SÅ KAN SKOLAN KOLLA NÄRINGSHALTEN

Transkript

1 SÅ KAN SKOLAN KOLLA NÄRINGSHALTEN Databasen guidar kökspersonalen rätt bland maträtterna TORSDAG 2 MAJ NUMMER SID þ! (-- '" && þ- ŗąŗ,#-ā øùŗ%,)(), Politiken och Postkodlotteriet liknar varandra. POLITIK, EKONOMI & OFFENTLIGA AFFÄRER ÅSA MOBERG, SISTA SIDAN Intensiv jaktsäsong på vikarier PERSONAL På flera håll i landet är det brist på sjuksköterskor inför sommaren. Samtidigt har studenterna höjt sitt bud nu kräver de kronor i ingångslön. SID 30 FOTO: ANNA RUT FRIDHOLM ERIK NILSSON VILL VÄSSA SKOLVERKET SID MCKINSEYS METOD LYFTER ELEVERNA SID HÅRD KAMP OM SÖKANDE TILL GYMNASIET SID 25 Fokus: FLER VILL PLUGGA PÅ HÖGSKOLA SID 20 21

2 2 DAGENS SAMHÄLLE SVERIGES EFFEKTIVASTE SKOLKOMMUNER nummer Nummer SNÅLA KOMMUNER Pengar och lärartäthet ingen kvalitetsgaranti Socioeko Mer pengar och fler lärare är ingen garanti för bättre skolresultat. Dagens Samhälle har granskat hur mycket kommunerna satsar på grundskolan och vilka totalresultat som skapas. En av landets snålaste kommuner, Täby utanför Stockholm, toppar vår unika rankning av Sveriges Effektivaste Skolkommuner SKOLKOMMUNER Hela 42 procent av kommunernas budgetar går till skolan. Nummer två på prioriteringslistan är äldreomsorgen, som klarar sig med 19 procent av skattepengarna. Från förskola till gymnasium kostar den kommunalt finansierade utbildningen 220 miljarder kronor om året. Enbart den obligatoriska grundskolan kostar cirka 85 miljarder. Ändå faller resultaten i grundskolan. Dagens Samhälle har, kommun för kommun, identifierat vilka resurser som läggs på skolan (input) och jämfört dessa med de totalresultat som skapas (output). Jämförelsen som omfattar femårsperioden utmynnar i ett effektivitetsmått, som vi kan kalla skola för pengarna. Granskningen, som beskrivs i detalj på sidan 4, visar att de svenska skolkommunerna presterar mycket ojämlika resultat. Mer pengar, fler lärare och mer undervisningstid är ingen garanti för bättre totalresultat. Inte heller rätt föräldrar. I stället visar Dagens Samhälles genomgång av centrala input- och outputvariabler att det på många håll är precis tvärtom. EFFEKTIVITET: 116 av landets 290 kommuner (40 procent) är mer effektiva än genomsnittskommunen, det vill säga får ut mer av sina investeringar än övriga kommuner. LÄRARRESURSER: Dessa 116 mest effektiva kommuner lägger i genomsnitt 31 procent mindre lärarresurser på skolan än övriga kommuner. RESULTAT: De 116 mest effektiva kommunerna får dessutom i genomsnitt ut 29 procent högre skolresultat än övriga kommuner. Bäst skola i relation till satsade medel får Storstockholmskommunerna Täby, Danderyd och Lidingö. Faktum är att de får ut åtta gånger mer skola för pengarna än de minst effektiva kommunerna Skinnskatteberg, Vilhelmina och Dorotea. Flera kommuner i Stockholms län har höga studieresultat samtidigt som resurserna är förhållandevis små. På topp tio över de effektivaste kommunerna finns bara en som inte ligger i huvudstadsregionen: Partille utanför Göteborg. Sett till studieresultat är eleverna i Danderyd, Lidingö och Lomma bäst. Delvis kan detta förklaras med gynnsamma förutsättningar i form av välutbildade föräldrar med höga inkomster. För att pröva hur kommunernas socioekonomiska utgångspunkter skiljer sig har vi tittat på medelinkomst, utbildningsnivå och arbetslöshet, och rangordnat kommunerna utifrån dessa faktorer. I kommunerna med bäst skolresultat är medelinkomsten och utbildningsnivån Ungefär 10 procent av elevernas resultat kan härledas till socioekonomiska faktorer. Det är framför allt föräldrarnas utbildning som har betydelse. Jan-Eric Gustafsson, Göteborgs universitet hög, samtidigt som arbetslösheten är låg. Men socioekonomiska förutsättningar förklarar inte allt. Övertorneå, som socioekonomiskt placerar sig på 273:e plats av landets 290 kommuner, hamnar på plats 35 sett till elevernas prestationer. I Haninge är förhållandena de omvända. Kommunen har landets 77:e bästa socioekonomiska förutsättningar, men skolresultaten hör till de sämsta och kommunen placerar sig på plats 270. Ungefär 10 procent av elevernas resultat kan härledas till socioekonomiska faktorer. Det är framför allt föräldrarnas utbildning som har betydelse, säger professor Jan- Eric Gustafsson vid Göteborgs universitet. FORTS. NÄSTA UPPSLAG DS GRANSKAR SKOLSVERIGE #1: Lyckligt lottade Täby får Täby får mest resultat med minst pengar. Duktiga lärare, välmående familjer och homogena elevgrupper bäddar för en effektiv grundskola. FÖRSTA PLATS Täby toppar Dagens Samhälles rankning av effektiva skolkommuner. Med relativt små satsningar på grundskolan når eleverna bra resultat både där och på gymnasiet och det är dessutom en hög andel elever som läser vidare på universitet och högskola. Eva Wittbom (FP) har suttit i grundskolenämnden i tio år, de senaste åren som ordförande. Hon pekar på två saker som har stor betydelse och särskiljer Täby från många andra kommuner. Vi har väldigt duktiga lärare och vi har goda socioekonomiska förhållanden. Det är avgörande för hur det ska gå för eleverna. I Täbys kommunala skolor minskar andelen behöriga lärare, men den är fortfarande hög, 85 procent. Tas alla friskolor med, minskar andelen till 77 procent. Samtidigt minskar lärartätheten i både kommunala och fristående skolor. I Täby behöver skolan inte arbeta så mycket med att höja barnens förväntningar på vad de själva kan prestera och med att motivera dem att sikta på toppbetyg i de viktigaste läsämnena. Det jobbet sköts till stor del i hemmen. Många elever har föräldrar som är intresserade av hur det går för dem i skolan och stödj er dem i deras skolarbete, säger Eva Wittbom. Kommunens välutbildade och ambitiösa föräldrar pressar dessutom skolan att göra bra ifrån sig. Det sätter sina spår, både på politiken och på skolorna. Här är det svårt för kommunen att smita undan sitt ansvar och skylla på eleverna om skolan misslyckas. Skolan är något som alltid värnats i Täby och många är väldigt intresserade av att den ska fungera. Det har också varit positivt för utvecklingen. Lärarförbundet utsåg Täby till bästa skolkommun i Stockholmsregionen Eva Wittbom ser flera förklaringar till att facket satte Täby främst bland de starka Storstockholmskommunerna. Vi vet att lärarna är de viktigaste spelarna och måste ha goda förutsättningar för att kunna arbeta. Att analysera elevernas resultat, ta del av ny forskning

3 SVERIGES EFFEKTIVASTE SKOLKOMMUNER Nummer nummer DAGENS SAMHÄLLE 3 TOPPAR RANKNING nomi bakom 10 procent av resultaten och söka förbättringar är en naturlig del i arbetet inte bara på Täbys skolor utan även på förvaltningsnivå. Tid för analys och reflektion är annars något som den svenska skolan lider brist på och behöver mer av för att lyckas, enligt Skolverket. Dessutom har vi alltid satt in riktade åtgärder när det behövs. I de yngre klasserna försäkrar vi oss verkligen om att eleverna får lära sig läsa med flyt. Den satsningen har gett bra resultat. Att politiken är förutsägbar och stabil är också en framgångsfaktor, menar Eva Wittbom. Politikerna ska inte störa skolorna med nya idéer och krav som tvingar dem att hela tiden byta fokus från än det ena än det andra. Vi har väldigt duktiga lärare och goda socioekonomiska förhållanden. Det är avgörande Eva Wittbom (FP), ordförande, Täbys grundskolenämnd I dag är grundskoleeleverna ganska jämnt fördelade på friskolor och kommunala skolor i Täby. Eva Wittbom menar att konkurrensen från friskolorna har varit positiv för Täbys kommunala skolor. Det är en jämn kamp mellan fristående och kommunala skolor. Jag tycker det är bra när det är så. Kommunen råder inte över de fristående skolorna, men har formulerat en strategi för att kunna utveckla alla skolor. De kommunala skolorna ska vara så bra att ingen väljer bort dem för en undermålig friskola. Nu är vi helt överens i alliansen om att kommunen har allt att vinna på att ha bra kommunala skolor och bra fristående skolor och att skolorna i Täby ska vara Täby Snittkommun RESURSER Undervisningskostn./elev Lärare/100 elever 7,4 8,6 Andel behöriga lärare 77% 87% RESULTAT Godkänt i alla ämnen 87% 77% Meritvärde, snitt Vidare till högskola 59% 38% Täby Snittkommunen 20 RESURSER RESULTAT Lärarna är de viktigaste spelarna, säger Eva Wittbom (FP), ordförande i Täbys grundskolenämnd. mest valuta för pengarna de bästa, säger Eva Wittbom. Christina Flack, ordförande i Lärarförbundets Täbyavdelning, har arbetat i kommunen sedan 1975 och är inte lika övertygad om konkurrensens betydelse för skolornas resultat. Välutbildade familjer och homogena elevgrupper tillmäter hon större betydelse. Täby har alltid haft bra resultat. I dag kan man säga att vi har höga resultat trots att vi har en bantad organisation och ganska snål resurstilldelning. Detta tack vare en väldigt professionell och ambitiös personal ute på skolorna. ÅSE LO SKARSGÅRD als@dagenssamhalle.se FOTO: LEO SELLÉN/SCANPIX Bäst skola för pengarna # Kommun Resurser Resultat Resultat/ resurser 1 TÄBY 20,2 81,0 4,02 2 DANDERYD 25,4 94,4 3,72 3 LIDINGÖ 25,7 87,4 3,40 4 NYNÄSHAMN 14,3 43,0 3,00 5 VÄRMDÖ 18,7 49,3 2,63 6 SOLLENTUNA 28,4 70,0 2,46 7 EKERÖ 25,7 60,4 2,35 8 TYRESÖ 23,2 53,9 2,33 9 PARTILLE 28,6 64,6 2,25 10 VA XHOLM 31,0 69,8 2,25 11 ÖSTERÅKER 23,2 51,5 2,22 12 NACKA 34,3 75,3 2,20 13 KNIVSTA 29,1 63,1 2,17 14 LOMMA 41,3 85,6 2,08 15 VELLINGE 36,2 72,2 1,99 16 KUNGSBACKA 33,9 66,5 1,96 17 UPPSALA 32,9 64,4 1,96 18 MÖLNDAL 31,9 61,6 1,93 19 HÄRRYDA 34,2 64,6 1,89 20 LERUM 33,1 61,2 1,85 21 KUNGÄLV 32,6 59,8 1,83 22 LUND 46,4 83,7 1,80 23 HÖGANÄS 35,8 64,0 1,79 24 BOLLEBYGD 32,4 56,7 1,75 25 VALLENTUNA 31,4 53,9 1,72 26 KINDA 31,1 53,1 1,71 27 TROLLHÄTTAN 28,3 47,6 1,68 28 ÄLMHULT 30,8 51,3 1,67 29 YSTAD 36,7 61,0 1,66 30 ESKILSTUNA 25,4 41,7 1,64 31 ÅRE 34,9 56,7 1,62 32 SÖDERHAMN 31,4 50,8 1,61 33 FALUN 35,6 57,3 1,61 34 HUDDINGE 31,8 50,9 1,60 35 KARLSBORG 37,0 59,2 1,60 36 VÄNERSBORG 31,7 50,6 1,60 37 VÄSTERÅS 30,8 49,0 1,59 38 KÄVLINGE 37,9 59,7 1,58 39 TROSA 31,2 49,2 1,57 40 ORUST 31,4 49,3 1,57 41 SALEM 35,5 55,7 1,57 42 GÄVLE 32,3 50,0 1,54 43 STENUNGSUND 38,1 58,8 1,54 44 HÖÖR 35,0 53,5 1,53 45 SKARA 32,6 49,7 1,52 46 JÄRFÄLLA 35,1 53,4 1,52 47 EKSJÖ 35,6 54,1 1,52 48 HAMMARÖ 49,3 74,2 1,51 49 DALS-ED 26,7 40,1 1,51 50 ÖCKERÖ 38,8 58,1 1,50 51 VÄ X JÖ 39,3 58,5 1,49 52 ÄNGELHOLM 40,0 59,5 1,49 53 ALINGSÅS 36,0 53,3 1,48 54 SKÖVDE 38,1 55,8 1,47 55 KARLSTAD 43,7 63,6 1,45 56 ÖREBRO 35,4 50,8 1,44 57 HALMSTAD 39,1 55,9 1,43 58 HELSINGBORG 33,5 47,9 1,43 59 TÖREBODA 31,2 44,5 1,43 60 SOLNA 40,0 57,0 1,43 61 SIGTUNA 29,7 41,8 1,41 62 UMEÅ 47,2 66,2 1,40 63 SÖDERKÖPING 37,8 53,1 1,40

4 4 DAGENS SAMHÄLLE SVERIGES EFFEKTIVASTE SKOLKOMMUNER nummer Nummer Bäst skola för pengarna # Kommun Resurser Resultat Resultat/ resurser 64 UPPLANDS VÄSBY 30,8 43,1 1,40 65 NYKVARN 37,1 51,9 1,40 66 GAGNEF 40,1 55,7 1,39 67 STOCKHOLM 43,7 60,3 1,38 68 PITEÅ 47,4 65,3 1,38 69 UDDEVALLA 34,9 47,9 1,37 70 BÅSTAD 43,6 59,7 1,37 71 SUNDBYBERG 31,8 43,6 1,37 72 LUDVIKA 36,9 49,6 1,35 73 TRANÅS 39,0 52,1 1,33 74 STRÄNGNÄS 31,9 42,5 1,33 75 BORÅS 36,9 49,1 1,33 76 SOLLEFTEÅ 36,8 48,8 1,33 77 ÖSTERSUND 42,6 56,3 1,32 78 ESSUNGA 39,4 52,0 1,32 79 LULEÅ 50,3 65,9 1,31 80 MARIESTAD 37,1 48,4 1,31 81 NORRTÄLJE 33,0 42,9 1,30 82 SÖDERTÄLJE 22,4 29,1 1,30 83 SVEDALA 42,2 54,6 1,29 84 GÖTEBORG 39,5 51,0 1,29 85 TJÖRN 48,9 63,0 1,29 86 SÄVSJÖ 36,8 47,5 1,29 87 VARBERG 40,8 52,5 1,29 88 HÅBO 31,8 40,6 1,28 89 LINKÖPING 44,6 56,9 1,28 90 TANUM 38,4 48,9 1,27 91 SÄTER 42,7 54,4 1,27 92 LEKEBERG 36,4 46,2 1,27 93 ESLÖV 37,5 47,6 1,27 94 SKURUP 37,4 47,4 1,27 95 ÖRKELLJUNGA 38,3 48,4 1,26 96 BOLLNÄS 32,5 40,9 1,26 97 ALE 29,6 37,2 1,26 98 NYKÖPING 36,3 45,6 1,25 99 SUNDSVALL 37,9 47,2 1, LAHOLM 37,8 47,0 1, KARLSKRONA 42,1 52,1 1, STRÖMSTAD 38,6 47,5 1, KUMLA 34,4 42,3 1, NÄSSJÖ 37,5 46,0 1, GOTLAND 45,1 54,8 1, ARBOGA 36,7 44,4 1, UPPLANDS-BRO 36,9 44,4 1, SUNNE 44,9 54,0 1, LYSEKIL 41,7 50,1 1, OVANÅKER 38,6 46,3 1, BORLÄNGE 33,3 40,0 1, MALUNG-SÄLEN 42,4 50,5 1, KRISTIANSTAD 38,3 45,6 1, GÖTENE 40,4 48,1 1, ALVESTA 37,4 44,5 1, LIDKÖPING 48,2 57,3 1,19 Låt eleverna bedöma lärarna. Detta har gjorts tidigare i en nationell utvärdering. Det viktiga är att hämta informationen nära verksamheten. Jan-Eric Gustafsson, Göteborgs universitet Han har forskat om individuella förutsättningar för utbildning och vilka effekter utbildning har på elevernas kunskaper. En viktig faktor är lärarkompetensen. Mycket pekar på att variationen mellan lärarna har ungefär lika stor betydelse för resultaten som elevernas socioekonomiska bakgrund, säger han. Vilken kompetens som enskilda lärare har återfinns inte i någon statistik. Och tittar man på hur lärartäthet och lärarbehörighet påverkar resultaten syns inga uppenbara samband. I de tre kommunerna Skinnskatteberg, Nordmaling och Dorotea återspeglas lärarresurserna inte alls i elevresultaten. Dorotea har 11,2 lärare per 100 elever (jämfört med kommunsnittet på 8,6) och andelen pedagogiskt utbildade lärare är 89 procent (kommunsnitt: 87 procent). Trots detta är kommunen näst sämst i landet sett till elevprestation. Motsatta förhållanden råder i Danderyd och Täby. Kommunerna har låg lärartäthet (6,9 respektive 7,4 lärare per 100 elever) och andelen behöriga lärare ligger på 82 respektive 77 procent. Trots detta placerar elevernas skolresultat de två kommunerna på första och femte plats. Minst lärarresurser har Värmdö och Nynäshamn. Andelen lärare med pedagogisk examen är 75 procent och lärartätheten 7 lärare per 100 elever. I andra änden återfinns Torsås och Norsjö. Där är 98 procent av lärarna behöriga och lärartätheten lite drygt 10 per 100 elever. Dessa ytterligheter visar sig inte heller ha någon större inverkan på elevernas resultat. Ingen av de fyra kommunerna hamnar på topp 100 utan placerar sig i mitten, mellan plats 111 och 188. Att fler lärare inte leder till bättre resultat kan låta konstigt. Orsaken kan ligga i att svaga elever behöver mer resurser i form av extra lärarstöd, utan att resultaten ökar i motsvarande grad. Detta förklarar emellertid inte varför lärarnas pedagogiska utbildning inte har större effekt på elevresultaten. Frågan är hur mycket eller lite de mätbara resurserna betyder. Forskar världen är inte överens om vad som spelar störst roll för elevernas utveckling. En del hävdar att skolan i sig saknar betydelse och att det bara är elevernas socioekonomiska bakgrund som avgör hur de presterar. Samtidigt är många forskare eniga om att lärarna är viktiga. Det handlar då främst om den enskilde läraren samt hur undervisningen är upplagd inte om antalet lärare eller deras formella kompetens. Den resurs som man har mest anledning att vårda är lärarna. Det är viktigt att satsa på rekrytering, fortbildning och att ge lärarna möjligheter att utveckla verksamheten på skolan, säger Jan- Eric Gustafsson. Så gjordes rankningen För varje kommun har tolv variabler identifierats (se grafik). De har delats in i satsade resurser (input) och genererade resultat (output). För jämförbarhet har alla värden normerats mellan 0 och 100, med bibehållna inbördes relationer. Medelvärdena av dessa värden har därefter använts för att skapa två index, ett resursindex och ett resultatindex. För att mäta hur effektiv skolan är i olika kommuner har en kvot mellan resurser och resultat räknats fram. En högre kvot indikerar ett bättre resultat i förhållande till satsade medel, men inte nödvändigtvis ett bättre resultat i sig. Kvoten är bara relevant för inbördes jämförelser kommuner emellan. Genomsnittskvoten är 1,18. En kommun med effektivitetskvot 2, får inte ut dubbelt så mycket som man betalar för, men är dubbelt så effektiv som en kommun med kvoten 1. Variablerna har hämtats från källor som SCB (Statistiska Centralbyrån), Skolverket, Arbetsförmedlingen samt Sveriges Kommuner och Landsting. En viktig faktor är skolledningen och ytterst rektorn, som bär ansvaret för verksamheten i de svenska skolorna. Rektorn är en sammanhållande kraft som ska stimulera lärarna. Tyvärr har rektorerna i Sverige en mer administrativ roll än i många andra länder, säger Jan-Eric Gustafsson. Den nyzeeländske professorn John Hattie har studerat mer än 800 metaanalyser, omfattande ungefär 240 miljoner elever, för att ta reda på vilka insatser som har betydelse för elevernas inlärning. Störst betydelse har, enligt Hattie, elevernas egna förväntningar på hur det ska gå. Detta märks inte minst bland minoritetselever och svaga elever. Genom att underskatta sin potential tappar de självförtroende och tar sig inte an utmanande uppgifter. Skolan bör i stället sporra eleverna med höga men realistiska mål. Andra viktiga faktorer är återkoppling och lärarens trovärdighet. Inget av detta finns det statistik på. Ingen vet hur lärarna i Täby står sig jämfört med kolleger i andra kommuner när det gäller att ge feedback till sina elever. Och är Övertorneås lärare tydligare än andra med att redogöra för läroplanens mål? Jan-Eric Gustafsson tror att det går att mäta lärarkvaliteten som i dag inte syns i statistiken. Låt eleverna bedöma lärarna. Detta har gjorts i en nationell utvärdering tidigare. Det viktiga är att hämta informationen nära verksamheten. Många indikatorer i dag ligger ofta långt från verksamheten, som exempelvis formell. RESURSER (input) RESEARCH OCH TEXT: KINA LUNDQVIST kl@dagenssamhalle.se ERIK JUHLIN ej@dagenssamhalle.se Genomsnittligt relativt (normerat) värde för de fyra ingående parametrarna. Kostnadsandel, undervisning Andel pedagogiskt utbildade lärare Totalkostnad per elev och år Antal lärare per 100 elever RESULTAT (output) Genomsnittligt relativt (normerat) värde för de sju ingående parametrarna. Resultat, nationella prov, åk 3 Elever som uppnått målen,åk 9 Elever som uppnått målen, SALSA, åk 9 Andel till högskola 3 år efter gymnasiet Resultat nationella prov, åk 6 Genomsnittligt meritvärde, åk 9 Genomsnittligt meritvärde, SALSA, åk 9 Andel behöriga till högskolan, 20-åringar Ladda ner hela rankningen och beskrivning av variablerna

5 SVERIGES EFFEKTIVASTE SKOLKOMMUNER Nummer nummer DAGENS SAMHÄLLE 5 #290: Enda vägen upp för Skinnskatteberg För fyra år sedan var det kaos i skolan. Föräldrarna var i uppror och satte press på politikerna. Något måste hända och det gjorde det. SISTA PLATS Höga kostnader, otrygg studie- och arbetsmiljö och dåliga resultat fick föräldrar i Skinnskatteberg att reagera och bilda en föräldragrupp. De krävde förändring och politikerna kom på benen. Politikerna började med en utvecklingsdialog med olika parter inom skolan för att skaffa sig en egen uppfattning om situationen. När de såg vad som krävdes anslog de en halv miljon kronor till förändringsarbetet och tog hjälp utifrån. Bert Stålhammar, professor i pedagogik och känd som pedagogisk expert i tv-serien Klass 9 A, anlitades som samtalspartner. Hans första råd blev att byta rektor på Klockarbergsskolan. Redan hösten 2009 var Ylva Åkerberg på plats som rektor, det första året som tillförordnad. Hon blev också projektledare i den förändringsprocess som satte i gång då. Jag har haft turen att få vara med om den här fantastiska processen. Det har varit mycket jobb och slit, men det har gett resultat. Allt började med att lärare varslades och sades upp. Under flera år hade politikerna skjutit till nya resurser, men utan att det gett något. Nu fick de börja städa upp och anpassa lärarstaten till det minskade elevunderlaget. I dag har lärartätheten i de kommunala skolorna sjunkit. Samtidigt har andelen elever behöriga till gymnasiet höjts, från 63 till 80 procent. Flera skolor har också lagts ner. Tre byskolor och en i tätorten har försvunnit. När den sista byskolan skulle läggas ner protesterade föräldrarna, men nu har nästan all opposition lagt sig. Det har fungerat väldigt, Ylva Åkerberg är rektor på Klockarbergsskolan. väldigt väl. Det är bara precis när det händer som föräldrarna blir upprörda. Men de som bor mer avlägset kanske ändå önskar att skolan varit kvar. I dag är alla elever samlade på Klockarbergsskolan. Mer än 10 miljoner kronor har satsats på att rusta upp skolan och anpassa lokalerna till de nya förhållandena. Ombyggnaderna har gjorts som en del i det utvecklingsarbete som pågår; Ny skola, Nya möjligheter. Vårt viktigaste pedagogiska mål är att höja elevernas resultat. Parallellt har vi kravet på oss att vara kostnadseffektiva, säger Ylva Åkerberg. Vårt viktigaste pedagogiska mål är att höja elevernas resultat. Parallellt har vi kravet på oss att vara kostnadseffektiva. Ylva Åkerberg, rektor på Klockarbergsskolan Arbetet med att samla alla krafter bakom de pedagogiska målen började med en intensiv föreläsningsserie som tog sin utgångspunkt i skolans problem. Mycket handlade om ledarskapet i klassrummet och bemötandet av föräldrar. Tur för skolan att den är obligatorisk var den raka rubriken på den första föreläsningen. Tre timmar en gång i månaden samlades all personal för att lyssna och lära av framstående pedagoger. Efter föreläsningarna öppnades dörrarna och politiker, föräldrar och allmänheten bjöds in att delta. Det spred sig så det blev fler och fler som kom. Som mest tror jag det kom 70 föräldrar. De tidigare så arga föräldrarna har nu kommit in som en viktig samarbetspartner i skolan. Skolrådet har ombildats och blivit ett forum för diskussioner. Det handlade om att öppna upp skolan och vi har fått in väldigt starka föräldrarepresentanter i skolrådet. Nu upplever jag att vi fått en bättre dialog, säger Ylva Åkerberg. Listan på utvecklingsinsatser kan göras lång och fortsätter det fungera som det ska kommer den alltid att fyllas på med nytt att lära och göra. Är det raka vägen mot toppresultat i Skinnskatteberg nu? Ja, naturligtvis, säger Ylva Åkerberg utan att tveka. ÅSE LO SKARSGÅRD als@dagenssamhalle.se Skinnskatteberg Snittkommun RESURSER Undervisningskostn./elev kr kr Lärare/100 elever 9,8 8,6 Andel behöriga lärare 93% 87% RESULTAT Godkänt i alla ämnen 72% 77% Meritvärde, snitt Vidare till högskola 36% 38% Skinnskatteberg Snittkommunen RESURSER RESULTAT FOTO: PETER KRÜGER Bäst skola för pengarna # Kommun Resurser Resultat Resultat/ resurser 117 ENKÖPING 37,5 44,1 1, HERRLJUNGA 37,5 44,0 1, VARA 37,4 43,9 1, SOTENÄS 43,6 51,0 1, HÖRBY 39,8 46,5 1, HUDIKSVALL 40,2 46,7 1, TIMRÅ 34,9 40,6 1, BOTKYRKA 27,4 31,8 1, ARVIKA 42,4 48,9 1, VETLANDA 40,9 47,1 1, TINGSRYD 41,7 47,9 1, BODEN 50,9 58,3 1, NORRKÖPING 38,6 44,2 1, VÄRNAMO 43,3 49,4 1, MÖNSTERÅS 44,3 50,5 1, TIBRO 44,1 49,5 1, FINSPÅNG 40,8 45,6 1, JÖNKÖPING 50,8 56,6 1, GNESTA 33,2 36,8 1, HYLTE 32,3 35,6 1, MUNKEDAL 40,5 44,5 1, LEKSAND 52,5 57,7 1, KÖPING 40,8 44,9 1, KALMAR 47,6 52,3 1, MARK 43,7 47,9 1, KARLSKOGA 42,5 46,6 1, UPPVIDINGE 33,3 36,4 1, FLEN 22,0 24,0 1, LJUSDAL 35,2 38,2 1, HJO 43,4 47,0 1, MORA 48,5 52,3 1, KROKOM 48,1 51,6 1, HANINGE 30,7 32,7 1, MÖRBYLÅNGA 54,3 57,8 1, ÖRNSKÖLDSVIK 51,8 55,1 1, KRISTINEHAMN 44,5 47,2 1, VADSTENA 50,9 53,8 1, GRÄSTORP 42,9 45,2 1, KIL 49,2 51,9 1, TRELLEBORG 41,2 43,4 1, FALKÖPING 40,7 42,7 1, TIDAHOLM 36,6 38,3 1, GISLAVED 39,6 41,4 1, LILLA EDET 30,8 32,2 1, SIMRISHAMN 44,0 46,1 1, ULRICEHAMN 42,4 44,3 1, HÄRNÖSAND 47,0 49,0 1, FORSHAGA 44,6 46,4 1, MJÖLBY 45,3 47,0 1, ÖSTRA GÖINGE 35,1 36,4 1, KLIPPAN 36,6 37,9 1, MOTALA 43,2 44,7 1, LJUNGBY 47,7 49,3 1,03 Är du trygg som arbetsgivare? kfs uppgift är att genom professio nalism, medlemsnära support och förtroendefull samverkan vara den självklara arbetsgivarorganisa tionen för samhällsnära företag. Vårt medlemsfokus är din trygghet. Arbetsgivareorganisationen för samhällsnära företag Klarabergs viadukten 70, C 8 tr Stockholm Tel: info@ kfs.net

6 6 DAGENS SAMHÄLLE SVERIGES EFFEKTIVASTE SKOLKOMMUNER nummer Nummer #189: Bra personal fixar det mesta i Övertorneå Politiskt fokus på barnens bästa och bra lärare. Det gör Övertorneå bäst i landet på att kompensera för invånarnas socioekonomiska förutsättningar. ÖVERPRESTERARE Övertorneå attraherar inte bara lärare från andra orter och långt söderifrån. Kommunen har också hemvändare som arbetar här när de fått sin lärarutbildning. Många säger att det är bra för barnen att växa upp här och vet att vi stöttar våra lärare, säger Decirée Waaranperä Krutrök (S), ordförande i barn- och utbildningsnämnden i Övertorneå. Politiskt råder det stor enighet om att barnens bästa ska stå i centrum. Det gäller även i enda friskolan, som den politiska nämnden också följer och har nära kontakt med. Decirée Waaranperä Krutrök talar om den som vår friskola. Man måste tänka på barnen i första hand och bygga en verksamhet för dem med de pengar man har. Vi har bra engagerade lärare som bryr sig om våra elever. Eleverna känner att vi vill att de ska lyckas. Nämnden är tydlig med att alla ska ha godkända betyg och att skolorna ska sätta in resurser där det behövs. Politikerna är också tydliga med att det inte finns några hopplösa fall och att eleverna ska ha den hjälp de behöver. Med bra personal så fixar man det mesta. Vi har också en ambitiös skolchef som tar tag i saker direkt. Att flickorna får bättre resultat än pojkarna är ett problem ockxå i Övertorneå. Traditionellt har killarna kunnat lita till att de ändå får de mest attraktiva jobben och de högsta lönerna, medan flickorna vetat att de måste kämpa för att få dem. Men när vi satte in resurser i trean så har våra pojkar gjort bra resultat, säger Decirée Waaranperä Krutrök. Resurser? Ja, personella. Man kanske måste ha två lärare i en klass eller dela upp den i grupper. Men det där kan våra lärare. Ma n får inte släppa eleverna. Det är viktigt att se dem som individer som behöver olika stöd i olika faser av sin skolgång. ÅSE LO SKARSGÅRD als@dagenssamhalle.se I Övertorneå betonar man att bra personal är grundbulten om barnen ska få en bra start i livet. Övertorneå Snittkommun RESURSER Undervisningskostn./elev kr kr Lärare/100 elever 9,5 8,6 Andel behöriga lärare 93% 87% RESULTAT Godkänt i alla ämnen 82% 77% Meritvärde, snitt Vidare till högskola 40% 38% Övertorneå Snittkom SOCIOEKONOM. INDEX RESULTAT DE SOCIOEKONOMISKA ÖVERPRESTERARNA Kommuner med låg socioekonomisk status och höga resultat # Kommun Plac. socioekonomi (1 290) Placering resultat (1 290) Vunna placeringar 1 ÖVERTORNEÅ PAJALA OLOFSTRÖM SÖDERHAMN ÅSELE SOLLEFTEÅ TIBRO HAPARANDA KALIX SORSELE DE SOCIOEKONOMISKA UNDERPRESTERARNA Kommuner med hög socioekonomisk status och låga resultat # Kommun Plac. socioekonomi (1 290) Placering resultat (1 290) Tappade placeringar 1 HANINGE HÅBO GNESTA ALE ÖSTHAMMAR SUNDBYBERG SIGTUNA UPPLANDS VÄSBY 9 NORRTÄLJE STRÄNGNÄS Så får du mer IT för pengarna Begagnade datorer skapar möjligheter för nästa generation och ger konkreta miljövinster. Genom att satsa på begagnade datorer från Inrego och gratisprogram på nätet har Gudhemsskolan i Falköping ökat sin datortäthet fl era gånger om, höjt kvaliteten på undervisningen och möjliggjort ett mer fl exibelt och effektivt elevarbete. Vi fick 100 stycken bra begagnade datorer istället för 12 nya Mattias Lagerquist, Gudhemsskolan. Prisexempel: HP Elitebook 8440p 2995 kr/st vid köp av 100 st. Garanti, service och support som vid nyköp. Inrego har tilldelats utmärkel sen Utmärkt Hållbar Leverantör 2013 av Miljöstyrnings rådet. Utmärkel sen delas ut årligen till ett företag och syftet är att belöna leveran törer som arbetar seriöst och inno vativt med miljö anpassad och socialt ansvarsfull upphandling. Alltid en hållbar affär

7 SVERIGES EFFEKTIVASTE SKOLKOMMUNER Nummer nummer DAGENS SAMHÄLLE 7 #149: Hyllad Haningemodell utan lyftkraft I Haninge är skolresultaten inte så bra som de borde kunna vara. Här är skillnaden mellan socioekonomiska förutsättningar och resultat den största i landet. UNDERPRESTERARE Alla barn kan nå alla mål i grundskolan. Elevernas bakgrund ska inte spela någon roll för resultaten. Sedan nästan tio år har det varit utgångspunkten för Haninge kommuns arbete med att förbättra elevernas resultat. Med höga förväntningar, tydliga krav och tidiga kunskapskontroller i matematik och svenska har Haninge arbetat för att bryta socioekonomiska mönster. Arbetet har bildat skola och har lyfts upp som förebild, bland annat av Sveriges Kommuner och Landsting. Men när Dagens Samhälle jämför kommunernas studieresultat med socioekonomiska förhållanden visar sig Haninge vara i särklass. Haninge presterar sämst av alla utifrån sina socioekonomiska förutsättningar. När det gäller inkomster, arbetslöshet och utbildningsnivå placerar sig Haninge på 77:e plats bland landets 290 kommuner. Men när det gäller skolresultat hamnar Haninge i bottenskiktet på plats 270. Det är den största skillnaden mellan förutsättningar och resultat som någon kommun uppvisar. Nyheten förvånar utbildningschef Mats Öhlin, som lett utvecklingen av den så kallade Haningemodellen sedan Lärarförbundet pekade ut Haninge som Sveriges sämsta skolkommun Efter det har svenskfödda elever förbättrat sina resultat. De enda som försämrat resultaten är utlandsfödda Vi har varit väldigt öppna med våra problem. Jag tycker inte att vi haft hög svansföring eller har skrutit på något sätt. Mats Öhlin, utbildningschef, Haninge och det har bekymrat oss mycket. Därför har vi beslutat om en bättre central mottagning och kontroll av deras skolgång, säger Mats Öhlin. Både tjänstemän och skolpolitiker följer resultaten i kommunens egna och de nationella kunskapsmätningarna noga. Men i de analyserna tittar man inte på socioekonomiska förutsättningar. Mats Öhlin och Haningepolitikerna har varit ledande i kritiken mot att skolors och kommuners resultat analyseras med hänsyn till elevernas bakgrund. Kritiken har utgått från att kommuner skyller sina skolmisslyckanden på dåliga socioekonomiska förutsättningar. Det gör man inte i Haninge, men här är förutsättningarna också relativt goda. Dock inte resultaten. De senaste fem åren har niornas betyg legat runt 200 poäng, ungefär tio poäng under rikssnittet. Vi utforskar vad som fungerar och har varit väldigt öppna med våra problem och bekymmer. Det uppskattas av många. Jag tycker inte att vi haft hög svansföring, säger Mats Öhlin. I Haninge har fokus legat på att grunda ordentligt i de tidigare årskurserna och att årligen följa elevernas utveckling. Haningemodellens första kullar lämnar inte grundskolan förrän de närmaste åren. Men kommunens egna kunskapskontroller antyder att betygssnittet inte kommer att skjuta i höjden. Vi har ännu inte sett någon positiv effekt i slutet av grundskolan. Samtidigt har det hänt mycket annat i skolan de senaste åren som tagit mycket av lärarnas kraft, säger Mats Öhlin. Han syftar på införandet av den nya skollagen, den nya läroplanen, nya kursplaner och fler nationella prov. Det har gjort det svårt att få alla att jobba efter Haningemodellen. Vi har sett att lärarna använder alldeles för lite tid åt att tillsammans följa upp kunskapskontrollerna. Bristande kontinuitet är ett annat hinder för Haningemodellen. Alla i organisationen måste vara med på tåget. Men det är lättare sagt än gjort när lärare och skolledare slutar De nationella proven borde se ut som de kommunala, säger Haninges utbildningschef Mats Öhlin som menar att nationella prov tar för mycket tid i anspråk av lärarna. och det hela tiden kommer in ny personal. Med ett nationellt system för kontroll, analys och uppföljning kanske kommunen kunde sluta med sitt eget. Nej, det tycker inte Mats Öhlin. De nationella proven tar för mycket tid från lärarnas undervisning. De borde se ut som de kommunala proven. De tar bara en lektion och är en enkel koll av att eleverna lärt sig det de ska. ÅSE LO SKARSGÅRD als@dagenssamhalle.se Haninge Snittkommun RESURSER Undervisningskostn./elev kr kr Lärare/100 elever 7,3 8,6 Andel behöriga lärare 79% 87% RESULTAT Godkänt i alla ämnen 68% 77% Meritvärde, snitt Vidare till högskola 41% 38% Haninge Snittkommunen SOCIOEKONOM. INDEX 33 RESULTAT FOTO: ERIK MÅRTENSSON/SCANPIX Bäst skola för pengarna # Kommun Resurser Resultat Resultat/ resurser 170 KARLSHAMN 48,7 50,1 1, ÄLVSBYN 46,9 47,9 1, SANDVIKEN 36,9 37,6 1, ÅRJÄNG 38,2 38,9 1, PERSTORP 35,7 36,3 1, HEDEMORA 42,5 43,2 1, ANEBY 39,3 39,6 1, STORUMAN 53,8 53,9 1, VÄNNÄS 58,8 58,9 1, LYCKSELE 54,4 54,5 1, MELLERUD 32,3 32,4 1, EMMABODA 53,6 53,7 1, BURLÖV 40,6 40,3 0, HABO 53,4 53,0 0, OSBY 43,1 42,7 0, SKELLEFTEÅ 54,2 53,5 0, TRANEMO 43,0 42,5 0, OXELÖSUND 42,1 41,5 0, RONNEBY 46,7 45,9 0, ÖVERTORNEÅ 59,4 58,3 0, ÖSTHAMMAR 41,3 40,6 0, STAFFANSTORP 59,0 57,8 0, SVALÖV 39,0 37,5 0, MUNKFORS 34,6 33,2 0, NORDANSTIG 39,5 37,6 0, MULLSJÖ 52,2 49,6 0, KALIX 51,5 48,8 0, SALA 47,0 44,5 0, KATRINEHOLM 44,3 41,7 0, GÄLLIVARE 52,2 48,7 0, NYBRO 53,6 49,7 0, BERG 49,2 45,5 0, LINDESBERG 41,2 38,1 0, YDRE 60,3 55,5 0, VÅRGÅRDA 39,3 35,6 0, OCKELBO 40,7 36,7 0, LESSEBO 34,2 30,7 0, FALKENBERG 46,4 41,6 0, NORBERG 42,5 38,1 0, HULTSFRED 43,2 38,8 0, VAGGERYD 48,9 43,6 0, ÅMÅL 49,6 44,0 0, SVENLJUNGA 46,9 41,5 0, ÄLVDALEN 52,5 46,3 0, AVESTA 50,1 44,0 0, ÅTVIDABERG 49,3 43,3 0, FAGERSTA 44,6 39,2 0, RÄTTVIK 61,1 53,6 0, GNOSJÖ 44,4 38,8 0, BENGTSFORS 39,2 34,1 0, HÖGSBY 39,8 34,6 0, OSKARSHAMN 56,0 48,6 0, VINGÅKER 39,7 34,4 0, HÄSSLEHOLM 49,7 43,2 0, OLOFSTRÖM 57,8 50,1 0, HALLSTAHAMMAR 46,1 39,8 0, ÄLVKARLEBY 39,4 33,9 0, ÖDESHÖG 53,9 46,3 0, KRAMFORS 50,8 43,2 0, ASKERSUND 45,8 38,9 0, FILIPSTAD 37,8 32,1 0, ARVIDSJAUR 62,1 52,6 0, SÄFFLE 50,3 42,6 0, VANSBRO 45,9 38,2 0, VIMMERBY 45,8 37,9 0, NORA 56,7 46,9 0, HAPARANDA 56,1 46,4 0, HAGFORS 47,4 39,1 0, SJÖBO 50,2 41,1 0, JOKKMOKK 51,1 41,1 0, TIERP 41,9 33,6 0, KIRUNA 58,9 47,2 0, SORSELE 66,4 53,0 0,80

8 8 DAGENS SAMHÄLLE SVERIGES EFFEKTIVASTE SKOLKOMMUNER nummer Nummer Bäst skola för pengarna # Kommun Resurser Resultat Resultat/ resurser 243 SURAHAMMAR 49,1 38,7 0, VÄSTERVIK 55,9 43,9 0, KUNGSÖR 47,4 37,1 0, ORSA 47,4 36,5 0, ÅSELE 65,3 50,0 0, VINDELN 68,5 52,2 0, HÄRJEDALEN 55,4 42,3 0, FÄRGELANDA 39,1 29,6 0, MARKARYD 46,4 34,9 0, HEBY 45,2 33,9 0, ROBERTSFORS 57,3 42,8 0, BROMÖLLA 51,3 38,3 0, TORSBY 53,3 39,5 0, GRUMS 43,1 31,9 0, LAXÅ 48,4 35,7 0, VALDEMARSVIK 52,5 38,7 0, PAJALA 74,2 54,7 0, SÖLVESBORG 60,1 44,0 0, MALÅ 71,8 51,6 0, BRÄCKE 54,7 39,3 0, ÖVERKALIX 62,0 44,3 0, HALLSBERG 46,7 33,3 0, ÅNGE 45,7 32,4 0, BOXHOLM 53,1 37,1 0, TORSÅS 68,9 47,6 0, RAGUNDA 47,5 32,8 0, BJURHOLM 46,3 31,4 0, LANDSKRONA 44,2 30,0 0, TOMELILLA 57,4 38,6 0, MALMÖ 49,1 32,9 0, ÅSTORP 47,5 31,4 0, LJUSNARSBERG 41,2 27,0 0, DEGERFORS 43,0 28,1 0, SMEDJEBACKEN 62,3 40,7 0, EDA 59,2 37,8 0, HOFORS 44,7 27,9 0, BJUV 36,9 22,9 0, BORGHOLM 68,6 42,5 0, HÄLLEFORS 64,0 38,8 0, STORFORS 52,7 31,9 0, GULLSPÅNG 51,1 30,6 0, STRÖMSUND 60,4 36,0 0, NORSJÖ 75,7 44,1 0, NORDMALING 60,9 33,6 0, ARJEPLOG 77,4 39,1 0, DOROTEA 75,0 35,9 0, VILHELMINA 70,6 32,9 0, SKINNSKATTEBERG 60,7 23,1 0,38 HAN SKA UTVECKLA SVENSKA SKOLAN LÄS MER PÅ SID FOTO: CHRISTIAN RHEN SKL om skolorna: Per-Arne Andersson och Maria Stockhaus (M) på SKL tror att kommuner i botten på listan kan nå toppen på fem år om de värderar lärarnas insatser högre. SKOLAN BRINNER FOTO: STEFAN BOHLIN Varje dag brinner det i två svenska skolor. Tycker du att det är okej? Hjälp oss bekämpa anlagd brand i skolor. Kom på vår årliga konferens Skolan Brinner, årets tema är Sedd Hörd Bekräftad oktober, Stockholm Anmäl dig på

9 SVERIGES EFFEKTIVASTE SKOLKOMMUNER Nummer nummer DAGENS SAMHÄLLE 9 Alla kommuner kan lyckas För stort fokus på pengarna skuggar lärarnas personliga roll för resultaten Alla kommuner kan nå toppen oberoende av förutsättningar. Det menar Maria Stockhaus (M) och Per-Arne Andersson på Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). KVALITET Högst upp i förbundshuset på Söder i Stockholm träffar vi Maria Stockhaus, som är ordförande i förbundets utbildningsberedning, och Per- Arne Andersson, som är chef för SKL:s utbildningsavdelning. Framför oss har vi Dagens Samhälles rankning som visar vilka kommuner som får mest och minst resultat för pengarna. Ett antal kommuner i Storstockholmsområdet ligger i topp. Längst ner ligger ett antal mindre kommuner som Skinnskatteberg, Gullspång och Borgholm. Maria Stockhaus och Per-Arne Andersson är inte förvånade. Så brukar det se ut. Men de menar att det inte behöver vara på det viset. På fem år skulle alla kommuner som ligger i botten på listan kunna nå toppresultat i skolan. Ja, om de inte kommer högst upp, så kan de i varje fall hamna bland de allra bästa. Utan vidare, säger Per-Arne Andersson. Skolans roll är inte lika synlig i områden med goda socioekonomiska förhållanden, som i utsatta områden där den måste kompensera mer för sådana faktorer. Det gör man som regel med mindre klasser och högre lärartäthet och det kostar pengar. Det är en viktig förklaring till att de kommuner som har de högsta kostnaderna också har de sämsta resultaten och hamnar lägst i effektivitetsrankningen. Är det inte rätt och rimligt att de kommuner som har svagast utgångsläge satsar mer på skolan? Likvärdigheten kan inte bara räknas i pengar, hög lärartäthet och andelen behöriga lärare. Vad som spelar in mest för resultaten måste man titta närmare på utifrån flera aspekter. Det finns inga enkla lösningar, säger Per-Arne Andersson. Nej, det är komplext, fyller Maria Stockhaus i. Det kan vara större skillnad mellan två klasser i en skola än mellan två kommuner. Då måste man borra i vad det beror på. Dagens Samhälles jämförelse visar ändå att kommuner kan nå väldigt olika resultat med lika mycket pengar, menar Per- Arne Andersson. Pengar är alltså inte allt. Kan man enas om att det är så kanske det är lättare att hitta de faktorer som har stor betydelse för att lyckas. Sveriges Kommuner och Landsting jobbar och lobbar för att flytta fokus i skoldebatten, från att ekonomiska resurser ger resultat till att bra lärare gör det. De kommunala huvudmännen ska helt enkelt ta fasta på det de har, i stället för det de inte har, och göra det bästa av det. Det är för mycket fokus på input, i stället för på output och kvalitet, säger Maria Stockhaus. Skolverket har ett analysverktyg, Salsa, som visar hur kommunernas resultat förhåller sig till sådant som föräldrarnas utbildning och utländsk bakgrund. Kommunala huvudmän Det är för mycket fokus på input, i stället för på output och kvalitet. Maria Stockhaus (M), SKL Likvärdigheten kan inte bara räknas i pengar, hög lärartäthet och andelen behöriga lärare. Per-Arne Andersson, SKL har använt Salsa för att ursäkta sina dåliga skolresultat och så är det fortfarande, menar Maria Stockhaus. Jag tycker att skolans roll och lärarens betydelse nedvärderas när man talar om att det är elevernas fel eller förutsättningarna som är fel. Vitsen med skolan är ju att läraren ska göra skillnad. Maria Stockhaus menar att det krävs ett omtänkande när det gäller elevernas förutsättningar. Elevunderlaget kan kommunerna inte påverka. Då är det bättre att jobba med hur undervisningen ska anpassas till de elever man har. Forskningen visar att det är det som händer i relationen mellan lärare och elev i klassrummet som är viktigast. Det är där man åstadkommer bra resultat. Det gäller att stötta den processen, säger Maria Stockhaus. Politikerna ska ställa upp med det utvecklingsstöd lärarna behöver. Dessutom måste de visa förtroende för lärarna och skapa en tolerant kultur, som gör att lärare vågar testa nytt utan rädsla för att det blir fel ibland, menar Maria Stockhaus. Sedan måste det finnas en drivkraft hos lärarna också. ÅSE LO SKARSGÅRD als@dagenssamhalle.se Specialpedagogiskt stöd på webben Pedagogisk personal i alla skolformer sök bland våra kurser, ansök om stöd eller ta del av inspirerande exempel.

10 10 DAGENS SAMHÄLLE TEMA: SKOLA nummer DAGENS SAMHÄLLE nummer Nummer DEBATT Vill du debattera skolan? Just nu söker vi dig som vill tycka till om skolan på dagenssamhalle.se/debatt. Mejla till: Info: Max tecken (inkl blanksteg), repliker max Underteckna med namn och egenskap som du debatterar i. Bifoga foto (200 dpi). Kontakta Andreas Henriksson för mer information ( ). 5 MEST LÄSTA PÅ WEBBEN dagenssamhalle.se/debatt TOPPSTYRNING OCH KONTROLL UNDERMINERAR VÄLFÄRDEN Johannes Danielsson, ordförande i Saco Studentråd, m fl KOMMUNAL VINDKRAFT BYGGER PÅ GLÄDJEKALKYLER Lydiah Wålsten, ansvarig för tillväxt- och miljöfrågor, Timbro HANINGES SKOLOR SKA BLI BÄST I SVERIGE Det är av yttersta vikt att vi som styr skolan tar ansvar för att våra mål och beslut leder till förenkling och förbättring. Det är viktigt att lärarna får de bästa förutsättningarna att undervisa och utföra sitt jobb. Alexandra Anstrell (M), ordförande i grundoch förskolenämnden Haninge, m fl NY LAG ÖKAR TRYCKET PÅ SOCIALTJÄNSTEN Annika Strandhäll, förbundsordförande, Vision KOMMUNER HINDRAR INSYN I PRIVAT ÄLDREVÅRD Mats Amnell och Britt-Marie Citron, journalister Webbfråga: Håller du med? JA 91% Toppstyrning underminerar välfärden röster Debattör: Johannes Danielsson, m fl NEJ 9% LÄS MER PÅ WEBBEN! Följ debatten eller driv den! Läs fler debattinlägg på Gratis nyhetsbrev Anmäl dig här: dagenssamhalle.se/nyhetsbrev Följ oss på Kontakta oss mail@dagenssamhalle.se JA 85% röster NEJ 15% Kommuner hindrar insyn i privat äldrevård Debattör: Mats Amnell, m fl Så skriver du ett eget debattinlägg: VILLKOR: Max tecken inkl blanksteg, repliker max Underteckna med namn och egenskap som du debatterar i. Bifoga foto (200 dpi). Artiklarna redigeras och kortas vid behov. Texten publiceras också på debattsajten,lagras elektroniskt och finns i Retriever/Mediearkivet. Inget arvode utbetalas. MAILA TILL: debatt@dagenssamhalle.se Hämta förra veckans nyhetsbrev via QR: Så läser du Dagens Samhälle digitalt: PRENUMERANT: Som prenumererant kan du logga in på dagenssamhalle.se/loggain med din e-postadress och lösenord (postnummer dit du får tidningen). LÖSNUMMER: Du kan köpa lösnummer av tidningen genom apparna Qiozk och Paperton. Förlamande debatt om huvudmannaskap Det är dags att vi lämnar debatten om staten eller kommunerna ska vara huvudman för skolan bakom oss. I stället bör vi tillsammans fokusera på de behov eleverna har och på den svenska skolans stora framtidsfrågor. STYRNING Inför årets Skolriksdag handlar skoldebatten glädjande nog alltmer om att skolans utmaningar behöver mötas med ett bra ledarskap och moderna undervisningsmetoder. Kommunpolitiker och förvaltningschefer behöver sätta tydliga mål och uthålligt följa sina elevers och skolors resultat. Lärare behöver samarbeta och utveckla sina undervisningsmetoder, inte minst inom IT-området. Samtidigt pågår en debatt som är mer förlamande än utvecklande, den om skolans huvudmannaskap. Det är djupt olyckligt. Så länge som partierna och de fackliga organisationerna inte kan ena sig om formerna för skolans ansvarsfördelning så hämmas skolans möjligheter till nödvändig Kommunpolitiker och förvaltningschefer behöver sätta tydliga mål och uthålligt följa sina elevers och skolors resultat. utveckling. Denna splittring existerar inte i länder med en positiv skolutveckling, som i Finland, Kanada och Nya Zeeland. Förmodligen är vi alla överens om att majoriteten av lärare och kommuner arbetar målmedvetet och engagerat. Vi kan också vara överens om att resultaten i skolan behöver förbättras och att det finns kommuner och skolor som kan utveckla sin styrning av skolan. Men är det verkligen ett argument för att staten ska ta över skolan i ännu högre grad? De brister som i dag lyfts i debatten fanns också när staten fördelade skolans resurser. Öppningstalet i Skolriksdagen 1989 tog bland annat upp dessa problem: Statens bristande ansvar för finansieringen av skolan, avseende lärarlönerna. Mängden detaljregleringar som undertrycker friheten att utforma anpassade lösningar. Matematikundervisningen som inte är tillräckligt bra på sina håll. Att skolan inte blivit likvärdig för alla barn oavsett social bakgrund. Vi har en bättre skola i dag, även om vi inte ska blunda för utmaningarna. Skolan har utvecklats, men omvärlden har förändrats i ännu högre grad. Därför är det avgörande att alla vi som vill utveckla skolan diskuterar skolans stora framtidsfrågor: Hur ledarskapet kan förbättras, hur IT kan bli ett naturligt stöd i undervisningen, hur lärare kan samarbeta mer och hur forskningens rön kommer in i klassrummen. Utgångspunkten måste vara vad som är bäst för eleverna. Ibland kommer kritik mot skolan för att kommuner saknar resurser och att elever inte får det stöd de behöver. Men det finns inget självklart samband mellan resultat och resurser. Kommunerna satsar 40 procent av sin budget på skolan och Sverige ligger i OECD:s topp av de länder som satsar mest. I de flesta fall räcker resurserna, det centrala är hur de används. Här är det viktigt att lära av de som lyckas. Det handlar om att tidigt identifiera elevernas behov och att anpassa undervisningen utifrån elevens förutsättningar. Ytterst är det ledningens Statlig eller kommunal styrning är inte den stora frågan för skolan, menar debattörerna. ansvar att göra rätt analys och rätt fördelning. Inför Skolriksdagen inleder Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) satsningen Från 80 till 100, med ambitionen att alla kommuner och skolor varje år kan få allt fler elever som klarar målen i alla ämnen. Förhoppningsvis kan vår matematiksatsning, PRIO-projektet och Plug-In-projektet bidra till den utvecklingen. Under hösten kommer vi också att se närmare på hur skolans resurser fördelas. I dag har arbetsgivare och lärarna ett gemensamt avtal om löneutveckling i ryggen. Tillsammans ser vi också över lärarnas arbetstid och vi samarbetar i forskningsfrågor. Men skolans utvecklingsarbete skulle kunna löpa ännu smidigare. Det vore befriande om vi kunde lämna diskussionen om huvudmannaskapet bakom oss. Stanna upp och tänk tanken, att vi tillsammans också koncentrerar oss på elevernas behov och skolans stora framtidsfrågor. Visst vore det fantastiskt! ANDERS KNAPE (M) Ordförande, Sveriges Kommuner och Landsting MARIA STOCKHAUS (M) Ordförande i SKL:s utbildningsberedning

11 Nummer nummer DAGENS SAMHÄLLE Handlingsförlamning i fred syftande till försvarslöshet i krig. Den satiriska nätkaraktären SVEN-ERLAND VÄSTROS formulerar på Facebook en ny säkerhetspolitisk doktrin för Sverige Det räcker inte med investeringar i utrustning och teknik när skolan digitaliseras. Först när lärandet sätts i centrum kommer skolans kliv in i det digitala kunskapssamhället att lyckas på allvar. IT Många är de goda exemplen på lärare som arbetar framgångsrikt med internet, digitala verktyg och innovativa lärmiljöer. Men fler lärare måste få möjlighet till de digitala verktyg som är en självklarhet på alla andra arbetsplatser. Digital kompetens hos både lärare och elever öppnar världen, ger en mer innovativ undervisning och breddar hela skolans kompetens. Alla lärare i alla skolformer ska kunna välja de pedagogiska verktyg och metoder som de anser behövs. Datorer, läsplattor, smarta telefoner, böcker, konstnärsmaterial och andra stöd ger läraren möjlighet att välja det som ger den bästa undervisningen. Så gör en skola som litar på lärarna. Ingen politiker eller skolägare ska detaljstyra pedagogik eller metoder genom att anvisa viss teknik eller vissa verktyg. Att ha eller inte ha digitala verktyg får aldrig begränsa lärarens val av pedagogisk metod. Vi ska lita på att lärarna har kompetens att själva bedöma på vilka sätt varje elev lär sig bäst. Det har skett en tyst revolution runt om på landets gymnasieskolor. På några korta år har över 250 trötta elevråd ombildats till livfulla och engagerande elevkårer. GYMNASIET Skillnaden mellan elevråd och elevkårer är att en elevkår har individuella medlemmar och är självständig från skolans strukturer. Sveriges Elevkårer har över 320 medlemsföreningar och fler än elever är medlemmar i en elevkår. Övergången från elevråd till elevkårer är en del av en större trend där elever blir Digitalisering i skolan måste i första hand handla om pedagogisk insikt om lärandet och hur den pedagogiska nyttan förändras när man inför tekniken i skolan, inte om tekniken i sig själv. Kommunens ITavdelning ska självklart inte ha det pedagogiska ansvaret och kan rimligtvis inte ha de pedagogiska insikterna. Lika orimligt är det att lärare ska vara IT-konsulter och ta ansvar för IT-system. I en ny lärarundersökning mer självständiga och tar ett större ansvar för sin egen och sina skolkamraters utbildning. På sätt och vis kan man säga att gymnasieeleverna hämtar inspiration från studentkårernas verksamhet och positionerar sig som en viktig kulturbärande aktör på sin skola. I dag finns det elevkårer som erbjuder läxhjälp åt sina medlemmar, organiserar arbetsmarknadsdagar och driver påverkanskampanjer för bättre skolmiljö. Tyvärr är det bara ett fåtal kommuner som har hängt med på utvecklingen. Av som Novus gjort på uppdrag av Lärarförbundet, säger en majoritet av lärarna att de saknar kompetensutveckling inom digitalt lärande. Drygt sex av tio anser inte att de har fått tillräckligt med fortbildning, eller stöd, i IT-frågor. Åtta av tio Sveriges 290 kommuner är det bara 11 kommuner som aktivt samarbetar med Sveriges Elevkårer. Vi är oroade för att förändring som sker på landets gymnasieskolor har gått skolpolitikerna förbi. Var är till exempel resten av de stora kommunerna när det kommer till att stödja elevkårerna? Var är initiativen för att se till så att elevengagemanget kan leva i hela Sverige? Sveriges Elevkårer har i dag 11 regionkontor och 35 unga drivna medarbetare som bara väntar på att hitta fler kommuner att samarbeta DEBATTREDAKTÖR! DEBATTREDAKTÖR Andreas Andreas Henriksson Henriksson ah@dagenssamhalle.se ah@dagenssamhalle.se Läraren har nyckelroll i skolans digitalisering Alla lärare i alla skolformer ska kunna välja de pedagogiska verktyg och metoder som de anser behövs. TEMA: SKOLA Elevkårer revolutionerar menar dessutom att de inte får tillräckligt med tid för ITfrågor. Resurser, tid för diskussion och kompetens för att utveckla undervisningen med stöd av digitala verktyg måste till om vi ska få en skola i världsklass. Skillnaderna är stora mellan kommunerna i ambitionerna att utveckla digitala verktyg i skolan. Detta är inte hållbart. Vi riskerar en backlash för likvärdigheten. Skolans uppdrag är att ge varje elev kunskaper och chansen att nå toppen av sin potential. Digital kompetens är en omistlig del av detta. Det handlar om att ge alla elever likvärdiga chanser och förbereda dem för ett digitalt kunskapssamhälle. Det krävs en tydligare nationell strategi för det digitala lärandet i skolan som visar på skolans riktning. Det krävs en tydlig ansvarsfördelning för de olika aktörerna: Vilket är huvudmännens, skolledarnas och lärarnas ansvar? I dag kan ett stort antal kommuner låta bli att satsa på digitalisering, utan att de kritiseras för det. En digital skola får aldrig åstadkomma än större skillnader, utan ska tvärtom minska de klyftor som redan finns i dag. Digital kompetens är avgörande i en modern och likvärdig skola. Det är en sådan skola vi vill ha. FREDRIK SVENSSON Vd, Rektorsakademien Utveckling EVA-LIS SIRÉN Förbundsordförande, Lärarförbundet med för att bygga upp starkare elevkårer. Så jag uppmanar alla kommunpolitiker att tänka över sitt stöd till elevers organisering. Jag vill att de ska börja se elevernas självständiga organisationer som viktiga aktörer i den lokala skolutvecklingen och att de tillsammans med oss i Sveriges Elevkårer ska engagera sig i att skapa goda förutsättningar för elevkårer. MATTIAS HALLBERG Ordförande för Sveriges Elevkårer FOTNOT: En längre version av artikeln finns publicerad på Dagens Samhälles debattsajt. LÄSVÄRT DEN SENASTE VECKAN dagenssamhalle.se/debatt Låt skolorna hyra in specialistkompetens UTBILDNING Skol ornas ledningar skulle kunna sätta ihop attraktiva utbildningspaket genom en kombination av utbildning i egen regi och specialister utifrån. Den skola som lyckas erbjuda den mest attraktiva utbildningen kommer över tiden att attrahera fler elever. Denna process kommer i sin tur att ge andra skolor incitament att se över sina erbjudanden. Samtidigt innebär detta att specialiserade utbildningsföretag kan växa fram. Dessa företag (till exempel Matematik AB) kommer att kunna sälja sina tjänster till flera skolor. Möjligheten att specialisera sig ger bland annat möjlighet att dra nytta av stordriftsfördelar och att överföra framgångsrika utbildningsmetoder mellan skolor. Det blir lättare att ordna fram vikarier, lärarna inom företaget kommer att kunna lära sig av varandra och så vidare. FREDRIK BERGSTRÖM EMANUEL WELANDER Författare till studien Skolmarknaden nya vägar framåt. Spelmissbruket måste tas på allvar VÅRD Frågan om spelmissbruk måste upp på den politiska dagordningen. Det finns två förslag man grundläggande bör titta på. Det första förslaget innebär att begreppet ANT blir SANT vilket innebär att spelmissbruk jämställs med alkohol, tobak och narkotika. Spelmissbruk inkluderas då i skolornas missbruksförebyggande arbete. Vidare bör spelmissbruk inkluderas i socialtjänstlagens VECKANS FORMULERING Sjukhusen behöver attrahera personal del om vård av missbrukare. Vid sidan av dessa två förändringar behövs en genomgripande reformering av vår nuvarande omoderna lagstiftning kring spel och lotteri. Allt detta skulle i förlängningen innebära att de som arbetar med spelmissbruk får bättre möjlighet att hjälpa och bota. CECILIA MAGNUSSON (M) GUSTAF HOFFSTEDT (M) Riksdagsledamöter Det som ser ut som stabila kommunala vinstmöjligheter, kan snabbt kullkastas om verkligheten bara förändrar sig något i förhållande till kommunens ursprungliga karta. Timbros Lydiah Wålsten varnar för att många kommuner som byggt egna vindkraftverk riskerar ekonomiska bakslag, då deras satsningar bygger på glädjekalkyler med mycket optimistiska antaganden. EKONOMI Kostnad för inhyrd personal är pengar som kunde användas för att skapa en bättre arbetsmiljö för de som är lojala och trots en tuff arbetsmiljö fortsätter att vara anställda hos landstinget. Det vi betalar till bemanningsföretagen i Stockholms läns landsting skulle till exempel räcka för att anställa 194 egna sjuksköterskor. Landstinget måste öka sin attraktionskraft som arbetsgivare. Det är för dyrt och långsiktigt ohållbart att göra sig beroende av inhyrd personal i en verksamhet där kontinuitet ofta ökar kvaliteten. HELENE ÖBERG (MP) Hälso- och sjukvårdspolitisk talesperson, Stockholms läns landsting

12 TEMA: SKOLA 12 DAGENS SAMHÄLLE nummer Nummer Han ser klassfrågan i klassrummen

13 TEMA: SKOLA Nummer nummer DAGENS SAMHÄLLE 13 ERIK NILSSON Utbildning är nyckeln till ett mer jämlikt samhälle. Den insikten gjorde Erik Nilsson till skolpolitiker. Men först när han blev utbildningschef i Botkyrka fick han verklig makt. text CECILIA GRANESTRAND foto ANNA RUT FRIDHOLM Nu är han på väg att byta jobb igen. Efter fem år som chef för utbildningsförvaltningen gör Erik Nilsson ett tillfälligt inhopp som kommundirektör, men i höst bär det av till Skolverket. Där ska han chefa över utvecklingsavdelningen. Svensk skola är i en allvarlig kris och jag är väldigt orolig. Resultaten försämras och många lärare har dåligt självförtroende. Mitt uppdrag på Skolverket handlar om att få i gång ett mer systematiskt utvecklingsarbete. Och jag tycker att Skolverket har blivit mer offensivt. Det låter nästan som ett förvarstal. Och han lämnar ju det jobb som hittills gett honom störst möjlighet att förändra åtminstone någon del av den svenska skolan. När Erik Nilsson var socialdemokratiskt skolborgarråd i Stockholm tyckte han inte att han alls hade lika mycket makt. Jag har varit med och skrivit ett antal dokument som vi politiker tyckte var oerhört vackra, men sedan hände ju ingenting ute i verkligheten. Men att han lämnade politiken berodde också på att han egentligen aldrig gillade det politiska spel han blev en del av. Det handlade mer om att förändra bilden av verkligheten än att faktiskt förändra verkligheten. Vi sysslade mycket med symbolfrågor, som mobiltelefoner och vilka straff elever som inte skötte sig skulle få. Men sådant har ju ingen som helst betydelse för skolans resultat. Erik Nilssons stora intresse för utbildningsfrågor väcktes när han pluggade till kemist på Stockholms universitet och var studentpolitiker och kårordförande. Jag blev upprörd när jag såg hur utbildningssystemet förstärker sociala strukturer. Att jobba som kemist blev aldrig aktuellt. Erik Nilsson värvades till utbildningsdepartementet som politiskt sakkunnig åt dåvarande ministern Lennart Bodström. Därifrån kom han till Stockholms stadshus som politisk tjänsteman, sedan blev han politiker. Första halvan av 2000-talet turades Erik Nilsson och nuvarande utbildningsministern Jan Björklund (FP) om att vara skolborgarråd i Stockholm. Erik Nilsson är försiktig med att uttala sig om sin forne politiske antagonist, men konstaterar i alla fall att de är väldigt olika. Han är en utpräglat medial person som ville ha ut ett antal budskap och drev det till sin spets. Men det gjorde han nog rätt i. Det var ju främst via medierna han kunde styra medarbetare i Stockholms skolor. Erik Nilsson å sin sida trivdes aldrig med att anpassa sig till mediernas villkor och följa pressekreterarens råd om att bara säga tre saker. Och så var det ju det där med att vilja förändra verkligheten. I den politiska retoriken var motståndarna de andra partierna, men för mig är motståndarna de problem vi ska angripa. Så jag hade svårt för det där spelet. För en utbildningschef i Botkyrka

14 TEMA: SKOLA 14 DAGENS SAMHÄLLE nummer Nummer är skolproblemen starka motståndare. Var femte elev lämnar grundskolan utan gymnasiebehörighet och runt 30 procent har inte godkänts i alla ämnen. Hälften av eleverna har utländsk bakgrund, men Erik Nilsson ser inte skrala skolresultat som en fråga om invandring utan som en klassfråga. Det är meningslöst att peka ut invandrarelever i en kommun där de är hälften av eleverna. Många av dem har välutbildade föräldrar och det går jättebra för dem i skolan, medan vi har svenskfödda elever med arbetarklassbakgrund som det går uselt för. Han har satt i gång ett intensivt arbete med att förbättra undervisningen. Det ska framför allt ske genom att lärare lär av andra lärare. De planerar lektioner ihop, utvärderar dem, hjälps åt att skapa variation i undervisningen och observerar varandras arbete, ibland genom att filma lektionerna. När de sedan tittar på filmen ska de inte bara studera läraren utan också vad eleverna gör. Är de aktiva? Får de möjlighet att diskutera, reflektera och öva sig i att analysera? Skolorna har kommit olika långt med detta, men jag har under de här åren lärt mig hur viktigt det är att läraryrket inte ses som ett ensamarbete. Meritvärden säger väldigt lite om skolans bidrag till elevernas kunskapsutveckling. De avspeglar i huvudsak föräldrarnas utbildningsnivå. Erik Nilsson talar om att eleverna kan få helt olika möjligheter att lyckas beroende på vilket klassrum de kliver in i, även om de går på samma skola. Och det är framför allt ett problem för dem som inte lever i hem där det finns tidningar och böcker och inte har föräldrar som kan stötta. För dem är skolan och undervisningen helt avgörande. Därför vill Erik Nilsson styra de bästa och mest erfarna lärarna till skolor och elever som behöver dem bäst. De nya karriärtjänster för lärare som kan ge kronor mer i månadslön ska i Botkyrka främst finnas på de skolor där elevernas resultat är som sämst. Vi måste göra aktivt motstånd mot segregationen och försöka minska skadeverkningarna av den. Att skolorna i Stockholmsområdet får allt mer olika förutsättningar i takt med att eleverna på varje skola blir allt mer lika varandra beror dels på boendesegregationen, dels på det fria skolvalet. Men rätten att välja skola vill Erik Nilsson inte avskaffa. Som pappa skulle jag bli frustrerad om jag fick beskedet att myndigheten har tilldelat ditt barn följande skolplats. Vi har fått andra förväntningar på den offentliga servicen, så att inte ha kvar fritt skolval tror jag varken är möjligt eller önskvärt. Men när skolor rankas som bra eller dåliga utifrån elevernas betyg, då blir Erik Nilsson enligt egen utsago skogstokig. Något dummare verkar han ha svårt att föreställa sig. Meritvärden säger väldigt lite om skolans bidrag till elevernas kunskapsutveckling. De avspeglar i huvudsak föräldrarnas utbildningsnivå. Att i ett valfrihetssystem använda betygsgenomsnitt som ett kvalitetsmått är bedrövligt. Hellre borde man mäta om eleverna förbättrat sina resultat på de nationella proven mellan år 6 och år 9, tycker han. Och avdramatisera betygens betydelse genom att i högre grad låta anlagstester eller inträdesprov vara biljetten in på universitet och högskolor. Under sina fem år som Botkyrkas utbildningschef har Erik Nilsson velat sätta sökarljuset på den mest grundläggande av alla skolfrågor: hur går det för barnen? Men hans eget svar är nedslående. Det går inte alls tillräckligt bra. Jag har inte lyckats åstadkomma någon resultatförbättring. Visserligen har Botkyrkas grundskoleelever under de senaste åren klarat sig lite bättre än förväntat när hänsyn tas till socioekonomiska faktorer, men deras betyg ligger under rikssnittet. Och förra året sjönk betygen något. Trots att Erik Nilsson anser att han haft mycket makt är den förstås begränsad. Och han återkommer hela tiden till att det allra viktigaste för eleverna är vad läraren gör i klassrummet. Så om du verkligen vill påverka skolan borde du bli lärare? Ja, det är faktiskt en reflektion jag gjort! En enskild lärare kan säkert känna sig maktlös och tycka att andra fattar alla beslut. Läraren har ju också makt över färre men den makten är väldigt stor. KEMISTEN VALDE SKOLANS VÄRLD NAMN: Erik Magnus Nilsson. ÅLDER: 48 år. FAMILJ: Min fru Cecilia och två söner, 12 och 9 år. BOR: Villa i Bromma. FAVORITÄMNE I GRUNDSKO- LAN: Det var nog historia. BAKGRUND: Utbildade sig till kemist på Stockholms universitet och var ordförande i studentkåren. Politiskt sakkunnig på utbildningsdepartementet, stabschef på Skolverket, kanslichef hos Socialdemokraterna i Stockholms stadshus, oppositionsborgarråd i Stockholm , skolborgarråd , förvaltningschef på Lärarhögskolan, utbildningschef i Botkyrka sedan 2008, blir i höst utvecklingschef på Skolverket. OM JAG VORE UTBILDNINGS- MINISTER: Då skulle jag satsa på mer systematisk utveckling av undervisningen. Och så skulle jag försöka se till att läkarens barn och städarens barn går i samma skola. BÄTTRE SKOLMAT MED NY DATABAS Maten i skolan är inte så nyttig som den borde vara. Nu har alla skolor chans att med ett webbverktyg testa om luncherna håller måttet. LÄS MER PÅ SID 18 19

15 TOP DOLLAR Låt det digitala klassrummet bli mer än ett tomt löfte. Vårt lands skolor digitaliseras i snabb takt. Som exempel investeras årligen kronor per elev i årskurs åtta på digital hårdvara. Men det satsas enbart 27 kronor på digitala läromedel.* Det är dags att ändra på det. I samarbete med skolor i hela Sverige har Gleerups utvecklat en helt ny typ av lärverktyg: interaktiva böcker. De sparar värdefull lärartid, ger ett tryggt innehåll och bättre individuellt stöd så att fler elever kan nå kunskapsmålen. Vad tycker du att det är värt? Upptäck interaktiva böcker på gleerups.se. Plattformsoberoende Alltid tillgängliga Lägg till eget material Allt samlat *Källa:

16 16 DAGENS SAMHÄLLE TEMA: SKOLA nummer Nummer Skolresultat ska lyftas med McKinseys modell Det läggs kolossalt mycket tid på möten i den svenska skolan Effektiva möten och lärare som lär av varandra ska förbättra elevernas resultat. Aspuddens skola i Stockholm tog hjälp av konsulter från McKinsey för att nå längre. UTVECKLING Förut kunde mycket av lärarnas tid gå åt till väntan, långdragna informationsmöten eller ändlösa diskussioner om frågor som ändå inte kunde lösas där och då. Det visade en noggrann mätning av hur lärare och skolledare faktiskt använde sin tid. Tidsloggningen blev startskottet för skolans förändring, som inleddes i början av förra året. Vi såg ett mönster. Mycket tid ägnades åt ineffektiva möten, säger rektorn Maria Radway. Nu ges mer information per mejl och alla arbetslag har korta så kallade tavelmöten, där de på stående fot avhandlar praktiska problem och fångar upp frågor som ska diskuteras vidare vid andra tillfällen. Högst en kvart ska mötet ta och det som antecknas på tavlan utgör protokollet. Maria Radway visar sin egen tavla, där hon till exempel bokför hur många timmar hon själv och övriga skolledare varit ute i klassrummen. Hon kan också se att ett nytt pingisbord behöver köpas in och vem som ska ordna det. Det som fixats suddas bort. En succé! är Maria Radways betyg på tavelmötena. Lösningarna kan se olika ut på olika skolor, men att samplanering och coachning är framgångsrikt, det vet vi. Lars Brandt, projektledare på Stockholms stads utbildningsförvaltning Tiden som vunnits på effektivare möten har lagts på pedagogiska diskussioner i form av ämneskonferenser och gemensam lektionsplanering. Varje vecka finns schemalagd tid för samplanering, då lärarna förväntas förbereda lektioner tillsammans med någon eller några kolleger. Ambitionen att samarbeta mer fanns förut också, men fick alltid stryka på foten i vardagsarbetet, säger läraren Mi Lodell som är en av skolans två utvecklingsledare. Hon och den andra utvecklingsledaren, Sandra Winkler, har ett särskilt ansvar för att få kollegerna att arbeta enligt den nya modellen och att utveckla den allt eftersom den prövas och utvärderas. En förändring som inte alla lärare uppskattat är den så kallade coachningen. En gång i månaden har lärare fått besök i klassrummen av en kollega som iakttar arbetet och sedan delar med sig av sina synpunkter. Det har inte varit så populärt. Kanske är det själva ordet coachning som retat en del, säger Mi Lodell. Därför har coachningen bytts ut mot samundervisning, vilket innebär att två lärare gemensamt planerar lektioner, genomför dem och sedan utvärderar hur de fungerade. Samundervisningen har varit lättare att få till, särskilt på de lägre stadierna, säger Sandra Winkler. SO-läraren Anders Spännargård har deltagit i coachningen och tycker att han haft nytta av den. Jag tycker det är intressant att se hur andra lägger upp sin undervisning. Läraryrket är ju ensamt. Det handlar inte om att värdera hur bra någon kan sitt ämne, utan att till exempel bedöma om eleverna verkar förstå eller om de hinner med att anteckna när mycket skrivs på tavlan. Aspuddens skola var tillsammans med Maltesholmsskolan i Hässelby först ut bland Stockholms skolor med att förändra sitt arbetssätt med hjälp av det internationella konsultföretaget Mc- Kinseys modell. Företaget har granskat skolsystem i 18 länder och kommit fram till att eleverna lyckas bättre om lärarna får feedback på sin undervisning, samarbetar och lär av varandra. Ytterligare elva skolor i Stockholm har nu börjat eller ska i höst börja arbeta efter samma modell, och tanken är att alla kommunens grundskolor så småningom ska göra det. Projektet går under namnet PRIO, som står för planering, resultat, initiativ och organisation. Skolorna startar med att kartlägga hur lärare och skolledare använder sin tid och det görs enkäter och intervjuer kring hur arbetet utförs i dag och hur lärarna skulle vilja arbeta. Möten och lektioner observeras. På det sättet hittar varje skola sina egna möjliga förbättringar. Lösningarna kan se olika ut på olika skolor, men att samplanering och coachning är framgångsrikt, det vet vi. Vi vet också att det läggs kolossalt mycket tid på möten i den svenska skolan säger Lars Brandt, projektledare på Stockholms stads utbildningsförvaltning. Nu sprider Sveriges Kommuner och Landsting arbetssättet vidare. Förändringsledare i nio kommuner har nyss utbildats och ytterligare nio kommuner ligger i startgroparna. CECILIA GRANESTRAND cg@dagenssamhalle.se

17 nummer DAGENS SAMHÄLLE 17 FOTO: JANERIK HENRIKSSON / SCANPIX Snabba tavelmöten har ersatt långa diskussioner. Rektor Maria Radway och utvecklingsledarna Sandra Winkler och Mi Lodell visar hur Aspuddens skola i Stockholm har effektiviserat sina möten. SO-läraren Anders Spännargård observerar en kollega. Han har uppskattat att få feedback av andra lärare. Aspuddens skola valdes ut att delta i projektet med konsulter från McKinsey eftersom skolans resultat är genomsnittliga. VAD KAN DIN SKOLA? Vi på Hemsö är specialister på att utveckla och förvalta fastigheter för samhällsservice, bland annat skolor. Ett exempel är Messingen i Väsby, en modern spännande skolbyggnad med multifunktion. Här finns förutom två gymnasieskolor även tränings lokaler, en multihall, en restaurang, bibliotek och den kommunala musikskolan. Vi är övertygade om att denna moderna miljö kommer bidra till både bättre studie resultat och högre kreativitet. Och för kommunen ett effektivare resursutnyttjande. Vad kan vi göra för er? Läs mer om oss och våra erfarenheter på hemso.se. Välkommen!

18 18 DAGENS SAMHÄLLE TEMA: SKOLA nummer Nummer Bättre koll på maten med Det handlar inte bara om att maten ska vara näringsriktig. Lika viktigt är att skolbarnen tycker om den. 200 skolor har svarat på frågor om Skolmaten är inte så näringsriktig som den borde vara. Men nu har alla skolor chans att med ett webbverktyg testa om luncherna håller måttet. Resultaten ska följas av forskare vid Karolinska Institutet. KOST Hur ofta serverar skolan fisk? Korv? Blodpudding? Finns det salladsbuffé? Äter elever lunch före klockan 11? Vilken utbildning har kökspersonalen? Webbverktyget Skolmat Sverige innehåller en mängd frågor om vilken mat som serveras, om maten är näringsberäknad, hur trivsam miljön i skolmatsalen är och vilka riktlinjer som finns för skolluncherna. Verktyget lanserades för ett år sedan och används nu av var femte grundskola. Så fort alla frågor besvarats får de ut en beskrivning av sina styrkor och svagheter samt tips om hur skolmåltiden kan förbättras. Skolan kan också jämföras med andra skolor. De ifyllda uppgifterna kommer att ingå i en databas som byggs upp av forskare vid Karolinska Institutet. De vill studera samband mellan skolmatens kvalitet och elevernas hälsa och prestationer. Det finns ingen sådan forskning, trots att skolmåltiden är ett hett ämne och berör så många, säger Emma Patterson, nutritionist och medicine doktor vid Stockholms läns landsting och Karolinska Institutet samt projektledare för arbetet med webbverktyget. När webbverktyget testades våren 2011 gjordes en studie av de knappt 200 skolor som då deltog. Resultatet var förfärande. Bara 6 procent av skolorna levde upp till samtliga näringsrekommendationer för fett, fiber, vitamin D och järn. Det var ganska dystert då. De följde inte råden. Framför allt serverade de för lite fet fisk, säger Emma Patterson, som hoppas att betydligt fler skolor, helst alla, ska upptäcka och börja använda det nya webbverktyget. Nu har en ny skollag införts och den innehåller ett tydligt krav på att skolmaten ska vara näringsriktig. I lagen definieras inte vad detta innebär, men i princip ska skolan följa de svenska näringsrekommendationerna. Nyligen gav Livsmedelsverket ut nya råd som inte bara handlar om vilken mat skolorna ska erbjuda utan också om att maten ska vara god och att miljön i matsalen ska vara trivsam. Men för att maten ska vara nyttig räcker det inte att den är näringsriktig, den måste också hamna i elevernas magar. För att få veta vad skolbarnen tycker och om de verkligen äter skolmaten innehåller webbverktyget också en enkät som eleverna kan fylla i. En av de kommuner som redan använder verktyget i full skala är Kävlinge. Där har samtliga grundskolor besvarat frågorna. Det ger ett kvitto på hur läget är och vad som behöver utvecklas, säger kommunens kostchef Marina Rahm. Sammanställningen av svaren visade till exempel att flera skolor inte serverade fet fisk tillräckligt ofta. Därför ingår numera inlagd sill ibland i salladsbuffén. Och den äts, försäkrar Marina Rahm. Att eleverna inte tvingas kasta i sig maten på kort tid är också viktigt och enligt Marina Rahm kan en del av Kävlinges skolor behöva förlänga lunchtiden till 25 minuter i stället för dagens 20 minuter. Jag är glad att verktyget gör att vi ser till hela måltiden, inte bara det som ligger på tallriken utan också miljön man äter i. CECILIA GRANESTRAND cg@dagenssamhalle.se DET ÄR DU SOM SITTER PÅ LÖSNINGEN ALLA PRATAR OM DEN. Lärarkrisen. Att många tusen lärare kommer att saknas redan inom några år och att det behöver bli kö till lärarutbildningen. Vem ska utbilda barn och unga i framtiden om det inte finns lärare i skola, förskola och fritidshem? Vi vet att en markant högre lön skulle få skickliga lärare att stanna i yrket och unga att lockas till lärarbanan. Det är du som är politiker eller friskoleägare som kan lösa lärarkrisen. Kontakta gärna oss i Lärarförbundet för diskussion och förslag. lararforbundet.se/kontakt

19 Nummer nummer DAGENS SAMHÄLLE 19 ny databas matkvalitet och lunchmiljö Gratis verktyg för alla skolor Skolmat Sverige är ett webbverktyg som grundskolor gratis kan använda. Det finansieras av Sverige Kommuner och Landsting, Jordbruksverket och Statens Folkhälsoinstitut. Genom att svara på en rad frågor kan skolorna dokumentera och utvärdera kvaliteten på skolmaten Snåla på salt och korv! För att skolmåltiden ska vara bra bör den inte innehålla så mycket mättat fett från till exempel smör, korv, grädde eller ost. Däremot ska den innehålla mycket fett från vegetabiliska oljor och fet fisk. Maten får inte innehålla för lite vitamin D, järn, zink eller selen. Mängden salt ska begränsas. Måltiden ska innehålla mycket fullkorn och till minst en tredjedel bestå av frukt och grönsaker. och måltidsmiljön. De får också råd om förbättringar. Verktyget har utvecklats av forskare vid Karolinska Institutet och Stockholms läns landsting. Det finns på Livsmedelsverket rekommenderar skolorna att servera fisk minst en gång per vecka och korv högst en gång per månad. De bör erbjuda lättmjölk men inte saft eller måltidsdryck och ha salladsbord med minst fem olika komponenter. Fakta om skolmat Sverige, Finland och Estland är de enda länder i världen som erbjuder alla skolpliktiga elever gratis skollunch gjordes den hittills största svenska studien av skolmåltider. Knappt 200 skolor deltog. Studien visar att: procent av skolorna 6 uppfyller Skolmat Sveriges fyra näringskriterier kring fett, järn, vitamin D, fiber och fullkorn. procent av skolorna 49 följer en näringsberäknad matsedel. procent av skolorna 75 följer Livsmedelsverkets råd om att servera fisk varje vecka, men bara 19 procent serverar fet fisk i enlighet med råden. procent av skolorna 36 följer Livsmedelsverkets råd om att servera lunch tidigast klockan 11. procent av skolorna 44 har behov av ljudsänkande åtgärder i skolrestaurangen.

20 TEMA: SKOLA 20 DAGENS SAMHÄLLE nummer Nummer DEN VILDA JAKTEN HÖGSKOLA Konkurrensen om 20-åringarna ökar. Hur högskolorna gör för att flirta till sig studenterna skiljer sig åt. Marknadsföringen vässas och lärosätena satsar på det unika som skidåkning, storstadsliv och studier på distans. text MONICA SANDBERG foto SUSANNE LINDHOLM Luleå tekniska universitet, Mittuniversitetet och Stockholms universitet. De tre kan sägas vara vinnare med rekordmånga ansökningar inför höstterminen. Det som skiljer är hur mycket pengar de förfogar över och hur de marknadsför sig. Vi börjar uppifrån, i norr. Luleå tekniska universitet (LTU) marknadsför sig med slogans som Nära till allt. Tiominutersstaden med invånare och Vår forskning garanterar din utbildning. Marknadsföringen har lönat sig. LTU har i dag studenter och är på uppåtgående, till hösten har 18 procent fler sökt dit, jämfört med förra året. Det är en Klondike-stämning i Norrbotten och de unga märker det. Vi har också en stark koppling till arbetslivet och vår forskning är ledande, säger Johan Sterte, rektor, och Pål Kastensson, marknadschef. De främsta kanalerna är webben, katalogen och studentambassadörer. Man jobbar också hårt med att öka kännedomen om universitetet genom affischkampanjer i Stockholm, Göteborg och Malmö samt i regionen, det vill säga Norrbotten och norra Västerbotten. Universitetet självt ställer sig från kvalitetssynpunkt jämsides med Kungliga Tekniska Högskolan och Chalmers. Men vi måste erbjuda något extra för att de unga ska flytta exempelvis 150 mil från södra Sverige. Då kan vi locka med drömmen om ett annat liv, skidåkning, tydliga årstider och ett rikt studentliv, säger Pål Kastensson. Fram till 2016 ökar staten på LTU:s takbelopp (se faktaruta på sidan 21), det vill säga den summa pengar som universitetet får leverera studier för, med ungefär 6 miljoner kronor. I dag är den totala summan närmare 614 miljoner kronor. 50 mil söderut ligger Mittuniversitetet. Lärosätet har sammanlagt studenter fördelade på tre campus: Sundsvall, Östersund och Härnösand. Fram till 2016 tvingas universitetet banta 50 miljoner kronor, då ska lärosätet få 476 miljoner kronor i takbelopp. Omsatt till verkligheten betyder det en stängning av Härnösandscampuset och neddragning med studieplatser. Samtidigt har antalet sökande ökat med 36 procent jämfört med förra hösten. Anders Söderholm, rektor, framhåller universitetets betydelse för regionen. Mittuniversitet tar världen till regionen och regionen till världen. Vi gör att området positionerar sig och så bidrar vi till kompetensförsörjningen, säger han. I marknadsföringen är framför allt anställningsbarheten och distansstudier huvudbudskapen, liksom de unika utbildningarna som bildjournalistikprogrammet och sportteknologiprogrammet. Ungefär hälften av alla studenter läser på distans. Det är en Klondike-stämning i Norrbotten och de unga märker det. Johan Sterte, rektor, Luleå tekniska universitet Varje kommunikationsinsats görs med stor eftertanke och analyseras noga efteråt, berättar Kicki Strandh, kommunikationschef på Mittuniversitetet. Vi har inte en så stor budget och vill få maximal effekt, säger hon. De har slutat med utbildningskatalogen, årets är den sista som ges ut. I stället ska fokus ligga på webben. Reklamen riktas främst mot Jämtland, Västernorrland, Gävleborg, Stockholm, Göteborg och Malmö. Universitetet gör sig hört genom många olika kanaler som öppet hus, mässor, besök på gymnasier, via sina studentambassadörer, webben, Facebook, tidningsannonser och digitala tavlor. Dessutom odlar lärosätet sina kontakter med journalister för att nå ut med sitt budskap. Än lever högskolor och universitet gott på det tidiga 1990-talets babyboom. Tillgången på studiemogna unga är god. I år fyller personer 20 år och hela anmälningar har kommit in till höstterminen 2013, en ökning med från förra året. Men framöver säckar siffrorna ihop har antalet 20-åringar sjunkit till Stockholms universitet, Mittuniversitetet och LTU säger sig vara medvetna om att det hårdnar framöver. Men det är då, det. Stockholms universitet är största vinnaren i höstens ansökningsomgång, dit har var femte student sökt sig. Den i särklass populäraste utbildningen i Sverige är juristprogrammet med hela sökande. Lärosätet åtnjuter hög status i sin region vilket till exempel märks genom att forskare anlitas i statliga utredningar, intervjuas i medier, lämnar remisssvar på lagförslag och ingår i flera Nobelkommittéer. Även ekonomin ser ut att vara god, takbeloppet ligger i år på miljoner kronor och har ökat med 8,4 miljoner sedan förra året. År 2016 landar siffran ännu högre, på miljoner. Universitetet koncentrerar marknadsföringen på Stockholm och Mälardalen, varifrån största delen av studenterna också kommer. Tillsammans med webben är kollektivtrafiken den främsta arenan för marknadsföring, liksom studiemässor och utbildningskatalogen. Stockholms universitet behöver inte lägga krut på att öka folks kännedom, i stället handlar det om imagebyggande: Universitetet i en av Europas mest dynamiska huvudstäder, som det står på hemsidan. De främsta budskapen är kopplingen till utbildning och forskning och närhetsprincipen, alltså att studenter som väljer Stockholms universitet får nära till både arbetsmarknaden och storstaden, säger Linda Carlsson, biträdande kommunikationschef på Stockholms universitet. ÄR DU EN AV SVERIGES VIKTIGASTE CHEFER? Nu erbjuder Sveriges Skolledarförbund en unik medlemsförmån: Skolledarhandboken ett digitalt verktyg för dig som är ledare inom förskola och skola. Bli medlem! Det är lätt att bli medlem i Sveriges Skolledarförbund. Gå in på blimedlem eller mejla till blimedlem@ skolledarna.se Ett eget exemplar av Dagens Samhälle? Beställ 5 nr gratis på