Betydelsefulla möten i familjehemsvård FAM SLUTRAPPORT juni 2013

Transkript

1 Betydelsefulla möten i familjehemsvård FAM SLUTRAPPORT juni 2013 Rapport FAM Elinor Brunnberg Catherina Ronsten

2 1 Summering gällande studie om Betydelsefulla möten inom familjehemsvården Denna slutrapport är baserad på de medel som beviljades av Samhällskontraktet ( skr) och det avtal (MDH /11, s. 2) som upprättades. I avtalet står: Föreliggande avtal gäller en planeringsfas som innebär vidare arbete med att: - söka finansiering - ansöka om forskningsetisk prövning - en inledande datainsamlingsfas i Västerås och Eskilstuna under hösten 2012 om vi får etiskt godkännande. Vidare enligt samma avtal (s. 3) Avrapportering till Samhällskontraktet kommer att innehålla rapport om forskningsetisk problematik gällande: 1) samarbete mellan forskare och praktiker 2) datainsamlingen med modern informationsteknik Forsknings- och utvecklingsprojektet startade våren 2012 med forskningsetisk ansökan men även ansökningar om medel från andra anslagsfinansiärer. För att kunna påbörja och genomföra projektet krävdes ett godkännande från Regionala etikprövningsnämnden i Uppsala. Om det arbetet finns beskrivet i Rapport II Betydelsefulla möten i familjehemsvård (FAM) Röster från barn/ungdomar samt andra engagerade i familjehemsplaceringar - Forskningsetisk prövning. Projektet blev inte godkänt förrän i oktober 2012 och någon empiriinsamling kunde inte ske innan dess. Etiknämndens beslut påverkade också möjligheten att genomföra projektet som ett samverkansprojekt eftersom etikprövningsnämnden bedömde det som olämpligt med en samverkan skedde mellan forskare och den myndighet som skulle studeras. Efter det att vi fick CEP etikgodkännande i oktober 2012 påbörjade projektteamet enligt avtal (avtal MDH /11, s. 3): en inledande datainsamlingsfas i Västerås och Eskilstuna under hösten I den här slutrapporteringen beskriver vi närmare det arbete som skett. En fristående reflekterande rapport om etikprövningen bifogas enligt avtal. Bifogar 1) En resa i etikprövningarnas landskap 2) Projektbeskrivning i skissformat till FAS

3 2 Innehållsförteckning Summering gällande studie om Betydelsefulla möten inom familjehemsvården 1 Avrapportering MOPS-projektet inlämnad mars Slutrapport FAM juni Bakgrund 4 2. Finansiering av fortsatt arbete med Betydelsefulla möten 5 3. Ansökan om forskningsetisk prövning 6 4. Datainsamling med modern informationsteknik inledande datainsamlingsfas 6 Delstudie A Socialsekreterare och andra vuxna inblandande i familjehemsplaceringar i Västerås och Eskilstuna 6 5. Samarbete mellan forskare och praktiker 9 6. Budget Tidplan Sammanfattande kommentar och fortsatt användning av kvarstående medel 12 Rapport I Bilaga 1. Socialsekreterare steg 1: Brev, formulär + kuvert Bilaga 2. Nyhetsbrev Juni Bilaga 3. Inbjudan föreläsning FAM inkl. Fou Vård 20 oktober Bilaga 4. Förvaltningarna brevförfrågan Bilaga 5. Minnesanteckningar Rundabordssamtal 3 maj 2012 Bilaga 6a-b. Uttalande kommun 2012 Bilaga 7. Underlag till FAS ansökan (skiss)

4 3 Avrapportering MOPS-projektet inlämnad mars 2013 Avrapportering MOPS-projektet Betydelsefulla möten som beviljades bidrag från Samhällskontraktet, inskickad 14 mars 2013 Beviljat belopp: kr. Arbetet påbörjades december 2011 och avslutas april 2013 Forskargrupp: Professor Elinor Brunnberg, HVV och Mälardalens högskola och Anna-Lena Almqvist, HVV och Mälardalens högskola. Verksamhetsrepresentanter från Västerås och Eskilstuna kommun: Arbetsmarknads- och familjeförvaltningen i Eskilstuna kommun: Sven-Erik Hjortgren, enhetschef Individ och familj i Västerås stad: Agneta Lundin Parskog, enhetschef Privat företag: Betydelsefulla Möten 2act Catherina Ronsten, vd Projektet har till syfte att beskriva och vetenskapligt granska händelser i familjehemsplacerade barns vardagsliv och utforska kärnan i berättelser om betydelsefulla möten för barn och vuxna engagerade i samhällets barn och ungdomsvård med fokus på familjehemsplaceringar. Vi vill med projektet på olika sätt bidra till att familjehemsplacerade barns och ungdomars röster blir lyssnade till och tydliggöra de framgångsfaktorer som finns inom familjehemsvården för de som är berörda. I en pilotstudie gäller det familjehemsplaceringar i Eskilstuna och Västerås. Avtalet gäller en planeringsfas som innebär vidare arbete med att: - söka finansiering, - ansöka om forskningsetisk prövning samt - en inledande datainsamlingsfas i Västerås och Eskilstuna under hösten 2012 om vi får etiskt godkännande. Projektet fick etiskt godkännande efter upprepade ansökningar och överklagande. Godkännandet kom i juli I skälen till de tidigare avslagen bland annat att samverkan med socialtjänsten skulle ske. Detta menade Regionala etikprövningsnämnden att det gjorde att det fanns en diffus organisation av projektet som innebar att Mälardalens högskola avsåg genomföra studien i nära samverkan med bland annat sådana kommunala enheter som har ansvar för den verksamhet som studeras. Med denna forskningsorganisation var risken är uppenbar att studien inte blir allsidig och förutsättningslös. Vi håller nu på att färdigställa en rapport som beskriver problematiken om den etiska granskningens innehåll. När projektet i juli 2012 fått studien etiskt godkänd startade projektteamet upp det konkreta projektarbetet genom att planera in ett antal inspirationsföreläsningar med personalen i Västerås och Eskilstuna kommun. Flera inspirationsföreläsningar genomfördes i resp. stad under 2012 och Föreläsningarna betonade vikten av att socialsekreterarna tog sig tid att berätta om sina betydelsefulla möten. Vi har påbörjat arbetet med att ta emot berättelser och planerar ha personal på plats för att under 3-4 dagar/socialkontor kunna ta emot fler berättelser samt genomföra intervjuer. Detta kommer att ske i Västerås och Eskilstuna under mars/april. Samtidigt har flera ansökningar om finansiering skrivits. Två av ansökningarna har vi ännu inte fått svar på. Inom april månad kommer en slutavrapportering att göras till Samhällskontraktet. En rapport kommer att bifogas om innehållet med en reflekterande diskussion utifrån de frågor den etiska granskningen väckt där problematiken delvis rört samverkan och delvis att det är ett projekt som inte är problematik utan vill studera det som varit positivt för att kunna bygga vidare på det, men det har också fokuserat på barn. Vi kommer även att ha samlat in berättelser från socialsekreterare som skall analyseras. Vi planerar för och ingår i ett europeiskt samarbete, via Eurochild, där (om finansiering ordnas) representanter för de aktuella familjehemsplacerade barnen skall delta i en konferens i Milano om barns delaktighet samt eventuellt resa till Bryssel. För att möta beslutsfattare och engagerade i frågor som rör barns delaktighet och FN barnkonvention. Det internationella intresset för den aktuella studien är stort. Eskilstuna Elinor Brunnberg Professor i socialt arbete, Mälardalens högskola Catherina Ronsten VD, Betydelsefulla Möten 2act

5 4 Slutrapport FAM juni 2013 Betydelsefulla möten i familjehemsvård 1. Bakgrund Betydelsefulla möten i familjehemsvård (FAM) Röster från barn/ungdomar samt andra engagerade i familjehemsplaceringar syftar till att lyssna och ta del av betydelsefulla möten inom familjehemsvård inom två alternativt tre grupper i Västerås och Eskilstuna. A Socialsekreterare B Familjehem och biologiska föräldrar. B Barn och ungdomar som är eller har varit familjehemsplacerade. Projektet syftar till att öka förståelsen och kunskapen om vad det är som gör en positiv skillnad när barn och unga blir familjehemsplacerade. Detta som en motvikt och för att balansera den svarta bild som under de senaste åren beskrivits i media om situationen för många familjehemsplacerade barn via Vanvårdsutredningen och Upprättelseutredningen. Vi vill ge de som arbetar med familjehemsplaceringar, familjehem och biologiska föräldrar inklusive syskon och de barn och ungdomar som blir familjehemsplacerade möjlighet att fritt berätta om möten och mottaganden som de upplevt som betydelsefulla. Uttryckt på ett annat sätt: med hjälp av storytelling vi vill med en fenomenologiskt inspirerad analys lyfta fram kärnan i de goda exemplen inom familjehemsvården. Materialet (berättelserna) som genereras i projektet skall sammanställas i en vetenskaplig rapport/artikel för publicering. Inledningsvis i studie A uppmanas socialsekreterare att lämna berättelser. I delstudie B kommer, om finansiering kan ordnas, föräldrar, forsterföräldrar, barn att inbjudas lämna sina berättelser. Det finns nu etiskt godkännande för studie A och B. Projektplanen innehåller en fortsättning även efter att den första delstudien (studie A + B) avslutats. I den kommande delstudien skall ett utvecklingsarbete ske med att utveckla resilienceskapande arbete med familjehemsplacerade ungdomar.

6 5 Projektöversikt Betydelsefulla möten Eskilstuna/Västerås DELSTUDIE 1 Studie A Socialsekreterare Studie B placerade barn, syskon, föräldrar o fosterföräldrar Utveckling av Resilienceskapande arbetsmetod DELSTUDIE 2 2. Finansiering av fortsatt arbete med Betydelsefulla möten Under skickade projektteamet in ett flertal ansökningar till olika stiftelser, fonder och forskningsinstitut. Exempel på ansökningar som har skickats in under : Allmänna Barnhuset 2012, Clas Groschinskys Minnesfond Stiftelsen, 2012, Stiftelsen Kempe-Carlgrenska fonden, 2012, Majblomman. 2012, Helge Ax:son Johnsons stiftelse, 2012, Petrus och Augusta Hedlunds Stiftelse, 2012, Ulf Lundahls minnesfond, 2012, Crafoordska stiftelsen, 2012, Folkhälsoinstitutet samt en projektskiss till FAS. Ingen av de ansökningar vi skickat in har bifallits. Vi har även deltagit i en europeisk ansökan om medel för att tillsammans med fyra familjehemsplacerade barn från Eskilstuna och Västerås kunna åka till Milano och aktivt delta i en konferens om barns delaktighet. Beslut om medel beviljas kommer sommaren 2013.

7 6 Bekymmer inför framtiden är att vi inte har kunnat säkra finansiering av projektets steg B (familjehemsföräldrar/biologiska föräldrar samt syskon och (familjehemsplacerade barn). 3. Ansökan om forskningsetisk prövning Arbetet med forskningsetiskprövning finns att läsa i sin helhet i Rapport II En resa i etikprövningarnas landskap Om etisk granskning projektet Betydelsefulla möten i familjehemsvård Röster från barn/ungdomar samt andra engagerade i familjehemsvård Den etiska ansökan försenade genomförandet av projektet med nästan ett år. Studiens empiriinsamling kunde inte starta förrän ett etiskt godkännande hade erhållits. Det godkännandet kom i oktober Mycket arbetstid har alltså ägnats åt att skriva etikansökningar. 4. Datainsamling med modern informationsteknik På grund av etiknämndernas beslut och ställningstagande har vi inte haft möjlighet att i detta projekt använda oss av modern informationsteknik i den utsträckning vi önskat. Arbetet med att säkerhetsställa banksekretess status på de formulär som respondenterna kommer att få möjlighet att skicka in sina berättelser på blev klart i april Under vintern och tidig vår samlade vi in berättelser i steg 1 (socialsekreterare) via brev och brevpost metoden. Bilaga inledande datainsamlingsfas Projektet i Västerås och Eskilstuna var tänkt att genomföras i två steg Delstudie A. Insamling av berättelser från socialsekreterare och andra vuxna inblandande i familjehemsplaceringar i Västerås och Eskilstuna. Enkäter och frågeformulär delas ut av ansvariga inom respektive förvaltning. Socialsekreterare och andra vuxna inblandande i familjehemsplaceringar i Västerås och Eskilstuna

8 7 Inspirationsföreläsning Västerås Eskilstuna Hemsida Socialsekr. Familjehemsföräldrar Biologiska föräldrar Familjehemsplacerade barn Övriga vuxna Brev till socialsekr. Frågeformulär Samtycke Projektet startade i oktober 2012 med ett antal inspirationsföreläsningar för nämnderna i Västerås och Eskilstuna kommun respektive personalen på socialkontoren. Inspirationsföreläsningar har genomförts i resp. kommun vid flera tillfällen. 2011: 24 november och 14 december (nämndledamöter) 2012: 3 maj Round table diskussion om Significant meetings with children in care (deltagare från kommunerna, företag, akademin samt gästprofessor från England) 2012: 25 september, 20 oktober, 11 och 29 november samt 6 december (personal) 2012: 21 november (personal/resilience föreläsning) 2013: 10 januari 2013 (personal) Föreläsningarna betonade vikten av att sprida information om projektet samt att socialsekreterarna fick möjlighet att ta sig tid att berätta om sina betydelsefulla möten. I december 2012 skickades brev, enkätformulär samt förfrankerat kuvert till båda socialkontoren för utdelning till personalen. Vi har under våren fått in berättelser och planerar nu inför hösten 2013 att öka på antalet genom att 1. Skicka ut 4-5 Nyhetsbrev under vår och höst Bilaga 2 Nyhetsbrev Juni Mejla ut 2-3 personliga brev under vår och höst 2013 till var och en av de anställda. 3. Ha personal på plats för personliga intervjuer under 2 dagar/socialkontor i Västerås och Eskilstuna augusti-oktober Bilaga 3. Inbjudan föreläsning FAM inkl. Fou Vård 20 oktober Länk D1. Brev - socialsekr. steg 1, inbjudan berätta Länk D2. Frågeformulär - socialsekr. Länk D3. Samtycke till forskning - socialsekr.

9 8 Länk D4. Printscreenbild på hemsidan, inbjudan berätta Länk D5. Printscreenbild på hemsidan, steg 2, inbjudan berätta Länk D6. Printscreenbild på hemsidan, steg 3, inbjudan berätta Länk D7. Formulär ( dvs. med banksekretess status), inbjudan berätta Eftersom vi i dagsläget, juni 2013, inte har insamling av berättelser från familjehemsföräldrar. biologiska föräldrar, syskon och placerade barn finansierad är det lite osäkert hur långt vi kan komma med insamlingen. Arbetet med socialsekreterarna slutförs under hösten Vi har preliminärt planerat att genomföra två inspirationsföreläsningar, men oklart när de kommer att kunna ske pga. finansiering. Förvaltningarna har fått brevförfrågan (Bilaga 4) om att tillsända Mälardalens högskola adresser till familjehem och biologiska föräldrar. Detta så att vi får möjlighet att bjuda in dessa två målgrupper till de öppna inspirationsmöten som planeras. Vår tanke är att inspirationsseminarierna skall utgöra starten för att påbörja insamling av familjehem och biologiska föräldrars berättelser om betydelsefulla möten. Tack vare förvaltningarnas omsorg har vi fått tillgång till (Västerås har, maj 2013, levererat adresser, Eskilstuna har aviserat, juni 2013, att beslut och adresser kommer). FOTNOT: Steg B ingår inte i nuvarande avtal MDH /11. Vi i projektteamet hoppas att vi kan få möjlighet att finansiera och genomföra även steg B i projektet. Sannolikt kommer vi då att samla in berättelser från barnen samtidigt som med föräldrarna.

10 9 5. Samarbete mellan forskare och praktiker Samarbetet mellan forskare och praktiker var något som Regionala etikprövningsnämnden reagerade starkt på. Man skrev i motivet till beslutet då ansökan inte godkändes att Mälardalens högskola genomför studien i nära samverkan med bland annat sådana kommunala enheter som har ansvar för den verksamhet som studeras. Med denna forskningsorganisation är risken uppenbar att studien inte blir allsidig och förutsättningslös (Dnr 20111/436). Det fortsatta samarbetet blev alltså inte möjligt i insamlings och bearbetningsfasen. Under våren 2012 hade dock projektdeltagare från kommunerna, företag och akademin ett rundabordssamtal (3 maj 2012, se minnesanteckningar bilaga 5). Etikprövningsnämnden ansåg även att studien var av begränsad nytta för forskningspersonerna och i ett vidare perspektiv. I det avseendet hade medarbetare på kommunerna och andra forskare en helt annan uppfattning. Kommunmedarbetarna skrev kommentar om vad de vill ha ut av projektet som bifogades överklagandet till Etikprövningsnämnden (se bilaga 6). Projektet godkändes i beslut 4 av CPN. Samverkan med socialtjänsten kommer att ske efter analys av insamlade berättelser. För fortsatta resonemang se Rapport II En resa i etikprövningarnas landskap Om etisk granskning projektet Betydelsefulla möten i familjehemsvård Röster från barn/ungdomar samt andra engagerade i familjehemsvård Målet är på sikt att med resultat från studien kunna bidra till en utveckling av en resilienceskapande arbetsmetodik för familjehemsplacering.

11 10 6. Budget Budget: (hämtad från avtal MDH /11) Lönekostnad inklusive lönekostnadspåslag Elinor Brunnberg (5 % i 4 månader lön 17802kr inkl LKP) Skriva etikansökningar I & II; Skriva medelsansökningar; Planering och förberedelser för datainsamling Rapportskrivande Anna-Lena Almqvist (20% i 2 månader lön kr lön inkl LKP) Skriva medelsansökningar; Planering och förberedelser för datainsamling; Datainsamling och begynnande analys; Rapportskrivande OH kr Lokalkostnad 4342 kr Summa lön inklusive LKP, OH och lokal kr [beloppet förbrukat] men bara kr pga. lägre OHkostnad Omkostnader t.ex. etikkostnader, workshops, resor, administrativt stöd, ( kr) [förbrukat kr Kvarstående kr] Portmonnä där ansökan kan ske om tid för att arbete med datainsamling, dataanalys och rapportering i samråd med projektledare samt för personlig stödkontakt, utskrift, it-arbete (66915 kr) [beloppet förbrukat] Konsultarvode Konsultarvode Catherina Ronsten Baserat på 20 % tjänst i 5 månader, för att medverka i projektgrupp för planering och förberedelser av projektet, bidrar tillsammans med projektledare till författandet av medelsansökningar och etikansökan, tar en aktiv roll i datainsamling. Summa lön inkl LKP kr [beloppet förbrukat] It-konsult (10 arbetsdagar) konstruerar hemsida för datainsamling samt underhåll av projektets hemsida, skapar en krypterad databas som säkerställer deltagarnas sekretess samt skapar formulär och funktioner för insamling av berättelser. Summa lön inkl LKP kr [beloppet förbrukat] Psykologisk stödkontakt: St Lucas Arvode för standby support Summa kr (kvarstående kr) Kvarstående medel: kr =58041 kr

12 11 7. Tidplan Vinter 2011 December: projektplanering samt forskningsetisk ansökan Vår 2012 Projektplanering, ansökningar om projektmedel, forskningsetisk ansökan, rundabordssamtal med inbjudna från Västerås och Eskilstuna, planering och påbörjande av datainsamling i Eskilstuna och Västerås. Höst Inspirationsföreläsningar för personalen på socialkontoren i Västerås och Eskilstuna. Utskick av inbjudan till personalen på socialkontoren i Västerås och Eskilstuna att delta med berättelser i forsknings-och utvecklingsprojektet. Vår 2013 Personalen på socialkontoren i Västerås och Eskilstuna inkommer med berättelser om betydelsefulla möten. Sommar och höst 2013 Ett antal nyhetsbrev skickas ut till personalen på socialkontoren i Västerås och Eskilstuna där vi presenterar delar av inkomna BM-berättelser samt uppmanar personalen att komma in med fler berättelser till forskningsprojektet. Möten på socialkontoren med socialsekreterare för att stimulera till berättandet. Om vi beviljas huvuddelen av medlen för resa till Milano från EU fond så kommer även insatser att göras för förberedelse av barn, föräldrar, familjehem och skola samt genomförande av resa till Milano tillsammans med fyra familjehemsplacerade barn. Prel. inspirationsföreläsningar för familjehem och biologiska föräldrar på Mälardalens högskola i Västerås och Eskilstuna (prel. beroende på om vi har finansiering att genomföra det). Framtid 2014 Om finansiering erhålls fortsätter projektet med datainsamling med barn, föräldrar och fosterföräldrar som underlag för kommande metodutveckling av resilienceskapande arbetsmetod för familjehemsplaceringar.

13 12 8. Sammanfattande kommentar och fortsatt användning av kvarstående medel: Vi anhåller om att få behålla kvarstående medel ( kr) till fortsatt arbete med projektet delstudie A och arbete inför konferensresa till Milano. Vi kommer att i höst arbeta med fortsatt datainsamling av berättelser från socialarbetare i Västerås och Eskilstuna. Vi kommer antagligen (beslut om medel från europeisk fond kommer under sommaren) också att tillsammans med fyra familjehemsplacerade barn åka till en konferens i Milano och eventuellt till Strasbourough för att möta EU politiker. Under hösten kommer vi att förbereda de familjehemsplacerade fyra barnen inför resan och framträdandet på en konferens om barns delaktighet där de utifrån sina erfarenheter skall prata om barns delaktighet och betydelsen av att de får möjlighet att göra sin röst hörd. Vi hoppas också att en tredje del kan bli att utveckla ett samarbete med socialstyrelsen som fått ett näraliggande regeringsuppdrag. Vi kommer att under 2014 vilja fortsätta med empiriinsamling från barn och föräldrar, fosterföräldrar för att på sikt kunna utveckla en resilienceskapande arbetsmetodik när det gäller familjehemsplaceringar. Vi har tyvärr inte lyckats få fortsatt finansiering vilket ju är förutsättningen för att vi skall kunna fortsätta med att samla in berättelser från barn och unga samt deras familjer och fosterfamiljer.

14 13 Bilaga 1. Socialsekreterare steg 1: Brev, formulär + kuvert (se bifogat dokument) Bilaga 2. Nyhetsbrev Juni (se bifogat dokument) Bilaga 3. Inbjudan föreläsning FAM inkl. Fou Vård 20 oktober (se bifogat dokument) Bilaga 4. Förvaltningarna brevförfrågan (se bifogat dokument) Bilaga 5 Minnesanteckningar Runda Bordssamtal, Betydelsefulla möten i familjehemsvård kl torsdagen den 3 maj 2012 Närvarande: Anna Lena Almqvist (lektor i socialt arbete), Elinor Brunnberg (Professor i socialt arbete), Angie Hart (gästprofessor), Ulla Omberg (socialenheten, Eskilstuna), Angeta Lundin Parskog (enhetschef Västerås), Johan Hillman, Catherina Ronsten (Betydelsefulla Möten), Anette Sandberg (professor pedagogik). Inledning Elinor och Catherina inledde mötet genom att berätta om hur vi ligger till avseende arbetet med etikprövning av forsknings och utvecklingsprojektet Betydelsefulla möten i familjehemsvård. Följande ansökningar har projektgruppen lämnat in: Samhällskontraktet (beviljat kr) 1 oktober Allmänna Barnhuset (avslag, ny ansökan lämnas in 2012) 31 dec Petrus och Augusta Hedlunds Stiftelse (avslag 2 maj 2012) 31 januari Clas Groschinskys Minnesfond Stiftelsen (beslut meddelas i maj) 1 feb Helge Ax:son Johnsons stiftelse Dessutom har projektgruppen fått lägga ned mycket tid på etikansökan. Etikansökan Etikansökan nr 1 skickades in i början av året, några veckor senare fick vi avslag av Uppsala Etiknämnd. Ärendet överklagades till Centrala Etiknämnden och avslogs i mars. Etik ansökan nr 2 inlämnad 18 april. Aktuell Etikansökan Följande datum extra intressanta: 10 maj (Uppsala etiknämndmöte), 24 maj då beslutet kungörs på naemnden/ Diskussion Runda Bordsgruppen diskuterade den uppkomna situationen avseende riskerna för att samarbetet mellan kommunerna och Mälardalens högskola skulle innebära att forkningen inte blev förutsättningslös och allsidig. I nya etikprövningen anser vi att vi ännu tydligare än tidigare beskrivit att kommunerna inte har möjlighet att göra efterforskning samt ta del av berättelserna om de inte är kodade.

15 14 Representanterna från Västerås och Eskilstuna kommun uttalade sitt stöd för projektet. Idag har vi mycket kunskap om vad som inte fungerar inom familjehemsvården. Det känner vi väl till. Men det är ju lika nyttigt för oss att veta och forska om det som fungerar som det som inte fungerar Det är mycket intressant för oss att ta del av positiva data, det är så lätt att glömma bort det lilla som kan göra så stor skillnad. Ulla Omberg, Familjehemssekreterare, Eskilstuna kommun Vi är i stort behov av att sammanställa de framgångsfaktorer baserat på vad det är som fungerar inom familjehemsvården. Vi ser mycket positivt till att delta i projektet och ser fram emot att ta del av resultatet. Det blir kunskap som vi sedan skulle kunna ha till hjälp för att utvecklas och sprida via utbildning, utredningar m.m Agneta Lundin Parskog, Enhetschef, Västerås kommun Lite av varje 1. Både Eskilstuna och Västerås kommun behöver få ett beslut om medverkan i projektet i resp. nämnd. Detta bör ske skyndsamt. Johan & Agneta aviserade att de såg det möjligt att få fram beslut i sin nämnd under augusti, Ulla tog med sig frågan om tidplan för nämndbeslut till Sven Erik. 2. Angie Hart hade liksom resten av gruppen svårt att ta in på vilka grunder vi fått avslag på de tidigare etikansökningarna. Angie kommenterade etikansökan genom att påpeka att kommunikation (enkelt språk, tonval), färger och bilder var viktiga för att nå barn och unga. 3. Västerås kommun berättade att det finns möjligheter att upplåta register till forskarna så att de kan ta direktkontakt med respondenter. Detta skulle innebära en radikal omarbetning av projektet vilket inte är aktuellt i dagsläget. 4. Ang. etikprövning: Johan & Agneta hänvisade till att vi skulle kunna kontakta Erik Blenberger (teol.dr., Ersta Sköndal högskola samt ledamot av Socialstyrelsens Etiska kommitté) för att diskutera vår ansökan. Vidare hänvisade Johan och Agneta även till att Lars Oskarsson (professor på Ersta Sköndal högskola) kan vara en viktig och bra kontakt för projektet. 5. För kännedom: BO gjorde 2010 omfattande intervjuer och granskade placerade barns livsituation. 6. Johan frågade vilka möjligheter vi har avsatt för översättning. Bra kommentar! Det får bli en senare fråga som vi skall aktuellisera när vi söker finansiellt stöd för projektet. Mötet avslutades vid Vid pennan Catherina Ronsten

16 15 Bilaga 6a Ulla Omberg, Familjehemssekreterare, Eskilstuna kommun uttalade sitt stöd för projekt Betydelsefulla möten i familjehem enligt följande: Idag har vi mycket kunskap om vad som inte fungerar inom familjehemsvården. Det känner vi väl till. Men det är ju lika nyttigt för oss att veta och forska om det som fungerar som det som inte fungerar Det är mycket intressant för oss att ta del av positiva data, det är så lätt att glömma bort det lilla som kan göra så stor skillnad.. Ort/datum.. Ulla Omberg, Familjehemssekreterare, Eskilstuna kommun Namnförtydligande Bilaga 6b Agneta Lundin Parskog, Enhetschef, Västerås kommun uttalade sitt stöd för projekt Betydelsefulla möten i familjehem enligt följande: Vi är i stort behov av att sammanställa de framgångsfaktorer baserat på vad det är som fungerar inom familjehemsvården. Vi ser mycket positivt till att delta i projektet och ser fram emot att ta del av resultatet. Det blir kunskap som vi sedan skulle kunna ha till hjälp för att utvecklas och sprida via utbildning, utredningar m.m. Ort/datum.. Agneta Lundin Parskog, Enhetschef, Västerås kommun Namnförtydligande

17 16 Bilaga 7 Betydelsefulla möten i familjehemsvård Elinor Brunnberg Sammanfattning Många studier av familjehemsplaceringar t.ex. Upprättelse-utredningen har gett en svart bild av hur det kan vara att växa upp i familjehem. Men det finns även familjehemsplaceringar som gett barn i utsatta situationer en förhållandevis trygg uppväxt med ett omhändertagande som varit för barnets bästa. Det finns idag ett behov av att balansera den svarta bilden med framgångsfaktorer och att ta fram en arbetsmetodik ur ett resilienceskapande perspektiv. Inom projektet Betydelsefulla möten i familjehemsvård" kommer vi att samla in berättelser från barn och unga som är eller varit familjehemsplacerade samt föräldrar, fosterföräldrar och socialsekreterare som är engagerade i placeringsprocessen. Projektet består av två delmoment. Det huvudsakliga syftet med projektets första del är att beskriva och granska innebörden i möten som är betydelsefulla för barn och vuxna som är involverade i samhällets barn- och ungdomsvård och hur dessa möten gestaltat sig. Berättelserna samlas in via nätet, med vanlig post alternativt som intervju. Som en andra del vill vi utifrån resultaten i delstudie ett och tidigare forskning utveckla en arbetsmetodik med resilienceskapande dimensioner. Vi kommer parallellt att granska de arbetsmetoder och den åtgärdsflora som används i tre kommuner varav en är en kontrollkommun där den framtagna resiliencemetodiken inte används. Vi kommer i de tre kommunerna dels att göra före och eftermätningar av vilken åtgärdsflora som används, i vilka situationer man väljer familjehemsplacering och kostnader för detta dels att göra jämförelser utifrån en vinjettbaserad enkät med mixed method konstruktion där socialarbetarna gör bedömningar och beskriver förebyggande respektive reaktiva insatser relaterat till ett beskrivet fall. Projektet skall fokusera på det som hjälper barn och ungdomar i riskmiljöer att på ett avgörande sätt klara motgångar. Introduktion Föräldrarnas roll är viktig inte bara för små barn utan även för unga människors välbefinnande och psykiska hälsa (Tinnfält, 2008). Men det är inte alltid som barn och ungdomar kan växa upp i sin biologiska familj utan de kan periodvis få bo hos släktingar, någon annan vuxen de känner (nätverksfamilj) eller i en familj de inte känner alls sedan tidigare dvs. i olika typer av familjehem (Hedin 2012). Familjehem är en intervention från samhällets sida men det är ingen behandlingsinsats utan kan mer jämställas med ett föräldraskap. Är barnet i behov av behandling utförs detta av en annan utförare. Det vanliga är att barn bor i familjehem utan någon särskild behandling av andra professioner. Många studier av familjehemsplaceringar t.ex. Upprättelseutredningen har gett en svart bild av hur det kan vara att växa upp i familjehem. Utredningen lyfte fram övergrepp och samhällets bristande ansvar för de barn som tidigare varit familjehemsplacerade (SOU 2011:9). Även i andra länder som Norge, Island, Irland, Canada och Australien har en liknande process som i Sverige initierats för de barn som utsatts för övergrepp i familjehem. Samhället som förälder har alltså i många länder visat sig ha skapat ytterligare problem istället för att ge ett omhändertagande som varit för barnets bästa. Det har nu lett till en del åtgärder för att förhindra upprepning av det som tidigare skett. Den 1 januari 2013 genomfördes en förändrad lagstiftning för att öka kontrollen av kvaliteten i familjehemsplaceringarna. Det skall alltså ske en ökad kontroll och kvalitetsutveckling så att samhället som vårdnadshavare fungerar bättre. Barn som placerats i familjehem skall få regelbundna besök i familjehemmet av socialsekreterare. Samtal med barnet, familjehemsföräldrarna respektive vårdnadshavarna skall ske för att följa barnets utveckling.

18 17 Trots den svarta bild som tecknats under senaste året har det skett en ökning av antalet barn under 20 år som placeras (se Rädda Barnen, 2013) och tiden för placeringarna har förlängts i flera kommuner. I Eskilstuna kommun har individ och familjeomsorg under 2012 fått ett stort underskott i sin budget bl.a. för att antalet familjehemsplaceringar ökat dramatiskt och att längden på de enskilda placeringarna förlängts (uppgifter från förvaltningen). Någon förklaring till detta har förvaltningsledningen inte. Det finns alltså ett stort behov av kunskap om hur förebyggande insatser och kvalitetssäkring kan ske. Den aktuella studien kommer att bidra till en kunskaps- och metodutveckling inom individ och familjeomsorg. Det kommer att ske på ett nytt och originellt sätt som initialt fokuserar på möten som barnen och andra inblandade i placeringsprocessen upplever som betydelsefulla och stärkande. Utifrån berättelsernas kärna vill vi utveckla en resilienceskapande metodik baserad på kunskap om framgångsfaktorer centrala i bemötandet av barnen och ungdomarna. Med resilience menas att en individ i en utsatt situation klarar sig bättre än förväntat BEATING THE ODDS (se boingboing.org.uk). Det är en kunskap om erfarenheter som är av stor vikt att ta del av och kunna ta fram verktyg för förebyggande insatser både för barn som är familjehemsplacerade och de som inte är det men finns i en risksituation. Ofta har familjehemsplaceringen sin grund i föräldrarnas bristande förmåga att ta hand om barnet/ungdomen, men det kan också finnas ett utåtagerande beteende av ungdomen som leder till ett omhändertagande från samhällets sida. Föräldrarna kanske inte kan ge barnet en trygg uppväxt pga att de missbrukar, är kriminella, psykiskt sjuka, misshandlar barnet eller av andra skäl inte klarar av att ge den omvårdnad som barnet behöver. Familjehemsplacering kan alltså ske av många olika skäl och vara för olika lång tid (se Andersson, 2009; Chamberlain m fl., 2006; Hedin, 2012; Winokur, Holtan, & Valentine, 2009; Höjer, 2001, Höjer & Nordenfors, 2006; Lindroth, 2006; Schofield & Beek, 2009). Ibland inträffar sammanbrott i placeringen dvs. den avbryts innan socialtjänsten planerat att den skulle avslutas (Oosterman m.fl, 2007; Sallnäs, Vinnerljung & Kyhle, 2004; Stein, 2006; Slott & Gustafsson, 2010; Vinnerljung & Sallnäs, 2008). Sammanbrott av placeringen är enligt Vinnerljung och Sallnäs en robust indikator på negativ långtidsprognos. En nyligen genomförd studie av placeringar av yngre barn i Jönköpings län visar att ca var fjärde placering ledde till sammanbrott och att det var familjehemsföräldrarna som tog initiativet till sammanbrottet (45%) oftare än de biologiska föräldrarna (Socialstyrelsen 2012). En ny grupp av barn/ungdomar som ofta placeras i familjehem är ensamkommande barn. Det kommer sedan 2009 mellan nya barn och prognosen är att det kommer att vara lika många de kommande åren (Migrationsverket, 2013; Brunnberg, Borg & Fridström, 2011). Det här är en grupp av barn/ungdomar som i en av kommunerna till ca 50 procent placeras i familjehem (Brunnberg & Aytar, 2012). De ensamkommande barnen bär ofta på svåra traumatiska upplevelser och vi känner till mycket lite om hur deras livskvalitet kan förbättras (Brunnberg, Borg & Fridström, 2011). De ensamkommande barnen befinner sig i en svår livssituation att återhämta eller snarare komma upp ur (bounch up) för att komma till motsvarande nivåer som andra ungdomar. Det som rapporteras är att många av dem tycks klara sig bättre än förväntat (Hedin, Höjer & Brunnberg, 2010; Aytar & Brunnberg, 2012). Den grupp den aktuella studien riktar sig till är barn med erfarenhet från familjehem och alltså en mycket varierad och ökande grupp där även transnationella familjesystem ingår (Brunnberg & Aytar, 2012). Studien ligger helt i linje med FN:s barnkonvention och de senaste rekommendationerna som Europarådets ministerkommitté gett om barns delaktighet (EU, 2012). HUVUDSAKLIGT SYFTE med projektets första del är att beskriva och granska innebörden i möten som är betydelsefulla för barn och vuxna som är involverade i samhällets barn- och ungdomsvård och hur dessa möten gestaltat sig. Fokus är på placering i familjehem. Som en andra del vill vi utifrån resultaten i delstudie ett och tidigare forskning utveckla en arbetsmetodik med resilienceskapande dimensioner. Vi kommer parallellt att granska de arbetsmetoder och den åtgärdsflora som används i tre kommuner varav en är en kontrollkommun där den framtagna resiliencemetodiken inte används. Vi kommer i de tre kommunerna dels att göra före och eftermätningar av vilken åtgärdsflora som används, i vilka situationer man väljer familjehemsplacering och kostnader för detta samt dels att göra jämförelser utifrån en vinjettbaserad enkät med mixed method konstruktion där socialarbetarna gör bedömningar och beskriver

19 18 förebyggande respektive reaktiva insatser i beskrivna fall. Projektet skall fokusera på det som hjälper barn och ungdomar i riskmiljöer att på ett avgörande sätt klara motgångar (se Bostock, 2004) SPECIFIKA FRÅGESTÄLLNINGAR: Vad är det som gör att barn/ungdomar kan stå emot och skapa ett tryggt och bra liv även när de utsatts för mycket svåra påfrestningar som exempelvis vid uppväxt i en dysfunktionell familj eller om de fått lämna sin familj och ge sig av på flykt? Vad är det som skapar så kallade maskrosbarn? Har barn och vuxna olika upplevelser av vad som är betydelsefulla möten? Vad kan vuxna göra för att bidra till en resilienceskapande situation då barnet/ungdomen får styrka? Vilka skillnader och likheter finns det mellan situationer som barnet/ungdomen respektive omgivningen uppfattar som betydelsefulla? Viktiga frågeställningar i delstudie två är: Görs i de tre kommunerna av socialsekreterarna en likvärdig bedömning och föreslås samma typ av åtgärder i en beskriven risksituation? (vinjettstudie) Vilken åtgärdsflora används i de tre kommunerna inom individ- och familjeomsorg? Hur har åtgärdsfloran förändrats över tid? ETIK Projektet är etiskt granskat och godkänt av Centrala etikprövningsnämnden 2012/184. STUDIEDESIGN, MATERIAL OCH METOD Metoden i delstudie 1 är baserad på det som idag G och använd inom Hälso- och sjukvården (Snellman, Gustafsson & Gustafsson, 2012), skolan, näringslivet mm. Insamlingen av berättelserna kommer att ske i samprodukton med företaget som utvecklat metodiken och en ungdomsgrupp. Detta för att designen på studien skall kunna genomföras med så många berättelser som möjligt framförallt från ungdomar och de som själva är eller varit familjehemsplacerade. Det innebär också samproduktion av en populärvetenskaplig bok och handbok då företagaren är författare och tidigare gett ut flera böcker. De frågor som kommer att ställas till familjehemsplacerade barn och ungdomar, fosterföräldrar och fostersyskon, föräldrar och syskon samt till personal inom socialtjänsten är: 1. Vad var det som hände? 2. Vad gjorde han/hon? 3. Hur gammal var du när händelsen inträffade? 4. Vilken situation skedde det i? 5. Varför blev mötet så betydelsefullt för dig? 6. Vilken relation hade personen till dig (tex fosterfamilj, socialarbetare mm)? 7. På vilket sätt påverkar händelsen ditt liv idag? 8. Har ni idag någon kontakt med varandra? 9. Var familjen du är eller varit placerad hos en släkting/familj en familj du kände tidigare, men som inte var släkting obekant familj Vi vill i projektet även ta del av de erfarenheter av betydelsefulla möten som biologiska föräldrar och syskon, fosterföräldrar och jämnåriga i familjehemmet samt personal inom socialtjänsten har i samband med en familjehemsplacering. Man skall då komma ihåg att det inte är en statisk situation utan många barn/ungdomar kan bo omväxlande i familjehem och med sin biologiska förälder/rar. Det vi hoppas kunna dra nytta av genom att fokusera på en grupp barn som befunnit sig i uttalade riskmiljöer och fortfarande är att betrakta som barn i risk för framtida instabil utveckling är vad som bidrar till att ge dessa barn motståndskraft. Forskning har under de senaste åren visat på att många så kallade maskrosbarn har varit föremål för ett resilienceskapande arbete (Aiyshah mfl, 2011; Howell, Graham-Bermann, Czyz & Lilly, 2010; Alvord & Grados, 2005). Vi kommer att ta emot skrivna berättelser på nätet, via post alternativt göra intervjuer. Val av teknik för datainsamlingen görs av respondenterna. Vi samlar in berättelser från i första hand familjehemsplacerade barn och ungdomar men även syskon och från vuxna som är inblandade i familjehemsplaceringsprocessen föräldrar, fosterföräldrar, socialsekreterare. Anledningen är att vi vill studera vilka skillnader och likheter det finns mellan omgivningens och barnet/ungdomen upplevelse av ad som är betydelsefulla möten. En arbetsmetod för resilienceskapande arbete för barn från riskmiljöer kommer att utvecklas och prövas. De grundläggande dimensionerna i metoden avses kunna användas för resilienceskapande arbete även av andra som arbetar med barn i

20 19 riskmiljöer. Det perspektiv vi kommer att utgå ifrån i vårt arbete är alltså ett resilienceperspektiv, men vi kommer att göra en fenomenologiskt inspirerad analys, där berättelsernas kärna kommer att lyftas. Att vi valt att göra en fenomenologisk analys beror på att vi från korta berättelser vill få fram det viktigaste som barnet och andra förmedlar. Den fenomenologiska analytiska ansatsen innebär att utforska fenomen as lived and experienced d.v.s. att utforska fenomenet som det visar sig för barnet/personen, hur det upplevs och vad det upplevs som. Man följer därmed erfarenheten tills innebörden (the meaning) blir klarlagd. Hela tiden söker man efter kärnan i erfarenhetens innehåll the essences. Vi måste i den analysen så mycket som möjligt sätta tidigare kunskap inom parentes (bracket past knowledge). Efter den stegvisa analysen går man vidare och sammanför kärnan i innehållet i de olika individernas berättelser. Detta för att sammanföra innehållet i de olika berättelserna till en gemensam struktur. Ju fler intervjupersoner desto större möjlighet att se vad som är kärnan i berättelserna. Planen är att nå ut till ca 500 familjehem. Efter att analysen är gjord kan resultatet relateras till det kunskapsläge som finns och vad som har en bärande kraft för barn från riskmiljöer. En arbetsmodell för resilienceskapande arbete kommer att konstrueras och presenteras för socialarbetarna två av kommunerna. Det kommer då även att utvecklas en handbok som inledningsvis används i de två kommunerna. Socialarbetarna har tidigare i två av kommunerna fått lämna berättelser om det de upplevt som betydelsefulla möten i placeringsprocessen. I de kommunerna som även en tredje kommun får de även besvara en enkät om arbetsmetoder, bemötande och vilken åtgärdsflora de brukar använda i arbetet med barn i risk. Det kommer att vara en enkät där även korta vinjetter används för att kunna jämföra deras bedömning av en identisk situation. Motsvarande enkät kommer alltså besvaras även i en tredje kommun som kommer att fungera som kontrollkommun. Det kommer att ske vid två tidpunkter dvs. före och eftermätningar. Antalet placeringar och kostnader kommer även att jämföras i de tre kommunerna vid samma tidpunkter. Vi avser skriva vetenskapliga artiklar som också kan ingå i en avhandling i socialt arbete inom hälsa och välfärdsområdet samt en populärvetenskaplig bok Relevans för samhället Studien är relevant för FAS ansvarsområde när det gäller omsorg och sociala relationer samt välfärd och socialförsäkring eftersom den innefattar flera punkter inom de båda områdena. På MDH finns forskningsområdet Hälsa och välfärd med forskargruppen ICU child som är en tvärvetenskaplig forskningsmiljö. Inom Hälsa och välfärdsområdet antogs 2012 tjugotvå doktorander. Sju av dessa kommer från Thailand och forskarutbildningen sker på engelska. Sökande är engagerade i både nationella och internationella projekt och samarbeten där även barns delaktighet i utsatta situationer är centralt (se Almqvist & Almqvist, 2012; Brunnberg, 2012). Vi kommer bland annat att samarbeta med Angie Hart, Brighton University, som har stor erfarenhet av att arbeta med resilienceskapande arbete, modellutveckling och samverkan med intresseorganisationer och verksamheter inom hälsa och välfärdsområdet. Hon är sedan ett år tillbaka gästprofessor vid Mälardalens högskola. Många av de rapporter och de utredningar som ligger till grund för arbetet med familjehemsvården idag har fokus på att beskriva och lyfta upp den vanvård och de missförhållanden som de barn och ungdomar som blir placerade på familjehem utsätts för (SOU 2009:99;SOU 2011:9). Det är en dyster bild som tecknas, men det är ingen normalpopulation som intervjuats vilket även utredarna konstaterar (SOU 2011:9, s.152). Det finns ca som varit omhändertagna av samhället och placerade i fosterhem eller på institution. Flera av de 404 intervjupersonerna har bott i mer än ett fosterhem och de har berättat att det inte förekom vanvård i alla fosterhem. Det finns flera som arbetar med familjehemsvård som efterlyser en mer balanserad bild och forskning på området som också är mer konstruktiv och framåtsyftande. Bl.a. skriver styrelsen i Föreningen Socionomer inom Fosterbarnsvården (FSF) i ett debattinlägg; Vi efterfrågar en debatt som lyfter fram de goda exemplen, men inte blundar för de dåliga. Projektet har påbörjats med etikansökan. I en pågående pilotstudie som finansieras av Samhällskontraktet sker en insamling av

21 20 berättelser från socialarbetare i Eskilstuna och Västerås. Till övriga delar är projektet ofinansierat. Totala lönekostnader inkl LKP utgörs av Övrigt som driftskostnader, konsult och lokaler utgör Indirekta kostnader utgör Totalt En professor kommer att arbeta på 20 procent, men med lön enbart de två sista åren pga emeritusstatus. Referenser: Almqvist, A.-L., & Almqvist, L. (2012). Barns empowerment i förskolan. Slutrapport till stiftelsen Majblomman. Eskilstuna: Mälardalens högskola. Andersson, G. (2009). Foster children: a longitudinal study of placements and family relationships. International Journal of Social Welfare, 18, 1, Aiyshah, A. m. fl. (2009). Mental Health and the Resilient Therapy Toolkit. ISBN Bostock, L. (2004). Promoting resilience in fostered children and young people ISBN Chamberlain, P., Price, J.M, Reid, J.B., Landsverk, J., Fisher, P.A.,Stoolmiller, M. (2006). Who disrupts from placement in foster and kinship care? Child Abuse & Neglect, 30, Alvord, M.K., & Grados, J.J. (2005). Enhancing resilience in children: A proactive approach. Professional Psychology: Research and Practice, 36, Brunnberg, Elinor, Borg, Rose-Marie, Fridström, Camilla (2011). Ensamkommande barn En forskningsgenomgång Lund: Studentlitteratur. Brunnberg, Elinor & Aytar, Osman (2012). På väg in i det svenska samhället: Slututvärdering av Solitario dagverksamhet för ensamkommande barn i Eskilstuna. Eskilstuna: Mälardalens högskola. Brunnberg, Elinor (2012). Speak up! Giving a voice to Europe s most vulnerable children About the rights of deaf and hard-of-hearing children in Sweden. Brussels: Eurochild. EU (2012). Recommendation CM/Rec(2012)2 of the Committee of Ministers to member states on the participation of children and young people under the age of 18. Brussels: European Commission. Hart, A., & Blincow, D. (2007). Resilient Therapy. Working with Children and Families. East Sussex: Routledge. Hedin, L. (2012). Foster youth s sense of belonging in kinship, network and traditional foster families: an interactive perspective on foster youth s everyday life. Örebro: Örebro university. Dissertation Hedin, L., Höjer., & Brunnberg, E. (2010). Why one goes to school: what school means to young people entering foster care. Child and Family Social Work, 16 (1), Howell, K.H., Graham-Bermann, S.A., Czyz, E. & Lilly, M. (2010). Assessing resilience in preschool children exposed to intimate partner violence. Violence. Vict. 25(2): Höjer, I. (2001). Fosterfamiljens inre liv. Göteborg: Göteborgs universitet. Avhandling. Höjer, I. & Nordenfors, M. (2006). Att leva med fostersyskon. Skriftserien 2006:5. Göteborgs universitet. Institutionen för socialt arbete.

22 21 Linderot, S. (2006). Att placera eller inte placera i släktinghem, det är frågan. En studie kring familjehemplaceringar lagstiftning, attityder och handläggning inom socialtjänsten. Lic. avhandling. Lunds universitet, Socialhögskolan. Oosterman, M., Schuengel, C., Slot, W., Bullens, R. & Doreleijers, T. (2007). Disprutions in foster care: A review and meta-analysis, Children and Youth Services Review 29, Sallnäs, M., Vinnerljung, B. & Kyhle Westermark, P. (2004). Breakdown of teenage placements in Swedish foster and residential care. Children & Family Social Work, 9: Schofield, G. & Beek, M. (2009). Growing up in foster care: providing a secure base through adolescence. Child & Family Social Work, 14: Snellman, I., Gustafsson, C., & Gustafsson, L-K. (2012). Patients and Caregivers Attributes in a Meaningful Care Encounter: Similarities and Notable Differences. ISRN Nursing. Migrationsverket (2013). Aktuellt om ensamkommande barn & ungdomar. www. Migationsverket.se Rädda Barnen (2013). Barn i familjehem och hem för vård eller boende (HVB). Socialstyrelsen (2012). Oplanerade avbrott I familjehemsplaceringar av yngre barn och långvarigt placerade barn. Publicerat november SOU 2011:9 Barnen som samhället svek åtgärder med anledning av övergrepp och allvarliga försummelser i samhällsvården. SOU. Stockholm Stein M. (2006). Research Review. Young People leaving care. Child & Family Social Work, 11: Stott, T. & Gustafsson, N. (2010). Balancing permanency and stability for youth and foster care. Children and Youth Services Review, 32, Tinnfält, A. (2008). Adolescents' perspectives - on mental health, being at risk, and promoting initiatives.örebro: Örebro universitet Avhandling. Vinneljung, B. & Sallnäs, M. (2008). Into adulthood. A follow-up study of 718 young people who were placed in out-of-home care during their teens. Child and Family Social Work, 13: Winokur, M. Holtan, A. & Valentine, D. (2009). Kinship care for the Safety, Permanency, and Well-being of Children Removed from the Home for Maltreatment. Cambell Systematic Reviews 2009:1