EXAMENSARBETE. Upplevelsebaserade fritidsaktiviteter för generation Z. En konceptutveckling för ungas delaktighet i Allhuset, Piteå

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "EXAMENSARBETE. Upplevelsebaserade fritidsaktiviteter för generation Z. En konceptutveckling för ungas delaktighet i Allhuset, Piteå"

Transkript

1 EXAMENSARBETE Upplevelsebaserade fritidsaktiviteter för generation Z En konceptutveckling för ungas delaktighet i Allhuset, Piteå Britt-Marie Lindberg Malin Sibelius 2014 Filosofie kandidatexamen Upplevelseproduktion Luleå tekniska universitet Institutionen för konst, kommunikation och lärande

2 Upplevelsebaserade fritidsaktiviteter för generation Z - en konceptutveckling för ungas delaktighet i Allhuset, Piteå Britt- Marie Lindberg & Malin Sibelius Piteå 2014 Filosofie kandidatexamen Upplevelseproduktion Luleå tekniska universitet Institutionen för Konst, Kommunikation och Lärande, Piteå

3 Our generation will be known for nothing. Never will anybody say, we were the peak of mankind. that is wrong. The truth is our generation was a failure, Thinking that we actually succeeded. is a waste and we know Living only for money and power is the way to go. Being loving, respectful, and kind is a dumb thing to do. Forgetting about that time, will not be easy, but we will try. Changing our world for the better is something we never did. Giving up was how we handled our problems. Working hard was a joke. we knew that People thought we couldn t come back that might be true. Unless we turn things around (Now read from the bottom and up) - Okänd författare

4 Förord Tänk att tre år kunde gå så fort! Under vår utbildning i upplevelseproduktion fann vi snabbt varandra i gemensamma intressen för kultur och att arbeta med människor. Vi såg det som en självklarhet att vi skulle skriva vårt examensarbete tillsammans då vi upptäckte en utvecklingsmöjlighet i det nya Allhuset i Piteå. Det har varit rolig och lärorik upplevelse att genomföra studien tillsammans med dessa underbara ungdomar. Tillsammans med ungdomarna har vi delat kunskap och nya erfarenheter som vi kommer att bära med oss långt fram. Bitvis har det varit blod, svett och tårar både av frustration och glädje. Vi vill tacka våra fantastiska lärare och klasskamrater som gjort studietiden till tre härliga och lärorika år. Vi vill speciellt rikta ett tack till Hansi Gelter som varit vår eminenta handledare i denna studie. Vi vill även tacka våra familjer för allt stöd och kärlek på vägen. Britt- Marie Lindberg och Malin Sibelius Piteå den 21 maj 2014

5 Sammanfattning Syftet med studien är att undersöka ungdomar tillhörande generation Zs behov och önskemål av fritidsaktiviteter i Piteå för att sedan utveckla ett koncept för hur utformandet av aktiviteterna kan gå till. Detta på grund av ett uttryckt behov hos Piteå kommun av fritidsaktiviteter för ungdomar i en del av Allhuset. För att skapa aktiviteter som attraherar generation Z är det viktigt att förstå generation Zs karakteristiska drag samt ha en förståelse för dagens upplevelsesamhälle. Vi har använt oss av aktionsforskning och dess lärandeprocess för att ringa in problemet och samtal har förts med tre fokusgrupper med deltagare tillhörande generation Z. Ett koncept för hur utformandet av aktiviteterna kan gå till har skapats. Nyckelord: Upplevelse, generation Z, upplevelsesamhället, konceptutveckling, Allhuset i Piteå, ungdom.

6 Abstract The purpose of the study is to examine adolescents associated to generation Zs needs and desires of leisure in Piteå and then develop a concept for the design of how it can be done. This is due to an expressed need in Piteå Municipality of leisure activities for young people in parts of Allhuset. To create activities that attract generation Z, it is important to understand the generation Zs characteristics and have an understanding of today's experience society. We made use of action research and the learning process in order to identify the problem and talks have been held with three focus groups with participants in the generation Z. A concept for how the design of the activities can be done have been created. Key words: Experience, generation Z, experience society, concept development, Allhuset in Piteå, youth, adolescent.

7 Innehållsförteckning 1. Bakgrund Ungdomars fritid - från bonde- till industrisamhälle Fritidsgårdens historia Generationer genom tiderna Generation Z Upplevelsesamhället Från industrisamhälle till upplevelsesamhälle Vad är en upplevelse? Tredje generationens upplevelse Piteå Allhuset i Piteå Problemområde Syfte Forskningsfrågor Avgränsningar Begreppsförklaring Fritid Kultur Ungdomskultur Genus Metod Metodteori Aktionsforskning Fokusgrupper Konceptutveckling Validitet och reliabilitet Metodetik Genomförande Fokusgruppernas genomförande Aktionsforskningens genomförande Resultat Forskarfråga Forskarfråga Diskussion Studiens relevans Metoddiskussion Resultatdiskussion Fortsatt forskning Källförteckning... 41

8 Figurförteckning Figur 1. Modifierad efter Maslows behovshierarki (Maslow, 1943) Figur 2. Modifierad efter Kanomodellen av kundtillfredsställelse av Kano, N. (1995) Figur 3. Modifierad efter The Progression of Economic Value av Pine och Gilmore (1999) Figur 4. Modifierad efter Pine och Gilmores 4E (1999) Figur 5. Modifierad efter Boswijk et al (2012) modell för individens delaktighet i skapande av meningsfulla upplevelser. Figur 6. Sibelius och Lindberg (2014) modell för konceptutveckling Inom upplevelseproduktion. Figur 7. Sibelius och Lindberg (2014) modell för utveckling av aktiviteter ur ett upplevelseperspektiv

9 1. Bakgrund Här beskrivs de bakgrunder som ligger till grund för problemområdet. 1.1 Ungdomars fritid - från bonde- till industrisamhälle Historien om ungdomars fritid kan göras lång. Ämnet belyses redan före Kristi födelse av Sokrates och ännu längre tillbaka i kilskriften i Babylon (Olson, 1995). Lindström (2006) förklarar bakgrunden till dagens syn på fritid som börjar i det antika samhället där fritiden endast var till för i huvudsak de förmögna fria män och medborgare. Lyckoupplevelsen var det huvudsakliga ändamålet med fritid. För romarna var dock fritiden en förutsättning för att kunna utföra ett gott arbete och ansträngningar gjordes för att bygga för fritid. Det skapades parker, badanläggningar etc. där människan kunde vistas i på sin fritid. Vid romarrikets fall och vid kristendomens spridning skedde en förändring till fritiden som kopplat till sociala händelser. Fritiden delades av människor i olika åldrar och kön. Den lutheranska uppfattningen var att människan var född att arbeta och arbetet gav en social identitet. Dessa attityder till arbete och fritid har följt med i modern tid. (ibid) Blomdahl (2000) menar att om vi ser tillbaka på bondesamhället i Sverige då arbetsdagarna var långa fanns inte mycket utrymme för fritid, varken för vuxna eller ungdomar. Arbete och fritid delvis flöt in i varandra (Blomdahl, 2000). Under stormaktstiden åren var kyrkan mäktig vilket enligt Olson (1995) ledde till en sträng moral i det svenska samhället. Under denna tid ansågs ofta ungdomarna utöva osedliga aktiviteter på fritiden som fylleri och slagsmål. Även dans, kortspel och moderna kläder sågs som oanständigt. Här kunde ungdomar bli bötfällda och i värsta fall hamna i stocken vid upprepade företeelser (Olson, 1995). Enligt Olson (1995) handlade detta mer om de styrandes rädsla för underklassen än om en generationsfråga. Under sent tal och början på talet minskade prästernas, mästarnas och husböndernas kontroll över sina underordnade. Detta menar Olson (1995) berodde på den pågående urbaniseringen och ökningen av arbetarklassen. Fler flyttade in till städerna och bondeklassen minskade till fördel för arbetarklassen menar Arvidson och Bucht (1976). År 1842 infördes lagen om skoltiden på 6 år vilket bidrog till att ungdomen kom ut senare i arbete (ibid.). Vid denna tid minskade även betydelsen av barnarbete mycket på grund av 1

10 mekaniseringen menar Olson (1995). Det är under denna tid Sverige tar klivet in i industrisamhället och tiden började delas upp alltmer som arbete och fritid (Blomdahl, 2000). Mekaniseringen leder även till ett nytt sätt att förhålla sig till och kontrollera tiden. Det som förut varit arbetsaktiviteter och fria aktiviteter kallades istället för arbetstid och fritid. Det är alltså vid denna tid begreppet fritid börjar användas (Berggren, 2000). Olson (1995) beskriver att barn som slutat skolan inte längre hade lika stora möjligheter till arbete vilket i sin tur ledde till en ökning av fritiden. Här ansåg liberalen och förskolläraren Fridtjuv Berg att ungdomarnas uppfostran inte längre kunde lösas av enskilda människors insatser utan att även staten skulle ta rollen som uppfostrare. Fokus var även här på industriarbetarklassens barn och ungdomar, dåtidens bönder (Olson, 1995). Detta ledde i sin tur till att den allmänna förskolan infördes, där de fattiga barnen gick. Barn med rika föräldrar skickades till privatskolor. Fridtjuv Berg ansåg även att det var nödvändigt med förebyggande arbete rörande ungdomsbrottslighet och förebygga ungdomars brottsliga tendenser (ibid.). Under denna förväntades kvinnan göra hemmet trivsamt för att inte mannen och barnen skulle välja att istället för att spendera tid i hemmet välja andra destruktiva fritidsarenor som krogen, gatan och andra nöjesarrangemang (Berggren, 2000). Det beslutades under denna tid att staten skulle få rätt att ingripa i föräldramakten och omhänderta barn som blev vanartade. Det var barn ur industriarbetarklassen som omhändertogs då båda föräldrarna ofta arbetade vilket gjorde att barnen var hänvisade till gatulivet och dess sedlösheter (Olson, 1995). Även ungdomar som arbetade ansågs ha en risk att hamna i dessa sedlösheter då de ofta tjänade mer än de behövde till uppehället och istället slösade bort pengarna istället för att spara (ibid.). Det diskuterades under denna tid vad den ökade fritiden skulle innebära och att den skulle användas på ett visst sätt för att vara bra för både samhället och den enskilda individen (Berggren, 2000). Gatulivet och föreningslivet kritiserades av de borgerliga likväl som socialismen och arbetarrörelsen och föräldrarna uppmanades att ha bättre uppsikt över ungdomarna både i och utanför hemmet (Olson, 1995). Det framkommer tydligt att ungdomen under denna tid ansågs som ett problem, vilket enligt Olson (1995) har präglat oss under hela talet. För arbetarna hade däremot fritiden blivit något de själva kunde bestämma över. Historiskt är det de vuxnas syn på ungdomar som är i fokus. Det framkommer väldigt sällan vad ungdomarna själva hade för syn på sin fritid. Aktiviteter som ansågs sedliga skapades för och sällan av ungdomar (ibid.). Jönsson (2002) beskriver att de svenska normerna och 2

11 traditionerna gör en skillnad mellan hem och arbete. Dessa gränser mellan hem och jobb har börjat flyta i hop på grund av människors ständiga uppkoppling till datorer och vi är i dag allt mer obundna av både tid och plats. Människor i dag har tankarna både på jobb och hem då vi via internet kan utföra arbetsuppgifter hemma och tvärtom. Fram till 1939 har synen på ungdomars fritid varit legaliskt (Olson, 1995), det vill säga en att det varit pessimistisk syn på ungdomen och att stränga lagar och regler är nödvändiga för det välordnade samhället (Lundahl, 2014). Under 1939 får socialdemokraten Fredrik Ström opinionen att vända och agera mer rationalistiskt (Olson, 1995), det vill säga att använda förnuftet för att förstå hur verkligheten ser ut enligt Nationalencyklopedin (NE) (2014a). Goda och nyttiga fritidsaktiviteter skulle av staten stödjas istället för att förbjudas och regleras. Enligt Stibbins (2004) blir fritiden en nödvändig tid att använda för avkoppling och nöje. Under talet uppkommer även ett förslag om etablerande av ungdomsgårdar (Olson, 1995) som beskrivs mer ingående i nedanstående kapitel Fritidsgårdens historia Föregångaren till ungdomsgården var allaktivitetshuset som även kallades för hemgård. Förlagan till hemgårdarna kom från den engelska settlementsrörelsen som arbetade för att skapa mindre klasskillnader och arbeta för gemenskap över gränser som en motreaktion till förtrycket av arbetarklassen (Öhman, 2013). Dessa hemgårdar startades i Stockholm 1912 av Natanael Beskow och Ebba Pauli (Fritidsforum, u.å). I en skrift av Statens officiella utredning (SOU, 2003:118) benämns som Sveriges första hemgård (ibid.). Beskow hittade inspiration till hemgården genom besök i London där präster och advokater under slutet av talet flyttade till slumkvarteren för att arbeta bland de fattiga utifrån kristna värderingar. Att ge människor möjlighet till ökad kunskap, självkänsla och mod att förändra sina levnadsförhållanden var tillsammans med kulturella och sociala aktiviteter hemgårdarnas huvudmål (Fritidsforum, u.å). Enligt Olson (2010) vad hemgårdarna i första hand till för arbetarklassen och då för alla åldrar. De fokuserade på lärande och hade en kristen inriktning. De fanns till en början endast i Stockholmsområdet men spreds senare till andra delar i främst södra Sverige. Tillsammans bildade de olika hemgårdarna Riksförbundet Sveriges Fritids och hemgårdar 3

12 som sedan blev Fritidsforum (ibid.). Sedermera fick barnavårdsnämnderna i kommunerna ansvaret för att arbeta med ungdomsverksamhet som ett resultat av att barnavårdslagen tillkom som styrde hur vården av barn och unga skulle se ut (Olson, 1995). Enligt Statens offentliga utredningar (SOU, 2003:118) var bildandet av ungdomsgårdar ett sätt för kommunerna att undvika att ungdomar, främst dåvarande arbetarklassungdomar, for illa. Olson (1995) beskriver samma utveckling. Olson (2010) beskriver att det var arbetarklassens ungdomar, främst pojkarna, som ansågs vara ett problem i och med att de inte, enligt de som arbetade med barn och ungdomars fostran, uppförde sig som förväntat och uppfostringsåtgärder för att stävja detta sattes in (ibid.). Enligt Olson (2010) började Stockholms barnavårdsnämnd 1927 att dela ut ett kommunalt bidrag till ungdomsorganisationer för att de skulle verka för ett gott socialt ungdomsvårdsarbete. Detta fick som resultat att fritidsverksamhet för ungdomar startades och 1936 öppnades Sveriges första kommunala ungdomsgård belägen i Göteborg. Barnavårdsnämnden fastslog inriktningen på ungdomsgårdarna till att motverka gängbildning och andra asociala tendenser hos ungdomarna och att de kunde nyttjas i ett sanerande syfte (Olson, 2010). Det var främst pojkar Barnavårdsnämnden syftade på och därför har verksamheter på fritidsgårdar varit inriktat mot pojkars intressen som av Lindström (2009) beskrivs vara biljard, pingis, kortspel och musik. Under 1960 och talet expanderade både ungdoms- och fritidssektorn kraftigt och kommunala fritidsnämnder blev allt vanligare. Det uppstår även under denna tid starkare samarbeten mellan skola, kommun och föreningar vilket gör att fritidsgårdarna börjar flytta in i skolans lokaler (Ungdomsstyrelsen, 2005:4). På talet skedde ett namnbyte från ungdomsgård till fritidsgård. Detta på grund av att man ville minska ålderssegregeringen. Tanken var att gå från fostrande av ungdomar till att skapa en fritidsmiljö där ungdomarna leds in vuxenlivet genom att umgås med fritidsledare och andra vuxna i en öppen verksamhet (Olson, 2010) var den öppna verksamheten, där ibland fritidsgårdarna stor i Sverige och fanns i samtliga kommuner. Fram till början på talet fanns det över 1500 fritidsgårdar runt om i landet. Detta är en trend som kom att gå åt andra hållet. Mellan minskade antalet gårdar på grund av besparingar och mellan fritidsgårdar försvann under denna period (Ungdomsstyrelsen, 2005:4). I dag kan man på fritidsgårdar hitta aktiviteter som biljard pingis, kortspel och musik som erbjöds tidigare men då syftet enligt Lindström (2009) är att ungdomarna ska få prova på 4

13 olika aktiviteter och få jobba i en demokratisk verksamhet finns i dag en öppenhet inför ungdomarnas egna önskemål (ibid.). I dag använder fritidsgårdar sociala medier för att skapa intresse för sin verksamhet och locka fler att besöka dem menar Lindström (2009). Utöver ett ställe att socialisera på uttrycker ungdomar enligt Tebelius och Ericson (2001) även att de vill att fritidsgården ska vara ett ställe att få möta vuxna på som tar dem på allvar och som finns där för att utmana deras tillväxt i värderingar och tankar Generationer genom tiderna Vi har hittills sammanfattat ungdomens fritidshistoria från bonde- till industrisamhället och fritidsgårdens historia. Men hur ser ungdomars fritid ut idag? För att ta reda på detta krävs att det finns förståelse för dagens ungdomar, vad de ställer för krav och varför. Vilket nämnts tidigare fick socialdemokraten Fredrik Ström staten att se mer rationalistiskt på ungdomen vilket senare leder till förslag om etablerande av fritidsgårdar, vid tiden benämnt som ungdomsgård (Olson, 1995). Antalet fritidsgårdar har minskat sen i början på talet men detta har inte bara berott på besparingar utan även på ungdomarnas ändrade aktivitetsmönster. Antalet gårdsbesökare har minskat och ungdomarna socialiserar i hög utsträckning på internet och har andra önskemål om aktiviteter (Ungdomsstyrelsen, 2005:4) Generation Z Den generation som är fokus för denna rapport kallas enligt Tulgan (2009) för generation Z, vilket innefattar de som är födda (ibid.). Strauss och Howe (1991) lanserade generationsteorin som föreslår att en grupp människor födda under en viss tidsepok har gett gruppen dess värdegrund och uppfattning av världen. En generations utveckling påverkas av bland annat krig, politiska beslut och uppfostran och blir en utvecklingsfas i de enskilda individernas liv (ibid.). För att förstå varför generation Z lever sina liv som de gör i dag anser Tulgan (2009) att det är relevant att även studera tidigare generationer då en generations utveckling påverkar nästa. Lindgren, Luthi och Furth (2005) anser att ungdomar är framtiden och tidigare generationers värderingar, attityder och deras strävan mot framtiden påverkar ungdomar även i dag. Enligt Tulgan (2009) har generationerna fått olika namn och de som växte upp under 1930 och - 40 talet fick namnet Schwarzkopfgenerationen. De var påverkade av den omvälvning som skedde efter krigets slut och hoppet om en bättre tid fanns. Babyboomers följde på Schwarzkopfgenerationen 5

14 och dessa föddes mellan 1946 och Enligt Tulgan (2009) påverkades deras uppväxt av stabiliteten från talet och sammanfaller med talets stora sociala förändringar. Generation X äntrar scenen under talet när de vuxna var genomsyrade av det Tulgan (2009) kallar mig- årtiondet där föräldrarna var fokuserade på sig själva och inte hade så mycket tid över för att ta in vad som hände i den yttre världen. Under och 90- talet påverkades samhället av globalisering och utvecklad teknik vilket enligt Tulgan (2009) förändrade världen till att bli mer tävlings- och informationsdriven. Generation X uttryckte till skillnad från tidigare generationer att de ville kunna påverka sin egen arbetssituation. De fasta jobben tid var förbi och ersattes med X- generationens fria tänkande och självständiga önskan att skapa sin egen karriär (ibid.). Generationen som växte upp under mitten av talet kallas enligt Lindgren et al (2005) även för MeWe eller JagVi- generationen där individens egen rätt att bestämma vad de vill ha ut av sina liv står i fokus. Behovet av vänner är stort i deras högintensiva liv (ibid.). Individualismen är enligt Lindgren et al (2005) en stor del av människors liv i dag vilket är en utveckling som startade redan under renässansen. Då föddes människan i ett sammanhang och tillhörighet till sin familj eller ett yrke. Det ändrades sällan och ett yrke och tillhörande samhällsklass blev bestående livet ut. Lindgren et al (2005) påstår att människan under denna period inte sågs som en individ utan som en del i en grupp. Det som bidrog till dagens individualism var kristendomens syn på människans egenvärde och allas rätt att leva sitt eget liv. Numera är detta en vedertagen sanning i vår kultur oavsett en människas trosinriktning (Lindgren et al, 2005). Skillnaden mellan Tulgans (2009) och Strauss och Howes (1991) beskrivning av generationerna märks i skillnader i bland annat tidsspann och namn. De som föddes mellan benämner Strauss och Howe (1991) som den trettonde generationen med ett reaktivt förhållningssätt till världen. De växte upp då Woodstock, Watergateskandalen och en nationell pessimism var en del av samtiden. Förtroendet för att de vuxna hade någon slags kontroll över händelser i världen var lågt (Strauss & Howe, 1991). Milleniumgenerationen född 1982 (ibid.) och framåt har Tulgan (2009) delat upp och benämnt som generation Y och Z. Y generationen, födda är enligt Martin och Tulgan (2001) full av självkänsla och har en öppen och tolerant livssyn. Generation Z föddes mellan (Tulgan, 2009). 6

15 Sara Garcia (2014) beskriver generation Z som cyniska, överstimulerade individualister som söker efter meningsfulla upplevelser. De saknar tillit till stora företag som gjorde deras föräldrar arbetslösa och har ett behov av ständigt stimuli (ibid.). Dessa som Veen och Vrakking (2006) benämner som homozappiens vuxit upp i en digital värld med internet och vana att alltid vara uppkopplad med dator och telefon. Den snabba kommunikationen är vardag för homozappiens och deras upptäckt av världen sker genom olika tv- kanaler, dataspel, websidor, och bloggar (ibid.). Homozappiens sätt att utvecklas genom den digitala världen liknar ingen tidigare generations enligt Veen och Vrakking (2006). De vill ha kontroll över vad de lär och tar till sig. Deras upptäckande av världen har i den snabba kommunikationen lett till ringa tålamod för att vänta på vad tidigare generationer vill dela med sig av (ibid.). Vad nästa generation ska kallas finns det olika förslag på. Dagens unga anses av Udovic (2014) som den mest självupptagna generationen någonsin och hon benämner den som generation EGO. De lever i kölvattnet av curlande föräldrar, ungdomsarbetslöshet, en skola som inte har samma resurser som förr och ett behov av snabba lösningar (ibid.). Andra benämningar på nästa generation är bland andra igeneration, Gen Tech, Digital natives och NetGen (Horovitz, 2012), där alla har en grund i den tekniska utvecklingen som råder i dag. I Ungdomsstyrelsens undersökning Unga med attityd (2013) om hur det är att vara ung idag i Sverige ger 78 % av generation Z svaret att fritiden just nu är det viktigaste i deras liv. Vilket betyder att fritiden är det ungdomar tycker är allra viktigast och går före parförhållande, fast arbete, att bilda familj och yrkesställning. Undersökningen visar även på att ungdomar i generation Z i storstäder är mer aktiva i kulturaktiviteter än i övriga kommuner i Sverige (ibid.). Vi kommer i denna studie att använda oss av Tulgans (2009) generation Z då han delat in begreppet i kortare tidsspann till skillnad från Strauss och Howe (1991). Generation Z är därmed tydligare definierat än exempelvis Milleniumgenerationen som innefattar ett längre tidsspann och därmed större variation i värderingar och åsikter Upplevelsesamhället I nedanstående kapitel ges en förklaring till dagens upplevelsesamhälle. Här förklaras även innebörden av en upplevelse och den tredje generationens upplevelse. 7

16 Från industrisamhälle till upplevelsesamhälle Wahlström (1996) beskriver att samhället i mitten på 90- talet utvecklades från kollektivt industrisamhälle till ett upplevelsesamhälle. Wahlström (1996) beskriver även en förskjutning från materialism till andlighet och sökande under samma period. Detta på grund av att en majoritet i samhället inte längre behövde känna oro för den dagliga försörjningen (ibid.). Wahlström (1996) menar att lyckan i upplevelsesamhället inte bara kan mätas genom materiella ting utan handlar minst lika mycket om den inre resan. Wahlström (1996) påstår att upplevelsesamhället inte endast handlar om exotiska turistmål eller bungee- jump utan att det är fokus på att utforska själen och att finna inre harmoni. Wahlström (2002) problematiserar upplevelsesamhället. Wahlström (2002) menar att ett problem med samhällsutvecklingen för en stad eller kommun kan vara att människor söker sig till attraktivare platser som tillfredsställer deras behov, är intressant och där det är gott att vara. Därmed blir utflyttningen omfattande i städer som inte uppfyller dessa behov (ibid.). Wahlström (2002) beskriver att människors framtidsbilder förändras när ny information blir tillgänglig. Att som företag eller utvecklare av produkter och tjänster ligga i framkant och kunna identifiera nya trender kan ha en stor effekt på hur utvecklingen inom olika områden ter sig (ibid.). Utvecklingen mot upplevelsesamhället kan spåras till talet då en stark framtidstro efter år av stora omvälvningar som andra världskriget, hade påverkat människors framtidstro och hoppet om att få det bättre väcktes till liv (Tulgan, 2009). Wahlström (2002) beskriver olika samhällen som alla i sig påverkar och influerar upplevelsesamhället. Bredbandssamhället beskriver Wahlström (2002) som det samhälle där tekniska hjälpmedel och internet både ökar vår bekvämlighet och livskvalité samtidigt som tekniken även stressar oss. Flödet av information är större än någonsin då informationen endast är en knapptryckning bort. Det leder oss in i Kunskapssamhället som Wahlström (2002) menar lett till att kunskap har förändrats från att vara tidlöst till att bli en färskvara. Det kommer hela tiden ny information att förhålla sig till och samtidigt ökar kunskapskraven. Människor kommer att behöva uppdatera sina kunskaper då deras yrken eller arbetsplatser förändras eller kanske försvinner. Balanssamhället innebär enligt Wahlström (2002) en strävan efter en balans på såväl personlig, ekologisk, regional och global nivå. Upplevelsesamhället har kopplingar till alla övriga samhällen (ibid). Tofflers (1970) förutsägelse om att framtidens konsumtion skulle baseras på upplevelser snarare än på konsumtion av varor har befästs i samhället i dag. Längtan efter att samla 8

17 upplevelser är lika stark som tidigare generationers behov av att äga saker. Ett ökat behov av innehåll har uppstått (ibid.). Toffler (1970) förutspådde under talet att samhället skulle utvecklas till vad han kallar The throw away society där temporära produkter, skapat av temporära metoder för att tillfredsställa temporära behov skulle manifesteras i våra liv (Toffler 1970, s 73). Dichter (1964) beskriver att när de basala behoven av att ha tillräckligt mycket mat att äta, materiell tillfredställelse och ett tryggt hem är uppfyllda förs medvetandet mot nya mål. Maslow (1943) beskrev på 40- talet en behovshierarki, Maslows behovshierarki, vilken förklarar hur människans psykologiska behov prioriteras. När våra behov på det kroppsliga planet är uppfyllda genom tillräckligt med mat, kläder och hem att bo i förflyttats behov till nästa steg i hierarkin (ibid.). Industrisamhället har bidragit till att överlevnadsbehoven är tillfredsställda och då söker människan efter att få tillfredsställelse i trygghet, gemenskap och uppskattning. När dessa behov är uppnådda söker sig individen upp i behovshierarkin efter att få tillfredsställelse i de övre stegen för att komma till behoven av självförverkligande (Maslow, 1943). Figur 1. Modifierad efter Maslows behovshierarki (Maslow, 1943) 9

18 Maslow (1943) utgår från de psykologiska behoven vilket Dicther (1964) överfört till industrisamhällets utveckling. Industrisamhället har medfört att behovet av att äga materiella ting minskat då de flesta redan har sina behov uppfyllda på det planet och i stället vill uppleva saker (ibid.). Dichter (1964) beskriver viljan att få upptäcka, utforska världen och därigenom kunna praktisera sin självständighet som drivkrafter för dåtidens och framtidens människor. Dichter (1964) förklarar redan på talet världen som en plats där allt är förgängligt. Wahlström (2002) beskriver att människor i upplevelsesamhället lever snabba liv där relationer, produkter, idéer, människor och strukturer förändras i en rask takt och människans utveckling följer detta. Mobiltelefonen är symbolen för rörelsen i människans liv, ständigt tillgänglig (Wahlström, 2002). Bergman och Klefsjö (2003) beskriver olika typer av behov och att graden av hur de uppfylls är den ultimata mätningen på tillfredställelse. De basala behoven är i princip omedvetna och kan inte uttryckas vid tillfrågning. Om de däremot inte blir uppfyllda så lämnar det människan med en känsla av besvikelse (ibid.). I utformandet av aktiviteter bör vi vara medvetna och förstå människors behov för att undvika denna besvikelse. Enligt Bergman och Klefsjö (2003) är de förväntade behoven de behov människor är medvetna om och vid efterfrågan även kan uttala. Behoven är viktiga och de förväntar sig att få dem uppfyllda. Det finns även behov av få uppleva mer, att upplevelsen överstiger förväntningarna. Dessa behov är omedvetna och kan uttalas hos människor först efter att de har fått en medvetenhet om att dessa behov existerar. På så vis blir dessa skapade behov och uppkommer först efter något nytt de fått prova på och utforska (Bergman & Klefsjö, 2003). 10

19 Figur 2. Modifierad efter Kanomodellen av kundtillfredsställelse av Kano, N. (1995) Enligt Mossberg (2003) har vi gått från tillverkningsindustri till upplevelseindustri. Detta beror på att det i dagens samhälle är viktigare att genom konsumtion markera sin identitet och uppfylla drömmar. Detta då våra värderingar skjutits från det kollektiva vilket skapat ett mer individualistiskt samhälle med fokus på det egna jaget. Mossberg (2003) menar att detta innebär att det inte längre bara är det funktionella behovet som räknas. I dag ska även det känslomässiga behovet tillfredsställas (ibid.). Jensen har en liknande beskrivning (2001) då han beskriver behovet av drömmar och sagor som fokus i vad han kallar för drömsamhället. Jensen (2001) förklarar drömsamhället som fokuserat på upplevelser på grund av en växande rikedom där de basala behoven redan är uppfyllda. I drömsamhället jagar folk den känslomässiga lyckan då den materiella redan är tillfredsställd (Jensen, 2001). Begreppet upplevelseekonomin myntades av Pine och Gilmore (1999). Pine och Gilmore (1999) menar att ekonomin har gått från att vara fokuserad på standardiserade varor och tjänster till att fokusera på upplevelser. Därför fokuserar många företag idag på upplevelser kring sina produkter och tjänster för att öka värdet, försäljningen och för att sticka ut på 11

20 marknaden (ibid.). Även Jensen (2001) menar att framtidens konsumenter kommer att lägga större fokus vid icke materiella värden kring produkter snarare än produktens egenskaper. Jensen (2001) beskriver detta samhälle som ett känslosamhälle, Dream Society, där världen är full av historier och upplevelser (ibid.). Pine och Gilmore (1999) beskriver utvecklingen av ekonomin i det nya samhället i stegform, vilket visas i bilden nedan. Figur 3. Modifierad efter The Progression of Economic Value av Pine och Gilmore (1999). Det finns således en skillnad mellan en råvara, vara, tjänst och en upplevelse. En råvara är utbytbar, varan är materiell, tjänsten immateriell och upplevelsen är minnesvärd, därför kan en upplevelse ha ett högre pris än resterande (ibid.) Vad är en upplevelse? Mossberg (2003) beskriver upplevelsen som ett individuellt tillstånd och att det är individen som själv skapar sin upplevelse. Enligt Mossberg (2003) söker människor i det moderna samhället variation och avbrott i vardagen genom att unna sig något extra genom upplevelser. Dessa upplevelser har uppstått av en hedonistisk längtan (ibid.), vilket betyder att människans yttersta mål är att uppnå lycka och undvika olust och lidande (NE, 2014b). En upplevelse kan därmed betraktas som ett individuellt tillstånd människan själv är med och skapar (Mossberg, 2003). Med det sagt kan en upplevelse uppfattas olika av människor. Det som betraktas som en positiv upplevelse för en individ behöver inte uppfattas likadant 12

21 för någon annan (ibid.). Detta håller även Pine och Gilmore (1999) med om då de beskriver upplevelsen som något som inte uppfattas lika av två olika individer. Detta beroende på individens olika erfarenheter och bakgrunder (ibid.). Csíkszentmihály (1990) skriver om den ultimata upplevelsens psykologi och har lanserat begreppet flow. Med flow menar Csíkszentmihály (1990) den känsla som uppstår vid den ultimata upplevelsen. Tiden står stilla och människan är fullt fokuserad på uppgiften. För att uppnå detta tillstånd krävs att uppgiften ligger på rätt nivå av svårighetsgrad. Det får inte vara för lätt då detta leder till uttråkande men uppgiften får heller inte vara för svår då det kan skapa känslor av rädsla och ängslan (ibid.). Enligt Csíkszentmihály (1990) är det dessa upplevelser som får människan att vidga sina vyer och skaffa sig nya perspektiv. Pine och Gilmore (1999) delar upp upplevelsen i fyra olika dimensioner i en modell som kallas för upplevelsens fyra E:n. Dessa fyra E består av estetics (estetik), education (utbildning), entertainment (underhållning) och escapism (eskapism). I den estetiska upplevelsen deltar människan passivt och är därmed inte aktiv i skapandet. En underhållande upplevelse innebär även den ett passivt deltagande som att exempelvis läsa en bok, titta på en film. I en utbildande upplevelse absorberas upplevelsen mer aktivt, mentalt eller fysiskt, för att lära sig något (Pine & Gilmore, 1999). Paralleller kan spåras till Knowles (1984) även om han inte skriver ur ett upplevelseperspektiv utan om en lärandeprocess för vuxna. Lärandeprocessen finns i både Knowles (1984) och Pine och Gilmores (1999) teorier. Knowles (1984) beskriver att vuxna är mer intresserade av ämnen som har relevans för deras arbete eller personliga liv och att upplevelser är en bas för lärandeprocessen. Pine och Gilmore (1999) menar att under en eskapistisk upplevelse deltar människan aktivt och är uppslukad av upplevelsen. Den eskapistiska upplevelsen kan jämföras med Csíkszentmihály (1990) flow som beskrivs ovan. Boswijk et al (2012) sammanfattar dessa under begreppet meningsfulla upplevelser. Ett annat ord för en meningsfull upplevelse är Erfahrung vilken bidrar till att individens perspektiv på sig själv och världen förändras tack vare erfarenheten av att genomföra och reflektera över processen (Snel, 2005). 13

22 Figur 4. Modifierad efter Pine och Gilmores 4E (1999) Tredje generationens upplevelse Boswijk, Thjissen och Peelen (2012) har utformat en modell som beskriver tre generationers upplevelser. Enligt denna modell utformas första generationens upplevelse av en leverantör för en individ eller en grupp. Vid denna typ av upplevelse är individen passiv och har inte varit involverad vid utformandet av upplevelsen. Här är det leverantören som styr och vissa inslag av interaktion kan finnas med men det sker ingen interaktion under själva iscensättandet eller produktionen av upplevelsen. Andra generationens upplevelser innebär ett medskapande mellan den som skapar upplevelsen och mottagaren. Det pågår alltså en dialog mellan leverantör och mottagare under planerandet och iscensättandet av upplevelsen. Med det menas att mottagaren deltar aktivt och tillför något till upplevelsen. Mottagaren har här en större möjlighet att påverka upplevelsen än i första generationens upplevelse (ibid.). Boswijk et al. (2012) beskriver att tredje generationens upplevelse i huvudsak skapas i samspelet med andra och är en starkare transformerande upplevelse än i första och andra generationen då den är självkonstruerad. Individen styrs av det som pågår inom dem och söker andra människor, upplevelser som kan tillföra värde till deras liv. Här är leverantören minimalt involverad (Boswijk et al, 2012). Ju mer individen är involverad och upplever att de kan påverka desto mer värde ger det och förutsättningar för att individen 14

23 ska ge upplevelsen uppmärksamhet ökar. Detta då de själva varit med för att påverka och skapa den (Davenport & Beck, 2001). Figur 5. Modifierad efter Boswijk et al (2012) modell för individens delaktighet i skapande av meningsfulla upplevelser I sin bok refererar Boswijk et al (2012) till Prahalad och Ramaswamy (2010) som beskriver att dialogen mellan leverantören och mottagaren är grunden för att skapa ett personligt värde för mottagaren. Individen söker upplevelser som ger mening till livet och vill vara involverade i upplevelsens utformande (Prahalad & Ramaswamy, 2010, refererad i Boswijk et al, 2012). Pink (2005) beskriver att individen inte endast vill tillföra nöje eller undvika smärta utan även finna en mening med livet. Mossberg (2003) talar om upplevelsens tre dimensioner av deltagande vilket påminner nämnvärt om Boswijk et al (2012) tre generationers upplevelse. Mossberg (2003) beskriver första dimensionen som en upplevelse där deltagaren är mentalt närvarande och ger exempel av att se en fotbollsmatch på tv. Andra dimensionen är deltagaren inte bara närvarande mentalt utan även fysiskt, som att gå på en fotbollsmatch. Den tredje dimensionen består liksom andra av både mental och fysisk närvaro men här är 15

24 deltagaren även medproducent i upplevelsen (ibid.) Det kan för att knyta an till förestående exempel, jämföras med att deltagaren spelar fotboll och är därmed både mentalt och fysiskt närvarande. Dimensionen menar Mossberg (2003) beror på hur standardiserad upplevelsen är då tredje dimensionens upplevelser generellt har längre grad av standardisering på grund av deltagarens roll som medproducent. Både Mossberg (2003), Davenport och Beck (2001) och Boswijk et al. (2012) skriver om betydelsen av individens medskapande för en mer engagerande och minnesvärd upplevelse. Vi väljer att använda oss av Boswijk et al (2012) modell för tre generationers upplevelser och fokuserar på den tredje generationen Piteå Piteå är en kommun med invånare som ligger i Norrbottens län. Enligt Piteå kommuns hemsida vill de arbeta med ett gott värdskap, kompetens och en god tillgänglighet (Pitea.se, 2013a). Kultur och fritidsförvaltningen som numera heter Kultur, Park och Fritid (Jacobsson, 2014) vill erbjuda förutsättningar för ett mångsidigt kultur och fritidsliv som stärker folkhälsan där förvaltningens ledord är glädje, berikande, engagemang och att må bra (Pitea.se, 2013a). Kommunen anser att de arbetar aktivt för att invånarnas fritid ska berikas genom att skänka glädje, njutning och uttrycksmöjligheter till bland annat ett rikt kulturliv. Piteå kommun eftersträvar att kommuninvånare ska ha samma möjligheter till att vara en del i detta samhälle (ibid.). Ungdomssatsningar inom Piteå kommun samlas under Kultur, park och fritidsförvaltningen som bland annat erbjuder PÅPP- en påse pengar projekt. Det är en pott med pengar vars syfte är att stödja ungdomars egna initiativ till projekt de vill genomföra där tanken är att ungdomarna ses som en resurs och för att ha inflytande över de projekt de vill arbeta med. (Pitea.se, 2011b). Bakgrunden till bildandet av PÅPP är en utredning som dåvarande Kultur och fritidsförvaltningen gjorde Den visade att intresset för den ungdomsverksamhet som bedrevs hade sjunkit. Dessutom tyckte ungdomarna att verksamheten främst var inriktad för att motverka ett negativt beteende i stället för att stimulera deras växande. I utredningen uttrycktes även behov av ett större aktivitetsutbud av ungdomarna. I och med resultatet av utredningen beslöt dåvarande Kultur och fritidsförvaltningen att ungdomsverksamheten skulle utgå från att stimulera ungdomarnas egna önskemål och där de själva skulle få ta ansvar för att få tillväxt i sig själva genom delaktighet. Det krav som 16

25 ställs vid ansökan om pengar i PÅPP är att ungdomarna är engagerade och har en vuxen som stöd i projektet (ibid.). Mikunda (2004) beskriver att en möjlighet för en stad eller samhälle att växa är att skapa mötesplatser för att stödja möjligheterna till möten och kreativitet. Mikunda (2004) kallar detta för det första, andra och tredje hemmet. Mikunda (2004) beskriver det första hemmet som det hem människor bor i där innehåll och möbler är ett uttryck för deras personlighet och livsstil. Andra hemmet jämställer Mikunda (2004) med arbetsplatsen vilken är utformad på ett sätt som ökar produktiviteten. Mikunda (2004) menar att det tredje hemmet är platsen där människor spenderar sin tid vilken inte inkluderar det första eller andra hemmet. Tredje hemmet är därmed en plats där människor kan socialisera med varandra och ladda sina batterier (Mikunda, 2004). Allhuset i Piteå, som beskrivs mer ingående i nästa avsnitt, anser vi är en bra plattform för att kunna skapa ett tredje hem då det dagsläget inte finns något sådant specifikt för generation Z i Piteå. Kommunen har spridda mötesplatser där ungdomar kan träffas och utöva aktiviteter. En del av dem finns ute i byarna och har begränsade öppettider (Pitea.se, 2011b). Holmgren (2014, 19 maj) hävdar på den officiella facebooksidan Pite i en kommentar att kommunen till exempel har gratis träning, reaggejam, nattbad och DJ academy som ett urval av aktiviteter specifikt för ungdomar. I en intervju med Åsa Granström (personlig kommunikation, 19 februari 2014) framkom att det i Piteå mellan åren drevs en fritidsgård som kallades för Regnbågen där Granström var ansvarig. Aktiviteter som fanns på Regnbågen var bland annat dans, teater, modellbygge, flugbindning och keramikkurser. Granström (personlig kommunikation, 19 februari 2014) ser en skillnad under de olika årtiondens utbud och säger att det de sista tio åren innan nedläggning fortfarande fanns bland annat dans och teater som mestadels hade flickor som deltagare. Det uppstod enligt Granström (personlig kommunikation, 19 februari 2014) mer kortvariga aktiviteter som efterfrågades av ungdomarna jämfört med tidigare år då aktiviteter kunde pågå under flera månader. Mönstret av hur aktiviteter kom till ändrades från att ha uppkommit på initiativ av de vuxna till att utgå från ungdomarnas önskemål (ibid.). Under slutet på talet var Local Area Network (LAN) en populär aktivitet för främst pojkar som dock mattades av då fler och fler ungdomar fick snabbare modem och egna datorer hemma. 17

26 Granström (personlig kommunikation, 19 februari 2014) berättade att utbudet kostade ungdomarna en mindre summa pengar då stödet från dåvarande Kultur och Fritid den sista tiden innan nedläggning inte alltid räckte till för att till exempel vid lan kunna hyra in fungerande utrustning. Regnbågen vände sig till ungdomar från 13 år och uppåt. När ungdomarna nådde års ålder så slutade de att besöka fritidsgården (ibid.). Granström (personlig kommunikation, 19 februari 2014) nämner även svårigheten med att få ungdomarna att uttrycka vilka aktiviteter de ville ha på Regnbågen. Ofta handlade det om till exempel LAN som när de sedan anordnades hade få besökare. Beslutet att lägga ner den kom sig av att ungdomarna som besökte fritidsgården blev färre och färre (ibid.) Allhuset i Piteå Enligt Piteå kommuns hemsida (2013) kom initiativet till bygget av en arena där kulturella aktiviteter kan ta plats ursprungligen från Piteåföretagaren Thomas Wallstén. Han ville se och ge förutsättningar för att handel och kultur kunde ha ett samspel med varandra och visa vilken kulturort Piteå är (Pitea.se, 2013c) En överenskommelse mellan Wallstén fastigheter, Piteå Näringsfastigheter (PNF) och ett av Piteås kommunalråd, Peter Roslund gjordes och i mars 2013 togs beslut om att bygga huset berättar Mona Lundström (personlig kommunikation, 21 februari 2014), som är chef för Kultur, Park och Fritid i Piteå. Efter det blev Kultur, Park och Fritid ansvariga för att fylla huset med ett kulturellt utbud för alla åldrar (M. Lundström, personlig kommunikation, 21 februari 2014). Att huset från början kallades Kulturhuset var på Wallstens initiativ. På grund av att huset kommer att innehålla olika utbud som till exempel kontor, hotell och pub ansågs det mer passande med att kalla det för Allhuset (ibid.). Den totala ytan beräknas vara cirka 4000 kvm där entréplan kommer att bestå av en pub, konsthall, kreativ verkstad samt möteslokaler. Våning två kommer att bestå av kontor och våning tre av 29 hotellrum. Byggandet påbörjades under våren 2014 och Allhuset beräknas stå färdigt våren Allhuset kommer att stå granne med det befintliga Åhléns- varuhuset och Piteå museum på gågatan i Piteå (PNF, 2014). Kommunledningens beslut var att kommunen skulle hyra 1000 kvm av de totala 4000 kvm i huset (M. Lundström, personlig kommunikation, 21 februari 2014). Bygget är en del av utvecklingen av stadskärnan i Piteå där kommunens syfte är att skapa attraktiva mötesplatser som är till för allmänheten (Pitea.se, 2013c). Vi har lagt fokus på en yta i Allhuset på ca 100 kvm där kommunen vill ha ett utbud specifikt för ungdomar. Detta då denna yta står utan något bestämt aktivitetsutbud (M. Lundström, personlig kommunikation, 21 februari 2014). 18

27 Piteå Kommun anser att kultur och fritid är viktigt både för stadens utveckling och är ett prioriterat område. Piteå kommun anser sig ha ett rikt kulturliv tack vare ideella kulturföreningar som verkar inom flera områden. Trots detta har Piteå kommun sett ett behov av en kulturell mötesplats i centrala Piteå. För att undersöka behoven hos Piteås invånare har samtal förts vid Medborgarplatsen i centrala Piteå. Det har anordnats lunchdialoger även samtal har förts med föreningar och övriga intressenter. Här har kommunen uppfattat invånarna som positiva till bygget av en kulturmötesplats. Dock har ingen undersökning med fokus specifikt på generation Z genomförts (Piteå, 2013a). 2. Problemområde Enligt Ungdomsstyrelsens undersökning från 2013 anser 78 % av generation Z i Sverige att fritiden är det viktigaste i deras liv (Ungdomsstyrelsen, 2013). Enligt Tulgan (2009) har generation Z andra aktivitetsmönster jämfört med tidigare generationer. De är självsäkra och i ständigt behov av stimuli då deras tålamod är lågt. Generation Z vill ha nytt och varierande stimuli i och med bristen på tålamod (Veen & Vrakking, 2006). I dagens upplevelsesamhälle har fokus flyttats från de funktionella till de känslomässiga behoven (Mossberg, 2003). Dessa känslomässiga behov kan tillfredsställas genom upplevelser (ibid.). De aktiviteter som erbjuds ungdomar i Piteå idag är till exempel PÅPP som beskrivits ovan, som har en ansats till tredje generationens upplevelser genom sitt medskapande, och kan anpassas utifrån fokusgruppernas behov. Fritidsgården Regnbågen, som tidigare fanns i kommunen kan vi identifiera som en ansats till andra generationens upplevelse då förslagen på aktiviteter som genomfördes kom från ungdomarna själva. Regnbågen lades ner på grund av för få besökare och Granström (2014) märkte att efterfrågan på kortvariga aktiviteter ökade. Detta kan vi också identifiera i de specifika behoven hos generation Z. Därför ser vi det som ytterst viktigt att förstå generation Z:s behov i utformande av Allhusets aktiviteter. Aktiviteterna som erbjuds i dag utöver PÅPP anser vi inte är anpassade utifrån upplevelsesamhället eller generations Zs specifika behov. För att få generation Z delaktiga i Allhuset anser vi att det är viktigt att aktiviteterna utformas utifrån upplevelseteorier för att skapa attraktiva och hållbara upplevelser. Samverkan mellan Allhuset och generation Z är viktig för att skapa en grund och ett personligt värde för generation Z. Enligt Boswijk et. al (2012) är det är viktigt att individerna blir involverade, kan påverka och skapa sin egen 19

28 upplevelse då individen idag söker upplevelser som ger mening till livet och vill vara involverade i hela processen. I nuläget saknas en modell för konceptutveckling av aktiviteter utifrån generation Zs specifika behov och upplevelseteorier. Vi anser att det därför är av största vikt att ta fram ett koncept för hur dessa aktiviteter kan skapas för att sedan kunna manifesteras i Allhuset. Detta för att få generation Z engagerade och därmed skapa en plattform för meningsfulla aktiviteter för generation Z i Allhuset. 2.1 Syfte Syftet med studien är att undersöka generation Zs behov av fritidsaktiviteter i Piteå för att utifrån det ta fram förslag på hur fritidsaktiviteter i Allhuset i Piteå kan utformas utifrån upplevelseteorier Forskningsfrågor 1. Vilka behov och önskemål av fritidsaktiviteter har generation Z i Piteå? 2. Hur kan ett upplevelsebaserat aktivitetsutbud för Allhuset i Piteå utformas utifrån generation Zs behov och önskemål? Avgränsningar Vi har valt att avgränsa oss till Piteå kommun för praktiska orsakers skull då vi båda är bosatta inom kommunen och ser en potentiell utveckling för ett utbud för generation Z grundat på våra kunskaper inom upplevelseproduktion. Bygget av Allhuset pågår och ytan vi fokuserar på har i dagsläget inget utbud. Att få manifestera Piteås generation Z behov utifrån upplevelseteorier har därmed en plattform och kan anpassas till en modern arena för fritidsaktiviteter. Att vi valt Piteå underlättar även urvalsprocessen och närheten till fokusgrupperna som även de är bosatta inom Piteå kommun. Målgruppen för studien avgränsas till ungdomar inom ramarna för generation Z, det vill säga ungdomar födda mellan 1991 och Detta för att det är ungdomsaktiviteter som står i fokus samt för att underlätta urvalet ytterligare. 3. Begreppsförklaring I följande avsnitt beskrivs de begrepp vi väljer att utgå från och vad vi menar med dessa. 20

29 3.1 Fritid Enligt Olson (1995) började begreppet fritid användas först år Vid denna tid förklarades fritiden som den tid människan är fri från sjukdom. Det är dock inte den definitionen fritiden har idag. Fritid betyder fri tid, det vill säga tid som disponeras efter eget behag. Arvidson och Bucht (1976) förklarar begreppet att fritid är den tid vi fritt förfogar över och som vi ägnar åt aktiviteter som ger oss en viss, positiv behållning (Arvidson & Bucht, 1976 s1). Det är alltså tiden människor själva bestämmer och kan disponera fritt över som anses vara fritid. Med det inte sagt att all tid utanför arbetet kan anses vara fritid då vi människor har andra åtaganden vilka kan anses som tvång, och nödvändiga även utanför arbetet. Nationalencyklopedin förklarar begreppet med att det är tiden människor inte lägger på arbete, måltid eller sömn (NE, 2014c). Fritid kan även förklaras som den tid vi lägger på saker vi tycker om och ger oss tillfredställelse (Arvidson & Bucht, 1976). Det är liknande den förklaring Olson (1995) ger begreppet fritid då han beskriver fritiden som den tid människan lägger på val av handlingar utan fysiologiska, ekonomiska eller andra tvång och skyldigheter mot omgivningen. Men Olson (2010) väljer att skilja på fri tid och fritid som begrepp. Detta då fri tid är en kvantitet och fritid är en kvalitet. Detta är det moderna sättet att se på fritid. 3.2 Kultur Kultur är långt ifrån ett entydigt begrepp och används på så många sätt att det blir svårt att greppa. Ett gammaldags och borgerligt sätt att se på kultur är att definiera kulturen med vad som är god smak, det vill säga så kallad finkultur. Detta avgränsar kulturen till det estetiska (Bjurström, 2005). Med finkultur menas kulturen hos de bildade och borgerliga samhällsskikten. Begreppet finkultur användes till en början ironiskt och myntades av sociologer Harald Swedner under 60- talet (Eriksson, 2014). Ett bredare synsätt på kultur är det antropologiska där kultur anses vara en populations handlingar, tankar och omgivande förhållanden (ibid.). Det vill säga att kultur i det antropologiska synsättet kan ses som det människor gör kopplat till beteenden, språk, klädstil etc. (Bjurström, 2005). Även Frenander (2011) sammanfattar det antropologiska synsättet på liknande sätt då han beskriver det som den verksamhet som omfattar människors vardag och ligger till grund för dess samhälle och uppfattningar om samhället. Alltså kan det antropologiska synsättet sammanfattas som all mänsklig verksamhet. Ofta talas om två skilda kulturbegrepp som är det antropologiska och det estetiska. Det antropologiska är av bredare omfattning. Det estetiska kulturbegreppet betecknar kort och gott de olika konstarterna (ibid.). Giddens 21

KULTUR OCH FRITIDSPOLITISKT PROGRAM 2006

KULTUR OCH FRITIDSPOLITISKT PROGRAM 2006 INLEDNING Fri tid är den tid, då du själv väljer vad du vill göra. Föreningslivet i Malmö - vid sidan av våra stora Kulturinstitutioner och det fria kultur- och idrottslivet - har mycket att erbjuda medborgarna.

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Program för barn och ungdomskultur i Vetlanda kommun

Program för barn och ungdomskultur i Vetlanda kommun 1 (8) Program för barn och ungdomskultur i Vetlanda kommun Dokumenttyp: Program Beslutad av: Kultur och fritidsnämnden (2013 09 24 66 ) och barn och utbildningsnämnden (2013 12 11 108) Gäller för: Alla

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 HEM SKRIV UT Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i hem- och konsumentkunskap ger kunskaper för livet i hem och familj samt förståelse för det värde

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Åmberg Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Innehåll. Innehåll. Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall

Innehåll. Innehåll. Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall Årets miljöspanaruppdrag Spana på matavfallet ger många olika möjligheter att arbeta mot förskolans mål och riktlinjer enligt Lpför98/rev10. Nedan följer citat och urklipp

Läs mer

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed

Läs mer

Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun

Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun Förslag 2012-03-13 Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun Kulturplanen bygger på insikten att vi, för att må bra, ha framtidstro och kunna utvecklas, behöver en god miljö att leva i, möjligheter till

Läs mer

Vi som bor i Gagnef lever alla med drömmar och förhoppningar om framtiden.

Vi som bor i Gagnef lever alla med drömmar och förhoppningar om framtiden. Vi som bor i Gagnef lever alla med drömmar och förhoppningar om framtiden. Vi drömmer om kulturella upplevelser, sköna stunder i skog och mark, och fascinerande möten med människor med olika bakgrund och

Läs mer

Framtidsbild 2018. 2014-06-17 KS14.618 Kommunfullmäktiges presidium

Framtidsbild 2018. 2014-06-17 KS14.618 Kommunfullmäktiges presidium 2014-06-17 KS14.618 Kommunfullmäktiges presidium Innehåll 1 Inledning 4 2 Framtidsbilder för klimat och miljö 5 3 Framtidsbilder för infrastruktur och boende 6 4 Framtidsbilder för näringsliv och turism

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

RELIGION ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag I årskurserna 7 9 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 7 9

RELIGION ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag I årskurserna 7 9 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 7 9 RELIGION ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag Läroämnets uppdrag är att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. En religiös och åskådningsmässig allmänbildning innebär kunskaper, färdigheter

Läs mer

2.1 Normer och värden

2.1 Normer och värden 2.1 Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. (Lpfö98 rev.2010,

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i förskolan? Bergsnäs Förskola För att lära sig att lyckas och att få prova olika saker. Experimentera För att stärka barnen så

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Björkbacken Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2014/2015

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2014/2015 2012-10-15 Sid 1 (12) Handlingsplan För Gröna Markhedens förskola 2014/2015 X X X X F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (12) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i en förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2015 Kultur- och Fritidsnämnden

VERKSAMHETSPLAN 2015 Kultur- och Fritidsnämnden Verksamhetsplan 1(13) VERKSAMHETSPLAN Kultur- och Fritidsnämnden Framtagen av: Annica Skog Datum: -11-25 Version: 1 Diarienummer: /ULN 067 Verksamhetsplan 2(13) Innehåll 1. Nämndens grunduppdrag... 3 Vision...

Läs mer

KULTURPOLITISKT PROGRAM. för Haninge kommun

KULTURPOLITISKT PROGRAM. för Haninge kommun KULTURPOLITISKT PROGRAM för Haninge kommun 2015 2025 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/Datum Gäller från datum Program Kulturpolitiskt program för Haninge kommun 2015-2025 2014-09-08 2015-01-01 Beslutat

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

Sammanfattning av programmet UID FutureMap

Sammanfattning av programmet UID FutureMap Sammanfattning av programmet UID FutureMap Världen behöver en ny, socialt hållbar arbetsmodell. Människans fria, trygga medvetande och hälsa skadas av de ekonomiska modeller, som styr världen sedan flera

Läs mer

VÄRDEGRUND FÖR CIVILFÖRSVARSFÖRBUNDET

VÄRDEGRUND FÖR CIVILFÖRSVARSFÖRBUNDET Sida 1 VÄRDEGRUND FÖR CIVILFÖRSVARSFÖRBUNDET Förbundsstämman 2011 antog värdegrunden för Civilförsvarsförbundets verksamhet på lokal, regional och nationell nivå med där ingående värden rangordnade i den

Läs mer

Kulturpoli skt program för Gävle Kommun

Kulturpoli skt program för Gävle Kommun Kulturpoli skt program för Gävle Kommun Kulturell Allemansrä Kultur är, och ska vara, en allmän rättighet, en naturlig del i vardagen för alla. Kultur skapas där människor möts kultur skapar möten mellan

Läs mer

Nationella skolplaner i hemkunskap (hämtat från skolverket)

Nationella skolplaner i hemkunskap (hämtat från skolverket) skolplaner i hemkunskap (hämtat från skolverket) Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i hem- och konsumentkunskap ger kunskaper för livet i hem och familj samt förståelse för det värde dessa

Läs mer

OM VÄRDSKAP. konsten att få människor att känna sig välkomna

OM VÄRDSKAP. konsten att få människor att känna sig välkomna OM VÄRDSKAP konsten att få människor att känna sig välkomna 1 Tänk dig en värld där alla känner sig väntade och välkomna. En värld där barn, vänner, främlingar, gäster, kunder och medarbetare vågar och

Läs mer

Vår gemensamma målbild

Vår gemensamma målbild Vår gemensamma målbild från nu till 2017 Foto: Leif Samuelsson Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som arbetar inom kultur- och fritidsförvaltningen För att veta vart vi ska styra måste vi veta vart

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...

Läs mer

Hur viktigt är det att vara lycklig? Om lycka, mening och moral

Hur viktigt är det att vara lycklig? Om lycka, mening och moral Hur viktigt är det att vara lycklig? Om lycka, mening och moral Bengt Brülde Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori Göteborgs Universitet Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur

Läs mer

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Regeringsredovisning: förslag till text i Lgr11 om fritidshemmet U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Undervisningen i fritidshemmet ska utgå från den värdegrund

Läs mer

MÅL FÖR IDROTTS- OCH FRITIDSNÄMNDEN

MÅL FÖR IDROTTS- OCH FRITIDSNÄMNDEN MÅL FÖR IDROTTS- OCH FRITIDSNÄMNDEN VISION I Karlskrona ska idrotts- och fritidsverksamheten vara ett naturligt inslag i det dagliga livet. Med ett rikt, varierat och synligt fritidsutbud gör vi vår kommun

Läs mer

6-9, Gy Samhällskunskap/Livskunskap

6-9, Gy Samhällskunskap/Livskunskap 6-9, Gy Samhällskunskap/Livskunskap Värderingsövningar Syfte Värderingsövningarna har till syfte att medvetandegöra vad som driver oss människor till att handla som vi gör och att förstå hur vi gör våra

Läs mer

Förskolan Sjöstjärnan

Förskolan Sjöstjärnan K V A L I T E T S G A R A N T I Sid 1 (6) Förskolan Sjöstjärnan Förskolan med fokus på sång och musik En verksamhetsidé har tagits fram för förskoleverksamheten i Älvsjö - Förskolebarnens framtidstro vår

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Barn och skärmtid inledning!

Barn och skärmtid inledning! BARN OCH SKÄRMTID Barn och skärmtid inledning Undersökningen är gjord på uppdrag av Digitala Livet. Digitala Livet är en satsning inom Aftonbladets partnerstudio, där Aftonbladet tillsammans med sin partner

Läs mer

Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014

Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014 2012-10-15 Sid 1 (7) Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014 V A L B O F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), www.gavle.se Sid 2 (7) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet

Läs mer

Den fria tidens lärande

Den fria tidens lärande Huvudämne Den fria tidens lärande Lärarutbildningen, Malmö högskola www.mah.se/lut/bus I huvudämnet Fria Tidens Lärande utbildas man till en modern fritidspedagog som arbetar både i och utanför skolan.

Läs mer

Psykologi A Moment 3 Behov och känslor. Vilka behov behöver jag tillfredställa för att känna att jag bubblar av lycka?

Psykologi A Moment 3 Behov och känslor. Vilka behov behöver jag tillfredställa för att känna att jag bubblar av lycka? Psykologi A Moment 3 Behov och känslor Vilka behov behöver jag tillfredställa för att känna att jag bubblar av lycka? Behov och känslor Våra behov hänger ihop med våra känslor Får vi inte våra behov tillfredställda

Läs mer

Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014

Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014 2012-10-15 Sid 1 (7) Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014 V A L B O F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), www.gavle.se Sid 2 (7) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet

Läs mer

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar VÄRDERINGSÖVNING med ordpar Som individer i ett samhälle är vi ständigt utsatta för omgivningens inflytande och påtryckningar för hur vi ska tänka och känna inför olika saker. Vi matas med värderingar

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015 VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015 2.1 NORMER OCH VÄRDEN 1 Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar Förmåga

Läs mer

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Bildningsnämndens handling 9-2011 Inledning Katrineholms kommun har flera aktörer som påverkar barns och ungas kulturliv. Inte bara det traditionella

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande

Läs mer

Lärande för hållbarhet i förskolan sök svaren tillsammans!

Lärande för hållbarhet i förskolan sök svaren tillsammans! GÖTEBORGS UNIVERSITET Lärande för hållbarhet i förskolan sök svaren tillsammans! Eva Ärlemalm-Hagsér Förskollärare och Lektor i pedagogik vid Mälardalens högskola Hållbar utveckling En hållbar utveckling

Läs mer

Sammanställning över sökande föreningar för föreningsbidrag 2013

Sammanställning över sökande föreningar för föreningsbidrag 2013 Sammanställning över sökande föreningar för föreningsbidrag 2013 1. Somaliska Föräldrar och modersmålsföreningen, SFMF Föreningens syfte är att i samarbete med föräldrar och skola verka för att somaliska

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Programområde Kultur och bibliotek ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

2009Idéprogram. Fastställt av förbundsstämman

2009Idéprogram. Fastställt av förbundsstämman 2009Idéprogram Fastställt av förbundsstämman Många små steg till ett hållbart samhälle 2 i n n e h å l l Idéprogrammet i korthet 3 Människosyn 4 Bildningssyn 5 Demokratisyn 7 Kultursyn 7 Hållbar utveckling

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

Pedagogik, kommunikation och ledarskap

Pedagogik, kommunikation och ledarskap KURSPLAN LPK100 LPK150 LPK200 LPK250 Kommentarmaterial Gäller fr.o.m. ht 07 Pedagogik, kommunikation och ledarskap KOMMENTARDEL till inriktningen Pedagogik, kommunikation och ledarskap Inriktningen vänder

Läs mer

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år På Bifrosts Pedagogiska Enhet känner barn och elever glädje och lust till lärande. Kommunikation,

Läs mer

Jag fastnad för en mening i Daniel Van der Veldens essä We no longer have. any desire for design that is driven by need (Van der Velden, 2006) Vad

Jag fastnad för en mening i Daniel Van der Veldens essä We no longer have. any desire for design that is driven by need (Van der Velden, 2006) Vad To Need or not to Need Jag fastnad för en mening i Daniel Van der Veldens essä We no longer have any desire for design that is driven by need (Van der Velden, 2006) Vad betyder behov? Vad är skillnaden

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

KONST OCH KULTUR. Ämnets syfte

KONST OCH KULTUR. Ämnets syfte KONST OCH KULTUR Ämnet konst och kultur är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom estetik, idéhistoria, historia, arkitektur samt dans-, film-, konst-, musik- och teatervetenskap. I

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Skolplan Lärande ger glädje och möjligheter

Skolplan Lärande ger glädje och möjligheter Skolplan 2004 Lärande ger glädje och möjligheter Vi ska ge förutsättningar för barns och ungdomars bildning genom att främja lärande, ge omsorg och överföra demokratiska värderingar. Barn- och utbildningsnämndens

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild Det här står vi för Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar Ur Elevers tankar i ord och bild 1 (7) Den mätta dagen, den är aldrig störst. Den bästa dagen är en dag av törst. Nog finns det mål och

Läs mer

MED KULTUR GENOM HELA LIVET

MED KULTUR GENOM HELA LIVET MED KULTUR GENOM HELA LIVET KULTURPLAN för Vänersborgs kommun 2014-2016 Kulturens Vänersborg Vänersborg ska vara känt för sitt kulturliv långt utanför kommungränsen. Kultur ska vara en drivkraft för utveckling

Läs mer

Skolverksamhet. Samtliga elever på respektive högstadieskola, som under öppettiden har rast eller håltimma.

Skolverksamhet. Samtliga elever på respektive högstadieskola, som under öppettiden har rast eller håltimma. Grundsyn/definition Fritidsgården skall vara en plats för trygga möten i en drogfri miljö mellan i första hand unga människor oavsett ålder, kön, funktionshinder, livsstil, etnisk bakgrund, politisk eller

Läs mer

Handlingsplan för. Trollgårdens förskola 2013/2014

Handlingsplan för. Trollgårdens förskola 2013/2014 2012-10-15 Sid 1 (12) Handlingsplan för Trollgårdens förskola 2013/2014 X X X X F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (12) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN Gnistan

VERKSAMHETSPLAN Gnistan VERKSAMHETSPLAN Gnistan Hösten -09 Våren -10 Sanna Alvén Anna Stengard Ann-Kristin Lilja Marianne Fredriksson En dag på Gnistan 6:30 Förskolan öppnar, öppningsavdelning Gnistan 8:00 Frukost 8:30 lek ute/inne

Läs mer

Samverkan. Omsorg. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling skall prägla verksamheten (LPO 94)

Samverkan. Omsorg. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling skall prägla verksamheten (LPO 94) 090629 Samverkan Samverkan sker mellan: barn-barn, pedagog-barn, pedagog-förälder, pedagog-pedagog. Samverkan med kamrater är en förutsättning för att barnen ska nå de mål som finns i läroplanen. Med leken

Läs mer

Motion gällande: Hur kan vi skapa fler mötesplatser och fritidsaktiviteter på helger för ungdomar mellan 15-18 år?

Motion gällande: Hur kan vi skapa fler mötesplatser och fritidsaktiviteter på helger för ungdomar mellan 15-18 år? Kulturutskottet Motion gällande: Hur kan vi skapa fler mötesplatser och fritidsaktiviteter på helger för ungdomar mellan 15-18 år? Inledning/bakgrund: Många ungdomar i åldern 15-18 år saknar naturliga

Läs mer

Dnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott

Dnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: haidi.baversten@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-03-28 Dnr: 2014/687-BaUN-019 Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott Information- Lokal överenskommelse

Läs mer

Likabehandlingsplan för Solberga förskolor

Likabehandlingsplan för Solberga förskolor ÄLVSJÖ STADSDELSFÖRVALTNING VERKSAMHETSOMRÅDE FÖ R BARN OCH UNGDOM BILAGA TILL EVP 2016 SID 1 (8) Likabehandlingsplan för Solberga förskolor Citrusgården, Prästängen, Solängen SID 2 (8) Innehåll 1. Vad

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för fritidsgårdsverksamhet Fritidsgårdsverksamhet 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Verksamhetsplan för fritidshemmet på Ljuraskolans grundsärskola, inriktning Träningsskolan. Läsåret 2014/2015

Verksamhetsplan för fritidshemmet på Ljuraskolans grundsärskola, inriktning Träningsskolan. Läsåret 2014/2015 Verksamhetsplan för fritidshemmet på Ljuraskolans grundsärskola, inriktning Träningsskolan Läsåret 2014/2015 Fritidshemmet på Ljura grundsärskola inriktning fritidshem Fritidshemmet Stjärnan har fritidsverksamhet

Läs mer

Skolförvaltningen Sörgårdens förskola MÅLBILD. Mölndal (reviderad augusti -16)

Skolförvaltningen Sörgårdens förskola MÅLBILD. Mölndal (reviderad augusti -16) Skolförvaltningen Sörgårdens förskola MÅLBILD Sörgårdens förskola Mölndal (reviderad augusti -16) Våra styrdokument FN: deklaration om de mänskliga rättigheterna FN:s barnkonvention Läroplanen för förskolan

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

Plan för hur fritidshemmens uppdrag att stimulera elevernas utveckling och lärande kopplas till förskoleklass och de obligatoriska skolformerna

Plan för hur fritidshemmens uppdrag att stimulera elevernas utveckling och lärande kopplas till förskoleklass och de obligatoriska skolformerna Plan för hur fritidshemmens uppdrag att stimulera elevernas utveckling och lärande kopplas till förskoleklass och de obligatoriska skolformerna Barn- och utbildningsförvaltningen Dan Christoffersson, utvecklingschef

Läs mer

KULTUR OCH HÄLSA FÖR SENIORER

KULTUR OCH HÄLSA FÖR SENIORER KULTUR OCH HÄLSA FÖR SENIORER Dikt av Bengt Bratt för att illustrera hur vi definierar kultur när vi arbetar med kultur och hälsa. Kultur är att arbeta, bo och bygga. Kultur är skrattet och gråten tillsammans.

Läs mer

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev.080530 Karlshögs förskola består av fyra avdelningar: Grodan, Hajen, Delfinen och Pingvinen. Förskolan är belägen i ett lugnt villaområde på Håkanstorp. Avdelningarna

Läs mer

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Min Ledarskapsresa Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Dina första förebilder De första ledare du mötte i ditt liv var dina föräldrar. De ledde dig genom din barndom tills det var dags

Läs mer

Pedagogisk planering för 3klubbens fritids

Pedagogisk planering för 3klubbens fritids Pedagogisk planering för 3klubbens fritids Anledning till att man skapar pedagogiska planeringar för fritidshemmet är att vi ska tydliggöra det uppdrag som fritidshemmet har och hur barnen kan vara med

Läs mer

Grafisk form: Maria Pålsén 2013 Foto omslag: Amanda Sveed/Bildarkivet Foto: Pedagoger på Bockstenskolans frtidshem

Grafisk form: Maria Pålsén 2013 Foto omslag: Amanda Sveed/Bildarkivet Foto: Pedagoger på Bockstenskolans frtidshem FRITIDSHEM -DEN LÄRANDE LEKEN Måldokument för fritidshem i Varbergs kommun Arbetsgrupp Madelene Eriksson, fritidspedagog Eva-Lotta Bjärne, fritidspedagog Lovisa Sandberg Ronan, utredare Mikael Sili, rektor

Läs mer

Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik

Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik Inledning Med det här dokumentet vill vi visa på kulturens 1 - kulturarvens 2 och konstarternas 3 - betydelse för ett samhälle som blickar framåt och vill växa.

Läs mer

EXAMINATIONSUPPGIFT C

EXAMINATIONSUPPGIFT C EXAMINATIONSUPPGIFT C Helene Brogeland Nyckelbegrepp - introduktion till MKV distans VT2013 (1MK162) 2013-03-11 Innehåll 1. Teorier rörande medieanvändarnas makt... 3 1.1. Användningsforskningen... 3 1.2.

Läs mer

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering Lejonkulans vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning sid. 2 2. Normer

Läs mer

Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom. Handledning av Kitte Arvidsson

Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom. Handledning av Kitte Arvidsson Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom Handledning av Kitte Arvidsson Innehåll sid Detta är Studieförbundet Vuxenskolan, SV 3 Det här är en studiecirkel 4 Träff 1 5 Träff 2 7 Träff 3 8 SVs

Läs mer

Förskolebarn och hållbarhetens Vad och Hur

Förskolebarn och hållbarhetens Vad och Hur Förskolebarn och hållbarhetens Vad och Hur Eva Ärlemalm-Hagsér Förskollärare, doktorand vid Göteborgs universitet samt universitetsadjunkt Mälardalens högskola Innehåll Förskolans roll för en hållbar nutid

Läs mer

Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014

Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014 2012-10-15 Sid 1 (7) Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014 V A L B O F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), www.gavle.se Sid 2 (7) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet

Läs mer

E n k r e a t i v m ö t e s p l a t s för ett livslångt lärande i en föränderlig värld

E n k r e a t i v m ö t e s p l a t s för ett livslångt lärande i en föränderlig värld E n k r e a t i v m ö t e s p l a t s för ett livslångt lärande i en föränderlig värld VISION Våra elever ska förändra världen. I samverkan med samhälle, omvärld, kultur och näringsliv skapas meningsfulla

Läs mer

ERIC BERGIN - HÄSSLÖGYMNASIET & CARLFORSSKA GYMNASIET

ERIC BERGIN - HÄSSLÖGYMNASIET & CARLFORSSKA GYMNASIET Genom seklerna har kvinnan fungerat som en spegel med magisk kraft att avbilda mannen dubbelt så stor som han är.. - Virginia Woolf ALLMÄNT OM ARV, MILJÖ OCH SYNEN PÅ KVINNAN Genus = könet är en social

Läs mer

Policy. Kulturpolitiskt program

Policy. Kulturpolitiskt program Sida 1/8 Kulturpolitiskt program Varför kultur? Kungsbacka är en av Sveriges främsta tillväxtkommuner vilket ställer höga krav inom flera områden, inte minst kulturen. Kungsbackas intention är att tänka

Läs mer

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg TRELLEBORG Tillsammans Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg Tillsammans Trelleborg Tillsammans är en lokal överenskommelse om samverkan mellan Trelleborgs kommun, föreningar

Läs mer

Navigatörernas verksamhet syftar till att göra det kristna evangeliet tillgängligt så att människor i vår samtid kan tillgodogöra sig det.

Navigatörernas verksamhet syftar till att göra det kristna evangeliet tillgängligt så att människor i vår samtid kan tillgodogöra sig det. Navigatörernas verksamhet syftar till att göra det kristna evangeliet tillgängligt så att människor i vår samtid kan tillgodogöra sig det. Därför vill vi inspirera människor till att fördjupa sina personliga

Läs mer

Fritidsplan för Åstorps kommun. Antagen av Kommunfullmäktige 2012-08-27 Dnr 2012/257

Fritidsplan för Åstorps kommun. Antagen av Kommunfullmäktige 2012-08-27 Dnr 2012/257 Fritidsplan för Åstorps kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2012-08-27 Dnr 2012/257 Postadress: 265 80 Åstorp Gatuadress: Storgatan 7 E-post: kommun@astorp.se Telefon: 042-640 00 Fax: 042-642 10 Org. nr.

Läs mer

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011 Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011 Upprättad 091130 Uppdaterad 110905 Förord Allt arbete i förskolan bygger på förskolans läroplan LPFÖ98. I Granbacka förskoleområde inspireras vi också av Reggio

Läs mer

IT-plan för Förskolan Äventyret

IT-plan för Förskolan Äventyret IT-plan för Förskolan Äventyret 2015-2016 Inledning Idag är multimedia ett självklart verktyg i vardagen, både på arbetet och fritiden, på samma sätt som papper, penna och böcker. Vi använder datorn både

Läs mer

Angående mötesplatser för ungdomar mellan 19 och 24 år i Visättra svar på motion väckt av Nujin Alacabek Darwich (V)

Angående mötesplatser för ungdomar mellan 19 och 24 år i Visättra svar på motion väckt av Nujin Alacabek Darwich (V) KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING 2013-04-02 KS-2012/694.170 1 (3) HANDLÄGGARE Moritz, Marcel marcel.moritz@huddinge.se Kommunstyrelsen Angående mötesplatser för ungdomar mellan 19 och 24 år i Visättra svar

Läs mer