Redan 1862 hade en masugn tagits i bruk. Flera valsverk byggdes och 1870 bildades Degerfors Aktiebolag.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Redan 1862 hade en masugn tagits i bruk. Flera valsverk byggdes och 1870 bildades Degerfors Aktiebolag."

Transkript

1 Degerfors historia Nuvarande Degerfors kommun bildades vid kommunsammanslagningen 1968 av dåvarande Degerfors köping, den västligaste delen av Örebro län men samtidigt den östligaste av landskapet Värmland, och västra Svartå kommun. Den nya kommunen kom att finnas på båda sidor om landskapsgränsen men i Örebro län. Centralort i den nya kommunen blev Degerfors. Två ytterligare tätorter finns i kommunen; Svartå, en f d bruksort, och Åtorp, en serviceort för lantbruket i den sydöstra delen av kommunen. Namnet kommer från den digra (stora) fors, som har gett kraft åt den järnhantering som funnits på orten sedan mitten av 1600-talet. Samhället har delat namn med verksamheten, Degerfors AB från mitten av 1800-talet och Degerfors Järnverks AB från 1938 till Omstruktureringar, fusioner och nya ägare under 1900-talets senare del har medfört att de officiella namnen ändrats efterhand. Trots det är Degerfors Järnverk i folkmun namnet på arbetsplatsen och verksamheten. Även om den digra forsen gått under jorden, dvs kulverterats, lever namnet kvar. Letälven var redan före järnbrukstiden ekonomiskt viktig. Redan på stenåldern visar lämningar att forsen och fisket besöktes och brukades av människor mer eller mindre regelbundet. Under medeltiden, när efterfrågan på fisk för fredagens fasta var stor, tillhörde det viktiga laxfisket Riseberga Kloster i Närke.. I övrigt finns få spår av bebyggelse eller verksamheter från medeltiden. Genom den södra delen av nuvarande kommun gick dock en redan på den tiden viktig väg, medeltidens E18 som band samman Mälardalen med Norge. Vid nuvarande Åtorp fanns vadstället för att passera över Letälven. Den gav också vägen dess namn, Letstigen. En viktig väg norrut från Västergötland anslöt dessutom till den öst-västliga. I närheten av dessa viktiga leder fanns en viss bebyggelse, bl a gården Sund. På den ska enligt enstaka dokument en gudstjänstlokal, Skogsbo kapell, ha funnits Under senare delen av 1500-talet började hertig Karl, senare Karl IX, att utveckla sitt hertigdöme där bl a Värmland och Närke ingick. Förutsättningar var i första hand utvecklingen av järnhanteringen och behovet av mark för finska nybyggare. I trakterna kring Karlskoga och Degerfors började inte bara en bebyggelse utan också hyttor växa fram bildades Karlskoga socken som då förutom dagens Karlskoga innefattade delar av nuvarande Degerfors kommun och Bjurtjärn i Storfors kommun.

2 Trots den framväxande nya näringen var fortfarande fisket i Letälven länge en betydelsefull resurs fick Johannes Liljeström, som året före köpt bl a Bofors och Björkborn, rätten till allt laxfiske i Karlskoga socken, d v s även i Leälven. Bilden visar det praktfulla privilegiebrevet. Liljeströms nye bruksförvaltare, Georg Camitz, gjorde 1649 en inspektionsresa på Möckelns is. Där, i forsen vid sjöns utlopp i Letälven, såg han större möjligheter än enbart fiske. Vattnets kraft i forsen skulle kunna användas i den järnhantering som nu på talet alltmer spreds till Bergslagens utkanter fick Georg Camitz i sitt andra försök tillstånd att anlägga en första hammarsmedja. Ett bruk, så småningom kallat Nedre Bruket, byggdes på östra sidan av älven ungefär i linje med Smältarbyggningen utfärdades ytterligare ett privilegiebrev och ytterligare ett bruk, kallat Övre Bruket, byggdes även det på älvens östra sida nedanför nuvarande mässen. De två bruken var sedan mer eller mindre i familjens ägo (först med namnet Camitz men senare Strokirk) till mitten av 1800-talet. Samtidigt bedrevs bruksverksamhet på flera ställen längs Letälven och i Ölsboda och Svartå. Släktskap och gemensamt ägande knöt ofta samman verksamheterna. Framförallt gällde det bruken i Degerfors och Ölsboda. Under 1800-talets andra hälft skedde stora förändringar inom järnhanteringen i Sverige. Den tekniska utveckling gick snabbt samtidigt som en rad regleringar av näringslivet, som tidigare begränsat utvecklingsmöjligheterna, togs bort. Den första aktiebolagslagen öppnade samtidigt nya möjligheter att finansiera investeringar i ny teknik. Även kommunikationerna utvecklades och förändrade förutsättningarna för var verksamheter kunde bedrivas. Detta lade grunden för den första moderna strukturrationaliseringen inom järn- och stålindustrin i Sverige. Vissa verksamheter lyckades och började växa medan många försvann. Degerfors blev en vinnare. En del i det var byggandet av Nordvästra Stambanan som var klar 1871.

3 Störst betydelse för att bruken i Degerfors skulle överleva hade dock den utvecklingsperiod som började vid mitten av 1800-talet och som resulterade i nya investeringar. Bilden som är det äldsta kända fotografiet från Degerfors, visar dåvarande nedre bruket år 1865, det vill säga några år efter att förändringarna börjat. Den växande verksamheten behövde arbetskraft. Arbetskraften behövde bostäder. Nedre bilden visar till höger de två Smältarbyggningarna, färdigställda Den ena finns fortfarande kvar och inrymmer bl a turistbyrån och Degerfors Hembygdsförening. På östra sidan av älven växte nu efterhand ett samhälle upp för bruksarbetarna. Redan 1862 hade en masugn tagits i bruk. Flera valsverk byggdes och 1870 bildades Degerfors Aktiebolag. Kartorna visar hur verksamheterna i Degerfors och samhället omkring utvecklades fram till talets slut. Original finns i järnverkets arkiv. De gjordes ca 1800 resp 1900.

4 1870 blev Joseph Larsson bruksdisponent. Han var den förste företagsledaren utan ett eget ägande i verksamheten. Fram till 1883 utvecklades bruket snabbt under hans ledning men då drabbades det av en storbrand, som förstörde nästan hela anläggningen. Återuppbyggnadsarbetet kom dock snabbt igång, bl a tack vare försäkringspengar. Redan 1884 avled Joseph Larsson men arbetet fortsatte. Det gick dock inte helt smärtfritt rekonstruerades bolaget efter en stor förlust året före. Det nya bolaget kom att heta Strömsnäs Järnverks AB utsågs Ernst Odelberg till bruksdisponent. Han kom att stanna på sin post fram till sin pensionering Efter det verkade han som styrelseordförande under några år. Han var den kanske mest legendariske av Järnverkets disponenter, som styrde sitt bruk med järnhand. Runt sekelskiftet 1900 hade Degerfors under hans ledning utvecklats till ett mycket modernt järnverk.

5 Bilderna visar två interiörer från verksamheten. Kommunikationerna var betydelsefulla. Bilden visar järnvägsbron som förband industriområdet med såväl stambanan som Nora Bergslags Järnväg. Vattnet och forsens fallhöjd var en nödvändig förutsättning för verksamheten. Bilden till vänster visar kraftkällan i vacker vinterskrud. För att kunna användas måste vattnet tämjas och ledas. Från början användes det för att direkt driva bälgar, hammare mm. Den vänstra bilden visar hur vattnet togs in nedanför nuvarande Bruksmässen för att sedan i kanaler ledas ner genom verksamheterna. Den mittersta bilden visar arbete med dammbordet under 1900-talets första år. Efterhand kom det strömmande vattnet att istället omvandlas till elektrisk ström fick man för första gången el för både drift och belysning. Den högra bilden visar en av de tidigaste generatorerna.

6 Den växande verksamheten krävde fler och fler arbetare. Alltfler bostäder byggdes efterhand. På bilden, tagen från Letälven/Agsjöns västra strand, syns förutom Järnverket i bakgrunden de nybyggda husen på Berget/Rävåsen. Brukssamhället öster om älven växte även norrut. De sista i raden av klassiska röda arbetarlängor fanns på Hultet. Samtidigt som förhållandena för arbetarna var hårda gjordes på många bruksorter insatser för bättre levnadsvillkor. Bruksledningarnas intresse varierade givetvis mycket beroende på disponentens personliga inställning. En brukshandel fanns ofta, ägd av bruket. Där gick omsorgen ibland för långt. Behövande arbetare fick handla på kredit men skulden gjorde att de sedan inte kunde flytta och byta arbete. Bilden visar Bruksboá i Degerfors. Den låg mittemot Smältarbyggningen i backen upp mot hotellet och dåvarande järnvägsstationen. Bakom affären skymtar en av Smältarbyggningarna.

7 Runt 1900 började arbetarrörelsen få fäste på bruksorterna. I Degerfors bildades den första fackföreningen (Metall) 1904 och en arbetarekommun Bilden är tagen vid Bruksboá inför ett möte med Kata Dahlström. För att bl a bromsa arbetarrörelsens framväxt satsade bruksdisponenterna på det som efterhand blev bruksorternas specifika kultur, blåsorkestrar och idrott (i första hand lagidrotter). Idrotten skulle också motverka supandet. Odelberg tog därför 1907 initiativ till att en idrottsförening bildades. Efter några år blev fotbollen den viktigaste verksamheten. Som på så många andra bruksorter blev en lagidrott (fotboll eller bandy) snabbt populär även bland brukets arbetare. Något allvarligt hinder för arbetarrörelsen utvecklades dock varken fotboll eller bandy till. Bilden är från en tidig match på Bruksplan vid nuvarande Gärdesvägen. Redan på 1880-talet hade instrument köpts in och en musikkår bildats. Bilden är tagen kring sekelskiftet Ledare var då musikfanjunkare Asker från Kristinehamn. Disponent Odelberg försökte förhindra att musikkårens medlemmar spelade vid arbetarrörelsens arrangemang. Han inte bara beordrade spelningar för sig själv eller andra högre tjänstemän på t ex första maj utan förbjöd också att brukets instrument användes utan hans godkännande. Resultatet blev att några av kårens musiker köpte egna begagnade instrument och skolkade från disponentens spelning för att istället delta i demonstrationen.

8 För ca 100 år sedan var lantbruket en viktig del av verksamheten på bruket. Norr om f d laboratoriet låg den stora bruksladugården. Lantarbetarna sysselsattes också på fälten. Bilderna nedan till vänster och i mitten visar delar av verksamheten 1928 utbröt en konflikt då brukets lantarbetare gick ut i strejk. Bolaget kallade in strejkbrytare och oroligheter bröt ut. Den högra bilden visar strejkbrytare med poliseskort. Under konflikten kastades den s k degerforsbomben in i nuvarande bruksgården vid en sammankomst ordnad av Degerfors nationella ungdomsklubb för strejkbrytarna. Det växande brukssamhället lockade handlare och hantverkare men bruksledningen ville själva ha kontroll och sålde ingen mark. Det gjorde istället bergsmannen Jansson på Agens gård. Tack vare det började två nya stadsdelar, Kanada och Jannelund, att växa upp. Bilden visar Storgatan mellan f d Polishuset och restaurangen. I de nya stadsdelarna slog sig inte bara inflyttande handlare och hantverkare ner. Även brukstjänstemän och efterhand arbetare byggde där när de fick ekonomiska möjligheter. En viss social spänning fanns mellan älvens östra och västra sida. Den kom fram inom fotbollen. Spelare från västra sidan ansåg sig missgynnade vid laguttagningarna. Degerfors IF:s lag dominerades av de som kom från östra sidan även om de inte blev bättre. Konsekvensen blev 1916 ytterligare en idrottsförening, Jannelunds SK. Att de hade rätt, i varje fall till viss del, bevisades av att de blev Värmlandsmästare 1922, ett helt år före Degerfors IF.

9 Bilden visar flera lag från Jannelunds SK. Med på bilden finns den senare legendariske ledaren i Degerfors IF, Paul Sarwe. Den växande bruksorten krävde också det offentliga samhällets närvaro. Degerfors hörde till Karlskoga socken men behövde nu i allt högre grad institutioner på plats. På 1890-talet byggdes en kyrka och en kapellförsamling bildades. Därefter kom skolan. Undervisning hade tidigt bedrivits på nu rivna Strömsnäs Herrgård, på vinden i en av Smältarbyggningarna och i ett ombyggt bostadshus på bruket. Detta förstördes i en eldsvåda och en ny skola i sinnersten och tegel byggdes. Den invigdes 1901 och används ännu idag som skola (bilden till höger). Arkitekturen i de offentliga byggnaderna var pampig i rött tegel. Det gällde t ex församlingshemmet från Även bruket använde sig av motsvarande arkitektur. Mest imponerande av de byggnaderna är brukskontoret från 1908 (bilden till vänster). De monumentala byggnaderna skulle representera ett bruk och ett samhälle på frammarsch.

10 Efterhand kom ett intensivt arbete att bedrivas för att Degerfors skulle bli en egen socken med en egen kommunal förvaltning. Bruksledningen och den framväxande socialdemokratin kämpade sida vid sida och det gav resultat. 1 januari 1925 bildades den nya kommunen. Bilden är från festligheterna på Jannelundstorget. Under 1930-talet började utvecklingen av arbetet med rostfritt i Degerfors. Det skedde i samarbete med Uddeholm. Ny bruksdisponent blev 1932 Bengt Carlesson. Under hans ledning gjordes på nytt stora investeringar, bl a byggdes ett nytt stålverk. Det kom att finnas kvar tills det 2007 såldes och monterades ner. Investeringar som var förutsättningen för den framtida satsningen på rostfritt gjordes också under perioden. På flygbilden tagen från söder syns nya stålverket väster om forsen. Den kom 1947 att försvinna. Behovet av att knyta ihop järnverkets anläggningar och byggandet av ett nytt kraftverk gjorde att älven kulverterades och den digra forsens saga var all övertog Uddeholm AB samtliga aktier och bolaget bytte namn till Degerfors Järnverks AB. Namnet och bron har blivit en symbol inte bara för Järnverket utan för hela samhället och kommunen. Nu var Järnverket förberett för den bruksorternas storhetstid som närmade sig. Under och framförallt efter andra världskriget, när Europa skulle byggas upp igen, behövdes stora mängder järn och stål. Återigen växte verksamheten och mer arbetskraft och bostäder behövdes. Samtidigt började det moderna civila samhället utvecklas. Kommunen tog över arbetsuppgifter som Järnverket tidigare skött, t ex bostadsbyggandet. De lokala politikerna kom också att påverkas av folkhemstanken och senare även miljonprogrammet.

11 Resultatet i Degerfors blev bl a att ett nytt centrum med kommunens förvaltning, moderna bostäder och efterhand affärer och ett nytt Folkets Hus byggdes. Vänstra bilden visar Medborgarplatsen, nya bostads- och affärshus och det nybyggda Folket Hus. Den högra bilden visar ett nytt bostadsområde, Sandgatan. Nu var arkitekturen annorlunda. Teglet var gult och modernismen fick stort genomslag på många bruksorter, bl a i Degerfors. Fortfarande finns mycket kvar att se för den arkitekturintresserade. På samma sätt som tidigare gällde samma ideal för Järnverkets byggande, t ex nya laboratoriet, nya disponentbostaden och Bruksmässen (den senare på bilden nedan).

12 Under bruksortens glansdagar blommade också brukskulturen. Degerfors IF och Jannelunds SK slogs ihop, bl a för att en ny idrottsplats nuvarande Stora Valla skulle kunna byggas. Det sammanslagna laget gick upp i allsvenska och på Stora Valla samsades brukskulturens två förnämsta yttringar; blåsorkestern och brukslaget (bilden nedan). Mest omtalat är silverlaget från 1963 med Gunnar Nordahl som tränare. (bilden ovan) Precis som bruksorternas storhetstid började gå mot sitt slut gällde det också brukslagen även om både industrier och brukslag då och då fortfarande lyckas visa framfötterna. Bruken och bruksorterna har alltid varit en manlig miljö. Kvinnliga anställda har funnits på kontoren och som städerskor. I sjukvården hade de också en plats. Vänstra bilden visar syster Ester och syster Eva från början på 1900-talet. Mitt i seklet fanns en kvinnlig företagsläkare, Agneta von Schele på bilden i mitten, och ungefär samtidig började kvinnor arbeta i produktionen. De första var två som 1959 utbildades till traversförare. Bilden nedan till höger visar en av dem på sin arbetsplats. Rostfritt blev efterhand allt mer betydelsefullt samtidigt som formning och svetsning i stort format blev viktiga produkter. Detta blev möjligt tack vare stora investeringar i nya pressverk. Produkterna var t ex silos, behållare av olika slag, fartygsplåtar och inte minst utrustning för den växande kärnkraftsindustrin. Dessa stora produkter var inte alltid lätta att transportera. Tåg och båt var två möjligheter.

13 Den övre bilden visar den gamla tekniken, hästskjutsen, som står och väntar på den nya som passerar. På vagnen ligger reaktortanken till Sveriges första kärnkraftverk, Ågesta bildades den nya kommunen genom en sammanslagning av Degerfors köping och västra delen av Svartå kommun. Svartå och Åtorp (Nysunds socken) Svartå kommun fanns från kommunreformen 1952 till och med Den omfattade tre tidigare kommuner; Skagershult, Kvistbro och Nysund. Västra delen av Kvistbro och Nysund kom att slås samman med Degerfors köping, som 1971 i samband med kommunreformen bytte namn till Degerfors kommun. Nysundsdelen var, som tidigare nämnts, den tidigast bebyggda delen av den nya kommunen blev den en egen socken genom utbrytningar från Rudskoga socken i Värmland och Kvistbro socken i Närke. Socknen kom ända fram till 1923 att med älven som gräns ligga både i Värmlands och Örebro län. Den fick först namn efter gården Sund och behöll det namnet fram till Åtorp kom länge att vara betydelsefullt för landsvägskommunikationerna. År 1817 byggdes den pampiga bro som fortfarande är i bruk. Vägarna gjorde att Åtorp blev en betydelsefull plats med post, bank och gästgiveri under olika perioder och med kopplingar till bruk längs efter Letälven. Svartå är det andra bruket i kommunen som också kom att överleva 1800-talets bruksdöd resp 1659 anlades en stångjärnshammare respektive en hytta uppfördes den nuvarande herrgårdsbyggnaden som under senare år varit hotell och restaurang efter en period som hushållsskola.

14 Även verksamheten i Svartå kom att bedrivas i två bruk men koncentrerades 1847 till Svartå Övre bruk, det nuvarande bruksområdet. En ny hytta byggdes liksom nya smedjor tog Hasselfors bruk över verksamheten. Under kriget utlokaliserade Bofors delar av sin verksamhet till Svartå. Verksamheten vid smältsmedjan upphörde år 1947, då den nuvarande bultfabriken istället tog vid. Hyttan blåstes ner år Den var då Sveriges sista träkolshytta. Verksamheten vid smedjan hade då redan varit nerlagd sedan Den hade ersatts av bultfabriken. Värmlandsbanan drogs via Svartå. Det underlättade liksom i Degerfors för bruken att överleva. Under en period var Svartå dessutom järnvägsknut då Svartåbanan till Örebro trafikerades mellan åren talets senare del, när storhetstiden tagit slut, kom att präglas av fusioner, nedläggningar och nya ägare. Antalet anställda vid Degerfors Järnverk har stadigt minskat från en topp under 60-talets början. Produktionen har trots detta växt snabbt. Idag ägs Degerfors Järnverk av finska Outokumpu Oy. Efter att ha lagt ner metallurgin och sålt stålugnen har en satsning med stora investeringar gjorts under de senaste åren. Bilderna visar sista smältan i järnverket och den senaste investeringen, ett nytt höglager. Under de senaste decennierna har kommunen påverkats av järnverkets förändringar. Från ett högsta antal kommuninvånare minskade befolkningen minskat till ökade befolkningen till Även näringslivet i stort har påverkats. Små och medelstora företag har tillsammans med den offentliga sektorn i viss utsträckning kunnat motverka sysselsättningsminskningen inom det stora företaget. Arbetspendlingen är stor liksom beroendet av bra kommunikationer. Vill du veta mer om Degerfors historia? Fr om nästa säsong kommer fördjupningar att kunna läsas på turistbyrån i Smältarbyggningen och på Fotbollsmuseet. De kommer också att finnas på Biblioteket. Passa också på att titta på Hembygdsföreningens fotoarkiv. Exempel på fördjupningar är mer om Svartås och Åtorps historia, Degerfors IF och bebyggelseutvecklingen. Bilderna är hämtade från Outokumpus arkiv, Degerfors Hembygdsförenings bildarkiv och Lennart Gustavsson samlingar. Degerfors kommun och Kulturproduktion Gerhard Jansson

Småskalig vattenkraft är kretsloppsenergi.

Småskalig vattenkraft är kretsloppsenergi. Småskalig vattenkraft är kretsloppsenergi. Våra kraftstationer. Redan på 1500- och 1600-talet byggde man dammar för att ta tillvara på den energi som vattnet kan producera. Idag har Mälarenergi 41 vattenkraftstationer

Läs mer

SVARTÅN FRÅN SÄBYSJÖN TILL SOMMEN

SVARTÅN FRÅN SÄBYSJÖN TILL SOMMEN SVARTÅN FRÅN SÄBYSJÖN TILL SOMMEN EN BILDBERÄTTELSE OM SVARTÅN FRÅN SÄBYSJÖN TILL SJÖN SOMMEN EIJE FASTH Kapitel 1 Från Säbysjön till Vriggebo En bildberättelse om Svartån från Säbysjön till sjön Sommen

Läs mer

Ohs starten på resan

Ohs starten på resan Ohs starten på resan Snart ska vi börja vår resa på Ohsabanan, men innan vi kliver på tåget gör vi en liten rundvandring i dagens Ohs bruk. Museijärnvägens anläggningar ligger huvudsakligen utanför det

Läs mer

Kristinehamn En plats att längta till. Lättläst

Kristinehamn En plats att längta till. Lättläst Kristinehamn En plats att längta till. Lättläst 3 Välkommen till Kristinehamn Konstnären Pablo Picasso valde att ställa sin 15 meter höga skulptur Jacqueline i Kristinehamn. Han ville att skulpturen skulle

Läs mer

LÄR KÄNNA DIN HEMBYGD

LÄR KÄNNA DIN HEMBYGD LÄR KÄNNA DIN HEMBYGD En industrihistorisk vandring utefter Klockarhytteleden. Vi besöker de historiska platserna: Åsbrohammars bruk, Sågartorpet, Estabo masugn, Wissboda såg och kvarn, Silvergruvan. Lerbäcks

Läs mer

Kapitel 3. Från Kråset till Damsängen

Kapitel 3. Från Kråset till Damsängen Kapitel 3 Från Kråset till Damsängen Kråset mot Åsvallehult Efter Vriggebodammen kommer vi fram till Hjälmarydsbron i Sveagatans förlängning, norr om den finns Kråset som under en lång tid varit en omtyckt

Läs mer

Vinningsbo platsens historia

Vinningsbo platsens historia Vinningsbo platsens historia Vinningsbo hör till den gamla Skårdals by och är den enda av byns gårdar som hade ett särskilt namn Vinningsbogården. Rikspolitiska förvecklingar och krig har påverkat denna

Läs mer

UTVECKLINGSPLAN för SVARTÅ

UTVECKLINGSPLAN för SVARTÅ UTVECKLINGSPLAN för SVARTÅ Studiecirkel. Denna plan är resultatet av arbetet i en studiecirkel anordnad av Svartå utvecklingsgrupp första halvåret 2008. Det är således med ett underifrån-perspektiv och

Läs mer

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Vi har en plan! Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Samråd 9 mars 6 maj 2010 Smakprov Hela översiktsplanen med tillhörande dokument finns på Karlskoga och Degerfors

Läs mer

ÅFF, ÅTVIDABERG OCH FACIT Om konsten att skapa laganda utanför fotbollsplanen Roy Andersson

ÅFF, ÅTVIDABERG OCH FACIT Om konsten att skapa laganda utanför fotbollsplanen Roy Andersson ÅFF, ÅTVIDABERG OCH FACIT Om konsten att skapa laganda utanför fotbollsplanen Roy Andersson Brukskultur Åtvidaberg 2002 ÅFF, Åtvidaberg och Facit Om konsten att skapa laganda utanför fotbollsplanen Roy

Läs mer

Domsagohistorik Sandvikens tingsrätt

Domsagohistorik Sandvikens tingsrätt Domsagohistorik Sandvikens tingsrätt Text: Elsa Trolle Önnerfors Eva Löfgren Ylva Blank Henrik Borg Elsa Trolle-Önnerfors Johanna Roos Sandvikens tingsrätt Mellan 1671 och 1920 utgjorde Gästrikland en

Läs mer

EN LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPET UPPLAND 1

EN LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPET UPPLAND 1 1 BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR SYFTE Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om geografiska förhållanden och utvecklar en geografisk

Läs mer

FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN. Granhammars herrgård

FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN. Granhammars herrgård FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN Granhammars herrgård Granhammars herrgård avbildad i en litografi av Alexander Nay ur Uplands herregårdar från 1881. Herrgård från 1700-talet med rötter i medeltiden

Läs mer

Fiberanslutning till Riseberga kloster 1:3

Fiberanslutning till Riseberga kloster 1:3 ARKEOLOGGRUPPEN AB RAPPORT 2016:13 ARKEOLOGISK UTREDNING I FORM AV SCHAKTNINGSÖVERVAKNING Fiberanslutning till Riseberga kloster 1:3 RAÄ 30:1, Riseberga kloster 1:3, Edsbergs socken, Lekebergs kommun,

Läs mer

ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2

ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2 ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2 Lyckebyån som resurs: Arkeologiska lämningar, husgrunder, efter en borganläggning från 1200-talet, exempel på ett tidigt utnyttjande av det strategiska läget. Slåttermader

Läs mer

Stadens gestaltning Kosta gestaltningen av ett brukssamhälle

Stadens gestaltning Kosta gestaltningen av ett brukssamhälle Stadens gestaltning Kosta gestaltningen av ett brukssamhälle Eftersom Kosta inte är en stad utan ett brukssamhälle är det bitvis svårt att resonera i termer av urbanitet. Sättet att analysera samhälleliga

Läs mer

Miljö Områden som omnäms i texten visas på kartorna på sidorna 13 och 15. Markanvändning. Kommunala planer. Fordon. Oskyddade trafikanter.

Miljö Områden som omnäms i texten visas på kartorna på sidorna 13 och 15. Markanvändning. Kommunala planer. Fordon. Oskyddade trafikanter. bilar. Fordon har god framkomlighet när de i huvudsak kan färdas i den hastighet de önskar under högsta tillåtna hastighet. God framkomlighet är inte detsamma som god trafiksäkerhet. Fordon Fordonen har

Läs mer

EXPANSION 1760 1840 Svante Kolsgård

EXPANSION 1760 1840 Svante Kolsgård EXPANSION 1760 1840 Svante Kolsgård Brukskultur Åtvidaberg 2002 Expansion 1760 1840 Svante Kolsgård Under 1700-talet och fram mot mitten av 1800-talet inträffade den stora bruksepoken i Sverige. Vid mitten

Läs mer

Skriv för din släkt! Eva Johansson 2013, www.skrivfordinslakt.se

Skriv för din släkt! Eva Johansson 2013, www.skrivfordinslakt.se Skriv för din släkt! Eva Johansson 2013, www.skrivfordinslakt.se Detta är ett utdrag ur handboken Skriv för din släkt! Innehållsförteckning, två sidor plus ett exempel. Innehållsförteckning OM ATT SKRIVA.

Läs mer

Kristianstad bygger för framtiden

Kristianstad bygger för framtiden Kristianstad bygger för framtiden Kristianstad behöver bygga och växa Kristianstad växer. Nu är vi nära 80 000 invånare i kommunen. Men de äldre ökar snabbare än de yngre. I praktiken innebär en ökad andel

Läs mer

EN LÄRARHANDLEDNING TILL NYA LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE

EN LÄRARHANDLEDNING TILL NYA LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR KURSPLAN, LGR 11 BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT GEOGRAFI Syfte Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om geografiska förhållanden

Läs mer

Jordkällaren vid Hammarby herrgård

Jordkällaren vid Hammarby herrgård Jordkällaren vid Hammarby herrgård Södra Husby 1:41, Nora socken och kommun, Västmanland Renovering av jordkällaren 2007 Charlott Torgén Örebro läns museum Rapport 2008:1 INLEDNING... 3 Översiktlig beskrivning...

Läs mer

Domsagohistorik Hallsbergs tingsrätt

Domsagohistorik Hallsbergs tingsrätt Domsagohistorik Hallsbergs tingsrätt Text Elsa Trolle Önnerfors Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007 Eva Löfgren Ylva Blank Henrik Borg Elsa Trolle-Önnerfors Johanna Roos 1 Göta Hovrätt Örebro län

Läs mer

Historien om ett kvarter. Av Anders Lif

Historien om ett kvarter. Av Anders Lif Historien om ett kvarter Av Anders Lif Rapphönsjakt och koppar Här är historien om ett kvarter nära Västra hamnen i Västerås. Gatan utanför heter Slakterigatan och många i Västerås kallar området för "gamla

Läs mer

LÄTT ATT VARA GÄST I KARLSKOGA OCH DEGERFORS

LÄTT ATT VARA GÄST I KARLSKOGA OCH DEGERFORS LÄTT ATT VARA GÄST I KARLSKOGA OCH DEGERFORS En miniguide för dig och din personal LÄTT ATT VARA GÄST Vägen mot Sveriges mest välkomnande region. Vi ska uppgradera värdskapet som ett av varumärkets viktigaste

Läs mer

Ärende angående byggnadsminnesförklaring enligt Kulturmiljölagen av ladugården på Överjärva gård, Solna.

Ärende angående byggnadsminnesförklaring enligt Kulturmiljölagen av ladugården på Överjärva gård, Solna. Ärende angående byggnadsminnesförklaring enligt Kulturmiljölagen av ladugården på Överjärva gård, Solna. Ärendet initierat av Emmelie Folkesson, tel: 070 359 19 69. Härmed väcks fråga om byggnadsminnesförklaring

Läs mer

Prata framtidens Sävar med oss!

Prata framtidens Sävar med oss! Prata framtidens Sävar med oss! Fördjupad översiktsplan för Sävar Umeå kommun arbetar med en fördjupad översiktsplan för Sävar. Översiktsplanen ska visa hur Sävar kan komma att se ut och utvecklas i framtiden.

Läs mer

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E EN I R E S S P LANDSKA UPPTÄCK LANDSKAPET SVERIGE SKÅNE ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR KURSPLAN, LGR 11 GEOGRAFI Syfte BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till

Läs mer

Nominering av Skrekarhyttans Hyttgrupp till Nora kommuns kulturpris

Nominering av Skrekarhyttans Hyttgrupp till Nora kommuns kulturpris Nominering av Skrekarhyttans Hyttgrupp till Nora kommuns kulturpris Härmed vill vi nominera Skrekarhyttans Hyttgrupp till Nora kommuns kulturpris. Gruppen är en arbetsgrupp inom Vikers Hembygdsföreningen

Läs mer

Årsuppgift Närkes Skogskarlar 2015

Årsuppgift Närkes Skogskarlar 2015 Årsuppgift Närkes Skogskarlar 2015 Må nu icke Talmannen och hans Karlar ångra sitt beslut att Eder dubba till Skogskarlar. Bevisa för Karlarna att de fattat rätt beslut genom att under kommande årsrunda

Läs mer

Lokal plan för DALSTORP

Lokal plan för DALSTORP Lokal plan för DALSTORP www.dalstorp.se Innehållsförteckning Sida 1 Syfte med den lokala planen...3 2 Vem har tagit fram planen och hur...3 3 Beskrivning av Dalstorp...4 5 Slogan för Dalstorp...4 6 Trender

Läs mer

BRASTAD OCH BRODALEN

BRASTAD OCH BRODALEN BRASTAD OCH BRODALEN Bakgrund Brastad är centralort i kommunens norra del. Under 1970- och 80- talen växte samhället kraftigt. Flera tillverkningsindustrier som skapade arbetstillfällen och den ökade befolkningen

Läs mer

Byggnadsminnesförklaring av Stadra gård, Grecksstadra 2:1, Nora socken och kommun, Västmanland (2 bilagor)

Byggnadsminnesförklaring av Stadra gård, Grecksstadra 2:1, Nora socken och kommun, Västmanland (2 bilagor) 1 (7) Raoul Hjärtström Direkt: 019/19 30 68 raoul.hjartstrom@t.lst.se Fax: 019/19 30 26 Ägarna till Stadra gård, Byggnadsminnesförklaring av Stadra gård, Grecksstadra 2:1, Nora socken och kommun, Västmanland

Läs mer

Gimmersta. Miljö. Gimmersta, Katrineholms kommun 87

Gimmersta. Miljö. Gimmersta, Katrineholms kommun 87 Gimmersta, Katrineholms kommun 87 orangeriet vid gimmersta sett från sydost med sjön öljaren i bakgrunden. gimmersta 1:8, julita socken, katrineholms kommun. Gimmersta nedan t h: flygbild över gimmersta

Läs mer

Inledning 7 Ale tre landskapstyper och fem socknar 13 Naturlandskapet 21 Vår tidiga historia 27 Jord och skog ett rikt odlingslandskap 51 Kyrkan en tusenårig kulturbärare 77 Det offentliga skolor, sjukvård

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

Eskilstuna stadsmuseum. Eskilstuna. Smedstaden och industrin

Eskilstuna stadsmuseum. Eskilstuna. Smedstaden och industrin Eskilstuna stadsmuseum Eskilstuna Smedstaden och industrin Invigning av Allan Ebelings staty Smederna vid stadens 300-årsjubileum. Foto: Teddy Aarni, Eskilstuna stadsmuseum Rademacher och smidestillverkningen

Läs mer

EN ÅTERBLICK PÅ SKOLAN OCH DESS UTVECKLINGEN INOM LINDÅS SAMHÄLLE

EN ÅTERBLICK PÅ SKOLAN OCH DESS UTVECKLINGEN INOM LINDÅS SAMHÄLLE DEL 6 På följande sidor är ett utdrag ur boken Lindås Från by till samhälle Fortsättning från Del 5 (att tänka på när du läser dessa avsnitt, är att boken skrevs 1980-83) Sida 1 EN ÅTERBLICK PÅ SKOLAN

Läs mer

Suder-Mattesstatyn. Minneskullen vid sjösta

Suder-Mattesstatyn. Minneskullen vid sjösta Suder-Mattesstatyn Minneskullen vid sjösta Suder-Mattes staty I slutet av 1500-talet ansåg Hertig Karl att obygden skulle odlas upp. I Finland rådde nöd i det s.k. klubbekrigets skugga och många svedjebrukande

Läs mer

VÄRMLANDS IDROTTSVETARE 2015

VÄRMLANDS IDROTTSVETARE 2015 Semifinal 1 VÄRMLANDS IDROTTSVETARE 2015 Måndagen den 27 april 2015 Tävlingstiden är 15.00-16.00 Semifinalerna direktsänds i Radio Värmland 27 och 29 april. Finalen direktsänds i radion tisdagen den 12

Läs mer

Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning Lokal prognos för kommunerna Karlskoga och Degerfors

Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning Lokal prognos för kommunerna Karlskoga och Degerfors Presentation av rapporten Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning Lokal prognos för kommunerna Karlskoga och Degerfors Rapporten presenterades för arbetsgivare, pp p g, utbildningsmäklare

Läs mer

Infrastruktur. Befintligt vägnät SKALA 1:50 000

Infrastruktur. Befintligt vägnät SKALA 1:50 000 Befintligt vägnät SKALA 1:50 000 0m 1000m 2000m 3000m 43 Infrastruktur Vägnätet Att ha tillgång till bil är nästan en förutsättning för att kunna leva i Säve stationssamhälle idag eftersom bussen inte

Läs mer

http://sv.wikipedia.org/wiki/norrk%c3%b6ping http://sv.wikipedia.org/wiki/j%c3%b6nk%c3%b6ping

http://sv.wikipedia.org/wiki/norrk%c3%b6ping http://sv.wikipedia.org/wiki/j%c3%b6nk%c3%b6ping Norrköping Norrköping fick stadsrättigheter 1384 då människor redan bott kring Motala ströms fall under lång tid. Nu finns det 83 561 invånare, staden är 3 477,94 hektar stor och varje kvadratmeter rymmer

Läs mer

Järnhantering. Fram till 1645 hörde Härjedalen, med vissa smärre avbrott, till Norge.

Järnhantering. Fram till 1645 hörde Härjedalen, med vissa smärre avbrott, till Norge. Järnhantering Fram till 1645 hörde Härjedalen, med vissa smärre avbrott, till Norge. Norge tillhörde i sin tur Danmark som vid den tiden var en stormakt. För att kunna vara en krigförande stormakt krävdes

Läs mer

Loket var tillverkat i England 1876 och hade smeknamnet "Kaffekokaren". En militärtransport

Loket var tillverkat i England 1876 och hade smeknamnet Kaffekokaren. En militärtransport H. ANKOMST OCH AVFÄRD När järnvägen kom till Skillingaryd 1879 blev det ett transportmedel även för beväringarna. Det var med tåg man kom till Skillingaryd och med tåg man lämnade. Det var möten och avsked

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

KÅRAHULT Klass 2-3. Kårahult 2013

KÅRAHULT Klass 2-3. Kårahult 2013 KÅRAHULT Klass 2-3 Lyckebyån som resurs: En av många platser längs denna sträcka av Lyckebyån som utnyttjat vattenkraften under lång tid. Bevarade dammanläggningar, murade dammvallar, kanaler och åfåror.

Läs mer

Stadslifv in real life!

Stadslifv in real life! Stadslifv in real life! Hej! Du kommer nu att gå en stadsrundvandring på egen hand. Har du karta, penna, klisterprickar och instruktionsblad och någon sorts kamera så är det bara att sätta igång. 1. Stortorget

Läs mer

S/S Näckten Sjön Näkten 1878-1964

S/S Näckten Sjön Näkten 1878-1964 S/S Näckten S/S Näckten Sjön Näkten 1878-1964 Tunadals AB beställde 1877 från W Lindberg, Stockholm en båt som byggdes och levererades samma år. Skrovet var av järn med styrhytt och kaptenshytt som överbyggnad.

Läs mer

Lämningar efter smidesverksamhet vid Engelsbergs bruk i Västmanland

Lämningar efter smidesverksamhet vid Engelsbergs bruk i Västmanland 2010-01-18 Lämningar efter smidesverksamhet vid Engelsbergs bruk i Västmanland Under ett par vintriga och bitvis rejält snöiga dagar i slutet av 2008 gjorde UV Bergslagen en arkeologisk förundersökning

Läs mer

Karlslunds herrgård. Restaurering av terrassmur Karlslund, Örebro, Närke. Charlott Torgén Rapport 2013:1

Karlslunds herrgård. Restaurering av terrassmur Karlslund, Örebro, Närke. Charlott Torgén Rapport 2013:1 Karlslunds herrgård Karlslund, Örebro, Närke Restaurering av terrassmur 2013 Charlott Torgén Rapport 2013:1 Engelbrektsgatan 3 Box 314, 701 46 ÖREBRO Tel. 019-602 87 00 www.olm.se 2 INLEDNING... 5 ADMINISTRATIVA

Läs mer

TORSTAMÅLA TORVMUSEUM Klass 1

TORSTAMÅLA TORVMUSEUM Klass 1 JÄRNVÄGSRÄLSEN SKA OCKSÅ RITAS IN PÅ KARTAN TORSTAMÅLA TORVMUSEUM Klass 1 Industri: Industrihistoriskt värdefull, troligen länets bäst bevarade torvindustri. Skogen som resurs: Utnyttjandet av torvmossen.

Läs mer

Stadsdelsanalys av Rosengård. Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011

Stadsdelsanalys av Rosengård. Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011 Stadsdelsanalys av Rosengård Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011 Inledning Inför arbetet med att inventera och göra en nulägesanalys av Rosengård har vi valt att begränsa vårt område. Det område

Läs mer

STORGATAN - från landsväg till tätortsgenomfart

STORGATAN - från landsväg till tätortsgenomfart STORGATAN - från landsväg till tätortsgenomfart En dokumentation inom projektet Retro Nossebro 2010-2012 Projektet finaniseras av Storgatan Nossebro är centralort i Essunga kommun. Kommunen tidigare bestod

Läs mer

Slottet i Sunne är en konsekvens av och faktor av betydelse för den framväxande orten, och tar plats som dess mest betydande märkesbyggnad.

Slottet i Sunne är en konsekvens av och faktor av betydelse för den framväxande orten, och tar plats som dess mest betydande märkesbyggnad. S l o t t e t f r å n n o r d ö s t, t r o l i g t v i s p å 1 8 7 0 e l l e r 1 8 8 0 - t a l e t. L a n t e r n i n e n s ä g s h a t i l l k o m m i t u n d e r J o h n s s o n s t i d p å S l o t t

Läs mer

Västra Skrävlinge by och Västra Skrävlinge Kyrka

Västra Skrävlinge by och Västra Skrävlinge Kyrka Västra Skrävlinge by och Västra Skrävlinge Kyrka Kyrkbyn Under medeltiden (1060-1520) fanns det en kyrkby i Västra Skrävlinge. Man kallade kyrkbyn för byhem eftersom alla gårdarna låg samlade runt kyrkan.

Läs mer

FRÅN KOPPAR TILL TRÄ Kris och omstrukturering 1870-1900 Svante Kolsgård

FRÅN KOPPAR TILL TRÄ Kris och omstrukturering 1870-1900 Svante Kolsgård FRÅN KOPPAR TILL TRÄ Kris och omstrukturering 1870-1900 Svante Kolsgård Brukskultur Åtvidaberg 2002 Från koppar till trä Kris och omstrukturering 1870-1900 Svante Kolsgård 1870-talet brukar ofta beskrivas

Läs mer

DRÖMMEN OM DET INDUSTRIELLA MÖNSTERSAMHÄLLET 1900 1920-tal Svante Kolsgård

DRÖMMEN OM DET INDUSTRIELLA MÖNSTERSAMHÄLLET 1900 1920-tal Svante Kolsgård DRÖMMEN OM DET INDUSTRIELLA MÖNSTERSAMHÄLLET 1900 1920-tal Svante Kolsgård Brukskultur Åtvidaberg 2002 Drömmen om det industriella mönstersamhället 1900 1920-tal Svante Kolsgård Mot slutet av 1800-talet

Läs mer

KARLSKOGA KAROSSERIFABRIK

KARLSKOGA KAROSSERIFABRIK KARLSKOGA KAROSSERIFABRIK Här följer en sammanställning av hopsamlade uppgifter om den karosserifabrik som fanns på Blomstervägen i Karlskoga. Mats Karlsson 2012-01-08 Urklipp i Karlskoga Tidning 2011-12-28:

Läs mer

Trollhätte Mekaniska verkstad

Trollhätte Mekaniska verkstad KORT HISTORIK ÖVER NOHAB Verkstadsföretaget Nydqvist och Holm (Nohab) grundades 1847 och kom att bli Trollhättans ledande företag i över hundra år. Efter 1970 minskade dock lönsamheten, företaget styckades,

Läs mer

HISTORISK STADSBILDSÖVERSIKT 1. Älvmynningens bosättningar i forntiden 3. Förstäder, hamnar, manufakturer från tullen till Klippan Det fiskrika området kring Göta Älvs mynning har varit attraktivt för

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Såtenäs herrgård

Kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Såtenäs herrgård Kulturhistoriskt värdefulla byggnader Såtenäs herrgård Flygfoto från 1924 som visar herrgården efter de stora ombyggnaderna 1915. Mellan åldriga alléträd och flygledartorn Såtenäs herrgård är vackert belägen

Läs mer

Svensk historia 1600-talet

Svensk historia 1600-talet Svensk historia 1600-talet Viktiga händelser att kunna berätta om kring 1600-talet. SID Kungar under 1600-talet 3 Älvsborgs andra lösen 4-5 Göteborgs grundande 6-8 Vasaskeppet 9 Trettioåriga kriget och

Läs mer

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE funktion, konstruktion och estetik Bord 1 Skydd mot vind, fukt och kyla Vi som bor långt norrut på jordklotet har alltid behövt skydda oss mot kyla. För länge

Läs mer

Svensk serieindelning genom åren

Svensk serieindelning genom åren Säsongerna 1924/1925-1927/1928 Ingen uppflyttning Uppsvenska Serien Mellansvenska Serien Östsvenska Serien Västsvenska Serien Sydsvenska Serien Säsongerna 1924/1925 till 1927/1928 var division 2 den inofficiellt

Läs mer

11. VINBERGS KYRKBY OCH SAMHÄLLE

11. VINBERGS KYRKBY OCH SAMHÄLLE 11. VINBERGS KYRKBY OCH SAMHÄLLE Vinberg är en bördig jordbruksbygd som genomkorsas av Vinån och gränsar till Ätran i sydöst. Slättlandet i väster är gammal sjöbotten som dikades ut under 1800-talet. I

Läs mer

Hos oss kommer du att trivas i den internationella miljön och bland trevliga människor.

Hos oss kommer du att trivas i den internationella miljön och bland trevliga människor. Haparanda är Sveriges östligaste tätort. Namnet, en försvenskning av finskans Haaparanta, betyder ordagrant aspstrand. Staden ligger alldeles invid riksgränsen mot Finland och gränsar direkt till den finländska

Läs mer

Konferens om skogsfinnarna Hällefors 8-9 maj 1992

Konferens om skogsfinnarna Hällefors 8-9 maj 1992 Konferens om skogsfinnarna Hällefors 8-9 maj 1992 Av Tor Eriksson, Örebro Rapporten är upprättad med hjälp av bevarade anteckningar, informationsblad och program samt mitt minne drygt 20 år senare. Fredagen

Läs mer

Figur 1. Synlighetsberäkning 25X25 meters upplösning.

Figur 1. Synlighetsberäkning 25X25 meters upplösning. Figur 1. Synlighetsberäkning 25X25 meters upplösning. Figur 2. Fotopunkter. Allmänt om Fotomontagen Det är en stor vindkraftspark vilket gör det svårt att i samma bild förmedla både naturlig storlek på

Läs mer

Domsagohistorik Kristinehamns tingsrätt

Domsagohistorik Kristinehamns tingsrätt Domsagohistorik Kristinehamns tingsrätt Text Elsa Trolle Önnerfors Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007 Eva Löfgren Ylva Blank Henrik Borg Elsa Trolle-Önnerfors Johanna Roos Kristinehamns tingsrätt

Läs mer

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan

Läs mer

Rapport efter en särskild arkeologisk utredning på fastigheten Öninge 1.15 i Västergarn socken, Gotlands region och län

Rapport efter en särskild arkeologisk utredning på fastigheten Öninge 1.15 i Västergarn socken, Gotlands region och län Rapport efter en särskild arkeologisk utredning på fastigheten Öninge 1.15 i Västergarn socken, Gotlands region och län Länsstyrelsens dnr. 431-2790-14 Inledning 3 Tidigare undersökningar 4 Undersökningen

Läs mer

Spår från en svunnen tid. Skagershults socken Nordöstra delen HASSELFORS BYALAG TORPGRUPPEN

Spår från en svunnen tid. Skagershults socken Nordöstra delen HASSELFORS BYALAG TORPGRUPPEN Spår från en svunnen tid Skagershults socken Nordöstra delen HASSELFORS BYALAG TORPGRUPPEN OBS! Vid besök i inhägnade beteshagar får stängsel inte lämnas öppna. 27 26 34 33 24 22 23 25 28 29 30 32 31 21

Läs mer

Slutrapport: Projekt Uppstart byutveckling i Holmsjö

Slutrapport: Projekt Uppstart byutveckling i Holmsjö Slutrapport: Projekt Uppstart byutveckling i Holmsjö Journalnummer: 2008-5618 Projektägare: Karlskrona kommun Näringslivsenheten 2011-09-28 1. Slutrapport: Projekt Uppstart byutveckling i Holmsjö Journalnummer:

Läs mer

Presentation av alternativen i enkäten

Presentation av alternativen i enkäten Vasa centrumstrategi Enkät till stadsborna om alternativ för strukturmodeller 2. 27.5.2012 Presentation av alternativen i enkäten 2.5.2012 Tre olika alternativ för centrumstrategins strukturmodeller för

Läs mer

6.4 Ö4 Nordgård (Ögården) Sandvik

6.4 Ö4 Nordgård (Ögården) Sandvik 6.4 Ö4 Nordgård (Ögården) Sandvik Området på nordvästra delen av Hamburgö heter egentligen Nordgård men går numera under namnet Ögården. Det är ett område med odlings- och betesmark med stengärdsgårdar.

Läs mer

Vandringsleder. Sommar

Vandringsleder. Sommar Vandringsleder I och omkring Kittelfjäll och Henriksfjäll finns en rad trevliga utflyktsmål som bjuder på både natur- och kulturupplevelser och om det är rätt säsong och tid möjligheter till fiske samt

Läs mer

Västra Hisings härad (som omfattade socknarna Torslanda, Björlanda, Säve, Backa och Rödbo) tillhörde Norge fram till freden i Roskilde 1658.

Västra Hisings härad (som omfattade socknarna Torslanda, Björlanda, Säve, Backa och Rödbo) tillhörde Norge fram till freden i Roskilde 1658. [b]lite om Hisingens historia[/b] [h]hisingen[/h] Hisingen är till ytan Sveriges fjärde största ö (Gotland 2 994 km² Öland 1 347 km² Orust 346 km² Hisingen 199 km² Värmdö 181 km² Tjörn 148 km² Väddö och

Läs mer

Kungariket expanderar. sjönära boende i vacker natur

Kungariket expanderar. sjönära boende i vacker natur Kungariket expanderar Bygg nytt i Skillinge sjönära boende i vacker natur Nu expanderar Kungariket - byggstart i Skillinge Fortfarande litet och genuint Nu är området Skillingeudd redo att börja bebyggas

Läs mer

Domsagohistorik Skellefteå tingsrätt

Domsagohistorik Skellefteå tingsrätt Domsagohistorik Skellefteå tingsrätt Text: Elsa Trolle Önnerfors Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007 Eva Löfgren Ylva Blank Henrik Borg Elsa Trolle-Önnerfors Johanna Roos Skellefteå tingsrätt Tings-

Läs mer

Det finns också mer att se hos andra hembygdsföreningar i Skåne.

Det finns också mer att se hos andra hembygdsföreningar i Skåne. Det Det finns finns också också mer mer att att se se hos hos andra andra hembygdsföreningar hembygdsföreningar i i Skåne. Skåne. Det finns också mer att se hos andra hembygdsföreningar i Skåne. Broby

Läs mer

Kapitel 4. Från Damsängen till Stadshusbron

Kapitel 4. Från Damsängen till Stadshusbron Kapitel 4 Från Damsängen till Stadshusbron Damsängen. Här promenerade man förbi torpet Dämsängen när man gick stora eller lilla jorden runt. Östanåbron, Så här såg den gamla bron ut som gick över till

Läs mer

Rådslagsmaterial Minskade klyftor

Rådslagsmaterial Minskade klyftor Rådslagsmaterial Minskade klyftor Socialdemokraterna i Örebro Örebro arbetarekommun har tagit initiativ till ett antal lokala rådslag. Rådslagen syftar till att öka kunskapen och debatten om respektive

Läs mer

Piratpartiet Sala. Bilaga A Konstituerande medlemsmöte Deltagarförteckning

Piratpartiet Sala. Bilaga A Konstituerande medlemsmöte Deltagarförteckning Bilaga A Konstituerande medlemsmöte Deltagarförteckning Antal deltagare på mötet var 6 personer: Anders S Lindbäck Jimmy Lundkvist Björne Pettersson Alexander Örnberg Kim Korths, via facebook Jonathan

Läs mer

SJÖFART PÅ VÄNERN Fakta om Sveriges största vatten

SJÖFART PÅ VÄNERN Fakta om Sveriges största vatten SJÖFART PÅ VÄNERN Fakta om Sveriges största vatten Ett gigantiskt innanhav 5 648 kvadratkilometer 480 mil strand En tredjedel av allt sötvatten i landet 35 fiskarter 22 000 öar, kobbar och skär 106 meter

Läs mer

Sex schakt i Ruddammsgatan, Eskilstuna

Sex schakt i Ruddammsgatan, Eskilstuna ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2015:15 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Sex schakt i Ruddammsgatan, Eskilstuna RAÄ 554:1, 556:1, Fristaden 1:6, Tunafors 1:6 och Tunafors 1:1 Esilkstuna socken och kommun, Södermanland

Läs mer

Beskrivning av Strömstad

Beskrivning av Strömstad 4(79) FÖP STRÖMSTAD TÄTORT MED SKEE Beskrivning av Strömstad Historik Strömstad har allt sedan freden i Roskilde 1658 tillhört Sverige och fick år 1676 sina stadsprivilegier av Karl XI. Handel, fiske och

Läs mer

Hur formas ett land, en stad och dess invånare?

Hur formas ett land, en stad och dess invånare? Hur formas ett land, en stad och dess invånare? I Sverige har vi världens äldsta befolkningsstatistik. Redan år 1749 började Tabellverket göra sammanställningar av befolkningen i hela landet och föra statistik

Läs mer

Örnanäs. Skånes första kulturreservat

Örnanäs. Skånes första kulturreservat Örnanäs Skånes första kulturreservat Om kulturreservatet Örnanäs Läge: Osby kommun, ca 9 kilometer nordost om Sibbhult och 9 kilometer söder om Lönsboda. Se karta. Yta: 70 hektar land Länsstyrelsen är

Läs mer

Mariedammsleden. Vandringsled i lätt kuperad terräng 4 km eller 9 km

Mariedammsleden. Vandringsled i lätt kuperad terräng 4 km eller 9 km Mariedammsleden Vandringsled i lätt kuperad terräng 4 km eller 9 km Trehörnings masugn Foto: Peter Lundquist 1. Två fornlämningar Förhistoriska bränngravar från brons- eller järnåldern. Askan ströddes

Läs mer

Den nya anläggningen på Raus plantering, Kopparverket

Den nya anläggningen på Raus plantering, Kopparverket Del 2: Kopparverket Den nya anläggningen på Raus plantering, Kopparverket På 1890-talet var den tillgängliga marken på fabriksområdet kring gödselfabriken Fosfaten, som låg i södra Helsingborgs centrum,

Läs mer

FJÄRRVÄRME I STUREFORS

FJÄRRVÄRME I STUREFORS RAPPORT 2015:1 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING FJÄRRVÄRME I STUREFORS RAÄ 124, 151 M FL STUREFORS VISTS SOCKEN LINKÖPINGS KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN ERIKA RÄF Fjärrvärme i Sturefors Innehåll Sammanfattning.........................................................

Läs mer

STIFTELSEN STORA SKÖNDAL. Vision för stadsbyggande i Stora Sköndal. nya möten på historisk mark

STIFTELSEN STORA SKÖNDAL. Vision för stadsbyggande i Stora Sköndal. nya möten på historisk mark Vision för stadsbyggande i Stora Sköndal nya möten på historisk mark 1 STIFTELSEN STOR A SKÖNDAL VISION FÖR STADSBYGGANDE I STOR A SKÖNDAL GULLMARSPLAN GLOBEN Ett nytt område med nya möjligheter Innehåll

Läs mer

Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet:

Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet: Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet: o Stor industriell expansion i slutet 1900talet. USA hade passerat både GB och Tyskland. Världskriget hade betytt ett enormt uppsving.

Läs mer

Bygga nya bostäder i Stångby Dnr 15/79

Bygga nya bostäder i Stångby Dnr 15/79 Tekniska förvaltningen Mark- och exploateringskontoret Byggnation av bostäder i Stångby 1(5) Bygga nya bostäder i Stångby Dnr 15/79 Lunds kommun vill undersöka vilket intresse det finns av att bygga bostäder

Läs mer

Jönköpings stads historia 1284-1700. Bildserie producerad av Jönköpings läns museum

Jönköpings stads historia 1284-1700. Bildserie producerad av Jönköpings läns museum Jönköpings stads historia 1284-1700 Bildserie producerad av Jönköpings läns museum Bild 1 Jönköping från södra änden av Munksjön omkring 1690. Kopparstick av Erik Dahlbergh. Bild 2 Medeltida vägnät. Bild

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING TILL DEN VÄSTERBOTTNISKA KULTURHISTORIEN. fördjupning skogen

LÄRARHANDLEDNING TILL DEN VÄSTERBOTTNISKA KULTURHISTORIEN. fördjupning skogen LÄRARHANDLEDNING TILL DEN VÄSTERBOTTNISKA KULTURHISTORIEN fördjupning skogen LÄRARHANDLEDNING TILL KULTURHISTORIEN Handledningen är ett pedagogiskt material att använda i undervisningen om vår regionala

Läs mer

Rum för trivsel och tillväxt. Centralt belägna fastigheter på tillväxtorter i Sverige och Norge.

Rum för trivsel och tillväxt. Centralt belägna fastigheter på tillväxtorter i Sverige och Norge. Rum för trivsel och tillväxt. Centralt belägna fastigheter på tillväxtorter i Sverige och Norge. Lilium, ett familjeägt fastighetsbolag med kommersiella fastigheter i Sverige och Norge. Fastighetsaktiebolaget

Läs mer

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) Samtliga veckans ord v 35-42 VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) bytesdjur ett djur som äts av ett annat djur mossa växer över stenar och trädrötter promenera kan vara skönt att göra i skogen barrskog skog

Läs mer