ÄNTLIGEN HÄR NYA VINTERMÖSSAN

Transkript

1 Svensk Polis EN TIDNING FRÅN RIKSPOLISSTYRELSEN NUMMER 8 OKTOBER 2013 ÅRGÅNG 52 Bakom kulisserna: När Obama kom till stan Sökes: Chefer till polisregionerna Sökhundar glöms bort Vår man i Kabul Vår man i Kabul Åke Roghe leder poliser från 24 länder ÄNTLIGEN HÄR NYA VINTERMÖSSAN

2 Redaktionen Ett filmiskt inslag För president Obama var det en vanlig onsdag. Han besökte Stockholm bara. För mig var det som att plötsligt vara med i en film. Det fanns amerikanska agenter i svarta solglasögon överallt. Tunga fordon rullade fram på ödelagda stadsgator. I filmen hade en stor, främmande farkost på himlen snart kastat sin skugga över Berzelii park. Nationella insatsstyrkan anlände gående i formation, förmodligen oavsiktligt med den längsta polisen i mitten, och jag hörde Starwarstemat inne i mitt huvud. Över poliser arbetade under Obamakommenderingen. I filmerna flyger uniformerade poliser som trasor åt alla håll och deras bilar krockar med varandra och brinner upp. Men de riktiga poliserna stod lugnt vid avspärrningarna och svarade trevligt och outtröttligt på allmänhetens frågor. De lyfte bort cyklar, öppnade grindar, sökte igenom papperskorgar. De hade läget under kontroll. Bakgrundsmusiken i mina öron spelade igen när Obama kom till platsen. Men någon främmande farkost fick jag aldrig se. Läs mer i reportaget på sidorna Innehåll/ Oktober 4 8 Reportage Polishundar. En kriminalsökhund på rätt plats vid rätt tidpunkt kan fälla en våldtäktsman. Dodge och hans hundförare Mats Thomasson visar hur Nyheter 10. Polisen får nya vintermössor och västar. 11. Ecpat har gjort en ny film om barnsexhandel Pust tas i drift fullt ut. 14. Så ska SKL prioritera bland kalla fall. 15. Regionpolischefstjänsterna utlysta Fångat på bild Afghanistan. De svenska poliserna visar sin vardag i Afghanistan Reportage Presidentbesöket. Ingripandechefen Helena Johannesson hade uppdraget att göra Stockholms synagoga till en säker plats för Barack Obama. 4 sdfk sdjfölsjkdf 19 Rostami om gängens framfart och utbredning Porträtt Åke Roghe. Möt den svenska klippan i Afghanistan Aktuellt 31. Språkråd, statistik och lästips. 32. Polar ersätter Basa. 33. Hallå där, nationella skyddsombudet. 34. Nu finns ett mobilt videolabb. Johanna Svensk Polis simon Kerstin barbro Så funkar det Gatugäng. Läs intervjun med gängforskaren och polisen Amir 35 Fråga & svar Våga säga ifrån, uppmanar nya ordföranden i Gaypolisföreningen. Kontakta redaktionen: Kerstin Magnusson, chefredaktör, kerstin.magnusson@polisen.se, Johanna Orre, redaktör, johanna.orre@polisen.se, Simon Bynert, redaktör, simon.bynert@polisen.se, Barbro Arratia Dolk, redaktionsassistent, barbro.dolk@polisen.se, Ansvarig utgivare: Anders Hagquist. Omslagsfoto: Lars Hedelin. Webbplats: Besöksadress: Polhemsgatan 30. Postadress: Box , Stockholm. Prenumeration: Helår, 10 nr: 350 kronor. Adressändring: Polisanställda ändrar sin adress i Palasso egenrapportering. Övriga kontaktar redaktionsassistenten, tel: Annonser: Bengtsson & Sundström Media. Tjärhovsgatan 32, 2 tr, Stockholm. Tel: , Fax: , e-post: svenskpolis@bs-media.se. Grafisk form: Oktavilla. Tryck: Sörmlands grafiska AB. ISSN: Åsikter som framförs i signerade artiklar, uttalanden eller insändare behöver inte delas av Rikspolisstyrelsen eller redaktionen. Observera att insänt material kan publiceras elektroniskt. För material som beställts av redaktionen gäller att överenskommet arvode även omfattar elektronisk publicering. Redaktionen ansvarar ej för insänt material som inte beställts. 2 / Svensk Polis / nr 8 / 2013

3 Ledare Rikspolischef Bengt Svenson: Kraftsamling och samarbete Våldet i offentlig miljö har minskat de senaste åren. Samtidigt har användningen av skjutvapen blivit vanligare. Det är en utveckling som måste brytas. Skottlossningar beror i hög grad på omständigheter som Polisen har svårt att påverka. Men vi ska givetvis anstränga oss hårt och göra allt vad vi kan för att stoppa dem. Den senaste tidens skjutningar i Göteborg har också bemötts med kraftfulla åtgärder. Efter skottlossningen i början av september som slutade med att två män avled, har det hållits över 300 förhör. Ett noggrant utredningsarbete pågår och Polisen i Västra Götaland har tagit hjälp av Rikskriminalpolisen och Hallandspolisen. Signalen är tydlig: Den som använder skjutvapen kommer inte lätt undan. Operation Alfred i Malmö under förra året är ett annat exempel där Polisen kraftsamlade och samarbetade nationellt för att stoppa och förebygga skjutningar. hur vi agerar med ett nationellt perspektiv. Många av de skottlossningar som skett har haft kopplingar till organiserad brottslighet, vilken bland annat består av narkotikahandel, utpressning och människohandel. Det är inte en brottslighet som ryms inom några länsgränser, utan måste bekämpas genom samarbete inom polisorganisatio- Goda exempel på samarbete och nen. Vi ser också hur en allt större del av mängdbrottsligheten skrider över länsgränser. Rörliga ligor som begår inbrott runt om i landet och bedrägerier över internet är två exempel på sådan brottslighet. Att vi hjälper varandra vid skjutningar och att vi under senare år utvecklat samarbetet för att möta grov brottslighet och gränsöverskridande mängdbrottslighet, är goda exempel på hur vi agerar med ett nationellt perspektiv. Brottslighetens utveckling och samverkan mellan olika delar av polisorganisationen visar också på nyttan med att bli en nationell myndighet och på behovet av beslut som ger en organisation utifrån verksamhetens krav. Det kommer att underlätta samarbetet och göra det enklare att kraftsamla när så krävs. Vår förmåga till kraftsamling och samarbete var också tydlig vid kommenderingen som genomfördes när den amerikanske presidenten Barack Obama nyligen besökte Stockholm. Med bara ett par veckors varsel planerade och organiserade Stockholmspolisen tillsammans med Säkerhetspolisen och Rikskriminalpolisen den viktiga uppgiften att hantera säkerheten vid besöket. Det kom också poliser från andra delar av landet till huvudstaden för att bistå. Det gjordes ett storartat jobb av alla som deltog. Vi visade professionalitet i både planering och genomförande. På ett lugnt och metodiskt sätt levde vi upp till de stora säkerhetskraven. Det stärkte sannolikt och välförtjänt förtroendet för svensk polis. Att just vårda och stärka förtroendet för Polisen är en nyckelfråga för vår verksamhet. Allmänhetens förtroende för oss är nödvändigt om vi ska klara vårt trygghetsskapande uppdrag och är ofta en förutsättning för att klara upp brott. Vi måste också vara medvetna om att förtroende är något som ständigt behöver förtjänas. Därför ska vi alltid påminna oss om vår värdegrund. Den är grunden för ett förtroendeskapande agerande gentemot allmänheten. Både i det direkta bemötandet och i hur vi följer regler och rutiner i vårt arbete. Förväntningarna på oss är med rätta höga. Vi ska sträcka på oss för alla de insatser vi gör varje dag där vi lever upp till förväntningarna. Vi ska också vara självkritiska när vi ifrågasätts. Ödmjukhet samt förståelse för omgivningens krav är viktigt för att skapa förtroende. Bengt Svenson, rikspolischef rikspolischefen@polisen.se För övrigt... finns en uppdaterad version av Rikspolischefens inriktning nu att läsa på Intrapolis 2013 / nr 8 / Svensk Polis / 3

4 Reportage/ Sökhundar I våldtäktsmannens spår

5 Reportage Specialutbildade polishundar kan säkra spår efter våldtäktsmän. Tioåriga Dodge hittar mikroskopiska rester av både sperma och blod. Han är ett redskap som tyvärr ofta glöms bort, säger hundförare Mats Thomasson.» Text Mia Fahl Foto Christoffer Edling

6 Reportage/ Sökhundar» Natten har varit kall, närapå nollgradig. Hon vaknar när det ljusnar, hör fåglarna sjunga och inser att hon sovit utomhus i en skogsdunge. Hennes byxor är neddragna. Hon minns inte mycket från igår, mer än att något otäckt hände. Hon ringer polisen när hon tagit sig hem, och förklarar att hon har blivit våldtagen. Visst, hon kan peka ut platsen där det hände. Jodå, det känns okej att åka dit igen redan i eftermiddag. Mats Thomasson har tre hundar i bakluckan på polisbilen. Men bara en av dem är tränad för kriminalsök. Dodge är tio år och förstår redan när husse får anropet att han snart ska få arbeta. Han varvar upp i hundburen, snurrar några varv runt sin egen svans, stirrar på husse i backspegeln är vi framme snart? Dodge är polishund, han kan allt som en patrullhund ska kunna, och är dessutom specialtränad för att söka efter blod, sperma, likvätska och kroppsdelar. Han arbetar tillsammans med Mats Thomasson i både inom- och utomhusmiljöer, även på sjön. Dodge och våra andra kriminalsökhundar är redskap för teknikerna, säger Mats Thomasson. Men det är inte alla inom kåren Dodge och våra andra kriminalsökhundar är redskap för teknikerna. Mats Thomasson som vet att vi finns och vad vi kan hjälpa till med. Tidigare under dagen har vi varit på Polishögskolan i Solna, där Mats Thomasson visat hur Dodge arbetar. Först ska flytvästen på. Oavsett var Dodge jobbar har han den gula västen på sig när nosen ska tjänstgöra aktivt. Dodge ålar tjänstvilligt in i västen så fort husse tar ut den ur bakluckan. Arbetsmoralen är det inget fel på, trots att Dodge på grund av sin ålder snart ska gå i pension. I ett skogsparti bakom Polishögskolan har Mats Thomasson några dagar tidigare lagt ut ett spår, en skvätt donerad sperma. Jag tror det är äggviteämnet i sperman som Dodge känner av, men jag kan inte svära på det. Vi Mats Thomasson och hans kolleger får rör med kroppsvätskor från bårhuset för att öva sina hundar med. Men det är ofta brist på sperma. Hundenheten har provrör för den som kan tänka sig att göra en donation. vet väldigt lite om vad våra hundar egentligen upplever med hjälp av sina nosar. Det finns inte så mycket forskning om det ännu, säger han och ger Dodge kommandot att börja söka. Med snabba, korta sniffningar och nosen en millimeter ovanför marken ger sig Dodge iväg. Han finkammar stigen framför husse i stora slalomsvängar. 220 miljoner luktsinnesceller i hundens nos ger honom mängder av information. Svansen viftar som en metronom i tangotakt. Med hjälp av en lång bambupinne kan Mats Thomasson förstärka hundens intresse på vissa platser. Han pekar med pinnen och Dodge börjar omedelbart sniffa tätare i det området. Det är ett bra sätt för mig att hålla kontakten med honom när vi Nosen en säker källa l Hundens nos har cirka 220 miljoner luktsinnesceller, en mänsklig näsa har cirka 5 miljoner. Man brukar säga att om en människa har ett luktsinne stort som ett frimärke, så har hunden en fotbollsplan att lukta med. l Specialtränade hundar används inom en lång rad områden. Diabeteshundar kan lukta sig till blodsockerfall, epilepsihundar kan känna av ett anfall upp till 40 minuter i förväg, och cancerhundar kan lukta sig till olika sorters cancer i utandningsluft, urin eller vävnadsprov. l Så kallade besiktningshundar används för att hitta till exempel mögel, kvicksilver och PCB.

7 Reportage Om en överfallsvåldtäkt larmats medan den pågår kan Dodge hjälpa till att söka efter gärningsmannen, och sedan efter sperma och blod på brottsplatsen. jobbar, och det gör det lättare för mig att kommendera in honom även i tätare buskage eller under träd, hus och bråte där jag vill att han ska leta, förklarar Mats Thomasson. När Dodge plötsligt känner doften av den utlagda gömman saktar han ner på tempot, han nästan smyger i allt tätare cirklar runt ett speciellt område. Så lägger han sig hastigt ned. Framtassarna ramar in platsen där han hittat något, nosen pekar Jag tror att det är äggviteämnet i sperman som Dodge känner av. Mats Thomasson rakt mot det men han rör det inte. Svansen viftar snabbare och Dodge kastar blickar mot husse: Kom, jag har hittat något här! Om detta hade varit en verklig brottsplats hade Mats Thomasson noterat området, berömt hunden och kallat in honom innan han gett teknikerna upplysningar om var det förmodligen finns biologiska spår som kan binda gärningsmannen till platsen. Det är inte alla våldtäktsmän som lämnar spår av sperma efter sig, men det förekommer. Mats Thomasson har varit med om att Dodge hittat använda kondomer i anslutning till brottsplatsen, fyllda med gärningsmannens DNA. Det har också hänt att hunden markerat för sperma på andra ställen, där gärningsmannen exempelvis torkat bort synliga fläckar efter våldtäkten. Blodspår kan också förekomma, i synnerhet om brottsoffret gjort fysiskt motstånd. Ibland finns inga kroppsvätskor» 2013 / nr 8 / Svensk Polis / 7

8 Reportage När Dodge söker efter spår i naturen jobbar nosen högfrekvent. Det är ansträngande för en hund. Jag ser om han tappar fokus och börjar krokna, då får han vila en stund i bilen och sen orkar han oftast jobba igen, säger Mats Thomasson. Mats Thomasson och Dodge kolleger och vänner. på platsen, men jag ser ändå att hunden visar ett starkt intresse vid vissa kvinnas beskrivning av det hon tror vätskor och det stämmer väl med» områden, säger Mats Thomasson. har hänt. Hon har bara vaga minnen. Men hunden är extra intresserad Vid en överfallsvåldtäkt kan det vid ett specifikt skogsområde. uppstå tumult. Hunden kan notera Jag visade platsen för teknikerna och de kommer börja söka skrapmärken, ovanliga avtryck och annat som sticker ut från det normala. Thomasson på telefon när han kom- av just det området, förklarar Mats Jag ser ofta på Dodge att här har mit hem från brottsplatsen. det hänt något. Han blir mer vaksam, stannar upp, noterar mer. Han var det finns organiskt material. UV-lamporna visar teknikerna visar med ett förhöjt intresse att här Har våldtäkten eller överfallet skett är något annorlunda, jag antar att inomhus syns det relativt tydligt det luktar annat just där, säger Mats i UV-ljuset om blod eller andra Thomasson. kroppsvätskor finns i rummet. Precis så blir det den här dagen, Men skogen är full av just när Dodge får söka av brottsplatsen organiskt material och därför kan i skogen där den våldtagna kvinnan Dodges nos hjälpa till att hitta rätt vaknat upp några timmar tidigare. snabbare utomhus, säger Mats Han hittar inga rester av kropps- Thomasson. Först på plats vid våldtäkt l Kan brottsoffret berätta mer om vad som hänt och var det hände? l Spärra om möjligt av brottsplatsen. l Undvik om möjligt att kliva omkring bland bevisningen. l Ring in tekniker och kriminalsökhund med förare. l Beskriv vad du vet om det som hänt och låt teknikerna leda brottsplatsundersökningen. 20 Så många kriminalsökhundar finns det totalt i Sverige. I Stockholms län finns sex kriminalsökhundar, alla med kompetens att också arbeta som patrullhundar. Förra året anmäldes drygt 130 utomhusvåldtäkter i Stockholmsområdet. Mats Thomasson och hans kolleger med kriminalsöksutbildade hundar blev inringda i 15 av fallen. Det är för lite tycker jag. Vi kan göra större nytta än så men då krävs det att våra kolleger känner till att vi finns och vad vi kan hjälpa till med, säger Mats Thomasson. Han hoppas på ett ännu större samarbete mellan hundenheten och länets tekniker framöver. Han vill på intet sätt konkurrera med teknikerna, snarare tvärtom. I den bästa av polisvärldar ses kriminalsökhundarna och deras förare som ett verktyg för att samla in bevismaterial. Vi ingår som ett led i att uttömma alla möjligheter till att säkra spår, säger Mats Thomasson. Och det är ju alltid teknikerna som äger brottsplatsen. Så gick det: Dodge markerade inte på platsen där anmälaren trodde sig blivit våldtagen, ingen teknisk bevisning hittades i övrigt och utredningen lades så småningom ned i brist på bevis. 8 / Svensk Polis / nr 8 / 2013

9 ANNONS Caravelle. Police Edition. Ska man ansvara för lag och ordning i vårt land behöver man bilar man kan lita på. Volkswagens nya polisbilar har högre lastförmåga, bättre köregenskaper och en ny typ av blåljus i LED-teknik som drar mindre ström samtidigt som de lyser och blinkar kraftigare. Under huven sitter nya motorer med f ler hästkrafter, bättre acceleration och bättre vridmoment. Dessutom finns 4Motion fyrhjulsdrift nu i kombination med DSG automatlåda. Vill du veta mer om bilen ställer vi gärna upp på ett förhör. Bränsleförbrukning Caravelle 4Motion bl körning från 8,3 l/100 km (219 g CO 2 /km). Bilen på bilden är extrautrustad.

10 Nyheter/ Oktober Nya växelenheten tar över samtalen Samordning. 1 oktober tas den nya telefonväxelenheten i drift för att leverera telefonitjänster till alla polismyndigheter och flera andra myndigheter. Alla som ringer till polisens växel ska få samma goda service oavsett varifrån eller när på dygnet de ringer. Enheten kommer att drivas av polisens verksamhetsstöd på Rikspolisstyrelsen från Stockholm, Göteborg och Malmö. Enklare samordna vid social oro Samverkan. Stockholmspolisen har tagit fram en webbsida som är baserad på metodhandboken för samverkan vid social oro, som till exempel upplopp. Syftet med webbsidan är att underlätta samverkan med andra samhällsaktörer när social oro uppstår. Här finns webbsidan: polisen.azurewebsites.net Fler uppmuntras att våga anmäla Kampanj. Regeringen förlänger Rikspolisstyrelsens uppdrag att genomföra en informationskampanj avseende brott i nära relationer, inklusive hedersrelaterat våld och förtryck. Det innebär att informationskampanjen Kom till oss, fortsätter. Nationell konferens om metallstölder Möte. Den november hålls en nationell konferens i Kolmården om metallstölder och illegala avfallstransporter. Konferensen, som är kostnadsfri, är öppen för myndigheter som på olika sätt berörs av problemområdet. Anmälan görs senast den 28 oktober via e-post till: sandra. noreen@polisen.se. Viktor Andersson på Norrmalmspolisen visar den tunna varianten av den nya vintermössan. Polisen får nya vintermössor Johanna Orre Redan i höst kan alla poliser i yttre tjänst dra ner en yllemössa över öronen. Den efterlängtade nya vintermössan är stickad och kommer i två varianter. Många poliser i yttre tjänst har länge efterfrågat en skönare, mer praktisk, vintermössa. Den mössa som ingått i basuniformen har varit så impopulär att många Johanna Orre Det finns en ny reflexväst för poliser i yttre tjänst. Den är framtagen för bättre passform och finns i 24 storlekar. Uniformsvästen m/12 för poliser i yttre tjänst är utrustad med resårer i sidorna för bättre komfort och passform. Den tillverkas i stadigare material än inte använt den, vinterkyla till trots. Utmaningen låg i att ta fram en stickad mössa och behålla den polisiära profilen, säger Sara Strömberg, som arbetar med att utveckla polisuniformen på Rikspolisstyrelsen. Den nya stickade vintermössan, mössa m/12, får användas av alla i yttre tjänst, när vädret kräver det. Dess utseende är inspirerat av båtmössans, med en den förra varselvästen och sitter tight på kroppen. Stockholmspolisen Hans Örtendal var med och provade ut den nya västen: På det stora hela är jag nöjd. Den slutar ovanför bältet, sitter åt på ett sätt som gör det svårare att grabba tag i den, och själva axelpartiet är smalare. Den går att ta av och på snabbt, säger han. Kollegan Daniel Jonsson gillar nya varselvästen. smal gul rand runtom och ett fastsytt polisemblem. Den finns i två varianter en tjockare med fleecefoder och en tunnare variant båda är stickade i ull. Hur kommer det sig att polisen får sin efterlängtade stickade mössa till slut? Vi måste följa trenderna i samhället. Är inte uniformen modern kan polisen också uppfattas som gammalmodig, säger Martin Lundin på Rikspolisstyrelsen. och ny uniformsväst i 24 storlekar Nackdelarna är att den saknar fickor och kan upplevas som kort av dem som är vana vid den förra, rymliga varselvästen, anser han. Men det är en vanesak. Jag tycker att den nya västen är genomtänkt, säger Hans Örtendal. Både vintermössan och uniformsvästen finns att beställa via Agresso inköp. Foto: Johanna Orre 10 / Svensk Polis / nr 8 / 2013

11 Nyheter Foto: Camilla Skagerström/Ecpat Ny film om barnsexhandel Sabina Kuutti Filmen När ingen ser som handlar om den globala barnsexhandeln, hade premiär den 1 oktober. I filmen får man bland annat följa Rikskriminalpolisens kamp mot barnpornografi och sexuella övergrepp på barn. Organisationen Ecpat står bakom filmen, som premiärvisades för en skara av bland andra makthavare som organisationen vill öka medvetenheten hos och påverka att agera mot barnsexhandeln. I filmen skildras barns, polisers och organisationers berättelser. Den ger en inblick i den globala handeln med barn och dess olika skepnader, men också i det hoppfulla arbetet mot den. Björn Sellström är gruppchef för de poliser på Rikskriminalpolisens it-brottssektion som arbetar med att utreda barnsexhandelsbrott. Han säger att även poliser som inte är specialiserade på barnsexhandel kan bidra till arbetet. Om man är familjevåldsutredare och utreder våldtäkt mot barn så hjälper det att ta på sig ett paraplytänk eftersom brottet kanske inte är isolerat till den här familjens sovrum eller vardagsrum. Det kan finnas bilder exempelvis från utlandsresor där andra barn blir utsatta, säger Björn Sellström. Öka din kunskap om den globala handeln med barn. Filmen kan ses via Ecpats webbplats samt visas den 13 oktober i TV4 Fakta. ANNONS Konferens och mässa den november 2013 på Kistamässan Välkommen till Mötesplats Samhällssäkerhet För dig som arbetar med samhällssäkerhet, beredskap och krishantering. Forumet som handlar om att utveckla samarbetet mellan aktörer inför, under och efter olyckor och kriser. Träffas, knyt kontakter och utbyt erfarenheter. För mer information: Huvudpartner Branschorganisationer/myndigheter Mediapartner Arrangör 2013 / nr 8 / Svensk Polis / 11

12 Nyheter/ Oktober Pust är mer än ett avrapp Kerstin Magnusson Nu finns bemanning dygnet runt. Foto: SKL Drogen Spice kan spåras i urin Narkotika. Rättsmedicinalverket, RMV, har nu en metod för att hitta så kallad Spice, syntetiska cannabinoider, i urin. Analyserna görs två gånger i veckan till en början och eftersom RMV förväntar sig många beställningar kan svaren dröja något. Läs mer på rmv.se Så många miljoner får polisen för verksamheten 2014, enligt regeringens budgetproposition. Motsvarande summa för år 2013 var miljoner. Detta innebär att polisen är fortsatt underkompenserad för prisoch löneökningar. Budgeten ställer krav på återhållsamhet. Fler flygtimmar för polisflyget Helikoptrar. Med nya operatörer och bemanning dygnet runt har Polisflygets förebyggande verksamhet ökat med 53 procent i Stockholms län. Många brott begås på nätterna och då kan flygövervakningen vara helt avgörande för att förhindra brott, säger Bengt Grönlund som är chef för Polisflyget. Utvecklingen av Pust fortsätter, framför allt med att förbättra användarvänligheten. Målet är att få det i drift fullt ut i hela landet och skapa ett välfungerande utredningssystem. Göran Garpensved, införandeansvarig på Rikspolisstyrelsen, vad vill du säga till dem som har synpunkter på användarvänligheten i Pust? Vi har misslyckats med att skapa ett tillräckligt användarvänligt system. Vi är medvetna om det och arbetar för att göra det mer användarvänligt. Det är prioriterat och jag hoppas att alla som jobbar med det kan fortsätta visa tålamod. Varför upplevs Pust som krångligt? Dels på grund av systemets brister, naturligtvis, men det handlar också om att många inte fått utbildning. Dessutom beror felmeddelanden i Pust ofta på fel i något annat system. Så det är inte bara Pust som brister? Pust fungerar som en svamp, som suger upp information från Garpensved underliggande system, bland annat Evidenzer, Rar och Tvång. Många av dem är omoderna och de underliggande systemen i stordatormiljön pratar inte samma dataspråk som Pust, som är byggt på Windowsplattform. Tips i införandet av Pust l Utbilda alla användare. l Utbilda korridorstöd som snabbt kan ge användaren stöd på plats. l Inför initialt lokal support dygnet runt, till exempel via telefon en trygghet för organisationen. Gränspolisen David Smitterberg på Fårö, Gotland, skriver in uppgifter i Pust. (Arki Det gör att vi över tid måste gallra bort de omoderna systemen. De är dessutom svåra att förvalta och har en onödigt hög förvaltningskostnad. Användarna måste även mata in fler uppgifter i Pust än vad som krävts tidigare när de avrapporterat. Ja, men det beror på att Pust inte är ett nytt avrapporteringssystem, vilket många tror. Pust är ett utredningsstöd som ska hantera alla typer av brott, från l Ha en lokal kommunikation informera vid förändring och utveckling. l Lyft blicken, titta regionalt och nationellt, stötta varandra det finns flera myndigheter som infört Pust. snatteri till terrorbrott. Det ställer stora krav på systemet. Viktigt är också att enligt Rif*, rättsväsendets informationsförsörjning, ska den första myndigheten som kommer i kontakt med ett ärende polis, tull etcetera föra in fler uppgifter än tidigare i det första skedet. Polisen påverkas mest eftersom ett brott är startpunkten för processen i brottskedjan. Vad innebär det för poliser i yttre tjänst? l Jobba aktivt med införandet. Det är viktigt med tillräckliga resurser och tid för att införandet ska bli effektivt och strukturerat. Foto: Lars Hedelin 12 / Svensk Polis / nr 8 / 2013

13 Nyheter orteringssystem Hallå där Lars Lindahl, chef för polisens verksamhetsstöd på Rikspolisstyrelsen, om att styrningen av polisens it-verksamhet ska granskas av Statskontoret. Har ledningen misslyckats? Vi hade kunnat lyckas bättre. Vi har varit självkritiska och genomfört en omorganisation för att förbättra styrningen. Nu har vi fått det nya utredningssystemet Pust på plats och utvecklingen fortsätter. Vad säger du om Statskontorets pågående granskning? Polisen välkomnar den. Det är viktigt att moderniseringen av it-systemen slutförs på bästa möjliga sätt, så att poliser får effektiva arbetsverktyg. Varför är det så många problem kring polisens itutveckling? Moderniseringen av it-systemen omfattar mer än 40 större utvecklingsprojekt som pågår kontinuerligt, med många Lars Lindahl beroenden till andra myndigheters it-system. Det gör styrningen komplicerad och det är viktigt att se över hur den kan förbättras. Samtidigt går teknikutvecklingen blixtsnabbt, vilket hela tiden förändrar förutsättningarna. Kerstin Magnusson Statskontorets granskning ska vara klar i december i år. ANNONS kivbild.) Att de i större utsträckning ses som utredare. Vi är på plats för att utreda brott, inte för att ta upp en anmälan som någon annan ska utreda och inte lämna över något till någon annan att lägga in. Det går i linje med PNU, polisens nationella utredningskoncept. Det infördes 2004 och innebär att alla ska se sig som brottsutredare oavsett organisatorisk tillhörighet. En utredning ska vara så komplett som möjligt när förundersökningsledaren tar emot uppgifterna. Förundersökningsledaren tar sedan beslut i den eventuella förundersökningen för att sedan elektroniskt skicka utredningen vidare till Åklagarmyndigheten. Ärendena ska stanna kortare tid inom våra väggar. Den största vinsten kommer att bli kortare genomströmningstider, vilket gör att man kan frigöra resurser som kan användas till annan prioriterad verksamhet. Tack till alla som besökte oss på Fordonskonferensen på Sörentorp Detta är Rif Rif, Rättsväsendets informationsförsörjning, går ut på att koppla ihop myndigheternas it-system, så att de kan skicka information elektroniskt. Första etappen av Rif är genomförd, nämligen att koppla ihop myndigheterna och kunna skicka information elektroniskt. Nästa etapp ska leda till att man även kan ta emot information. Läs mer på (sök på Rif). eurolans.se 2013 / nr 8 / Svensk Polis / 13

14 Nyheter/ Oktober Nytt råd inrättas mot terroristbrott Samverkan. Den första december sjösätts ett nationellt taktiskt råd, NTR, för bekämpning av terroristbrott. Rådet placeras vid Rikskriminalpolisen. Dess huvudsyften blir att förbättra förmågan att hantera terroristbrott och att vara en brygga mellan Säpo och övriga polisen. Försvaret flyger i polisens tjänst Förstärkning. Försvarsmakten ska från och med årsskiftet stötta polisen med helikoptertransporter. Det handlar i första hand om att ge specialutbildade poliser, som Nationella insatsstyrkan och bombtekniker, möjlighet att komma fram snabbare. Den här lösningen innebär ett stort mervärde för vår operativa förmåga i svåra situationer, säger Håkan Wall på Rikskriminalpolisen personer körde för fort i tätort, när polisen den augusti i hela landet skärpte hastighetskontrollerna i tätbebyggda områden. Insatsen ingick i ett samverkansprojekt för hela EU. Notan slopas för idrottsevenemang Lagändring. Regeringen föreslår att ersättningsskyldigheten för arrangörer av idrotts- och kulturevenemang avskaffas. Lagändringarna träder i kraft den 1 januari Rikspolisstyrelsen diskuterar nu med polismyndigheterna hur ärendena ska handläggas. Förhoppningsvis kan nya tester av gamla bevis leda kalla fall framåt. Så ska SKL prioritera bland alla kalla fall Kerstin Magnusson Att preskriptionstiden för mord och dråp försvunnit innebär att polisen ska blåsa liv i gamla mordutredningar. Det leder till mer jobb för Statens kriminaltekniska laboratorium, SKL, som nu får hjälp att prioritera uppdragen. När en polismyndighet behöver SKL:s hjälp med undersökningar i samband med ett gammalt fall ska de framöver fylla i en blankett som består av ett trettiotal frågor. Den fylls i tillsammans med SKL, och utifrån svaren får de fram en siffra som styr ärendets prioritet. Tanken är att få struktur och att ge SKL något att hänvisa till. Modellen kan leda till en bättre arbetsordning och tydligare uppfattning om ett ärende, säger Mikael Rying, kriminolog och forskare vid Rikspolisstyrelsen. Han har tagit fram modellen tillsammans med en arbetsgrupp bestående av utredare från storstadslänen, SKL och Rikskriminalpolisen. Frågan de fick sätta tänderna i var hur man ska fördela arbetet när det dyker upp gamla ärenden som kräver mer än de färska. Ann Jangblad, forensisk generalist och dna-expert på SKL, arbetar med prioriteringarna. Hon berättar att SKL tidigare har prioriterat kalla fall utifrån den ordning de kommit in. Men nu kommer vi, utifrån prioriteringsmodellen, diskutera varje ärende med utredare och tekniker, säger hon. Arbetet ska mynna ut i en ärendelista som berörda utredare och tekniker kan gå in och titta på, och se på vilken plats deras ärende kommit. Vid behov kan man förhandla fram omprioriteringar, säger Mikael Rying. Hög prioritet har de fall som visar sig vara vållande till annans död, eftersom sådana fortfarande har preskriptionstid, och fall där det finns misstanke om att det handlar om seriebrott. Likaså prioriteras fall med uppgifter som kan binda gärningsmannen till brottet eller brottsplatsen, och fall där dagens teknik möjliggör tester som inte kunde göras när brottet var färskt mängden dna räckte till exempel kanske inte då, men gör det idag. Den nya modellen sätts i bruk den 1 november. Information om modellen och själva blanketten kommer att finnas på Intrapolis, på SKL:s sida. Preskriptionstiden avskaffades Den 1 juli 2010 avskaffades preskriptionstiden för vissa fall av dödligt våld. Rikspolischefen gav professor Leif GW Persson i uppdrag att undersöka hur många kalla fall det finns, och vad som krävs för att de ska klaras upp. Tillsammans med Mikael Rying och juristen Eva Sjögren skrev Persson rapporten Kalla fall om polisens uppklaring av dödligt våld. De kom fram till att det finns cirka 500 olösta fall i hela landet, varav 75 procent i storstadslänen. Foto: Lars Hedelin 14 / Svensk Polis / nr 8 / 2013

15 Nyheter/ Omorganisationen Sökes: Sju regionpolischefer Kerstin Magnusson Genomförandekommittén har startat rekryteringsarbetet. Målet är att hitta de chefer som ska leda regionerna i den nya polismyndigheten, som sjösätts den 1 januari Kajsa Möller, HRansvarig i Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten, när är sista ansökningsdag? Den 13 oktober. Vi uppmanar alla som känner sig manade att söka. Hur har tjänsterna utlysts? Via annonser i dagstidningar och internt i polisens och statsförvaltningens kanaler. Annonsen finns också på vår hemsida, polissamordningen.se. Där kan man se hela kravprofilen. Vilka söker ni? Personer som har modet, viljan och förmågan att leda förändringen genom att få hela polisen att jobba mer lika och samverka som en myndighet. En stor skillnad från tidigare är att de sju regionpolischeferna tillsammans med rikspolischefen har ansvar för hela polisens verksamhet. Vi tror att regionpolischeferna behöver erfarenhet av att framgångsrikt ha lett större förändrings- och utvecklingsarbeten. De måste ha förmåga att peka ut riktning, förklara varför och skapa förutsättningar för organisationen och deras samverkanspartners att ta sig dit. Det är ett stort förändringsarbete som har startats, så det kommer också att krävas en hel del uthållighet för att kunna skörda frukterna av förändringen. Hur ser rekryteringsprocessen ut? Först plockas alla ut som uppfyller de formella kraven. Tillsammans med rekryteringskonsulter genomför vi sedan intervjuer, tester och tar referenser på kandidaterna. Till vår Loppet mot en polismyndighet pågår för fullt. Ett delmål är att vid årsskiftet ha hittat lämpliga chefer för de nya polisregionerna. hjälp har vi en tillfällig anställningsnämnd som ger Thomas Rolén rekommendationer om vilka de tycker är lämpligast. Utifrån intervjuerna, testerna och rekommendationerna fattar han sedan beslut om vilka som ska erbjudas jobben. Den högsta chefen, den nye rikspolischefen, rekryteras och utses däremot av regeringen. Vilka ingår i den tillfälliga anställningsnämnden? Nio personer med god insikt i ledarskap. Alla har eller har haft ledande befattningar på statliga myndigheter När ska ni vara klara? Målet är att bli klara till årsskiftet. Läs mer: polissamordningen.se/ regionpolischefer Illustration: Johan Isaksson Vi måste prata om 2015 redan nu Regionpolischeferna vi söker till den nya Polismyndigheten är avgörande för reformen på lång sikt. Vi behöver redan idag fler polisanställda som kan förklara de olika beslut vi fattar under resan mot 2015 och diskutera vad de kommer att innebära. Annars blir det ingen bra förändring. Det visar bland annat erfarenheter från Danmark, som genomförde en liknande reform Där förstod många inte vitsen med förändringarna, vilket ledde till missnöje och förseningar när det nya skulle införas. Hur ska vi hitta en bra väg fram? Thomas Rolén, Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten Genomförandekommittén har tagit några initiativ. Över 40 arbetsgrupper med uppåt tusen polisanställda hjälper kommittén att ta fram beslutsunderlag inom alla områden. Vi har reformstödsgrupper med polisanställda från alla myndigheter som hjälper oss att fördjupa förståelsen i svåra frågor och diskutera dem i tvärgrupper i myndigheterna. RPS och nästan alla polismyndigheter har startat ett stort utbildningsprogram i Nytt i Svensk Polis: Thomas Rolén skriver om omorganisationen. förändringsledning. Förändringsledning är förmågan att förstå besluten, översätta dem till operativ verksamhet och sprida den kunskapen till medarbetarna. Det klarar inga informationsaffischer eller texter på Intrapolis. Det måste ske i möten mellan kolleger. Vi är inte säkra på att våra och RPS initiativ är tillräckliga för att skapa förståelse för reformen. Polisen är en stor organisation med många kommunikationsvägar. Vi tar därför gärna emot konkreta förslag på hur vi kan hjälpa fler ledare att sprida förståelse om varför vi bildar en sammanhållen Polismyndighet. Skicka förslag till: fraga@ polissamordningen.se 2013 / nr 8 / Svensk Polis / 15

16 Fångat på bild/ Afghanistan Ett riskfyllt uppdrag Eupol i Mazar-i-Sharif. Roland Hedlund, Felix Andåker och Per Langer leder arbetet vid fältkontoret med att hjälpa den lokala afghanska polisen i vanligt polisarbete, att stödja rättskedjan mellan polis, åklagare och domstol samt att stötta afghanska polischefer. 16 / Svensk Polis / nr 8 / 2013

17 Fångat på bild För sex år sedan beslutade EU att gå in och stötta den afghanska polisen. Ett 20-tal svenska poliser och experter deltar nu i polisinsatsen. Vi har träffat dem. Av Karl Melin Foto Lars Hedelin Värmen är tryckande, 46 grader varmt i skuggan. Inne i en luftkonditionerad barack har morgongenomgången just klarats av. Ett team är på väg ut för att besöka en lokal polisstation. Andra förbereder ett besök hos en polischef som de stöttar. Missionen är på väg in i ett kritiskt skede. Sedan 2007 har vi hjälpt till att bygga upp kapacitet, vi har utrustat och utbildat. Nu är vi inne i en fas för att se till att den afghanska polisen själv kan ta över när vi, Eupol, lämnar 2014, säger Per Langer, tillträdande chef för fältkontoret. Det är den afghanska polisen med poliser som har ansvaret för kampen mot terrorism och rebellattacker. Samtidigt som flera självmordsbombare grips varje vecka i Kabul har flera allvarliga sprängdåd inträffat. Angreppen får det traditionella polisarbetet att stå tillbaka. De största svårigheterna för oss är säkerheten. Det begränsar oss i vårt uppdrag att utveckla den afghanska polisen att bli en ren civil polis med rena civila metoder, säger polismästaren Åke Roghe som leder EU:s polisinsats Eupol i Afghanistan. Kontrasterna är stora i Afghanistan och intrycken är starka. Att möta människor i denna miljö och se under vilka livsvillkor de lever är nyttigt och sätter saker och ting i perspektiv, säger Felix Andåker, ställföreträdande chef för fältkontoret i Mazar-i-Sharif. Fotnot: Läs också intervjun med Åke Roghe på sidorna Sverige Afghanistan» 2013 / nr 8 / Svensk Polis / 17

18 Fångat på bild/ Afghanistan Bakom galler. En häktad ung man samtalar med en polis. Det var bröllop kvällen innan och festen gick lite överstyr. I nästa stund friges mannen. Kvinnlig pionjär. Att vara polis är ett farligt jobb. Men min familj har hela tiden stöttat mig, säger Freba Hamid, vid polisdistrikt 9 i Kabul, och hälsar hjärtligt på Ann-Sofie Sommerdahl, mentor och utbildare vid Eupol. Färgstarkt folkliv. Moderna bilar, motorcyklar och överfulla lastbilar blandas med åsnekärror, cyklar och tiggare. Trafiken i Kabul är intensiv. Tack eller shukran. Roland Hedlund, chef för Eupols fältkontor i Mazar-i-Sharif, och Najiba Najib, med 34 års erfarenhet från den afghanska polisen, samtalar om frågor kring mänskliga rättigheter och jämställdhet. Utanför Blå moskén. Felix Andåker och Roland Hedlund i Mazar-i-Sharif. Vid fältkontoret arbetar omkring 25 poliser och experter från olika länder med att stödja den lokala afghanska polisen. 18 / Svensk Polis / nr 8 / 2013

19 Reportage/ Presidentbesök Det är han! När Obama kom till stan Polisen fick uppdraget att säkra sex platser i Stockholm inför presidentbesöket. Det i särklass mest svårsäkrade stället var Stockholms synagoga. Vi var på plats.» Text Johanna Orre Foto Lars Hedelin // nr 82 / Svensk Polis / 19

20 Reportage/ Presidentbesök Nationella insatsstyrkan överblickade platsen från Grand hotells tak.» Säg till dem att de inte ska stå i grupper. Helena Johannesson Obamas livvakter ser stora säkerhetsrisker och om Secret service hade fått bestämma skulle de inte tilllåtit ett presidentbesök på en så pass utsatt plats som Stockholms synagoga. Helena Johannesson, chef för ingripandesektionen på Södermalm, fick uppdraget att göra platsen säker. Atmosfären i Stockholms innerstad är annorlunda. Inga bilar köar på gatorna. Det är tystare än vanligt. Höstluften är klar och sällsamt ren, himlen helt blå. Män i kostym och kvinnor i snäva kjolar tvekar i gatukorsningarna. En cyklist vinglar till och stannar upp. Ännu en avspärrning. I nästan varje korsning står parkerade polisbilar och tunga, bepansrade, mörkgrå polisbussar. Neongula reflexvästar speglas i auktionsfirman Bukowskis blanka skyltfönster. Mängder av uniformerade poliser står och går på gatorna. Säg till dem att de inte ska stå i grupper. Det ser inte professionellt ut. Två eller max tre poliser jobbar tillsammans, inte fler. Det är Helena Johannesson, idag platschef vid synagogan i utkanten av Berzelii park, som instruerar sina avdelningschefer. De sitter trångt på sätena i det mobila poliskontoret, en buss tillfälligt flyttad från Medborgarplatsen till Raul Wallenbergs torg. Det var två veckor sedan de fick veta att USA:s president skulle komma till Stockholm. En av platserna Barack Obama vill besöka är synagogan och dess monument över Raul Wallenberg. Den är en av de sex platser som måste säkras minutiöst före besöket. De andra platserna är Arlanda flygplats, Grand Hotell, Rosenbad, Sagerska palatset och Tekniska högskolan. Även akuten på Karolinska 20 / Svensk Polis / nr 8 / 2013

21 Reportage Xxxx. Xxxxx. Platschef Helena Johannesson och biträdande platschef Johan Heed till höger. Secret service var nöjda med Helena Johannessons insats. Xxxxxx sjukhuset prepareras för ett eventuellt attentat mot president Obama. Det är just risken för ett terrordåd som gör kommenderingen unik. Antalet poliser i tjänst är inte fler än under kronprinsessan Victorias bröllop, men upplägget är långt ifrån detsamma. Det här är ett säkerhetsarrangemang. Prinsessbröllopet lockade ut tiotusentals människor på gatorna. Idag är det tomt i staden, i alla fall på bilar. Just nu passerar många människor Berzelii park på väg till sina jobb. En Secret service-agent kisar i morgonsolen mot folkströmmen och frågar folk gör Man måste lita på att vad de ska. Helena Johannesson Helena Johannesson när Arsenalsgatan stängs för förbipasserande. Planen är att bomma igen kvart i tre, 45 minuter innan presidenten anländer. Det påpekar hon också för sina avdelningschefer att ska Kungsträdgårdsgatan vara helt ren, liksom gatorna runt och i anslutning till synagogan. Hur vet du att gatorna töms i tid? Man måste lita på att folk gör vad de ska, säger Helena Johannesson enkelt. Hon utstrålar trygghet. Men lugn är hon inte. Inte förrän han åker härifrån. Kommenderingen i siffror meter betonggrisar och meter staket användes för avspärrningarna. polisfordon fanns längs med eskortvägen. stora smörgåsar gick åt, och cirka hotellrum var bokade åt inresta poliser.» 2013 / nr 8 / Svensk Polis / 21

22 Reportage/ Presidentbesök» Alla poliser har blivit tillsagda att vända presidenten och hans eskort ryggen. Uppmärksamheten ska vara riktad utåt, mot avvikande beteenden och udda individer. Ser de en person som lämnar något efter sig till exempel en väska eller en parkerad bil ska de fokusera på personen i fråga. Det kvarlämnade föremålet eller bilen kommer i andra hand. Många undrade när Obama skulle komma. X Mot slutet av en av raderna med gallergrindar står tre poliser och pratar med människor som vill gå förbi. Poliserna är outröttligt trevliga och kommer med förslag på alternativa promenadvägar, runt de avspärrande områdena. En av de tre ser visserligen upptagen ut, men står för sig själv en stund och spanar ut över vattnet. Får jag ställa några frågor till dig? Nej, nu är det fullt fokus på presidentbesöket för mig, säger han. Journalister cirkulerar i området. Snart ska ett tiotal föranmälda få gå igenom säkerhetskontrollen i Berzelii park. Där har regeringskansliet upprättat en passage som om det vore en flygplats, med metalldetektor och rullband för väskor som ska röntgas. En och samma ingång gäller för alla som ska gå in i synagogan. Inte ens Secret service får ta bakvägen. Några särskilt inbjudna gäster kommer efter journalisterna, bland andra en gammal, tunn, liten kvinna som överlevt Auschwitz. Hon tindrar i sin ljusa sidendräkt och lämnar över handväskan för röntgen till en av vakterna. Helena Johannesson rör sig oavbrutet runt i området. Hon tittar upp mot ett öppet fönster och påpekar att det måste stängas. Alla som jobbar i rum med utsikt över synagogan har blivit ombedda att jobba den här Jag har ständigt lilla oron, att man inte tänkt på allt. Helena Johannesson Brunnar plomberades. hemifrån eller att helt enkelt hålla sig borta. Men även om personalen på SEB intill varit tillmötesgående, kan de inte utrymma alla de rum som polisen vill tömma. Det kan påverka börsen. Nu har de istället polisbevakning på rummet. Allt för att ingen ska dyka upp vid fel tidpunkt, på fel plats till exempel i ett fönster. När fönstret väl är stängt och Helena Johannesson vänder blicken åt andra hållet får hon se tre unga män i ljusa skjortor på taket till Chinateatern. Här kommer prickskyttarna. Dessa grindar öppnas endast för Obama och hans eskort. Be insatsstyrkan skicka upp ett åtgärdsteam, säger hon rakt ut och snart försvinner tre grönklädda poliser in i teaterbyggnaden. Hur känns det nu? Jag har ständigt den här lilla oron, att man inte tänkt på allt, säger Helena Johannesson. Hon är inte rädd för terrordåd. Det är hon mentalt förberedd på. Det är detaljerna som gnager. Att en liten miss ska bli ett stort misslyckande. Men jag är inte ensam. Det är 22 / Svensk Polis / nr 8 / 2013

23 Reportage Xxxxx Obama och Reinfeldt satt säkert i baksätet. väldigt mycket personal som jobbar nu, säger hon. Ändå verkar de inte riktigt räcka till. Vi saknar bevakning på ett kontor. Där behövs en person till. Någon såg en man klättra ner i en container på Strandvägen. Vi måste skicka dit en patrull. Kan ni avvara någon? Journalisterna ringer. Säg att vi inte är redo att ta emot dem än. Mobilen ringer i ett. Frågorna avlöser varandra. Helena Johannesson har fortfarande inte ätit lunch klättra Någon såg en man ner i en container på Strandvägen. Helena Johannesson men hon verkar inte ha en tanke på mat. Obamadieten, skämtar hon, och nyper i byxlinningen. Secret service-agenten som tidigare frågat om avspärrningarna ser avslappnad ut. Nu är Arsenalsgatan tillfälligt igenbommad och presidentens väg ut är fri från folk och hinder. Det är agentens första besök i Sverige och han är imponerad. Stockholm är vackert. Han och hans kolleger berömmer också Helena Johannesson för hennes insats. Fantastic, säger han om avspärrningarna. Nu är det mindre än en kvart kvar. En av avdelningscheferna undrar irriterat med fingrarna över hörsnäckan i örat varför de inte blir uppdaterade om tidsschemat. Aftonbladet direktsänder från presskonferensen i Rosenbad och presidenten har uppenbarligen inte satt sig i bilen ännu. Schemat verkar spricka. Poliser, säkerhetspersonal och livvakter rör sig i allt snävare cirklar innanför avspärrningarna. Då kommer det ledningsfordon» 2013 / nr 8 / Svensk Polis / 23

24 Reportage/ Presidentbesök» som bereder väg för eskorten. Polisbussen kör in från Kungsträdgårdsgatan, in genom det vita tält som spänts upp över entrén till synagogan. Bussen kör vidare och stannar i utkanten av parken. Alla tystnar. Nu är det snart dags. Några rör sig fortfarande fram och tillbaka över grusplanen, och försöker hitta sin plats. 20 minuter efter utsatt tid kommer eskorten. Polismotorcyklar först, sedan svarta bilar. Två likadana tunga, långa, kolsvarta fordon med flaggor i fronten rullar in mot tältet. Vilken av dem sitter presidenten i? Den första bilen fortsätter igenom tältet, den andra stannar, män i gråa kostymer och mörka solglasögon drar snabbt för tältduken, bakom det vita skynket hör man bildörrar som öppnas och stängs med hårda smällar. Han är här. Helena JoHannesson ser glad ut. På utsatt avgångstid dras tältduken åt sidan igen. Presidentens bil rullar sakta förbi och där inne i baksätet, bakom mörktonade rutor, skymtar hans ansikte och det välkända runda huvud som är Fredrik Reinfeldts. De försvinner bort över Strandvägen. Folk som står längs med eskortvägen jublar när Barack Obama vinkar inifrån baksätet. Sedan är det över. Men det är inte dags att gå hem. Nej, nej. Nu behöver vi en avdelning kvar här för att hålla bevakningen under gudstjänsten. De firar Rosh Hashana, det judiska nyåret, nu, säger Helena Johannesson och nickar mot synagogan. Hennes telefon Fortsätter att ringa. Hon pratar med trafikpoliserna om vilka avspärrningar som ska vara kvar, med kollegerna i Kungsträdgården om demonstrationerna som pågår, med platschefen vid Tekniska högskolan om att eskorten är på väg och med säkerhetschefen i synagogan om vilken slags polisbevakning som krävs under kvällen. Det efterlängtade lugnet vill inte infinna sig. Inte riktigt än. Men snart. Helena Johannesson tror att hon hinner hem till middag med familjen ikväll. Helena Johannesson andades ut när Obama lämnade synagogan. Nu sover jag gott igen Det går att planera en stor kommendering på kort tid. Två veckor räcker. Det är en av lärdomarna som Helena Johannesson dragit från uppdraget som platschef under president Obamas besök i Stockholm i september. Planeringen av polisinsatserna under kronprinsessbröllopet pågick i månader. Men när USA:s president skulle komma på besök i Stockholm var det med två veckors varsel. Det var nästan bättre med så kort planeringstid. I alla fall effektivare, säger Helena Johannesson. Arbetet med att säkra synagogan och platsen runt omkring skedde i samarbete med Säkerhetspolisen, Rikskriminalpolisen och Secret service. Synagogans egen säkerhetsorganisation bidrog, liksom de företag, banker och restauranger som ligger i området. Helena Johannesson är tacksam över hur hjälpsamma alla var. Den amerikanska säkerhetstjänsten kom med två förslag som hon också tog fasta på. Det ena var att tömma alla rum med utsikt över synagogan. I vissa fall fick det bli en kompromisslösning med polisbevakning på rummet istället. Det andra förslaget var de två tälten som spändes upp intill synagogan, ett för säkerhetskontrollerna och ett för att ingen obehörig skulle se presidenten när han klev ur och i sin bil. Secret service hade en ödmjuk inställning. De var här som våra gäster och vi satte ramarna. Men jag var också noga med att fråga dem om de var nöjda med saker och ting, säger Helena Johannesson. Hon Har erfarenhet från många stora kommenderingar. Men inför Obamas besök var Helena Johannesson ändå nervös. Jag vaknade mitt i natten och kom på saker, som hur grindarna öppnades, inåt eller utåt? Men nu sover jag gott igen. Helena Johannesson Yrke: Platschef vid synagogan under Obamakommenderingen, till vardags chef över ingripandepoliserna på Södermalm i Stockholm. Ålder: 48. Familj: Make och fyra barn. Bor: Villa i Tyresö i södra Stockholm. Fritidsintressen: Familjen, hunden och trädgården. 24 / Svensk Polis / nr 8 / 2013