QVARTILEN. Svenska statistikersamfundets tidskrift

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "QVARTILEN. Svenska statistikersamfundets tidskrift"

Transkript

1 QVARTILEN Svenska statistikersamfundets tidskrift Produktionskostnad: 35 kronor Årgång 22 Nummer 1 Mars 2007 Innehåll Ordföranden har ordet 3 Redaktören har ordet 3 Styrelsen 4 Föreningen för medicinsk statistik 5 Industriell statistik 6 Surveysektionen 7 Den nya redaktionen 8 Gästkolumnisten 11 Debatt 13 Framtidens pensioner 19 Teoretiska artiklar 26 Rapporter 29 Bokrecensioner 33 Bokanmälan 35 Konferenskalendarium 36 Telefon E-post Redaktör Joakim Malmdin Jens Olofsson Redaktion Magnus Arnér Göran Arnoldsson Anders Holmberg Marie Linder Johan Lyhagen

2 Qvartilen ges ut av Svenska statistikersamfundet och publiceras fyra gånger per år i mars, juni, september och december Ansvarig utgivare: Eva Elvers Redaktör: Joakim Malmdin och Jens Olofsson Redaktion: Magnus Arnér (Industriell statistik), Göran Arnoldsson (Samfundet), Anders Holmberg (Surveysektionen), Marie Linder (FMS) och Johan Lyhagen (Samfundet) Adress: Qvartilens redaktion c/o Joakim Malmdin Statistiska institutionen, Umeå universitet Umeå alternativt Qvartilens redaktion c/o Jens Olofsson ESI, Örebro universitet Örebro förtydliganden och omdispositioner. I mån av tid får författaren ett korrektur i form av en pdf-fil. Annonspriser Platsannonser Helsida Halvsida Kvartssida 1 nummer 4 000: : :- Övriga annonser 1 nummer 6 000: : :- 4 nummer : : :- Annonser bokas med Qvartilens redaktör. Medlemmar har 25% rabatt. Adressetiketter och e-postutskick beställes av Samfundets sekreterare. Priset är kr för institutioner och företag som är medlemmar och kr för övriga. Moms om 25% tillkommer. E-postutskick kan enbart användas för platsannonser i textformat utan bilagor. Utskicken når cirka 83% av medlemmarna. Riktlinjer för material MANUSSTOPP NUMMER 2: 15 maj 2007 Figurer/bilder skickas i något av formaten eps eller tif. Fotografier önskas i formatet jpg med upplösningen 300 pixlar per inch och med fotografens namn angivet. Enbart text skrivs i ASCII-format. Kursivering anges \kursiv{kursiv text}. Om bidraget innehåller annat än text och bild, önskas materialet i L A TEX-format. Svenskspråkiga personer skriver på svenska och övriga på engelska. Kontakta redaktören för eventuella undantag. Antalet referenser bör begränsas för bästa läsbarhet. Tumregeln är maximalt fyra referenser per artikel. Alla bidrag granskas av redaktionen och enklare skriveller syftningsfel ändras utan kommentarer. Författaren kan komma att kontaktas rörande förslag på ändringar, Svenska statistikersamfundet Samfundet har drygt 1350 medlemmar verksamma inom industri, förvaltning, universitet och högskola. Adress: Svenska statistikersamfundet c/o Marie Wiberg Statistiska institutionen, Umeå universitet Box Umeå Medlemsavgiften är 130 kr per år för enskilda personer och kr för institutioner och företag med flera. Arbetsplatser med färre än fyra statistiker betalar halva avgiften. Vid betalning, använd postgironummer Via Svenska statistikersamfundets hemsida, är det möjligt att ansöka om medlemskap och att uppdatera personlig kontaktinformation. Styrelsen Telefon E-post Ordförande Eva Elvers Vice ordförande Björn Holmquist Sekreterare Marie Wiberg Skattmästare Annika Lindblom Övriga ledamöter Michael Carlson Ann Lindqvist Boris Lorenc Anna Torrång Qvartilen, nummer 1 Mars 2007

3 Ordföranden har ordet Så är det ett nytt år, och vad innebär det? När jag ställer frågan tänker jag förstås på Svenska statistikersamfundet. En förändring när du, kära läsare, nu sitter med Qvartilen i handen är redaktörsbytet. Vad det betyder konkret vet jag nästan inget om i skrivande stund det kommer att visa sig successivt. Det lär bli både likheter och skillnader jämfört med fjolåret, och jag tycker att det är spännande. Ett eventuellt samgående eller samarbete mellan Statistiska föreningen och Svenska statistikersamfundet är också en högaktuell fråga. Jag ser på håll en flitig och idérik samarbetsgrupp bolla upp tankar och uppgifter av både långsiktig och kortsiktig karaktär. Frågor som varje förening och styrelse måste ställa sig aktualiseras, exempelvis: Vad är syftet med föreningen? Vad vill medlemmarna få ut av den? I vårt fall är medlemmarna en synnerligen heterogen grupp. Statistiker kan verka för ämnet och/eller utgöra ett stöd åt annan verksamhet. Det finns en mängd användare av statistik. Själv har jag tidigare arbetat som tämligen ensam statistiker åt kemister och fysiker i forskningsmiljö. Ensamheten gjorde det ofta lätt att vara statistikexpert, men visst fanns det ibland annan expertis som trodde sig veta precis vilken statistisk metod som skulle användas en situation som många statistiker känner igen sig i. Det finns ju en intressant relation mellan tilltro till egen förmåga och faktisk kunskap. När är gapet som störst kanske när man har en ny verktygslåda med ett brett innehåll vars styrka det är lätt att överskatta. Hur kan gap minskas? Frågan gäller båda riktningarna. Nu är jag på en statistisk centralbyrå där statistikproduktion är huvudverksamheten och statistikerna är många. Det betyder inte att statistikerna har en ensartad situation. Arbetsuppgifterna kan variera från daglig produktionsverksamhet till övergripande och långsiktigt utvecklingsarbete. Det finns påtagliga skillnader exempelvis mellan företagsbaserad och individbaserad statistik vad gäller metoder och kollegernas bakgrund. Innehållet i den verktygslåda som statistikutbildningen gav behöver utvidgas och slipas för att klara av allehanda praktiska problemställningar och restriktioner - inte bara verktygen utan även statistikern kan få ge sig på fler och större frågor än väntat. En del verktyg kan synas oanvända men ändå vara nyttiga. Mina tankar går från oväntade och svåra situationer till ännu en aktuell fråga, nämligen yrkesetisk kod. I fjol sökte vi i styrelsen språkentusiaster, och nu har vi efterfrågat entusiaster för arbete med en yrkesetisk kod. Gensvaret är denna gång något mindre initialt, men en grupp ska det allt bli. Eva Elvers Redaktören har ordet Som ny redaktör för Qvartilen tackar vi, ja vi är två, redaktör emeritus Mikael Möller för de gångna årens insats. Om vi som läsare inte förstod, förstår vi nu, vilket arbete Mikael lade ned för att uppnå den kvalitet som tidskriften visade under hans tid som redaktör. Vi ska göra vårt bästa för att förvalta vad Mikael och tidigare redaktörer har lagt grunden till, samtidigt som vi kommer sätta vår personliga prägel på tidskriften. En stor förändring är att vi är två bakom uppdraget. I praktiken betyder det att vi tillsammans delar på allt vad redaktörsarbetet innebär. Vill du kontakta redaktören skriver eller ringer du till någon av oss. Vem saknar betydelse. Andra förändringar kommer förhoppningsvis bli tydligare från och med nästa nummer. Det finns uppslag och det finns idéer, vilka vill vi förverkliga tillsammans med den nya redaktionen bestående av ledamöter från sektionerna och från Samfundet. Vi behöver även hjälp från er läsare. Bli inte förvånad om någon av oss, eller någon av de övriga i redaktionen, tar kontakt med just dig. Kanske är det din penna som kommer att bidra till den nya Qvartilen. Med stöd av dig, redaktionen och Samfundet i stort, kommer Qvartilen att fortsätta att vara en läsvärd tidskrift. När vi tillfrågades om att bli redaktör för Qvartilen, var vår reaktion att det var ett uppdrag som det omöjligen gick att tacka nej till, trots forskarstudier. Vem kan avstå från en spännande chans att få vara med och påverka vad som diskuteras och debatteras bland oss statistiker? Dessutom såg vi en möjlighet att både få lära oss mer om, samt lära känna fler som är verksamma inom, det ämne som upptar en så stor del av våra liv. Nu är det första numret levererat till din dörr. Om vi skulle säga att allt har gått som på räls, vore det att ljuga. Däremot har vi fått nya erfarenheter och dragit nya lärdomar som kommer att vara oss till gagn i det fortsatta arbetet. Utöver detta har en insikt vuxit sig allt starkare; resultatet står och faller med ett gott och intensivt samarbete. Med viss tillförsikt ser vi framemot kommande nummer. Vad som är viktigt, för oss som redaktör, är att du och alla andra fortsätter att skicka in intressanta och välskrivna artiklar till redaktionen. Utan bidrag från er kommer tidskriften sakna innehåll och mening. Det som händer i statistikernas Sverige det ska stå att läsa i Qvartilen. Har du som är verksam inom näringsliv, förvaltning eller akademi synpunkter på Qvartilen, positiva eller negativa, eller vill du kanske lämna ett kortare eller längre bidrag? Tveka inte kontakta oss på com. Avslutningsvis vill vi tacka alla författare och fotografer, som har bidragit till detta nummer, för ett mycket gott samarbete. Joakim Malmdin och Jens Olofsson Qvartilen, nummer 1 Mars

4 Styrelsen Styrelsebeslut tagna på sistone Styrelsen arbetar med att tillsätta en grupp för att ta fram en yrkesetisk kod för statistiker. En arbetsgrupp inom styrelsen arbetar för ett webbaserat medlemsregister och eventuell förändring av hemsidan. Ett webbaserat medlemsregister skulle underlätta både för styrelsen och den enskilda medlemmen. Ett antal företag har kontaktats och deras förslag har diskuterats. Styrelsen har beslutat att gå vidare med ett förslag och undersöka det närmare. Samarbetsgruppen, med tre representanter från Svenska statistikersamfundet respektive Statistiska föreningen, har arbetat med ett förslag som kommer att presenteras på Statistiska föreningens årsmöte under våren. Information om det eventuella sammangåendet läggs löpande ut på Samfundets hemsida. Samfundet har beslutat att sponsra årets vinterkonferens i Borgafjäll. Sommarskolan 2007 kommer att handla om data mining och äga rum på Linköpings universitet. Styrelsen håller på att ta fram förenklade rutiner för Samfundet vad gäller administration, Qvartilen och löpande kostnader. Styrelsen genom Marie Wiberg Påminnelse Medlemsavgiften 130 kronor för 2007 betalas in på postgironummer Ange ditt namn och år 2007 i samband med inbetalningen. Send inn dine beste arbeider til SJS! Scandinavian Journal of Statistics (SJS) er nå inne i sitt 34. år. Tidsskriftet drives i fellesskap av statistikerforeningene i Danmark, Finland, Norge og Sverige. Fra å være et lite og hovedsakelig regionalt tidsskrift ved starten i 1974 har det med tiden utviklet seg til et velrenommert internasjonalt statistikktidsskrift. Mens årgangen 1976 for eksempel hadde 224 sider og 20% ikkenordiske forfattere, hadde årgangen 2006 nesten 900 sider med 90% av forfatterne fra land utenfor Norden. Undertegnede overtok som redaktører fra 1. januar Den forrige redaktøren var Thomas Scheike fra København, som avløste Lennart Bondesson fra Umeå i For første gang er det to hovedredaktører for SJS, begrunnet med det stadig økende antall innsendinger. I 2006 mottok SJS for eksempel 218 nye manuskripter til vurdering, noe som er mer enn en dobling av antallet manuskripter på ett år ved begynnelsen av 90-tallet. Følgende svenske statistikere er for tiden med i redaksjonsstaben til SJS som Associate Editors : Yudi Pawitan, Tobias Rydén og Martin Sköld. For å gå litt tilbake til historien, var det et viktig vendepunkt for SJS i 1992 da det ble skiftet forlegger fra svenske Almqvist & Wiksell til engelske Blackwell Publishing. Sistnevnte er blant annet kjent som utgiver av journalene til Royal Statistical Society i London. I tillegg til trykking og distribusjon er Blackwell ansvarlig for markedsføring, noe som ikke minst har vært viktig for å bygge opp og opprettholde den internasjonale profilen til SJS. I denne sammenheng kan nevnes at ferdige artikler nå publiseres online på Blackwell Synergy (www.blackwell-synergy.com) før de publiseres i papirversjon. Det arbeides også for tiden fra SJS:s side med å få til en ordning med JSTOR (se for scanning og elektronisk publisering av de eldre årgangene av SJS. Alle personlige abonnenter har elektronisk tilgang til SJS i tillegg til at de mottar papirversjonen. Som medlem av en nordisk statistisk forening får du en årgang av SJS for 19 (se under Subscribe på hjemmesiden til SJS som finnes via Blackwells nettadresse www. blackwellpublishing.com). Tiden er nå inne til å bestille abonnement for 2007, eventuelt fornye tidligere abonnement! For å holde på sitt gode renommé er SJS avhengig av å motta manuskripter av høy kvalitet. Det er SJS:s uttrykte siktemål å publisere betydningsfulle og nyskapende bidrag til statistisk metodologi, både innenfor teori og anvendelser. SJS har et spesielt rykte for å publisere viktige arbeider innen overlevelsesanalyse, longitudinal dataanalyse, romlig statistikk og grafiske modeller. Det er viktig å kunne opprettholde dette ryktet, men samtidig er det ønskelig å kunne publisere kvalitetsarbeider i et bredt spektrum av metodiske problemer der statistikk og sannsynlighetsregning spiller en vesentlig rolle. Vi vil med dette oppfordre svenske statistikere til å sende inn sine beste arbeider til SJS! Det bør være et mål å øke tidsskriftets prosentandel av nordiske artikler. Som redaktører vil vi gjøre vårt beste for å fortsette den fine tradisjonen til SJS, og vi håper at svenske statistikere støtter opp både som abonnenter og forfattere! Ørnulf Borgan og Bo Lindqvist 4 Qvartilen, nummer 1 Mars 2007

5 Föreningen för medicinsk statistik FMS spring meeting in cooperation with SSL and FSB of Finland THEME: Epidemiology and genetics DATE: April 19, 2007 VENUE: Stockholm University. Room 14, House 5, Kräftriket, Roslagsvägen 101. See 1) for a description on how to get there (in Swedish), 2) for a map of the neighbourhood and 3) for a map of Kräftriket. From the airport the best way to get there is to take the bus shuttle to Stockholm City and get off at Hagaterminalen. This stop is by the number eight on the map 4) and it is a nice minutes walk along the water to the venue. In all this takes one hour from the airport. REGISTRATION: Register to the meeting by sending an to the treasurer of FMS Karin Nelander no later than March 28, and by paying the registration fee (see below). Please include your full name, affiliation, and if you are member of FMS, SSL or FSB, together with information about any special food requests for the lunch. REGISTRATION FEE: The registration fee is 500 SEK for members of FMS, SSL and FSB, and 550 for non-members (Swedish non-members may wish to join simultaneously since the membership fee is 50 SEK). Payment within Sweden: PLUSGIRO ACCOUNT: Payment from abroad: BANK PLUSGIROT, SE STOCKHOLM. ACCOUNT: IBAN: SE BIC- CODE: NDEASESS (SWIFT-address). The registration covers all talks, lunch and coffee. Please contact Karin Nelander if you have questions regarding registration and payment. Program Registration and opening Thomas Scheike, Copenhagen: Regression modelling for survival data Coffee Thomas Scheike (continued) Olof Bengtsson, AstraZeneca: Pharmacogenetics; questions at issue study designs and examples Lunch Esa Läärä, Oulo: Relating the risks of rare diseases to genetic factors in case-based designs Ola Hössjer, Stockholm University: Likelihood ratio tests under nonstandard conditions, with genetic applications Coffee Leif Groop, Lund University: Dissection of the genetics of type 2 diabetes Juni Palmgren, Stockholm University & Karolinska Institutet: On the use of Mendelian randomisation in epidemiologic research Janne Pitkäniemi, Helsinki: Full likelihood analysis of genetic association study for population-based registry data Closing 1) 2) 3) 4) FMS The Swedish association for medical statistics SSL Statisticians in the Finnish Pharmaceutical Industry FSB The Finnish Society of Biostatistics Qvartilen, nummer 1 Mars

6 Industriell statistik Design for Six Sigma vad är det? av Magnus Arnér, General Motors Europe I industrin poppar det ibland upp trender som alla tycks hoppa på. Ett område som är hett just nu och dessutom av statistiskt intresse är Design for Six Sigma, DFSS. Jag misstänker att DFSS är tämligen okänt för de flesta av Qvartilens läsare. Många har kanske hört talas om DFSS utan att lyckas få något grepp om vad det egentligen är, andra har förundrats över de märkliga karateinspirerade titlar (bälten i olika färger) som betecknar att man uppnått viss kunskap och erfarenhet inom området. Ytterligare andra har hört talas om Six Sigma men inte DFSS och frågar sig om de har med varandra att göra och i så fall vad som skiljer och vad som förenar. Jag tänkte försöka kasta visst ljus över detta, ett ljus som kommer från min snäva horisont inom bilindustrins utvecklingsverksamhet. En person verksam inom en annan industrigren skulle kanske framställa det annorlunda. DFSS är ett förhållningssätt till variation och handlar om att göra produkten robust mot variation i sånt som man som konstruktör inte kan påverka. DFSS hör således hemma inom konstruktion och utveckling. Saker som konstruktören inte kan påverka omfattar bland annat slumpmässig variation kring nominella värden av hålpositioner och resistanser och variation i laster som omgivningstemperatur eller kundanvändning. Sedan har DFSS en apparat kring detta så att man verkligen utgår från kundens behov och gör rätt sak robust. Totalt handlar det om fem faser, ibland kallade IDDOV (Identify Opportunity, Define Requirements, Develop Concept, Optimise, Verify). I Define Requirements studerar man kundens önskemål och översätter dem till krav uttryckta i fysiska mått. Man kan då låta statistiken spela en central roll, dels genom hur man studerar kundens önskemål, dels genom hur översättningen till ingenjörstermer görs. Robust konstruktion Det är dock O-fasen, Optimise, som är den mest statistiktunga. Det är i denna fas metodiken för robust konstruktion används. Ett element i angreppssättet för att åstadkomma robust konstruktion är försöksplanering. Man brukar dela upp faktorerna i två kategorier, nämligen konstruktionsfaktorer och störfaktorer. Konstruktionsfaktorerna kan påverkas av konstruktören, men det kan inte störfaktorerna. Åtminstone inte i verkliga livet. I laboratoriet eller i beräkningarna är det annorlunda, där kan man som konstruktör påverka även störfaktorerna. Idén är sedan att man utnyttjar samspel mellan konstruktionsfaktorer och störfaktorer för att göra produkten okänslig för variation i störfaktorerna. Robust konstruktion är inte något nytt utan har funnits ett bra tag. En av förgrundsgestalterna har varit Genichi Taguchi, och det har fått till följd att Taguchis försöksplaner för robust konstruktion används flitigt i DFSS, men de är långt ifrån allenarådande. Försöken man gör för att åstadkomma robust optimering är stundom fysiska försök, stundom beräkningar, och då mestadels finita elementberäkningar. Vad är då statistikerns roll i DFSS? Den viktigaste funktionen är nog att vara mentor. Att underlätta för konstruktörer som leder DFSS-studier att välja rätt försöksplan och att delta i den statistiska analysen av resultatet är självklarheter, men en större utmaning ligger i det fysikalisk-statistiska modellbygget. Det finns ju något som man vill optimera, men vad är det? Häri finns en tuff uppgift för statistikern som dessutom kräver goda ingenjörskunskaper. Så får man naturligtvis inte glömma utbildning. En mer subtil uppgift är att jobba med attityden till variation. Att påverka attityden är ytterst centralt för att DFSS ska lyckas. Vad skiljer DFSS från Six Sigma? Avslutningsvis, varför heter det DFSS och vad är skillnaden mellan Six Sigma och DFSS? Six Sigma är inriktat på produktion och inte på utveckling. Precis som DFSS har det fem olika steg, ofta kallade DMAIC (Define, Measure, Analyse, Implement, Control). Six Sigma är betydligt äldre än DFSS. Precis som i DFSS är fokus lagt på variation, men inte på robust konstruktion. Namnet Six Sigma kommer sig av att man vill få in medelvärdet plus/minus sex standardavvikelser mellan övre och undre toleransgräns. Design for Six Sigma har snarast fått sitt namn för att Six Sigma heter som det gör, men det går väl också att påstå att man i DFSS vaskar fram den konstruktion som har störst chans att klara Six Sigma. I övrigt är DFSS och Six Sigma ännu rätt frikopplade från varandra. Ny i styrelsen Magnus Pettersson Jag var forskarstuderande i biostatistik och avlade licentiatexamen Sedan dess arbetar jag som konsult på Statistikkonsulterna i Göteborg. Mina arbetsuppgifter handlar främst om olika metoder inom kvalitetsutveckling samt analys av stora datamängder (data mining). 6 Qvartilen, nummer 1 Mars 2007

7 Surveysektionen En internationell kommitté håller på att inrättas. Syftet med kommittén är att stärka sektionens internationella kontakter och aktiviteter. Kommittén ska verka för att kontakter etableras mellan sektionen och liknande organisationer utomlands samt initiera internationella sektionsaktiviteter och hjälpa sektionsstyrelsen med planeringen av dessa. Surveysektionens styrelse har fått en förfrågan från gruppen som arbetar med det eventuella samgåendet mellan Svenska statistikersamfundet och Statistiska föreningen. Förfrågan gällde sektionens ställning vid ett samgående: vara kvar i den nya organisationen med oförändrad inriktning, vara kvar men förändra inriktningen, eller träda ur. Styrelsen anser att sektionen bör stå kvar oförändrad som en sektion i den nya, sammanslagna föreningen. Om någon av er medlemmar som läser detta har synpunkter eller idéer kring sektionens fortsatta inriktning, så hör gärna av er till någon av oss i styrelsen. I detta sammanhang vill vi också passa på att informera om att sektionen på grund av problem med skräppost ändrat e-postadresser. De nya adresserna finns på hemsidan som ni hittar via adressen nedan. Styrelsen har hållit sammanträden per telefon den 12 december och den 24 januari. Sektionens vårprogram är i skrivande stund ännu inte fastlagt, men vi hoppas kunna erbjuda ett intressant seminarium framöver om undersökningar av populationer med rörliga objekt. Styrelsen genom Jörgen Svensson Bli medlem i Surveysektionen! Både personer och organisationer är välkomna som medlemmar i Surveysektionen. Läs om fördelarna med medlemskap på sektionens hemsida (www. statistikersamfundet.se/survey/) under Medlemskap. Där går det också att anmäla intresse för medlemskap via ett webbformulär. Alternativt går det bra att kontakta sektionens sekreterare Boris Lorenc, e-post: statistikersamfundet.se, telefon Annons Skriver du en uppsats inom surveyområdet? Var med och delta i tävlingen om bästa uppsats under 2006/2007! Har du lagt fram eller kommer att lägga fram en uppsats på C-, D-, magister- eller mastersnivå, mellan 1 september 2006 och 31 augusti 2007, inom ämnet statistik, matematisk statistik, psykologi, sociologi, statsvetenskap eller annat ämne med ett surveymetodologiskt tema, vid ett svenskt universitet/högskola (eller om du är en svensk student vid ett utländskt universitet eller högskola)? Svarar du ja på alla dessa frågor är du (eller någon annan) välkommen att nominera din uppsats för tävlingen om årets bästa uppsats inom surveyområdet. Tävlingen arrangeras av Surveysektionen inom Svenska statistikersamfundet och nomineringen går till på så sätt att uppgifter om författaren/na och ett exemplar av arbetet skickas till senast den 31/8. Priset utgörs av en penningsumma på 5000 kr samt ett diplom och en minnessak. Nominerade uppsatser bedöms utifrån graden av originalitet och nyskapande, relevans i metodansats med avseende på vald problemställning, genomförande, och klarhet i framställningen. Vinnande uppsats utses av en jury bestående av styrelsen. Juryns beslut kan inte överklagas. Priset överlämnas normalt i samband med sektionens årsmöte, som vanligtvis äger rum i oktober. Om uppsatsen har flera författare delar de på prispengarna men får var sitt diplom och var sin minnessak. Qvartilen, nummer 1 Mars

8 Den nya redaktionen Magnus Arnér - Industriell statistik Jag heter Magnus Arnér och representerar sektionen för Industriell statistik i Qvartilens redaktionskommitté. sejour vid Mitthögskolan (Östersund och Sundsvall) under 90-talet. De huvudsakliga intresseområdena inom ämnet är statistisk teori, likelihoodinferens, modellbyggnad, analys, försöksplanering och statistisk historia (gärna sådan av det mer anekdotiska slaget). Statistiska institutionen, Umeå universitet, Umeå, tel e-post hemsida Anders Holmberg - Surveysektionen Jag utbildades i Linköping där jag tog min licentiatexamen Sedan 1997 är jag verksam inom teknisk utveckling vid Saab Automobile och General Motors i Trollhättan. Mitt arbete är snarast att beskriva som någon slags internkonsult i industriell statistik. Fokus i arbetet har legat på statistiska tillämpningar inom tillförlitlighet och under senare år även robust konstruktion. Även andra grenar av industriell statistik intresserar mig, till exempel regressions- och variansanalys, mätosäkerhet och probabilistiska ansatser i FEM-beräkningar. Jag nås enklast på Jag bor i Örebro och arbetar där som metodstatistiker på Statistiska centralbyråns utvecklingsavdelning. De senaste åren har jag arbetat med många olika delar förknippade med officiell statistikproduktion. Mitt huvudintresse är emellertid teori och metodik för surveyundersökningar. Min doktorsavhandling handlade om flervariabelproblemet i framför allt företagsundersökningar och några intressanta praktiska problem jag arbetat med på senare tid är undersökningar med blandade insamlingsmetoder, variansestimation för orderstatistikor och uppsnabbning av ekonomisk statistik. Göran Arnoldsson - Samfundet Jag hoppas jag kan hjälpa till att göra Qvartilen till en ännu mer läsvärd och läsbar tidning än någonsin. Utöver allmänt deltagande i redaktionsarbetet kommer jag att ha hand om anmälningar av lic-seminarier, disputationer och bokanmälningar. Det närmaste året kommer jag ägna åt metodfrågor i registerstatistiska undersökningar. SCB U/RSM Örebro tel fax Marie Linder - FMS Jag är fil dr i statistik. Bor i Kramfors. Arbetar vid Umeå universitet där jag är anställd som universitetslektor vid den statistiska institutionen. Utöver undervisning har jag hand om studievägledning, handledning av doktorander mm. Tidigare har jag hunnit med en period vid Umeå universitet, ett antal år vid FOA under 80-talet samt en Jag heter Marie Linder och är 41 år. För tillfället arbetar jag som biostatistiker på AstraZeneca i Södertälje. Här har jag arbetat sedan hösten -98, då jag avslutade min doktorandtjänst på matematisk statistik, Stockholms universitet. Jag presenterade min doktorsavhandling i januari 1999 med Professor Rolf Sundberg som 8 Qvartilen, nummer 1 Mars 2007

9 handledare. Avhandlingen resulterade i två publikationer. longitudinella data med händelsekaraktär från stora databaser. Min avhandling fokuserar på livsförloppsanalys där de förklarande variablerna är kategoriska och intervallcensurerade. På AstraZeneca arbetar jag både med kliniska studier i tidig fas och med prekliniska data från djurstudier. Min doktorsavhandling heter Bilinear Regression and Second Order Calibration och behandlar kalibrering av så kallade hyphenated instruments med multivariata metoder. Just nu arbetar jag mycket med metabonomics i ett team som med hjälp av multivariata metoder letar efter biomarkörer för organskada i olika kroppsvätskor, främst i djurstudier. Jag nås enklast på com. Johan Lyhagen - Samfundet Efter att endast ha bott de första veckorna i mitt liv i Uppsala så återkom jag dit som student. Disputerade 1997 med en avhandling inom ekonometri/tidsserieanalys för att sedan fortsätta på Handelshögskolan med en så kallad lönegarantitjänst. Ett annat intresseområde jag har är vetenskapsteoretiska frågor som rör inferens i allmänhet och den hypotetisktdeduktiva metoden i synnerhet. Jag ägnar gärna min fritid åt film, fotografering och långsam fjällvandring. tel mobil fax e-post Jens Olofsson - redaktör Jag bor i Örebro sedan snart två år där jag är doktorand i statistik vid Institutionen för ekonomi, statistik och informatik, Örebro universitet. Min grundutbildning läste jag vid Statistiska institutionen, Umeå universitet och däremellan har jag jobbat som statistiker/analytiker vid Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS). På handels var jag i fem år (varav två som postdoc i Cambridge) för att sedan återvända till Uppsala som universitetslektor. Inom forskningen håller jag mest på med att kombinera tidserieekonometriska problem med tvärsnittsdata. Då kan roliga saker som panelkointegrationstest bli resultatet. Privat har jag flickvän och två pojkar, 1 1/2 respektive 3 1/2 år, som håller mig sysselsatt. Jag nås enklast på Joakim Malmdin - redaktör Jag är doktorand i statistik sedan 2004 och bosatt i Umeå sedan Jag intresserar mig för metoder att analysera Mina intresseområden inom statistik är teori och metodik för surveyundersökningar samt frågor rörande datakvalitet. En av mina artiklar avser att behandla ramfel och metoder för hur dessa kan reduceras. Min fritid ägnas åt familjen, läsa böcker och klia katten. tel mobil fax e-post Qvartilen, nummer 1 Mars

10 Statistiska föreningen + Statistikersamfundet = Sant!? Under vintern 2005/06 genomfördes en utredning om möjligheterna till ett närmare samarbete eller kanske till och med ett samgående - mellan Statistiska föreningen och Svenska statistikersamfundet. Föreningarnas årsmöten godkände utredningsgruppens förslag om att de båda föreningarna ska gå samman till en enda organisation med gemensam verksamhet och organisation. För att gå vidare med arbetet utsåg föreningarnas styrelser tre personer vardera till en samarbetsgrupp som uppdrogs att ta fram ett förslag på hur en ny organisation ska se ut. Samarbetsgruppen har sedan sitt första möte i december haft två heldagsmöten och dessutom flera telefonmöten. Inledningsvis ägnade sig gruppen åt att diskutera den nya föreningens syfte och verksamhet för att därefter fortsätta med mer konkreta frågor kring hur verksamheten ska organiseras och bedrivas. Det förslag som just nu håller på att slutföras kommer att innehålla ett förslag på föreningens organisation, lösningar på ekonomiska och juridiska problem i samband med samgåendet, förslag på stadgar och inte minst ett namnförslag. Arbetet kommer att resultera i en rapport och förslaget kommer att presenteras vid Statistiska föreningens årsmöte den 22 mars, och vid Svenska statistikersamfundets årsmöte i oktober. Inför respektive årsmöte kommer rapporten att distribueras till samtliga medlemmar. Rapporten kommer också att finnas tillgänglig på båda föreningarnas hemsidor så snart den är färdig (i början av mars). Om båda föreningarna är positiva kan en ny organisation sjösättas i början av år Från Svenska statistikersamfundet deltar Hans Nyquist, Annika Lindblom och Anna Torrång. Statistiska föreningen representeras av Lars-Johan Blom, Åsa Greijer och Ulf Jorner (sammankallande). Vad den enskilde medlemmen vinner på en sammanslagning En förening är självklart vad medlemmarna gör den till. Detta gäller i än högre grad en nybildad förening, även om den bygger på en lång tradition. Det är alltså inte i förväg självklart vad den enskilde medlemmen kommer att vinna på en sammanslagning. Den nya föreningens infrastruktur leder förhoppningsvis till bättre möjligheter att tillvarata medlemmarnas intressen. En nystart kan även locka till ett större engagemang bland fler medlemmar. Det är viktigt att knyta ihop teoretiker och användare vi kan definitivt lära oss av varandra och ett större kontaktnät och djupare förståelse för statistik skapar fler arbetstillfällen. Diskussion om statistiska problem inom tillämpningsområden kan leda till nya spännande metodutvecklingar. -en bättre möjlighet att agera vid uppenbart missbruk av statistik, -en möjlighet att bli remissorgan inom statistikområdet. En bredare ämnestäckning ger möjligheter till: -en djupare och bredare dialog mellan statistiker och användare, -en större möjlighet att erbjuda sektioner med olika inriktningar. En bredare geografisk spridning ger möjligheter till: -fler aktiviteter utanför Stockholmsområdet. Ett större medlemsantal ger möjligheter till: -fler och mer varierade konferenser, seminarier etc., -nya vidareutbildningsaktiviteter, -lättare hitta fler eldsjälar. En starkare ekonomi ger möjligheter till: -högre kvalitet på service etc. för samma medlemsavgift, -bättre hemsida och medlemsregister, -bättre marknadsföring av ämnet. Nya medlemmar Åsa Greijer Anna Torrång Vi hälsar följande nya medlemmar välkomna i Svenska statistikersamfundet: Marina Jansson Aleksandra Karin Ahmed Farah Mauricio Malfert Jasmina Kravic Markus Persson Benny Lindroos Tomas Ericsson Tora Löfgren James Blevins Karagiannis Karagiannis Lance Brannman Anders Malmberg Charlotta Danielsson John Adler Styrelsen En sammanhållen förening ger möjligheter till: -en högre profil i allmän debatt, 10 Qvartilen, nummer 1 Mars 2007

11 Gästkolumnisten En kolumn tillägnad en person som blivit tillfrågad om denne vill bidraga med ett personligt inlägg. I detta nummer bad vi Harry Khamis, verksam i Dayton, Ohio, om en artikel: Would you like to contribute, under the heading Gästkolumnisten, with an essay on the similarities and/or divergences of being a statistician in Sweden vs. the United States with words? Statistikundervisning i Sverige och i USA: Likheter och skillnader av Harry Khamis, Statistical Consulting Center, Wright State University, Dayton, Ohio Jag har haft förmånen att få undervisa i statistik och vara handledare för två doktorander i Sverige sedan De upplevelserna beskrivs nedan. Under en vecka 1997 höll jag en sommarkurs som handlade om loglinjära modeller, grafiska modeller och multigrafiska representationer av hierarkiska loglinjära modeller för Statistikersamfundet på SLU i Ultuna. Under två års tid, , tog jag tjänsteledigt för att undervisa på några biostatistikkurser i ett program som administrerades av institutionerna för matematisk statistik och statistik i Stockholm och Uppsala i samarbete med läkemedelsföretagen Astra Arcus och Pharmacia-Upjohn (dåvarande företagsnamn). Jag var handledare för två doktorander på Uppsala universitets statistikavdelning. De två doktoranderna höll sina disputationer åren 2001 och Wright State University har ett utbytesprogram med Umeå och Örebro universitet. Våren 2004 undervisade jag en kurs som handlade om loglinjära modeller för doktorander i statistik vid Umeå universitet genom detta utbytesprogram. Sommaren 2005, genom International Summer Program vid Umeå universitet, undervisade jag en kurs som handlade om multivariata modeller för doktorander vars huvudämne inte var statistik. Genom dessa erfarenheter har jag förstått att det finns några saker vad gäller undervisningen i Sverige och USA som är mycket snarlika, medan andra skiljer sig åt. Skillnader För mig är de huvudsakliga skillnaderna mest av administrativ och logistisk karaktär. 1 Den största skillnaden gäller schemat. Vanligen tar svenska studenter bara en eller två kurser i taget. Amerikanska studenter läser så många som fyra eller fem kurser under en termin. Jag tror dock att båda grupperna lägger ned lika mycket tid på sina studier och arbetar lika hårt, men på olika sätt. 2 Den andra stora skillnaden vad det gäller schemat är att i USA planeras en kurs strängt, det vill säga en kurs planeras mycket tidigt och det finns knappt några möjligheter att ändra på tidtabellen. Jag har lärt mig att tidsschemat i Sverige inte är lika strängt. I januari 1999, när jag först kom till Uppsala universitet för att börja undervisa, ombads jag att ha en kurs som skulle hållas några veckor i rad under två månader. Jag talade om för studierektorn att jag väldigt gärna ville åka till marknaden i Röros under den andra veckan i februari. Kunde det ordnas? Tidsschemat ändrades utan problem och jag fick möjlighet att besöka Röros. 3 För det mesta betygsätts kurserna i USA efter skalan A F, där A representar väl godkänd och F underkänd. 4 I Sverige läggs stor vikt vid tentamen. I USA beror kursbetyget på flera delar (till exempel läxor, uppgifter, mitterminsexamina, slutprov och så vidare) och ett viktat medelvärde av delarna beräknas. Den sista tentamen kanske har större vikt än de andra delarna, men den har sällan så stor vikt som i Sverige. 5 En typisk amerikansk doktorand presenterar sin forskning framför en doctoral committee, och medlemmarna av kommittén ställer frågor till kandidaten. Vanligtvis är allmänheten inte inbjuden och det är endast kommittén som bestämmer om studenten får godkänt eller underkänt. Någon opponent finns inte. 6 Amerikanska studenter måste betala för att ta universitetskurser. Det finns universitet av olika slag: tvåårigt college, fyra-årigt universitet, statliga och privata universitet. De privata universiteten kan ha väldigt höga avgifter medan de statliga (som Wright State) inte är lika dyra. Många studenter arbetar därför samtidigt som de tar kurser eller så tar de stora lån. Likheter Det finns flera likheter vad gäller undervisningen i Sverige och USA. 1 I stort är studenternas akademiska profiler väldigt lika (de är snarlika i alla länder). Det finns alltid några studenter som måste arbeta hårt och några som har lätt för sig. Några studenter har många frågor, medan andra är tysta av sig. Alla studenter hyser samma oro ( Will that be on the test?, Will the test be openbook? My dog ate my homework ), samma ambitioner, samma längtan och i stort sett samma genomsnittliga förmåga att ta till sig undervisningen. 2 Innehållet i statistikundervisningen verkar vara densamma i båda länderna. Samma litteratur används till och med i några fall. 3 Jag har inte upplevt någon skillnad mellan de två länderna angående undervisningsmateriel: krittav- Qvartilen, nummer 1 Mars

12 lor/white boards, overhead-apparater, datorsalar, tillgång till datorer och programvara. 4 Det gläder mig att målmedvetenheten och samvetsnoggrannheten bland undervisande statistiklärare, och allvaret angående deras undervisningsplikt, är densamma i de båda länderna. Den vetenskapliga synen på statistik är densamma, och i båda länderna inser man att: without data, you re just one more person with an opinion Sammanfattning Det vore intressant att utforska punkterna 1, 3 och 4, vad beträffar skillnader, för att komma underfund med om det finns någon olikhet mellan de två metoderna vad gäller studenternas framgångar. Kanske en uppgift för en forskare inom utbildningsområdet? Avslutningsvis vill jag säga att jag har trivts med att undervisa i såväl Sverige som i USA och hoppas att jag någon gång ska kunna återvända till Sverige. Data Mining - årets sommarskola Svenska statistikersamfundets sommarskola har ett högaktuellt ämne som tema. Ett ämne statistiker bör förstå, förhålla sig till och även vara med att utveckla. Två föredragshållare är engagerade och förhandlingar pågår för att hitta en huvudföreläsare. Något exakt datum är inte bestämt ännu, men: Vi bjuder in till 2007 års sommarskola i Linköping några dagar mellan den 11 och 21 juni i universitetets lokaler. Programmet omfattar föreläsningar och praktiska övningar på metoderna i programpaketet Enterprise Miner i SAS. Vidare ska Niklas Norén prata om metoder som han använt/utvecklat för att analysera data om biverkningar av läkemedelsanvändning och Ola Hössjer skall berätta om problematiken med multipel testning. När vi vet mer och hemsidan finns utlagd, kommer Samfundets medlemmar att meddelas per e-post. Stig Danielsson Anders Grimvall Anna Torrång Annons Höstterminen 2007 kommer Avdelningen för matematisk statistik vid Stockholms universitet att starta fyra tvååriga masterprogram i samband med Bolognareformen. Behörighetskraven varierar något mellan programmen, men i stort sett krävs kandidatexamen i matematik eller matematisk statistik med ett visst antal högskolepoäng i båda ämnena. Mer information kan hittas på Masterprogram i matematisk statistik Programmet är ett masterprogram som vänder sig till dem som vill fördjupa sig inom ämnet matematisk statistik. Programmet är en utmärkt förberedelse för forskarutbildning inom ämnet, men kan också ge, beroende på inriktning, en god grund för praktisk yrkesverksamhet inom privat eller offentlig sektor. Exempel på branscher som har stort behov av personer med hög kompetens inom matematisk statistik är läkemedelsföretag, försäkringsbolag, finans- och banksektorn samt inom medicinsk forskning. Masterprogram i biostatistik Biostatistik är den samlande beteckningen för ett antal statistiska metoder och modeller som har visat sig särskilt användbara inom olika biologiska och medicinska tillämpningar. Programmet vänder sig till dem som vill specialisera sig inom detta område. Biostatistiker kan arbeta inom sektorer som läkemedelsbranschen, konsultföretag, statliga myndigheter och institut samt inom medicinsk forskning. Programmet är även en utmärkt förberedelse för forskarutbildning inom ämnet matematisk statistik. Masterprogram i försäkringsmatematik, Aktuarieprogrammet Aktuarie är ett annat ord för försäkringsmatematiker. Dessa har en nyckelroll inom försäkringsbolagen där de genomför riskanalyser och utför beräkningar för prissättning av försäkringar. Aktuarierna bedömer även storleken på de avsättningar (reserver) som krävs för att täcka framtida betalningar till försäkringstagarna, ger underlag för utformning av återförsäkring och mycket annat. Målsättningen är att den studerande efter genomgången utbildning ska uppfylla utbildningskraven för behörighet som ansvarig aktuarie i försäkringsbolag enligt Finansinspektionens krav. Masterprogram i finansmatematik och finansiell ekonomi Programmet är ett tvåårigt tvärvetenskapligt masterprogram som vänder sig till dem som vill specialisera sig inom finansmatematik, men ger också en solid grund i finansiell ekonomisk teori. Många av de metoder och modeller som används idag i finansvärlden är matematiskt mycket avancerade, vilket har medfört en stor efterfrågan på kompetenta matematiker med kunskaper om finansiella marknader. 12 Qvartilen, nummer 1 Mars 2007

13 Debatt Fritt forum för medlemmar samt för gästskribenter. En text får ej innehålla angrepp på enskilda individer. Styrelse och redaktion räknas ej som enskilda individer i sina respektive roller. I övrigt gäller att ansvarig utgivare ej skall kunna åtalas för innehållet. Stora delar av följande debattartikel har tidigare varit publicerad i Svenska Matematikersamfundets Medlemsutskick Nätverksnepotism av Arne Söderqvist, Teknik och Hälsa, KTH Demokrati betyder folkstyre. De allmänna valen vart fjärde år innebär en återkoppling, så att våra politiska ombud kan bli ersatta om de inte motsvarat det förtroende de tidigare erhållit. En väl fungerande demokrati måste dock omfatta betydligt mer än själva valproceduren; andra viktiga ingredienser är tryckfrihet och yttrandefrihet. Idéer måste få chansen att bli framförda och prövade för att därefter bli förkastade eller anammade av opinionen. Därigenom ökar möjligheterna till optimala lösningar på besvärlig problematik. Erfarenheter från länder utan politisk demokrati visar att med åren fjärmar sig den där förda politiken alltmer från verkligheten. När en demokratisk regim till sist tillträder får den ofta resa sig som en Fenix ur ruinerna från sin föregångare. Vinstdrivande företag styrs inte demokratiskt. De som satsat sitt kapital har nästan all makt medan de som satsar sitt arbete och i vissa fall därmed även sin hälsa, knappast har något inflytande alls. Många företag fungerar förvisso effektivt utan någon allsidig debatt om driften. Återkoppling finns istället i form av kvartalsbokslut där röda siffror kan föranleda snabba pareringar. Tjänstemän inom den offentliga sektorn tillsätts eller avsätts inte i allmänna val, utan behåller kanske anställningen ända till pensioneringen. Några kvartalsbokslut förekommer inte. För att offentlig verksamhet ändå ska kunna drivas så effektivt som möjligt har tillsättningsförfarandet reglerats. Bland annat ska fasta tjänster vederbörligen utlysas tillsammans med en beskrivning av adekvata meritkrav. De sökande ska sedan genomgå en objektiv bedömning. De som inte fått en sökt tjänst ska ha möjlighet att överklaga tillsättningen. Dessvärre är det numera endast undantagsvis som detta lagstadgade förfaringssätt följs. Det vanliga är istället att inflytelserika personer rekryterar nya medarbetare ur det egna sociala nätverket. Detta är förödande i många avseenden. Då meriter inte efterfrågas sänder man den olyckliga signalen att utbildning inte lönar sig. Istället kommer ungdomar att satsa på att bygga egna nätverk. På sikt leder detta till en generell sänkning av kunskapnivån. Mångfalden inom offentlig verksamhet blir alltmer begränsad genom den snäva rekryteringen och på arbetsplatserna råder allt oftare rena monokulturer. Ingen märker när verksamheten börjar spåra ur. Unga människor luras att satsa den dyrbaraste tiden i livet, barn och ungdomstiden, på att undervisas av lärare som ofta inte har ämneskompetens, utan som fått sina anställningar genom kontakter. Personer som verkligen har satsat på en gedigen utbildning blir förbigångna och samhället drar inte nytta av deras kompetens. Nedan är några vanliga motiveringar, eller rättare uttryckt, några vanliga svepskäl, till att tjänster inte utlyses. Det kostar mycket att annonsera. Detta är nonsens; en annons på kommunens eller högskolans egen hemsida kostar i princip ingenting alls. Det är onödigt att annonsera. Det är ju ändå självklart vem som kommer att få tjänsten. Det är möjligt att det är så. Men, den tillsatte ska enbart vara styrd av sin professionalism i tjänsteutövningen och veta att han aldrig behöver beakta några hedersskulder. Ett utlysningsförfarande skulle alltså vara av stort värde i sammanhanget, eftersom det skulle visa att den sökande verkligen kunnat hävda sig i konkurrens med andra. Vi vet inte hur länge vi kommer att ha underlag för tjänsten. Man kan skriva i annonsen att tjänstgöringens längd är oviss, så att de sökande vet om detta på förhand. Ett vanligt förfarande då man vill anställa någon man har i åtanke för en tjänst är att man faktiskt gör en utlysning, men utformar annonsen så att den i praktiken utgör signalementet på vederbörande person. Gäller det en lärartjänst kan det tex. framhävas att den sökande bör ha goda insikter i didaktik. En liten och till intet förpliktigande distanskurs på några enstaka akademiska poäng kan alltså höjas till skyarna medan traditionella meriter nedvärderas. Godtycket har blivit i det närmaste fullständigt. Samtidigt som man talar om att med all kraft bekämpa mobbning bland eleverna i skolorna vill samma personer ofta bara omge sig med medarbetare som är strömlinjeformade i enlighet med den kultur som utvecklats på arbetsplatsen. Man talar ibland om politiskt tillsatta tjänstemän, men när det gäller lärartjänster är det inte fråga om partipolitik utan om att man vill gynna den egna familjen, vänner och bekanta, så att man kan avhandla gemensamma privata intressen i personalrummen. Hade man istället drivit ett familjeföretag hade man varit Qvartilen, nummer 1 Mars

14 betydligt noggrannare med rekryteringen; inte ens medlemmar i familjens yngre generation brukar anförtros några uppgifter utan att de först visat tillräcklig kompetens. Helt annorlunda blir det när landets skattebetalare får bekosta den åtföljande ineffektiviteten. Ställer man frågan varför man utsett en viss ny medarbetare framhålls naturligtvis inte de verkliga skälen. Istället nämns politiskt korrekta honnörsord. Man talar ofta om kvalitetssäkring av undervisningen. Man har kravet på didaktiska meriter som svepskäl till att kunna anställa precis de personer man vill. Det är helt uppenbart vad didaktiken i själva verket är till för att ge möjlighet att undvika att anställa ämneskunniga personer. En kurs i didaktik ger ingen kvalitetssäkring. Det är till stor del just på grund av didaktiken som kunskapsnivån blivit så låg. När man upphandlar förbrukningsartiklar är man minsann noga med att väga pris kontra kvalitet, för att undvika anmärkning från revisorerna. Då man nyanställer någon, som kanske kommer att stanna på sin tjänst i årtionden, är det uppenbarligen inte alls lika noga! Numera ska lönen förhandlas individuellt även för offentliganställda. Det enda som kan ge utdelning i lönesamtalen utöver schablonen är att man bekräftar de styrandes världsbild, det vill säga att man hjälper till att befästa den monokultur som värnas. Jag har tidigare i artikeln antytt att återkoppling saknas inom offentlig sektor och därmed avsett sådan regression som kunde korrigera en felaktig kurs. I själva verket förekommer återkoppling, men av sådant slag att felaktigheter förstärks; för den som hävdar att verksamheten är inne på fel spår under sin löneförhandling, eller har rykte om sig att vara kritisk, lär ju utfallet knappast bli särskilt lyckosamt. Den enda möjligheten till självkorrektion av verksamheten har man alltså avhänt sig. Faran av att man så småningom måste börja bygga något nytt på ruinerna av det gamla blir alltmer överhängande. Samfundets medlemmar bör utse redaktör för Qvartilen av Mikael Möller, TEX-Försäljning AB Under mina tre och ett halvt år som redaktör för vår tidskrift fick jag många insikter. Baserade på dessa startade jag en diskussion med Samfundets styrelse. Tyvärr spårade denna debatt ur. Se paragraf 7 i protokoll där man fattar ett tokigt beslut. För en liten förening med stora uppgifter måste demokratin fungera. Medlemmarna måste, både i teorin och praktiken, ha möjlighet att föra fram sina ståndpunkter, löpande, utan risk för repressalier. Föreningen måste ha en demokratiskt sinnad styrelse som arbetar enligt de riktlinjer som årsmötet beslutar. Föreningen måste även ha en demokratiskt sinnad tidning med en redaktör som är oberoende av styrelsen och dess åsikter. Det bör även finnas andra möjligheter för en medlem att göra sin röst hörd vilket var anledningen till att jag installerade och drev diskussionsforumet. Att som i styrelsens beslut skriva Styrelsen utser bland Samfundets medlemmar redaktören för Qvartilen är enligt min mening galet. Den utdragna konsekvensen av detta beslut blir att en styrelse inte bara bestämmer, under mandatperioden, över ekonomin, utan också över medlemmarnas sinnen. Om styrelsen hade tänkt (och för den delen lyssnat mer på mig) hade man istället formulerat meningen årsmötet utser bland Samfundets medlemmar redaktör för Qvartilen. Byt ut ett ord och man går från ett diktatoriskt beteende till ett demokratiskt (därmed inte sagt att jag betraktar styrelsens medlemmar som diktatoriska utan bara att demokrati är svårt). Att göra en tidning kräver en mängd arbete av redaktören och denne skall självklart, för att underlätta detta arbete, kunna välja sina egna medarbetare oberoende av vad styrelsen tycker. Däremot skall lika självklart styrelsen/sektionerna ha rätt till minst en sida per nummer för information till medlemmarna samt få utse en redaktionsmedlem som bevakar organisationens rätt att få ut sin information. Det är även tacknämligt om dessa redaktionsmedlemmar också bidrar aktivt med annat material. Att som det står Styrelsen utser redaktionsmedlemmar efter samråd med redaktören är lika tokigt som ovanstående och det är lika lätt att ändra Redaktören utser redaktionsmedlemmar efter samråd med styrelsen. Jag kan fortsätta att ta upp punkt efter punkt på detta sätt men väljer istället att ange hur styrelsens beslut borde ha sett ut för att gynna medlemmarna: Ägare Medlemmarna i Svenska statistikersamfundet är ägare till Qvartilen. Ansvarig utgivare Samfundets styrelse utser ansvarig utgivare. Det åligger den ansvarige utgivaren att tillse att innehållet i Qvartilen är i överensstämmelse med svensk lagstiftning och god publicistisk sed. Redaktör Svenska statistikersamfundets årsmöte utser, bland Samfundets medlemmar, redaktör för Qvartilen mandatperiod två år. 14 Qvartilen, nummer 1 Mars 2007

15 Ordinarie eller extra föreningsmöte kan, med 2/3-dels majoritet, återkalla redaktörens förordnande i förtid. Redaktören leder redaktionens arbete. Redaktören ansvarar för att Qvartilen utkommer med fyra nummer per år. Redaktionsmedlemmar Redaktören utser en eller två redaktionsmedlemmar. Samfundets styrelse och varje sektion skall utse en redaktionsmedlem vardera. En av dessa utses av styrelsen till vice redaktör. Qvartilens mål Qvartilen är till för medlemmarna och dess innehåll skall gynna dem individuellt och som kollektiv. Qvartilen skall befrämja diskussion, demokratiska värden samt i alla avseenden statistikens roll i samhälle och akademi. En bra tidning kostar Ytterligare en sak att diskutera är redaktörens ersättning. Det tar i genomsnitt en arbetsmånad per nummer (kontakter med tryckerier, planering av kommande nummer, sökande efter lämpliga artiklar/författare, korrekturläsning, sammansättning och så vidare). Den ersättning som gällt är kronor per nummer vilket höjdes av senaste årsmötet till kronor. även detta är för lite och en rimligare ersättning vore kronor per nummer. Priset för detta (faktisk kostnad) är 50 kronor per nummer, det vill säga 200 kronor per år. Är detta att anse som en orimlig medlemsavgift? Om fyra decenniers kritik av statistiken i medicinska uppsatser av Adam Taube, Uppsala universitet Första gången jag var med om att kritisera en medicinsk artikel var 1959 då en högt ansedd professor hade presenterat ett statistiskt fynd som kunde visas vara grundat på ett statistiskt selektionsfenomen (Berksons fallacy) och därmed kanske helt utan medicinsk relevans [1]. I mitten av 80-talet blev jag ombedd att ge ett seminarium för Läkartidningens redaktion där vi skulle diskutera hur statistiska resultat kunde presenteras på lämpligaste sätt i medicinska artiklar. Jag läste då igenom en hel årgång av tidskriften, vilket resulterade inte bara i ett enda seminarium utan en hel studiedag och dessutom fem kritiska artiklar, se [2] [6]. Därmed hade min kritiska verksamhet kommit igång på allvar. Med tiden får man en viss fingertoppskänsla som slår larm när det är statistiska tokigheter på gång och jag har skrivit ett stort antal inlägg i medicinska tidskrifter där jag påpekat ofullkomligheter i den statistiska hanteringen. De tyngsta insatserna en kritiskt granskande statistiker kan göra är att påpeka när det finns principiella felaktigheter eller strukturella brister i ett arbete, men det är dessvärre dessa svagheter som är svårast att upptäcka. Vid ett tillfälle visade det sig till exempel att ett arbete som påstods redovisa jämförelser mellan tre randomiserade patientgrupper vilka fått behandlingarna A, B och C i verkligheten baserades på två skilda randomiserade försök, ett där A och B jämförts och ett där B och C jämförts. A och C hade alltså aldrig jämförts direkt i en och samma prövning, så som läsaren först lockades att tro. Detta blev inte uppenbart förrän efter ett ingående studium av det finstilta i den aktuella uppsatsen samt några av referenserna. Det tog sedan över två år att få in ett kritiskt inlägg i den aktuella tidskriften [7]. De gammalmodiga Det är modernt med kvalitetsregister, varje medicinsk specialitet med självaktning måste numera hålla sig med ett sådant. (Över-)tron på att man medelst en ihärdig registrering skall kunna få bukt med bl a regionala skillnader inom vården tycks vara stark. Det har kommit många artiklar som indikerar att det finns stora skillnader mellan kliniker eller stora skillnader mellan sjukhus men praktiskt taget inga arbeten som preciserar vilka naturliga variationer mellan sjukhus eller kliniker som kan förväntas. Denna hantering har blivit en tummelplats för amatörmässiga statistiska övningar och jag är förbluffad över att så få statistiker tycks bry sig om detta. En analys av registerdata om patienter som på grund av cancer opererats med pankreasresektion vid svenska universitets- och regionsjukhus presenterades för tio år sedan i Läkartidningen och attackerades av mig [8]. Där fann man bland annat den information som återges i Tabell 1. Beträffande sjukhusmortaliteten konstaterades att...mortaliteten varierade från 0 till 20 procent bland de deltagande sjukhusen, (P = 0, 09)... [och vidare att]...vissa skillnader i komplikationer mellan de i studien ingående sjukhusen noterades, särskilt med avseende på postoperativ abscess (P < 0, 01, A C), hjärt-kärlkomplikationer (P < 0, 01, A B) samt re-operationsfrekvens (P < 0, 05). Variationen i sjukhusmortalitet blev inte signifikant, men det kan ju faktiskt bero på att materialet, som i artikeln presenterades med här återgivna procentsiffror, i Qvartilen, nummer 1 Mars

16 Tabell 1: Mortalitet, vårdtid och komplikationer fördelade på de i studien deltagande sjukhusen, kodade A-H A B C D E F G H Sjukhusmortalitet, % Vårdtid, dagar Postop. komplikation, % -läckage abscess hjärt-kärl-lungkomplik Re-operationer, % Källa: Taube, A. (1997). Tretton kirurger gör statistiska snitt. Läkartidningen 94, verkligheten var minst sagt av blygsam storleksordning det omfattade 161 patienter fördelade på åtta sjukhus med mellan 17 och 23 patienter per sjukhus. Det var totalt endast fråga om 13 dödsfall. Efter vad jag kan förstå hade man för de fem i tabellen redovisade variablerna sett efter vilka parvisa jämförelser mellan sjukhus som gav statistisk signifikans. Det var totalt åtta sjukhus. Att plocka ut två element från åtta givna kan göras på 28 olika sätt, så det kunde förväntas sju så kallade slumpsignifikanser ( = 7) bland alla möjliga parvisa jämförelser. Det blev tre. I övrigt hade man vid analysen av dessa data delat upp patienterna i två grupper, och sedan signifikanstestat skillnaden mellan dessa med avseende på tillgängliga variabler. Så framkom till exempel att de tretton personer som avled hade längre operationstid, behövde mer transfusionsblod, låg inne längre, hade fler blödningar, abscesser, komplikationer och re-operationer. Med andra ord de som dog mådde ännu sämre än de som överlevde en inte helt sensationell upptäckt. En uppdelning av patienterna med hänsyn till om tumören var större eller mindre än tre cm i diameter ledde till liknande fynd, bland annat att det var vanligare med regionala lymfkörtelmetastaser för patienter med de större tumörerna. Däremot underlät man till exempel att med en enkel korstabell sätta olika diagnosmetoder mot varandra för att se vad den ena, den andra eller bägge bidrog med. De tretton professorer och docenter som totade ihop denna artikel hade väl alla gissningsvis i sin ungdom genomlidit mindre kurser i medicinsk statistik. Där hade de lärt sig vad som kan göras med en variabel (beräkna medelvärde och spridning etcetera) och hur man sedan signifikanstestar en skillnad mellan två grupper. Därefter har förmodligen kurserna tagit slut. De ambitiösa eleverna har sedan på gamla dar tillämpat sina kunskaper av hjärtans lust på sina registerdata. Någon insikt om att de kanske skulle haft nytta av hjälp från en professionell statistiker tycks inte ha förelegat. De moderna Nyligen har det i dagspressen berättats om att folk som petar i sig selen får en fyrtio procents minskad risk för prostatacancer (SvD ) om det kombineras med E-vitamin eller multivitamin. Det kanske är bra, men vilken risk är det som har minskat på just detta numeriskt preciserade sätt och hur stor är den egentligen? Jag är så gammalmodig att om jag stöter på en procentangivelse blir jag nyfiken på vad man har räknat procent av, men får ofta inget svar. En person kan ha en viss risk att inom ett år drabbas av prostatacancer, en annan risk att under resten av sin levnad drabbas av prostatacancer, en viss risk att inom ett år avlida i just prostatacancer och en annan att, när han avlider, göra det på grund av just denna sjukdom etcetera. Ifråga om prostatacancer har det även sitt intresse att många personer avlider med sjukdomen men inte av den. Inte nog med att den aktuella risken i runda slängar tycks minska med 40% det finns uppenbarligen mycket mer detaljerad information att hämta! I den aktuella artikeln berättas det att risken minskade med: 42% för personer med ett högt intag av E-vitamin, 39% för personer som åt multivitamin, 35% för rökare. Är den relevanta rekommendationen att gubbar i prostata-ålder, förutom att konsumera selen, bör äta duktigt med E-vitaminer, samt sätta igång att röka om de inte gjort det förut? Hur är det med risken för icke-rökare? I de till allmänheten serverade resultaten av olika medicinska undersökningar bollas med riskuttalanden på ett häpnadsväckande lättsinnigt sätt. Det kan förmodas att de flesta av dessa uttalanden grundas på Coxanalyser, vars resultat serverats på ett populärt sätt. Ordet risk blir i denna hantering en metafor för farlighet. Den numeriska informationen kring denna farlighet är ett slags kvantifiering som i princip är knuten till den mer eller mindre sofistikerade statistiska modell (som programpaketet tillhandahållit), som ligger till grund för analyserna. Ett skrämmande framtidsperspektiv De ovan relaterade tillämpningarna representerar två extremer i den medicinskt statistiska traditionen. Vid registeranalysen tillämpades statistiska tekniker där vederbörande förmodligen hade lärt sig att klara av själva räknearbetet, men det framgår dessvärre att detta inte tycks 16 Qvartilen, nummer 1 Mars 2007

17 ha lett till någon djupare förståelse för de statistiska principerna. I det andra hade man valt förhoppningsvis lämpliga statistikprogram i sin dator. Då kan det vara svårare att genomskåda om någonting blir galet, verksamheten bedrivs med tekniskt sofistikerade statistiska metoder som det fordras specialkunskaper för att verkligen begripa. Jag är dock inte säker på att förståelsen för de grundläggande statistiska principerna blivit större hos den senare generationen, där man nu trycker på knappar i stället för att använda räknedosa, penna, papper och suddgummi. Bland dagens medicinska forskare möter man åtskilliga som inte alls tycks känna något behov av speciell statistisk skolning, utan är helt nöjda med att via en dator få fram sina statistiska analysresultat. De följer den inriktning som anges i en relativt färsk handbok för medicinska och biologiska forskare, där författaren beträffande den statistiska delen förklarar att I avsnitten om statistik har jag med flit undvikit andra än de mest grundläggande formlerna eftersom dagens statistiska test alltid utförs via datorprogram. Det är därför idag viktigare att förstå principerna för programmen och praktiskt kunna hantera dem på ett riktigt sätt, än att känna till de formler som ligger till grund för de olika statistiska testen. En recensent i en medicinsk tidskrift konstaterade belåtet om denna handbok att De avskräckande formler med stora och små sigma som annars är vanliga till och med i enkla statistikböcker, är ersatta med resonemang och tips om hur man använder statistiska program. Det föreligger enligt denna syn alltså inte något särskilt behov av kunskap om den statistiska teorin, bara man behärskar datorprogrammen. Som statistiker frågar man sig: Är det denna typ av statistikanvändning som bäst tjänar forskningen och som vi vill rekommendera? Det finns så mycket kvar Tyvärr är ansatsen att endast förlita sig på statistikprogram inte någon pålitlig väg, det finns i alla fall mycket att göra. Några enkla exempel: Ett vanligt fel, som jag ofta haft anledning att lyfta fram, är när medicinska författare tillämpar hypotesprövning och tror att ett icke signfikant resultat visar att nollhypotesen är sann. Det har lett till åtskilliga kritiska inlägg från min sida. Tyvärr finns det anledning att tro att jag på intet sätt mäktat utrota detta vanliga principiella fel, som säkerligen kommer att leda till många galna påståenden även i framtiden. På senare år har jag förbluffats över en del medicinska forskares aningslöshet när de redovisar överlevnadsanalyser med Kaplan-Meierkurvor, vilka ofta kan se väldigt övertygande ut. Vad de borde besinna är att det numeriska underlaget för en sådan kurva blir allt tunnare ju längre tiden går och pålitligheten därför starkt avtar. För konkreta råd se [9]. Det kan sedan se mycket dramatiskt ut när kurvan till slut går ner i golvet vilket den alltid gör om den individ som har den längsta observationstiden även har avlidit. Vaksamhet är på sin plats. I ett antal färska avhandlingar om så kallade prognostiska faktorer kan man hitta många förfärande exempel på hur magra grunddata analyseras i allt smärre subgrupper med avseende på alltfler bakomliggande faktorer, utan att författarna tycks ha den minsta känsla för att de helt enkelt ägnar sig åt så kallad data torture [10]. Eftersom studier av möjliga prognostiska faktorer kan erbjuda behändiga disputationsämnen är jag rädd för att många fler studier av detta slag dessvärre kan dyka upp även i framtiden. Vad kan statistikerna göra? Jag tycker inte att det skall det vara så att statistikerna enbart intresserar sig för nya statistiska metoder, det är även viktigt att studera om de metoder som finns, används på rätt sätt eller missbrukas. I min avhandling fördjupade jag mig bland annat i hur medicinska forskare samlade in sina data vid retrospektiva studier och stötte då på häpnadsväckande, hemsnickrade förfaringssätt. Som ämnen för C- och D-uppsatser i statistik har jag ibland låtit studenterna gå igenom någon årgång av en cancertidskrift med många överlevnadsanalyser, för att till exempel se om forskarna är medvetna om huruvida de har att göra med så kallade informativa bortfall eller ej (vilket de ofta inte är), eller studera hur man löst problemet när grupper som svarar på en viss behandling ( responders ) jämförs med övriga. I England har statistiker som till exempel Douglas Altman ägnat sig mycket åt systematiska tidskriftsgenomgångar för att se dels hur de medicinska forskarna i praktiken gör, dels ge rekommendationer om hur de borde göra. De representerar ett viktigt forskningsfält, som här i Sverige är underutvecklat. För egen del har jag nischat in mig på medicinska tillämpningar. Jag tror att det är klokt att statistiker som försöker sig på kritiska granskningar riktar in sig på något speciellt tillämpningsområde. Jag har skrivit åtskilliga artiklar tillsammans med medicinare och tror att det har underlättat att få dem förståeliga för den medicinska läsekretsen. Men det är inte enbart den medicinska läsekretsen som bör nås, ofta kan statistisk kritik ifrågasätta grundläggande resultat som har allmänt intresse och i så fall bör kritiken/debatten fortsätta i dagspressen. För drygt tjugo år sedan presenterades en studie i Läkartidningen om medicinförbrukning hos äldre, som jag fick stor användning för i min undervisning. Några distriktssköterskor hade inventerat vad deras patienter råkade ha på sina nattduksbord och det var ganska stora mängder piller och pulver. Patienterna var gamla och de som fick besök av sköterskorna var inte de friskaste. Slutsatserna generaliserades utan vidare till att gälla för hela landets befolkning. Veckan efter återkom dessa groteskt felaktiga siffror (utan några reservationer) i en artikel i DN. Därefter kunde man finna slutsatser från dem i ett politiskt Qvartilen, nummer 1 Mars

18 tal av den blivande finansministern Feldt i valrörelsen. En felaktigt genomförd undersökning ledde alltså inte bara till en en grovt felaktig medicinsk artikel utan levde sedan vidare i dagspressen och upp till den politiska arenan. Inte på någon nivå var det någon som tycktes inse att uppgifterna var starkt snedvridna från början och ingen statistiker reagerade. Naturligtvis finns det lika mycket att göra ifråga om kritisk granskning av statistiken inom en rad andra tillämpningsområden. Inom statskunskapen till exempel görs det åtskilliga undersökningar som förefaller minst sagt dubiösa, men där tydligen statistikerna inte bryr sig. När statsvetarna genomför regressionsanalyser där de politiska partierna från höger till vänster får siffervärden ett, två etcetera och det sedan räknas som om det vore fråga om en väldefinierad numerisk förklarande variabel, tycker man att det finns plats såväl för statistisk kritik som förslag om smartare förfaringssätt. Den häpnadsväckande vanliga förträngningen om bortfallets möjligen snedvridande effekt borde ofta påtalas i rader av olika tillämpningsområden. Vi läser dagligen om forskare som finner än det ena än det andra om till exempel skadliga matvanor, medicinska bieffekter med mera men statistikerna är förvånansvärt tysta. Ett nödvändigt renhållningsarbete och en viktig vetenskaplig uppgift Så vitt jag kan förstå bör granskningar av den typ jag hållit på med betraktas som ett naturligt inslag i den vetenskapliga debatten. Det gäller inte att till varje pris peka ut fällor och fel i statistiken (och bidra till att folk tror att det bara är det som ämnet statistik handlar om), utan i stället hjälpa till att uppnå korrekta tolkningar av statistiska observationer. Inte sällan har jag kontaktats av läkare vilka i sitt arbete stött på utredningar med underhaltig statistik som de faktiskt inte vågar påtala själva, för då kan de drabbas av diverse obehagliga konsekvenser från överheten. De har då vädjat till mig att skriva vilket jag även gjort ett antal gånger. Det skrämmer mig att sådant förekommer, men det är dessvärre en realitet. I den medicinska världen är det inte alltid så högt i tak som man skulle kunna hoppas. Det har på senaste tid debatterats mycket om fusk i forskning. Personligen vill jag tro att fusket, trots allt, inte är så särskilt utbrett och det är nog så att sanningen segrar förr eller senare i alla fall. Däremot finns det, så vitt jag kan förstå, alldeles för gott om dålig forskning, inte minst ur statistisk synpunkt. Jag tror att detta faktiskt är ett ändå större problem som fordrar ständig vaksamhet. Vad gäller min egen kritiska verksamhet inom den medicinska statistiken har det under de senaste decennierna förvånat mig att jag inte fått någon som helst draghjälp från mina statistiska kolleger, det är önskvärt att många flera blandar sig i leken. Diskussion av de statistiska metoderna borde accepteras som ett naturligt inslag i den vetenskapliga debatten där även statistikerna bör delta. Ofta har jag tillfrågats om jag inte fått många fiender när jag kritiserat så många medicinska arbeten. Det kan hända att jag har fått några extra ovänner på kuppen men det går nog ändå ihop. Mitt intryck är att för varje ny ovän har jag fått minst två nya vänner. pankreasresektion avlägsnande av bukspottkörtel abscesser varbölder Referenser [1] van der Linden, W. och Taube, A. (1959). Arterioskleros och cancer i ett obduktionsmaterial. Läkartidningen 56, [2] Taube, A. (1985). Att illustrera en åldersfördelning. Läkartidningen 82, [3] Taube, A. (1985). Att rita diagram. Läkartidningen 82, [4] Taube, A. (1985). Det borde (inte) vara stjärnor.... Läkartidningen 82, [5] Taube, A. (1985). Varför bara studera en variabel i taget? Läkartidningen 82, [6] Taube, A. (1985). Några funderingar. Läkartidningen 82, [7] Ekbom, A. and Taube, A. (1994). Methodological Flaws in Study on Prostatic Cancer. Letter to the Editor. The Prostate 25, [8] Taube, A. (1997). Tretton kirurger gör statistiska snitt. Läkartidningen 94, [9] Friberg, S., Taube, A., Sylvester, R. and Oesterling, J.E. (1997). Analysis and presentation. Clinical trials on prostate cancer, Urology 49(Suppl. 4A), [10] Taube, A. och Högberg, T. (2002). Med P:n som i programpaket. Om datatortyr och signifikansfiskeri. Läkartidningen 99, Qvartilen, nummer 1 Mars 2007

19 Framtidens pensioner av KG Scherman, GD emeritus Riksförsäkringsverket Vid bedömningen av ett pensionssystem är på lång sikt riskfördelningen det mest väsentliga att studera. Matematiska beräkningar av pensionerna är intressanta men behäftade med stora osäkerheter. Riskfördelningen skiljer mellan olika typer av pensionssystem och den ser helt annorlunda ut i vårt nya pensionssystem jämfört med det gamla. Nytt pensionssystem Ny riskfördelning Den för alltid oförändrade avgiften i inkomstpensionssystemet, med dess oundvikliga följd bromsen, åstadkommer att all risk för obalans i de inkomstrelaterade pensionernas finanser, både i fördelningssystemet och premiepensionssystemet, läggs på den enskilde. Det finns ingen ingång för att justera systemet med hänsyn till förändringar i de yttre omständigheterna och att därmed upprätthålla en rättvis balans mellan sociala mål och finansiella restriktioner i dag och i framtiden. Alla effekter av externa störningar i den finansiella funktionen leder automatiskt till sänkningar av pensionsnivåerna. Premiepensionen överför risken för att kapitalmarknaden utvecklas negativt på den enskilde, men också chansen att den utvecklas positivt tillfaller denne. Garantipensionens utformning överför allt större risker för fattigdom och marginalisering på den enskilde. Den förra regeringen har uttalat att den finner det lämpligt att låta garantipensionens relativa betydelse minska när reallönerna stiger. Den nya regeringen synes ha samma åsikt. Denna utveckling går på tvärs mot ett grundläggande syfte med offentliga pensionssystem. Tjänstepensionen får en jämförelsevis större betydelse när den offentliga pensionen stramas åt. Risken att arbetsgivarna inte vill medverka i ett ökat ansvarstagande drabbar individen. Möjligheten att få och behålla ett arbete och att få arbeta vidare till högre åldrar är en helt avgörande faktor. Men risken för att ungdomar inte kommer in på arbetsmarknaden och därmed inte kan börja samla pensionspoäng bärs helt av dem själva. Arbetslöshetsersättningen ger visserligen pensionsrättigheter. Men den som inte kommit in på arbetsmarknaden och därmed lyckats etablera en lön ställs utanför. Vidare gäller att effekten av ökad livslängd helt skall bäras av pensionerna och all risk för att inte kunna finna ett lämpligt arbete vid högre ålder bärs av den enskilde. Förtidspension och arbetslöshetsersättning upphör vid 65 års ålder. En konsekvens av ovanstående blir att medborgarna måste lita till privata pensioner i allt högre utsträckning. Detta strider mot de 1994 klart uttalade målen. Denna överföring av risker från det allmänna till den enskilde utsätter individerna för dilemmat med myopiskt beteende och den privata försäkringsmarknadens brister. Slutligen bestäms kvalitén i ett offentligt pensionssystem, som tidigare framhållits och beskrivits, av övriga offentliga anordningar för de äldre. Risker och möjligheter behöver beskrivas i dessa dimensioner och göras till föremål för prognoser. Bara så kan man finna ut hur väl ett pensionssystem fyller sin uppgift. Och omvänt; inte längre än man kan bedöma övriga faktorer kan man bedöma om pensionssystemet fungerar bra. Frågan blir: Vad vet vi och vad kan vi ta reda på? Två tabeller får illustrera våra kunskaper. Den första belyser pensionssystemet, den andra belyser andra faktorer som på verkar de äldres välfärd. Tabell 2 innehåller också en summering. Tabell 1: Pensionerna P E N S I O N E R Faktor Dagens situation Framtiden Tjänstepensioner 10 á 15 procent av slutlön Osäkert, troligen lägre De inkomstrelaterade pensionernas finanser Stabila Stabila Bidrag från statsbudgeten till pensionssystemen Högt? för socialförsäkringar och andra särskil- da perioder som ger pensionsrätt Storleken på garantipensionen Jämförelsevis hög Successivt minskande jämfört med lönerna Kostnad för garantipensionen Begränsad Minskande Pensionernas nivå med beaktande av tillgängliga Jämförelsevis god? tjänster och bidrag Tillgänglighet till behovsprövade tillägg, God? såsom bostadstillägg Inkomstskillnader mellan pensionärer och Små Ökande mellan dem och den aktiva befolkningen Qvartilen, nummer 1 Mars

20 A R B E T E Ö V R I G T Tabell 2: Andra faktorer av betydelse Anställningstillfällen för ungdomar Ansträngda Förhoppningsvis förbättrade Anställningstillfällen för personer i åldern Jämförelsevis goda men för Troligen förbättrade år små för behovet Anställningstillfällen för personer i åldern år Obefintliga? Tillgänglighet för tjänster av olika slag Omfattande? Egna kostnader för tjänster Låga? Offentliga kostnader för tjänsterna Höga? Tillgänglighet till god hälsovård God? Egen kostnad för hälsovård Låg? Totalt De äldres situation God? Minst fyra observationer kan göras i anslutning till de här två tabellerna: 1. Som en följd av pensionsreformen är de inkomstrelaterade pensionernas finanser stabila för överblickbar framtid. Detta har gjort den svenska reformen populär i finansministerier och i den Europeiska Centralbanken och andra dylika kretsar. 2. Avgifterna som betalas från statsbudgeten till pensionssystemet är höga och utövar ett tryck på de offentliga finanserna. 3. En konsekvens av reformen är att inkomstskillnaderna kommer att öka. 4. Situationen i framtiden för många av de faktorer som tillsammans bestämmer situationen för de äldre är inte känd. Kompensationsgrader Vi skall nu belysa pensionernas möjliga utveckling. Vi belyser utvecklingen av de offentliga pensionerna, och antar därmed underförstått att tjänstepensionerna i stort sett bibehåller den roll de har idag. Om detta vet vi egentligen inget, antaganden blir mest spekulationer. Vi antar vidare att bromsen, den automatiska neddragningen av de offentliga pensionerna, som sker om pensionssystemets finanser eljest äventyras, inte aktiveras. Inte heller här vet vi något säkert, utom att sannolikheten är stor för att bromsen snart slår till. Men när och med hur mycket, det vet vi inte. Socialdepartementets tidigare nämnda Nationella Strategirapport innehåller bland annat kalkyler över kompensationsgrader, definierade som relationen mellan första årets pension och sista årets lön för vissa typfall. Tabell 3 illustrerar hur kompensationsgraderna utvecklas mellan 2005 och 2050 för olika karriärtyper. Data för 2005 återger pensionen som den blir under gällande övergångsbestämmelser. Data för 2050 återger pensioner så som de blir under det nya pensionssystemet. I fallet med en person som arbetat 40 år på en inkomstnivå som är 2/3 av genomsnittet sjunker kompensationsnivån från 62, 5% 2005 till 40, 4% En del av denna minskning beror på att garantipensionen successivt fasas ut och blir mindre och mindre i förhållande till lönerna. I fallet med en person som arbetat 30 år sjunker kompensationsnivån från 49, 6% till 30, 3%. En del av denna minskning beror på livsinkomstprincipen jämfört med den 15/30-års-princip som gällde i det gamla ATPsystemet. Det här fallet visar betydelsen av begreppet att arbeta i normal omfattning. Ju större skillnaden är mellan modelltiden (40 år) och hur länge en individ faktiskt arbetat desto mer reduceras kompensationsgraden i det nya systemet. Modell -karriären följer nära det fall som återfinns i 1994 års målformuleringar. Socialdepartementets beräkningar visar för detta fall en minskning av kompensationsgraden mellan 2005 och 2050 med 12, 6%. Tabell 3: Kompensationsgrad brutto för den offentliga pensionen för personer som går i pension vid 65 års ålder Pensionsår Typfall Karriär med begränsad lön (40 år med 2/3 av genomsnittlig inkomst) 62, 5% 40, 4% Begränsad karriär (30 års arbete med genomsnittlig inkomst) 49, 6% 30, 3% Modell"karriär (40 års arbete med genomsnittlig inkomst) 53, 0% 40, 4% Källa: Den nationella strategirapporten om pensioner, Socialdepartementet juli 2005, s Anmärkning: I beräkningarna har det antagits att tillväxten i reala löner är 1, 8% och avkastningen netto på premiepensionsfonderna är 3%. 20 Qvartilen, nummer 1 Mars 2007

SVENSKA STATISTIKFRÄMJANDET DAGORDNING FÖR ÅRSMÖTET DEN 14 MARS 2016

SVENSKA STATISTIKFRÄMJANDET DAGORDNING FÖR ÅRSMÖTET DEN 14 MARS 2016 SVENSKA STATISTIKFRÄMJANDET DAGORDNING FÖR ÅRSMÖTET DEN 14 MARS 2016 1. Val av ordförande och sekreterare för årsmötet 2. Val av medlem att jämte årsmötets ordförande justera årsmötesprotokollet 3. Fråga

Läs mer

Allmän studieplan för licentiatexamen i vetenskapsteori

Allmän studieplan för licentiatexamen i vetenskapsteori Allmän studieplan för licentiatexamen i vetenskapsteori Studieplanen är fastställd av humanistiska fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 19 januari 2011 (ändr. den 12 december 2011). Studieplanen

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I MATEMATISK STATISTIK MED INRIKTNING INDUSTRIELL STATISTIK. TFN-ordförande

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I MATEMATISK STATISTIK MED INRIKTNING INDUSTRIELL STATISTIK. TFN-ordförande ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I MATEMATISK STATISTIK MED INRIKTNING INDUSTRIELL STATISTIK TFN-ordförande 2007-06-21 1 Ämnesområde Matematisk statistik omfattar sannolikhetsteori och statistik,

Läs mer

För doktorsexamen ska doktoranden

För doktorsexamen ska doktoranden Samhällsvetenskapliga fakulteten Umeå universitet, 901 87 Umeå Allmän studieplan Dnr FS 4.1.4-911-14 Sid 1 (5) Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i rättsvetenskap Syllabus for the PhD program

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Dnr: L 2015/93 Fastställd av FUN: 2015-06-04 Versionsnr: 3 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Området och ämnet Området Examensområdet informationsteknologi definieras

Läs mer

Protokoll fört vid SAIS årsmöte i Lund 15 april 2004

Protokoll fört vid SAIS årsmöte i Lund 15 april 2004 SAIS Svenska AI Sällskapet Swedish Artificial Intelligence Society 2004-04-22 1 (5) Protokoll fört vid SAIS årsmöte i Lund 15 april 2004 1. Mötets öppnande Patrick Doherty förklarade mötet öppnat. 2. Val

Läs mer

Detta har vi gjort. Rapport från kommittén för FRÄMJANDE AV UTBILDNINGEN inom surveyområdet. Martin Eva Antonio Axelson Leander Marañon

Detta har vi gjort. Rapport från kommittén för FRÄMJANDE AV UTBILDNINGEN inom surveyområdet. Martin Eva Antonio Axelson Leander Marañon Detta har vi gjort Rapport från kommittén för FRÄMJANDE AV UTBILDNINGEN inom surveyområdet Martin Eva Antonio Axelson Leander Marañon Disposition av vår slutrapport Uppdraget och vad vi ville från början

Läs mer

Protokoll fört vid årsmöte 2012 i SFLK

Protokoll fört vid årsmöte 2012 i SFLK Protokoll fört vid årsmöte 2012 i SFLK Tid och plats: 1 september 2012 i Malmö Föreningens ordförande Aviva Suskin-Holmqvist öppnade årsmötet och hälsade alla välkomna. 1 Val av mötesordförande Som ordförande

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i matematisk statistik

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i matematisk statistik Teknisk-naturvetenskaplig fakultet Umeå universitet, 901 87 Umeå Telefon: 090-786 00 00 www.teknat.umu.se Dnr FS 4.1.1-364-14 Datum 2014-03-20 Sid 1 (5) Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå

Läs mer

Studieplanen är fastställd av utbildningsvetenskapliga nämnden vid MDH 2007-06-14, reviderad 2009-04-22.

Studieplanen är fastställd av utbildningsvetenskapliga nämnden vid MDH 2007-06-14, reviderad 2009-04-22. Allmän studieplan för utbildning på forskarutbildningnivå i didaktik Studieplanen är fastställd av utbildningsvetenskapliga nämnden vid MDH 2007-06-14, reviderad 2009-04-22. 1. Ämnesbeskrivning Didaktik

Läs mer

Studieplan för forskarutbildningen i interaktionsdesign

Studieplan för forskarutbildningen i interaktionsdesign Ä10.090603.ITFN Beslut 2009-03-06 Dnr G217 843/09 Studieplan för forskarutbildningen i interaktionsdesign Studieplanen är fastställd av IT-universitetets fakultetsnämnd vid Göteborgs universitet 2009-03-

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TRÄBYGGNAD. TFN-ordförande

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TRÄBYGGNAD. TFN-ordförande ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TRÄBYGGNAD TFN-ordförande 2007-09-10 1 Ämnesområde Ämnet är inriktat mot att utveckla det industriella byggandet i trä. Ämnet omfattar konstruktionsteknik

Läs mer

Struktur Yrkesförbundet Översikt & information

Struktur Yrkesförbundet Översikt & information Struktur Yrkesförbundet Översikt & information Sektion SPA Sektion Make- Up SEYF Styrelsen Ordförande: Raija Zallot Sekreterare: Maria Sundberg Kassör: Mia Elisdotter Vice Ordförande: Mia Esperlind Ledamot:

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ekologi

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ekologi Teknisk-naturvetenskaplig fakultet Umeå universitet, 901 87 Umeå Telefon: 090-786 50 00 www.teknat.umu.se Dnr FS 4.1.1-596-14 Datum 2014-04-24 Sid 1 (5) Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i beräkningsvetenskap

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i beräkningsvetenskap Teknisk-naturvetenskaplig fakultet Umeå universitet, 901 87 Umeå Telefon: 090-786 50 00 www.teknat.umu.se Dnr FS 4.1.4-1421-14 Datum 2014-10-10 Sid 1 (5) Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå

Läs mer

Hej studerandemedlem i FUF

Hej studerandemedlem i FUF 1 Hej studerandemedlem i FUF Nu är det dags att söka till höstens arbetsgrupper i världens bästa förening! FUF-bladet Seminariegruppen Biståndsdebatten.se Projektgruppen FUF-nätverket Vem kan söka till

Läs mer

Stadgar för Svenska Fysikersamfundet

Stadgar för Svenska Fysikersamfundet Stadgar för Svenska Fysikersamfundet 1 Namn och ändamål 1.1 Svenska Fysikersamfundet 1 (härefter benämnt Samfundet) är en sammanslutning av den fysikaliska vetenskapens utövare, främjare och vänner. 1.2

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I MATEMATIK OCH LÄRANDE. Särskilda nämnden för lärarutbildning

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I MATEMATIK OCH LÄRANDE. Särskilda nämnden för lärarutbildning ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I MATEMATIK OCH LÄRANDE Särskilda nämnden för lärarutbildning 1 Ämnesområde Matematik och lärande som vetenskapligt område fokuserar människans sätt att

Läs mer

Bilaga till studieplan för utbildning på forskarnivå:

Bilaga till studieplan för utbildning på forskarnivå: Fakulteten för teknik- och naturvetenskap Bilaga till studieplan för utbildning på forskarnivå: Bilaga till studieplan för utbildning på forskarnivå i matematik Bilaga för utbildning på forskarnivå i matematik

Läs mer

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt!

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Lena-Pia Carlström Hagman Högskolan Kristianstad har som mål att bli nationellt erkänd för sin pedagogiska utveckling. Skriftserien

Läs mer

Svensk Förening för Matematikdidaktisk Forskning, SMDF

Svensk Förening för Matematikdidaktisk Forskning, SMDF Svensk Förening för Matematikdidaktisk Forskning, SMDF Protokoll från konstituerande möte den 22 januari 1999 i Stockholm. 1 Mötet förklarades öppnat av Christer Bergsten. 2 Till mötesordförande valdes

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2010

VERKSAMHETSPLAN 2010 VERKSAMHETSPLAN 2010 Enligt styrelsebeslut 2010-02-05 1(8) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kapitelrubrik Sid nr FRAMSIDA 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2 FÖRENINGENS SYFTE OCH MÅL 3 ORGANISATION 3 EKONOMI 4 KOMMITTÉERNA

Läs mer

RIKTLINJER ANTAGNING AV DOCENT

RIKTLINJER ANTAGNING AV DOCENT 1(5) Beslut av Forsknings- och forskarutbildningsnämnden 2013-02-25 Dnr 2013/229 A 21 ANTAGNING AV DOCENT Allmänt Genom att anta docenter stärks forsknings- och utbildningskvalitén vid Högskolan Väst.

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Programmet för industriell systemekonomi, 120/160 poäng. Total Quality Maintenance Programme, 180/240 ECTS

UTBILDNINGSPLAN. Programmet för industriell systemekonomi, 120/160 poäng. Total Quality Maintenance Programme, 180/240 ECTS Dnr: 1002/2004-510 Grundutbildningsnämnden för matematik, naturvetenskap och teknik UTBILDNINGSPLAN Programmet för industriell systemekonomi, 120/160 poäng Total Quality Maintenance Programme, 180/240

Läs mer

Huddingetrainee: socionom

Huddingetrainee: socionom Huddingetrainee: socionom Med Huddinge kommuns traineeprogram får du en bra start på yrkeslivet. Med hjälp av verksamhetsförlagd utbildning, handledning, gruppdiskussioner, studiebesök och mentorer förbereder

Läs mer

Allmän studieplan mot doktorsexamen i Pedagogiskt arbete

Allmän studieplan mot doktorsexamen i Pedagogiskt arbete Dnr U 2013/472 Allmän studieplan mot doktorsexamen i Pedagogiskt arbete Studieplanen är fastställd av Utbildningsvetenskapliga fakultetssstyrelsen 2013-09-05. Utbildning på forskarnivå regleras genom allmänna

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Naturvetenskapernas och matematikens didaktik vid Malmö Högskola, 2014-04-11

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Naturvetenskapernas och matematikens didaktik vid Malmö Högskola, 2014-04-11 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Naturvetenskapernas och matematikens didaktik vid Malmö Högskola, 2014-04-11 Fastställd av fakultetsstyrelsen 2014-04-11 Utbildningen på forskarnivå i

Läs mer

- - N C C S - - NORDIC COLLEGE OF CARING SCIENCE

- - N C C S - - NORDIC COLLEGE OF CARING SCIENCE - - N C C S - - NORDIC COLLEGE OF CARING SCIENCE RUNDBREV februari 2015 - Ordförande har ordet Kära medlemmar i NCCS! Vi närmar oss våren och därmed tiden för Nordic College Caring Science, NCCS årliga

Läs mer

Marknadens gränser och politikens villkor

Marknadens gränser och politikens villkor Marknadens gränser och politikens villkor Inbjudan till konferens 6 maj 2011 Stockholm Var går gränsen mellan marknad och politik i en tid när den finansiella sektorn får allt större betydelse? Gränserna

Läs mer

UPPSALA UNIVERSITET Ekonomisk-historiska institutionen

UPPSALA UNIVERSITET Ekonomisk-historiska institutionen UPPSALA UNIVERSITET Ekonomisk-historiska institutionen Forskarutbildningen i ekonomisk historia Underdokument till studieplanen, antaget av institutionsstyrelsen september 2004 och reviderad oktober 2007

Läs mer

Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet

Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet BESLUT 2008-09-18 Dnr G213 3740/08 Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet Studieplanen är fastställd av IT-universitetets fakultetsnämnd vid Göteborgs

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i statistik

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i statistik UMEÅ UNIVERSITET Samhällsvetenskapliga fakulteten ALLMÄN STUDIEPLAN 2007-10-15 Dnr 512-1914-07 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i statistik Fastställande: Den allmänna studieplanen är fastställd

Läs mer

Plan för forskarutbildning i statistik vid Umeå universitet

Plan för forskarutbildning i statistik vid Umeå universitet Plan för forskarutbildning i statistik vid Umeå universitet 6 juni 2002 Filosofie doktorsexamen 160 poäng Filosofie licentiatexamen 80 poäng Studieplanen för forskarutbildningen i statistik vid Umeå universitet

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I INDUSTRIELL LOGISTIK. TFN-ordförande 2007-09-10

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I INDUSTRIELL LOGISTIK. TFN-ordförande 2007-09-10 ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I INDUSTRIELL LOGISTIK TFN-ordförande 2007-09-10 1 Ämnesområde Industriell logistik omfattar förädlingsflöden och deras styrning. Produktionsplanering, transportplanering,

Läs mer

Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap

Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap STOCKHOLMS UNIVERSITET Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i barn- och ungdomsvetenskap, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga

Läs mer

Enligt examensordningen för doktorsexamen i Högskoleförordningen, Bilaga 2, är målen för doktorsexamen

Enligt examensordningen för doktorsexamen i Högskoleförordningen, Bilaga 2, är målen för doktorsexamen Allmän studieplan för doktorsexamen i vetenskapsteori Dnr: U 2013/767 Studieplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsstyrelsen vid Göteborgs universitet den 19 december 2013. Studieplanen kompletteras

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I DATALOGI. TFN-ordförande

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I DATALOGI. TFN-ordförande ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I DATALOGI TFN-ordförande 2007-06-21 1 Ämnesområde Utbildning på forskarnivå i Datalogi fokuserar på design, utveckling och analys av effektiva algoritmer

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi UMEÅ UNIVERSITET Samhällsvetenskapliga fakulteten ALLMÄN STUDIEPLAN 2007-10-11 Dnr 512-1913-07 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi Fastställande: Den allmänna studieplanen är fastställd

Läs mer

SPCIs Mentorprogram 2011/2012

SPCIs Mentorprogram 2011/2012 SPCIs Mentorprogram 2011/2012 Välkommen till SPCIs Mentorprogram! SPCIs Mentorprogram startade 2010. I styrelsen för SPCI hade vi länge sökt efter sätt att knyta ihop olika åldersgrupper i vår förening

Läs mer

Verksamhetsplan Litteraturvetenskap, Institutionen för kultur och estetik

Verksamhetsplan Litteraturvetenskap, Institutionen för kultur och estetik Verksamhetsplan 2017 Litteraturvetenskap, Institutionen för kultur och estetik Allmänt Litteraturvetenskap är det största ämnet inom Institutionen för kultur och estetik (IKE) sett både till antalet anställda

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Statistik

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Statistik Samhällsvetenskapliga fakulteten Umeå universitet, 901 87 Umeå Allmän studieplan Dnr FS 4.1.4-1545-14 Sid 1 (6) Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Statistik Syllabus for the PhD program

Läs mer

För universitetsgemensamma regler för forskarutbildning se Regler för utbildning på forskarnivå vid Göteborgs universitet Doktorandreglerna.

För universitetsgemensamma regler för forskarutbildning se Regler för utbildning på forskarnivå vid Göteborgs universitet Doktorandreglerna. HUMANISTISKA FAKULTETEN Dnr: U 2015/811 Allmän studieplan för licentiatexamen i engelska Studieplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsstyrelsen vid Göteborgs universitet den 9 juni 2016. Studieplanen

Läs mer

Konsthögskolan i Umeå

Konsthögskolan i Umeå Konsthögskolan i Umeå Kandidatprogrammet i fri konst, 180 hp Masterprogrammet i fri konst, 120 hp Konsthögskolan är vackert och centralt belägen vid Umeälvens strand. Skolan startade 1987, i före detta

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i industridesign

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i industridesign Teknisk-naturvetenskaplig fakultet Umeå universitet, 901 87 Umeå Telefon: 090-786 50 00 www.teknat.umu.se Umeå Institute of Design www.uid.umu.se Dnr FS 4.1.1-365-14 Datum 2014-06-04 Sid 1 (5) Allmän studieplan

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TEKNISK PSYKOLOGI. TFN-ordförande 2007-09-10

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TEKNISK PSYKOLOGI. TFN-ordförande 2007-09-10 ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TEKNISK PSYKOLOGI TFN-ordförande 2007-09-10 1 Ämnesområde Ämnet teknisk psykologi omfattar utvecklingen av effektiva produktsystem och produkter med hänsyn

Läs mer

Protokoll fört vid SAIS och SSLS gemensamma årsmöte i Västerås 13 april 2005

Protokoll fört vid SAIS och SSLS gemensamma årsmöte i Västerås 13 april 2005 SAIS Svenska AI Sällskapet Swedish Artificial Intelligence Society 2005-04-18 1 (5) Protokoll fört vid SAIS och SSLS gemensamma årsmöte i Västerås 13 april 2005 1. Mötets öppnande Patrick Doherty förklarade

Läs mer

Utveckla ditt företag. samarbeta med en student från Malmö högskola

Utveckla ditt företag. samarbeta med en student från Malmö högskola Utveckla ditt företag samarbeta med en student från Malmö högskola Varför samverkar Malmö högskola? Partnerskap och samarbete är viktigt för Malmö högskola. Genom samverkan med andra aktörer vill vi på

Läs mer

Allmän studieplan för doktorsexamen i historia vid Göteborgs universitet

Allmän studieplan för doktorsexamen i historia vid Göteborgs universitet Allmän studieplan för doktorsexamen i historia vid Göteborgs universitet Studieplanen är fastställd av humanistiska fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 16 april 2008. Studieplanen kompletteras

Läs mer

För universitetsgemensamma regler för forskarutbildning se Regler för utbildning på forskarnivå vid Göteborgs universitet Doktorandreglerna.

För universitetsgemensamma regler för forskarutbildning se Regler för utbildning på forskarnivå vid Göteborgs universitet Doktorandreglerna. HUMANISTISKA FAKULTETEN Dnr: U 2015/812 Allmän studieplan för doktorsexamen i engelska Studieplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsstyrelsen vid Göteborgs universitet den 9 juni 2016. Studieplanen

Läs mer

Studieplan för utbildning på forskarnivå inom Medieteknik Inom skolan för datavetenskap och kommunikation, KTH

Studieplan för utbildning på forskarnivå inom Medieteknik Inom skolan för datavetenskap och kommunikation, KTH Studieplan för utbildning på forskarnivå inom Medieteknik Inom skolan för datavetenskap och kommunikation, KTH 1. Ämnesbeskrivning samt mål för utbildningen 1.1 Syfte och mål för utbildningen Syftet med

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i datavetenskap

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i datavetenskap Malmö högskola/fakulteten för teknik och samhälle Fakultetsstyrelsen 2016-12-02 dnr FO 4.1 2016/323 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i datavetenskap Computer Science 1. Ämnesbeskrivning

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Magisterprogram i Nationalekonomi SANEK

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Magisterprogram i Nationalekonomi SANEK Dnr FAK1 2010/157 Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Magisterprogram i Nationalekonomi Programkod: SANEK Programmets benämning: Högskolepoäng/ECTS: 60 Beslut om inrättande: Magisterprogram

Läs mer

Studieplan för forskarutbildningen i tillämpad informationsteknologi vid ITuniversitetet

Studieplan för forskarutbildningen i tillämpad informationsteknologi vid ITuniversitetet BESLUT 2008-09-18 Dnr G213 3740/08 Studieplan för forskarutbildningen i tillämpad informationsteknologi vid ITuniversitetet vid Göteborgs Universitet Studieplanen är fastställd av IT-universitetets fakultetsnämnd

Läs mer

STADGAR för föreningen ULI Geoforum fastställda av extra årsmötet

STADGAR för föreningen ULI Geoforum fastställda av extra årsmötet STADGAR för föreningen ULI Geoforum fastställda av extra årsmötet 2012-03-27 1 Namn Föreningens namn är ULI Geoforum. 2 Ändamål ULI Geoforum är en ideell förening med syfte att sprida och effektivisera

Läs mer

Utveckla ditt företag. samarbeta med en student från Malmö högskola

Utveckla ditt företag. samarbeta med en student från Malmö högskola Utveckla ditt företag samarbeta med en student från Malmö högskola Foto: Leif Johansson Vad kan Malmö högskola erbjuda ditt företag? Att avsätta resurser för samarbete med högskolan kan vara en viktig

Läs mer

Svenska Vitiligoförbundet S T A D G A R 2008-05-01

Svenska Vitiligoförbundet S T A D G A R 2008-05-01 Svenska Vitiligoförbundet S T A D G A R 2008-05-01 1 Förbundets namn och ställning Förbundets namn är Svenska Vitiligoförbundet. Förbundet är religiöst och partipolitiskt obundet. Förbundet har sitt säte

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ämnesdidaktik

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ämnesdidaktik Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ämnesdidaktik Inriktningar: biologi, fysik, kemi, datavetenskap, matematik och naturvetenskap. 1. Mål för utbildningen Kunskap och förståelse visa brett

Läs mer

Kvalificerad utbildning inom försäljning och marknadsföring.

Kvalificerad utbildning inom försäljning och marknadsföring. Kvalificerad utbildning inom försäljning och marknadsföring. Mot nya vägar och spännande möten Säljfunktionen har de senaste åren utvecklats mot en allt centralare roll i företagen, samtidigt som yrket

Läs mer

MSS-föreningens stadgar reviderade vid årsmötena 1999-05-05, 2010-05-06, 2013-05-07 Ändamål

MSS-föreningens stadgar reviderade vid årsmötena 1999-05-05, 2010-05-06, 2013-05-07 Ändamål MSS-föreningens stadgar reviderade vid årsmötena 1999-05-05, 2010-05-06, 2013-05-07 Ändamål 1 MSS-föreningen har till ändamål att främja utveckling inom hälso- & sjukvården samt stärka och stödja sjuksköterskans

Läs mer

Att göra examensarbete

Att göra examensarbete Att göra examensarbete För att ta ut en masterexamen måste du ha genomfört ett examensarbete. Under examensarbetet förväntas du bland annat visa fördjupade teoretiska kunskaper inom någon del av det biologiska

Läs mer

SolutionCLUES startades av Björn Johansson tillsammans med Eva Persson. Vill du veta mer om SolutionCLUES konsulter och vad som kan erbjudas är du

SolutionCLUES startades av Björn Johansson tillsammans med Eva Persson. Vill du veta mer om SolutionCLUES konsulter och vad som kan erbjudas är du 1 2 SolutionCLUES startades av Björn Johansson tillsammans med Eva Persson. Vill du veta mer om SolutionCLUES konsulter och vad som kan erbjudas är du välkommen att titta på vår hemsida: www clues.se Kontaktinformation:

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå. i medicinsk vetenskap

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå. i medicinsk vetenskap Sid 14/31 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i medicinsk vetenskap U 2015/138 Studieplanen är fastställd av styrelsen för Sahlgrenska akademin den 16 mars 2007 därefter reviderad av styrelsen

Läs mer

UNDERLAG TILL SIRAS ÅRSMÖTE 2010

UNDERLAG TILL SIRAS ÅRSMÖTE 2010 UNDERLAG TILL SIRAS ÅRSMÖTE 2010 ÅRSMÖTET HÅLLS I ANSLUTNING TILL KONFERENSEN ARBETSLIV I FÖRÄNDRING I MALMÖ DATUM: TORSDAG 20 MAJ TID: 17.30-18.30 LOKAL: MALMÖ HÖGSKOLA, SAL 541 DAGORDNING 1..Mötets öppnande

Läs mer

Studieplan för forskarutbildningen i kognitionsvetenskap vid ITfakulteten vid Göteborgs Universitet

Studieplan för forskarutbildningen i kognitionsvetenskap vid ITfakulteten vid Göteborgs Universitet 1 Dnr G 213 980/10 Studieplan för forskarutbildningen i kognitionsvetenskap vid ITfakulteten vid Göteborgs Universitet Studieplanen är fastställd av IT-fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet 2010-03-18.

Läs mer

Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå

Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå Beslut: Högskolestyrelsen 2013-04-22 Revidering: 2015-04-16 Dnr: DUC 2013/639/10 Gäller fr.o.m.: 2013-04-22 Ansvarig för uppdatering: Ordförande

Läs mer

Inkomna motioner till 2013 års årsmöte

Inkomna motioner till 2013 års årsmöte Inkomna motioner till 2013 års årsmöte 1. Motion: Att låta styrelseledamot medverka i valberedningen I många föreningar använder man sig av ett arbetssätt där en av styrelsen utpekad styrelseledamot medverkar

Läs mer

Information om ledarskapskursen Personligt ledarskap

Information om ledarskapskursen Personligt ledarskap 2014-04-03 Information om ledarskapskursen Personligt ledarskap VÄLKOMMEN Varmt välkommen till kursen Personligt ledarskap! I det följande beskrivs kursens mål, innehåll, arbetsformer och annan praktisk

Läs mer

Hej studerandemedlem i FUF

Hej studerandemedlem i FUF 1 Hej studerandemedlem i FUF Nu är det dags att söka till vårens arbetsgrupper - i världens bästa förening! Våren 2011 Filmgruppen FUF-bladet Biståndsdebatten Seminariegruppen Projektgruppen Vem kan söka

Läs mer

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån

Läs mer

Rapport fra n projektgruppen IBL med sektion SKKT

Rapport fra n projektgruppen IBL med sektion SKKT Rapport fra n projektgruppen med sektion SKKT Deltagare Inga.Lill Sparr RKKT Kamran Nourafkan Lena Morgan Ulla-Britt Lindholm Tanja Wijkmark RKKT Under 2010 och 2011 har diskussioner om ett eventuellt

Läs mer

Allmän studieplan mot doktorsexamen i Pedagogik

Allmän studieplan mot doktorsexamen i Pedagogik Dnr U 2013/471 Allmän studieplan mot doktorsexamen i Pedagogik Studieplanen är fastställd av Utbildningsvetenskapliga fakultetsstyrelsen 2013-09-05. Utbildning på forskarnivå regleras genom allmänna bestämmelser

Läs mer

Personer och organisationer som inte kan eller vill bli medlemmar i partiets organisation kan bli stödmedlemmar. Stödmedlemmar saknar rösträtt.

Personer och organisationer som inte kan eller vill bli medlemmar i partiets organisation kan bli stödmedlemmar. Stödmedlemmar saknar rösträtt. Stadgar 1 Namn Partiets namn är Vägvalet. 2 Säte Partiets säte är Göteborg. 3 Syfte och värderingar Vägvalets mål och syfte är att driva politik där demokratin utgår från medborgarna och speglar deras

Läs mer

Studieplan för utbildning på forskarnivå i Fysik

Studieplan för utbildning på forskarnivå i Fysik Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Studieplan för utbildning på forskarnivå i (Doctoral studies in Physics) Karlstads universitet 651 88 Karlstad Tfn 054-700 10 00 Fax 054-700 14 60 Information@kau.se

Läs mer

Motionsyttrande Motion 1 Grundkursens längd Södra Älvsborg

Motionsyttrande Motion 1 Grundkursens längd Södra Älvsborg Motion 1 Grundkursens längd Södra Älvsborg Centralstyrelsen föreslår Riksstämman att avslå motionen med motivering att: För närvarande har vi inga problem att rekrytera deltagare till grundkurs 1. Syftet

Läs mer

Fastställd av fakultetsnämnden 17/

Fastställd av fakultetsnämnden 17/ Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå inom ämnet Idrottsvetenskap med inriktning samhällsvetenskap och humaniora vid fakulteten Lärarutbildningen, Malmö högskola Fastställd av fakultetsnämnden

Läs mer

CLUES enkla idéer i en komplex tillvaro

CLUES enkla idéer i en komplex tillvaro 1 Välkommen till SolutionCLUES Din samarbetspartner när det gäller: Utveckling av arbetsklimat, funktion och resultat inom arbetsplatsen, teamet eller ledningsgruppen. Effektiv och positiv coaching för

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING. Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING. Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03 ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03 1 Ämnesområde Engelska med didaktisk inriktning har sina tyngdpunkter

Läs mer

Styrelsen för Sveriges Ingenjörer distrikt Norrbotten, får härmed avge följande redogörelse för verksamhetsåret 2010.

Styrelsen för Sveriges Ingenjörer distrikt Norrbotten, får härmed avge följande redogörelse för verksamhetsåret 2010. VERKSAMHETSBERÄTTELSE DISTRIKT NORRBOTTENS Styrelsen för Sveriges Ingenjörer distrikt Norrbotten, får härmed avge följande redogörelse för verksamhetsåret. Årets som gick 2 Distriktsverksamheten 3 Distriktstyrelsens

Läs mer

Praktikplats, examensarbetsplats och arbetsplatsstudier

Praktikplats, examensarbetsplats och arbetsplatsstudier Praktikplats, examensarbetsplats och arbetsplatsstudier - under kursen Examensarbetet på juristprogrammet Information till studenter och arbetsplatser Så här fungerar det! Tre former för arbetsplatsanknytning

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Nationalekonomi

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Nationalekonomi Fastställt datum 2013-01-31 Fakultetsstyrelsen Ekonomihögskolan Dnr FAK 2011/629 Utbildning på forskarnivå vid Linnéuniversitetet regleras i Högskolelag och Högskoleförordning samt de lokala regler för

Läs mer

STADGAR. för INSTITUTET FÖR BIOMEDICINSK LABORATORIEVETENSKAP. antagna år 1995 i Stockholm

STADGAR. för INSTITUTET FÖR BIOMEDICINSK LABORATORIEVETENSKAP. antagna år 1995 i Stockholm Institutet för Biomedicinsk Laboratorievetenskap, IBL Besöksadress: Röntgenvägen 3 141 52 Huddinge Fakturaadress: Box 4065 141 04 Huddinge Tel: 08-24 01 30 Epost: kansli@ibl-inst.se Hemsida: http://www.ibl-inst.se

Läs mer

Styrelsemöte föreningen BiS, den 6 september 2015

Styrelsemöte föreningen BiS, den 6 september 2015 Styrelsemöte föreningen BiS, den 6 september 2015 Närvarande: Christian Forsell, Anna Hallberg, Lena Lundgren (mötesordf.), Martin Persson (mötessekr.) och Tobias Willstedt Plats: Mångkulturellt centrum,

Läs mer

Särskild avgift enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument

Särskild avgift enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument 2014-10-30 BESLUT Friends Life Group Ltd. FI Dnr 14-12395 One New Change London EC4M 9EF England Särskild avgift enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument Finansinspektionen P.O. Box

Läs mer

Värderingsförmåga och förhållningssätt - visa förmåga att göra forskningsetiska bedömningar i sin egen forskning,

Värderingsförmåga och förhållningssätt - visa förmåga att göra forskningsetiska bedömningar i sin egen forskning, STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I STATISTIK VID STOCKHOLMS UNIVERSITET Fastställd av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden 070531. 1. Mål för utbildningen Den nya examensordningens krav för doktorsexamen

Läs mer

Preliminär rapport över enkät om intresset för surveymetodik 2002. Jan Wretman

Preliminär rapport över enkät om intresset för surveymetodik 2002. Jan Wretman Preliminär rapport över enkät om intresset för surveymetodik 2002 Jan Wretman Statistiska Institutionen Stockholms Universitet 106 91 Stockholm e-mail: jan.wretman@stat.su.se Rapport nr. 27 från projektet

Läs mer

Guide till Sveriges ungdomsråds exempelstadga. Stadga för Ungdomsrådet i (Kommun/Stadsdel)

Guide till Sveriges ungdomsråds exempelstadga. Stadga för Ungdomsrådet i (Kommun/Stadsdel) Guide till Sveriges ungdomsråds exempelstadga Detta är guiden till Sveriges ungdomsråds exempelstadga. Som du kan se så är texten skriven i två färger. Detta är för att den turkosa färgen är den förklarande

Läs mer

HKS1K, Kandidatprogram i kultur- och samhällsanalys, 180 hp

HKS1K, Kandidatprogram i kultur- och samhällsanalys, 180 hp Programtillfälle Uttagen: 2016-09-29 HKS1K, Kandidatprogram i kultur- och samhällsanalys, 180 hp HKS1K, The Uppsala Culture and Society Programme, 180 hp Anmälningskod: P5010 Starttermin: H17 Programtakt:

Läs mer

LIGHTer PhD network Uppstartsprojekt för doktorandnätverk och forskarskola

LIGHTer PhD network Uppstartsprojekt för doktorandnätverk och forskarskola LIGHTer PhD network Uppstartsprojekt för doktorandnätverk och forskarskola Projektledare: Mats Oldenburg (LTU) Projektkoordinator: Eva-Lis Odenberger (LTU/IUC i Olofström) Koordinator kursutveckling: Dan

Läs mer

Studieplan för utbildning på forskarnivå i. Datavetenskap

Studieplan för utbildning på forskarnivå i. Datavetenskap 1(6) Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Studieplan för utbildning på forskarnivå i Datavetenskap (Doctoral studies in Computer Science) Studieplanen är fastställd av fakultetsnämnden vid Fakulteten

Läs mer

För dig som läkarstudent

För dig som läkarstudent För dig som läkarstudent Arbetsgivare Myndigheter Opinionsbildande organisationer Läkarförbundet Branschorganisationer MSF Beslutsfattare Regeringskansli Media Läkaresällskapet Medlemmar Allmänhet Politiker

Läs mer

Allmän studieplan för forskarutbildning i matematikdidaktik

Allmän studieplan för forskarutbildning i matematikdidaktik Allmän studieplan för forskarutbildning i matematikdidaktik Högskolepoäng: 240 Ansvarig: Teknisk- naturvetenskaplig fakultetsnämnd Huvudområde: Matematikdidaktik Nivå: Forskarutbildning Fördjupning: Filosofie

Läs mer

att fastställa medlemsavgiften för enskilda medlemmar till 250 kronor

att fastställa medlemsavgiften för enskilda medlemmar till 250 kronor Medlemsavgifter Förslag till avgifter 2016 Styrelsen föreslår stämman att fastställa de anslutna hembygdsföreningarnas medlemsavgifter till SHF till 13 kronor per medlem i de till de regionala hembygdsförbunden

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ämnesdidaktik

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ämnesdidaktik Teknisk-naturvetenskaplig fakultet Umeå universitet, 901 87 Umeå Telefon: 090-786 50 00 www.teknat.umu.se Dnr FS 4.1.1-362-14 Datum 2014-06-04 Sid 1 (5) Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå

Läs mer

När tänkte du på dig själv senast?

När tänkte du på dig själv senast? Bli medlem du också! 8 av 10 läkare är redan med. När tänkte du på dig själv senast? Vi tänker på dig under hela din karriär 1 Vi tänker på dig under hela din karriär Som läkare har du ett viktigt och

Läs mer

Som specialitetsförening inom Sveriges läkarförbund avger föreningen utlåtanden i eller handlägger ärenden som förbundet hänskjuter till föreningen.

Som specialitetsförening inom Sveriges läkarförbund avger föreningen utlåtanden i eller handlägger ärenden som förbundet hänskjuter till föreningen. 1 STADGAR för Svensk Förening för Klinisk Fysiologi (Beslutade vid ordinarie föreningsmöte/årsmöte i Örebro oktober 2015, och fastställts av Svenska Läkarsällskapet 151019 och Sveriges Läkarförbund 151202)

Läs mer

Utbildningsplan för Masterprogram i matematiska vetenskaper (N2MAT)

Utbildningsplan för Masterprogram i matematiska vetenskaper (N2MAT) GÖTEBORGS UNIVERSITET Naturvetenskapliga fakultetsnämnden Utbildningsplan för Masterprogram i matematiska vetenskaper (N2MAT) 120 högskolepoäng Avancerad nivå Two-year Masters Program in Mathematical Sciences

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2012

VERKSAMHETSPLAN 2012 VERKSAMHETSPLAN 2012 Enligt styrelsebeslut 2012-02-03 1(9) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kapitelrubrik Sid nr FRAMSIDA 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2 FÖRENINGENS SYFTE OCH MÅL 3 ORGANISATION 3 EKONOMI 4 KOMMITTÉERNA

Läs mer

GÖTEBORGS UNIVERSITET Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden

GÖTEBORGS UNIVERSITET Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i psykologi, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 27 mars 2007. 1. Utbildningens

Läs mer

Fakulteten för teknik- och naturvetenskap. Studieplan

Fakulteten för teknik- och naturvetenskap. Studieplan Fakulteten för teknik- och naturvetenskap Studieplan Studieplan för utbildning på forskarnivå i fysik (Doctoral studies in Physics) vid Karlstads universitet Fastställd av fakultetsrådet (Dnr F1/98) Reviderad

Läs mer