Redan 1862 hade en masugn tagits i bruk. Flera valsverk byggdes och 1870 bildades Degerfors Aktiebolag.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Redan 1862 hade en masugn tagits i bruk. Flera valsverk byggdes och 1870 bildades Degerfors Aktiebolag."

Transkript

1 Degerfors historia Nuvarande Degerfors kommun bildades vid kommunsammanslagningen 1968 av dåvarande Degerfors köping, den västligaste delen av Örebro län men samtidigt den östligaste av landskapet Värmland, och västra Svartå kommun. Den nya kommunen kom att finnas på båda sidor om landskapsgränsen men i Örebro län. Centralort i den nya kommunen blev Degerfors. Två ytterligare tätorter finns i kommunen; Svartå, en f d bruksort, och Åtorp, en serviceort för lantbruket i den sydöstra delen av kommunen. Namnet kommer från den digra (stora) fors, som har gett kraft åt den järnhantering som funnits på orten sedan mitten av 1600-talet. Samhället har delat namn med verksamheten, Degerfors AB från mitten av 1800-talet och Degerfors Järnverks AB från 1938 till Omstruktureringar, fusioner och nya ägare under 1900-talets senare del har medfört att de officiella namnen ändrats efterhand. Trots det är Degerfors Järnverk i folkmun namnet på arbetsplatsen och verksamheten. Även om den digra forsen gått under jorden, dvs kulverterats, lever namnet kvar. Letälven var redan före järnbrukstiden ekonomiskt viktig. Redan på stenåldern visar lämningar att forsen och fisket besöktes och brukades av människor mer eller mindre regelbundet. Under medeltiden, när efterfrågan på fisk för fredagens fasta var stor, tillhörde det viktiga laxfisket Riseberga Kloster i Närke.. I övrigt finns få spår av bebyggelse eller verksamheter från medeltiden. Genom den södra delen av nuvarande kommun gick dock en redan på den tiden viktig väg, medeltidens E18 som band samman Mälardalen med Norge. Vid nuvarande Åtorp fanns vadstället för att passera över Letälven. Den gav också vägen dess namn, Letstigen. En viktig väg norrut från Västergötland anslöt dessutom till den öst-västliga. I närheten av dessa viktiga leder fanns en viss bebyggelse, bl a gården Sund. På den ska enligt enstaka dokument en gudstjänstlokal, Skogsbo kapell, ha funnits Under senare delen av 1500-talet började hertig Karl, senare Karl IX, att utveckla sitt hertigdöme där bl a Värmland och Närke ingick. Förutsättningar var i första hand utvecklingen av järnhanteringen och behovet av mark för finska nybyggare. I trakterna kring Karlskoga och Degerfors började inte bara en bebyggelse utan också hyttor växa fram bildades Karlskoga socken som då förutom dagens Karlskoga innefattade delar av nuvarande Degerfors kommun och Bjurtjärn i Storfors kommun.

2 Trots den framväxande nya näringen var fortfarande fisket i Letälven länge en betydelsefull resurs fick Johannes Liljeström, som året före köpt bl a Bofors och Björkborn, rätten till allt laxfiske i Karlskoga socken, d v s även i Leälven. Bilden visar det praktfulla privilegiebrevet. Liljeströms nye bruksförvaltare, Georg Camitz, gjorde 1649 en inspektionsresa på Möckelns is. Där, i forsen vid sjöns utlopp i Letälven, såg han större möjligheter än enbart fiske. Vattnets kraft i forsen skulle kunna användas i den järnhantering som nu på talet alltmer spreds till Bergslagens utkanter fick Georg Camitz i sitt andra försök tillstånd att anlägga en första hammarsmedja. Ett bruk, så småningom kallat Nedre Bruket, byggdes på östra sidan av älven ungefär i linje med Smältarbyggningen utfärdades ytterligare ett privilegiebrev och ytterligare ett bruk, kallat Övre Bruket, byggdes även det på älvens östra sida nedanför nuvarande mässen. De två bruken var sedan mer eller mindre i familjens ägo (först med namnet Camitz men senare Strokirk) till mitten av 1800-talet. Samtidigt bedrevs bruksverksamhet på flera ställen längs Letälven och i Ölsboda och Svartå. Släktskap och gemensamt ägande knöt ofta samman verksamheterna. Framförallt gällde det bruken i Degerfors och Ölsboda. Under 1800-talets andra hälft skedde stora förändringar inom järnhanteringen i Sverige. Den tekniska utveckling gick snabbt samtidigt som en rad regleringar av näringslivet, som tidigare begränsat utvecklingsmöjligheterna, togs bort. Den första aktiebolagslagen öppnade samtidigt nya möjligheter att finansiera investeringar i ny teknik. Även kommunikationerna utvecklades och förändrade förutsättningarna för var verksamheter kunde bedrivas. Detta lade grunden för den första moderna strukturrationaliseringen inom järn- och stålindustrin i Sverige. Vissa verksamheter lyckades och började växa medan många försvann. Degerfors blev en vinnare. En del i det var byggandet av Nordvästra Stambanan som var klar 1871.

3 Störst betydelse för att bruken i Degerfors skulle överleva hade dock den utvecklingsperiod som började vid mitten av 1800-talet och som resulterade i nya investeringar. Bilden som är det äldsta kända fotografiet från Degerfors, visar dåvarande nedre bruket år 1865, det vill säga några år efter att förändringarna börjat. Den växande verksamheten behövde arbetskraft. Arbetskraften behövde bostäder. Nedre bilden visar till höger de två Smältarbyggningarna, färdigställda Den ena finns fortfarande kvar och inrymmer bl a turistbyrån och Degerfors Hembygdsförening. På östra sidan av älven växte nu efterhand ett samhälle upp för bruksarbetarna. Redan 1862 hade en masugn tagits i bruk. Flera valsverk byggdes och 1870 bildades Degerfors Aktiebolag. Kartorna visar hur verksamheterna i Degerfors och samhället omkring utvecklades fram till talets slut. Original finns i järnverkets arkiv. De gjordes ca 1800 resp 1900.

4 1870 blev Joseph Larsson bruksdisponent. Han var den förste företagsledaren utan ett eget ägande i verksamheten. Fram till 1883 utvecklades bruket snabbt under hans ledning men då drabbades det av en storbrand, som förstörde nästan hela anläggningen. Återuppbyggnadsarbetet kom dock snabbt igång, bl a tack vare försäkringspengar. Redan 1884 avled Joseph Larsson men arbetet fortsatte. Det gick dock inte helt smärtfritt rekonstruerades bolaget efter en stor förlust året före. Det nya bolaget kom att heta Strömsnäs Järnverks AB utsågs Ernst Odelberg till bruksdisponent. Han kom att stanna på sin post fram till sin pensionering Efter det verkade han som styrelseordförande under några år. Han var den kanske mest legendariske av Järnverkets disponenter, som styrde sitt bruk med järnhand. Runt sekelskiftet 1900 hade Degerfors under hans ledning utvecklats till ett mycket modernt järnverk.

5 Bilderna visar två interiörer från verksamheten. Kommunikationerna var betydelsefulla. Bilden visar järnvägsbron som förband industriområdet med såväl stambanan som Nora Bergslags Järnväg. Vattnet och forsens fallhöjd var en nödvändig förutsättning för verksamheten. Bilden till vänster visar kraftkällan i vacker vinterskrud. För att kunna användas måste vattnet tämjas och ledas. Från början användes det för att direkt driva bälgar, hammare mm. Den vänstra bilden visar hur vattnet togs in nedanför nuvarande Bruksmässen för att sedan i kanaler ledas ner genom verksamheterna. Den mittersta bilden visar arbete med dammbordet under 1900-talets första år. Efterhand kom det strömmande vattnet att istället omvandlas till elektrisk ström fick man för första gången el för både drift och belysning. Den högra bilden visar en av de tidigaste generatorerna.

6 Den växande verksamheten krävde fler och fler arbetare. Alltfler bostäder byggdes efterhand. På bilden, tagen från Letälven/Agsjöns västra strand, syns förutom Järnverket i bakgrunden de nybyggda husen på Berget/Rävåsen. Brukssamhället öster om älven växte även norrut. De sista i raden av klassiska röda arbetarlängor fanns på Hultet. Samtidigt som förhållandena för arbetarna var hårda gjordes på många bruksorter insatser för bättre levnadsvillkor. Bruksledningarnas intresse varierade givetvis mycket beroende på disponentens personliga inställning. En brukshandel fanns ofta, ägd av bruket. Där gick omsorgen ibland för långt. Behövande arbetare fick handla på kredit men skulden gjorde att de sedan inte kunde flytta och byta arbete. Bilden visar Bruksboá i Degerfors. Den låg mittemot Smältarbyggningen i backen upp mot hotellet och dåvarande järnvägsstationen. Bakom affären skymtar en av Smältarbyggningarna.

7 Runt 1900 började arbetarrörelsen få fäste på bruksorterna. I Degerfors bildades den första fackföreningen (Metall) 1904 och en arbetarekommun Bilden är tagen vid Bruksboá inför ett möte med Kata Dahlström. För att bl a bromsa arbetarrörelsens framväxt satsade bruksdisponenterna på det som efterhand blev bruksorternas specifika kultur, blåsorkestrar och idrott (i första hand lagidrotter). Idrotten skulle också motverka supandet. Odelberg tog därför 1907 initiativ till att en idrottsförening bildades. Efter några år blev fotbollen den viktigaste verksamheten. Som på så många andra bruksorter blev en lagidrott (fotboll eller bandy) snabbt populär även bland brukets arbetare. Något allvarligt hinder för arbetarrörelsen utvecklades dock varken fotboll eller bandy till. Bilden är från en tidig match på Bruksplan vid nuvarande Gärdesvägen. Redan på 1880-talet hade instrument köpts in och en musikkår bildats. Bilden är tagen kring sekelskiftet Ledare var då musikfanjunkare Asker från Kristinehamn. Disponent Odelberg försökte förhindra att musikkårens medlemmar spelade vid arbetarrörelsens arrangemang. Han inte bara beordrade spelningar för sig själv eller andra högre tjänstemän på t ex första maj utan förbjöd också att brukets instrument användes utan hans godkännande. Resultatet blev att några av kårens musiker köpte egna begagnade instrument och skolkade från disponentens spelning för att istället delta i demonstrationen.

8 För ca 100 år sedan var lantbruket en viktig del av verksamheten på bruket. Norr om f d laboratoriet låg den stora bruksladugården. Lantarbetarna sysselsattes också på fälten. Bilderna nedan till vänster och i mitten visar delar av verksamheten 1928 utbröt en konflikt då brukets lantarbetare gick ut i strejk. Bolaget kallade in strejkbrytare och oroligheter bröt ut. Den högra bilden visar strejkbrytare med poliseskort. Under konflikten kastades den s k degerforsbomben in i nuvarande bruksgården vid en sammankomst ordnad av Degerfors nationella ungdomsklubb för strejkbrytarna. Det växande brukssamhället lockade handlare och hantverkare men bruksledningen ville själva ha kontroll och sålde ingen mark. Det gjorde istället bergsmannen Jansson på Agens gård. Tack vare det började två nya stadsdelar, Kanada och Jannelund, att växa upp. Bilden visar Storgatan mellan f d Polishuset och restaurangen. I de nya stadsdelarna slog sig inte bara inflyttande handlare och hantverkare ner. Även brukstjänstemän och efterhand arbetare byggde där när de fick ekonomiska möjligheter. En viss social spänning fanns mellan älvens östra och västra sida. Den kom fram inom fotbollen. Spelare från västra sidan ansåg sig missgynnade vid laguttagningarna. Degerfors IF:s lag dominerades av de som kom från östra sidan även om de inte blev bättre. Konsekvensen blev 1916 ytterligare en idrottsförening, Jannelunds SK. Att de hade rätt, i varje fall till viss del, bevisades av att de blev Värmlandsmästare 1922, ett helt år före Degerfors IF.

9 Bilden visar flera lag från Jannelunds SK. Med på bilden finns den senare legendariske ledaren i Degerfors IF, Paul Sarwe. Den växande bruksorten krävde också det offentliga samhällets närvaro. Degerfors hörde till Karlskoga socken men behövde nu i allt högre grad institutioner på plats. På 1890-talet byggdes en kyrka och en kapellförsamling bildades. Därefter kom skolan. Undervisning hade tidigt bedrivits på nu rivna Strömsnäs Herrgård, på vinden i en av Smältarbyggningarna och i ett ombyggt bostadshus på bruket. Detta förstördes i en eldsvåda och en ny skola i sinnersten och tegel byggdes. Den invigdes 1901 och används ännu idag som skola (bilden till höger). Arkitekturen i de offentliga byggnaderna var pampig i rött tegel. Det gällde t ex församlingshemmet från Även bruket använde sig av motsvarande arkitektur. Mest imponerande av de byggnaderna är brukskontoret från 1908 (bilden till vänster). De monumentala byggnaderna skulle representera ett bruk och ett samhälle på frammarsch.

10 Efterhand kom ett intensivt arbete att bedrivas för att Degerfors skulle bli en egen socken med en egen kommunal förvaltning. Bruksledningen och den framväxande socialdemokratin kämpade sida vid sida och det gav resultat. 1 januari 1925 bildades den nya kommunen. Bilden är från festligheterna på Jannelundstorget. Under 1930-talet började utvecklingen av arbetet med rostfritt i Degerfors. Det skedde i samarbete med Uddeholm. Ny bruksdisponent blev 1932 Bengt Carlesson. Under hans ledning gjordes på nytt stora investeringar, bl a byggdes ett nytt stålverk. Det kom att finnas kvar tills det 2007 såldes och monterades ner. Investeringar som var förutsättningen för den framtida satsningen på rostfritt gjordes också under perioden. På flygbilden tagen från söder syns nya stålverket väster om forsen. Den kom 1947 att försvinna. Behovet av att knyta ihop järnverkets anläggningar och byggandet av ett nytt kraftverk gjorde att älven kulverterades och den digra forsens saga var all övertog Uddeholm AB samtliga aktier och bolaget bytte namn till Degerfors Järnverks AB. Namnet och bron har blivit en symbol inte bara för Järnverket utan för hela samhället och kommunen. Nu var Järnverket förberett för den bruksorternas storhetstid som närmade sig. Under och framförallt efter andra världskriget, när Europa skulle byggas upp igen, behövdes stora mängder järn och stål. Återigen växte verksamheten och mer arbetskraft och bostäder behövdes. Samtidigt började det moderna civila samhället utvecklas. Kommunen tog över arbetsuppgifter som Järnverket tidigare skött, t ex bostadsbyggandet. De lokala politikerna kom också att påverkas av folkhemstanken och senare även miljonprogrammet.

11 Resultatet i Degerfors blev bl a att ett nytt centrum med kommunens förvaltning, moderna bostäder och efterhand affärer och ett nytt Folkets Hus byggdes. Vänstra bilden visar Medborgarplatsen, nya bostads- och affärshus och det nybyggda Folket Hus. Den högra bilden visar ett nytt bostadsområde, Sandgatan. Nu var arkitekturen annorlunda. Teglet var gult och modernismen fick stort genomslag på många bruksorter, bl a i Degerfors. Fortfarande finns mycket kvar att se för den arkitekturintresserade. På samma sätt som tidigare gällde samma ideal för Järnverkets byggande, t ex nya laboratoriet, nya disponentbostaden och Bruksmässen (den senare på bilden nedan).

12 Under bruksortens glansdagar blommade också brukskulturen. Degerfors IF och Jannelunds SK slogs ihop, bl a för att en ny idrottsplats nuvarande Stora Valla skulle kunna byggas. Det sammanslagna laget gick upp i allsvenska och på Stora Valla samsades brukskulturens två förnämsta yttringar; blåsorkestern och brukslaget (bilden nedan). Mest omtalat är silverlaget från 1963 med Gunnar Nordahl som tränare. (bilden ovan) Precis som bruksorternas storhetstid började gå mot sitt slut gällde det också brukslagen även om både industrier och brukslag då och då fortfarande lyckas visa framfötterna. Bruken och bruksorterna har alltid varit en manlig miljö. Kvinnliga anställda har funnits på kontoren och som städerskor. I sjukvården hade de också en plats. Vänstra bilden visar syster Ester och syster Eva från början på 1900-talet. Mitt i seklet fanns en kvinnlig företagsläkare, Agneta von Schele på bilden i mitten, och ungefär samtidig började kvinnor arbeta i produktionen. De första var två som 1959 utbildades till traversförare. Bilden nedan till höger visar en av dem på sin arbetsplats. Rostfritt blev efterhand allt mer betydelsefullt samtidigt som formning och svetsning i stort format blev viktiga produkter. Detta blev möjligt tack vare stora investeringar i nya pressverk. Produkterna var t ex silos, behållare av olika slag, fartygsplåtar och inte minst utrustning för den växande kärnkraftsindustrin. Dessa stora produkter var inte alltid lätta att transportera. Tåg och båt var två möjligheter.

13 Den övre bilden visar den gamla tekniken, hästskjutsen, som står och väntar på den nya som passerar. På vagnen ligger reaktortanken till Sveriges första kärnkraftverk, Ågesta bildades den nya kommunen genom en sammanslagning av Degerfors köping och västra delen av Svartå kommun. Svartå och Åtorp (Nysunds socken) Svartå kommun fanns från kommunreformen 1952 till och med Den omfattade tre tidigare kommuner; Skagershult, Kvistbro och Nysund. Västra delen av Kvistbro och Nysund kom att slås samman med Degerfors köping, som 1971 i samband med kommunreformen bytte namn till Degerfors kommun. Nysundsdelen var, som tidigare nämnts, den tidigast bebyggda delen av den nya kommunen blev den en egen socken genom utbrytningar från Rudskoga socken i Värmland och Kvistbro socken i Närke. Socknen kom ända fram till 1923 att med älven som gräns ligga både i Värmlands och Örebro län. Den fick först namn efter gården Sund och behöll det namnet fram till Åtorp kom länge att vara betydelsefullt för landsvägskommunikationerna. År 1817 byggdes den pampiga bro som fortfarande är i bruk. Vägarna gjorde att Åtorp blev en betydelsefull plats med post, bank och gästgiveri under olika perioder och med kopplingar till bruk längs efter Letälven. Svartå är det andra bruket i kommunen som också kom att överleva 1800-talets bruksdöd resp 1659 anlades en stångjärnshammare respektive en hytta uppfördes den nuvarande herrgårdsbyggnaden som under senare år varit hotell och restaurang efter en period som hushållsskola.

14 Även verksamheten i Svartå kom att bedrivas i två bruk men koncentrerades 1847 till Svartå Övre bruk, det nuvarande bruksområdet. En ny hytta byggdes liksom nya smedjor tog Hasselfors bruk över verksamheten. Under kriget utlokaliserade Bofors delar av sin verksamhet till Svartå. Verksamheten vid smältsmedjan upphörde år 1947, då den nuvarande bultfabriken istället tog vid. Hyttan blåstes ner år Den var då Sveriges sista träkolshytta. Verksamheten vid smedjan hade då redan varit nerlagd sedan Den hade ersatts av bultfabriken. Värmlandsbanan drogs via Svartå. Det underlättade liksom i Degerfors för bruken att överleva. Under en period var Svartå dessutom järnvägsknut då Svartåbanan till Örebro trafikerades mellan åren talets senare del, när storhetstiden tagit slut, kom att präglas av fusioner, nedläggningar och nya ägare. Antalet anställda vid Degerfors Järnverk har stadigt minskat från en topp under 60-talets början. Produktionen har trots detta växt snabbt. Idag ägs Degerfors Järnverk av finska Outokumpu Oy. Efter att ha lagt ner metallurgin och sålt stålugnen har en satsning med stora investeringar gjorts under de senaste åren. Bilderna visar sista smältan i järnverket och den senaste investeringen, ett nytt höglager. Under de senaste decennierna har kommunen påverkats av järnverkets förändringar. Från ett högsta antal kommuninvånare minskade befolkningen minskat till ökade befolkningen till Även näringslivet i stort har påverkats. Små och medelstora företag har tillsammans med den offentliga sektorn i viss utsträckning kunnat motverka sysselsättningsminskningen inom det stora företaget. Arbetspendlingen är stor liksom beroendet av bra kommunikationer. Vill du veta mer om Degerfors historia? Fr om nästa säsong kommer fördjupningar att kunna läsas på turistbyrån i Smältarbyggningen och på Fotbollsmuseet. De kommer också att finnas på Biblioteket. Passa också på att titta på Hembygdsföreningens fotoarkiv. Exempel på fördjupningar är mer om Svartås och Åtorps historia, Degerfors IF och bebyggelseutvecklingen. Bilderna är hämtade från Outokumpus arkiv, Degerfors Hembygdsförenings bildarkiv och Lennart Gustavsson samlingar. Degerfors kommun och Kulturproduktion Gerhard Jansson

Småskalig vattenkraft är kretsloppsenergi.

Småskalig vattenkraft är kretsloppsenergi. Småskalig vattenkraft är kretsloppsenergi. Våra kraftstationer. Redan på 1500- och 1600-talet byggde man dammar för att ta tillvara på den energi som vattnet kan producera. Idag har Mälarenergi 41 vattenkraftstationer

Läs mer

LÄTT ATT VARA GÄST I KARLSKOGA OCH DEGERFORS

LÄTT ATT VARA GÄST I KARLSKOGA OCH DEGERFORS LÄTT ATT VARA GÄST I KARLSKOGA OCH DEGERFORS En miniguide för dig och din personal LÄTT ATT VARA GÄST Vägen mot Sveriges mest välkomnande region. Vi ska uppgradera värdskapet som ett av varumärkets viktigaste

Läs mer

ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2

ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2 ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2 Lyckebyån som resurs: Arkeologiska lämningar, husgrunder, efter en borganläggning från 1200-talet, exempel på ett tidigt utnyttjande av det strategiska läget. Slåttermader

Läs mer

Vinningsbo platsens historia

Vinningsbo platsens historia Vinningsbo platsens historia Vinningsbo hör till den gamla Skårdals by och är den enda av byns gårdar som hade ett särskilt namn Vinningsbogården. Rikspolitiska förvecklingar och krig har påverkat denna

Läs mer

Kapitel 3. Från Kråset till Damsängen

Kapitel 3. Från Kråset till Damsängen Kapitel 3 Från Kråset till Damsängen Kråset mot Åsvallehult Efter Vriggebodammen kommer vi fram till Hjälmarydsbron i Sveagatans förlängning, norr om den finns Kråset som under en lång tid varit en omtyckt

Läs mer

ÅFF, ÅTVIDABERG OCH FACIT Om konsten att skapa laganda utanför fotbollsplanen Roy Andersson

ÅFF, ÅTVIDABERG OCH FACIT Om konsten att skapa laganda utanför fotbollsplanen Roy Andersson ÅFF, ÅTVIDABERG OCH FACIT Om konsten att skapa laganda utanför fotbollsplanen Roy Andersson Brukskultur Åtvidaberg 2002 ÅFF, Åtvidaberg och Facit Om konsten att skapa laganda utanför fotbollsplanen Roy

Läs mer

STORGATAN - från landsväg till tätortsgenomfart

STORGATAN - från landsväg till tätortsgenomfart STORGATAN - från landsväg till tätortsgenomfart En dokumentation inom projektet Retro Nossebro 2010-2012 Projektet finaniseras av Storgatan Nossebro är centralort i Essunga kommun. Kommunen tidigare bestod

Läs mer

Stadslifv in real life!

Stadslifv in real life! Stadslifv in real life! Hej! Du kommer nu att gå en stadsrundvandring på egen hand. Har du karta, penna, klisterprickar och instruktionsblad och någon sorts kamera så är det bara att sätta igång. 1. Stortorget

Läs mer

Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning Lokal prognos för kommunerna Karlskoga och Degerfors

Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning Lokal prognos för kommunerna Karlskoga och Degerfors Presentation av rapporten Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning Lokal prognos för kommunerna Karlskoga och Degerfors Rapporten presenterades för arbetsgivare, pp p g, utbildningsmäklare

Läs mer

S/S Näckten Sjön Näkten 1878-1964

S/S Näckten Sjön Näkten 1878-1964 S/S Näckten S/S Näckten Sjön Näkten 1878-1964 Tunadals AB beställde 1877 från W Lindberg, Stockholm en båt som byggdes och levererades samma år. Skrovet var av järn med styrhytt och kaptenshytt som överbyggnad.

Läs mer

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Vi har en plan! Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Samråd 9 mars 6 maj 2010 Smakprov Hela översiktsplanen med tillhörande dokument finns på Karlskoga och Degerfors

Läs mer

HISTORISK STADSBILDSÖVERSIKT 1. Älvmynningens bosättningar i forntiden 3. Förstäder, hamnar, manufakturer från tullen till Klippan Det fiskrika området kring Göta Älvs mynning har varit attraktivt för

Läs mer

FRÅN KOPPAR TILL TRÄ Kris och omstrukturering 1870-1900 Svante Kolsgård

FRÅN KOPPAR TILL TRÄ Kris och omstrukturering 1870-1900 Svante Kolsgård FRÅN KOPPAR TILL TRÄ Kris och omstrukturering 1870-1900 Svante Kolsgård Brukskultur Åtvidaberg 2002 Från koppar till trä Kris och omstrukturering 1870-1900 Svante Kolsgård 1870-talet brukar ofta beskrivas

Läs mer

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E EN I R E S S P LANDSKA UPPTÄCK LANDSKAPET SVERIGE SKÅNE ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR KURSPLAN, LGR 11 GEOGRAFI Syfte BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till

Läs mer

Trollhätte Mekaniska verkstad

Trollhätte Mekaniska verkstad KORT HISTORIK ÖVER NOHAB Verkstadsföretaget Nydqvist och Holm (Nohab) grundades 1847 och kom att bli Trollhättans ledande företag i över hundra år. Efter 1970 minskade dock lönsamheten, företaget styckades,

Läs mer

Jordkällaren vid Hammarby herrgård

Jordkällaren vid Hammarby herrgård Jordkällaren vid Hammarby herrgård Södra Husby 1:41, Nora socken och kommun, Västmanland Renovering av jordkällaren 2007 Charlott Torgén Örebro läns museum Rapport 2008:1 INLEDNING... 3 Översiktlig beskrivning...

Läs mer

KARLSKOGA KAROSSERIFABRIK

KARLSKOGA KAROSSERIFABRIK KARLSKOGA KAROSSERIFABRIK Här följer en sammanställning av hopsamlade uppgifter om den karosserifabrik som fanns på Blomstervägen i Karlskoga. Mats Karlsson 2012-01-08 Urklipp i Karlskoga Tidning 2011-12-28:

Läs mer

FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN. Granhammars herrgård

FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN. Granhammars herrgård FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN Granhammars herrgård Granhammars herrgård avbildad i en litografi av Alexander Nay ur Uplands herregårdar från 1881. Herrgård från 1700-talet med rötter i medeltiden

Läs mer

EN ÅTERBLICK PÅ SKOLAN OCH DESS UTVECKLINGEN INOM LINDÅS SAMHÄLLE

EN ÅTERBLICK PÅ SKOLAN OCH DESS UTVECKLINGEN INOM LINDÅS SAMHÄLLE DEL 6 På följande sidor är ett utdrag ur boken Lindås Från by till samhälle Fortsättning från Del 5 (att tänka på när du läser dessa avsnitt, är att boken skrevs 1980-83) Sida 1 EN ÅTERBLICK PÅ SKOLAN

Läs mer

Figur 1. Synlighetsberäkning 25X25 meters upplösning.

Figur 1. Synlighetsberäkning 25X25 meters upplösning. Figur 1. Synlighetsberäkning 25X25 meters upplösning. Figur 2. Fotopunkter. Allmänt om Fotomontagen Det är en stor vindkraftspark vilket gör det svårt att i samma bild förmedla både naturlig storlek på

Läs mer

Jönköpings stads historia 1284-1700. Bildserie producerad av Jönköpings läns museum

Jönköpings stads historia 1284-1700. Bildserie producerad av Jönköpings läns museum Jönköpings stads historia 1284-1700 Bildserie producerad av Jönköpings läns museum Bild 1 Jönköping från södra änden av Munksjön omkring 1690. Kopparstick av Erik Dahlbergh. Bild 2 Medeltida vägnät. Bild

Läs mer

Historien om ett kvarter. Av Anders Lif

Historien om ett kvarter. Av Anders Lif Historien om ett kvarter Av Anders Lif Rapphönsjakt och koppar Här är historien om ett kvarter nära Västra hamnen i Västerås. Gatan utanför heter Slakterigatan och många i Västerås kallar området för "gamla

Läs mer

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE funktion, konstruktion och estetik Bord 1 Skydd mot vind, fukt och kyla Vi som bor långt norrut på jordklotet har alltid behövt skydda oss mot kyla. För länge

Läs mer

Presentation av alternativen i enkäten

Presentation av alternativen i enkäten Vasa centrumstrategi Enkät till stadsborna om alternativ för strukturmodeller 2. 27.5.2012 Presentation av alternativen i enkäten 2.5.2012 Tre olika alternativ för centrumstrategins strukturmodeller för

Läs mer

Konferens om skogsfinnarna Hällefors 8-9 maj 1992

Konferens om skogsfinnarna Hällefors 8-9 maj 1992 Konferens om skogsfinnarna Hällefors 8-9 maj 1992 Av Tor Eriksson, Örebro Rapporten är upprättad med hjälp av bevarade anteckningar, informationsblad och program samt mitt minne drygt 20 år senare. Fredagen

Läs mer

Husar Skog - en originell personlighet i Mönsterås på 1900-talet

Husar Skog - en originell personlighet i Mönsterås på 1900-talet Husar Skog - en originell personlighet i Mönsterås på 1900-talet Jonny Nilsson 2013 Det är så här de flesta äldre Mönsteråsare minns husar Skog - i uniform och till häst på hembygdsföreningens årsfest.

Läs mer

Sex schakt i Ruddammsgatan, Eskilstuna

Sex schakt i Ruddammsgatan, Eskilstuna ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2015:15 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Sex schakt i Ruddammsgatan, Eskilstuna RAÄ 554:1, 556:1, Fristaden 1:6, Tunafors 1:6 och Tunafors 1:1 Esilkstuna socken och kommun, Södermanland

Läs mer

Ovansjö socken över 700 år

Ovansjö socken över 700 år Ovansjö socken över 700 år Ovansjö socken är faktiskt äldre än 700 år. Det första dokumentet där Ovansjö pekas ut är från 1293. Dagens Sandviken grundades på ett område som tidigare ingick i Ovansjö socken.

Läs mer

Välkommen till oss i Degerfors!

Välkommen till oss i Degerfors! Välkommen till Välkommen till oss i Degerfors! -Att bo bra är viktigt för oss alla! Livskvalitet är ofta att leva i en trevlig och trygg miljö, nära till förskola, skola och jobb. Det är något som våra

Läs mer

Svensk historia 1600-talet

Svensk historia 1600-talet Svensk historia 1600-talet Viktiga händelser att kunna berätta om kring 1600-talet. SID Kungar under 1600-talet 3 Älvsborgs andra lösen 4-5 Göteborgs grundande 6-8 Vasaskeppet 9 Trettioåriga kriget och

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Inledning 7 Ale tre landskapstyper och fem socknar 13 Naturlandskapet 21 Vår tidiga historia 27 Jord och skog ett rikt odlingslandskap 51 Kyrkan en tusenårig kulturbärare 77 Det offentliga skolor, sjukvård

Läs mer

Historik kring Vagnmakaren, f.d. Knudshusen i Lilla Råby

Historik kring Vagnmakaren, f.d. Knudshusen i Lilla Råby Historik kring Vagnmakaren, f.d. Knudshusen i Lilla Råby Runt Lund löpte under medeltiden en stadsvall krönt med spetsade pålar, vars sista delar revs på 1700-talet. En liten avhyvlad rest finns vid och

Läs mer

Bocken brinner i Gästrikland

Bocken brinner i Gästrikland Bocken brinner i Gästrikland Varför var Adam alldeles klarvaken fast det var mitt i natten? Pappa väckte honom för att han skulle titta på fotografiet. Gävle I vilken stad bodde Bosse? Varför berättade

Läs mer

Arboga kök Stockholms stad, RAÄ 843 Arkeologisk schaktövervakning 2014

Arboga kök Stockholms stad, RAÄ 843 Arkeologisk schaktövervakning 2014 Arboga kök Stockholms stad, RAÄ 843 Arkeologisk schaktövervakning 2014 John Hedlund Omslagsbild: Arboga kök 1962 fotograferat från ONO av Lennart af Petersens (SSM F68682). Stadsmuseet Box 15025 104 65

Läs mer

Kristianstad bygger för framtiden

Kristianstad bygger för framtiden Kristianstad bygger för framtiden Kristianstad behöver bygga och växa Kristianstad växer. Nu är vi nära 80 000 invånare i kommunen. Men de äldre ökar snabbare än de yngre. I praktiken innebär en ökad andel

Läs mer

Slutrapport: Projekt Uppstart byutveckling i Holmsjö

Slutrapport: Projekt Uppstart byutveckling i Holmsjö Slutrapport: Projekt Uppstart byutveckling i Holmsjö Journalnummer: 2008-5618 Projektägare: Karlskrona kommun Näringslivsenheten 2011-09-28 1. Slutrapport: Projekt Uppstart byutveckling i Holmsjö Journalnummer:

Läs mer

STADEN SOM FÖRSVANN Artikel av Kolbjörn Guwallius

STADEN SOM FÖRSVANN Artikel av Kolbjörn Guwallius STADEN SOM FÖRSVANN Artikel av Kolbjörn Guwallius Ett särtryck från kolbjörn.se Kolbjörn Guwallius 2012 ett särtryck från kolbjörn.se. 1 1950: 10 118 1978: 12 255 2011: 9 563 Säg Degerfors och de flesta

Läs mer

Egnahemsområdet Negerbyn

Egnahemsområdet Negerbyn BOENDETS MILJÖER Egnahemsområdet Negerbyn En dokumentation inom projektet Retro Nossebro 2010-2012 Projektet finaniseras av NEGERBYN Bostadsbebyggelsen öster om Necks mekaniska verkstäder i Nossebro kallas

Läs mer

Nära konferens i unik miljö beläget med härlig utsikt över Rådasjön mitt i Värmlands kulturvagga.

Nära konferens i unik miljö beläget med härlig utsikt över Rådasjön mitt i Värmlands kulturvagga. Nära konferens i unik miljö beläget med härlig utsikt över Rådasjön mitt i Värmlands kulturvagga. Till Företaget/I jobbet Uddeholms Hotell & Konferens ligger 9 mil norr om Karlstad, 1 tim med bil, mitt

Läs mer

Ljungbergs födelseplats

Ljungbergs födelseplats Ljungbergs födelseplats På Bergsmansgården Hammarn i Grythyttans socken i Västmanland, helt nära gränsen mot Värmland, föddes Erik Johan Ljungberg den 4 mars 1843. Han var den femte i en syskonskara som

Läs mer

FAKTABLAD K13. Vasa hamns historia och utveckling

FAKTABLAD K13. Vasa hamns historia och utveckling Tema 5. Kultur FAKTABLAD. Vasa hamns historia och utveckling Ända sedan förkristen tid har folk varit bosatta vid kusten i det område där Vasa stad och Korsholms kommun nu finns, och idkat handel och sjöfart.

Läs mer

MEDELTIDA BERGSMANSBRUK Åtvidabergs bergslag fram till 1500 Svante Kolsgård

MEDELTIDA BERGSMANSBRUK Åtvidabergs bergslag fram till 1500 Svante Kolsgård MEDELTIDA BERGSMANSBRUK Åtvidabergs bergslag fram till 1500 Svante Kolsgård Brukskultur Åtvidaberg 2002 Medeltida bergsmansbruk Åtvidabergs bergslag fram till 1500 Svante Kolsgård Det är med bergsbruket

Läs mer

Tema: Arbete & Bostad

Tema: Arbete & Bostad - BLADET NR 67 Maj 2013 Tema: Arbete & Bostad 2 - B L A D E T - BLADET NR 67 Maj 2013 Många unga utan bostad Tema: Arbete & Bostad 189 000 nya bostäder skulle behövas i Sverige bara för att ge de ungdomar

Läs mer

DEGERFORS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida. Byggnadsnämnden 2004-06-17 1 (15) Susanna Weiberg, stadsarkitekt Gun Ehrnström, sekreterare

DEGERFORS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida. Byggnadsnämnden 2004-06-17 1 (15) Susanna Weiberg, stadsarkitekt Gun Ehrnström, sekreterare Byggnadsnämnden 2004-06-17 1 (15) Plats och tid Folkets Hus, D-salen kl 15.00 16.15 ande: Franz Maretta (s), ordförande Kjell Agtorp (s) Alf Carlsson (s) Bertil Persson (c) Nils Björk (kd), ersättare för

Läs mer

KÄVLINGE KOMMUN. VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge

KÄVLINGE KOMMUN. VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge KÄVLINGE KOMMUN Grupp 5 Elin Djus Sema Kadir Andreas Kirkby Peter Johansson Jacob Thörnblad Sammanfattning Befolkningen i Kävlinge

Läs mer

Fornleden genom Fryksdalen

Fornleden genom Fryksdalen 1 2 Fornleden genom Fryksdalen I denna bildberättelse får vi följa två unga damers vandring genom Fryksdalen på en uråldrig färdled. Vi är en liten grupp som sedan en tid arbetar med ett projekt kring

Läs mer

Svensk trä- och skogsindustris framtid i Sverige

Svensk trä- och skogsindustris framtid i Sverige www.avesta.se/traskog Avestasamtalen: Svensk trä- och skogsindustris framtid i Sverige Trä- och skogsindustrin är hörnstenar för svensk export. Tillväxten är hög och landets växande skogar är viktiga kuggar

Läs mer

Hjulsjö kyrka. Tilläggsisolering av vindsbjälklag 2012. Hjulsjö, Hjulsjö socken, Nora kommun, Västmanland. Charlott Torgén Rapport 2012:16

Hjulsjö kyrka. Tilläggsisolering av vindsbjälklag 2012. Hjulsjö, Hjulsjö socken, Nora kommun, Västmanland. Charlott Torgén Rapport 2012:16 Hjulsjö kyrka Hjulsjö, Hjulsjö socken, Nora kommun, Västmanland Tilläggsisolering av vindsbjälklag 2012 Charlott Torgén Rapport 2012:16 Engelbrektsgatan 3 Box 314, 701 46 ÖREBRO Tel. 019-602 87 00 www.olm.se

Läs mer

Stadsdelsanalys av Rosengård. Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011

Stadsdelsanalys av Rosengård. Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011 Stadsdelsanalys av Rosengård Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011 Inledning Inför arbetet med att inventera och göra en nulägesanalys av Rosengård har vi valt att begränsa vårt område. Det område

Läs mer

www.foretagarna.se info@foretagarna.se 08-406 17 00

www.foretagarna.se info@foretagarna.se 08-406 17 00 Rapport januari 2015 Företagarna är Sveriges största organisation för företagare. Vi driver opinion för att förbättra företagarklimatet och göra det enklare att starta, driva, utveckla och äga företag.

Läs mer

Kvinnorna och den stora kraftmätningen: cigarrarbetarnas strejkerfarenheter i statistisk belysning

Kvinnorna och den stora kraftmätningen: cigarrarbetarnas strejkerfarenheter i statistisk belysning Kvinnorna och den stora kraftmätningen: cigarrarbetarnas strejkerfarenheter i statistisk belysning Tobias Karlsson Ekonomisk-historiska institutionen Lunds universitet tobias.karlsson@ekh.lu.se Tfn: 046-222

Läs mer

Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet:

Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet: Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet: o Stor industriell expansion i slutet 1900talet. USA hade passerat både GB och Tyskland. Världskriget hade betytt ett enormt uppsving.

Läs mer

Seminariet ska leda vidare till konkreta steg för att arbeta för en ljus framtid för industrin i Sverige.

Seminariet ska leda vidare till konkreta steg för att arbeta för en ljus framtid för industrin i Sverige. Välkommen! Välkommen till startpunkten, ett seminarium, som syftar till att parterna tillsammans ska enas och arbeta tillsammans för en fortsatt stark basindustri i Sverige. Sverige behöver få fram nya

Läs mer

TOLLEREDS ÖFVRE KRAFTSTATION

TOLLEREDS ÖFVRE KRAFTSTATION TOLLEREDS ÖFVRE KRAFTSTATION Skrifter avseende ENERGIFRAMSTÄLLNING vid Nääs Fabriker i Tollered Utgåva nr. ett (1) 2012 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Förord 2. Förteckning över skrifter 3. Planerade skrifter

Läs mer

att bli kunskapsstaden. En rad projekt sattes igång för att rädda Malmö. Projekteringen av Citytunneln började 1991 och är i skrivande stund i full

att bli kunskapsstaden. En rad projekt sattes igång för att rädda Malmö. Projekteringen av Citytunneln började 1991 och är i skrivande stund i full 2 MALMÖS UTVECKLING 2.1 Malmö från industristad till kunskapsstad Malmö var länge starkt förknippat som industristad med arbetarrörelsen och varvet. I Malmö var industrin främst koncentrerad till textil,

Läs mer

Hos oss kommer du att trivas i den internationella miljön och bland trevliga människor.

Hos oss kommer du att trivas i den internationella miljön och bland trevliga människor. Haparanda är Sveriges östligaste tätort. Namnet, en försvenskning av finskans Haaparanta, betyder ordagrant aspstrand. Staden ligger alldeles invid riksgränsen mot Finland och gränsar direkt till den finländska

Läs mer

Räddad från nedläggning vid generationsskifte. - Krisen stoppar småföretagens generationsskiften

Räddad från nedläggning vid generationsskifte. - Krisen stoppar småföretagens generationsskiften Räddad från nedläggning vid generationsskifte - Krisen stoppar småföretagens generationsskiften Sammanfattning Redan i början av 2000-talet uppmärksammades att många svenska företagare planerade att pensionera

Läs mer

Östra Karup. Vid foten av Hallandsåsen bor du granne med ett naturreservat men också nästgårds till kommunikationer i en växande by.

Östra Karup. Vid foten av Hallandsåsen bor du granne med ett naturreservat men också nästgårds till kommunikationer i en växande by. Östra Karup Vid foten av Hallandsåsen bor du granne med ett naturreservat men också nästgårds till kommunikationer i en växande by. ÖSTRA KARUP 2 Fotograf: Mette Ottosson, mettesfoto.blogg.se BÅSTADS KOMMUN

Läs mer

En allhelgonadag och kväll. Lerum. Piren i Aspen

En allhelgonadag och kväll. Lerum. Piren i Aspen Lerum Lerums kyrkogård En allhelgonadag och kväll. Piren i Aspen Wammebro Lång tid efter att inlandsisen smält undan låg Lerumsdalen fortfarande under vatten. Så småningom gjorde landhöjningen att havsviken

Läs mer

Så byggde man förr. Mårten Sjöbeck vid ängsladan som numera finns på Fredriksdal museer och trädgårdar.

Så byggde man förr. Mårten Sjöbeck vid ängsladan som numera finns på Fredriksdal museer och trädgårdar. Så byggde man förr Mårten Sjöbeck vid ängsladan som numera finns på Fredriksdal museer och trädgårdar. Att söka i landskapet I denna handledning möter du Mårten Sjöbeck och tre av de byggnader han inventerade,

Läs mer

VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland

VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland Länsplan för Västmanland ska säkra en långsiktigt hållbar tillväxt för hela länet - satsningar utifrån gemensamma mål och prioriteringar ger

Läs mer

Arbetskraftflöden 2012

Arbetskraftflöden 2012 FS 2014:2 2014-04-04 FOKUS: STATISTIK Arbetskraftflöden 2012 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor ökade under 2012 med 750 personer. 4 130 personer som tidigare ej arbetat fick arbete under året mot

Läs mer

Grekiska gudar och myter

Grekiska gudar och myter Under det här arbetsområdet kommer vi att arbeta med Antikens Grekland och Romarriket. Jag kommer att hålla genomgångar, ni kommer att få ta del av den här presentationen så kommer ni själva att få söka

Läs mer

Nytt område för hotell, kontor, handel och bostäder vid Lunds nya entré!

Nytt område för hotell, kontor, handel och bostäder vid Lunds nya entré! driving range bv 1500 bv 10000 3500 lastzoner 10000 2000 gröna skärmar 8000 5000 2000 parkeringar lastzoner 4500 3000 3000 Nytt område för hotell, kontor, handel och bostäder vid Lunds nya entré! Den spännande

Läs mer

Laxbrogatan 7, Sternerska huset

Laxbrogatan 7, Sternerska huset Laxbrogatan 7, Sternerska huset Kopparberg 1:9, Ljusnarsbergs socken, Ljusnarsbergs kommun, Västmanland Restaurering av fönster och dörr, år 2006-2007 Charlott Hansen Mia Jungskär Örebro läns museum Rapport

Läs mer

Doktor Ernst Westerlund var läkare i Enköping 1867 1924

Doktor Ernst Westerlund var läkare i Enköping 1867 1924 Doktor Ernst Westerlund var läkare i Enköping 1867 1924 Efter det att järnvägen invigts i Storlien 1882 hade Dr Ernst Westerlund sin sommarpraktik här. Han insåg tidigt Storliens lämplighet som luftkurort.

Läs mer

Linköpings- pirken ett symmetriskt mästerverk. Av Björn Borg

Linköpings- pirken ett symmetriskt mästerverk. Av Björn Borg Linköpings- pirken ett symmetriskt mästerverk. Av Björn Borg Jag träffade upphovsmannen av Linköpingspirken, Börje Nilsson, en vacker sommardag hemma i hans trevliga lägenhet i södra Linköping. När vi

Läs mer

Kvarteret Lyckan, Norrköping 2009

Kvarteret Lyckan, Norrköping 2009 för den arkeologiska undersökningen av kålgårdar i kvarteret Lyckan i Norrköping år 2009. Trädgårdsarkeologi i kvarteret Lyckan Under slutet av oktober och i november kommer vi att undersöka kålgårdar,

Läs mer

Rådslagsmaterial Minskade klyftor

Rådslagsmaterial Minskade klyftor Rådslagsmaterial Minskade klyftor Socialdemokraterna i Örebro Örebro arbetarekommun har tagit initiativ till ett antal lokala rådslag. Rådslagen syftar till att öka kunskapen och debatten om respektive

Läs mer

Romboleden. frihet. delande. tystnad. Vandra längs pilgrimsleder över. Skandinaviska halvön. Trondheim. Skarvdörrspasset.

Romboleden. frihet. delande. tystnad. Vandra längs pilgrimsleder över. Skandinaviska halvön. Trondheim. Skarvdörrspasset. N Vandra längs pilgrimsleder över frihet Skandinaviska halvön Trondheim S Skarvdörrspasset delande Bruksvallarna Funäsdalen Rombovallen Snösvallen tystnad snösvallen, härjulf hornbrytares boplats Strax

Läs mer

Den nya anläggningen på Raus plantering, Kopparverket

Den nya anläggningen på Raus plantering, Kopparverket Del 2: Kopparverket Den nya anläggningen på Raus plantering, Kopparverket På 1890-talet var den tillgängliga marken på fabriksområdet kring gödselfabriken Fosfaten, som låg i södra Helsingborgs centrum,

Läs mer

Först var skog och vatten

Först var skog och vatten Först var skog och vatten Värnamobygden är vacker, med gröna skogar, stilla sjöar och livliga vattendrag. De milsvida åkrarna är dock få, magra och karga jordar har lagt sten på bondens bördor. Skogen

Läs mer

GRUMS Kommun i Värmland

GRUMS Kommun i Värmland GRUMS Kommun i Värmland www.grums.se ATT BO I GRUMS Grums är centralt beläget mellan städerna Stockholm, Göteborg och Oslo. Här finns också knutpunkten mellan de båda Europavägarna E 18 och E 45. Vår kommun

Läs mer

Rävbergsvägen industri kontor bilservice vård skola

Rävbergsvägen industri kontor bilservice vård skola Rävbergsvägen industri kontor bilservice vård skola Rävbergsvägen industri kontor bilservice vård skola Europeiska unionen Verksamhetsområdets yta: 150 000 kvm Avstånd Landvetter: 26 km Avstånd Centralstationen/City:

Läs mer

Vad är ett bruk? Brukssamhällena byggs vanligtvis i närheten av åar eftersom det går att utnyttja vattnet som energikälla.

Vad är ett bruk? Brukssamhällena byggs vanligtvis i närheten av åar eftersom det går att utnyttja vattnet som energikälla. Vad är ett bruk? Ett bruk är en industri där man bearbetar råvaror på olika sätt. I närheten av industrin finns bostäder och platsen kallas ofta för ett brukssamhälle. På 1600- och 1700-talen byggs flera

Läs mer

Restaurering av tak ._--- Lögdöbruk 3:29 och 3:31, Timrå kn. Slutrapport

Restaurering av tak ._--- Lögdöbruk 3:29 och 3:31, Timrå kn. Slutrapport Restaurering av tak Lögdöbruk 3:29 och 3:31, Timrå kn.-._--- ~.. Slutrapport Länsmuseet VästemorrlandfTorbjörn Svaan Avdelningen för kulturmiljövård och dokumentation 1998-01-16 Innehåll Inledning 3 Beskrivning

Läs mer

STORA KATRINEBERG I LILJEHOLMEN/MARIEVIK

STORA KATRINEBERG I LILJEHOLMEN/MARIEVIK STORA KATRINEBERG I LILJEHOLMEN/MARIEVIK OR MED SJÖUTSIKT Kontorsfastigheten Stora Katrineberg ligger mycket strategiskt utanför Stockholms avgiftsbelagda tullar med absolut närhet till både innerstaden

Läs mer

Cykelställen i Vaxholm

Cykelställen i Vaxholm Cykelställen i Vaxholm Vaxholms turistbyrå Vaxön 1.Start: Västerhamnen Följ kajen från Västerhamnen till rondellen, vid Söderhamnsplan tag höger och följ Strandgatan mot Kastellet. 2. Kastellet År 1548

Läs mer

Kapitel 4. Från Damsängen till Stadshusbron

Kapitel 4. Från Damsängen till Stadshusbron Kapitel 4 Från Damsängen till Stadshusbron Damsängen. Här promenerade man förbi torpet Dämsängen när man gick stora eller lilla jorden runt. Östanåbron, Så här såg den gamla bron ut som gick över till

Läs mer

Husarviken - den lugna viken. Medeltiden

Husarviken - den lugna viken. Medeltiden Husarviken - den lugna viken Uppgifterna och bilderna nedan är hämtade från följande böcker, flera av dem bara tillgängliga på bibliotek eller antikvariskt. Staffan Tjerneld: En bok om Djurgården under

Läs mer

Information från (IBAB) Industribyggnader i Borås AB Ett kommunalt bolag April 2008. Läs mer på sidan 6

Information från (IBAB) Industribyggnader i Borås AB Ett kommunalt bolag April 2008. Läs mer på sidan 6 Aktuellt med försäljning av Vinddraget Etablerande och ägande av industrifastigheter på Viared har varit ett sätt för Industribyggnader i Borås AB (IBAB) att vara en katalysator på industriområdet. Stimulera

Läs mer

Lägesrapport för Arenastaden och Friends Arena

Lägesrapport för Arenastaden och Friends Arena Lägesrapport för Arenastaden och Friends Arena Juli December 2012 Arenastaden med Friends Arena i Solna är ett av Sveriges största stadsutvecklingsprojekt. De tre bolag som utvecklar stadsdelen Arenabolaget

Läs mer

Fiske längs Bergslagsleden. Aira kommunikation www.aira.se

Fiske längs Bergslagsleden. Aira kommunikation www.aira.se Fiske längs Bergslagsleden Aira kommunikation www.aira.se Inledning Uppdraget har bestått i att undersöka vilka möjligheter som 8inns att 8iska längs Bergslagsleden. Många vandrare efterfrågar möjligheten

Läs mer

12 Industriminnen- Falukorv, telegram och krigsminnnen

12 Industriminnen- Falukorv, telegram och krigsminnnen 12 Industriminnen- Falukorv, telegram och krigsminnnen Tolv industriminnen sammanfattar industrialismen i Sverige. Det är Riksantikvarieämbetet som valt ut tolv svenska industrimiljöer, som var och en

Läs mer

VILLATOMTER. Lediga villatomter MER INFORMATION

VILLATOMTER. Lediga villatomter MER INFORMATION BYGGA & BO VILLATOMTER Lediga villatomter Källesjö Nybrostrand Köpingebro Sövestad Glemmingebro Löderup Efterfrågan på tomter är stor i Ystads kommun. Att underlätta och skapa möjligheter för bostadsbyggande

Läs mer

Forsåker. central stadsdel omgiven av gammal stadsmiljö. Socialdemokraterna i Mölndal

Forsåker. central stadsdel omgiven av gammal stadsmiljö. Socialdemokraterna i Mölndal Forsåker En ny central stadsdel omgiven av gammal stadsmiljö Socialdemokraterna i Mölndal Inledning Mölndals stad köpte 2009 området där det gamla pappersbruket Papyrus låg. Idag benämns området Forsåkersområdet.

Läs mer

Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet.

Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet. 3 Utgåva KÄRN KRAFT Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet. Med ångmaskinens hjälp utvecklades industrisamhället

Läs mer

Piratpartiet Sala. Bilaga A Konstituerande medlemsmöte Deltagarförteckning

Piratpartiet Sala. Bilaga A Konstituerande medlemsmöte Deltagarförteckning Bilaga A Konstituerande medlemsmöte Deltagarförteckning Antal deltagare på mötet var 6 personer: Anders S Lindbäck Jimmy Lundkvist Björne Pettersson Alexander Örnberg Kim Korths, via facebook Jonathan

Läs mer

Nybro stad. Karta med stadsdelsindelningen från den fördjupade översiktsplanen för Nybro stad som antogs 2004. SKALA

Nybro stad. Karta med stadsdelsindelningen från den fördjupade översiktsplanen för Nybro stad som antogs 2004. SKALA IDAG 17 Nybro stad Nybro är en stad i Glasriket i Småland, tillhörande Kalmar län. Nybro stad fyllde 75 år 2007 men Nybro kommun bildades inte förrän 1969 av Nybro stad, Alsterbro, Hälleberga och Madesjö

Läs mer

Innehåll: Leva tillsammans, Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig? Leva tillsammans

Innehåll: Leva tillsammans, Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig? Leva tillsammans Orust förhistoria Innehåll: Leva tillsammans, Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig? Leva tillsammans Människan har historisk sett alltid levt tillsamman i mindre eller i större grupper

Läs mer

Bakgrund. Omsättningen har varit ungefär r 25 mkr/år. r. nare - har ingen annan lagidrott påp

Bakgrund. Omsättningen har varit ungefär r 25 mkr/år. r. nare - har ingen annan lagidrott påp Borås s Arena Bakgrund IF Elfsborg är r ett klassiskt fotbollslag i Sverige. Nummer 5 i Allsvenska Maratontabellen. (Göteborg, Malmö AIK och Norrköping ligger före) f Senaste 10 åren har Elfsborg placerat

Läs mer

Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun. 31 367 personer är sysselsatta i Kalmar kommun

Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun. 31 367 personer är sysselsatta i Kalmar kommun Siffror om Kalmar Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun 2011#1 Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun 31 367 personer är sysselsatta i Kalmar kommun Statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökning

Läs mer

Säkerheten vid våra kraftverk

Säkerheten vid våra kraftverk Säkerheten vid våra kraftverk Tillsammans kan vi öka säkerheten Ett vattenkraftverk är mäktigt att uppleva på nära håll. Det ger respekt och förståelse för naturens krafter. Vi på Vattenfall vill gärna

Läs mer

E.ON Värme. Hållbar stadsutveckling i. Västra Hamnen

E.ON Värme. Hållbar stadsutveckling i. Västra Hamnen E.ON Värme Hållbar stadsutveckling i Västra Hamnen 2 I maj 2001 invigdes den europeiska bomässan Bo01 i Malmö. Redan från början var utgångspunkten att bomässan skulle lägga grunden för en attraktiv och

Läs mer

Letar du efter din egen plats på landet? Kanske vi kan hjälpa dig?

Letar du efter din egen plats på landet? Kanske vi kan hjälpa dig? Letar du efter din egen plats på landet? Kanske vi kan hjälpa dig? Projektet Bo i Himmeta-Bro kom till på initiativ av Himmeta- Bro bygderåd och finansieras delvis av EUunderstöd. Vårt uppdrag är att samla

Läs mer

HFD 2014 ref 2. Lagrum: 57 kap. 5 inkomstskattelagen (1999:1229)

HFD 2014 ref 2. Lagrum: 57 kap. 5 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2014 ref 2 Fråga om tillämpning av den s.k. utomståenderegeln när en utomstående är andelsägare i ett fåmansföretag i vilket en annan delägares andelar är kvalificerade till följd av att denne är verksam

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2012. Region Mitt Meddelande

Verksamhetsberättelse 2012. Region Mitt Meddelande Verksamhetsberättelse 2012 Region Mitt Meddelande ST inom Posten Region Mitt lämnar följande verksamhetsberättelse för perioden 2012-01-01 2012-12-31. Region Uppsala Arbetsplatsombud under året. Brevterminal

Läs mer

Rätt spår 2 FULL TRIM!

Rätt spår 2 FULL TRIM! Rätt spår 2 FULL TRIM! Sammanfattning av rapport om trimning av befintlig bansträckning Karlstad-Örebro Februari 2009 Sammanfattning av rapport om trimning av befintlig bansträckning Karlstad-Örebro 1

Läs mer

Att anlägga vägtrummor. En samlande kra!

Att anlägga vägtrummor. En samlande kra! Att anlägga vägtrummor En samlande kra! Råd vid anläggning av vägtrummor En vägtrumma ska transportera undan vatten men vägtrumman blir ofta ett hinder för de djur som lever i och runt vattnet. Hinder

Läs mer