Framgångsfaktorer för adoption av intranät

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Framgångsfaktorer för adoption av intranät"

Transkript

1 MÄLARDALENS HÖGSKOLA Institutionen för Ekonomi och Informatik Framgångsfaktorer för adoption av intranät Eskilstuna, EI0040 C-Uppsats i informatik Bengtsson, Magnus Blomqvist, Maria Johansson, Annelie Handledare: Laila Svensson

2 Sammanfattning Det förutsätts numera i dagens informationssamhälle att en organisation snabbt och enkelt har tillgång till aktuell information. Intranät är den informationskanal som företag och organisationer främst satsar på för att förbättra internkommunikationen. Med intranät avses ett internt datornät inom en organisation som utnyttjar samma teknik som Internet. En förutsättning för att ett intranät ska kunna bli en effektiv informationskanal är att adoptionen av intranätet blir framgångsrik d v s att användandet blir utbrett. För att ge de rätta förutsättningarna för att adoptionen ska bli framgångsrik bör de som är involverade i ett intranätprojekt ta hänsyn till en mängd faktorer vid utvecklingen av intranätet. Uppsatsen svarar på frågeställningen; Vilka faktorer anser intranätansvariga inom organisationer kan leda till en framgångsrik adoption av ett intranät? Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka faktorer som intranätansvariga anser kan leda till en framgångsrik adoption av ett intranät. Vi har studerat litteratur, gällande faktorer som påverkar en adoption av ett intranät, för att erhålla en förståelse för vårt problemområde. I vår undersökning har vi sedan utgått från en teori som är framtagen av Tang (2000). Tang har tagit fram en forskningsmodell innehållande ett antal nyckelfaktorer som han anser kan leda till en framgångsrik adoption av ett intranät. Med utgångspunkt i Tangs forskningsmodell har vi skapat en modifierad undersökningsmodell som vi använt vid våra intervjuer. För att undersöka om faktorerna i Tangs forskningsmodell överensstämmer med uppfattningar hos intranätansvariga i kommuner genomfördes sex intervjuer. De data som framkommit under intervjuerna har vi sedan analyserat och jämfört mot faktorerna i Tangs forskningsmodell. Utifrån resultatet av vår analys har vi sedan dragit slutsatser. I vår undersökning har vi kommit fram till att de faktorer som våra respondenter anser är viktiga att tänka på, vid införande av ett intranät, stämmer väl överens med de faktorer som återfinns i Tangs forskningsmodell. Av detta drar vi slutsatsen att modellen är ett bra verktyg att använda när en organisation planerar att införa ett intranät. Vi anser att den även kan användas när ett befintligt intranät ska genomgå en större revision.

3 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Definition av begrepp Problematisering Problemformulering Syfte Teori Rogers teori om adoptionsprocessen Adoptionsprocessens faser Tangs teori om en framgångsrik adoption av ett intranät Validering av hypoteser Forskningsmodellens fyra ramverk Interaktionen mellan ramverken Uppsatsens teoretiska modell Metod Teorisammanställning Undersökningsmetod Urval Databearbetning Datainsamling Datareduktion Att bilda kategorier som speglar innehållet Att söka mönster Kritiskt förhållningssätt Källkritik Kritisk granskning av dragna slutsatser Resultat och analys Presentation av kommuner Köpings kommun Flens kommun Arboga kommun Örebro kommun Nyköpings kommun Västerås kommun Resultat och analys av respondenters faktorer Ramverket för Teknik och Information Ramverket för Ledning och Styrning Ramverket för Organisation Ramverket för Företagsledning och Användare Undersökningsmodell... 33

4 Innehållsförteckning 5 Slutsatser Teknik och Information Ledning och Styrning Organisation Företagsledning och Användare Undersökningens resultat kontra teori Förslag till framtida studier Källförteckning Bilageförteckning Bilaga 1 Intervjuplan Bilaga 2 Information till respondenter

5 1 Inledning I dagens informationssamhälle förutsätts att en organisation snabbt och enkelt har tillgång till aktuell information. Att lösa organisationers internkommunikation har därför blivit en utmaning. I det stora informationsflödet som en organisation har riskerar de viktiga budskapen att försvinna. Personalen har svårt att sortera och bedöma värdet av informationen. Att information bibehålls konsistent då den förmedlas via flera mellanhänder är också en utmaning. Snabbare tempo, större förändringar och högre krav på internkommunikation från medarbetarna, har satt ökat fokus på internkommunikation. Ett intranät är ett internt datornät inom en organisation som utnyttjar samma teknik som Internet. Intranätet är den informationskanal som företag och organisationer främst satsar på för att förbättra internkommunikationen. (JKL, 2001) 1.1 Bakgrund En förutsättning för att ett intranät ska kunna bli en effektiv informationskanal är att adoptionen av intranätet blir framgångsrik. För att ge de rätta förutsättningarna för adoptionenen bör intranätprojektet ha tydligt definierade mål samt väl utarbetade strategier för hur målen ska uppnås. Dessa mål och strategier ska vara väl förankrade hos ledningen i organisationen. En vanlig definition av en framgångsrik adoption av ett intranät är att individerna i en organisation tar till sig intranätet och att användandet blir utbrett. En beskrivning av vad som avses med adoption görs under avsnittet Definition av ord och begrepp. För att belysa att det har gjorts och fortfarande görs stora investeringar och att användandet av intranät har blivit utbrett inom organisationer av varierande storlek, presenteras några undersökningar nedan. Dessa investeringar och satsningar kan ibland leda till problem av varierande slag, några av dessa problem presenteras också. Under mitten av 1990-talet rådde en stor optimism kring Internet, vilket ledde till att många organisationer gjorde stora investeringar vad gällde IT-satsningar. Det skrevs och talades mycket om Internet och allt positivt det skulle föra med sig. ITsatsningar skulle bland annat leda till förbättrad effektivitet i en organisation och att arbetet skulle kunna utföras på distans. Det senare gjorde i sin tur att ett arbete kunde utföras utan någon geografisk koppling. I och med den positiva synen på Internet var det inte konstigt att många företag och organisationer valde att även satsa på intranät. (Bark m fl 2002) Statistiska Centralbyrån (2003) har undersökt användningen av informationsteknik i svenska företag med mer än 10 anställda. Resultatet visar att 41 % av de undersökta företagen, till och med år 2001, har infört någon form av intranät. De undersökta företagen har grupperats utifrån antalet anställda. Denna gruppering visar att det är stora skillnader mellan de små och stora företagen, vad det avser införande av intranät. I gruppen av företag med 500 anställda eller flera var det 89 % som hade infört intranät och den siffran beräknades vid 2002 års utgång vara 94 %. 1

6 En undersökning av de 24 största svenska företagens intranätsatsningar genomfördes av Cap Gemini Ernst & Young (2001) under perioden september oktober Studien visade att de undersökta organisationerna förväntade sig att intranätet skulle leda till ett antal positiva konsekvenser (diagram 1). Den största förväntningen var att intranätet skulle användas som en effektiv kommunikationskanal och därmed innebära reducerade kostnader i tid och pengar för organisationen. De förväntade sig även att den anställde skulle få en enklare och snabbare tillgång till uppdaterad information och att kunskapsdelning inom organisationen skulle förbättras. Studien visade även att en majoritet av de undersökta organisationerna upplever att informationen på intranätet är dåligt uppdaterad. 25 % av organisationerna anser även att nyttjandegraden hos användarna är låg. Orsaken till detta kan vara att ledningen inte har stått bakom intranätsatsningen, att intranätet inte är tillräckligt användarvänligt eller att organisationen kring intranätet är otydlig och inaktiv. Dessa faktorer är bland de viktigaste för en framgångsrik intranätsatsning enligt organisationerna i studien. (Cap Gemini Ernst & Young, 2001) Ef f ekt iv kommunikat ionskanal 90% Tillgång till uppdaterad information 75% Kunskapsdelning 60% Reducerade kostnader Lägre pappersförbrukning Processförbättringar Skapa nya funktioner/processer 40% 35% 30% 30% Förbät t rad ekonomisk st yrning 5% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Diagram 1: De undersökta organisationernas förväntade effekter av intranätet. (Källa: Cap Gemini Ernst & Young, 2001) Införandet av ett intranät har ibland genomförts för att snabbt åstadkomma en bättre kommunikation mellan de anställda inom en organisation. Intranätet har även ansetts ge organisationer en positiv image gentemot konkurrenter. Dessa faktorer har i vissa fall lett till att en snabb utveckling av intranätet prioriterats, vilket innebär att risken för att misslyckas med intranätet blir större. Tallving (1998) konstaterar att den viktiga förstudiefasen ibland har påskyndats eller inte genomförts alls. I vissa fall har endast en efterstudie genomförts när intranätet redan införts. Utförs en noggrann planering av införandet av intranätet kan det bli ett effektivt kommunikationsverktyg som förbättrar produktiviteten inom organisationen. (Tallving, 1998) 2

7 Det finns en undersökning gjord av Tang (2000) som visar att en organisation bör genomföra en noggrann analys utav de effekter som en adoption av ett intranät kan medföra. Utförs inte detta riskerar organisationen att inte kunna utnyttja intranätets potentiella fördelar. Konsekvensen av detta kan bli att den största förväntningen på intranätet, att vara en effektiv kommunikationskanal, uteblir och att informationsflödet snarare försämras än förbättras (Tang, 2000). Noggrann planering och öppen kommunikation är nyckeln till framgång med ett intranätprojekt (Tallving, 1998). De som är involverade i utvecklingen behöver därför ta hänsyn till planering och kommunikation Definition av begrepp Intranät och adoption är centrala begrepp som används i uppsatsen vilka beskrivs i detta avsnitt. Intranät Ett intranät beskrivs på flera olika sätt i litteraturen (Bark m fl, 2002; Svenska Datatermgruppen, 2003; Telleen, 1998). Gemensamt för de olika beskrivningarna är att fokus läggs på tekniken som är gemensam för både intranät och Internet. Vi har valt att citera en definition som beskriver begreppet intranät på följande sätt: Ett www- och TCP/IP-baserat organisationsnätverk med möjlighet till ett enhetligt användargränssnitt, oberoende av datorplattform och servermiljö, anpassat för att stärka och utveckla den interna informationen/kommunikationen, underlätta tillgången till och utbytet av kunskap/data inom organisationen, samt fungera som ett interaktivt arbetsredskap. (Bark m fl, 2002) Adoption Med adoption avses en process som sträcker sig från det att individerna i en organisation blir medvetna om, och börjar använda, intranätet fram till dess att ett beslut tas om fortsatt användande (Rogers, 1995). Definitionen av begreppet adoption styrks även av Vincent (2000) som definierar adoption som införande eller upptagande. Att adoptionen av intranätet har blivit framgångsrik kännetecknas av att användandet är utbrett inom en organisation (Rogers, 1995). 1.2 Problematisering I detta avsnitt beskrivs några konsekvenser av de problem som kan uppstå vid adoption av intranät. För att få en framgångsrik adoption bör de som är involverade i ett intranätprojekt ta hänsyn till och hantera dessa problem. Problem såsom att ledningen inte står bakom intranätsatsningen eller att målsättningen med intranätet inte är tydligt definierad kan leda till ett flertal negativa konsekvenser för en organisation (Bark m fl, 1997). 3

8 Att målsättningen med intranätet är klart definierad är viktigt. Ett delmål i den huvudsakliga målsättningen bör omfatta informationen som ska finnas tillgänglig för användaren. Den information som finns på ett intranät bör vara aktuell och korrekt, annars är det lätt att beslut tas på felaktiga grunder. Utan en välplanerad struktur för hur information ska lagras, presenteras och uppdateras, försvåras informationssökningen och tid går förlorad. Enligt ett uttalande från Jacob Nielsen som intervjuades av Daintry Duffy för tidningen Darwin (2001), kan detta leda till att den tilltänkta effektiviseringen och produktivitetsökningen för organisationen går förlorad. Utan ledningens stöd löper ett intranätprojekt en stor risk att inte få tillgång till de ekonomiska resurser eller den personal som krävs för genomförandet. Avsaknaden av en klart och tydligt definierad målsättning och strategi för intranätprojekt kan leda till en ekonomisk felsatsning. Det kan även leda till svårigheter att bedöma om projektet uppfyller de egentliga förväntningar på intranätet som fanns inom organisationen. Projektet måste även vara väl förankrat hos användarna, så att deras huvudsakliga behov och önskemål överensstämmer med vad intranätet slutligen erbjuder. Uppfylls inte dessa behov och önskemål kan det leda till att användandet av intranätet inte blir utbrett i organisationen. (Bark m fl, 1997) De som är involverade i ett intranätprojekt behöver ta hänsyn till en mängd faktorer för att adoptionen ska bli framgångsrik. Vi har visat på några av dessa faktorer och beskrivit vilka konsekvenser det kan få om inte hänsyn tas till dessa. Vi vill undersöka vilka faktorer som ansvariga för intranätet i en organisation anser är viktiga att ta hänsyn till och som påverkar om en adoption av ett intranät ska bli framgångsrik. Vi vill i vår undersökning även se om det finns några skillnader mot Tangs (2000) forskningsmodell och om vi kan finna nya faktorer som de intranätansvariga anser är av stor betydelse för att få en framgångsrik adoption av ett intranät. 1.3 Problemformulering Vilka faktorer anser intranätansvariga inom organisationer kan leda till en framgångsrik adoption av ett intranät? 1.4 Syfte Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka faktorer som intranätansvariga anser kan leda till en framgångsrik adoption av ett intranät. 4

9 2 Teori Med vår frågeställning och vårt syfte som utgångspunkt har två teorier valts som vi anser att vi kan knyta an till vår undersökning. Everett M. Rogers (1995) har tagit fram en teori som berör adoption. Teorin behandlar processen om hur människor tar till sig innovationer, detta kallar Rogers för en adoptionsprocess. Shung-Ming Tang (2000) har tagit fram en forskningsmodell vilken innehåller faktorer som han anser påverka om en adoption av ett intranät ska bli framgångsrik. Vi anser att Rogers (1995) teori om adoptionsprocessen kompletterar Tangs (2000) teori genom att den förtydligar vad Tang avser med en framgångsrik adoption av ett intranät. 2.1 Rogers teori om adoptionsprocessen I en stor del av de vetenskapligt granskade artiklar som handlar om att ta till sig teknik förekommer begreppet adoption (t ex Lai & Mahapatra, 1998; Scheepers & Damsgard, 1999; Zolla, 1999). I dessa artiklar används adoption för att beskriva processen för hur ett införande eller upptagande av en nyhet ska gå till, t ex för att införa ett nytt informationssystem i en organisation. När en ny teknik, ett nytt arbetssätt eller annan innovation ska utvecklas och införas i en organisation genomgår alla människor, som ska använda nyheten, en process innan de accepterar och börjar använda den (Bark m fl 1997). Med en innovation avses t ex en ny teknik eller ett nytt arbetssätt som en individ ska ta till sig och börja använda. Adoption av ett intranät knyter an till både en ny teknik och ett nytt arbetssätt. Människor genomgår en process från det att de får kännedom om en nyhet tills det att de bestämmer sig för att kontinuerligt använda nyheten. Rogers (1995) har gjort en studie kring ämnet hur spridningen av en innovation går till. Enligt Le Duc (1999) är Rogers en av de mest betydande forskarna inom ämnesområdet innovationsspridning. Rogers (1995) har utarbetat en innovationsteori. Att en individ går från att bli medveten om, och börjar använda, en innovation fram till dess att ett beslut tas om fortsatt användande kallar Rogers i sin innovationsteori för en adoptionsprocess (figur 1). Enligt Rogers innovationsteori har adoptionsprocessen blivit framgångsrik när användandet av innovationen är utbredd. Den innovation som uppsatsen syftar på är intranät. Att adoptionen av intranätet har blivit framgångsrik kännetecknas av att användandet är utbrett i organisationen, d v s att en majoritet av de potentiella användarna nyttjar intranätet. Medvetande Övertygelse Beslut Implementation Bekräftelse Utbrett användande Figur 1: Rogers modell av adoptionsprocessen (Källa: Rogers, 1995; egen bearbetning) 5

10 2.1.1 Adoptionsprocessens faser Adoptionsprocessen består av fem faser som, om adoptionen är framgångsrik, leder till ett utbrett användande. Den första fasen i processen, medvetandefasen, är när individen blir medveten om intranätet, därefter följer övertygelsefasen, där individen bildar sig en uppfattning om intranätet. Den uppfattningen kan vara antingen positiv eller negativ. I den tredje fasen, beslutsfasen, avgör individen om intranätet är värt att använda för att sedan i implementationsfasen börja använda intranätet. I den femte och sista fasen, bekräftelsefasen, tar individen beslutet om fortsatt användande. (Rogers, 1995) 2.2 Tangs teori om en framgångsrik adoption av ett intranät Tang (2000) har i sin studie tagit fram en forskningsmodell innehållande ett antal nyckelfaktorer som påverkar en adoption av ett intranät. Nyckelfaktorerna har han klassificerat utifrån varje faktors betydelse och placerat i fyra ramverk i sin forskningsmodell. Modellen visar att ramverken var för sig och även tillsammans påverkar adoptionen (figur 2). Detta avsnitt och dess underrubriker är baserat på Tangs forskning och resultat om ingen annan källa anges. Tangs syfte med forskningsmodellen är att ge de som är involverade i utvecklingen och planeringen av ett intranät kännedom om vad de bör beakta. Genom att använda modellen kan en adoption av ett intranät underlättas. Forskningsmodellen fyller ytterligare ett syfte, att vara en hjälp vid planering, hantering, utvärdering och implementation av ett intranät. För att validera sin forskningsmodell har Tang definierat sex hypoteser som undersökts via en empirisk undersökning. De sex hypoteserna som undersökts är: H1: Alla faktorer i forskningsmodellen har en betydande inverkan på om adoptionen av ett intranät ska bli framgångsrik. H2: Teknik- och Informationsfaktorerna har en betydande inverkan på om adoptionen av ett intranät ska bli framgångsrik. H3: Organisationsfaktorerna har en betydande inverkan på om adoptionen av ett intranät ska bli framgångsrik. H4: Ledning- och Styrningsfaktorerna har en betydande inverkan på om adoptionen av ett intranät ska bli framgångsrik. H5: Företagsledning- och Användarfaktorerna har en betydande inverkan på om adoptionen av ett intranät ska bli framgångsrik. H6: Interaktionen mellan ramverken har en inverkan på en framgångsrik adoption av ett intranät. För ökad förståelse av H1 bör den tolkas i den meningen att de fyra ramverken i forskningsmodellen har en betydande inverkan på adoptionen. 6

11 Teknik & Information Informationskvalitet Systemutveckling Kommunikationskvalitet Systemintegration Ledning & Styrning Projektledning Strategi, planering och kontroll Intranätansvarigs kommunikationsförmåga Utbildning En framgångsrik adoption av ett intranät Organisation IT-krav Anställdas motivation Mål och attityd Avdelningskommunikation Organisationens vinning Företagsledning & Användare Användarnas förmåga Stöd från företagsledning Anställdas förväntning Figur 2: Tangs forskningsmodell (Källa: Tang, 2000; egen översättning) Validering av hypoteser Resultatet av valideringen av hypoteserna visar att tre av Tangs (2000) hypoteser stöds till fullo och att de resterande tre hypoteserna delvis fick stöd i undersökningen. I Tangs studie bekräftas att de fyra ramverken i forskningsmodellen har en betydande inverkan på om adoptionen av ett intranät ska bli framgångsrik. Studien bekräftar vidare att alla faktorer i ramverken för Organisation samt Ledning och Styrning har en betydande inverkan och faktorerna i de övriga ramverken påverkar adoptionen, men inte i lika stor grad. Vissa faktorer anses alltså ha en större betydelse för en framgångsrik adoption än andra. Studien visar även att de fyra ramverkens interaktion med varandra delvis påverkar adoptionen Forskningsmodellens fyra ramverk Forskningsmodellen innefattar fyra ramverk som var och en belyser ett antal kritiska faktorer vilka har stort inflytande på hur lyckad adoptionen av intranätet blir. De fyra ramverken interagerar med varandra i olika stor utsträckning. De fyra ramverken omfattar: Teknik och Information Ledning och Styrning Organisation Företagsledning och Användare Teknik och Information Ramverket för Teknik och Information lägger tonvikt på betydelsen av informationens kvalitet, systemutveckling, kommunikationskvalitet och systemintegration. Innehållet i dessa fyra faktorer beskrivs utifrån ett antal underliggande beståndsdelar. Med informationskvalitet avses att intranätet ska vara lätt att använda och att informationsansvariga har yrkesmässig kompetens. Aktuell information bör finnas tillgänglig när den efterfrågas och informationen som presenteras på intranätet bör vara lätt att hitta. Det bör finnas en genomtänkt struktur för hur informationen ska lagras, presenteras och uppdateras. 7

12 Systemutveckling belyser bland annat området datasäkerhet som innefattar hur data som läggs ut på intranätet krypteras och kodas. Begreppet systemutveckling innefattar även utvecklingsverktyg för informationssystem (IS) samt att informationssystemet bör ha hög tillförlitlighet och prestanda. Kommunikationskvalitet innefattar att ett nätverk bör ha hög prestanda, d v s att flera användare samtidigt ska kunna arbeta i nätverket utan att det för den skull blir fördröjningar. Att nätverket har hög prestanda beror även på hur nätverket är uppbyggt, om det är driftsäkert och om det har en hög tillförlitlighet. Val av lämplig kringutrustning, t ex datorer och mjukvara, är också en del i att få hög kommunikationskvalitet. Med systemintegration avses att de olika affärssystemen som används i en organisation interagerar med varandra Ledning och Styrning Ramverket för Ledning och Styrning avser till stor del hur utveckling, uppföljning och implementation av ett intranät bör utföras. Ramverket belyser projektledning, strategi, planering och kontroll, intranätansvarigs kompetens samt utbildning. Innehållet i dessa fyra faktorer beskrivs utifrån ett antal underliggande beståndsdelar. Projektledning bör utföra en kostnadsutvärdering gentemot den budget som upprättats för intranätprojektet och en kontroll mot de definierade kraven på intranätet. En utvärdering bör även ske huruvida projektet har tillgodosett de krav som de anställda hade på intranätet. Det måste finnas tydliga mål vid projektinitiering. Det bör finnas en planering och strategi för hur införandet ska genomföras och den bör sedan följas upp. Dessutom bör det finnas en planering för vilka marknadsföringsinsatser som ska genomföras i samband med införandet av intranätet. Den intranätansvarige bör ha god kommunikations- och marknadsföringsförmåga för att kunna marknadsföra intranätet till användarna i organisationen. Det är även viktigt att en bra service kan erbjudas för intranätet. Utbildningsplan och möjlighet till att praktiskt få tillämpa kunskaperna ska finnas både när det gäller intranät och när det gäller att arbeta i projekt Organisation Ramverket för Organisation lägger tyngdpunkten på vilka krav organisationen har på IT, hur de gör för att de anställda ska känna sig motiverade, organisationens mål och de attityder som finns i den, kommunikation mellan avdelningar samt vilken vinst organisation får tillbaka på ett intranät. Innehållet i dessa fem faktorer beskrivs utifrån ett antal underliggande beståndsdelar. En av de viktigaste faktorerna i detta ramverk avser vilka krav organisationen ställer på sin IT. Organisationen bör ha en klar och tydlig policy som belyser vikten av IT. Det är även viktigt att attityden hos IT-ansvarig stämmer väl överens med organisationens mål och strategier med IT. 8

13 Med anställdas motivation avses betydelsen av att det finns planer för hur de anställda ska utbildas och hur de ska få möjlighet till att praktisera sina nyfunna kunskaper. Det innefattar också att företagsledningen bör vara lyhörd för de anställdas åsikter och önskemål samt att det råder ett demokratiskt klimat där arbete och ansvar delegeras inom organisationen. Det bör finnas ett väldefinierat mål med intranätet, som stämmer överens med organisationens övriga mål och strategier. Det bör även finnas en lyhördhet för vilken attityd som råder bland individerna inom organisationen när det gäller att förändra och ta till sig nyheter. De som är ansvariga för att ta hand om och sprida informationen i organisationen bör ha en hög status. Avdelningarna i organisationen bör kommunicera och samarbeta med varandra. När det gäller satsningen på ett intranät är det viktigt att en organisation får en fördel av den kommunikationskanalen som organisationen byggt upp, d v s att organisationen kan få vinning av sin satsning Företagsledning och Användare Ramverket för Företagsledning och Användare fokuserar på betydelsen av användarnas förmåga, företagsledningens stöd samt vilka förväntningar de anställda har på intranätet. Innehållet i dessa tre faktorer beskrivs utifrån ett antal underliggande beståndsdelar. Det är viktigt att ta hänsyn till användarnas förmåga vid IT-utveckling för att erhålla användarnas acceptans. Användarna bör få delta i utvecklingen vilket då på ett bättre sätt kan leda till att användarna kommer att känna tillfredsställelse med intranätet och att intranätet blir användarvänligt. Får användarna delta i utvecklingen är det lättare att tillgodose användarnas förväntningar på intranätet. För att nå framgång med IT bör företagsledningen stödja utvecklingen med de projekt som berör IT Interaktionen mellan ramverken De fyra ramverken interagerar med varandra i olika stor utsträckning. Hur stark interaktionen är beror på de olika faktorerna som ingår i respektive ramverk. Vi har valt att beskriva hur ramverken, genom en del av dess faktorer, interagerar med varandra. Ramverket för Teknik och Information är det som interagerar minst med de andra ramverken då det till stor del omfattar mjukvara och hårdvara. Det innefattar till största delen hur överföring av information ska ske, säkerhet, programvara och utrustning. När det gäller faktorn för informationskvalitet i ramverket Teknik och Information finns det ett tydligt samband med faktorn för avdelningskommunikation som tillhör ramverket Organisation. För att få en hög informationskvalitet måste bland annat anställda på informationsavdelningen ha en kompetens som leder till att de kan presentera och uppdatera information på ett strukturerat sätt. För att informationsavdelningen ska kunna påverka kvaliteten på informationen måste de även ha en hög status i organisationen. 9

14 De övriga tre ramverken har en större grad av interaktion med varandra. Ramverket för Organisation påverkar och påverkas av faktorer i ramverken för Ledning och Styrning samt Företagsledning och Användare. Faktorn för IT-krav berör vikten av organisationens policy avseende IT i stort. Denna faktor belyser bland annat att attityden hos den som är IT-ansvarig måste stämma väl överens med organisationens mål och strategier. Finns denna överensstämmelse kommer den ITansvariges kommunikations- och marknadsföringsförmåga, vilken är en faktor i ramverket för Ledning och Styrning, leda till att intranätet kan marknadsföras i organisationen. Betydelsen av IT i en organisation påverkas av hur stort stöd det har av företagsledningen, vilket är en faktor i ramverket för Företagsledning och Användare. I ramverket för Organisation finns även faktorerna för anställdas motivation samt organisationens mål och attityder, dessa påverkar och påverkas av faktorerna användarnas förmåga och anställdas förväntningar i ramverket för Företagsledning och Användare. Betydelsen av detta omfattar bland annat motivation av de anställda. För att motivera de anställda måste organisationen vara lyhörd för vilken attityd, kunskap och förväntningar som de anställda har både på organisationen i allmänhet och vid systemutvecklingsprojektet för intranätet i synnerhet. Ramverket för Ledning och Styrning innefattar bland annat faktorn projektledning, den påverkar och påverkas av faktorn mål och attityd i ramverket för Organisation samt faktorn anställdas förväntningar i ramverket för Företagsledning och Användare. Påverkan sker i den benämningen att projektledningen ska utföra en uppföljning av de mål som organisationen satt upp samt utvärdera om systemutvecklingsprojektet har tillgodosett en stor del av användarnas krav och förväntningar. 10

15 2.3 Uppsatsens teoretiska modell Vi baserar vår undersökning på de ramverk och faktorer som återfinns i Tangs (2000) teori. Vi begränsar oss till att endast undersöka vilka faktorer de intranätansvariga anser kan leda till en framgångsrik adoption av ett intranät. Därmed undersöker vi inte om interaktionen mellan ramverken påverkar adoptionen av intranät. Vi har konstruerat en egen undersökningsmodell (figur 3) som återspeglar det vi undersöker, modellen utgår ifrån Tangs forskningsmodell (figur 2). Vi har valt att ta bort relationerna som representerar interaktionen mellan ramverken. I vår undersökningsmodell har vi valt att använda Rogers (1995) modell över adoptionsprocessen för att förtydliga vad Tang anser att de fyra ramverken kan leda till, nämligen en framgångsrik adoption. Vi avser inte att undersöka adoptionsprocessen, utan den finns endast med i vår modell för att förtydliga vad som menas med en framgångsrik adoption. Undersökningsmodellen som ligger till grund för vår teori och analys illustreras genom figur 3. Modellen beskriver de faktorer som anses leda till att en intranätadoption blir framgångsrik. Teknik & Information Informationskvatitet Systemutveckling Kommunikationskvalitet Systemanpassning Ledning & Styrning Projektledning Strategi, planering och kontroll Intranätansvarigs kommunikationsförmåga Utbildning Medvetande Övertygelse Beslut Implementation Bekräftelse Utbrett användande Organisation IT-krav Anställdas motivation Mål och attityd Avdelningskommunikation Organisationens vinning Företagsledning & Användare Användarnas förmåga Stöd från företagsledning Anställdas förväntning Figur 3: Undersökningsmodell (Källa: Tang, 2000; Rogers, 1995; egen bearbetning) 11

16 3 Metod I metodkapitlet beskriver hur vi genomför vår undersökning och varför vi bestämmer oss för att utföra vår undersökning på det sätt som vi väljer. Kapitlet beskriver även att vi genomför vår undersökning med ett kritiskt förhållningssätt. Genomgående i detta kapitel söker vi stöd för våra val i referenslitteratur. Arbetet med vår undersökning delas upp i ett flertal steg, det inleds med en teorisammanställning. Resultatet av teorisammanställningen presenteras i de två första kapitlen, inledning och teori. Vidare fortsätter arbetet med val av arbetssätt och undersökningsmetod, urval, datainsamling, analys och slutligen en diskussion om vårt kritiska förhållningssätt till det insamlade materialet för undersökningen. 3.1 Teorisammanställning Uppsatsarbetet startar med studier av litteratur för att finna teorier om adoption av intranät, som är det problemområde vi intresserat oss för. De teorier vi väljer att bygga vår uppsats på är skrivna av Tang (2000) och Rogers (1995) och innebörden av dessa teorier beskrivs i uppsatsens teorikapitel. Vår undersökning utgår från en redan existerande teori om faktorer som leder till en framgångsrik adoption av ett intranät. Vi undersöker om den befintliga teorins faktorer överensstämmer med vår undersöknings faktorer. Vidare undersöks med utgångspunkt från resultatet av vår undersökning om det framkommit nya faktorer. 3.2 Undersökningsmetod Forskningsmodellen i Tangs (2000) teori är prövad av Tang själv genom en kvantitativ undersökning. Vi använder oss av en kvalitativ undersökningsmetod för att vi vill nå den intranätansvariges egna tankar och åsikter. Detta arbetssätt, att först genomföra en kvantitativ undersökning för att sedan följa upp den med en kvalitativ undersökning, rekommenderas av Holme & Solvang (1997). Den kvantitativa undersökningen som genomförts av Tang fungerar som en bakgrund till vår undersökning. Resultatet av Tangs undersökning ger en generell bild av vilka faktorer som påverkar en intranätadoption. Den generella bilden av faktorer är till stöd för oss i vår kvalitativa undersökning genom att vi får lättare att hitta de faktorer vi bör koncentrera oss på. I vår undersökning vill vi få vetskap om vilka faktorer intranätansvariga anser påverkar en adoption av ett intranät. Vi vill, i vår undersökning, sammanställa dessa faktorer för att finna mönster och förstå helheten. Anledningen att vi valt att använda en kvalitativ metod är att vi anser att den metoden bäst lämpar sig för vår frågeställning och vårt syfte och det kvalitativa metodvalet stöds av Trost (1993) och Holme & Solvang (1997). 12

17 3.3 Urval Vi genomför i vår undersökning kvalitativa intervjuer med intranätansvariga personer inom organisationer som infört eller arbetar med att införa ett intranät. Christensen m fl (1998) anser att vid strategiska urval väljer forskaren själv vilka personer i målpopulationen som ska ingå i urvalet. Strategiska urval anses passa vid kvalitativa undersökningar för att det i dessa fall är viktigare att använda sig av respondenter som har insikt och kunskap om det som ska studeras än att erhålla statistisk representativitet (Christensen m fl, 1998). Med utgångspunkt från denna diskussion genomför vi ett strategiskt urval där vi väljer kommuner som typ av organisation. Anledningen till att vi väljer kommuner är att vi anser att deras struktur är mer passande vad det gäller t ex avdelningar och ledningsgrupp, samt att Tang (2000) i sin forskning använt sig av organisationer med den strukturen. I och med att vi väljer kommuner behöver vi inte först ta kontakt med organisationen för att kontrollera vilken organisationsstruktur de tillämpar. De ramverk med faktorer som finns med i Tangs forskningsmodell är lämpliga för den typ av struktur som oftast återfinns i organisationer där det finns en ledningsgrupp och många användare på olika avdelningar. Vi begränsar vårt urval från målpopulationen till kommuner i vår geografiska närhet. Att vi väljer kommuner i vår geografiska närhet anser inte vi påverkar resultatet av vår undersökning. Vi tror inte att åsikterna hos dem vi intervjuar påverkas av den geografiska placering kommunen har. De personer vi intervjuar på respektive kommun är den som är ansvarig för intranätet och dess utveckling. Vi väljer att intervjua dessa personer av den anledningen att vi anser att det är de som har den kunskap och insikt om vårt problemområde som krävs för att svaren ska kunna anses som relevanta. Vid kvalitativa intervjuer ska antalet respondenter begränsas till ett mindre antal, förslagsvis fyra till fem. Detta för att det insamlade materialet inte ska bli ohanterligt och för att forskaren ska kunna se detaljer som förenar eller som skiljer. Kvaliteten ska sättas i första hand, därmed är ett fåtal väl utförda intervjuer mer värda än ett flertal mindre väl utförda. Antalet respondenter kan utökas efter hand om forskaren känner att intervjumaterialet behöver kompletteras. (Trost, 1993) Vi väljer att genomföra sex intervjuer med intranätansvariga på kommuner, där varje intervju tar mellan 1,5 till 2 timmar. Längden på intervjun innebär att vi kan få en förtroendefull relation till respondenten och på så sätt få en bättre förståelse för den intranätansvariges tankar och åsikter, detta stöds av Holme & Solvang (1997). 3.4 Databearbetning Analys av information från kvalitativa intervjuer kan vara en tidskrävande och omständlig process eftersom informationen ofta är omfattande och svåröverskådlig. Strukturering och organisering av informationen bör ske efter att datainsamlingen är avslutad. (Holme & Solvang, 1997) 13

18 Det är ofta svårt att beskriva vilka metoder som använts för databearbetning och resultatframställning. Tolkningen av informationen är subjektiv och kvalitativa data är alltid relaterade till ett sammanhang. Detta leder till att det inte finns några i förväg bestämda metoder och modeller som detaljerat beskriver hur analysen skall ske. (Lantz, 1993) Vårt tillvägagångssätt vid insamling och bearbetning av data samt vår beskrivning av de begrepp som används i detta avsnitt är baserat på Lantz (1993) bok om intervjumetodik. Vi väljer att använda en modell (figur 4) för kvalitativ databearbetning som presenteras av Lantz (1993). Modellens delar: Datainsamling, Datareduktion, Att bilda kategorier som avspeglar innehållet och Att söka mönster beskrivs nedan. Kritisk granskning av dragna slutsatser beskrivs under avsnittet Datainsamling Datareduktion Att bilda kategorier som avspeglar innehållet Att söka mönster Kritisk granskning av dragna slutsatser Figur 4: En allmän modell för databearbetning. (Källa: Lantz, 1993; egen bearbetning) Vi väljer att, under vårt arbete med att samla in och bearbeta data, arbeta tillsammans i vår grupp som består av tre personer. Detta utförs för att undvika att datamaterialets innehåll påverkas av att vi har olika referensramar eller uppfattningar om begreppens innebörd Att ta sig från rådata till resultat och slutsatser beskrivs i modellen (figur 4) som en iterativ process (Lantz, 1993). Denna iterativa process i vårt arbete utmärks av att vi för varje respondent genomför datainsamling, datareduktion och bildandet av kategorier. När alla intervjuer är avslutade ska vi sedan försöka se mönster i vårt insamlade material. Analysen avslutas när vi anser att vi fångat en helhetsbild Datainsamling Vi upprättar en intervjuplan (Bilaga 1) inför vår undersökning. Planen fungerar som en guide för hur intervjuerna genomförs. Intervjuplanen innehåller det som vi vill förmedla till respondenterna och de frågor som ställs som utgångspunkt för intervjun. Vår beskrivning av hur vi genomför våra intervjuer med respondenterna stöds av Lantz (1993). Till de frågor som berör vår teori använder vi formulär med öppna frågor för att respondenten ska kunna tala fritt och ge svar på våra frågor. I och med detta får vi även en möjlighet att ställa följdfrågor under vår intervju för att erhålla en större förståelse för, och beskrivning av, helheten. Detta arbetssätt stöds av Holme & Solvang (1997) och Svenning (1997). 14

19 Intervjun har en riktat öppen karaktär där vi inleder med att ställa bakgrundsfrågor, sedan ställer vi en vid fråga som vi belyser med frågeområden för att återkoppla till de fyra ramverken i vår undersökningsmodell. Vår första kontakt med respondenterna sker via telefonsamtal. Efter den första kontakten skickas information (Bilaga 2) till respondenterna där vi belyser de frågeområden som intervjun behandlar. Vi sänder denna information för att respondenterna ska få en chans att förbereda sig inför intervjun, detta rekommenderas av Jacobsen (1993). Vi inleder vår intervju med att beskriva vår undersökning, vi talar om varför vi genomför undersökningen, vad den insamlade informationen används till samt hur vårt material sammanställs. Våra inledande frågor i intervjun omfattar respondentens erfarenhet av problemområdet samt frågor om det intranät organisationen använder. Frågorna ställs för att vi vill få en mjukare inledning av intervjun. Genom de inledande faktafrågorna, som är enkla att svara på, skapar vi ett behagligt intervjuklimat. När de inledande frågorna har klarats av förklarar vi, för att respondenterna ska få en ökad förståelse, vår undersökningsmodell och visar på vad vi avser med en framgångsrik adoption av intranät genom att förklara stegen i Rogers (1995) adoptionsprocess. Sedan inriktar vi oss på de fyra frågeområdena som behandlar ramverken i vår undersökningsmodell. Vi behandlar ett frågeområde i taget och låter respondenten fritt beskriva de faktorer som denne anser passar in under respektive ramverk. Under tiden respondenten talar fritt noterar en av oss i gruppen de faktorer som respondenten nämner på Post-it lappar. När ett frågeområde anses avslutat summerar vi det området genom att vi tillsammans med respondenten går igenom vad vi skrivit på våra Post-it lappar. Respondenten får möjlighet att korrigera det insamlade materialet. Detta arbete utförs för att se att vi tolkat respondentens svar på frågeområdet korrekt, vilket leder till att vi får en högre grad av giltighet i vårt insamlade material. Metoden att använda Post-it lappar är egenutvecklad och fungerar väl i vår undersökning. Detta eftersom datareduktion sker direkt vid intervjutillfället samt att instämmandekriteriet uppfylls. Under intervjun talar vi talar aldrig om för våra respondenter vilka faktorer som ingår i Tangs ramverk, utan vi låter dem hela tiden tala fritt om vilka faktorer de anser ska ingå i respektive ramverk. Under intervjun för vi förutom noteringar på Post-it lappar även löpande anteckningar samtidigt som vi spelar in intervjun på en minidisc. Anteckningarna och Post-it lapparna utgör grunden för vår analys, inspelningen på minidisc används som ett komplement till dem Datareduktion Allt det insamlade materialet är inte föremål för databearbetning och analys. Enligt Lantz (1993) innebär datareduktion att systematiskt filtrera information för att få fram rådata som ska utgöra underlag för vidare analys. Med rådata avses urvalet av all information som finns att hämta ur intervjun och som är relevant för att besvara frågeställningen (Lantz, 1993). 15

20 När vi inleder analysarbetet ser vi till att data finns tillgängligt i en lämplig form för den analys som vi genomför och som möjliggör svar på vår problemformulering. Det viktiga är att vi inte komprimerar råmaterialet för mycket, så att viktig information går förlorad. Vår datareduktion inleds redan under intervjun när vi tillsammans med respondenten går igenom våra Post-it lappar. Vi filtrerar bort det som inte är väsentligt för undersökningen och koncentrerar oss på att endast skriva ner faktorer och dessa blir rådata som vi baserar vår vidare analys på Att bilda kategorier som speglar innehållet Arbete med rådata och presentation av resultat i form av en löpande text innebär stora nackdelar då materialet oftast är omfattande och dess struktur gör det svårt att se flera kategorier samtidigt (Lantz, 1993). Nästa steg i vår databearbetning blir att reducera, organisera, och kategorisera det insamlade materialet. Genom att bilda kategorier som avspeglar innehållet på ett avgränsat sätt, blir beskrivningen av informationen överskådlig (Lantz, 1993). De kategorier vi delar upp vårt insamlade material i är de fyra ramverken från Tangs (2000) forskningsmodell och som återfinns i vår undersökningsmodell. Tillsammans med respondenten placeras Post-it lapparna med faktorer, som respondenten anser är viktiga för att få en framgångsrik adoption, in i respektive kategori. På detta sätt bryts helheten i vårt insamlade material ner i delaspekter under sammanfattande kategorier. Syftet med att bilda kategorier är att vi ska få en fördjupad förståelse av detaljerna som bildar helheten. Efter varje intervjutillfälle sammanställer vi det insamlade materialet genom att skriva in faktorerna som framkommer under intervjun i en tom undersökningsmodell. Det innebär att vi skapar en undersökningsmodell för varje respondent Att söka mönster Att söka mönster innebär att sammanställa data på ett sätt som möjliggör reflektion av innehållet i kategorierna. Samband söks mellan hur respondenter beskriver olika aspekter, så att det är möjligt att förstå helheten genom att söka mönster i hur olika delar är relaterade till varandra. Genom att ställa upp data i tabeller eller matriser förenklas arbetet med att finna svar på problemformuleringen och att fastställa slutsatser. (Lantz, 1993) Hittills i vår databearbetning har vi, tillsammans med respondenterna, brutit ner det insamlade materialet för att tydligare se detaljerna. Vi byter nu perspektiv och granskar själva faktorerna i de olika undersökningsmodellerna. Detta gör vi för att söka mönster mellan detaljerna och för att försöka förstå helheten. Vi analyserar faktorerna för att se om faktorer med olika namn har samma innebörd och därmed kan slås samman till en faktor. Vi tolkar våra respondenters angivna faktorer och placerar ut faktorerna i matriser och jämför dessa med de underliggande beståndsdelarna i Tangs (2000) nyckelfaktorer. På detta sätt grupperar vi och kopplar respondenternas angivna faktorer till respektive nyckelfaktor. Det är nyckelfaktorerna som Tang anser är viktiga att tänka på för att få en framgångsrik adoption av ett intranät. 16

21 När vi analyserar och tolkar våra respondenters faktorer jämför vi om innebörden av dem är likvärdig med de beståndsdelar som Tang beskriver sina nyckelfaktorer utifrån. Vi måste ta hänsyn till att respondenterna ibland uttrycker sig med andra ord än dem Tang använder sig av. Vi kontrollerar om faktorerna respondenterna nämnt är likvärdiga eller samma som de beståndsdelar Tang nämnt, om så är fallet anser vi att de tillhör den beståndsdelen. Nämner respondenterna en faktor som inte återfinns som beståndsdel i forskningsmodellen överväger vi om den ändå passar in under någon nyckelfaktor. Om vi anser att faktorn inte passar in skapar vi en ny nyckelfaktor. Nämner en majoritet av respondenterna faktorer som tillhör en av Tangs beståndsdelar i nyckelfaktorn anser vi att beståndsdelen får stöd även i vår undersökning. Slutligen går vi igenom de beståndsdelar som tillhör varje nyckelfaktor. Om en majoritet av beståndsdelarna får ett stöd av respondenternas faktorer innebär det att nyckelfaktorn får fullt stöd. 3.5 Kritiskt förhållningssätt Det är viktigt att vi har ett kritiskt perspektiv till de uppgifter vi ser, läser och hör för att kunna bedöma om uppgifterna är korrekta eller inte. Det är en uppgift för var och en att ta ställning till den information eller kunskap som presenteras. (Eriksson & Wiedersheim-Paul, 1999) Nedan visas vårt förhållningssätt till den information som använts i vår undersökning Källkritik Källkritik kan ges på både sekundär- och primärkällor. Den information som samlas in genom studier av litteratur av olika slag kallas sekundärdata och litteraturen kallas för sekundärkällor (Christensen m fl, 1998). Den litteratur vi använder i vår undersökning som sekundärkällor består bland annat av böcker som berör vårt ämnesområde, vetenskapligt granskade artiklar, metodlitteratur och informationsmaterial från Internet. De sekundärdata som vi grundar vår teori på ger oss en förståelse för och en bild av problemområdet. Material som återfinns på Internet, i tidningar eller böcker kan vara mindre tillförlitligt p g a att de inte utsatts för någon vetenskaplig granskning (Nyberg, 2000). För att få en högre grad av tillförlitlighet väljer vi att bygga vår teori på en vetenskapligt granskad artikel (Tang, 2000) samt att förtydliga teorin med en etablerad teori om innovationer (Rogers, 1995). Eftersom vi använder oss av vetenskapligt granskat material anser vi att vi kan förutsätta att innehållet i materialet är tillförlitligt. Vi använder oss även av annan litteratur för att öka vår förståelse för problemområdet, men då vi inte bygger vår teori utifrån denna litteratur anser vi att vår teoretiska utgångspunkt ändå är tillförlitlig. Svaren på de frågor vi ställer i våra intervjuer kan påverkas av att vi i arbetsgruppen inte är tillräckligt erfarna när det gäller att genomföra intervjuer. Vi kan, utan att vara medvetna om det, formulera ledande frågor och detta är ett typiskt nybörjarfel enligt Jacobsen (1993) 17

22 Kvalitativa intervjuer innebär även att forskaren bör lyssna både till de direkt uttalade beskrivningarna i svaret och till innebörden av det som sägs mellan raderna (Olsson & Sörensen, 2001). Det finns en risk att vi i arbetsgruppen inte lyckas tolka den information vi får på ett korrekt sätt, om vi inte även tar hänsyn till det som sägs mellan raderna. Lantz (1993) nämner att om en mening rycks loss ur sitt sammanhang kan betydelsen komma att bli en annan än den ursprungliga. För att intervjun inte ska förlora i trovärdighet bör forskaren försöka förhålla sig neutral i intervjusituationen, och inte överföra sina egna tankar till respondenten och därmed påverka dennes svar (Olsson & Sörensen, 2001). Det finns en risk att vi i arbetsgruppen omedvetet påverkar respondenterna med de faktorer som ingår i vår undersökningsmodell. För att få en så korrekt tolkning av det insamlade materialet som möjligt går vi, direkt efter intervjuerna, tillsammans igenom vad vi noterat och vad som sagts under intervjun. När vi i arbetsgruppen tolkat informationen olika använder vi det inspelade materialet för att nå en gemensam tolkning Kritisk granskning av dragna slutsatser Validitet och reliabilitet i studier med kvalitativ inriktning handlar om att kunna beskriva att insamlat och bearbetat data skett på ett systematiskt och korrekt sätt (Gunnarsson, 2003). Idén med reliabilitet och validitet bygger på att man genomför standardiserade kvantitativa undersökningar (Trost, 1993). Kvalitativa undersökningar däremot har en låg grad av standardisering och därmed är inte validitet och reliabilitet direkt tillämpbart på denna typ av undersökningar (Trost, 1993). Intervjuer och datainsamling ska ändå ske så att data blir tillförlitligt (Trost, 1993). Ett sätt att granska tillförlitligheten av ett undersökningsresultat är att låta en oberoende bedömare återupprepa analysprocessen. Bedömaren bör ha en jämförbar referensram och förförståelse av undersökningsområdet. (Lantz, 1993) Detta sätt att granska resultatets tillförlitlighet i vår undersökning är inte genomförbart då vår tid att utföra detta arbete är begränsad. Slutsatsernas giltighet kan praktiskt prövas genom att ställa frågan: Finns det alternativa tolkningsmöjligheter? (Lantz, 1993) I vår kvalitativa undersökning använder vi samstämmighet och instämmande som kriterier för att bestämma validiteten i vårt insamlade material. Fhanér (1995) säger att instämmande är ett kriterium där respondenten ger sitt stöd åt den föreslagna tolkningen och att samstämmighet är ett kriterium som innebär att en tolkning anses rimligare ju fler kompetenta bedömare som är eniga om den. För att säkerställa instämmandekriteriet utför vi i arbetsgruppen första delen av vår analys och sammanställning av intervjumaterialet, tillsammans med respondenten. Genom detta arbetssätt får vi direkt bekräftat att vi tolkar respondenten rätt. För att säkerställa samstämmighetskriteriet enas vi i arbetsgruppen om en tolkning av det insamlade intervjumaterialet. Därmed anser vi att vår analys av datamaterialet inte påverkas av olika referensramar eller uppfattningar om begrepps innebörd. 18

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling Kursens syfte En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik Metodkurs kurslitteratur, granska tidigare uppsatser Egen uppsats samla in, bearbeta och analysera litteratur och eget empiriskt

Läs mer

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 Uppsala universitet Institutionen för moderna språk VT11 Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 För betyget G skall samtliga betygskriterier för G uppfyllas.

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Metoduppgift 4 - PM Barnfattigdom i Linköpings kommun 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Problem Barnfattigdom är ett allvarligt socialt problem

Läs mer

Rutiner för opposition

Rutiner för opposition Rutiner för opposition Utdrag ur Rutiner för utförande av examensarbete vid Avdelningen för kvalitetsteknik och statistik, Luleå tekniska universitet Fjärde upplagan, gäller examensarbeten påbörjade efter

Läs mer

Framsida På framsidan finns:

Framsida På framsidan finns: Framsida På framsidan finns: Rubriken på hela arbetet Namnet på den eller de som gjort arbetet Klass Någon form av datering, t.ex. datum för inlämning eller vilken termin och vilket år det är: HT 2010

Läs mer

Kvalitativa metoder II. 4.

Kvalitativa metoder II. 4. Kvalitativa metoder II. 4. Ann-Sofie Smeds-Nylund annssmed@abo.fi Åbo Akademi Strandgatan 2 65100 Vasa 9.11.2015 1 Kvalitet Etik God kvalitet och god etik vid kvalitativa studier KVALITET qualitas (lat)

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift

Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift 1 Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift Temat för övningen är ett pedagogiskt tema. Övningen skall bland medstuderande eller studerande vid fakulteten kartlägga hur ett antal (förslagsvis

Läs mer

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator version 2014-09-10 Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator Studentens namn Handledares namn Examinerande

Läs mer

Analysen syftar till att ge en god gestalt. Kontinuerlig växling mellan delar och helhet.

Analysen syftar till att ge en god gestalt. Kontinuerlig växling mellan delar och helhet. Beteendevetenskaplig metod Kvalitativ analys Eva-Lotta Sallnäs Ph.D. CSC, Kungliga Tekniska Högskolan evalotta@csc.kth.se Kvalitativ databearbetning Analysen syftar till att ge en god gestalt. Kontinuerlig

Läs mer

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM Metod PM Problem Om man tittar historiskt sätt så kan man se att Socialdemokraterna varit väldigt stora i Sverige under 1900 talet. På senare år har partiet fått minskade antal röster och det Moderata

Läs mer

Projektarbetet 100p L I T E O M I N T E R V J U E R L I T E O M S K R I V A N D E T A V A R B E T E T S A M T L I T E F O R M A L I A

Projektarbetet 100p L I T E O M I N T E R V J U E R L I T E O M S K R I V A N D E T A V A R B E T E T S A M T L I T E F O R M A L I A Projektarbetet 100p 1 L I T E O M I N T E R V J U E R L I T E O M S K R I V A N D E T A V A R B E T E T S A M T L I T E F O R M A L I A Metoder Intervju Power Point Innehåll En vetenskaplig rapport Struktur,

Läs mer

Bakgrund. Frågeställning

Bakgrund. Frågeställning Bakgrund Svenska kyrkan har under en längre tid förlorat fler och fler av sina medlemmar. Bara under förra året så gick 54 483 personer ur Svenska kyrkan. Samtidigt som antalet som aktivt väljer att gå

Läs mer

Kvalitativ Analys. Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408

Kvalitativ Analys. Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408 Kvalitativ Analys Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408 Inlämningsuppgift 2 Era gruppinlämningar ligger här framme, leta reda på er egen!!! Jag har godtyckligt gett er ett gruppnummer, referera till det

Läs mer

Hälsoprojekt. Utvärdera din hälsa i rapportform. Samarbete: Idrott och hälsa A + Svenska A

Hälsoprojekt. Utvärdera din hälsa i rapportform. Samarbete: Idrott och hälsa A + Svenska A Hälsoprojekt Utvärdera din hälsa i rapportform Samarbete: Idrott och hälsa A + Svenska A Mål: Att utveckla sin fysiska, psykiska och sociala hälsa samt självbild. Att lära sig ta ansvar för egen träningsverksamhet.

Läs mer

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg Betygskriterier Examensuppsats 30 hp. Betygskriterier Tregradig betygsskala används med betygen icke godkänd (IG), godkänd (G) och väl godkänd (VG). VG - Lärandemål har uppfyllts i mycket hög utsträckning

Läs mer

Kurs 1. Informationsförmedlingens vetenskapliga och sociala sammanhang, 30.0 hp

Kurs 1. Informationsförmedlingens vetenskapliga och sociala sammanhang, 30.0 hp Kurs 1. Informationsförmedlingens vetenskapliga och sociala sammanhang, 30.0 hp (Gäller ht-14) För godkänt kursbetyg ska den studerande avseende kunskap och förståelse känna till och redogöra för: - grundlinjen

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

för att komma fram till resultat och slutsatser

för att komma fram till resultat och slutsatser för att komma fram till resultat och slutsatser Bearbetning & kvalitetssäkring 6:1 E. Bearbetning av materialet Analys och tolkning inleds med sortering och kodning av materialet 1) Kvalitativ hermeneutisk

Läs mer

Religionsvetenskap II Delkurs 2: Teori och metod

Religionsvetenskap II Delkurs 2: Teori och metod Religionsvetenskap II Delkurs 2: Teori och metod Intervjuer: konsten att lyssna och fråga 2010-04-26 Ferdinando Sardella, Fil. dr., VT10 ferdinando.sardella@lir.gu.se Översikt Vad är en intervju Intervjuandets

Läs mer

733G02: Statsvetenskaplig Metod Therése Olofsson Metod-PM - Gymnasiereformens påverkan på utbildningen

733G02: Statsvetenskaplig Metod Therése Olofsson Metod-PM - Gymnasiereformens påverkan på utbildningen 733G02: Statsvetenskaplig Metod Therése Olofsson 2013-03-05 911224-0222 - Gymnasiereformens påverkan på utbildningen Syfte Syftet med uppsatsen är ta reda på hur den gymnasiereform som infördes läsåret

Läs mer

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte SPECIALPEDAGOGIK Ämnet specialpedagogik är tvärvetenskapligt och har utvecklats ur pedagogik med nära kopplingar till filosofi, psykologi, sociologi och medicin. I ämnet behandlas människors olika villkor

Läs mer

Statsvetenskap G02 Statsvetenskapliga metoder Metoduppgift

Statsvetenskap G02 Statsvetenskapliga metoder Metoduppgift METOD-PM PROBLEM Snabb förändring, total omdaning av en stat. Detta kan kallas revolution vilket förekommit i den politiska sfären så långt vi kan minnas. En av de stora totala omdaningarna av en stat

Läs mer

Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga

Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga Att bedriva effektiv framgångsrik förändring har varit i fokus under lång tid. Förändringstrycket är idag högre än någonsin

Läs mer

Aristi Fernandes Examensarbete T6, Biomedicinska analytiker programmet

Aristi Fernandes Examensarbete T6, Biomedicinska analytiker programmet Kursens mål Efter avslutad kurs skall studenten kunna planera, genomföra, sammanställa och försvara ett eget projekt samt kunna granska och opponera på annan students projekt. Studenten ska även kunna

Läs mer

Kvalitativ metodik. Varför. Vad är det? Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar?

Kvalitativ metodik. Varför. Vad är det? Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar? Kvalitativ metodik Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar? Mats Foldevi 2009 Varför Komplement ej konkurrent Överbrygga klyftan mellan vetenskaplig upptäckt och realiserande

Läs mer

Omvärldsbevakning eller konsten att driva utvecklingen istället för att drabbas av den

Omvärldsbevakning eller konsten att driva utvecklingen istället för att drabbas av den Omvärldsbevakning eller konsten att driva utvecklingen istället för att drabbas av den Skrift ett i en serie avsedd att inspirera och ge vägledning inför förändringsoch utvecklingsarbete. Innehållet bygger

Läs mer

Individuellt fördjupningsarbete

Individuellt fördjupningsarbete Individuellt fördjupningsarbete Ett individuellt fördjupningsarbete kommer pågå under hela andra delen av kursen, v. 14-23. Fördjupningsarbetet kommer genomföras i form av en mindre studie som presenteras

Läs mer

Skriftlig redovisning av gymnasiearbetet

Skriftlig redovisning av gymnasiearbetet Skriftlig redovisning av gymnasiearbetet Gymnasiearbetet ska förbereda eleven för högskolestudier. Det innebär att gymnasiearbetet utförs och redovisas med arbetssätt och redovisningsformer som liknar

Läs mer

IT-säkerhet Externt och internt intrångstest samt granskning av IT-säkerhetsprocesser

IT-säkerhet Externt och internt intrångstest samt granskning av IT-säkerhetsprocesser Revisionsrapport IT-säkerhet Externt och internt intrångstest samt granskning av IT-säkerhetsprocesser Landstinget i Östergötland Kerem Kocaer Magnus Olson-Sjölander Björn Johrén IT-specialister Eva Andlert

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

MEDIEKOMMUNIKATION. Ämnets syfte

MEDIEKOMMUNIKATION. Ämnets syfte MEDIEKOMMUNIKATION Ämnet mediekommunikation behandlar journalistikens, informationens och reklamens innehåll, villkor och roll i samhället. Inom ämnet studeras kommunikationsprocessens olika steg utifrån

Läs mer

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor

Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor Förmåga att Citat från examensmålen för NA-programmet Citat från kommentarerna till målen för gymnasiearbetet

Läs mer

Identifiera kundbehov En sammanfattning och analys av kapitel 4 i boken Product Design and Development

Identifiera kundbehov En sammanfattning och analys av kapitel 4 i boken Product Design and Development Identifiera kundbehov En sammanfattning och analys av kapitel 4 i boken Product Design and Development Grupp 6 Ali Abid Kjell Nilsson Patrick Larsson Mälardalens högskola KN3060, Produktutveckling med

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Föreläsning 5: Analys och tolkning från insamling till insikt. Rogers et al. Kapitel 8

Föreläsning 5: Analys och tolkning från insamling till insikt. Rogers et al. Kapitel 8 Föreläsning 5: Analys och tolkning från insamling till insikt Rogers et al. Kapitel 8 Översikt Kvalitativ och kvantitativ analys Enkel kvantitativ analys Enkel kvalitativ analys Presentera resultat: noggrann

Läs mer

Kursnamn XX poäng 2013-10-15. Rapportmall. Författare: (Skrivs i bokstavsordning om flera) Handledare:

Kursnamn XX poäng 2013-10-15. Rapportmall. Författare: (Skrivs i bokstavsordning om flera) Handledare: Kursnamn XX poäng 2013-10-15 Rapportmall Författare: (Skrivs i bokstavsordning om flera) Handledare: Innehållsförteckning En innehållsförteckning görs i Word när hela arbetet är klart. (Referenser, Innehållsförteckning,

Läs mer

Sammanfattning av Workshop om validering 15 november

Sammanfattning av Workshop om validering 15 november 2011-11-22 2011 Sammanfattning av Workshop om validering 15 november Susanna Carling Palmér Fastighetsbranschens Utbildningsnämnd 2011-11-21 1 Sammanfattning av konferens om validering den 15 november

Läs mer

Seminariebehandling av uppsatser 1. Seminariebehandling av C- och D-uppsatser

Seminariebehandling av uppsatser 1. Seminariebehandling av C- och D-uppsatser Seminariebehandling av uppsatser 1 Seminariebehandling av C- och D-uppsatser Seminariebehandling av uppsatser 2 Anvisningar för ventilering av C- och D-uppsatser Seminariet är opponentens ansvarsuppgift

Läs mer

Examensarbete, Högskoleingenjör energiteknik, 15 hp Grundnivå

Examensarbete, Högskoleingenjör energiteknik, 15 hp Grundnivå Examensarbete, Högskoleingenjör energiteknik, 15 hp Grundnivå Studenten ska tillämpa kunskaper och färdigheter förvärvade inom utbildningsprogrammet genom att på ett självständigt och vetenskapligt sätt

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Föreläsning 6: Analys och tolkning från insamling till insikt

Föreläsning 6: Analys och tolkning från insamling till insikt Föreläsning 6: Analys och tolkning från insamling till insikt FSR: 1, 5, 6, 7 Rogers et al. Kapitel 8 Översikt Kvalitativ och kvantitativ analys Enkel kvantitativ analys Enkel kvalitativ analys Presentera

Läs mer

IT-säkerhet Externt och internt intrångstest

IT-säkerhet Externt och internt intrångstest Revisionsrapport IT-säkerhet Externt och internt intrångstest Region Halland Kerem Kocaer December 2012 Innehållsförteckning Inledning... 3 Bakgrund... 3 Revisionsfråga... 3 Angreppssätt... 4 Syfte och

Läs mer

Metod- PM september 2014 Vaileth Givik Sylvan Statsvetenskap 2, Statsvetenskapliga metoder IEI, Linköpings Universitet

Metod- PM september 2014 Vaileth Givik Sylvan Statsvetenskap 2, Statsvetenskapliga metoder IEI, Linköpings Universitet Metod- PM 3 28 september 2014 Vaileth Givik Sylvan Statsvetenskap 2, Statsvetenskapliga metoder IEI, Linköpings Universitet Inledning Hyresgästföreningen ( Hgf ) är en partipolitiskt obunden, demokratisk

Läs mer

Vetenskapsmetodik. Föreläsning inom kandidatarbetet 2015-01-28. Per Svensson persve at chalmers.se

Vetenskapsmetodik. Föreläsning inom kandidatarbetet 2015-01-28. Per Svensson persve at chalmers.se Vetenskapsmetodik Föreläsning inom kandidatarbetet 2015-01-28 Per Svensson persve at chalmers.se Detta material är baserad på material utvecklat av professor Bengt Berglund och univ.lektor Dan Paulin Vetenskapsteori/-metodik

Läs mer

Kvalitetskriterier för bedömning av självständigt arbete (examensarbete) vid arbetsterapeutprogrammen i Sverige

Kvalitetskriterier för bedömning av självständigt arbete (examensarbete) vid arbetsterapeutprogrammen i Sverige Kvalitetskriterier för bedömning av självständigt arbete (examensarbete) vid arbetsterapeutprogrammen i Sverige Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter i samarbete med Arbetsterapeutprogrammen i Sverige Nacka

Läs mer

Att skriva uppsats. Magnus Nilsson Karlstad universitet

Att skriva uppsats. Magnus Nilsson Karlstad universitet Att skriva uppsats Magnus Nilsson Karlstad universitet Vad är en uppsats? Uppsatsen är en undersökning av något och baseras på någon form av empiriskt material. Uppsatsen ska visa på: Tillämpning av vetenskaplig

Läs mer

Anvisningar för skriftlig rapport av fältstudien Hälsans villkor i HEL-kursen

Anvisningar för skriftlig rapport av fältstudien Hälsans villkor i HEL-kursen Anvisningar för skriftlig rapport av fältstudien Hälsans villkor i HEL-kursen Kursen Hälsa, Etik och Lärande 1-8p, T1, Vt 2006 Hälsouniversitetet i Linköping 0 Fältstudien om hälsans villkor i ett avgränsat

Läs mer

Gymnasiearbetet. Daniel Nordström

Gymnasiearbetet. Daniel Nordström Gymnasiearbetet Daniel Nordström Presentationens innehåll Film gymnasiearbetet Gymnasiearbetet i korthet Gymnasiearbetet mot högskoleförberedelse Planering-genomförande och utvärdering Planeringen för

Läs mer

Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt

Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt Datavetenskap Opponenter: Daniel Melani och Therese Axelsson Respondenter: Christoffer Karlsson och Jonas Östlund Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt Oppositionsrapport, C-nivå 2010-06-08 1 Sammanfattat

Läs mer

Betygskriterier för bedömning av uppsatser på termin 6, ht14

Betygskriterier för bedömning av uppsatser på termin 6, ht14 Betygskriterier för bedömning av uppsatser på termin 6, ht14 Till studenter Allmänna krav som ska uppfyllas men som inte påverkar poängen: Etik. Uppsatsen ska genomgående uppvisa ett försvarbart etiskt

Läs mer

APL-plats: Period: 2014, vecka 11-14. Specialpedagogik 2, 100 poäng

APL-plats: Period: 2014, vecka 11-14. Specialpedagogik 2, 100 poäng Elev: Klass: VO11 APL-plats: Period: 2014, vecka 11-14 Kurs: Specialpedagogik 2, 100 poäng Den arbetsplatsförlagda utbildningen ska behandla följande centrala innehåll i kursen: SPECIALPEDAGOGIK 2 1. Planering,

Läs mer

Metoduppgift 4 Metod-PM

Metoduppgift 4 Metod-PM LINKÖPINGS UNIVERSITET Metoduppgift 4 Metod-PM Statsvetenskapliga metoder 733g22 VT 2013 Problem, syfte och frågeställningar Informations- och kommunikationsteknik (IKT) får allt större betydelse i dagens

Läs mer

Sociologiska institutionen, Umeå universitet.

Sociologiska institutionen, Umeå universitet. Sociologiska institutionen, Umeå universitet. Sammanställning av Förväntade studieresultat för kurserna Sociologi A, Socialpsykologi A, Sociologi B, Socialpsykologi B. I vänstra kolumnen återfinns FSR

Läs mer

Utvärdering som stödjande verktyg vid kompetensutveckling

Utvärdering som stödjande verktyg vid kompetensutveckling Konferensbidrag SVUF, 8-9 oktober 2015 Utvärdering som stödjande verktyg vid kompetensutveckling -Överföring av lärande och kunskapsanvändning bland personal i äldreomsorg Annika Claesson, maj 2015 Licentiatuppsats,

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Ungdomsspråk i spanska bloggar Elevens idé Calle är genuint språkintresserad. Han har studerat spanska,

Läs mer

Vad beror benägenheten att återvinna på? Annett Persson

Vad beror benägenheten att återvinna på? Annett Persson Vad beror benägenheten att återvinna på? Annett Persson 12 mars 2011 Innehåll 1 Inledning 2 1.1 Bakgrund............................... 2 1.2 Syfte.................................. 2 1.3 Metod.................................

Läs mer

1. (3p) Inom MDI-området framhåller man att människor lär sig via metaforer. Hur menar man att detta går till?

1. (3p) Inom MDI-området framhåller man att människor lär sig via metaforer. Hur menar man att detta går till? 1. (3p) Inom MDI-området framhåller man att människor lär sig via metaforer. Hur menar man att detta går till? Att lära sig via metaforer innebär att man drar nytta av kunskap som användaren redan har,

Läs mer

Innehållsinventering Få koll på ditt innehåll

Innehållsinventering Få koll på ditt innehåll Innehållsinventering Få koll på ditt innehåll Innehållsinventering Så funkar det Att arbeta strategiskt med sin kommunikation kan kännas en smula krångligt ibland. Därför har vi tagit fram denna guide,

Läs mer

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort

Läs mer

Utvecklingssamtal. vid Umeå universitet. En beskrivning av dess steg (Manual) Förbereda. Organisera. Genomföra och dokumentera

Utvecklingssamtal. vid Umeå universitet. En beskrivning av dess steg (Manual) Förbereda. Organisera. Genomföra och dokumentera Utvecklingssamtal vid Umeå universitet En beskrivning av dess steg (Manual) Organisera Förbereda Genomföra och dokumentera Uppföljning av utvecklingsplan Personalenheten februari 2017 Utvecklingssamtal

Läs mer

Statsvetenskapliga metoder, Statsvetenskap 2 Metoduppgift 4

Statsvetenskapliga metoder, Statsvetenskap 2 Metoduppgift 4 Problemformulering Högerpopulistiska partier får mer och mer inflytande och makt i Europa. I Sverige är det sverigedemokraterna som enligt opinionsundersökningar har fått ett ökat stöd bland folket. En

Läs mer

Kvinnor och män i statistiken 11

Kvinnor och män i statistiken 11 Kvinnor och män i statistiken I detta kapitel ska statistikprocessen beskrivas mycket översiktligt. Här ges också exempel på var i processen just du kan befinna dig. Var finns statistik om kvinnor och

Läs mer

5. Att fylla modell och indikatorer med innehåll hur fånga kvantitativa och kvalitativa data

5. Att fylla modell och indikatorer med innehåll hur fånga kvantitativa och kvalitativa data 5. Att fylla modell och indikatorer med innehåll hur fånga kvantitativa och kvalitativa data Inledning En bärande idé i Mälardalen Innovation Index (MII) är att innovationsdriven tillväxt skapas i ett

Läs mer

SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA A

SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA A SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA A Följande färdigheter ska du uppvisa under prövningen för att få ett godkänt betyg på kursen: SKRIVANDE: Du ska kunna producera olika typer av texter som är anpassade till

Läs mer

Att designa en vetenskaplig studie

Att designa en vetenskaplig studie Att designa en vetenskaplig studie B-uppsats i hållbar utveckling Jakob Grandin våren 2015 @ CEMUS www.cemusstudent.se Vetenskap (lågtyska wetenskap, egentligen kännedom, kunskap ), organiserad kunskap;

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2

CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2 CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2 Nordisk Kommunikation AB Olof Palmes gata 13 SE 111 37 Stockholm T +46 8 612 5550 F +46 8 612 5559 info@nordisk-kommunikation.com www.nordisk-kommunikation.se

Läs mer

Utformning av PM. Hälsa och livskvalitet Vårdkvalitet och säkerhet Vårdmiljö och resurser

Utformning av PM. Hälsa och livskvalitet Vårdkvalitet och säkerhet Vårdmiljö och resurser Bilaga 1 Utformning av PM Utformning av PM ingår som ett led i uppsatsarbetet. Syftet är att Du som studerande noggrant skall tänka igenom och formulera de viktigaste delarna i uppsatsarbetet, för att

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning Rapport 2012:10 Läsundervisning inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning För att klara av studierna och nå en hög måluppfyllelse är det viktigt att eleverna har en god läsförmåga.

Läs mer

IT-säkerhet Externt och internt intrångstest samt granskning av IT-säkerhetsprocesser

IT-säkerhet Externt och internt intrångstest samt granskning av IT-säkerhetsprocesser Revisionsrapport IT-säkerhet Externt och internt intrångstest samt granskning av IT-säkerhetsprocesser Landstinget i Jönköpings län Kerem Kocaer Johan Elmerhag Jean Odgaard September 2013 Innehållsförteckning

Läs mer

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 utvecklingssamtal 3 Utvecklingssamtal vägledning och riktlinjer Utvecklingssamtal är ett förberett

Läs mer

Checklista för systematiska litteraturstudier 3

Checklista för systematiska litteraturstudier 3 Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier 3 A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Källkritik. - om att kritiskt granska och värdera information. Ted Gunnarsson 2014-04-10

Källkritik. - om att kritiskt granska och värdera information. Ted Gunnarsson 2014-04-10 Källkritik - om att kritiskt granska och värdera information Ted Gunnarsson 2014-04-10 Källkritik - Innehåll Vad är källkritik? Varför källkritik? De källkritiska kriterierna Exempel på källkritiska frågor

Läs mer

Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun

Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Dokumenttyp Riktlinjer Dokumentnamn Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Fastställd/upprättad 2010-11-25 Dokumentägare Johan Gammelgård

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

- Budget och uppföljning - Kundfakturor fakturor till kund/brukare - Leverantörsfakturor fakturor från leverantör - Lönehantering

- Budget och uppföljning - Kundfakturor fakturor till kund/brukare - Leverantörsfakturor fakturor från leverantör - Lönehantering 1(5) KS 2011/0014 Svar på revisionsrapport- Granskning av ekonomiadministrativa processer - Effektivitetsgranskning Bakgrund Danderyds förtroendevalda revisorer har uppdragit till PricewaterhouseCoopers

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rapport Läsår: 2015/2016 Organisationsenhet: Förskola Fokusområde: Demokrati och värdegrund Övergripande mål: Barns inflytande Ingela Nyberg, Barn och Utbildning, BU Chef/Adm

Läs mer

Systematiskt*kvalitetsarbete*i*process*

Systematiskt*kvalitetsarbete*i*process* Systematiskt*kvalitetsarbete*i*process* Text av Susanne Bertelsen I den bästa av alla världar har skolan en strategi och en struktur för sitt utvecklingsarbete. Nästa steg i kvalitetsarbetet är att finna

Läs mer

Information om bedömning av reell kompetens

Information om bedömning av reell kompetens Information om bedömning av reell kompetens Reell kompetens Det är möjligt att söka till Lernia Yrkeshögskola på reell kompetens och få denna bedömd i förhållande till den grundläggande behörigheten för

Läs mer

LEDA PÅ VETENSKAPLIG GRUND - UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER

LEDA PÅ VETENSKAPLIG GRUND - UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER LEDA PÅ VETENSKAPLIG GRUND - UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER ANN-CHARLOTTE MÅRDSJÖ OLSSON UTMANAT LÄRANDE, SKOLLEDARKONFERENSEN DEN 2 OKTOBER Frågeställningar i presentationen Hur kan vi tolka och förstå beprövad

Läs mer

Lärarhandledning Hälsopedagogik

Lärarhandledning Hälsopedagogik Lärarhandledning Hälsopedagogik Får kopieras 1 72 ISBN 978-91-47-11592-1 Rune Johansson, Lars Skärgren och Liber AB Redaktion: Anders Wigzell Omslagsbild: Maja Modén Produktion: Adam Dahl Får kopieras

Läs mer

Interaktionsdesign som profession. Föreläsning Del 2

Interaktionsdesign som profession. Föreläsning Del 2 Interaktionsdesign som profession Föreläsning Del 2 Vikten av att göra research Varför behöver vi göra research? En produkt blir aldrig bättre än den data som denna baseras på Men Vi har redan gjort en

Läs mer

Riktlinjer. Lönekriterier

Riktlinjer. Lönekriterier Riktlinjer Lönekriterier Förord Lönekriterier ger underlag för lönebildning men bidrar också till verksamhetsutveckling. Genom att formulera övergripande lönekriterier vill Luleå kommun hålla den gemensamma

Läs mer

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Fastställd av Svenska Scoutrådets styrelse 2009-06-13 Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Scouting handlar om att ge unga människor verktyg till att bli aktiva samhällsmedborgare med ansvar

Läs mer

Kunskap, vetenskap och forskning

Kunskap, vetenskap och forskning Kunskap, vetenskap och forskning Vad är kunskap? Vi behöver goda kunskaper för att beskriva, förklara och förutsäga händelser Viktigt att kunna göra i vardagslivet (få mening och ordning i det som sker

Läs mer

Kommunikation. Tieto PPS AH086, 3.2.1, Sida 1

Kommunikation. Tieto PPS AH086, 3.2.1, Sida 1 Kommunikation Sida 1 Kommunikation uppstår i alla relationer och möten människor emellan. Kommunikation betyder överföring av budskap. En fungerande kommunikation är en viktig förutsättning för framgång

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Datum FHS beteckning

UTBILDNINGSPLAN Datum FHS beteckning Sida 1(5) Utbildningens namn Concept Development and Experimentation, CD&E Poäng 60 hp Utbildningsansvar Försvarshögskolan Kod CDE01 Utbildningens syfte Som ett led i att utveckla Försvarsmakten nationellt

Läs mer

Forskningsprocessen. Forskningsprocessen. Forskningsprocessen. Forskningsprocessen Falun feb 2017 Björn Ställberg

Forskningsprocessen. Forskningsprocessen. Forskningsprocessen. Forskningsprocessen Falun feb 2017 Björn Ställberg Forskningsprocessen Kurs i vetenskapligt syn- och förhållningssätt för ST-läkare Forskningsprocessen Lite teori Mycket diskussion Lite exempel Forskningsprocessen Bra att läsa 1 Forskningsprocessen I det

Läs mer

KEMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

KEMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet KEMI Kemi är ett naturvetenskapligt ämne som har sitt ursprung i människans behov av att förstå och förklara sin omvärld samt i intresset för hur materia är uppbyggd och hur olika livsprocesser fungerar.

Läs mer