Huvudmålgrupper för Forskning inom Arbetsterapi

Transkript

1 Svenskt: Engelskt: Huvudmålgrupper för Forskning inom Arbetsterapi 3. Huvudmålgrupper för Forskning inom Arbetsterapi Huvudmålgrupperna för vår forskningskommunikation finns bland forskare från andra lärosäten som forskar inom ämnet Arbetsterapi (nationellt och internationellt). Vi hittar också våra viktigaste målgrupper inom landsting och kommuner, t.ex. arbetsterapeuter, rehabiliteringsaktörer, specialpedagoger och elevhälsoteam, samt inom olika intresseorganisationer. Vilken är den viktigaste målgruppen för din forskning? Komplettera gärna nedan! Vilka externa kontakter är viktiga för den verksamhet som bedrivs? Mot vilka vill du profilera dig, eller ha någon annan typ av kommunikation med? Fundera på vilka grundläggande behov och drivkrafter målgruppen har. Nationella målgrupper: 1. Forskare 2. Samhälle (avnämare, tredje uppgiften samverkan) 1.1 Forskare från andra lärosäten (nationella) som forskar inom ämnet Arbetsterapi och/eller relaterad forskning Ex. på svenska universitet som forskar inom ämnet Arbetsterapi: Luleå Tekniska Högskola Umeå universitet Göteborgs universitet Sahlgrenska Akademin Karolinska institutet Högskolan i Jönköping Örebro universitet Lunds universitet Presumtiv medarbetare Samarbetspartners Gästforskare Internationella målgrupper: 1.2 Forskare från andra lärosäten (internationella) som forskar inom ämnet Arbetsterapi och/eller relaterad forskning Presumtiv medarbetare Samarbetspartners Gästforskare 2.1 Landsting och kommuner (även privata och statliga aktörer) Arbetsterapeuter Norrköpings kommun Bo och Miljö (bostads- och teknikanpassning) Demensteam Rehabiliteringsaktörer Region Östergötland Landsting utanför Östergötland Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Samhall Specialpedagoger och elevhälsoteam Kommunala skolor och förskolor Friskolor och förskolor 2.2 Intresseorganisationer Handikapporganisationer Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar, RBU Strokeförbundet Organisationer för äldre PRO, Pensionärernas Riksorganisation SPF, Sveriges Pensionärsförbund SKPF, Svenska Kommunal- Pensionärernas Förbund SPRF, Sveriges Pensionärers Riksförbund RPG, Riksförbundet Pensionärs Gemenskap Syftet med kommunikationen - Visa forskningens resultat (ständigt uppdatera sidorna med aktuella resultat som presenteras på ett attraktivt sätt) - Visa vilken samhällsnytta forskningen har (ge exempel, gärna med hjälp av film) - Utöka samverkan (berätta om våra föreläsningsuppdrag, att vi deltar i olika konferenser, bjud in samverkanspartner till våra seminarier) - Profilera och positionera oss i forskarvärlden (bygg en attraktiv webb som lockar in besökarna) - Påverka samhällsförändring (visa vilken nytta vår forskning gör, öka försäljningen av våra instrument) - Det ska vara lätt att hitta till vår forskningskommunikation och våra kontaktuppgifter Jan Sandqvist: Syftet och målet med forskningskommunikationen Målgrupper markerade ovan! Nya/fler samarbetspartners, utöka samverkan med det omgivande samhället, profilera och positionera sig i forskarvärlden, få nya/fler finansiärer, visa på forskningens resultat och samhällsnytta, påverka samhällsförändring. Öka tecknandet av användarlicenser. Nyckelord: Svenska: arbetsterapi, bedömning arbetsförmåga, arbetslivsinriktad rehabilitering, instrumentutveckling, utveckling, psykometri, Model of Human Occupation, MOHO (10 st) Engelska: work, vocational, rehabilitation, assessment, ability, occupational therapy, instrument, development, psychometric, Model of Human Occupation, MOHO (11 st) Tre nyckelord har prioriterats i samråd med Fredrik Carlén.

2 Jan Sandqvist Jan Sandqvist Universitetslektor arbetsterapi, bedömning arbetsförmåga, arbetslivsinriktad rehabilitering, instrument utveckling, psykometri, Model of Human Occupation, MOHO Finns nu framtagen statistik från Google Analytics: Var kommer besökarna ifrån? FSA, Google, direkt MOHO Hur många går till kurssidan? Se statistik Hur lång tid stannar besöket på sidan? Se statistik Ett mätbart mål med informationen på sidorna: Få fler att teckna användarlicenser! Bedömning av arbetsförmåga utgör en central del i insatser vid arbetslivsinriktad rehabilitering. En betydande del av min forskning handlar om att öka förståelsen för fenomenet arbetsförmåga samt om att utveckla metodik för bedömning, vilket innefattar utveckling och prövning av bedömningsinstrumenten Assessment of Work Performance (AWP) och Assessment of Work Characteristics (AWC). jan.sandqvist@liu.se Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier (ISV) Avdelning Hälsa, Aktitet, Vård (HAV) Kontrollfrågan (ger bra vägledning till att tänka rätt): Hur mäter vi detta för att se om vår webbkommunikation ger effekt? Hur många användarlicenser tecknas? Utveckling av metoder som sätter människors arbetsförmåga i fokus Arbetsförmåga är ett komplext fenomen, och begreppet är inte helt enkelt att definiera då det påverkas av så många faktorer. Såväl bedömningsmetoder som interventioner behöver studeras noggrant för att optimera insatser inom arbetslivsinriktad rehabilitering och möjliggöra en evidensbaserad rehabilitering. Sedan en längre tid har jag i min forskning ägnat mig åt att förstå och förklara fenomenet arbetsförmåga, vilket bland annat resulterat i den konceptuella referensramen Assessment of Work Functioning (AWF). En central del av min forskning handlar även om att jag arbetat med att utveckla och pröva två instrument som används inom området bedömning av arbetsförmåga Assessment of Work Performance (AWP) och Assessment of Work Characteristics (AWC). Båda instrumenten har sin grund i den teoretiska modellen Model of Human Occupation. AWP används idag av ett stort antal användare i Sverige, men instrumentet har även översatts till andra språk såsom engelska, nederländska och isländska. Arbete med översättning till fler språk pågår. ARBETSLIVSINRIKTAD REHABILITERING BEDÖMNING OCH INTERVENTION Fokus för forskningsområdet är arbetsförmåga och hur detta komplexa fenomen kan bedömas och förstås som underlag för intervention. Användarna av bedömningsinstrumenten finns exempelvis inom Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan samt i ett stort antal privata, kommunala och landstingsbaserade utrednings- och rehabiliteringsverksamheter. Exempelvis har AWP valts ut som arbetsterapeutiskt instrument att ingå i Försäkringskassans metod Aktivitetsförmågeutredning (AFU), men instrumentet rekommenderas även för bedömning av arbetsförmåga av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) samt Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA). Som komplement till AWP har jag även utvecklat arbetskravsanalysen AWC, som fokuserar på vilka krav en arbetsuppgift ställer på individen. Med hjälp av AWP och AWC kan man därigenom matcha individens förutsättningar (bedömt med AWP) mot arbetets krav (bedömt med AWC), och på så vis få en mer komplett bedömning. På senare tid har min forskning i ökad utsträckning kommit att innefatta utveckling och utvärdering av interventioner med syfte att förbättra personernas arbetsförmåga och anställningsbarhet, en forskningsinriktning jag avser att ägna mig åt i allt större utsträckning framöver. Bilden visar verksamheter som använder våra bedömningsinstrument. Instrument för bedömning av arbetsförmåga AWC Assessment of Work Characteristics Går det att fälla ut en dialogruta där vi kan beskriva respektive instrument? Teckna användarlicens AWP Assessment of Work Performance Teckna användarlicens Bedömningsinstrumenten AWC, AWP, WEIS och WRI används av landstings/region baserade, statliga, kommunala och privata rehabiliteringsaktörer i Sverige för bedömning av personers arbetsförmåga och utformning av personcentrerade rehabiliteringsinsatser. Min forskning är inriktad på bedömningsinstrumenten AWC och AWP.

3 Kurs i användning av bedömningsinstrumenten Vi erbjuder kurser i användande av bedömningsinstrumenten. Kurserna ger användaren möjlighet att få kunskaper om instrumentens teoretiska grund, Model of Human Occupation, samt hur instrumenten kan användas i kombination vid bedömning av arbetsförmåga. Våra kurser ger dig tillfälle att utvidga ditt kontaktnät samtidigt som du uppdaterar dig om den senaste forskningen kring instrumenten och deras användning. Anmäl ditt intresse för kommande kurstillfällen! Vi planerar att ge en ny kursomgång hösten Kan infon om kurserna automatgenereras från kalendariet? Hur tagga händelserna? Troligen får vi lägga in denna information manuellt. Publikationer Work functioning A conceptual framework Construct validity of the Assessment of Work Performance (AWP) Evaluating the Psychometric Properties of a Clinical Vocational Rehabilitation Outcome Measurement: The Assessment of Work Performance (AWP) Länk till samtliga publikationer i DIVA Forskningssamverkan Inom mitt nätverk finns både nationella och internationella forskare. Jag visar här nedan några exempel på min forskningssamverkan. Att översätta bedömningsinstrumenten till olika språk är en del av mitt arbete, exempelvis planerar jag framöver att medverka i projekt som syftar till att översätta AWP till spanska, tyska, finska, danska och norska i samverkan med forskare/forskargrupper i andra länder. Försäkringkassan Sommaren 2010 fick Försäkringskassan i uppdrag att i samverkan med Socialstyrelsen och i samråd med Arbetsförmedlingen vidareutveckla metoder och instrument för bedömning av arbetsförmåga inom sjukförsäkringen. I början av år 2013 presenterades den nya modellen för bedömning av arbetsförmåga, den så kallade aktivitetsförmågeutredningen (AFU), i vilken AWP ingår som arbetsterapeutiskt instrument. Som ett led i utvecklingen av den nya metoden har AWP, och den specifika tillämpningen AWP-FK, utvärderats i ett projekt där jag var projektledare: Prövning av diskriminativ förmåga för AWP-FK. Som ett ytterligare led i utvärderingen av AFU tilldelades Linköpings universitet (LiU) även forskningsmedel från Försäkringskassan (3 miljoner kronor) för en mer övergripande utvärdering av metoden AFU. Utvärderingen genomförs som ett gemensamt LiU-projekt, bestående av två delprojekt. Jag är projektledare för det ena delprojektet och arbetar med detta i samarbete med bl.a. professor Björn Gerdle vid Avdelningen för Samhällsmedicin (LiU). Nära samverkan sker även med forskarna Christian Ståhl och Ida Seing, även de vid Avdelningen för Samhällsmedicin (LiU), som ansvarar för det andra delprojektet. FORSKNING OM ARBETSFÖRMÅGA FICK FULL POTT Det blev full pott för Linköpings universitet vid Försäkringskassans utlysning av medel för forskning om arbetsförmåga. Länkar: wps/wcm/connect/ b5f2c8e0-d9e2-4a85- a17f-96be8d925158/ Utvidgad_undersokning_arbetsterapeuter.pdf?MOD=AJPE- RES rehabiliteringsmedicin/medarbetare/ gerdle?l=sv rar/medarbetarna/ christian-stahl?l=sv rar/medarbetarna/ seing_ida?l=sv rar?l=sv edu/moho/ Karolinska institutet Ett projekt jag är involverad i, som utgår från Karolinska institutet, handlar om att mäta effekter av intensiv kognitiv rehabilitering vid förvärvad hjärnskada på klienters arbetsförmåga. I detta projekt används bland annat AWP som effektmått. I projektet samverkar jag med docent Marie-Louise Schult och doktorand Kristina Sargenius Landahl vid Karolinska institutet. University of Illinois i Chicago Samverkan sker även med professor Renee Taylor, vid University of Illinois i Chicago. Ett exempel på denna samverkan är att jag nyligen tackat ja till att vara huvudförfattare för ett kapitel i den femte upplagan av boken Model of Human Occupation. Uppdraget gäller ett nytt kapitel, som ej funnits med i tidigare upplagor, och handlar om Applying the Model of Human Occupation to Work Rehabilitation. Professor Taylor har det övergripande ansvaret för boken. Översättningsarbeten Arbete pågår med att översätta AWP till bland annat finska, norska, danska och tyska, och när det gäller studier relaterade till översättningsprocessen och distribution av instrumentet samverkar jag med: Riita Keponen, Jennie Nyman och Janett Halonen vid Metropolia University of Applied Sciences, Helsingfors, Finland. Barbara Piskur och Marluuke Jakobs vid Hogeschool Zuyd, Heerlen, Nederländerna. I detta projekt ingår även universitetslektor Paul Enthoven vid Institutionen för Medicin och Hälsa, Linköpings universitet. Forskar du inom samma område? Är du forskare inom området arbetslivsinriktad rehabilitering, bedömning av arbetsförmåga och/eller instrumentutveckling är du varmt välkommen att kontakta mig för att diskutera möjligheter till samverkan i olika former.

4 Undervisning i arbetslivsrelaterad rehabilitering För närvarande är jag kursansvarig för två kurser vid Linköpings universitet, båda med koppling till området arbetslivsinriktad rehabilitering. Kursen Arbetslivsinriktad rehabilitering, för vilken jag även är examinator, är en kurs på grundläggande nivå och ges inom ramen för Arbetsterapeutprogrammet. Den andra kursen är magisterkursen Arbetsterapi och arbetslivsinriktad rehabilitering. Puff med bild till Arbetsterapeutprogrammet Puff med bild till Arbetsterapi och arbetslivsinriktad rehabilitering, 7,5 hp Uppdrag Projektledare förforskningsprojekt som syftar till att utvärdera Försäkringskassans nya metod Aktivitetsförmågeutredning (AFU) Examinator för kursen Arbetslivsinriktad rehabilitering vid Arbetsterapeutprogrammet Kursansvarig för kursen Arbetslivsinriktad rehabilitering vid Arbetsterapeutprogrammet samt magisterkursen Arbetsterapi och arbetslivsinriktad rehabilitering Suppleant i styrelsen för Institutionen för Samhälls- och välfärdsstudier (ISV) Akademisk examen Legitimerad arbetsterapeut 1994 Medicine doktor 2007 Biträdande handledare Jag är biträdande handledare för Maria Borgestig, som är doktorand inom forskningsprojektet Ögonstyrd dator i vardagen för barn med omfattande rörelsehinder. Forskningsprojektet ingår i temat Ung och Digital teknik som möjliggörare. ÖGONSTYRD DATOR I VARDAGEN Teknik som kan styras med ögonen kan öppna nya världar för barn med omfattande rörelsehinder och utan tal. Vi undersöker hur en ögonstyrd dator kan möjliggöra för barnen att utforska, leka och själv kunna utföra aktiviteter i vardagen. Arbetsterapiforskning Arbetsterapiforskning syftar till att minska funktionshinder i samhället och öka personers möjlighet att vara aktiva och delaktiga i sin vardag oavsett funktionsnedsättning. Samverkan med forskare inom området Elin Ekbladh Helena Hemmingsson Gunilla Liedberg Maria Borgestig Björn Gerdle Christian Ståhl Linda Fredrikson,

5 Forskning om arbetsförmåga fick full pott Inom ramen för ett regeringsuppdrag har Försäkringskassan i samverkan med Socialstyrelsen och i samråd med Arbetsförmedlingen vidareutvecklat metoder och instrument för bedömning av arbetsförmåga inom sjukförsäkringen vilket resulterat i utredningsformen AFU (Aktivitetsförmågeutredning). Syftet med den medicinska delen i aktivitetsförmågeutredningen är att utreda individens förmågor för arbete. Detta görs för att Försäkringskassan ska få mer kunskap om dessa förutsättningar vid bedömningen av arbetsförmågan. Detta gäller i första hand sjukskrivningar som är på väg att passera dag 181 i rehabiliteringskedjan. Samarbetsprojekt vid LiU fick 3 miljoner kronor Som ett led i utvärderingen av den nya utredningsformen AFU utlyste Försäkringskassan under 2013 tre miljoner kronor i forskningsmedel för att möjliggöra en extern granskning av AFU vid sidan av Försäkringskassans interna utvärdering. Försäkringskassan och myndighetens vetenskapliga råd bedömde de ansökningar som inkom. Utfallet blev positivt för Linköpings universitet (LiU) då två ansökningar från LiU bedömdes vara mest relevanta, genomförbara och ha god vetenskaplig kvalitet.

6 Dels ingick en ansökan från professor Björn Gerdle vid Institutionen för medicin och hälsa (IMH) och Jan Sandqvist, universitetslektor i arbetsterapi vid Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier (ISV), dels en ansökan från universitetslektor Christian Ståhl och professor Kerstin Ekberg vid Rikscentrum för arbetslivsinriktad rehabilitering (RAR). I den förstnämnda ansökan ingick även LiU- forskarna professor Helena Hemmingsson vid ISV samt docent Britt Larsson och med dr Dag Lemming vid IMH. Projekten samarbetar under och delar på de tre miljoner kronor som utlystes. I januari 2016 slutrapporterar projekten till Försäkringskassan. Jan Sandqvist, vid ISV, är projektledare. Linda Fredrikson, Pufftext: Forskning om arbetsförmåga fick full pott Det blev full pott för Linköpings universitet vid Försäkringskassans utlysning av medel för forskning om arbetsförmåga.