Fokusrapport. Utbildningsstöd till patienter med tumörsjukdom och deras närstående inför vistelse/vård i hemmet. Stockholms läns landsting

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fokusrapport. Utbildningsstöd till patienter med tumörsjukdom och deras närstående inför vistelse/vård i hemmet. Stockholms läns landsting"

Transkript

1 Medicinskt programarbete Fokusrapport Utbildningsstöd till patienter med tumörsjukdom och deras närstående inför vistelse/vård i hemmet Stockholms läns landsting 2005

2

3 Fokusrapport Utbildningsstöd till patienter med tumörsjukdom och deras närstående inför vistelse/vård i hemmet Rapporten är framtagen av Caroline Häggmark ISBN FORUM för Kunskap och gemensam Utveckling

4 Om det medicinska programarbetet i SLL Det medicinska programarbetet (MPA) i Stockholms läns landsting är till för att vårdgivare, beställare och patienter skall mötas för att forma en god och jämlik vård för länets 1,9 miljoner invånare. Kunskapen om den goda vården skall vara gemensam, tillgänglig och genomlysbar och bilda grund för bättre beslut i vården. Arbetet drivs inom FORUM för kunskap och gemensam utveckling, Medicin och Omvårdnadsavdelningen. Sakkunniga från produktion och beställare deltar i arbetet. Patientföreträdarena har en viktig roll i arbetet och medverkar i de olika grupperna. Stockholm Medicinska Råd och 17 Programråd har skapats för att driva arbetet. Ett flertal årsrapporter, regionala vårdprogram och fokusrapporter har redan publicerats och arbetet med nya rapporter fortskrider kontinuerligt. Syftet med fokusrapporterna är att lyfta fram och belysa angelägna områden, att beskriva dagsläget och diskutera och föreslå möjliga lösningar. Rapporterna från MPA skall vara en bas för dialog mellan beställare och producenter om den medicinska kvaliteten i vården och kommer att utgöra en grund för beställarorganisationens styrning och uppföljning av vården. Programarbetet har samlat ett stort nätverk av sakkunniga och har lagt grunden till en gemensam arena för vårdens parter

5 Förord Onkologisk sjukvård och behandling bedrivs i allt större omfattning polikliniskt. Patienter som genomgår komplexa behandlingar eller har bieffekter och påtagliga sjukdomssymptom vistas numera hemma. Vård i hemmet ställer ökade krav på patienternas förmåga till egenvård och att närstående kan delta i vården av den sjuke. För att möjliggöra vård med säkerhet och kvalitet i hemmet är utbildningsprogram en viktig väg till trygg utskrivning från sjukhuset. Rapporten ger konkreta förslag till hur ett utbildningsprogram kan bedrivas för att öka patienternas kompetens för egenvård i hemmet och hur stöd och vägledning till närstående kan etableras. Riktat utbildningsstöd inom SLL:s cancersjukvård ökar möjligheten att både förkorta vårdtiden inom slutenvård men också minska akuta återbesök. Dessutom resulterar utbildning av patienter och anhöriga i ökad vårdkvalitet. Rapporten är skriven och sammanställd av Caroline Häggmark, leg.sjuksköterska och medicine doktor, kliniken för onkologi, Radiumhemmet, Karolinska universitetssjukhuset samt för Stockholm läns landsting utsedd Vårdsakkunnig. Rapporten har diskuterats och förankrats i Programrådet för Onkologi och Hematologi. Värdefulla synpunkter framkom även vid presentation av rapporten för Stockholms Medicinska Råd. Stockholm, april 2005 Kaj Lindvall Ordförande Stockholms Medicinska Råd Ulrik Ringborg Medicinskt Råd, ordförande Programrådet Onkologi-Hematologi - 3 -

6 Deltagare i Programrådet för Onkologi och Hematologi Ulrik Ringborg Medicinskt råd, professor, verksamhetschef kliniken för onkologi, Karolinska universitetssjukhuset, ordf i Programrådet Karin Wikell Programkoordinator Jan Adolfsson Överläkare, sakkunnig i onkologi, enhetschef Cancerregister och programverksamhet Onkologiskt centrum Ann-Marie Billgren Överläkare, sakkunnig i hälsoekonomi, Karolinska universitetssjukhuset Georg Engel Onkolog, beställarläkare Jan Frisell Lektor/överläk., sakkunnig bröstcancer, Karolinska universitetssjukhuset, Solna Carl Johan Fürst Överläkare, sakkkunnig i palliativ vård, verksamhetschef Stockholms sjukhem Robert Hast Läkare, SPESAK hematologi, Karolinska universitetssjukhuset, Solna Caroline Häggmark Leg. sjuksköterska, med dr. VÅRDSAK, Karolinska universitetssjukhuset, Solna Kajsa Ideström Leg. läkare, sakkunnig konsultverksamhet och palliativ vård, verksamhetschef Ersta sjukhus, Hospicekliniken Jan-Åke Kardell Avtalshandläggare, beställarsakkunnig Mikael Machado Överläkare, sakkunnig colorektalcancer, Ersta sjukhus Urban Nylén Överläkare, med dr. SPESAK onkologi, sakkunnig utvärdering- och kvalitetsfrågor, kliniken för onkologi, Karolinska universitetssjukhuset, Solna Johan Permert Professor/ö.läk., sakkunnig ventrikel- och pancreascancer, Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge Eva Rämme Bremberg Leg Apotekare, LÄKSAK, Karolinska apoteket Sven Törnberg Sakkunnig cancerscreening, enhetschef Hälsoundersökningar Onkologiskt centrum Bodil Westman Leg. sjuksköterska, VÅRDSAK, Karolinska universitetssjukhuset, Solna Kerstin Wåhleman Vice ordförande i Bröstcancerföreningarnas riksorganisation, BRO Elisabeth Åvall Lundqvist Docent, SPESAK gynekologisk onkologi, Karolinska universitetssjukhuset, Solna SPESAK Specialsakkunnig, LÄKSAK Läkemedelssakkunnig, VÅRDSAK Vårdsakkunnig

7 Innehåll Förord...3 Innehåll...5 Sammanfattning...7 Uppdrag...7 Metod...7 Resultat...7 Slutsats och rekommendationer...9 Utbildningsenheter för patienter med cancer och deras närstående bör etableras i regionen...9 Förslag till organisation...10 Motivering till sjukhusansluten utbildning...10 Kostnader...10 Vårdkedjan...11 Utvecklingssteg...11 Utbildningsenhetens betydelse...12 Inledning...13 Uppdrag...15 Deltagare i arbetsgruppen...15 Rapportdisposition...15 Patientutbildning är en etablerad verksamhet...16 Compliance...16 Empowerment...16 Ökad vård i hemmet aktualiserar behovet av patientutbildning...17 Information jämfört med patient-utbildning...17 Att informera...17 Att utbilda...18 Litteraturöversikt...19 Aspekter på vård i hemmet...19 Aspekter på vårdarrollen...20 Patienters och närståendes behov av utbildningsstöd...21 Vikten av utbildningsintervention...21 Samband mellan egenkompetens och livskvalitet...22 Effekter av utbildningsinterventioner på hälsa, kostnader, vårdtider och återintagning...22 Vårdplanering...23 Informationsverksamhet på Radiumhemmet

8 Exempel på utbildningsverksamhet från Minneapolis Hospital, University of Minnesota...25 Resultat...27 Referenser...29 Bilaga...35 Enkätundersökning omfattande patienter, närstående och sjuksköterskor...35 Undersökningsgrupper...35 Metod...35 Genomförande...37 Resultat från patientenkäten...38 Resultat från närståendeenkäten...43 Resultat från sjuksköterskeenkäten

9 Sammanfattning Under de senaste åren har det varit en trend mot att allt fler patienter med tumörsjukdom skall vårdas i hemmet. Vård i hemmet ställer ökade krav på att närstående kan delta i vården av den sjuke i hemmet. Den här utvecklingen sker samtidigt som vårdpersonalens tid för att förbereda patienter och närstående med information och utbildning har blivit kortare till följd av ökad poliklinisk vård och kortare slutenvårdstider. För att hjälpa det ökande antalet patienter att vårdas i hemmet samt ge vägledning och stöd till närstående framhålls utbildningsstöd till patienter och närstående som nyckeln till en trygg utskrivning från sjukhuset. Uppdrag En arbetsgrupp har fått i uppdrag av programgruppen för Onkologi och Hematologi att ta fram en fokusrapport med syfte att belysa behovet av utbildningsstöd till patienter med tumörsjukdom och deras närstående inför vistelse/vård i hemmet. Rapporten vänder sig i första hand till vårdpersonal och beslutsfattare inom landstinget. Metod Litteraturen har studerats med avseende på begreppet patientutbildning, information jämfört med utbildning, behov och effekter av utbildningsstöd till patienter samt behov av utbildningsstöd till närstående. Nuvarande informationsverksamhet på Radiumhemmet har beskrivits. Förutom litteraturstudier har patienters och närståendes behov av utbildningsstöd samt sjuksköterskors förutsättningar att genomföra detta undersökts i en enkätundersökning under tiden juni-augusti 2004 på kliniken för onkologi, Radiumhemmet. Resultat Litteraturöversikten visar att patienter och närstående har stora behov av information och utbildning sedan trycket har ökat på att få allt sjukare patienter utskrivna till hemmet snabbare

10 På Radiumhemmet finns idag flera program för patienter i grupp med syfte att ge generell information om sjukdom, behandling och vård. Programmen syftar ej till att lära patienter och närstående egenvård. Resultatet från patientenkäten visar att samtliga patienter (ej inskrivna i hemsjukvård) har/har haft problem relaterade till sjukdomen eller behandlingen mellan besöken eller behandlingsuppehållet när de vårdades i hemmet. Även om många patienter upplever att de vet tillräckligt mycket finns det fortfarande många patienter som upplever att de vet lite respektive vet ingenting om läkemedel, biverkningar och vad de kan göra på egen hand för att lindra problemen och många önskar veta mer. Över 60% av patienterna som besvarat enkäten har/har haft smärta. Smärta är också den vanligaste orsaken till återintagning på sjukhuset. Resultaten från närståendeenkäten visar att mycket få närstående involveras i patientens vård vid information och utbildning och endast ett fåtal närstående uppger att de har kunskaper för hur de kan hjälpa den sjuke med problemen. Resultaten från sjuksköterskeenkäten visar att majoriteten av sjuksköterskorna vanligtvis ger information och inte utbildning. Samtliga sjuksköterskor identifierar patienternas utbildningsbehov via samtalet vilket innebär att enhetlighet och systematik saknas. Närstående involveras endast "ibland" i patientens utbildning och endast ibland finns skriftlig information att tillgå för att komplettera en muntlig utbildning. Många sjuksköterskor uppger hinder för utbildning då det gäller att kunna avsätta tid för utbildning, att ge utbildning som är strukturerad och planerad, att utforma mötet som en dialog mellan två parter, att repetera utbildningen vid flera tillfällen, att ge utbildning i en lugn avstressad miljö och att följa upp beslut som fattas. Flertalet sjuksköterskor är dock intresserade av att ägna mer av sin tid till att utbilda patienter och närstående och de ger många exempel på vårdområden där de genom att ge utbildning i tekniska färdigheter och symtomlindring skulle kunna bidra till att patienter i större utsträckning kan vårdas i hemmet med stöd från endast en eller flera närstående

11 Slutsats och rekommendationer Litteraturöversikten och resultaten från enkätundersökningarna visar att det finns behov av att förbättra utbildningen och den skriftliga informationen till patienter och närstående inför vistelse/vård i hemmet. Resultaten visar också att sjuksköterskor saknar organisatoriska förutsättningar för att ge utbildning. Allt fler patienter skall vårdas i hemmet men alla patienter har inte behov av den avancerade vård som hemsjukvården kan erbjuda och ibland räcker inte hemsjukvårdens resurser till för att ansluta alla med behov. En utveckling som ses är att patienter som erhåller upprepade behandlingar på sjukhuset oftare behandlas i hemmet. Behandlingarna i hemmet kan vara injektioner, dropp via en permanent venport, total parental nutrition och pumpar, som de förväntas klara av med stöd från hemsjukvården eller på egen hand och ibland med stöd från närstående. Utbildningsenheter för patienter med cancer och deras närstående bör etableras i regionen Utbildningsenheterna skall ses som komplement till befintliga kliniska verksamheter inom öppen- och slutenvård. Syftet med utbildningen är att lära patienter, som vistas/vårdas i hemmet mellan behandlingarna, egenvård med målsättning att uppnå symtomlindring och tekniska färdigheter. Utbildningen skall ges av sjuksköterskor. Målgrupp är inledningsvis patienter som erhåller upprepade kemoterapibehandlingar eller annan onkologisk behandling för metastatisk sjukdom. Utbildningen kan på sikt utvecklas till att omfatta även andra grupper av patienter och närstående

12 Förslag till organisation En utbildningsverksamhet för patienter och deras närstående kan organiseras enligt nedanstående alternativ: 1) Verksamhetsnära onkologiska utbildningsenheter med geografisk koppling till onkologiska klinikens verksamhet i regionen (Solna, Danderyd Södersjukhuset) etableras. 2) Centrala utbildningsenheter etableras på Karolinska Universitetssjukhuset dit patienter oberoende av diagnos samt deras närstående kan remitteras från öppen- och sluten vård. Motivering till sjukhusansluten utbildning En motivering till att utbildningen bör ske på sjukhuset och inte i närsjukvården är att patienter och närstående innan utskrivningen från sjukhuset, skall känna sig förberedda på hur de kan lösa ev. problem vid vistelse/vård i hemmet. Detta för att uppnå de vinster som utbildningen förväntas bidra till (se Utbildningsenhetens betydelse). En annan motivering är att sjukhusets specialistkunskaper kommer att behövas för att utbilda patienter och närstående i tekniska färdigheter och symtomlindring mot bakgrund av den snabba kunskapsutveckling som sker idag. Sist men inte minst är det viktigt att alla patienter och närstående får tillgång till samma skriftliga material och utbildning vilket skulle vara svårt att implementera mot bakgrund av det stora antalet vårdgivare som finns utanför sjukhuset. Kostnader Kostnader för en utbildningsverksamhet (lokalt eller centralt) beräknas under uppbyggnadsskedet uppgå till en heltidstjänst som delas på 2 tjänster med vardera 50 %. Fördelen med denna fördelning är att verksamheten blir mindre sårbar vid semester, sjukdom och utbildning. Med denna bemanning kommer 370 patienter att kunna utbildas

13 Vårdkedjan Patienters och närståendes utbildningsbehov och utbildningsaktiviteter tydliggörs i journalanteckningar och epikris med sökordet patientutbildning. I anslutning till att patientens epikris skickas till vårdgivare utanför sjukhuset överrapporteras utbildningsbehoven samt de utbildningsaktiviteter som vidtagits. I de fall som utbildningen skall följas upp ges riktlinjer för vad uppföljningen skall omfatta Vårdkedjeperspektivet kan komma att utvecklas över tid om verksamheten träder i kraft. Utvecklingssteg Innan utbildningsverksamheten kan träda i kraft behöver ett nödvändigt utvecklingsarbete genomföras. När utvecklingsstegen 1-6, som beskrivs nedan, är avslutade etableras utbildningsverksamheten. Utvärdering av utbildningsverksamheten måste genomföras. Steg 1. Översyn och sammanställning av skriftligt informationsmaterial om egenvård och tekniska färdigheter (nationell och internationell) samt översyn av skriftligt informationsmaterial som informerar patienter och närstående om samhällets tjänster (nationell). Syftet är att alla patienter, oavsett var de vårdas, skall få tillgång till samma skriftliga informationsmaterial. Steg 2. Vårdpersonalens delaktighet Syftet är att med olika insatser göra samtlig vårdpersonal delaktiga i patienters och närståendes behov av utbildningsstöd. Steg 3. Utveckling av nytt skriftligt informationsmaterial som beskriver tillvägagångssätt för egenvård vid symtomlindring och tekniska färdigheter. Syftet är att skapa ett enhetligt skriftligt informationsmaterial. Steg 4. Planering för verksamhetsnära utbildningsenheter. Syftet är att planera för organisation, personal, resurser och budget. Steg 5. Utveckling av ett frågeformulär för identifiering av patienter och närståendes utbildningsbehov

14 Syftet är att utveckla och testa ett frågeformulär som skapar enhetlighet och systematik. Steg 6. Översyn av vårdplaneringen inför utskrivning till hemmet. Syftet är att skapa rutiner för 1) planering och genomförande av patienter och närståendes utbildningsaktiviteter och 2) hur närstående involveras i patientens vårdplanering. Utbildningsenhetens betydelse Ett strukturerat och individuellt planerat utbildningsprogram med inriktning på egenvård, självstyrning, och ökad egen kompetens samt ett enhetligt skriftligt informationsmaterial bör kunna bidra till att: hemsjukvården, primärvården och närsjukvården avlastas genom att fler patienter klarar sig längre på egen hand i hemmet patienters och närståendes känsla av trygghet ökar patienters och närståendes empowerment stärks närståendes känsla av hjälplöshet minskar. Randomiserade studier visar att det finns evidens för att utbildningsprogram med inriktning på egenvård, självstyrning, och ökad egen kompetens både förbättrar patienternas livskvalitet samt ger ekonomiska besparingar i form av färre återintagningar och kortare vårdtider

15 Inledning Svensk hälso- och sjukvård genomgår för närvarande stora förändringar. Sett ur ett internationellt perspektiv befinner sig svensk cancervård i motsvarande ekonomiska situation som USA befann sig i mitten på 80-talet. Ekonomiska neddragningar har bidragit till att poliklinisk vård ökar på bekostnad av slutenvård. Antalet planerade vårdtillfällen inom slutenvården, kliniken för onkologi, Radiumhemmet har minskat från 3496 år 2002 till 2456 år 2003 och vårdtiderna har blivit kortare. Detta har bidragit till att vårdpersonalens tid för att utbilda patienter och närstående inför utskrivningen och vid polikliniska besök har blivit kortare samtidigt som patienter och närstående ställer allt större krav på information i sjukdoms- och sjukvårdsfrågor både vad det gäller mer tid och bättre information. För att möta patienternas behov av information och utbildning ökar, på samma sätt som i USA, betydelsen av utbildningsstöd till patienter och närstående. American Cancer Society och the National Cancer Institute har beslutat att patientutbildning skall vara en integrerad del i vården av patienter med tumörsjukdom i USA. På Minneapolis Hospital, University of Minnesota finns verksamheten The Patient Family Learning Centre som ett resurscentrum och ett komplement till den kliniska verksamheten för att lära patienter egenvård före utskrivningen från sjukhuset. Första året (1988/89) utbildades 367 patienter. Antalet patienter uppgick andra året till 932. Därefter ökade antalet patienter fram till år 1996/97 till År 1997/98 etablerades ytterligare en enhet. Antalet patienter uppgick år 2004 till Antalet patienter som insjuknar i cancer ökar i hela världen. Det har förelegat en incidensökning motsvarande 1-2% per år sedan cancerregistreringen påbörjades i Sverige 1958 (1). Under 1990-talet har en prevalensökning skattats till 3% per år (2) vilket bland annat beror på förlängd överlevnad för patienter med en cancerdiagnos. Drygt 40 % av alla patienter som får diagnosen cancer har en primärt obotlig sjukdom eller får, efter initialt framgångsrik behandling, återfall. För dessa patienter går sjukdomen in i ett kroniskt skede som kan vara flerårigt. Antalet patienter som fått diagnosen bröstcancer och prostatacancer är idag respektive Femhund

16 ra bröstcancerpatienter lever med fjärrmetastaser. Dessa patienter belastar idag akutsjukvården med upprepade kemoterapibehandlingar och täta kontroller (Regionala vårdprogrammet för bröstcancer Stockholm-Gotland). Patienter och närstående ställs inför alltmera komplexa problem till följd av kronisk sjukdom som påverkar patienternas livskvalitet, symtom och förmåga till egenvård. Ett ökat antal patienter med cancersjukdom i långt framskridet stadium kommer att avspegla sig i en successivt ökad efterfrågan på antalet vårdplatser utanför akutsjukhuset och tillgång till hemsjukvård. För att hjälpa det ökande antalet patienter att vårdas i hemmet samt ge vägledning och stöd till närstående framhålls utbildningsstöd till patienter och närstående som nyckeln till en trygg utskrivning från sjukhuset (3)

17 Uppdrag En arbetsgrupp har fått i uppdrag av programgruppen för Onkologi och Hematologi att belysa behovet av utbildningsstöd till patienter med tumörsjukdom och deras närstående inför vård i hemmet. Deltagare i arbetsgruppen Arbetsgruppen har bestått av leg. sjuksköterska, med. dr. Caroline Häggmark, kliniken för onkologi, Radiumhemmet, överläkare, med. dr. Urban Nylén, kliniken för onkologi, Radiumhemmet, leg. sjuksköterska, fil. mag. Anna Karin Tingstig, hemsjukvården, Stockholms sjukhem samt leg. sjuksköterska Kerstin Wåhleman, vice ordförande i bröstcancerföreningarnas riksorganisation, BRO. Caroline Häggmark har varit huvudförfattare. Rapportdisposition Att beskriva litteraturen inom cancervård med avseende på: begreppet patientutbildning, information jämfört med utbildning och exempel på verksamhet för utbildningsstöd till patienter med tumörsjukdom och närstående behov och effekter av utbildningsstöd till patienter behov av utbildningsstöd till närstående nuvarande verksamhet för information på Radiumhemmet. Att undersöka: antal patienter med tumörsjukdom som får något slag av teknisk vård och har problem relaterade till behandling och sjukdom vid vistelse/vård i hemmet samt deras kunskaper om läkemedel och förmåga till egenvård närståendes upplevelse av den sjukes problem samt dennes kunskaper att hjälpa henne/honom med problemen sjuksköterskors verksamhet med avseende information och utbildning, attityd till utbildning samt förutsättningar att genomföra sådan utbildning

18 Patientutbildning är en etablerad verksamhet Med patientutbildning förstås i en vidare mening utbildning av personer med en diagnostiserad sjukdom. Utbildningsstöd för patienter med diabetes har funnits i åtskilliga år. Idag finns patientutbildning inom många medicinska och psykiatriska specialiteter såsom exempelvis hjärt- och kärlsjukdomar, njursjukdomar, astma och schizofreni. Syftet med patientutbildning har huvudsakligen varit att lära patienterna att behandla sig själva så att de kan leva i det närmaste ett normalt liv utanför sjukhuset. Idag används också patientutbildning i förebyggande syfte (4). Patientutbildning är en multidiciplinär angelägenhet (5). Compliance Det är framförallt två begrepp som existerar inom patientutbildning. Det ena begreppet har att göra med ökad compliance (följsamhet) med de medicinska råden och ordinationerna som läkaren ger. Empowerment Det andra begreppet är empowerment som är patientcentrerat och eftersträvar ökad patientautonomi samt frigörelse från läkardominans. Patientempowerment är ett begrepp som allt oftare förekommer i litteraturen. Begreppet innebär att patienten kan planera att hantera sjukdomen och därmed vardagslivet i överensstämmelse med egna önskningar och värderingar. Utifrån en empowerment-ideologi arbetar man för att identifiera problem snarare än problemlösning, för att öka kommunikativa färdigheter och för att mobilisera social stöttning. Målet är ökad social kompetens och kontroll, varför individen eller gruppen får större inflytande på faktorer som är viktiga för hälsa och livskvalitet. Empowerment-ideologins primära mål i den hälsopedagogiska processen är att stärka individens och eller gruppens tro på egna resurser och egen kompetens som medel till ökad hälsa. Detta innebär samtidigt en utveckling av patientautonomin (4)

19 I en rapport från WHO med titeln Terapeutisk patientundervisning är nyckelordet för undervisningen egenomsorg. Målet är att göra patienten till sin egen expert (4). Ökad vård i hemmet aktualiserar behovet av patientutbildning Nuvarande situation inom cancervården som innebär att fler patienter skall vårdas i hemmet, samtidigt som vårdpersonalens tid för att utbilda patienter och närstående inför utskrivningen och vid polikliniska besök har blivit mindre, aktualiserar behovet av patientutbildning. Information jämfört med patientutbildning Eftersom information inte sällan förväxlas med utbildning beskrivs nedan vad som skiljer information från utbildning (3). Informationsgivning och utbildning skall komplettera varandra och bör prioriteras bland rehabiliterande åtgärder. Att informera Att informera innebär vanligen att förklara diagnos, beskriva undersökningar och behandlingar, ge kostråd, förklara biverkningar i en envägskommunikation. Att bli informerad är inte detsamma som att vara informerad. Patienter översköljs idag med information från många olika vårdgivare och ofta i stressande miljö. En stor grupp patienter tar inte till sig informationen. De förstår den inte och de vet inte hur de skall hantera den. Information kan därför innebära att en dialog med patienten/närstående uteblir liksom en uppföljning av vilken information som uppfattats av mottagaren. När patienterna inte lyckas uppvisa det önskade beteendet antar vi att de inte fick tillräckligt med information eller att de misslyckades med att ta till sig informationen. Att så ofta är fallet visar sig i de patientuppföljningar som genomförs och där det entydigt framkommer att patienter upplever en brist i den givna informationen

20 Att utbilda Att utbilda är en interaktiv process, som genom inlärning syftar till att ge den insikt och förståelse som avses. Undervisning är planerad och strukturerad. Att lära ut är att planera undervisning utifrån bedömda behov och förutsättningar och att anpassa innehåll och metod till målsättning och rådande situation. Detta innebär att patientutbildning innehåller mycket mer än att enbart dela med sig av information till patienten. Utbildning är inte en enstaka händelse i samband med att patient och närstående blir informerade om diagnos och behandlingsplan utan en fortgående process på individens villkor som ger möjlighet till upprepning och förtydligande. Att ge utbildning är mera än att ge information om olika företeelser. Utbildning till patienter skall alltid genomföras när nya eller förändrade beteenden förväntas ske hos patienten. Processen kan börja med information men den inkluderar också tolkning och integrering av information. Exempel på sådana beteendeförändringar kan vara att själv ombesörja förbandsbyten, ge sig själv injektioner, utföra motion, på rätt sätt ta läkemedel som är ordinerade, utföra observationer och provtagningar etc

21 Litteraturöversikt Litteraturöversikten begränsas till studier om patienters och närståendes* behov av praktiska färdigheter vid vård i hemmet samt till effekter av utbildningsstöd till patienter. Översikten refererar till studier som beskriver behovet av både information och utbildning/undervisning eftersom begreppen saknar definition och ibland kan betyda samma sak. Eftersom det finns få svenska studier som redovisar patienters och närståendes behov av kunskaper och färdigheter vid vård i hemmet är majoriteten av de studier som redovisas utländska. Studierna har genomförts under tidsperioden då ett ökat antal patienter vårdades i hemmet med stöd från närstående varför de kan anses relevanta och representativa för denna översikt. Av litteratursökningen framgår att forskningen i hög grad har haft fokus på närståendes behov av kunskaper och färdigheter för att kunna vårda den sjuke i hemmet. * Begreppet närstående kan definieras som de personer som åtar sig sådana uppgifter i anslutning till patientens vård som eljest hade behövt utföras av vård- och omsorgspersonal. Begreppet närstående används i allt större utsträckning som ersättning för anhöriga och kan motiveras med att det inte alltid är släktskaps- eller blodsband som definierar vem som står den sjuke närmast. Aspekter på vård i hemmet Allt fler patienter med tumörsjukdom vårdas idag i hemmet med stöd från närstående. Vanligtvis uppfattar närstående sig själv inte som vårdare utan det man gör är en naturlig del i relationen till den sjuke (6). Närstående har genom sin hjälp och sitt stöd en betydelsefull roll med hänsyn till patientens välbefinnande och livskvalitet (6-8) och deras delaktighet och stöd i hemmet är av avgörande betydelse för en framgångsrik vård och för att den sjuke skall kunna vara hemma (9-10). Vård i hemmet förutsätter dock att det är ett frivilligt val från både patient och närstående och att det finns fungerande stödåtgärder att tillgå (11). När närstående saknar valmöjlighet ökar känslan av maktlöshet och leder till ökad stress vilken kan finnas kvar även efter patientens dödsfall och ge skuldkänslor som kan komplicera dennes sorgearbete för kommande år (11)

22 Aspekter på vårdarrollen För den sjuke kan vård i hemmet handla om oro och bekymmer över att lägga extra börda på närstående. Åtskilliga studier har visat att en svår sjukdom som cancer, inte bara påverkar livet för den som blir sjuk utan också för de som står den sjuke nära. Att leva med cancer betyder att handskas med ångest på grund av osäkerhet, stress, biverkningar av cancerbehandling, förändringar och rädslan att förlora den sjuke (12-16). En av de svåraste aspekterna är känsla av hjälplöshet (6, 14). De fysiska begränsningar som sjukdomen åstadkommer för den sjuke ökar bördan för närstående (6, ). Närstående är trötta (15, 18-20) mer ängsliga (21) och mer emotionellt stressade (22-24) än den sjuke. De är också bekymrade över sin egen hälsa (6, 17, 25). Förändringar i den sjukes psykiska tillstånd är det som stressar närstående mest över tid och det som är svårast att handskas med (26). Närstående svarar för den ojämförligt största delen av de insatser som görs för den sjuke i hemmet (15) och de upplever sig som huvudsakligen ansvariga för vården i hemmet (27). Det är ofta ett ensamarbete som dessutom sträcker sig över dygnets alla timmar. De hjälpinsatser som närstående gör i hemmet är omfattande och inrymmer alltifrån praktiska uppgifter i hushållet till att hjälpa till med personlig hygien, behandling av symtom och emotionellt stöd (15-16,18, 28-29). De svåraste vårduppgifterna för närstående är att kunna ge emotionellt stöd och hantera symtom (29-30). Pågående förändringar inom sjukvården med tidiga utskrivningar, ökade polikliniska behandlingar och ökat antal patienter med kroniska cancersjukdomar förväntas leda till att informella vårdare kommer att behöva ta ett ännu större ansvar för vården av patienterna i hemmet (31). Inga entydiga resultat finns rapporterade i litteraturen för hur närstående upplever vårdandet i hemmet. Somliga närstående ser vårdandet som en belastning medan andra tycker att det är en utmaning. Personlig omvårdnad såsom att t ex mata och tvätta patienten upplevs som mer belastande än icke personbundna uppgifter (32). Strategier med inriktning på proaktiva problemlösande färdigheter och att vara förberedd på vad som är att vänta minskar emotionell stress och belastning (33-34). Närståendes arbete bör ses och bekräftas av vårdpersonalen. Åtskilliga studier visar att närstående upplever stora påfrestningar (6) samt ej tillgodosedda

23 behov avseende egen tid, sömn, sociala aktiviteter, avlastning och stöd (6,8,14,17,27, 35). Patienters och närståendes behov av utbildningsstöd Information är en av de viktigaste behoven hos patienter med tumörsjukdom och deras familjer (25, 37-39). Informationen som ges skall omfatta detaljer avseende sjukdomen, symtom, prognos, biverkningar av behandlingen, komplikationer efter operationen och hur dessa skall avhjälpas samt information om samhällets tjänster (12, 25, 37, 40-43). Vikten av utbildningsintervention Litteraturen begränsas i detta sammanhang till att belysa vikten och effekter av utbildningsprogram som ger patienter ökad kompetens, självsäkerhet och färdigheter att utöva egenvård. Många framgångsrika utbildningsprogram som syftar till ökad kompetens, självsäkerhet och färdigheter beskrivs i termer av att uppnå self-care (egenvård) och self-management (självstyrning) och bygger på teorin self-efficacy (egen kompetens) (44). Forskning visar att patienter som har kompetens att utföra egenvård rapporterar mindre ångest, stress samt minskad sjuklighet (45 ). Begreppet egen kompetens i patientutbildning har en stark bas i forskningen och har visat sig användbar när det gäller att förändra beteende och hälsostatus. Forskning har visat att personens uppfattning om den egna kompetensen inte förändras vid upprepade mätningar om utbildningsinterventioner uteblir (46). Detta visar bl a effekterna av en sjuksköterskeadministrerad utbildning där 25 kvinnor randomiserades till en experimentgrupp och 28 till en kontrollgrupp. Utbildningsinterventionen gavs vid 5 tillfällen med syfte att öka kvinnornas kompetens att utföra egenvård 4 och 8 månader efter att de hade startat kemoterapibehandlingar. Resultaten visar att experimentgruppen rapporterade ökad livskvalitet, och ökad kompetens till egenvård samt mindre symtom än kontrollgruppen (47). Behovet av utbildningsintervention bekräftas också av en annan longitudinell studie omfattande patienter med tumörsjukdom som skulle erhålla poliklinisk kemo- och radioterapibehandlingar. Syftet var att undersöka grad av självförtroende att utföra specifika egenvårdsbeteenden och livskvalitet över tid. Vid baseline deltog 307 patienter, och efter 4 och 8 månader 181 respektive 124 patienter. Resultaten visar att kompetens för egenvård och livskvalitet sjönk signifikant över tid. Den största minskning

24 en inträffade mellan baseline och 4 månader. Författarna rekommenderar utbildningsinterventioner till patienterna under de första 4 månaderna efter diagnos för att öka deras tilltro till den egna kompetensen och därmed kunna möta utmaningar (48). Samband mellan egenkompetens och livskvalitet Sambandet mellan egen kompetens och livskvalitet har undersökts. I en studie omfattande 273 patienter med tumörsjukdom testades sambandet mellan uppfattning om self-efficacy och livskvalitet samt mellan egen kompetens och ångest och depression före och efter ett utbildningsprogram med syfte att lära ut copingstrategier. Resultaten visade att det fanns ett starkt samband mellan egen kompetens och livskvalitet efter utbildningsprogrammets genomförande (49). Effekter av utbildningsinterventioner på hälsa, kostnader, vårdtider och återintagning Effekter av ett utbildningsprogram med syfte att förbereda patienter med tumörsjukdom att vårdas i hemmet med intravenös infart för parenteral nutrition innan utskrivningen från sjukhuset har utvärderats. Resultatet visade att patienter med tumörsjukdom som fått utbildning före utskrivningen hade signifikant färre återintagningar på sjukhuset för återinsättning av katetern eller för komplikationer relaterade till katetern jämfört med patienter som inte deltog i utbildningen (50). En analys av kostnader som utfördes på en grupp patienter (n=63) som erhållit ovanstående utbildning jämfört med en grupp patienter (n=43) som inte erhållit utbildning visar att signifikant färre återintagningar ( p=0.0027) på sjukhuset för återinsättning av katetern eller för komplikationer relaterade till katetern minskar sjukhusets kostnader med kr (En prospektiv undersökning ej ännu publicerad).effekter av utbildningsinterventioner med betoning på självstyrning för att både förbättra hälsa och minska kostnader har även studerats hos patienter med olika medicinska diagnoser. Patienter med arthrit, hjärt- och lungsjukdomar samt stroke som deltog i en utbildningsintervention för självstyrning rapporterade mindre trötthet och besvär med hälsa samtidigt som antalet vårddagar på sjukhuset minskades med i medeltal 0,8 dagar (51). En randomiserad studie med en datainsamlingsperiod på 36 månader visade att ett utbildningsprogram för självstyrning till kvinnor med hjärtsjukdom resulterade i 46% färre vårddagar och 49% lägre slutenvårdskostnader för interventionsgruppen jämfört med en kontrollgrupp som inte deltog i utbildningspro

25 grammet (52). Ett utbildningsprogram med betoning på självstyrning har utvärderats på patienter med lindrig eller måttlig astma. Resultaten visade vid en ettårsuppföljning bättre hälsa och lägre kostnader för gruppen som deltagit i utbildningen jämfört med en kontrollgrupp som ej deltagit i utbildningen (53). Vårdplanering Vård i hemmet ställer krav på god vårdplanering, information och utbildning inför utskrivningen. Tidig utskrivning från sjukhuset har medfört att den vård som tidigare gavs av vårdpersonalen på sjukhuset nu skall ombesörjas i hemmet av patienten eller närstående. Många patienter och närstående kan uppleva den tidiga utskrivningen från sjukhuset med blandade känslor. Rädsla och ångest avseende patientens välbefinnande, bekymmer över att närstående inte kan ombesörja adekvat vård i hemmet och emotionell stress kan upplevas skrämmande av både patienter och närstående och bidra till svårigheter vid tidig utskrivning från sjukhuset till hemmet (54). För en sammanhållen vårdinsats krävs vårdplanering. En god vårdplanering bygger på att det finns en öppen kommunikation baserad på förtroende och tillit mellan vårdpersonalen, den sjuke och närstående och att patient och närstående känner sig delaktiga i planeringen och de beslut som fattas. Det redovisas att närstående som varit mer delaktiga i planeringen vid vård i hemmet accepterar vårdarrollen i högre grad samt rapporterar bättre hälsa efter patientens utskrivning jämfört med de som har haft liten eller ingen delaktighet i planeringen (55). Patienter och närståendes behov i hemmet kan också förstås genom att analysera oplanerade återintagningar på sjukhuset (56). För patienter med tumörsjukdom är smärta ett vanligt symtom som de måste hantera efter utskrivningen (57) och det mest plågsamma symtomet att handha för närstående (28). Flera studier redovisar att patienter och närstående upplever sig ansvariga för smärtbehandlingen i hemmet samtidigt som de saknar kunskaper (57-59). Utvärderingar av interventioner för att förbättra behandlingen av smärta för utskrivna patienter behövs liksom ansträngningar för att minska oplanerade återintagningar (56). Oplanerade återintagningar på sjukhuset sker när patienter och närstående misslyckas med att hantera symtomen i hemmet och det orsakar inte bara lidande för familjen utan också kostnader för både familjen och sjukhuset. Utbildning till patient och närstående är en viktig del för att minska behovet av återintagning (56)

26 En undersökning på kliniken för onkologi, Radiumhemmet visar att den vanligaste orsaken till akut inläggning under tidsperioden september t o m november 2002 var smärta (tabell 1). Frågor att reflektera över vid patientens återintagning på sjukhuset är: hur väl lyckades vårdpersonalen bedöma den sjukes och den närståendes behov av kunskaper och färdigheter för att hantera smärtan i hemmet och vilken utbildning gavs vid utskrivningen för att lindra smärtan och förebygga återintagning. Tabell 1. Orsaker till akuta intag hos patienter som erhöll poliklinisk palliativ behandling på Radiumhemmet. Symtom Antal (n=206) Smärta 62 Gastrointestinala 38 Dyspné 29 Neurologiska 24 Infektioner 21 Nedsatt allmäntillstånd 21 Transfusion 6 Blödning 6 Djup ventrombos 6 Urinvägsinfektion 6 Ångest 1 Fraktur

27 Informationsverksamhet på Radiumhemmet Ett informationscentrum har etablerats på Radiumhemmet dit patienter och närstående kan vända sig för att söka svar på sina frågor om sjukdom, behandling och vård. Föreläsningsserien Radiumhemmet lär ut anordnas två gånger/år. Syftet med föreläsningarna är att förmedla generell kunskap om cancer till patienter och närstående i grupp. Kom igång verksamhet för patienter som avslutat behandling (kemoterapi och/eller strålterapi) och som vill ha hjälp för att hitta tillbaka till det vanliga livet. Verksamheten är inriktad på att ge allmän information om cancer samt fysisk och social rehabilitering till patienter i grupp. Dessutom finns Må Bra-verksamhet för patienter med kronisk sjukdom. Anhörigträffar med syfte att ge allmän information om cancer och kost, psykologiska reaktioner samt stärka den anhöriges egna resurser. Informationsmöten för patienter som skall erhålla kurativ strålbehandling. Syftet är att vid ett tillfälle ge allmän information för att förbereda patienter på behandlingen och eventuella strålreaktioner. Exempel på utbildningsverksamhet från Minneapolis Hospital, University of Minnesota Mot bakgrund av att sjukhusets vårdtider minskade och flera patienter skulle vårdas polikliniskt och i hemmet etablerades 1995 verksamheten The Patient Family Learning Centre (PFLC) på Minneapolis Hospital, University of Minnesota som ett resurscentrum och ett komplement till den kliniska verksamheten. Verksamheten syftar till att underlätta patientens utskrivning från sjukhuset till hemmet genom att förse patienter och närstående med den information som de behöver för att aktivt kunna delta i sin egen vård samt hjälpa dem att

28 utveckla färdigheter för att möta ofta komplexa egenvårdsbehov vid utskrivningen från sjukhuset. Egenvård kan definieras som de övningar av aktiviteter som individer initierar och fortsätter att utföra på egen hand för att upprätthålla liv, hälsa och välbefinnande. Utbildningen är baserad på teorin egen kompetens. Genom att utbilda patienter fungerar PFLC som empowerment för patienter och underlättar inlärning av färdigheter som är nödvändiga för igångsättande och upprätthållande av specifika egenvårdsaktiviteter. Ökad kunskap, oberoende och egenvärde främjar i sin tur till ökad livskvalitet. När PFLC etablerades 1995 gavs endast utbildning för intravenös behandling i hemmet, överlevnadsfärdigheter vid diabetes, subcutana injektioner, självkatetrisering, administrering vid sondmat och administrering och central venös kateter. Idag erbjuds utbildning i katetrisering, total parenteral nutrition, vård vid tracheostomi och laryngectomi, total enteral nutrition, matning via sond/slang (Peg), intravenös behandling via subcutan venport och PICC-line och symtomlindring för patienter och närstående. Utöver det övergripande syftet att öka patientens och närståendes förmåga till egenvård har PFLC andra mål som att minska vårdtiden på på sjukhuset, förhindra intagning på sjukhuset, öka patientens kunskaper och förbättra livskvaliteten. Patienter remitteras till utbildningsverksamheten om de uppfyller följande kriterier: 1) patienten är kvar på sjukhuset endast med syfte att få behandling och det finns inga andra komplicerade medicinska problem, 2) patienten och närstående är kapabla att lära sig utföra de nödvändiga teknikerna med stöd från lämpliga resurser i omgivningen när det är nödvändigt, 3) patienten och närstående samtycker till att ansvara för egenvårdsbehandlingen och har utvecklat förståelse för biverkningar av den särskilda behandlingen, 4) patienten och närstående kommer tillsammans överens om att egenvården kan utföras kompetent och komfortabelt utan ytterligare stöd och 5) vården i hemmet skall ges i en omgivning som är hygieniskt säker och stödjande. Om patient och vårdgivare är oförmögna att ansvara för egenvården på egen hand planerar PFLC-sjuksköterskan för omvårdnad och stöd i hemmet. Patienterna remitteras till PFLC:s sjuksköterskor av läkare, sjuksköterskor eller annan vårdpersonal. Remissen inkluderar information om patientens medicinska tillstånd, färdigheter som patienten skall lära sig och datum för utskrivning. Sjuksköterskans arbete omfattar bedömning, undervisning, utskrivningsplanering och uppföljning. I medeltal behöver patienter och famil

29 jer två individuella undervisningstillfällen à 1-2 timmar för att lära sig färdigheter i egenvård till den grad att de kan praktisera dessa säkert och oberoende i hemmet. Enorma förväntningar ställs på närstående och avlastning är inte alltid möjligt. Sjuksköterskan undersöker därför om det finns tillgång till andra resurser i omgivningen, ekonomi samt alternativa närstående som kan bistå med stöd/hjälp i vården. Resultat Litteraturgenomgången visar att patienter och närstående har behov av kunskaper och färdigheter sedan trycket har ökat på att få allt sjukare patienter utskrivna till hemmet snabbare. Resultatet bekräftas också av patienters och närståendes svar i enkätundersökningen (Bil 1). Samtliga patienter i enkätundersökningen (ej anslutna till hemsjukvård) har/har haft problem relaterade till sjukdomen eller behandlingen mellan besöken eller behandlingsuppehållet i hemmet. Rekrytering av patienter till pilotstudien avseende teknisk vård visade att få patienter får/har fått någon slags teknisk vård. De få patienter som har/haft nål i venporten (n=29), och får/fått spruta med neupogen/neulast (n=6) respektive eprex/aranesp/neorecormon (n=7) visar på behov och önskan om att få veta mer. Resultaten från pilotstudien visar att samtliga patienter har/har haft problem relaterade till sjukdomen eller behandlingen. De största problemområdena är trötthet/utmattning, smärta, andfåddhet, illamående, muntorrhet, förstoppning, svullnad, dålig aptit och viktnedgång. Även om en ganska stor andel patienter vet tillräckligt mycket om det är det fortfarande många patienter som uppger att de vet lite respektive vet ingenting om det samt önskar veta mer om det som efterfrågas. En stor andel av patienterna (64%) uppger att de har/har haft smärta. Smärta är också den vanligaste orsaken till återintagning på sjukhuset. Närstående upplever att den sjuke har många problem vilket också bekräftas av patienterna. Dock visar resultatet att mycket få närstående involveras vid information och utbildning till patienter. Endast 4 av 21 närstående uppger i enkätundersökningen att de har fått kunskaper för hur de kan hjälpa den sjuke med problemen. Resultaten från sjuksköterskeenkäten visar att majoriteten av sjuksköterskorna (n=18) vanligtvis ger information och inte utbildning. Samtliga sjuksköterskor (n=21) uppger att de använder samtalet (checklista saknas) för att bedöma patienters behov av utbildningsstöd och flertalet (n=14) rapporterar att de endast "ibland" involverar närstående i patientens utbildning och att det endast ibland finns skriftlig information att tillgå för att komplettera en muntlig utbildning. Många sjuksköterskor

30 uppger hinder för utbildning (flera sjuksköterskor i slutenvården än i öppenvården) då det gäller att kunna avsätta tid för utbildning, att utbildningen är strukturerad och planerad, att mötet utformas som en dialog, att utbildningen skall kunna repeteras vid flera tillfällen, att utbildningen ges i en lugn och avstressad miljö och att de beslut som fattas följs upp. Flertalet sjuksköterskor (n=14) anger att de vill ägna mer av sin tid till att utbilda patienter och närstående och de uppger många exempel på vårdområden där de genom att ge utbildning i tekniska färdigheter och symtomlindring skulle kunna bidra till att patienter i större utsträckning kan vårdas i hemmet med stöd från endast en eller flera närstående (Bilaga 1)

31 Referenser 1. Cancer incidence in Sweden Socialstyrelsen. Epidemiologiskt Centrum. 2. M Stenbeck, M Rosén, P Sparén (1999). Causes of increasing cancer prevalalence in Sweden. Lancet Sep; 354 (9184): Rankin SH, Stalling KD (1996). Patient education. Issues, principles, practices. Third ed. Philadelphia, Lippincott Publ. Maunsbach M. 4. Patientundervisning og patientskoler-idégrundlag og praksis. 5. Oversigtsartikel (2000). Ugeskrift for Laeger 164(45): Muller, RJ, Agre P (1991). Patient education: A multidisciplinary approach to influence patient compliance. Topics in Hospital Pharmacy Management10(4): Kristjanson LJ, Ashcroft T (1994). The family s cancer journey: A literature review. Cancer Nursing 17(1): Ell K (1996). Social networks, social support, and coping with serious illness: the family connection. Social Science Medicine 42(2): Samms MC (1999). The husband s untold account of his wife s breast cancer: a chronologic analysis. Oncology Nursing Forum 26(8): Beck-Friis B, Strang P (1993). The organization of hospital-based home care for terminally ill cancer patients: the Motala model. Palliative Medicine 7(2): De Conno F, Caraceni A, Groff L, Brunelli C, Donati I, Tamburini M, Ventafridda V (1996). Effect of home care on the place of death of advanced cancer patients. European Journal of Cancer 32A: Schachter S (1992). Quality of life for families in the management of home care patients with advanced cancer. Journal of Palliative Care Autumn 8(3): Gray RE, Fitch MI, Phillips C et al (1999). Presurgery experencies of prostate cancer cancer patients and their spouses. Cancer Practice 7(3): Adelbratt S, Strang P (2000). Death anxiety in brain tumour patients and their spouses.palliative Medicine 14: Ferrell B, Ervin K, Smith S, Marek T, Melancon C (2002). Family perspectives of ovarian cancer. Cancer Practice 10(6):

32 16. Aranda SK, Hayman-White K (2001). Home caregivers of the person with advanced cancer. Cancer Nursing 24(4): Wideheim A-K, Edvardsson, Påhlson A, Ahlström G (2002). A family s perspective on living with a highly malignant brain tumor. Cancer Nursing 25(3): Thomas C, Morris SM, Harman JC (2002). Companions through cancer: the care given by informal carers in cancer contexts. Social Science & Medicine 54: Grbich C (2001). The emotions and coping strategies of caregivers of family members with a terminal cancer. Journal of palliative care 17(1): Iconomou G, Viha A, Kalofonos HP, Kardamakis D (2001). Impact of cancer on primary caregivers of patients receiving radiation therapy. Acta Oncologica 40(6): Jensen S, Given B (1993). Fatigue affecting family caregivers of cancer patients. 4 th International Symposium:Supportive Care IN Cancer, St Gallen, Switzerland, February. Support Care Cancer 1: Axelsson B, Sjödén P-O (1998). Quality of life of cancer patients and their spouses in palliative home care. Palliative Medicine 12: Baider L, Uwe K, Esacson R, Kaplan De-Nour A (1998). Prospective study of cancer patients and their spouses:the weakness of marital strength. Psycho-Oncology 7: Morse SR, Betsy F (1998). Coping with a partner s cancer: Adjustment at four stages of the illness trajectory. Oncology Nursing Forum 25(4): Northouse LL, Mood D, Templin T, Mellon S, George T (2000). Couples patterns of adjustment to colon cancer. Social Science & Medicine 50: Hileman JW, Lackey NR, Hassanein RS (1992). Identifying the needs of patients with cancer. Oncology Nursing Forum 19: Hull M (1990). Sources of stress for hospice caregiving families. The Haworth Press Wennman-Larsen A, Tishelman C (2002). Advanced home care for cancer patients at the end of life :a qualitative study of hopes and expectations of family caregivers. Scandinavian Journal of Caring Sciences 16:

Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter

Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter Maria Larsson onkologisjuksköterska, docent i omvårdnad Karlstads universitet, Institutionen för hälsovetenskaper Utgångsläge den stora utmaningen! Fördubbling

Läs mer

Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten

Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten Gabriella Frisk, Onkolog, Sektionschef Sektionen för cancerrehabilitering, Onkologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Agenda Bakgrund

Läs mer

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg,

Läs mer

Nutrition i palliativ vårdv. Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm

Nutrition i palliativ vårdv. Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm Nutrition i palliativ vårdv Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm Bakgrund Flertal studier visar att viktnedgång och undernäring i samband

Läs mer

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

Patienträttigheter: Kontaktsjuksköterskans roll Cecilia Olsson

Patienträttigheter: Kontaktsjuksköterskans roll Cecilia Olsson Patienträttigheter: Kontaktsjuksköterskans roll Cecilia Olsson Ordförande Sjuksköterskor i cancervård Onkologisjuksköterska,universitetslektor i omvårdnad Institutionen för hälsovetenskaper, Karlstads

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Palliativ vård ett förhållningssätt

Palliativ vård ett förhållningssätt Palliativ vård ett förhållningssätt Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet Hur såg rötterna ut? medeltiden: kloster tog hand om sjuka - tid, värme, mat, medkänsla

Läs mer

Fysioterapimottagning 1 Rehabiliteringsenheten Centralsjukhuset Karlstad Landstinget i Värmland Liv!

Fysioterapimottagning 1 Rehabiliteringsenheten Centralsjukhuset Karlstad Landstinget i Värmland Liv! Fysioterapimottagning 1 Rehabiliteringsenheten Centralsjukhuset Karlstad Landstinget i Värmland Liv! Eva Eliasson Fysioterapeut/lymfterapeut Processledare cancerrehabilitering U-Ö regionen Cancerrådet

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

Palliativ vård uppdragsbeskrivning

Palliativ vård uppdragsbeskrivning 01054 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE Regionkontoret Hälso- och sjukvård Datum Diarienummer 2014-04-01 HSS130096 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Palliativ vård uppdragsbeskrivning Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen

Läs mer

vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat

vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat Aktiv hälsostyrning med vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat av 1-årig uppföljning Presentationsmaterial - Januari 2012 Sammanfattning (1) Sedan juni 2010 pågår å inom SLL två pilotstudier t för

Läs mer

Hospice och andra vårdformer i livets slutskede. LD-staben/planeringsavdelningen Ärende: 2016/01503

Hospice och andra vårdformer i livets slutskede. LD-staben/planeringsavdelningen Ärende: 2016/01503 Hospice och andra vårdformer i livets slutskede LD-staben/planeringsavdelningen 2016-11-25 Ärende: 2016/01503 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Palliativ vård... 3 Vård i livets

Läs mer

Palliativ vård, uppföljning. Landstinget i Halland. Revisionsrapport. Mars 2011. Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor

Palliativ vård, uppföljning. Landstinget i Halland. Revisionsrapport. Mars 2011. Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor Palliativ vård, uppföljning Landstinget i Halland Revisionsrapport Mars 2011 Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Metod och genomförande... 4 Granskningsresultat...

Läs mer

Samtal med den döende människan

Samtal med den döende människan Samtal med den döende människan Carl Johan Fürst Örenäs 2016-06-08 Samtal med den döende människan Vad kan det handla om Läkare Medmänniska När Hur Svårigheter - utmaningar http://www.ipcrc.net/video_popup.php?vimeo_code=20151627

Läs mer

Den palliativa vårdens utveckling och utmaningar

Den palliativa vårdens utveckling och utmaningar Den palliativa vårdens utveckling och utmaningar Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet Hur såg rötterna ut? medeltiden: kloster tog hand om sjuka - tid,

Läs mer

Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut om närsjukvård i Blekinge

Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut om närsjukvård i Blekinge Blekingesjukhuset 2016-08-18 Ärendenummer: 2016/00240 Förvaltningsstaben Dokumentnummer: 2016/00240-4 Lars Almroth Till Nämnden för Blekingesjukhuset Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

UTBILDNINGSPROGRAMMET SOM FYLLER ETT TOMRUM KUNSKAP OM SMÄRTA VID CANCER

UTBILDNINGSPROGRAMMET SOM FYLLER ETT TOMRUM KUNSKAP OM SMÄRTA VID CANCER UTBILDNINGSPROGRAMMET SOM FYLLER ETT TOMRUM KUNSKAP OM SMÄRTA VID CANCER NU GÅR STARTSKOTTET FÖR SMÄRTGRÄNS 2000 LANDETS LEDANDE EXPERTER inom smärtbehandling och palliativ vård har i samarbete med Janssen-Cilag

Läs mer

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r Avancerad sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r ASIH Tullinge - Botkyrka och Huddinge ASIH Handen ASIH Nynäshamn ASIH Tyresö ASIH Södertälje att välja avancerad sjukvård

Läs mer

STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25]

STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25] STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25] 1 I slutet av 1990-talet fick jag möjlighet att samordna ett projekt för personer

Läs mer

Onkologisk omvårdnad

Onkologisk omvårdnad Onkologisk omvårdnad för sjuksköterskan i cancervården Gå 4 betala för 3! Cancerrelaterad smärta symtomkontroll och de senaste behandlingsmetoderna! Kognitiva biverkningar av cancerbehandling Hur påverkas

Läs mer

Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer, men hur når vi dit?

Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer, men hur når vi dit? Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer, men hur når vi dit? Hans Hägglund Överläkare, docent Verksamhetschef Akademiska Sjukhuset Hemsjukvård efter benmärgstransplantation har

Läs mer

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län April 2013 Inledning Vilgotgruppen beslutade i mars 2012 att anta Aktivitetsplan

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos.

Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos. Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos. --Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Alla tjänar på ett starkt team Tillsammas

Läs mer

Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos.

Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos. Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos. --Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Tillsammas för en bättre cancervård Regionala

Läs mer

ARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN. Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Sonja Modin Maj Rom

ARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN. Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Sonja Modin Maj Rom ARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Sonja Modin Maj Rom Ledning: NSK-region (Nationell samverkansgrupp för kunskapsstyrning)

Läs mer

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Tillsammas för en bättre cancervård Regionala cancercentrum

Läs mer

Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården

Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården Att möta och uppmärksamma patienters behov av existentiellt stöd vid livets slut Annica Charoub Specialistsjuksköterska palliativ vård

Läs mer

Onkologisk omvårdnad

Onkologisk omvårdnad Gå 4 betala för 3! Onkologisk omvårdnad för sjuksköterskan i cancervården Cancerrelaterad smärta symtomkontroll och de senaste behandlingsmetoderna! Kroppsuppfattning och sexualitet i samband med cancer

Läs mer

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rubrik specificerande dokument Överenskommelse kring palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Omfattar område/verksamhet/enhet Palliativ vård Sidan 1 av 4 Upprättad av (arbetsgrupp

Läs mer

Inledning. Kapitel 1. Evidensbaserad omvårdnad

Inledning. Kapitel 1. Evidensbaserad omvårdnad Kapitel 1 Inledning Utgångspunkten för denna kunskapssammanställning har varit SBU:s tidigare publicerade rapport om behandling av psykoser och andra psykiska sjukdomar med hjälp av neuroleptika [53].

Läs mer

Åstorps kommun. Granskning av samverkan kring palliativ vård/vård i livets slutskede. Revisionsrapport 2010:8

Åstorps kommun. Granskning av samverkan kring palliativ vård/vård i livets slutskede. Revisionsrapport 2010:8 Granskning av samverkan kring palliativ vård/vård i livets KPMG AB 2011-03-03 Antal sidor: 9 Antal bilagor:1 Innehåll 1. Inledning 1 1.1 Bakgrund 1 1.2 Syfte 1 1.3 Genomförande och metod 1 1.4 Bemanning

Läs mer

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Produktionsfakta Utgivare Svensk sjuksköterskeförening Sakkunnig i forskningsfrågor: Elisabeth Strandberg Grafisk form Losita Design AB, www.lositadesign.se

Läs mer

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Nationella riktlinjer Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Hälso- och sjukvårdspolitikerns uppgift Identifiera behov Finansiera Prioritera mellan grupper/områden Fördela resurser

Läs mer

-Stöd för styrning och ledning

-Stöd för styrning och ledning -Stöd för styrning och ledning Första nationella riktlinjerna inom området Lyfter fram evidensbaserade och utvärderade behandlingar och metoder inom vård och omsorg för personer med schizofreni Ett underlag

Läs mer

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt

Läs mer

Överenskommelse att omfattas av hemsjukvård

Överenskommelse att omfattas av hemsjukvård Överenskommelse att omfattas av hemsjukvård Hallänningen ska kunna känna sig trygg med att få sina behov av hälso och sjukvård tillgodosedda. Målsättningen är att möta upp behoven på ett så tidigt stadium

Läs mer

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Mötet Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Allt verkligt liv är möte Den kände filosofen Martin Buber ägnade sitt liv åt att påvisa den

Läs mer

Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus

Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus Multiprofessionellt utbildningsprogram för närstående till hjärtsviktspatienter Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

Palliativ vård. De fyra hörnstenarna

Palliativ vård. De fyra hörnstenarna Palliativ vård De fyra hörnstenarna Symtomkontroll Teamarbete Kommunikation Stöd till närstående SYMTOMKONTROLL Fysiska Psykiska Sociala Existentiella FYSISKA SYMTOM ESAS Vanligast : trötthet, smärta,

Läs mer

Fokusrapport. Stockholms läns landsting

Fokusrapport. Stockholms läns landsting Medicinskt programarbete Fokusrapport Kostnader för bröstcancervårdkedjans olika steg på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna år 2001 - inför framtida krav på prioriteringar och kostnadseffektivitet

Läs mer

BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN

BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN Prognos för länsdelarna fram till år 21 Bilagor Kenneth Berglund och Inna Feldman Hälso- och sjukvårdsstaben Landstinget i Uppsala län SAMTLIGA SJUKDOMAR...1

Läs mer

Psoriasisfo rbundets va rdpolitiska program

Psoriasisfo rbundets va rdpolitiska program Psoriasisfo rbundets va rdpolitiska program Psoriasisfo rbundets va rdpolitiska program 2015-2017 Idag finns det oacceptabelt stora skillnader i den vård och behandling som landets psoriasispatienter får

Läs mer

Nationella riktlinjer Utvärdering Palliativ vård i livets slutskede. Indikatorer Bilaga 2

Nationella riktlinjer Utvärdering Palliativ vård i livets slutskede. Indikatorer Bilaga 2 Nationella riktlinjer Utvärdering Palliativ vård i livets slutskede Indikatorer Bilaga 2 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier

Läs mer

Nationellt vårdprogram för palliativ vård i livets slutskede Helena Adlitzer Utbildning

Nationellt vårdprogram för palliativ vård i livets slutskede Helena Adlitzer Utbildning Nationellt vårdprogram för palliativ vård i livets slutskede 2017-03-29 Helena Adlitzer Utbildning 1. Information om grunden för VP 2. Revideringen 3. Arbetsprocessen 4. Innehållet 5. Axplock ur VP ---------------------------------------------------

Läs mer

Enkätundersökning Almedalen 2013-06-25

Enkätundersökning Almedalen 2013-06-25 Enkätundersökning Almedalen 2013-06-25 Innehåll Bakgrund Om undersökningen Om respondenterna Resultat Införande av nya läkemedel Klinisk prövning Sammanfattning Bakgrund Om undersökningen Om undersökningen

Läs mer

Återföring: Principärende rörande vård av patienter med cancersjukdom

Återföring: Principärende rörande vård av patienter med cancersjukdom Handläggare: Jörgen Maersk-Möller Anders Fridell PAN 2016-04-12 P 6 1 (6) Återföring: Principärende rörande vård av patienter med cancersjukdom Ärendet Patientnämnden noterade under 2014 en kraftig ökning

Läs mer

Äldre kvinnor och bröstcancer

Äldre kvinnor och bröstcancer Äldre kvinnor och bröstcancer Det finns 674 000 kvinnor som är 70 år eller äldre i Sverige. Varje år får runt 2 330 kvinnor över 70 år diagnosen bröstcancer, det är 45 kvinnor i veckan. De får sin bröstcancer

Läs mer

Palliativ vård. Vård vid. slutskede

Palliativ vård. Vård vid. slutskede Palliativ vård Vård vid slutskede Grafisk produktion: Mediahavet Foto: Cia Lindkvist/Mediahavet att leva tills man dör Palliativ vård handlar om sjukdomar som vi inte kan läka och hela. Inför svår sjukdom

Läs mer

Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. patienten/brukarens perspektiv

Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. patienten/brukarens perspektiv Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. För och nackdelar ur patienten/brukarens perspektiv Utvärderingsarbete - Johan Linder Leg Sjuksköterska, Fil mag Vänersborgs kommun FoU

Läs mer

OBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via www.palliativ.se

OBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via www.palliativ.se Fylls i av ansvarig läkare eller sjuksköterska gärna efter samråd i arbetslaget. Förtydligande till frågorna hittar du genom att klicka på dödsfallsenkäten efter inloggning. - symbolen i den digitala 1.

Läs mer

Cancerrehabilitering 2012

Cancerrehabilitering 2012 Succé! Nu för andra gången! Cancerrehabilitering 2012 Cancerrehabilitering psykosocialt stöd och livskvalitet Att hjälpa patienten att hitta tillbaka till ett fungerande vardagsliv Hur påverkas kroppsuppfattning

Läs mer

Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom

Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom Anita Johansson Med. dr. Hälso- och vårdvetenskap FoU-enheten Skaraborg Sjukhus Nka Anörigkonferens, Göteborg

Läs mer

3. Hemsjukvård i Sverige Omfattning och kostnader

3. Hemsjukvård i Sverige Omfattning och kostnader 3. Hemsjukvård i Sverige Omfattning och kostnader Definition I Sverige är det numera vedertaget att skilja mellan basal hemsjukvård och avancerad hemsjukvård, vilket behandlas i denna rapport [3]. En alternativ

Läs mer

Utmaningar för sjuksköterskor på hjärtsviktsmottagningar att prata om diagnos och palliativ vård

Utmaningar för sjuksköterskor på hjärtsviktsmottagningar att prata om diagnos och palliativ vård Utmaningar för sjuksköterskor på hjärtsviktsmottagningar att prata om diagnos och palliativ vård Professor, sjuksköterska Tiny Jaarsma Linköpings Universitet Tiny.jaarsma@liu.se Tack Lisa Hjelmfors, doktorand

Läs mer

Palliativ vård Professor Peter Strang

Palliativ vård Professor Peter Strang Palliativ vård Professor Peter Strang Karolinska Institutet och Stockholms sjukhem Åldersrelaterade sjukdomar som ökar snabbt Demens cirka 110 000 lider av medelsvår-svår demens dessutom cirka 50-70 000

Läs mer

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för cancersjukvård

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för cancersjukvård Socialstyrelsens nationella riktlinjer för cancersjukvård Ola Bratt Docent, överläkare Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund Socialstyrelsens uppdrag från regeringen Nationella riktlinjer med

Läs mer

SJUKVÅRD. Ämnets syfte

SJUKVÅRD. Ämnets syfte SJUKVÅRD Ämnet sjukvård är tvärvetenskapligt och har sin grund i vårdvetenskap, pedagogik, medicin och etik. Det behandlar vård- och omsorgsarbete främst inom hälso- och sjukvård. I begreppet vård och

Läs mer

Nationellt kunskapsstöd för palliativ vård i livets slutskede Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för ledning och styrning

Nationellt kunskapsstöd för palliativ vård i livets slutskede Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för ledning och styrning Nationellt kunskapsstöd för palliativ vård i livets slutskede Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för ledning och styrning Socialstyrelsens bedömningar och centrala rekommendationer 2011

Läs mer

Vård i samverkan kommuner och landstinget i Uppsala län

Vård i samverkan kommuner och landstinget i Uppsala län Vård i samverkan kommuner och landstinget i Uppsala län Revidering och komplettering 2010-11-10 och 2011-02-16 Beslut TKL 2011-03-11 Utvärderas senast 2012-12-01 Riktlinjer för samverkan avseende medicinska

Läs mer

Rutin för palliativ vård i livets slutskede

Rutin för palliativ vård i livets slutskede Rutin för palliativ vård i livets slutskede Sotenäs kommuns riktlinje utgår från Socialstyrelsens, Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede, som ger ett stöd för styrning och ledning.

Läs mer

Onkologisk omvårdnad för sjuksköterskan i cancervården

Onkologisk omvårdnad för sjuksköterskan i cancervården De 10 först anmälda erhåller boken Perspektiv på onkologisk vård av Maria Hellbom och Bibbi Thomé. Gå 4 betala för 3! Onkologisk omvårdnad för sjuksköterskan i cancervården Cancerrelaterad smärta symtomkontroll

Läs mer

Huvudområde/delområde: Medicinska PM Utfärdare: Verksamhetschef Hans S Åkesson, Medicinkliniken. Version: 1,1 Nästa revidering: 2016-04-07

Huvudområde/delområde: Medicinska PM Utfärdare: Verksamhetschef Hans S Åkesson, Medicinkliniken. Version: 1,1 Nästa revidering: 2016-04-07 PM Vård av patient med behov av specialiserad palliativ vård Enhet/förvaltning: Förvaltningsgemensamt Ansvarig: Förvaltningschef Bengt Wittesjö, Blekingesjukhuset Förvaltningschef Anders Rehnholm, Primärvården

Läs mer

Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland

Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland 2016-09-20 2(7) 1. Inledning Landstinget Västernorrland driver ett omfattande omställningsarbete för att skapa en ekonomi i balans. Men jämte

Läs mer

IT stödd rapportering av symtom i palliativ vård i livets slutskede

IT stödd rapportering av symtom i palliativ vård i livets slutskede IT stödd rapportering av symtom i palliativ vård i livets slutskede Leili Lind, PhD Inst för medicinsk teknik, Linköpings universitet & SICS East Swedish ICT Bakgrund: Svårigheter och behov Avancerad cancer:

Läs mer

Ärendets beredning Ärendet har beretts i programberedning för äldre och multisjuka.

Ärendets beredning Ärendet har beretts i programberedning för äldre och multisjuka. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Gunilla Benner Forsberg TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-04-06 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2017-05-16 1 (3) HSN 2017-0027 Yttrande över motion 2016:43 av Tuva Lund (S)

Läs mer

Passage Hästunderstödd behandling vid psykiatriska kliniken i Skellefteå. Psykiatriska kliniken Skellefteå

Passage Hästunderstödd behandling vid psykiatriska kliniken i Skellefteå. Psykiatriska kliniken Skellefteå Passage Hästunderstödd behandling vid psykiatriska kliniken i Skellefteå Psykiatriska kliniken Skellefteå Vad är Passage? Hästunderstödd behandlingsform vid psykiatriska kliniken, Skellefteå lasarett.

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

opereras för förträngning i halspulsådern

opereras för förträngning i halspulsådern Till dig som skall opereras för förträngning i halspulsådern Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-01 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på

Läs mer

Mediyoga i palliativ vård

Mediyoga i palliativ vård Mediyoga i palliativ vård Evighet Livet är en gåva som vi bara kan bruka en gång. Hand i hand med oss går döden. Det enda vi vet är att ingenting varar för evigt. Utom möjligtvis döden. Gunilla Szemenkar

Läs mer

eva.arvidsson@ltkalmar.se

eva.arvidsson@ltkalmar.se eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att

Läs mer

Det digitala barnsjukhuset Emma Rylander MD, PhD

Det digitala barnsjukhuset Emma Rylander MD, PhD Det digitala barnsjukhuset MD, PhD 15 års resa inom SLL förr - nu framtid Perspektiv: Uppbyggnad av en ny verksamhet med nya arbetsformer och IT stöd Sjukvård i hemmet En vårdform som ökar Uppskattad av

Läs mer

TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Agneta Calleberg 2011-12-29 PaN V0910-04171-53 Katarina Eveland 0910-04210-53

TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Agneta Calleberg 2011-12-29 PaN V0910-04171-53 Katarina Eveland 0910-04210-53 PaN 2011-12-09 P 5 TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Agneta Calleberg 2011-12-29 PaN V0910-04171-53 Katarina Eveland 0910-04210-53 Återföring Bristande samverkan Ärendet Patientnämnden behandlade vid sammanträde

Läs mer

Svensk hälso- och sjukvård

Svensk hälso- och sjukvård Svensk hälso- och sjukvård Värdsledande succé eller krisigt renoveringsobjekt? Anna-Lena Sörenson, vice ordf. Socialutskottet samt gruppledare (S) Mål för regeringens hälso- och sjukvårdspolitik Politiken

Läs mer

Susanne Lind. Palliativt Forskningscentrum Ersta Sköndal högskola och Ersta sjukhus. susanne.lind@esh.se

Susanne Lind. Palliativt Forskningscentrum Ersta Sköndal högskola och Ersta sjukhus. susanne.lind@esh.se Susanne Lind Palliativt Forskningscentrum Ersta Sköndal högskola och Ersta sjukhus susanne.lind@esh.se Vi bygger vidare på det som finns! Riktlinjer, guidelines, vårdplaner mm And THE TEXTBOOKS OF PALLIATIVE

Läs mer

Kommittédirektiv. Betalningsansvarslagen. Dir. 2014:27. Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014

Kommittédirektiv. Betalningsansvarslagen. Dir. 2014:27. Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014 Kommittédirektiv Betalningsansvarslagen Dir. 2014:27 Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska göra en översyn av lagen (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar

Läs mer

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barn till föräldrar med allvarlig somatisk sjukdom Att implementera lagen inom vuxensomatisk vård Neurologiska klinikens arbete med rutiner

Läs mer

TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER

TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER INNEHÅLL En ny situation 1 Be om hjälp och stöd 2 Var medmänniska 4 Låt inte er omgivning styra 6 Ta hand om dig själv 8 Hitta saker att uppskatta 10

Läs mer

Ordinärt boende, samarbete mellan läkare och kommunala sjuksköterskor, blankett

Ordinärt boende, samarbete mellan läkare och kommunala sjuksköterskor, blankett ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2017-05-10 Ansvarig: Monica Jonsson Kommun(er): Länets samtliga kommuner Landstingsförvaltning(ar): Primärvård, Hälsa och habilitering Fastställt

Läs mer

Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker

Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker På senare år har problemen med bristande städning i vården uppmärksammats allt mer. Patienter

Läs mer

Hur kan nätverkssjukvården möta patienter med stora medicinska behov?

Hur kan nätverkssjukvården möta patienter med stora medicinska behov? Hur kan nätverkssjukvården möta patienter med stora medicinska behov? Torsdag 16 oktober 2014 Florean Pietsch Verksamhetschef Geriatrik Medicin Södertälje Sjukhus AB 2014-10-15 Din nära specialistvård

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Palliativ vård. betala för 3! Gå 4

Palliativ vård. betala för 3! Gå 4 Palliativ vård Gå 4 betala för 3! Symtomlindring av smärta, illamående och andnöd Psykisk ohälsa i palliativ vård sorg och depression som kräver behandling Våga prata om döendet och döden att hantera svåra

Läs mer

Vård i samverkan kommuner och landsting i Uppsala län

Vård i samverkan kommuner och landsting i Uppsala län Vård i samverkan kommuner och landsting i Uppsala län Utarbetad av Utvecklingsgruppen Vårdkedjan somatik Ersätter Riktlinjer till överenskommelse om vårdkedjan i Uppsala län somatik, 2008-11-14 Version

Läs mer

Anna Forssell. AHS-Viool Skellefteå. Copyright Anna Forssell

Anna Forssell. AHS-Viool Skellefteå. Copyright Anna Forssell Anna Forssell AHS-Viool Skellefteå VIC Vårdpersonal inom cardiologi www.v-i-c.nu Hjärtsviktsdagar i Göteborg 15-16 oktober 2009 Ur programmet; Teamet runt patienten Palliativ vård Hjärtsvikt och palliativ

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering. Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna

Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering. Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna Mat - en stor del av livet Katarina Wikman leg dietist,

Läs mer

Bedöma och intervenera för att möta partners behov. Susanna Ågren

Bedöma och intervenera för att möta partners behov. Susanna Ågren Bedöma och intervenera för att möta partners behov Susanna Ågren Vårdgivarbörda och stress! Att vårda kan vara betungande och stressande! Vårdgivarbörda! Samband mellan hjälpbehov utförda av partnern och

Läs mer

MÄVA medicinsk vård för äldre. Vård i samverkan med primärvård och kommuner

MÄVA medicinsk vård för äldre. Vård i samverkan med primärvård och kommuner MÄVA medicinsk vård för äldre Vård i samverkan med primärvård och kommuner 1 300 000 Vi blir äldre 250 000 200 000 150 000 100 000 85 år och äldre 65-84 år 0-64 år 50 000 0 2008 2020 Jämförelse av fördelningen

Läs mer

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Alla tjänar på ett starkt team Tillsammas för en bättre

Läs mer

När mamma eller pappa dör

När mamma eller pappa dör När mamma eller pappa dör Anette Alvariza fd Henriksson Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta Sköndal

Läs mer

Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna

Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna I 2014 års PRIO-överenskommelse vill Regeringen och SKL att patienters, brukares och anhörigas delaktighet ökar individuellt och på organisationsnivå. Det

Läs mer

Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej?

Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej? Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej? Anita Karp, utredare Förebyggande hembesök kan ha många syften Ge information om samhällets service till äldre tidig

Läs mer

Min vårdplan introduktion och manual

Min vårdplan introduktion och manual Min vårdplan introduktion och manual Nationella cancerstrategin lyfter i många stycken fram sådant som stärker patientens ställning. Ett kriterium för en god cancervård är att varje cancerpatient får en

Läs mer

Barn till allvarligt neurologiskt sjuka: en studie om implementering och utprovning av stödmodeller

Barn till allvarligt neurologiskt sjuka: en studie om implementering och utprovning av stödmodeller Barn till allvarligt neurologiskt sjuka: en studie om implementering och utprovning av stödmodeller Petter Tinghög, Karolinska institutet, Sektionen för försäkringsmedicin Bakgrund till projektet (1) 2010

Läs mer