Utvärdering av obligatorisk introduktionsutbildning och kursplan B inom svensk körkortsutbildning Delstudie 1

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utvärdering av obligatorisk introduktionsutbildning och kursplan B inom svensk körkortsutbildning Delstudie 1"

Transkript

1 VTI rapport 659 Utgivningsår Utvärdering av obligatorisk introduktionsutbildning och kursplan B inom svensk körkortsutbildning Delstudie 1 Övningskörningens struktur, innehåll och omfattning Jessica Berg Hans Thulin

2

3 Utgivare: Publikation: VTI rapport 659 Utgivningsår: 2009 Projektnummer: Dnr: 2005/ Linköping Projektnamn: Kursplan B- delstudie 1 Författare: Jessica Berg och Hans Thulin Uppdragsgivare: Vägverket Titel: Utvärdering av obligatorisk introduktionsutbildning och kursplan B inom svensk körkortsutbildning, delstudie 1 övningens struktur, innehåll och omfattning Referat (bakgrund, syfte, metod, resultat) max 200 ord: Från den 1 januari 2006 måste alla elever och handledare som vill utnyttja möjligheten att övningsköra privat genomgå en obligatorisk introduktionsutbildning. Från 1 mars 2006 gäller en ny kursplan för den svenska körkortsutbildningen för behörighet B. Syftet med föreliggande delstudie är att utvärdera den samlade effekten av hur övningskörningen bedrivs vad gäller hur det privata övandet struktureras, vilka miljöer man övar i, hur mycket man övar och vilka moment man övar på. Ett ytterligare syfte är att kunna urskilja dessa effekter efter införandet av en ny kursplan och introduktionsutbildning. Enkäter skickades ut år 2005, 2007 och 2008 till nyblivna körkortstagare med B-behörighet i åldrarna år. Resultaten visar att körkortstagarna tog fler teorilektioner på trafikskola under 2007 än under Ökningen kan härledas till dem med genomgången introduktionsutbildning. Körkortstagare med genomgången introduktionsutbildning 2008 ägnade mindre tid till att läsa teori jämfört med dem utan sådan utbildning. Introduktionsutbildningen fick handledarna att oftare knyta an till körkortsteorin under övningskörningen och att planera övningskörningstillfällena bättre jämfört med då man inte hade genomgått utbildningen. Vid privat övningskörning ökade koncentrationspåverkande aktiviteter som påslagen bilstereo, handledare som pratade i mobiltelefon samt passagerare i bilen med åren. Den största förekomsten fanns bland dem med genomgången introduktionsutbildning Antal övningstillfällen där passen skedde under svåra förhållanden såsom mörker, vått väglag, och regn ökade också med åren. Övningspass på moment såsom hastighetsanpassning och riskbedömning samt där samarbete med andra trafikanter krävs ökade med åren på trafikskolorna. En större andel av körkortstagarna 2007 och 2008 jämfört med 2005 hyste den uppfattningen om sig själva att de är mycket bättre än bilförare i allmänhet på att undvika att hamna i kritiska situationer, att reagera snabbt, att göra säkra bedömningar samt att köra bil i halt väglag. Slutsatserna utifrån denna studie är att introduktionsutbildningen hade en liten effekt på strukturen i övningskörningen år Introduktionsutbildningens effekt på innehållet och omfattningen i övningskörningen var inte lika tydlig. Studien visar också att den nya kursplanen verkar ha bidragit till vissa förändringar. Slutligen pekar studien på behov av mer kunskap för att kunna bedöma effekterna av den totala körkortsutbildningen. Nyckelord: körkort, behörighet B, utbildning, introduktionsutbildning, kursplan ISSN: Språk: Antal sidor: Svenska 38 sidor + 4 bilagor

4 Publisher: Publication: VTI rapport 659 Published: 2009 Project code: Dnr: 2005/ SE Linköping Sweden Project: Curriculum B- study part 1 Author: Jessica Berg, Hans Thulin Sponsor: Swedish Road Administration Title: Evaluation of mandatory introduction course and curriculum B for Swedish driving license, study part 1 structure, contents and scope of driving education Abstract (background, aim, method, result) max 200 words: A mandatory introduction course for all student drivers and theirdriving instructors came into effect on January 1, A new curriculum for a category B driving license came into effect on March 1, The aim of this study is to evaluate the overall effects of how the driving practice is managed concerning the structure of driving practice, what surroundings they are performed in, how much time is given to various driving exercises and what elements are practiced. Yet another aim is to discern the effects after the introduction course and the new curriculum have been implemented. Questionnaires were sent out in 2005, 2007 and 2008 to new license holders for category B (age 18 24). The results show that the student drivers took more theory lessons at a professional driving school in 2007 than in The increase can be traced to those having had an introduction course. Student drivers who attended the introduction course in 2008 spent less time studying theory than those who did not attend such a course. The introduction course helped the driving instructors to relate to theory during practice to a higher extent and to plan the driving practice better compared to the driving instructors who had not attended the introduction course. Disturbing activities such as car stereos, use of cell phones etc. increased each year during private practice, with largest occurrence among those who had had an introduction course The numbers of practice lessons, both private and at a traffic school, during difficult conditions such as darkness, wet roads and rain increased each year. Lessons during private practice on aspects such as speed adaptation and risk assessment as well as cooperation with other road users, increased during the years at the traffic schools. A larger proportion of the student drivers 2007 and 2008 compared with 2005 perceived themselves as better car drivers than car drivers in general with regard to avoiding critical situations, reacting quickly, making safe assessments and driving in wet road conditions. The conclusions on the basis of this study are that the introduction course had a small effect on the structure of the driving practice in The effects of the introduction course on the contents and the scope of the driver education were not, however, as clear. The study also shows that the new curriculum seems to have contributed to certain changes when comparisons are made between the years. Finally, the report points out the need for more knowledge in order to evaluate the overall effects of the driving education. Keywords: driving license, category B, education, introduction course, curriculum ISSN: Language: No. of pages: Swedish 38 pages + 4 Appendicies

5 Förord VTI genomför med finansiering av Vägverket en utvärdering av ny kursplan för B- körkort och effekten av en introduktionsutbildning för förare och handledare. Följande utvärdering ingår som en delstudie i detta uppdrag. Handläggare på Vägverket har varit Hans Mattsson. Flera medarbetare på VTI har på olika sätt medverkat till rapporten. Jessica Berg och Hans Thulin har ansvarat för insamlig av data, analyser och rapportskrivning. Sonja Forward har varit projektledare och bidragit med värdefulla synpunkter under arbetets gång. Björn Peters har i samband med den vetenskapliga granskningen av manuset lämnat värdefulla kommentarer och intressanta reflektioner. Anita Carlsson har redigerat rapporten inför tryckning. Samtliga tackas för utmärkta insatser. Linköping september 2009 Jessica Berg VTI rapport 659 Omslag: Photos.com

6 Kvalitetsgranskning Granskningsseminarium har genomförts där Björn Peters, VTI, var lektör. Jessica Berg har genomfört justeringar av slutligt rapportmanus Projektledarens närmaste chef, Jane Summerton, har därefter granskat och godkänt publikationen för publicering Quality review Review seminar was carried out on 4 June 2009 where Björn Peters, VTI, reviewed and commented on the report. Jessica Berg has made alterations to the final manuscript of the report on 8 September The research director of the project manager, Jane Summerton, examined and approved the report for publication on 24 September VTI rapport 659

7 Innehållsförteckning Sammanfattning... 5 Summary Introduktion Bakgrund Syfte Metod och analys Resultat Svarsfrekvens och bortfall Bakgrundsfaktorer Frågor om introduktionsutbildningen Generella frågor om övningskörningen Privat övningskörning Övningskörning på trafikskola Allmänna frågor kring körkorttagarnas övningskörning Diskussion av studiens resultat Reflektioner kring metod och fortsatt forskning Referenser Bilaga 1: Enkät Bilaga 2: Kompletterande frågor om introduktionsutbildningen år 2007 och 2008 Bilaga 3: Faktoranalys fråga 35 Bilaga 4: Faktoranalys fråga 45 VTI rapport 659

8 VTI rapport 659

9 Utvärdering av obligatorisk introduktionsutbildning och kursplan B inom svensk körkortsutbildning. Delstudie 1 Övningskörningens struktur, innehåll och omfattning av Jessica Berg och Hans Thulin VTI Linköping Sammanfattning Från den 1 januari 2006 måste alla elever och handledare som vill utnyttja möjligheten att övningsköra privat genomgå en obligatorisk introduktionsutbildning. Från 1 mars 2006 gäller en ny kursplan för den svenska körkortsutbildningen för behörighet B. Syftet med föreliggande studie är att utvärdera den samlade effekten av hur övningskörningen, både privat och på trafikskola, bedrivs vad gäller förhållanden som hur det privata övandet struktureras, vilka miljöer man övar i, hur mycket man övar och vilka moment man övar på. Ett ytterligare syfte är att kunna urskilja dessa effekter efter införandet av introduktionsutbildning och ny kursplan. Studien genomförs som en enkätstudie bestående av en föremätning år 2005 och två eftermätningar år 2007 och Målgruppen är nyblivna körkortstagare med B- behörighet som var mellan år gamla när de tog B-körkortet. I analysen görs jämförelser mellan de tre mättillfällena samt mellan gruppen körkortstagare som genomgick introduktionsutbildningen respektive år och den grupp som inte gjorde detta. Resultaten visar att körkortstagarna tog fler teorilektioner på trafikskola 2007 än Ökningen kan härledas till dem med genomgången introduktionsutbildning. Körkortstagare med genomgången introduktionsutbildning 2008 ägnade mindre tid till att läsa teori jämfört med dem utan sådan utbildning. Introduktionsutbildningen mottogs mer positivt av eleverna 2007 än En stor andel av dem som genomgick kursen 2007 ansåg att den varit till mycket stor praktisk nytta för dem. Mest positiv var man till den information som gällde trafiksäkerhetsfaktorer, vilket visade sig bland annat i ett ökat övande på trafiksäkerhetsmoment. Introduktionsutbildningen 2007 och 2008 fick handledarna att oftare knyta an till körkortsteorin under övningskörningen och att planera övningskörningstillfällena bättre jämfört med då man inte hade genomgått sådan utbildning. Detta visade sig bland annat i färre oplanerade övningskörningar år 2007, det vill säga i samband med något annat ärende eller annan resa. Som en konsekvens av den planerade övningskörningen var antalet passagerare i bilen mindre år 2007 då övningskörning skedde med introduktionsutbildade förare och privata handledare. En negativ trend är att koncentrationspåverkande aktiviteter som påslagen bilstereo, handledare som pratade i mobiltelefon samt passagerare i bilen ökade med åren. Den största förekomsten fanns bland dem med genomgången introduktionsutbildning Antal övningstillfällen privat och på trafikskola där passen skedde under svåra förhållanden såsom mörker, vått väglag och regn ökade med åren. Övningskörning i dagsljus, uppehållsväder och torrt väglag var dock det dominerande förhållandet samtliga år. Övningspass på moment såsom hastighetsanpassning och riskbedömning samt där samarbete med andra trafikanter krävs var tämligen stabila under undersökningsperioden i den privata övningskörningen. Övning på dessa moment ökade dock med åren på trafikskolorna. VTI rapport 659 5

10 En större andel av körkortstagarna 2007 och 2008 jämfört med 2005 hyste den uppfattningen om sig själva att de är mycket bättre än bilförare i allmänhet på att undvika att hamna i kritiska situationer, att reagera snabbt, att göra säkra bedömningar samt att köra bil i halt väglag. Resultaten är baserade på ett antal påståenden som körkortstagaren skulle värdera utifrån sig själva. Körkortstagarna tog samtliga år höadigt avstånd från påståenden som Jag kan tänka mig att köra bil efter att ha druckit 2 3 starköl, Jag kan åka med en förare som har druckit 2 3 starköl samt Om man har airbag i bilen är det inte lika viktigt att ta på sig bilbältet. Hastighet förefaller dock inte vara ett lika stort regelbrott eller en lika stor risk som alkohol i samband med bilkörning eller icke-användning av bilbälte. Slutsatserna utifrån denna studie är att introduktionsutbildningen hade en liten effekt på strukturen i övningskörningen år Denna effekt avtog år Introduktionsutbildningens effekt på innehållet och omfattningen i övningskörningen var inte lika tydlig. Studien visar också att den nya kursplanen verkar ha bidragit till vissa förändringar i övningskörningens struktur, innehåll och omfattning när jämförelser görs mellan åren 2005, 2007 och 2008, framförallt bland trafikskolorna. Slutligen pekar studien på fördjupat behov av kunskap för att kunna bedöma effekterna av den totala körkortsutbildningen. Det behövs framförallt mer kunskap om hur körkortsutbildningen från start till mål påverkar elevernas inställning till trafiksäkerhet och risker. Vidare bör effekterna av introduktionsutbildningen utvärderas utifrån hur elever och handledare upplever och tillämpar utbildningen i praktiken. 6 VTI rapport 659

11 Evaluation of mandatory introduction course and curriculum B for Swedish driving lincense. Study part 1 structure, contents and scope of driving education by Jessica Berg and Hans Thulin VTI (Swedish National Road and Traffic Research Institute) SE Linköping Sweden Summary A mandatory introduction course for all student drivers and their driving instructors came into effect on January 1, A new curriculum for a Category B driving license came into effect as on March 1, The aim of this study is to evaluate the overall effects of how the driving practice is managed concerning the structure of driving practice, what surroundings they are performed in, how much time is given to various driving exercises and what elements are practiced. Yet another aim is to discern the effects after the introduction course and the new curriculum have been implemented. The study is implemented as a questionnaire study where the first questionnaire was sent out in year A second and a third questionnaire was sent out in 2007 and 2008 respectively. The study population is new license holders for category B, age The analysis compares years 2005, 2007 and A comparison is also made between license holders who where attending the introduction course and those who did not attend such a course. The results show that the student drivers took more theory lessons at a professional driving school in 2007 than in The increase can be traced to those having had an introduction course. Student drivers who attended the introduction course in 2008 spent less time studying theory than those who did not attend such a course. The introduction course was received more positively in 2007 than in A large proportion of those who completed the course in 2007 felt that it had been of great practical use for them. They were mostly positive to information that applied to traffic safety factors, which seems to have led to an increased practice of traffic safety elements. The introduction course in 2007 and 2008 helped the driving instructors to relate to theory during practice to a higher extent and to plan the driving practice better compare to the driving instructors who had not attended the introduction course. This result was, for example, shown in fewer unplanned lessons in year 2007, i.e. lessons at the same time as another errand or another trip. As a consequence of planned driving practice, the number of passengers in the car was less in 2007 if the student drivers and driving instructors had attended an introduction course. A negative trend is that disturbing activities such as the car stereo switched on, driving instructors talking on the cell phone and passengers in the car increased each year. The biggest occurrence was among those who completed an introduction course The number of practice lessons, both private and at a traffic school, during difficult conditions such as darkness, wet roads and rain increased each year. Practice during daylight, fair weather and dry roads were however the dominating conditions during all years. Lessons during private practice on aspects such as speed adaptation and risk assessment, as well as cooperation with other road users, were rather stable during the survey period Practice on these aspects increased, however, during the years at the traffic schools. VTI rapport 659 7

12 A larger proportion of the student drivers 2007 and 2008 compared with 2005 perceived themselves as better car drivers than car drivers in general with regard to avoiding critical situations, reacting quickly, making safe assessments and driving in wet road conditions. The student drivers strongly disagreed with statements such as I can think of myself driving a car after having 2 3 beers, I can think of myself riding with a driver who has been drinking 2 3 beers and if you have air bags in the car it is not that important to wear a seatbelt. Speeding, however, does not appear to be equally risky as driving under the influence of alcohol or not wearing a seatbelt. The conclusions of this study are that the introduction course had a small effect on the structure of the driving practice This effect subsided The effects of the introduction course on the contents and the scope of the driver education were not, however, as clear. The study also shows that the new curriculum seems to have contributed to certain changes in the driving practice structure, contents and scope when comparisons are made between the years 2005, 2007 and 2008, especially among the traffic schools. Finally, the study underscores the need for deeper knowledge in order to evaluate the overall effects of the driving education. Above all, more knowledge is needed about how the driving license education influences the student drivers attitudes to traffic safety and risks. Furthermore, the effects of the introduction course should be evaluated on the basis of student drivers and driving instructors experiences in applying the course during driving practice. 8 VTI rapport 659

13 1 Introduktion 1.1 Bakgrund Från den 1 januari 2006 måste alla elever och handledare som vill utnyttja möjligheten att övningsköra privat genomgå en obligatorisk introduktionsutbildning (SFS 2004: 1087). Från 1 mars 2006 gäller en ny kursplan för den svenska körkortsutbildningen för behörighet B (se VVFS 2006:21) Introduktionsutbildning Syftet med introduktionsutbildningen är att med nollvisionen som grund ge handledare och elev vägledning inför den privata övningskörningen (Vägverket, 2005). Den skall bidra till en effektiv körkortsutbildning och främja trafiksäkerheten såväl under som efter körkortsutbildningen. Efter introduktionen, som ges under tre timmar, skall handledare och elev känna till följande moment: Körkortsutbildningens mål och innehåll samt regler för övningskörning. Innehåll: mål och innehåll i kursplanen handledarens juridiska och moraliska ansvar de viktigaste kraven för godkänt förarprov samt bedömningskriterier var man kan finna ytterligare information om körkortsutbildning och övningskörning. Planering och strukturering vid övningskörning Innehåll: den privata övningskörningens roll och dess kombination med undervisning på trafikskola körerfarenhetens betydelse för trafiksäkerheten integration av teori och praktik i körkortsutbildningen hur övningskörningen kan struktureras och planeras övningsfordon och utrustning vid övningskörningen. För trafiksäkerheten viktiga faktorer Innehåll: val av lämpliga övningsmiljöer på vilka sätt och varför elev och handledare kan tolka samma trafiksituation olika den oerfarne elevens begränsningar och felhandlingar elevers uppfattning om den egna förmågan och att undvika risker unga bilförares inblandning i olyckor och skaderisker relaterade till hastighet, bilbälte, alkohol/droger samt trötthet VTI rapport 659 9

14 trafikanters kunskaper, attityder, vilja och beslutsfattande och dess betydelse för trafiksäkerheten var man kan söka ytterligare information om trafiksäkerhet. Information om olyckor och skaderisker i relation till olika faktorer är tänkt som en introduktion och kommer att kompletteras genom den obligatoriska riskutbildningen som trädde i kraft april 2009 samt genom körkortsutbildningen i övrigt (se VVFS 2008:251) Kursplan De krav som ställs på en förare för att denne ska kunna köra säkert och miljövänligt utgör stommen för den nationella kursplanen. Den tidigare kursplanen var specifik och talade om exakt vad eleven förväntades förvärva för kunskaper under utbildningen (VVFS 1996:168). Den innehöll nio moment fördelade i två måldokument, ett för praktik och ett för teori. Teoriutbildningen innehöll 247 delmål och körutbildningen innehöll 170 delmål. I den nya kursplanen har målen blivit betydligt färre och är skrivna mer generellt och övergripande (VVFS 2006:21). Den uppdelning mellan teori och praktik som tidigare bestod av två måldokument har tagits bort. Det betyder att kursplanen är helt integrerad. Den innehåller också ett nytt inslag, nämligen självvärdering dvs. reflektion över det egna kunnandet i form av kunskap eller färdighet inom olika områden. Den nya kursplanen innehåller 50 mål fördelade på dimensionerna förarkompetens och kunskapsområde (VVFS 2006:21). Förarkompetensen omfattar följande fyra moment: manövrering, fordon och miljö körning i olika trafikmiljöer resande med bil i speciella sammanhang personliga förutsättningar och mål. Såväl den gamla som den nya kursplanen bygger på principen om målstyrning. Målstyrning som idé innebär frihet att välja medel för att nå definierade mål. Skillnaden i detaljeringsnivå i målbeskrivningen mellan den gamla och den nya kursplanen förväntas ge utbildarna inom förarutbildningen en möjlighet att vara kreativa och utveckla egna utbildningsmetoder i och med införandet av den nya kursplanen. Även eleverna förväntas få en ökad kreativitet och ett ökat engagemang. Kunskapsområdet är uppdelat på områdena teori och färdighet och självvärdering. Teori och färdighet fokuserar på de teoretiska kunskaper och färdigheter man behöver för att kunna köra och resa med bil. Självvärdering har fokus på den enskilde föraren och dennes självvärdering i relation till bilkörning och resande. Målen och kriterierna är uppnådda när eleven beskriver de olika aktiviteterna med aktiva verb (Transportstyrelsen, 2009). Delmålen gällande teori och färdighet är uppnådda när eleven exempelvis utför..., använder..., uppvisar..., tillämpar..., förutser medan målen för självvärdering uppnås genom att eleven värderar..., bedömer..., accepterar. I nollvisionspropositionen uttrycktes ett behov av att åtgärda brister i det svenska förarutbildningssystemet. Fokus bör på sikt ligga på att minska riskerna bland nya 10 VTI rapport 659

15 förare genom att höja kvaliteten i såväl den teoretiska och insiktsskapande delen av undervisningen som de praktiska momenten. I propositionen framhölls att utbildningssystemet främst bör bidra till att eleverna erhåller en bättre förståelse för sina egna och sina medtrafikanters begränsningar samt skaderisker vid olika trafiksituationer. Föreliggande studie är en av fem olika studier som har som syfte att utvärdera introduktionsutbildningen och/eller den nya kursplanen med olika metoder och utifrån olika perspektiv. Varje delstudie kommer att redovisas som separata rapporter eller promemorior. Ingen närmare beskrivning av de övriga studierna kommer att göras i föreliggande rapport. 1.2 Syfte Studiens övergripande syfte är att utvärdera den samlade effekten av hur övningskörningen, både privat och i trafikskola, bedrivs vad gäller följande förhållanden: struktur i övandet vilka miljöer man övar i hur mycket man övar vilka moment man övar på. Ett ytterligare syfte är att kunna urskilja dessa effekter efter införandet av introduktionsutbildning och ny kursplan. VTI rapport

16 2 Metod och analys Studien genomfördes som en enkätstudie som består av en föremätning och två eftermätningar. Två eftermätningar gjordes med anledning av att kunna urskilja eventuella effekter efter att den nya kursplanen och introduktionsutbildningen verkat ytterligare en tid efter införandet. Målgruppen var nyblivna körkortstagare med B- behörighet som var mellan år gamla när de tog B-körkortet. Föremätningen genomfördes under hösten Enkät (se bilaga 1) skickades ut till personer som hade tagit körkort under oktober månad Personerna var födda mellan Urvalet baseras på personer i 7 olika åldersgrupper. Den första eftermätningen genomfördes under hösten En enkät skickades till ett slumpmässigt urval på personer som tagit B-körkort under oktober månad. Personerna var födda mellan Urvalet baseras på samtliga genomförda och godkända prov i oktober Till denna eftermätning gjordes tillägg av tre generella frågor kopplade till den introduktionsutbildning för handledare och elev vid privat övningskörning som infördes sedan föremätningen genomfördes (se bilaga 2). Den andra eftermätningen genomfördes under hösten Samma enkät som 2007 skickades till ett slumpmässigt urval på personer som tagit B-körkort under oktober månad. Personerna var födda mellan Urvalet skedde enligt samma procedur som I resultatavsnittet görs jämförelser mellan mätomgångarna 2005, 2007 och Jämförelser görs även mellan gruppen körkortstagare som genomgick introduktionsutbildningen respektive år och den grupp som inte gjorde detta. Analyser gjordes med hjälp av statistikprogrammet SPSS. Skillnaderna mellan jämförelsegrupperna signifikanstestas. Det sker med t-test, chi 2 -test och variansanalys (ANOVA). Vid test av skillnader används två signifikansnivåer, 5 % samt 1 %. Chi 2 - tester gjordes vid jämförelser mellan åren i de fall då svarsalternativen gavs på en nominal skala. T-tester och variansanalyser gjordes vid jämförelser mellan två eller flera grupper och två eller flera faktorer, exempelvis i jämförelser mellan åren. Variansanlys (ANOVA) jämförde medelvärden mellan åren. Tukey s Post Hoc test användes för att se var skillnaderna fanns. Faktoranalyser genomfördes för att försöka förklara samvariationen mellan ett större antal faktorer med hjälp av ett mindre antal bakomliggande faktorer, i detta fall antal övningspass som ägnas åt olika moment. 12 VTI rapport 659

17 3 Resultat 3.1 Svarsfrekvens och bortfall Totalt svarade personer på den enkät som skickades ut hösten Det ger en svarsandel på 66 %. Två påminnelser användes. Enkäten som skickades ut hösten 2007 besvarades av 747 personer, vilket ger svarsandelen 49 %. I eftermätningen användes två påminnelser. Enkäten som skickades ut i den andra eftermätningen, 2008, besvarades av 728 personer vilket ger en svarsfrekvens på 48 %. Två påminnelser skickades ut även i den andra eftermätningen. Samtliga mätningar besvarades av fler kvinnor än män. Av de personer som besvarade 2005 och 2008 års enkät var 54 % kvinnor. Motsvarande andel då det gäller 2007 års enkät var 58 %. Bortfallet redovisas per åldersgrupp för varje mättillfälle (tabell 1). Ytterligare beskrivning av bortfallet är inte möjligt att göra då urvalet endast bestod av namn, adressuppgifter och födelseår. Den partiella svarsfrekvensen var låg, 0,1 % 6,7 % bortfall per fråga. Oavsett år är bortfallet minst bland 18-åringarna. Ålder Tabell 1 Bortfall per åldersgrupp. antal i urval antal bland besvarade bortfall % antal i urval antal bland besvarade bortfall % antal i urval antal bland besvarade bortfall % , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,2 VTI rapport

18 3.2 Bakgrundsfaktorer I detta kapitel görs en beskrivning och en jämförelse mellan mätåren gällande respondenternas bakgrundsfaktorer såsom ålder, kön, sysselsättning, bostadsort samt föräldrars bakgrund. Ålder och kön Det förekom inga signifikanta 1 skillnader i medelålder mellan de tre mättillfällena gällande medelålder bland de svarande. År 2005 var medelåldern 19,0 år bland dem som besvarade enkäten och år 2007 var medelåldern 19,1 år. År 2008 var medelåldern 18,9 år. Kvinnorna var i genomsnitt 2 3 månader äldre än männen sett över samtliga tre mättillfällen. Andel förvärvsarbetande respektive studerande Signifikanta skillnader (p.001) mellan de tre mättillfällena förekom gällande andelen förvärvsarbetande och studerande bland körkortstagarna. Merparten av körkortstagarna studerade under samtliga tre år. Bland de svarande i 2005 års enkät var andelen studerande 65 % och i 2007 års enkät 62 %. I 2008 års enkät var andelen studerande 69 %. Det kan konstateras att andelen som förvärvsarbetade var högre bland körkortstagarna 2007 (26 %) jämfört med 2005 (20 %). Ökningen gäller i första hand kvinnorna. I enkäten 2008 hade andelen förvärvsarbetande sjunkit till 19 %. Bostadsort och födelseland Merparten av körkortstagarna bodde i tätort. Bland de svarande i 2005 års enkät var denna andel 67 %, i 2007 års enkät 74 % och i 2008 års enkät 70 % (p.05). Av de körkortstagare som besvarade 2005 års enkät hade 86 % föräldrar som båda var födda i Sverige. Motsvarande andel bland de körkortstagare som besvarade 2007 års enkät var 79 % och i 2008 års enkät 80 % (p.001). 3.3 Frågor om introduktionsutbildningen Detta kapitel beskriver urvalet uppdelat på dem som har gått respektive inte har gått introduktionsutbildningen samt körkortstagarnas uppfattning av introduktionsutbildningen uppdelat på mätåren 2007 och Av dem som besvarade 2007 års enkät uppgav 12 % (91 personer) att de tillsammans med handledaren genomgått den introduktionsutbildning som infördes 1 januari 2006 för att få öva privat. Av dessa var 63 % kvinnor. I 2008 års enkät uppgav signifikant fler, 60 % av de svarande (489 personer), att de hade genomgått introduktionsutbildningen (p.001). Av dessa var 53 % kvinnor. 1 p.001 anger att signifikansnivån är <.001, vilket innebär att skillnaden mellan grupperna har fastställts med en säkerhet på 99,9 %. p.05 anger att skillnaden kan fastställas med en säkerhet på 95 %. 14 VTI rapport 659

19 Bland körkortstagarna som övningskörde privat 2007 uppgav hela 86 % (583 personer) att de inte hade genomgått någon introduktionsutbildning. Vid mätningen 2008 var motsvarande andel 55 % (239 personer). Medelåldern på de körkortstagare som hade genomgått introduktionsutbildningen 2007 var 20,0 år (män 19,5 år och kvinnor 20,3 år), Detta kan jämföras med den genomsnittliga åldern 18,9 år (män 18,8 år och kvinnor 19,1 år) för de av 2007 års svarande, som inte hade genomgått introduktionsutbildningen (p=.001). Bland körkortstagare som genomgick introduktionsutbildningen 2008 var medelåldern 18,4 år (män 18,4 och kvinnor 18,5) vilket är signifikant lägre än de 19,6 år bland dem som inte genomgick introduktionsutbildningen samma år (p.001) (män 19,8 och kvinnor 19,5). Andel studerande, arbetande, boende i tätort, utbildning samt andelen med föräldrar födda i Sverige redovisas i tabell 2 för år 2007 och Tabell 2 Andelen studerande arbetande, boende i tätort, utbildning samt andelen med föräldrar födda i Sverige uppdelat på år. Introutbildning n= Ej Introutbildning n= 651 Introutbildning n=435 Studerande 52 % 64 % 86 % 43 % Arbetande 39 % 25 % 10 % 35 % Tätort 88 % 72 % 71 % 68 % Gymnasieskola 74 % 83 % 86 % 77 % Högskola/universitet 19 % 10 % 4 % 12 % Föräldrar födda i Sverige 56 % 82 % 77 % 85 % Ej Introutbildning n=287 Sammanfattningsvis kan sägas att körkortstagarna 2007 med genomgången introduktionsutbildning jämfört med dem som inte hade gått en sådan utbildning var i snitt något äldre, en större andel var kvinnor, en större andel bodde i tätort, arbetade och hade en avslutad utbildning från högskola/universitet, en mindre andel studerade. Vidare hade en mindre andel föräldrar som inte var födda i Sverige. År 2008 var de med genomgången introduktionsutbildning något yngre jämfört med året innan men även jämfört med dem som inte hade gått introduktionsutbildningen En något större andel var kvinnor, en större andel var studerande och bodde i tätort. En mindre andel var arbetande, en mindre andel hade avslutade studier från högskola/universitet. En mindre andel hade föräldrar som var födda i Sverige. Nytta av och uppfattning om introduktionsutbildningen Körkortstagarna 2007 var signifikant mer nöjda med informationen jämfört med körkortstagarna Cirka 65 % av körkortstagarna som gick introduktionsutbildningen 2007 ansåg att informationen på utbildningen sammantaget var till mycket eller ganska stor nytta för såväl eleven som handledaren, se figur 1. Bland körkortstagarna 2008 ansåg 48 % att informationen sammantaget var ganska eller mycket bra. Sett över båda åren var man mest positiv till den information som gällde trafiksäkerhetsfaktorer där inga signifikanta skillnader mellan åren kunde påvisas. VTI rapport

20 Mål, innehåll, regler % Planering, strukturering Viktiga faktorer för trafiksäkerheten Sammantaget om informationen på introduktionsutbildningen Ganska stor/bra Mycket stor /bra Figur 1 Bedömning av den praktiska nyttan av introduktionsutbildningen med avseende på de olika delarna. Fördelat på mättillfällen. (Fråga 17 och 18). **= signifikant till en nivå av.01; *= signifikant till en nivå av Generella frågor om övningskörningen I följande kapitel redogörs för hur körkortstagarna genomförde körkortsutbildningen generellt. Jämförelser mellan åren görs liksom jämförelser mellan de som gick introduktionsutbildning och de som inte gick densamma. Ålder då övningskörningen inleddes Flertalet av körkortstagarna började övningsköra när de var 16 år. Kvinnorna var i genomsnitt något äldre än männen när de började övningsköra. Signifikanta skillnader mellan åren förekom (p.01). Andelen 16- åringar var fler år 2005 medan det år 2008 var fler 17-åringar jämfört med övriga år (se tabell 3). Tabell 3 Ålder då övningskörningen inleddes, uppdelat på mätår. Åldersgrupp 2005 (%) 2007 (%) 2008 (%) 16 49,0 47,7 43,3 16,5 8,1 5,9 9, ,2 19,6 23,6 17,5 5,8 4,2 4, ,7 11,0 11,2 19 3,0 4,0 1,8 20 2,1 3,2 2,4 21 år eller äldre 4,0 4,4 3,7 16 VTI rapport 659

21 Hjälpmedel för körkortsteorin Över 90 % av körkortstagarna använde Körkortsboken (STR) eller Du och jag i trafiken (STR) alternativt annan teoribok som hjälpmedel då körkortsteorin lästes in, se figur 2. Datorbaserat hjälpmedel för hemmabruk användes av omkring 60 % av körkortstagarna för 2005 och 2007 medan år 2008 var användandet av datorbaserade hjälpmedel hemma något högre. Andelen var signifikant större bland körkortstagarna år 2007 relativt år Omvänt utnyttjades trafikskolans datorbaserade läromedel mindre år 2007 relativt 2005, men utnyttjades ändå av cirka hälften av körkortstagarna och var ökande till år Minskningen 2007 låg på gruppen som inte genomgick introduktionsutbildningen. Figur 3 visar att kursplanen oftare användes som hjälpmedel av dem som genomgick introduktionsutbildningen relativt de som inte genomgick den utbildningen år År 2008 var förhållandet det omvända. Vidare visar figur 3 att användningen av hjälpmedel utöver kursplanen inte skiljer sig signifikant om man har gått introduktionsutbildningen eller inte. Teoribok % Kursplanen Datorbaserat läromedel som du använt hemma *** Datorbaserat läromedel som du använt på trafikskola * Annat material Figur 2 Hjälpmedel som körkortstagarna använde då de läste in körkortsteorin. Jämförelse mellan mätåren. (Fråga 9) ***=signifikant till en nivå av.001; *= signifikant till en nivå av.05. VTI rapport

22 % Teoribok Kursplanen * ** Ej introutbildning 2007 Introutbildning 2007 Ej introutbildning 2008 Introutbildning 2008 Datorbaserat läromedel som du använt hemma Datorbaserat läromedel som du använt på trafikskola Annat material Figur 3 Hjälpmedel som körkortstagarna använde då de läste in körkortsteorin. Jämförelse mellan introduktionsutbildning/ej introduktionsutbildning. (Fråga 9) **=signifikant till en nivå av.01; *= signifikant till en nivå av.05. Antal lektioner, inläsning samt prov för godkännande Figur 4 visar att körkortstagarna tog signifikant fler teorilektioner på trafikskola 2007 relativt 2005 (p.01). Cirka 37 % respektive år uppgav att de inte tog några lektioner alls på trafikskola. I genomsnitt varade en teorilektion ca 70 minuter samtliga år. Körkortstagarna 2005 ägnade i genomsnitt 22 timmar åt att på egen hand läsa in körkortsteorin. År 2007 och 2008 var motsvarande siffra 23 timmar. Skillnaden mellan åren är inte signifikant. De som gick introduktionsutbildningen 2007 tog signifikant fler teorilektioner på trafikskola än de som inte genomgick den utbildningen (figur 4). Förhållandet var det motsatta bland körkortstagarna år De som genomgick introduktionsutbildningen 2008 ägnade signifikant mindre tid (21 timmar) till att läsa teoridelen på egen hand jämfört med de 25 timmar bland dem som inte gick introduktionsutbildningen (.05). Inga skillnader förekommer bland motsvarande grupper 2007 gällande denna fråga. 18 VTI rapport 659

23 ** Ej introutbildning 2007 Introduktionsutbildning Introutbildning Ej introutbildning 2008 Introduktionsutbildning Introutbildning 2008 *** ** Figur 4 Antal teorilektioner på trafikskola uppdelat på mättillfällen och genomförande av introduktionsutbildning/ej introduktionsutbildning. (Fråga 10) ***=signifikant till en nivå av.001; **= signifikant till en nivå av.01 Ingen signifikant skillnad förelåg mellan mätningarna då det gällde när under övningsperioden man som mest ägnade sig åt teoridelen, se figur 5. Mest tid ägnades teoridelen under övningsperiodens slutfas. De som genomgick introduktionsutbildningen 2007 spred i större utsträckning ut teoriläsningen under hela övningsperioden jämfört med dem som inte genomgick den utbildningen (p.001). De som genomgick introduktionsutbildningen 2008 ägnade större del åt teoriläsningen i slutet av övningsperioden jämfört med dem som inte genomgick utbildningen (p.05). I början av övningsperioden I mitten % I slutet Lika mycket under hela övningsperioden Figur 5 När under övningsperioden som körkortstagarna läste teori som mest. Jämförelse mellan åren (Fråga 12). Antalet genomgångna teoriprov för godkännande var fler per person år 2007 och 2008 relativt 2005, se figur 6 (p.05). Resultatet visar att de som genomgick introduktionsutbildningen 2007 genomgick teoriprovet fler gånger före godkännande än de som inte gick introduktionsutbildningen. Men även de som inte genomgick introduktionsutbildningen behövde fler försök än vad som gällde 2005 för godkännande. År 2008 var förhållandet det omvända. De som gick introduktionsutbildningen 2008 genomgick signifikant färre försök jämfört med dem som inte genomgick introduktionsutbildningen men även färre försök än körkortstagarna år 2005 och VTI rapport

24 0,0 0,2 0,4 0,6 0,8 1,0 1,2 1,4 1,6 1,8 2, Ej introutbildning 2007 Introutbildning 2007 *** Ej introutbildning 2008 Introutbildning 2008 *** Figur 6 Antal gånger teoriprovet skrevs innan godkännande. Fördelat på mättillfällen samt introduktionsutbildning/ej introduktionsutbildning. (Fråga 13) ***=signifikant till en nivå av <=.001. Figur 7 visar att inga signifikanta skillnader förekom mellan åren gällande antalet uppkörningar innan godkännande. Inga signifikanta skillnader förelåg heller mellan dem som hade gått och inte hade gått introduktionsutbildningen Ej introutbildning 2007 Introutbildning 2007 Ej introutbildning 2008 Introutbildning ,0 0,2 0,4 0,6 0,8 1,0 1,2 1,4 1,6 1,8 2,0 Figur 7 Antal gånger det praktiska körprovet gjordes innan godkännande. Fördelat på mättillfällen samt introduktionsutbildning/ej introduktionsutbildning.(fråga 14). År 2005 anmälde sig 24 % till körprovet som privatist jämfört med 29 % år 2007 och 31 % år 2008 (p.001). Av dem som gick introduktionsutbildningen 2007 anmälde sig 23 % till körprovet som privatist jämfört med 30 % av dem som inte gick introduktionsutbildningen. Skillnaden är inte signifikant. Av dem som gick introduktionsutbildningen 2008 anmälde sig 20 % som privatister. Av dem som inte gick introduktionsutbildningen samma år anmälde sig 10 % som privatister. Skillnaden är inte heller här signifikant. Sammanfattningsvis började de flesta att övningsköra vid 16 års ålder. Kvinnorna var något äldre än männen när de började. De vanligaste hjälpmedlen för inläsning av teorin var teoribok samt datorbaserat hjälpmedel hemma. Det sistnämnda ökade också med åren. Antalet teorilektioner på trafikskola var som högst bland 2007-års körkortstagare, framför allt bland dem med genomgången introduktionsutbildning. Samtidigt skrev denna grupp flest teoriprov innan godkännande. 20 VTI rapport 659

25 3.5 Privat övningskörning Följande kapitel beskriver den privata övningskörningens struktur, innehåll och omfattning uppdelat på år för genomförd mätning samt bland dem med genomgången introduktionsutbildning och inte. Signifikanta skillnader fanns mellan de tre mättillfällena gällande hur många av körkortstagarna som körde privat. År 2005 övningskörde 95 % av körkortstagarna privat, 2007 var andelen 90 %. Motsvarande siffra för 2008 år körkortstagare var 92 %. Bland dem som gick introduktionsutbildningen 2007 var andelen som övningskörde privat 94 %, 2008 var andelen 98 %. Ett privat övningspass tog i genomsnitt cirka 48 minuter år 2005 mot cirka 51 minuter 2007 och 50 minuter år Skillnaderna är inte signifikanta. För de som genomgick introduktionsutbildningen varade det privata övningspasset i genomsnitt 56 minuter år 2007 och 50 minuter år I snitt genomfördes signifikant fler privata övningskörningspass 2008 (84 pass) jämfört med 56 pass år År 2007 genomfördes 66 pass men det är ingen signifikant skillnad mot övriga år. Den bil som oftast användes vid den privata övningskörningen hade en medelålder på 8 år vid samtliga tre mättillfällen. Det skedde en signifikant ökning 2007 av den privata övningskörning som företogs under övningskörningsperiodens slutfas, se figur 8. Det resultatet gällde dock inte för de körkortstagare som genomgick introduktionsutbildningen 2007 där övningskörningen i stället ökade signifikant under den inledande fasen, se figur 9. Av körkortstagarna som genomgick introduktionsutbildningen 2008 uppgav signifikant fler att de övade lika mycket under hela perioden % I början av övningsperioden I mitten I slutet Lika mycket under hela övningsperioden Figur 8 När under övningsperioden som körkortstagaren och den privata handledaren övningskörde som mest. Uppdelat på mättillfällen. (Fråga 22). VTI rapport

26 % I början av övningsperioden I mitten Ej introutbildning 2007 Introutbildning 2007 Introutbildning 2008 Ej introutbildning 2008 I slutet Lika mycket under hela övningsperioden Figur 9 När under övningsperioden som körkortstagaren och den privata handledaren övningskörde som mest. Introduktionsutbildning jämfört med ej introduktionsutbildning 2007 och 2008 (Fråga 22). Frågor om handledaren och stöd från trafikskola Körkortstagaren övningskörde privat med igenomsnitt 2,0 olika privata handledare år 2005 jämfört med 1,9 privata handledare år 2007 och 1,7 privata handledare år Skillnaderna är signifikanta. Föräldrarnas funktion som privat handledare minskade i omfattning 2007 och 2008 relativt Se figur % Mamma Pappa *** *** Syskon ** Annan släkting/bekant *** Figur 10 Vem som körkortstagaren oftast övningskörde med privat, fördelat på mättillfällen. (Fråga 24) ***= signifikant till en nivå av<=.001;**= signifikant till en nivå av <=.01. Av dem som genomgick introduktionsutbildningen 2007 hade 32 % sin mamma som handledare och 58 % sin pappa som handledare vilket kan jämföras med 73 % respektive 82 % som var motsvarande andelar år Motsvarande siffror för de som genomgick introduktionsutbildningen 2008 var 60 % och 74 %. De som genomgick introduktionsutbildningen 2007 utnyttjade i större utsträckning en annan person än förälder eller syskon som handledare (p 001). Cirka 60 % av körkortstagarna samtliga år uppgav att den privata handledaren oftast var en man. De som hade gått introduktionsutbildningen 2007 hade oftare en man som privat handledare jämfört med dem som inte hade gått den utbildningen (p.01). Cirka 90 % av de körkortstagare som övningskörde privat tyckte att samarbetet med handledaren fungerade mycket eller ganska bra. Cirka hälften tyckte att samarbetet fungerade mycket bra. Förhållandet var tämligen stabilt vid de tre mättillfällena. Av 22 VTI rapport 659

27 dem som gick introduktionsutbildningen 2008 angav signifikant fler att samarbetet fungerade mycket eller ganska bra jämfört med dem som inte gick utbildningen. År 2007 förekom inga signifikanta skillnader gällande samma fråga oavsett om man gått introduktionsutbildningen eller inte. Mer än hälften, 55 %, av de körkortstagare som övade privat angav vid mättillfället 2005 att man inte hade fått något råd/stöd från någon trafikskola om hur man bäst skulle bedriva den privata övningskörningen. Den andelen var signifikant mindre vid mättillfället 2007 och ändå mindre vid mättillfället Andelen som tyckte att man fick mycket eller ganska mycket stöd ökade signifikant mellan 2005 och Andelen ökade från 10 % till 13 %. Ytterligare en signifikant ökning skedde mellan 2007 och 2008, från 13 % till 18 %. Ökningen kan härledas till de körkortstagare som genomgick introduktionsutbildningen 2007 och Anknytning till körkortsteorin samt övningspass i samband med annat ärende Som framgår av figur 11 anknöt den privata handledaren till körkortsteorin ca 4 gånger av 10 enligt samtliga tre mättillfällen. Övningskörningen skedde i samband med ett annat ärende fler gånger 2005 och 2008 än År 2007 och 2008 genomförde körkortstagarna fler planerade övningspass än Andelen planerade övningspass, där syftet enbart var att öva bilkörning, var signifikant större vid mättillfället 2007 jämfört med Fråga Fr 29. Hur många gånger av 10 privata övningspass anköt din privata handledare till körkortsteorin? Fråga 31. Fråga 32. ** * Fr 31. Hur många gånger av 10 privata övningspass skedde övningskörningen i samband med ett annat ärende/resa? Fr 32. Hur många gånger av 10 privata övningspass genomförde du dina övningspass som planerade övningspass, dvs. övningspass där du och din privata handledare åkte iväg enbart för att öva? Figur 11 Fråga 29, 31 och 32 uppdelat på mättillfällen. **= signifikant till en nivå av.01; *= signifikant till en nivå av.05. Privata handledare med genomgången introduktionsutbildning 2007 anknöt oftare till körkortsteorin vid den privata övningskörningen jämfört med handledare utan sådan utbildning (p.05). Förhållandet var detsamma år 2008, men detta år var skillnaden inte signifikant. Färre övningskörningar i samband med något annat ärende eller annan resa skedde i de fall den privata handledaren genomgått introduktionsutbildningen 2007 (p.001). Ingen signifikant skillnad förelåg i det avseendet år VTI rapport

28 Inga signifikanta skillnader förelåg mellan de som hade gått introduktionsutbildningen och de som inte hade gått densamma gällande andelen planerade övningspass. Potentiellt störande faktorer Potentiellt störande och trafiksäkerhetspåverkande faktorer som påslagen stereo, mobiltelefonpratande elever och passagerare i bilen förekom andelsmässigt mer under det privata övningspasset 2008 jämfört 2007, se figur 12 och 13. Förekomsten av påslagen bilstereo var minst bland de körkortstagare som genomgick introduktionsutbildningen Handledare som pratade i mobiltelefonen ökade signifikant med åren. Inga signifikanta skillnader förelåg gällande några faktorer mellan de som gick introduktionsutbildningen 2008 och de som inte hade gått den utbildningen samma år. Bilstereon var på * 2008 Min handledare pratade i mobiltelefon ** Jag talade i mobiltelefon ** Det var fler personer än jag och min handledare i bilen Figur 12 Antal av 10 privata övningspass där potentiellt störande faktorer förekom. Uppdelat på mättillfällen. (Fråga 30) **= signifikant till en nivå av.01; *= signifikant till en nivå av.05. Bilstereon var på Min handledare pratade i mobiltelefon * Ej introutbildning 2007 Introutbildning 2007 Ej introutbildning 2008 Introutbildning 2008 Jag talade i mobiltelefon Det var fler personer än jag och min handledare i bilen * Figur 13 Antal av 10 privata övningspass där potentiellt störande faktorer förekom. Uppdelat på introduktionsutbildning/ ej introduktionsutbildning. (Fråga 30) *= signifikant till en nivå av VTI rapport 659

29 Sammanfattningsvis övningskörde ca 90 % privat och det var vanligare att ha sin pappa än sin mamma som handledare. De flesta av körkortstagarna tyckte att samarbetet med handledaren fungerade mycket bra eller ganska bra. Mer än hälften hade inte fått något råd eller stöd från någon trafikskola om hur den privata övningskörningen bäst skulle bedrivas. Den privata handledaren anknöt till körkortsteorin under de praktiska övningspassen cirka fyra gånger av 10 samtliga år. Förekomsten av påslagen bilstereo samt elever och handledare som pratade i mobiltelefon ökade under Övningspass under olika förhållanden, i olika trafikmiljöer och på olika moment Figur 14 visar i vilken omfattning övningspassen genomförts under olika väder-, väglags-, ljus- och trafikförhållanden mellan de tre mättillfällena. Resultatet visar signifikanser för enskilda förhållanden på individuell nivå. År 2007 och 2008 genomfördes fler körtillfällen då det inte förekom någon trafik samt i förhållanden som mörker, vått väglag och regn. Skillnaderna är dock små sett till medelantal övningstillfällen. Endast ett förhållande skiljde sig åt mellan dem som genomgick respektive inte genomgick introduktionsutbildningen. De som gick introduktionsutbildningen 2007 hade färre övningstillfällen i uppehållsväder jämfört med dem som inte gick den utbildningen samma år (p.05) Ingen trafik Lite trafik *** Mycket trafik Mörker Dagsljus *** ** Torrt väglag ** Vått väglag Halt väglag *** Uppehållsväder Regn *** Snö Figur 14 Antal av 10 övningspass under olika förhållanden fördelat på mättillfällen. (Fråga 33) ***=signifikant till en nivå av.001; **= signifikant till en nivå av.01. Figur 15 visar i vilken omfattning övningspassen genomförts i olika trafikmiljöer mellan de tre mättillfällena. Resultatet visar signifikanser för enskilda miljöer på individuell nivå. Endast övningskörning på motortrafikled framstår som signifikant där antalet övningspass minskade under år Landsvägskörning genomfördes i mindre utsträckning bland dem som genomgick introduktionsutbildningen 2007 jämfört med VTI rapport

Kursplan. AB1029 Introduktion till Professionell kommunikation - mer än bara samtal. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1

Kursplan. AB1029 Introduktion till Professionell kommunikation - mer än bara samtal. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1 Kursplan AB1029 Introduktion till Professionell kommunikation - mer än bara samtal 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1 Introduction to Professional Communication - more than just conversation 7.5 Higher Education

Läs mer

SAMMANFATTNING Undervisningsplan för Introduktionskursen Behörighet B UNDERVISNINGSPLAN. Jessica Mazuran Utbildningsledare. My Driving Academy

SAMMANFATTNING Undervisningsplan för Introduktionskursen Behörighet B UNDERVISNINGSPLAN. Jessica Mazuran Utbildningsledare. My Driving Academy UNDERVISNINGSPLAN SAMMANFATTNING Undervisningsplan för Introduktionskursen Behörighet B Jessica Mazuran Utbildningsledare My Driving Academy ~ 1 ~ Innehåll Innehåll... 1 Introduktionsutbildning behörighet

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

En utvärdering av den utökade riskutbildningen för B-körkort

En utvärdering av den utökade riskutbildningen för B-körkort VTI rapport 695 Utgivningsår 2010 1:a rev. utgåvan maj 2011 www.vti.se/publikationer En utvärdering av den utökade riskutbildningen för B-körkort Delstudie 4 Sonja Forward Henriette Wallén Warner Jessica

Läs mer

Transportstyrelsens föreskrifter om introduktionsutbildning för privat övningskörning,

Transportstyrelsens föreskrifter om introduktionsutbildning för privat övningskörning, Transportstyrelsens föreskrifter om introduktionsutbildning för privat övningskörning, behörighet B; beslutade den 26 augusti 2010. Transportstyrelsen föreskriver följande med stöd av 8 kap. 3 a körkortsförordningen

Läs mer

En utvärdering av den utökade riskutbildningen för B-körkort

En utvärdering av den utökade riskutbildningen för B-körkort VTI rapport 695 Utgivningsår 2010 www.vti.se/publikationer En utvärdering av den utökade riskutbildningen för B-körkort Delstudie 4 Sonja Forward Henriette Wallén Warner Jessica Berg Utgivare: Publikation:

Läs mer

Forsbergs Trafikskola

Forsbergs Trafikskola 1 (5) Undervisningsplan behörighet B För dig som ska ta ett B-körkort Här följer en kort sammanfattning av utbildningen på vår trafikskola. Först visar vi en översikt av de olika delarna. I kolumnen till

Läs mer

Övningskörningen och det praktiska körkortsprovet

Övningskörningen och det praktiska körkortsprovet VTI rapport 59 Utgivningsår 25 www.vti.se/publikationer Övningskörningen och det praktiska körkortsprovet En undersökning om 18 24-åringar Anders Nyberg Nils Petter Gregersen Utgivare: Publikation: VTI

Läs mer

Läroplan för säkerhetsutbildning

Läroplan för säkerhetsutbildning Diarienummer: Träder i kraft: ÅLR 2016/188 01.03.2016 Rättsgrund: 15 1 mom. körkortslag (2015:88) för Åland 12 landskapsförordning (2015:95) om förarutbildning Giltighetstid: Tillsvidare Läroplan för säkerhetsutbildning

Läs mer

Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie

Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Institutionen Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet 120 p Vårdvetenskap C 51-60 p Ht 2005 Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Författare: Jenny Berglund Laila Janérs Handledare:

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

PUBLIKATION 2005:111. Introduktionsutbildning vid privat övningskörning Vägledning för utbildare

PUBLIKATION 2005:111. Introduktionsutbildning vid privat övningskörning Vägledning för utbildare PUBLIKATION 2005:111 Introduktionsutbildning vid privat övningskörning Vägledning för utbildare Titel: Introduktionsutbildning vid privat övningskörning - Vägledning för utbildare Publikation: 2005:111

Läs mer

ÖVNINGSKÖRNING PRIVAT OCH PÅ TRAFIKSKOLA

ÖVNINGSKÖRNING PRIVAT OCH PÅ TRAFIKSKOLA ÖVNINGSKÖRNING PRIVAT OCH PÅ TRAFIKSKOLA En enkätstudie om körkortsutbildningens betydelse för provresultatet Anna Sundström Pm nr 190, 2004 ISSN 1100-696X ISRN UM-PED-PM--190--SE KURSPLANEN OCH FÖRARPROVEN...

Läs mer

Anders Persson Philosophy of Science (FOR001F) Response rate = 0 % Survey Results. Relative Frequencies of answers Std. Dev.

Anders Persson Philosophy of Science (FOR001F) Response rate = 0 % Survey Results. Relative Frequencies of answers Std. Dev. Anders Persson Philosophy of Science (FOR00F) Response rate = 0 % Survey Results Legend Relative Frequencies of answers Std. Dev. Mean Question text Left pole % % Right pole n=no. of responses av.=mean

Läs mer

IAK115 Kritiskt tänkande och teori inom arkitektur och design 1&2, 4 hp (H15)

IAK115 Kritiskt tänkande och teori inom arkitektur och design 1&2, 4 hp (H15) IAK5 Kritiskt tänkande och teori inom arkitektur och design &2, 4 hp (H5) Antal respondenter: 6 : Svarsfrekvens: 6,25 %. Information och inflytande / Information and influence Fick du tillräcklig information

Läs mer

Transportstyrelsens föreskrifter om kursplan, behörighet B;

Transportstyrelsens föreskrifter om kursplan, behörighet B; Transportstyrelsens föreskrifter om kursplan, behörighet B; beslutade den 16 februari 2011. Transportstyrelsen föreskriver följande med stöd av 7 och 12 förordningen (1998:978) om trafikskolor. TSFS 2011:20

Läs mer

IAK116 Perception/Färg, Ljus, Rum 1, 6 hp (VT16)

IAK116 Perception/Färg, Ljus, Rum 1, 6 hp (VT16) IAK116 Perception/Färg, Ljus, Rum 1, 6 hp (VT16) Antal respondenter: 14 : 3 Svarsfrekvens: 21,43 % 1. Information och inflytande / Information and influence Fick du tillräcklig information om kursens innehåll

Läs mer

PEC: European Science Teacher: Scientific Knowledge, Linguistic Skills and Digital Media

PEC: European Science Teacher: Scientific Knowledge, Linguistic Skills and Digital Media PEC: Fredagen den 22/9 2006, Forum För Ämnesdidaktik The aim of the meeting A presentation of the project PEC for the members of a research group Forum För Ämnesdidaktik at the University of Gävle. The

Läs mer

Transportstyrelsens föreskrifter om kursplan, behörighet BE;

Transportstyrelsens föreskrifter om kursplan, behörighet BE; Transportstyrelsens föreskrifter om kursplan, behörighet BE; beslutade den 16 februari 2011. Transportstyrelsen föreskriver följande med stöd av 7 och 12 förordningen (1998:978) om trafikskolor. TSFS 2011:21

Läs mer

Undervisningsplan Kungsbacka Övningskörning

Undervisningsplan Kungsbacka Övningskörning Undervisningsplan - Kungsbacka Övningskörning AB Sida 1 av 8 Undervisningsplan Kungsbacka Övningskörning Sammanfattning Målgrupp och affärsidé Vi vänder oss till elever som vill ha hjälp med professionell

Läs mer

EVALUATION OF ADVANCED BIOSTATISTICS COURSE, part I

EVALUATION OF ADVANCED BIOSTATISTICS COURSE, part I UMEÅ UNIVERSITY Faculty of Medicine Spring 2012 EVALUATION OF ADVANCED BIOSTATISTICS COURSE, part I 1) Name of the course: Logistic regression 2) What is your postgraduate subject? Tidig reumatoid artrit

Läs mer

Why WE care? Anders Lundberg Fire Protection Engineer The Unit for Fire Protection & Flammables Swedish Civil Contingencies Agency

Why WE care? Anders Lundberg Fire Protection Engineer The Unit for Fire Protection & Flammables Swedish Civil Contingencies Agency Why WE care? Anders Lundberg Fire Protection Engineer The Unit for Fire Protection & Flammables Swedish Civil Contingencies Agency Assignment Assignment from the Ministry of Defence MSB shall, in collaboration

Läs mer

SWESIAQ Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate

SWESIAQ Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate Aneta Wierzbicka Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate Independent and non-profit Swedish

Läs mer

Kursplan. JP1040 Japanska III: Språkfärdighet. 15 högskolepoäng, Grundnivå 1. Japanese III: Language Proficiency

Kursplan. JP1040 Japanska III: Språkfärdighet. 15 högskolepoäng, Grundnivå 1. Japanese III: Language Proficiency Kursplan JP1040 Japanska III: Språkfärdighet 15 högskolepoäng, Grundnivå 1 Japanese III: Language Proficiency 15 Higher Education Credits *), First Cycle Level 1 Mål Efter avslutad kurs ska de studerande

Läs mer

Cancersmärta ett folkhälsoproblem?

Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Åsa Assmundson Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap Master of Public Health MPH 2005:31 Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap

Läs mer

Contact by

Contact by SSA111 - Swedish as a Second Language, 1-5 points file:////vxufs1/group/adm/utb_kat/exam.../svenska som andraspråk/ec_ssa111.html Code: SSA111 Date: June Name: Swedish as a Second Language, 1-5 points

Läs mer

Vägverkets författningssamling

Vägverkets författningssamling Vägverkets författningssamling Vägverkets föreskrifter om kursplan, behörighet B; VVFS 2007:227 Utkom från trycket den 29 juni 2007 beslutade den 11 juni 2007. Vägverket föreskriver 1 med stöd av 7 och

Läs mer

GDE matrisen et hierarkisk perspektiv på føreropplæring Konkretisering og operasjonalisering. Hans Yngve Berg, Vägverket, Sverige

GDE matrisen et hierarkisk perspektiv på føreropplæring Konkretisering og operasjonalisering. Hans Yngve Berg, Vägverket, Sverige Ny føreropplæring ny retning eller gammelt arvegods i ny innpakning? GDE matrisen et hierarkisk perspektiv på føreropplæring Konkretisering og operasjonalisering Hans Yngve Berg, Vägverket, Sverige Forum

Läs mer

Make a speech. How to make the perfect speech. söndag 6 oktober 13

Make a speech. How to make the perfect speech. söndag 6 oktober 13 Make a speech How to make the perfect speech FOPPA FOPPA Finding FOPPA Finding Organizing FOPPA Finding Organizing Phrasing FOPPA Finding Organizing Phrasing Preparing FOPPA Finding Organizing Phrasing

Läs mer

Enkätundersökning om mopedåkning bland elever i årskurs 9. Våren 2015. Innehållsförteckning

Enkätundersökning om mopedåkning bland elever i årskurs 9. Våren 2015. Innehållsförteckning Enkätundersökning om mopedåkning bland elever i årskurs 9 Våren 2015 Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 2 2. Syfte... 2 3. Metod... 2 4. Resultat... 3 5. Jämförelse mellan resultaten 2009 och 2015...

Läs mer

Kursutvärderare: IT-kansliet/Christina Waller. General opinions: 1. What is your general feeling about the course? Antal svar: 17 Medelvärde: 2.

Kursutvärderare: IT-kansliet/Christina Waller. General opinions: 1. What is your general feeling about the course? Antal svar: 17 Medelvärde: 2. Kursvärdering - sammanställning Kurs: 2AD510 Objektorienterad programmering, 5p Antal reg: 75 Program: 2AD512 Objektorienterad programmering DV1, 4p Antal svar: 17 Period: Period 2 H04 Svarsfrekvens: 22%

Läs mer

Provtagares uppfattning om förarprovet

Provtagares uppfattning om förarprovet Provtagares uppfattning om förarprovet Enkätundersökning före och efter införandet av sammanhållet förarprov Susanne Alger Anna Sundström BVM No 45, 2011 ISSN 1652-7313 Abstract On the 1st of September

Läs mer

Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län. 24 oktober 2007 Eva Arvidsson

Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län. 24 oktober 2007 Eva Arvidsson Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län 24 oktober 2007 Eva Arvidsson Bakgrund Sammanhållen primärvård 2005 Nytt ekonomiskt system Olika tradition och förutsättningar Olika pågående projekt Get the

Läs mer

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR Kontrollera vilka kurser du vill söka under utbytet. Fyll i Basis for nomination for exchange studies i samråd med din lärare. För att läraren ska kunna göra en korrekt

Läs mer

Högstadieelevers uppfattning och kunskap om sexualundervisningen. Sofia Johansson

Högstadieelevers uppfattning och kunskap om sexualundervisningen. Sofia Johansson Högstadieelevers uppfattning och kunskap om sexualundervisningen Sofia Johansson Utvecklingsarbete för barnmorske (YH)-examen Utbildningsprogrammet för vård Vasa, 2014 UTVECKLINGSARBETE I BARNMORSKEKUNSKAP

Läs mer

Förändringar inom den svenska förarutbildningen Delstudie 3

Förändringar inom den svenska förarutbildningen Delstudie 3 VTI rapport 665 Utgivningsår 2009 www.vti.se/publikationer Förändringar inom den svenska förarutbildningen Delstudie 3 Processutvärdering av Kursplan B Jonna Nyberg Per Henriksson Utgivare: Publikation:

Läs mer

Om de oskyddade fick bestämma.. då skulle jag.

Om de oskyddade fick bestämma.. då skulle jag. Om de oskyddade fick bestämma.. då skulle jag. Christer Hydén, Professor emeritus Lunds Universitet Nordiskt Trafiksäkerhetsforum Bergen,16 maj 2013 prioriterra följande Säkerhet Trygghet i allmänhet Trygghet

Läs mer

Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1

Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1 Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1 Sammanfattning 13% av UF-deltagarna har startat eget efter utbildningen. 19% av respondenterna över 28 år har företagarerfarenhet. Andelen med företagarerfarenhet

Läs mer

Läroplan för handledarutbildning

Läroplan för handledarutbildning Diarienummer: Träder i kraft: ÅLR 2016/187 01.03.2016 Rättsgrund: 7 landskapsförordning (2015:95) om förarutbildning Giltighetstid: Tillsvidare Läroplan för handledarutbildning Innehållsförteckning 1 Inledning...

Läs mer

Kursplan Bil. Inledning (kvalitetsbeskrivning)

Kursplan Bil. Inledning (kvalitetsbeskrivning) Transportstyrelsen Sörens Trafikskola Tillsynsmyndigheten Datum 2014-07-23 Kursplan Bil Inledning (kvalitetsbeskrivning) Det är viktigt att eleven kan reglerna i trafiken och även kan samverka med andra

Läs mer

Unga bilförare i ett hierarkiskt perspektiv

Unga bilförare i ett hierarkiskt perspektiv Unga bilförare i ett hierarkiskt perspektiv Via Nordica 2008 M. Peräaho Åbo universitet, Finland Denna presentation strävar till att - ge en kort översikt över olycksbilden för unga förare, samt - relatera

Läs mer

ASSESSMENT AND REMEDIATION FOR CHILDREN WITH SPECIAL EDUCATIONAL NEEDS:

ASSESSMENT AND REMEDIATION FOR CHILDREN WITH SPECIAL EDUCATIONAL NEEDS: ASSESSMENT AND REMEDIATION FOR CHILDREN WITH SPECIAL EDUCATIONAL NEEDS: THE ROLE OF WORKING MEMORY, COMPLEX EXECUTIVE FUNCTION AND METACOGNITIVE STRATEGY TRAINING Avdelningen för psykologi Mittuniversitetet

Läs mer

Accelererad provning i

Accelererad provning i Accelererad provning i simulator Är det möjligt? Magnus Hjälmdahl, VTI Institute Excellence Centre at VTI Common platform for increased and long-term co-operation, competence building and knowledge transfer

Läs mer

BOENDEFORMENS BETYDELSE FÖR ASYLSÖKANDES INTEGRATION Lina Sandström

BOENDEFORMENS BETYDELSE FÖR ASYLSÖKANDES INTEGRATION Lina Sandström BOENDEFORMENS BETYDELSE FÖR ASYLSÖKANDES INTEGRATION Lina Sandström Frågeställningar Kan asylprocessen förstås som en integrationsprocess? Hur fungerar i sådana fall denna process? Skiljer sig asylprocessen

Läs mer

NY KURSPLAN OCH NYA FORMER FÖR EXAMINATION. Jämförelse av förarprovet för körkort B före och efter förändringen

NY KURSPLAN OCH NYA FORMER FÖR EXAMINATION. Jämförelse av förarprovet för körkort B före och efter förändringen NY KURSPLAN OCH NYA FORMER FÖR EXAMINATION Jämförelse av förarprovet för körkort B före och efter förändringen Marie Wiberg BVM nr 28, 2007 ISSN 1652-7313 NEW CURRICULUM AND NEW FORMS OF EXAMINATION A

Läs mer

Körkort öppnar för jobb och ett annat liv

Körkort öppnar för jobb och ett annat liv Körkort öppnar för jobb och ett annat liv En enkätundersökning som visar på de möjligheter och utmaningar som personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar upplever som bilförare. 2014-05-06 Denna

Läs mer

PORTSECURITY IN SÖLVESBORG

PORTSECURITY IN SÖLVESBORG PORTSECURITY IN SÖLVESBORG Kontaktlista i skyddsfrågor / List of contacts in security matters Skyddschef/PFSO Tord Berg Phone: +46 456 422 44. Mobile: +46 705 82 32 11 Fax: +46 456 104 37. E-mail: tord.berg@sbgport.com

Läs mer

Exportmentorserbjudandet!

Exportmentorserbjudandet! Exportmentor - din personliga Mentor i utlandet Handelskamrarnas erbjudande till små och medelstora företag som vill utöka sin export Exportmentorserbjudandet! Du som företagare som redan har erfarenhet

Läs mer

Yrkeshögskoleutbildning med nationell kursplan Trafiklärare. Plan över yrkeshögskolepoäng för utbildning till trafiklärare

Yrkeshögskoleutbildning med nationell kursplan Trafiklärare. Plan över yrkeshögskolepoäng för utbildning till trafiklärare Yrkeshögskoleutbildning med nationell kursplan Trafiklärare Plan över yrkeshögskolepoäng för utbildning till trafiklärare Kunskapsområde Trafiklärare Kurs Yrkeshögskolepoäng Arbetsmiljö och ansvar 12 Fordonssäkerhet

Läs mer

Privat övningskörning

Privat övningskörning VTI rapport 481 2002 Privat övningskörning En undersökning om hur den utnyttjas och om dess för- och nackdelar för trafiksäkerheten Nils Petter Gregersen Anders Nyberg VTI rapport 481 2002 Privat övningskörning

Läs mer

Forest regeneration in Sweden

Forest regeneration in Sweden Forest regeneration in Sweden Historic developement Methods Pine regeneration in Southern Sweden Storm damage Forest legislation and regeneration survey Survey: Is performed 5(7) years after final cutting.

Läs mer

State Examinations Commission

State Examinations Commission State Examinations Commission Marking schemes published by the State Examinations Commission are not intended to be standalone documents. They are an essential resource for examiners who receive training

Läs mer

The reception Unit Adjunkten - for newly arrived pupils

The reception Unit Adjunkten - for newly arrived pupils The reception Unit Adjunkten - for newly arrived pupils Shortly on our work Number of received pupils: - 300 for school year 2014-2015 - 600 for school year 2015-2016 - 220 pupils aug-dec 2016 - ca. 45

Läs mer

Skolverkets rapport nr 168 Högskoleverkets rapportserie 1999:7 R

Skolverkets rapport nr 168 Högskoleverkets rapportserie 1999:7 R Rapport nummer 168 Högskoleverkets rapportserie 1999:7 R Skolverkets rapport nr 168 Högskoleverkets rapportserie 1999:7 R Sammanfattning: Rapporten redovisar en kartläggning av avnämarna av gymnasieskolan

Läs mer

Kunskapslyftet. Berndt Ericsson. Esbo Utbildning, arbetsliv och välfärd 2007-10-16 17. Ministry of Education and Research. Sweden

Kunskapslyftet. Berndt Ericsson. Esbo Utbildning, arbetsliv och välfärd 2007-10-16 17. Ministry of Education and Research. Sweden Kunskapslyftet Berndt Ericsson Sweden 2007-10-16 17 Esbo Utbildning, arbetsliv och välfärd 1997-2002 Four important perspectives or aims Develop adult education Renew labour market policy Promote economic

Läs mer

http://marvel.com/games/play/31/create_your_own_superhero http://www.heromachine.com/

http://marvel.com/games/play/31/create_your_own_superhero http://www.heromachine.com/ Name: Year 9 w. 4-7 The leading comic book publisher, Marvel Comics, is starting a new comic, which it hopes will become as popular as its classics Spiderman, Superman and The Incredible Hulk. Your job

Läs mer

Module 6: Integrals and applications

Module 6: Integrals and applications Department of Mathematics SF65 Calculus Year 5/6 Module 6: Integrals and applications Sections 6. and 6.5 and Chapter 7 in Calculus by Adams and Essex. Three lectures, two tutorials and one seminar. Important

Läs mer

Utvärdering av en ny obligatorisk riskutbildning för motorcyklister

Utvärdering av en ny obligatorisk riskutbildning för motorcyklister VTI rapport 720 Utgivningsår 2011 www.vti.se/publikationer Utvärdering av en ny obligatorisk riskutbildning för motorcyklister Sonja Forward Per Henriksson Jonna Nyberg Jessica Berg Utgivare: Publikation:

Läs mer

En bild säger mer än tusen ord?

En bild säger mer än tusen ord? Faculteit Letteren en Wijsbegeerte Academiejaar 2009-2010 En bild säger mer än tusen ord? En studie om dialogen mellan illustrationer och text i Tiina Nunnallys engelska översättning av Pippi Långstrump

Läs mer

DVA336 (Parallella system, H15, Västerås, 24053)

DVA336 (Parallella system, H15, Västerås, 24053) DVA336 (Parallella system, H15, Västerås, 24053) Respondents: 28 Answer Count: 9 Answer Frequency: 32,14 % Teaching methods The teaching methods in the course, that is their practical implementation and

Läs mer

ANSÖKAN OM INRÄTTANDE AV EXTERNT FINANSIERAT DOKTORANDPROJEKT ANNAN ARBETSGIVARE ÄN GÖTEBORGS UNIVERSITET

ANSÖKAN OM INRÄTTANDE AV EXTERNT FINANSIERAT DOKTORANDPROJEKT ANNAN ARBETSGIVARE ÄN GÖTEBORGS UNIVERSITET ANSÖKAN OM INRÄTTANDE AV EXTERNT FINANSIERAT DOKTORANDPROJEKT ANNAN ARBETSGIVARE ÄN GÖTEBORGS UNIVERSITET APPLICATION FOR STARTING AN EXTERNALLY FINANCED DOCTORAL PROJECT EXTERNAL EMPLOYER Titel på doktorandprojektet

Läs mer

Transportstyrelsens föreskrifter om kursplan, traktorkort;

Transportstyrelsens föreskrifter om kursplan, traktorkort; Transportstyrelsens föreskrifter om kursplan, traktorkort; beslutade den 16 februari 2011. Transportstyrelsen föreskriver följande med stöd av 7 och 12 förordningen (1998:978) om trafikskolor. TSFS 2011:26

Läs mer

Inrättad: 2012-09-05 Giltig fr.o.m.: Vårterminen 2013 Beslutad av: Ledningsgruppen för Trafiklärarutbildningen, Örebro Senast ändrad:2012-08-22

Inrättad: 2012-09-05 Giltig fr.o.m.: Vårterminen 2013 Beslutad av: Ledningsgruppen för Trafiklärarutbildningen, Örebro Senast ändrad:2012-08-22 Giltig fr.o.m.: Vårterminen 2013 Beslutad av: Ledningsgruppen för Trafiklärarutbildningen, Örebro Senast ändrad:2012-08-22 Yrkeshögskoleutbildning Trafiklärare Plan över yrkeshögskolepoäng för utbildning

Läs mer

1. How many hours per week have you on average spent on the course, including scheduled time?

1. How many hours per week have you on average spent on the course, including scheduled time? Agricultural History summer course LB0083, 50041.1415 10 Hp Pace of study = 50% Education cycle = Basic Course leader = Karin Hallgren Evaluation report Evaluation period: 2015-08-06-2015-08-30 Answers

Läs mer

MÅLSTYRNING OCH LÄRANDE: En problematisering av målstyrda graderade betyg

MÅLSTYRNING OCH LÄRANDE: En problematisering av målstyrda graderade betyg MÅLSTYRNING OCH LÄRANDE: En problematisering av målstyrda graderade betyg Max Scheja Institutionen för pedagogik och didaktik Stockholms universitet E-post: max.scheja@edu.su.se Forskning om förståelse

Läs mer

Signatursida följer/signature page follows

Signatursida följer/signature page follows Styrelsens i Flexenclosure AB (publ) redogörelse enligt 13 kap. 6 och 14 kap. 8 aktiebolagslagen över förslaget till beslut om ökning av aktiekapitalet genom emission av aktier och emission av teckningsoptioner

Läs mer

https://kursvardering.liu.se/kurt?choice=page_summary&evaluation_id=95979

https://kursvardering.liu.se/kurt?choice=page_summary&evaluation_id=95979 Page of 7 Startsida Mallar Kursvärderingar Ingång för filfak Sammanställningar Manualer Manual för filfak Logga ut thoso49 Sammanställningar - 730G77/VT202 (Ort: 0580, studietakt 00%) Sammanställning -

Läs mer

PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar

PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar Svenska delen Petra Carlson Lena Fredriksson Jan Hammarström P G Andersson Christer Ljungberg

Läs mer

Date: Beginning of September - Beginning of January

Date: Beginning of September - Beginning of January SSA121 - Swedish as a Second Language, 1-10 points file:////vxufs1/group/adm/utb_kat/exam.../svenska som andraspråk/ec_ssa121.html Code: SSA121 Date: Beginning of September - Beginning of January Name:

Läs mer

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09 Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot Självstyrda bilar Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about when you could buy a self-driving car and what they would look like. I also mention

Läs mer

1. How many hours per week have you on average spent on the course, including scheduled time?

1. How many hours per week have you on average spent on the course, including scheduled time? Design through practice and management LK0162, 30240.1516 15 Hp Pace of study = 100% Education cycle = Advanced Course leader = Petter Åkerblom Evaluation report Evaluation period: 2016-03-18-2016-03-31

Läs mer

2009-06-05 Handbok - kursplan B

2009-06-05 Handbok - kursplan B 2009-06-05 Handbok - kursplan B Förarutbildningens uppgift Sverige är ett land där möjligheten att använda kollektivtrafik varierar. Att ha ett körkort är därför för många grunden till god livskvalitet

Läs mer

Kursplan. HI1015 Historia II med didaktisk inriktning. 30 högskolepoäng, Grundnivå 1. History II for Teacher Students

Kursplan. HI1015 Historia II med didaktisk inriktning. 30 högskolepoäng, Grundnivå 1. History II for Teacher Students Kursplan HI1015 Historia II med didaktisk inriktning 30 högskolepoäng, Grundnivå 1 History II for Teacher Students 30 Higher Education Credits *), First Cycle Level 1 Mål Målet med kursen är att den studerande

Läs mer

Session: Historieundervisning i högskolan

Session: Historieundervisning i högskolan Session: Historieundervisning i högskolan Ansvarig: David Ludvigsson, Uppsala universitet Kommentator: Henrik Ågren, Högskolan i Gävle Övriga medverkande: Lena Berggren, Umeå universitet Peter Ericsson,

Läs mer

NYANLÄNDA OCH LÄRANDE

NYANLÄNDA OCH LÄRANDE NYANLÄNDA OCH LÄRANDE En forskningsöversikt om nyanlända elever i den svenska skolan VETENSKAPSRÅDETS RAPPORTSERIE 6:2010 NYANLÄNDA OCH LÄRANDE en forskningsöversikt om nyanlända elever i den svenska

Läs mer

Learning study elevers lärande i fokus

Learning study elevers lärande i fokus Learning study elevers lärande i fokus En teoretiskt förankrad modell för systematisk utveckling av undervisning Innehåll Vad har betydelse för elevernas lärande? Vad är en Learning study? Variationsteori

Läs mer

The Municipality of Ystad

The Municipality of Ystad The Municipality of Ystad Coastal management in a local perspective TLC The Living Coast - Project seminar 26-28 nov Mona Ohlsson Project manager Climate and Environment The Municipality of Ystad Area:

Läs mer

Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II

Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II English version A. About the Program in General We will now ask some questions about your relationship to the program

Läs mer

Myndigheten för yrkeshögskolans författningssamling

Myndigheten för yrkeshögskolans författningssamling Myndigheten för yrkeshögskolans författningssamling ISSN 2000-6802 Myndigheten för yrkeshögskolans föreskrift om kursplan för trafiklärarutbildning i yrkeshögskolan; beslutad den 21 september 2010. MYHFS

Läs mer

Transportstyrelsens föreskrifter om riskutbildning för behörighet B;

Transportstyrelsens föreskrifter om riskutbildning för behörighet B; Transportstyrelsens föreskrifter om riskutbildning för behörighet B; beslutade den X xxxx 2012. Transportstyrelsen föreskriver följande med stöd av 8 kap. 3 b körkortsförordningen (1998:980). TSFS 2012:XXX

Läs mer

Understanding Innovation as an Approach to Increasing Customer Value in the Context of the Public Sector

Understanding Innovation as an Approach to Increasing Customer Value in the Context of the Public Sector Thesis for the degree of Licentiate of Philosophy, Östersund 2014 Understanding Innovation as an Approach to Increasing Customer Value in the Context of the Public Sector Klas Palm Supervisors: Håkan Wiklund

Läs mer

FORSKNINGSKOMMUNIKATION OCH PUBLICERINGS- MÖNSTER INOM UTBILDNINGSVETENSKAP

FORSKNINGSKOMMUNIKATION OCH PUBLICERINGS- MÖNSTER INOM UTBILDNINGSVETENSKAP FORSKNINGSKOMMUNIKATION OCH PUBLICERINGS- MÖNSTER INOM UTBILDNINGSVETENSKAP En studie av svensk utbildningsvetenskaplig forskning vid tre lärosäten VETENSKAPSRÅDETS RAPPORTSERIE 10:2010 Forskningskommunikation

Läs mer

ECPRD Request no. 2959 RELOCATION OF GOVERNMENTAL WORKPLACES

ECPRD Request no. 2959 RELOCATION OF GOVERNMENTAL WORKPLACES Udvalget for Landdistrikter og Øer 2015-16 ULØ Alm.del Bilag 32 Offentligt 27 October 2015 Our ref. 2015:1764 ECPRD Request no. 2959 RELOCATION OF GOVERNMENTAL WORKPLACES 1. How many governmental jobs

Läs mer

Användning av Erasmus+ deltagarrapporter för uppföljning

Användning av Erasmus+ deltagarrapporter för uppföljning Användning av Erasmus+ deltagarrapporter för uppföljning Internationaliseringsdagarna 2016 2016-11-02 Anders Clarhäll Participant Report Form Identification of the Participant and General Information (Motivation)

Läs mer

Questionnaire for visa applicants Appendix A

Questionnaire for visa applicants Appendix A Questionnaire for visa applicants Appendix A Business Conference visit 1 Personal particulars Surname Date of birth (yr, mth, day) Given names (in full) 2 Your stay in Sweden A. Who took the initiative

Läs mer

KOL med primärvårdsperspektiv ERS 2014. Björn Ställberg Gagnef vårdcentral

KOL med primärvårdsperspektiv ERS 2014. Björn Ställberg Gagnef vårdcentral KOL med primärvårdsperspektiv ERS 2014 Björn Ställberg Gagnef vårdcentral Nationella programrådet Astma och KOL Identifierade insatsområden Nationella programrådet Astma och KOLinsatsområden för KOL Diagnostik,

Läs mer

Mönster. Ulf Cederling Växjö University Ulf.Cederling@msi.vxu.se http://www.msi.vxu.se/~ulfce. Slide 1

Mönster. Ulf Cederling Växjö University Ulf.Cederling@msi.vxu.se http://www.msi.vxu.se/~ulfce. Slide 1 Mönster Ulf Cederling Växjö University UlfCederling@msivxuse http://wwwmsivxuse/~ulfce Slide 1 Beskrivningsmall Beskrivningsmallen är inspirerad av den som användes på AG Communication Systems (AGCS) Linda

Läs mer

Arbetsplatsträff 8 mars 2011

Arbetsplatsträff 8 mars 2011 Arbetsplatsträff 8 mars 2011 1. Vetenskapsrådets utvärdering. 2. Rapport från rekryteringsgruppen för matematisk statistik. 3. Pågående rekryteringar. 4. Procentsatser för stödverksamhet. 5. Ny studierektor

Läs mer

Swedish framework for qualification www.seqf.se

Swedish framework for qualification www.seqf.se Swedish framework for qualification www.seqf.se Swedish engineering companies Qualification project leader Proposal - a model to include the qualifications outside of the public education system to the

Läs mer

Campuskurs Distanskurs Annan. Examinator Remigijus Gustas

Campuskurs Distanskurs Annan. Examinator Remigijus Gustas Dnr HS 2013/180 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Sammanställning av kursvärdering (blanketten används inte för lärarutbildningskurser) Sammanställning av vårterminens kurser ska vara underskriven,

Läs mer

MUSIK OCH SPRÅK. !Musik!och!inkludering!!fält!för!musikterapeuter!och!forskning! !!!! !!!2016?04?09! !FMS!rikskonferens!!!Karlstad!universitet!

MUSIK OCH SPRÅK. !Musik!och!inkludering!!fält!för!musikterapeuter!och!forskning! !!!! !!!2016?04?09! !FMS!rikskonferens!!!Karlstad!universitet! FMSrikskonferens Karlstaduniversitet Liber MUSIK OCH SPRÅK Ett vidgat perspektiv på barns språkutveckling och lärande ULF JEDERLUND Musikochinkludering fältförmusikterapeuterochforskning 2016?04?09 UlfJederlund

Läs mer

Individuell studieplan vid Högskolan i Halmstad Individual study plan at Halmstad University

Individuell studieplan vid Högskolan i Halmstad Individual study plan at Halmstad University Dnr: Individuell studieplan vid Högskolan i Halmstad Individual study plan at Halmstad University Allmänt General Namn Name Personnummer Civic registration no. (birth year, -month, -day,- last 4 numbers)

Läs mer

FOI MEMO. Jonas Hallberg FOI Memo 5253

FOI MEMO. Jonas Hallberg FOI Memo 5253 Projekt/Project Security culture and information technology Projektnummer/Project no Kund/Customer B34103 MSB Sidnr/Page no 1 (5) Handläggare/Our reference Datum/Date Jonas Hallberg 2015-01-21 FOI Memo

Läs mer

Svenska som additivt språk. Skolverket 20090907 Berit Lundgren FD, Umeå universitet Lilian Nygren Junkin FD, Göteborgs universitet

Svenska som additivt språk. Skolverket 20090907 Berit Lundgren FD, Umeå universitet Lilian Nygren Junkin FD, Göteborgs universitet Svenska som additivt språk Skolverket 20090907 Berit Lundgren FD, Umeå universitet Lilian Nygren Junkin FD, Göteborgs universitet 2009 09 11 1 Språket börjar över potatismoset (A.M. Körling 2008) bas utbyggnad

Läs mer

Love og regler i Sverige Richard Harlid Narkos- och Intensivvårdsläkare Aleris FysiologLab Stockholm

Love og regler i Sverige Richard Harlid Narkos- och Intensivvårdsläkare Aleris FysiologLab Stockholm Love og regler i Sverige Richard Harlid Narkos- och Intensivvårdsläkare Aleris FysiologLab Stockholm Driving in the USA Driving is the lifeblood of the United States. It fosters commerce, recreation and

Läs mer

Name: Swedish as a Second Language, 11-20 points

Name: Swedish as a Second Language, 11-20 points SSA122 - Swedish as a Second Language, 11-20 points file:////vxufs1/group/adm/utb_kat/exam.../svenska som andraspråk/ec_ssa122.html Code: SSA122 Date: End of January - Beginning of June Name: Swedish as

Läs mer

Isometries of the plane

Isometries of the plane Isometries of the plane Mikael Forsberg August 23, 2011 Abstract Här följer del av ett dokument om Tesselering som jag skrivit för en annan kurs. Denna del handlar om isometrier och innehåller bevis för

Läs mer

EXTERNAL ASSESSMENT SAMPLE TASKS SWEDISH BREAKTHROUGH LSPSWEB/0Y09

EXTERNAL ASSESSMENT SAMPLE TASKS SWEDISH BREAKTHROUGH LSPSWEB/0Y09 EXTENAL ASSESSENT SAPLE TASKS SWEDISH BEAKTHOUGH LSPSWEB/0Y09 Asset Languages External Assessment Sample Tasks Breakthrough Stage Listening and eading Swedish Contents Page Introduction 2 Listening Sample

Läs mer

Workplan Food. Spring term 2016 Year 7. Name:

Workplan Food. Spring term 2016 Year 7. Name: Workplan Food Spring term 2016 Year 7 Name: During the time we work with this workplan you will also be getting some tests in English. You cannot practice for these tests. Compulsory o Read My Canadian

Läs mer

Enkätundersökning om mopedåkning bland elever i årskurs 9 NTF RAPPORT 2016:1

Enkätundersökning om mopedåkning bland elever i årskurs 9 NTF RAPPORT 2016:1 Enkätundersökning om mopedåkning bland elever i årskurs 9 NTF RAPPORT 2016:1 Attityder bland 15-åringar till hastigheter, trimning och alkohol i kombination med framför allt mopedkörning. Innehållsförteckning

Läs mer