Rapport från Teknisk Framsyn Uppdateringsprojektet Nytt, bättre och säkrare IT i framtidssamhällets tjänst

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rapport från Teknisk Framsyn Uppdateringsprojektet 2003. Nytt, bättre och säkrare IT i framtidssamhällets tjänst"

Transkript

1 Rapport från Teknisk Framsyn Uppdateringsprojektet 2003 Nytt, bättre och säkrare IT i framtidssamhällets tjänst

2 Innehåll Förord 3 Sammanfattning 4 1. Inledning 7 2. Globala drivkrafter och utmaningar Konkurrens Den demografiska utvecklingen Teknikkonsumtion Användarfokusering Osäkerhet Affärsutveckling och ledning Värdera informationsresurser Strategiska områden för IT-utveckling i Sverige Globala nyckelområden och Sveriges förutsättningar Inbyggd IT överallt Komplexa system Gränssnitt Upplevelseteknologi Informationshantering Säkerhetsteknologi Arkitektur och infrastruktur Appendix Metodval och arbetssätt Avgränsningar Bakgrund IT:s användning och betydelse Medverkande IT-panelens slutsatser av framsynsarbetet 34

3 Förord Den uppdatering av resultaten från Teknisk Framsyn 1999 som genomförts våren 2003 har koncentrerats på att uppdatera fakta samt visioner inom definierade nyckelområden. Här redovisas förändringar av de drivkrafter som presenterades i Teknisk Framsyn då samt eventuella nya drivkrafter som tillkommit sedan dess. Tidsperspektivet i framtidsvisionerna är år. Arbetet inom Teknisk Framsyn 1999 bedrevs i huvudsak i åtta olika paneler och dokumenterades i s.k. panelrapporter. Totalt skrevs åtta panelrapporter och en syntesrapport, som sammanfattande panelrapporterna. Uppdateringsarbetet har bedrivits inom sex olika Framsynsområden som formulerats utifrån den gamla panelstrukturen. Panel 1 och 2 Hälsa, medicin och vård och Biologiska naturresurser har behandlats gemensamt som ett Framsynsområde, vilket medfört att områdets omfattning i förhållande till Teknisk Framsyn 1999 begränsats mer än övriga Framsynsområden. Resultaten presenteras dock även denna gång i två rapporter. Panel 7 Tjänster inom Teknisk Framsyn 1999, har inte uppdaterats i form av en ny rapport. Däremot har tjänsteaspekten tagits i beaktande inom de övriga Framsynsområdena och deras rapporter, där det varit aktuellt. Arbetet med uppdateringen har bedrivits genom intervjuer och hearingar. Intervjugrupperna har bestått av paneldeltagare från Teknisk Framsyn 1999 och nya nyckelpersoner inom respektive område, företrädesvis yngre forskare och näringslivsrepresentanter. Intervjugrupperna har bestått av personer. Uppdateringsarbetet inom respektive Framsynsområde har beretts och förankrats i en arbetsgrupp bestående av ca 5 personer ur intervjugruppen. Arbetsgruppens arbete har letts av en ordförande. Vid hearingen presenterade Framsynsområdets arbetsgrupp de nya fakta och visioner inom framtidsområdets nyckelområden som framkommit vid intervjuerna. Resultaten från intervjuerna relaterades till motsvarande resultat i Teknisk Framsyn Till hearingarna inbjöds förutom de personer som intervjuats även särskilt utvalda personer från näringsliv, forskarvärlden och lämpliga organisationer. Syftet med hearingarna var att få synpunkter på resultatet av intervjuerna och ytterligare synpunkter till slutrapporten. Föreliggande slutrapport utgör en sammanställning av de analyserade resultaten från intervjuer och hearing. Cristina Glad Ordförande uppdateringen 3

4 Informationsteknologi Sammanfattning En sammanfattning av den tekniska utvecklingen inom informationsteknologin (IT) kan beskrivas i tre huvudriktningar som hänger nära samman: Konvergensen, som minskar eller utplånar de tekniska skillnaderna mellan tele, data och media. Integrationen, som medger att text, tal, ljud, bild och video kan behandlas tillsammans eller parallellt i samma informationssystem. Transparensen, som möjliggör att tjänster kan erbjudas och nås överallt. Begreppen konvergens, integration och transparens kan fungera som en god struktur för att kunna förstå vad IT möjliggör men också för att kunna välja bland de strategiska alternativ som IT ger upphov till i samhället: Att saker och ting konvergerar i samhället innebär att gamla gränsdragningar luckras upp. Att saker och ting integrerar innebär att vi med mindre ansträngningar får ta del av mer. Att saker och ting blir transparenta innebär att vi måste vara snabba, handlingskraftiga och hederliga. Drivkrafter och nyckelområden Bakom den informationsteknologiska utvecklingen finns ett antal globala drivkrafter som påverkar området. Panelen har identifierat följande drivkrafter som de viktigaste för de kommande åren: Konkurrens Osäkerhet Den demografiska utvecklingen Affärsutveckling och ledning Teknikkonsumtion Värdera informationsresurser Användarfokusering Mot bakgrund av dessa drivkrafter blir det intressant att identifiera några globala informationsteknologiska nyckelområde Med nyckelområde menas här ett område av informationsteknologin av väsentlig betydelse och relevans för näringsliv och samhälle under de kommande åren. De identifierade nyckelområdena är inte på något systematiskt sätt knutna till drivkrafterna men kopplingar och samband borde ändå framgå. Nyckelområdena är: Inbyggd IT överallt Upplevelseteknologi Komplexa system Informatik Gränssnitt Säkerhetsteknologi Arkitektur och infrastruktur 4

5 Strategiskt viktiga områden där vägval måste göras Sverige har olika förutsättningar inom dessa nyckelområden och strategiska beslut om satsningar och inriktningar bör fattas på en genomarbetad analys av omvärldens motsvarande styrkor och svagheter. Här nedan lyfter panelen fram några strategiska områden att överväga med utgångspunkt från nyckelområdena och med avseende på Sveriges framtid de kommande åren. Det första området gäller produktiviteten i tjänsteutövningen. Det handlar om att med IT som redskap öka automatiseringen och självbetjäningen för att kunna effektivisera och rationalisera. Särskilt angeläget är detta i den offentliga sektorn men i takt med att hela näringslivet tjänstefieras är detta en avgörande fråga för alla. Att fortsätta utveckla befintlig industri är det andra området och det handlar i förstone om att ytterligare öka inslaget av IT i produkter och system i den befintliga industrin. Det krävs stora, komplexa system som bidrar till fortsatt automatisering av varuproduktionen, att IT byggs in i produkter i form av realtidssystem och att skapa bättre beslutsstöd med hjälp av IT. IT utgör värdemässigt en allt större del av produkter och system. Det tredje området är att skydda immateriella värden och handlar om att med hjälp av informationsteknologi säkra information, eftersom information är helt central i verksamheters värdeskapande arbete. Detta förutsätter först och främst en ny syn på och värdering av information. Härutöver handlar det om att behandla informationsresurser annorlunda än i dag och att bygga in säkerhetsteknologi i tillämpningar och IT-infrastrukturen. Att stimulera framväxten av nya industriella system är det fjärde området och det syftar till att lägga grunden för nya exportföretag. Sådana tar lång tid att bygga, varför man strategiskt måste börja handla snarast. Innovationer som bör stöttas är sådana som tar fasta på de tre huvudutvecklingslinjerna konvergens, integration och transparens. Det sista området är att utveckla IT-infrastrukturen själva förutsättningen för att Sverige ska kunna hävda sig på det informationsteknologiska området i framtiden. Det finns en mjuk och en hård del av IT-infrastrukturen. Den mjuka delen handlar om mjukvarutillämpningar i form av autenticerings- och krypteringstekniker, hantering av informationsinnehåll samt kommunikationsarkitekturen som anger hur nätet optimalt ska trafikeras. Den hårda delen handlar om de fysiska näten och deras kringutrustning. Bägge delar är lika viktiga. Kapacitetsutnyttjandet i de digitala nätverken ökar stadigt. IT-infrastrukturen kommer att växa i betydelse för all slags mellanmänsklig interaktion och byggas ut ytterligare i alla sina skepnader, oavsett det handlar om radio- eller fibertekniker. Det infrastrukturella arbetet bör inriktas på att förverkliga visionen om optimalt uppkopplad varsomhelst, närsomhelst. Dessa insatsområden är av sådan karaktär att de kräver strategisk handling inom de fem närmaste åren för att Sverige ska kunna dra nytta av och följa med i det kommande decenniets informationsteknologiska utveckling. Informationsteknologisk utveckling i Sverige Projektets slutsatser från panelen för informationsteknologi kan sammanfattas med att Sverige med utgångspunkt från nyckelområdena har förutsättningar att åstadkomma en fortsatt stark IT-utveckling. Utvecklingen beror främst på de satsningar och prioriteringar som görs ur följande aspekter: bred användning, kontinuerlig utveckling, nya tillämpningar och information som värdeskapande resurs. 5

6 Informationsteknologi Bred användning Utan en hög allmän kompetens om IT och IT-användning kan samhället inte fullt ut dra nytta av teknikens möjligheter. Om IT-infrastrukturen, inklusive datorer och terminaler, är spridd i samhället i mesta möjliga utsträckning kan man uppnå detta. En fortsatt satsning på generell IT-kompetenshöjning i landet är också en förutsättning för en gynnsam utveckling. Överallt där IT kan användas bör IT användas. Kontinuerlig utveckling Genom en fortsatt stark IT-utveckling och basindustrins användning av nya informationstekniska lösningar kan landet bibehålla sin konkurrenskraft. I centrum står automation av industriella processer, ökat inslag av IT i produkter och system samt ett ökat resursutnyttjande. Samma roll kan IT spela inom den offentliga sektorn och på så sätt lösa en del av de svåra problem den offentliga sektorn står inför. Att höja kompetensen om existerande och möjliga IT-tillämpningar i såväl samhällssektorns som näringslivets beställarorganisationer blir därför viktigt. Nya tillämpningar Teknologiska språng kan ge upphov till helt nya industriella system och tillämpningar. En oprövad korsbefruktning, d.v.s. konvergens, av existerande teknologier kan ge detsamma. Konvergensen mellan telekom, data, media och underhållning, mellan bioteknik och IT respektive miljöteknik och IT, är värda särskild uppmärksamhet. Den demografiska utvecklingen i kombination med det höga arbetskostnadsläget gör därtill en utveckling av mer vardagsnära IT-tillämpningar intressant. Ett annat exempel är utvecklingen av det nätverksbaserade försvaret. Det växer snabbt i betydelse världen över och där Sverige kan spela en väsentlig roll. Nya insatser såväl inom grundforskningen som inom den tillämpade forskningen skulle stimulera till nya informationsteknologiska språng och till nya tillämpningar, som i sin tur kan ge upphov till nya industriella system. Här finns ett stort behov av kraftsamlingar och av riktade insatser av relevans för svenskt näringsliv och svensk samhällsutveckling. Information som värdeskapande resurs I dag utnyttjas information i liten utsträckning i samhällets värdeskapande arbete. Men information växer i betydelse i takt med tjänstefieringen av samhällsproduktionen. Att på bästa sätt utnyttja information och omsätta den till reellt värde är en viktig egenskap för framtiden. Nyckeln till utvecklingen av detta område är en strukturerad och raffinerad hantering av informationsresurser, som kräver enighet och kraftsamling över alla samhällsgränser. Och samhällets strukturer, lagar och normer måste utformas till att rätt värdera immateriella resurser. 6

7 1. Inledning Under 1990-talets sista år fick vi i Sverige uppleva en fantastisk IT-utveckling med nystartade webbyråer som köpte etablerade dataföretag och expanderade i Europa, med dotcom-företag som erbjöd oss allt vad vi kunde önska av Internet, med e-post, mobiltelefoner och bredband åt alla, med IT-gurus, börsintroduktioner och en snabbt stigande börs. Vi fick en guldrusch, en storartad mediehändelse och börsuppgången var en angelägenhet för de flesta. Under dessa år talades det ofta om hur IT-revolutionen skulle förvandla näringsliv, arbetsliv, vardagsliv och samhälle, ge oss en ny ekonomi, en ny värld. Intresset för framtiden ökade och även bland mer sansade bedömare växte föreställningen om att informationsteknologin var i färd med att i grunden förändra vårt samhälle. När Ingenjörsvetenskapsakademin tog initiativ till och genomförde ett omfattande tekniskt framsynsprojekt kom hela projektet inte bara IT-panelen att präglas av föreställningen om IT:s roll i en storartad samhällsförändring. Sedan dess har vi haft tre år av lågkonjunktur, IT-börsbubblan har punkterats, IT-branschen har genomlidit en svårartad kris, IT-profeterna har lämnat scenen och IT verkar ha reducerats till ett verktyg för rationaliseringar och kostnadseffektiva lösningar i den gamla ekonomin. Men skenet bedrar. Lågkonjunkturen har egentligen inte nämnvärt påverkat IT-utvecklingen. Företag och offentlig verksamhet investerar mer än någonsin i olika IT-lösningar. Produkter och tjänster omvandlas med IT. Betydelsen av Internet fortsätter att öka. Media förvandlas och vardagslivet domineras alltmer av IT. I det tysta pågår den stora samhällsförändring som beskrevs så målande i slutet av 1990-talet. När en ny version av Teknisk Framsyn nu genomförs, är därför informationsteknologins betydelse minst lika stor som förra gången, även om tonläget förändrats. När vi i dag diskuterar teknologisk utveckling, det svenska näringslivets inriktning, den offentliga sektorns utmaningar, forskningsbehov och högre utbildning, förblir informationsteknologin den sammantaget viktigaste faktorn. Vi hoppas att detta framgår tydligt av vår rapport. Denna informationsteknologiska framsyn är en uppdatering av den föregående, som publicerades år 2000 (se Föregående panels resonemang och slutsatser har kompletterats och reviderats. På ovannämnda hemsida återfinns uppgifter om projektets syfte och mål. Arbetet har bedrivits under våren och sommaren 2003 och har letts av en arbetsgrupp, som också svarar för innehållet i denna rapport. Arbetet har utförts av en expertpanel bestående av personer med stor erfarenhet av informationsteknologin, på olika sätt verksamma på IT-området, som forskare, teknikutvecklare, ledare för IT-företag, 7

8 Informationsteknologi strategiansvariga i stora organisationer, investerare, entreprenörer och IT-konsulter. Värdefulla synpunkter och kommentarer har också inhämtats vid en öppen hearing. Vi vill framföra ett stort tack till alla Er som deltagit i arbetet. Stockholm i september 2003 Arbetsgruppen för panelen för informationsteknologi Bo Dahlbom (ordf.), professor, vd Svenska IT-institutet, SITI AB Ulrik Brandén (projektledare), konsult, Soul Business Innovation AB Bernt Ericson, Vice President, Telefon AB LM Ericsson Ann-Marie Nilsson, direktör, Proment AB Rolf Skoglund, styrelseordförande, Startupfactory AB 8

9 2. Globala drivkrafter och utmaningar IT fortsätter att engagera, brustna IT-bubblor och börsnedgångar till trots. Många har en åsikt om IT och hur den gör bäst nytta för oss. Det verkar finnas lika många röster om vad Sverige ska satsa på när det gäller IT, som det finns datorer i landet. Engagemanget är viktigt för utvecklingen av IT-området i Sverige och visar att åtminstone en viktig förutsättning för en fortsatt stark utveckling föreligger. Innan vi går in på de globala drivkrafterna vill vi här kort ge den definition av begreppet informationsteknologi (IT), som vi använder. IT är ett vitt begrepp som inbegriper processorer, minnen, displayer, teleteknik, radioteknik och programvara för behandling, lagring, visualisering och förmedling av information. IT-området utgörs av ett stort antal tekniker: beräkningsteknik, databasteknik, kontorsteknik, kommunikationsteknik, robotteknik, sensorteknik, visualiseringsteknik, mätteknik, interaktionsteknik etc. Frågan om vilka tekniker som ingår i IT-området får olika svar allteftersom tekniken och dessa användning utvecklas. IT omfattar allt från reglermekanismer, robotteknik, automatiska lager och larmsystem till informationssystem, ordbehandling, videoredigering, elektronisk handel, smarta kort, mobila datatjänster och mobiltelefoni. De tekniska komponenterna blir hela tiden mindre och lättare, får högre prestanda, lägre pris, och radikalt nya användningsområden. Och tekniken utövar ett allt större inflytande över samhällsutvecklingen. I många avseenden står sig de driv- och motkrafter panelen identifierade 1999/2000: globalisering och gränslöshet; konvergens; entreprenörer och riskkapital; individualisering; avreglering av marknader. De nya drivkrafter och utmaningar som identifierats i denna uppdateringsomgång är därför till del förtydliganden av de förra. Men panelen har också lyft fram nya faktorer, som kanske inte framträdde så tydligt förra gången. Med avseende på IT-områdets utveckling de kommande åren vill panelen i dag särskilt lyfta fram följande drivkrafter och utmaningar: Konkurrens Osäkerhet Den demografiska utvecklingen Affärsutveckling och ledning Teknikkonsumtion Värdera informationsresurser Användarfokusering 9

10 Informationsteknologi Innan vi går in på dessa vill vi bara kort reflektera över den förra rapportens drivkrafter. Vår panel gör iakttagelsen att globaliseringen fortsätter, terror, kriser och krig till trots. Globaliseringen, och med den ökad konkurrens och avreglering, men också försök till monopol, är en mycket stark drivkraft för teknologiutvecklingen. Konvergensen röner förvisso inte samma uppmärksamhet som 1999/2000 men är en fortsatt drivkraft så till vida att konvergens mellan olika tillämpningsområden öppnar spännande möjligheter. Det är i konvergensen och korsbefruktningen av teknologier och tillämpningar som nya industriella system uppkommer. En viktig poäng är att inte blanda samman entreprenörskap och riskkapital. Det förra är en individuellt kopplad drivkraft medan det senare är helt konjunkturberoende. Entreprenörskapet är fortsatt viktigt och en naturlig drivkraft i en tid av individualisering. Bristen på riskkapital till trots har inte entreprenörskraften sinat. Individualiseringen fortsätter. Lojaliteter byter långsamt plats och går från tilltro till de gamla strukturerna till förtroende för nya nätverksstrukturer. Nya gemenskaper formar nya värderingar vid sidan om de som etablerats i det industrisamhälle vi nu också värderings- och attitydmässigt överger. Vi bygger nya och personliga nätverk utifrån våra individuella preferenser och vår lojalitet knyts i allt större utsträckning till dessa nätverk, istället för till vår arbetsgivare eller nation. Det är en individualism med stöd i nya gemenskaper, en kollektiv individualism. I näringslivet är individualiseringen redan en realitet. Allt oftare ställs krav på att produkter och tjänster ska vara individanpassade, eller ge utrymme för personifiering. Utbudsöverflödet på marknader mättade med produkter men svältfödda på känslor driver på utvecklingen av produktpersonifieringen. Avregleringen av marknader fortsätter men samtidigt hörs allt oftare krav på återinförande av regleringar lokalt eller införande av nya regleringar globalt. Demonstrationerna kring EU-toppmöten och G8-möten är tydliga tendenser. Vissa orosmoln skymmer himlen: avreglering övergår i privatisering, som svårligen kan göras ogjord. Mest påtaglig är den starka privatiseringen av immateriella rättigheter, som hotar att begränsa våra möjligheter att fritt ta del av kunskap och information. 2.1 Konkurrens Den fortsatta globaliseringen driver på strukturomvandlingen och påverkar förutsättningarna för näringsliv och offentlig sektor men också för individen. Strukturomvandlingen leder till konsolidering av företag, varumärken och till och med länder. Många multinationella företag är i dag större ekonomier än många nationer. Strömlinjeformningen av utbud och marknadskommunikation syftar till att nå skalfördelar på den hårt konkurrensutsatta, globala marknaden. Utvecklingen möter kundernas behov av enkla val och kunder tenderar att välja kända varumärken. Möjligen kan en motreaktion komma, med krav på ett mer varierat utbud och fler alternativ men det är knappast troligt att något sådant sker inom de närmaste tio åren. Globaliseringen leder till transparens, vilket leder till pris- och kostnadspress på företagen. Kostnadspressen tvingar fram automation och fokusering på den mest lönsamma verksamheten sidoverksamheter avvecklas. Utrymme i den globalt konsoliderade företagsvärlden finns för tydliga nischspelare med långt driven specialisering. Utnyttja alla resurser Den ökande konkurrensen kräver ständiga besparingar. Effektivisering genom rationalisering av personal och arbetsmetoder drivs hårt fram. Forskning och utveckling utsätts för tuffa bantningskurer. 10

11 Det gäller också att öka resursutnyttjandet i alla applicerbara dimensioner: maskiner, lokaler, råvaror, tid etc. Priset på miljöpåverkande resurser ökar och kostnaden för arbetskraften måste hållas nere för att klara konkurrensen, varför produktutveckling och produktion måste automatiseras så långt det är möjligt. Global kommersialisering för individuella behov ställer krav på masspridning av kundanpassade produkter och tjänster för att bli lönsam. Samtidigt måste man kunna erbjuda kundservice på en hög nivå överallt där kunderna finns. I syfte att öka produktiviteten i tjänsteproduktionen styrs kunden mot självservice, automatiserad kundtjänst och support. Personlig service erbjuds först i sista hand. Utvecklingen är relevant också för offentlig sektor, som har växande kostnader och utsätts för ett ständigt stigande marknadstryck. Vården, trafiken, skattesystemet, rättsväsendet och infrastrukturen är områden som behöver reformeras, kan rationaliseras väsentligt och därtill generera nya lösningar som främjar export. Påverkan på IT-området Sammantaget påverkar den rådande lågkonjunkturen och den ökande konkurrensen investeringsviljan i nya, oprövade teknologier negativt, samtidigt som efterfrågan på informationsteknologi som rationaliseringsstöd ökar. Notabelt är att lönsamheten i näringslivet successivt minskar all IT till trots. Den minskande FoU-verksamheten och verksamhetsfokuseringen hos de stora företagen ökar behovet av entreprenörsföretag, där FoU driver verksamheten. Många större företag föredrar också utkontrakterad FoU till små bolag p.g.a. svårigheterna att ta sig fram i de stora bolagens byråkratier. Detta kan synas hoppfullt men det påpekas allt oftare att det krävs en ny kapitalstruktur för att de entreprenörsdrivna FoU-företagen ska kunna växa. Det privata riskkapitalet är kraftigt decimerat, har flyttat till investeringsfaser längre fram i utvecklingskedjan, eller är för kortsiktigt inriktat. Konkurrensen leder också till ökad konsolidering av näringslivet. De stora företagen köper upp och införlivar nystartade företag, varpå differentieringen minskar och lågkostnadspostioneringen ökar. Att finna skalfördelar är viktigt för alla. Vad nytt som kommer? De stora prövningar våra etablerade strukturer genomgår föder dock nya tillämpningar och behov, som kan utvecklas till nya industriella system. Utvecklingen av sådana är egentligen en drivkraft i sig, född ur människans obändiga upptäckarlust. Just nu hejas denna kraft på av behovet att klara de nya konkurrensvillkoren. Nöden är ju som bekant alla uppfinningars moder. Vid tidpunkten för nästa informationsteknologiska framsyn kan kanske konturerna för vilka nya industriella system som kommer att växa sig starka ha blivit skarpare. 2.2 Den demografiska utvecklingen Den demografiska utvecklingen är en mycket stor utmaning för hela det svenska samhället och så småningom för hela västvärlden: Allt färre ska producera allt mer för allt fler. I dag går det ca tre vuxna förvärvsarbetare på varje person som är 65 år eller äldre. Inom år kommer kvoten ha sjunkit till två förvärvsarbetare per pensionär. Den åldrande befolkningen är primärt ett problem för den offentliga sektorn, eftersom en stor del av dess utgifter är knutna till de äldre medan skatteintäkterna till stor del härrör från de medelålders. Vi inväntar nu en helt ny generation pensionärer: 40-talisterna. 11

12 Informationsteknologi Migration Det finns även andra demografiska dimensioner att ta hänsyn till. Den viktigaste av dem är migrationen, vilken tilltar både inom landet och i världen. I Sverige handlar det om fortsatt urbanisering, som koncentreras till åldersgrupper mellan 20 och 40 år. Stora delar av Sverige tappar mer än 15 procent av sin befolkning mellan 1999 och Endast de tre storstadsregionerna beräknas få en positiv befolkningstillväxt under perioden. Detta späder på problemen med den skeva åldersstrukturen och många kommuner kommer att få en upp- och nedvänd ålderspyramid.i takt med att de östeuropeiska länderna ansluter sig till EU kan vi förvänta oss en ökad rörlighet mellan dessa länder och de västeuropeiska länderna. Påverkan på IT-området Äldre efterfrågar mer tjänster och mindre varor medan unga människor i familjebildande ålder vill ha kapitalvaror. Förändringen i ålderssammansättning kommer därför att rikta efterfrågan mer och mer mot offentliga och privata tjänster, där det är välkänt att produktivitetsutvecklingen är betydligt långsammare än inom varusektorn. Studier av IT-utvecklingens hittillsvarande produktivitetseffekter tyder inte på att den tjänstesektor som kommer att dominera det åldrande Sverige kommer att genomgå några metamorfoser. Men kraven växer på att vi bättre utnyttjar våra resurser och effektiviserar tjänsteproduktionen. Utmaningen är att automatisera tjänsteproduktionen i långt högre grad för att på så sätt uppnå skalfördelar. På samma sätt som tillverkningen industrialiserades i industrisamhället, måste nu tjänsteutövningen industrialiseras. Här har informationsteknologin en nyckelroll att spela men samtidigt mycket att bevisa. Samhället ställs inför ytterligare effektiviseringskrav, nya behov och nya krav på tjänster. Det handlar om nya, lokala omvårdnadsformer, en utveckling som av rationaliseringsmotiv också drivs på av hälsooch sjukvårdssystemets aktörer. Teknisk utrustning för hemsjukvård kommer att behövas. Förbättrade kommunikationssystem kommer att efterfrågas, liksom personliga, privata alarmsystem. Den utbredda urbana livsstilen ställer också krav på allt från kommunikationsmöjligheter och fungerande transporter till utvecklade media-, underhållnings- och upplevelsetjänster. Men urbaniteten både den fysiska och mentala utvecklar också snabbhet, föränderlighet och komplexitet. Hur kan IT bidra till att lösa problemen som delvis orsakats av IT? Nya sociala grupperingar växer fram med nya värderingar och beteendemönster och tjänster som förstärker livsstil, identitet och tillhörighet kommer att efterfrågas. Hajpen har en egen drivkraft viljan att vara en modern människa. Myter, berättelser och mode får ökad betydelse. För informationsteknologin gäller det därför att på olika sätt stödja behovet av immateriella värden. 2.3 Teknikkonsumtion Vi köper mer och mer tekniska attiraljer gärna kommunicerande sådana de har blivit ett sätt att visa tillhörighet och livsstil. Individualiseringen förstärker konsumtionsbeteendet och sätter personifiering och design i centrum. Masskundanpassning som förenar individualiseringens behov med storskalig produktion är näringslivets utmaning. Ingen kommer undan tekniken men för att den ska få den breda spridning som motverkar digitala klyftor och lägger grunden för en nödvändig automatisering av samhällets tjänster krävs enkelhet och låga priser. 12

13 Efter teknikupphandlingarna Också samhällets och företagens teknikkonsumtion är viktig för utvecklingen. Teknikupphandling har historiskt varit en stark drivkraft för teknikutveckling och lett till både nya tillämpningar och spridning av tekniken. Avsaknaden av stora teknikupphandlingar bidrar till brist på innovationsdriven utveckling. Förvisso kan inte svenskt näringsliv räkna med att eventuella framtida statliga teknikupphandlingar med automatik hamnar i Sverige. Sådant förhindrar EU:s konkurrenslagar. Men när nya lagar stiftas av riksdagen är det viktigt att dessa utformas med teknikutveckling och tillväxt i åtanke. Om exempelvis lagen om individuell el-mätning hade utformats så att Enkelhet och lågt pris är förutsättningar för att tekniken timkonsumtion mättes istället för ska få bred spridning. månadskonsumtion, hade en utveckling av intelligenta hushållsmaskiner, som verkar när elpriset är lågt, kunnat stimuleras. Påverkan på IT-området En fortsatt hög teknikkonsumtion hos offentlig, privat och ideell sektor samt hos medborgarna är naturligtvis viktig för utvecklingen av hela IT-området. Masspridning har som tidigare påtalats blivit allt väsentligare och är i realiteten en förutsättning för att informationsteknologin ska kunna uppfylla alla högt ställda förväntningar. Kan vi stimulera framväxten av en IT-ism i klass med bilismen? 2.4 Användarfokusering Användningen av informationsteknologi har spritts kraftigt till mer eller mindre alla verksamheter i samhället och IT har därmed kommit att påverka verksamheter på ett högst påtagligt sätt, uppenbart för alla och envar. Men IT-användningen är hela tiden beroende av att användbara och användvärda tillämpningar utvecklas. Påverkan på IT-området Tekniken må vara en stark drivkraft men för att den skall spridas och användas, måste människan anpassa sig till den nya tekniken och de nya förutsättningar den ger upphov till. Samtidigt måste en teknik som ska användas av människor utformas så att människor kan och vill använda den. Önskan om masspridning skapar en balansgång mellan användaranpassning och standardisering. Kraven på både enkelhet och lågt pris är inte alltid så lätt att tillfredsställa samtidigt. 13

14 Informationsteknologi Ett viktigt kriterium för fortsatt framgångsrik informationsteknologisk utveckling är en utbredd användarmedverkan. Medverkan och påverkan av enskilda i yrkes-, medborgar- och privata roller, för att verifiera tillämpningars användning i näringslivet, i offentlig verksamhet och ur ett konsumentperspektiv, kommer att bli en central del i utvecklingsprocessen. Behovsdriven utveckling sätter fokus på behovet av lokal förståelse och förankring samt på systemanalys och kravanalys som viktiga faktorer för framgång. Dessutom ökar förutsättningarna för att tillämpningar utformas pedagogiskt och enkelt, så att tröskeln att använda dem blir mindre. Det är en förutsättning för att den generella användarkompetensen ska kunna öka och ökad användarkompetens är i sig en förutsättning för att IT-potentialen verkligen ska kunna utnyttjas. Tekniken må vara en stark drivkraft men för att den skall spridas och användas, måste människan anpassa sig till den nya tekniken och de nya förutsättningar den ger upphov till. Samtidigt måste en teknik som ska användas av människor utformas så att människor kan och vill använda den. 2.5 Osäkerhet En negativ effekt av globaliseringen är att vi tenderar att känna oss allt otryggare och bristen på tillit sprider sig. Känslan av osäkerhet växer i takt med den tilltagande anonymiteten i samhället. Påverkan på IT-området Terrorhoten på det globala planet baserat på IT-användningen har satt säkerhetsfrågan i fokus. Kontroll och övervakning ökar i städer, av den tekniska infrastrukturen, på arbetsplaster, av individer. I den virtuella världen lider vi både av anonymitet och elektroniska spår samtidigt. Företagens och myndigheternas nervsystem är i dag digitala och utan dem kan man inte bedriva sin verksamhet. Alltfler digitala informationssystem betraktas som samhällskritiska. Driftstopp kostar ofantliga summor och utsätter verksamheter och samhälle för risker. Högt på listan står att få bukt med virusattacker, intrång, spam och teknisk anonymitet bakom spridningen av våld och porr. En annan viktig och kompletterande dimension handlar om att vi vill kunna lita på tekniken, att datorer inte kraschar, att förbindelser är stabila och säkra. En acceptabel informationssäkerhet är en nyckelfråga för den fortsatta utvecklingen med informationsteknologin som bränsle. Det är viktigt att informationssäkerheten får större uppmärksamhet. Informationssäkerhet innebär säkerhet vid hantering av information avseende önskad tillgänglighet, kvalitet, sekretess och spårbarhet. Vi måste bli bättre på att skydda systemen, transmissionen och meddelandeformaten och inte minst informationen, dvs. innehållet. Särskild uppmärksamhet måste ägnas brister i programvaror, som gett upphov till några av de största säkerhetsproblemen som nätet stått inför under hela dess existens. Informationssäkerhet förutsätter bl.a. säker identifiering, utvecklade behörighetssystem och kryptering av innehåll på hårddiskar och i nätverk. Med hög informationssäkerhet blir virusattacker och intrång svårare och information kan publiceras på vilket nät som helst. Först när informationen är säker kan den separeras från systemen den nu är specifikt kopplad och begränsad till. Med autonom, säker information uppstår oändliga kombinationsmöjligheter för alla 14

15 tänkbara användningsområden. Säker information är därför fundamentet för en fortsatt utveckling av det digitala nätverkssamhället och är en stark drivkraft för utveckling av nya informationsteknologiska tillämpningar. 2.6 Affärsutveckling och ledning Den starka globaliseringstrenden utmanar de gängse metoderna och modellerna för affärsdrivande verksamhet. För att bli framgångsrik förutsätts aktivt nätverksbyggande med kunder, medarbetare, partner, kolleger, konkurrenter och samhälle. Hemmamarknaden är inte längre en given fördel när trycket utifrån ökar. Istället är det varumärken och kanaler som avgör. Kvar för hemmamarknaden blir kanske främst servicetjänster och konsulttjänster. De stora företagen har det bra förspänt på dessa punkter, medan små och medelstora företag har det betydligt tuffare. Men samtidigt finns mycket av innovationskraften hos de mindre företagen, varför alltfler påpekar behovet av att utveckla system för att knyta samman stora och små bolag. Men framgångsrik konkurrens handlar också till stor del om ändamålsenlig arbetsorganisation och optimerade resurser syftande till att maximera försäljning genom motivation, kreativitet, ansvar, delaktighet och befogenheter. Produktutveckling handlar mer och mer om konceptutveckling, om paketering av komponenter eller tjänster till en sammansatt lösning som möter ett tydligt definierat behov. Jakten på rätt halvfabrikat blir därför viktig och kräver en aktiv och kvalificerad omvärldsbevakning. Påverkan på IT-området IT har blivit en strategisk fråga för de flesta verksamheter, med tydligt ledningsengagemang. Dock trevas det fortfarande mycket när det gäller hur informationsteknologi kan bidra till affärsutveckling och bättre verksamhetsledning. Denna fråga kommer att öka i betydelse de kommande tio åren. Den affärsstrategiska informationsteknologin behöver stödja snabbt och självständigt beslutsfattande i autonoma grupper, beslut som krävs för aktiv handling men som ligger i linje med den utstakade huvudstrategin. Detta kräver tillgång till omfattande informations- och beslutsstöd. En viktig aspekt på användningen av system för affärskritisk information är integrationen med andra system och implementationen av systemen i verksamheten. Behovet av effektivare och verkningsfullare implementation kommer att driva fram nya tekniker och metoder för ändamålet. Informationsteknologin kommer att användas mer aktivt för organisation och strategisk ledning. Med IT som verktyg kan komplicerade värdeskapande nätverk och relationer kartläggas, underhållas och nyttjas för att utveckla verksamheten. Både varu- och tjänsteproduktionen kommer att ytterligare automatiseras. Produktutvecklingsprocessen och kommersialiseringsfasen kommer att effektiviseras. Informationsteknologin kan spela en viktig roll i dessa avseenden för att knyta samman och dela på gemensamma resurser, liksom för att snabbt distribuera immateriella mervärden till varor och tjänster. 2.7 Värdera informationsresurser För närvarande tillmäter vi inte information något större värde. Informationen finns inte som en immateriell resurs i balansräkningen. I våra verksamheter tar ingen ansvar för informationsresurserna, bara för IT. Vi saknar gemensamma bilder, begreppsapparat och klassificeringssystem för information. 15

16 Informationsteknologi Förutom att detta kostar samhället enorma summor i ineffektiv administration tappar vi också kunskap, kunskap som hade kunnat spridas till dem som behöver den vid rätt tillfälle. I dag arkiverar vi informationsinstanser när vi istället måste arkivera kunskapsinnehållet så att det bli tillgängligt och begripligt. Avsaknaden av effektiv hantering av informationsresurser gör att stora värden och oanade möjligheter går förlorade. Att hantera immateriella värden på samma sätt som materiella kommer att vara en mycket viktig drivkraft det kommande decenniet. Att kunna erbjuda säkra, immateriella zoner, att kunna försäkra informationsresurser kommer att bli viktigt. Det för tillbaka på det tidigare resonemanget om behovet av en säker, digital infrastruktur. Påverkan på IT-området I takt med att den virtuella världen växer sig större, starkare och blir mer reell, kommer all form av digital interaktion att öka i intensitet. Plattformen växer sig större och den elektroniska handeln tilltar. Onlinemarknadsföring ersätter traditionell därför att på varje investerad krona kan avkastningen mätas och därför att marknadsföring blir sökbar för kunderna. På dessa områden finns stora utvecklingsbehov som handlar om informationsresurshantering, effektiv kommunikation och att informationen finns med oss hela tiden. Som medborgare och professionella kommer vi att ställa högre krav på ändamålsenlig och anpassad information. Den digitala infrastrukturens operatörer måste därför bidra till att förädling av information till tjänster och service anpassat för användarens specifika behov i den uppkomna situationen blir möjlig. För att klara detta måste tjänsteinnehållet, positioneringen och personinformationen korrelera till fullo. 16

17 3. Strategiska områden för IT-utveckling i Sverige Innan vi går in på de nyckelområden, som panelen har identifierat, vill vi i detta kapitel ägna uppmärksamhet åt några strategiska områden där samhället står inför väsentliga vägval. En sammanfattning av vad den tekniska utvecklingen inom informationsteknologin ger upphov till kan beskrivas i tre huvudriktningar som hänger nära samman: Den tekniska konvergensen, som minskar eller utplånar skillnaderna mellan tele, data och media. Den tekniska integrationen, som medger att text, tal, ljud, bild och video kan behandlas tillsammans eller parallellt i samma informationssystem. Den tekniska transparensen, som möjliggör att tjänster kan erbjudas och nås överallt. Projektets slutsatser kan sammanfattas med att den fortsatta IT-utvecklingen i Sverige främst beror på de satsningar och prioriteringar som görs ur följande aspekter: bred användning, kontinuerlig utveckling, nya tillämpningar och information som värdeskapande resurs. Bred användning Det är viktigt att verka för en bred användning av IT, utan bredd heller ingen spets.. Många manuella funktioner i vårt samhälle fortsätter att automatiseras. På samma sätt som hantverket i varuproduktionen industrialiserats ska nu tjänsteutövningen automatiseras. Detta är en nödvändig utveckling för att Sverige ska klara framtidens utmaningar. Men för att fullt ut kunna dra nytta av automatiseringen och kunna utveckla den vidare behövs en hög allmän kompetens om IT och IT-användning. Målet kan Projektets slutsatser kan sammanfattas med att den fortsatta IT-utvecklingen i Sverige främst beror på de satsningar och prioriteringar som görs ur följande aspekter: bred användning, kontinuerlig utveckling, nya tillämpningar och information som värdeskapande resurs. 17

18 Informationsteknologi formuleras som att överallt där IT kan användas bör IT användas. Detta förutsätter förstås att den digitala infrastrukturen inklusive datorer är vida spridd i samhället och att satsningen på en generell IT-kompetenshöjning fortsätter. Kontinuerlig utveckling En ökad kompetens om existerande och möjliga IT-tillämpningar, i såväl samhällssektorns som näringslivets beställarorganisationer, leder till att de högt ställda förhoppningarna på IT-lösningar kan uppnås. IT kan bidra till en positiv, kontinuerlig utveckling i de existerande industriella systemen som Sverige i dag är beroende av, dvs. våra basnäringar. I själva verket är en fortsatt stark IT-utveckling och basindustrins användning av nya informationstekniska lösningar en förutsättning för bibehållande av konkurrenskraften. I centrum står automation av industriella processer, ökat inslag av IT i produkter och system samt ett ökat resursutnyttjande. Samma roll kan IT spela inom den offentliga sektorn och på sätt lösa en del av de svåra problem den offentliga sektorn står inför. Automationslösningar bör kunna spilla över från industrin till den offentliga sektorn i syfte att möta behoven på effektiviseringar, vid sidan om utveckling av anpassade lösningar. Nya tillämpningar Teknologiska språng kan ge upphov till helt nya industriella system och tillämpningar. En oprövad korsbefruktning, dvs. konvergens, av existerande teknologier kan ge detsamma. Ett område värt särskild uppmärksamhet i ett svenskt perspektiv är konvergensen mellan telekom, data, media och underhållning, där Sverige borde kunna inta en framskjuten position. På samma sätt bör uppmärksamhet riktas mot konvergensen mellan bioteknik och IT respektive miljöteknik och IT, givet Sveriges relativa styrkor inom bägge dessa områden. Den demografiska utvecklingen i kombination med det höga arbetskostnadsläget borde vidare kunna driva på en utveckling av mer vardagsnära IT-tillämpningar, t.ex. i form av ökad automation av fastigheter och hem, vid sidan av IT för effektivare vård, skola och omsorg. Utvecklingen av det nätverksbaserade försvaret, som handlar om ett totalt försvar och optimalt utnyttjande av samhällets alla resurser, växer snabbt i betydelse världen över. Här borde Sverige kunna spela en väsentlig roll, av skäl som vi tidigare redogjort för. Det är viktigt att lösningarna för den offentliga sektorns kommande tjänsteproblem, som kommer att kräva stora resurser och uppoffringar, utvecklas så att de också kan bli nya exportframgångar. Nya insatser såväl inom grundforskningen som inom den tillämpade forskningen skulle ge stimulans till nya informationsteknologiska språng. För detta krävs kraftsamling och riktade insatser av relevans för svenskt näringsliv och svensk samhällsutveckling. Arbetet med att bygga en nationell industriforskningsorganisation för tillämpad IT-forskning i nära samarbete med näringslivet bör intensifieras. 18

19 Informationen som värdeskapande resurs I dag utnyttjas information i alldeles för liten utsträckning i samhällets värdeskapande arbete. En förändring härvidlag förutsätter att samhällets strukturer, lagar och normer utformas till att rätt värdera immateriella resurser. Det får konsekvenser för synen på samhällets infrastruktur, för synen på säkerheten, för bank- och försäkringssystemen, för socialförsäkringssystemen, för vården, för skolan, för skattesystemen. Det sistnämnda är uppbyggda kring värdering av realkapital som den värdefullaste resursen. Informationsresurser värderas ännu inte på motsvarande sätt. Nyckeln till utvecklingen av detta område är en strukturerad och raffinerad hantering av informationsresurser, som kräver enighet och kraftsamling över alla samhällsgränser. Utan en bred användning av IT heller ingen spets. Detta förutsätter att satsningar på en generell IT-kompetenshöjning fortsätter. 19

20 Informationsteknologi 4. Globala nyckelområden och Sveriges förutsättningar Med nyckelområde menas här ett område av informationsteknologin av väsentlig betydelse och relevans för näringsliv och samhälle under de kommande åren. De identifierade nyckelområdena, liksom de drivkrafter som diskuterats tidigare, är resultatet av expertpanelens arbete. Expertpanelen har inte gjort något systematiskt försök att i detalj knyta drivkrafter till nyckelområden men kopplingar och samband borde ändå framgå av framställningen nedan. I föregående omgång av Teknisk Framsyn identifierades följande nyckelområden: ständigt uppkopplade; den digitala assistenten intelligenta och adaptiva system; alltmer blir mjukvara i framtiden; framtidens tjänster är elektroniska; ständigt och omedelbart lärande; de tekniska och biologiska världarna möts; säkerhet och integritet. Överlag står sig dessa nyckelområden men vi har, precis som med drivkrafterna och utmaningarna, preciserat dem ytterligare och lyft fram delvis nya aspekter. Vi har också försökt så långt möjligt, med hänsyn till relevans och nödvändig betoning, att hålla oss till att beskriva teknologiområden snarare än tillämpningsområden. Följande nyckelområden lyfts fram nedan: Inbyggd IT överallt Informationshantering Komplexa system Säkerhetsteknologi Gränssnitt Arkitekter och infrastrukt Upplevelseteknologi Utvecklingen av alla de nyckelområden som här diskuteras är beroende av en fortsatt utveckling av tekniker och metoder för mjukvaruutveckling. Eftersom mjukvaruutvecklingen påverkar hela IT-området har arbetsgruppen valt att inte göra det till ett särskilt nyckelområde, utan i stället identifiera utmaningar och uppgifter inom respektive nyckelområde. I dag är programmering ett hantverk som är tidsödande, kostsamt och komplext. Det krävs stora resurser för att nå skalfördelar. Under hela IT-utvecklingen har mycket möda lagts ned på att effektivisera och förenkla programvaruutvecklingen och detta arbete fortsätter. 20

21 Det är också viktigt att poängtera att nyckelområdena tar fasta på en integration av telekom och data, d.v.s. teknologierna har bäring på både mobil och fast kommunikation och tillämpningar förutsätts vara tillgängliga både för mobil och stationär användning det är situationen som avgör accessformen. Ett grundläggande krav på IT-infrastrukturen är därför att den möjliggör uppkoppling oavsett accessform eller belägenhet. 4.1 Inbyggd IT överallt Vår vardag fylls alltmer av apparater, som blir allt smartare och snart kommer de att vara ständigt uppkopplade. De kommer att vara utrustade för trådbunden eller trådlöskommunikation. Ofta bådadera. Telematik är ett område som växer sig starkare. Bilen utvecklas alltmer och allt fortare och redan idag kommunicerar bilen. Kommunikationen kommer att bli alltmer sofistikerad och bilen blir en rullande kommunikations- och underhållningscentral. Därtill byggs alltfler applikationer för att öka säkerheten. Sådana telematiksystem interagerar också med väginformatiktillämpningar, vilka berörs nedan. Mekatronik och tekniker för att bygga hela system på en integrerad krets, system-on-a-chip (SoC), växer i betydelse. Mekatroniken är redan i dag ett högst påtagligt inslag i verkstadsindustrin och inslaget av inbyggd IT i produkter och maskinella system fortsätter att öka. IT blir värdemässigt en allt större del. SoC används i små, allt komplexare konsumentelektroniska komponenter och är tekniken som får mobiltelefoner och digitalkameror att fungera. Men områdena är långt ifrån färdigexploaterade. Vår vardag fylls alltmer av apparater, som blir allt smartare och snart kommer de att vara ständigt uppkopplade. De kommer att vara utrustade för trådbunden eller trådlöskommunikation. Ofta bådadera. Tekniken målas gärna upp som en framtidslösning, om än en avlägsen sådan, i kombination med nanoteknik för att kunna avhjälpa såväl i dag obotbara sjukdomar som fysiska handikapp. SoC-tekniken kan användas för billiga, säkra engångslösningar, tillsammans med firmware. Mjukvaran är inbyggd i hårdvaran i syfte att minska sårbarheten och programkoden är lagrad i programmerbara ROM (read-only memory). Applikationer kan t.ex. vara olika slags betalningslösningar där utgivaren garanterar säkerheten. Ubiqitous Computing IT överallt sammanfattar nyckelområdet och omfattar allt från sensorteknik för biologiska ändamål, implanterbara system och allestädes närvarande kontrollsystem, till datorchips i kläder. Systemen kommunicerar med system i omvärlden för att uppdatera eller jämföra information och föreslå lämpliga åtgärder. Det kan handla om hälso- & sjukvård, logistik eller ökad transportsäkerhet. Kommunikationen mellan alla dessa små, autonoma datorer, ställer krav på robust kommunikationsarkitektur. Nya protokoll och kommunikationsgränssnitt behöver sannolikt utvecklas. RFID-kretsar är intressanta för att lagra identifikationsuppgifter men måste kompletteras med en ID-arkitektur för alla döda ting som ska bli levande ; för att det ska vara meningsfullt med att bygga in IT överallt måste artefakterna kunna berätta vilka de är för sin omgivning. Batterikapaciteten har hittills utgjort en broms på utvecklingen. Batterierna ska inte bara ge erforderlig 21

22 Informationsteknologi ström, utan också vara väldigt små. Utvecklingen måste mötas från flera håll: Batterikapaciteten måste förbättras, apparaterna dra mindre ström och olika typer av mindre energikällor/energigeneratorer, som eliminerar behovet av ackumulatorer med kort livslängd, behöver utvecklas. En fortsatt utveckling av halvledartekniken som ersätter kretskortstekniken med SoC-tekniken kan bidra ytterligare till att minska strömbehovet. Sveriges förutsättningar på området De svenska styrkefaktorerna inom detta område är varierande. Svensk fordons- och verkstadsindustri har en sedan länge utvecklad kompetens i mekatronik och bör definitivt kunna fortsätta att ha en ledande position på området. Telematik är ett tämligen nytt IT-område, där Sverige har visat framfötterna. Tillsammans med sina motsvarigheter i Detroit och Tokyo ligger telematikklustret i Göteborgsregionen längst fram i världen. En del vill göra gällande att Sverige har en framtid inom området system-on-a-chip. Det måste dock resas frågetecken om vi i ett tioårsperspektiv kan konkurrera med länder i framförallt Sydostasien? Hittills har varje försök att konkurrera med dessa länder i fråga om standardiserade, elektroniska kretsar varit fruktlösa och att historien skulle upprepa sig i detta fall måste kalkyleras med. Detsamma gäller för fabrikation av nya, smarta apparater och billiga, kombinerade hård- och mjukvarulösningar för engångsbruk. Ett spännande område som uppmärksammats i forskningsmiljöer i Sverige är att skapa en finmaskigare infrastruktur för matning av svagström, t.ex. i tapeter, för att möjliggöra den allestädes närvarande datoriseringen. Vår kunskap om hur man bygger robusta radiokommunikationsnät som klarar den mest komplexa kommunikationsmiljön är däremot av yppersta världsklass och bör ges fortsatt stor uppmärksamhet. 4.2 Komplexa system Behovet av rätt information vid rätt tidpunkt för att kunna fatta rätt beslut eller möta särskilda krav, driver på systemutvecklingen. Olika delsystem kopplas samman eller integreras till allt större, allt komplexare system för att klara alltmer komplicerade uppgifter. Vi lider i dag av att stå med mängder av suboptimerade system som inte delar information med varandra. Kraven ökar på systemen: de ska vara driftsäkra, ha en tillförlitlig kärna, vara autonoma och självdiagnosticerande samt vara toleranta mot våra sätt att agera och handskas med systemet och därför ställa in sig i förhållande till detta. System, applikationer och tjänster ska klara mobil användning och mobil arbetskraft med virtuella identiteter. Tjänsterna förväntas vara intelligenta, adaptiva, självkonfigurerande och inbyggda i bärbara gränssnitt. De ska vara automatiskt kontextkänsliga, personifierade och användarprofilerade. De ska agera i pålitliga, säkra miljöer såväl som i flerspråkiga och flerkulturella sammanhang. Och de ska erbjuda många alternativ till interaktion med användare och omgivning. Helst ska vi inte behöva fundera alls över systemen de ska bara finnas och lösa de behov vi har, oavsett det handlar om automation, att öka tjänsteproduktiviteten eller ge bättre ledningsstöd. Detta förutsätter en utveckling av inbäddade, kognitiva system som kan förstå information och semantik och interagera med sin omgivning i linje med detta, system som utvecklas till människolik prestation i aktiviteter som kräver kontextspecifik kunskap. Området driver därför på utvecklingen av systemarkitekturer och programvarutekniker med självanalyserande kretsar, realtidsinformation, drift- och intrångssäkerhet, högre prestanda samt maximal flexibilitet och interoperabilitet. Ett viktigt element är att system designas med ett ordentligt grundskydd 22

Bo Dahlbom. Professor och forskningschef. Sveriges framtid (2007) Aktivera ditt varumärke (2010)

Bo Dahlbom. Professor och forskningschef. Sveriges framtid (2007) Aktivera ditt varumärke (2010) Bo Dahlbom Professor och forskningschef Sveriges framtid (2007) Aktivera ditt varumärke (2010) www.aktivering.se www.sust.se Staying Alive De sista 5 åren med Internet Bloggar, Facebook, Twitter Google,

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 FÖRFATTNINGSSAMLING 1 IT-STRATEGI FÖR SOLLENTUNA KOMMUN Antagen av fullmäktige 2003-09-15, 109 Inledning Informationstekniken har utvecklats till en världsomspännande teknik som omfattar datorer, telefoni,

Läs mer

E-strategi för Strömstads kommun

E-strategi för Strömstads kommun E-strategi för Strömstads kommun Antagen 2016-11-24 KF 134 1. Sammanfattning 3 2. Förutsättningar 3 3. Syfte 3 4. Vision och övergripande mål 3 5. Områden med avgörande betydelse för kommunens mål 4 6.

Läs mer

Bo Dahlbom. Professor och forskningschef. Sveriges framtid (2007) www.aktivering.se www.sust.se

Bo Dahlbom. Professor och forskningschef. Sveriges framtid (2007) www.aktivering.se www.sust.se Bo Dahlbom Professor och forskningschef Sveriges framtid (2007) Aktivera dina medarbetare (2011) www.aktivering.se www.sust.se 1 Förändring Samhället förändras De sista 5 åren med Internet Facebook, Twitter

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Forsknings- och innovationsagenda 2019

Forsknings- och innovationsagenda 2019 Forsknings- och innovationsagenda 2019 Innehåll Sammanfattning 3 Prioriterade områden för ICT Sweden 4 Artificiell intelligens............. 4 System av system............... 4 Cybersäkerhet..................

Läs mer

Design för bättre affärer Fakta och kommentarer utifrån en undersökning om design i svenska företag, genomförd på uppdrag av SVID, Stiftelsen Svensk

Design för bättre affärer Fakta och kommentarer utifrån en undersökning om design i svenska företag, genomförd på uppdrag av SVID, Stiftelsen Svensk Design för bättre affärer Fakta och kommentarer utifrån en undersökning om design i svenska företag, genomförd på uppdrag av SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign, Teknikföretagen och Svensk Teknik och

Läs mer

Bo Dahlbom. www.viktoria.se/dahlbom. Professor vid IT-universitetet i Göteborg. Forskningschef på Interactive Institute. Medlem av Regeringens IT-råd

Bo Dahlbom. www.viktoria.se/dahlbom. Professor vid IT-universitetet i Göteborg. Forskningschef på Interactive Institute. Medlem av Regeringens IT-råd Bo Dahlbom Professor vid IT-universitetet i Göteborg Forskningschef på Interactive Institute Medlem av Regeringens IT-råd Makten över framtiden, Liber 2003 Sveriges framtid, Liber 2007 www.viktoria.se/dahlbom

Läs mer

IT-strategi. Krokoms kommun

IT-strategi. Krokoms kommun IT-strategi Krokoms kommun Krokoms kommuns styrdokument STRATEGI avgörande vägval för att nå målen PROGRAM verksamheter och metoder i riktning mot målen PLAN aktiviteter, tidsram och ansvar POLICY Krokoms

Läs mer

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 IT-Policy för Tanums kommun ver 1.0 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 1 Inledning Tanums kommuns övergripande styrdokument inom IT-området är IT-Policy för Tanums kommun. Policyn anger kommunens

Läs mer

Sunet /7 SUNET

Sunet /7 SUNET Sunets unika datanät garanterar säker och stabil infrastruktur för datakommunikation till universitet, forskningsinstitut och många andra statliga institutioner. I världen av forskning och utbildning blir

Läs mer

Bakgrund. Definitioner

Bakgrund. Definitioner Bakgrund Det sker ett paradigmskifte i världen där den tekniska utvecklingen förändrar samhället i stort. Ökad digitalisering skapar nya beteenden hos människor, vilket i sin tur bidrar till att människors

Läs mer

Medvetet företagande i en digitaliserad tid

Medvetet företagande i en digitaliserad tid Medvetet företagande i en digitaliserad tid Förord Vi lever i en spännande och föränderlig tid där digitaliseringen ger oss möjligheter vi tidigare bara kunde drömma om. Modern teknik och smarta tjänster

Läs mer

IT-policy för Växjö kommun

IT-policy för Växjö kommun Styrande dokument Senast ändrad 2011-05-02 IT-policy för Växjö kommun Dokumenttyp Styrande dokument Dokumentansvarig IT-enheten Dokumentnamn IT-policy för Växjö kommun Fastställd/Upprättad Kommunfullmäktige

Läs mer

Program Strategi Policy Riktlinje. Digitaliseringsstrategi

Program Strategi Policy Riktlinje. Digitaliseringsstrategi Program Strategi Policy Riktlinje Digitaliseringsstrategi 2018 2022 S i d a 2 Dokumentnamn: Digitaliseringsstrategi 2018 2022 Berörd verksamhet: Östersunds kommun Fastställd av: Kommunfullmäktige 2019-03-28,

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Sveriges myndigheter i statens (medborgarnas?) tjänst

Sveriges myndigheter i statens (medborgarnas?) tjänst Sveriges myndigheter i statens (medborgarnas?) tjänst 1 Marknad Sverige år 1900 Bo Dahlbom Sverige år 2000 Bo Dahlbom Det moderna miraklet 200 000 150 000 Bnp per person i Sverige 100 000 50 000 5 000

Läs mer

Strategi för digital utveckling

Strategi för digital utveckling Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Strategi Utvecklings- och 6 kommunikationsavdelningen Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Henrik Svensson Landstingsstyrelsen 2018-05-22

Läs mer

SISU IDROTTSUTBILDARNA - VI ÄR DÄR NÄR IDROTTEN LÄR

SISU IDROTTSUTBILDARNA - VI ÄR DÄR NÄR IDROTTEN LÄR SISU IDROTTSUTBILDARNA - VI ÄR DÄR NÄR IDROTTEN LÄR SISU Idrottsutbildarna är idrottens studie- och utbildningsorganisation och vår verksamhet utgår från idrottens behov av utveckling. SISU Idrottsutbildarna

Läs mer

Befintliga strategidokument och utredningar

Befintliga strategidokument och utredningar Bilaga 2 Befintliga strategidokument och utredningar 1.1 EU-nivå 1.1.1 Digital agenda för Europa Syftet är att skapa hållbara ekonomiska och sociala fördelar utifrån en digital inre marknad baserad på

Läs mer

NORDISKT SAMARBETE OM INFORMATIONSSÄKERHET I KOMMUNER, LANDSTING OCH REGIONER

NORDISKT SAMARBETE OM INFORMATIONSSÄKERHET I KOMMUNER, LANDSTING OCH REGIONER NORDISKT SAMARBETE OM INFORMATIONSSÄKERHET I KOMMUNER, LANDSTING OCH REGIONER PROMEMORIA OM INFORMATIONSSÄKERHET OCH DIGITALISERING 2015 2008 2015 Promemorian är utarbetad för: Augusti 2015 INLEDNING Digitalisering

Läs mer

7 trender inom rekrytering - Hur du hittar talanger och knyter dem till dig

7 trender inom rekrytering - Hur du hittar talanger och knyter dem till dig 7 trender inom rekrytering - Hur du hittar talanger och knyter dem till dig www.visma.se/enterprise Sverige befinner sig sedan ett par år i en högkonjunktur och har relativt låg arbetslöshet. Många företag

Läs mer

Digitaliseringsstrategi

Digitaliseringsstrategi Diarienummer 241/17 Digitaliseringsstrategi för Hallstahammars kommun Dagens samhällsutveckling drivs och formas till stor del av digitalisering. Digitaliseringen för med sig att vi kan göra helt nya saker

Läs mer

LULEÅ KOMMUN DELRAPPORT 1 (7) Barn- & utbildningsförvaltningen 2015-12-31 DELRAPPORT IT

LULEÅ KOMMUN DELRAPPORT 1 (7) Barn- & utbildningsförvaltningen 2015-12-31 DELRAPPORT IT LULEÅ KOMMUN DELRAPPORT 1 (7) 2015-12-31 DELRAPPORT IT LULEÅ KOMMUN 2 (7) Innehåll Bakgrund... 3 Syfte... 3 Metod... 4 IT... 4 Sammanfattning... 7 LULEÅ KOMMUN 3 (7) Bakgrund Elever ska ha tillgång till

Läs mer

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och

Läs mer

Riktlinjer för IT i Halmstads kommun

Riktlinjer för IT i Halmstads kommun Riktlinjer för IT i Halmstads kommun VER 1.0 Innehåll Bakgrund...3 Syfte...3 Drivkrafter för IT i Halmstads kommun...3 Övergripande inriktning...4 Inriktning för kommunens IT-engagemang...5 Service...5

Läs mer

Det digitala Malmö Malmö stads program för digitalisering Stadskontoret

Det digitala Malmö Malmö stads program för digitalisering Stadskontoret Det digitala Malmö Malmö stads program för digitalisering Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2016-05-24 1.0 Stadskontoret Stadskontoret Innehållsförteckning Det digitala

Läs mer

a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt.

a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt. a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt. Det är tveklöst så att arbetslivet så som vi känner till det genomgår en snabb förändring. Även om det sker olika snabbt i olika branscher, så genomsyrar

Läs mer

Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering

Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering FRAMTAGET I SAMRÅD MED NATIONELLT FORUM FÖR SKOLANS DIGITALISERING, 2014 Innehåll Nuläge... 2 Vision 2020... 4 Elevernas lärande... 4 Professionens

Läs mer

Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige

Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Christina Nordin Avdelningschef Näringsliv och villkor Industrins betydelse för tillväxt, samhällsutveckling och välstånd i förnyat fokus Industrin

Läs mer

Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi

Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi Flexibilitet, snabbhet och kompetens är företagens viktigaste framgångsfaktorer i framtiden. Den globala konkurrensen mellan företagen hårdnar.

Läs mer

Kursplan och kunskapskrav för skolämnet Teknik

Kursplan och kunskapskrav för skolämnet Teknik Kursplan och kunskapskrav för skolämnet Teknik Gäller fr.o.m. 170701 Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 Reviderad 2017, s 283-289 Det här styrdokumentet är reviderat med skrivningar

Läs mer

Välkommen till Det digitala Malmö

Välkommen till Det digitala Malmö Välkommen till Det digitala Malmö Världen blir mer och mer digital för varje dag. Samma sak händer i Malmö. I Malmö stad vill vi använda digitaliseringen på ett positiv sätt och därigenom förbättra servicen

Läs mer

Luleå tekniska universitets underlag inför forsknings- och innovationspolitiska propositionen

Luleå tekniska universitets underlag inför forsknings- och innovationspolitiska propositionen YTTRANDE. 2011-12-14 U2011/776/UH Utbildningsminister Jan Björklund Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Luleå tekniska universitets underlag inför forsknings- och innovationspolitiska propositionen

Läs mer

HUR MAN LYCKAS MED BYOD

HUR MAN LYCKAS MED BYOD HUR MAN LYCKAS MED BYOD WHITE PAPER Innehållsförteckning Inledning... 3 BYOD Checklista... 4 1. Val av system... 4 2. Installation och konfiguration... 5 3. Prestanda... 5 4. Valfrihet ökar upplevelsen...

Läs mer

Digitaliseringspolicy för Örnsköldsviks kommunkoncern

Digitaliseringspolicy för Örnsköldsviks kommunkoncern 2017-10-03 Digitaliseringspolicy för Örnsköldsviks kommunkoncern Antagen av kommunfullmäktige 2018-06-18 101/2018 Dokumentnamn: Digitaliseringspolicy för Örnsköldsviks kommun. Dokumentägare: Dokumentansvarig:

Läs mer

Tjänster för elektronisk identifiering och signering

Tjänster för elektronisk identifiering och signering Bg eid Gateway och Bg PKI Services Tjänster för elektronisk identifiering och signering En elektronisk ID-handling är förutsättningen för säker och effektiv nätkommunikation. I takt med att tjänster blir

Läs mer

Sammanfattning av rapport 2011/12:RFR5 Näringsutskottet. ehälsa nytta och näring

Sammanfattning av rapport 2011/12:RFR5 Näringsutskottet. ehälsa nytta och näring Sammanfattning av rapport 2011/12:RFR5 Näringsutskottet ehälsa nytta och näring ehälsa nytta och näring Förord I Sverige finns goda förutsättningar att förbättra vården och omsorgen med hjälp av moderna

Läs mer

IT-Strategi 2004-10-12 1(7) IT-strategi 2005-01-14 KF 10/05

IT-Strategi 2004-10-12 1(7) IT-strategi 2005-01-14 KF 10/05 IT-Strategi 2004-10-12 1(7) IT-strategi 2005-01-14 KF 10/05 IT-Strategi 2004-10-12 2(7) Innehåll 1 Inledning...3 1.1 Bakgrund...3 2 Intention...3 3 Ledning och ansvar...4 4 Nuläge...5 5 Strategier och

Läs mer

DET BÄSTA AV TVÅ VÄRLDAR

DET BÄSTA AV TVÅ VÄRLDAR DET BÄSTA AV TVÅ VÄRLDAR FÖRSKOLA OCH ANNAN PEDAGOGISK VERKSAMHET INFORMATION TILL DIG SOM NYBLIVEN FÖRÄLDER I ÖCKERÖ KOMMUN STRATEGI FÖR DIGITALISERING I ÖCKERÖ KOMMUN STRATEGI FÖR DIGITALISERING I ÖCKERÖ

Läs mer

Business Model Transformation. Banbrytande affärsmodeller genom transformation av affärsarkitektur

Business Model Transformation. Banbrytande affärsmodeller genom transformation av affärsarkitektur Business Model Transformation Banbrytande genom transformation av affärsarkitektur Business Model Transformation Vår grundläggande metod för affärsutveckling och transformation av verksamheter kallar vi

Läs mer

Vi som bor i Gagnef lever alla med drömmar och förhoppningar om framtiden.

Vi som bor i Gagnef lever alla med drömmar och förhoppningar om framtiden. Vi som bor i Gagnef lever alla med drömmar och förhoppningar om framtiden. Vi drömmer om kulturella upplevelser, sköna stunder i skog och mark, och fascinerande möten med människor med olika bakgrund och

Läs mer

2009Idéprogram. Fastställt av förbundsstämman

2009Idéprogram. Fastställt av förbundsstämman 2009Idéprogram Fastställt av förbundsstämman Många små steg till ett hållbart samhälle 2 i n n e h å l l Idéprogrammet i korthet 3 Människosyn 4 Bildningssyn 5 Demokratisyn 7 Kultursyn 7 Hållbar utveckling

Läs mer

Varför är det så svårt för välfärdsstaten att få

Varför är det så svårt för välfärdsstaten att få Välfärdstjänsternas dilemma Varför är det så svårt för välfärdsstaten att få det att gå ihop i ett rikt land som Sverige? Varför finns det en ständig oro över hur välfärden ska finansieras trots att inkomsterna

Läs mer

1(7) Digitaliseringsstrategi. Styrdokument

1(7) Digitaliseringsstrategi. Styrdokument 1(7) Styrdokument 2(7) Styrdokument Dokumenttyp Strategi Beslutad av Kommunfullmäktige 2018-02-21 20 Dokumentansvarig IT-chef Reviderad av 3(7) Innehållsförteckning 1 Inledning...4 2 Övergripande mål och

Läs mer

Strategi för innovation GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING

Strategi för innovation GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Strategi för innovation GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Innehåll 1. Syfte... 3 2. Tillämpning... 3 3. Definition... 4 3.1 Avgränsningar... 4 3.2 Beroenden till andra processerv... 4 4. Nuläge... 4

Läs mer

En värld i ständig förändring Family Business Survey 2014 Sverige

En värld i ständig förändring Family Business Survey 2014 Sverige En värld i ständig förändring Family Business Survey 2014 Sverige 2 Innehåll 4 6 8 10 12 14 Vi ser familjeföretagens utmaningar PwC:s analys Familjeföretagen vill vara hållbara Innovation och talang viktiga

Läs mer

Det nya byggandet såser det ut!

Det nya byggandet såser det ut! Det nya byggandet såser det ut! , Tyréns AB, Malmö Bakgrund som konstruktör och logistikkonsult Forskare inom industriellt byggande Tyréns satsar på industriellt byggande, som tekniska konsulter. Avdelning

Läs mer

Strategi för digitalisering GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING

Strategi för digitalisering GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Strategi för digitalisering GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Innehåll 1. Syfte... 3 2. Tillämpning... 3 3. Definition... 4 3.1 Beroenden till andra processer... 4 4. Nuläge... 4 5. Vision och mål...

Läs mer

Utgångspunkter för framtagandet av en nyindustrialiseringsstrategi för Sverige. Näringsdepartementet

Utgångspunkter för framtagandet av en nyindustrialiseringsstrategi för Sverige. Näringsdepartementet Utgångspunkter för framtagandet av en nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Tidplan och process Arbetsgrupp N-dep Intern beredning Dialog med intressenter Beslut JUN AUG SEPT OKT NOV DEC Industrisamtal

Läs mer

Nyhetsbrev december 2011

Nyhetsbrev december 2011 Nyhetsbrev december 2011 2011 - fokusering och tillväxt i en turbulent omvärld Då Tord Schultz skrev VD-ordet i vårt nyhetsbrev i december 2010 anade ingen att 2011 skulle bli ett år med den dramatiska

Läs mer

Trender i transportsystemet. Magnus Persson Senior rådgivare Region Örebro län

Trender i transportsystemet. Magnus Persson Senior rådgivare Region Örebro län Trender i transportsystemet Magnus Persson Senior rådgivare Region Örebro län Fem megatrender som förändrar samhället Digitaliseringens effekter genomsyrar allt Breddat hållbarhetsfokus samt ökad kraft

Läs mer

Designing. Future Cities. Magnus vision.

Designing. Future Cities. Magnus vision. Designing Future Cities Magnus vision. Jag heter Magnus Meyer och jag började som vd på WSP i mars 2014. Under ganska många år har jag följt utvecklingen i samhällsbyggnadsbranschen ur olika perspektiv.

Läs mer

Göteborgs universitets IT-strategiska plan 2010 2012

Göteborgs universitets IT-strategiska plan 2010 2012 Göteborgs universitets IT-strategiska plan 2010 2012 Förord Våren 2009 påbörjades arbetet med att ta fram en it-strategisk plan för Göteborgs universitet. Syftet med en sådan plan är att den ska vägleda

Läs mer

Antagen av KF , 145. Vision 2030

Antagen av KF , 145. Vision 2030 Vision 2030 Västerviks kommun Livskvalitet varje dag Vår vision om framtiden är ett samhälle där livskvalitet står i fokus varje dag. Ett samhälle där medborgarna, gamla som unga, känner glädje, tillhörighet

Läs mer

EKONOMISKA KRISER OCH HUR DE PÅVERKAR TRANSPORTSYSTEMET

EKONOMISKA KRISER OCH HUR DE PÅVERKAR TRANSPORTSYSTEMET EKONOMISKA KRISER OCH HUR DE PÅVERKAR TRANSPORTSYSTEMET 181120 HENRIK ANDERSSON 1 Syfte och metod Syfte: 1. Undersöka samband mellan konjunktursvängningar och förekomst/utveckling av effektivare transportlösningar

Läs mer

Policy och riktlinjer för E-förvaltning och IT-användning inom Falköpings kommun 2012 2014

Policy och riktlinjer för E-förvaltning och IT-användning inom Falköpings kommun 2012 2014 Policy och riktlinjer för E-förvaltning och IT-användning inom Falköpings kommun 2012 2014 Ledning och styrning av IT i kommunen Kommunen har sedan många år en central IT-avdelning med ansvar för drift

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet teknik

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet teknik Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

E-hälsostrategi för socialförvaltningen

E-hälsostrategi för socialförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Kristina Appert 2019-03-12 SN 2019/0197.11.01 Tel 0480-450950 Socialnämnden E-hälsostrategi för socialförvaltningen 2019-2025 Förslag till beslut Socialnämnden

Läs mer

Vision för Alvesta kommun

Vision för Alvesta kommun Sida 1 av 5 Vision för Alvesta kommun 1 Bakgrund och utgångspunkter Under våren 2014 har Alvesta kommun genomfört ett visionsarbete som omfattat flera olika aktiviteter med möjlighet för invånare, föreningar,

Läs mer

Innehåll. 2015-10-12 Andreas Rosengren

Innehåll. 2015-10-12 Andreas Rosengren Innehåll Vad är Industri 4.0? Varför just nu? Utmaningar för industrin Vad innebär industri 4.0 för svensk industri? Industriell forskning relaterad till Industri 4.0 FFI LISA Vem är jag? Andreas Rosengren

Läs mer

Vi är SKF TILLSAMMANS ÄR VI STARKA

Vi är SKF TILLSAMMANS ÄR VI STARKA Vi är SKF TILLSAMMANS ÄR VI STARKA 2 Det är upp till oss Anta utmaningarna, låt våra kunder stå i centrum i allt vi gör. Låt oss ta till oss kraften i entreprenörskap och lagarbete för att ta vara på varje

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Digitaliseringskommissionen (N 2012:04) Dir. 2015:123. Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2015

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Digitaliseringskommissionen (N 2012:04) Dir. 2015:123. Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2015 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Digitaliseringskommissionen (N 2012:04) Dir. 2015:123 Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2015 Sammanfattning Digitaliseringskommissionen tillsattes den

Läs mer

Strategi för digitalisering

Strategi för digitalisering Strategi för digitalisering Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Diarienummer: KS/2017:666 Dokumentet är beslutat av: skriv namn på högsta beslutade funktion/organ Dokumentet beslutades den:

Läs mer

Tillväxt - teori. Jonas Gabrielsson Högskolan i Halmstad

Tillväxt - teori. Jonas Gabrielsson Högskolan i Halmstad Tillväxt - teori Jonas Gabrielsson Högskolan i Halmstad Tillväxt Ekonomisk Ekologisk/hållbar Social/välstånd - tillväxt avser inte värdet utan ökningen av värdet Tillväxtens förutsättningar Tillväxt Mer

Läs mer

Politisk inriktning för Region Gävleborg

Politisk inriktning för Region Gävleborg Diarienr: RS 2016/293 Datum: 2016-04-27 Politisk inriktning för Region Gävleborg 2016-2019 Beslutad i regionfullmäktige Region Gävleborg 2016-04-27 diarienummer RS 2016/293 Politisk inriktning 2016-2019

Läs mer

Hagforsstrategin den korta versionen

Hagforsstrategin den korta versionen Tillsammans skapar vi en attraktiv kommun Hagforsstrategin 2017-2027 den korta versionen Vill du ta del av fullversionen av Hagforsstrategin? Den hittar du på hagforsstrategin.se och hagfors.se Mitt liv

Läs mer

Innehåll. Förord. KAPITEL 2 GRUNDEN FÖR BRA LÖNEBILDNING 6 Lönegrupp Aktörer i en lönegrupp

Innehåll. Förord. KAPITEL 2 GRUNDEN FÖR BRA LÖNEBILDNING 6 Lönegrupp Aktörer i en lönegrupp Bra lönebildning 1 Förord IKEM Innovations- och kemiindustrierna i Sverige verkar för en företags- och medarbetarnära lönebildning där IKEM:s löneavtal ska ge lokala parter goda förutsättningar. Det är

Läs mer

I HUVUDET PÅ EN RISKKAPITALIST LARS ÖJEFORS

I HUVUDET PÅ EN RISKKAPITALIST LARS ÖJEFORS I HUVUDET PÅ EN RISKKAPITALIST LARS ÖJEFORS Riskkapital Investeringar i eget kapital Public equity i noterade bolag Privat equity i onoterade bolag Venture capital aktivt och tidsbegränsat engagemang Buy-out

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

Stockholmsregionens styrkor och utmaningar. Mats Hedenström, Tillväxtdirektör

Stockholmsregionens styrkor och utmaningar. Mats Hedenström, Tillväxtdirektör Stockholmsregionens styrkor och utmaningar Mats Hedenström, Tillväxtdirektör Det går bra för Stockholms län Ur ett tillväxtperspektiv står sig Stockholm i varje jämförelse 24 000 nystartade företag 2011

Läs mer

Strategisk forsknings- och innovationsagenda Sverige som internationellt centrum för life science (SILS) 1

Strategisk forsknings- och innovationsagenda Sverige som internationellt centrum för life science (SILS) 1 Strategisk forsknings- och innovationsagenda Sverige som internationellt centrum för life science (SILS) 1 Vad betyder SILS-agendan för dig? Du som företagare får bättre tillgång till forskningsresurser

Läs mer

Policy för innovation och digitalisering GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING

Policy för innovation och digitalisering GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Policy för innovation och digitalisering GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Innehåll 1. Syfte...3 2. Tillämpning...4 3. Definition...4 3.1 Avgränsningar...4 4. Mål...5 5. Viljeriktning...5 5.1 Fokus

Läs mer

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland 1 (5) Landstingsstyrelsen Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland Bakgrund Innovationer har fått ett allt större politiskt utrymme under de senaste åren. Utgångspunkten är EUs vision om Innovationsunionen

Läs mer

Teknisk infrastruktur för nationell IT-strategi för vård och omsorg samt kommunal e-förvaltning

Teknisk infrastruktur för nationell IT-strategi för vård och omsorg samt kommunal e-förvaltning Teknisk infrastruktur för nationell IT-strategi för vård och omsorg samt kommunal e-förvaltning Presentation målbild, syfte och omfattning Sara Meunier Kurt Helenelund Version PA2 Svenska Kommunförbundet

Läs mer

Professor och forskningschef bodahlbom.se

Professor och forskningschef bodahlbom.se Bo Dahlbom Professor och forskningschef bodahlbom.se aktivering.se sust.se Staying Alive Sverige år 1900 Bo Dahlbom Sverige år 2000 Bo Dahlbom Olja Samhället som maskin Funktionalism och systemtänkande

Läs mer

Ett hållbart Varberg Socialt - Ekonomiskt - Ekologiskt

Ett hållbart Varberg Socialt - Ekonomiskt - Ekologiskt 2020-2023ff Ett hållbart Varberg Socialt - Ekonomiskt - Ekologiskt Mål och inriktning 2020-2023 Antaget av kommunfullmäktige 2019-04-23 Förord Tillsammans gör vi Varberg ännu bättre Vi har i kommunen under

Läs mer

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb Näringslivsprogram 2017 Tillsammans mot 70 000 nya jobb Näringslivsprogram 2017 Inledning Näringslivsprogrammet beskriver Uppsala kommuns långsiktiga näringslivsarbete och är ett kommunövergripande styrdokument.

Läs mer

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29 - mer än bara en informationsplats - Dalsjöfors 2013-01-29 I Borås står möten mellan människor i fokus Möten där tillit och respekt är honnörsord och där vi tar till vara individernas unika kraft, kunskap,

Läs mer

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning.

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning. Utveckling för Skellefteå 2012 2014 Må alla samlas. Det här är det första steget i en lokal utvecklingsstrategi för allas vårt Skellefteå. Därför vill vi att så många som möjligt i Skellefteå ska läsa

Läs mer

VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP?

VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP? VAD ÄR MENTORSKAP? INTRODUKTION VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP? Mentorskap och coachning MENTORSKAP ATT BYGGA EN RELATION VARFÖR MENTORSKAP? Introduktion Mentorskap handlar om att bygga en

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

PROGRAM PLAN POLICY RIKTLINJER

PROGRAM PLAN POLICY RIKTLINJER SID 1(13) Plan för bredbandsutbyggnad i Helsingborg PROGRAM PLAN POLICY RIKTLINJER Rådhuset Postadress 251 89 Helsingborg Växel 042-10 50 00 kontaktcenter@helsingborg.se helsingborg.se SID 2(13) Helsingborgs

Läs mer

Bisnode LÖSNINGAR OCH INSIKTER FÖR SMARTA BESLUT

Bisnode LÖSNINGAR OCH INSIKTER FÖR SMARTA BESLUT Bisnode LÖSNINGAR OCH INSIKTER FÖR SMARTA BESLUT Utan frågor & svar stannar världen OM BISNODE Det finns små och stora frågor inom alla företag, organisationer och verksamheter. Frågor som kräver uppmärksamhet

Läs mer

Bo Dahlbom. Professor och forskningschef. Aktivera dina medarbetare (2011) www.aktivering.se www.sust.se

Bo Dahlbom. Professor och forskningschef. Aktivera dina medarbetare (2011) www.aktivering.se www.sust.se Bo Dahlbom Professor och forskningschef Sveriges framtid (2007) Aktivera dina medarbetare (2011) www.aktivering.se www.sust.se Staying Alive 1 Förändring Samhället förändras Bönder Tjänster o service Industriarbetare

Läs mer

Design för bättre affärer Fakta och kommentarer utifrån en undersökning om design i svenska företag, genomförd på uppdrag av SVID, Stiftelsen Svensk

Design för bättre affärer Fakta och kommentarer utifrån en undersökning om design i svenska företag, genomförd på uppdrag av SVID, Stiftelsen Svensk Design för bättre affärer Fakta och kommentarer utifrån en undersökning om design i svenska företag, genomförd på uppdrag av SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign, Teknikföretagen och Svensk Teknik och

Läs mer

Enklare i esamhället. Lennart Jonasson

Enklare i esamhället. Lennart Jonasson Enklare i esamhället Lennart Jonasson Den digitala revolutionen - Den digitala revolutionen ändrar på ett omvälvande sätt förutsättningarna för stora delar av samhällslivet, såväl nationellt och internationellt

Läs mer

Undervisningen i ämnet webbutveckling ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet webbutveckling ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: WEBBUTVECKLING Ämnet webbutveckling behandlar de tekniker som används för att presentera och bearbeta information i webbläsaren samt utifrån dessa tekniker skapa och vidareutveckla statiska och dynamiska

Läs mer

Bo Dahlbom. Professor vid IT-universitetet i Göteborg. Forskningschef på Sustainable Innovation. Medlem av Regeringens IT-råd

Bo Dahlbom. Professor vid IT-universitetet i Göteborg. Forskningschef på Sustainable Innovation. Medlem av Regeringens IT-råd Bo Dahlbom Professor vid IT-universitetet i Göteborg Forskningschef på Sustainable Innovation Medlem av Regeringens IT-råd Senaste bok: Sveriges framtid, Liber 2007 www.viktoria.se/dahlbom www.sust.se

Läs mer

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Sara Duvner 2014-04-23 KSN-2014-0324 Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 - Beslutad av kommunstyrelsen 9 april 2014 Postadress: Uppsala kommun,

Läs mer

En digital agenda för Sverige

En digital agenda för Sverige En digital agenda för Sverige Norrköping 14 november 2012 IT-politik i Sverige och EU 2000 2010 2011 Ett informationssamhälle för alla Digital agenda för Europa It i människans tjänst en digital agenda

Läs mer

Lyckat eller misslyckat it-projekt, det är frågan.

Lyckat eller misslyckat it-projekt, det är frågan. Lyckat eller misslyckat it-projekt, det är frågan. En kartläggning av svenska it-projekt April 2007 Projectplace International AB www.projektplatsen.se Innehållsförteckning FÖRORD...3 SAMMANFATTNING...

Läs mer

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration I det här dokumentet finner du en introduktion till den forskarledda studiecirkeln om sociala innovationer och integration som du är

Läs mer

Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige

Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Christina Nordin Avdelningschef Näringsliv och villkor Industrins betydelse för tillväxt, samhällsutveckling och välstånd i förnyat fokus Industrin

Läs mer

INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER. Jenni Nordborg och Rolf Nilsson

INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER. Jenni Nordborg och Rolf Nilsson INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER Jenni Nordborg och Rolf Nilsson 1 2 OM UNDERSÖKNINGEN Med syfte att öka kunskapen om hur lågkonjunkturen

Läs mer

Framtidsscenario 2022

Framtidsscenario 2022 Framtidsscenario 2022 framtaget under Phorecast Session för Almega Saco Unionen inom ramen för Tjänstesektorns samarbetsavtal Daniel Byström, Lars Lundqvist och Eva Ribbenhall på uppdrag av Phorecast AB

Läs mer

Innovationslandskapet Åland. Jämförelse av resultat från ÅTC studien och GE Global Innovation barometer. Ålands Teknologicentrum

Innovationslandskapet Åland. Jämförelse av resultat från ÅTC studien och GE Global Innovation barometer. Ålands Teknologicentrum Innovationslandskapet Åland Jämförelse av resultat från ÅTC studien och GE Global Innovation barometer Ålands Teknologicentrum Bakgrund - ÅTC undersökningens syfte För att bättre kunna utforma verksamhetsstrategier,

Läs mer

Överförmyndarnämndens sammanträde

Överförmyndarnämndens sammanträde -3, ÖFM 2018-11-21 08:30 Kallelse till Överförmyndarnämndens sammanträde 2018-11-21 kl 08:30 i Överförmyndarens kansli, Österängsskola -2, ÖFM 2018-11-21 08:30 LEDAMÖTER Närv Jim Nilsson, S, ordförande

Läs mer

Överenskommelse om en stödstruktur för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället på nationell nivå

Överenskommelse om en stödstruktur för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället på nationell nivå Bilaga 1 till regeringsbeslut 2 2018-02-01 Överenskommelse om en stödstruktur för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället på nationell nivå Det civila samhället är en omistlig del

Läs mer

Student Living Lab. Förstudie

Student Living Lab. Förstudie Student Living Lab Förstudie Samhällstrender Globala trender uppstår och förändras i en allt snabbare takt. Dessa trender påverkar regioner snabbare än någonsin tidigare. Trender som sociala medier och

Läs mer