Sid 1. Inledning Metod Så funkar det Feedback Resultat och diskussion Detta ville vi ändra på 5. 7.

Transkript

1

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING: Sid 1. Inledning 1 2. Metod 1 3. Så funkar det 2 4. Feedback 4 5. Resultat och diskussion 4 6. Detta ville vi ändra på 5 7. Lösning 7 Bilagor: 1 Användarintervjuer 2 Lathund för pantning 3 Flödesschema 4 Pantstationen på MATEX, översikt 5 Lathund för pantning, nya systemet 6 Skisser 7 Storyboard 8 Slutförslag, modulsystem

3 Kognitionsergonomi Grupp 7 Industridesign LTH Inledning Nästan varje dag på TV-reklamen uppmanas vi att hitta och göra oss av med pantburkar och flaskor. Vi utmålas som brottslingar om vi inte gör detta. Hur ska man gå till väga för att slippa dåligt samvete? Det är ju trots allt vår miljö det rör sig om. För att pantningen ska gå så smärtfritt som möjligt är det viktigt att pantsystemen i matbutikerna runt om i landet är lätta att förstå och använda. Vi valde att undersöka hur det går till på Matex i Lund. Metod Vi tog med oss lite burkar och petflaskor att panta, en helt vanlig torsdagsförmiddag, och så undersökte vi hur systemet fungerade och om det var användarvänligt. En av oss pantade burkarna och flaskorna enligt de instruktioner som gavs på olika skyltar och som stod på automatens display. Allting gjordes väldigt undersökande och systematiskt. Samtidigt fotograferade en annan av oss hela händelseförloppet. För att få en bild av vad folk i regel tycker om pantsystemet på Matex utformade vi ett formulär med frågor (se bilaga 1). De rörde bland annat folks medvetande om varför man pantar, hur automaterna fungerar och hur bra förståelsen är. De personer som använde automaten under tiden vi var där (5 pers.) fick svara på frågeformuläret efter de hade pantat sina burkar och flaskor. Vi presenterade oss, förklarade syftet med formuläret och utförde undersökningen. Dessutom observerade vi hur de använde automaterna innan vi hade ställt frågorna. Intervjuerna sammanställdes och lades till våra egna erfarenheter av pantsystemet. 1 (8)

4 Kognitionsergonomi Grupp 7 Industridesign LTH Så funkar det I entrén till Matex, längs hela västra väggen, är pantautomaterna uppradade. De står alltså till höger när man stiger in i entrén. Längst till höger står 4: - petflaskautomaten. Under den finns ett rullband som man ska ställa sina backar med tomflaskor på. Närmast, till vänster om dessa finns automaten för 1: - och 2: - petflaskorna. Ännu ett steg till vänster finner vi burkpantautomaten. Dessutom finns där en lucka för sopor, närmst ingången till själva butiken. Allting i lysande klarrött. Att det rör sig om pantautomater är det ingen tvekan om. Det står tydligt med gul text ovanför varje automat vad den ska användas till (se bilaga 4). Burkpantautomaten har ett stort, mörkt hål som burkarna ska stoppas i, en och en. Det spelar ingen roll om man lägger i burken med öppningen först, eller med bottnen först. Då burken åker ner i mörkret skramlar det till lite, som en försäkran om att den mottagits av automaten. På displayen till vänster om hålet uppmanas man att fortsätta lägga i burkar till de är slut. Därefter trycker man på en grön, ganska stor knapp under displayen, för att få ut ett kvitto på hur många burkar som automaten tagit emot. Det piper då man trycker på knappen, och kvittot får man ett par sekunder efter att man tryckt. Det låter inget när man får det. Kvittot talar om hur mycket pengar man får. Däremot står det ingenting om var man lämnar in kvittot, eller om det kan användas till något annat. 2 (8)

5 Kognitionsergonomi Grupp 7 Industridesign LTH Om burkarna inte tas emot av automaten spottas de ut igen och landar i ett fack under panthålet. Det finns en del förklaringar till detta på en skylt under burkpantautomaten. Det kan bero på att burken är alltför hopknycklad och förstörd, eller att den inte kan läsa EAN-koden, men det kan också ha sin förklaring i att det är en utländsk burk. Svenska burkar innehåller nämligen bara aluminium och är därför inte magnetiska. Utländska läsk- och ölburkar tillverkas delvis av stål och är magnetiska. Vill man testa om burken kan vara tillverkad utomlands (och alltså står utanför vårt pantsystem) finns en lite magnetplatta bredvid skylten. Om burken fastnar på denna är den troligtvis utländsk. Burkar som man fått tillbaka av automaten slänger man i sopinkastet. Men det står det ingenting om någonstans. Innan man pantar sina petflaskor måste man kolla upp hur mycket de är värda. Det finns nämligen två automater att välja mellan. Den ena tar större, 4 kronorsflaskor, och den andra tar de mindre varianterna. Själva pantningen påminner starkt om den vid burkpantningen. Flaskan stoppas in med botten först, och även här skramlar det till när flaskan tas emot av automaten. Displayen instruerar en vad man ska göra härnäst och då alla flaskor är inlämnade trycker man in den gröna knappen för kvitto. Samma typ av feedback som vid burkpantningen erhålls då knappen trycks och man får ut kvittot. Liksom vid burkpantningen får man ingen information om var kvittensen ska äga rum. Då alla burkar och flaskor pantats återstår kvittona. Dessa kan man antingen lösa in i kiosken som står strax bredvid automaterna, eller så kan man använda dem att handla för. Men det får man ingen information om någonstans. Det bör man veta intuitivt. 3 (8)

6 Kognitionsergonomi Grupp 7 Industridesign LTH Feedback Den feedback man får av automaten är dels via displayen, dels via ljud. Displayen visar hela tiden instruktioner och aktuell pantstatus. Maskinerna ger ifrån sig ljud när de pressar ihop burkar och petflaskor som de tar emot. När man trycker på knappen för kvittot hörs ett dovt pip. När det blir fel börjar automaterna tuta och tjuta. Displayen uppmanar en att ta kontakt med personalen. Resultat och diskussion De flesta av våra intervjupersoner ansåg att pantsystemet på Matex fungerade bra. Däremot hade en lite problem med vilken av automaterna han skulle använda för sina respektive flaskor. I de flestas fall var det INTE miljön som var huvudanledningen till att de pantade. Den vanligaste orsaken var att de ville bli av med skräpet. (Se bilaga 1). Våra synpunkter på pantsystemet var att det var lätt att förstå var man skulle panta de olika flaskorna/burkarna, eftersom det stod med stor text ovanför varje automat vad den skulle användas till. Texten kompletterades med bilder av burkar eller flaskor som satt på respektive automat. Vi fick bra feedback och knapparna var få och lätta att förstå. En annan bra sak var att där fanns ett sopinkast för ogiltiga burkar och annat skräp. Däremot tyckte vi att det var uppdelat på alldeles för många automater. Dessutom ansåg vi att alla inkast satt på tok för högt upp. Vi saknade något att tvätta och torka händerna med. Kvittot hade ingen information om var och hur man skulle lösa in det. Vi har illustrerat en enkel lathund (se bilaga 2) samt ett flödesschema (se bilaga 3) för pantautomaten. 4 (8)

7 Kognitionsergonomi Grupp 7 Industridesign LTH Detta ville vi ändra på Då vi hade gått igenom pantsystemet på Matex steg för steg och utvärderat processen hade vi kommit fram till en hel del förbättringar som kunde göras. Vi såg tillbaka på föregående uppgifter och olika föreläsningar vi fått för att tänka igenom vad som fattades eller kunde uteslutas. Vi ansåg att den skulle vara lätt att förstå, handikappvänlig och att de olika momenten skulle komma i naturlig ordning. Först skrev vi ner de saker vi tyckte var negativa eller som vi saknade. Vi antecknade också vad som kändes bra och värt att behålla med det befintliga systemet. Därefter satte vi oss ner för att skissa fram idéer och förslag (se bilaga 6). Det absolut första vi reagerade på när vi såg pantautomaten var att samtliga inkast och knappar skulle vara omöjliga att nå för någon som satt i rullstol. Vi insåg att det skulle vara en av de första sakerna vi skulle behöva ändra på. Allt skulle behöva sitta lägre ner, men samtidigt kännas lika naturligt att nå som tidigare, för människor med normalhandikapp. I nuläget sitter inkasten ca 150 cm upp från golvet och burken/flaskan föses naturligt in av människohanden. Om ett liknande inkast skulle sitta lägre ner skulle det kännas obekvämt att stoppa in panten. Ett annat, handikapprelaterat problem vi tänkte på var att alla displayer kändes för små och otydliga. Dessutom hade vi redan då börjat fundera på en tänkbar lösning, som skulle kräva en större och tydligare display. Vi tyckte åtminstone det var värt att ha med i tankarna. 5 (8)

8 Kognitionsergonomi Grupp 7 Industridesign LTH Visserligen hade vi själva klarat av pantningen bra och flera andra användare som vi observerat också. Men en av de vi intervjuade hade varit lite stressad och missuppfattat att petflaskor av olika värde inte kunde placeras i samma inkast. Många av de vi intervjuade förklarade också att de inte brukade sortera sina burkar och flaskor innan de gick för att panta. Detta fick oss att fundera på hur nödvändigt det egentligen var att ha tre olika inkast enbart för petflaskor och burkar. Man skulle spara tid på att slippa sortera, och onödiga missförstånd, om vilket inkast som skulle användas till vad, skulle undvikas. Då man hade pantat alla tomma, odiskade burkar och flaskor och kanske ville utföra sina inköp kände man sig inte speciellt fräsch. All gammal dricka hade kletat av sig på händerna. Vi tyckte detta var något som relativt lätt skulle kunna ges en lösning. De flesta av de intervjuade hade inte en tanke på att de faktiskt gjorde miljön en tjänst genom att panta aluminiumburkar och petflaskor. En liten bonus skulle vara att kunna öka förståelsen för miljön. Sista anhalt i pantningsprocessen är att lösa in kvittot man får för sina flaskor och burkar. Först och främst känns det mycket att hålla reda på att få flera olika kvitton. Det hade räckt med ett kvitto för all pant. Dessutom finns det ingen information om hur själva inlösandet ska gå till, varken i form av skyltar runt automaterna, eller utsatt på kvittot. De flesta vet ändå av vana att de kan lösa in det direkt i ett litet ATG-stånd som ligger alldeles till vänster om automaterna, eller att de kan handla för det i mataffären. Detta är dock omöjligt att veta om man aldrig har pantat förut. Utifrån dessa noteringar utvärderade vi de olika förslagen. 6 (8)

9 Kognitionsergonomi Grupp 7 Industridesign LTH Lösningen Som en liten hjälp gjorde vi en enkel storyboard om ett vanligt scenario för den fattiga studenten (se bilaga 7). Efter att ha gått igenom alla möjliga tokiga skisser vi gjort kom vi slutligen fram till en vettig lösning. Vi valde att behålla placeringen av automaten i entrén till Matex. Där är den synlig för alla. Färgerna kändes inte heller aktuella att ändra. Kombinationen av rött, gult, blått och lila är tilltalande och lockar blickar. Det kändes också naturligt att behålla den enkla, gröna knappen som man trycker på för att få ut kvitto. Inkasten skulle vi behöva flytta ner och nu kom vi till problemet med att det fortfarande skulle vara bekvämt att använda systemet. Här valde vi att behålla handgreppet om burken/flaskan, genom att ändra läget av inkasten. Istället för att stoppa panten rakt in i väggen ansåg vi att man borde kunna bygga ut en vinklad bänk, så att hålet skulle vara mer riktat ner mot marken. Då skulle det vara bekvämt att använda och samtidigt vara tillgängligt för handikappade. Detta skulle betyda att displayen skulle hamna antingen på den vinklade bänken eller på väggen framför. Om den skulle sitta på bänken skulle det återigen bli bekymmer för dem som sitter i rullstol. Det skulle vara svårt att se. Dessutom ville vi förstora den lite och därför skulle det vara svårt att få plats till den på bänken. Därför slöt vi oss till att det vore bäst att ha displayen placerad på väggen. Den skulle kunna vara ganska stor där. Vi ansåg att det var onödigt med så många inkast för burkar och flaskor som det var nu. Ett enda hål borde räcka. Det skulle betyda att man slapp sortera innan man började panta. I lathunden kunde vi reducera ett steg som kunde orsaka onödiga missförstånd (se bilaga 5). I själva inkastet skulle det sitta någon slags avläsare som registrerade om det var en burk eller en flaska, och vilken valör flaskan var av. Panten skulle sen delas upp i maskinen så att burkarna gick till ett ställe, flaskorna till ett och slutligen alla ogiltiga varor till en sopsäck. 7 (8)

10 Kognitionsergonomi Grupp 7 Industridesign LTH Liksom i det befintliga systemet, tyckte vi att det skulle vara bra med ett sopinkast, precis bredvid pantinkastet. Om man kastade ner någonting här skulle även detta leda till sopsäcken som är inbyggd i väggen. Kletiga och klistriga händer efter pantningen skulle man lätt kunna trolla bort genom att bygga in ett handfat i systemet, eller helt enkelt bara en liten behållare med våtservetter. Vi kunde inte riktigt bestämma oss för vad som skulle vara bäst för varje enskilt system. Därför började vi fundera på om vår pantautomat skulle vara uppbyggt som ett modulsystem. Varje enskild butik skulle kunna välja om de ville bygga ut med ett helt handfat eller om de skulle nöja sig med att erbjuda kunderna våtservetter. När vi kommit fram till att vi skulle använda modulsystemet började vi tänka på om det fanns något mer man skulle kunna bygga ut med. En idé, för att göra pantningen roligare, var att pantpengarna skulle kunna användas direkt till en inbyggd spelautomat. Kanske ett bilspel skulle locka? Eller varför inte Jack Vegas? (se bilaga 8). Det sista vi ville ändra på var kvittot. Givetvis ville vi behålla informationen om hur mycket man pantat för på, men vi ville lägga till lite text. Först och främst saknade vi information om var och hur kvittot skulle lösas in. Dessutom tyckte vi att en liten rad om att man hjälpte miljön gott kunde få finnas med. Nu tycker vi att vi har en riktigt fin och användarvänlig automat, som vi gärna skulle vilja se i produktion! 8 (8)

11 Användarintervjuer om pantstationen på Matex i Lund Kunder Kvinna, 50 år Man, 55 år Kvinna, 45 år Man, 25 år Par, år Frågor Hur ofta pantar du (en gång i veckan/ månaden/kvartalet/ året/aldrig)? En gång i veckan En gång om året En gång i veckan En gång om året En gång i månaden Varför pantar du? Miljöskäl Jobbet, det var min tur. För att få pengar och för miljön. För att bli av med skräpet. För att bli av med skräpet och för miljön. Är automaten/ systemet lätt att förstå? Ja Ja Ja Nej, var ska de olika petflaskorna vara? Ja Har du drabbats av tekniska problem någon gång? Nej Nej Nej, inte här Nej Nej Sorterar du burkarna och flaskorna innan du går till pantautomaten? Lite Nej Ja Nej Ja Hur vet du om burken/flaskan är pantbar? Köper bara pantbara burkar och flaskor. Vet ej Vet ej Vet ej Det står på burkarna och flaskorna. Vad gör du med burkar/flaskor som inte blir godkända vid pantningen? Har inga som inte godkänns (se föreg. svar) Kastar i soporna Kastar i soporna Vet ej Slänger i soporna. Bilaga 1

12

13

14

15

16

17

18