katetern eller för komplikationer relaterade till katetern minskar sjukhusets kostnader med kr (En prospektiv undersökning ej ännu publicerad).effekter av utbildningsinterventioner med betoning på självstyrning för att både förbättra hälsa och minska kostnader har även studerats hos patienter med olika medicinska diagnoser. Patienter med arthrit, hjärt- och lungsjukdomar samt stroke som deltog i en utbildningsintervention för självstyrning rapporterade mindre trötthet och besvär med hälsa samtidigt som antalet vårddagar på sjukhuset minskades med i medeltal 0,8 dagar (51). En randomiserad studie med en datainsamlingsperiod på 36 månader visade att ett utbildningsprogram för självstyrning till kvinnor med hjärtsjukdom resulterade i 46% färre vårddagar och 49% lägre slutenvårdskostnader för interventionsgruppen jämfört med en kontrollgrupp som inte deltog i utbildningspro

25 grammet (52). Ett utbildningsprogram med betoning på självstyrning har utvärderats på patienter med lindrig eller måttlig astma. Resultaten visade vid en ettårsuppföljning bättre hälsa och lägre kostnader för gruppen som deltagit i utbildningen jämfört med en kontrollgrupp som ej deltagit i utbildningen (53). Vårdplanering Vård i hemmet ställer krav på god vårdplanering, information och utbildning inför utskrivningen. Tidig utskrivning från sjukhuset har medfört att den vård som tidigare gavs av vårdpersonalen på sjukhuset nu skall ombesörjas i hemmet av patienten eller närstående. Många patienter och närstående kan uppleva den tidiga utskrivningen från sjukhuset med blandade känslor. Rädsla och ångest avseende patientens välbefinnande, bekymmer över att närstående inte kan ombesörja adekvat vård i hemmet och emotionell stress kan upplevas skrämmande av både patienter och närstående och bidra till svårigheter vid tidig utskrivning från sjukhuset till hemmet (54). För en sammanhållen vårdinsats krävs vårdplanering. En god vårdplanering bygger på att det finns en öppen kommunikation baserad på förtroende och tillit mellan vårdpersonalen, den sjuke och närstående och att patient och närstående känner sig delaktiga i planeringen och de beslut som fattas. Det redovisas att närstående som varit mer delaktiga i planeringen vid vård i hemmet accepterar vårdarrollen i högre grad samt rapporterar bättre hälsa efter patientens utskrivning jämfört med de som har haft liten eller ingen delaktighet i planeringen (55). Patienter och närståendes behov i hemmet kan också förstås genom att analysera oplanerade återintagningar på sjukhuset (56). För patienter med tumörsjukdom är smärta ett vanligt symtom som de måste hantera efter utskrivningen (57) och det mest plågsamma symtomet att handha för närstående (28). Flera studier redovisar att patienter och närstående upplever sig ansvariga för smärtbehandlingen i hemmet samtidigt som de saknar kunskaper (57-59). Utvärderingar av interventioner för att förbättra behandlingen av smärta för utskrivna patienter behövs liksom ansträngningar för att minska oplanerade återintagningar (56). Oplanerade återintagningar på sjukhuset sker när patienter och närstående misslyckas med att hantera symtomen i hemmet och det orsakar inte bara lidande för familjen utan också kostnader för både familjen och sjukhuset. Utbildning till patient och närstående är en viktig del för att minska behovet av återintagning (56)

26 En undersökning på kliniken för onkologi, Radiumhemmet visar att den vanligaste orsaken till akut inläggning under tidsperioden september t o m november 2002 var smärta (tabell 1). Frågor att reflektera över vid patientens återintagning på sjukhuset är: hur väl lyckades vårdpersonalen bedöma den sjukes och den närståendes behov av kunskaper och färdigheter för att hantera smärtan i hemmet och vilken utbildning gavs vid utskrivningen för att lindra smärtan och förebygga återintagning. Tabell 1. Orsaker till akuta intag hos patienter som erhöll poliklinisk palliativ behandling på Radiumhemmet. Symtom Antal (n=206) Smärta 62 Gastrointestinala 38 Dyspné 29 Neurologiska 24 Infektioner 21 Nedsatt allmäntillstånd 21 Transfusion 6 Blödning 6 Djup ventrombos 6 Urinvägsinfektion 6 Ångest 1 Fraktur

27 Informationsverksamhet på Radiumhemmet Ett informationscentrum har etablerats på Radiumhemmet dit patienter och närstående kan vända sig för att söka svar på sina frågor om sjukdom, behandling och vård. Föreläsningsserien Radiumhemmet lär ut anordnas två gånger/år. Syftet med föreläsningarna är att förmedla generell kunskap om cancer till patienter och närstående i grupp. Kom igång verksamhet för patienter som avslutat behandling (kemoterapi och/eller strålterapi) och som vill ha hjälp för att hitta tillbaka till det vanliga livet. Verksamheten är inriktad på att ge allmän information om cancer samt fysisk och social rehabilitering till patienter i grupp. Dessutom finns Må Bra-verksamhet för patienter med kronisk sjukdom. Anhörigträffar med syfte att ge allmän information om cancer och kost, psykologiska reaktioner samt stärka den anhöriges egna resurser. Informationsmöten för patienter som skall erhålla kurativ strålbehandling. Syftet är att vid ett tillfälle ge allmän information för att förbereda patienter på behandlingen och eventuella strålreaktioner. Exempel på utbildningsverksamhet från Minneapolis Hospital, University of Minnesota Mot bakgrund av att sjukhusets vårdtider minskade och flera patienter skulle vårdas polikliniskt och i hemmet etablerades 1995 verksamheten The Patient Family Learning Centre (PFLC) på Minneapolis Hospital, University of Minnesota som ett resurscentrum och ett komplement till den kliniska verksamheten. Verksamheten syftar till att underlätta patientens utskrivning från sjukhuset till hemmet genom att förse patienter och närstående med den information som de behöver för att aktivt kunna delta i sin egen vård samt hjälpa dem att

28 utveckla färdigheter för att möta ofta komplexa egenvårdsbehov vid utskrivningen från sjukhuset. Egenvård kan definieras som de övningar av aktiviteter som individer initierar och fortsätter att utföra på egen hand för att upprätthålla liv, hälsa och välbefinnande. Utbildningen är baserad på teorin egen kompetens. Genom att utbilda patienter fungerar PFLC som empowerment för patienter och underlättar inlärning av färdigheter som är nödvändiga för igångsättande och upprätthållande av specifika egenvårdsaktiviteter. Ökad kunskap, oberoende och egenvärde främjar i sin tur till ökad livskvalitet. När PFLC etablerades 1995 gavs endast utbildning för intravenös behandling i hemmet, överlevnadsfärdigheter vid diabetes, subcutana injektioner, självkatetrisering, administrering vid sondmat och administrering och central venös kateter. Idag erbjuds utbildning i katetrisering, total parenteral nutrition, vård vid tracheostomi och laryngectomi, total enteral nutrition, matning via sond/slang (Peg), intravenös behandling via subcutan venport och PICC-line och symtomlindring för patienter och närstående. Utöver det övergripande syftet att öka patientens och närståendes förmåga till egenvård har PFLC andra mål som att minska vårdtiden på på sjukhuset, förhindra intagning på sjukhuset, öka patientens kunskaper och förbättra livskvaliteten. Patienter remitteras till utbildningsverksamheten om de uppfyller följande kriterier: 1) patienten är kvar på sjukhuset endast med syfte att få behandling och det finns inga andra komplicerade medicinska problem, 2) patienten och närstående är kapabla att lära sig utföra de nödvändiga teknikerna med stöd från lämpliga resurser i omgivningen när det är nödvändigt, 3) patienten och närstående samtycker till att ansvara för egenvårdsbehandlingen och har utvecklat förståelse för biverkningar av den särskilda behandlingen, 4) patienten och närstående kommer tillsammans överens om att egenvården kan utföras kompetent och komfortabelt utan ytterligare stöd och 5) vården i hemmet skall ges i en omgivning som är hygieniskt säker och stödjande. Om patient och vårdgivare är oförmögna att ansvara för egenvården på egen hand planerar PFLC-sjuksköterskan för omvårdnad och stöd i hemmet. Patienterna remitteras till PFLC:s sjuksköterskor av läkare, sjuksköterskor eller annan vårdpersonal. Remissen inkluderar information om patientens medicinska tillstånd, färdigheter som patienten skall lära sig och datum för utskrivning. Sjuksköterskans arbete omfattar bedömning, undervisning, utskrivningsplanering och uppföljning. I medeltal behöver patienter och famil

29 jer två individuella undervisningstillfällen à 1-2 timmar för att lära sig färdigheter i egenvård till den grad att de kan praktisera dessa säkert och oberoende i hemmet. Enorma förväntningar ställs på närstående och avlastning är inte alltid möjligt. Sjuksköterskan undersöker därför om det finns tillgång till andra resurser i omgivningen, ekonomi samt alternativa närstående som kan bistå med stöd/hjälp i vården. Resultat Litteraturgenomgången visar att patienter och närstående har behov av kunskaper och färdigheter sedan trycket har ökat på att få allt sjukare patienter utskrivna till hemmet snabbare. Resultatet bekräftas också av patienters och närståendes svar i enkätundersökningen (Bil 1). Samtliga patienter i enkätundersökningen (ej anslutna till hemsjukvård) har/har haft problem relaterade till sjukdomen eller behandlingen mellan besöken eller behandlingsuppehållet i hemmet. Rekrytering av patienter till pilotstudien avseende teknisk vård visade att få patienter får/har fått någon slags teknisk vård. De få patienter som har/haft nål i venporten (n=29), och får/fått spruta med neupogen/neulast (n=6) respektive eprex/aranesp/neorecormon (n=7) visar på behov och önskan om att få veta mer. Resultaten från pilotstudien visar att samtliga patienter har/har haft problem relaterade till sjukdomen eller behandlingen. De största problemområdena är trötthet/utmattning, smärta, andfåddhet, illamående, muntorrhet, förstoppning, svullnad, dålig aptit och viktnedgång. Även om en ganska stor andel patienter vet tillräckligt mycket om det är det fortfarande många patienter som uppger att de vet lite respektive vet ingenting om det samt önskar veta mer om det som efterfrågas. En stor andel av patienterna (64%) uppger att de har/har haft smärta. Smärta är också den vanligaste orsaken till återintagning på sjukhuset. Närstående upplever att den sjuke har många problem vilket också bekräftas av patienterna. Dock visar resultatet att mycket få närstående involveras vid information och utbildning till patienter. Endast 4 av 21 närstående uppger i enkätundersökningen att de har fått kunskaper för hur de kan hjälpa den sjuke med problemen. Resultaten från sjuksköterskeenkäten visar att majoriteten av sjuksköterskorna (n=18) vanligtvis ger information och inte utbildning. Samtliga sjuksköterskor (n=21) uppger att de använder samtalet (checklista saknas) för att bedöma patienters behov av utbildningsstöd och flertalet (n=14) rapporterar att de endast "ibland" involverar närstående i patientens utbildning och att det endast ibland finns skriftlig information att tillgå för att komplettera en muntlig utbildning. Många sjuksköterskor

30 uppger hinder för utbildning (flera sjuksköterskor i slutenvården än i öppenvården) då det gäller att kunna avsätta tid för utbildning, att utbildningen är strukturerad och planerad, att mötet utformas som en dialog, att utbildningen skall kunna repeteras vid flera tillfällen, att utbildningen ges i en lugn och avstressad miljö och att de beslut som fattas följs upp. Flertalet sjuksköterskor (n=14) anger att de vill ägna mer av sin tid till att utbilda patienter och närstående och de uppger många exempel på vårdområden där de genom att ge utbildning i tekniska färdigheter och symtomlindring skulle kunna bidra till att patienter i större utsträckning kan vårdas i hemmet med stöd från endast en eller flera närstående (Bilaga 1)

31 Referenser 1. Cancer incidence in Sweden Socialstyrelsen. Epidemiologiskt Centrum. 2. M Stenbeck, M Rosén, P Sparén (1999). Causes of increasing cancer prevalalence in Sweden. Lancet Sep; 354 (9184): Rankin SH, Stalling KD (1996). Patient education. Issues, principles, practices. Third ed. Philadelphia, Lippincott Publ. Maunsbach M. 4. Patientundervisning og patientskoler-idégrundlag og praksis. 5. Oversigtsartikel (2000). Ugeskrift for Laeger 164(45): Muller, RJ, Agre P (1991). Patient education: A multidisciplinary approach to influence patient compliance. Topics in Hospital Pharmacy Management10(4): Kristjanson LJ, Ashcroft T (1994). The family s cancer journey: A literature review. Cancer Nursing 17(1): Ell K (1996). Social networks, social support, and coping with serious illness: the family connection. Social Science Medicine 42(2): Samms MC (1999). The husband s untold account of his wife s breast cancer: a chronologic analysis. Oncology Nursing Forum 26(8): Beck-Friis B, Strang P (1993). The organization of hospital-based home care for terminally ill cancer patients: the Motala model. Palliative Medicine 7(2): De Conno F, Caraceni A, Groff L, Brunelli C, Donati I, Tamburini M, Ventafridda V (1996). Effect of home care on the place of death of advanced cancer patients. European Journal of Cancer 32A: Schachter S (1992). Quality of life for families in the management of home care patients with advanced cancer. Journal of Palliative Care Autumn 8(3): Gray RE, Fitch MI, Phillips C et al (1999). Presurgery experencies of prostate cancer cancer patients and their spouses. Cancer Practice 7(3): Adelbratt S, Strang P (2000). Death anxiety in brain tumour patients and their spouses.palliative Medicine 14: Ferrell B, Ervin K, Smith S, Marek T, Melancon C (2002). Family perspectives of ovarian cancer. Cancer Practice 10(6):

32 16. Aranda SK, Hayman-White K (2001). Home caregivers of the person with advanced cancer. Cancer Nursing 24(4): Wideheim A-K, Edvardsson, Påhlson A, Ahlström G (2002). A family s perspective on living with a highly malignant brain tumor. Cancer Nursing 25(3): Thomas C, Morris SM, Harman JC (2002). Companions through cancer: the care given by informal carers in cancer contexts. Social Science & Medicine 54: Grbich C (2001). The emotions and coping strategies of caregivers of family members with a terminal cancer. Journal of palliative care 17(1): Iconomou G, Viha A, Kalofonos HP, Kardamakis D (2001). Impact of cancer on primary caregivers of patients receiving radiation therapy. Acta Oncologica 40(6): Jensen S, Given B (1993). Fatigue affecting family caregivers of cancer patients. 4 th International Symposium:Supportive Care IN Cancer, St Gallen, Switzerland, February. Support Care Cancer 1: Axelsson B, Sjödén P-O (1998). Quality of life of cancer patients and their spouses in palliative home care. Palliative Medicine 12: Baider L, Uwe K, Esacson R, Kaplan De-Nour A (1998). Prospective study of cancer patients and their spouses:the weakness of marital strength. Psycho-Oncology 7: Morse SR, Betsy F (1998). Coping with a partner s cancer: Adjustment at four stages of the illness trajectory. Oncology Nursing Forum 25(4): Northouse LL, Mood D, Templin T, Mellon S, George T (2000). Couples patterns of adjustment to colon cancer. Social Science & Medicine 50: Hileman JW, Lackey NR, Hassanein RS (1992). Identifying the needs of patients with cancer. Oncology Nursing Forum 19: Hull M (1990). Sources of stress for hospice caregiving families. The Haworth Press Wennman-Larsen A, Tishelman C (2002). Advanced home care for cancer patients at the end of life :a qualitative study of hopes and expectations of family caregivers. Scandinavian Journal of Caring Sciences 16:

Onkologisk omvårdnad

Onkologisk omvårdnad Onkologisk omvårdnad för sjuksköterskan i cancervården Gå 4 betala för 3! Cancerrelaterad smärta symtomkontroll och de senaste behandlingsmetoderna! Kognitiva biverkningar av cancerbehandling Hur påverkas

Läs mer

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rubrik specificerande dokument Överenskommelse kring palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Omfattar område/verksamhet/enhet Palliativ vård Sidan 1 av 4 Upprättad av (arbetsgrupp

Läs mer

Onkologisk omvårdnad för sjuksköterskan i cancervården

Onkologisk omvårdnad för sjuksköterskan i cancervården De 10 först anmälda erhåller boken Perspektiv på onkologisk vård av Maria Hellbom och Bibbi Thomé. Gå 4 betala för 3! Onkologisk omvårdnad för sjuksköterskan i cancervården Cancerrelaterad smärta symtomkontroll

Läs mer

Palliativ vård uppdragsbeskrivning

Palliativ vård uppdragsbeskrivning 01054 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE Regionkontoret Hälso- och sjukvård Datum Diarienummer 2014-04-01 HSS130096 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Palliativ vård uppdragsbeskrivning Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r Avancerad sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r ASIH Tullinge - Botkyrka och Huddinge ASIH Handen ASIH Nynäshamn ASIH Tyresö ASIH Södertälje att välja avancerad sjukvård

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Cancerrehabilitering 2012

Cancerrehabilitering 2012 Succé! Nu för andra gången! Cancerrehabilitering 2012 Cancerrehabilitering psykosocialt stöd och livskvalitet Att hjälpa patienten att hitta tillbaka till ett fungerande vardagsliv Hur påverkas kroppsuppfattning

Läs mer

OBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via www.palliativ.se

OBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via www.palliativ.se Fylls i av ansvarig läkare eller sjuksköterska gärna efter samråd i arbetslaget. Förtydligande till frågorna hittar du genom att klicka på dödsfallsenkäten efter inloggning. - symbolen i den digitala 1.

Läs mer

Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. patienten/brukarens perspektiv

Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. patienten/brukarens perspektiv Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. För och nackdelar ur patienten/brukarens perspektiv Utvärderingsarbete - Johan Linder Leg Sjuksköterska, Fil mag Vänersborgs kommun FoU

Läs mer

Anna Forssell. AHS-Viool Skellefteå. Copyright Anna Forssell

Anna Forssell. AHS-Viool Skellefteå. Copyright Anna Forssell Anna Forssell AHS-Viool Skellefteå VIC Vårdpersonal inom cardiologi www.v-i-c.nu Hjärtsviktsdagar i Göteborg 15-16 oktober 2009 Ur programmet; Teamet runt patienten Palliativ vård Hjärtsvikt och palliativ

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Den specialistutbildade sjuksköterskan i kommunen

Den specialistutbildade sjuksköterskan i kommunen Den specialistutbildade sjuksköterskan i kommunen Helle Wijk Docent Institutionen för Vårdvetenskap och hälsa Sahlgrenska Akademin/Sahlgrenska Universitetssjukhuset Utgångspunkter... Om en god vårdkvalitet

Läs mer

"Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna?" Lars-Eric Olsson Fil. Dr

Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna? Lars-Eric Olsson Fil. Dr "Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna?" Lars-Eric Olsson Fil. Dr Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, centrum för personcentrerad vård Personer är vi

Läs mer

Cancerrehabilitering

Cancerrehabilitering Cancerrehabilitering Cancerrehabilitering psykosocialt stöd och fysisk rehabilitering Livskvalitet att hjälpa patienten att hitta tillbaka till ett fungerande vardagsliv Så här kan ett rehabiliteringsprogram

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Palliativ vård. Vård vid. slutskede

Palliativ vård. Vård vid. slutskede Palliativ vård Vård vid slutskede Grafisk produktion: Mediahavet Foto: Cia Lindkvist/Mediahavet att leva tills man dör Palliativ vård handlar om sjukdomar som vi inte kan läka och hela. Inför svår sjukdom

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt

Läs mer

RPR (Regionalt Palliativt Råd) på RCC Stockholm-Gotland

RPR (Regionalt Palliativt Råd) på RCC Stockholm-Gotland RPR (Regionalt Palliativt Råd) på RCC Stockholm-Gotland Syfte En expertgrupp som består av olika yrkeskategorier med erfarenhet av vård, framför allt palliativ cancervård, från olika verksamheter, samt

Läs mer

Symtomupplevelse hos patienter som behandlats för cancer i huvud- och halsområdet

Symtomupplevelse hos patienter som behandlats för cancer i huvud- och halsområdet Symtomupplevelse hos patienter som behandlats för cancer i huvud- och halsområdet kort och långt perspektiv Maria Larsson onkologisjuksköterska, docent i omvårdnad Karlstads universitet, Institutionen

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör.

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Upprättad 2015-03-01 Av Annette Andersson/ Maud Svensson Marie-Christine Martinsson Verksamhetschef Ägare Innehåll: 1. Inledning

Läs mer

VO Planerade Operationer Urologiska enheten. Prostataprojektet. Slutrapport. Karin Bolin Projektledare 2007-02-22

VO Planerade Operationer Urologiska enheten. Prostataprojektet. Slutrapport. Karin Bolin Projektledare 2007-02-22 VO Planerade Operationer Urologiska enheten Prostataprojektet Slutrapport Karin Bolin Projektledare 27-2-22 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning 3 Sammanfattning 3 Kontaktsjuksköterska 3 Sjuksköterska vårdavdelning

Läs mer

Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering. Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna

Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering. Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna Mat - en stor del av livet Katarina Wikman leg dietist,

Läs mer

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barn till föräldrar med allvarlig somatisk sjukdom Att implementera lagen inom vuxensomatisk vård Neurologiska klinikens arbete med rutiner

Läs mer

12.12 Kvalitetsindikatorer för Urininkontinens

12.12 Kvalitetsindikatorer för Urininkontinens 12.12 Kvalitetsindikatorer för Urininkontinens Urininkontinens definieras som ofrivilligt urinläckage av sådan omfattning att det utgör ett socialt och/eller hygieniskt problem, samt är objektivt mätbart(1).

Läs mer

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Framtidens hälsoundersökning redan idag

Framtidens hälsoundersökning redan idag Framtidens hälsoundersökning redan idag Din hälsa är din största tillgång Vi använder den senaste generationens magnetkamerateknik (MR) från Philips Medical Systems för bästa bildkvalitet och patientkomfort.

Läs mer

Fakta om lungcancer. Pressmaterial

Fakta om lungcancer. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om lungcancer År 2011 drabbades 3 652 personer i Sverige av lungcancer varav 1 869 män och 1 783 kvinnor. Samma år avled 3 616 personer. Det är med än tusen personer fler som dör i

Läs mer

Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker

Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker På senare år har problemen med bristande städning i vården uppmärksammats allt mer. Patienter

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 9, Genombrottsprogram 1, Barn och ungdomspsykiatriska kliniken, Södra Älvsborgs sjukhus, Borås Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska

Läs mer

Kunskapsbaserad vård av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman

Kunskapsbaserad vård av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman Kunskapsbaserad vård av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman Ca 140 000 personer - de flesta mycket gamla 5 % av befolkningen 65 år och äldre 40 % av befolkningen 90-95 år

Läs mer

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting 7:e Nationella Prioriteringskonferensen Gävle oktober 2013 Ann Fjellner senior medicinsk rådgivare Historik Stockholms läns landsting började

Läs mer

Närståendepolicy Psykiatrin antar utmaningen

Närståendepolicy Psykiatrin antar utmaningen Närståendepolicy Policy för närståendes delaktighet i vuxenpsykiatrisk vård Psykiatrin antar utmaningen Under de senaste tjugofem åren har det pågått ett målmedvetet arbete med att minska den psykiatriska

Läs mer

God palliativ vård state of the art

God palliativ vård state of the art God palliativ vård state of the art Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet, Stockholm Stockholms sjukhem 2015-03-11 Professor P Strang Vård av döende Vård av döende har alltid

Läs mer

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm 2014-10-17 1 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm Henrik Gaunitz Programdirektör vid Programkontoret för Framtidens hälso- och sjukvård,

Läs mer

Anslutna till specialiserad palliativ vård

Anslutna till specialiserad palliativ vård PM namn: Vård i livets slut. Hemsjukvård, primärvård i Blekinge Ägare Landstinget, Kommunerna Förvaltningschef: Anders Rehnholm Förvaltning: Primärvårdsförvaltningen, Äldreförvaltningarna Godkänt datum:

Läs mer

Fokusrapport. Ekokardiografi i Stockholms läns landsting

Fokusrapport. Ekokardiografi i Stockholms läns landsting Medicinskt Programarbete Fokusrapport Ekokardiografi i Stockholms läns landsting Stockholms läns landsting 2004 Fokusrapport Ekokardiografi i Stockholms läns landsting Rapporten är framtagen av Tomas

Läs mer

Efterlevandesamtal. Yvonne Hajradinovic Tarja Dahlin Lindhe. PKC Palliativt kompetenscentrum i Östergötlandtland

Efterlevandesamtal. Yvonne Hajradinovic Tarja Dahlin Lindhe. PKC Palliativt kompetenscentrum i Östergötlandtland Efterlevandesamtal Närståendestöd efter vårdtidenv Yvonne Hajradinovic Tarja Dahlin Lindhe Många berörs rs av sorg & dödd 80% (=72 000) dör d r den långsamma l dödend den (SOU 2001:6) > 90 000 individer

Läs mer

eva.arvidsson@ltkalmar.se

eva.arvidsson@ltkalmar.se eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att

Läs mer

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Disposition Bakgrund (professor Cecilia Björkelund) Egna

Läs mer

MAS riktlinje - tillika förtydligande av allmänna villkor i kundval i de avsnitt som gäller hemrehabilitering samt basal hemsjukvård.

MAS riktlinje - tillika förtydligande av allmänna villkor i kundval i de avsnitt som gäller hemrehabilitering samt basal hemsjukvård. Dokumentets namn Ansvarsfördelning yrkesgrupper Kommunal Hälsooch sjukvård Riktlinje till KHV och BHV Beslutat styrgrupp kundval 2010 05 17 Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska

Läs mer

STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass

STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass SOCIALDEMOKRATERNA I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass 2 (10) TIO STEG MOT EN ÄLDRESJUKVÅRD I VÄRLDSKLASS Befolkningen inom Stockholms läns landsting

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Hjälp till självhjälp för patienter med kronisk hjärtsvikt genom livslångt lärande och självmonitorering

Hjälp till självhjälp för patienter med kronisk hjärtsvikt genom livslångt lärande och självmonitorering Hjälp till självhjälp för patienter med kronisk hjärtsvikt genom livslångt lärande och självmonitorering Holger Holst Närsjukvårdskliniken Hässleholm Vilka är vi? Holger Holst Med dr, Läkare, Specialist

Läs mer

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta:

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Prestationsmål 2013 Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Optimal läkemedelsbehandling: Minskning av olämpliga läkemedel

Läs mer

ViSam. Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. WWW.regionorebro.se/visam

ViSam. Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. WWW.regionorebro.se/visam ViSam Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell WWW.regionorebro.se/visam 08:00-08:15 Introduktion ViSam Program 08:15-09:00 Triage METTS Bruno Ziegler, specialist allmänmedicin och medicinskt

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Slutrapport Pilotprojekt gällande granskning av indirekta kontakter

Slutrapport Pilotprojekt gällande granskning av indirekta kontakter Landstingsstyrelsens förvaltning Slutrapport Pilotprojekt gällande granskning av indirekta kontakter Mars 2008 Staffan Bryngelsson, Emendor Consulting AB 2 Innehållsförteckning Sammanfattning...3 1. Bakgrund...4

Läs mer

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer

Läs mer

Projektplan. för PNV

Projektplan. för PNV Projektplan för PNV ( Patient Närmre Vård) Eva Müller Avdelningschef Vårdenheten avd 15 2005-06-06 1 Innehållsförteckning Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Metod sid. 4 Kostnader sid. 5 Tidsplan sid. 5 Referenslista

Läs mer

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen

Läs mer

Evidensbaserad socialtjänst

Evidensbaserad socialtjänst Evidensbaserad socialtjänst - till nytta för individen Känner du till att du har ett regeringsuppdrag att följa gällande ett evidensbaserat arbete? ill: ida brogren Den verkliga upptäcksresan består inte

Läs mer

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde. Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...

Läs mer

Undrar vad som händer sen? Hur ska jag komma dit? Vårdkedjan. Resvägar. Meddelar du distriktssköterskan? Cytostatika låter farligt!?

Undrar vad som händer sen? Hur ska jag komma dit? Vårdkedjan. Resvägar. Meddelar du distriktssköterskan? Cytostatika låter farligt!? Undrar vad som händer sen? Vårdkedjan Hur ska jag komma dit? Resvägar Cytostatika låter farligt!? Information Meddelar du distriktssköterskan? Kommunikation Mer patientfokuserad och sammanhållen cancervård

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om utvärdering av sommarens vård och personalbehandling

Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om utvärdering av sommarens vård och personalbehandling HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2012-11-13 p 18 1 (4) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Torsten Ibring Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om utvärdering av sommarens vård och personalbehandling

Läs mer

Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes

Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes Åsa Hörnsten Universitetslektor Institutionen för omvårdnad Umeå universitet Vad är framgång? DIVA Diabetesintervention i Västerbotten

Läs mer

INFÖR VALET 2010: FRÅGOR OCH SVAR ANGÅENDE ME/CFS-VÅRD I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING. Följande sidor: Svar från partierna i Stockholms läns landsting

INFÖR VALET 2010: FRÅGOR OCH SVAR ANGÅENDE ME/CFS-VÅRD I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING. Följande sidor: Svar från partierna i Stockholms läns landsting INFÖR VALET 2010: FRÅGOR OCH SVAR ANGÅENDE ME/CFS-VÅRD I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Denna sida: Frågor från RME Stockholm Följande sidor: Svar från partierna i Stockholms läns landsting Frågor riktade till

Läs mer

Projektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: 2008-2009. Upprättad

Projektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: 2008-2009. Upprättad Projektplan Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende 071128 förstärkt läkartillgång i ordinärt boende.doc Upprättad Ansvarig: Projektledare Bertil Siöström Förvaltning: Malmö stad, Kirsebergs stadsdelsförvaltning

Läs mer

Kompetensutvecklingsdag för rehabpersonal inom den kommunala äldreomsorgen

Kompetensutvecklingsdag för rehabpersonal inom den kommunala äldreomsorgen Kompetensutvecklingsdag för rehabpersonal inom den kommunala äldreomsorgen Åsa Bergman Bruhn, Högskolan Dalarna 25 november 2014 Dagens upplägg och innehåll 09.00 09.15 Samling med fika utanför FÖ2 (fika

Läs mer

Framtidens primärvård

Framtidens primärvård Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning

Läs mer

Vårdnivåer. Gränsdragning mellan allmän och specialiserad palliativ vård

Vårdnivåer. Gränsdragning mellan allmän och specialiserad palliativ vård Arbetsmaterial 140216 Vårdnivåer. Gränsdragning mellan allmän och specialiserad palliativ vård Arbetsgrupp i SFPM: Elisabet Löfdahl, Karin Fransson, Ursula Scheibling, Matthias Brian, Margareta Persson,

Läs mer

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 14.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2015-01-01 och därefter. RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

Case management enligt ACT

Case management enligt ACT Case management enligt ACT NLL i samverkan med Luleå och Bodens kommuner. 6 utsågs att få gå Case management-utbildning. Till deras stöd och hjälp utsågs 6 specialister. Integrerad behandling missbruk

Läs mer

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering

Läs mer

Projekt stomiträning inför operation 2010-03-26-2011-03-26. Projektansvarig Biljana Saric

Projekt stomiträning inför operation 2010-03-26-2011-03-26. Projektansvarig Biljana Saric Projekt stomiträning inför operation 2010-03-26-2011-03-26 Projektansvarig Biljana Saric Medarbetare Kerstin Saad Styrgrupp Maria Gylfe Fredrik Hjern INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING... 3 1.1 Målgrupp...

Läs mer

Specialiserade överviktsmottagningar

Specialiserade överviktsmottagningar Underlag Specialiserade överviktsmottagningar Bakgrund Fetma utgör ett stort hot för folkhälsan. Med fetma följer en ökad risk för psykisk ohälsa, ökad sjuklighet och för tidig död. Övervikt/fetma brukar

Läs mer

1 Slutrapport Bättre vård i livets slutskede. Team : Gällivare Kommun Gällivare Sjukhus

1 Slutrapport Bättre vård i livets slutskede. Team : Gällivare Kommun Gällivare Sjukhus 1 Team : Gällivare Kommun Gällivare Sjukhus Syfte med deltagandet i Genombrott Patent/brukare och Närstående skall känna sig välinformerade samt uppleva en ökad trygghet i den fortsatta omvårdnaden i livets

Läs mer

SOMATISK OHÄLSA HOS PSYKISKT LÅNGTIDSSJUKA. Hur arbetar vi i VGR för en mer jämlik vård?

SOMATISK OHÄLSA HOS PSYKISKT LÅNGTIDSSJUKA. Hur arbetar vi i VGR för en mer jämlik vård? SOMATISK OHÄLSA HOS PSYKISKT LÅNGTIDSSJUKA Hur arbetar vi i VGR för en mer jämlik vård? Patienter med psykisk sjukdom har sämre prognos vid metabola syndrom och cancer. Socialstyrelsen visade i en rad

Läs mer

Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI

Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI E-hälsa - hur kan vi dra nytta av den nya tekniken? Maria Hägglund, Ph.D. Hälsoinformatik Health Informatics Centre, Dept.

Läs mer

HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM?

HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM? HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM? Lena von Koch Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, och Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska

Läs mer

Att få med läkarna på tåget

Att få med läkarna på tåget Att få med läkarna på tåget Insatser för att öka läkarmedverkan vid vårdplaneringar i Uppsala län Barbro Nordström och Christina Mörk allmänläkare i Uppsala Vårdplanering - olika begrepp Omvårdnadsplanering

Läs mer

RAPPORT. Datum 2012-02-10. Slutrapport från arbetsgruppen Kroppslig hälsa hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom

RAPPORT. Datum 2012-02-10. Slutrapport från arbetsgruppen Kroppslig hälsa hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom Strategisk plan för den psykiatriska vården i Skåne Kroppslig hälsa hos personer med allvarig och omfattande psykisk sjukdom Emelie Sundén Hälso- och sjukvårdsstrateg 040-675 31 29, 040-675 31 26 emelie.sunden@skane.se

Läs mer

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, 2011-02

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, 2011-02 Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, 2011-02 Lotta Persson, socialchef i Botkyrka, vice ordf i prioriteringsgruppen Vad är riktlinjerna till

Läs mer

Hemmaboende äldre, formell och informell hjälp och omsorg.

Hemmaboende äldre, formell och informell hjälp och omsorg. Nytänkande och utveckling inom hemmatjänst i den västliga värld Samordning av socialtjänst och hälsovård Hemmaboende äldre, formell och informell hjälp och omsorg. docent,, Islands Universitet Reykjavík,

Läs mer

Din rätt att må bra vid diabetes

Din rätt att må bra vid diabetes Din rätt att må bra vid diabetes Svenska Diabetesförbundet om Din rätt att må bra Vi tycker att du har rätt att må bra! För att du ska må bra måste du få rätt förutsättningar att sköta din egenvård. Grunden

Läs mer

Symtomlindring i livets slutskede. Marit Karlsson Med dr, överläkare, LAH Linköping

Symtomlindring i livets slutskede. Marit Karlsson Med dr, överläkare, LAH Linköping Symtomlindring i livets slutskede Marit Med dr, överläkare, LAH Linköping Symtom i livets absoluta slutskede Sista två veckorna i livet Översiktsstudie baserad på 12 studier innehållande totalt 2412 patienter

Läs mer

Varför är det så svårt att förändra rutiner och arbetssätt?

Varför är det så svårt att förändra rutiner och arbetssätt? Varför är det så svårt att förändra rutiner och arbetssätt? Solna stad 13 maj 2014 Anne-Marie Boström, leg sjuksköterska, Docent Universitetslektor KI & Danderydsgeriatriken Anne-Marie Boström 20140513

Läs mer

Jag har ju sagt hur det ska vara

Jag har ju sagt hur det ska vara Jag har ju sagt hur det ska vara - men kommunikation är så mycket mer än att ge information. Säkra information genom kommunikation 40 80 % av all medicinsk information glöms direkt (Kessels, 2003) Nästan

Läs mer

Patientinformation och informerat samtycke

Patientinformation och informerat samtycke Patientinformation och informerat samtycke Patientinformation Du tillfrågas härmed om att delta i en studie vid ändtarmscancer. Studien testar om det finns fördel med att ge tilläggsbehandling med cytostatika

Läs mer

VIDARKLINIKENS MOTTAGNING I NORRKÖPING HELHETSSYN OCH LIVSKVALITET

VIDARKLINIKENS MOTTAGNING I NORRKÖPING HELHETSSYN OCH LIVSKVALITET VIDARKLINIKENS M OTTAG N I N G I N OR R K Ö P I NG HE L HE T S S Y N O C H LI V SK VA LI TET Foto: Anders Kratz, Lena Norrby, Thomas Ågren Om Vidarkliniken Vidarkliniken är en idéburen vårdverksamhet som

Läs mer

Onkologisk omvårdnad - för sjuksköterskan i cancervården

Onkologisk omvårdnad - för sjuksköterskan i cancervården Gå 3! r ö af l a et 4b Onkologisk omvårdnad - för sjuksköterskan i cancervården Målsökande läkemedel sk. targetläkemedel verkningsmekanismer, biverkningar och kombinationsmöjligheter Akuta symtom i cancervården

Läs mer

FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014

FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014 FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014 FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014 Framtiden - jag? MATTIAS SCHINDELE Västgöte,

Läs mer

Almateamet på Akutmottagningen i Linköping

Almateamet på Akutmottagningen i Linköping Almateamet på Akutmottagningen i Linköping Ett specialteam för äldre patienter med komplexa vård- och omsorgsbehov Elisabet Carlgren sjuksköterska, vårdplatskoordinator, Akutmottagningen, Universitetssjukhuset

Läs mer

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare Herr ordförande och presidium, 1 fullmäktigekamrater och åhörare Ökad tillgänglighet och starkare ställning för patienten är ledord som styr inriktningen av hälso- och sjukvårdens framtida utveckling.

Läs mer

Referat från SFPO:s utbildningsdagar 8-9 maj 2014, Umeå

Referat från SFPO:s utbildningsdagar 8-9 maj 2014, Umeå Referat från SFPO:s utbildningsdagar 8-9 maj 2014, Umeå Gick av stapeln i Umeå och det var runt 50 deltagare som lyssnade på mycket intressanta och bra föreläsare. Vi tackade även av Elenor Granström från

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

DELÅRSRAPPORT. Aktiv hälsostyrning - vårdcoacher 2014. Bilaga 4

DELÅRSRAPPORT. Aktiv hälsostyrning - vårdcoacher 2014. Bilaga 4 Bilaga 4 DELÅRSRAPPORT Aktiv hälsostyrning - vårdcoacher 2014 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2014-09-01 Diarienummer: 1406-0721 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Anna Nergårdh 08-123

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2015-02-14 Skaraborgs Sjukhus Skövde Medicinkliniken Sjukhus Ort Klinik Ola Ohlsson och Bengt Sallerfors Inspektörer Gradering A B C D Socialstyrelsens

Läs mer

Kakexi - stigmatiserande tillstånd för alla!

Kakexi - stigmatiserande tillstånd för alla! Kakexi - stigmatiserande tillstånd för alla! Christel Wihlborg Överläkare Palliativa verksamheten, Ystad Kakexi - definition Ett multifaktoriellt syndrom som karakteriseras av Förlust av muskelmassa Kan

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel 2013-06-26 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare 3 Hemsjukvårdspatient 3

Läs mer