INTERNREVISION 4/2008 1

Transkript

1 INTERN REVISION #4/2008 Äntligen här: Internrevisionsdagarna, i år med kommunikation. Dessutom: Ordföranden önskar ordning och reda. Samarbete med FAR SRS. More than a slogan. Intern styrning och kontroll. Till sist: Ett besök i Norge och ett brev från Sydafrika. INTERNREVISION 4/2008 1

2 INNEHÅLL #4/ Redaktören om tidningen, härdsmältan och mutorna. 04 Ordföranden önskar ordning och reda samt klara begrepp. 05 Internrevisionsdagarna. Program och presentationer. 09 Dan Brännström och Guidon Berggren om samarbete mellan Internrevisorerna och FAR SRS. 10 More than a slogan. IIA:s nya styrelseordförande Patricia Miller om sin strategi. 15 Internal Auditor. Lästips ur augustinumret. 16 Internrevisionschefen Ann-Katrin Harringer om intern styrning och kontroll på Jordbruksverket. 20 Intressant upplägg, bra talare men var fanns internrevisorerna? Rapport från Nationella redovisningskonferensen. 21 Dåligt skydd för dem som avslöjar brott. 22 CIA-spalten. Nätverksträff med Finansinspektionen. 24 Norge & Sverige. Rapport från ett möte i Oslo. 26 Seminarium om informationskontroll. 27 Ett brev från Sydafrika. 28 Generalsekreteraren om FAR SRS och internationella frågor. 30 Vad gör medlemskommittén? Nya medlemmar. 31 Internrevisorernas utbildningprogram sidor om utbildningar och seminarier nästa år. INTERN REVISION Tidskrift om internrevision utgiven av Internrevisorerna Utkommer med fyra nummer per år Manusstopp Utgivningsdag NR 1/ februari 06 mars NR 2/ maj 12 juni NR 3/ augusti 25 september NR 4/ oktober 13 november REDAKTIONSKOMMITTÉ: Peter Strandh, redaktör Ernst & Young AB tel mobil: peter.strandh@se.ey.com Inga Astorsdotter SLU, tel mobil inga.astorsdotter@adm.slu.se Urban Eklund Ericsson, tel urban.eklund@ericsson.com Görel Hamilton Internrevisorerna Tel info@internrevisorerna.se Gunilla Liljeroth PPM, tel mobil , gunilla.liljeroth@ppm.nu Pille Lindskog Nordea, tel mobil pille.lindskog@nordea.com Leif Zetterberg, redigering tel , leif.z@comhem.se Manusstopp nästa nummer: 10 oktober. Material för publicering skickas till Peter Strandh, peter.strandh@se.ey.com, eller till Leif Zetterberg, leif.z@comhem.se Prenumeration: 300 kronor per år för icke-medlem. Ansvarig utgivare: Guidon Berggren ISSN: Tryck: Åtta.45 Tryckeri AB Västerås, 2008

3 REDAKTÖREN OM TIDNINGEN, HÄRDSMÄLTAN OCH M UTORNA Du läser just nu andra numret med ny layout. Vi har valt ett bokpapper i syfte att höja kvalitetskänslan på tidningen. Tidningen har dessutom rygg så att den kan sättas in stående i bokhyllan. Ändringar som inte innebär att vi nu slår oss till ro, utan vi kommer att fortsätta att förändra och utveckla tidningen. Vi hoppas att även du vill vara med och bidra till ett intressant innehåll. För visst har tidningen en viktig plats. Än har inte Internet tagit över tidningarnas roll. Det är något speciellt att sitta tillbakalutad en lördag eftermiddag med en kaffe och bläddra i en papperstidning. Det blir inte riktigt samma känsla med en dator i knäet eller en mobiltelefon i handen. Internrevisionsdagarna står för dörren och jag hoppas att du anmält dig till två spännande dagar som för många internrevisorer är höjdpunkten på året. I år flyttar vi in till den stora staden igen. Jag kommer självklart att finnas på plats. Har du synpunkter på tidningen eller idéer hur vi kan förbättra den så är det bara att komma fram till mig. Jag kommer att finnas vid Ernst & Youngs monter. Den finansiella härdsmältan skapar osäkerhet. Jag skriver detta lördag den 11 oktober och börsen har fallit med 44 procent sedan årsskiftet. Allt är ett enda stort frågetecken. Vad händer nästa vecka? Osäkerheten är stor. Vilken risk är vi villiga att ta just nu? När ni läser detta vet ni mer än vad jag vet i skrivande stund. Det enda vi vet vid varje givet tillfälle är att det gäller att hela tiden anpassa sig efter rådande omständigheter för att överleva. För att lyckas bättre än andra i tider med hög osäkerhet handlar det nog om att våga ta mer rätt risk än andra. Men vad det är vet vi inte förrän vi sitter med facit i hand. Många menar att det är i tider som dessa som stora omfördelningar sker av förmögenheter i världen. Det var väl PG Gyllenhammar som en gång sa att Cash is King och det gäller i högsta grad idag med en likviditets- och förtroendekris. Finns något att lära för internrevisorerna? Ja, jag kan bland annat se att internrevisorer (även) framöver bör följa upp rutiner kring hantering av tillgångs- och skuldförvaltning, så att rätt processer finns på plats. Detta för att säkerställa att organisationen klarar av att hantera sitt kort- och långfristiga upplåningsbehov relaterat till tillgångsmassan och likviditetsflödet. Policy om mutor och bestickning saknas i var fjärde myndighet enligt en artikel i DN. Detta är ett riskområde som kan skada en myndighets eller ett företags rykte om medarbetare inte vet vad som är acceptabelt och straffbart. Det är ett av många områden där internrevisorer behöver fundera hur de skall följa upp och granska i sina organisationer. Det är av stort värde att i preventivt syfte genomföra en grundläggande genomgång av organisationens rutiner för att förhindra denna typ av riskexponering. Tyvärr blir sådana utredningar ofta inte genomförda förrän något otillåtet redan inträffat. Hur utvecklas rollen för CFO? I en nyligen genomförd studie av Ernst & Young där 250 CFO deltog ställdes frågan vad som driver utvecklingen av deras roll. Det viktigaste var: efterlevnad av regelverk, förväntningar från styrelser, ansvar för riskhanteringen, efterfrågan på ledningsinformation samt krav från investerare. En tanke som slår mig när jag läser denna studie är att rollen som internrevisor också utvecklas baserat på andras krav. För att hänga med blir utbildning en viktig del. Här fyller internrevisorernas utbildningsprogram en viktig funktion. Sign-up! Avslutningsvis några ord på vägen: In the long history of humankind (and animal kind, too) those who learned to collaborate and improvise most effectively have prevailed. PETER STRANDH CIA och auktoriserad revisor INTERNREVISION 4/2008 3

4 ORDFÖRANDEN ÖNSKAR ORDNING OCH REDA SAMT KLARA BEGREPP Ordning och reda, ska det vara så svårt? Det händer mycket i vår omvärld och allt går i en rasande fart. När hastigheten är så här uppskruvad brukar det sluta i en katastrof. Har vi lärt oss något av den historien? Nej, inte mycket. Jag skulle kunna skriva samma krönika vart sjunde år, eftersom pendeln slår ungefär med det mellanrummet. Vid högkonjunktur, då tåget rusar fram i hög fart, betraktas internrevisorn som stoppkloss och bakåtsträvare med sina påpekanden om intern kontroll. Då är det affärerna och att tjäna pengar som gäller för ledningen och tåget rusar på mot en bergvägg som närmar sig obönhörligt. Sedan kommer lågkonjunkturen och alla vet att man måste kliva av vid sista stationen, medan man har pengarna kvar och innan tåget kraschar. Men går någon av? Nej, girigheten gör att man tror att det nog är en station till att tjäna pengar på, så alla sitter kvar och är alltså med ända in i bergväggen. Kris! Då ropas det efter internrevisorn. Varför sa du inget? Nu måste du hjälpa mig att reda ut det här! skriker en lätt panikslagen ledning. Som internrevisor påpekar jag lite blygsamt att jag de senaste åren, vid åtskilliga tillfällen, påpekat just brister i den interna styrningen och kontrollen men att ingen lyssnat. Nu har den plötsligt så populäre internrevisorn ett styvt arbete framför sig med att hjälpa till att få ordning och reda i organisationen. Det ska skrivas policys och instruktioner, det ska göras riskanalyser och rutingenomgångar. Processerna ska vara på plats. Så kommer nästa högkonjunktur efter cirka sju år och då har ledningen glömt vad som hände tidigare för nu gäller det att tjäna nya pengar, och så börjar vi om igen. Men som internrevisorer måste vi ha överseende med detta. Vi måste förstå att ledningen har ett annat fokus än vi. Vi måste oförtrutet jobba vidare med vår uppgift, både i med- och motgång. Vår yrkesheder ligger i att som osynliga hjältar verka för att den organisation vi arbetar i hela tiden förbättrar intern styrning och kontroll genom riskanalyser samt förbättrar sina rutiner och processer. Vi får aldrig ge upp. Vi ska ha den kompetens, kunskap, mod och uthållighet som behövs så att ledningen lyssnar på oss. Då kan vi bidra till att utjämna pucklarna mellan de sju åren och få ledningen att kliva av det framrusande tåget i god tid. Begreppen, ska det vara så svårt? För vår trovärdighets skull måste vi även få lite ordning och reda i hur vi använder olika begrepp. Finansinspektionen, Svensk kod för bolagsstyrning, myndigheter, större delen av näringslivet och även vi själva använder lite slarvigt olika begrepp men menar ofta samma sak. Ibland menar vi samma sak men använder olika begrepp. För att få den ordning och reda som vi eftersträvar har jag tillsammans med några kollegor tagit fram ett förslag som delar upp begreppen i tre kategorier med olika innebörd: 1. Särskild granskningsfunktion kan vara vem som helst som utses av den operativa ledningen att utföra en särskild granskning och har ingenting med internrevision att göra. 2. Oberoende granskningsfunktion är det begrepp som Finansinspektionen gärna har använt som liktydigt med internrevision. Den stora skillnaden är dock att en oberoende granskningsfunktion kan vara vem och vad som helst och styrs inte av något regelverk. (Jag har använt begreppen när jag fått så lite tid till granskningen att den inte kan anses vara en fullgod internrevision.) 3. Internrevision är en global profession som arbetar i enlighet med ett internationellt regelverk, standards, för god internrevisionssed och god internrevisorssed, code of ethics, vilket inget av de andra begreppen gör. Jag tycker vi ska vara måna om begreppet internrevision och hela tiden använda det så att Finansinspektionen, Kodgruppen, myndigheter, näringslivet med flera också använder det och ser styrkan i begreppet. Då är jag övertygad om att vi är på god väg att bli den professionella yrkeskår vi vill vara. Vi ses på Internrevisionsdagarna! signerat: Guidon 4 INTERNREVISION 4/2008

5 INTERNREVISIONSDAGARNA 2008 KOM M UNIKATION Karperyd till Gamla Stan där vi får höra och känna historiens vingslag under en timme. På Stortorget har årets julmarknad börjat. Promenaden till Gamla Stan tar cirka 30 minuter i lugn takt. Bekväma skor och varma kläder rekommenderas : Välkomstparty på hotellet. MISSA INTE ATT VARA MED PÅ INTERNREVISIONSDAGARNA! Du kan fortfarande anmäla dig till Internrevisionsdagarna, även om sista anmälningsdagen har varit. Om du inte redan har anmält dig på anmälningsblanketten på vår hemsida så gör det nu! Vi har reserverat ett antal platser. Att möta kollegor har blivit mer och mer nödvändigt för den personliga utvecklingen av oss internrevisorer. Och att se och höra de professionella talarna som kan ge oss det speciella i vårt yrke, som vi inte får någon annanstans! Allt detta och mer därtill är samlat vid detta speciella tillfälle som Internrevisionsdagarna utgör. I förra numret av tidningen kunde Du se och läsa om flera av våra föredragshållare. I detta nummer presenterar vi ytterligare några av talarna. Nytt för i år är att vi samlas redan på söndag kväll med mingel, utdelning av CIA-diplom och årsnålar. Vi äter en buffé, umgås och njuter av TTO, Täby Tonorkester, under ledning av Bernt Gyllenswärd. Det kommer att bli en upplevelse för livet. Alla är hjärtligt välkomna. Välj spår! Tyvärr var spåren inte klara när anmälan gick ut, men nu kan du välja! Därför ber vi dig att snarast fylla i dina val av spår på föreningens hemsida. GUIDON BERGGREN SÖNDAG DEN 30 NOVEMBER Incheckning och samling för gemensam aktivitet : Vi går från hotellet med guiden Åsa MÅNDAG DEN 1 DECEMBER : Registrering och kaffe : Inledning, moderatorer. Guidon Berggren, ordförande IIA Sv, Bernt Gyllenswärd, vice ordf. IIA Sv : Samarbetet mellan Audit Committee och Internrevisionen. Ulrika Francke, VD och koncernchef, Tyréns AB samt ordförande i Swedbanks revisionskommitté : Hur ser den internationella utvecklingen ut inom internrevisionsområdet. Flemming Ruud, professor i intern- och externrevision vid Handelshögskolan BI i Oslo, universitetet St. Gallen och Zürich : Den positiva energin i mötet. Helene Willberg, VD, KPMG : Lunch : Hur är det att vara internrevisor i FN? En riskanalys av en komplicerad verksamhet. Anders Hjertstrand, United Nations i Geneve, revisionschef för Asien och Europa : Spår 1. En kod för alla noterade bolag Resan har börjat. Katja Severin, Partner, PwC 2. Hur integreras IT-revisionen? Samverkan mellan revisorer. Karin Winberg, IT-revisor och IT management-konsult, Transcendent Group 3. Ny internationell standard (IPPF) tvingande krav för internrevisorn. Bernt Gyllenswärd, vice ordförande 4. Granskning av större projekt en ny utmaning för internrevisorer? Ingemar Lock, Partner, BRS, Ernst & Young : Kaffe : Kommunikation är livsviktigt. Lotta Juhlin, talpedagog, författare och förelä- INTERNREVISION 4/2008 5

6 INTERNREVISIONSDAGARNA 2008 KOM M UNIKATION sare, Kommunikations-Akademien AB/Juhlin Juhlin AB 18.30: Clarions VD Tobias Ekman informerar om hotellet och dess miljötänkande. Drink : Middag med underhållning. Annika Skoglund, sopran/mezzopran, ackompanjerad av Mats Bergström. Hemlig gäst TISDAG DEN 2 DECEMBER : Inledning. Guidon Berggren, ordförande IIA Sv, Bernt Gyllenswärd, vice ordf. IIA Sv : Nya spelregler för revisionen nya förutsättningar eller är allt som tidigare? Dan Brännström, generalsekreterare FAR SRS : Spår 1. Vett och etikett för styrelser. Per Lekvall, Svensk Bolagsstyrning 2. Revisorsnämndens roll och erfarenheter. Göran Raspe, aukt revisor, Revisionsnämnden 3. Krishantering i regeringskansliet. Christina Salomonson, generaldirektör och chef för den nationella krishanteringsfunktionen i Regeringskansliet : Spår 1. Utvecklingen inom Solvens II och den interna styrningen och kontrollen. Susanne Sjödin- Svensson, chefsjurist AFA försäkring 2. FRII:s kvalitetskod om intern kontroll, förtroende och öppenhet i ideell sektor. Lisa Sjöblom, konsult, PwC. (FRII är frivilligorganisationernas insamlingsråd.) 3. Internrevision 2012: Hur ser framtiden ut för internrevisionsprofessionen i Sverige. Rasmus Forssblad, Manager, PwC 4. Tredjepartsrelationer, hur efterlevs dessa? Michael Bernhardtz, Partner, Deloitte AB : Lunch : Börsens medverkan till förtroendet för de noterade bolagen. Anders Ackebo, Nasdaq OMX : Styrelseakademins syn och möjlig påverkan på internrevisionen. Lars-Erik Forsgårdh, ordförande i Styrelseakademin : Kaffe : Farväl till världsundergången. Stefan Fölster, chefsekonom, Svenskt Näringsliv HUVUDSPONSORER: GULDSPONSORER: 6 INTERNREVISION 4/2008

7 KPMG:S NYA VD HAR MÅLET KLART Konkurrensen är hård, och det gäller att förvalta det förtroende KPMG har idag. Vi ska fortsätta vara kundernas förstahandsval och det ledande företaget på marknaden. Det säger Helene Willberg, som sedan i somras är ny vd på KPMG. Hon talar om Den postitiva energin i mötet på Internrevisionsdagarna. Här berättar hon om sin syn på internrevisionen och internrevisorns roll. Hur ser du på din nya roll och utvecklingen framöver för KPMG? Min bakgrund från rådgivning och revision är bra att ha med i våra fortsatta satsningar på att både bredda och fördjupa våra samlade kompetenser. Nu får jag möjlighet att arbeta med både rådgivning och revision, vilket känns mycket roligt. Vi har en samsyn i företaget, såväl bland ägarna som i ledningen, om hur företaget ska utvecklas. Det är en bra grund att stå på som vd. Efterfrågan på våra rådgivningstjänster är det som ökar allra mest just nu och förra året såg vi en tillväxt om 18 procent på den svenska marknaden. Tempot och informationsbehovet har ökat, vilket gör att företagen kräver bättre beslutsunderlag på kortare tid än tidigare. Problemställningarna är ofta komplexa och kräver specialistkunskaper från många områden för att få helhetslösningar. Konkret innebär det att vi ska bredda rådgivningen och med hjälp av vår spetskompetens hitta lösningar åt våra kunder. Hur ser du på KPMG:s satsning att hjälpa till vid uppbyggnaden av internrevisionsfunktioner? En väl fungerande internrevision är av stort intresse för externrevisorn. Den bidrar till att stärka den interna styrningen och kontrollen i verksamheten genom att utvärdera och utveckla denna. Genom att internrevisorerna kan verka mer kontinuerligt i verksamheten kan de också bidra mycket aktivt till kommunikationen ut till organisationen om hur viktig intern styrning och kontroll är. De bidrar också genom att fästa ledningens och styrelsens uppmärksamhet på viktiga delar inom området. Hur ofta bör styrelsen träffa internrevisorn? Det beror delvis på om det finns ett revisionsutskott som tar del av rapportering och träffar internrevisorn löpande. I så fall kan det räcka med en årlig presentation för styrelsen. Finns inte något revisionsutskott kan styrelsen med fördel träffa internrevisionen ytterligare några tillfällen per år. Det är därutöver viktigt att internrevisorn vid behov kan lyfta iakttagelser till revisionsutskott och styrelse. Helene Willberg är 41 år och den första kvinnliga vd:n i revisionsbranschen. Hon tog civilekonomexamen vid Handelshögskolan i Stockholm, började på KPMG 1991och blev auktoriserad revisor Hon har byggt upp KPMG:s specialistavdelning för företagsbesiktning, Due Diligence, som i dag består av 65 personer. Helene Willberg blev medlem i KPMG:s företagsledning 2000 och är revisor i Fastighets AB Balder, Ortivus, Cloetta Fazer samt Nobia. Helene Willberg har av Stockholmsbörsen utsetts till granskande revisor i samband med börsintroduktioner. KPMG omsatte 2,1 miljarder i Sverige 2007/2008, en ökning med 10 procent jämfört med förra året. KPMG är också det företag inom branschen som växer snabbast internationellt med en tillväxt på drygt 17 procent. Hur ser du på den framtida utvecklingen av internrevisionen för att klara den målsättningen och hur får vi styrelserna/ledningarna att lyssna på internrevisorn? Det finns ett stort intresse för riskhantering och kontroll i de flesta organisationer idag. Där har internrevisorerna en naturlig roll om man tar chansen. Det är i stor utsträckning upp till internrevisorerna själva att granska rätt områden, rapportera väsentligheter på ett effektivt sätt och visa hur man bidrar till utvecklingen av verksamheten. FOTO: MAGNUS SKOGLÖF INTERNREVISION 4/2008 7

8 INTERNREVISIONSDAGARNA 2008 KOM M UNIKATION Slutligen vad skiljer KPMG från de tre andra stora revisionsföretagen i Sverige? Människorna, säger Helene utan att tveka! Vårt arbetssätt, vår kultur och vår starka marknadsposition gör att vi lockar till oss talanger. Vi arbetar med de största, ofta multinationella, företagen i Sverige som är ledande inom sina områden. Det driver våra team att prestera sitt bästa och våra medarbetare att utveckla spjutspetskompetens inom sina områden. Genom våra medarbetare förs kunskaper och kompetenser ut till hela vår kundkrets. STYRELSEAKADEMIENS SYN OCH MÖJLIG PÅVERKAN PÅ INTERNREVISIONEN Lars-Erik Forsgårdh, ek dr i företagsekonomi, är ny VD för Styrelse- Akademien. Lars-Erik har styrelseerfarenhet bland annat från det egna familjeföretaget, OMX, Best Western Hotels och Aktiespararna, där Lars-Erik var VD i över 20 år. Lars- Erik gjorde ett uttalande för ett antal år sedan som vi vid presentationer av internrevision använder oss av för att åskådliggöra vad VD för Aktiespararna ansåg om internrevision: Jag menar att förtroendet kan stärkas av att bolagen har en stark och kompetent internrevision som garanterar att styrning och ledning fungerar väl. För mig är en internrevision med hög integritet en kvalitetssäkrande funktion för ledningen och för ägarna. En sådan funktion bidrar också till intrycket av att bolaget är välskött och har en god Corporate Governance. INTERNREVISION 2012: HUR SER FRAMTIDEN UT FÖR INTERNREVISIONS- PROFESSIONEN I SVERIGE? Rasmus Forssblad arbetar med internrevision och konsultation relaterat till intern styrning och kontroll på Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB. Han har arbetat med internrevision i sex år (bland annat på Deloitte och Rikspolisstyrelsen) och dessförinnan med externrevision och redovisning. Hans huvudsakliga fokus ligger på operationell revision. Rasmus har deltagit i flera kvalitetsutvärderingar enligt IIA Standards och är sedan 2004 certifierad internrevisor (CIA). NY INTERNATIONELL STANDARD (IPPF) TVINGANDE KRAV FÖR INTERNREVISORN Efter 17 år som externrevisor och lika lång tid som chef för internrevisionen på SEB arbetar Bernt Gyllenswärd nu som styrelseledamot och lärare inom Internrevisorernas Förening med speciell inriktning mot kvalitetsfrågorna. Som egen konsult tar han därutöver på sig uppdrag för olika organisationer främst inom området intern styrning och kontroll. TREDJEPARTSRELATIONER: HUR EFTERLEVS DESSA? Michael Bernhardtz är ledamot i Internrevisorernas Förenings styrelse och CIA. Han arbetar på Deloitte, där han är partner och ansvarar för tjänster rörande internrevision, intern kontroll och riskhantering. GRANSKNING AV STÖRRE PROJEKT EN NY UTMANING FÖR INTERNREVISORER? Ingemar Lock är partner på Ernst & Young Advisory Services med fokus på rådgivning inom program- och projektledning, med ett speciellt fokus på projektrevisioner för att säkerställa god program och projektkontroll. Ingemars uppdragsgivare återfinns främst inom tillverkningsoch teleindustrin samt inom den finansiella sektorn. Han är också ansvarig för Ernst & Youngs tjänsteutbud inom programledning och programrevision. Ingemar har 14 års erfarenhet av arbete med programhanteringsstöd och har även lång erfarenhet att driva komplicerade projekt och program. ANMÄL DIG NU! ANMÄL ÄVEN SPÅR PÅ HEMSIDAN! 8 INTERNREVISION 4/2008

9 FAR SRS TILLSAMMANS kan vi göra större skillnad Intern- respektive externrevision har under senare tid närmat sig varandra mycket beroende på förändringar i regelverken (bland annat SOX) och ökad uppmärksamhet kring intern kontroll, men framför allt därför att företagen/kunderna önskar se en kostnadseffektivisering och ett ökat värde från den totala revisionen. Vi ska hålla i minnet att de två aktiviteterna har olika uppdragsgivare där externrevisorn på uppdrag av ägarna har att granska styrelsens redovisning och förvaltning medan internrevisorn på uppdrag av styrelsen har att granska organisationen. En annan stor skillnad är att externrevisorns fokus ligger på den finansiella rapporteringen medan internrevisorns ligger på den interna styrningen och kontrollen samt effektiviteten i rutinerna. Men likheten i metoder och arbetssätt är uppenbar. Ju mer externrevisorn kan förlita sig på internrevisorns arbete desto effektivare blir revisionen, och ju mer internrevisorn kan få stöd och hjälp från externrevisorn desto högre kvalitet blir det i den samlade slutprodukten. FAR SRS, som vidgat sin organisation från att omfatta enbart revisorer till att även inrymma yrkesutövare inom redovisning, skatt och rådgivning, ser ett värde i ett närmande också till internrevisionen. För yrkesrollen som internrevisor ligger nyttan i att få en förstärkning av professionen i Sverige och en tyngd mot marknaden och därmed ett bättre genomslag i media och hos viktiga beslutsfattare. Att vara med som diskussionspartner vid till exempel remisser är en annan viktig fördel liksom de stordriftsfördelar som ett samarbete kan medföra bland annat på utbildningssidan. I den förtroendebransch vi båda verkar i behöver vi ha en gemensam plattform. Det första steget har varit att bilda två gemensamma projektgrupper. De två projekten är Effektivt samarbete mellan intern- och extern revision samt Intern styrning och kontroll. Båda arbetsgrupperna har varit i gång sedan i våras och kommer med sina avrapporteringar runt årsskiftet. Redan nu kan vi se ett stort behov av kommunikation och erfarenhetsutbyte mellan de båda professionerna, inte minst därför att kunskapen om de olika rollerna måste fördjupas. Med tanke på den turbulens vi nu upplever på den finansiella marknaden är en ökad samverkan mellan intern- och externrevision av största betydelse. Tillsammans kan vi göra än större skillnad. GUIDON BERGGREN Ordförande i IIA Sweden DAN BRÄNNSTRÖM Generalsekreterare i FAR SRS INTERNREVISION 4/2008 9

10 IIA CHAIRMAN MORE THAN A SLOGAN The IIA s new chairman of the board, Patricia Miller, CIA, CISA, CPA, shares her strategy for ensuring internal auditors are recognized, trusted, and valued. A WELL-CRAFTED SLOGAN can capture the public imagination and help define a brand. It can attract and retain attention and communicate a sense of purpose to the intended audience in a simple yet meaningful way. Consider, for example, these famous corporate slogans: Just do it. We bring good things to life. You deserve a break today. These catchphrases effectively sum up the essence of their respective businesses in a way that sticks in the public consciousness. Each has such a strong and positive association, in fact, that identification of the company or product is, for many audiences, unnecessary. For my term as IIA chairman, I wanted to create a message that would convey the essence of who we are as internal auditors and what I believe we must do to continue moving our profession ahead. To capture these ideas, I ve selected Recognized. Trusted. Valued. as my theme for the year. The phrase provides what I believe is an effective and simple message that includes layers of meaning for different audiences. For individual auditors, it describes the professional status we seek to attain. For internal audit departments, it describes the reputation and esteem the department Patricia Millers artikel är hämtad ur Internal Auditor, augustinumret i år. Publicerad med tillstånd av The Institute of Internal Auditors, Inc., aspires to earn. And for our professional association, it encapsulates the end objective of The IIA s advocacy strategy in reaching out to diverse global stakeholders and shows how The Institute seeks to be viewed by this audience. Hence, the phrase truly represents much more than just a slogan. RECOGNIZED There s little doubt that the profile and respect of internal auditing have been on the rise for some time. In 2002, internal auditor Cynthia 10 INTERNREVISION 4/2008

11 Cooper was co-named Person of the Year by Time magazine, clearly calling out the value of the internal auditor during a period of corruption in the corporate world. The subsequent introduction of the U.S. Sarbanes- Oxley Act of 2002 thrust internal auditing into the limelight again, as auditors helped major corporations quickly and effectively develop, document, test, and evaluate key controls to meet this new requirement. And with other major initiatives such as International Financial Reporting Standards and extensible business reporting language on the horizon for many organizations, internal auditing will likely maintain its high profile for the foreseeable future. The profession s stature, however, began to grow well before these events, even before business trends such as outsourcing, globalization, and Internet commerce created new challenges for organizations and new opportunities for auditors. In fact, the elevation of internal auditing truly began with the founding of The IIA in 1941, when two dozen audit practitioners from various industries gathered in New York City to lay the groundwork for a professional association of internal auditors. Regardless of the cause, the effect is clear. More than ever before, our stakeholders recognize the importance of the audit function and its practitioners. The audit committee, in particular, relies heavily on the quality work, A VOICE FOR THE PROFESSION The theme Recognized. Trusted. Valued. does not apply solely to internal auditors and their departments it also applies to The IIA as a whole. As the profession s leading global voice, The IIA is recognized as the authority for the internal audit profession, trusted as the profession s global guidance-setting body, and valued by regulators and thought leaders for its leadership on governance, risk, and control. Between now and 2013, The IIA plans to expand its role along these areas by embarking on a series of key strategic goals. Specifically, The IIA s Strategic Plan aims to complete five milestones of achievement that would further The Institute s mission and help better serve the profession: Establish universal recognition of internal auditing as a profession. Define the principles of the profession and assure they are available seamlessly worldwide. Assure adherence to professional requirements. Serve as the preferred provider in the research, development, and dissemination of knowledge to advance the profession. Be seen by members and operate as one global organization. The milestone of achieving universal recognition not only reinforces the notion of being recognized its desired outcome includes increasing audit practitioners perceived value. Key to enhancing the profession s recognition will be communicating the value of internal auditing and demonstrating its contribution to the common good. The Institute aims to emphasize this value proposition and ensure it is recognized among the profession s key stakeholders. The IIA will also enhance audit value and recognition through its efforts to make sure constituents perceive The Institute as a unified, global organization, and by continuing to solidify the IIA brand. Moreover, The Institute will help ensure internal work can be trusted by providing a definitive statement of the profession s principles and requirements in the form of an updated International Professional Practices Framework and assuring adherence to those requirements by practitioners worldwide. And by serving as a knowledge leader via its education and research efforts, The IIA will help ensure it is recognized, trusted, and valued as the definitive source of information on the practice and state of internal auditing. INTERNREVISION 4/

12 IIA CHAIRMAN objective view, due care, and fair representations for which internal auditing is known. In addition, management expects open, honest, and proactive communication from auditors about issues affecting the organization, as well as thoughtful and pragmatic recommendations to address those issues while moving the organization forward. But all is not perfect in the world of internal auditing. Appreciation is far from universal, and there are still naysayers sprinkled throughout the organization. These individuals may not perceive internal auditing as a trusted adviser, but instead view the function as more of a necessary evil. In fact, some believe that internal auditing might not exist at all if it weren t required by the board or mandated by a regulatory body. Fortunately, we are known as a profession that challenges conventional wisdom perhaps now it s time to confront ourselves. Are we content with the current state of internal auditing? The profession is recognized for the due care, objectivity, and fair and accurate results it provides. But shouldn t we set our sights a little higher? Beyond mere recognition, shouldn t internal auditors be trusted and respected? Shouldn t we be valued for the positive changes we bring to the business? TRUSTED Trust is coveted, but nobody gives it freely. Instead, trust must be earned. How does internal auditing earn the trust of the board, executives, middle management, and others in the organization? Three factors predominate: understanding the business, maintaining a realworld focus, and demonstrating professionalism. UNDERSTAND THE BUSINESS Internal auditors knowledge of the business should transcend the traditional boundaries of auditable activities. Their grasp of the organization must include the business strategy, the competition, industry issues, regulatory requirements, economic trends, and risks and opportunities. With this understanding comes the ability to place the activities of the internal audit group into a larger context. It allows audit plans to be refocused and expanded as required to bring more value to the organization. It also allows internal auditors to audit the right things. MAINTAIN A REAL-WORLD FOCUS Significant challenges and problems face virtually any organization, and the internal audit group can earn trust by providing relevant and practical recommendations for addressing them. The process starts with sorting out the primary priorities from the secondary in developing audit plans that have a risk-based focus on the most urgent needs of the organization. Each individual audit must also start with an assessment of risk followed by thoughtful development of the appropriate scope and approach to address those risks effectively and efficiently. Ultimately, auditors with a real-world focus will provide management with pragmatic, workable recommendations to address the issues identified. DEMONSTRATE PROFESSIONALISM Internal auditing must operate professionally, with the highest ethics and integrity, and within a framework of accepted standards. Our internal audit clients judge us not just on the work we do, but also on how we do it and the standards we follow. In particular, clients place a premium on credibility, integrity, open communications, and transparency. To dispel any lingering perceptions (held by a distinct minority) that internal auditors are an annoyance and a distraction, we must go above and beyond to be collaborative, respectful, and empathetic. We must practice within established professional standards and gain trust by earning a professional certification, providing an imme- 12 INTERNREVISION 4/2008

13

14 IIA CHAIRMAN MY PATH TO INTERNAL AUDITING For those who put stock in demography and psychology, my two most noteworthy biographical highlights are growing up in Wisconsin and South Dakota and being the youngest of five girls. My colleagues say I have a straightforward and somewhat naïve Midwestern demeanor I say that, just like in business, transparency is a virtue. My older siblings say I was spoiled and that explains my personality today I say my exceptionally good behavior was recognized and appropriately rewarded. When I graduated from college, I was not at all familiar with the internal audit profession. I majored in math and science, and I used my degree to obtain a high school teaching position. I taught math and science for three years before deciding to go back to school for a master s degree. After graduate school, I landed my first business job at The Bell System working as an internal auditor. I later transferred to Pacific Bell in California and moved through a variety of internal audit positions there, eventually serving as a district audit director. During that time, I became an IIA volunteer, first locally in San Francisco where I became chapter president and then globally on the Board of Regents and as a district director. Although I later moved into nonaudit positions to broaden my career, I still loved internal auditing and maintained my IIA membership, anticipating that one day I would return to the profession. That opportunity presented itself when Deloitte, my current employer, established its internal audit service line. I joined the service group and also renewed my volunteerism with The IIA, becoming a member of The Institute s Standards Board in I have found internal auditing to be a unique and satisfying career choice. In our profession, practitioners can choose what to do and how to do it. We determine what is important and present that perspective to our clients. We also receive the professional satisfaction of witnessing the results of our suggestions once they are implemented. Although we face many challenges, there are many more rewards and feelings of personal success when our ideas are embraced and our hard work is appreciated. Working in the audit profession has enabled me to infl uence business decisions and truly make a difference in the businesses I ve served. I value the opportunities it s given me to learn, grow, and contribute to organizational success. Moreover, I appreciate the professional leadership experience and relationships I ve developed through my involvement with The IIA. I guess it s obvious that I love my job and our profession. Not a bad outcome for a spoiled and naïve Midwestern girl! diate and tangible demonstration of knowledge and competence. The recognition of The IIA as the professional standardssetting body will also help the internal auditor earn the trust of his or her stakeholders. VALUED Imagine an internal audit function that has increased its stature to the point of gaining a seat at the table. Management considers internal auditing a trusted adviser, seeks its input on critical business decisions, and views it as a valuable resource for the organization. In other words, the internal audit function is valued. Achieving this level of stature and influence hinges on internal auditors ability to deliver value and to deliver it in the right way. How does internal auditing deliver value? The function must provide an independent and objective view; offer expertise in governance, risk management, and control; and contribute to the achievement of organizational goals and objectives. To deliver value in the right way, auditors must make recommendations with a strong business perspective that help address or prevent problems or help take advantage of opportunities and share their ideas, proactively, with the right audience and in a thoughtful and collaborative manner. But today, it is no longer sufficient to provide insights on current issues facing the organization. Practitioners cannot afford to simply go through the motions by just looking back, verifying routine controls, pointing out findings instead of business issues, and executing the same audit plan year after year. These activities will bring little long-term value to an organization. Instead, auditors must bring the future into view by thinking ahead, being proactive, and identifying issues before they become problems. They must understand the organization s business strategy and consider how the changes implied by that strategy will 14 INTERNREVISION 4/2008

15 INTERNAL AUDITOR LÄSTIPS UR AUGUSTINUM RET affect current business activities and controls. For example, auditing a business process set to change dramatically in six months due to a new system implementation, without considering its effect on the control system, would most likely result in an internal assessment with little long-term value to the organization. We must, as a profession, map to the future, not the past. A WAY OF DOING BUSINESS Simply put, to be valued, internal auditors need to be agents of change. We each need to step back and think about helping the business continuously improve and achieve its goals. This means staying on top of our organization s evolving business strategies and continually revising our audit plans to reflect current conditions. It means staying abreast of the legal and regulatory events that may impact our business. And it means monitoring industry issues and changes on the horizon, so we can help our organizations act in a proactive, rather than reactive, manner. The time is now to seize the opportunity, play a more prominent role, and influence the organization s success. And organizational success, in this case, can translate into success for the internal audit function overall, as well as for the individual professional. As we each take steps to ensure internal auditing is recognized, trusted, and valued, we will simultaneously enhance our sense of career accomplishment and contribute toward enhancing the profession at large. It is a privilege to serve as IIA chairman for the upcoming year, and I look forward to meeting and learning from many of The Institute s members. In the meantime, I encourage all practitioners to take my theme for the year to heart. Make it your mantra. Post it on your office wall. Let it guide your activities and drive our profession s success. Let s make it more than a slogan make it a way of doing business. Carlos Elder Maciel de Aquino, Washington Lopes da Silva och Miklos A. Vasarhely: Moving towards continuous auditing Vad vet vi om kontinuerlig revision? Kan vi faktiskt göra skillnad mellan övervakning och kontinuerlig revision? Den sistnämnda innebär enligt författarna att internrevisorers roll är att vara en metakontroll, alltså kontroll över kontroll. För en konservativ revisor skulle det innebära en rejäl om-konceptualisering av de principer för oberoende och objektivitet som vi använder idag. Kontinuerlig revision innebär ju faktiskt att revisorerna blir en del av affärsprocesserna. Russell A. Jackson: Top Tech priorities Varje år rangordnar AICPA (American Institute of Certified Public Accountants) de tio viktigaste teknologiska initiativ som kommer att ha störst påverkan på organisationer följande år. Initialt handlar det om ett trettiotal alternativ som utvalda deltagare, där också IIA ingår, röstar på. Författaren har med 2008 års mätresultat i handen bett om kommentarer från några tunga aktörer på internrevisionsfältet. Det visar sig att det finns tydliga skillnader i vissa prioriteringar, vilket kan bero på det bredare perspektiv som internrevisorer måste förhålla sig till. Samtidigt väger hantering av informationssäkerhet fortfarande lika tungt för både interna och externa revisorer. Intressantare än top 10 kan faktiskt vara områden som har hamnat utanför, men som har ett tydligt framtidsperspektiv, till exempel grön IT eller revidering från fjärran. Liz Fisher: The XBRL engine builds speed Liz Fisher skriver om XBRL (extensible Business Reporting Language), en XML-baserad standard för lagring, överföring och presentation av ekonomisk information. Bakgrunden är U.S. Securities and Exchange Commissions (SEC) förslag från maj i år som innebär att alla amerikanska börsnoterade företag inom en treårsperiod måste implementera XBRL för överföring av ekonomisk information. Samtidigt finns fortfarande många företag som inte inser nyttan. Oftast, på grund av okunskap är organisationer istället rädda för att hamna i en ny Sarbanes-Oxley-historia. Den nytta som internrevisorer skulle ha av ett löpande informationsflöde, med tanke på att kontinuerlig revision som koncept sprider sig mer och mer, har inte heller tillräckligt understrukits. Så länge positiv lobbyverksamhet inte räcker till, måste man nog hålla med David Phillips, senior reporting partner vid PwC i London: XBRL only becomes really valuable when everyone is using it. (XBRL är bara värdefull när alla använder det.) Läs också mer om den svenska utvecklingen när det gäller XBRL, till exempel på Bolagsverket hemsida. PILLE LINDSKOG INTERNREVISION 4/

16 SOA OCH FISKEN Intern styrning och kontroll på Jordbruksverket ANN-KATRIN HARRINGER är chef för internrevisionsenheten vid Statens Jordbruksverk. Hon skriver här om hur verket hanterar reglerna för intern styrning och kontroll. Jordbruksverket, SJV, är regeringens expertmyndighet på det jordbruks- och livsmedelspolitiska området. En av verkets huvuduppgifter är att administrera EU:s jordbrukspolitik. Detta omfattar handläggning och utbetalning av olika stöd samt åtgärder inom landsbygdsutveckling. Cirka 11,5 miljarder kronor utbetalas årligen i olika stöd. Även djurområdet har stort fokus i verksamheten, exempelvis djurskydd och djursjukdomar. För att kunna genomföra utbetalningar av EU krävs att utbetalningsstället, SJV, är ackrediterat. Ackreditering görs av attesterande organ och avrapportering sker till både Jordbruksdepartementet och EU. Kriterierna berör frågor om interna förhållanden, kontroller, information och kommunikation samt övervakning. Verket har cirka 1150 personer anställda, varav 600 arbetar på huvudkontoret i Jönköping. Resterande personal är regionalt placerad och avser i huvudsak distriktsveterinärer. Inledning Kommissionen lämnade år 2005 ett förslag om att chefen för utbetalningsstället, i Sveriges fall generaldirektören för SJV, skulle komma att få lämna en årlig försäkran, Statement of Assurance, SoA. Denna skulle grundas på en effektiv övervakning av det förvaltnings- och kontrollsystem som varit i bruk under året. Det framgick också att försäkran bland annat skulle baseras på resultatet av internrevisionens arbete. Kommissionens förordning, (EG) nr 885/06, trädde i kraft den 16 oktober 2006 och Jordbruksverket lämnade sin första försäkran den 1 oktober Försäkran avsåg perioden från den 16 oktober 2006 till den 15 oktober Parallellt med att EU fattade beslut om införandet av SoA arbetade man i Sverige på den nationella förordningen om intern styrning och kontroll, Fisken. Andemeningen i de två regelverken var densamma. SJV har således två regelverk som hanterar frågan om intern styrning och kontroll förordningen om intern styrning och kontroll, Fisken, och EU-kommissionens förordning, (EG) nr 885/06 som hanterar SOA. Jämförelse mellan kommissionens förordning 885/06 och förordningen om intern styrning och kontroll, Fisken Gör man en översiktlig jämförelse mellan 885/06 och Fisken kan såväl likheter som skillnader identifieras. Båda regelverken utgår från COSO som ramverk. Att lämna en försäkran eller bedömning är också en gemensam nämnare liksom att upprätta en åtgärds- och tidplan om brister och svagheter konstateras. Internrevisionsfunktionen finns särskilt nämnd i båda förordningarna. Regelverken skiljer sig också åt på flera punkter. En skillnad rör styrningen av hur försäkran eller bedömningen ska se ut. EU:s regelverk har fastställt en mall för försäkran, något som saknas i Fisken. En annan skillnad är kravet på riskanalys. Fisken är tydlig i sina krav på att riskanalys skall upprättas medan detta krav inte är angivet i EU-förordningen. Kommissionen har å andra sidan fastställt vilka kriterier utbetalningsstället måste upp- 16 INTERNREVISION 4/2008

17 fylla för att vara ackrediterade. Andra skillnader som är värda att nämna är att SoA har en beloppsgräns samt en funktion för early warning. Reservationer ska lämnas i de fall då det finns stora brister i det nationella kontrollsystemet (kvalitativa aspekter) och det befaras att felaktiga betalningar har skett (kvantitativa aspekter). Om en reservation kommer att lämnas ska kommissionen informeras om det redan i november (early warning). Motsvarande saknas i den svenska förordningen. Internrevisionens arbete med anledning av SoA Internrevisionsenheten, IR, fick tidigt information om att en förordningsändring var på gång. Möjlighet gavs att lämna synpunkter på förslaget vilket medförde en mängd diskussioner kring vilka konsekvenser kraven från EU skulle medföra för internrevisionen och Jordbruksverket. Det var ett intressant och värdefullt arbete som prioriterades på enheten. Effekten blev bland annat att vi kände oss väl förberedda på det nya regelverket. IR genomförde ett antal aktiviteter med anledning av införandet av SoA. Redan innan förordningen beslutades fördes diskussioner med ledningen kring en utbildningsinsats i syfte att lära känna COSO-ramverket. Målgruppen var samtliga chefer och utbildningen utfördes i två steg. Den startades i ledningsrådet för att sedan omfatta samtliga chefer. Genomgången på knappt två timmar gav flera spontana reflektioner. COSO känns självklart! Vi känner igen det mesta. Det är inget nytt. Med andra ord var själva tanken varken ny eller främmande utan frågorna kom snarare att handla om det fortsatta arbetet. Hur ska vi jobba? Hur ska strukturen se ut? Vad förväntas av oss? En annan fråga som IR diskuterade vid denna tidpunkt var hur vi kunde vara behjälpliga i arbetet med SoA. Resultatet av granskningsarbete bedömdes vara det största bidraget i kombination med konsultativt stöd i den kommande processen. I enlighet med revisionsplanen genomförde IR en temperaturmätning av läget för intern styrning och kontroll, ISK, på två avdelningar. Syftet var dels att identifiera uppbyggnad och struktur för respektive avdelnings system för ISK och dels bedöma om identifierat system ger förutsättningar för att verksamhetens uppdrag uppnås. Temperaturmätning Utgångspunkten för granskningsinsatsen var COSO. Berörda chefer fick en teoretisk genomgång av tankarna i ramverket och vi insåg tidigt problemet med terminologin som används. Det blev många diskussioner kring vad olika begrepp stod för och hur de skulle kunna förankras och omsättas i verksamheten. Berörda chefer fick också besvara en enkät med ett stort antal frågor kopplade till COSO. Återigen ställde begreppen till bekymmer. En positiv del i granskningen var de diskussioner som fördes kring synen på eller innehållet i ISK inom de områden vi valt att granska. Resultatet av temperaturmätningen kan sammanfattas med att mycket fanns på plats men att det fanns utrymme för förbättringar. I stor utsträckning handlade det om frågor kring riskanalys och uppföljning. Vi kunde också konstatera att dokumentationen kunde förbättras. Vilka erfarenheter kunde vi dra från vår granskning? Vi låg helt rätt i tiden med granskningsinsatsen. Såväl IR som granskad verksamhet lärde sig mycket av alla diskussioner. Generellt kunde IR se betydelsen av en gemensam begreppsterminologi och en känd struktur. COSO kan med sin struktur vara ett hjälpmedel i processen, men kräver engagemang vad gäller tolkning. Det är viktigt att diskutera vad ISK står för och hur organisa- Vi låg helt rätt i tiden med granskningsinsatsen. Såväl IR som granskad verksamhet lärde sig mycket av alla diskussioner. Artikeln fortsätter på nästa sida INTERNREVISION 4/

18 SOA OCH FISKEN tionen ska rigga sitt system. Uteblir diskussionen kan COSO i sämsta fall bli ett hinder för verksamhetens acceptans och förståelse. Ett annat konstaterande var att arbetet med ISK kräver stort engagemang från såväl högsta ledningen, tone at the top, som från linjeorganisationen. Det är en förutsättning för bred förankring och förståelse. Jordbruksverkets arbete inför den första försäkran, SoA SJV startade under 2007 arbetet inför första avlämnandet av försäkran. Två personer med god verksamhetskännedom utsågs att arbeta med frågan. En del i deras arbete var att identifiera vilka informationskanaler som fanns för att lämna underlag. Den viktigaste informationskällan var den interna utvärderingen av det interna kontrollsystemet (EG 885/2006) som fanns på plats. Därtill kom resultatet av granskningar utförda av såväl attesterande organ, riksrevisionen som internrevisionen. Efter ett inledande arbete beslutades att arbetet skulle drivas vidare som ett projekt med stöd av extern part. Projektmålen var två, dels att genom en tydlig struktur skapa förutsättningar för att överblicka och övervaka att existerande kontrollsystem med rimlig säkerhet uppfyller ackrediteringskriterier i Kommissionens förordning (EG) nr 885/06, dels att genomföra en utvärdering av kontrollernas utformning och en begränsad test av deras funktion. Projektet kom att omfatta ett antal aktiviteter som genomfördes under perioden juni november Genomgången byggde på COSO-modellen och startade med en övergripande beskrivning av efterlevnad av nämnda förordning. Därefter konkretiserades kontrollmål med angivande av risk. Det tredje steget i processen omfattade en kartläggning av kontrollstrukturen som följdes av en utvärdering av kontrollstrukturens utformning. Arbetet avslutades med en bedömning och ett begränsat test av kontrollernas ändamålsenlighet och funktion. IR:s roll under processen var av rådgivande karaktär. Vilka erfarenheter kan projektet dra efter det förberedande arbetet? Arbetet inför SoA har gett ett antal erfarenheter att ta med sig för framtida arbete. Projektet delade internrevisionens uppfattning om att processen kräver ett stort engagemang från linjeorganisationen och en tydlig ansvarsfördelning. Med tydlig ansvarsfördelning kan bland annat nämnas vikten av att ägarskapet för processen tydligt kommuniceras. Vidare kan nämnas att det är flera dimensioner som måste integreras och det kräver en övergripande kontrollmiljö. Att arbeta med intern styrning och kontroll kräver vidare löpande handläggning i organisationen. Ett positivt resultat av arbetet är den struktur som arbetats fram. Denna kommer vara utgångspunkten för kommande års arbete. Projektet bedömer att samarbetet med en extern part har varit en framgångsfaktor, då SJV har fått ta del av erfarenheter från tidigare arbete inom området. Det har vidare varit betydelsefullt att få oberoende tester genomförda. Framtiden Genom arbetet med SoA har en stor del av Jordbruksverkets verksamhet omfattats av genomgången. Något som verket kan dra nytta av i arbetet med Fisken. Just nu pågår arbetet inför kommande bedömning/försäkran, SoA och Fisken. En viktig utgångspunkt är de erfarenheter man har haft av arbetet med SoA. Ambitionen är att gå vidare med att identifiera målen för SJV, genomföra riskanalyser, utvärdera och testa för att sedan avsluta med en bedömning. Bedömningen kan resultera i noteringar/förbättringsförslag. Genom arbetet med SoA har en stor del av Jordbruksverkets verksamhet omfattats av genomgången. Något verket kan dra nytta av i arbetet med Fisken. 18 INTERNREVISION 4/2008

19 2008 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International, a Swiss cooperative. All rights reserved. Drivna specialister på intern styrning och kontroll Det ställs allt större krav på företag och myndigheter vad gäller intern styrning och kontroll. Detta i kombination med snabba förändringar i omvärlden skapar ett behov av kompetensförstärkning och bevakning av externa faktorer. KPMGs avdelning Internal Audit Services (IAS), ger råd och stöd till våra kunder i syfte att förstärka verktygen för styrning och uppföljning av verksamheten. Vi arbetar systematiskt med att utvärdera och förbättra effektiviteten i risk management-, styr- och ledningsprocesserna. Eftersom vår verksamhet växer snabbt söker vi nya medarbetare som är intresserade av att arbeta i en internationell miljö där riskhantering, intern styrning och kontroll står i fokus. Som medarbetare hos oss kommer du att arbeta såväl självständigt som i team med kollegor från IAS och specialister från andra avdelningar. På IAS i Sverige är vi cirka 40 medarbetare lokaliserade på olika orter i Sverige och globalt är vi specialister. Är du intresserad kontakta Anders Thunholm, Head of Internal Audit Services, För mer information gå in på kpmg.se/ias

20 REDOVISNING Intressant upplägg, bra talare men var fanns internrevisorerna? Kerstin Nelander rapporterar från den tredje nationella redovisningskonferensen i Örebro Konferensen började med en kick off i kårhuset för studenter och lokala externrevisorer. Studenterna fick information om hur det är att arbeta som revisor och tillfälle att ställa frågor. Sedan var det tid för allmänt mingel med förtäring. Ett lyckat koncept. Cirka 100 personer deltog i konferensen och fem utställare var representerade. Det egentliga programmet började andra dagen efter invigningsanförande av akademichef Agneta Blom och professor Jonas Gerdin. Dagen var indelad i fyra delar: Redovisning i förändring, Yrkesrelevans, Utbildningskompetens och avslutades med paneldebatt under ledning av Walter Schuster, Handelshögskolan i Stockholm. Tredje och sista dagen tog vi del av tankar om vi kan utbilda revisorer/ekonomer inom offentlig och ideell sektor. Därefter följde två spår där deltagarna fick tillfälle att välja inriktning på vad vi ville lyssna på. En workshop för nordiska studenter avslutade. Föredragen om Redovisning i förändring, handlade först om IFRS ur en finansanalytikers perspektiv, underrubrik Fair value or what?. Peter Malmqvist gav oss sin version, där han påpekade med hänvisning till bland annat Enron att derivater skapar off balance sheetproblem. Sten-Eric Ingblad guidade oss i Conceptual Framework Joint Project of the IASB and FASB och hur det projektet framskrider. Något exakt slutdatum finns ännu inte (kanske 2010). Pia Heyman gav oss ett Perspektiv på statlig redovisning. Av Pia fick vi även veta att det existerar internrevision, vilket annars inte nämndes speciellt ofta. Resultatbegreppet för statlig verksamhet jämfört med privat utreddes: Statlig Privat Mål Verksamhet Pengar Medel Pengar Verksamhet Sista talare ut i detta pass var Agneta Gustafson som talade om Nya krav på ideell sektor. Vi fick också veta hur resultatbegreppet i vinstdrivande respektive ideell verksamhet definieras: Vinstdrivande Ideell Mål Pengar Verksamhet Medel Verksamhet Pengar Den ideella sektorn är stor i Sverige, mellan 20 och 30 miljoner medlemskap i cirka ideella organisationer omsattes ungefär 140 miljarder kronor, cirka 6 procent av BNP, och sektorn hade cirka anställda, 3,3 procent av totala arbetskraften. Under 2005 utfördes mer än 560 miljoner timmar oavlönat arbete, cirka 8 procent av totalt avlönade timmar i Sverige. Efter lunch diskuterades Yrkesrelevans vad förväntar sig professionen från akademin?. Dan Brännström uppehöll sig vid utredningen om revisorer och revision. Första etappen gäller genomförande av EG-direktivet. Här väntar vi på regeringens lagrådsremiss. Områden som diskuteras är revisionsutskott och definitionen av företag av allmänt intresse. Direktivet förväntas införas i mars eller juni Andra etappen handlar om slopande av revisionsplikten i mindre aktiebolag. Ska vi gå på EU:s maximiregler, eller inte? Ikraftträdande: 1 juli Tredje etappen berör särsvenska frågor som byråjävsreglerna, översyn av analysmodellen, utbildningsfrågor med mera. Nya utbildningskrav föreligger, totalt åtta år, fördelade på utbildning och praktik för en revisor. Utbildningen förväntas leda till kompetens, helhetssyn och ledarskap. Anette Ömossa företrädde Rådet för kommunal redovisning och är ekonomidirektör i Upplands Väsby kommun utanför Stockholm. Hon framhöll att det finns stora krav på ekonomerna i den kommunala verksamheten och offentlig sektor. Etiken är viktig: följ regler och principer, sätt dig inte i verksamhetens knä! Marie Forssman från Nordea talade i sitt fördrag om humankapitalet och gav många goda råd till den blivande ekonomen, och oss alla: Var aktiv istället för passiv, se lösningarna istället för problemet, tänk brett, bygg socialt nätverk redan under utbildningstiden, ta ansvar, sätt igång men avsluta också, ställ krav på dig själv och på din chef. Mycket går att öva på under utbildningen gör det. 20 INTERNREVISION 4/2008