SÅ KAN SKOLAN KOLLA NÄRINGSHALTEN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SÅ KAN SKOLAN KOLLA NÄRINGSHALTEN"

Transkript

1 SÅ KAN SKOLAN KOLLA NÄRINGSHALTEN Databasen guidar kökspersonalen rätt bland maträtterna TORSDAG 2 MAJ NUMMER SID þ! (-- '" && þ- ŗąŗ,#-ā øùŗ%,)(), Politiken och Postkodlotteriet liknar varandra. POLITIK, EKONOMI & OFFENTLIGA AFFÄRER ÅSA MOBERG, SISTA SIDAN Intensiv jaktsäsong på vikarier PERSONAL På flera håll i landet är det brist på sjuksköterskor inför sommaren. Samtidigt har studenterna höjt sitt bud nu kräver de kronor i ingångslön. SID 30 FOTO: ANNA RUT FRIDHOLM ERIK NILSSON VILL VÄSSA SKOLVERKET SID MCKINSEYS METOD LYFTER ELEVERNA SID HÅRD KAMP OM SÖKANDE TILL GYMNASIET SID 25 Fokus: FLER VILL PLUGGA PÅ HÖGSKOLA SID 20 21

2 2 DAGENS SAMHÄLLE SVERIGES EFFEKTIVASTE SKOLKOMMUNER nummer Nummer SNÅLA KOMMUNER Pengar och lärartäthet ingen kvalitetsgaranti Socioeko Mer pengar och fler lärare är ingen garanti för bättre skolresultat. Dagens Samhälle har granskat hur mycket kommunerna satsar på grundskolan och vilka totalresultat som skapas. En av landets snålaste kommuner, Täby utanför Stockholm, toppar vår unika rankning av Sveriges Effektivaste Skolkommuner SKOLKOMMUNER Hela 42 procent av kommunernas budgetar går till skolan. Nummer två på prioriteringslistan är äldreomsorgen, som klarar sig med 19 procent av skattepengarna. Från förskola till gymnasium kostar den kommunalt finansierade utbildningen 220 miljarder kronor om året. Enbart den obligatoriska grundskolan kostar cirka 85 miljarder. Ändå faller resultaten i grundskolan. Dagens Samhälle har, kommun för kommun, identifierat vilka resurser som läggs på skolan (input) och jämfört dessa med de totalresultat som skapas (output). Jämförelsen som omfattar femårsperioden utmynnar i ett effektivitetsmått, som vi kan kalla skola för pengarna. Granskningen, som beskrivs i detalj på sidan 4, visar att de svenska skolkommunerna presterar mycket ojämlika resultat. Mer pengar, fler lärare och mer undervisningstid är ingen garanti för bättre totalresultat. Inte heller rätt föräldrar. I stället visar Dagens Samhälles genomgång av centrala input- och outputvariabler att det på många håll är precis tvärtom. EFFEKTIVITET: 116 av landets 290 kommuner (40 procent) är mer effektiva än genomsnittskommunen, det vill säga får ut mer av sina investeringar än övriga kommuner. LÄRARRESURSER: Dessa 116 mest effektiva kommuner lägger i genomsnitt 31 procent mindre lärarresurser på skolan än övriga kommuner. RESULTAT: De 116 mest effektiva kommunerna får dessutom i genomsnitt ut 29 procent högre skolresultat än övriga kommuner. Bäst skola i relation till satsade medel får Storstockholmskommunerna Täby, Danderyd och Lidingö. Faktum är att de får ut åtta gånger mer skola för pengarna än de minst effektiva kommunerna Skinnskatteberg, Vilhelmina och Dorotea. Flera kommuner i Stockholms län har höga studieresultat samtidigt som resurserna är förhållandevis små. På topp tio över de effektivaste kommunerna finns bara en som inte ligger i huvudstadsregionen: Partille utanför Göteborg. Sett till studieresultat är eleverna i Danderyd, Lidingö och Lomma bäst. Delvis kan detta förklaras med gynnsamma förutsättningar i form av välutbildade föräldrar med höga inkomster. För att pröva hur kommunernas socioekonomiska utgångspunkter skiljer sig har vi tittat på medelinkomst, utbildningsnivå och arbetslöshet, och rangordnat kommunerna utifrån dessa faktorer. I kommunerna med bäst skolresultat är medelinkomsten och utbildningsnivån Ungefär 10 procent av elevernas resultat kan härledas till socioekonomiska faktorer. Det är framför allt föräldrarnas utbildning som har betydelse. Jan-Eric Gustafsson, Göteborgs universitet hög, samtidigt som arbetslösheten är låg. Men socioekonomiska förutsättningar förklarar inte allt. Övertorneå, som socioekonomiskt placerar sig på 273:e plats av landets 290 kommuner, hamnar på plats 35 sett till elevernas prestationer. I Haninge är förhållandena de omvända. Kommunen har landets 77:e bästa socioekonomiska förutsättningar, men skolresultaten hör till de sämsta och kommunen placerar sig på plats 270. Ungefär 10 procent av elevernas resultat kan härledas till socioekonomiska faktorer. Det är framför allt föräldrarnas utbildning som har betydelse, säger professor Jan- Eric Gustafsson vid Göteborgs universitet. FORTS. NÄSTA UPPSLAG DS GRANSKAR SKOLSVERIGE #1: Lyckligt lottade Täby får Täby får mest resultat med minst pengar. Duktiga lärare, välmående familjer och homogena elevgrupper bäddar för en effektiv grundskola. FÖRSTA PLATS Täby toppar Dagens Samhälles rankning av effektiva skolkommuner. Med relativt små satsningar på grundskolan når eleverna bra resultat både där och på gymnasiet och det är dessutom en hög andel elever som läser vidare på universitet och högskola. Eva Wittbom (FP) har suttit i grundskolenämnden i tio år, de senaste åren som ordförande. Hon pekar på två saker som har stor betydelse och särskiljer Täby från många andra kommuner. Vi har väldigt duktiga lärare och vi har goda socioekonomiska förhållanden. Det är avgörande för hur det ska gå för eleverna. I Täbys kommunala skolor minskar andelen behöriga lärare, men den är fortfarande hög, 85 procent. Tas alla friskolor med, minskar andelen till 77 procent. Samtidigt minskar lärartätheten i både kommunala och fristående skolor. I Täby behöver skolan inte arbeta så mycket med att höja barnens förväntningar på vad de själva kan prestera och med att motivera dem att sikta på toppbetyg i de viktigaste läsämnena. Det jobbet sköts till stor del i hemmen. Många elever har föräldrar som är intresserade av hur det går för dem i skolan och stödj er dem i deras skolarbete, säger Eva Wittbom. Kommunens välutbildade och ambitiösa föräldrar pressar dessutom skolan att göra bra ifrån sig. Det sätter sina spår, både på politiken och på skolorna. Här är det svårt för kommunen att smita undan sitt ansvar och skylla på eleverna om skolan misslyckas. Skolan är något som alltid värnats i Täby och många är väldigt intresserade av att den ska fungera. Det har också varit positivt för utvecklingen. Lärarförbundet utsåg Täby till bästa skolkommun i Stockholmsregionen Eva Wittbom ser flera förklaringar till att facket satte Täby främst bland de starka Storstockholmskommunerna. Vi vet att lärarna är de viktigaste spelarna och måste ha goda förutsättningar för att kunna arbeta. Att analysera elevernas resultat, ta del av ny forskning

3 SVERIGES EFFEKTIVASTE SKOLKOMMUNER Nummer nummer DAGENS SAMHÄLLE 3 TOPPAR RANKNING nomi bakom 10 procent av resultaten och söka förbättringar är en naturlig del i arbetet inte bara på Täbys skolor utan även på förvaltningsnivå. Tid för analys och reflektion är annars något som den svenska skolan lider brist på och behöver mer av för att lyckas, enligt Skolverket. Dessutom har vi alltid satt in riktade åtgärder när det behövs. I de yngre klasserna försäkrar vi oss verkligen om att eleverna får lära sig läsa med flyt. Den satsningen har gett bra resultat. Att politiken är förutsägbar och stabil är också en framgångsfaktor, menar Eva Wittbom. Politikerna ska inte störa skolorna med nya idéer och krav som tvingar dem att hela tiden byta fokus från än det ena än det andra. Vi har väldigt duktiga lärare och goda socioekonomiska förhållanden. Det är avgörande Eva Wittbom (FP), ordförande, Täbys grundskolenämnd I dag är grundskoleeleverna ganska jämnt fördelade på friskolor och kommunala skolor i Täby. Eva Wittbom menar att konkurrensen från friskolorna har varit positiv för Täbys kommunala skolor. Det är en jämn kamp mellan fristående och kommunala skolor. Jag tycker det är bra när det är så. Kommunen råder inte över de fristående skolorna, men har formulerat en strategi för att kunna utveckla alla skolor. De kommunala skolorna ska vara så bra att ingen väljer bort dem för en undermålig friskola. Nu är vi helt överens i alliansen om att kommunen har allt att vinna på att ha bra kommunala skolor och bra fristående skolor och att skolorna i Täby ska vara Täby Snittkommun RESURSER Undervisningskostn./elev Lärare/100 elever 7,4 8,6 Andel behöriga lärare 77% 87% RESULTAT Godkänt i alla ämnen 87% 77% Meritvärde, snitt Vidare till högskola 59% 38% Täby Snittkommunen 20 RESURSER RESULTAT Lärarna är de viktigaste spelarna, säger Eva Wittbom (FP), ordförande i Täbys grundskolenämnd. mest valuta för pengarna de bästa, säger Eva Wittbom. Christina Flack, ordförande i Lärarförbundets Täbyavdelning, har arbetat i kommunen sedan 1975 och är inte lika övertygad om konkurrensens betydelse för skolornas resultat. Välutbildade familjer och homogena elevgrupper tillmäter hon större betydelse. Täby har alltid haft bra resultat. I dag kan man säga att vi har höga resultat trots att vi har en bantad organisation och ganska snål resurstilldelning. Detta tack vare en väldigt professionell och ambitiös personal ute på skolorna. ÅSE LO SKARSGÅRD FOTO: LEO SELLÉN/SCANPIX Bäst skola för pengarna # Kommun Resurser Resultat Resultat/ resurser 1 TÄBY 20,2 81,0 4,02 2 DANDERYD 25,4 94,4 3,72 3 LIDINGÖ 25,7 87,4 3,40 4 NYNÄSHAMN 14,3 43,0 3,00 5 VÄRMDÖ 18,7 49,3 2,63 6 SOLLENTUNA 28,4 70,0 2,46 7 EKERÖ 25,7 60,4 2,35 8 TYRESÖ 23,2 53,9 2,33 9 PARTILLE 28,6 64,6 2,25 10 VA XHOLM 31,0 69,8 2,25 11 ÖSTERÅKER 23,2 51,5 2,22 12 NACKA 34,3 75,3 2,20 13 KNIVSTA 29,1 63,1 2,17 14 LOMMA 41,3 85,6 2,08 15 VELLINGE 36,2 72,2 1,99 16 KUNGSBACKA 33,9 66,5 1,96 17 UPPSALA 32,9 64,4 1,96 18 MÖLNDAL 31,9 61,6 1,93 19 HÄRRYDA 34,2 64,6 1,89 20 LERUM 33,1 61,2 1,85 21 KUNGÄLV 32,6 59,8 1,83 22 LUND 46,4 83,7 1,80 23 HÖGANÄS 35,8 64,0 1,79 24 BOLLEBYGD 32,4 56,7 1,75 25 VALLENTUNA 31,4 53,9 1,72 26 KINDA 31,1 53,1 1,71 27 TROLLHÄTTAN 28,3 47,6 1,68 28 ÄLMHULT 30,8 51,3 1,67 29 YSTAD 36,7 61,0 1,66 30 ESKILSTUNA 25,4 41,7 1,64 31 ÅRE 34,9 56,7 1,62 32 SÖDERHAMN 31,4 50,8 1,61 33 FALUN 35,6 57,3 1,61 34 HUDDINGE 31,8 50,9 1,60 35 KARLSBORG 37,0 59,2 1,60 36 VÄNERSBORG 31,7 50,6 1,60 37 VÄSTERÅS 30,8 49,0 1,59 38 KÄVLINGE 37,9 59,7 1,58 39 TROSA 31,2 49,2 1,57 40 ORUST 31,4 49,3 1,57 41 SALEM 35,5 55,7 1,57 42 GÄVLE 32,3 50,0 1,54 43 STENUNGSUND 38,1 58,8 1,54 44 HÖÖR 35,0 53,5 1,53 45 SKARA 32,6 49,7 1,52 46 JÄRFÄLLA 35,1 53,4 1,52 47 EKSJÖ 35,6 54,1 1,52 48 HAMMARÖ 49,3 74,2 1,51 49 DALS-ED 26,7 40,1 1,51 50 ÖCKERÖ 38,8 58,1 1,50 51 VÄ X JÖ 39,3 58,5 1,49 52 ÄNGELHOLM 40,0 59,5 1,49 53 ALINGSÅS 36,0 53,3 1,48 54 SKÖVDE 38,1 55,8 1,47 55 KARLSTAD 43,7 63,6 1,45 56 ÖREBRO 35,4 50,8 1,44 57 HALMSTAD 39,1 55,9 1,43 58 HELSINGBORG 33,5 47,9 1,43 59 TÖREBODA 31,2 44,5 1,43 60 SOLNA 40,0 57,0 1,43 61 SIGTUNA 29,7 41,8 1,41 62 UMEÅ 47,2 66,2 1,40 63 SÖDERKÖPING 37,8 53,1 1,40

4 4 DAGENS SAMHÄLLE SVERIGES EFFEKTIVASTE SKOLKOMMUNER nummer Nummer Bäst skola för pengarna # Kommun Resurser Resultat Resultat/ resurser 64 UPPLANDS VÄSBY 30,8 43,1 1,40 65 NYKVARN 37,1 51,9 1,40 66 GAGNEF 40,1 55,7 1,39 67 STOCKHOLM 43,7 60,3 1,38 68 PITEÅ 47,4 65,3 1,38 69 UDDEVALLA 34,9 47,9 1,37 70 BÅSTAD 43,6 59,7 1,37 71 SUNDBYBERG 31,8 43,6 1,37 72 LUDVIKA 36,9 49,6 1,35 73 TRANÅS 39,0 52,1 1,33 74 STRÄNGNÄS 31,9 42,5 1,33 75 BORÅS 36,9 49,1 1,33 76 SOLLEFTEÅ 36,8 48,8 1,33 77 ÖSTERSUND 42,6 56,3 1,32 78 ESSUNGA 39,4 52,0 1,32 79 LULEÅ 50,3 65,9 1,31 80 MARIESTAD 37,1 48,4 1,31 81 NORRTÄLJE 33,0 42,9 1,30 82 SÖDERTÄLJE 22,4 29,1 1,30 83 SVEDALA 42,2 54,6 1,29 84 GÖTEBORG 39,5 51,0 1,29 85 TJÖRN 48,9 63,0 1,29 86 SÄVSJÖ 36,8 47,5 1,29 87 VARBERG 40,8 52,5 1,29 88 HÅBO 31,8 40,6 1,28 89 LINKÖPING 44,6 56,9 1,28 90 TANUM 38,4 48,9 1,27 91 SÄTER 42,7 54,4 1,27 92 LEKEBERG 36,4 46,2 1,27 93 ESLÖV 37,5 47,6 1,27 94 SKURUP 37,4 47,4 1,27 95 ÖRKELLJUNGA 38,3 48,4 1,26 96 BOLLNÄS 32,5 40,9 1,26 97 ALE 29,6 37,2 1,26 98 NYKÖPING 36,3 45,6 1,25 99 SUNDSVALL 37,9 47,2 1, LAHOLM 37,8 47,0 1, KARLSKRONA 42,1 52,1 1, STRÖMSTAD 38,6 47,5 1, KUMLA 34,4 42,3 1, NÄSSJÖ 37,5 46,0 1, GOTLAND 45,1 54,8 1, ARBOGA 36,7 44,4 1, UPPLANDS-BRO 36,9 44,4 1, SUNNE 44,9 54,0 1, LYSEKIL 41,7 50,1 1, OVANÅKER 38,6 46,3 1, BORLÄNGE 33,3 40,0 1, MALUNG-SÄLEN 42,4 50,5 1, KRISTIANSTAD 38,3 45,6 1, GÖTENE 40,4 48,1 1, ALVESTA 37,4 44,5 1, LIDKÖPING 48,2 57,3 1,19 Låt eleverna bedöma lärarna. Detta har gjorts tidigare i en nationell utvärdering. Det viktiga är att hämta informationen nära verksamheten. Jan-Eric Gustafsson, Göteborgs universitet Han har forskat om individuella förutsättningar för utbildning och vilka effekter utbildning har på elevernas kunskaper. En viktig faktor är lärarkompetensen. Mycket pekar på att variationen mellan lärarna har ungefär lika stor betydelse för resultaten som elevernas socioekonomiska bakgrund, säger han. Vilken kompetens som enskilda lärare har återfinns inte i någon statistik. Och tittar man på hur lärartäthet och lärarbehörighet påverkar resultaten syns inga uppenbara samband. I de tre kommunerna Skinnskatteberg, Nordmaling och Dorotea återspeglas lärarresurserna inte alls i elevresultaten. Dorotea har 11,2 lärare per 100 elever (jämfört med kommunsnittet på 8,6) och andelen pedagogiskt utbildade lärare är 89 procent (kommunsnitt: 87 procent). Trots detta är kommunen näst sämst i landet sett till elevprestation. Motsatta förhållanden råder i Danderyd och Täby. Kommunerna har låg lärartäthet (6,9 respektive 7,4 lärare per 100 elever) och andelen behöriga lärare ligger på 82 respektive 77 procent. Trots detta placerar elevernas skolresultat de två kommunerna på första och femte plats. Minst lärarresurser har Värmdö och Nynäshamn. Andelen lärare med pedagogisk examen är 75 procent och lärartätheten 7 lärare per 100 elever. I andra änden återfinns Torsås och Norsjö. Där är 98 procent av lärarna behöriga och lärartätheten lite drygt 10 per 100 elever. Dessa ytterligheter visar sig inte heller ha någon större inverkan på elevernas resultat. Ingen av de fyra kommunerna hamnar på topp 100 utan placerar sig i mitten, mellan plats 111 och 188. Att fler lärare inte leder till bättre resultat kan låta konstigt. Orsaken kan ligga i att svaga elever behöver mer resurser i form av extra lärarstöd, utan att resultaten ökar i motsvarande grad. Detta förklarar emellertid inte varför lärarnas pedagogiska utbildning inte har större effekt på elevresultaten. Frågan är hur mycket eller lite de mätbara resurserna betyder. Forskar världen är inte överens om vad som spelar störst roll för elevernas utveckling. En del hävdar att skolan i sig saknar betydelse och att det bara är elevernas socioekonomiska bakgrund som avgör hur de presterar. Samtidigt är många forskare eniga om att lärarna är viktiga. Det handlar då främst om den enskilde läraren samt hur undervisningen är upplagd inte om antalet lärare eller deras formella kompetens. Den resurs som man har mest anledning att vårda är lärarna. Det är viktigt att satsa på rekrytering, fortbildning och att ge lärarna möjligheter att utveckla verksamheten på skolan, säger Jan- Eric Gustafsson. Så gjordes rankningen För varje kommun har tolv variabler identifierats (se grafik). De har delats in i satsade resurser (input) och genererade resultat (output). För jämförbarhet har alla värden normerats mellan 0 och 100, med bibehållna inbördes relationer. Medelvärdena av dessa värden har därefter använts för att skapa två index, ett resursindex och ett resultatindex. För att mäta hur effektiv skolan är i olika kommuner har en kvot mellan resurser och resultat räknats fram. En högre kvot indikerar ett bättre resultat i förhållande till satsade medel, men inte nödvändigtvis ett bättre resultat i sig. Kvoten är bara relevant för inbördes jämförelser kommuner emellan. Genomsnittskvoten är 1,18. En kommun med effektivitetskvot 2, får inte ut dubbelt så mycket som man betalar för, men är dubbelt så effektiv som en kommun med kvoten 1. Variablerna har hämtats från källor som SCB (Statistiska Centralbyrån), Skolverket, Arbetsförmedlingen samt Sveriges Kommuner och Landsting. En viktig faktor är skolledningen och ytterst rektorn, som bär ansvaret för verksamheten i de svenska skolorna. Rektorn är en sammanhållande kraft som ska stimulera lärarna. Tyvärr har rektorerna i Sverige en mer administrativ roll än i många andra länder, säger Jan-Eric Gustafsson. Den nyzeeländske professorn John Hattie har studerat mer än 800 metaanalyser, omfattande ungefär 240 miljoner elever, för att ta reda på vilka insatser som har betydelse för elevernas inlärning. Störst betydelse har, enligt Hattie, elevernas egna förväntningar på hur det ska gå. Detta märks inte minst bland minoritetselever och svaga elever. Genom att underskatta sin potential tappar de självförtroende och tar sig inte an utmanande uppgifter. Skolan bör i stället sporra eleverna med höga men realistiska mål. Andra viktiga faktorer är återkoppling och lärarens trovärdighet. Inget av detta finns det statistik på. Ingen vet hur lärarna i Täby står sig jämfört med kolleger i andra kommuner när det gäller att ge feedback till sina elever. Och är Övertorneås lärare tydligare än andra med att redogöra för läroplanens mål? Jan-Eric Gustafsson tror att det går att mäta lärarkvaliteten som i dag inte syns i statistiken. Låt eleverna bedöma lärarna. Detta har gjorts i en nationell utvärdering tidigare. Det viktiga är att hämta informationen nära verksamheten. Många indikatorer i dag ligger ofta långt från verksamheten, som exempelvis formell. RESURSER (input) RESEARCH OCH TEXT: KINA LUNDQVIST ERIK JUHLIN Genomsnittligt relativt (normerat) värde för de fyra ingående parametrarna. Kostnadsandel, undervisning Andel pedagogiskt utbildade lärare Totalkostnad per elev och år Antal lärare per 100 elever RESULTAT (output) Genomsnittligt relativt (normerat) värde för de sju ingående parametrarna. Resultat, nationella prov, åk 3 Elever som uppnått målen,åk 9 Elever som uppnått målen, SALSA, åk 9 Andel till högskola 3 år efter gymnasiet Resultat nationella prov, åk 6 Genomsnittligt meritvärde, åk 9 Genomsnittligt meritvärde, SALSA, åk 9 Andel behöriga till högskolan, 20-åringar Ladda ner hela rankningen och beskrivning av variablerna

5 SVERIGES EFFEKTIVASTE SKOLKOMMUNER Nummer nummer DAGENS SAMHÄLLE 5 #290: Enda vägen upp för Skinnskatteberg För fyra år sedan var det kaos i skolan. Föräldrarna var i uppror och satte press på politikerna. Något måste hända och det gjorde det. SISTA PLATS Höga kostnader, otrygg studie- och arbetsmiljö och dåliga resultat fick föräldrar i Skinnskatteberg att reagera och bilda en föräldragrupp. De krävde förändring och politikerna kom på benen. Politikerna började med en utvecklingsdialog med olika parter inom skolan för att skaffa sig en egen uppfattning om situationen. När de såg vad som krävdes anslog de en halv miljon kronor till förändringsarbetet och tog hjälp utifrån. Bert Stålhammar, professor i pedagogik och känd som pedagogisk expert i tv-serien Klass 9 A, anlitades som samtalspartner. Hans första råd blev att byta rektor på Klockarbergsskolan. Redan hösten 2009 var Ylva Åkerberg på plats som rektor, det första året som tillförordnad. Hon blev också projektledare i den förändringsprocess som satte i gång då. Jag har haft turen att få vara med om den här fantastiska processen. Det har varit mycket jobb och slit, men det har gett resultat. Allt började med att lärare varslades och sades upp. Under flera år hade politikerna skjutit till nya resurser, men utan att det gett något. Nu fick de börja städa upp och anpassa lärarstaten till det minskade elevunderlaget. I dag har lärartätheten i de kommunala skolorna sjunkit. Samtidigt har andelen elever behöriga till gymnasiet höjts, från 63 till 80 procent. Flera skolor har också lagts ner. Tre byskolor och en i tätorten har försvunnit. När den sista byskolan skulle läggas ner protesterade föräldrarna, men nu har nästan all opposition lagt sig. Det har fungerat väldigt, Ylva Åkerberg är rektor på Klockarbergsskolan. väldigt väl. Det är bara precis när det händer som föräldrarna blir upprörda. Men de som bor mer avlägset kanske ändå önskar att skolan varit kvar. I dag är alla elever samlade på Klockarbergsskolan. Mer än 10 miljoner kronor har satsats på att rusta upp skolan och anpassa lokalerna till de nya förhållandena. Ombyggnaderna har gjorts som en del i det utvecklingsarbete som pågår; Ny skola, Nya möjligheter. Vårt viktigaste pedagogiska mål är att höja elevernas resultat. Parallellt har vi kravet på oss att vara kostnadseffektiva, säger Ylva Åkerberg. Vårt viktigaste pedagogiska mål är att höja elevernas resultat. Parallellt har vi kravet på oss att vara kostnadseffektiva. Ylva Åkerberg, rektor på Klockarbergsskolan Arbetet med att samla alla krafter bakom de pedagogiska målen började med en intensiv föreläsningsserie som tog sin utgångspunkt i skolans problem. Mycket handlade om ledarskapet i klassrummet och bemötandet av föräldrar. Tur för skolan att den är obligatorisk var den raka rubriken på den första föreläsningen. Tre timmar en gång i månaden samlades all personal för att lyssna och lära av framstående pedagoger. Efter föreläsningarna öppnades dörrarna och politiker, föräldrar och allmänheten bjöds in att delta. Det spred sig så det blev fler och fler som kom. Som mest tror jag det kom 70 föräldrar. De tidigare så arga föräldrarna har nu kommit in som en viktig samarbetspartner i skolan. Skolrådet har ombildats och blivit ett forum för diskussioner. Det handlade om att öppna upp skolan och vi har fått in väldigt starka föräldrarepresentanter i skolrådet. Nu upplever jag att vi fått en bättre dialog, säger Ylva Åkerberg. Listan på utvecklingsinsatser kan göras lång och fortsätter det fungera som det ska kommer den alltid att fyllas på med nytt att lära och göra. Är det raka vägen mot toppresultat i Skinnskatteberg nu? Ja, naturligtvis, säger Ylva Åkerberg utan att tveka. ÅSE LO SKARSGÅRD Skinnskatteberg Snittkommun RESURSER Undervisningskostn./elev kr kr Lärare/100 elever 9,8 8,6 Andel behöriga lärare 93% 87% RESULTAT Godkänt i alla ämnen 72% 77% Meritvärde, snitt Vidare till högskola 36% 38% Skinnskatteberg Snittkommunen RESURSER RESULTAT FOTO: PETER KRÜGER Bäst skola för pengarna # Kommun Resurser Resultat Resultat/ resurser 117 ENKÖPING 37,5 44,1 1, HERRLJUNGA 37,5 44,0 1, VARA 37,4 43,9 1, SOTENÄS 43,6 51,0 1, HÖRBY 39,8 46,5 1, HUDIKSVALL 40,2 46,7 1, TIMRÅ 34,9 40,6 1, BOTKYRKA 27,4 31,8 1, ARVIKA 42,4 48,9 1, VETLANDA 40,9 47,1 1, TINGSRYD 41,7 47,9 1, BODEN 50,9 58,3 1, NORRKÖPING 38,6 44,2 1, VÄRNAMO 43,3 49,4 1, MÖNSTERÅS 44,3 50,5 1, TIBRO 44,1 49,5 1, FINSPÅNG 40,8 45,6 1, JÖNKÖPING 50,8 56,6 1, GNESTA 33,2 36,8 1, HYLTE 32,3 35,6 1, MUNKEDAL 40,5 44,5 1, LEKSAND 52,5 57,7 1, KÖPING 40,8 44,9 1, KALMAR 47,6 52,3 1, MARK 43,7 47,9 1, KARLSKOGA 42,5 46,6 1, UPPVIDINGE 33,3 36,4 1, FLEN 22,0 24,0 1, LJUSDAL 35,2 38,2 1, HJO 43,4 47,0 1, MORA 48,5 52,3 1, KROKOM 48,1 51,6 1, HANINGE 30,7 32,7 1, MÖRBYLÅNGA 54,3 57,8 1, ÖRNSKÖLDSVIK 51,8 55,1 1, KRISTINEHAMN 44,5 47,2 1, VADSTENA 50,9 53,8 1, GRÄSTORP 42,9 45,2 1, KIL 49,2 51,9 1, TRELLEBORG 41,2 43,4 1, FALKÖPING 40,7 42,7 1, TIDAHOLM 36,6 38,3 1, GISLAVED 39,6 41,4 1, LILLA EDET 30,8 32,2 1, SIMRISHAMN 44,0 46,1 1, ULRICEHAMN 42,4 44,3 1, HÄRNÖSAND 47,0 49,0 1, FORSHAGA 44,6 46,4 1, MJÖLBY 45,3 47,0 1, ÖSTRA GÖINGE 35,1 36,4 1, KLIPPAN 36,6 37,9 1, MOTALA 43,2 44,7 1, LJUNGBY 47,7 49,3 1,03 Är du trygg som arbetsgivare? kfs uppgift är att genom professio nalism, medlemsnära support och förtroendefull samverkan vara den självklara arbetsgivarorganisa tionen för samhällsnära företag. Vårt medlemsfokus är din trygghet. Arbetsgivareorganisationen för samhällsnära företag Klarabergs viadukten 70, C 8 tr Stockholm Tel: kfs.net

6 6 DAGENS SAMHÄLLE SVERIGES EFFEKTIVASTE SKOLKOMMUNER nummer Nummer #189: Bra personal fixar det mesta i Övertorneå Politiskt fokus på barnens bästa och bra lärare. Det gör Övertorneå bäst i landet på att kompensera för invånarnas socioekonomiska förutsättningar. ÖVERPRESTERARE Övertorneå attraherar inte bara lärare från andra orter och långt söderifrån. Kommunen har också hemvändare som arbetar här när de fått sin lärarutbildning. Många säger att det är bra för barnen att växa upp här och vet att vi stöttar våra lärare, säger Decirée Waaranperä Krutrök (S), ordförande i barn- och utbildningsnämnden i Övertorneå. Politiskt råder det stor enighet om att barnens bästa ska stå i centrum. Det gäller även i enda friskolan, som den politiska nämnden också följer och har nära kontakt med. Decirée Waaranperä Krutrök talar om den som vår friskola. Man måste tänka på barnen i första hand och bygga en verksamhet för dem med de pengar man har. Vi har bra engagerade lärare som bryr sig om våra elever. Eleverna känner att vi vill att de ska lyckas. Nämnden är tydlig med att alla ska ha godkända betyg och att skolorna ska sätta in resurser där det behövs. Politikerna är också tydliga med att det inte finns några hopplösa fall och att eleverna ska ha den hjälp de behöver. Med bra personal så fixar man det mesta. Vi har också en ambitiös skolchef som tar tag i saker direkt. Att flickorna får bättre resultat än pojkarna är ett problem ockxå i Övertorneå. Traditionellt har killarna kunnat lita till att de ändå får de mest attraktiva jobben och de högsta lönerna, medan flickorna vetat att de måste kämpa för att få dem. Men när vi satte in resurser i trean så har våra pojkar gjort bra resultat, säger Decirée Waaranperä Krutrök. Resurser? Ja, personella. Man kanske måste ha två lärare i en klass eller dela upp den i grupper. Men det där kan våra lärare. Ma n får inte släppa eleverna. Det är viktigt att se dem som individer som behöver olika stöd i olika faser av sin skolgång. ÅSE LO SKARSGÅRD I Övertorneå betonar man att bra personal är grundbulten om barnen ska få en bra start i livet. Övertorneå Snittkommun RESURSER Undervisningskostn./elev kr kr Lärare/100 elever 9,5 8,6 Andel behöriga lärare 93% 87% RESULTAT Godkänt i alla ämnen 82% 77% Meritvärde, snitt Vidare till högskola 40% 38% Övertorneå Snittkom SOCIOEKONOM. INDEX RESULTAT DE SOCIOEKONOMISKA ÖVERPRESTERARNA Kommuner med låg socioekonomisk status och höga resultat # Kommun Plac. socioekonomi (1 290) Placering resultat (1 290) Vunna placeringar 1 ÖVERTORNEÅ PAJALA OLOFSTRÖM SÖDERHAMN ÅSELE SOLLEFTEÅ TIBRO HAPARANDA KALIX SORSELE DE SOCIOEKONOMISKA UNDERPRESTERARNA Kommuner med hög socioekonomisk status och låga resultat # Kommun Plac. socioekonomi (1 290) Placering resultat (1 290) Tappade placeringar 1 HANINGE HÅBO GNESTA ALE ÖSTHAMMAR SUNDBYBERG SIGTUNA UPPLANDS VÄSBY 9 NORRTÄLJE STRÄNGNÄS Så får du mer IT för pengarna Begagnade datorer skapar möjligheter för nästa generation och ger konkreta miljövinster. Genom att satsa på begagnade datorer från Inrego och gratisprogram på nätet har Gudhemsskolan i Falköping ökat sin datortäthet fl era gånger om, höjt kvaliteten på undervisningen och möjliggjort ett mer fl exibelt och effektivt elevarbete. Vi fick 100 stycken bra begagnade datorer istället för 12 nya Mattias Lagerquist, Gudhemsskolan. Prisexempel: HP Elitebook 8440p 2995 kr/st vid köp av 100 st. Garanti, service och support som vid nyköp. Inrego har tilldelats utmärkel sen Utmärkt Hållbar Leverantör 2013 av Miljöstyrnings rådet. Utmärkel sen delas ut årligen till ett företag och syftet är att belöna leveran törer som arbetar seriöst och inno vativt med miljö anpassad och socialt ansvarsfull upphandling. Alltid en hållbar affär

7 SVERIGES EFFEKTIVASTE SKOLKOMMUNER Nummer nummer DAGENS SAMHÄLLE 7 #149: Hyllad Haningemodell utan lyftkraft I Haninge är skolresultaten inte så bra som de borde kunna vara. Här är skillnaden mellan socioekonomiska förutsättningar och resultat den största i landet. UNDERPRESTERARE Alla barn kan nå alla mål i grundskolan. Elevernas bakgrund ska inte spela någon roll för resultaten. Sedan nästan tio år har det varit utgångspunkten för Haninge kommuns arbete med att förbättra elevernas resultat. Med höga förväntningar, tydliga krav och tidiga kunskapskontroller i matematik och svenska har Haninge arbetat för att bryta socioekonomiska mönster. Arbetet har bildat skola och har lyfts upp som förebild, bland annat av Sveriges Kommuner och Landsting. Men när Dagens Samhälle jämför kommunernas studieresultat med socioekonomiska förhållanden visar sig Haninge vara i särklass. Haninge presterar sämst av alla utifrån sina socioekonomiska förutsättningar. När det gäller inkomster, arbetslöshet och utbildningsnivå placerar sig Haninge på 77:e plats bland landets 290 kommuner. Men när det gäller skolresultat hamnar Haninge i bottenskiktet på plats 270. Det är den största skillnaden mellan förutsättningar och resultat som någon kommun uppvisar. Nyheten förvånar utbildningschef Mats Öhlin, som lett utvecklingen av den så kallade Haningemodellen sedan Lärarförbundet pekade ut Haninge som Sveriges sämsta skolkommun Efter det har svenskfödda elever förbättrat sina resultat. De enda som försämrat resultaten är utlandsfödda Vi har varit väldigt öppna med våra problem. Jag tycker inte att vi haft hög svansföring eller har skrutit på något sätt. Mats Öhlin, utbildningschef, Haninge och det har bekymrat oss mycket. Därför har vi beslutat om en bättre central mottagning och kontroll av deras skolgång, säger Mats Öhlin. Både tjänstemän och skolpolitiker följer resultaten i kommunens egna och de nationella kunskapsmätningarna noga. Men i de analyserna tittar man inte på socioekonomiska förutsättningar. Mats Öhlin och Haningepolitikerna har varit ledande i kritiken mot att skolors och kommuners resultat analyseras med hänsyn till elevernas bakgrund. Kritiken har utgått från att kommuner skyller sina skolmisslyckanden på dåliga socioekonomiska förutsättningar. Det gör man inte i Haninge, men här är förutsättningarna också relativt goda. Dock inte resultaten. De senaste fem åren har niornas betyg legat runt 200 poäng, ungefär tio poäng under rikssnittet. Vi utforskar vad som fungerar och har varit väldigt öppna med våra problem och bekymmer. Det uppskattas av många. Jag tycker inte att vi haft hög svansföring, säger Mats Öhlin. I Haninge har fokus legat på att grunda ordentligt i de tidigare årskurserna och att årligen följa elevernas utveckling. Haningemodellens första kullar lämnar inte grundskolan förrän de närmaste åren. Men kommunens egna kunskapskontroller antyder att betygssnittet inte kommer att skjuta i höjden. Vi har ännu inte sett någon positiv effekt i slutet av grundskolan. Samtidigt har det hänt mycket annat i skolan de senaste åren som tagit mycket av lärarnas kraft, säger Mats Öhlin. Han syftar på införandet av den nya skollagen, den nya läroplanen, nya kursplaner och fler nationella prov. Det har gjort det svårt att få alla att jobba efter Haningemodellen. Vi har sett att lärarna använder alldeles för lite tid åt att tillsammans följa upp kunskapskontrollerna. Bristande kontinuitet är ett annat hinder för Haningemodellen. Alla i organisationen måste vara med på tåget. Men det är lättare sagt än gjort när lärare och skolledare slutar De nationella proven borde se ut som de kommunala, säger Haninges utbildningschef Mats Öhlin som menar att nationella prov tar för mycket tid i anspråk av lärarna. och det hela tiden kommer in ny personal. Med ett nationellt system för kontroll, analys och uppföljning kanske kommunen kunde sluta med sitt eget. Nej, det tycker inte Mats Öhlin. De nationella proven tar för mycket tid från lärarnas undervisning. De borde se ut som de kommunala proven. De tar bara en lektion och är en enkel koll av att eleverna lärt sig det de ska. ÅSE LO SKARSGÅRD Haninge Snittkommun RESURSER Undervisningskostn./elev kr kr Lärare/100 elever 7,3 8,6 Andel behöriga lärare 79% 87% RESULTAT Godkänt i alla ämnen 68% 77% Meritvärde, snitt Vidare till högskola 41% 38% Haninge Snittkommunen SOCIOEKONOM. INDEX 33 RESULTAT FOTO: ERIK MÅRTENSSON/SCANPIX Bäst skola för pengarna # Kommun Resurser Resultat Resultat/ resurser 170 KARLSHAMN 48,7 50,1 1, ÄLVSBYN 46,9 47,9 1, SANDVIKEN 36,9 37,6 1, ÅRJÄNG 38,2 38,9 1, PERSTORP 35,7 36,3 1, HEDEMORA 42,5 43,2 1, ANEBY 39,3 39,6 1, STORUMAN 53,8 53,9 1, VÄNNÄS 58,8 58,9 1, LYCKSELE 54,4 54,5 1, MELLERUD 32,3 32,4 1, EMMABODA 53,6 53,7 1, BURLÖV 40,6 40,3 0, HABO 53,4 53,0 0, OSBY 43,1 42,7 0, SKELLEFTEÅ 54,2 53,5 0, TRANEMO 43,0 42,5 0, OXELÖSUND 42,1 41,5 0, RONNEBY 46,7 45,9 0, ÖVERTORNEÅ 59,4 58,3 0, ÖSTHAMMAR 41,3 40,6 0, STAFFANSTORP 59,0 57,8 0, SVALÖV 39,0 37,5 0, MUNKFORS 34,6 33,2 0, NORDANSTIG 39,5 37,6 0, MULLSJÖ 52,2 49,6 0, KALIX 51,5 48,8 0, SALA 47,0 44,5 0, KATRINEHOLM 44,3 41,7 0, GÄLLIVARE 52,2 48,7 0, NYBRO 53,6 49,7 0, BERG 49,2 45,5 0, LINDESBERG 41,2 38,1 0, YDRE 60,3 55,5 0, VÅRGÅRDA 39,3 35,6 0, OCKELBO 40,7 36,7 0, LESSEBO 34,2 30,7 0, FALKENBERG 46,4 41,6 0, NORBERG 42,5 38,1 0, HULTSFRED 43,2 38,8 0, VAGGERYD 48,9 43,6 0, ÅMÅL 49,6 44,0 0, SVENLJUNGA 46,9 41,5 0, ÄLVDALEN 52,5 46,3 0, AVESTA 50,1 44,0 0, ÅTVIDABERG 49,3 43,3 0, FAGERSTA 44,6 39,2 0, RÄTTVIK 61,1 53,6 0, GNOSJÖ 44,4 38,8 0, BENGTSFORS 39,2 34,1 0, HÖGSBY 39,8 34,6 0, OSKARSHAMN 56,0 48,6 0, VINGÅKER 39,7 34,4 0, HÄSSLEHOLM 49,7 43,2 0, OLOFSTRÖM 57,8 50,1 0, HALLSTAHAMMAR 46,1 39,8 0, ÄLVKARLEBY 39,4 33,9 0, ÖDESHÖG 53,9 46,3 0, KRAMFORS 50,8 43,2 0, ASKERSUND 45,8 38,9 0, FILIPSTAD 37,8 32,1 0, ARVIDSJAUR 62,1 52,6 0, SÄFFLE 50,3 42,6 0, VANSBRO 45,9 38,2 0, VIMMERBY 45,8 37,9 0, NORA 56,7 46,9 0, HAPARANDA 56,1 46,4 0, HAGFORS 47,4 39,1 0, SJÖBO 50,2 41,1 0, JOKKMOKK 51,1 41,1 0, TIERP 41,9 33,6 0, KIRUNA 58,9 47,2 0, SORSELE 66,4 53,0 0,80

8 8 DAGENS SAMHÄLLE SVERIGES EFFEKTIVASTE SKOLKOMMUNER nummer Nummer Bäst skola för pengarna # Kommun Resurser Resultat Resultat/ resurser 243 SURAHAMMAR 49,1 38,7 0, VÄSTERVIK 55,9 43,9 0, KUNGSÖR 47,4 37,1 0, ORSA 47,4 36,5 0, ÅSELE 65,3 50,0 0, VINDELN 68,5 52,2 0, HÄRJEDALEN 55,4 42,3 0, FÄRGELANDA 39,1 29,6 0, MARKARYD 46,4 34,9 0, HEBY 45,2 33,9 0, ROBERTSFORS 57,3 42,8 0, BROMÖLLA 51,3 38,3 0, TORSBY 53,3 39,5 0, GRUMS 43,1 31,9 0, LAXÅ 48,4 35,7 0, VALDEMARSVIK 52,5 38,7 0, PAJALA 74,2 54,7 0, SÖLVESBORG 60,1 44,0 0, MALÅ 71,8 51,6 0, BRÄCKE 54,7 39,3 0, ÖVERKALIX 62,0 44,3 0, HALLSBERG 46,7 33,3 0, ÅNGE 45,7 32,4 0, BOXHOLM 53,1 37,1 0, TORSÅS 68,9 47,6 0, RAGUNDA 47,5 32,8 0, BJURHOLM 46,3 31,4 0, LANDSKRONA 44,2 30,0 0, TOMELILLA 57,4 38,6 0, MALMÖ 49,1 32,9 0, ÅSTORP 47,5 31,4 0, LJUSNARSBERG 41,2 27,0 0, DEGERFORS 43,0 28,1 0, SMEDJEBACKEN 62,3 40,7 0, EDA 59,2 37,8 0, HOFORS 44,7 27,9 0, BJUV 36,9 22,9 0, BORGHOLM 68,6 42,5 0, HÄLLEFORS 64,0 38,8 0, STORFORS 52,7 31,9 0, GULLSPÅNG 51,1 30,6 0, STRÖMSUND 60,4 36,0 0, NORSJÖ 75,7 44,1 0, NORDMALING 60,9 33,6 0, ARJEPLOG 77,4 39,1 0, DOROTEA 75,0 35,9 0, VILHELMINA 70,6 32,9 0, SKINNSKATTEBERG 60,7 23,1 0,38 HAN SKA UTVECKLA SVENSKA SKOLAN LÄS MER PÅ SID FOTO: CHRISTIAN RHEN SKL om skolorna: Per-Arne Andersson och Maria Stockhaus (M) på SKL tror att kommuner i botten på listan kan nå toppen på fem år om de värderar lärarnas insatser högre. SKOLAN BRINNER FOTO: STEFAN BOHLIN Varje dag brinner det i två svenska skolor. Tycker du att det är okej? Hjälp oss bekämpa anlagd brand i skolor. Kom på vår årliga konferens Skolan Brinner, årets tema är Sedd Hörd Bekräftad oktober, Stockholm Anmäl dig på

9 SVERIGES EFFEKTIVASTE SKOLKOMMUNER Nummer nummer DAGENS SAMHÄLLE 9 Alla kommuner kan lyckas För stort fokus på pengarna skuggar lärarnas personliga roll för resultaten Alla kommuner kan nå toppen oberoende av förutsättningar. Det menar Maria Stockhaus (M) och Per-Arne Andersson på Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). KVALITET Högst upp i förbundshuset på Söder i Stockholm träffar vi Maria Stockhaus, som är ordförande i förbundets utbildningsberedning, och Per- Arne Andersson, som är chef för SKL:s utbildningsavdelning. Framför oss har vi Dagens Samhälles rankning som visar vilka kommuner som får mest och minst resultat för pengarna. Ett antal kommuner i Storstockholmsområdet ligger i topp. Längst ner ligger ett antal mindre kommuner som Skinnskatteberg, Gullspång och Borgholm. Maria Stockhaus och Per-Arne Andersson är inte förvånade. Så brukar det se ut. Men de menar att det inte behöver vara på det viset. På fem år skulle alla kommuner som ligger i botten på listan kunna nå toppresultat i skolan. Ja, om de inte kommer högst upp, så kan de i varje fall hamna bland de allra bästa. Utan vidare, säger Per-Arne Andersson. Skolans roll är inte lika synlig i områden med goda socioekonomiska förhållanden, som i utsatta områden där den måste kompensera mer för sådana faktorer. Det gör man som regel med mindre klasser och högre lärartäthet och det kostar pengar. Det är en viktig förklaring till att de kommuner som har de högsta kostnaderna också har de sämsta resultaten och hamnar lägst i effektivitetsrankningen. Är det inte rätt och rimligt att de kommuner som har svagast utgångsläge satsar mer på skolan? Likvärdigheten kan inte bara räknas i pengar, hög lärartäthet och andelen behöriga lärare. Vad som spelar in mest för resultaten måste man titta närmare på utifrån flera aspekter. Det finns inga enkla lösningar, säger Per-Arne Andersson. Nej, det är komplext, fyller Maria Stockhaus i. Det kan vara större skillnad mellan två klasser i en skola än mellan två kommuner. Då måste man borra i vad det beror på. Dagens Samhälles jämförelse visar ändå att kommuner kan nå väldigt olika resultat med lika mycket pengar, menar Per- Arne Andersson. Pengar är alltså inte allt. Kan man enas om att det är så kanske det är lättare att hitta de faktorer som har stor betydelse för att lyckas. Sveriges Kommuner och Landsting jobbar och lobbar för att flytta fokus i skoldebatten, från att ekonomiska resurser ger resultat till att bra lärare gör det. De kommunala huvudmännen ska helt enkelt ta fasta på det de har, i stället för det de inte har, och göra det bästa av det. Det är för mycket fokus på input, i stället för på output och kvalitet, säger Maria Stockhaus. Skolverket har ett analysverktyg, Salsa, som visar hur kommunernas resultat förhåller sig till sådant som föräldrarnas utbildning och utländsk bakgrund. Kommunala huvudmän Det är för mycket fokus på input, i stället för på output och kvalitet. Maria Stockhaus (M), SKL Likvärdigheten kan inte bara räknas i pengar, hög lärartäthet och andelen behöriga lärare. Per-Arne Andersson, SKL har använt Salsa för att ursäkta sina dåliga skolresultat och så är det fortfarande, menar Maria Stockhaus. Jag tycker att skolans roll och lärarens betydelse nedvärderas när man talar om att det är elevernas fel eller förutsättningarna som är fel. Vitsen med skolan är ju att läraren ska göra skillnad. Maria Stockhaus menar att det krävs ett omtänkande när det gäller elevernas förutsättningar. Elevunderlaget kan kommunerna inte påverka. Då är det bättre att jobba med hur undervisningen ska anpassas till de elever man har. Forskningen visar att det är det som händer i relationen mellan lärare och elev i klassrummet som är viktigast. Det är där man åstadkommer bra resultat. Det gäller att stötta den processen, säger Maria Stockhaus. Politikerna ska ställa upp med det utvecklingsstöd lärarna behöver. Dessutom måste de visa förtroende för lärarna och skapa en tolerant kultur, som gör att lärare vågar testa nytt utan rädsla för att det blir fel ibland, menar Maria Stockhaus. Sedan måste det finnas en drivkraft hos lärarna också. ÅSE LO SKARSGÅRD Specialpedagogiskt stöd på webben Pedagogisk personal i alla skolformer sök bland våra kurser, ansök om stöd eller ta del av inspirerande exempel.

10 10 DAGENS SAMHÄLLE TEMA: SKOLA nummer DAGENS SAMHÄLLE nummer Nummer DEBATT Vill du debattera skolan? Just nu söker vi dig som vill tycka till om skolan på dagenssamhalle.se/debatt. Mejla till: Info: Max tecken (inkl blanksteg), repliker max Underteckna med namn och egenskap som du debatterar i. Bifoga foto (200 dpi). Kontakta Andreas Henriksson för mer information ( ). 5 MEST LÄSTA PÅ WEBBEN dagenssamhalle.se/debatt TOPPSTYRNING OCH KONTROLL UNDERMINERAR VÄLFÄRDEN Johannes Danielsson, ordförande i Saco Studentråd, m fl KOMMUNAL VINDKRAFT BYGGER PÅ GLÄDJEKALKYLER Lydiah Wålsten, ansvarig för tillväxt- och miljöfrågor, Timbro HANINGES SKOLOR SKA BLI BÄST I SVERIGE Det är av yttersta vikt att vi som styr skolan tar ansvar för att våra mål och beslut leder till förenkling och förbättring. Det är viktigt att lärarna får de bästa förutsättningarna att undervisa och utföra sitt jobb. Alexandra Anstrell (M), ordförande i grundoch förskolenämnden Haninge, m fl NY LAG ÖKAR TRYCKET PÅ SOCIALTJÄNSTEN Annika Strandhäll, förbundsordförande, Vision KOMMUNER HINDRAR INSYN I PRIVAT ÄLDREVÅRD Mats Amnell och Britt-Marie Citron, journalister Webbfråga: Håller du med? JA 91% Toppstyrning underminerar välfärden röster Debattör: Johannes Danielsson, m fl NEJ 9% LÄS MER PÅ WEBBEN! Följ debatten eller driv den! Läs fler debattinlägg på Gratis nyhetsbrev Anmäl dig här: dagenssamhalle.se/nyhetsbrev Följ oss på Kontakta oss JA 85% röster NEJ 15% Kommuner hindrar insyn i privat äldrevård Debattör: Mats Amnell, m fl Så skriver du ett eget debattinlägg: VILLKOR: Max tecken inkl blanksteg, repliker max Underteckna med namn och egenskap som du debatterar i. Bifoga foto (200 dpi). Artiklarna redigeras och kortas vid behov. Texten publiceras också på debattsajten,lagras elektroniskt och finns i Retriever/Mediearkivet. Inget arvode utbetalas. MAILA TILL: Hämta förra veckans nyhetsbrev via QR: Så läser du Dagens Samhälle digitalt: PRENUMERANT: Som prenumererant kan du logga in på dagenssamhalle.se/loggain med din e-postadress och lösenord (postnummer dit du får tidningen). LÖSNUMMER: Du kan köpa lösnummer av tidningen genom apparna Qiozk och Paperton. Förlamande debatt om huvudmannaskap Det är dags att vi lämnar debatten om staten eller kommunerna ska vara huvudman för skolan bakom oss. I stället bör vi tillsammans fokusera på de behov eleverna har och på den svenska skolans stora framtidsfrågor. STYRNING Inför årets Skolriksdag handlar skoldebatten glädjande nog alltmer om att skolans utmaningar behöver mötas med ett bra ledarskap och moderna undervisningsmetoder. Kommunpolitiker och förvaltningschefer behöver sätta tydliga mål och uthålligt följa sina elevers och skolors resultat. Lärare behöver samarbeta och utveckla sina undervisningsmetoder, inte minst inom IT-området. Samtidigt pågår en debatt som är mer förlamande än utvecklande, den om skolans huvudmannaskap. Det är djupt olyckligt. Så länge som partierna och de fackliga organisationerna inte kan ena sig om formerna för skolans ansvarsfördelning så hämmas skolans möjligheter till nödvändig Kommunpolitiker och förvaltningschefer behöver sätta tydliga mål och uthålligt följa sina elevers och skolors resultat. utveckling. Denna splittring existerar inte i länder med en positiv skolutveckling, som i Finland, Kanada och Nya Zeeland. Förmodligen är vi alla överens om att majoriteten av lärare och kommuner arbetar målmedvetet och engagerat. Vi kan också vara överens om att resultaten i skolan behöver förbättras och att det finns kommuner och skolor som kan utveckla sin styrning av skolan. Men är det verkligen ett argument för att staten ska ta över skolan i ännu högre grad? De brister som i dag lyfts i debatten fanns också när staten fördelade skolans resurser. Öppningstalet i Skolriksdagen 1989 tog bland annat upp dessa problem: Statens bristande ansvar för finansieringen av skolan, avseende lärarlönerna. Mängden detaljregleringar som undertrycker friheten att utforma anpassade lösningar. Matematikundervisningen som inte är tillräckligt bra på sina håll. Att skolan inte blivit likvärdig för alla barn oavsett social bakgrund. Vi har en bättre skola i dag, även om vi inte ska blunda för utmaningarna. Skolan har utvecklats, men omvärlden har förändrats i ännu högre grad. Därför är det avgörande att alla vi som vill utveckla skolan diskuterar skolans stora framtidsfrågor: Hur ledarskapet kan förbättras, hur IT kan bli ett naturligt stöd i undervisningen, hur lärare kan samarbeta mer och hur forskningens rön kommer in i klassrummen. Utgångspunkten måste vara vad som är bäst för eleverna. Ibland kommer kritik mot skolan för att kommuner saknar resurser och att elever inte får det stöd de behöver. Men det finns inget självklart samband mellan resultat och resurser. Kommunerna satsar 40 procent av sin budget på skolan och Sverige ligger i OECD:s topp av de länder som satsar mest. I de flesta fall räcker resurserna, det centrala är hur de används. Här är det viktigt att lära av de som lyckas. Det handlar om att tidigt identifiera elevernas behov och att anpassa undervisningen utifrån elevens förutsättningar. Ytterst är det ledningens Statlig eller kommunal styrning är inte den stora frågan för skolan, menar debattörerna. ansvar att göra rätt analys och rätt fördelning. Inför Skolriksdagen inleder Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) satsningen Från 80 till 100, med ambitionen att alla kommuner och skolor varje år kan få allt fler elever som klarar målen i alla ämnen. Förhoppningsvis kan vår matematiksatsning, PRIO-projektet och Plug-In-projektet bidra till den utvecklingen. Under hösten kommer vi också att se närmare på hur skolans resurser fördelas. I dag har arbetsgivare och lärarna ett gemensamt avtal om löneutveckling i ryggen. Tillsammans ser vi också över lärarnas arbetstid och vi samarbetar i forskningsfrågor. Men skolans utvecklingsarbete skulle kunna löpa ännu smidigare. Det vore befriande om vi kunde lämna diskussionen om huvudmannaskapet bakom oss. Stanna upp och tänk tanken, att vi tillsammans också koncentrerar oss på elevernas behov och skolans stora framtidsfrågor. Visst vore det fantastiskt! ANDERS KNAPE (M) Ordförande, Sveriges Kommuner och Landsting MARIA STOCKHAUS (M) Ordförande i SKL:s utbildningsberedning

11 Nummer nummer DAGENS SAMHÄLLE Handlingsförlamning i fred syftande till försvarslöshet i krig. Den satiriska nätkaraktären SVEN-ERLAND VÄSTROS formulerar på Facebook en ny säkerhetspolitisk doktrin för Sverige Det räcker inte med investeringar i utrustning och teknik när skolan digitaliseras. Först när lärandet sätts i centrum kommer skolans kliv in i det digitala kunskapssamhället att lyckas på allvar. IT Många är de goda exemplen på lärare som arbetar framgångsrikt med internet, digitala verktyg och innovativa lärmiljöer. Men fler lärare måste få möjlighet till de digitala verktyg som är en självklarhet på alla andra arbetsplatser. Digital kompetens hos både lärare och elever öppnar världen, ger en mer innovativ undervisning och breddar hela skolans kompetens. Alla lärare i alla skolformer ska kunna välja de pedagogiska verktyg och metoder som de anser behövs. Datorer, läsplattor, smarta telefoner, böcker, konstnärsmaterial och andra stöd ger läraren möjlighet att välja det som ger den bästa undervisningen. Så gör en skola som litar på lärarna. Ingen politiker eller skolägare ska detaljstyra pedagogik eller metoder genom att anvisa viss teknik eller vissa verktyg. Att ha eller inte ha digitala verktyg får aldrig begränsa lärarens val av pedagogisk metod. Vi ska lita på att lärarna har kompetens att själva bedöma på vilka sätt varje elev lär sig bäst. Det har skett en tyst revolution runt om på landets gymnasieskolor. På några korta år har över 250 trötta elevråd ombildats till livfulla och engagerande elevkårer. GYMNASIET Skillnaden mellan elevråd och elevkårer är att en elevkår har individuella medlemmar och är självständig från skolans strukturer. Sveriges Elevkårer har över 320 medlemsföreningar och fler än elever är medlemmar i en elevkår. Övergången från elevråd till elevkårer är en del av en större trend där elever blir Digitalisering i skolan måste i första hand handla om pedagogisk insikt om lärandet och hur den pedagogiska nyttan förändras när man inför tekniken i skolan, inte om tekniken i sig själv. Kommunens ITavdelning ska självklart inte ha det pedagogiska ansvaret och kan rimligtvis inte ha de pedagogiska insikterna. Lika orimligt är det att lärare ska vara IT-konsulter och ta ansvar för IT-system. I en ny lärarundersökning mer självständiga och tar ett större ansvar för sin egen och sina skolkamraters utbildning. På sätt och vis kan man säga att gymnasieeleverna hämtar inspiration från studentkårernas verksamhet och positionerar sig som en viktig kulturbärande aktör på sin skola. I dag finns det elevkårer som erbjuder läxhjälp åt sina medlemmar, organiserar arbetsmarknadsdagar och driver påverkanskampanjer för bättre skolmiljö. Tyvärr är det bara ett fåtal kommuner som har hängt med på utvecklingen. Av som Novus gjort på uppdrag av Lärarförbundet, säger en majoritet av lärarna att de saknar kompetensutveckling inom digitalt lärande. Drygt sex av tio anser inte att de har fått tillräckligt med fortbildning, eller stöd, i IT-frågor. Åtta av tio Sveriges 290 kommuner är det bara 11 kommuner som aktivt samarbetar med Sveriges Elevkårer. Vi är oroade för att förändring som sker på landets gymnasieskolor har gått skolpolitikerna förbi. Var är till exempel resten av de stora kommunerna när det kommer till att stödja elevkårerna? Var är initiativen för att se till så att elevengagemanget kan leva i hela Sverige? Sveriges Elevkårer har i dag 11 regionkontor och 35 unga drivna medarbetare som bara väntar på att hitta fler kommuner att samarbeta DEBATTREDAKTÖR! DEBATTREDAKTÖR Andreas Andreas Henriksson Henriksson Läraren har nyckelroll i skolans digitalisering Alla lärare i alla skolformer ska kunna välja de pedagogiska verktyg och metoder som de anser behövs. TEMA: SKOLA Elevkårer revolutionerar menar dessutom att de inte får tillräckligt med tid för ITfrågor. Resurser, tid för diskussion och kompetens för att utveckla undervisningen med stöd av digitala verktyg måste till om vi ska få en skola i världsklass. Skillnaderna är stora mellan kommunerna i ambitionerna att utveckla digitala verktyg i skolan. Detta är inte hållbart. Vi riskerar en backlash för likvärdigheten. Skolans uppdrag är att ge varje elev kunskaper och chansen att nå toppen av sin potential. Digital kompetens är en omistlig del av detta. Det handlar om att ge alla elever likvärdiga chanser och förbereda dem för ett digitalt kunskapssamhälle. Det krävs en tydligare nationell strategi för det digitala lärandet i skolan som visar på skolans riktning. Det krävs en tydlig ansvarsfördelning för de olika aktörerna: Vilket är huvudmännens, skolledarnas och lärarnas ansvar? I dag kan ett stort antal kommuner låta bli att satsa på digitalisering, utan att de kritiseras för det. En digital skola får aldrig åstadkomma än större skillnader, utan ska tvärtom minska de klyftor som redan finns i dag. Digital kompetens är avgörande i en modern och likvärdig skola. Det är en sådan skola vi vill ha. FREDRIK SVENSSON Vd, Rektorsakademien Utveckling EVA-LIS SIRÉN Förbundsordförande, Lärarförbundet med för att bygga upp starkare elevkårer. Så jag uppmanar alla kommunpolitiker att tänka över sitt stöd till elevers organisering. Jag vill att de ska börja se elevernas självständiga organisationer som viktiga aktörer i den lokala skolutvecklingen och att de tillsammans med oss i Sveriges Elevkårer ska engagera sig i att skapa goda förutsättningar för elevkårer. MATTIAS HALLBERG Ordförande för Sveriges Elevkårer FOTNOT: En längre version av artikeln finns publicerad på Dagens Samhälles debattsajt. LÄSVÄRT DEN SENASTE VECKAN dagenssamhalle.se/debatt Låt skolorna hyra in specialistkompetens UTBILDNING Skol ornas ledningar skulle kunna sätta ihop attraktiva utbildningspaket genom en kombination av utbildning i egen regi och specialister utifrån. Den skola som lyckas erbjuda den mest attraktiva utbildningen kommer över tiden att attrahera fler elever. Denna process kommer i sin tur att ge andra skolor incitament att se över sina erbjudanden. Samtidigt innebär detta att specialiserade utbildningsföretag kan växa fram. Dessa företag (till exempel Matematik AB) kommer att kunna sälja sina tjänster till flera skolor. Möjligheten att specialisera sig ger bland annat möjlighet att dra nytta av stordriftsfördelar och att överföra framgångsrika utbildningsmetoder mellan skolor. Det blir lättare att ordna fram vikarier, lärarna inom företaget kommer att kunna lära sig av varandra och så vidare. FREDRIK BERGSTRÖM EMANUEL WELANDER Författare till studien Skolmarknaden nya vägar framåt. Spelmissbruket måste tas på allvar VÅRD Frågan om spelmissbruk måste upp på den politiska dagordningen. Det finns två förslag man grundläggande bör titta på. Det första förslaget innebär att begreppet ANT blir SANT vilket innebär att spelmissbruk jämställs med alkohol, tobak och narkotika. Spelmissbruk inkluderas då i skolornas missbruksförebyggande arbete. Vidare bör spelmissbruk inkluderas i socialtjänstlagens VECKANS FORMULERING Sjukhusen behöver attrahera personal del om vård av missbrukare. Vid sidan av dessa två förändringar behövs en genomgripande reformering av vår nuvarande omoderna lagstiftning kring spel och lotteri. Allt detta skulle i förlängningen innebära att de som arbetar med spelmissbruk får bättre möjlighet att hjälpa och bota. CECILIA MAGNUSSON (M) GUSTAF HOFFSTEDT (M) Riksdagsledamöter Det som ser ut som stabila kommunala vinstmöjligheter, kan snabbt kullkastas om verkligheten bara förändrar sig något i förhållande till kommunens ursprungliga karta. Timbros Lydiah Wålsten varnar för att många kommuner som byggt egna vindkraftverk riskerar ekonomiska bakslag, då deras satsningar bygger på glädjekalkyler med mycket optimistiska antaganden. EKONOMI Kostnad för inhyrd personal är pengar som kunde användas för att skapa en bättre arbetsmiljö för de som är lojala och trots en tuff arbetsmiljö fortsätter att vara anställda hos landstinget. Det vi betalar till bemanningsföretagen i Stockholms läns landsting skulle till exempel räcka för att anställa 194 egna sjuksköterskor. Landstinget måste öka sin attraktionskraft som arbetsgivare. Det är för dyrt och långsiktigt ohållbart att göra sig beroende av inhyrd personal i en verksamhet där kontinuitet ofta ökar kvaliteten. HELENE ÖBERG (MP) Hälso- och sjukvårdspolitisk talesperson, Stockholms läns landsting

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg Blekinge län * 18 16880 20 20980 25 24980 36 44680 39 50680 51 72724 52 74924 Karlshamn 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 Karlskrona 6 8100 8 12200 9 13000 20 32700 20 32700 20 32700 20

Läs mer

Andel (%) av befolkningen som beviljats Riket

Andel (%) av befolkningen som beviljats Riket Andel (%) av befolkningen som beviljats Riket 9 24 5 15 14 39 Ale 7 20 5 16 12 36 Alingsås 7 19 5 16 12 35 Alvesta 7 17 6 16 13 33 Aneby 11 30 4 11 15 41 Arboga 7 18 6 17 13 35 Arjeplog 8 18 7 19 15 37

Läs mer

2014-10-24. Namn: Värde per kommun Urval: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49

2014-10-24. Namn: Värde per kommun Urval: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49 Urval: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49 ÄLVSBYN 659 0,1% 429 0,1% 53,6% 63 GÖTENE 727 0,1% 536 0,1% 35,6% 67 UPPLANDS-BRO 1 173 0,2% 888 0,2% 32,1% 110

Läs mer

Tabell 1b, Boendeutgifter/månad 2005 (LO-familj)

Tabell 1b, Boendeutgifter/månad 2005 (LO-familj) Stockholms län Danderyd 1 941 6 927 2 749 3 528 15 145 298-1 508 35-8 -1 183 Lidingö 1 685 6 064 2 407 3 231 13 387 42-1 327 28 73-1 184 Solna 1 685 5 555 2 205 3 257 12 702 42-712 188-31 -513 Sundbyberg

Läs mer

Elever som fått studiehjälpen indragen på grund av ogiltig frånvaro Fördelat på län, kommun och läsår

Elever som fått studiehjälpen indragen på grund av ogiltig frånvaro Fördelat på län, kommun och läsår Elever som fått en på grund av ogiltig Blekinge län Karlshamn 1355 74 5,5% 1252 33 2,6% 1148 73 6,4% Karlskrona 2495 163 6,5% 2342 183 7,8% 2180 154 7,1% Olofström 522 92 17,6% 514 44 8,6% 481 32 6,7%

Läs mer

Värde per kommun. Värde 2014 (Mkr) % Fördelning 2014. Värde 2013 (Mkr)

Värde per kommun. Värde 2014 (Mkr) % Fördelning 2014. Värde 2013 (Mkr) Värde per kommun Urval av aktiebolag: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49. Det länsvisa bolagsvärdet för avser aktiebolag med brutna räkenskapsår och bokslutsdatum

Läs mer

exkl. moms 25 % Kommun Elnätsbolag Idag 2015 2014 2013 2012 2011 2010 (kr) (%) Arjeplog Vattenfall 8 600 kr 8 224 kr 7 872 kr 7 608 kr 7 360 kr 7 360

exkl. moms 25 % Kommun Elnätsbolag Idag 2015 2014 2013 2012 2011 2010 (kr) (%) Arjeplog Vattenfall 8 600 kr 8 224 kr 7 872 kr 7 608 kr 7 360 kr 7 360 exkl. moms 25 % Januaripriser exkl. moms 25 % Ökning sedan 2010 Kommun Elnätsbolag Idag 2015 2014 2013 2012 2011 2010 (kr) (%) Arjeplog Vattenfall 8 600 kr 8 224 kr 7 872 kr 7 608 kr 7 360 kr 7 360 kr

Läs mer

MK1 95 E5 98 5 % FAME EO 1 MK1 EO 1 MK3 E10 EO 1 MK3 E32 EO 4 0,4 % EO

MK1 95 E5 98 5 % FAME EO 1 MK1 EO 1 MK3 E10 EO 1 MK3 E32 EO 4 0,4 % EO Ale OKQ8 PREEM OKQ8 OKQ8 OKQ8 OKQ8 OKQ8 PREEM PREEM PREEM ECOIL Alingsås OKQ8 PREEM OKQ8 OKQ8 OKQ8 OKQ8 OKQ8 PREEM PREEM PREEM ECOIL Alvesta OKQ8 PREEM OKQ8 OKQ8 OKQ8 OKQ8 OKQ8 PREEM PREEM PREEM ECOIL

Läs mer

Län och kommun Antal MC Procent av befolkningen Stockholms län

Län och kommun Antal MC Procent av befolkningen Stockholms län Stockholms län Norrtälje 4 373 7,78% Nykvarn 686 7,37% Vallentuna 1 957 6,39% Ekerö 1 636 6,36% Nynäshamn 1 614 6,16% Värmdö 2 270 5,85% Österåker 2 198 5,53% Tyresö 2 100 4,86% Sigtuna 1 890 4,59% Upplands-Bro

Läs mer

REGION BOENDEFORM ÅR 2012 0180 Stockholm flerbostadshus, bostadsrätt 346 661 1480 Göteborg flerbostadshus, bostadsrätt 108 160 1280 Malmö

REGION BOENDEFORM ÅR 2012 0180 Stockholm flerbostadshus, bostadsrätt 346 661 1480 Göteborg flerbostadshus, bostadsrätt 108 160 1280 Malmö REGION BOENDEFORM ÅR 2012 0180 Stockholm flerbostadshus, bostadsrätt 346 661 1480 Göteborg flerbostadshus, bostadsrätt 108 160 1280 Malmö flerbostadshus, bostadsrätt 93 786 0380 Uppsala flerbostadshus,

Läs mer

Bästa skolkommun 2014

Bästa skolkommun 2014 Bästa skolkommun 2014 Kommun Ranking Poäng Resurser Lön y. inom Vellinge 1 707 54 21 145 56 79 10 7 7 30 6 74 20 1 31 Piteå 2 1090 98 9 42 187 116 104 54 84 167 40 45 6 4 83 Nybro 3 1107 109 28 1 90 231

Läs mer

Kartor Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2011. 5. Lokala arbetsmarknader (LA 2008) 5. Local labour markets. 74 Statistiska centralbyrån

Kartor Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2011. 5. Lokala arbetsmarknader (LA 2008) 5. Local labour markets. 74 Statistiska centralbyrån Kartor Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2011 5. a er (LA 2008) 5. s 74 Statistiska centralbyrån Tabeller Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2011 12. a er (LA 2008) i nummerordning,

Läs mer

Stockholm Kommun Operatör 127 Botkyrka Kustbandet 162 Danderyd Kustbandet 125 Ekerö Kustbandet 136 Haninge Kustbandet 126 Huddinge Kustbandet 123

Stockholm Kommun Operatör 127 Botkyrka Kustbandet 162 Danderyd Kustbandet 125 Ekerö Kustbandet 136 Haninge Kustbandet 126 Huddinge Kustbandet 123 Stockholm Kommun Operatör 127 Botkyrka Kustbandet 162 Danderyd Kustbandet 125 Ekerö Kustbandet 136 Haninge Kustbandet 126 Huddinge Kustbandet 123 Järfälla Kustbandet 186 Lidingö Kustbandet 182 Nacka Kustbandet

Läs mer

Källa: Beräkning av Bredbandsforum, 2013 - baserat på PTS Bredbandskartläggning.

Källa: Beräkning av Bredbandsforum, 2013 - baserat på PTS Bredbandskartläggning. 1 Fiberaccess estimerat som andel av befolkningen uppdelat på villor och flerfamiljshus, 2012 Källa: Beräkning av Bredbandsforum, 2013 - baserat på PTS Bredbandskartläggning. Fiber Totalt Fiber Villa Fiber

Läs mer

Kommunalt grundskoleindex 2014 - Föräldraalliansen Sverige Kommungrupp - Ranking 1/9

Kommunalt grundskoleindex 2014 - Föräldraalliansen Sverige Kommungrupp - Ranking 1/9 Kommunalt grundskoleindex - Kommungrupp Ranking 2014 Måluppfyllelse Residual Pedagogisk personal Övrigt Fritidshem Index Ranking Lägsta 0,04 1,02 0,16 0,07 1,72 Högsta 1,02 1,99 0,41 0,53 3,05 Median 0,44

Läs mer

Antal juridiska personer i varje kommun som ska deklarera senast 1 november

Antal juridiska personer i varje kommun som ska deklarera senast 1 november BLEKINGE OLOFSTRÖM 46 4 3 53 BLEKINGE KARLSKRONA 229 32 30 291 BLEKINGE RONNEBY 105 5 11 121 BLEKINGE KARLSHAMN 144 6 15 165 BLEKINGE SÖLVESBORG 105 1 12 118 DALARNA VANSBRO 48 3 0 51 DALARNA MALUNG-SÄLEN

Läs mer

Hundstatistik 2014 Antal hundar och ägare per län och kommun

Hundstatistik 2014 Antal hundar och ägare per län och kommun SKÅNE BJUV 1356 1883 SKÅNE HÖÖR 1798 2570 SKÅNE LUND 5553 7015 SKÅNE OSBY 1254 1659 SKÅNE ESLÖV 2906 4028 SKÅNE HÖRBY 1955 2819 SKÅNE LOMMA 1225 1530 SKÅNE MALMÖ 12253 14717 SKÅNE SJÖBO 2687 3956 SKÅNE

Läs mer

Sträckor med fast pris - Övriga landet

Sträckor med fast pris - Övriga landet Sträckor med fast pris - Övriga landet Flygplats Till Kommun/ort Pris per resa i vardera riktning Malmö Sturup Malmö 325,47 Malmö Sturup Lund 273,58 Malmö Sturup Lomma 428,30 Malmö Sturup Vellinge 415,09

Läs mer

Tjänstepensionstoppen 2015 Sveriges kommuner, län för län

Tjänstepensionstoppen 2015 Sveriges kommuner, län för län Tjänstepensionstoppen 2015 Sveriges kommuner, län för län Prognosen avser månadsutbetalningen av tjänstepensionen ITP 2 som totalt 550 000 tjänstemän tjänar in till i dag. Den del av ITP 2 som kallas för

Läs mer

Antal hundägare och hundar per län och kommun per 20120102

Antal hundägare och hundar per län och kommun per 20120102 Antal hundägare och hundar per län och kommun per 20120102 Län Namn Kommun Namn Antal ägare Antal djur BLEKINGE KARLSHAMN 2336 3148 BLEKINGE KARLSKRONA 4056 5379 BLEKINGE OLOFSTRÖM 1082 1441 BLEKINGE RONNEBY

Läs mer

Ett gemensamt höjdsystem

Ett gemensamt höjdsystem Ett gemensamt höjdsystem Lars E. Engberg Geodesienheten Lantmäteriet Lars.Engberg@lm.se RH 2000 En del av Europas höjdsystem EVRS Stark relation till EVRF 2007 RH2000 är ett certifierat system enligt INSPIRE-direktivet,

Läs mer

Statistik Antal företag 2013-01-01 2013-06-30

Statistik Antal företag 2013-01-01 2013-06-30 Statistik Antal företag 2013-01-01 2013-06-30 Typ ROT RUT TOTALT Antal företag, riket 54 023 13 488 67 511 Antal företag per län 2013-01-01 2013-06-30 Län Typ Antal företag BLEKINGE ROT 836 BLEKINGE RUT

Läs mer

Antal hundägare och hundar per län och kommun

Antal hundägare och hundar per län och kommun Antal hundägare och hundar per län och kommun Län Namn Kommun Namn Antal ägare Antal djur BLEKINGE KARLSHAMN 2431 3316 BLEKINGE KARLSKRONA 4296 5609 BLEKINGE OLOFSTRÖM 1134 1505 BLEKINGE RONNEBY 2580 3492

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET TRYGGHETSASPEKTER I DIN KOMMUN DIN DELAKTIGHET OCH KOMMUNENS INFORMATION DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET DIN KOMMUN SOM SAMHÄLLSUTVECKLARE

Läs mer

Antal personer som ska deklarera försäljning av bostad, både småhus och bostadsrätt Taxeringsår 2015 257 971 LAN NAMN ANTAL BLEKINGE OLOFSTRÖM 228

Antal personer som ska deklarera försäljning av bostad, både småhus och bostadsrätt Taxeringsår 2015 257 971 LAN NAMN ANTAL BLEKINGE OLOFSTRÖM 228 Antal personer som ska deklarera försäljning av bostad, både småhus och bostadsrätt Taxeringsår 2015 257 971 LAN NAMN ANTAL BLEKINGE OLOFSTRÖM 228 BLEKINGE KARLSKRONA 1 357 BLEKINGE RONNEBY 510 BLEKINGE

Läs mer

Statistik rot och rut antal köpare per kommun 2012

Statistik rot och rut antal köpare per kommun 2012 Statistik rot och rut antal köpare per kommun 2012 Län Kommun Typ Antal köpare okänt okänt RUT 511 okänt okänt ROT 882 BLEKINGE KARLSHAMN RUT 1 572 BLEKINGE KARLSHAMN ROT 3 803 BLEKINGE KARLSKRONA RUT

Läs mer

Statistiken som presenteras här gäller cabrioleter i trafik under maj 2011, dvs personbilar med karosserikod 25. Källa Transportstyrelsen.

Statistiken som presenteras här gäller cabrioleter i trafik under maj 2011, dvs personbilar med karosserikod 25. Källa Transportstyrelsen. Statistiken som presenteras här gäller cabrioleter i trafik under maj 2011, dvs personbilar med karosserikod 25. Källa Transportstyrelsen. Län Antal cabroleter Per 1 000 invånare Kommun Antal cabroleter

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET TRYGGHETSASPEKTER I DIN KOMMUN DIN DELAKTIGHET OCH KOMMUNENS INFORMATION DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET DIN KOMMUN SOM SAMHÄLLSUTVECKLARE

Läs mer

Förändring i procent. Hela landet 2 120 434 1 401 000 +3 44% 552 000 120 4 140

Förändring i procent. Hela landet 2 120 434 1 401 000 +3 44% 552 000 120 4 140 Bilaga till analysen Så hög blir den nya skatten på småhus 2015 Kommun för kommun Uppskattning av förväntat 2015 baserat på småhusförsäljningarna 2013 och procentuell förändring jämfört med 2013 (2012

Läs mer

Förväntade kommunala skattesatser 2015 och nivån 2014

Förväntade kommunala skattesatser 2015 och nivån 2014 Förväntade kommunala er 2015 och nivån 2014 På sista sidan presenteras kommunerna som får högst respektive lägst total kommunalskatt 2015 och var höjningen blir störst. Detta är en bilaga till pdf "alskatten

Läs mer

Allmän fastighetstxering 2015 Småhus Antal fastighetsdeklarationer, respektive förslag till nytt taxeringsvärde, per län och kommun

Allmän fastighetstxering 2015 Småhus Antal fastighetsdeklarationer, respektive förslag till nytt taxeringsvärde, per län och kommun Allmän fastighetstxering 2015 Småhus Antal fastighetsdeklarationer, respektive förslag till nytt taxeringsvärde, per län och kommun Län Kommunnamn Antal Dekl Antal förslag Stockholms Upplands Väsby 218

Läs mer

Kommunlista över flest nystartade enskilda firmor per invånare

Kommunlista över flest nystartade enskilda firmor per invånare Kommunlista över flest nystartade enskilda firmor per invånare Rank Kommun Län Antal Antal nya firmor per 1000 invånare

Läs mer

Bältesanvändningen i din kommun - hela listan

Bältesanvändningen i din kommun - hela listan NTF 2011-10-28 Bältesanvändningen i din kommun - hela listan Kommun Län Total bältesanvändning Piteå Norrbotten 99,7% Hylte Halland 99,4% Lund Skåne 99,4% Kävlinge Skåne 99,2% Kungälv Västra Götaland 99,2%

Läs mer

1(28) Antal åtgärder för vilka dispens avslagits. Antal åtgärder för vilka dispens medgivits. Antalet beslut om dispens. Stockholm. Botkyrka Stockholm

1(28) Antal åtgärder för vilka dispens avslagits. Antal åtgärder för vilka dispens medgivits. Antalet beslut om dispens. Stockholm. Botkyrka Stockholm Redovisning av regeringsuppdraget uppföljning av strandskyddsbeslut 2012. Naturvårdsverket, NV-00318-13. Bilaga 1. Länsstyrelsernas strandskyddsbeslut 2012 per kommun. Nedan redovisas länsstyrelsernas

Läs mer

SLAPP UT MORMOR En granskning av äldreboenden i Sveriges kommuner

SLAPP UT MORMOR En granskning av äldreboenden i Sveriges kommuner .. SLAPP UT MORMOR En granskning av äldreboenden i Sveriges kommuner Produktionsfakta Utgivare Produktion Produktionsår Vänsterpartiets riksdagsgrupp Vänsterpartiets informationsavdelning 2011 2 Sammanfattning

Läs mer

Nyföretagarbarometern 2013:A RANK

Nyföretagarbarometern 2013:A RANK Nyföretagarbarometern 2013:A RANK Nyföretagarbarometern I Nyföretagarbarometern, som är ett samarbete mellan NyföretagarCentrum Sverige och Bolagsverket, presenteras regelbundet dagsfärsk statistik över

Läs mer

Statistik från MSB Fallolyckor 2010

Statistik från MSB Fallolyckor 2010 Om statistiken för fall 2010 Uppgifter om antal slutenvårdade personer 65 år eller äldre till följd av fallolyckor kommer från Patientregistret, Socialstyrelsen. Uppgifter om befolkningens storlek kommer

Läs mer

Småhustaxeringen 2012 - Taxeringsvärdeförändringar & fastighetsavgift per kommun (prognos)

Småhustaxeringen 2012 - Taxeringsvärdeförändringar & fastighetsavgift per kommun (prognos) Småhustaxeringen - Taxeringsvärdeförändringar & fastighetsavgift per kommun (prognos) -09-01 Småhustaxeringen - Taxeringsvärdeförändringar & fastighetsavgift per kommun (prognos) Förklaringar resp. : resp.

Läs mer

Telefonnummer till samtliga kontor går via Lantmäteriets Kundcenter: 0771-63 63 63. Öppettider: kl. 9.00-16.00.

Telefonnummer till samtliga kontor går via Lantmäteriets Kundcenter: 0771-63 63 63. Öppettider: kl. 9.00-16.00. Adresslista Adress för ansökningar i inskrivningsärenden utgår ifrån vilken kommun din fastighet är belägen. Kontaktuppgifter till det kontor du ska skicka din ansökan framgår av nedanstående förteckning.

Läs mer

Andel deltagare efter kön (%) Antal Studiecirklar. Sammankomster. Deltagare Kvinnor Män. Riket 275 503 3 045 167 9 777 797 1 910 307 58,3 41,7

Andel deltagare efter kön (%) Antal Studiecirklar. Sammankomster. Deltagare Kvinnor Män. Riket 275 503 3 045 167 9 777 797 1 910 307 58,3 41,7 Tabell 6:1. Antal studiecirklar, sammankomster, studietimmar och deltagare efter kommun 2008 Table 6:1. Number of study circles, meetings, study hours and participants by municipality 2008 Antal Studiecirklar

Läs mer

Vaccinationsstatistik från barnhälsovården, januari 2011.

Vaccinationsstatistik från barnhälsovården, januari 2011. Vaccinationsstatistik från barnhälsovården, januari 2011. Vaccinationstäckning bland barn födda 2008 vaccinerade med 3 doser Län Difteri Stelkramp Kikhosta Polio Hib-infektion* Pneumokocksjukdom 464 Stockholms

Läs mer

Befolkning 2009. per capita 2009

Befolkning 2009. per capita 2009 Kommun Utsläpp per capita 2009 Befolkning 2009 Kommuntyp Sundbyberg 0,92 37722 Förortskommun till storstad Stockholms län Lidingö 1,30 43445 Förortskommun till storstad Stockholms län Tyresö 1,33 42602

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET TRYGGHETSASPEKTER I DIN KOMMUN DIN DELAKTIGHET OCH KOMMUNENS INFORMATION DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET DIN KOMMUN SOM SAMHÄLLSUTVECKLARE

Läs mer

Hela listan - Elever per psykolog kommunvis

Hela listan - Elever per psykolog kommunvis Hela listan - Elever per psykolog kommunvis Tillgång till skolpsykolog? Kartläggning av landets kommuner 2011 Undersökningen är gjord under maj och juni 2011 med hjälp av telefonintervjuer med berörda

Läs mer

Företagshälsovårdstjänster 2015 Dnr: 96-96-95-2014

Företagshälsovårdstjänster 2015 Dnr: 96-96-95-2014 Ort Leverantör Alingsås Avonova Hälsa AB, 556500-6821. Anderstorp Aneby Arboga Avonova Hälsa AB, 556500-6821. Arlanda Arvidsjaur Arvika Avonova Hälsa AB, 556500-6821. Askersund Avonova Hälsa AB, 556500-6821.

Läs mer

Kommuner som har svarat nej på frågan, sorterade efter län Dalarnas län Borlänge Nej, men till färre än hälften. Gotlands län

Kommuner som har svarat nej på frågan, sorterade efter län Dalarnas län Borlänge Nej, men till färre än hälften. Gotlands län Fr.1 Räknar kommunen med att i början av 2009 (februari-mars) kunna tillhandahålla plats i förskola eller familjedaghem till barn om föräldrarna anmäler behov i nvember 2008? Kommuner som har svarat nej

Läs mer

FDD1 FDD2 TDD1 TDD2 3600-3620 / 3700-3720 MHz 3620-3640 / 3720-3740 MHz 3660-3680 / 3680-3700 MHz

FDD1 FDD2 TDD1 TDD2 3600-3620 / 3700-3720 MHz 3620-3640 / 3720-3740 MHz 3660-3680 / 3680-3700 MHz Bilaga 2 För samtliga tillstånd tillkommer 2000 kronor i handläggningsavgift per tillstånd förutom auktionslikviden. FDD1 FDD2 TDD1 TDD2 3600-3620 / 3700-3720 MHz 3620-3640 / 3720-3740 MHz 3660-3680 /

Läs mer

Bakgrund... 2 1. Andel kvinnor av den totala företagarpopulationen... 3. Län för län... 31

Bakgrund... 2 1. Andel kvinnor av den totala företagarpopulationen... 3. Län för län... 31 Rapport från Företagarna mars 2012 Bakgrund... 2 1. Andel kvinnor av den totala företagarpopulationen... 3 Län för län... 3 Kommun för kommun... 4 2. Andel företagare av kvinnor i arbetsför ålder... 10

Läs mer

Bokningsläge (hela landet)

Bokningsläge (hela landet) Bokningsläge (hela landet) Uttagsdatum Provtyp Vecka 2015-06-15 kl 4:00:05 B Antal bokade provtider Summa Kapacitet Andel lediga provtide r % Antal lediga provtider 25 138 5 062 5 200 2,65% Borås 0 141

Läs mer

Nyföretagarbarometern 2010:B Kommungrupper enl. SKL

Nyföretagarbarometern 2010:B Kommungrupper enl. SKL Nyföretagarbarometern 2010:B Kommungrupper enl. SKL NyföretagarCentrum har löpande sedan börjat av 90-talet redovisat utvecklingen över antalet nyregistrerade företag i landet på kommun- och länsnivå i

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET TRYGGHETSASPEKTER I DIN KOMMUN DIN DELAKTIGHET OCH KOMMUNENS INFORMATION DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET DIN KOMMUN SOM SAMHÄLLSUTVECKLARE

Läs mer

ABFs STUV-redovisning

ABFs STUV-redovisning Län Distr Nr Avdelning kod/namn Stockholms län 01 01 501 Stockholms län 1 Stockholm 80 Stockholm 901 Stockholm /studieprogrammet 80 Stockholm 902 Stockholm Syd 80 Stockholm 1003 Stockholm /Administrativa

Läs mer

2015-11-02. Överenskommelser om flyktingmottagande och mottagna 2014 och 2015

2015-11-02. Överenskommelser om flyktingmottagande och mottagna 2014 och 2015 Sida 1 av 7-11-02 r om flyktingmottagande och mottagna och Här har vi samlat aktuella uppgifter om vilka som har överenskommelser med länsstyrelsen om flyktingmottagande samt hur många flyktingar m.fl.

Läs mer

2015-09-07. Överenskommelser om flyktingmottagande och mottagna 2014 och 2015

2015-09-07. Överenskommelser om flyktingmottagande och mottagna 2014 och 2015 Sida 1 av 7-09-07 r om flyktingmottagande och mottagna och Här har vi samlat aktuella uppgifter om vilka som har överenskommelser med länsstyrelsen om flyktingmottagande samt hur många flyktingar m.fl.

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET TRYGGHETSASPEKTER I DIN KOMMUN DIN DELAKTIGHET OCH KOMMUNENS INFORMATION DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET DIN KOMMUN SOM SAMHÄLLSUTVECKLARE

Läs mer

Kommunens Kvalitet i Korthet resultatredovisning 2014. KS 2015-36

Kommunens Kvalitet i Korthet resultatredovisning 2014. KS 2015-36 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2015-02-10 29 Kommunens Kvalitet i Korthet resultatredovisning 2014. KS 2015-36 KS Beslut Arbetsutskottet föreslår

Läs mer

Kultur- och fritidspolitikens utformning, finansiering och uppföljning

Kultur- och fritidspolitikens utformning, finansiering och uppföljning 1 Bilaga 4 Enkät till kommuner Kultur- och fritidspolitikens utformning, finansiering och uppföljning 1. Ange kommun Ale Alingsås Alvesta Aneby Arboga Arjeplog Arvidsjaur Arvika Askersund Avesta Bengtsfors

Läs mer

Kommunranking e-tjänster och appar

Kommunranking e-tjänster och appar Utifrån ett urval av enkätfrågorna i den enkätundersökning som SKL genomförde under våren 2014 kring e-förvaltning och e-tjänster i Sveriges kommuner, har ett sammanvägt index tagits fram som rankar kommunerna

Läs mer

Värmdö 16 21 8 Österåker 0 0 3

Värmdö 16 21 8 Österåker 0 0 3 Redovisning av regeringsuppdraget uppföljning av strandskyddsbeslut 2011. Naturvårdsverket, NV-00289-12. Bilaga 1. Länsstyrelsernas strandskyddsbeslut 2011 per kommun. Nedan redovisas länsstyrelsernas

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET TRYGGHETSASPEKTER I DIN KOMMUN DIN DELAKTIGHET OCH KOMMUNENS INFORMATION DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET DIN KOMMUN SOM SAMHÄLLSUTVECKLARE

Läs mer

Kompletterande uppgifter / rättelser? Kontakta Magnus Lindell 08-379152 eller limag@bredband.net

Kompletterande uppgifter / rättelser? Kontakta Magnus Lindell 08-379152 eller limag@bredband.net Alingsås Arboga Arvika 14 BG Vikben 23 Au Vikben 22 BG Vikben 24 BG Vikben 24 Au Sporrong 24 Ag Vikben 24 Ag Vikben+krona 24 Au Sporrong Askersund (väldigt lik Säter??) Avesta Boden 13 Au Vikben 22 Au

Läs mer

Nedlagda myndighetsarbetsplatser 2010-

Nedlagda myndighetsarbetsplatser 2010- Nedlagda myndighetsarbetsplatser 2010- Alvesta Arvidsjaur Statens fastighetsverk Arvika Boden Boden Borgholm Borås Båstad Dorotea Eksjö Eksjö Eskilstuna Eskilstuna Falkenberg Falköping Falun CSN Falun

Läs mer

Avropsberättigade. Dokumenthantering 2012 - skrivare, MFP, programvaror och tjänster. KAMMARKOLLEGIET Statens inköpscentral 96-16-2012

Avropsberättigade. Dokumenthantering 2012 - skrivare, MFP, programvaror och tjänster. KAMMARKOLLEGIET Statens inköpscentral 96-16-2012 Bilaga Avropsberättigade - skrivare, MFP, programvaror och tjänster 1 (6) Avropsberättigade Myndigheter under regeringen Deltar med stöd av förordning (1998:796) om statlig inköpssamordning Deltagare i

Läs mer

Uppgifterna ska gälla för 30 september 2014 och ska mailas till: anna.trinks@lj.se alternativt faxas till 036-32 50 85.

Uppgifterna ska gälla för 30 september 2014 och ska mailas till: anna.trinks@lj.se alternativt faxas till 036-32 50 85. 2014-06-18 Senior alert Qulturum, Landstinget i Jönköpings län Box 702 551 20 JÖNKÖPING 036-321289, 036-321211 senioralert@lj.se www.senioralert.se Viktig information till samtliga kommuner från kvalitetsregistret

Läs mer

DEN SVENSKA FRITIDSHUSMARKNADEN

DEN SVENSKA FRITIDSHUSMARKNADEN DEN SVENSKA FRITIDSHUSMARKNADEN JULI 2013 Sida 1 Sammanfattning Detta är en rapport om utvecklingen på den svenska marknaden för fritidshus. Materialet i rapporten baseras på samtliga småhusköp som har

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2004:9) om utjämningsbidrag till och utjämningsavgift för kommuner för kostnader enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa

Läs mer

Elnätsavg 2013 inkl moms [kr/kvm] Elnätsavg 2012 inkl moms [öre/kwh] Elnätsavg 2013 inkl moms [öre/kwh]

Elnätsavg 2013 inkl moms [kr/kvm] Elnätsavg 2012 inkl moms [öre/kwh] Elnätsavg 2013 inkl moms [öre/kwh] Stockholms län Medel 66,3 68,2 33,7 2,9% 74,2 26 Nynäshamn MAX - kommunantal: 1; Elnätslev: Nynäshamn Energi AB Högsta/Lägsta 65% 43,7 1 Sollentuna MIN - kommunantal: 1; Elnätslev: Sollentuna Energi AB

Läs mer

öppna jämförelser Grundskola 2013 Tabellbilaga hur motiverar skolan eleverna?

öppna jämförelser Grundskola 2013 Tabellbilaga hur motiverar skolan eleverna? öppna jämförelser Grundskola 2013 Tabellbilaga hur motiverar skolan eleverna? Tabellbilaga I tabellbilagan redovisar vi värden för samtliga kommuner. Kommunerna är indelade efter län är sorterade i alfabetisk

Läs mer

För mer information, vänligen kontakta: Ulrika Eliason, informationschef El-Kretsen: 08-54 52 12 95, ulrika.eliason@el-kretsen.se

För mer information, vänligen kontakta: Ulrika Eliason, informationschef El-Kretsen: 08-54 52 12 95, ulrika.eliason@el-kretsen.se Pressinformation 2014-02-18 Om statistiken: Statistiken ger en samlad bild av hur mycket elavfall, lampor och batterier som svenskarna återvann under 2013 i det insamlingssystem som drivs av El-Kretsen

Läs mer

Samhällsbyggnadsnämnden. Beslutsärenden. Tid: Måndagen den 24 november 2014, kl. 17.00. Plats: Elffröken, Kommunhuset i Lilla Edet

Samhällsbyggnadsnämnden. Beslutsärenden. Tid: Måndagen den 24 november 2014, kl. 17.00. Plats: Elffröken, Kommunhuset i Lilla Edet Kallelse Samhällsbyggnadsnämnden Tid: Måndagen den 24 november 2014, kl. 17.00 Plats: Elffröken, Kommunhuset i Lilla Edet Ärenden 1. Upprop 2. Val av justerare samt fastställande av tid för justering 3.

Läs mer

2. Vilka av 2. Vilka av följande insatser använde... Återkommande medborgarenkäter

2. Vilka av 2. Vilka av följande insatser använde... Återkommande medborgarenkäter Kommun Län 1. Anger instruktionen för snöröjning och halkbekämpning av gång- och cykelbanor att detta ska ske samtidigt som snöröjning och halkbekämpning av prioriterade huvudvägar som kommunen ansvarar

Läs mer

2013-08-27. Stickprov av ovanstående uppgifter kommer göras.

2013-08-27. Stickprov av ovanstående uppgifter kommer göras. 2013-08-27 Senior alert Qulturum, Landstinget i Jönköpings län Box 702 551 20 JÖNKÖPING 036-321289, 036-321211 senioralert@lj.se www.senioralert.se Viktig information till samtliga kommuner från kvalitetsregistret

Läs mer

Lunarstorm Del 1 Del 1 Del 2 Del 2

Lunarstorm Del 1 Del 1 Del 2 Del 2 Dagspress DN, SvD, GP, Sydsvenskan DN, SvD, GP, Sydsvenskan Vecka 33 34 35 36 37 Dag Format Må Ti Ons Tor Fr Lö Sö Må Ti Ons Tor Fr Lö Sö Må Ti Ons Tor Fr Lö Sö Må Ti Ons Tor Fr Lö Sö Må Ti Ons Tor Fr

Läs mer

Tomtköundersökning per kommun. En rapport från Villaägarnas Riksförbund

Tomtköundersökning per kommun. En rapport från Villaägarnas Riksförbund Tomtköundersökning per kommun En rapport från Villaägarnas Riksförbund Innehåll SAMMANFATTNING METOD... 1 AVGRÄNSNINGAR... 1 RESULTAT... 2 LÄNGST TOMTKÖER I LANDET... 2 KOMMUNER MED EFTERFRÅGAN PÅ KOMMUNALA

Läs mer

Åklagarmyndighetens författningssamling

Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens föreskrifter om ändring i Åklagarmyndighetens föreskrifter (ÅFS 2005:5) om åklagarkamrarnas lokalisering och verksamhetsområden; Utkom från trycket

Läs mer

Betala på pensionsskulden nu

Betala på pensionsskulden nu fakta Betala på en nu Hur ser det ut i din kommun? Ta ut problemen i förskott det lönar sig För fjärde året i rad sätter Skandia kommunernas er i fokus. Det gör vi eftersom en är en stor och viktig samhällsfråga

Läs mer

Fordon i län och kommuner Vehicles in counties and municipalities

Fordon i län och kommuner Vehicles in counties and municipalities Statistik 2014:2 Fordon i län och kommuner Vehicles in counties and municipalities Publiceringsdatum: 2014-02-06 Korrigerad: 2014-02-18 Kontaktperson: Trafikanalys Anette Myhr tel: 010-414 42 17, e-post:anette.myhr@trafa.se

Läs mer

Varannan ny bil en diesel i Västra Götalands län

Varannan ny bil en diesel i Västra Götalands län 2010-12-22 Varannan ny bil en diesel i Västra Götalands län BIL Swedens läns- och kommunfördelade statistik för januari-november visar att i Västra Götalands län har dieselbilarna ökat sin andel av nybilsregistreringarna

Läs mer

Appendix till rapporten "Varför kan inte behovet av särskilda boendeformer tillgodoses?"

Appendix till rapporten Varför kan inte behovet av särskilda boendeformer tillgodoses? Appendix till rapporten "Varför kan inte behovet av särskilda boendeformer tillgodoses?" Kommunernas svar på Planerad Stockholms län Upplands Väsby 55 15 6 5 Vallentuna 82 31 Österåker 80 22 2 8 7 Värmdö

Läs mer

Ökad dieselandel och minskad etanolbilsandel

Ökad dieselandel och minskad etanolbilsandel 2011-04-26 Ökad dieselandel och minskad etanolbilsandel BIL Swedens läns- och kommunfördelade statistik för januari-mars visar att en tydlig trend på den svenska bilmarknaden under de senaste åren är den

Läs mer

Nya bilar ökar mest på Gotland

Nya bilar ökar mest på Gotland 2010-10-18 Nya bilar ökar mest på Gotland BIL Swedens läns- och kommunfördelade statistik för januari-september visar att det län som hade den största procentuella ökningen av antalet nyregistrerade personbilar

Läs mer

1(73) Antal åtgärder som medgivits i besluten om dispens. Antal beslut om dispenser som Länsstyrelsen överprövat (19:3b MB)

1(73) Antal åtgärder som medgivits i besluten om dispens. Antal beslut om dispenser som Länsstyrelsen överprövat (19:3b MB) Redovisning av regeringsuppdraget uppföljning av strandskyddsbeslut 2013. Naturvårdsverket, NV-00640-14. Bilaga 2. ernas strandskyddsbeslut 2013 per kommun 1 Tabell 1K. Beslut om strandskyddsdispens. Antal

Läs mer

120-gramsdieslar störst på miljöbilsmarknaden

120-gramsdieslar störst på miljöbilsmarknaden 2011-08-18 120-gramsdieslar störst på miljöbilsmarknaden BIL Swedens läns- och kommunfördelade statistik för januari-juli visar att koldioxidsnåla sk 120- gramsdieslar, dvs dieselbilar som släpper ut högst

Läs mer

Svensk GlasÅtervinning AB Hammar Tel.nr. vx / kundtj. etc

Svensk GlasÅtervinning AB Hammar Tel.nr. vx / kundtj. etc Kommun Svensk GlasÅtervinning AB Hammar Tel.nr. vx / kundtj. etc Entreprenör Ale Ale kommun 0303-330000 Alingsås SITA Sverige AB Region Mellan 021-349160 Alvesta Alvesta Renhållnings AB 0472-15190 Aneby

Läs mer

Högsta miljöbilsandelen i Västra Götalands län

Högsta miljöbilsandelen i Västra Götalands län 2012-05-22 Högsta miljöbilsandelen i Västra Götalands län BIL Swedens läns- och kommunfördelade nyregistreringsstatistik för januari-april visar att Västra Götalands län har den högsta miljöbilsandelen

Läs mer

Gotland behåller förstaplatsen på miljöbilstoppen

Gotland behåller förstaplatsen på miljöbilstoppen 2010-06-21 Gotland behåller förstaplatsen på miljöbilstoppen BIL Swedens läns- och kommunfördelade statistik för januari-maj visar att Gotland behåller förstaplatsen som länet med den högsta miljöbilsandelen

Läs mer

Bilaga A12. Avropsberättigade

Bilaga A12. Avropsberättigade 1(7) Bilaga A12 Avropsberättigade 2(7) Avropsberättigade Ramavtal e-förvaltningsstödjande tjänster Statliga myndigheter under regeringen Deltar med stöd av förordning (1998:796) om statlig inköpssamordning.

Läs mer

Huvudmän utan samarbete inom Matematiklyftet läsåret 2015/16 2015-02-12, Dnr 2014:1041

Huvudmän utan samarbete inom Matematiklyftet läsåret 2015/16 2015-02-12, Dnr 2014:1041 AB PARTS & PAOMEES 7 1 ACADEMEDIA FRIA GRUNDSKOLOR AB 10 1 ALE KOMMUN 49 3 ALINGSÅS KOMMUN 36 2 AL-ZAHRAA AKADEMI AB 9 1 ARVIKA KOMMUN 111 6 ASKERSUNDS KOMMUN 16 1 AVESTA KOMMUN 19 1 AXEDINSKOLAN AKTIEBOLAG

Läs mer

Åklagarmyndighetens författningssamling

Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens föreskrifter om ändring i Åklagarmyndighetens föreskrifter (ÅFS 2005:5) om åklagarkamrarnas lokalisering och verksamhetsområden; Utkom från trycket

Läs mer

Dieselandel per län (nyregistreringar januari 2012)

Dieselandel per län (nyregistreringar januari 2012) 2012-02-27 Nytt rekord: 88 procent dieselandel i Jämtland i januari BIL Swedens läns- och kommunfördelade statistik visar att 88 procent av de nyregistrerade bilarna i Jämtlands län var dieslar i januari.

Läs mer

Antal. beslut om. Antal. dispenser. beslut om. Antal medgivande/bifall. som Lst upphävt. dispenser som Lst överprövat (19:3 b MB)

Antal. beslut om. Antal. dispenser. beslut om. Antal medgivande/bifall. som Lst upphävt. dispenser som Lst överprövat (19:3 b MB) Redovisning av regeringsuppdraget uppföljning av strandskyddsbeslut 2011. Naturvårdsverket, NV-00289-12. Bilaga 2. Kommunernas strandskyddsbeslut 2011 per kommun Nedan redovisas kommunernas strandskyddsbeslut

Läs mer

Stora regionala skillnader i rekrytering av unga till högre utbildning

Stora regionala skillnader i rekrytering av unga till högre utbildning STATISTISK ANALYS 1(16) Avdelning / löpunmmer 2014-10-06 / Nr 7 Analysavdelningen Handläggare Staffan Nilsson 08-5630 8756 staffan.nilsson@uka.se Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är en

Läs mer

Mer än varannan ny bil på Gotland är en miljöbil

Mer än varannan ny bil på Gotland är en miljöbil 2012-07-16 Mer än varannan ny bil på Gotland är en miljöbil BIL Swedens läns- och kommunfördelade nyregistreringsstatistik för januari-juni visar att mer än varannan ny bil på Gotland är en miljöbil. Gotlands

Läs mer

Högst miljöbilsandel på Gotland

Högst miljöbilsandel på Gotland Högst miljöbilsandel på Gotland Ny statistik från BIL Sweden visar att varannan ny bil som registrerades på Gotland janmars i år var en miljöbil. Det gör Gotland till det län i Sverige som har den högsta

Läs mer

Omvärldsfakta. Regionförstoring Nyckel för kompetensförsörjningen. Stora skillnader i pendlingsmönster

Omvärldsfakta. Regionförstoring Nyckel för kompetensförsörjningen. Stora skillnader i pendlingsmönster Nr2:2014 Omvärldsfakta FAKTABLAD FRÅN ARENA FÖR TILLVÄXT ETT SAMARBETE MELLAN SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING, SWEDBANK OCH ICA Regionförstoring Nyckel för kompetensförsörjningen Regionförstoring är ett

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1990:1018) med instruktion för Kriminalvårdsverket; SFS 1998:1239 Utkom från trycket den 6 oktober 1998 utfärdad den 24 september 1998.

Läs mer

Läsårstiderna länsvis Län Höststart 2014 Höstlov v. 2014 Höstslut 2014 Vårstart 2015 Sportlov v. 2015 Påsklov v. 2015 Vårslut 2015

Läsårstiderna länsvis Län Höststart 2014 Höstlov v. 2014 Höstslut 2014 Vårstart 2015 Sportlov v. 2015 Påsklov v. 2015 Vårslut 2015 Datum: 2014-03-06 Grundskolans läsårstider 2014/2015 Här finner du en detaljerad sammanställning av grundskolans läsårstider per län och kommun. Skolporten samlar och publicerar läsårstiderna årligen i

Läs mer

Ort Butik Telefonnr Mailadress

Ort Butik Telefonnr Mailadress Ort Butik Telefonnr Mailadress Alingsås Intersport 0322-10341 niklas.dahlberg@intersport.se Teamsportia 0322-63 99 90 klubb.alingsas@teamsportia.se Arvika Intersport 0570-12180 Lars.Silfalt@intersport.se

Läs mer

3, KF 2014-02-05 00:00. Rapporter - jämförelser andra kommuner

3, KF 2014-02-05 00:00. Rapporter - jämförelser andra kommuner 3, KF 2014-02-05 00:00 Rapporter - jämförelser andra kommuner 3, KF 2014-02-05 00:00 / :s bilaga: Rapport Servicemätning 2013 RAPPORT Servicemätning via telefon och e-post ÖSTERSUND Januari 2014 BOX 55650

Läs mer