Kulturfyr Dalarna ETT FÖRSLAG TILL ÖKAD SAMVERKAN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kulturfyr Dalarna ETT FÖRSLAG TILL ÖKAD SAMVERKAN"

Transkript

1 Kulturfyr Dalarna ETT FÖRSLAG TILL ÖKAD SAMVERKAN

2 Kultur handlar i grunden om människans växande. Kultur kan stärka självkänsla och uttrycksförmåga. Kultur, fantasi och kreativitet ger upplevelse och kunskap. Vi har alla inom oss existentiella frågor, erfarenheter och upplevelser som vi behöver bearbeta och som kan gestaltas i form av kultur. Kultur kan tydliggöra rottrådar och ge nya infallsvinklar som lyfter tanken. Där människan utvecklas, där utvecklas också samtal, folkhälsa och samhälle. Ingen människa eller organisation/institution kan ensam axla ansvaret för att kulturlivet ska vara rikt och levande i varje lokal miljö. Aktörerna på kulturområdet är och ska vara många. Människan skall ha möjlighet att uppleva ett rikt och varierat kulturutbud och att själva kunna ta del i skapande verksamheter. Kreativa miljöer och mötesplatser bidrar till social kontakt, sammanhållning, innovationer och konkurrenskraft. De politiska besluten måste inriktas på att skapa goda förutsättningar för ett levande, lokalt kulturliv i alla delar av Dalarna ett kulturliv med mångfald, hög kvalitet och plats för både professionella konstnärers och amatörers skapande och möjlighet att bo och verka, gästspela och medverka. Kulturlivet påverkar människans och därmed samhällets utveckling. Kulturlivet har också betydelse för en orts attraktion och identitet. Ett rikt och intressant kulturliv är, på samma sätt som t ex goda kommunikationer och hög kvalitet i skolorna, en faktor att räkna med när människor väljer bostadsort. Kulturevenemang av hög kvalitet har lyskraft som får besökare att komma långa vägar och det i sig ger gensvar på flera plan: stolthet och stärkt självtillit hos de lokala arrangörerna och medborgarna samt ekonomiska kringeffekter i form av fler gäster i besöks- och servicenäringar. Ur Kulturvision Dalarna

3 Innehåll INLEDNING Sammanfattning 4 Syfte och uppdrag 5 Projektorganisation 6 FAKTA Kulturverksamheter och kulturlokaler vid ån 7 Folkets hus 7 Dalateatern 8 Barnkulturcentrum Gruvbäcken 8 Dalarnas museum 8 Kopparvågen 8 Konsthallen 9 Kronobränneriet 9 Stads- och länsbiblioteket 9 Falanbiografen 9 Kulturverksamheter utanför å-rummet 10 Musik i Dalarna 10 Kristinehallen 10 Film i Dalarna 10 Musikkonservatoriet Falun 10 Dans i Dalarna 11 Regional konstkonsulent 11 Teaterföreningen Dalarna 11 Medicinhistoriska museet 11 Falu konstgrafiska verkstad 11 Magasinet 11 Falu kommuns arbete med utvecklingen av å-rummet 12 FÖRSLAG Scenario över kulturstråkets del av å-rummet 14 Samordning gynnar hela länet 15 Folkets hus blir kulturhus 15 Konserthall 19 Nya Dalarnas museum 20 Kopparvågen 20 Konsthallen 21 Skulpturpark 22 Stads- och länsbiblioteket 22 Övriga verksamheter 22 Vinster med ökat samarbete 23 Kultursamverkan 23 Administrativ samverkan 25 Fastighetsförvaltning 26 Ekonomi 28 Genomförande och tidsplan för Kulturfyr Dalarna 29 3

4 Sammanfattning Ett väl utvecklat kulturliv är en av de viktigaste faktorerna för en regions attraktivitet. Både turister, invånare och människor som funderar på att flytta hit uppskattar ett brett och levande kulturutbud. Det finns en mängd kulturverksamheter i Falun; vissa drivs av kommunen, vissa av privata intressen eller föreningar och en del har Landstinget Dalarna som huvudman. Det betyder att landstingets verksamheter berikar Faluns kulturliv. Tanken med projektet Kulturfyr Dalarna är att Faluns kulturliv ska ge en lyskraft som i ökad utsträckning märks även i resten av länet genom ett tätare samarbete mellan såväl huvudmännen som kulturinstitutionerna själva. De resurser som respektive huvudman satsar kan utnyttjas bättre om de används gemensamt. De kreativa kontakterna ökar om fler kulturverksamheter finns i samma hus, samtidigt som administrationen kan förenklas. I de flesta andra län drivs de stora kulturinstitutionerna av stiftelser som bildats av landstinget och värdkommunen gemensamt. Så är det inte i Dalarna. Därför finns ett särskilt behov av att utveckla samarbetet just här. Effekter på flera plan Kulturfyr Dalarna syftar till att göra kulturen i Falun samlad och synlig. Förslaget innebär en kraftsamling både fysiskt, organisatoriskt och ekonomiskt. Så många som möjligt av kulturverksamheterna samlas i ett stråk längs Faluån, med ett utbyggt och ombyggt Folkets hus som mötesplats för teater, musik, dans och film. Faluns nya kulturhus ska bli en träffpunkt för både aktörer och allmänhet. Dalarnas museum byggs om, Kopparvågen öppnas för publik och Konsthallen får en mer framskjuten position. En skulpturpark skapas vid Medborgarplatsen och hela promenadstråket med dess kulturbyggnader längs ån från Fisktorget till Folkets hus ljussätts, smyckas och fräschas upp. Stadsbiblioteket med sin nya entré och Galleri Hörnan vänds mot kulturstråket och Fisktorget utvecklas som mötesplats. Landstinget Dalarna och Falu kommun flyttar ihop sina kulturförvaltningar för att på sikt bilda en gemensam nämnd för landstingets och kommunens samlade kulturverksamheter. Landstingets kulturstiftelser omvandlas till förvaltningsenheter. En gemensam programsamordnare anställs för att samordna kulturutbudet och utnyttja de olika arenorna bättre. Samordningsvinster på många olika nivåer och inom många olika områden skapar utrymme för den gemensamma tjänsten, för kreativt samarbete och för ökat utbud. En effektivare fastighetsförvaltning kan skapa utrymme för underhåll och investeringar i framför allt Folkets hus. Här föreslås att Folkets hus-fastigheten överlåts till kommunen eller en extern ägare och att driften läggs på professionell förvaltare. Det bedömda investeringsbehovet för att genomföra Kulturfyr Dalarna behöver studeras vidare. Insatser krävs för ombyggnad av Kulturhuset för teatern, musiken och dansen. Ytterligare investeringar kan krävas för att etablera å- rummet i form av vatten- och ljuskonst. Insatser krävs för Dalarnas museum när det gäller åtgärder för Kopparvågen, Konsthallen, skulpturpark med mera. Stora delar av projektet går att genomföra med små investeringar, och bidrag kommer att sökas från exempelvis Statens kulturråd och EU:s strukturfonder. 4

5 Syfte och uppdrag Landstinget Dalarna ansvarar för den regionala kulturverksamheten i länet. Det innebär bland annat huvudmannaskap för Dalateatern, Musik i Dalarna med Sinfoniettan, Film i Dalarna, konsulenter för konst och dans, Musikkonservatoriets utbildning i musik och dans samt Länsbiblioteket. Dessutom driver landstinget Dalarnas museum i form av en stiftelse tillsammans med Dalarnas Fornminnesoch Hembygdsförbund. Samtliga dessa verksamheter är lokaliserade till Falun. Falu kommuns egen kulturverksamhet har sin tyngdpunkt på Stadsbiblioteket, med ett väl utbyggt nät av kommundelsbibliotek. Konstgrafiska verkstaden är den enda i sitt slag i landet. Dessutom drivs barnkulturcentrum Gruvbäcken på Folkets Hus. Samverkansmöjligheterna mellan landstingets och kommunens kulturverksamhet har utnyttjats dåligt. Under många år har kontakterna mellan landstinget och kommunen bestått i enstaka överläggningar om kommunens anslag till länsverksamheterna. Diskussionen har främst gällt Dalateaterns lokalfrågor och teaterns förhållande till Folkets hus respektive till kommunen. Kulturstråk med lyskraft Landstinget Dalarna och Falu kommun beslöt i januari 2004 att gemensamt arbeta för att Falun profileras som kulturstad där landstingets och kommunens kulturverksamheter samverkar. Syftet var att göra en studie om hur Dalarnas museum, Dalateatern, Folkets hus, stads- och länsbiblioteket och kanske även Falanbiografen och Musik i Dalarna kan samverka för att utveckla ett kulturstråk längs Faluån som skapar lyskraft över länet. Falun erbjuder naturligtvis också många ytterligare kulturaktiviteter, inte minst på amatörsidan. Denna studie har koncentrerats på de verksamheter som huvudmännen landstinget och Falu kommun driver eller ger bidrag. Insatserna kommer självklart också att vara till nytta för övrig kulturverksamhet i staden och länet. Positivt för hela länet Om Falun kan utvecklas till en starkare aktör på kulturområdet ökar möjligheterna även för resten av länet att ta del av högkvalitativa produktioner på hemmaplan i Dalarna. Naturligtvis kommer alla kommuner även i fortsättningen att ha samma möjligheter som i dag att utveckla sina speciella nischer liksom att ta del av länskulturinstitutionernas utbud. Det torde finnas stora potentiella vinster med en samordning inom kulturområdena till exempel när det gäller kompetenshöjning, personalutveckling och kvalitetsförbättring. Kraftfulla samordningsvinster inom produktion, marknadsföring, bokning av artister, scenografi, lokaler, kostymering, ekonomihantering, personalfrågor och administration kan bli följden. De resurser som då frigörs kan användas till att producera ännu fler och intressantare kulturupplevelser till en bredare publik. 5

6 Projektorganisation Projektorganisationen har bestått av en politisk ledningsgrupp och en arbetsgrupp. Politisk ledningsgrupp Landstinget Ordinarie ledamöter: Alf Johansson, ordförande, s Ann-Christine Östlund Bäckehag, s Torsten Sundén, c Ersättare: Birgitta Lundkvist, v Inga-Britt Kronnäs-Samils, s Katarina Gustavsson, kd Falu kommun Ordinarie ledamöter Jonny Gahnshag, vice ordförande, s Mikael Rosén, m Kaj Andersson, s Ersättare: Anna Hägglund, c Siv Ivarsson, fp Föreningen Falu Folkets Hus, adjungerad Margareta Källgren, styrelseledamot Arbetsgrupp Landstinget Martin Bergdahl, projektledare Åke Sundberg, sekreterare Åsa Nyman Falu kommun Per Grundström Anders Lundgren Olle Wiking Föreningen Falu Folkets Hus, adjungerad Eva Hellstrand Arbetsgruppen har inventerat och besökt befintliga kulturverksamheter. Företrädare för verksamheterna har också fungerat som referensgrupp, och bland annat diskuterat behov och visioner vid idémöte. 6

7 FAKTA Kulturverksamheter och lokaler vid ån En huvudidé har varit att göra kulturen synlig längs med Faluån där de flesta verksamheterna är lokaliserade. De tre största och viktigaste verksamheterna/ byggnaderna är Dalateatern/Folkets hus, Dalarnas museum och Stads- och länsbiblioteket. De största verksamheterna på kulturområdet som inte ligger vid Faluån är Musik i Dalarna och Kristinehallen. Nedan görs en översikt över kulturverksamheterna längs ån och även de som finns i andra delar av Falun. Den naturliga utgångspunkten för ett kulturstråk i Falun är Folkets Hus med Dalateatern på Faluåns västra sida. Se orienteringskarta med verksamheterna markerade på sista sidan. Folkets hus Föreningen Falu Folkets Hus äger fastigheten. Den byggdes 1964 och består av en kontorsdel, en konferensdel inklusive Stadsteatern samt Dalateaterns tillbyggnad från Föreningens verksamhet består av konferenser, kultur- och nöjesarrangemang samt lokaluthyrning. Föreningen strävar efter att tillhandahålla ett brett utbud med bio, teater, musik, revy, skolföreställningar, musikskoleprogram och amatöruppsättningar. Föreningen ser Folkets hus som ett kulturhus där Folkets hus står för lokalhållande och kunnande. Folkets hus redovisar besökare De mest publikdragande aktiviteterna var Bio Smultronstället (6 913 besökare), Ronja Rövardotter (3 687), skolbio (3 698), Falurevyn (3 421, ej på Stadsteatern). Stadsteatern stora scenen är en gästspelsscen med 464 platser och varierande program. Visningar av kvalitetsfilm för vuxna och av skolbio är de publikmässigt dominerande aktiviteterna. Samnyttjandet av Stadsteatern kunde fungera bättre. Dalateatern använder, av kostnads- och tillgänglighetsskäl, sällan Stadsteatern för sina föreställningar. Den var bokad 263 dagar 2003, inklusive bygg-, rivnings- och repetitionsdagar. Uthyrningen sker efter olika taxor beroende på hel- eller halvdag, kombinationer med restaurang och andra tjänster. Falu kommun lämnar ett årligt driftsbidrag till Folketshusföreningen. Bidragsgivningen regleras i ett avtal från 2001 med giltighet 10 år. Kommunen har även gått i borgen för lån på ca 55 mkr. (www.falu.fh.se) Dalateatern och Folkets hus. 7

8 Dalateatern och Barnkulturcentrum Gruvbäcken är båda hyresgäster i Folkets hus. Dalateatern Teatern hyr av Folketshusföreningen kvm som tillbyggdes för detta ändamål Lokalerna är nu otillräckliga för teaterns verksamhet. Dalateatern behöver två scener, en större och en mindre. I dag är den så kallade Svarta lådan teaterns egen huvudscen medan verkstaden används provisoriskt som barn- och ungdomsscen. Verkstaden är utflyttad men skulle behöva flyttas tillbaka in i sin tidigare lokal. Vidare har teatern behov av en målarsal (för dekoren) och vissa kontorslokaler. En professionell verksamhet behöver professionella lokaler. En anpassning och tillbyggnad behöver snarast komma till baserat på preliminära förslag. (www.dalateatern.se) Barnkulturcentrum Gruvbäcken Kommunens kulturförvaltning driver sedan flera år en dagverksamhet för barn och ungdom, med tyngdpunkt på åldrarna 7 10 år. En dramapedagog och en bildpedagog leder verksamheten, som hyr in sig i Ljusgården med angränsande lokal i Folkets Hus. Gruvbäcken arrangerar varje år ett antal barnteaterföreställningar tillsammans med Dalateatern. (www.falun.se) Dalarnas museum Dalarnas museum kan blicka tillbaka på en 140-årig historia. Folkkonsten med rikliga illustrationer av den folkliga dalakulturen har varit dess kärna. Landstinget har kontinuerligt stött verksamheten sedan Dalarnas museum är sedan 1976 en stiftelse, med landstinget och Dalarnas Fornminnes- och hembygdsförbund som stiftare. Nuvarande Dalarnas museum har fyllt 40 år. Huvudbyggnaden vid Hälsingtorget invigdes 1962 och byggdes om senast Nu planeras en inre och yttre ombyggnad. Den yttre ombyggnaden öppnar huset mot torget och skapar en ökad tillgänglighet inomhus. (www.dalarnasmuseum.se) Kopparvågen idag. Kopparvågen Den intilliggande kulturbyggnaden vid ån, Kopparvågen, tillhör Dalarnas museum och används i dag som närmagasin för bland annat dalmålningar och skulpturer. 8

9 Konsthallen Sammanbyggd med museets huvudbyggnad ligger Konsthallen som Falu stad uppförde År 1986 överläts Konsthallen till museet jämte ett samverkansavtal med möjligheter för kommunen att använda hallen för egna utställningar och samnyttjande. Avtalet kan sägas upp Dalarnas museum och Konsthallen. Kronobränneriet Kronobränneriet vid Magasinsbron är magasin för Dalarnas museum. Det är både till form och innehåll en kulturbyggnad. Bristande tillgänglighet gör att användningen som offentlig lokal är begränsad. Stads- och länsbiblioteket Kulturverksamheter på andra sidan ån är främst lokaliserade till Fisktorget. Där finns Stads- och länsbiblioteket med långt öppethållande och med många besökare som ger liv åt Kristinegatan och torget. Den effekten förstärks när bibliotekets entré, genom pågående ombyggnad, vänds mot Fisktorget. Entrén till biblioteket flankeras av Galleri Hörnan. (www.falun.se) Falanbiografen Vid Fisktorget finns också den privatägda (SF) biografen Falan med fyra salonger och en kommersiell filmsättning. 9

10 Kulturverksamheter utanför å-rummet Musik i Dalarna och interiör från Kristinehallen. Musik i Dalarna Musik i Dalarna (MiD) hyr i dag av extern fastighetsägare kvm vid Nybrogatan i gamla Östra skolan. Hyresavtalet gäller till Lokalerna innefattar en 500 kvm stor övningssal på vinden. Lokalen ligger i nära anslutning till Kristinehallen och Musikkonservatoriet Falun. MiD:s konserter i Falun sker normalt i Kristinehallen. (www.musikidalarna.se) Kristinehallen Kristinehallen, med 530 platser, byggdes 1985 som sessionssal och övningssal för Musikkonservatoriet. Den ägs numera av Falu kommun och förvaltas av Kommunfastigheter. Landstinget har företrädesrätt till lokalen för sina fullmäktigesammanträden. Även Falu kommun har sina fullmäktigesammanträden där. Mest nyttjas hallen dock för musikarrangemang. Musikkonservatoriet i Falun har gratis tillträde och använder lokalen flitigast. Nuvarande drift av hallen präglas av passiv lokalbokning. Det förekommer ingen marknadsföring eller aktiv programsättning. Falu kommun genomförde utredningen Så ska det låta. Den behandlar Kristinehallen och samverkan med Falu Folkmusik Festival. Utrymmena för musiker i Kristinehallen är primitiva, med icke funktionell entré till scenen. Möjligheten för dansares medverkan är ytterst begränsad. Hallens entré är funktionellt beroende av och sammankopplad med skolans matsal, vilket begränsar möjligheten till användning vid musikaliska arrangemang. Film i Dalarna Film i Dalarna har nyligen lokaliserats till regementsområdet för att kunna samverka med högskolans medieutbildningar. (www.filmidalarna.se) Musikkonservatoriet Falun Konservatoriet, som ligger nära både Musik i Dalarna och Kristinehallen, har utbildningar i musik och dans. Musikutbildningen består dels i en tvåårig gymnasieutbildning i klassisk musik, 10

11 dels i en ettårig eftergymnasial påbyggnadsutbildning inom klassisk musik och folkmusik. Dansarutbildningen i folklig dans med scenisk inriktning är i dag ettårig och inrymd i Valhalla. Utbildningen avses förlängas till två år. Dans i Dalarna Danskonsulenten ska främja den konstnärliga dansen i länet. (www.dansidalarna.se) Regional konstkonsulent Konstkonsulenten ska främja länets konstliv. Både konstkonsulenten och danskonsulenten har i dag sina arbetsplatser på landstingets huvudkontor. Teaterföreningen Dalarna Teaterföreningen Dalarna, som har bidrag från landstinget och riksteatern, hyr en mindre lokal inom Elsborgsområdet. Föreningen svarar för inköp och spridning av vuxen- och barnteater, balett och dans. Föreningen är det regionala organet för vissa typer av teaterfrågor i Dalarnas län och en samordnande organisation för de lokala teaterföreningarna. Medicinhistoriska museet Dalarnas medicinhistoriska utställning inrättas vid gruvan. Falu konstgrafiska verkstad Verkstaden ligger på Blindgatan i stadsdelen Östanfors. Ett 30-tal grafiker, främst från Falun men även från övriga länet, är verksamma där. (www.fkv.se) Magasinet Byggnaden ligger vid järnvägsstationen. Den har nu övertagits av Kulturföreningen Magasinet och kommer sannolikt att köpas av föreningen. 11

12 Falu kommuns arbete med utvecklingen av å-rummet I kommunens planerings- och utvecklingsarbete står begreppet å-rummet för området längs Faluån på hela sträckan från Östanforsån till Tisken. Under ett par decennier har kommunen arbetat med att utveckla och stärka å-rummet till en grön rekreationsmiljö. Ölandsparken byggdes i början av 1980-talet och kompletterades i samband med Bomässan Då byggdes också Kvarnparken om fick Medborgarplatsen sin nuvarande gestaltning. I arbetet med att utveckla å-rummet har kommunen behandlat flera aspekter. Till exempel gjordes en utredning år 2000 om hur belysningen i området kan förbättras för att förstärka områdets karaktär. En del av detta har genomförts vid Folkets hus och i form av fasadbelysning av Spruthuset. Belysning av broarna genomfördes redan i samband med kommunens 350-årsjubileum. Eldflottar finns sedan 2003 på ån och ger möjlighet att elda vid olika evenemang, t ex Falun Då. Fontäner finns i ån, men en förnyelse av vattenkonsten behövs och har diskuterats i flera år. Den nu aktuella delen av å-rummet sträckan från och med Fisktorget till och med Folkets hus har kommunen bland annat behandlat i den centrumplan (Fördjupad översiktsplan för Falu centrum) som antogs av kommunfullmäktige Här konstateras att mycket av den bebyggelse som tillkommit under de senaste decennierna vänder baksidor och slutna fasader mot ån och att den omfattande bil- och busstrafiken på Östra Hamngatan är en barriär som minskar tillgängligheten till å-rummet. Staden vänds mot ån Centrumplanen föreslår att å-rummet på sträckan genom centrum utvecklas till ett komplement, med grönska och vatten, till det kommersiella centrum. Bebyggelse och verksamheter ska på sikt öppnas mot ån. Trafiken ska minska genom att Engelbrektsgatan öppnas för dubbelriktad trafik som en del i skapandet av en inre ring som på ett effektivt sätt ska leda biltrafiken bl a till de större parkeringsanläggningar som finns i centrum. Gatorna innanför inre ringen kommer att vara öppna för biltrafik, men i huvudsak på de oskyddade trafikanternas villkor. Arbetet med att genomföra den inre ringen pågår. Trotzgatan har byggts om under 2004 och ombyggnaden av Engelbrektsgatan kommer att påbörjas under Tankarna i centrumplanen fullföljs i den kollektivtrafikplan för Falu tätort som antogs av fullmäktige Förutom ett nytt linjeupplägg föreslås att knutpunkten för kollektivtrafiken flyttas från Falugatan Östra Hamngatan till ett läge i södra änden av Holmgatan, mellan parkeringshuset och Korsnäsvägen. En kollektivtrafikknutpunkt är en plats där resenären kan byta mellan samtliga linjer i kollektivtrafiksystemet. En huvudlinje kommer dock att gå kvar på Östra Hamngatan. Arbetet med att genomföra kollektivtrafikplanen pågår. Den fysiska utformningen hanteras i projektet Resecentrum. Södra centrum och Tisken Arbetet med en fördjupad översiktsplan för Södra Centrum pågår. Syftet är här att utveckla detta trasiga stadslandskap till en del av staden, att skapa bättre samband mellan centrum, stationsområdet och regementet samt mellan centrum och Tisken. Ett förslag kommer att ställas ut under vintern

13 Parallellt och samordnat med den fördjupade översiktsplanen pågår arbete med projektet Resecentrum Falun. Projektet drivs i samverkan mellan kommunen, Banverket, Jernhusen och Dalatrafik. Syftet är här att skapa ett integrerat resecentrum inom området Knutpunkten stationsområdet. Ett resecentrum är en plats där resenären kan byta mellan alla trafikslag cykel, bil, taxi, buss, tåg kompletterat med resandeservice. Under våren har två arkitektkontor gjort parallella studier av området. En utvärdering presenteras för kommunledningen i november Resultatet kommer sedan att inarbetas i den fördjupade översiktsplanen för Södra Centrum. Ett genomförande är planerat med början 2006/07. Möjligheterna att återställa Tiskens vattenspegel samt att återställa Slussen utreds. Det finns ett inriktningsbeslut om att Tisken ska restaureras och göras tillgänglig för båttrafik. För närvarande pågår utredning om muddringsmetod, kostnader och finansiering. En återskapad sluss ger möjlighet till båttrafik på Tisken och upp i Faluån, vilket skulle bli ett stort tillskott i stadsbilden och för livet i staden. I projektets vision ingår en ny hamn, nybyggda bostäder mm vid Tiskens norra strand samt att järnvägsbanken öppnas, bl a vid Faluån, för att skapa bättre samband mellan staden och Tisken. Fisktorget utvecklas För närvarande pågår arbete med att utveckla Fisktorget inklusive Fisktorgsparken. Fisktorget är den centrala delen i å-rummet, det stråk utmed Faluån som enligt centrumplanen ska utvecklas och bli ett viktigt parkstråk. Genom att minska genomfartstrafiken på Östra Hamngatan ges förutsättningar att bygga om Fisktorget och göra det till en länk mellan det kommersiella stråket och ån. Bibliotekets nya entré mot Fisktorget innebär en viktig förändring i det flöde av människor som passerar Fisktorget, och ställer också krav på en ny utformning. Fisktorget är samtidigt en del av ett större parkrum kring Faluån, tre parker som tillsammans har kultur som tema: Medborgarplatsen invid Dalarnas museum, med skulptur och bildkonst i fokus, Ölandsparken med trädgårdskulturen som tema och Fisktorget med bibliotek, biograf och utställningslokal. Syftet med projektet är att ge Fisktorget en utformning som gör det till en attraktiv mötesplats och en välkomnande entré till biblioteket. Utformningen ska ge möjlighet till ett flexibelt nyttjande av torget. Ett förslag till utformning har ställts ut under hösten Projektet drivs av kommunen i samverkan med bl a berörda fastighetsägare. Kulturfyren passar väl in När Engelbrektsgatan öppnas som en del av den inre ringen skapas möjligheter att gå vidare med utvecklingen av Östra Hamngatan mellan Klabbron och Falubron. Inledande kontakter har tagits med berörda fastighetsägare kring att forma ett partnerskapsprojekt. Med den minskade trafiken kan områdets potential bättre tas tillvara då det finns förutsättningar att öppna bebyggelsen mot ån. Fastighetsägarna har visat ett positivt intresse för dessa planer. Idéskisser för utveckling av parkområdet vid försäkringskassan har tagits fram i samband med centrumplanearbetet. Sammanfattningsvis kan konstateras att projekt Kulturfyr Dalarna väl stämmer överens med kommunens intentioner med utvecklingen av å-rummet. Det kan ge området en tydlig kulturprägel på sträckan genom centrum. 13

14 FÖRSLAG Skiss över kulturstråket längs Faluån. (Dalark) Scenario över kulturstråkets del av å-rummet Huvudsyftet med Kulturfyr Dalarna är att göra kulturen synlig och samlad, och att ge Falun en kulturprofil med lyskraft över länet. Detta föreslås ske genom att lyfta fram de verksamheter och exponera de byggnader på kulturområdet som i dag är lokaliserade längs ån. Ån kan ses som en kulturaxel eller ett fyrsken bestående av Folkets Hus/Dalateatern, Dalarnas museum med Kopparvågen och Konsthallen samt Stads- och länsbiblioteket och biografen Falan. Fasadbelysning på dessa byggnader markerar stråkets lyskraft under årets mörka delar. Vattenkonsten ger motsvarande effekt under sommarhalvåret. Kulturbyggnaderna ska belysas och skyltas. Glasade fasader ska belysas inifrån för att ge ett välkomnande intryck. Kulturverksamheter som håller till på andra ställen i Falun ska så långt det är praktiskt möjligt flyttas till stråket längs ån, främst till Folkets hus som tillsammans med Dalarnas museum och Stadsbiblioteket blir Faluns kulturnav. En samlokalisering ger förutsättningar för samordningsvinster i både konstnärligt och ekonomiskt avseende. Etableringen av kulturstråket längs ån förstärks av det stadsplanearbete som pågår och genomförs av Falu kommun inom centrala Falun inklusive Tiskenområdet. Hamngatan bör få bli affärsgata med butiksfasader öppnade mot åsidan. Fastighetsägare och Centrala Stadsrum bör ta initiativ till att skapa en attraktiv butiksmiljö. Å-rummet ges en ökad attraktionskraft med vatten- och ljuskonst i funktion året runt, i likhet med många andra städer t ex Norrköping och Örebro. Promenadstråket längs åns västra sida utsmyckas med skulpturala verk som dyker upp med jämna mellanrum utmed stråket. Spännande ljussättning lyfter fram byggnader och Faluån, men också skulpturerna. En satsning på skulpturkonst bör, inte minst av kostnadsskäl, planeras och genom- 14

15 föras som ett flerårigt utvecklingsprojekt där en eller två skulpturer per år invigs och placeras utmed vägen. Detta blir dessutom en återkommande påminnelse om kulturstråket samt ett intressant tidsdokument, då utvecklingsprocessen sträcker sig över ett eller kanske flera decennier. Promenad längs Faluån (fotomontage). Samordning gynnar hela länet Falun är en av de mindre residensstäderna i landet. Det är angeläget för hela länet att Falun kan växa och därigenom fungera som ett länscentrum med lasarett, länsstyrelse, handel och övrig service och inte minst kulturliv. En effektiv och synlig kulturverksamhet gör såväl Falun som hela länet attraktivt att bo i och för turister att besöka men också att flytta till. De vinster som kommer länet till del tack vare Kulturfyren är av olika slag. Kulturfyren ger nya möjligheter till konstnärlig utveckling. Ett kreativt klimat med fler impulser och nya kompetenser från olika håll skapas. Produktioner av hög konstnärlig kvalitet kan skapas inom länet och kommer dess invånare till del. Större produktioner kan komma till stånd genom olika former av samarbete. Det gynnar hela länet, antingen produktionerna kan turnéläggas till de av länets kommuner som har resurser att ta emot dem, eller att publiken tar sig till Kulturhuset i Falun. Den planerade utökade gästspelsverksamheten kommer även länet till del. Många av de föreställningar/program som ges i Falun kan även ges i andra kommuner. Vissa större uppsättningar, som inte kan spelas i mindre lokaler, kan upplevas i Falun i stället för att länsinvånarna ska vara tvungna att åka till Stockholm eller Uppsala för att kunna ta del av stora produktioner. Kulturfyren vill skapa en rik kulturverksamhet under hela året som en fortsättning av det rika utbud som traditionellt finns sommartid i Dalarna. Folkets hus blir kulturhus Folkets hus som byggnad är strategisk i detta perspektiv. I första hand därför att här finns Dalateatern med sina produktions- och administrationslokaler och med sina två scener. Vidare finns Stadsteatern med filmvisningar, teater, musik och andra former av gästspelsverksamhet. Byggnaden är stor och kan, förutom kulturverksamheter, också inrymma kontor och mötesplatser. Folkets Hus är en viktig resurs för Kulturfyr Dalarna och bör prioriteras som kulturhus. 15

16 Folkets hus ska bli Faluns nya kulturhus, en mötesplats för olika konstarter, utövare och allmänhet (fotomontage). Falu kommun är bidragsgivare till och har borgensåtaganden för Folkets hus. Kommunens inställning till förändrad användning har stor betydelse för genomförandet av idén med Kulturfyren. En genomförd studie kring fastighetsägandet av Faluns nya kulturhus föreslår att föreningen befrias från sitt fastighetsägande och att en professionell förvaltare ansvarar för investeringar och framtida drift av byggnaden. En effektivare fastighetsförvaltning skapar överskott som kan användas till kulturverksamhet. Vardagliga kontakter I ett samarbete ska inte de vardagliga kontakterna mellan ansvariga aktörer underskattas. Detta gäller i all verksamhet, inte minst inom kulturområdet. Ska synergier samordningsvinster skapas måste förutsättningar ges. Därför föreslås att så många kulturaktörer som möjligt lokaliseras till Faluns kulturhus. I första hand tänker vi på Musik i Dalarna som i dag huserar utanför stråket och därtill i externa lokaler. Denna verksamhet kan frånträda sitt hyresavtal 2006 och föreslås då flytta in i Faluns kulturhus. MiD:s hyra ger då ett bärande underlag för förvaltning av fastigheten. Genomförd akustisk mätning av Kristinehallen respektive Stadsteatern visar de båda arenornas egenart och olika akustiska kvaliteter. Kristinehallens förutsättningar för symfonimusik är bättre än Stadsteaterns, som i högre grad uppfyller kraven för tal och teater. Musik, dans, teater och konst i samma hus En grundbult för idéerna med Kulturfyren är att Musik i Dalarna flyttar till Folkets hus. Då ges alla anställda vid teatern och Musik i Dalarna möjlighet till samverkan med företrädare för konst, dans och annan scenkonst. Musik i Dalarnas kompetens på musikteaterområdet kan t ex utnyttjas så att MiD, i samarbete med Dalateatern, även gör musikteaterproduktion på Stadsteatern i form av opera, operett eller musical. Därtill föreslås att landstingets kulturkonsulenter för konst respektive dans flyttar in i Folkets hus kontorsdel. Kommunens barn- och teaterpedagoger finns redan i huset. Intresset för den konstnärliga dansen är i stigande; Statens kulturråd anger i sina planer att man vill bygga upp en infrastruktur för dans i riket. Många ungdomar intresserar sig för olika former av modern dans och många väljer program med dansutbildning inom gymnasieskolan. Danskonsulenten har repertoarkännedom och ser goda möjligheter till sam- 16

17 verkan med teatern, MiD, länsteaterföreningen och dansarutbildningen. Samordningsvinster kan göras när det gäller t ex marknadsföring, teknik, vaktmästeri och liknande. Fler dansföreställningar än i dag kan ges såväl på Stadsteatern som i Kristinehallen. Musikkonservatoriets dansarutbildning behöver Stadsteatern som scen för sina framträdanden. Teaterföreningens konsulenter föreslås samlokaliseras med kulturkonsulenterna. Teaterföreningen Dalarna har god kontakt med Riksteatern och med den lokala Falu teaterförening. Konsulenterna hos Teaterföreningen Dalarna har god kunskap om teater i allmänhet och om aktuell repertoar i hela Teatersverige. Föreningen kan genom sina kontakter och sin repertoarkunskap bidra till ett variationsrikt teaterutbud i Falun. Stadsteatern och Dalateatern. Samordningsvinster att göra En samlokalisering ger möjligheter till administrativ samverkan i fråga om ekonomisystem, moms- och avtalsfrågor, upphovsrätt, statsbidrag, avtal med hotell, upphandling och liknade ekonomiska frågor liksom beträffande biljetthantering, information, reception, marknadsföring, kontakt med tryckerier mm. Övriga samverkansområden kan vara idéer och tips om tillfällig personal som marknadsförare, skribenter, vakter, ersättare vid sjukdom och liknande. En självklarhet vid denna betraktelse är också att kommunens respektive landstingets kulturtjänstemän flyttar sina arbetsplatser till Folkets hus. Även om konsekvenserna av en sammanslagen förvaltning och gemensam nämnd bör studeras ytterligare, torde kultursamarbetet gynnas av att tjänstemännen sitter på samma ställe. Träffpunkt i foajén Foajén i Faluns kulturhus skulle kunna fungera som en träffpunkt med café/enkel restaurang, biljettförsäljning, gemensam information och reception mm där teater-, musik- och kulturfolk och allmänhet skulle kunna mötas på ett otvunget sätt. I en sådan miljö kan nya kontakter skapas mellan dem som är professionellt aktiva inom de verksamheter som finns i Kulturhuset. Ur dessa kontakter kan många samverkansidéer växa fram. Kontakter kan även ske med och mellan halvprofessionella, amatörer eller studenter inom skilda genrer. Det kan vara medlemmar av teaterföreningar, musiksällskap, studenter på mediaprogrammet på gymnasienivå, studerande och lärare vid högskolans medielinjer, kulturpolitiker och tjänstemän, journalister med inriktning mot kultur och nöje m fl. 17

18 En idé är att flytta turistbyrån i Falun till foajén. En inte ringa del av de biljetter som turistbyrån säljer går till kulturevenemang. Det går sannolikt att skapa en mötesplats som är livgivande för stadens kultursfär och som ger positiva effekter på den regionala kulturverksamheten utanför Falun. Ny scen för Dalateatern Dalateaterns behov av en ytterligare scen med plats för ca 300 personer bör förverkligas i samband med övriga byggtekniska förändringar av Folkets hus. Sannolikt innebär behovet en om- och tillbyggnad av ca 500 kvm teaterlokal. Därigenom skapas en lagom stor förstascen för teatern samtidigt som verkstaden kan flyttas tillbaka från nuvarande extern förhyrning. Verkstaden torde kunna samnyttjas inom huset som en kulturverkstad. Denna till- och ombyggnad bör avvägas väl mot den anläggning som redan finns och efter samordnad utredning av behoven även för musiken.. Biltrafiken framför entrén bör begränsas och i stället bör en förbindelse skapas mot ån. Kulturhuset som den södra polen i Faluns kulturstråk markeras med fasadbelysning och upplyst foajé. Lokala förhållanden avgör De erfarenheter som finns av kulturhus visar att det beror på en mängd faktorer om det är bra med kulturhus eller inte: Vilka och hur många verksamheter ska samverka? Kan konstnärliga vinster göras? Kan vinster göras inom ekonomi/administration? Vilka blir fastighetskostnaderna, såväl investering som drift? Ger lokalens läge vinster? Kan nyttjandegraden av lokalerna ökas? Finns upprustningsbehov? Vem äger fastigheten och i vilket syfte? Det finns ingen generell utveckling mot kulturhus i landet eller regel för om en centralisering är bättre eller sämre än alternativet att var och en är för sig. Det finns heller ingen given definition på begreppet kulturhus. Slutsatsen är att det är de lokala förhållandena och prioriteringarna som är avgörande. Barnkulturcentrum Gruvbäcken Barnkulturcentrum Gruvbäcken i Folkets hus kan etablera ett samarbete med landstingets barnkulturgrupp. Barnkulturcentrum arrangerar barnteaterlördagar tre gånger per säsong i samverkan med Dalateatern. Ett tätare samarbete med Dalateatern kan ge konstnärliga och ekonomiska vinster. Falu Filmstudio och Smultronstället Visningar av kvalitetsfilm sker regelbundet på Stadsteatern i Folkets hus via Falu Filmstudio och Smultronstället. Denna kulturgren bör gärna inrymmas i kulturhuset även i fortsättningen, och samordnas med övrigt utnyttjande av Stadsteatern. 18

19 Ombyggd Kristinehall i kvällsljus. Skiss: FFNS Arkitekter AB. Konserthall Kulturhusets möjlighet att tillgodose även musikens och dansens lokalbehov måste utredas vidare. Musik i Dalarnas nuvarande repetitionslokaler i vindsvåningen i Gamla Östra skolan måste ersättas vid en flytt till Kulturhuset. Konsertmöjligheterna måste utredas och studeras som alternativ vid studie om kompletterande teaterlokaler i Kulturhuset. Kristinehallen, som vid akustiska mätningar visar goda förutsättningar för fortsatt användning som musikarena, bör kompletteras med biutrymmen vid scenen och foajén för att fungera som musiklokal. Det saknas välutrustade loger och hygienrum. Entré till scenen kan ske enbart från ena sidan via en smal spiraltrappa och trånga förrum. Vidare behöver Kristinehallens foajé kompletteras för att kunna fungera som vestibul med biljettförsäljning. Nuvarande entré genom skolmatsalen är inte funktionell för 500 besökande. Kostnaden för ombyggnad bedöms till cirka 8 9 miljoner kronor enligt preliminära skisser. Kristinehallen används vanligen som konsertlokal för Dalarnas orkesterförening samt av andra lokala grupper. Lokalen är också såväl övnings- som konsertlokal för Musikkonservatoriet. För att motsvara den breda efterfrågan bör scenen förses med entré från båda sidor enligt redovisad skiss, vilket tillfredsställer såväl musikers som dansares behov. 19

20 Kopparvågen, i dag museets närmagasin (t v), blir en publik lokal. Entrén till Dalarnas museum efter ombyggnad, (t h). Montage. Kristinehallen utnyttjas också som sessionssal för kommunens och landstingets fullmäktigemöten samt för andra större möten och föredrag. Musik i Dalarnas nuvarande repetitionslokal för Sinfoniettan i vindsvåningen är inte tillfredsställande ur akustisk synpunkt, då takhöjden är för låg. Ett starkt önskemål är därför att kunna ha repetitionerna i Kristinehallen alternativt i Stadsteatern under förutsättning att även konserterna sker där. En samordnad avgiftspolicy som medger tillgång till lokal för repetitioner inför konserter förutsätts och har studerats. Nya Dalarnas Museum Museet fungerar i dag som mötesplats och centrum för kultur och samlar breda besöksgrupper i olika åldrar. År 2003 uppgick antalet besökare till ca , vilket placerar Dalarnas museum bland de mest besökta länsmuseerna i landet. Följande mål har formulerats för projektet Nya Dalarnas Museum som nu planeras: Vara en motor i utvecklingen av kulturturism Nå nationell status som Folkkonstens museum Nationell/regional resurs för forskning och utveckling kring folkkonsten Aktivt bidra till en attraktiv livsmiljö och tillväxt i regionen För museets huvudbyggnad planeras en inre och yttre ombyggnad. Nya Dalarnas Museum öppnar huset mera mot Hälsingtorget, ger bättre tillgänglighet och ökade utställningsresurser. Ombyggnaden passar väl in i kulturstråkets idé. Den är kostnadsberäknad till cirka 27 miljoner kronor exklusive moms. Anslagstilldelningen gör det nödvändigt att genomföra ombyggnaden i etapper. Kopparvågen Byggnaden Kopparvågen intill Faluån tillhör Dalarnas museum och används i dag som närmagasin för bland annat dalmålningar. Med den historia, arkitektur och det läge som huset har föreslås att Kopparvågen görs till en publik lokal. En förutsättning för det är, enligt museet, att man kan få fram en fullvärdig ersättningslokal. Förslagsvis kan det ske dels i Kronobränneriet, dels som närförråd på tillgänglig mark inom fastigheten Dalarnas museum. Bedömd kostnad för detta är cirka 8 miljoner kronor. 20

21 Fyra alternativa användningssätt föreslås för Kopparvågen: Att återställa den ursprungliga funktionen. Då knyter man an till gruvan, kopparhanteringen och världsarvet. Proceduren med kopparns inlastning, vägning i Kopparvågen och utlastning till en segelskuta i Faluån bredvid ger fantasieggande perspektiv. Då koppar var grunden till Falu stads blomstring borde även en stadshistorisk utställning göras i Kopparvågen. Centrum för Digital Interpretation kan göra en produktion som återger den ursprungliga funktionen. Ett öppet arkiv för dalmåleriet där guidade visningar kan arrangeras. Ett hus för grafik, i vilket Falugrafikerna utgör grunden och där museets stora grafiksamling kan exponeras. Även i detta alternativ kan visningar arrangeras. Ett lokal- och regionalhistoriskt centrum med bl a den Dalasamling som idag finns på stads- och länsbiblioteket. Böcker, filmer, kartor, lokalpressens tidningslägg, mikrofilmsläsare, datorer och kompetens inom det lokalhistoriska området. Nuvarande personal vid Dalasamlingen bör i så fall flytta med. Dalarnas museum bör ta initiativ till vidare utredning om vilken verksamhet som ska finnas i huset, öppethållande, bemanning, kostnader, ersättningslokaler, handikappanpassning m m. Möjlighet till ett närförråd på tillgänglig mark invid museet finns, liksom förutsättningar att effektivisera magasinet i Kronobränneriet, som i sig själv är en kulturbyggnad. Därmed kan Kopparvågen frigöras för publik användning. Dalarnas museum med belyst fasad och ny skyltning. Konsthallen Konsthallen ägs av Dalarnas museum och drivs som en regional konsthall. Konsthallen är sammanbyggd med museet och all drift är samordnad. Förslaget är att Konsthallen graderas upp med tydligare entré, marknadsföring och skyltning. Konsthallen ska bli kommunens/länets konsthall med en tydligare inriktning på nutida konst. Konsthallens entré mot Medborgarplatsen kan användas vid vernissager och utställningstillfällen. Konsthallens betydelse förstärks och tillför årummet en ytterligare attraktion. Museet med sin konsthall ska manifesteras med fasadbelysning på Nya Dalarnas Museum för att visuellt framhäva kulturbyggnaden. Museets skyltning ska utvecklas för att kunna observeras även från stadscentrum. 21

22 Medborgarplatsen framför Konsthallen kan bli en skulpturpark. Skulpturpark En skulpturpark skapas på Medborgarplatsen i anslutning till Konsthallen och museet. Den föreslås vara mobil för varierande utställningar. På den vackra platsen (gräsmattan) bakom Konsthallen skulle ett evenemang till exempel en skulpturbiennal eller en större gestaltning, fontän eller liknande locka till sig stadsvandrande falubor och turister. Vartannat år anordnas en skulpturbiennal, där inbjudna skulptörer placerar sina verk i beständigt material sten, betong, järn, brons etc. Till biennalen anordnas seminarier med föreläsningar, experiment och installationer så att projektet får riksintresse och blir medialt intressant. En eller flera pristagare, vars verk köps in och placeras i länet eller varför inte utmed kulturstråket utses. Parken skulle alltså varje eller vartannat år prydas med nya skulpturer som man kan resonera kring och förundras över. Dessutom ett lysande konstpedagogiskt tillfälle att visa dalapubliken vad dagens skulptörer arbetar med. Vad sommarstaden Falun behöver är en stor fontän att samlas omkring och vila upp sina sinnen mot. Här kan också museets restaurang få en extra attraktion med servering kring fontänen. Bygg gärna på parken och stråket längs ån med fullskaliga modeller av t ex Christopher Polhems maskiner och konstruktioner som jättelika vackra lekskulpturer. Detta knyter an till historien gruvan och Falun. Dessutom ökar museets attraktionskraft. Stads- och länsbiblioteket Stads- och länsbiblioteket är också en mötesplats med generöst öppethållande och många besökare av olika kategorier som ger liv åt Kristinegatan och torget. Så kommer det att bli i än högre grad när bibliotekets entré, i och med den ombyggnad som nu pågår, vänds mot Fisktorget. Entrén flankeras av Galleri Hörnan och av ett året-runt-kafé med uteservering på Fisktorget under sommaren. Övriga verksamheter Film i Dalarna har nyligen flyttat till regementet, vägg i vägg med högskolans medieutbildningar med över 400 elever, studior mm. Tre av Film i Dalarnas medarbetare föreläser på högskolan. Samverkansvinsterna med högskolan gäller 22

23 främst den pedagogiska delen av Film i Dalarnas verksamhet. Någon flyttning till Folkets hus föreslås inte. Det skulle kunna bli aktuellt om produktionsdelen av Film i Dalarnas verksamhet utvidgas. Film i Dalarna och Dalateatern kan samverka kring produktion av kort- och eventuellt långfilm. Teaterns resurser i form av skådespelare, scenografi, teknisk personal, kostym mm skulle kunna användas i sådana produktioner. Film i Dalarna ska ingå i det nätverk av kulturansvariga som etableras genom samlokaliseringen i Folkets hus. Vinster med ökat samarbete Kultursamverkan Förutom den fysiska samordningen utifrån kulturbyggnaderna i centrala Falun som redovisats är följande skiss gjord utifrån en beskrivning av kulturaktörernas nuvarande verksamhet och de behov och verksamhetsidéer som dessa har. De synergivinster som beskrivs nedan baseras på konstnärligt samarbete på kulturområdet i vid mening. Samarbetet kan avse musik, musikteater, teatermusik, musik och dans, teater och dans, dansarutbildningens elevproduktioner och annan scenkonst. Verksamheterna förutsätts utnyttja varandras kontaktnät och kunskap om regissörer, skådespelare, manusförfattare, scenografer, solister, musik- och dansgrupper, amatörer och amatörgrupper samt andra slag av resurspersoner mm. Samverkan förutsätts också gälla scenografi, verkstadsteknik, datateknik, användning av lokaler, ljussättning och kostym mm. Ofta uppstår idéer om gemensamma produktioner, gästspel mm, vid otvungen och daglig samvaro när man t ex äter och fikar ihop och utbyter erfarenheter. Produktionssamarbete Samverkan gäller i första hand Dalateatern och Musik i Dalarna och deras egenproduktion av föreställningar och konserter men avser i princip även dans och annan scenkonst. Dans i Dalarna och konservatoriets musik- och dansarutbildningar kan medverka i vissa produktioner. Samarbetsvinsterna uppstår kring de egna produktionerna där teater- musikdans- och annan scenkonst kan samverka i både större och mindre skala. Sådana samproduktioner förutsätter ömsesidig vilja och lång framförhållning. Det innebär att utnyttja länets resurser för att öka bredden och höja ambitionsnivån. Det ger Faluborna och länsinvånarna möjlighet att ta del av evenemang som annars inte skulle ha kommit länet till del. De olika verksamheterna har oftast skilda planeringscykler och skilda produktionssätt. Av det skälet måste samproduktioner planeras långt i förväg för att de ska kunna passas in i respektive verksamhets ordinarie repertoar. Finansieringen av samproduktioner är ofta problematisk, där olika budget- och anslagstekniker får prövas av huvudmännen. Samverkan kring gästspel Samverkan ska även avse gästspel. Också där är den dagliga samvaron viktig liksom framförhållningen. Normalt behöver planeringstiden dock inte bli lika lång som vid 23

24 egenproduktion. Här är aktörerna fler. Förutom Dalateatern och Musik i Dalarna är Dans i Dalarna, Falu Teaterförening/Länsteaterföreningen, Smultronstället, Filmstudion och Musikkonservatoriets musik- och dansarutbildningar möjliga samarbetspartners liksom amatörföreningar inom skilda genrer. Gästspelssamverkan gäller i första hand utnyttjandet av Stadsteatern, men kan också avse en föreslagen ny mellanstor scen och teaterns nuvarande scen, den så kallade Svarta lådan. Programverksamheten ska, oberoende av genre, vara kvalitetsinriktad. Gemensam programsamordnare för flera scener En allmän bedömning är att program och publik i Dalarna räcker till för att på ett helt annat sätt än i dag lyfta fram Falun och länet som kulturcentrum. Ur ett omvänt perspektiv leder sambruk av lokaler till kolliderande program. Teater, musik, dans, film har samtliga sina toppar under höst respektive vår, 15 sept 15 dec respektive 15 jan 15 maj. Hur prioriteringen då sker blir väsentligt, liksom frågan om det går att hitta en form av gemensam programläggning för samtliga tillgängliga scener. Mot bakgrund av att programverksamheten är intensiv under högsäsongerna finns det skäl att kunna förlägga olika evenemang/gästspel till antingen Stadsteatern, teaterns nya scen, lilla scen eller Kristinehallen. En sådan fördelning av programmen skulle kunna förhindra programkollisioner och ge ett optimalt utnyttjande av de olika arenorna och bredare utbud för allmänheten. Av denna anledning föreslås att en programsamordnare tillsätts, med ansvar för att kulturutbudet blir rikt och brett. Såväl det professionella utbudet som program som görs av det lokala föreningeslivet och amatörkulturens organisationer ska finnas på de olika arenorna. En förutsättning för att programsättningen ska bli bra är att samordnaren har repertoarkännedom, kontakter inom flera konstområden, kunskaper i ekonomi, marknadsföring och administration och rent allmänt näsa för vad publiken vill ha. Programsamordnaren ska samverka med ett programråd där de olika konstformerna är representerade. En sådan samordnare skulle ha ansvaret för utbudet på de publika arenorna i nya Kulturhuset och Kristinehallen. Samordnaren bör också ges rollen som koordinator med ansvaret att nätverket upprätthålls mellan de olika verksamhetsansvariga inom kulturområdet. Erfarenheter visar att nätverk behöver hållas samman för att inte bli en tillfällig lösning. Eftersom vi tror att samverkan är viktig måste den garanteras. Även om tjänsten som programsamordnare torde kunna finansieras via sammanslagning av kulturförvaltningarna, kommer ett scenario enligt ovan att kräva en viss ökning av de ekonomiska medlen för programverksamheten eftersom en del program inte kan finansieras helt via biljettintäkterna. En genomgång av föreställningskostnader och möjliga biljettintäkter visar att det går att bedriva en gästspelsverksamhet för vuxna på biljettintäkterna när det gäller talteater, musik, musikteater, dans och viss annan scenkonst medan offentliga föreställningar för barn och ungdom, liksom skolföreställningar, kräver offentlig subvention. 24

25 Administrativ samverkan Motivet för att formalisera samarbetet är att permanenta ett utvecklande samarbete mellan landstingets och kommunens kulturverksamheter. För Faluns och Dalarnas del är detta motiv viktigare än i andra län. I de allra flesta län i Sverige har nämligen respektive landsting och värdkommun gemensamt stiftat de kulturstiftelser som uppstod under 1970-talet och framåt. I styrelserna för dessa stiftelser har representanter för landsting och värdkommunen kunnat föra en kontinuerlig dialog om respektive institutions verksamhet och om lokal/regional kulturpolitik i allmänhet. Inte minst har frågan gällt bidragen från Statens kulturråd. Denna dialog har saknats i Falun, eftersom Falu kommun inte är medstiftare för någon av länskulturinstitutionerna. Detta förhållande har sannolikt inverkat menligt på utvecklingen av länskulturinstitutionerna, i synnerhet ifråga om att tillgodose verksamheternas lokalbehov. Betecknande nog har processen med Kulturfyr Dalarna sitt upphov i lokalproblemen för Dalateatern, Musik i Dalarna och Dalarnas museum. Falun är en liten residensstad. Av dessa skäl är det än mer angeläget att Falu kommun och landstinget kan finna former för att tillsammans driva och utveckla verksamheten. Olika samarbetsformer Samarbetet kan ske i form av överläggningar, gemensam nämnd eller kommunalförbund. Så här kan alternativen beskrivas närmare: Landstinget och kommunen samverkar och har överläggningar i en samverkansgrupp några gånger per år. Formella beslut kan inte fattas i en sådan grupp, utan måste ske i respektive kommun- och/eller landstingsstyrelse. Tjänstemännen kan ändå samlokaliseras till kulturhuset. Kommunallagen ger idag möjlighet att bilda en gemensam nämnd där landstinget och kommunen vardera utser ledamöter för att sköta länskulturen och kommunens kulturverksamhet i samverkan. En gemensam nämnd bildas genom beslut i de båda fullmäktigeförsamlingarna. Den gemensamma nämnden lyder sedan under samma regler som en vanlig kommunal nämnd, inrymd i antingen landstingets eller kommunens organisation. De båda fullmäktige ska bestämma verksamhetsområdet som kan vara hela eller delar av kulturområdet och omfatta en eller flera anläggningar. Ett kommunalförbund är en egen juridisk person. I landet finns några exempel på kommunalförbund på kulturområdet där ett landsting och en värdkommun är parter, bland annat i Västerås och Sundsvall. Börja med att flytta ihop Sannolikt är en utvecklad politisk och administrativ samverkan en process som kan ha sin början i samlokalisering av nuvarande tjänstemannagrupper utan förändring av politisk organisation. Det rör sig här om ett fåtal tjänster från respektive huvudman. För det fortsatta arbetet med att integrera verksamheterna i stort är det lämpligt att bilda en referensgrupp med representanter för den kommunala kulturverksamheten i länet och för det lokala/regionala föreningslivet. Genom referensgruppen sker även en förankring av Kulturfyren och dess verksamhet i dessa grupper. Ett nästa steg kan vara, såsom rekommenderas från Sveriges Kommuner och 25

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Programområde Kultur och bibliotek ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 1(3) Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 Syfte Statens kulturråd (Kulturrådet) och Gotlands kommun vill gemensamt utveckla samverkan

Läs mer

Kulturstrategi för Finspångs kommun

Kulturstrategi för Finspångs kommun Kulturstrategi för Finspångs kommun Antaget av kommunfullmäktige 2014-01-29 11 Kulturstrategi Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: kommun@finspang.se Webbplats:

Läs mer

STRATEGI FÖR KULTURRÅDETS MEDVERKAN I DET REGIONALA TILLVÄXTARBETET OCH EU:S SAMMANHÅLLNINGSPOLITIK

STRATEGI FÖR KULTURRÅDETS MEDVERKAN I DET REGIONALA TILLVÄXTARBETET OCH EU:S SAMMANHÅLLNINGSPOLITIK STRATEGI FÖR KULTURRÅDETS MEDVERKAN I DET REGIONALA TILLVÄXTARBETET OCH EU:S SAMMANHÅLLNINGSPOLITIK 2014 2020 INNEHÅLL Inledning... 4 Uppdrag... 4 Bakgrund... 4 Kulturrådets uppdrag inom det regionala

Läs mer

MED KULTUR GENOM HELA LIVET

MED KULTUR GENOM HELA LIVET MED KULTUR GENOM HELA LIVET KULTURPLAN för Vänersborgs kommun 2014-2016 Kulturens Vänersborg Vänersborg ska vara känt för sitt kulturliv långt utanför kommungränsen. Kultur ska vara en drivkraft för utveckling

Läs mer

Scenkonst och musik UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE

Scenkonst och musik UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE Scenkonst och musik UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE 2016 2019 Detta är ett utdrag ur Regional kulturplan för Skåne 2016-2019, som är formad i samtal med Skånes kommuner, dess kulturliv och den

Läs mer

Göteborg ska få ett nytt kulturhus. Och det ska ligga i Bergsjön.

Göteborg ska få ett nytt kulturhus. Och det ska ligga i Bergsjön. Göteborg ska få ett nytt kulturhus. Och det ska ligga i Bergsjön. Nu blir drömmen om ett kulturhus i Bergsjön verklighet. Göteborgs kommunfullmäktige har bestämt att Göteborg ska få ett nytt kulturhus.

Läs mer

Projektbeskrivning Kronoberg Blekinge utvecklar scenkonsten

Projektbeskrivning Kronoberg Blekinge utvecklar scenkonsten 2012-08-20 Bilaga projektbeskrivning Ansökan till Statens kulturråd om regionala utvecklingsmedel www.kulturplankronoberg.se Projektbeskrivning Kronoberg Blekinge utvecklar scenkonsten 2012-2014 Projektets

Läs mer

Möjliggör utveckling. Skapar attraktionskraft.

Möjliggör utveckling. Skapar attraktionskraft. Möjliggör utveckling. Skapar attraktionskraft. Länskulturen en del av Regionförbundet Jämtlands län Egna verksamheter Estrad Norr Scenkonstinstitution för musik, teater, musikteater, dans Filmpool Jämtland

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Förslag till Kulturpolitiskt program för Malmö Live KN-KFÖ-2013-03869

Tjänsteskrivelse. Förslag till Kulturpolitiskt program för Malmö Live KN-KFÖ-2013-03869 SIGNERAD Malmö stad Kulturförvaltningen 1 (3) Datum 2013-12-09 Vår referens Anna Lyrevik kulturstrateg anna.lyrevik@malmo.se Tjänsteskrivelse Förslag till Kulturpolitiskt program för Malmö Live KN-KFÖ-2013-03869

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

RÅD FRÅN EN ENAD SCENKONSTBRANSCH TILL EN KOMMANDE KULTURMINISTER

RÅD FRÅN EN ENAD SCENKONSTBRANSCH TILL EN KOMMANDE KULTURMINISTER RÅD FRÅN EN ENAD SCENKONSTBRANSCH TILL EN KOMMANDE KULTURMINISTER TA VARA PÅ SCENKONSTENS MÖJLIGHETER! Kulturen var inte valets viktigaste fråga, men nu är det dags att lyfta fram den. Den kommande regeringen

Läs mer

Hur får vi en levande professionell teater, i ordets rätta bemärkelse, utanför storstäderna? (16)

Hur får vi en levande professionell teater, i ordets rätta bemärkelse, utanför storstäderna? (16) Sammanfattning från Framtidsforum Riksteatern och framtiden-vad är viktigt? Arboga 12 sep Följande ämnen kom upp på schemaväggen och blev prioriterade (antalet pluppar inom parentes) Hur kan vi väcka intresse

Läs mer

DIVISION Kultur och utbildning

DIVISION Kultur och utbildning Kultursamverkansmodellen i Norrbotten Nyheter i kulturpolitiken efter beslut 16.12 2009 om kulturpropositionen Tid för Kultur 2009/10:3 Nya nationella kulturpolitiska mål Ny analysmyndighet för uppföljning

Läs mer

Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen

Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen KUN 2008-11-06 p, 11 Enheten för kultur- och föreningsstöd Handläggare: Agneta Olofsson Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen - RUFS 2010 1 Förslag till beslut Kulturnämnden föreslås

Läs mer

Ung Kultur Dalarna. Kartläggning av nätverket Ung Kultur Dalarnas roll, behov och utvecklingsriktning

Ung Kultur Dalarna. Kartläggning av nätverket Ung Kultur Dalarnas roll, behov och utvecklingsriktning Ung Kultur Dalarna Kartläggning av nätverket Ung Kultur Dalarnas roll, behov och utvecklingsriktning Bakgrund barn och unga i Dalarna Ungas egna synpunkter Utvecklingsprojekt t ex.kultur hjärta skola Region

Läs mer

Uppsala kommuns framtida konstverksamhet och lokalisering av Uppsala konstmuseum

Uppsala kommuns framtida konstverksamhet och lokalisering av Uppsala konstmuseum KULTURFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Sörås Staflin Pia 2016-10-27 KTN-2016-0347 Werkmäster Daniel Rev 2016-11-15 Kulturnämnden Uppsala kommuns framtida konstverksamhet och lokalisering av

Läs mer

Strategi för kulturverksamheten i Blå Huset

Strategi för kulturverksamheten i Blå Huset Sida 1 (5) 2016-05-09 Handläggare Susanne Lundström 08-508 033 60 Till Spånga-Tensta stadsdelsnämnd Strategi för kulturverksamheten i Blå Huset Förvaltningens förslag till beslut Stadsdelsnämnden beslutar

Läs mer

INLEDNING Bakgrund och nuläge

INLEDNING Bakgrund och nuläge INLEDNING Vår verksamhet ska kännetecknas av en kvalitativ och bred verksamhet, väl spridd över hela länet. Landstingets stöd till kultur, folkbildning, föreningsliv och skolor främjar ett aktivt medborgarskap

Läs mer

Verksamhetsplan för Folkmusikens hus 2010-2011. Rättvik 2010-05-09

Verksamhetsplan för Folkmusikens hus 2010-2011. Rättvik 2010-05-09 Verksamhetsplan för Folkmusikens hus 2010-2011 Rättvik 2010-05-09 Verksamhetsidé Folkmusikens hus är ett resurs- och kompetenscentrum för folkmusik och - dans. Ändamålen är att Bevara, Berätta och Berika.

Läs mer

Satsa på Eslöv. Kultur - fritid - framtid. Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010

Satsa på Eslöv. Kultur - fritid - framtid. Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010 Satsa på Eslöv Kultur - fritid - framtid Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010 Godkänt av Kultur- och fritidsnämnden 2008-02-07 samt antaget av kommunfullmäktige 2008-04-28 Att välja Eslöv Eslöv

Läs mer

Kulturpoli skt program för Gävle Kommun

Kulturpoli skt program för Gävle Kommun Kulturpoli skt program för Gävle Kommun Kulturell Allemansrä Kultur är, och ska vara, en allmän rättighet, en naturlig del i vardagen för alla. Kultur skapas där människor möts kultur skapar möten mellan

Läs mer

projekt kulturkvarteret

projekt kulturkvarteret projekt kulturkvarteret HISSAR BIBLIOTEK LILLA SALEN FOAJÉ/CAFÉ KÖK MUSIK I SYD Syftet med det pågående projektet med arbetsnamnet Kulturkvarteret är: Samverkan att med en ny sammanbindande tillbyggnad

Läs mer

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Innehållsförteckning sidan Inledning... 3 Syfte... 3 Övergripande mål... 3 Prioriterade områden... 4 Utbildning Arbete och tillväxt Näringsliv

Läs mer

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Landstinget Dalarna avseende kulturverksamhet 2010

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Landstinget Dalarna avseende kulturverksamhet 2010 1(3) Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Landstinget Dalarna avseende kulturverksamhet 2010 Statens kulturråd (Kulturrådet) och Landstinget Dalarna vill gemensamt utveckla samverkan

Läs mer

Scenkonstens hus Dynamiskt kulturhus mitt i staden Ombyggnation av gamla miloverkstaden (nuvarande Överskottsbolaget)

Scenkonstens hus Dynamiskt kulturhus mitt i staden Ombyggnation av gamla miloverkstaden (nuvarande Överskottsbolaget) Ombyggnation av gamla miloverkstaden (nuvarande Överskottsbolaget) Miljö och Ekonomi -Billigare och resurssnålare att bygga om än att bygga nytt -Minskar transporter mellan verksamheter -Samutnyttja lokaler

Läs mer

Verksamhetsidé Betoning på att göra något för kollektivet, för bild och formscenen i stort i regionen.

Verksamhetsidé Betoning på att göra något för kollektivet, för bild och formscenen i stort i regionen. Resurscentrum workshop Jämtland Östersund 2011-03-03 Anteckningar Karin Larsson Konsthandläggare Tar anteckningar för Karin Kvam Verksamhetsidé Betoning på att göra något för kollektivet, för bild och

Läs mer

Politisk styrgrupp. Projektledning Stadskontoret

Politisk styrgrupp. Projektledning Stadskontoret Politisk styrgrupp Malmö Live Projektorganisation Projektledning Stadskontoret Operativ projektgrupp Projektledare: Anders Hultgren, Serviceförvaltn. Mikael Derving - MSO Teknik Meta Alm - MSO Programplanering

Läs mer

Politiskt måldokument Kulturnämnden

Politiskt måldokument Kulturnämnden Politiskt måldokument Kulturnämnden Bakgrund Kulturnämnden tillsatte 2011 03 01 en arbetsgrupp för att arbeta fram nya mål för Kulturnämnden i Karlskrona. Gruppen bestod av Sophia Ahlin (m) (Sammankallande),

Läs mer

Kulturrådets strategi för att stärka den professionella dansen 2010 2014

Kulturrådets strategi för att stärka den professionella dansen 2010 2014 2010-06-09 Beslutsbilaga S 2010:21 Kulturrådets strategi för att stärka den professionella dansen 2010 2014 Inledning Kulturrådet överlämnade Handlingsprogrammet för den professionella dansen (KUR 2005/2366)

Läs mer

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Åsa Johansson, utredare/ nämndsekreterare Tfn: 0345-18236 E-post: asa.johansson@hylte.se Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Kommunfullmäktige 2014-06-18 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

Borlänges evenemang ska vara nyskapande, lättillgängliga, trygga, mångkulturella och internationella av hög kvalitet.

Borlänges evenemang ska vara nyskapande, lättillgängliga, trygga, mångkulturella och internationella av hög kvalitet. Bakgrund Evenemangsstrategin är Borlänge Kommuns verktyg för att enhetligt koordinera och hantera evenemangsfrågor i syfte att tillföra kommunens invånare positiva kultur- och idrottsupplevelser samt förstärka

Läs mer

PROTOKOLL. Musik i Syd Kulturkvarteret, Kristianstad

PROTOKOLL. Musik i Syd Kulturkvarteret, Kristianstad 1 (6) Landstingets kansli Kansliavdelningen, Hillevi Andersson Justerat 2014-11-21 Kulturberedningen Tid Fredagen 7 november 2014 kl. 9-15 Plats Närvarande ledamöter Övriga närvarande Musik i Syd Kulturkvarteret,

Läs mer

- kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 -

- kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 - - kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 - - 2 - - kulturpolitiska handlingsprogrammet- Innehållsförteckning Inledning...5 Kommunens kulturstrategi...6

Läs mer

Sammanställning av synpunkter vid seminarierna Vision för utveckling av Varbergs stadskärna

Sammanställning av synpunkter vid seminarierna Vision för utveckling av Varbergs stadskärna Jönköping i maj 2012 Sammanställning av synpunkter vid seminarierna Vision för utveckling av Varbergs stadskärna Under våren 2012 hölls fem seminarier för att lägga grunden för visionen. Mötena hade följande

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

Inriktning för offentlig utsmyckning i Eskilstuna kommun Förslag till beslut. Diariebeteckning KFN/2013:281. Kultur- och fritidsnämnden

Inriktning för offentlig utsmyckning i Eskilstuna kommun Förslag till beslut. Diariebeteckning KFN/2013:281. Kultur- och fritidsnämnden Kultur- och fritidsnämnden 2013-10-07 1 (7) Kultur- och fritidsförvaltningen Eskilstuna konstmuseum Kenneth Åström 016-710 17 11 Josefine Bolander 016-710 71 66 Diariebeteckning KFN/2013:281 Kultur- och

Läs mer

Kulturplan. JanOlof Karlsson, Kulturutvecklare

Kulturplan. JanOlof Karlsson, Kulturutvecklare Kulturplan 2011 2015 JanOlof Karlsson, Kulturutvecklare 1 Innehållsförteckning Kulturplan... 3 Vision för kulturverksamheten... 3 Styrdokument Allmänt... 3 Mål för kulturverksamheten... 3 Kulturens arbetsområde...

Läs mer

Bilaga 2 35/11 PROJEKTPLAN VER 1.0 1 (4) 2010-09-13

Bilaga 2 35/11 PROJEKTPLAN VER 1.0 1 (4) 2010-09-13 Bilaga 2 35/11 PROJEKTPLAN VER 1.0 1 (4) 2010-09-13 Projektplan för samverkan mellan Länsbibliotek Sörmland, Länsbibliotek Västmanland, Länsbiblioteket i Örebro län och Regionbibliotek Stockholm Bakgrund

Läs mer

Kvinna 21 år. Kvinna 17 år. Kvinna, 44 år

Kvinna 21 år. Kvinna 17 år. Kvinna, 44 år Skälet till att jag gillar teater är väl att jag alltid har haft livlig fantasi. Eller, det är vad folk säger. Och då har väl jag känt att teater har varit lite som en verklighetsflykt när jag har haft

Läs mer

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING STOCKHOLS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING Kortversion, maj 2009 Framtida Stockholm formas idag! Stockholm har vuxit kraftigt de senaste åren och mycket pekar på en fortsatt tillväxt. Denna utveckling ställer

Läs mer

Antaget av kommunfullmäktige 2004-11-25, 183 PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN

Antaget av kommunfullmäktige 2004-11-25, 183 PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN Värnamo kommun ska genom sin egen verksamhet och genom stöd till föreningslivet verka för en allsidig och rik kulturverksamhet för barn och ungdom

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Kulturprogram för barn och ungdom Kulturprogram för barn och ungdom 1 Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 16 oktober 2003 Reviderad den:

Läs mer

DEFINITIONER AV KULTURBEGREPP INOM HANDLINGSPLANEN FÖR KULTURSTRATEGI 2016... 19 STAD... 18

DEFINITIONER AV KULTURBEGREPP INOM HANDLINGSPLANEN FÖR KULTURSTRATEGI 2016... 19 STAD... 18 INLEDNING... 3 HANDLINGSPLANENS UTFORMNING... 4 ÅTAGANDE... 4 HANDLINGSPLANENS ÅTAGANDEN OCH MALMÖ STADS STYRMODELL... 5 ANSVARSFÖRDELNING... 5 UPPFÖLJNING... 5 REVIDERING OCH NY HANDLINGSPLAN... 5 TILLGÄNGLIGHET

Läs mer

Nämndens för kultur, utbildning och friluftsverksamhet beslut:

Nämndens för kultur, utbildning och friluftsverksamhet beslut: Nämnden för kultur, utbildning och friluftsverksamhet FÖRSLAG DATUM DIARIENR 2011-06-01 KUS-KN10-180 35 Samverkan mellan länsbiblioteken i Sörmland, Västmanland, Örebro och Stockholms län Nämndens för

Läs mer

Foto: Mattias Johansson

Foto: Mattias Johansson Foto: Mattias Johansson Kulturpolitiskt program 2013-2015 Förord Kultur frodas och finns där människor möts i studiecirkeln eller kören, på teatern eller biblioteket. Kultur påverkar oss. Det är i möten

Läs mer

Vision för Alvesta kommun

Vision för Alvesta kommun Sida 1 av 5 Vision för Alvesta kommun 1 Bakgrund och utgångspunkter Under våren 2014 har Alvesta kommun genomfört ett visionsarbete som omfattat flera olika aktiviteter med möjlighet för invånare, föreningar,

Läs mer

Evenemangsstrategi för Eskilstuna kommunkoncern

Evenemangsstrategi för Eskilstuna kommunkoncern Kommunstyrelsen 2015-01-14 1 (12) Kommunledningskontoret KLK Kommunikation Eva Norberg, 016-710 16 92 Evenemangsstrategi för Eskilstuna kommunkoncern Fastställd av Eskilstuna kommunfullmäktige 2014-11-27

Läs mer

K U L T U R S T R Å K E T SAMMANSTÄLLNING FRÅN UTSTÄLLNINGEN 2014 06 14

K U L T U R S T R Å K E T SAMMANSTÄLLNING FRÅN UTSTÄLLNINGEN 2014 06 14 SAMMANSTÄLLNING FRÅN UTSTÄLLNINGEN 2014 06 14 KRONOHÄKTET - DISPONIBELT TILLFÄLLIG ANVÄNDNING KULTURSTRÅKET - ÄNGELHOLMS KULTURCENTRUM. Genom att öppna upp och sammanbinda flera byggander skapas förbättrade

Läs mer

Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik

Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik Inledning Med det här dokumentet vill vi visa på kulturens 1 - kulturarvens 2 och konstarternas 3 - betydelse för ett samhälle som blickar framåt och vill växa.

Läs mer

Handlingsplan avseende Skapande skola år i Gislaveds kommun

Handlingsplan avseende Skapande skola år i Gislaveds kommun 2014-01-31 1 [5] Handlingsplan avseende Skapande skola år 2014-2015 i Gislaveds kommun Gislaveds kommuns handlingsplan har sin utgångspunkt i läroplanen och barnoch utbildningsförvaltningens strategi,

Läs mer

Skapa och uppleva kultur möjligheter och utmaningar. Åsele 2 februari 2015

Skapa och uppleva kultur möjligheter och utmaningar. Åsele 2 februari 2015 Skapa och uppleva kultur möjligheter och utmaningar. Åsele 2 februari 2015 Närvarande: Petra Rantatalo, Region Västerbotten Åsa J-Persson, Åsele kommun Tage Markusson, Västerbottensteatern Brage Sundberg,

Läs mer

KULTUR OCH FRITIDSPOLITISKT PROGRAM 2006

KULTUR OCH FRITIDSPOLITISKT PROGRAM 2006 INLEDNING Fri tid är den tid, då du själv väljer vad du vill göra. Föreningslivet i Malmö - vid sidan av våra stora Kulturinstitutioner och det fria kultur- och idrottslivet - har mycket att erbjuda medborgarna.

Läs mer

~ Gävleborg Ankom

~ Gävleborg Ankom Ankom 2016-11- 1 7 1(7) För åtgärd w,~ För kännedom Uppdragsöverenskommelse 2017 REGION GÄVLEBORG Gävle Symfoniorkester Gävle kommun och Region Gävleborg, kultur- och kompetensnämnden har träffat följande

Läs mer

godkänna rapporten av utvecklingsprocessen för Kultur för barn och unga

godkänna rapporten av utvecklingsprocessen för Kultur för barn och unga Malmö stad Kulturförvaltningen 1 (6) Datum 2014-08-27 Vår referens Hanna Sjöberg Enhetschef Kultur för barn och unga Hanna.sjoberg@malmo.se Tjänsteskrivelse Utvecklingsprocess Kultur för barn och unga

Läs mer

Kinda kommun Styrning och Kvalitet

Kinda kommun Styrning och Kvalitet Kinda kommun Styrning och Kvalitet Diarienummer: Publiceringsdatum: Publicerad: Hemsida, Kindanätet (inom snar framtid) Beslutsfattare: Ledningsgrupp Beslutsdatum: Giltighetstid: Tills vidare Uppföljning:

Läs mer

version Vision 2030 och strategi

version Vision 2030 och strategi version 2012-01-25 Vision 2030 och strategi Två städer - en vision För att stärka utvecklingen i MalmöLund som gemensam storstadsregion fördjupas samarbetet mellan Malmö stad och Lunds kommun. Under år

Läs mer

Gestaltad livsmiljö en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88, Diarienr Ku02481/KL)

Gestaltad livsmiljö en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88, Diarienr Ku02481/KL) Sidan 1 (5) REMISSVAR 2016-03-07 D nr Ku2015/02481/KL Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Gestaltad livsmiljö en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88, Diarienr Ku02481/KL) Sammanfattning

Läs mer

1(2) Diarienummer DNKS150151. Datum. unga. Riktlinjer för. regionalt stöd. riktlinjer. nivå.

1(2) Diarienummer DNKS150151. Datum. unga. Riktlinjer för. regionalt stöd. riktlinjer. nivå. TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Kultur i Halland Eva Nyhammar Förvaltningschef Datum 2015-04-10 Diarienummer DNKS150151 Driftnämnden Kultur och skola Riktlinjer för regionalt stöd gällande kultur för barn och unga

Läs mer

4. Utgångspunkter för statens framtida stöd till regional kulturverksamhet.

4. Utgångspunkter för statens framtida stöd till regional kulturverksamhet. 1 Riksorganisationen Folkets Hus och Parkers remissyttrande över betänkandet Spela samman en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet (SOU 2010:11). Folkets Hus och Parker (FHP) är positiva

Läs mer

Kulturpolitiskt program 2008-2013

Kulturpolitiskt program 2008-2013 Kulturpolitiskt program 2008-2013 solna din kulturstad Det kulturpolitiska programmet Solna Din Kulturstad antogs av kultur- och fritidsnämnden i september 2008. Vi är glada att så många solnabor bidragit

Läs mer

Kulturgaranti. för barn och unga

Kulturgaranti. för barn och unga Kulturgaranti för barn och unga Kulturplan för barn och unga I Varbergs kommun samarbetar skolor, förskolor och kulturverksamheter för att göra kultur till en del av barnens vardag. Vi ser kultur som en

Läs mer

Svar på skrivelse från (S) om upprustning och modernisering av Gullmarsplan

Svar på skrivelse från (S) om upprustning och modernisering av Gullmarsplan 1(5) Strategisk Utveckling Handläggare Jens Plambeck +4686861651 jens.plambeck@sll.se TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-09-12 Trafiknämnden 2014-09-23, punkt 30 Diarienummer Svar på skrivelse från (S) om upprustning

Läs mer

Styrelsen tar fram projektbeskrivning, budgetskiss, verksamhets- och generell marknadsföringsplan och förankrar det med medlemmarna.

Styrelsen tar fram projektbeskrivning, budgetskiss, verksamhets- och generell marknadsföringsplan och förankrar det med medlemmarna. The Art Of Sweden är en unik länsövergripande intresseorganisation för alla fria professionella kulturskapare i Örebro län musiker, filmare, författare, skådespelare, fotografer, dansare, bild- och formkonstnärer,

Läs mer

Medborgarförslag - Park/Torg/Kulturområden

Medborgarförslag - Park/Torg/Kulturområden Kommunfullmäktige 2007-02-26 43 88 2008-02-25 33 69 Kommunstyrelsen 2008-02-11 28 61 Arbets- och personalutskottet 2008-01-14 3 6 Dnr 07.74-008 Medborgarförslag - Park/Torg/Kulturområden febkf37 Ärendebeskrivning

Läs mer

MÅL FÖR DEN NATIONELLA KULTURPOLITIKEN

MÅL FÖR DEN NATIONELLA KULTURPOLITIKEN MÅL FÖR DEN NATIONELLA KULTURPOLITIKEN Kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund. Alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. Kreativitet, mångfald och

Läs mer

Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun

Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun Förslag 2012-03-13 Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun Kulturplanen bygger på insikten att vi, för att må bra, ha framtidstro och kunna utvecklas, behöver en god miljö att leva i, möjligheter till

Läs mer

Film och rörlig bild

Film och rörlig bild Film och rörlig bild UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE 2016 2019 Detta är ett utdrag ur Regional kulturplan för Skåne 2016-2019, som är formad i samtal med Skånes kommuner, dess kulturliv och den

Läs mer

Kultur Skåne Datum 2015-03-03 Dnr 1500352 1 (4) Direktiv utredning och förslag på Region Skånes kulturnämnds långsiktiga satsningar med inriktning på musikområdet Sammanfattning Utredaren ska göra en översyn

Läs mer

Kultur- och fritidspolitisk plan för Höganäs

Kultur- och fritidspolitisk plan för Höganäs Kultur- och fritidspolitisk plan för Höganäs Vision, mål, inriktning, prioriteringar och handlingsplan för att Spela samman! Visionen Spela samman! Vår vision för vår verksamhet är att den ska bidra till

Läs mer

Näringslivsprogram Karlshamns kommun

Näringslivsprogram Karlshamns kommun Programmet antaget av kommunfullmäktige 2014-04-07 Näringslivsprogram Karlshamns kommun 1 (7) Karlshamns kommun Kommunledningsförvaltningen Näringslivsenheten Rådhuset 374 81 Karlshamn Tel +46 454-810

Läs mer

Verksamhetsidé under utveckling Stormöte i Lokverkstan 2013-06-17

Verksamhetsidé under utveckling Stormöte i Lokverkstan 2013-06-17 Verksamhetsidé under utveckling Stormöte i Lokverkstan 2013-06-17 Dialogmöten och workshops Enskildas förslag Tidigare utredningar Verksamhetsidén styr det fortsatta arbetet i projektet Cecilia Larsson,

Läs mer

Innehållsförteckning. 1 Direktiv 1.1 Bakgrund: Kultursamverkansmodellen 1.2 Innehåll i de regionala kulturplanerna 1.3 Kulturpolitiska mål

Innehållsförteckning. 1 Direktiv 1.1 Bakgrund: Kultursamverkansmodellen 1.2 Innehåll i de regionala kulturplanerna 1.3 Kulturpolitiska mål Innehållsförteckning 1 Direktiv 1.1 Bakgrund: Kultursamverkansmodellen 1.2 Innehåll i de regionala kulturplanerna 1.3 Kulturpolitiska mål 2 Organisation 2.1 Arbetet med regional kulturplan i Uppsala län

Läs mer

Handlingsplaner Kultur för Kultur- och föreningsnämnden 2012-2015

Handlingsplaner Kultur för Kultur- och föreningsnämnden 2012-2015 Tjänsteskrivelse 2011-10-21 KFN 2010.0079 Handläggare: Hans Lundell Kultur- och föreningsnämnden Handlingsplaner Kultur för Kultur- och föreningsnämnden 2012-2015 Sammanfattning Kultur- och föreningsnämnden

Läs mer

Tolkning och förtydligande av studieförbundens rapportering av Kulturprogram

Tolkning och förtydligande av studieförbundens rapportering av Kulturprogram Tolkning och förtydligande av studieförbundens rapportering av Kulturprogram Dokumentet antaget av Folkbildningsförbundets Etikdelegation gällande nystartad verksamhet från 2010-04-01 Tolkning och förtydligande

Läs mer

ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag

ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Kulturnämnden 2012-09-12 1 Plats och tid Beslutande Biblioteket, Malung Kl. 13.00-15.30 Åsa Hedlöf (S), ordförande Gun Byttner (M), vice ordförande Bente Mellqvist-Danielsson (V) Martina Henriksson (FP)

Läs mer

Remissyttrande av betänkandet (SOU 2015:88) Gestaltad livsmiljö

Remissyttrande av betänkandet (SOU 2015:88) Gestaltad livsmiljö Kultur- och bildningsförvaltningen Datum 2016-03-15 Sida 1 (5) Dnr LD15/04485 Falun 2016-03-15 Dnr: Ku2015/02481/KL Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande av betänkandet (SOU 2015:88) Gestaltad

Läs mer

Bidragsregler för kultur i Gagnefs kommun

Bidragsregler för kultur i Gagnefs kommun Bidragsregler för kultur i Gagnefs kommun Antaget av kommunfullmäktige 2013-11-04 159, dnr 2013:417/80. Gäller from 2014-01-01 tills vidare. Målsättning med kommunens bidragsgivning inom kulturområdet

Läs mer

Trafikföringen i centrum, Inre ringen

Trafikföringen i centrum, Inre ringen 1(17) Tjänsteskrivelse Falu kommun Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Datum 2015-09-14 Diarienummer MSN0522/15 Handläggare Mathias Westin Telefon 023-827 39 E-post: mathias.westin@falun.se Miljö-

Läs mer

3.2. Aktiviteter I projektet kommer vi att koncentrera de flesta aktiviteter till ett begränsat område.

3.2. Aktiviteter I projektet kommer vi att koncentrera de flesta aktiviteter till ett begränsat område. Saepmie Welcomes! 1. Inledning I juni 2014 genomförs den internationella fotbollsturneringen Conifa World Football Cup i Östersund/Staare med deltagare från hela världen. I samband med turneringen vill

Läs mer

Varför kultur i Falkenbergs skolor och barnomsorg?

Varför kultur i Falkenbergs skolor och barnomsorg? Tjänsteskrivelse Datum 2010-06-23 Barn- och utbildningsförvaltningen BUN-kansliet Handlingsplan för mer och bättre kultur för barn och elever i barn- och utbildningsnämndens verksamheter Handlingsplanen

Läs mer

Ansökan från Videvox Biografservice AB om bidrag till digitalisering av biograftekniken på Sollentuna Bio

Ansökan från Videvox Biografservice AB om bidrag till digitalisering av biograftekniken på Sollentuna Bio SOLLENTUNA KOMMUN Kultur- och fritidsnämndens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2011-10-11 Sidan 13 av 18 75/2011 Ansökan från Videvox Biografservice AB om bidrag till digitalisering

Läs mer

Tillväxtplanering Regionala utvecklingsprogram. Pernilla Nordström Länsstyrelsen i Stockholms län

Tillväxtplanering Regionala utvecklingsprogram. Pernilla Nordström Länsstyrelsen i Stockholms län Tillväxtplanering Regionala utvecklingsprogram Pernilla Nordström Länsstyrelsen i Stockholms län Länsstyrelsen Länsstyrelsens tillväxtuppdrag Kulturen i tillväxtuppdraget Kultur och fysisk planering Länsstyrelsens

Läs mer

Kulturpolitiska mål Indikatorer Måltal Utfall 2014. Antal besök/år till kulturverksamheter med regionala bidrag

Kulturpolitiska mål Indikatorer Måltal Utfall 2014. Antal besök/år till kulturverksamheter med regionala bidrag Strategikarta 2015 Kulturpolitiska mål Indikatorer Måltal Utfall 2014 Medborgarperspektivet Antal besök/år till kulturverksamheter med regionala bidrag Antalet besök/år till kulturverksamheter med regionala

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun. Version 3.0

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun. Version 3.0 Överenskommelse mellan föreningslivet och Uppsala kommun Version 3.0 Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden mellan Uppsala kommun och Uppsalas föreningsliv för vår gemensamma samhällsutveckling.

Läs mer

Kultur i ögonhöjd - för, med och av barn och unga. Strategisk plan för barn- och ungdomskultur i Stockholm remissvar

Kultur i ögonhöjd - för, med och av barn och unga. Strategisk plan för barn- och ungdomskultur i Stockholm remissvar ENSKEDE-ÅRSTA-VANTÖRS STADSDELSFÖRVALTNING FÖRSKOLA OCH FRITID TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2008-11-19 Handläggare: Agneta Stenborg Telefon: 076-12 90 199 Till Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd Kultur

Läs mer

Kulturrådets internationella strategi

Kulturrådets internationella strategi Kulturrådets internationella strategi 2016 2018 Kulturrådet har antagit denna strategi för att bidra till att stärka den konstnärliga utvecklingen samt skapa en mångfald och kvalitet i kulturutbudet genom

Läs mer

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Vi har en plan! Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Samråd 9 mars 6 maj 2010 Smakprov Hela översiktsplanen med tillhörande dokument finns på Karlskoga och Degerfors

Läs mer

Vår åsikt om den övergripande prioriteringen av dans och konst.

Vår åsikt om den övergripande prioriteringen av dans och konst. Vår åsikt om den övergripande prioriteringen av dans och konst. Grupp 1 Det är bra att det läggs vikt på dans och konst, men det flesta ungdomar vill ha mer musiksatsningar. Konst och dans är förmodligen

Läs mer

Förstudie Ljusne vid Ljusnans mynning. Ljusne Kultur och konstcentrum - skapar mervärden! Konstföreningen Ljusnan 2011-03-30

Förstudie Ljusne vid Ljusnans mynning. Ljusne Kultur och konstcentrum - skapar mervärden! Konstföreningen Ljusnan 2011-03-30 Förstudie Ljusne vid Ljusnans mynning Ljusne Kultur och konstcentrum - skapar mervärden! Konstföreningen Ljusnan 2011-03-30 2 INNEHÅLL Sid Inledning 4 Kulturen skapar mervärden 5 Kultur- o konstcentrum

Läs mer

HANDLINGSPLAN KOPPLAD TILL KULTURPROGRAMMET antaget av kommunfullmäktige den 15 januari 2015

HANDLINGSPLAN KOPPLAD TILL KULTURPROGRAMMET antaget av kommunfullmäktige den 15 januari 2015 2015 10 01 HANDLINGSPLAN KOPPLAD TILL KULTURPROGRAMMET 2015 2025 antaget av kommunfullmäktige den 15 januari 2015 Handlingsplan för Kulturprogram för Båstads kommun 2015 2025. Handlingsplanen utgår från

Läs mer

Skellefteås kulturplan. Kultur i centrum

Skellefteås kulturplan. Kultur i centrum Skellefteås kulturplan Kultur i centrum Dialog Nu är vi alltså i fasen där vi talar med medborgare, föreningar och förbund om vad de tror om kulturen i Skellefteå och om vad de vill se hända! Därför vill

Läs mer

Verksamhetsplan för Folkmusikens hus 2008-2009. Rättvik 2008-04-17

Verksamhetsplan för Folkmusikens hus 2008-2009. Rättvik 2008-04-17 Verksamhetsplan för Folkmusikens hus 2008-2009 Rättvik 2008-04-17 Verksamhetsidé Folkmusikens hus är ett resurs- och kompetenscentrum för folkmusik och -dans. Ändamålen är att Bevara, Berätta och Berika.

Läs mer

Handlingsplan för tillgänglighet till regionalt kulturliv för personer med funktionsnedsättning

Handlingsplan för tillgänglighet till regionalt kulturliv för personer med funktionsnedsättning 01054 1(2) TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer Kultur i Halland 2013-11-21 RS130452 Eva Nyhammar, förvaltningschef 035-17 98 89 REGIONSTYRELSEN Handlingsplan för tillgänglighet till regionalt kulturliv

Läs mer

Ansökan om delfinansiering av evenemanget Kulturfestival 2014

Ansökan om delfinansiering av evenemanget Kulturfestival 2014 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Annette Andersson 2014-03-19 KS 2014/0177 Kommunstyrelsen Ansökan om delfinansiering av evenemanget Kulturfestival 2014 Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Konstepidemin utökar!

Konstepidemin utökar! Konstepidemin utökar! Konstepidemin i Göteborg har nu existerat i 20 år. Förutom att vara en arbetsplats för 100-talet konstnärer som verkar lokalt, regionalt, nationellt och internationellt, drivs också

Läs mer

Kulturdepartementet 103 33 Stockholm 2015-05-12

Kulturdepartementet 103 33 Stockholm 2015-05-12 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm 2015-05-12 SVID, Stiftelsen Svensk Industridesigns, remissyttrande angående Inordnande av Statens centrum för arkitektur och design i Moderna museet en kraftsamling

Läs mer

Sammanställning bolagsmål, underbilaga till Verksamhetsplan 2016

Sammanställning bolagsmål, underbilaga till Verksamhetsplan 2016 Stadens mål Bolagsmål Mål nivå 1 Mål nivå 2 Helsingborg ska Bolaget ska erbjuda Konserthuset ska genom HSO: Konserthuset/HSO: vara en öppen ett pulserande, - Erbjuda symfoniska konserter på hög - 75 produktioner

Läs mer