Utvärdering av obligatorisk introduktionsutbildning och kursplan B inom svensk körkortsutbildning Delstudie 1

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utvärdering av obligatorisk introduktionsutbildning och kursplan B inom svensk körkortsutbildning Delstudie 1"

Transkript

1 VTI rapport 659 Utgivningsår Utvärdering av obligatorisk introduktionsutbildning och kursplan B inom svensk körkortsutbildning Delstudie 1 Övningskörningens struktur, innehåll och omfattning Jessica Berg Hans Thulin

2

3 Utgivare: Publikation: VTI rapport 659 Utgivningsår: 2009 Projektnummer: Dnr: 2005/ Linköping Projektnamn: Kursplan B- delstudie 1 Författare: Jessica Berg och Hans Thulin Uppdragsgivare: Vägverket Titel: Utvärdering av obligatorisk introduktionsutbildning och kursplan B inom svensk körkortsutbildning, delstudie 1 övningens struktur, innehåll och omfattning Referat (bakgrund, syfte, metod, resultat) max 200 ord: Från den 1 januari 2006 måste alla elever och handledare som vill utnyttja möjligheten att övningsköra privat genomgå en obligatorisk introduktionsutbildning. Från 1 mars 2006 gäller en ny kursplan för den svenska körkortsutbildningen för behörighet B. Syftet med föreliggande delstudie är att utvärdera den samlade effekten av hur övningskörningen bedrivs vad gäller hur det privata övandet struktureras, vilka miljöer man övar i, hur mycket man övar och vilka moment man övar på. Ett ytterligare syfte är att kunna urskilja dessa effekter efter införandet av en ny kursplan och introduktionsutbildning. Enkäter skickades ut år 2005, 2007 och 2008 till nyblivna körkortstagare med B-behörighet i åldrarna år. Resultaten visar att körkortstagarna tog fler teorilektioner på trafikskola under 2007 än under Ökningen kan härledas till dem med genomgången introduktionsutbildning. Körkortstagare med genomgången introduktionsutbildning 2008 ägnade mindre tid till att läsa teori jämfört med dem utan sådan utbildning. Introduktionsutbildningen fick handledarna att oftare knyta an till körkortsteorin under övningskörningen och att planera övningskörningstillfällena bättre jämfört med då man inte hade genomgått utbildningen. Vid privat övningskörning ökade koncentrationspåverkande aktiviteter som påslagen bilstereo, handledare som pratade i mobiltelefon samt passagerare i bilen med åren. Den största förekomsten fanns bland dem med genomgången introduktionsutbildning Antal övningstillfällen där passen skedde under svåra förhållanden såsom mörker, vått väglag, och regn ökade också med åren. Övningspass på moment såsom hastighetsanpassning och riskbedömning samt där samarbete med andra trafikanter krävs ökade med åren på trafikskolorna. En större andel av körkortstagarna 2007 och 2008 jämfört med 2005 hyste den uppfattningen om sig själva att de är mycket bättre än bilförare i allmänhet på att undvika att hamna i kritiska situationer, att reagera snabbt, att göra säkra bedömningar samt att köra bil i halt väglag. Slutsatserna utifrån denna studie är att introduktionsutbildningen hade en liten effekt på strukturen i övningskörningen år Introduktionsutbildningens effekt på innehållet och omfattningen i övningskörningen var inte lika tydlig. Studien visar också att den nya kursplanen verkar ha bidragit till vissa förändringar. Slutligen pekar studien på behov av mer kunskap för att kunna bedöma effekterna av den totala körkortsutbildningen. Nyckelord: körkort, behörighet B, utbildning, introduktionsutbildning, kursplan ISSN: Språk: Antal sidor: Svenska 38 sidor + 4 bilagor

4 Publisher: Publication: VTI rapport 659 Published: 2009 Project code: Dnr: 2005/ SE Linköping Sweden Project: Curriculum B- study part 1 Author: Jessica Berg, Hans Thulin Sponsor: Swedish Road Administration Title: Evaluation of mandatory introduction course and curriculum B for Swedish driving license, study part 1 structure, contents and scope of driving education Abstract (background, aim, method, result) max 200 words: A mandatory introduction course for all student drivers and theirdriving instructors came into effect on January 1, A new curriculum for a category B driving license came into effect on March 1, The aim of this study is to evaluate the overall effects of how the driving practice is managed concerning the structure of driving practice, what surroundings they are performed in, how much time is given to various driving exercises and what elements are practiced. Yet another aim is to discern the effects after the introduction course and the new curriculum have been implemented. Questionnaires were sent out in 2005, 2007 and 2008 to new license holders for category B (age 18 24). The results show that the student drivers took more theory lessons at a professional driving school in 2007 than in The increase can be traced to those having had an introduction course. Student drivers who attended the introduction course in 2008 spent less time studying theory than those who did not attend such a course. The introduction course helped the driving instructors to relate to theory during practice to a higher extent and to plan the driving practice better compared to the driving instructors who had not attended the introduction course. Disturbing activities such as car stereos, use of cell phones etc. increased each year during private practice, with largest occurrence among those who had had an introduction course The numbers of practice lessons, both private and at a traffic school, during difficult conditions such as darkness, wet roads and rain increased each year. Lessons during private practice on aspects such as speed adaptation and risk assessment as well as cooperation with other road users, increased during the years at the traffic schools. A larger proportion of the student drivers 2007 and 2008 compared with 2005 perceived themselves as better car drivers than car drivers in general with regard to avoiding critical situations, reacting quickly, making safe assessments and driving in wet road conditions. The conclusions on the basis of this study are that the introduction course had a small effect on the structure of the driving practice in The effects of the introduction course on the contents and the scope of the driver education were not, however, as clear. The study also shows that the new curriculum seems to have contributed to certain changes when comparisons are made between the years. Finally, the report points out the need for more knowledge in order to evaluate the overall effects of the driving education. Keywords: driving license, category B, education, introduction course, curriculum ISSN: Language: No. of pages: Swedish 38 pages + 4 Appendicies

5 Förord VTI genomför med finansiering av Vägverket en utvärdering av ny kursplan för B- körkort och effekten av en introduktionsutbildning för förare och handledare. Följande utvärdering ingår som en delstudie i detta uppdrag. Handläggare på Vägverket har varit Hans Mattsson. Flera medarbetare på VTI har på olika sätt medverkat till rapporten. Jessica Berg och Hans Thulin har ansvarat för insamlig av data, analyser och rapportskrivning. Sonja Forward har varit projektledare och bidragit med värdefulla synpunkter under arbetets gång. Björn Peters har i samband med den vetenskapliga granskningen av manuset lämnat värdefulla kommentarer och intressanta reflektioner. Anita Carlsson har redigerat rapporten inför tryckning. Samtliga tackas för utmärkta insatser. Linköping september 2009 Jessica Berg VTI rapport 659 Omslag: Photos.com

6 Kvalitetsgranskning Granskningsseminarium har genomförts där Björn Peters, VTI, var lektör. Jessica Berg har genomfört justeringar av slutligt rapportmanus Projektledarens närmaste chef, Jane Summerton, har därefter granskat och godkänt publikationen för publicering Quality review Review seminar was carried out on 4 June 2009 where Björn Peters, VTI, reviewed and commented on the report. Jessica Berg has made alterations to the final manuscript of the report on 8 September The research director of the project manager, Jane Summerton, examined and approved the report for publication on 24 September VTI rapport 659

7 Innehållsförteckning Sammanfattning... 5 Summary Introduktion Bakgrund Syfte Metod och analys Resultat Svarsfrekvens och bortfall Bakgrundsfaktorer Frågor om introduktionsutbildningen Generella frågor om övningskörningen Privat övningskörning Övningskörning på trafikskola Allmänna frågor kring körkorttagarnas övningskörning Diskussion av studiens resultat Reflektioner kring metod och fortsatt forskning Referenser Bilaga 1: Enkät Bilaga 2: Kompletterande frågor om introduktionsutbildningen år 2007 och 2008 Bilaga 3: Faktoranalys fråga 35 Bilaga 4: Faktoranalys fråga 45 VTI rapport 659

8 VTI rapport 659

9 Utvärdering av obligatorisk introduktionsutbildning och kursplan B inom svensk körkortsutbildning. Delstudie 1 Övningskörningens struktur, innehåll och omfattning av Jessica Berg och Hans Thulin VTI Linköping Sammanfattning Från den 1 januari 2006 måste alla elever och handledare som vill utnyttja möjligheten att övningsköra privat genomgå en obligatorisk introduktionsutbildning. Från 1 mars 2006 gäller en ny kursplan för den svenska körkortsutbildningen för behörighet B. Syftet med föreliggande studie är att utvärdera den samlade effekten av hur övningskörningen, både privat och på trafikskola, bedrivs vad gäller förhållanden som hur det privata övandet struktureras, vilka miljöer man övar i, hur mycket man övar och vilka moment man övar på. Ett ytterligare syfte är att kunna urskilja dessa effekter efter införandet av introduktionsutbildning och ny kursplan. Studien genomförs som en enkätstudie bestående av en föremätning år 2005 och två eftermätningar år 2007 och Målgruppen är nyblivna körkortstagare med B- behörighet som var mellan år gamla när de tog B-körkortet. I analysen görs jämförelser mellan de tre mättillfällena samt mellan gruppen körkortstagare som genomgick introduktionsutbildningen respektive år och den grupp som inte gjorde detta. Resultaten visar att körkortstagarna tog fler teorilektioner på trafikskola 2007 än Ökningen kan härledas till dem med genomgången introduktionsutbildning. Körkortstagare med genomgången introduktionsutbildning 2008 ägnade mindre tid till att läsa teori jämfört med dem utan sådan utbildning. Introduktionsutbildningen mottogs mer positivt av eleverna 2007 än En stor andel av dem som genomgick kursen 2007 ansåg att den varit till mycket stor praktisk nytta för dem. Mest positiv var man till den information som gällde trafiksäkerhetsfaktorer, vilket visade sig bland annat i ett ökat övande på trafiksäkerhetsmoment. Introduktionsutbildningen 2007 och 2008 fick handledarna att oftare knyta an till körkortsteorin under övningskörningen och att planera övningskörningstillfällena bättre jämfört med då man inte hade genomgått sådan utbildning. Detta visade sig bland annat i färre oplanerade övningskörningar år 2007, det vill säga i samband med något annat ärende eller annan resa. Som en konsekvens av den planerade övningskörningen var antalet passagerare i bilen mindre år 2007 då övningskörning skedde med introduktionsutbildade förare och privata handledare. En negativ trend är att koncentrationspåverkande aktiviteter som påslagen bilstereo, handledare som pratade i mobiltelefon samt passagerare i bilen ökade med åren. Den största förekomsten fanns bland dem med genomgången introduktionsutbildning Antal övningstillfällen privat och på trafikskola där passen skedde under svåra förhållanden såsom mörker, vått väglag och regn ökade med åren. Övningskörning i dagsljus, uppehållsväder och torrt väglag var dock det dominerande förhållandet samtliga år. Övningspass på moment såsom hastighetsanpassning och riskbedömning samt där samarbete med andra trafikanter krävs var tämligen stabila under undersökningsperioden i den privata övningskörningen. Övning på dessa moment ökade dock med åren på trafikskolorna. VTI rapport 659 5

10 En större andel av körkortstagarna 2007 och 2008 jämfört med 2005 hyste den uppfattningen om sig själva att de är mycket bättre än bilförare i allmänhet på att undvika att hamna i kritiska situationer, att reagera snabbt, att göra säkra bedömningar samt att köra bil i halt väglag. Resultaten är baserade på ett antal påståenden som körkortstagaren skulle värdera utifrån sig själva. Körkortstagarna tog samtliga år höadigt avstånd från påståenden som Jag kan tänka mig att köra bil efter att ha druckit 2 3 starköl, Jag kan åka med en förare som har druckit 2 3 starköl samt Om man har airbag i bilen är det inte lika viktigt att ta på sig bilbältet. Hastighet förefaller dock inte vara ett lika stort regelbrott eller en lika stor risk som alkohol i samband med bilkörning eller icke-användning av bilbälte. Slutsatserna utifrån denna studie är att introduktionsutbildningen hade en liten effekt på strukturen i övningskörningen år Denna effekt avtog år Introduktionsutbildningens effekt på innehållet och omfattningen i övningskörningen var inte lika tydlig. Studien visar också att den nya kursplanen verkar ha bidragit till vissa förändringar i övningskörningens struktur, innehåll och omfattning när jämförelser görs mellan åren 2005, 2007 och 2008, framförallt bland trafikskolorna. Slutligen pekar studien på fördjupat behov av kunskap för att kunna bedöma effekterna av den totala körkortsutbildningen. Det behövs framförallt mer kunskap om hur körkortsutbildningen från start till mål påverkar elevernas inställning till trafiksäkerhet och risker. Vidare bör effekterna av introduktionsutbildningen utvärderas utifrån hur elever och handledare upplever och tillämpar utbildningen i praktiken. 6 VTI rapport 659

11 Evaluation of mandatory introduction course and curriculum B for Swedish driving lincense. Study part 1 structure, contents and scope of driving education by Jessica Berg and Hans Thulin VTI (Swedish National Road and Traffic Research Institute) SE Linköping Sweden Summary A mandatory introduction course for all student drivers and their driving instructors came into effect on January 1, A new curriculum for a Category B driving license came into effect as on March 1, The aim of this study is to evaluate the overall effects of how the driving practice is managed concerning the structure of driving practice, what surroundings they are performed in, how much time is given to various driving exercises and what elements are practiced. Yet another aim is to discern the effects after the introduction course and the new curriculum have been implemented. The study is implemented as a questionnaire study where the first questionnaire was sent out in year A second and a third questionnaire was sent out in 2007 and 2008 respectively. The study population is new license holders for category B, age The analysis compares years 2005, 2007 and A comparison is also made between license holders who where attending the introduction course and those who did not attend such a course. The results show that the student drivers took more theory lessons at a professional driving school in 2007 than in The increase can be traced to those having had an introduction course. Student drivers who attended the introduction course in 2008 spent less time studying theory than those who did not attend such a course. The introduction course was received more positively in 2007 than in A large proportion of those who completed the course in 2007 felt that it had been of great practical use for them. They were mostly positive to information that applied to traffic safety factors, which seems to have led to an increased practice of traffic safety elements. The introduction course in 2007 and 2008 helped the driving instructors to relate to theory during practice to a higher extent and to plan the driving practice better compare to the driving instructors who had not attended the introduction course. This result was, for example, shown in fewer unplanned lessons in year 2007, i.e. lessons at the same time as another errand or another trip. As a consequence of planned driving practice, the number of passengers in the car was less in 2007 if the student drivers and driving instructors had attended an introduction course. A negative trend is that disturbing activities such as the car stereo switched on, driving instructors talking on the cell phone and passengers in the car increased each year. The biggest occurrence was among those who completed an introduction course The number of practice lessons, both private and at a traffic school, during difficult conditions such as darkness, wet roads and rain increased each year. Practice during daylight, fair weather and dry roads were however the dominating conditions during all years. Lessons during private practice on aspects such as speed adaptation and risk assessment, as well as cooperation with other road users, were rather stable during the survey period Practice on these aspects increased, however, during the years at the traffic schools. VTI rapport 659 7

12 A larger proportion of the student drivers 2007 and 2008 compared with 2005 perceived themselves as better car drivers than car drivers in general with regard to avoiding critical situations, reacting quickly, making safe assessments and driving in wet road conditions. The student drivers strongly disagreed with statements such as I can think of myself driving a car after having 2 3 beers, I can think of myself riding with a driver who has been drinking 2 3 beers and if you have air bags in the car it is not that important to wear a seatbelt. Speeding, however, does not appear to be equally risky as driving under the influence of alcohol or not wearing a seatbelt. The conclusions of this study are that the introduction course had a small effect on the structure of the driving practice This effect subsided The effects of the introduction course on the contents and the scope of the driver education were not, however, as clear. The study also shows that the new curriculum seems to have contributed to certain changes in the driving practice structure, contents and scope when comparisons are made between the years 2005, 2007 and 2008, especially among the traffic schools. Finally, the study underscores the need for deeper knowledge in order to evaluate the overall effects of the driving education. Above all, more knowledge is needed about how the driving license education influences the student drivers attitudes to traffic safety and risks. Furthermore, the effects of the introduction course should be evaluated on the basis of student drivers and driving instructors experiences in applying the course during driving practice. 8 VTI rapport 659

13 1 Introduktion 1.1 Bakgrund Från den 1 januari 2006 måste alla elever och handledare som vill utnyttja möjligheten att övningsköra privat genomgå en obligatorisk introduktionsutbildning (SFS 2004: 1087). Från 1 mars 2006 gäller en ny kursplan för den svenska körkortsutbildningen för behörighet B (se VVFS 2006:21) Introduktionsutbildning Syftet med introduktionsutbildningen är att med nollvisionen som grund ge handledare och elev vägledning inför den privata övningskörningen (Vägverket, 2005). Den skall bidra till en effektiv körkortsutbildning och främja trafiksäkerheten såväl under som efter körkortsutbildningen. Efter introduktionen, som ges under tre timmar, skall handledare och elev känna till följande moment: Körkortsutbildningens mål och innehåll samt regler för övningskörning. Innehåll: mål och innehåll i kursplanen handledarens juridiska och moraliska ansvar de viktigaste kraven för godkänt förarprov samt bedömningskriterier var man kan finna ytterligare information om körkortsutbildning och övningskörning. Planering och strukturering vid övningskörning Innehåll: den privata övningskörningens roll och dess kombination med undervisning på trafikskola körerfarenhetens betydelse för trafiksäkerheten integration av teori och praktik i körkortsutbildningen hur övningskörningen kan struktureras och planeras övningsfordon och utrustning vid övningskörningen. För trafiksäkerheten viktiga faktorer Innehåll: val av lämpliga övningsmiljöer på vilka sätt och varför elev och handledare kan tolka samma trafiksituation olika den oerfarne elevens begränsningar och felhandlingar elevers uppfattning om den egna förmågan och att undvika risker unga bilförares inblandning i olyckor och skaderisker relaterade till hastighet, bilbälte, alkohol/droger samt trötthet VTI rapport 659 9

14 trafikanters kunskaper, attityder, vilja och beslutsfattande och dess betydelse för trafiksäkerheten var man kan söka ytterligare information om trafiksäkerhet. Information om olyckor och skaderisker i relation till olika faktorer är tänkt som en introduktion och kommer att kompletteras genom den obligatoriska riskutbildningen som trädde i kraft april 2009 samt genom körkortsutbildningen i övrigt (se VVFS 2008:251) Kursplan De krav som ställs på en förare för att denne ska kunna köra säkert och miljövänligt utgör stommen för den nationella kursplanen. Den tidigare kursplanen var specifik och talade om exakt vad eleven förväntades förvärva för kunskaper under utbildningen (VVFS 1996:168). Den innehöll nio moment fördelade i två måldokument, ett för praktik och ett för teori. Teoriutbildningen innehöll 247 delmål och körutbildningen innehöll 170 delmål. I den nya kursplanen har målen blivit betydligt färre och är skrivna mer generellt och övergripande (VVFS 2006:21). Den uppdelning mellan teori och praktik som tidigare bestod av två måldokument har tagits bort. Det betyder att kursplanen är helt integrerad. Den innehåller också ett nytt inslag, nämligen självvärdering dvs. reflektion över det egna kunnandet i form av kunskap eller färdighet inom olika områden. Den nya kursplanen innehåller 50 mål fördelade på dimensionerna förarkompetens och kunskapsområde (VVFS 2006:21). Förarkompetensen omfattar följande fyra moment: manövrering, fordon och miljö körning i olika trafikmiljöer resande med bil i speciella sammanhang personliga förutsättningar och mål. Såväl den gamla som den nya kursplanen bygger på principen om målstyrning. Målstyrning som idé innebär frihet att välja medel för att nå definierade mål. Skillnaden i detaljeringsnivå i målbeskrivningen mellan den gamla och den nya kursplanen förväntas ge utbildarna inom förarutbildningen en möjlighet att vara kreativa och utveckla egna utbildningsmetoder i och med införandet av den nya kursplanen. Även eleverna förväntas få en ökad kreativitet och ett ökat engagemang. Kunskapsområdet är uppdelat på områdena teori och färdighet och självvärdering. Teori och färdighet fokuserar på de teoretiska kunskaper och färdigheter man behöver för att kunna köra och resa med bil. Självvärdering har fokus på den enskilde föraren och dennes självvärdering i relation till bilkörning och resande. Målen och kriterierna är uppnådda när eleven beskriver de olika aktiviteterna med aktiva verb (Transportstyrelsen, 2009). Delmålen gällande teori och färdighet är uppnådda när eleven exempelvis utför..., använder..., uppvisar..., tillämpar..., förutser medan målen för självvärdering uppnås genom att eleven värderar..., bedömer..., accepterar. I nollvisionspropositionen uttrycktes ett behov av att åtgärda brister i det svenska förarutbildningssystemet. Fokus bör på sikt ligga på att minska riskerna bland nya 10 VTI rapport 659

15 förare genom att höja kvaliteten i såväl den teoretiska och insiktsskapande delen av undervisningen som de praktiska momenten. I propositionen framhölls att utbildningssystemet främst bör bidra till att eleverna erhåller en bättre förståelse för sina egna och sina medtrafikanters begränsningar samt skaderisker vid olika trafiksituationer. Föreliggande studie är en av fem olika studier som har som syfte att utvärdera introduktionsutbildningen och/eller den nya kursplanen med olika metoder och utifrån olika perspektiv. Varje delstudie kommer att redovisas som separata rapporter eller promemorior. Ingen närmare beskrivning av de övriga studierna kommer att göras i föreliggande rapport. 1.2 Syfte Studiens övergripande syfte är att utvärdera den samlade effekten av hur övningskörningen, både privat och i trafikskola, bedrivs vad gäller följande förhållanden: struktur i övandet vilka miljöer man övar i hur mycket man övar vilka moment man övar på. Ett ytterligare syfte är att kunna urskilja dessa effekter efter införandet av introduktionsutbildning och ny kursplan. VTI rapport

16 2 Metod och analys Studien genomfördes som en enkätstudie som består av en föremätning och två eftermätningar. Två eftermätningar gjordes med anledning av att kunna urskilja eventuella effekter efter att den nya kursplanen och introduktionsutbildningen verkat ytterligare en tid efter införandet. Målgruppen var nyblivna körkortstagare med B- behörighet som var mellan år gamla när de tog B-körkortet. Föremätningen genomfördes under hösten Enkät (se bilaga 1) skickades ut till personer som hade tagit körkort under oktober månad Personerna var födda mellan Urvalet baseras på personer i 7 olika åldersgrupper. Den första eftermätningen genomfördes under hösten En enkät skickades till ett slumpmässigt urval på personer som tagit B-körkort under oktober månad. Personerna var födda mellan Urvalet baseras på samtliga genomförda och godkända prov i oktober Till denna eftermätning gjordes tillägg av tre generella frågor kopplade till den introduktionsutbildning för handledare och elev vid privat övningskörning som infördes sedan föremätningen genomfördes (se bilaga 2). Den andra eftermätningen genomfördes under hösten Samma enkät som 2007 skickades till ett slumpmässigt urval på personer som tagit B-körkort under oktober månad. Personerna var födda mellan Urvalet skedde enligt samma procedur som I resultatavsnittet görs jämförelser mellan mätomgångarna 2005, 2007 och Jämförelser görs även mellan gruppen körkortstagare som genomgick introduktionsutbildningen respektive år och den grupp som inte gjorde detta. Analyser gjordes med hjälp av statistikprogrammet SPSS. Skillnaderna mellan jämförelsegrupperna signifikanstestas. Det sker med t-test, chi 2 -test och variansanalys (ANOVA). Vid test av skillnader används två signifikansnivåer, 5 % samt 1 %. Chi 2 - tester gjordes vid jämförelser mellan åren i de fall då svarsalternativen gavs på en nominal skala. T-tester och variansanalyser gjordes vid jämförelser mellan två eller flera grupper och två eller flera faktorer, exempelvis i jämförelser mellan åren. Variansanlys (ANOVA) jämförde medelvärden mellan åren. Tukey s Post Hoc test användes för att se var skillnaderna fanns. Faktoranalyser genomfördes för att försöka förklara samvariationen mellan ett större antal faktorer med hjälp av ett mindre antal bakomliggande faktorer, i detta fall antal övningspass som ägnas åt olika moment. 12 VTI rapport 659

17 3 Resultat 3.1 Svarsfrekvens och bortfall Totalt svarade personer på den enkät som skickades ut hösten Det ger en svarsandel på 66 %. Två påminnelser användes. Enkäten som skickades ut hösten 2007 besvarades av 747 personer, vilket ger svarsandelen 49 %. I eftermätningen användes två påminnelser. Enkäten som skickades ut i den andra eftermätningen, 2008, besvarades av 728 personer vilket ger en svarsfrekvens på 48 %. Två påminnelser skickades ut även i den andra eftermätningen. Samtliga mätningar besvarades av fler kvinnor än män. Av de personer som besvarade 2005 och 2008 års enkät var 54 % kvinnor. Motsvarande andel då det gäller 2007 års enkät var 58 %. Bortfallet redovisas per åldersgrupp för varje mättillfälle (tabell 1). Ytterligare beskrivning av bortfallet är inte möjligt att göra då urvalet endast bestod av namn, adressuppgifter och födelseår. Den partiella svarsfrekvensen var låg, 0,1 % 6,7 % bortfall per fråga. Oavsett år är bortfallet minst bland 18-åringarna. Ålder Tabell 1 Bortfall per åldersgrupp. antal i urval antal bland besvarade bortfall % antal i urval antal bland besvarade bortfall % antal i urval antal bland besvarade bortfall % , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,2 VTI rapport

18 3.2 Bakgrundsfaktorer I detta kapitel görs en beskrivning och en jämförelse mellan mätåren gällande respondenternas bakgrundsfaktorer såsom ålder, kön, sysselsättning, bostadsort samt föräldrars bakgrund. Ålder och kön Det förekom inga signifikanta 1 skillnader i medelålder mellan de tre mättillfällena gällande medelålder bland de svarande. År 2005 var medelåldern 19,0 år bland dem som besvarade enkäten och år 2007 var medelåldern 19,1 år. År 2008 var medelåldern 18,9 år. Kvinnorna var i genomsnitt 2 3 månader äldre än männen sett över samtliga tre mättillfällen. Andel förvärvsarbetande respektive studerande Signifikanta skillnader (p.001) mellan de tre mättillfällena förekom gällande andelen förvärvsarbetande och studerande bland körkortstagarna. Merparten av körkortstagarna studerade under samtliga tre år. Bland de svarande i 2005 års enkät var andelen studerande 65 % och i 2007 års enkät 62 %. I 2008 års enkät var andelen studerande 69 %. Det kan konstateras att andelen som förvärvsarbetade var högre bland körkortstagarna 2007 (26 %) jämfört med 2005 (20 %). Ökningen gäller i första hand kvinnorna. I enkäten 2008 hade andelen förvärvsarbetande sjunkit till 19 %. Bostadsort och födelseland Merparten av körkortstagarna bodde i tätort. Bland de svarande i 2005 års enkät var denna andel 67 %, i 2007 års enkät 74 % och i 2008 års enkät 70 % (p.05). Av de körkortstagare som besvarade 2005 års enkät hade 86 % föräldrar som båda var födda i Sverige. Motsvarande andel bland de körkortstagare som besvarade 2007 års enkät var 79 % och i 2008 års enkät 80 % (p.001). 3.3 Frågor om introduktionsutbildningen Detta kapitel beskriver urvalet uppdelat på dem som har gått respektive inte har gått introduktionsutbildningen samt körkortstagarnas uppfattning av introduktionsutbildningen uppdelat på mätåren 2007 och Av dem som besvarade 2007 års enkät uppgav 12 % (91 personer) att de tillsammans med handledaren genomgått den introduktionsutbildning som infördes 1 januari 2006 för att få öva privat. Av dessa var 63 % kvinnor. I 2008 års enkät uppgav signifikant fler, 60 % av de svarande (489 personer), att de hade genomgått introduktionsutbildningen (p.001). Av dessa var 53 % kvinnor. 1 p.001 anger att signifikansnivån är <.001, vilket innebär att skillnaden mellan grupperna har fastställts med en säkerhet på 99,9 %. p.05 anger att skillnaden kan fastställas med en säkerhet på 95 %. 14 VTI rapport 659

19 Bland körkortstagarna som övningskörde privat 2007 uppgav hela 86 % (583 personer) att de inte hade genomgått någon introduktionsutbildning. Vid mätningen 2008 var motsvarande andel 55 % (239 personer). Medelåldern på de körkortstagare som hade genomgått introduktionsutbildningen 2007 var 20,0 år (män 19,5 år och kvinnor 20,3 år), Detta kan jämföras med den genomsnittliga åldern 18,9 år (män 18,8 år och kvinnor 19,1 år) för de av 2007 års svarande, som inte hade genomgått introduktionsutbildningen (p=.001). Bland körkortstagare som genomgick introduktionsutbildningen 2008 var medelåldern 18,4 år (män 18,4 och kvinnor 18,5) vilket är signifikant lägre än de 19,6 år bland dem som inte genomgick introduktionsutbildningen samma år (p.001) (män 19,8 och kvinnor 19,5). Andel studerande, arbetande, boende i tätort, utbildning samt andelen med föräldrar födda i Sverige redovisas i tabell 2 för år 2007 och Tabell 2 Andelen studerande arbetande, boende i tätort, utbildning samt andelen med föräldrar födda i Sverige uppdelat på år. Introutbildning n= Ej Introutbildning n= 651 Introutbildning n=435 Studerande 52 % 64 % 86 % 43 % Arbetande 39 % 25 % 10 % 35 % Tätort 88 % 72 % 71 % 68 % Gymnasieskola 74 % 83 % 86 % 77 % Högskola/universitet 19 % 10 % 4 % 12 % Föräldrar födda i Sverige 56 % 82 % 77 % 85 % Ej Introutbildning n=287 Sammanfattningsvis kan sägas att körkortstagarna 2007 med genomgången introduktionsutbildning jämfört med dem som inte hade gått en sådan utbildning var i snitt något äldre, en större andel var kvinnor, en större andel bodde i tätort, arbetade och hade en avslutad utbildning från högskola/universitet, en mindre andel studerade. Vidare hade en mindre andel föräldrar som inte var födda i Sverige. År 2008 var de med genomgången introduktionsutbildning något yngre jämfört med året innan men även jämfört med dem som inte hade gått introduktionsutbildningen En något större andel var kvinnor, en större andel var studerande och bodde i tätort. En mindre andel var arbetande, en mindre andel hade avslutade studier från högskola/universitet. En mindre andel hade föräldrar som var födda i Sverige. Nytta av och uppfattning om introduktionsutbildningen Körkortstagarna 2007 var signifikant mer nöjda med informationen jämfört med körkortstagarna Cirka 65 % av körkortstagarna som gick introduktionsutbildningen 2007 ansåg att informationen på utbildningen sammantaget var till mycket eller ganska stor nytta för såväl eleven som handledaren, se figur 1. Bland körkortstagarna 2008 ansåg 48 % att informationen sammantaget var ganska eller mycket bra. Sett över båda åren var man mest positiv till den information som gällde trafiksäkerhetsfaktorer där inga signifikanta skillnader mellan åren kunde påvisas. VTI rapport

20 Mål, innehåll, regler % Planering, strukturering Viktiga faktorer för trafiksäkerheten Sammantaget om informationen på introduktionsutbildningen Ganska stor/bra Mycket stor /bra Figur 1 Bedömning av den praktiska nyttan av introduktionsutbildningen med avseende på de olika delarna. Fördelat på mättillfällen. (Fråga 17 och 18). **= signifikant till en nivå av.01; *= signifikant till en nivå av Generella frågor om övningskörningen I följande kapitel redogörs för hur körkortstagarna genomförde körkortsutbildningen generellt. Jämförelser mellan åren görs liksom jämförelser mellan de som gick introduktionsutbildning och de som inte gick densamma. Ålder då övningskörningen inleddes Flertalet av körkortstagarna började övningsköra när de var 16 år. Kvinnorna var i genomsnitt något äldre än männen när de började övningsköra. Signifikanta skillnader mellan åren förekom (p.01). Andelen 16- åringar var fler år 2005 medan det år 2008 var fler 17-åringar jämfört med övriga år (se tabell 3). Tabell 3 Ålder då övningskörningen inleddes, uppdelat på mätår. Åldersgrupp 2005 (%) 2007 (%) 2008 (%) 16 49,0 47,7 43,3 16,5 8,1 5,9 9, ,2 19,6 23,6 17,5 5,8 4,2 4, ,7 11,0 11,2 19 3,0 4,0 1,8 20 2,1 3,2 2,4 21 år eller äldre 4,0 4,4 3,7 16 VTI rapport 659

21 Hjälpmedel för körkortsteorin Över 90 % av körkortstagarna använde Körkortsboken (STR) eller Du och jag i trafiken (STR) alternativt annan teoribok som hjälpmedel då körkortsteorin lästes in, se figur 2. Datorbaserat hjälpmedel för hemmabruk användes av omkring 60 % av körkortstagarna för 2005 och 2007 medan år 2008 var användandet av datorbaserade hjälpmedel hemma något högre. Andelen var signifikant större bland körkortstagarna år 2007 relativt år Omvänt utnyttjades trafikskolans datorbaserade läromedel mindre år 2007 relativt 2005, men utnyttjades ändå av cirka hälften av körkortstagarna och var ökande till år Minskningen 2007 låg på gruppen som inte genomgick introduktionsutbildningen. Figur 3 visar att kursplanen oftare användes som hjälpmedel av dem som genomgick introduktionsutbildningen relativt de som inte genomgick den utbildningen år År 2008 var förhållandet det omvända. Vidare visar figur 3 att användningen av hjälpmedel utöver kursplanen inte skiljer sig signifikant om man har gått introduktionsutbildningen eller inte. Teoribok % Kursplanen Datorbaserat läromedel som du använt hemma *** Datorbaserat läromedel som du använt på trafikskola * Annat material Figur 2 Hjälpmedel som körkortstagarna använde då de läste in körkortsteorin. Jämförelse mellan mätåren. (Fråga 9) ***=signifikant till en nivå av.001; *= signifikant till en nivå av.05. VTI rapport

22 % Teoribok Kursplanen * ** Ej introutbildning 2007 Introutbildning 2007 Ej introutbildning 2008 Introutbildning 2008 Datorbaserat läromedel som du använt hemma Datorbaserat läromedel som du använt på trafikskola Annat material Figur 3 Hjälpmedel som körkortstagarna använde då de läste in körkortsteorin. Jämförelse mellan introduktionsutbildning/ej introduktionsutbildning. (Fråga 9) **=signifikant till en nivå av.01; *= signifikant till en nivå av.05. Antal lektioner, inläsning samt prov för godkännande Figur 4 visar att körkortstagarna tog signifikant fler teorilektioner på trafikskola 2007 relativt 2005 (p.01). Cirka 37 % respektive år uppgav att de inte tog några lektioner alls på trafikskola. I genomsnitt varade en teorilektion ca 70 minuter samtliga år. Körkortstagarna 2005 ägnade i genomsnitt 22 timmar åt att på egen hand läsa in körkortsteorin. År 2007 och 2008 var motsvarande siffra 23 timmar. Skillnaden mellan åren är inte signifikant. De som gick introduktionsutbildningen 2007 tog signifikant fler teorilektioner på trafikskola än de som inte genomgick den utbildningen (figur 4). Förhållandet var det motsatta bland körkortstagarna år De som genomgick introduktionsutbildningen 2008 ägnade signifikant mindre tid (21 timmar) till att läsa teoridelen på egen hand jämfört med de 25 timmar bland dem som inte gick introduktionsutbildningen (.05). Inga skillnader förekommer bland motsvarande grupper 2007 gällande denna fråga. 18 VTI rapport 659

23 ** Ej introutbildning 2007 Introduktionsutbildning Introutbildning Ej introutbildning 2008 Introduktionsutbildning Introutbildning 2008 *** ** Figur 4 Antal teorilektioner på trafikskola uppdelat på mättillfällen och genomförande av introduktionsutbildning/ej introduktionsutbildning. (Fråga 10) ***=signifikant till en nivå av.001; **= signifikant till en nivå av.01 Ingen signifikant skillnad förelåg mellan mätningarna då det gällde när under övningsperioden man som mest ägnade sig åt teoridelen, se figur 5. Mest tid ägnades teoridelen under övningsperiodens slutfas. De som genomgick introduktionsutbildningen 2007 spred i större utsträckning ut teoriläsningen under hela övningsperioden jämfört med dem som inte genomgick den utbildningen (p.001). De som genomgick introduktionsutbildningen 2008 ägnade större del åt teoriläsningen i slutet av övningsperioden jämfört med dem som inte genomgick utbildningen (p.05). I början av övningsperioden I mitten % I slutet Lika mycket under hela övningsperioden Figur 5 När under övningsperioden som körkortstagarna läste teori som mest. Jämförelse mellan åren (Fråga 12). Antalet genomgångna teoriprov för godkännande var fler per person år 2007 och 2008 relativt 2005, se figur 6 (p.05). Resultatet visar att de som genomgick introduktionsutbildningen 2007 genomgick teoriprovet fler gånger före godkännande än de som inte gick introduktionsutbildningen. Men även de som inte genomgick introduktionsutbildningen behövde fler försök än vad som gällde 2005 för godkännande. År 2008 var förhållandet det omvända. De som gick introduktionsutbildningen 2008 genomgick signifikant färre försök jämfört med dem som inte genomgick introduktionsutbildningen men även färre försök än körkortstagarna år 2005 och VTI rapport

24 0,0 0,2 0,4 0,6 0,8 1,0 1,2 1,4 1,6 1,8 2, Ej introutbildning 2007 Introutbildning 2007 *** Ej introutbildning 2008 Introutbildning 2008 *** Figur 6 Antal gånger teoriprovet skrevs innan godkännande. Fördelat på mättillfällen samt introduktionsutbildning/ej introduktionsutbildning. (Fråga 13) ***=signifikant till en nivå av <=.001. Figur 7 visar att inga signifikanta skillnader förekom mellan åren gällande antalet uppkörningar innan godkännande. Inga signifikanta skillnader förelåg heller mellan dem som hade gått och inte hade gått introduktionsutbildningen Ej introutbildning 2007 Introutbildning 2007 Ej introutbildning 2008 Introutbildning ,0 0,2 0,4 0,6 0,8 1,0 1,2 1,4 1,6 1,8 2,0 Figur 7 Antal gånger det praktiska körprovet gjordes innan godkännande. Fördelat på mättillfällen samt introduktionsutbildning/ej introduktionsutbildning.(fråga 14). År 2005 anmälde sig 24 % till körprovet som privatist jämfört med 29 % år 2007 och 31 % år 2008 (p.001). Av dem som gick introduktionsutbildningen 2007 anmälde sig 23 % till körprovet som privatist jämfört med 30 % av dem som inte gick introduktionsutbildningen. Skillnaden är inte signifikant. Av dem som gick introduktionsutbildningen 2008 anmälde sig 20 % som privatister. Av dem som inte gick introduktionsutbildningen samma år anmälde sig 10 % som privatister. Skillnaden är inte heller här signifikant. Sammanfattningsvis började de flesta att övningsköra vid 16 års ålder. Kvinnorna var något äldre än männen när de började. De vanligaste hjälpmedlen för inläsning av teorin var teoribok samt datorbaserat hjälpmedel hemma. Det sistnämnda ökade också med åren. Antalet teorilektioner på trafikskola var som högst bland 2007-års körkortstagare, framför allt bland dem med genomgången introduktionsutbildning. Samtidigt skrev denna grupp flest teoriprov innan godkännande. 20 VTI rapport 659

25 3.5 Privat övningskörning Följande kapitel beskriver den privata övningskörningens struktur, innehåll och omfattning uppdelat på år för genomförd mätning samt bland dem med genomgången introduktionsutbildning och inte. Signifikanta skillnader fanns mellan de tre mättillfällena gällande hur många av körkortstagarna som körde privat. År 2005 övningskörde 95 % av körkortstagarna privat, 2007 var andelen 90 %. Motsvarande siffra för 2008 år körkortstagare var 92 %. Bland dem som gick introduktionsutbildningen 2007 var andelen som övningskörde privat 94 %, 2008 var andelen 98 %. Ett privat övningspass tog i genomsnitt cirka 48 minuter år 2005 mot cirka 51 minuter 2007 och 50 minuter år Skillnaderna är inte signifikanta. För de som genomgick introduktionsutbildningen varade det privata övningspasset i genomsnitt 56 minuter år 2007 och 50 minuter år I snitt genomfördes signifikant fler privata övningskörningspass 2008 (84 pass) jämfört med 56 pass år År 2007 genomfördes 66 pass men det är ingen signifikant skillnad mot övriga år. Den bil som oftast användes vid den privata övningskörningen hade en medelålder på 8 år vid samtliga tre mättillfällen. Det skedde en signifikant ökning 2007 av den privata övningskörning som företogs under övningskörningsperiodens slutfas, se figur 8. Det resultatet gällde dock inte för de körkortstagare som genomgick introduktionsutbildningen 2007 där övningskörningen i stället ökade signifikant under den inledande fasen, se figur 9. Av körkortstagarna som genomgick introduktionsutbildningen 2008 uppgav signifikant fler att de övade lika mycket under hela perioden % I början av övningsperioden I mitten I slutet Lika mycket under hela övningsperioden Figur 8 När under övningsperioden som körkortstagaren och den privata handledaren övningskörde som mest. Uppdelat på mättillfällen. (Fråga 22). VTI rapport

26 % I början av övningsperioden I mitten Ej introutbildning 2007 Introutbildning 2007 Introutbildning 2008 Ej introutbildning 2008 I slutet Lika mycket under hela övningsperioden Figur 9 När under övningsperioden som körkortstagaren och den privata handledaren övningskörde som mest. Introduktionsutbildning jämfört med ej introduktionsutbildning 2007 och 2008 (Fråga 22). Frågor om handledaren och stöd från trafikskola Körkortstagaren övningskörde privat med igenomsnitt 2,0 olika privata handledare år 2005 jämfört med 1,9 privata handledare år 2007 och 1,7 privata handledare år Skillnaderna är signifikanta. Föräldrarnas funktion som privat handledare minskade i omfattning 2007 och 2008 relativt Se figur % Mamma Pappa *** *** Syskon ** Annan släkting/bekant *** Figur 10 Vem som körkortstagaren oftast övningskörde med privat, fördelat på mättillfällen. (Fråga 24) ***= signifikant till en nivå av<=.001;**= signifikant till en nivå av <=.01. Av dem som genomgick introduktionsutbildningen 2007 hade 32 % sin mamma som handledare och 58 % sin pappa som handledare vilket kan jämföras med 73 % respektive 82 % som var motsvarande andelar år Motsvarande siffror för de som genomgick introduktionsutbildningen 2008 var 60 % och 74 %. De som genomgick introduktionsutbildningen 2007 utnyttjade i större utsträckning en annan person än förälder eller syskon som handledare (p 001). Cirka 60 % av körkortstagarna samtliga år uppgav att den privata handledaren oftast var en man. De som hade gått introduktionsutbildningen 2007 hade oftare en man som privat handledare jämfört med dem som inte hade gått den utbildningen (p.01). Cirka 90 % av de körkortstagare som övningskörde privat tyckte att samarbetet med handledaren fungerade mycket eller ganska bra. Cirka hälften tyckte att samarbetet fungerade mycket bra. Förhållandet var tämligen stabilt vid de tre mättillfällena. Av 22 VTI rapport 659

27 dem som gick introduktionsutbildningen 2008 angav signifikant fler att samarbetet fungerade mycket eller ganska bra jämfört med dem som inte gick utbildningen. År 2007 förekom inga signifikanta skillnader gällande samma fråga oavsett om man gått introduktionsutbildningen eller inte. Mer än hälften, 55 %, av de körkortstagare som övade privat angav vid mättillfället 2005 att man inte hade fått något råd/stöd från någon trafikskola om hur man bäst skulle bedriva den privata övningskörningen. Den andelen var signifikant mindre vid mättillfället 2007 och ändå mindre vid mättillfället Andelen som tyckte att man fick mycket eller ganska mycket stöd ökade signifikant mellan 2005 och Andelen ökade från 10 % till 13 %. Ytterligare en signifikant ökning skedde mellan 2007 och 2008, från 13 % till 18 %. Ökningen kan härledas till de körkortstagare som genomgick introduktionsutbildningen 2007 och Anknytning till körkortsteorin samt övningspass i samband med annat ärende Som framgår av figur 11 anknöt den privata handledaren till körkortsteorin ca 4 gånger av 10 enligt samtliga tre mättillfällen. Övningskörningen skedde i samband med ett annat ärende fler gånger 2005 och 2008 än År 2007 och 2008 genomförde körkortstagarna fler planerade övningspass än Andelen planerade övningspass, där syftet enbart var att öva bilkörning, var signifikant större vid mättillfället 2007 jämfört med Fråga Fr 29. Hur många gånger av 10 privata övningspass anköt din privata handledare till körkortsteorin? Fråga 31. Fråga 32. ** * Fr 31. Hur många gånger av 10 privata övningspass skedde övningskörningen i samband med ett annat ärende/resa? Fr 32. Hur många gånger av 10 privata övningspass genomförde du dina övningspass som planerade övningspass, dvs. övningspass där du och din privata handledare åkte iväg enbart för att öva? Figur 11 Fråga 29, 31 och 32 uppdelat på mättillfällen. **= signifikant till en nivå av.01; *= signifikant till en nivå av.05. Privata handledare med genomgången introduktionsutbildning 2007 anknöt oftare till körkortsteorin vid den privata övningskörningen jämfört med handledare utan sådan utbildning (p.05). Förhållandet var detsamma år 2008, men detta år var skillnaden inte signifikant. Färre övningskörningar i samband med något annat ärende eller annan resa skedde i de fall den privata handledaren genomgått introduktionsutbildningen 2007 (p.001). Ingen signifikant skillnad förelåg i det avseendet år VTI rapport

28 Inga signifikanta skillnader förelåg mellan de som hade gått introduktionsutbildningen och de som inte hade gått densamma gällande andelen planerade övningspass. Potentiellt störande faktorer Potentiellt störande och trafiksäkerhetspåverkande faktorer som påslagen stereo, mobiltelefonpratande elever och passagerare i bilen förekom andelsmässigt mer under det privata övningspasset 2008 jämfört 2007, se figur 12 och 13. Förekomsten av påslagen bilstereo var minst bland de körkortstagare som genomgick introduktionsutbildningen Handledare som pratade i mobiltelefonen ökade signifikant med åren. Inga signifikanta skillnader förelåg gällande några faktorer mellan de som gick introduktionsutbildningen 2008 och de som inte hade gått den utbildningen samma år. Bilstereon var på * 2008 Min handledare pratade i mobiltelefon ** Jag talade i mobiltelefon ** Det var fler personer än jag och min handledare i bilen Figur 12 Antal av 10 privata övningspass där potentiellt störande faktorer förekom. Uppdelat på mättillfällen. (Fråga 30) **= signifikant till en nivå av.01; *= signifikant till en nivå av.05. Bilstereon var på Min handledare pratade i mobiltelefon * Ej introutbildning 2007 Introutbildning 2007 Ej introutbildning 2008 Introutbildning 2008 Jag talade i mobiltelefon Det var fler personer än jag och min handledare i bilen * Figur 13 Antal av 10 privata övningspass där potentiellt störande faktorer förekom. Uppdelat på introduktionsutbildning/ ej introduktionsutbildning. (Fråga 30) *= signifikant till en nivå av VTI rapport 659

29 Sammanfattningsvis övningskörde ca 90 % privat och det var vanligare att ha sin pappa än sin mamma som handledare. De flesta av körkortstagarna tyckte att samarbetet med handledaren fungerade mycket bra eller ganska bra. Mer än hälften hade inte fått något råd eller stöd från någon trafikskola om hur den privata övningskörningen bäst skulle bedrivas. Den privata handledaren anknöt till körkortsteorin under de praktiska övningspassen cirka fyra gånger av 10 samtliga år. Förekomsten av påslagen bilstereo samt elever och handledare som pratade i mobiltelefon ökade under Övningspass under olika förhållanden, i olika trafikmiljöer och på olika moment Figur 14 visar i vilken omfattning övningspassen genomförts under olika väder-, väglags-, ljus- och trafikförhållanden mellan de tre mättillfällena. Resultatet visar signifikanser för enskilda förhållanden på individuell nivå. År 2007 och 2008 genomfördes fler körtillfällen då det inte förekom någon trafik samt i förhållanden som mörker, vått väglag och regn. Skillnaderna är dock små sett till medelantal övningstillfällen. Endast ett förhållande skiljde sig åt mellan dem som genomgick respektive inte genomgick introduktionsutbildningen. De som gick introduktionsutbildningen 2007 hade färre övningstillfällen i uppehållsväder jämfört med dem som inte gick den utbildningen samma år (p.05) Ingen trafik Lite trafik *** Mycket trafik Mörker Dagsljus *** ** Torrt väglag ** Vått väglag Halt väglag *** Uppehållsväder Regn *** Snö Figur 14 Antal av 10 övningspass under olika förhållanden fördelat på mättillfällen. (Fråga 33) ***=signifikant till en nivå av.001; **= signifikant till en nivå av.01. Figur 15 visar i vilken omfattning övningspassen genomförts i olika trafikmiljöer mellan de tre mättillfällena. Resultatet visar signifikanser för enskilda miljöer på individuell nivå. Endast övningskörning på motortrafikled framstår som signifikant där antalet övningspass minskade under år Landsvägskörning genomfördes i mindre utsträckning bland dem som genomgick introduktionsutbildningen 2007 jämfört med VTI rapport

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

Forsbergs Trafikskola

Forsbergs Trafikskola 1 (5) Undervisningsplan behörighet B För dig som ska ta ett B-körkort Här följer en kort sammanfattning av utbildningen på vår trafikskola. Först visar vi en översikt av de olika delarna. I kolumnen till

Läs mer

Övningskörningen och det praktiska körkortsprovet

Övningskörningen och det praktiska körkortsprovet VTI rapport 59 Utgivningsår 25 www.vti.se/publikationer Övningskörningen och det praktiska körkortsprovet En undersökning om 18 24-åringar Anders Nyberg Nils Petter Gregersen Utgivare: Publikation: VTI

Läs mer

Transportstyrelsens föreskrifter om kursplan, behörighet B;

Transportstyrelsens föreskrifter om kursplan, behörighet B; Transportstyrelsens föreskrifter om kursplan, behörighet B; beslutade den 16 februari 2011. Transportstyrelsen föreskriver följande med stöd av 7 och 12 förordningen (1998:978) om trafikskolor. TSFS 2011:20

Läs mer

GDE matrisen et hierarkisk perspektiv på føreropplæring Konkretisering og operasjonalisering. Hans Yngve Berg, Vägverket, Sverige

GDE matrisen et hierarkisk perspektiv på føreropplæring Konkretisering og operasjonalisering. Hans Yngve Berg, Vägverket, Sverige Ny føreropplæring ny retning eller gammelt arvegods i ny innpakning? GDE matrisen et hierarkisk perspektiv på føreropplæring Konkretisering og operasjonalisering Hans Yngve Berg, Vägverket, Sverige Forum

Läs mer

Provtagares uppfattning om förarprovet

Provtagares uppfattning om förarprovet Provtagares uppfattning om förarprovet Enkätundersökning före och efter införandet av sammanhållet förarprov Susanne Alger Anna Sundström BVM No 45, 2011 ISSN 1652-7313 Abstract On the 1st of September

Läs mer

Undervisningsplan Kungsbacka Övningskörning

Undervisningsplan Kungsbacka Övningskörning Undervisningsplan - Kungsbacka Övningskörning AB Sida 1 av 8 Undervisningsplan Kungsbacka Övningskörning Sammanfattning Målgrupp och affärsidé Vi vänder oss till elever som vill ha hjälp med professionell

Läs mer

Accelererad provning i

Accelererad provning i Accelererad provning i simulator Är det möjligt? Magnus Hjälmdahl, VTI Institute Excellence Centre at VTI Common platform for increased and long-term co-operation, competence building and knowledge transfer

Läs mer

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09 Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot Självstyrda bilar Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about when you could buy a self-driving car and what they would look like. I also mention

Läs mer

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR Kontrollera vilka kurser du vill söka under utbytet. Fyll i Basis for nomination for exchange studies i samråd med din lärare. För att läraren ska kunna göra en korrekt

Läs mer

Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II

Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II English version A. About the Program in General We will now ask some questions about your relationship to the program

Läs mer

Exportmentorserbjudandet!

Exportmentorserbjudandet! Exportmentor - din personliga Mentor i utlandet Handelskamrarnas erbjudande till små och medelstora företag som vill utöka sin export Exportmentorserbjudandet! Du som företagare som redan har erfarenhet

Läs mer

PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar

PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar Svenska delen Petra Carlson Lena Fredriksson Jan Hammarström P G Andersson Christer Ljungberg

Läs mer

EXTERNAL ASSESSMENT SAMPLE TASKS SWEDISH BREAKTHROUGH LSPSWEB/0Y09

EXTERNAL ASSESSMENT SAMPLE TASKS SWEDISH BREAKTHROUGH LSPSWEB/0Y09 EXTENAL ASSESSENT SAPLE TASKS SWEDISH BEAKTHOUGH LSPSWEB/0Y09 Asset Languages External Assessment Sample Tasks Breakthrough Stage Listening and eading Swedish Contents Page Introduction 2 Listening Sample

Läs mer

Skolverkets rapport nr 168 Högskoleverkets rapportserie 1999:7 R

Skolverkets rapport nr 168 Högskoleverkets rapportserie 1999:7 R Rapport nummer 168 Högskoleverkets rapportserie 1999:7 R Skolverkets rapport nr 168 Högskoleverkets rapportserie 1999:7 R Sammanfattning: Rapporten redovisar en kartläggning av avnämarna av gymnasieskolan

Läs mer

Enkätundersökning om mopedåkning bland elever i årskurs 9. Våren 2015. Innehållsförteckning

Enkätundersökning om mopedåkning bland elever i årskurs 9. Våren 2015. Innehållsförteckning Enkätundersökning om mopedåkning bland elever i årskurs 9 Våren 2015 Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 2 2. Syfte... 2 3. Metod... 2 4. Resultat... 3 5. Jämförelse mellan resultaten 2009 och 2015...

Läs mer

Körkort öppnar för jobb och ett annat liv

Körkort öppnar för jobb och ett annat liv Körkort öppnar för jobb och ett annat liv En enkätundersökning som visar på de möjligheter och utmaningar som personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar upplever som bilförare. 2014-05-06 Denna

Läs mer

Collaborative Product Development:

Collaborative Product Development: Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen

Läs mer

Tillsynsmyndigheten Datum 2014-07-23. Kursplan Bil. Inledning (kvalitetsbeskrivning) Syfte

Tillsynsmyndigheten Datum 2014-07-23. Kursplan Bil. Inledning (kvalitetsbeskrivning) Syfte Transportstyrelsen Sörens Trafikskola Tillsynsmyndigheten Datum 2014-07-23 Kursplan Bil Inledning (kvalitetsbeskrivning) Det är viktigt att eleven kan reglerna i trafiken och även kan samverka med andra

Läs mer

Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1

Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1 Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1 Sammanfattning 13% av UF-deltagarna har startat eget efter utbildningen. 19% av respondenterna över 28 år har företagarerfarenhet. Andelen med företagarerfarenhet

Läs mer

William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse REDOGÖRELSE FÖR EFTERLEVNAD STATEMENT OF COMPLIANCE

William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse REDOGÖRELSE FÖR EFTERLEVNAD STATEMENT OF COMPLIANCE N.B. The English text is an in-house translation. William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse (organisationsnummer 802426-5756) (Registration Number 802426-5756) lämnar härmed följande hereby submits

Läs mer

Yrkeshögskoleutbildning med nationell kursplan Trafiklärare. Plan över yrkeshögskolepoäng för utbildning till trafiklärare

Yrkeshögskoleutbildning med nationell kursplan Trafiklärare. Plan över yrkeshögskolepoäng för utbildning till trafiklärare Yrkeshögskoleutbildning med nationell kursplan Trafiklärare Plan över yrkeshögskolepoäng för utbildning till trafiklärare Kunskapsområde Trafiklärare Kurs Yrkeshögskolepoäng Arbetsmiljö och ansvar 12 Fordonssäkerhet

Läs mer

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co. Februari 2012

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co. Februari 2012 Inkvarteringsstatistik Göteborg & Co Februari 2012 FoU/ Marknad & Försäljning Gästnätter storstadsregioner Februari 2012, hotell och vandrarhem Gästnattsutveckling storstadsregioner Februari 2012, hotell

Läs mer

Application for exemption - Ansökan om dispens

Application for exemption - Ansökan om dispens Ankomststämpel BYNs kansli Application for exemption - Ansökan om dispens Important information For the application to be handled are required: 1. The operator of a machine or crane is predestinated to

Läs mer

Myndigheten för yrkeshögskolans författningssamling

Myndigheten för yrkeshögskolans författningssamling Myndigheten för yrkeshögskolans författningssamling ISSN 2000-6802 Myndigheten för yrkeshögskolans föreskrift om kursplan för trafiklärarutbildning i yrkeshögskolan; beslutad den 21 september 2010. MYHFS

Läs mer

SNABBGUIDE. Telia Anita 20 Bruksanvisning. Bläddra bland lagrade telefonnummer. Radera ett nummer. Radera alla nummer

SNABBGUIDE. Telia Anita 20 Bruksanvisning. Bläddra bland lagrade telefonnummer. Radera ett nummer. Radera alla nummer SNABBGUIDE Bläddra bland lagrade telefonnummer Tryck eller en eller flera gånger. Radera ett nummer När numret visas i teckenrutan, tryck RADERA två gånger. Radera alla nummer Tryck eller. Håll RADERA

Läs mer

Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22

Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22 Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22 Närvarande: Oliver Stenbom, Andreas Estmark, Henrik Almén, Ellinor Ugland, Oliver Jonstoij Berg. 1. Mötets öppnande. Ordförande Oliver Stenbom öppnade mötet. 2.

Läs mer

TRA Q3 2013 - NORDIC RELEASE - OCTOBER 2013

TRA Q3 2013 - NORDIC RELEASE - OCTOBER 2013 TRA Q3 2013 - NORDIC RELEASE - OCTOBER 2013 TRAVEL INDUSTRY EXPECTANCY INDEX January 2012 - Nordic Introduction Travel Industry Expectancy Index is an independent temperature gauge on Nordic travel companies

Läs mer

729G27. Pilot, skrivande och avslutning. Johan Blomkvist IDA-HCS-IxS Twitter: @hellibop

729G27. Pilot, skrivande och avslutning. Johan Blomkvist IDA-HCS-IxS Twitter: @hellibop 729G27 Pilot, skrivande och avslutning Johan Blomkvist IDA-HCS-IxS Twitter: @hellibop Dagens Skrivande Piloten Rester från förra gången validering Någon slags sammanfattning 2 Jag är på semester till 16

Läs mer

.SE (Stiftelsen för Internetinfrastruktur) Presentation November 2009

.SE (Stiftelsen för Internetinfrastruktur) Presentation November 2009 .SE (Stiftelsen för Internetinfrastruktur) Presentation November 2009 About us.se (The Internet Infrastructure Foundation) is responsible for the.se top-level domain. Non-profit organisation founded in

Läs mer

STORSEMINARIET 3. Amplitud. frekvens. frekvens uppgift 9.4 (cylindriskt rör)

STORSEMINARIET 3. Amplitud. frekvens. frekvens uppgift 9.4 (cylindriskt rör) STORSEMINARIET 1 uppgift SS1.1 A 320 g block oscillates with an amplitude of 15 cm at the end of a spring, k =6Nm -1.Attimet = 0, the displacement x = 7.5 cm and the velocity is positive, v > 0. Write

Läs mer

Incitament för effektivitet och kvalitet

Incitament för effektivitet och kvalitet Incitament för effektivitet och kvalitet Trafikanalys 20 april 2012 Björn Hasselgren Arkitektur och samhällsbyggnad Vägar och järnvägar - historien Transportinfrastrukturens utveckling Offentlig sektor

Läs mer

SAMMANFATTNING AV SUMMARY OF

SAMMANFATTNING AV SUMMARY OF Detta dokument är en enkel sammanfattning i syfte att ge en första orientering av investeringsvillkoren. Fullständiga villkor erhålles genom att registera sin e- postadress på ansökningssidan för FastForward

Läs mer

Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012

Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012 Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012 Sifo undersökning, beställd av Hagainitiativet, om svenska folkets syn företags klimatinformation och deras trovärdighet (juni 2012) BAKGRUND Hagainitiativet

Läs mer

- den bredaste guiden om Mallorca på svenska! -

- den bredaste guiden om Mallorca på svenska! - - den bredaste guiden om Mallorca på svenska! - Driver du företag, har en affärsrörelse på Mallorca eller relaterad till Mallorca och vill nå ut till våra läsare? Då har du möjlighet att annonsera på Mallorcaguide.se

Läs mer

PowerCell Sweden AB. Ren och effektiv energi överallt där den behövs

PowerCell Sweden AB. Ren och effektiv energi överallt där den behövs PowerCell Sweden AB Ren och effektiv energi överallt där den behövs Requirements of power electronics for fuel cells in electric vehicles Andreas Bodén (Rickard Nilsson) Förstudie: Kravställning på kraftelektronik

Läs mer

Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare

Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare QUICK START GUIDE / SNABBSTART GUIDE More information and instruction videos on our homepage www.indol.se Mer information och instruktionsvideos på vår hemsida

Läs mer

DRIVERS PG 2-9 DRIVERS

DRIVERS PG 2-9 DRIVERS DRIVERS PG 2-9 Glasögonen i vårt Drivers sortiment har Blue blocker linser som passar bra för bilkörning. Linsen har ett gul-orange filter som förhöjer kontrasterna. Baksidan av linsen har en blå spegel-yta

Läs mer

Företagsekonomi, allmän kurs. Business Administration, General Course. Business Administration. 2004-07-01 until further notice

Företagsekonomi, allmän kurs. Business Administration, General Course. Business Administration. 2004-07-01 until further notice 1(6) School of Management and Economics Course syllabus Course Code FEA330 Reg.No. EHVd 2004:35 Date of decision 2004-09-06 Course title in Swedish Course title in English Företagsekonomi, allmän kurs

Läs mer

SNABBGUIDE Bläddra bland lagrade telefon- nummer Radera ett nummer Telia Anita Radera alla nummer NUMMERPRESENTATION

SNABBGUIDE Bläddra bland lagrade telefon- nummer Radera ett nummer Telia Anita Radera alla nummer NUMMERPRESENTATION SNABBGUIDE Bläddra bland lagrade telefonnummer Tryck eller en eller flera gånger. Radera ett nummer När numret visas i teckenrutan, tryck RADERA två gånger. Radera alla nummer Tryck eller. Håll RADERA

Läs mer

LARS. Ett e-bokningssystem för skoldatorer.

LARS. Ett e-bokningssystem för skoldatorer. LARS Ett e-bokningssystem för skoldatorer. Därför behöver vi LARS Boka dator i förväg. Underlätta för studenter att hitta ledig dator. Rapportera datorer som är sönder. Samordna med schemaläggarnas system,

Läs mer

Mål inom forskarutbildning hur gör vi?

Mål inom forskarutbildning hur gör vi? Mål inom forskarutbildning hur gör vi? Ingeborg van der Ploeg, Central studierektor / koordinator för utbildning på forskarnivå Karolinska Institutet, Stockholm Ingeborg.Van.Der.Ploeg@ki.se November 25,

Läs mer

Kursplan 1(2) Ekonomihögskolan. Kurskod IEP344 Dnr EHVd 1999:11 Beslutsdatum 1999-05-12. Cross Cultural Management.

Kursplan 1(2) Ekonomihögskolan. Kurskod IEP344 Dnr EHVd 1999:11 Beslutsdatum 1999-05-12. Cross Cultural Management. 1(2) Kursplan Ekonomihögskolan Kurskod IEP344 Dnr EHVd 1999:11 Beslutsdatum 1999-05-12 Kursens benämning Engelsk benämning Ämne Företagsekonomi Poängtal 5 Nivå 21-40 Kursplanen gäller från 1999-01-20 Inplacering

Läs mer

ANSÖKAN University of the West of England Undergraduate /Postgraduate

ANSÖKAN University of the West of England Undergraduate /Postgraduate ANSÖKAN University of the West of England Undergraduate /Postgraduate KILROY education hjälper dig att ansöka till UWE. Vi ger dig information om kurser, antagningskrav, terminsavgifter, CSN, boendemöjligheter

Läs mer

Den framtida redovisningstillsynen

Den framtida redovisningstillsynen Den framtida redovisningstillsynen Lunchseminarium 6 mars 2015 Niclas Hellman Handelshögskolan i Stockholm 2015-03-06 1 Källa: Brown, P., Preiato, J., Tarca, A. (2014) Measuring country differences in

Läs mer

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co Inkvarteringsstatistik Göteborg & Co Mars 2012 FoU/ Marknad & Försäljning Gästnätter storstadsregioner Mars 2012, hotell och vandrarhem Gästnattsutveckling storstadsregioner Mars 2012, hotell och vandrarhem

Läs mer

Internationella Engelska Gymnasiet

Internationella Engelska Gymnasiet Gymnasiet Skolan erbjuder Gymnasiet Study in English on Södermalm Gymnasiet Södermalm (IEGS) is an international school located on Södermalm with a strong academic and multicultural tradition, committed

Läs mer

Beslut om bolaget skall gå i likvidation eller driva verksamheten vidare.

Beslut om bolaget skall gå i likvidation eller driva verksamheten vidare. ÅRSSTÄMMA REINHOLD POLSKA AB 7 MARS 2014 STYRELSENS FÖRSLAG TILL BESLUT I 17 Beslut om bolaget skall gå i likvidation eller driva verksamheten vidare. Styrelsen i bolaget har upprättat en kontrollbalansräkning

Läs mer

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience Här kan du checka in med rent samvete Check in here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet

Läs mer

Authentication Context QC Statement. Stefan Santesson, 3xA Security AB stefan@aaa-sec.com

Authentication Context QC Statement. Stefan Santesson, 3xA Security AB stefan@aaa-sec.com Authentication Context QC Statement Stefan Santesson, 3xA Security AB stefan@aaa-sec.com The use case and problem User identities and user authentication is managed through SAML assertions. Some applications

Läs mer

ICRI International Child Resource Institute, Ghana November 2013 Prepared for Tolvskillingshjälpen

ICRI International Child Resource Institute, Ghana November 2013 Prepared for Tolvskillingshjälpen Sponsorship report ICRI International Child Resource Institute, Ghana November 2013 Prepared for Tolvskillingshjälpen 1 Narrative report A great partnership was formed in September of 2013; when ICRI Ghana

Läs mer

Förbud av offentligt uppköpserbjudande enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument

Förbud av offentligt uppköpserbjudande enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument BESLUT Gravity4 Inc. FI Dnr 15-7614 Att. Gurbaksh Chahal One Market Street Steuart Tower 27th Floor San Francisco CA 94105 415-795-7902 USA Finansinspektionen P.O. Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan

Läs mer

Service Design Network Sweden

Service Design Network Sweden Service Design Network Sweden Launch workshop summary www.servicedesignsweden.com MEMBERS WORKSHOP 27 March 16:00 18:00 Purpose, idea and vision of Service Design Sweden (20mins) Short presentation of

Läs mer

Effekten av de nya reglerna för AM-behörighet (moped klass I): en för- och efterstudie

Effekten av de nya reglerna för AM-behörighet (moped klass I): en för- och efterstudie VTI rapport 762 Utgivningsår 2012 www.vti.se/publikationer Effekten av de nya reglerna för AM-behörighet (moped klass I): en för- och efterstudie Sonja Forward Per Henriksson Jonna Nyberg Inger Forsberg

Läs mer

Uppsala 19:th November 2009 Amelie von Zweigbergk

Uppsala 19:th November 2009 Amelie von Zweigbergk Uppsala 19:th November 2009 Amelie von Zweigbergk Priorities Teachers competence development (mobility!) Contribution of universities to the knowledge triangle Migration and social inclusion within education

Läs mer

Effekter av sammanhållet förarprov

Effekter av sammanhållet förarprov Utredningsuppdrag 1 (13) Upprättad av Karin Michaelsson Väg- och järnvägsavdelningen Enhet behörigheter Sektion regler Dnr/Beteckning TSV 2014-243 En kunskapsöversikt Utredningsuppdrag 2 (13) Innehåll

Läs mer

Förändrade förväntningar

Förändrade förväntningar Förändrade förväntningar Deloitte Ca 200 000 medarbetare 150 länder 700 kontor Omsättning cirka 31,3 Mdr USD Spetskompetens av världsklass och djup lokal expertis för att hjälpa klienter med de insikter

Läs mer

Den politiska läroboken

Den politiska läroboken Den politiska läroboken Bilden av USA och Sovjetunionen i norska, s finländska läroböcker under Kalla kri Summary: Political textbooks: The depiction of the USA and the Soviet Ur Norwegian, Swedish, and

Läs mer

Nationellt Samverkansprojekt Biogas i Fordon

Nationellt Samverkansprojekt Biogas i Fordon Nationellt Samverkansprojekt Biogas i Fordon Informationsinsatser om biogas som fordonsbränsle i Västerås 610416 ISSN 1651-5501 Projektet delfinansieras av Energimyndigheten Svenska Biogasföreningen Telefon

Läs mer

Senaste trenderna inom redovisning, rapportering och bolagsstyrning Lars-Olle Larsson, Swedfund International AB

Senaste trenderna inom redovisning, rapportering och bolagsstyrning Lars-Olle Larsson, Swedfund International AB 1 Senaste trenderna inom redovisning, rapportering och bolagsstyrning Lars-Olle Larsson, Swedfund International AB 2 PwC undersökning av börsföretag & statligt ägda företag Årlig undersökning av års- &

Läs mer

Genusstudier i Sverige

Genusstudier i Sverige Genusstudier i Sverige Genusvetenskapliga studier och genusforskning bedrivs på alltfler högskolor och universitet i Sverige. Genusforskning kan ses som övergripande term för ett fält som också kan benämnas

Läs mer

Gränslösa ehälsotjänster. Annika Ohlson & Eva Leach SepSOS

Gränslösa ehälsotjänster. Annika Ohlson & Eva Leach SepSOS Gränslösa ehälsotjänster Annika Ohlson & Eva Leach SepSOS 2011-11-01 Page 2 Agenda 1. Framtidens ehälsa i Europa 1. SepSOS Målbild, status och piloter NCP nationell kontaktpunkt Expedition av e-recept

Läs mer

Resvanor och inställning till färdmedel i Falu kommun

Resvanor och inställning till färdmedel i Falu kommun VTI rapport 678 Utgivningsår 2010 www.vti.se/publikationer Resvanor och inställning till färdmedel i Falu kommun Louise Eriksson Sonja Forward Utgivare: Publikation: VTI rapport 678 Utgivningsår: 2010

Läs mer

Hörselnedsättning hos bilförare körbeteende, avsökningsstrategier och förarstödssystem

Hörselnedsättning hos bilförare körbeteende, avsökningsstrategier och förarstödssystem Hörselnedsättning hos bilförare körbeteende, avsökningsstrategier och förarstödssystem Birgitta Thorslund The Swedish National Road and Transport Research Institute HEAD Graduate School (Hearing and Deafness)

Läs mer

Här kan du sova. Sleep here with a good conscience

Här kan du sova. Sleep here with a good conscience Här kan du sova med rent samvete Sleep here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet har gjort

Läs mer

KONCEPTUALISERING. Copyright Dansk & Partners

KONCEPTUALISERING. Copyright Dansk & Partners KONCEPTUALISERING Concept begins to 80 % in content, 20 % in process and 20 % in presentation. The conceptualization work always starts in process because if you cannot communicate what you want to say

Läs mer

Matematik. Kursprov, vårterminen 2012. Lärarinformation för muntlig del. Lärarmaterial Elevmaterial Elevmaterial, engelsk version

Matematik. Kursprov, vårterminen 2012. Lärarinformation för muntlig del. Lärarmaterial Elevmaterial Elevmaterial, engelsk version Kursprov, vårterminen 2012 Matematik Lärarinformation för muntlig del Lärarmaterial Elevmaterial Elevmaterial, engelsk version 1c Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets-

Läs mer

Lärkonferens Skellefteå 18 Juni. Sven Jansson (Nationell samordnare, uppföljning/utvärdering)

Lärkonferens Skellefteå 18 Juni. Sven Jansson (Nationell samordnare, uppföljning/utvärdering) Lärkonferens Skellefteå 18 Juni Sven Jansson (Nationell samordnare, uppföljning/utvärdering) 2 Reflektioner efter föregående programperioder Riksrevisionen: För mycket detaljkontroll och övervakning för

Läs mer

Quality and Environmental Management System

Quality and Environmental Management System B4: This section contains trade secrets and details the processes, descriptions, procedures and protocols of Swedish Match's hygiene and environmental control program. Document Title Valid From Page 1(2)

Läs mer

Finansiella risker 1

Finansiella risker 1 Finansiella risker 1 Koncernen Finansieringsrisk Högst 35 % av den totala externa låneskulden får förfalla inom kommande 12 månader. Risk? 9 000 8 000 7 000 35% 6 000 5 000 4 000 3 000 4 336 3 336 3 998

Läs mer

Managing addresses in the City of Kokkola Underhåll av adresser i Karleby stad

Managing addresses in the City of Kokkola Underhåll av adresser i Karleby stad Managing addresses in the City of Kokkola Underhåll av adresser i Karleby stad Nordic Address Meeting Odense 3.-4. June 2010 Asko Pekkarinen Anna Kujala Facts about Kokkola Fakta om Karleby Population:

Läs mer

SWETHRO. Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten & Cecilia Akselsson* IVL Svenska Miljöinstitutet *Lunds Universitet

SWETHRO. Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten & Cecilia Akselsson* IVL Svenska Miljöinstitutet *Lunds Universitet SWETHRO The Swedish Throughfall Monitoring Network (SWETHRO) - 25 years of monitoring air pollutant concentrations, deposition and soil water chemistry Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten

Läs mer

Svenskt Eu-anpassat certifikat Swedish Eu-adapted certificate

Svenskt Eu-anpassat certifikat Swedish Eu-adapted certificate Svenskt Eu-anpassat certifikat Swedish Eu-adapted certificate EU-anpassad utbildning Motorbranschens och Lackerarnas yrkesnämnder, MYN/LYN, Europaanpassar yrkesutbildningen genom att tilldela godkända

Läs mer

Enclosure to Analysis of UsabilityTest Project Casper

Enclosure to Analysis of UsabilityTest Project Casper Appendix 1b 1/8 Enclosure to Analysis of UsabilityTest Project Casper Internal receiver list Name Catharina Ahlström Kristina Fridensköld Role 2/8 1 INTRODUCTION... 3 1.1 PURPOSE... 3 1.2 SCOPE... 3 1.3

Läs mer

Vägen till körkort VÄGVERKET. BEST.NR 88430. UTGÅVA: 4. JUNI 2005. PRODUKTION: BANGALORE AB. TRYCK: COLORPRINT. FOTO: HENRIK HANSSON.

Vägen till körkort VÄGVERKET. BEST.NR 88430. UTGÅVA: 4. JUNI 2005. PRODUKTION: BANGALORE AB. TRYCK: COLORPRINT. FOTO: HENRIK HANSSON. Vägen till körkort VÄGVERKET. BEST.NR 88430. UTGÅVA: 4. JUNI 2005. PRODUKTION: BANGALORE AB. TRYCK: COLORPRINT. FOTO: HENRIK HANSSON. VTK_05_24.indd 5 06-06-16 08.04.13 Att ta körkort spännande, ansvarsfullt

Läs mer

Respondentens perspektiv i hälsorelaterade enkätstudier

Respondentens perspektiv i hälsorelaterade enkätstudier Respondentens perspektiv i hälsorelaterade enkätstudier Folkhälsocentrum, Landstinget i Östergötland Samhällsmedicin, Institutionen för medicin och hälsa, Linköpings universitet marika.wenemark@liu.se

Läs mer

Att rekrytera internationella experter - så här fungerar expertskatten

Att rekrytera internationella experter - så här fungerar expertskatten Att rekrytera internationella experter - så här fungerar expertskatten Johan Sander, partner Deloitte. jsander@deloitte.se 0733 97 12 34 Life Science Management Day, 14 mars 2013 Expertskatt historik De

Läs mer

Personer med neurospsykiatriska diagnoser skall bifoga läkarintyg vid ansökan om körkortstillstånd.

Personer med neurospsykiatriska diagnoser skall bifoga läkarintyg vid ansökan om körkortstillstånd. Personer med neurospsykiatriska diagnoser skall bifoga läkarintyg vid ansökan om körkortstillstånd. Enligt transportstyrelsens föreskrifter skall en utredningen pröva om diagnosen ger sådana symptom att

Läs mer

Etik och säkerhetsfilosofi i praktiken

Etik och säkerhetsfilosofi i praktiken Etik och säkerhetsfilosofi i praktiken Margaretha Eriksson Civ.Ing. och doktorand i informationssäkerhet KTH irbiskonsult@tele2.se Föreläsning 3 Etiska frågor Säkerhetsfilosofi Etiska frågor Etiska regler

Läs mer

Björn Kadesjö.Glädje och utmaningar generellt föräldrastöd

Björn Kadesjö.Glädje och utmaningar generellt föräldrastöd Abstract till presentationerna den 22 oktober. Björn Kadesjö.Glädje och utmaningar generellt föräldrastöd Många föräldrar i stadsdelen Angered i Göteborg har i kontakt med förskolan uttryckt osäkerhet

Läs mer

AGIL KRAVHANTERING. Hitta behoven bakom kraven!! Thomas Nilsson! Agile Coach & Mentor! CTO, Responsive

AGIL KRAVHANTERING. Hitta behoven bakom kraven!! Thomas Nilsson! Agile Coach & Mentor! CTO, Responsive AGIL KRAVHANTERING Hitta behoven bakom kraven!!! Thomas Nilsson! Agile Coach & Mentor! CTO, Responsive KRAVSTÄLL EN PRODUKT! Skriv ner tre krav som ni ställer på produkten INNOVATIONSDRIVNA PRODUKTER...

Läs mer

FRAMTIDENS FÖRPACKNINGAR OCH DESIGN OM KONSUMENTEN FICK BESTÄMMA

FRAMTIDENS FÖRPACKNINGAR OCH DESIGN OM KONSUMENTEN FICK BESTÄMMA FRAMTIDENS FÖRPACKNINGAR OCH DESIGN OM KONSUMENTEN FICK BESTÄMMA JON HAAG VD, NINE AB NINE JOBBAR MED HELHETEN AV VARUMÄRKESUTVECKLING OFFERING PARTNERSHIP OR PROCESS SUPPORT Visuailizing future concepts

Läs mer

IT-projektet ya svenskar i trafiken

IT-projektet ya svenskar i trafiken Bakgrund och fakta IT-projektet ya svenskar i trafiken Pågått sedan 2004 i samarbete mellan FMK, NTF, Bilkåren och Vägverket Mål: ge kunskap om svensk trafiklag + påverka attityder och beteenden när det

Läs mer

Mångfald som en del av affärsstrategin

Mångfald som en del av affärsstrategin Inbjudan/Invitation Mångfald som en del av affärsstrategin Diversity as part of the Business Strategy Friday, 31 January, 2003 Quality Hotell 11, Göteborg CENTRUM FÖR MÅNGFALDSSTUDIER OCH PRAKTISK INTEGRATION

Läs mer

Obemannade flygplan. Namn: Hampus Hägg. Datum: 2015-03-02. Klass: TE14B. Gruppmedlemmar: Gustav, Emilia, Henric och Didrik

Obemannade flygplan. Namn: Hampus Hägg. Datum: 2015-03-02. Klass: TE14B. Gruppmedlemmar: Gustav, Emilia, Henric och Didrik Namn: Hampus Hägg Obemannade flygplan Datum: 2015-03-02 Klass: TE14B Gruppmedlemmar: Gustav, Emilia, Henric och Didrik Handledare: David, Björn och Jimmy Abstract In this task I ve been focusing on unmanned

Läs mer

Cross Media Storytelling

Cross Media Storytelling Cross Media Storytelling Storytelling En del av Cross Medialogiken Andra: Play, performance, spectacle, branding, etc. Reflekterar ekonomin i branschen Horisontella effekter av koncernägande Synergi: branding

Läs mer

Riskutbildningar som gör skillnad

Riskutbildningar som gör skillnad Riskutbildningar som gör skillnad Ett trafiksäkerhetscenter med resurser På vårt trafiksäkerhetscenter erbjuder vi en modern inlärningsmiljö med väl dokumenterad pedagogik. Vårt huvuduppdrag är att ta

Läs mer

Lägg därför största delen av energin på första sidan i ansökan, för det är här det avgörs om du ska bli finansierad eller inte.

Lägg därför största delen av energin på första sidan i ansökan, för det är här det avgörs om du ska bli finansierad eller inte. Lägg därför största delen av energin på första sidan i ansökan, för det är här det avgörs om du ska bli finansierad eller inte. Titel det första du kommunicerar till granskaren Ska vara kort max 100 tecken.

Läs mer

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning Ola Tostrup - 16, 4, 47, 3 Dagens föreställning Vad innebär PDP och varför PDP Hur vi designat det inom utbildningen Kompetensbegreppet och vilka kompetenser

Läs mer

Drivkrafter hinder mervärde

Drivkrafter hinder mervärde 2013 03 06 Ulf Hedbjörk Universitets och högskolerådet Internationell mobilitet Drivkrafter hinder mervärde Ny myndighet: Universitets och högskolerådet HSV VHS YH UHR IPK KRUS Tre studier från UHR under

Läs mer

Focus on English 9. Teacher s Guide with Projects

Focus on English 9. Teacher s Guide with Projects Focus on English 9 Teacher s Guide with Projects Focus on English är ett nyskrivet läromedel för åk 7 9. Goda engelskkunskaper är ett av elevernas viktigaste redskap för det livslånga lärandet. I boken

Läs mer

Retail Academics/ Research Institute o Origin from Center for Retailing

Retail Academics/ Research Institute o Origin from Center for Retailing Retail Academics/ Research Institute o Origin from Center for Retailing - Retail Management Center at the Stockholm School of Economics o Specialized in Research & Tests in real store environment o Sweden,

Läs mer

TOUCH POINTS AND PRACTICES IN THE SMART GRID

TOUCH POINTS AND PRACTICES IN THE SMART GRID TOUCH POINTS AND PRACTICES IN THE SMART GRID EGRD Workshop, Oslo 2015-06-03 CECILIA KATZEFF, ADJ. PROFESSOR IN SUSTAINABLE INTERACTION DESIGN INTERACTIVE SWEDISH ICT AND CESC, KTH SOME FACTS Founded in1998.

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng Master Program in Educational Work 60 credits 1 Fastställd i Områdesnämnden 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. HT 2015 1. PROGRAMMETS MÅL 1.1.

Läs mer

Akademiskt entreprenörskap

Akademiskt entreprenörskap Akademiskt entreprenörskap Ek dr. Caroline Wigren Centre for Innovation, Research and Competence in the Learning Economy Malmö Högskola Caroline.Wigren@circle.lu.se Agenda för dagen En kort introduktion

Läs mer

Systemutveckling. Historiskt grundad introduktion

Systemutveckling. Historiskt grundad introduktion Systemutveckling Historiskt grundad introduktion Kvalitet som tema Dataområdet kännetecknas av ständig förändring - utveckling - expansion Varje "nyhet" en förbättring Anta att förbättringarna är, eller

Läs mer

Enterprise App Store. Sammi Khayer. Igor Stevstedt. Konsultchef mobila lösningar. Teknisk Lead mobila lösningar

Enterprise App Store. Sammi Khayer. Igor Stevstedt. Konsultchef mobila lösningar. Teknisk Lead mobila lösningar Enterprise App Store KC TL Sammi Khayer Konsultchef mobila lösningar Familjen håller mig jordnära. Arbetar med ledarskap, mobila strategier och kreativitet. Fotbollen ger energi och fokus. Apple fanboy

Läs mer

Så händer det! Om skador och olyckstillbud med barn och unga

Så händer det! Om skador och olyckstillbud med barn och unga Så händer det! Om skador och olyckstillbud med barn och unga Specialist Barnkirurgi Drottning Silvias Barn och Ungdomssjukhus Irene Isaksson Hellman Trafiksäkerhetsforskare If Skadeförsäkring 1 Sverige

Läs mer