KOMMUNAL UTVECKLING AV E-TJÄNSTER

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KOMMUNAL UTVECKLING AV E-TJÄNSTER"

Transkript

1 KOMMUNAL UTVECKLING AV E-TJÄNSTER En kvalitativ fallstudie av Sambruksplattformen STATSVETENSKAP VT-05 KANDIDATUPPSATS HANDLEDARE: PATRIK HALL FÖRFATTARE: MATS ANDERSSON

2 TEKNIK OCH SAMÄLLE MALMÖ HÖGSKOLA MALMÖ KANDIDATUPPSATS KOMMUNAL UTVECKLING AV E-TJÄNSTER En kvalitativ fallstudie av Sambruksplattformen Mats Anderson Sidantal: 39 Tecken: ink blanksteg Handledare: Patrik Hall Abstrakt Uppsatsen undersöker empiriskt orsaker till de e-tjänster som utvecklas av kommuner. Metodologiskt gemomförs studien med en kvalitativ fallstudie av ett samarbete mellan ett antal kommuner, där syftet är att samverka kring e-tjänsteutveckling. De teoretiska utgångspunkterna för studien är hämtade från förvaltningsteoretiska idealmodeller och en skola kallad Social Shaping of Technology, vilket är en teori som fokuserar på sociala omständigheters påverkan av och på teknikutveckling. Resultatet av studien pekar på att kommuner i val av e-tjänster och utvecklandet av dessa i första hand effektiviserar sin egen verksamhet och att det medborgarperspektiv som används retoriskt mer framstår som en god bisak. Undersökningen visar också på att näringslivet är en viktig aktör i utvecklingen, medan medborgaren lämnas helt utanför processen. Local governments development of e-services A qualitative case study of sambruksplattformen

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1.0 INLEDNING Bakgrund Syfte och problem Mitt bidrag Avgränsning Material och utgångspunkter Källkritik Begrepp Disposition METOD Inledning Kvalitativ och kvantitativ forskning Fallstudie Insamlande av empiri Semistrukturerade intervjuer Semistrukturerade kortintervjuer och elektronisk enkät Elektronisk enkät Litteraturstudie Analys TEORI Inledning Förvaltningsteori Legalbyråkratisk modell Professionell modell Korporativ modell Brukar modell Politieker modell Social Shaping Of Technology Intresseområden Tekniska vägval och dess innovatörer Användare av teknik Begrepp/Operationalisering E-TJÄNSTEUTVECKLING I NÄTVERK Inledning Sambruk Bakgrund Vem och vad formar e-tjänsterna? Urval av pilotprojekt Processbeskrivning och professioners legitimitet Tolkningsflexibilitet: Vad är det egentligen vi skall göra? Brukar- och medborgarperspektiv Kravspecifikation Projektens framtid Varför prioriteras vissa val framför andra? Inre och yttre effektivisering och rationalisering Ekonomiska vägval Teknik Politiskt inflytande SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER Inledning E-tjänster för tjänstemän i första hand, medborgaren i andra hand Medborgligt vakuum i utvecklingsprocessen Legitimitetsproblem Varningsfinger för framtiden...39

4 REFERENSER...40 Intervjuer...42 FIGURFÖRTECKNING Fig. 01 Förvaltningsmodeller...15 Fig. 02 Brukarmodell...28 Fig. 03 Sambruk...37 BILAGOR Bilaga ETT...43 Bilaga TVÅ...44 Bilaga TRE...45

5 1.0 INLEDNING Undersökningens syfte och problem 1.1 BAKGRUND En bra bit in i vad som brukar kallas informationssamhället har utvecklingen av den nya tekniken, som hör den till, kommit ett stycke på vägen, men exakt vart den är på väg eller vad den skall innehålla, är det ingen som riktigt vet. Det vi vet är dock att Sverige sitter i framsätet vad det gäller utvecklandet av IT och elektroniska tjänster. Vi är bäst i Europa finns det till och med dom som hävdar vilket borde placeras oss högt även på världslistan (tidningen Ny Tekniks webbsida, 2005). Sveriges regering har dock som mål att bli ett informationssamhälle för alla med en myndighet som är medborgarna till handa 24 timmar om dygnet alla dagar på året, allt med hjälp av den nya tekniken (Prop. 1999/2000: 86). Det innebär att om du, mot förmodan, vill ansöka om byggnadslov klockan 03:00 nyårsafton eller boka dagisplats till ditt barn 04:30 på långfredagen, eller ansöka till gymnasiet 15:45 en vanlig vardag, så ska du kunna göra det, och sen också ha möjlighet att följa ditt ärende från start till leverans. Men riktigt så långt har utvecklingen inte kommit än. Denna reform innebär att mycket av det som nu utförs, via myndigheter och kommuner manuellt, framöver även kommer att kunna uträttas digitalt, via Internet, telefon eller Tv: n, är det tänkt. Detta har krävt och kommer även framöver att kräva utveckling och elektronisering av tjänster, såkallade e-tjänster. Och mycket av det ansvaret ligger i händerna på kommunerna, vilka regeringen pekar ut som en av de viktigaste aktörerna i utvecklandet av e-tjänster (Prop. 1999/2000: 86. Prop. 2001/02: 80). E-tjänster är ett brett och innehållsrikt begrepp. Vad det gäller kommunala e-tjänster kan det handla om allt ifrån enkel publicering av information på Internet, möjligheten att ladda ner ett dokument för utskrift, till att ansöka om bygglov eller ekonomiskt bistånd. Än så länge har det dock, trots vår ledande listplaceringar i tävlingen om Europas bästa IT land, mycket handlat om väldigt enkla tjänster som just publicering av information eller dokument av olika slag på

6 kommunal nivå. Men en utveckling mot 24h-kommunen är på väg och regeringen trycker på genom Statskontoret, E-nämnden och 24h-delegationen. Med risk att låta lite dramatisk så håller kontakten mellan medborgare, brukare och kommunerna på att sakta men säkert förändras, från en fysisk kontakt till en digital kontakt och med det även organiseringen av kommunerna. Även om förändringen sker sakta och gradvis så är detta inte trivialt. Det är inte bara tekniskt komplicerat att utveckla vissa tjänster, det kan även ha en stor inverkan på vilket sätt vi lever våra liv och hur samhället kommer att se ut i framtiden. När vi bytte hästen mot bilen blev världen aldrig mer densamma. Det var inte bara frågan om en praktisk förändring, att dras av motor istället för en häst, det var också en kulturell och samhällelig förändring. Det kan det också vara att använda IT [ ] i synnerhet såsom informationstekniken har utvecklats (Åström, 2004, s.139) 1.2 SYFTE OCH PROBLEM Utvecklingen av elektroniska tjänster kan med andra ord få stor effekt på hur samhället kommer att se ut framöver och på vilket sätt vi kommer att leva. Jag menar att det då blir väldigt viktigt vilka tjänster man väljer att utveckla, och hur dessa utvecklas. Mitt syfte med denna undersökning är att empiriskt undersöka vad som formar de e-tjänster som medborgare och brukare får tillgång till samt hur det kommer sig att vissa tjänster prioriteras framför andra. Det som formar eller har inverkan på utvecklingen av e-tjänsterna påverkar vilka tjänster som blir producerade och för vem, vilket gör en skillnad för vilket samhälle som sedan blir vår vardag. Utifrån detta syfte ställer jag mig ett par frågor; Vad och vilka formar de e-tjänster som svenska kommuner tillhandahåller? Är det teknikens möjligheter eller kommuners ambitioner som är drivande? Är tjänsterna i första hand till för effektivisering av förvaltningen eller som service för medborgarna? I ett urval av möjliga e- tjänster, vilka prioriteras och varför? 2

7 1.2.1 Mitt bidrag Ett vidare syfte är att kunna medverka till en större förståelse för hur kommunalt samarbete ser ut och då speciellt kring utvecklingen av e-tjänster. Montin skriver om ett ökat samarbete mellan kommuner och jag har själv i en enkätstudie sett tecken på kommunala samarbeten kring e-tjänster runt om i Sverige, vilket gör min undersökning mer relevant då möjlighet finns att dra kunskap ifrån mitt arbete och använda på andra fall (Montin, 2002 s.51) 1. Det finns en brist i Sverige på empirisk forskning kring elektroniska tjänster, och då framförallt i utvecklingsfasens tidiga skeende, vilket jag önskar bidra till. Den forskning som finns har dessutom i stort fokuserat på teknikens effekter på eller implikationer för samhället. Min studie hjälper till att vända riktningen på denna teknikdeterministiska pil och ser även från det andra hållet, dvs. hur sociala grupper och institutioner formar och anpassar tekniken (Jmf, Ilshammar och Åström, 2001 s.91 & Åström, 2004 s.29). Likaså hoppas jag kunna göra en teoretisk insats med uppsatsen, då Social Shaping of Technology, (se SST under kapitel fyra) är en relativt ny och outforskad teori i just e- tjänstesammanhang. Det har även hävdats att SST kan hjälpa till att bredda den teknikpolitiska agendan och göra den mer pro-aktiv. Istället för att bara ägna sig åt retroaktiv vinst och kostnads analys av teknik skulle en konstruktiv teknisk bedömning kunna möjliggöra en utforskning kring möjlig inblandning av olika val i och under utveckling av teknik (Williams, 1996, s.858). Jag önskar med andra ord kunna bidra med kunskap och/eller problemformulering kring utvecklingsarbetet som kan underlätta vid olika policybeslut kring e-tjänster. 1.3 AVGRÄNSNING För att undvika en för bred eller diffus undersökning har jag avgränsat och fokuserat mig på ett samarbete mellan ett 30 tal kommuner som kallas Sambruk 2. Inom detta nätverk av kommuner pågår en utveckling av e-tjänster som flera kommuner gemensamt har intresse av. 1 Se bilaga Två 2 Det fullständiga namnet är Sambruksplattformen men används på webbsida och av deltagarna som Sambruk 3

8 Vid starten av denna undersökning hade Sambruk påbörjat fem pilotprojekt vilka har blivit en ytterligare fokusering för mig, med andra ord hur man i dessa pilotprojekt tänker kring utvecklandet av tjänsterna. För att precisera än mer har jag inriktat mig på själva designfasen av e-tjänsterna, och fasen precis före denna i den mån det har gått, där man preciserar vad man vill utveckla och varför. Detta för att på bästa sätt kunna besvara mitt syfte och problemställning samt min ambition att bidra med kunskap och problemformulering kring olika beslut om utveckling av e-tjänster. Mitt teorival har också hjälpt mig göra denna avgränsning. Arie Rip argumenterar åt mig: A challenge, not just for technology developers, but increasingly also for policy makers and critical societal groups, is to influence technological change at an early stage, when irreversibility s have hot yet set in and one can hope to sway the balance between desirable and undesirable impacts. (Rip, 2002, s.155) Redan på ett tidigt stadium i utvecklandet av e-tjänster tas beslut, medvetet eller omedvetet, om vad som är viktigt genom att välja någon tjänst före någon annan, vilka tjänster som vi (vilka det nu är) vill ha och vilka personer och kompetenser som kommer inkluderas i utvecklingsprocessen. Det är dessutom viktigt att förstå dessa förändringar på ett tidigt stadium vilket annars kan leda kommunerna in på spår som kanske inte är önskvärda, men som likväl är svåra att förändra enligt stigberoende mekanismer (Åström, 2004, s.64) 1.4 MATERIAL OCH UTGÅNGSPUNKTER Då Sambruk är ett relativt nytt projekt och det finns begränsat med material skrivet kring det, har materialinsamlandet till stor del kommit via intervjuer, telefonsamtal och enkäter av olika slag (en utförligare redovisning av detta sker i kapitel två). Detta gör såklart att min uppfattning om världen, mina förutfattade meningar och subjektiva värderingar har färgat det material som samlats in. Jag är väl medveten om att jag påverkar mitt material på flera olika sätt. Jag kan inte separera mig själv helt ifrån det objekt som studeras. Min ryggsäck av erfarenheter och syn på världen påverkar de val jag gör i såväl val av fall, frågor, teori, böcker som val av intervjupersoner (Jfr Jensen, 1991, s.88). För att i någon mån försöka 4

9 undvika detta, som man i positivistisk språkdräkt 3 kallar intersubjektivitetsproblem så har jag i metodkapitlet noggrant motiverat och lämna kvar byggställningar för att läsaren skall kunna se hur och varför jag drar de slutsatser som jag gör (Lundkvist, 1993, s.53). Den förvaltningsteoretiska litteraturen är hämtad ifrån tillgänglig litteratur och då i huvudsak Bo Rothsteins Politik som organisation som väl kan ses som en klassiker inom svensk statsvetenskap. Iden om SST kommer ifrån en antologi, Shaping Technology, Guiding Policy vilket täcker historik och dess olika infallsvinklar. Jag har även tagit del av en del vetenskapliga artiklar i ämnet samt två Statsvetenskapliga avhandlingar som använt sig av delar av SST perspektivet i sina undersökningar 4. Övrigt material som använts är metodlitteratur, forskningslitteratur om kommuner och olika dokument ifrån Regeringen, Statskontoret, 24-timmarsdelegationen och E-nämnden i form av propositioner och rapporter av olika slag. Här bör också nämnas att jag varit i kontakt med flera människor runt om i landet som på olika sätt kunnat bidra till min kunskap kring e- tjänster i stort och Sambruk mer precist KÄLLKRITIK Denna, i många hänseenden, omfattande materialsamling öppnar möjligheten för en god analys, men det finns också utrymme för viss kritik. Jag skall här försöka redovisa för de brister jag själv ser och i vissa fall försvara eller förklara. I fallet som jag valt, Sambruk, ingår fem pilotprojekt, men inga av dessa projekt är implementerade utan består i dagsläget av processbeskrivningar och kravspecifikationer som är i ett upphandlingsskede. De är med andra ord färdigspecificerade men inte tillverkade och i användning än. Detta kan man tycka är problematiskt för att effekterna av vad och vilka som formar tjänsterna inte än är direkt synbara. Jag har valt att fokusera på designfasen av flera skäl. Dels för att det i denna fas planeras vad som skall göras. Men också för att här fastställs om en lokalbokningstjänst eller gymnasieval eller annan tjänst skall tillverkas över 3 Ett uttryck lånat av Guy Peters, Joachim Åström, 2004; Mot en digital demokrati? Och Lars Ilshammar, 2002; Offentlighetens nya rum 5 Tack: Caroline Andersson, Departementssekreterare, Regeringens IT-politiska strategigrupp, Näringsdepartementet och Gustaf Johnssén, Avdelningsdirektör, Statskontoret och Janne Dicander, Projektledare för Sambruk. 5

10 huvudtaget. Vilka och vad som här har möjlighet att påverka är därför av största betydelse. Dels stämmer avgränsningen bra överens med de teorier jag valt att använda mig av. Det är inom SST (se kapitel fyra) vanligt att man fokuserar på just konstruktionsfasen eller designfasen av teknik (Sorensen, 2002). För intervjuerna valde jag att ta in representanter ifrån alla fem pilotprojekten. Om jag valt endast ett projekt och fokuserat på detta hade kunskapen kunnat bli djupare och mer precis. Men jag hade då också förlorat i bredd och tror att det hade varit en större förlust i detta fall. Att få en viss bredd är viktig för att kunna legitimera undersökningen. En studie av ett projekt hade inte kunnat bidra med några generella slutsatser. Nu kan jag korsbekräfta viss information, se på lik och olikheter och tendenser, om dock ganska liten. Fallstudie som val av metod kan innebära att det blir svårt att dra generella slutsatser. Ett falls komplexitet gör också att alla variabler kan framstå som potentiella förklaringsvariabler (Peters, 1998 s.2-5). Men då mitt fall består av mindre små fall finns det ändå ett visst utrymme för generella tendenser rörande utveckling av e-tjänster. Robert Yin menar också att fallstudien ger möjlighet till analytisk generalisering, dvs. om resultaten jämförs med de teoretiska utgångspunkterna (Yins, 1989, s.38). 1.6 BEGREPP För att inte förvilla någon vill jag här göra en enkel förklaring av på vilket sätt jag använder mig utav olika begrepp. Jag vill påpeka att det inte är en encyklopedi utan mer ett schema för mitt sätt att använda eller kategorisera begrepp. E-tjänst Elektronisk tjänst. Detta är ett centralt begrepp genom hela undersökningen och innebär här en kommunal tjänst som tillhandahålls i huvudsak via Internet. Det kan vara en gammal tjänst som man valt att digitalisera, som tillexempel möjligheten att skriva ut olika dokument via en webbsida eller en helt ny form av tjänst som en möjligheten att genomföra lokala folkomröstningar via Internet. Artefakt, Innovation En teknisk produkt, som tillexempel en e-tjänst. Begreppen är hämtade ur de teorier jag använder mig av och används av forskare kring olika typer av teknik. Det kan handla om allt ifrån kylskåp och mobiltelefoner till Internet och e- tjänster. I denna undersökning åsyftar jag en eller flera e-tjänster. 6

11 Innovatör, utvecklare, producent Person som på något sätt är involverad i processen kring hur en e-tjänst blir till. 1.7 DISPOSITION Efter detta inledande kapitel beskriver jag i del två hur jag har tagit mig an uppgiften som jag ovan beskrivit. Mina tillvägagångssätt vid intervjuer och enkätmetoder diskuteras. Jag beskriver på vilket sätt jag tillförskansat mig empirin och hur analysen utförts. I kapitel tre beskriver jag de teorier som använts för att analysera, beskriva och förklara det material som jag tagit till mig. Den nästsista, fjärde delen är en analys av Sambruk och deras tillvägagångssätt vid utvecklingen av e-tjänster och vilka orsaker som ligger bakom dessa. I femte kapitlet redovisas slutsatserna och en sammanfattande beskrivning av undersökningen avslutar tillsist uppsatsen. 7

12 2.0 METOD Kvantitativ och kvalitativ forskning 2.1 INLEDNING I detta kapitel redovisas de tillvägagångssätt som jag använt mig av för att undersöka, uppnå och besvara uppsatsens syfte och problemställning. Först gör jag en kort beskrivning av skillnaden mellan kvalitativ och kvantitativ forskning för att placera min uppsats emellan dessa. Sedan beskriver jag hur jag gjort min fallstudie och varför. Jag går också igenom intervjuteknik och enkätutformning, samt på vilket sätt jag använt mig av teorier. Det kanske viktigaste syftet med kapitlet är att redovisa byggställningarna för att på så sätt legitimera mina slutsatser, och att i denna, till största del, kvalitativa studie tillgodose ett intersubjektivitetskrav (Lundqvist; 1997, s.52). 2.2 KVALITATIV OCH KVANTITATIV FORSKNING Kvalitativ forskning syftar till att klargöra fenomenens karaktär eller egenskaper, alltså dess innebörd och mening. Man ställer sig frågor som: vad betyder fenomenet och vad handlar det om? Kvantitativ forskning, å andra sidan, handlar om att fastställa mängder, alltså förekomst och antal, vilket innebär att man ställer frågor som: hur vanligt är fenomenet och vilka är sambanden? Dessa olika mål och frågor gör att valet av metod också kan variera. När det gäller tillexempel intervjuer så gör man detta på lite olika sätt. Vid en kvalitativ intervju är det forskaren (jag) som är det viktigaste redskapet och man använder sig av det direkta mötet mellan forskare och intervjuperson och det unika samtal som uppstår i just denna kontext. Den kvantitativa intervjun utgår ifrån en på förhand utarbetad och detaljerad intervjuguide och den genomförs på samma sätt för varje intervju (Widerberg, 2002, s.15-16). Mitt val av metod kan kallas en hybrid eller pluralistisk metodologi (Åström, 2004, s.55), då jag till största delen ägnar mig åt kvalitativ forskning men även använder mig av kvantitativa

13 metoder. Jag tycker på inget sätt att metoderna är motsägelsefulla utan används till fördel som komplement till varandra (Jfr Lövgren, 2005, Åström, 2004, s.61, Lundqvist, 1993). 2.3 FALLSTUDIE För att uppnå uppsatsens syfte kommer de metodologiska verktygen mer specifikt falla inom ramen för en kvalitativ fallstudie. Fallet är Sambruk, vilket är ett nätverk bestående av ca 30 kommuner som samverkar kring utvecklandet av e-tjänster. Jag väljer således att betrakta deras samverkan och de processer kring utvecklingen av e-tjänster inom projektet som ett fall. Karaktärsmässigt påminner angreppssättet om Lundkvists beskrivning av fallstudie med; följsamhet, djupgående information, djupintervjuer, jag-du-relation till den undersökte och observation inifrån (Lundquist, 1993, s.104). De fenomen jag är intresserad av att tydliggöra är processen och drivkraften bakom de e-tjänster som utvecklas inom Sambruk. Jag tänker att drivkraften bakom de tjänster som utvecklas är av stor betydelse för den framtida förvaltningen, och samhället i stort. Dessa tjänster har under senare tid blivit en del av vår vardag och utvecklingen pekar åt att det blir en större och större del av den, vilket i sig legitimerar eller snarare uppmuntrar en studie som denna. Denna forskningsstrategi kan också motiveras utifrån Robert K Yins kriterier för när en fallstudie är en lämplig metodologisk strategi. Han menar att det är lämpligt när a how or why question is being asked about a contemporary set of events, over which the investigator has little or no control (Yins, 1989, s.20). Denna uppsats syfte och frågeställning uppfyller alla dessa kriterier med såväl ett hur och varför i frågeställningen samt att jag som undersökare har väldigt liten kontroll. Det finns många olika typer av fallstudier. De kan baseras på ett eller flera fall och utnyttja olika typer av metodologiska ansatser, såväl kvantitativa som kvalitativa. Vad de olika typerna har gemensamt är att fallstudier är empiriska forskningsstrategier som undersöker ett nutida fenomen i en samhällelig kontext, att gränserna mellan fenomenet av intresse och kontexten är luddiga, samt att flera olika källor av empiri kan användas (Yins, 1989, s.23). Även dessa kriterier passar på min undersökning. Sambruk kan inte särskiljas från den samhälleliga politiska och kulturella kontexten och jag använder mig av flera olika typer av empiriskt material. 9

14 En fördel med fallstudier är att det ger möjligheten att ta hänsyn till, och gå på djupet med de komplexa samband som karaktäriserar politiska och samhälleliga fenomen (Yins, 1989, s.2). Detta är såklart extra intressant i ett som detta relativt nytt politikområde. Vid val av fall är det viktigt att man väljer ett tydligt avgränsat system (Merriam,1994, s.24). Sambruk är ett nätverk av ett visst antal aktörer som samarbetar på en tydligt definierad arena, nämligen att samarbeta kring utveckling av e-tjänster. Beslutet att fokusera sig på kvalitativa fallstudier kommer sig av det faktum att man då snarare inriktar sig på insikt, upptäckt och tolkning än på hypotesprövning. [g]enom att koncentrera sig på en enda företeelse eller situation (fallet), strävar man med detta angreppssätt efter att belysa i samspelen mellan viktiga faktorer som kännetecknar företeelsen eller situationen i fråga (Merriam,1994, s.25). Nämnas, som argument för fallstudiemetoden, bör också att mitt val av teori vilket uppmuntrar användandet av en kvalitativ fallstudie (Sorensen, 2002, s.20). Kritiken mot fallstudier handlar ofta om möjligheten till att använda resultaten i andra sammanhang än i det undersökta fallet. Man menar att slutsatser inte direkt kan överföras till andra fall, men som Yin påpekade ovan kan det relateras till teorier. Den generalisering som kan komma ifråga blir följaktligen utifrån en fallstudie, en analytisk generalisering från empiriska data till teoretiska utsagor om problemområdet (Åström, 2004, s.64). Jag har dessutom ökat mina möjligheter att göra analytiska generaliseringar då jag inom Sambruk kan göra en jämförelse mellan de olika pilotprojekten som kan ses som små fall inom fallet. Analysen kan på detta sätt bli mer konkret och verklighetsanknuten. 2.4 INSAMLANDE AV EMPIRI Jag har använt mig av flera metoder för att tillförskansa mig det material jag behöver för att leva upp till undersökningens syfte och besvara frågeställningarna. Jag har i huvudsak valt ett nerifrån och upp perspektiv vilket har stor betydelse för mitt angripande av de frågeställningar jag tar upp. Forskningsstrategin tar sin början i vad som faktiskt sker i verksamheten på förvaltningen. Metoden grundar sig på antagandet att beslut som tas på en lägre nivå inom förvaltningen mycket väl kan vara det som formar den faktiska politiken. Som en konsekvens av detta antagande fokuseras, åtminstone till en början, insamlandet av empiriskt material till företeelser på en lägre nivå inom förvaltningen. Valet av denna metodologiska utgångspunkt 10

15 handlar till en stor del om en avvägning av vilken strategi som bäst förklarar den undersökta processen (Rothstein (red) 1995) Semistrukturerade intervjuer Jag har gjort sex semi- eller halvstrukturerade intervjuer med olika projektledare inom Sambruk, både övergripande organisatoriska projektledare samt projektledare för specifika e- tjänster. Vid intervjuerna har jag utgått ifrån en mall med frågor utformade utifrån uppsatsens syfte, men jag har samtidigt lämnat öppet för möjligheten till andra frågor som passar in i situationen 6. Följdfrågor har av naturliga skäl skiljt sig mellan intervjuerna, vilket har lett till att väsentligheterna i varje enskild intervju uppkommit ur klart varierade frågeställningar. Anledning till att jag utgått ifrån en mall är flera. Dels för att vara så säker jag kan vara när intervjun är klar på att jag fått respondenten att berätta om de ämnen som jag vill undersöka och dels för att kunna korskontrollera uppgifter mellan flera olika källor. Intervjuerna har spelats in på band för att jag skall kunna ha min fulla koncentration på vad intervjuobjektet svarar och kunna ställa relevanta följdfrågor. Intervjuerna har sedan transkriberats för att underlätta analysen 7. Den kvalitativa intervjun är ett medel för att upptäcka eller identifiera okända eller mindre kända innebörder. Det är mer än själva innehållet i intervjun som är relevant. Man bör också väga in exempelvis kroppssignaler och tonlägen i bedömningen av intervjumaterialet, exempelvis ironi och irritation (Svensson & Starrin, 1996, s.56). Något av de viktigaste tecknen på en väl genomförd intervju är att det framkommit ett, utifrån syftet, väl sammanhängande intervjumaterial. Detta förutsätter inte minst att den som gör intervjun genom goda förkunskaper och öppenhet i intervjuguiden medskapar en förutsättningsfull intervju (Svensson & Starrin, 1996, s.58). Vid urval av respondenter har jag fokuserat på projektledare som har översikt av hela Sambruk och deras sätt att arbeta för att få en bred känsla av de idéer och intentioner som finns med projektet. Jag har även intervjuat projektledare för specifika e-tjänster för att få lite mer handgripliga kunskaper kring utformningen och processen kring e-tjänsterna. Då dessa sitter ute i verksamheten i kommunerna och sköter samtidigt ett projekt inom Sambruk har de så att säga insyn ifrån flera håll. 6 Se bilaga Ett 7 Transkriberingen av intervjuerna finns tillgängliga hos författaren; 11

16 2.4.2 Semistrukturerade kortintervjuer och Elektronisk enkät Utöver de sex djupare intervjuerna gjorde jag även en rundringning till medlemskommunernas kontaktpersoner och ställde fyra på förhand utformade frågor 8. Även här var jag öppen för olika följdfrågor och riktningar som samtalet kunde leda till. Då jag hade svårt att få tag i personer på alla de ca 30 kommunerna skickade jag dessa frågor via e- post till personer som jag inte kom i direkt kontakt med. Sammanlagt svarade tio kommuner 9. Mitt syfte var att bredda förståelsen för medlemskapet i Sambruk, att undersöka kommunernas intentioner, samt att få ytterligare referenser för att korskontrollera mina insamlade uppgifter. Så även enkäten hade en kvalitativ ansats eftersom min avsikt inte var att kunna kvantifiera någonting Elektronisk enkät För att kunna uttala mig i mer generella termer kring e-tjänsteutvecklingen i kommunerna gjorde jag även en mycket kort, standardiserad, elektronisk enkät som skickades till 100 kommuner som inte är involverade i Sambruk (Trost, 2001, s.55). Jag intresserade mig i denna för kommunernas kännedom om Sambruk, hur det kommer sig att man inte är medlem och vad man har för alternativ strategi kring e-tjänsteutvecklande. Jag lämnade varje fråga öppen för reflexioner och egna funderingar, så kommunen själv kunde välja att svara så lite eller så mycket de ville. Då jag i denna intresserade mig för frekvens såväl som för förståelse så hamnar enkäten, metodmässigt, någonstans emellan kvalitativ och kvantitativ metod (Trost, 2001, s.22). Jag gjorde ett slumpmässigt urval av kommuner via Sveriges kommuner och Landstings webbsidas e-postlista (www.skl.se). Sammanställning eller kodning av materialet har jag gjort genom att helt enkelt läsa alla svar och notera de olika svaren på frågorna manuellt. Av 100 svarade 46 vilket är ett bortfall på mer än 50%. Detta kan bero på flera saker, som tillexempel att jag inte specificerade någon person utan skickade brev till den adress som fanns tillgänglig via Sveriges kommun och landstings webbsida (www.skl.se), brist på uppdatering av adresser på webbsidan, ointresse, eller att man helt enkelt glömt bort att svara. Jag var förberedd på ett visst bortfall men försökte underlätta och uppmuntra svar genom att ställa mycket få och enkla frågor. Trost tycker att man kan räkna med en svarsfrekvens på % på enkäter och är det färre bör 8 Se bilaga Två 9 Intervjuerna och e-postfrågorna finns sammanställda hos författaren; 12

17 man reflektera över detta (Trost, 2001, s.118). 46 kommuner är kanske inte representativt för alla landets ca 250 kommuner som inte är medlemmar i Sambruk, men man får ändå en ganska bra bild över attityder kring Sambruk och kommuners alternativa strategier i utvecklandet av e-tjänster Litteraturstudie En relativt omfattande litteraturstudie har även gjorts av Regeringens, Statskontorets, e- nämndens och 24-timmarsdelegationens olika dokument kring e-tjänster 10. Få av dessa dokument handlar direkt om e-tjänster men de har givit mig en bredare kunskap om IT överlag, dess politik, karaktär och särdrag. Mycket energi har även lagts på inläsning av teorioch metodlitteratur, forskningslitteratur kring e-tjänster, e-förvaltning, e-demokrati, kommuner och styrning. 2.5 ANALYS Analysen eller användningen av teorier har i huvudsak handlat om att problematisera och ge möjliga förklaringsmodeller till den empiri som införskaffats. Teorierna har brutits upp i mindre delar och begrepp för att verka som ett analysinstrument vilket jag dragit mitt empiriska material igenom. De har legat till grund vid utformningen av frågeformulären till intervjuerna och hjälpt mig kategorisera materialet, identifiera orsaker bakom e-tjänster och identifiera aktörer involverade i processen. Förvaltningsmodellerna (se kapitel tre) används för att undersöka styrningen av e-tjänsterna och för vem man utformar dem medan SST teori (se kapitel tre) hjälper mig identifiera vägval och processen kring aktörers påverkan av och på tekniken. Teorianvändningen är väldigt viktig och hjälpsam i analysen men en viktig anmärkning är dock att det är innebörden i data, inte teorierna, som ska utgöra den helhetsbild som blir resultatet av våra tolkningar (Gunnarsson, 2005). 10 Statskontoret: E-tjänster och besökare på offentliga webbplatser, E-tjänster på myndigheternas webbplatser, Den offentliga förvaltningen i e samhället, e-samverkan mellan stat och kommune Regeringen: Ett informationssamhälle för alla, Formel, formkrav och elektronisk kommunikation, Förslag till strategi för att minska de digitala klyftorna På väg mot 24-timmarsmyndigheten, Utvecklingskraft för hållbar välfärd E-nämnden: Vägledningen 24-timmarswebben

18 3.0 TEORI Förvaltning och social formning av teknik 3.1 INLEDNING I detta kapitel redovisas de teoretiska utgångspunkterna, vilka är förvaltningsteori och Social Shaping of technology. Förvaltningsteorin är vald för att belysa Sambruks beslut- och styrningsprocess kring e-tjänsterna och vad som legitimerar detta. De hjälper mig också identifiera för vem som e-tjänsterna utformas. Social Shaping teorin är också intresserad av vem men även av vad som påverkar och formar tekniken. Medan förvaltningsmodellerna har ett mer generellt styrningsintresse intresserar sig SST för styrning eller formningen av just teknik och aktörers inverkan på och påverkan av teknik. Teorin har också ett starkt intresse i innovationsprocessen vilket är av stor betydelse för denna undersöknings syfte och problemställning. De båda teoriskolorna intresserar sig således även för makt. Förvaltningsteorin ser på makt genom legitimeringen av olika beslut och SST, som uttryckligen ser makt som en relationell kapacitet undersöker aktörers handlingar och nätverksbyggande för att uppnå olika sociala mål (Ilshammar, 2002, s.50). De båda teorierna kompletterar på detta sätt varandra och ger mig en bredare teoretisk förklaringsmodell. Avsikten med detta kapitel är att det i sig skall fungera som analytiskt instrument i den empiriska undersökningen som följer i kapitel fyra. 3.2 FÖRVALTNINGSTEORI Då jag är intresserad av vad och vem som formar e-tjänster, är jag även direkt intresserad av beslutsprocesser och styrning. Vem kan påverka vad och hur? Rothstein skriver om hur de offentliga besluten rättfärdigas och illustrerar problematiken genom att jämföra den offentliga politikens beslutsprocess med marknadens där du i teorin inte är tvungen att köpa eller sälja något, utan överenskommelserna är frivilliga och alla aktörer har formellt lika status (Rothstein, 1997, s.48). Det politiska systemets beslutsprocess kan däremot vara lite

19 problematiskt att legitimera då staten ofta arbetar i en monopolsituation (militärtjänst, pensionsbelopp och andra bidrag t ex). Därför måste dessa beslut rättfärdigas på annat sätt än marknadens (Rothstein, 1997, s.48). Rothstein försöker förklara detta genom sex olika förvaltningsmodeller, deras beslutsprocess och styrning. Jag tar hjälp av dessa sex modeller dels för att sätta in Sambruk i en vidare förvaltningskontext samt för att försöka beskriva och förklara styrningen av e-tjänster och hur beslutsprocesser och legitimeringen av dessa ser ut. Förvaltningsmodellerna presenteras här nedan kort som idealtyper. Poängen med att använda idealtyper är att man får ett analytiskt mätinstrument, vilket innebär att vi kan avgöra om en förvaltningsstruktur (Sambruk) är mer lik någon idealtyp och från detta dra slutsatser om dess sätt att fungera mer eller mindre väl i olika sammanhang beroende på vilka krav som ställs (Rothstein, 1997, s.52). Fig 01 Förvaltningsmodeller. (Bygger på Rothsteins modell. (Rothstein, 1997, s. 88)) Rothstein har som ovan kan utläsas i figuren sex modeller. Jag kommer nedan att kort presentera fem av dem och väljer då bort lotterimodellen för att den inte fyller någon funktion i min analys. Sambruk har ingen lotteriprocess över huvudtaget och en utveckling utöver den som görs i Fig. 01 anser jag onödig Legalbyråkratisk modell Denna modell innebär att förvaltningen bygger på centralt beslutade, precisa lagar och regler. Legitimitet uppstår genom att medborgarnas kännedom om regelverket kan förutse resultatet av sina mellanhavanden med staten (Rothstein, 2001, s.72). Modellen förutsätter att regler 15

20 och förordningar tillämpas av opartiska och neutrala tjänstemän. Problemet med modellen är att det i många sammanhang är svårt att göra regler (Rothstein, 2001, s.72) Professionell modell I denna modell överlåts de offentliga besluten i genomförandeprocessen åt en särskilt legitimerad yrkeskår som genom utbildning och vetenskapligt grundade kunskaper anses besitta insikter som gör att man tror dem kunna fatta beslut på eget ansvar (Rothstein, 2001, s.73). Relationen mellan stat, medborgare och yrkeskåren är inte helt okomplicerad. Staten är bland annat beroende av yrkeskåren för dess kunskap och stöd vid genomförande av olika program. Yrkeskåren i sin tur är ofta beroende av att staten på olika sätt upprätthåller medborgarnas förtroende för kåren samt ger dem monopol på utövandet av sitt yrke. För att legitimera yrkeskåren är medborgarnas tilltro till deras kunskaper mycket viktig. Denna tilltro kan naturligtvis skifta ifrån yrkeskår till yrkeskår (Rothstein, 2001, s.73) Korporativ modell Denna modell bygger på att beslut i genomförandeprocessen överlämnas åt representanter för den, eller de grupper som de offentliga åtgärderna riktar sig till. Exempel på detta skulle kunna vara att jordbrukarnas organisationer får inflytande över jordbruksstödets implementering eller att arbetsgivar- och fackorganisationer får inflytande över arbetsmarknadspolitiken (Rothstein, 2001, s.73). Då representanter i dessa organisationer ofta väljs demokratiskt antas att de har förtroende hos medlemmarna i organisationen, vilket också kan vara nödvändigt för att undvika att organisationen motsätter sig ett åtgärdsprogram. Det är inte bara organisationer skapade nerifrån som räknas med här utan även av staten inrättade organisationer för att möjliggöra eller underlätta olika program, så som Statskontoret eller E- nämnden (Rothstein, 2001, s.74) Brukar modell Denna modell lämnar utrymme för medborgaren att direkt och personligen komma i kontakt med åtgärder av olika slag och utöva inflytande över dessa, vilket sedan legitimerar genomförandeprocessen. Föräldrar tillexempel kan ges utrymme i skolans styrelse, studenter i högskolornas olika organ och så vidare (Rothstein, 2001, s.74). I denna undersökning kan man se brukaren den slutanvändare av de e-tjänster som utvecklas. 16

21 Den direkta fördelen är att medborgare som själva får vara med och ta beslut i regel inte är kritiska till de beslut de själva varit med och tagit eller påverkat. Nackdelarna kan handla om intressekonflikter inom en brukargrupp eller konflikt med tjänstemäns professionella ambitioner (Rothstein, 2001, s.74) Politiker modell I denna modell deltar politikerna även i beslut på lokal nivå och deltar direkt i enskilda beslut då de antas besitta bra medborgerligt omdöme vilket legitimerar deras beslut i enskilda fall (Rothstein, 2001, s.75). Ju mer direktvalda politikerna är ju mer legitim blir deras medverkan i förvaltningen. Detta medför såklart en risk för politisering av förvaltningen och problem med att endast medborgare som stöder politikern ifråga hyser förtroende för honom eller henne (Rothstein, 2001, s.75). 3.3 SOCIAL SHAPING OF TECHNOLOGY SST eller Social Shaping of Technology växte fram under 1980 talet och var en kritik mot den dåvarande teknologiska determinismen alltså antagandet att teknik har ett asocialt ursprung med ett bestämt, väl definierat och förutsägbart resultat. Determinismen förnekade möjligheten till olika vägval i teknologisk utveckling. De menade att de enda möjligheterna för offentliga policyn var att försöka förutspå och övervaka framåtskridandet av teknik längs sin ofrånkomliga bana och möjligen hitta vägar att skynda på, ta bort hinder eller främja anpassningen av samhället till de förändringar som kommer att behövas (Sorensen, 2002, s.20). Detta perspektiv på teknisk utveckling gav då, i mitten av 80-talet, upphov till motreaktion och födde argument som handlade om determinismens oförmåga att förklara och mystifiera intresset från dominerande grupper som vinner på teknologiska förändringar. Denna motreaktion (SST) menade att tekniken formas i ett sammanhang av sociala krafter. Och att dessa krafter styr utvecklingen till fördel för vissa sociala intressen och till nackdel för andra. Vilket också innebär att utvecklingen av teknik kan styras mot olika sociala mål (Sorensen, 2002, s.39) Intresseområden Social Shaping kan inte sägas vara en enda väl definierad teori utan består av flera perspektiv men skillnader dem emellan har med åren suddats ut, man har istället lärt sig av varandra och 17

22 kommit varderas perspektiv väldigt nära 11 (Sorensen, 2002, s.37). Vad de har gemensamt är en social analys av teknikens form och innehåll, problematiserandet av innovationsprocessen, och intresset för olika valmöjligheter i utvecklandet av teknik; man frågar sig hur det kommer sig att vissa val görs istället för andra (Sorensen, 2002, s.20; s.39; Williams & Edge, 1996; s.871). Man tycks också vara överens om att makt är en relationell kapacitet; något som utövas snarare än innehas (Ilshammar, 2002, s.50). Ett handlingsperspektiv är med andra ord viktigt. Då tekniken inte ses som predestinerat, ser man tekniska innovationer som en garden of forking paths. Olika vägar som leder till potentiellt olika teknologiska resultat är möjliga. Dessa vägval kan få olika inverkan på olika samhällen och sociala grupper (Williams & Edge, 1996, s.857). Man betonar hur aktörer med skilda agendas mobiliserar resurser och bygger nätverk eller koalitioner för att nå sina mål (Ilshammar, 2002, s.50). Tekniken anses formas och omformas i sociala processer, där aktörers skilda tolkningar och ageranden samt förhandlingar med varandra gör att olika resultat är möjliga. Detta innebär att framtiden inte är bestämd av teknikens utveckling (dess imperativ) utan det lämnar rum för mänskliga aktörers ingripande och initiativ. Det är dessa aktörers ambitioner att använda och forma tekniken som skapar samhället och därmed också teknikens konsekvenser för samhällsutveckling (Åström, 2004, s.37). Till skillnad från traditionella perspektiv som bara fokuserar på resultatet och effekten av en viss teknisk produkt, framhäver SST the content of technology and the particular processes involved in innovation (Williams & Edge, 1996, s.856) Tekniska vägval och dess innovatörer Vid konstruktionen av ny teknik (e-tjänster) kan utvecklare å ena sida försöka få tekniken att passa in i existerande institutioner och förväntningar för att få implementeringen och accepterandet av tekniken att gå så smidigt som möjligt. Å andra sidan kan man försöka att omforma villkoren på olika sätt, skapa en marknad och/eller utforma infrastruktur för att introduktionen av ny teknik skall gå så friktionsfritt det kan. Det finns många historiska exempel som point to the widespread failure of early attempts to introduce standard packages where there was little uniformity in user organisations; either the packages where required 11 Huvudperspektiv: SCOT (Social Construction of technology) ANT (Actor Network Technology) samt delar av Nyinstitutionalsimen (Ilshammar, 2002 & Sorensen, 2002) 18

23 extensive customisation or organisational practices had to be adapted to the package or both (Sorensen, 2002, s.73). Teknologiska och sociala förändringar är emellertid inte så förutsägbara eller ens planerade, utan är följder av frekventa bakslag och misstag som uppstår i kampen om att försöka producera en fungerande teknik och ge den rum i sin tänkta användarmiljö (Sorensen, 2002, s.51). På andra områden är producenter beroende av en rad olika medel för guidning i utvecklandet: vid tillexempel bedömning, efterfrågan och acceptans eller att skapa fördelaktiga förhållanden för produkten i fråga att tas tillvara. Allt detta kräver bättre kontakt med sina användare än bara en länk till marknaden. Det kan handlar om fokusgrupper, användarundersökningar, pilotprojekt som testat på målgrupp etc. Utvecklare kan däremot förväntas vara kluvna inför direkt kontakt med användaren, å ena sidan ger det dem en bättre förståelse för användarnas behov, men å andra sidan kan de förlora kontrollen över på vilket sätt produkten är tänkt att användas. Framgången i denna process är väldigt viktig vid introduceringen av ny teknik, och varierar stort från fall till fall (Sorensen, 2002, s.75-76). Självklar uppstår någon sorts beskrivning av behov och efterfrågan för alla utvecklare av produkter av olika slag men den är generellt sett chansbetonad och ibland görs stora investeringar före efterfrågan och acceptansmöjligheten ens är värderad. Denna problematik sammanfattas i konceptet social learning inom SST teorin och är både ett analytiskt koncept för att kunna föreställa sig hela processen och en normativ grundregel för att få ledare och policyfattare att förstå nödvändigheten och behoven som tyder på att utvecklare, implementerare och användare som jobbar i nätverk på olika sätt, lär från erfarenheter och interaktionen mellan varandra (Sorensen, 2002, s.75-76). Man menar att sociala förändringar inte sker via teknik eller kultur utan nås via interaktionen och sammansvävningarna mellan materiella och icke materiella element (Sorensen, 2002, s.23) Användare av teknik För utvecklare av teknik är det såklart problematiskt att användarnas behov inte är förutbestämda eller definitiva, som enkelt kan fångas upp av en systemdesigner och beskrivas. Användare har också ofta svårt att uttrycka vad de vill ha eller för den delen uppskatta vad en e-tjänst skulle kunna vara bra för. Behov förändras konstant i ljuset av nya möjligheter och 19

24 erfarenheter (Sorensen, 2002, s.74). Detta är tydligt inom tjänsteutvecklingen på Internet där utvecklingen har väldigt högt tempo. Användare kan uppfatta meningen eller funktionen av en produkt på helt oförutsägbara sätt 12 (Sorensen, 2002, s.74-75) Begrepp/operationalisering För att på ett väldigt tydligt sätt göra teorin brukbar och enkel att använda har jag nedan identifierat viktiga begrepp eller snarare koncept inom SST som kommer att vara mig till hjälp vid analyseringen av mitt emiriska material. Sociala grupper och deras flexibilitet i tolkningar av artefakter (Negotiability och interpretive flexibility) Med hjälp av dessa begrepp undersöks förhandlingsbarheten av en teknik, och fokus läggs på vissa grupper och krafter som formar tekniken efter sina mål. En grupp är några som hänvisar till eller beskriver artefakten på liknande sätt (Bijker, 2002). Stängning, stabilitet och oåterkallighet (Closure Stabilization och Irreversibilit) Detta handlar om att ett val, utesluter andra valmöjligheter. Att tidiga, tekniska val lägger ett mönster för efterkommande utveckling, tekniken stabiliseras (Williams, 1996, s.857). Detta gör att tekniska innovationer blir stabiliserade och möjligheten att omvända tidigare val blir svårt (irreversibility). En stängning (closure) har uppstått (Bijker, 2002). Tekniskt ramverk När stängning skett analyseras varför det skedde i den riktning och inte en annan. Denna tekniska ram formar interaktionen mellan medlemmar av olika grupper och deras tänkande och agerande (Bijker, Ett exempel är mobiltelefonens SMS som aldrig var menat få en sådan genomslagskraft utan mer kom med i telefonen för att det var tekniskt möjligt. 20

25 4.0 E-TJÄNSTEUTVECKLING I NÄTVERK Sambruks metod och vägval 4.1 INLEDNING Under utvecklingen av en e-tjänst gör man mängder av vägval (strategiska eller slumpmässiga, medvetna eller omedvetna). Vissa val får större konsekvenser än andra. Det kan handla om att välja e- tjänst, aktörer, teknik eller målgrupp och så vidare. För varje vägval som görs, väljer man också, medvetet eller inte, bort andra möjliga vägar som tillexempel kompetens eller personer man inte anser sig behöva, tekniska innovationer eller e-tjänster som helt enkelt är för dyra att utveckla eller inte anses nödvändiga. I detta kapitel skall jag undersöka de vägval som Sambruk tagit under resans gång. Jag börjar med att kort beskriva Sambruks bakgrund och syfte. Efter det ger jag mig in djupare i hur processen sett ut när kommunerna kommit fram till de e-tjänster som nu finns inom ramen för Sambruk och vilka vägar man valt och inte valt. Kapitlet är skrivet i kronologisk ordning med början år 2001 och följer fram till idag, men jag gör vissa avstickare här och var i historien för att belysa och diskutera en del speciellt viktiga ämnen för att svara på uppsatsens syfte och frågeställning. Fokus ligger som jag tidigare beskrivit, på vilka och vad som formar e- tjänsterna. 4.2 SAMBRUK Bakgrund Sambruk är ett nätverk bestående av ett antal kommuner som samlats kring utvecklandet av elektroniska tjänster 13. Nätverket har funnits sedan 2001 och bestod då av åtta kommuner vilka på initiativ av Statskontoret (som i sin tur har ett uppdrag från regeringen att stödja 24hmyndigheten) samlades för att diskutera e-tjänster (Statskontoret, ). Borlänge, som var en av de första kommunerna i projektet, hade då påbörjat en utvecklingsprocess kring en e-tjänst av förnyad ansökan om ekonomiskt bistånd. Denna e-tjänst diskuterade gruppen och man fann att flera närvarande kommuner var i behov av en liknande tjänst, samt att processen 13 Medlemsantalet är inte begränsat, alla kommuner är välkomna att delta, säger Projektledaren för Sambruk.

26 kring ansökan om bistånd såg liknande ut i alla kommuner. De var också överens om att varje enskild kommun inte kunde bära utvecklingskostnaderna själva utan att ett samarbete var tvunget att komma till stånd (Statskontoret, ). Sambruk är inte ensamt om att samverka kring e-tjänster. Flera av de kommuner som svarade på enkäten medverkade i något slags samarbete med andra kommuner om e-tjänster 14. Det är inte heller ovanligt, utan snarare en ökande tendens, att kommuner samverkar överlag i olika frågor. År 2000 gjordes en inventering av kommuners samverkan och man fann 645 stycken där de vanligaste (över 300) var, som i fallet Sambruk, i något lösare strukturer som projekt, avtal eller nätverk (Montin, 2002, s.55). Idag, våren 2005, är Sambruks nätverk 27 medlemskommuner och kommer inom kort att öka i antal (se Bilaga tre). Målet och syftet med nätverket är att sänka kommunernas kostnader för utveckling och driften av e-tjänster, att minska ledtiderna för utvecklingen och införande av tjänsterna samt att ge medborgarna service 24 timmar om dygnet. De har även som mål att stärka kommunernas beställarroll gentemot de tjänste- och produktlevererande företagen (sambruks webbsida; 2005, Statskontoret, ). En av idéerna med nätverket är att kommunernas verksamhet, på många sätt liknar varandra och att man i utvecklandet av e-tjänsterna kan ta tillvara på varandras erfarenheter och kunskaper och att slippa uppfinna hjulet flera gånger om. Det visar sig, menar man, att processen kring tillexempel gymnasieval eller ansökan om ekonomiskt bistånd ser lika ut oberoende om kommunen är liten, stor, ligger i norr eller söder. Alltså att eleven letar information, gör ett val, skickar in en ansökan, denna mottas, stämplas in, en handläggare tar hand om den och så vidare. Denna process är mer eller mindre identisk i landets kommuner säger man (Projektledare1, 2005) Se Bilaga tre 15 Detta är en referens till intervjuer. Projektledare är verksamhetsansvariga eller chefer ifrån kommuner som driver en e-tjänst inom Sambruk eller har övergripande funktioner inom sambruk. Referenser finns även till kontaktpersoner vilka är personer ifrån medlemskommuner. 22

Säkra offentliga e-tjänster kommunala illustrationer

Säkra offentliga e-tjänster kommunala illustrationer Säkra offentliga e-tjänster kommunala illustrationer Gabriella Jansson och Ulf Melin Statsvetenskap och informatik utveckling Linköpings universitet Offentliga e-tjänster i vår vardag 1 Offentliga e-tjänster

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Sara Duvner 2014-04-23 KSN-2014-0324 Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 - Beslutad av kommunstyrelsen 9 april 2014 Postadress: Uppsala kommun,

Läs mer

Kurs 1. Informationsförmedlingens vetenskapliga och sociala sammanhang, 30.0 hp

Kurs 1. Informationsförmedlingens vetenskapliga och sociala sammanhang, 30.0 hp Kurs 1. Informationsförmedlingens vetenskapliga och sociala sammanhang, 30.0 hp (Gäller ht-14) För godkänt kursbetyg ska den studerande avseende kunskap och förståelse känna till och redogöra för: - grundlinjen

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vårt värdegrundsarbete 1 Varför ska vi arbeta med värdegrunder? Förvaltningsledningen har definierat och tydliggjort vad värdegrunderna ska betyda för vård-

Läs mer

Det svenska politiska systemet. Politik och förvaltning

Det svenska politiska systemet. Politik och förvaltning Det svenska politiska systemet Politik och förvaltning Uppläggning Centrala begrepp: byråkrati och offentlig förvaltning Teorier om förvaltningens roll Legitimitet och offentlig förvaltning Byråkrati ett

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Sammanfattning. 1. Inledning

Sammanfattning. 1. Inledning Nationell strategi för arbetet med att digitalisera, digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation 2012 2015 Sammanfattning Den nationella strategin för arbetet

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 Uppsala universitet Institutionen för moderna språk VT11 Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 För betyget G skall samtliga betygskriterier för G uppfyllas.

Läs mer

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Respondenter: Emma Henriksson och Ola Ekelund Opponenter: Eva Pettersson och Johan Westerdahl Sammanfattande omdöme

Läs mer

Samarbete och samverkan

Samarbete och samverkan Samarbete och samverkan Amy Rader Olsson Uthållig Kommun Seminarium om utvecklingsprocesser för en hållbar stadsplanering 2014-09-24 amy.olsson@abe.kth.se Tre typiska fallgropar...som ofta går hand i hand

Läs mer

Individuellt PM3 Metod del I

Individuellt PM3 Metod del I Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Framsida På framsidan finns:

Framsida På framsidan finns: Framsida På framsidan finns: Rubriken på hela arbetet Namnet på den eller de som gjort arbetet Klass Någon form av datering, t.ex. datum för inlämning eller vilken termin och vilket år det är: HT 2010

Läs mer

Citylab - What s in it for me?

Citylab - What s in it for me? Citylab - What s in it for me? Vad är Citylab? Citylab är ett forum för delad kunskap inom hållbar stadsutveckling, organiserad av Sweden Green Building Council (SGBC). Som medverkande får du tillgång

Läs mer

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005 Del 1 Vad är professionell kunskap? Kapitel 1: Introduktion: olika former av professionell kunskap I detta inledande kapitel ges en översikt över synen på professionell kunskap med avseende på undervisning

Läs mer

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Lokemodellen Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Bakgrund Diskussionen om en kunskapsbaserad socialtjänst tog fart när dåvarande generaldirektören för Socialstyrelsen Kerstin

Läs mer

KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N

KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN Svarar på frågor som börjar med Hur? Vad? Syftet är att Identifiera Beskriva Karaktärisera Förstå EXEMPEL 1. Beskriva hälsofrämjande faktorer

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

Identifiera kundbehov En sammanfattning och analys av kapitel 4 i boken Product Design and Development

Identifiera kundbehov En sammanfattning och analys av kapitel 4 i boken Product Design and Development Identifiera kundbehov En sammanfattning och analys av kapitel 4 i boken Product Design and Development Grupp 6 Ali Abid Kjell Nilsson Patrick Larsson Mälardalens högskola KN3060, Produktutveckling med

Läs mer

Systematisk gemensam riskhantering i byggprojekt. Ekaterina Osipova Byggproduktion Luleå tekniska universitet

Systematisk gemensam riskhantering i byggprojekt. Ekaterina Osipova Byggproduktion Luleå tekniska universitet Systematisk gemensam riskhantering i byggprojekt Ekaterina Osipova Byggproduktion Luleå tekniska universitet Bakgrund och syfte Riskhantering blir allt viktigare i dagens byggbransch. Snabba förändringar

Läs mer

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT Ditt gymnasiearbete ska bygga kring den frågeställning du kommit fram till i slutet av vårterminen i årskurs 2 och du ska i ditt arbete besvara din frågeställning

Läs mer

Sammanfattning av Workshop om validering 15 november

Sammanfattning av Workshop om validering 15 november 2011-11-22 2011 Sammanfattning av Workshop om validering 15 november Susanna Carling Palmér Fastighetsbranschens Utbildningsnämnd 2011-11-21 1 Sammanfattning av konferens om validering den 15 november

Läs mer

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Sveriges Vägledarförening är en intresseförening för personer som har till uppgift att bedriva studie - och yrkesvägledning inom främst

Läs mer

E-program för Jönköpings kommun

E-program för Jönköpings kommun E-program för Jönköpings kommun Ks 2008:225 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder E-program för Jönköpings kommun Fastställt av kommunfullmäktige 303 1 2 1 (7) E-program för Jönköpings kommun

Läs mer

Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen

Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen Inledning Bakgrunden till denna utvärdering av Partnerskapet är att

Läs mer

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Sundbyberg 2014-11-24. Mottagare: susanne.bergman@regeringskansliet.se

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Sundbyberg 2014-11-24. Mottagare: susanne.bergman@regeringskansliet.se HANDIKAPP FÖRBUNDEN Sundbyberg 2014-11-24 Mottagare: susanne.bergman@regeringskansliet.se Synpunkter till Digitaliseringskommissionen på utkast till kapitel om digital kompetens Handikappförbunden är en

Läs mer

Kontaktcenter En betraktelse sett ut ett medborgarperspektiv på utvecklingen av kommunal e-förvaltning

Kontaktcenter En betraktelse sett ut ett medborgarperspektiv på utvecklingen av kommunal e-förvaltning Kontaktcenter En betraktelse sett ut ett medborgarperspektiv på utvecklingen av kommunal e-förvaltning Iréne Bernhard Adjunkt i medie- och kommunikationsvetenskap Högskolan Väst, Trollhättan irene.bernhard@hv.se

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Ungdomsspråk i spanska bloggar Elevens idé Calle är genuint språkintresserad. Han har studerat spanska,

Läs mer

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð IN BUSINESS MARKETS JAMES C. ANDERSSON, JAMES A. NARUS, & WOUTER VAN ROSSUMIN PERNILLA KLIPPBERG, REBECCA HELANDER, ELINA ANDERSSON, JASMINE EL-NAWAJHAH Inledning Företag påstår

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik

Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik Barnets ställning i vårdnadstvister Elevens idé Martin har en idé om att göra sitt gymnasiearbete om barn

Läs mer

Det är skillnaden som gör skillnaden

Det är skillnaden som gör skillnaden GÖTEBORGS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE Det är skillnaden som gör skillnaden En kvalitativ studie om motivationen bakom det frivilliga arbetet på BRIS SQ1562, Vetenskapligt arbete i socialt

Läs mer

Riktlinjer för IT i Halmstads kommun

Riktlinjer för IT i Halmstads kommun Riktlinjer för IT i Halmstads kommun VER 1.0 Innehåll Bakgrund...3 Syfte...3 Drivkrafter för IT i Halmstads kommun...3 Övergripande inriktning...4 Inriktning för kommunens IT-engagemang...5 Service...5

Läs mer

Utvärdering några grundbegrepp

Utvärdering några grundbegrepp Utvärdering några grundbegrepp Fredrik Björk, Projektledning, Malmö högskola 2005-11-07 Inledning: varför skall man utvärdera? Varför skall man utvärdera en verksamhet? Svaret på den frågan är inte så

Läs mer

Informations- och kommunikationspolicy

Informations- och kommunikationspolicy Informations- och kommunikationspolicy Beslutad i kommunstyrelsen i Örebro kommun 2003-09-15 Diarienummer: 691-02-004 2 Innehållsförteckning Örebro kommuns informationsinsatser präglas av 4 Saklighet 4

Läs mer

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE Vägledning INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 3 Beskriv rätt problem eller utvecklingsidé... 3 Vad är ett examensarbete... 3 Vad är en handledares

Läs mer

Using SharePoint Workflow

Using SharePoint Workflow Datavetenskap Opponent(er): Anders Olsson Marcus Karlsson Respondent(er): Harald Quist Creating a Help Desk Using SharePoint Workflow Oppositionsrapport, C-nivå 2009:xx 1 Sammanfattat omdöme av examensarbetet

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi

Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi 1. Identifikation och grundläggande uppgifter Programmets namn: Kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi Programmets

Läs mer

Verksamhetsplan med aktiviteter drifts- och servicenämnd 2014

Verksamhetsplan med aktiviteter drifts- och servicenämnd 2014 sid 1 (6) DRIFTS- OCH SERVICENÄMNDEN IT-enheten Tjänsteyttrande verksamhetsplan med aktiviteter för drifts- och servicenämnden Charlotta Bodin, 054 540 10 07 charlotta.bodin@karlstad.se 2014-01-07 Verksamhetsplan

Läs mer

Utlysning 2012-04-20. Rev. 2012-10-12. En utlysning inom programmet Öppen innovation

Utlysning 2012-04-20. Rev. 2012-10-12. En utlysning inom programmet Öppen innovation 1 Utlysning 2012-04-20 Rev. 2012-10-12 Öppna datakällor 2012 En utlysning inom programmet Öppen innovation 2 Allmänt om utlysningen VINNOVA är Sveriges innovationsmyndighet och utvecklar Sveriges innovationskraft

Läs mer

PM Samtal om hållbarhet. Bakgrund

PM Samtal om hållbarhet. Bakgrund PM Samtal om hållbarhet Bakgrund I början på 80-talet uppstod en insikt inom näringslivet att gamla hierarkiska och patriarkaliska ledningsformer inte längre passade in i det moderna samhället. Jan Carlzon

Läs mer

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Innehåll

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

Praktikrapport. - En redogörelse för praktikperioden på Ernst & Young.

Praktikrapport. - En redogörelse för praktikperioden på Ernst & Young. Praktikrapport. - En redogörelse för praktikperioden på Ernst & Young. Klara Löwenberg Handledare: Monica Andersson Stockholms Universitet Yrkesförberedande praktik VT-2012 Innehållförteckning 1. Allmän

Läs mer

Inträdesförhöret i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 2012.

Inträdesförhöret i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 2012. Inträdesförhöret i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 2012. Inträdesförhöret består av två (2) frågor. Båda frågorna skall besvaras. Vardera frågan kan

Läs mer

ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching

ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching Ämne ICF Kärnkompetenser en översättning till svenska Dokumentansvarig Styrelsen för ICF Sverige 2009 Datum ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching ICF har definierat elva kompetenser som utgör

Läs mer

Identifiera kundbehov KPP306, Produkt och processutveckling, 15hp

Identifiera kundbehov KPP306, Produkt och processutveckling, 15hp 2008 02 21 Identifiera kundbehov KPP306, Produkt och processutveckling, 15hp PM, Seminarie SEM1, 3hp Kapitel 4 Seminariegrupp 7 Författare: Robin Hellsing Robin Jarl Handledare: Rolf Lövgren Sammanfattning

Läs mer

EXAMENSARBETE CIVILEKONOM

EXAMENSARBETE CIVILEKONOM EXAMENSARBETE CIVILEKONOM Sven-Olof Collin E-mail: masterdissertation@yahoo.se Hemsida: http://www.svencollin.se/method.htm Kris: sms till 0708 204 777 VARFÖR SKRIVA EN UPPSATS? För den formella utbildningen:

Läs mer

Metodologier Forskningsdesign

Metodologier Forskningsdesign Metodologier Forskningsdesign 1 Vetenskapsideal Paradigm Ansats Forskningsperspek6v Metodologi Metodik, även metod används Creswell Worldviews Postposi'vist Construc'vist Transforma've Pragma'c Research

Läs mer

Regional och kommunal guide för e-utveckling

Regional och kommunal guide för e-utveckling Regional och kommunal guide för e-utveckling Jan Pihl, Regionförbundet Bertil Thunberg, Knowit 2013-11-07 E-utvecklingsrådet bildades 2011 med länets 13 kommuner och landstinget. Fr o m oktober 2013 ingår

Läs mer

KURSUTVÄRDERING AV UPPSATSARBETE OCH HANDLEDNING AVDELNINGEN FÖR PSYKOLOGI

KURSUTVÄRDERING AV UPPSATSARBETE OCH HANDLEDNING AVDELNINGEN FÖR PSYKOLOGI KURSUTVÄRDERING AV UPPSATSARBETE OCH HANDLEDNING AVDELNINGEN FÖR PSYKOLOGI Med detta frågeformulär vill vi få mer kunskap kring hur uppsatsarbete och handledning upplevs och fungerar vid ämnet psykologi.

Läs mer

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Siw Carlfjord Leg sjukgymnast, Med dr IMH, Linköpings universitet There are not two sciences There is only one science and the application

Läs mer

Kräftriket Hus 8c 08-674 71 44 www.fest.se uu@fest.se Roslagsvägen 101 114 19 Stockholm

Kräftriket Hus 8c 08-674 71 44 www.fest.se uu@fest.se Roslagsvägen 101 114 19 Stockholm Inledning Detta är en sammanställning av Speak-up day vårterminen 2012. Speak-up day arrangerades av Föreningen Ekonomernas Utbildningsutskott för första gången på Företagsekonomiska institutionen vid

Läs mer

TEKNISKA MUSEETS POLICY FÖR DOKUMENTATION, INSAMLING OCH GALLRING

TEKNISKA MUSEETS POLICY FÖR DOKUMENTATION, INSAMLING OCH GALLRING TEKNISKA MUSEETS POLICY FÖR DOKUMENTATION, INSAMLING OCH GALLRING Denna policy omfattar dokumentation samt insamling och gallring av föremål, skrivna dokument, arkivalier, fotografier, film, inspelat ljud,

Läs mer

Hemlöshetens politik - lokal policy och praktik

Hemlöshetens politik - lokal policy och praktik Cecilia Löfstrand Hemlöshetens politik - lokal policy och praktik A 390913 ÉGALITÉ Innehåll Tabell- och figurförteckning i kapitel 1-10 10 Förord 11 DEL L PROBLEM OCH METOD 15 1 Inledning: policy, problem

Läs mer

Handledning för moderatorer

Handledning för moderatorer Handledning för moderatorer Välkommen som moderator i Skolval 2010! Under ett skolval arrangeras ofta debatter av olika slag för att politiska partier ska kunna göra sina åsikter kända och så att elever

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

IKT-strategi för Sjöbo kommun 2011-2014

IKT-strategi för Sjöbo kommun 2011-2014 1(5) IKT-strategi för Sjöbo kommun 2011-2014 Antagen av kommunstyrelsen den 17 augusti 2011 118 2(5) 1. Inledning 1.1 Bakgrund 2000 antogs en IT-strategi för åren 2000-2003. I strategin redovisades kommunens

Läs mer

Skriva uppsats på uppdrag?

Skriva uppsats på uppdrag? 2014-01-07 Sid 1 (6) Skriva uppsats på uppdrag? Information för uppdragsgivare samt för dig som skriver uppsats i företagsekonomi vid Handelshögskolan vid Umeå universitet 2014-01-07 Sid 2 (6) Skriva uppsats

Läs mer

En sammanfattning av. - Implementeringsutvärdering av Beslutsstöd i tre kommuner

En sammanfattning av. - Implementeringsutvärdering av Beslutsstöd i tre kommuner En sammanfattning av - Implementeringsutvärdering av Beslutsstöd i tre kommuner Abstrakt Under de senaste åren har flera problem inom hjälpmedelområdet lyfts fram. För att hantera utvecklingen har Beslutsstöd

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun Kommunikationsstrategi för Tibro kommun 1. Bakgrund, grundläggande begrepp 1.1 Vision Tibro 2017 Tibro kommun har tagit fram en framtidsvision, Vision Tibro 2017, samt ett antal program och aktiviteter

Läs mer

Att skriva en vetenskaplig rapport

Att skriva en vetenskaplig rapport Att skriva en vetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort sammanfattning som är en koncentrerad

Läs mer

E-strategi för Skellefteå kommun

E-strategi för Skellefteå kommun 1 E-strategi för Skellefteå kommun 1. Sammanfattning Informationstekniken kommer att spela en mycket viktig roll för Skellefteå kommun i strävan att på ett effektivt och framgångsrikt sätt ge service till

Läs mer

Riktlinjer för sociala medier vid Försvarshögskolan

Riktlinjer för sociala medier vid Försvarshögskolan Riktlinjer 1 (7) 2011-09-21 Riktlinjer för sociala medier vid Försvarshögskolan 1 Riktlinjer i korthet 1.1 Riktlinjer för medarbetare vid Försvarshögskolan i allmänhet Medarbetare vid Försvarshögskolan

Läs mer

Kvalitativ Analys. Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408

Kvalitativ Analys. Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408 Kvalitativ Analys Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408 Inlämningsuppgift 2 Era gruppinlämningar ligger här framme, leta reda på er egen!!! Jag har godtyckligt gett er ett gruppnummer, referera till det

Läs mer

Skriftlig redovisning av gymnasiearbetet

Skriftlig redovisning av gymnasiearbetet Skriftlig redovisning av gymnasiearbetet Gymnasiearbetet ska förbereda eleven för högskolestudier. Det innebär att gymnasiearbetet utförs och redovisas med arbetssätt och redovisningsformer som liknar

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Backspegel med redovisning av reflektion och erfarenhetsutbyte

Backspegel med redovisning av reflektion och erfarenhetsutbyte Block I 22-23 augusti 2012 Dag 1 Förutsättning för en effektiv styrning Presentation/introduktion Varu- och tjänsteproduktion: Skilda produktionslogiker konsekvenser för styrning Mycket av den kunskap

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Filosofi, ekonomi och politik. Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet

Filosofi, ekonomi och politik. Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet Filosofi, ekonomi och politik Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet 2 Filosofi, ekonomi och politik Filosofi, ekonomi och politik 3 Är du intresserad av grundläggande

Läs mer

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN sverigesingenjorer.se 2 SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN BAKGRUND Den globala konkurrensen hårdnar. Det blir allt tydligare att den enda vägen till framgång är genom utveckling

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010 samhällsskydd och beredskap 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Michael Lindstedt 010-2405242 michael.lindstedt@msb.se

Läs mer

E-tjänster för Sambruk

E-tjänster för Sambruk E-tjänster för Sambruk VINNOVA-projekt 2005-2008 Samverkan mellan Föreningen Sambruk och Forskningsgruppen VITS, Linköpings universitet FoU-syften Utveckla metodik och modeller för kollektiv e-tjänsteutveckling

Läs mer

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun www.pwc.se Håkan Lindahl Eleonor Duvander Rektorernas förutsättningar att vara pedagogiska ledare Mjölby kommun Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning... 2 2. Inledning... 4 2.1. Revisionsfråga...

Läs mer

5. Analys. 5.1 System. Analys

5. Analys. 5.1 System. Analys 5. I analysen kommer vi att länka samman vårt teoriavsnitt med vår empiriska undersökning. en bygger på den uppställning som vi har använt oss av i empirin och kommer därför att delas upp i de fem områdena

Läs mer

SYNPUNKTER LÄMNADE VID GRUPPDISKUSSIONERNA

SYNPUNKTER LÄMNADE VID GRUPPDISKUSSIONERNA SYNPUNKTER LÄMNADE VID GRUPPDISKUSSIONERNA Vad är tillsynskompetens? Grunden är offentlighet/sekretess, förvaltningslagen, statstjänstemannarollen. Tillsynskompetens är en expertis i sig. Att vara trygg

Läs mer

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland 2013 Innehåll 1. Bakgrund och uppdrag... 2 2. Varför en lärandeplan för tillväxtarbetet i Halland?... 2 3. Utgångsläget... 3 4. Förutsättningar

Läs mer

Tillämpad experimentalpsykologi [2] Tillämpad experimentalpsykologi [1] Empirisk forskningsansats. Tillämpad experimentalpsykologi [3] Variabler

Tillämpad experimentalpsykologi [2] Tillämpad experimentalpsykologi [1] Empirisk forskningsansats. Tillämpad experimentalpsykologi [3] Variabler Tillämpad experimentalpsykologi [1] Ett tillvägagångssätt för att praktiskt undersöka mänskliga processer Alltså inget forskningsområde i sig! (I motsats till kognitiv, social- eller utvecklingspsykologi.)

Läs mer

Jan Torége presenterar Räkna, räkna ranka och Sveriges kommuner och landstings arbete med frågor kring att mäta lokalt företagsklimat.

Jan Torége presenterar Räkna, räkna ranka och Sveriges kommuner och landstings arbete med frågor kring att mäta lokalt företagsklimat. STATISTIKWORKSHOP DET FÖRETAGSAMMA VÄRMLAND DEN 2 SEPTEMBER 2013, LAGERGRENS GATA 2, KARLSTAD Syfte Med seminariet vill vi att du ska känna till innebörden av olika mätningar och rankingar för att bli

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

Finlandssvensk samling rf ICKE AUKTORISERAD 2010 ÖVERSÄTTNING. Tillämpning av den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk

Finlandssvensk samling rf ICKE AUKTORISERAD 2010 ÖVERSÄTTNING. Tillämpning av den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk 1 Finlandssvensk samling rf ICKE AUKTORISERAD 2010 ÖVERSÄTTNING Dokument 8879 18 oktober 2000 Tillämpning av den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk Meddelande Av Europarådets generalsekreterare

Läs mer

Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun

Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun Godkänd av kommunfullmäktige 2012-06-12 Värdegrund Ett samhälle där människors ideella och idéburna engagemang och samverkan tillvaratas

Läs mer

I välfärdens tjänst En nationell strategi för ett enklare, öppnare och smartare Sverige. Näringsdepartementet

I välfärdens tjänst En nationell strategi för ett enklare, öppnare och smartare Sverige. Näringsdepartementet I välfärdens tjänst En nationell strategi för ett enklare, öppnare och smartare Sverige Det finns nu ett första utkast till strategidokument baserat på strategigruppens arbete. Det bygger på de förslag

Läs mer

Vägledning för kanalstrategi

Vägledning för kanalstrategi Vägledning Version 1.0 2010-09-28 Vägledning för kanalstrategi Vad vill E-delegationen uppnå med vägledningen? Mål: att bidra till att offentlig förvaltning levererar service till privatpersoner och företag

Läs mer

Övningar. till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet

Övningar. till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet Övningar till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet 2 / 10 Innehåll 1. Övningar en inledning 1.1. Cirkeldiskussion 1.2. Fyra hörn 1.3. Finanskrisen 1.4. Sortera 1.5. Stå upp för dina rättigheter

Läs mer

Varför är vår uppförandekod viktig?

Varför är vår uppförandekod viktig? Vår uppförandekod Varför är vår uppförandekod viktig? Det finansiella systemet är beroende av att allmänheten har förtroende för oss som bank. Få saker påverkar kunden mer än det intryck du lämnar. Uppförandekoden

Läs mer

Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun

Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Dokumenttyp Riktlinjer Dokumentnamn Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Fastställd/upprättad 2010-11-25 Dokumentägare Johan Gammelgård

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 FÖRFATTNINGSSAMLING 1 IT-STRATEGI FÖR SOLLENTUNA KOMMUN Antagen av fullmäktige 2003-09-15, 109 Inledning Informationstekniken har utvecklats till en världsomspännande teknik som omfattar datorer, telefoni,

Läs mer

Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet

Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet Katina Thelin PBS Nätverksträff, Bålsta 24-25 april 2012 Styrning av och i skolans praktik Decentralisering Centralisering

Läs mer

Kort om kursplanen i teknik

Kort om kursplanen i teknik Kort om kursplanen i teknik är ett sammandrag av Skolverkets kursplan i teknik från Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 1 samt Kommentarmaterial till kursplanen i teknik 2.

Läs mer