R150. R150 Rottneros Bruk blir effektivare. Idhammar först i Europa. ett lyckat vägval för personalen? innehåll

Transkript

1 E N T I D N I N G F R Å N I D H A M M A R G R U P P E N N U M M E R T R E T T O N R150 Rottneros Bruk blir effektivare SIDAN 1 Idhammar först i Europa SIDAN 6 Outsourcing ett lyckat vägval för personalen? F O T O : L A S S E F O R S B E R G / T V Å B I L D A R E SIDAN 3 Från stockar till flis och vidare till pappersmassa på Rottneros Bruk. innehåll 1 R150 Rottneros Bruk 2 Underhåll i investeringsfasen - EKA 3 Outsourcing 4 TPM Erfarenhetsutbyte 5 Workshop - produktion och uh i världsklass 6 Vet du var du har dina förluster? 6 Full fart på banan 6 Aktuella kurser Idhammar först i Europa 7 Konferens med internationell medverkan 7 Idhammar Line-up 8 Livet på andra sidan R150 Strax efter sommaren 2004 fick Idhammar AB i uppdrag att göra en översyn med fokus på arbetssätt och effektivitet på Rottneros Bruk i Rottneros. Bruket ligger i natursköna Fryksdalen och har en årsproduktion på cirka ton pappersmassa per år. STUDIEN INLEDDES med ett ordning och reda, ansvar och arbetsseminarium för ledning befogenheter, förebyggande och chefer på bruket. Därefter underhåll m m. Översynen gjordes en nulägesanalys som avslutades med att Idhammars konsulter presenterade presenterades vid ett efterföljande arbetsseminarium i ett förslag till handlingsprogram som processades i samma grupp som tidigare. I nulägesanalysen framkom ett en avslutande work-shop. Efter denna sista sammankomst antal punkter där god förbättringspotential kunde identifieras. Det gällde bland annat vidare med huvuddelarna i rådde stor enighet om att gå inom anläggningseffektivitet, handlingsprogrammet. Då den egna organisationen var hårt slimmad beslutades även att hyra in förändringsstöd från Idhammar AB. FÖRÄNDRINGSARBETET inleddes i november och en styrgrupp bildades för att leda och följa upp framåtskridandet i arbetet. MATS GAHM från Idhammar AB arbetar som förändringsledare och ingår i styrgruppen. Ett av de första besluten gruppen tog var att ge projektet ett namn. Detta blev R150, vilket står för tons takt på bruket innevarande år.»

2 R150 UNDERHÅLL I INVESTERINGSFASEN» Fortsättning från föregående sida DE FÖRSTA KONKRETA åtgärderna var att brukschefen OLLE DAHLIN formerade den nya organisationen. Denna skall bl a ges tydligare ansvar och klarare befogenheter. I produktionen inleddes genast införandet av nyckeltal, exempelvis TAK, för uppföljning av verkningsgraden i fabriken. En annan åtgärd som genast inleddes var ordning och reda med hjälp av 5S samt störningsbekämpning för att nedbringa de akuta störningarna. På underhållsavdelningen inleddes arbetet med att vässa det förebyggande underhållet samt att förbättra rutinerna kring de planerade kortstoppen som hålls var 4:e till 6:e vecka. Det arbete av mer långsiktig art som inletts är bl a kompetensutveckling av underhållsoch produktionspersonal. Underlaget till detta tas fram i kompetensanalyser. Vidare omdanas rollfördelningen internt på underhållsavdelningen, där områdesansvariga i framtiden skall ta större ansvar för det förebyggande underhållet. På sikt skall operatörernas medverkan i underhållsverksamheten öka. DET ÄR MYCKET att stå i just nu, säger Mats Gahm, vi har även arbetat mycket med information och kommunikation. Bland annat så har vi tagit fram ett veckoblad som dels kommer ut i pappersform, dels finns på intranätet. Det är oerhört viktigt att hela organisationen vet vad som händer på bruket. Vidare har vi arbetat mycket med processerna kring och användandet av IFS-systemet som finns på bruket. Jag tycker det är oerhört stimulerande att arbeta här fortsätter Mats, vi ser redan en stor förändring i attityderna hos medarbetarna i verksamheten. Nu känns det som om allt är möjligt. Vi fick exempelvis in 30 st konkreta och konstruktiva förslag till förbättringar när vi körde 5S introduktion i torken. R150 kommer att fortsätta under året och vi ser fram emot att komma med fler beskrivningar av problem och glädjeämnen. Att tänka på Att nyinvesteringar i maskiner och processutrustningar skall resultera i effektiva och driftsäkra utrustningar är en självklarhet. Ofta läggs stor möda ner på att konstruera och designa utrustning så att hög och uthållig driftsäkerhet kan säkerställas. Det som ofta missas är att anläggningen och utrustningen skall vara designad och konstruerad för underhållssäkerhet och underhållsmässighet. Underhållsorganisationen måste vara i fas med investeringen så att anläggningen kan startas upp på ett effektivt och riktigt sätt när utrustningen körs igång Underhållssäkerhet innebär inte bara personsäkerhet, att underhåll skall kunna ske utan risk för den personal som utför underhållet. Detta är ett understatement eller är det inte så? Underhållssäkerhet är definierat som underhållsorganisationens förmåga att tillhandahålla de rätta resurserna på erforderlig plats för att utföra krävda underhållsåtgärder på en enhet. Begreppet underhållsmässighet avser enkelt uttryckt möjligheterna att utföra underhåll effektivt och med rätt kvalitet på utrustningen då den är i drift. Underhållssäkerheten påverkas exempelvis om vi konstruerar anläggningar med ett teknikinnehåll som den egna underhållsorganisationen inte kan eller förmår ta hand om på grund av att kompetens saknas. Underhållsmässigheten påverkas om vi konstruerar och bygger anläggningar som vi inte kan underhålla på ett bra sätt. Åtkomlighet eller möjlighet att utföra underhållet saknas helt enkelt. Handgripliga exempel på detta är att förebyggande underhåll skall kunna ske på ett enkelt sätt. Komponenter som skall kontrolleras måste gå att komma åt eller se utan att maskinen skall plockas ned i atomer. Ett annat exempel är att smörjning skall kunna ske på ett enkelt, effektivt och säkert sätt. Här finns många skräckexempel på lösningar, växellådor som är omöjliga att utföra oljebyte på utan att demontera dem, enkla reparationer som kräver omfattande demontering och att halva huset rivs. Under projektfasen kommer ofta underhållsaspekterna med för sent då lösningar och layouter är klara eller låsta. De förändringar som borde göras för att ge en underhållsmässig anläggning specificeras för sent eller inte alls. Ett annat problem är att när anläggningen väl körts igång och går in i sin produktions- och underhållsfas så är inte underhållet på banan. Specifikationer för förebyggande underhåll saknas, underhållssystemet är inte uppdaterat, dokumentationen inte klar, reservdelarna inte registrerade etcetera. Följden blir att underhållsorganisationen, som har fullt upp med sin normala basverksamhet, lastas ner med efterarbete och att underhållet på den nya anläggningen halkar efter. Vidare får man ofta uppstartsproblem och störningar, som inte sällan leder till förbistring mellan leverantör och kund. Att i det skedet begära mer utbildning, dokumentation etcetera är att kämpa i motvind. Vad beror då denna problematik på? Orsakerna är flera, dels kommer underhållskompetens in för sent i projekten, dels råder ofta knapphet på kompetens och resurser på underhållssidan. Det blir allt vanligare att man i investeringen handlar upp funktion i stället för specificerad utrustning, varvid underhåll riskerar att hamna off-side. Underhållsaspekterna måste tas upp tidigt i projekteringsfasen för att få genomslag. Allt för få företag använder livstidskostnadsbegreppet då man handlar upp ny utrustning. Inte sällan panikprutar man i slutet på investeringen och vad är det som ryker då? Jo, inte sällan det som krävs för att underhållet skall fungera. Vårt råd är entydigt! Se till att ta in underhållskompetensen så tidigt som möjligt i projekten. Eventuella hål i den löpande verksamheten kan ofta täckas av projektanställda eller av konsulter. Så tidigt som möjligt skall alla underhållstekniska krav på utförande, placeringar, materialval, komponentval etcetera specificeras. Viktigt att komma ihåg är att se till att all drift- och underhållsdokumentation levereras i sådant format och med sådan struktur att den kan läsas in i underhålls- och dokumentationssystem direkt. När investeringen pågår så måste all underhållsdata valideras och utvärderas. Den underhållsrelaterade informationen från leverantören skall överensstämma med uppgjorda inköpshandlingar. I samband med valideringen anpassas all data till de standarder som finns på företaget, utan att det för den skull görs avkall på omfattning eller krav. Den egna kunskapen och sättet att bedriva underhållet kan i många fall ge bättre data och underhållsanpassning än vad som kan uppnås av leverantören på egen hand. Instruktioner för underhåll görs eller anpassas för att underhållspersonal och operatörer skall kunna underhålla utrustningen från dag ett. Intern standard Kompetensinventering UH arbetssätt Driftsäkerhetskrav Just operatörerna glöms ofta bort när man gör en investering. Det borde istället vara ett gyllene tillfälle att etablera nya attityder och synsätt. Att införa operatörsunderhåll på den nya utrustningen kan innebära en stort steg i kompetens och motivation för operatörerna. Men detta kräver förarbete exempelvis utbildning och iordningställande av underlag. En annan viktig fråga är de reservdelar som leverantören föreslår i sitt reservdelsförslag eller vad som skall levereras med anläggningen. Reservdelsförslagen måste genomgås innan beslut om inköp eller medleverans sker. Ofta finns identiska delar hemma så att inköpet till den nya utrustningen kan begränsas. Finns dessa reservdelar hemma? De reservdelar som anländer måste registreras, märkas och tas omhand samt läggas upp i reservdelssystemet. Sist men inte minst måste underlagen läggas in i underhållssystemet. Detta görs manuellt eller så kan data läsas in mer eller mindre automatiskt, vilket kräver att formatet är rätt från början. Givetvis måste anläggnings- och objektnummer tas fram så att en struktur att hänga upp data på finns färdig. Anders Norgren, Idhammar AB Per Möller, Idhammar AB Marcus Wallström underhållstekniker på Volvo Umeå registrerar underhållsdata i företagets IFS-System. Per Möller, Idhammar AB 2 idrift september 2005 nummer tretton

3 EKA Outsourcing Ett lyckat vägval för personalen? EKA CHEMICALS BOHUS Vid anläggningen i Bohus tillverkar man framförallt klor, pappers- och massakemikalier, samt även vissa specialkemikalier för läkemedels- och elektronikindustri, kemikalier för vattenrening m.m. I dagsläget sysselsätts cirka 600 personer i anläggningarna. Under slutet av 2005 kommer man att upphöra med tillverkningen av klor-alkaliproduktionen vilket kommer att innebära personalneddragningar på produktionssidan och minskad efterfrågan på underhållstjänster. VI STÄLLER NÅGRA FRÅGOR TILL PER-GUNNAR CEDER, ENHETSCHEF, VATTENFALL SERVICE SYD: Varför valde Vattenfall denna typ av affär? Vattenfall Service ska finnas på marknaden för att utveckla värdet på Vattenfalls anläggningar och kunder. Vi kan nu hjälpa våra Vattenfallskunder med helhetslösningar där vi dels levererar el- och underhållstjänster, dels är ute på den konkurrensutsatta marknaden. Det gör att vi ökar kraven på den inre effektiviteten, vilket leder till ett ökat kundvärde för våra kunder inom och utanför Vattenfall. Hur har resan varit? Att genomföra förändringar är en resa för sig. Det går inte på räls, det går både upp och ner men det går mot de gemensamt framtagna målen. Personalen var ganska utredningstrött. Det hade genomförts många utredningar på kort tid. På plussidan var att det fanns en grundmurad Eka-känsla bland personalen. Man kände starkt för företaget. Från den 1 april 2003 till den 1 april 2004 hade Vattenfall ansvar för ledningen av bolaget medan personalen fortfarande var anställd av Eka. Detta var en period då personalen fick stå mellan två företag med en fot i varje. Det tar på krafterna men samtidigt blev det en mjuk övergång till Vattenfall. När det blev klart att underhållsbolaget skulle ingå i Vattenfall Service Syd så gick övergången smidigt. Hur ser framtiden ut? Den ser ljus ut. I samband med övertagandet valde vi att satsa på att samla ihop alla medarbetare i mekverkstaden och göra detta till ett så kallat underhållshus. Inflyttningen skedde under januari Vi ska också satsa på underhållsutveckling inom Eka:s anläggningar i Bohus, så att vår huvudbeställare är nöjd med vårt arbete. Den minskade efterfrågan i Bohus skall vi ersätta med arbete på den externa marknaden genom att ta nya kunder. Konkurrensen är hård men vi känner att vår kompetens är efterfrågad. Vår kompetens skapar möjlighet till helhetslösningar. Kommer Vattenfall att satsa på liknande affärer i framtiden? Absolut! Vattenfall Service har ambitionen att vara en av de mest kompetenta underhållsleverantörerna på marknaden. Hittar vi rätt typ av affär och rätt kund, som vill skapa ett framgångsrikt helhetskoncept med oss, då är vi intresserade. Per-Gunnar Ceder, resultatenhetschef, Vattenfall Service Syd. Alltid på väg mot nya affärer! Vad bör man tänka på innan man genomför denna typ av affär? Det finns några stolpar som man bör tänka på, nämligen att: göra en grundlig nulägesanalys gå igenom hot och möjligheter med affären skapa en körplan med gemensamma åtaganden gemensamma utvecklingsmål, skapa vi-syn med beställaren besluta vad som ska uppnås men ingen affär är lik den andra. KAJ MUNK ÄR PUMPTEKNIKER OCH VI STÄLLER ÄVEN NÅGRA FRÅGOR TILL HONOM. Hur har resan varit? Vi var ganska less på utredningarna som hade avlöst varandra och ingen visste på vilket ben man skulle stå. Till en början så kändes det lite krystat men när det blev klart att vi skulle ingå i Vattenfall Service Syd med en egen gren så kändes det rätt. Det har varit en lärorik tid, vi har fått mycket och bra information fortlöpande. Hur ser framtiden ut? Det känns bra, det är skönt att det är över så att vi kan jobba framåt och vi har fått en trygg arbetsgivare som vågar satsa på framtiden. För den finns ju där! Marcus Christiansson, Idhammar AB Historisk bakgrund Vattenfall Service Syd AB genomförde med hjälp av Idhammar AB en utredning kring underhåll och driftsäkerhet vid Akzo Nobels anläggningar hos Eka Chemical Bohus under Utredningen som gjordes parallellt med att konkurrenter gjorde egna utredningar ledde till ett affärsförslag som Eka:s ledning fann intressant och bestämde sig för att gå vidare med. Under slutet av 2002 beslutades att ett underhållsbolag skulle bildas under första kvartalet på Vattenfall skulle stå för ledningen, medan underhållspersonalen skulle kvarstå i Eka Chemicals. Under ett första år skulle underhållsbolaget drivas mot, av båda parter, gemensamt uppsatta mål. Detta gjordes med ett gott utfall. Den valda organisationslösningen var dock ej optimal och justeringar gjordes i den framtida modellen. Den 1 april 2004 gick Vattenfall Service Syd in och övertog underhållsverksamheten fullt ut på Eka. I stället för att driva ett gemensamt ägt bolag valde man att ta in verksamheten som en resultatenhet Process i Vattenfall Service Syd (VSS AB). Inventarier och utrustning köptes av och personalen fick erbjudande om anställning i VSS AB. Av de totalt 68 anställda på avdelningen valde 65 att anta den nya anställningen. Omsättningen för Vattenfall Service Syd Process ligger idag på 60 miljoner av VSS totala omsättning på 1600 MKR. Kaj Munk är pumptekniker Vad tycker personalen? Förutom att personalen var utredningstrött fanns det aviserade neddragningar på Eka. De har planer på att, under slutet av 2005, lägga ner klor-alkaliproduktionen. Så det fanns både ett motstånd och ett drag till en ny underhållsleverantör. Det är hög kompetens på personalen och den skall vi ta tillvara på bästa sätt. Idhammars roll i förändringen Idhammar har varit med som partner till VVS i detta projekt från första början. Vi kom in redan i de första stegen berättar Per Möller, vd på Idhammar. Vi har varit med och gjort förstudie, affärsförslag och sedan även i övertagandefasen. Jag tror att det var en konkurrensfördel för VSS att ha oss med då kunden vet att Idhammar har mycket stor erfarenhet av driftsäkerhet och underhåll samt även av utkontraktering av underhåll säger Per. Sedan har vi haft möjlighet att hjälpa VSS både med utbildning och operativa ledningsfunktioner så jag tycker att vi har haft en viktig roll i detta. nummer tretton september 2005 idrift 3

4 Erfarenhetsutb TPM ERFARENHETSUTBYTE 2005 Den april var det åter dags för ett möte med TPM-intresserade, denna gång i Örebro. Nio olika företag från olika branscher var representerade vid mötet på SAS Radisson i centrala Örebro. Det var ett positivt och diskussionsvilligt gäng som redovisade sina olika erfarenheter. Många har kommit långt med TPM-arbetet och skapat ökad produktionseffektivitet, andra är i startskedet och kan behöva tips och idéer. DAG TVÅ VAR det dags att ta bussen till Frövi för ett besök på pappersbruket. Den stora kartongmaskinen är minst sagt imponerande i storlek, det tar en god stund att passera den stora apparaturen som gör massan till färdig kartong. Slutstationen är sedan förpackningshallen där åtminstone undertecknad hade svårt att slita sig från robotarna, som kvickt och utan att tröttna arbetade med att slå papper om och försluta de enorma pappersrullarna. TPM-mötet april 2005 hos AssiDomän Frövi. Deltagarna kom från SSAB Tunnplåt AB, Scandinavian Mill Service AB, Kraft Foods Sverige AB (Gevalia-rosteriet), ITT Flygt AB, Höganäs AB, Hydro Aluminium Structures Raufoss, Ericsson Mobile Communication AB, Casco Adhesives AB och AssiDomän Frövi AB. Full fart på Lean-spelet med spelledaren Anne Fagerström i centrum av bilden, just i färd med kvalitetskontrollen av legobygget. MÖTETS VÄRDAR VAR denna gång AssiDomän Frövi vars underhållschef, ANDERS RYMAN, inledde presentationen av fabriksanläggningen. Han lämnade sedan över ordet till JAN-ERIK HULTMAN, ansvarig för underhållet på kartongmaskinen. Produktionen består av högkvalitativt kartongmaterial som livsmedelsindustrin efterfrågar och hygiencertifiering är ett krav från kunderna. (läs mer om bruket på FÖRSTA DAGENS EFTERMIDDAG bestod av workshops. Hälften av deltagarna spelade Lean-spelet med ANNE FAGERSTRÖM från Idhammar som spelledare. Nog så klurigt att lista ut bästa sättet att få en effektiv produktion även om produkterna denna gång bestod av legobitar. Men vi som var med fick tänka till både en och två gånger när det gällde logistik och att utnyttja personalen på bästa ekonomiska sätt. Spelledaren gjorde också inhopp i kvalitetskontrollen och saboterade utan att tveka det vi tyckte var perfekta produkter! JÜRGEN STEFFENS ledde den andra gruppen i en workshop där det gällde att förbättra lönsamheten genom att tillämpa TPM och andra framgångsrika metoder i ett modellföretag. Detta är en ny typ av workshop som togs fram till seminariet som Idhammar arrangerade i Stockholm i mars 2005 tillsammans med Idcon. Workshopen blev mycket uppskattad där och även vid mötet i Örebro var deltagarna positiva. Läs mer om denna workshop på nästa sida. I förpackningshallen, AssiDomän Frövi. EFTER LUNCH OCH TILLBAKA i Örebro fick vi ta del av erfarenheter från våra norska mötesdeltagare. Hydro Aluminium Structure Raufoss tillverkar stötfångare till bilar. Situationen var där år 2001 inte tillfredsställande beträffande exempelvis kvalitet, leveranstider och lönsamhet. Man startade därför en förbättringsplan i form av ett system kallat HAPS, Hydro Automotive Produksjons System. Vad detta innebar fick vi veta av representanterna därifrån, KNUT SANDBAKKEN, Lean-koordinator, OLE JOHANNES ENGELIEN, TPM-koordinator samt ERIK HILSEN, logistik. FRÅN ÅR 2002 implementerades en Team-organisation som blev mycket lyckad. Den innebar att varje cell i produktionen är ett eget multifunktionellt team bestående av teamledare, operatörer och processtekniker där man även har tillgång till personal från alla de övriga stödfunktionerna (t ex underhåll, kvalitet, planering). Dagliga morgonmöten genomförs med fokus på de senaste 24 timmarna och de kommande 24. Alla aktiviteter tas upp på dessa möten och representanter från ledningen uppsöker också gärna mötena för att stötta och hålla sig informerade om vad som sker på golvet implementerades även Total Produktivt Vedlikehold inom ramen för HAPS, något som också bidrog till det goda resultat som redovisades i december En avstämning i februari 2005 visar att TPV-arbetet är startat i 17 team samt underhållsavdelningen, 450 personer har fått en endags grundutbildning, 35 personer TPV instruktörskurs 4 idrift september 2005 nummer tretton

5 WORKSHOP Effektiviseringsarbete på ett nytt sätt Att bedriva produktions- och underhållsverksamhet på ett kostnadsmedvetet och effektivt sätt är många gånger en överlevnadsfråga. Det finns ett antal olika metoder och arbetssätt som kan tillämpas. De flesta av dem är enkla men vad ger de, vad kostar de och hur påverkar de företagets totala ekonomi? De frågeställningarna har varit utgångspunkten för denna workshop. Vi utgår ifrån ett ekonomiskt och praktiskt nuläge där företagets existens är i fara. VD:ns och styrelsens direktiv är entydiga: Företagets lönsamhet måste förbättras! byte och 11 personer TPV för processtekniker. Man har genomfört operatörsunderhåll i alla team och har startat SMED upplärning med fem team. Förbättringsgrupper har startats och sedan deras start, strax före jul 2004, har över 3600 förbättringar blivit utförda. BETYDELSEN AV LEDNINGENS engagemang är något man har insett och det kallas här för Management By Walking Around. Ledningen visar sig alltså ute i produktionen och operatören sätts i fokus. Operatören får regelbundna rapporter om hur bra det går och blir medveten om att hans/hennes jobb påverkar dagsresultat veckoresultat månadsresultat. Mötesdeltagarna i Örebro visade stor uppskattning av presentationen som Knut och Ole genomförde, tankeväckande och med humor. Kanske kan nästa möte förläggas i närheten av Raufoss ett studiebesök där vore mycket intressant. WORKSHOP: PRODUKTION & UNDERHÅLL I VÄRLDSKLASS! Denna workshop vänder sig till personer inom produktion, ekonomi och underhåll. Syftet är att skapa förståelse för hur olika metoder och arbetssätt påverkar företagets totala produktivitet ur ett produktions- och ekonomiskt perspektiv. Steg för steg förklarar vi olika metoder och arbetssätt. Grupperna tillämpar dem och redovisar vinster och kostnader samt dokumenterar dem i en ekonomisk modell (Du Pont-modellen). Vid slutet av workshopen görs en sammanställning. Med denna arbetsmetod i minnet gör deltagarna en egen analys och föreslår en handlingsplan för sitt företag. LEAN-SPELET Dagen startar med Lean-spelet. Spelet förklarar och visualiserar arbetssätt, principer och verktyg som ingår i Lean-konceptet. Deltagarna lär sig att tänka lean. Hur står det till i företaget? De tankegångar som framkom under Leanspelet tillämpas därefter i ett modellföretag. Som första steg förklarar vi det ekonomiska och praktiska läget i modellföretaget. Här beskriver vi vad man producerar i dagsläget, vad man skulle kunna producera, vilka förutsättningar företaget har för ökad produktion och det totalekonomiska läget. Denna presentation avslutas med VD:ns krav: Lönsamheten måste öka! Att minska ställtider och tider för verktygsbyten och andra återkommande stopparbeten (SMED) Att tillämpa KANBAN Här genomförs workshopen i samband med TPMmötet i Örebro, april Från vänster K-G Ahlqvist, ITT Flygt, Emmaboda samt Morgan Stolpe och Mike Persson, SSAB, Borlänge. Resultatet av detta arbete, d v s ökningen av anläggningseffektiviteten och de kostnader som inträffar i samband med tillämpningen av de olika metoderna, registreras steg för steg i Du Pont-modellen. Där kan man avläsa i vilken grad lönsamheten ökar. Vid tillämpningen av dessa metoder diskuteras naturligtvis hur de påverkar leveranssäkerheten, genomloppstiden, PIA (Produkter I Arbete) och vilken effekt de har på företagets totala ekonomi. Som avslutning av workshopen redovisar grupperna sina resultat: har man nått upp till VD:ns krav? hur mycket har lönsamheten förbättrats? till vilken kostnad? Stående från vänster Ole Johannes Engelien och Knut Sandbakken. VID TPM-MÖTETS sammanfattning framkom en gemensam åsikt, att företagsledningens engagemang är av stor betydelse. Ska ett TPM-införande lyckas bra, måste stödet uppifrån finnas. Det många också saknar är den röda tråden. Bitar finns kanske inom verksamheten som fungerar bra, men dessa behöver hållas ihop för att nå resultat. Slutar med ett citat från en av mötets deltagare: Vid ett TPM-införande är det tre saker som är viktiga att komma ihåg. Det första är ledningen, det andra är ledningen och det tredje är ledningen. Engagemang var ordet! Stina Macklin, Idhammar AB TÄCKNINGS- RESULTAT BIDRAG DIREKTA SAMKOSTNADER KOSTNADER OMSÄTTNINGS- TILLGÅNGAR + ANLÄGGNINGS- TILLGÅNGAR RESULTAT Anläggningseffektivitet Vi börjar sedan med att förklara begreppet anläggningseffektivitet. Vad döljer sig bakom det låga produktionsresultatet? Grupperna får beräkna TAK-faktorn för att synliggöra var förlusterna finns. De olika stegen i workshopen I det fortsatta programmet presenterar vi steg för steg olika metoder/arbetssätt som kan tillämpas för att effektivisera verksamheten minska förlusterna öka lönsamheten. Presentationen åtföljs av diskussioner där deltagarna i grupp tillämpar metoderna och bedömer vad man kan uppnå och till vilken kostnad. Följande metoder behandlas: Effektiv och säker arbetsplats (5S) Att förbättra driftsäkerheten Underhåll för operatörer Systematiskt förbättringsarbete (SFA) / AVKASTNING % TOTALA TILLGÅNGAR Egenanalys Deltagarna har tillämpat olika metoder för att få modellföretaget på fötter men hur står det till i det egna företaget? För att deltagarna skall kunna arbeta på samma sätt i det egna företaget görs en egenanalys. En enkät med riktade frågor besvaras och resultatet redovisas i spindeldiagram, där det aktuella läget synliggörs. En angreppsplan utarbetas. Övrig information Workshopens längd är 2 dagar. Deltagarna arbetar i grupper om tre personer per grupp och har en laptop till förfogande. Som hjälpmedel vid den ekonomiska redovisningen använder vi en datorbaserad version av Du Pont-modellen som deltagarna får med sig hem. Deltagarna erhåller komplett dokumentation för varje metod/arbetssätt som presenteras. Vi svarar gärna på frågor! Nästa workshoptillfälle är den 8-9 november i. Är du intresserad och vill veta mer, kontakta oss på och tala med Jürgen Steffens, konsult hos Idhammar AB. För övrig information och anmälan hänvisar vi till nummer tretton september 2005 idrift 5

6 NOTISER Vet du var du har dina förluster? Handen på hjärtat, vet du hur effektivt din produktionsutrustning utnyttjas? Har du ett mätetal som visar var förlusterna finns och gör nånting åt dem? I svensk press förekommer ofta artiklar där kapacitetsutnyttjandet i svensk industri prisas och sägs vara uppåt 90%. Den bilden stämmer inte överens med min verklighet. Kapacitetsutnyttjandet eller anläggningseffektiviteten ligger snarare kring 50-60% i stora delar av den tillverkande industrin. Det finns således mycket stora vinster att hämta. Hur kan det då komma sig att siffror kring 90% förekommer? Det beror i högsta grad på hur man definierar kapacitetsutnyttjande. I många fall kan de vara kvalificerade gissningar eller också kör man med strutsmetoden när och om man mäter. Planerade underhållsstopp, stopp för förebyggande underhåll, stopp vid produktbyten, tid för verktygsbyten och omställningar, för att nämna några, betraktas som självklara och påverkar inte kapacitetsutnyttjandet. Även materialbrist, inga körorder eller personalbrist undantas ofta från redovisningen. Då kan det vara lätt att uppnå ett högt kapacitetsutnyttjande. Hur bör man mäta? Utgå ifrån den totala tillgängliga produktionstiden där ingenting dras bort. Registrera alla mätbara stopp (5 min eller längre) och öronmärk dem som: underhållsberoende stopp (akuta fel, planerade stopp, FU arbeten etc.) produktionsberoende stopp (produktbyten, verktygsbyten, omställning etc.) resursbrist (inga körorder, materialbrist, personalbrist etc.) Som nästa steg fastställer du hur många produkter du har tillverkat och jämför detta med hur många som skulle kunna tillverkas under den tiden utrustningen inte har stått stilla. Här får du ett mått på anläggningsutbytet. Den påverkas av hastighetsreduktioner eller korta stopp/störningar. Slutligen jämför du antalet producerade produkter med antalet godkända. Då får du ett mått på kvalitetsutbytet. För att erhålla ett mått på det totala kapacitetsutnyttjandet multiplicerar du resultaten av ovanstående med varandra. Om du då hamnar på 85-90% är det bara att gratulera du har uppnått världsklass. I de flesta fall hamnar man dock på 50-60% eller till och med lägre och då gäller det att agera. Att använda mätetalet Mätetalet visar var förlusterna finns. Använd metoder som t.ex.: 5S för att skapa en säker och effektiv arbetsplats. Då minskar antalet småstörningar samtidigt som du höljer moralen (attityder). Inför operatörsunderhåll, då ökar du driftsäkerheten och minskar antalet underhållsberoende stopp (även planerade). Använd SMED för att reducera ställtider och tider för regelbundna stopp. Inför KANBAN för att eliminera stopptider för materialbrist. Skapa ett systematiskt förbättringsarbete där personalens kreativitet och kunskap tas tillvara. Frågan är varför inte alla företag tillämpar dessa metoder? Är de för komplicerade eller kostsamma? Nej svaret finns ofta att hämta i att man inte mäter eller mäter på fel sätt och att ledningen därför inte har kunskap om bristerna och kan driva ett effektivt förbättringsarbete. Att bedriva ett effektivt förbättringsarbete styrt av ett mätetal är en överlevnadsfråga. Lycka till! Jürgen Steffens, Idhammar AB Full fart på banan Den andra kursen av Utbildning till specialist som underhållstekniker är nu avslutad. Här ser vi deltagarna förbereda sig inför den stora tentamensdagen. I samband med kursavslutningen arrangerades gocartkörning på Gokart & Äventyrs Center AB i. Vinnare i tävlingen blev Hans Jonsson, Posten i Umeå. På andra plats kom Micael Eriksson, Akzo Nobel i Sundsvall. På tredje plats kom Jörgen Hedman Vattenfall AB - Vattenkraft i Vollerim. Grattis till er alla! Utbildning till specialist som underhållstekniker - den andra kullen i Europa är nu certifierad! Efter genomförd utbildning hos Idhammar AB har en första och numera även andra grupp deltagare klarat certifieringen enligt EFNMS krav, genom UTEK. Under våren 2004 presenterade Idhammar AB sitt senaste tillskott i kursutbudet av certifierbara utbildningar på den svenska marknaden - Utbildning till specialist som underhållstekniker. Idhammar AB, som ansvarar för och genomför utbildningen, har utarbetat densamma i samråd med Föreningen Underhållsteknik, UTEK. Utbildningen baseras på EFNMS (The European Federation of National Maintenance Societies) krav på Certified Maintenance Specialist. Utbildningen är anpassad för den som efterfrågar dokumenterad kompetens inom underhållsområdet och vänder sig till underhållspersonal såsom mekaniker, elektriker, arbetsledare och tekniker m.fl. Utbildningen tar upp de erforderliga teknikerna, RAD1 1. Tommy Wallgren, Syngenta Seeds AB 2. Per-Olof Gustafsson, Posten Stockholm Årsta 3. Per Nilsson, Astra Zeneca 4. Hans Jonsson, Posten Sverige AB 5. Joakim Langvall, Elektromekan i Årjäng 6. Johnny Slussnäs, Baltic Beverages Holding 7. Tommi Puukko, Baltic Beverages Holding AB 8. Micael Eriksson, Akzo Nobel RAD2 1. Inge Darnemo, Ferruform 2. Kaj Andersson, Munters Europe AB 3. Conny Sten, Akzo Nobel 4. Stefan Lundström, Billerud Karlsborg 5. Jörgen Hedman,Vattenfall Service Nord AB Liggande främre raden: 1. Maria Ohlson, Idhammar AB 2. Ewa Nilsson, Idhammar AB Idhammar först i Euro koncepten och strategierna inom underhållsområdet. Deltagarna skall efter genomförd utbildning ha sådana kunskaper så att han eller hon aktivt kan bidra till metod-, process- och verksamhetsutveckling inom underhållsområdet i det egna företaget. Efter utbildningen kan deltagarna avlägga tentamen som, efter godkänt prov, leder till certifiering. Efter avslutad kurs under 2004 och 2005 har ett par av deltagarna tagit steget vidare mot tentamen. De som klarade tentamen erhåller ett certifikat från UTEK. De deltagare som certifierats är: Anders Knutsson, DynaMate AB Magnus Gustavsson, DynaMate AB Anders Berg, SSAB Tunnplåt AB Magnus Enström, Componenta Främmestad AB Aarre Numminen, Forsmarks Kraftgrupp AB Joakim Langvall, ElektroMekan AB Magnus Lindberg, Akzo Nobel AB Thomas Mattsson, Astra Zeneca Tommy Wallgren, Syngenta Seeds AB Aktuella kurser 2005 Start Avslut Kursnr Ort Grundläggande principer för underhållsmanagement Utbildning till specialist som underhållstekniker (4 tillfällen à 3 dgr) Underhållsförråd del 1, Rutiner och hantering i förrådet Drift & skötsel av värme- & ventilationsanläggningar Elunderhåll för mekaniker Underhåll av pumpar, ventiler och värmeväxlare Karlshamn Tribologi och smörjteknik del Göteborg FU av elektrisk utrustning Göteborg Underhållsförråd del 2, Förrådets ekonomi och styrning Göteborg 6 idrift september 2005 nummer tretton

7 NOTISER införande av TPM. Kjell Arnberg från Kraft Foods, visade hur i Idhammar Konsult som startades I dessa båda bolag man på Gevalias rosteri i Gävle ökat sin produktivitet genom finns idag en samlad erfarenhet av driftsäkerhet och underhåll införande av TPM. En förbättring som har gett Gävlerosteriet som är svår att överträffa. Därmed kändes det naturligt för de ett större förtroende i den globala Kraftkoncernen och utökad båda bolagen att den mars 2005 gemensamt arrang- produktion på bekostnad av andra mindre effektiva enheter i Stockholm. Seminariet bevistades av ett 90-tal besökare som fick ta del av hela tre intressanta och inspirerande Process and Equipment Reliability, dag två och tre handlade om World Class Manufacturing och informationsstödd utveck- leddes med Lars-Erik Dahlgren som berättade om vilka frågor man bör ställa sig inför varje investering. Vidare berättade Hans Eriksson, projektledare på Iggesund Paperboard, om en mycket lyckad systemimplementering av IFS system. ling av driftsäkerhet. Internationella föreläsare från USA och Den tredje dagen genomfördes en WCM och TPM Work- Europa tog upp aktuella praktikfall inom de olika temaområ- shop av Jürgen Steffens och Thomas Ålund, Idhammar AB. dena. Stort intresse visades av deltagarna för den ekonomisimu- Föreläsarna fick en intressant inblick i hur man arbetar med tillförlitlighetsfrågor i USA och i Sverige och deltagarna kunde göra intressanta jämförelser mellan förhållningssätt och tekniker. Ett av de två teman som avhandlades under dag lering med Du Pont-modellen som visades upp. Många av deltagarna fick en ordentlig aha-upplevelse om hur denna modell kan användas för att påvisa vinsten med en ökad anläggningseffektivitet. två var World Class Production som inleddes av professor Sammantaget så var hela arrangemanget mycket lyckat för Anders Kinnander från Chalmers Tekniska Högskola. Anders deltagare, utställare och föreläsare! Den här typen av samar- förmedlade sin syn på hur Sverige skall kunna befästa sin po- betsarrangemang lär vi se fler av i framtiden. sition som produktionsnation. Efter detta inledningsanförande gavs ett antal goda exempel på företag som lyckats väl med ropa CHRISTER IDHA M M AR IDCON INC. dagar. Dagarna täckte tre olika teman. Dag ett handlade om Den andra delen av konferensen som avhandlade system in- MINGEL VID MINIMÄSSAN era seminariet Best Practice Process & Equipment Reliability KRISTIAN WEN DT I D HA M M AR AB, HANS LI N D ÉN Idhammar i Sverige AB och IDCON Inc har bägge sina rötter W E A L T H Y I T - M A N A G E M E N T, P E R M Ö L L E R I D H A M M A R A B Konferens med internationell medverkan Per Möller VD, Idhammar AB Idhammar Line-up Föreningen Underhållsteknik, UTEK, anser att det är angeläget med målinriktad utbildning inom underhållsområdet. Speciellt är denna kurs intressant, eftersom den är riktad mot underhållstekniker. En kategori som befaras bli en bristvara i framtiden. Jan Frånlund, ordförande i UTEK, tycker till om den nya utbildningen. För ytterligare information om utbildning och certifiering kontakta kursansvarige: Thomas Ålund, Idhammar AB, Telefon: (vxl), Mobil: , Epost: thomas.alund@idhammar.se Aarre Numminen mottager certifikatet från Jan Frånlund. Ett snabbt sätt att få högre effektivitet i produktionen! Att öka effektiviteten i en produktionsanläggning kräver en kombination av olika kunskaper och färdigheter. Att dessutom snabbt nå varaktiga resultat kräver metodik och erfarenhet. Allt detta finner du i Idhammars Line-Up koncept. En Line-Up består av ett antal tydligt avgränsande faser vilka är: Insikt om och identifikation av förbättringspotential Audit och nulägesanalys, arbetssätt, organisation och effektivitet utvärderas för att ge en gemensam grund till förändringsarbete Förslag på förändringar i organisationen, arbetssätt, metoder Förankring av förändringsbehov hos personal Genomförande av förändringar De olika faserna avslutas och verifieras i tre arbetsseminarier/workshops med företagsledning och nyckelpersoner i företaget. Under hela genomförandet sker en löpande förankringsoch kommunikationsprocess med hela organisationen. Produktionseffektivisering i Line-Up projektet erhålls genom konsekvent tillämpande av metoder som SMED, 5S, KANBAN, TPM. Ofta inkluderas arbete med att öka driftsäkerheten och tillgängligheten i produktionen genom ökad andel planerat underhåll, optimerat och systematiserat förebyggande underhåll och bättre underhållsprocesser. Under hela arbetet står utveckling av ledarskap och medarbetarskap i fokus. Detta sker bl a genom anpassad kompetensutveckling på plats. Ta kontakt med oss så skall vi göra en kostnadsfri kalkyl av vad ett Line-Up genomförande kan vara värt i er produktion. Kontakta Per Möller eller Oskar Olofsson på Idhammar AB, per@idhammar. se eller oskar@idhammar.se alt. telefon Per Möller VD Idhammar AB Aktuella kurser 2005 Start Avslut Kursnr Ort Logik och metodik i felsökning Underhållsförrråd del 3, Material- och komponentkännedom Att starta och leda TPM del Göteborg FU och inspektionsteknik del 4, Effektivisering & systematisering av UH Göteborg FU och inspektionsteknik del 3, Att arbeta med RCM FU och inspektionsteknik del 2, Mekanisk utrustning Övriga evenemang Start Avslut Kursnr Ort Workshop - Produktion och underhåll i världsklass Seminarium - Effektiva funktionsavtal Karlstad Mer information om våra kurser och evenemang finner du på nummer tretton september 2005 idrift 7

8 Avsändare: Idhammar AB Box Skärholmen IDHAMMAR AB Box Skärholmen telefon: fax: e-post: VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR Per Möller KURSANSVARIG Richard Wolffelt Till dig som sorterar posten på företaget! Vänligen returnera detta om mottagaren inte längre finns på företaget eller är okänd. krönika Livet på andra sidan Då pratar vi inte om att gå över till den andra sidan utan att flytta produktionen till låglöneländer på andra sidan klotet. Men vem vet något om livet där då? Det alla säger är ju att lönerna är lägre och därför ska man flytta tillverkningen dit, för det blir billigare Njae, kan jag säga på den frågan. Det beror på vems ögon man ser med. Jag har fått förmånen att studera detta på lite närmare håll. Idhammar AB har ett dotterbolag Total Productivity Development, TPD, som är verksamt på den marknaden, närmare bestämt i Malaysia. Kontoret är placerat i Kuala Lumpur. TPD s inriktning är att genomföra utbildningar och olika konsultuppdrag, exempelvis utredningar. Från mitten av november 2004 var jag placerad i Kuala Lumpur under en sexmånadersperiod, just för att undersöka utvecklingen av marknaden. Här finns företag längs hela skalan, från de som lever med standard från 40-talet till de som leder utvecklingen för närvarande. Redan efter en kort tid fick jag en ganska klar bild över hur detta land fungerar. Det finns många kulturkrockar som måste överbryggas. Ett litet exempel från vardagen. Jag skulle på ett möte och hade namn och adress på mitt resmål. Då jag inte var säker på vägen dit frågade jag först chauffören om han hittade dit och för att vara på den säkra sidan så tog jag hotelltaxi, som är cirka fyra gånger dyrare än den på gatan. Inga problem, han hittade dit, han hade varit där många gånger. Sa han. Sagt och gjort. Vi gjorde upp om priset och att resan skulle ta cirka 30 minuter. När vi hade snurrar runt i nästan 55 minuter, så frågade jag: Hittar du dit eller ska du fråga om vägen? Svaret blev: Inga problem vi är snart där. Då tog jag telefonen och ringde till mina vänner som jag skulle träffa. De i sin tur förklarade vägen för chauffören. Nu skulle han hitta trodde jag, men ack. Efter 70 minuters bilfärd så råkade han köra fel och först då kom vi av en händelse rätt på vårt resmål. Vad är då kontentan av denna lilla resa? 1. Man lovar mycket men har svårt att hålla löftena. 2. Neka aldrig en kund, försök lösa problemen på vägen dit. 3. Billigt pris per timme gör att körningen blir längre. 4. Erkänn aldrig att du har fel. Tänk er då om ett företag överväger att flytta hit sin verksamhet. Utan att tänka på dessa fyra simpla saker som man dagligen råkar ut för här nere. Och man kan fråga sig vilken stor företagsledare som skulle erkänna sitt misstag och flytta hem produktionen igen! Så ni som överväger att flytta er verksamhet, se till att göra en ordentlig utredning hemma först. Troligen kan de flesta utveckla verksamheten så att den blir lönsam även hemma i snöiga och kalla Svedala. Hör gärna av er om ni inte håller med eller om ni har andra synpunkter. Marcus Christiansson, Idhammar AB Idhammar AB är ett kunskapsföretag med specialisering inom områdena driftsäkerhet, underhåll, produktionsorganisation och produktionssystem. Utbildningsutbudet består idag av cirka 35 olika öppna kurser. De öppna kurserna riktar sig till deltagare från skilda företag och till alla nivåer i företagen, alltifrån ledning till operatörer. Utöver de schemalagda kurserna genomförs varje år ett stort antal interna kurser och seminariedagar hos kunder. Konsultutbudet är brett och omfattar idag allt ifrån konsultstöd på ledningsnivå till teknikkonsulter verksamma inom produktions- och underhållsområdet. TIDNINGEN IDRIFT GES UT AV Idhammar AB ANSVARIG UTGIVARE Jürgen Steffens REDAKTÖR Anna-Karin Ödman LAYOUT & TEXTREDIGERING Anna-Karin Ödman Stina Macklin Vill du komma i kontakt med oss på idrift redaktionen? Ring eller skicka e-post till idrift@idhammar.se REDESIGN Mia Drakenberg Form AB TYPSNITT Futura och Century Old Style PAPPER 115g Artic the Silk. Miljömärkt. REPRO&TRYCK Brommatryck & Brolins AB OMSLAGSBILD Lasse Forsberg/Två bildare DISTRIBUTION Posten AB, B-post. IDRIFT Innehållet i tidningen får citeras med angivande av källa. Jag vill ha mer info om följande kurs Jag vill bli kontaktad om följande Jag vill få e-postutskick F Ö R N A M N E F T E R N A M N F Ö R E T A G F Ö R E T A G E T S A D R E S S P O S T N U M M E R O C H O R T T E L E F O N ( V Ä X E L ) A V D E L N I N G B E F A T T N I N G T E L E F O N ( D I R E K T ) F A X ( D I R E K T ) E - P O S T M O B I L