Små avlopp i kretslopp

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Små avlopp i kretslopp"

Transkript

1 Rapport 2011:1 April Små avlopp i kretslopp Dokumentation från Nätverksträff i Örebro den 17 november 2010 Mats Johansson, Ecoloop Åsa Erlandsson, Ecoloop Simon Magnusson, Ecoloop

2 Kunskapscentrum Små Avlopp är ett projekt som finansieras av Naturvårdsverkets havsmiljöanslag. Projektägare är Chalmers Industriteknik. Kunskapscentrum Små Avlopp drivs av CIT Urban Water Management, JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik och Avloppsguiden AB. 2

3 Innehållsförteckning 1 Om Kunskapscentrum Små Avlopp och delprojektet Nätverk för återföring Presentationer av kommun-case Välkomna, inledning och presentationsrunda Pågående kretsloppsprojekt i Örebro Kretsloppsanpassning av små avlopp i Södertälje Kretslopp för små avlopp i Uddevalla, Stenungsund, Kungälv, Tjörn och Orust Diskussion utifrån kommun-casen Resultat från Diskussionsövning 1 hinder, möjligheter, kunskap och kunskapsluckor Vilka är de största hindren respektive möjlig-heterna för kretsloppsanpassning av små avlopp? Vad vet vi och vad vet vi inte om kretslopps-anpassning av små avlopp? Resultat från Diskussionövning 2 Prioriterade frågor, åtgärder och utvecklingsprojekt Resultat från grupparbeten - prioriterade frågor och åtgärder Uppsummerade resultat - Prioriterade frågor på lokal, regional och nationell nivå Uppsummerade resultat - Utvecklingsprojekt och samarbeten Förslag till fortsatt arbete Hur kan ett nationellt nätverk om kretslopp för små avlopp utvecklas? Vad skulle du vilja ha med i programmet på nästa nätverksmöte under 2011? Lista frågor och idéer vilka inte hunnits tas upp under dagen? Erfarenheter och lärdomar under dagen Bilaga 1. Program och deltagare Bilaga 2. Diskussionsövning 1 Hinder och möjligheter; kunskap och kunskapsluckor Bilaga 3. Diskussionsövning 2 Prioriterade frågor, nationell, Regional och lokal nivå A. Av respektive grupp utvalda Prioriterade frågor B. Individuella svar - Prioriterade frågor och samarbeten, fortsatt arbete och erfarenheter och lärdomar av dagen

4 1 OM KUNSKAPSCENTRUM SMÅ AVLOPP OCH DELPROJEKTET NÄTVERK FÖR ÅTERFÖRING Inom ramen för det nationella projektet Kunskapscentrum Små Avlopp drivs olika aktiviteter med målet att ge stöd för kommuner i arbeten kring åtgärdande av små avlopp. Ett av delprojekten är Nätverk för återföring vars syfte är att driva frågan om små avlopp och kretslopp. Den 17 november 2010 hölls ett nätverksmöte som samlade kommuner och nationella aktörer för att utbyta erfarenheter och se möjligheter till samverkan i frågor och/eller projekt kopplade till små avlopp och kretslopp. I Bilaga 1 återfinns program och deltagarförteckning från nätverksmötet. Målet med mötet var att: - Utbyta erfarenheter mellan kommuner och skapa nya kontaktytor mellan pågående initiativ i landet - Identifiera möjligheter och hinder på nationell, regional och kommunal nivå - Etablera en arbetsgrupp/nätverk för utvecklingsarbete inom små avlopp och kretslopp 2 PRESENTATIONER AV KOMMUN-CASE 2.1 Välkomna, inledning och presentationsrunda Anneli Fransson, Örebro kommun och Mats Johansson, Avloppsguiden/Ecoloop hälsade välkomna till nätverksmötet. 2.2 Pågående kretsloppsprojekt i Örebro Anneli Fransson, Stein Fossan och Rebecka Bogren från Örebro kommun berättade om det pågående kretsloppsprojektet i Örebro kommun. Det övergripande projektet Avlopp i kretslopp syftar till att ta fram beslutsunderlag till politiker om hur man i Örebro kommun ska arbeta vidare med kretsloppsfrågan. Frågor kring finansiering och resurser lyftes som centrala. Arbetet drivs av en förvaltningsövergripande grupp med en politisk referensgrupp. En utredning med VeVa hade utförts som underlag för politisk dialog kring för och nackdelar med olika framtidsscenarios för fyra olika områden. Olika kretsloppslösningar jämfördes med konventionella lösningar. Ett demonstrationsprojekt var i full gång i ett av stadsbyggnadshusen. Fem urinsorterande toaletter höll på att installeras i ett av 4

5 stadsbyggnadshuset, toaletterna kommer att utvärderas för en eventuell fortsatt utbyggnad i stadsbyggnadshusen. Praktiska frågor som tankars volym och utformning av lagringstankar för att göra hämtningen effektiv togs upp. På lunchen hölls visning för nätverksmötesdeltagarna av de nya urinsorterande toaletterna. 2.3 Kretsloppsanpassning av små avlopp i Södertälje Anna Calo, Telge nät, Karl-Axel Reimer och Stefan Jonsson, Södertälje kommun berättade om kretsloppsarbetet i Södertälje kommun. Under erhöll Telge nät och Södertälje kommun nästan 5 miljoner från LOVA för att investera i en våtkompost med möjlighet till parallell ureahygienisering. Statens fastighetsverk var intresserade av projektet och ställde upp med mark i Södertälje. Kretsloppsanpassade lösningar har setts som ett sätt att slippa dra ut kommunalt VA. Södertäljes framgångsfaktorer beskrivs i powerpointpresentationen. I Södertäljes kretsloppspolicy ställs krav på en spolvolym om 0,6 liter/spolning. Detta innebär att fastighetsägaren har att välja mellan klosettsorterande (vakuum) eller urinsorterande torrtoa. 2.4 Kretslopp för små avlopp i Uddevalla, Stenungsund, Kungälv, Tjörn och Orust Martin Gustafsson, Uddevalla kommun och Ylva Andersson, Frilansjournalist och VA-konsult redogjorde för hur kommunerna Uddevalla, Stenungsund, Kungälv, Tjörn och Orust arbetat med och samverkat kring kretsloppsfrågan. Syftet med projektet var att undersöka möjligheten till att organisera system för återföring av avloppsprodukter från små avlopp. Projektet drevs som ett samarbetsprojekt mellan de fem medverkande kommunerna i dialog med lokala LRF-förbund. Dialog- och diskussionsmöten med lantbruksaktörer i respektive kommun har hållits tillika kommun-interna dialoger kring organisation och ansvarsfördelning. Samverkan och engagemang är de saker som lyfts som svåra och centrala, både på organisatorisk nivå och på och på brukarnivå. Tekniken går att lösa och lantbrukare är i allmänhet medgörliga. De systemlösningar som i projektet lyfts som lämpliga att jobba vidare med är bl a svartvattensystem med ureahygienisering och urinsortering med lagring. En projektrapport finns att ladda ner på: aspx 5

6 3 DISKUSSION UTIFRÅN KOMMUN-CASEN Diskussionen leddes av Mats Johansson. Tankar och frågor som kom upp redovisas nedan. Lantbruksrelaterat - I vissa kommuner svårt att få lantbrukare intresserade o Prova samverka med annan kommun där lantbrukarna är intresserade! - Avloppsprodukten måste vara ekonomiskt intressant för lantbrukaren dessa är hårt pressade företagare - Vissa lantbrukare vågar inte använda avloppsprodukter på åker för människoföda (sedan diskussion Lantmännen, 2006) endast grisbönder som odlar djurfoder tar emot - I det korta perspektivet kan en betalning för hämtning/ transport av avloppsprodukter vara ett incitament för lantbrukare - I Enköping finns slamdammar, slammet förs till energiskog - För att öka TS i slamavskiljarslam skrapa botten samt återföra vattnet i brunnen. - Avsättning i närområdet är av stor vikt ir ekonomi- och miljöskäl Politiskt relaterat - Hur få politiker intresserade? o I Södertälje har det lobbats mycket inom LRFprojektet detta har gjort frågan prioriterad och politikerna intresserade. o Arbete med Eko-kommun incitament för politiker - Vilseledande beslutsunderlag gentemot politiker om olika avloppsfraktioners nytta som gödselmedel måste dela på växttillgängligt P och kemfällt P; renat N eller återfört N 6

7 4 RESULTAT FRÅN DISKUSSIONSÖVNING 1 HINDER, MÖJLIGHETER, KUNSKAP OCH KUNSKAPSLUCKOR Workshopdelen utfördes både i små grupper och i gemensam diskussion. Huvudrubrikerna för den första delen av workshopen var; Hinder och möjligheter, Kunskap och kunskapsluckor. Samtliga gruppers svar redovisas i Bilaga Vilka är de största hindren respektive möjligheterna för kretsloppsanpassning av små avlopp? Många av deltagarna hävdade att det saknas politisk vilja och drivkraft i frågan samt att de långsiktiga ekonomiska incitamenten faller i skuggan av investeringskostnaderna för kretsloppsanpassning av små avlopp. Kunskapsbrist lyftes också av många som ett hinder i frågan, framförallt bristande kunskap hos kommuntjänstemän och politiker. En annan aspekt som nämndes var motsträvigheten bland fastighetsägare. Ingen nämnde kunskapen hos fastighetsägarna. Detta kan tolkas som att man anser att fastighetsägare i stort är medvetna om problematiken men saknar incitament. Andra såg de stora fastighetsbolagen som en nyckelaktör för att utvecklingen ska gå framåt. Flera tillfrågade lyfte också osäkerheter kring hälso- och miljöaspekter för slamhanteringen som ett problem och därmed ett hinder. Det bredaste stödet gällande möjligheter var att kretsloppsanpassning av små avlopp bidrar till en hållbar utveckling samt bidrar till att nå miljömål. Teknikutvecklingen inom kretsloppsanpassning samt dess lönsamhet på längre sikt är två aspekter som talar för en större utbyggnad av kretsloppsanpassade små avlopp. 4.2 Vad vet vi och vad vet vi inte om kretsloppsanpassning av små avlopp? Många av deltagarna anser att det finns kunskap om att konventionella VA-lösningar inte är hållbara eftersom det pågår ett enormt resursslöseri av fosfor som ju är en ändlig resurs. Tekniken för kretsloppsanpassning är inte bara tillgänglig utan också beprövad. Några deltagare påpekar också att erfarenheter visar på att det behövs förankring hos politiker. Bland osäkerheterna gällande kretsloppsanpassning så fick läkemedelsfrågan och lagkraven det största utrymmet. Många av de tillfrågade menade att det finns en stor okunskap om läkemedelsrester samt effekterna när de hamnar på åkermarken. 7

8 Några ifrågasatte också ureahygieniseringens nytta. Framtida lagkrav anses av många innebära stora osäkerheter för utvecklingen inom VA. Tuffare lagstiftning kan i praktiken innebära körstopp för dåligt fungerande avlopp. 8

9 5 RESULTAT FRÅN DISKUSSIONÖVNING 2 PRIORITERADE FRÅGOR, ÅTGÄRDER OCH UTVECKLINGSPROJEKT I Diskussionsövning 2 diskuterades vilka frågor som bör prioriteras på lokal, regional och nationell nivå samt vilka utvecklingsprojekt och samverkansprojekt som bör utvecklas. Nedan sammanfattas resultaten, alla gruppers syntetiserade svar redovisas i Bilaga 3A och samtliga tankar/idéer på individuell nivå redovisas i Bilaga 3B. 5.1 Resultat från grupparbeten - prioriterade frågor och åtgärder Denna diskussionsövning syftade till att 1) lyfta prioriterade frågor och åtgärder 2) kategorisera frågorna som av nationell, regional eller lokal karaktär och 3) bedöma om de är lätta eller svåra att genomföra. Övningen gjordes med postit-lappar på blädderblock. De medverkande fick även 4) ringa in de förslag som skulle kunna genomföras under 2011 och 5) sätta kryss framför de förslag de själva skulle vilja jobba med. Resultatet blev ett stort antal kreativa idéer vilket exemplifieras i Figur 5.1 och beskrivs i löpande text nedan. Figur 5.1. Exempel på resultat från Diskussionsövning 2. Inringade åtgärder bedömdes kunna startas upp och genomföras under 2011 och åtgärder med ett X bredvid sig är åtgärder som någon eller några av grupp-medlemmarna skulle vilja driva / engagera sig i. 9

10 Sammantaget kom ett mycket stort antal idéer om prioriterade åtgärder upp. Många av dem fanns det någon eller några som ville driva/utveckla och ganska många skulle kunna genomföras redan under Exempel på åtgärder som är viktiga, vilka är relativt lätta att lösa och som skulle kunna startas upp redan under 2011 är bl a : Lokalt - Kommunal kretsloppspolicy - Anställa projektledare för kretsloppsprojekt - Utveckling av urea-hygienisering - Goda exempel på hur starta arbetet i kommunerna - Arbeta för större acceptans hos brukare - Tydliggöra ansvarsfördelning inom kommunerna, vem tar ansvar för vad - Gemensamma kretsloppsutbildningar för politiker och tjänstemän Regionalt - Samarbete mellan kommuner med samma förutsättningar - Krav på BDT-lösningar - Utredning av kretslopp i kommunalt VO - Övertyga politiker om att avlopp i kretslopp är viktigt Nationellt - Handbok/sammanställning av kunskap om teknik och lagstiftning - Samarbete Avfall Sverige, Svenskt Vatten, NV och SKL - Information för att uppnå acceptans hos brukare 5.2 Uppsummerade resultat - Prioriterade frågor på lokal, regional och nationell nivå Deltagarna har en relativt samlad syn på vad som är prioriterade frågor. Många frågor handlar om att förbättra kommunikationen mellan viktiga parter i frågan, d.v.s. politiker, tjänstemän, kunder, fastighetsägare och kommuner. En konkret åtgärd som nämndes av flera är att utforma en handbok eller kunskapssammanställning över lagstiftning, teknik och etablering av kretsloppsanpassade avlopp. Andra viktiga aspekter handlar om hur arbetet ska organiseras, d.v.s. hur arbetet fördelas i kommuner, samt hur kretsloppsanpassning kan certifieras och kvalitetssäkras. Flera ansåg också att frågan måste upp på den 10

11 nationella dagordningen. Väldigt få nämnde teknisk utveckling som ett prioriterat arbetsområde. 5.3 Uppsummerade resultat - Utvecklingsprojekt och samarbeten Väldigt många nämner samarbeten mellan och inom kommuner som viktiga, eftersom många kommuner har liknande problematik och kretsloppslösningar också kan bli gemensamma. Flera anser också att det behöver ske en utveckling av samarbeten och projekt på regional nivå, t.ex. planering för kretsloppssystem, utveckling av strategier för återvinning av avfallsfraktioner. Några tillfrågade ville också se ett ökat samarbete mellan viktiga aktörer som naturvårdsverket, Avfall Sverige, SKL, Boverket, bl.a. Även tekniska utvecklingsprojekt, så som integrerade kretsloppslösningar och biogasframställning, efterfrågades av flera. 6 FÖRSLAG TILL FORTSATT ARBETE Diskussionen kring förslag till fortsatt arbete gjordes även den i workshopform. Resultat från denna sammanfattas nedan, fråga för fråga. Samtliga resultat redovisas i Bilaga 3B. 6.1 Hur kan ett nationellt nätverk om kretslopp för små avlopp utvecklas? Det kom förhållandevis få förslag på hur nätverket kan utvecjklas till ett nationellt nätverk. De förslag som nämndes var att det behövs ett forum där alla i beslutsprocessen är med och diskuterar hinder, möjligheter och erfarenheter. Lagstiftare, samt fler kommuner och representanter från bl.a. Svenskt Vatten, Avfall Sverige och SKL, måste engagera sig i nätverket. Med en större uppslutning från fler kommuner kan det vara lämpligt att tillsätta representanter för respektive län. 6.2 Vad skulle du vilja ha med i programmet på nästa nätverksmöte under 2011? Ett återkommande önskemål till nästa nätverksmöte handlar om hur man praktiskt kommunicerar inom och mellan kommuner och med andra parter, t.ex. fysiska möten mellan kommuner och LRF. Här lyfts erfarenhetsåterföring från bl.a. demoprojekt och projektledare som en viktig del. Det fanns också synpunkter på att ta upp hur skälighetsbedömningar vid tillstånd och prövning går till, samt att diskutera energi- och läkemedelsaspekter. 11

12 6.3 Lista frågor och idéer vilka inte hunnits tas upp under dagen? Flera deltagare saknade diskussioner kring tekniska frågor så som BDT lösningar, fosforfällor, hygieniseringssystem, befintliga avlopp. Andra områden som inte hunnits med under dagen är ansvarsfrågan för avfall/va, skälighetsbedömning och kompensationsåtgärder enligt miljöbalken. Övriga frågor som inte kommit med under dagen är: Hur lägger vi upp ett kretsloppsprojekt i vår kommun? Hur går man från projekt till ordinarie verksamhet? 6.4 Erfarenheter och lärdomar under dagen Deltagarna har under dagen samlat på sig många olika kunskaper, erfarenheter och idéer. Många verkar vara förvånade över att det ändå pågår så många projekt inom kretsloppsanpassning i många kommuner. Andra lärdomar handlar om att det går att få avsättning för avfallet/avloppsfraktionerna och att nuvarande och framtida lagstiftning verkar skapa osäkerheter vid beslutssituationer. Det finns också osäkerheter kring de ekonomiska incitamenten. 12

13 BILAGA 1. PROGRAM OCH DELTAGARE Tabell 1. Program för workshop, Kretsloppsanpassning små avlopp Utbyte kunskap och erfarenheter mellan kommuner och nationella aktörer, Örebro den 17 nov 2010 Tid Aktivitet 9.00 Kaffe och dropin Välkomna, inledning och presentationsrunda - Anneli Fransson, Örebro kommun - Mats Johansson, Avloppsguiden moderator Pågående kretsloppsprojekt i Örebro Om projektet, Installationer i Stadsbyggnadshusen och om VeVa-projektet - Anneli Fransson, Stein Fossan och Rebecka Bogren, Örebro kommun Kretsloppsanpassning av små avlopp i Södertälje - Anna Calo, Telge nät, Karl-Axel Reimer och Stefan Jonsson, Södertälje kommun Paus Kretslopp för små avlopp i Uddevalla, Stenungsund, Kungälv, Tjörn och Orust - Martin Gustafsson, Uddevalla kommun och Ylva Andersson, Frilansjournalist och VA-konsult Diskussion utifrån kommun-casen - Alla, leds av Mats Johansson, Avloppsguiden Lunch inklusive visning av installation av nya toaletter i Stadshus Gemensam diskussion/ workshop - Hinder och möjligheter för kretsloppsanpassning? - Vilka erfarenheter är gjorda? Vad vet vi och vad vet vi inte? Diskussionsövning - Prioriterade frågor att lyfta till regional och nationell nivå - Gemensamma projekt och samarbeten? Kaffe Hur kan ett nationellt nätverk om kretslopp för små avlopp utvecklas? - Beslut om plats och inriktning på nästa nätverksmöte under Frågor och idéer vilka inte hunnit tas upp tidigare under dagen Sammanfattning av dialogmötet - Alla + Mats Johansson 13

14 Tabell 2. Medverkande på workshop Kretsloppsanpassning små avlopp Utbyte kunskap och erfarenheter mellan kommuner och nationella aktörer, Örebro den 17 nov 2010 Anders Johnsson Andreas Roos Anna Calo Anna Edvardsson Anneli Fransson Annkatrin Nyman Karlsson Daniel Andersson Gösta Andersson Ingvar Norrman Jane Hjelmkvist Janin Tekkeden Karl-Axel Reimer Kent Strömberg Lisbeth Svedberg Malin Kolviken Marielle Nilsson Martin Gustafsson Mats Johansson Rebecka Bogren Sara Evegård Stefan Jonsson Stein Fossan Sven Brock Veronika Johansson Ylva Andersson Åsa Erlandsson Åsa Holm Åsa Wolgast Tanums kommun Tanums kommun Telge nät Örebro kommun Örebro kommun Enköpings kommun Norrköpings kommun LRF Mälardalen Norrtälje Kommun Naturvårdsverket Linköpings kommun Södertälje kommun Örebro kommun Örebro kommun Uddevalla kommun Örebro kommun Uddevalla kommun Ecoloop Örebro kommun Stenungsunds kommun Södertälje kommun Örebro kommun Mariestads kommun Mariestads kommun Frilansjournalist och VA-konsult Ecoloop Örebro kommun LRF Örebro/Södermanland/Östergötland 14

15 BILAGA 2. DISKUSSIONSÖVNING 1 HINDER OCH MÖJLIGHETER; KUNSKAP OCH KUNSKAPSLUCKOR Vilka är de största hindren respektive möjligheterna för kretsloppsanpassning av små avlopp? Hinder 1.Moment 22 mot lantbruket. Avtal innan vi har produkt eller att man har en produkt men inget avtal. I Örebro finns det lite resurser, d.v.s. personal och ekonomi, samt ej rustat för många projekt. Mentala hinder- att få folk att tänka annorlunda. Nuläget. Politisk drivkraft saknas. Krav och lagstiftning. Avsaknad av miljöbidrag för kretsloppslösningar. Politisk ovilja. Ointressen från politiker och lantbrukare. Låst konservativt och traditionellt tänk. Samverkan. Utan prioritet och resurs i kommunen blir det inte tillräckligt effektivt. Styra nya kommunala reningsverk med kväverening. Beslut i hela organisationen på alla nivåer. Kunskapsbrist. Bygger på engagerade tjänstemän och politiker. Att skapa forum/agenda för att väcka frågan på en kretsloppsrörelse för avlopp. Kunskap, råd, tillvägagångssätt inte dokumenterat. Mycket okunskap i kommuner. Kulturen hos VA-branschen. 2.Vilka medel finns för styrning? Kan man tvinga fram kretsloppsanpassning? Kretsloppsanpassning kostar mer. Hur kan man kvantifiera merkostnaderna? Samsyn mellan avfall- och VAlagstiftning. Kostnad. Osäkert om kommande lagstiftning. System för återföring. Avsaknad om utredning för kretslopps -VA som kommunalt VA verksamhetsområde. Ekonomi. Motstånd från fastighetsägare. Fokus på ekonomi utan miljöekonomi. Ekonomi och tid. Kunskapsnivå hos boende om kretsloppslösningar. Invanda mönster i organisationen och politisk diskussion. Ekonomi befintliga lagar. Kommunikation inom organisationen. Kostnader/avgifter svårighet? Kostnader att starta och drva kretsloppsteknik när man bestämt sig. Kommuner tar inte initiativ och samarbetar. Relativt få erfarenheter av hygieniserande toaletter. Brist på ledning för hållbar utveckling. Möjligheter 1.Uppnå miljömål. Stora fastighetsägare, t.ex. statens fastighetsverk. Många olika tekniska lösningar finns. Nuläget. Det krävs inte mycket åkerareal för spridning. Informations förankring hos fastighetsägare. Ekonomisk fördelaktigt jämfört med kommunalt VA. Lagstiftning. Kretslopp, bättre resurshushållning. Modernt miljötänk: klimat, Peak-fosfor, etc. Resurs. Nationellt krav på återföring istället för mål. Entreprenörskap för lantbrukare och små avlopp. Seminarier. Resurs för lantbrukare. Det finns flera alternativ för kretslopp vilket underlättar oavsett förutsättningar man har. Flera alternativ finns utvecklade och utveckling pågår. Robusta, enkla avloppslösningar med tydlig återkoppling. VAlösningar med hög och jämn prestanda. 2.Bana väg för stora avlopp. Ställa krav på utsläpp och kretslopp. Kunskap finns. Kostnad. Snålspolande toaletter hushåller med vatten. Lösningar är lätta att exportera nationellt och internationellt. Kommunala mål/politisk vilja. Minskade utsläpp. Genomarbetade, breda analyser. Hänsynslag till samhällsplaner solution multiplier. Löser ofta två saker. Lyfta arbetsmarknadsekonomin i små avlopp för politiker. Förbättring av närmiljön vilket är synligt för medborgarna. Ändring av lagar. Bidrag. Vanligt VA bli bara dyrare.lära om kretslopp. En del av hållbar utveckling. 15

16 3.Motsträvighet hos fastighetsägarna. Ingen återföring i befintliga system. Kostnader för fastighetsägaren. Avsättning. Svårt att sälja in idén till fastighetsägare. Kostnaden för enskilda taxa, politisk förankring. Otillräckliga och otydliga krav från NVV för att nå miljömålet om fosforåterföring. Ovilliga fastighetsägare. Kostnader. Kvalitetssäkring, livsmedelsindustrin, fördomar om hälsoaspekter. Avsättning. Ekonomin, kortsiktigt. Inget enkelt beslutsunderlag. Juridik/policys. Osäkerhet kring slamfrågan. Hållbara långa lösningar som inte är känslig för marknaden. Nationella aktörer inte aktiva i frågan. Saknas ofta återvinningssystem. 3. Pedagogiskt kretslopp. Bidrag för kretsloppsanpassning. Nätverk och samarbete. Miljö, spårbarhet. Passa på att hak på ekotrenden. Kretsloppspolicy i kommuner som tas av kommunfullmäktiga banar vägen för kretsloppsarbete inom kommunen. Kunskap och teknik finns. Nationellt kvalitetssäkringssystem och ny förordning om avfallsfraktioner. Ny marknad. Ekonomin, långsiktigt. Långsiktig investeringsbudget, lönsamt på sikt. Reducering av utsläpp - lösning för VA producenter, recipientskydd. Recipientkrav som grund för kretsloppskrav. Lagen om allmänna vattentjänster (LAV). Gemensam VA och avfallsplanering Vad vet vi och vad vet vi inte om kretsloppsanpassning av små avlopp? Vad vi vet Vad vi inte vet 1.Att det kan fungera. Tekniker. Resurssnålt. Miljönyttan. Metoder för hygienisering och lantbrukets krav. Beprövade metoder. Får ej användas i eko-jordbruk. Användaraspekter produkt. Olika system finns som fungerar. Att fosfor är en ändlig resurs. Fosfor ändlig resurs. Det är ett problem. Fördomar finns. Att dagens system inte är hållbara i längden. Viktigt med politiskt stöd och samarbete. Kräver annan teknik i hushållet. 2.Att det blir dyrare i våra områden. Befintlig lagstiftning. Näringsinnehållet känt. Nödvändigt med politisk förankring. Insikten om behovet av kretslopp ökar. Användarvänligt. Avloppstillsynen och åtgärdstakten för dåliga avlopp är otillräcklig. Måste ha stöd från bl.a. LRF. Flera oönskade ämnen i avloppet. Finns inga bra alternativ till kretslopp. Fosfor är ändlig resurs. Det finns teknik som fungerar. 3.Det finns många lyckade exempel. Lätt att installera nybyggnation. Bra utsläppsprestanda kan uppnås med källsorterande avlopp. Olämpligt att låta fraktioner passera reningsverken. Leverantörerna utvecklar inte produkten. Det är skäligt att ställa krav. 1.Läkemedel. Intresse hos allmänheten. Nya trösklar och lagar. Lagkrav i framtiden. Krav Va lagstiftning. Vilka krav som kommer gälla efter Nya metoder. Kommande krav. Långsiktiga effekter på åkermarken. Läkemedelsrester i systemet. Kompensationsåtgärd istället för att ställa krav på kretsloppsanpassade avlopp, går det? Vad som är bäst i respektive område. Hygienisering- teknik. Urea obeprövat. Hur man ska få folk att förstå nyttan med kretsloppsanpassning. MB funktion. Kommande lagar. 2.Föroreningar i svartvatten, upptag i växter. Läkemedels kretslopp/livscykel. Drifterfarenheter. Läkemedelsfrågan behöver utredas ytterligare. Nya krav. Hur engagera lantbruket. Om lagstiftning ändras, körförbud på dåliga avlopp. Läkemedelsrester, skillnader mellan stallgödsel och avloppsfraktioner. Är det nödvändigt att ställa hygieniseringskrav på humanurin? Hur förena kretslopp i GA områden som vill konverteras. Vart slamdebatten leder oss politisk fråga. Kostnader för att inte kretsloppsanpassa. 3. Långsiktig lagstiftning i EU? Sätta igång, var/när/hur. Acceptans hos fastighetsägare. Kommer det nationell satsning på avloppskretslopp. Lämpligheten med ureahygienisering. Ska man satsa på ett eller flera system? Är det bättre med småskalighet? Vad tycker lantbrukarna och lagstiftarna imorgon. Teknikutvärdering av alternativen om vad som är bra om 10 år. Vad får kretslopp kosta? 16

17 BILAGA 3. DISKUSSIONSÖVNING 2 PRIORITERADE FRÅGOR, NATIONELL, REGIONAL OCH LOKAL NIVÅ 3.A. Av respektive grupp utvalda Prioriterade frågor Här sammanställs de prioriterade frågorna som respektive grupp valt ut som de viktigaste. Figur B.1. Resultat grupp 1 Figur B.2. Resultat grupp 2 17

18 Figur B.3. Resultat grupp 3 Figur B.4. Resultat grupp 4 18

19 Figur B.5. Resultat grupp 5 Figur B.6. Resultat grupp 6 19

20 Figur B.7. Resultat grupp 7 20

21 3.B. Individuella svar - Prioriterade frågor och samarbeten, fortsatt arbete och erfarenheter och lärdomar av dagen 3.B.1. Prioriterade frågor och behov av samarbeten Vilka är de prioriterade frågorna som vi behöver arbeta med? 1.Hur ska vi få det intressant för fastighetsägarna att välja kretsloppslösningar? Ekonomi. Bidrag till kretsloppsanpassade lösningar. Teknik. Politisk förankring behövs, men hur? Varför är det så himla viktigt? Få större engagemang hos berörda branschorganisationer inom avfall/vatten. Kretsloppspolicy i kommunerna som utgår från vad lantbrukarna vill ha. Hur ska arbetet i kommunerna starta, vem ska väcka frågan? Väcka politikerna. Lagstiftning. Beslutningskrav på enskilda avlopp. Körförbud på dåliga eller icke godkända avlopp i etapper tom Certifiering och avsättning. Lyfta frågan nationellt. Visa på bristerna i nuvarande system. Både för enskilda avlopp och kommunala reningsverk med att mixa först och sedan försöka rena ett förorenat slam. VA-lagen. Ännu bredare information och marknadsföring. Lyfta frågan på den politiska agendan. Morötter bidrag nationellt för kretsloppslösning/ åtgärder sitt avlopp. På nationell nivå skapa/ ge bidrag till att bygga kretsloppsåterföringssystem både till kommun men även till fastighetsägare som installerar system som producerar avloppsfraktioner. Tydliga mål för kretslopp, Nationellt såväl lokalt. Utvecking av ureahygienisering. Att stärka dialogen med jordbruket och skapa återföringskedjorna. 2.Möjlighet/skyldighet för kommunen att driva mindre kretsloppsanpassade gemensamhetslösningar. Ansvarsfördelning inom kommunen, vem tar ansvar? Kundernas inställning. Förankring hos berörda tjänstemän - hur? Det finns ju annat att jobba med. Anpassade taxor för avfall och VA. Utredning av kretsloppslösning som kommunalt VA-verksamhetsområde. Informationsinsatser om behovet av kretslopp och varför det behövs. Integrera alla som berörs inom kommunen. Nationellt handlingsprogram för kretslopp och åtgärder av dåliga kretslopp. Marknaden. Visa fastighetsägare och allmänheten att teknik finns. Visa på nödvändigheten att få till en systemförändring. Att få tillverkare att utveckla produkten. Se till att små avloppsfraktioner ej blandas eller uppfattas som kommunalt slam. Piskor lagstiftning tydligare krav på kretslopp. Att förmedla till kommuner om de alternativ som finns för återföring på alla plan, inte bara miljökonoren så att planfolk förstår och vet. Handbok/ samling av kunskap om systemens lagstiftning. Teknik och funktion-kunskapssammanfattning. Att utveckla dialogen med kommunerna och återföringssystem. 3.Visa på goda exempel. Information. Smarta lösningar / riktlinjer i mindre otillgängliga fritidsområden. Rätt lösning på rätt plats. Kommungränsöverskridande. Nå ut med information/kunskap. Nationellt kvalitetssäkringssystem för små avlopp. Hitta samarbetsformer. Kunskapssammanställning handbok för att etablera kretsloppssystem för enskilda avlopp. Krav på kretslopp mer uttalat. Lyfta samhällsekonomiska fördelar. Kopplingen till de nationella miljömålen. Boverket. Skärpning av nationella krav avseende kretslopp. Kunskap / förståelse för frågan hos såväl politiker, tjänstemän och medborgare. Frågan måste få större vikt. Certifiering av tekniker, entreprenörer. Certifieringssystem avloppsfraktioner. Regionalt samarbete. Bra och biliga BDT-lösningar, kan marknaden lösa detta, hur? Att bedriva tillsyn med utgångspunkt i en strategi om hur avloppsfraktioner kan nyttiggöras. Kommentarer: kvalitetssäkringssystem., information för att uppnå acceptans hos brukaren. 21

22 Vilka utvecklingsprojekt och samarbeten vill du se komma till stånd framöver? 1.Mer kunskapsutbyte mellan kommuner. Många frågor är gemensamma. Samarbete mellan AvfallSverige, naturvårdsverket och SKL om ansvarsfrågan. Kommunsamarbete. Miljöutbildning för politiker, teambuilding i kretsloppsstänk och miljömål för politiker och tjänstemän på kommunerna. Miljöbidrag. Nätverk för återföring av teknik och erfarenheter. KommunalaVA-planering. Regional planering kretsloppssystem för små avlopp. Lantbruk, tillhandahållande av teknik, kommun, naturvårdsverk. Återföringskrav på kommunala och statliga verksamheter, uppföljningskrav som energifrågan. Kopplingen mellan avlopp i kretslopp,vattendirektivet, LST:s arbete med övergödning. Samarbetsformen med andra kommuner.kretsloppsprojekt inom hela egna kommunen. Lösningar för VA i omvandlingsområden. Att NV, boverket trycker mer på frågan avlopp/kretslopp ner i sina led och samarbetar. Samarbeten på nationell nivå. Tydliggör vikten av kretslopp av avloppsfraktioner. Vägledning/handbok. Fortsätta med kunskapsutbyten liknande detta. Moderniserad lagstiftning som leder till snabbare omställning av enskilda avlopp till kretslopp. Sammanfattning: 2.Läkemedlens effekter i lantbruket. Samarbete mellan kommuner för att utbyta erfarenheter. Teknikutveckling. Erfarna och kunniga kontaktpersoner inom kommunala projekt och bland lantbrukare både för tjänstemän, lantbrukare och fastighetsägare. Nätverk för projektledare som arbetar med avlopp i kretslopp som har en mentorfunktion. Samarbeten mellan kommuner med liknande förutsättningar av. Bidrag till kretsloppsanpassade avlopp. Nationellt kvalitetssäkringssystem. Ett prioriterat system: utvärdera vilket system, för kretslopp som är bäst. Kretsloppsnätverk för kommuner för att utbyta erfarenheter. Koppla avloppsslam till de nationella miljökvalitetsmålen. Hur påverkar dagens avloppssystem miljömålen och utvärdera andra system. Fortsättning med regionalt kretsloppsprojekt och ny avloppspolicy. Avgifter / taxor/bidrag. Ett samarbete inom den kommunala organisationen för att få till ytterligare kretsloppssystem. Möjlighet till källsortering inom VA. Regional strategi för återvinning av avloppsfraktioner. Utveckla de regionala strategierna. 3.Gemensam strategi från LRF vad lantbrukarna vill ha. Lagar. Klara besked om livslängd, hållbarhet i olika typer av system. Gemensamma informationsinsatser typ avlopp ingen skitsak, att det går att hämta bra info på webben. Vilka andra aktörer är intressant att ha med i arbetet (andra kommuners erfarenheter). Samarbete inom kommunen är ganska bra men kan bli bättre. Satsning på användaraspekter nationellt för fastighetsägare. Hur gör man i andra länder i norden, smarta lösningar? Biogasmatrester och avloppsslam i samma lina. Möjligheter och vad som krävs för att inte förorena allt. Färdiga system a la energiproduktion. Informationskampanj riktat brukaren. Avloppsdeklaration av berörda myndigheter att genomföra. Nätverk kommuner och kretslopp - samarbete regionalt. 4.En väl fungerande VA-planering inom egna kommunen. Incitament för fastighetsägare med kretsloppslösningar. 22

23 3.B.2. Fortsatt arbete och obesvarade frågor Hur kan ett nationellt nätverk om kretslopp för små avlopp utvecklas? Sammanställ listan på dagens deltagare som grund. Skicka ut intresseförfrågan, och ha regelbundna träffar och egen hemsida under exempelvis och diskussionsforum på nätet. Fler kommuner måste komma med. Regelbundna träffar, nyhetsbrev, representanter från svenskt vatten avfallsverige och SKL för att börja diskutera en samsyn kring dessa frågor. Eventuell information om EU:s syn och inställning. Inom något befintligt nätverk, ansvarig per län och grupp inom länet med representant från varje kommun (om alla är intresserade). Lagstiftarna deltar. Olika sätt att organisera arbetet i kommunerna. Fokus på organisation och processer. Vad är viktigt att kommunicera och hur? Skapa forum där alla i beslutsprocessen är med och diskuterar hinder/möjligheter/erfarenheter Träffas runt specifika frågeställningar som vi vill ska utvecklas/besvaras. Vad skulle du vilja ha med i programmet på nästa nätverksmöte under 2011? Styra diskussionerna utefter det som upplevdes som hinder på post-it lapparna. Olika sätt att omarbeta internt/interna processer. Hur kommunicerar man på ett bra sätt? Kommuner och LRF i möten, t.ex. Kommunikation och projektledning. Titta på goda exempel - studiebesök. Fysiska möten mer bollande av goda idéer och erfarenheter. INTE mer webforum det är ute nu. Modeller för samarbete över kommungränserna. Samla alla aktörer Erfarenhetsåterföring från verkligheten. Projektledarnätverk, driva kretsloppsfrågan mot NVV, små avlopp ingen skitsak, och avloppsdagarna. Hur påverkar vi politiker? Bjuda inom politiker kanske. Hur/ Vem förankrar var? Sammanställning: lista demoprojekt i landet, lista policys Koppling vattendirektivet, nationella miljömål. Kommunala VA system och möjlighet till förändringar. Hur organiseras arb. Hemma utbyte av kunskap interna processer prejektledare. LRF Fler kommuner, Kommunikation. Hur ser lagstiftarna på kretslopp? En samling av kunskaper i form av en liten handbok. Vad ska vi göra för att få flera kommuner aktiva med kretslopssarbete. Inte bara miljökontoren. Open-space/temadiskussioner efter eget intresse. Skälighetsbedömningen vid tillstånd, prövning. Läkemedelsaspekter. Energiaspekter. 23

24 Lista frågor och idéer vilka inte hunnit tas upp under dagen? Hur organiserar man sig praktiskt inom kommunen? Vem driver frågan? Skälighetsbedömning, internationalisering, ansvarsfråga avfall/va, BDT - lösningar, fosfor källor, jämförelse mellan olika hygieniseringssystem. Utveckla vilka tekniker som finns/är på gång. Hur lägger vi upp ett kretsloppsprojekt i vår kommun, handbok. Koncept till projektplan. Forum på webben och möten 2011, öppet för andra intressenter. Diskussion kring olika fraktioner/tekniker. Hinder och möjligheter, plus och minus. Hur gör man steg för steg? Istället för bidrag - krav på kompensationsåtgärd enligt miljöbalken vid installation av konventionellt avlopp. Kan det gälla även för kommunalt avlopp? Fråga LST? VA-lagen. Hur gå från projekt till ordinarie verksamhet? Foforfällor. Regionalt samarbete, befintliga avlopp, skälighetsbedömning, Inte mycket på djupet, hur kan vi främja utveckling av bra och billiga BDT lösningar? 3.B3. Erfarenheter och lärdomar från dagen Ge exempel på något eller några saker som du lärt dig eller erfarenheter du gjort under dagen. Att det går att få avsättning för avfallet. Att lagstiftningen inte är tillräckligt tydlig så att den inte går att stödja sig på. Att det pågår så många projekt om kretsloppsanpassade avloppslösningar. Nya krav 2010 och vad de kan innebära. Att det pågår ett projekt om läkemedel. Ett bra möte, bra kontakter, inser att jag får tåla mig, att arbetet kommer att ta längre tid än jag trott men att det är möjligt. Ekonomiska incitament behövs och borde kunna skapas. Mysket givande att se hur kommuner arbetar med/ har intention att arbeta med. Kretslopp samtidigt som man bedriver tillsyn med målet att åtgärda bristfälliga avlopp. Behov av extern hjälp, konsulter etc. Att många kommuner ligger långt fram samtidigt som vissa inte startat. Idé hur vi kan arbeta i norrköping kring vacuum och bdt anläggningar.. Fått kontakt med representant vilket gör arbetet lättare. I en kommun bör man satsa på kretsloppsteknik och köra hårt på den. Intressant att svartvattenhanteringen fått genomslag. Kul att man diskuterar kretslopp inom kommunala verksamhetsområden. Bra lärdomar från Södertälje. Att det finns kommuner som jobbar vidare med kretsloppsfrågan och bygger nya system. Att man kan driva frågan med bidrag, svårt utan. Givande att höra olika exempel från kommunerna. 24

Behåll näringen på land! Finns det annan värdefull samhällsnytta?

Behåll näringen på land! Finns det annan värdefull samhällsnytta? Kretslopp i den kommunala VA-planen - Avlopp och kretslopp i Södertälje kommun - Hur kan kommunen påverka för mer kretslopp? - Vad styr fastighetsägaren? - Reflektioner Behåll näringen på land! Finns det

Läs mer

Kretslopp av avloppsfraktioner vad vet vi om avloppsfraktionerna? Anna Richert Richert Miljökompetens anna@richert.se

Kretslopp av avloppsfraktioner vad vet vi om avloppsfraktionerna? Anna Richert Richert Miljökompetens anna@richert.se Kretslopp av avloppsfraktioner vad vet vi om avloppsfraktionerna? Anna Richert Richert Miljökompetens anna@richert.se Nya avfall att ta hand om Urinsortering Klosettvattensortering Minireningsverk Kemisk

Läs mer

Forum för nationella aktörer 9 november 2010 Minnesanteckningar

Forum för nationella aktörer 9 november 2010 Minnesanteckningar Forum för nationella aktörer 9 november 2010 Minnesanteckningar Deltagare: Erik Kärrman, Urban Water; Mats Johansson, Ecoloop/Avloppsguiden, Jane Hjelmqvist, Naturvårdsverket; Roger Sedin, Miljödepartementet;

Läs mer

Kretslopp för avlopp Södertälje kommun och ansökan om tillstånd för avlopp

Kretslopp för avlopp Södertälje kommun och ansökan om tillstånd för avlopp Kretslopp för avlopp Södertälje kommun och ansökan om tillstånd för avlopp Stefan Jonsson, Miljökontoret 1 Kretslopp med källsortering av avlopp Lokalt utsläpp från WC = 0 Modern återvinning av WC-avfall:

Läs mer

Källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll

Källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll IP SIGILL Bas Flik 10 1 Källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll Enligt riksdagens miljömål ska minst 60 procent av fosforföreningarna i avlopp återföras till produktiv mark senast år 2015.

Läs mer

Teknikmarknad Teknikmarknad 2013-03-20

Teknikmarknad Teknikmarknad 2013-03-20 Teknikmarknad 2013-03-20 Torbjörn Andersson Uppströms eller nedströms? Kartläggning avseende läkemedelsrester, växtnäring och energi Möjligheter i fastigheten Energi Matavfall Vatten Avlopp Mikrobiologiskt

Läs mer

Gruppdiskussion Grupp 1 Grupp 2 Grupp 3

Gruppdiskussion Grupp 1 Grupp 2 Grupp 3 Gruppdiskussion Grupp 1 Grupp 2 Grupp 3 Ingeborg Andersen Malin Andersson Katarina Bjelke Kristin Gullstrand Christer Frey Kristin Broman Christer Jorland Ingemar Johansson Patrik Ellis Eva Karlsson Margareta

Läs mer

kunskapscentrum Kursöversikt s å av opp 2011 2012

kunskapscentrum Kursöversikt s å av opp 2011 2012 kunskapscentrum Kursöversikt s å av opp 2011 2012 Utbildningar inom små avlopp Kommuner och länsstyrelser står inför stora utmaningar i arbetet med att åtgärda landets små avlopp, bland annat genom krav

Läs mer

Miljökontoret. Enskilt avlopp. Information och blanketter till dig som planerar en ny eller förändrad avloppsanläggning

Miljökontoret. Enskilt avlopp. Information och blanketter till dig som planerar en ny eller förändrad avloppsanläggning Miljökontoret Enskilt avlopp Information och blanketter till dig som planerar en ny eller förändrad avloppsanläggning Innehåll Inledning 3 Att börja med 4 Från planering till färdigt avlopp 5 1. Sök rådgivning

Läs mer

Disposition. Källsorterande teknik. Mats Johansson Avloppsguiden / VERNA Ekologi AB mats@avloppsguiden.se / mats@verna.se

Disposition. Källsorterande teknik. Mats Johansson Avloppsguiden / VERNA Ekologi AB mats@avloppsguiden.se / mats@verna.se Källsorterande teknik Mats Johansson Avloppsguiden / VERNA Ekologi AB mats@avloppsguiden.se / mats@verna.se Disposition Multrum & Torrtoaletter Urinsorterande toaletter Separat behandling av toalettvattnet

Läs mer

Små avlopp stora utmaningar. Följdfrågor till Åsa?

Små avlopp stora utmaningar. Följdfrågor till Åsa? Små avlopp stora utmaningar Följdfrågor till Åsa? Innan lunch Kortfattat om innehåll och funktioner på avloppsguiden.se Avloppsguidens användarförening På gång Projekten från HaV:s utlysning Uppdateringar

Läs mer

Lägesrapport för källsorterande tekniksystem och för enskilda avlopp

Lägesrapport för källsorterande tekniksystem och för enskilda avlopp Lägesrapport för källsorterande tekniksystem och för enskilda avlopp Håkan Jönsson Kretsloppsteknik, Institutionen för energi och teknik, SLU Certifiering och reglering Livsmedelprodukter produceras och

Läs mer

Certifiering av avloppsslam

Certifiering av avloppsslam Vad handlar certifieringssystemet om: Certifiering av avloppsslam Henrik Tideström Vad -verken kan göra g för f r att uppnå Riksdagens miljömål samtidigt som -lösningarna ska vara ekonomiskt hållbara h

Läs mer

Avloppsfrågor - Green Island. Karin Palmqvist Larsson, Miljö- och hälsoskyddsenheten 2013-11-30

Avloppsfrågor - Green Island. Karin Palmqvist Larsson, Miljö- och hälsoskyddsenheten 2013-11-30 Avloppsfrågor - Green Island Karin Palmqvist Larsson, Miljö- och hälsoskyddsenheten 2013-11-30 Ingmarsö & Brottö Enskilt vatten och avlopp 80% torr toalett och BDT-avlopp Gemensamt avlopp i Ingmarsöbyn.

Läs mer

Vindkraft Öst. Tillsammans utvecklar vi det hållbara Vindbruket! Lokalt möte 22 maj 2013, BMB

Vindkraft Öst. Tillsammans utvecklar vi det hållbara Vindbruket! Lokalt möte 22 maj 2013, BMB Vindkraft Öst Tillsammans utvecklar vi det hållbara Vindbruket! Lokalt möte 22 maj 2013, BMB VKÖ-träff, program 22 maj, Lindesberg 09.00 Samling, kaffe & smörgås 09.30 Inledning, syfte med dagen, deltagarpresentation

Läs mer

Remiss - Havs- och vattenmyndighetens redovisning av regeringsuppdrag om enskilda avlopp - styrmedel för att nå en hållbar åtgärdstakt

Remiss - Havs- och vattenmyndighetens redovisning av regeringsuppdrag om enskilda avlopp - styrmedel för att nå en hållbar åtgärdstakt Dnr KS-2014-57 Dpl 25 sid 1 (5) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Tjänsteyttrande 2014-03-26 Elin Mlakar, 054-540 10 35 elin.mlakar@karlstad.se Remiss - Havs- och vattenmyndighetens redovisning

Läs mer

Implementering av rikstäckande kvalitetssäkringssystem för avloppsfraktioner från små avlopp ISSN 1103-4092

Implementering av rikstäckande kvalitetssäkringssystem för avloppsfraktioner från små avlopp ISSN 1103-4092 Implementering av rikstäckande kvalitetssäkringssystem för avloppsfraktioner från små avlopp RAPPORT U2013:02 ISSN 1103-4092 Förord I februari 2009 resulterade projektet Kvalitetssäkring - jordbruksanvändning

Läs mer

Preliminär slutrapport: Förstudie om att få med avfallshanteringen i samhällsplaneringen. Boverkets dnr: 14-71-1057 1057

Preliminär slutrapport: Förstudie om att få med avfallshanteringen i samhällsplaneringen. Boverkets dnr: 14-71-1057 1057 Preliminär slutrapport: Förstudie om att få med avfallshanteringen i samhällsplaneringen Boverkets dnr: 14-71-1057 1057 Projektansvarig 1 : Kretslopp och vatten, Göteborgs Stad. Adress 1 : Box 123, 424

Läs mer

Använd hela verktygslådan! Arbeta proaktivt! Förankring! Manual för kommunala VA-planer - exempel på arbetssätt och planeringsverktyg.

Använd hela verktygslådan! Arbeta proaktivt! Förankring! Manual för kommunala VA-planer - exempel på arbetssätt och planeringsverktyg. Manual för kommunala VA-planer - exempel på arbetssätt och planeringsverktyg Mats Johansson Ecoloop / VERNA Ekologi AB Ny mailadress! mats.johansson@ecoloop.se Uppsala 29 september 2009 Använd hela verktygslådan!

Läs mer

LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011

LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011 LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011 Lars-Gunnar Johansson Lantbrukarnas Riksförbund, LRF 0521-57 24 52, lars-gunnar.johansson@lrf.se Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Jordbruket huvudaktör

Läs mer

Kustnära avlopp. Ett projekt inom Mönsterås kommun med syfte att genom samverkan hitta hållbara lösningar för vatten och avlopp i kustnära områden.

Kustnära avlopp. Ett projekt inom Mönsterås kommun med syfte att genom samverkan hitta hållbara lösningar för vatten och avlopp i kustnära områden. Kustnära avlopp Ett projekt inom Mönsterås kommun med syfte att genom samverkan hitta hållbara lösningar för vatten och avlopp i kustnära områden. I Mönsterås kommun finns ca 1000 enskilda avloppsanläggningar.

Läs mer

Framtidens kollektivtrafik. Kommunikation och media

Framtidens kollektivtrafik. Kommunikation och media Framtidens kollektivtrafik Kommunikation och media Detta är en delrapport inom det förvaltningsövergripande projektet Framtidens kollektivtrafik i Malmö. Detta pm är sammanställt av: Linda Herrström, Gatukontoret

Läs mer

Planera för vatten! Dokumentation och sammanfattning av gruppdiskussionerna. Workshop i Östersund 3 maj 2012

Planera för vatten! Dokumentation och sammanfattning av gruppdiskussionerna. Workshop i Östersund 3 maj 2012 Planera för vatten! Workshop i Östersund 3 maj 2012 Dokumentation och sammanfattning av gruppdiskussionerna Vilka behov finns av planering för vatten? Vilka är hindren för en fungerande planering för vatten?

Läs mer

Organisatoriska förutsättningar för återföring av urin från enskilda avlopp till jordbruksmark i Gävle kommun. Bild av Oscar Alarik

Organisatoriska förutsättningar för återföring av urin från enskilda avlopp till jordbruksmark i Gävle kommun. Bild av Oscar Alarik Organisatoriska förutsättningar för återföring av urin från enskilda avlopp till jordbruksmark i Gävle kommun Bild av Oscar Alarik Ylva Andersson September 2007 BYGG & MILJÖ GÄVLE Bygg & Miljö Gävle, 801

Läs mer

Ett av Europas bästa vatten.

Ett av Europas bästa vatten. Ett av Europas bästa vatten. Dagordning informationsmöten - 2 timmar 1. Bakgrund Sven-Åke + Kaj 2. Rening? Och nya riktlinjer och lagar Micael 3. Utredningsläget Kaj + Micael 4. Frågor Närvarande: Sven-Åke

Läs mer

Handläggning av slamärenden. Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund

Handläggning av slamärenden. Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund Handläggning av slamärenden Hässleholm 2011-11-22 22 Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund Lagstiftning Miljöbalken hänsynsreglerna SNFS 1994:2 - bestämmelser om avloppsslam (Ny förordning på gång klar

Läs mer

Projektbeskrivning Enskilda avlopp (fosforfällor)

Projektbeskrivning Enskilda avlopp (fosforfällor) Projektbeskrivning Enskilda avlopp (fosforfällor) Bakgrund Många vattenförekomster är påverkade av för höga näringsämneshalter. Enligt EU:s vattendirektiv ska alla vattendrag som omfattas av direktivet

Läs mer

GUL-ADM Ett samarbetsprojekt om kvalitet i administrationen mellan Göteborgs universitet, Lunds universitet och Uppsala universitet

GUL-ADM Ett samarbetsprojekt om kvalitet i administrationen mellan Göteborgs universitet, Lunds universitet och Uppsala universitet GUL-ADM Ett samarbetsprojekt om kvalitet i administrationen mellan Göteborgs universitet, Lunds universitet och Uppsala universitet Mars 2014 INLEDNING Universitetsdirektörerna vid universiteten i Uppsala,

Läs mer

Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie

Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie 2013-01-29 Karlshamns Kommun Marianne Westerberg och Maria Hjelm Nilsson INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund... 2 3. Projektets syfte... 2

Läs mer

REMISSVAR: Havs- och vattenmyndighetens redovisning av regeringsuppdrag om enskilda avlopp styrmedel för att nå en hållbar åtgärdstakt

REMISSVAR: Havs- och vattenmyndighetens redovisning av regeringsuppdrag om enskilda avlopp styrmedel för att nå en hållbar åtgärdstakt Miljödepartementet 103 33 Stockholm Dnr M2013/790/Nm Malmö den 17 april 2014 REMISSVAR: Havs- och vattenmyndighetens redovisning av regeringsuppdrag om enskilda avlopp styrmedel för att nå en hållbar åtgärdstakt

Läs mer

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Åsa Johansson, utredare/ nämndsekreterare Tfn: 0345-18236 E-post: asa.johansson@hylte.se Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Kommunfullmäktige 2014-06-18 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

Södertäljemodellen. Enskilda avlopp i kretslopp

Södertäljemodellen. Enskilda avlopp i kretslopp Södertäljemodellen Enskilda avlopp i kretslopp 1 Länsstyrelsen i Stockholms län Hantverkargatan 29 Box 22067 104 22 Stockholm E-post: stockholm@lansstyrelsen.se Tfn: 08-785 40 00 www.lansstyrelsen.se/stockholm

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

MiljösamverkanVärmland. Verksamhetsplan 2011

MiljösamverkanVärmland. Verksamhetsplan 2011 MiljösamverkanVärmland Verksamhetsplan 2011 Fastställt av styrgruppen den 9december 2010 1 Inledning Verksamheten ska genomsyras av det övergripande syftet med Miljösamverkan Värmland; vilket är att medverka

Läs mer

Små avlopp mäklare och konsument. Dialogmöte 21 januari 2011

Små avlopp mäklare och konsument. Dialogmöte 21 januari 2011 Små avlopp mäklare och konsument Dialogmöte 21 januari 2011 Mötets innehåll Inledning och presentationsrunda Vad innebär den nya fastighetsmäklarlagen? Diskussion Hur gå vidare? Vem och vad? - Utbildningar

Läs mer

System för kvalitetssäkring och jordbruksanvändning av källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll

System för kvalitetssäkring och jordbruksanvändning av källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll JTI-rapport Kretslopp & Avfall 44 System för kvalitetssäkring och jordbruksanvändning av källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll Ola Palm, JTI Anna Richert Stintzing, Richert Miljökompetens

Läs mer

Styrmedel för en hållbar åtgärdstakt av små avloppsanläggningar

Styrmedel för en hållbar åtgärdstakt av små avloppsanläggningar Styrmedel för en hållbar åtgärdstakt av små avloppsanläggningar Så kommer smittskyddet in i förslaget till ny föreskrift Margareta Lundin Unger Margareta.lundin-unger@havochvatten.se Film framtagen av

Läs mer

Inbjudan till Rikskonferensen AVLOPP & KRETSLOPP. 2 3 mars 2009 i Linköping

Inbjudan till Rikskonferensen AVLOPP & KRETSLOPP. 2 3 mars 2009 i Linköping Inbjudan till Rikskonferensen AVLOPP & KRETSLOPP 2 3 mars 2009 i Linköping AVLOPP OCH KRETSLOPP 2009 VA-frågorna är hetare än någonsin och behovet av erfarenhetsutbyte och nya kunskaper stort. Detta har

Läs mer

Klimatmöte länsstyrelser och myndigheter i Umeå 2012

Klimatmöte länsstyrelser och myndigheter i Umeå 2012 Klimatmöte länsstyrelser och myndigheter i Umeå 2012 Sammanställning av arbetet med dialogduk under programpunkten Dialog mellan länsstyrelsernas klimatanpassningssamordnare och Nationella plattformen

Läs mer

Biogas Öst. Ett regionalt samverkansprojekt Beatrice Torgnyson Projektledare

Biogas Öst. Ett regionalt samverkansprojekt Beatrice Torgnyson Projektledare Biogas Öst Ett regionalt samverkansprojekt Beatrice Torgnyson Projektledare Biogasprocessen CO 2 Uppgradering, CH 4 ~65% CH 4, ~35% CO 2 Vad är biogas och vad används det till? Kretsloppssamhälle mellan

Läs mer

KUL, Kreativa Unga Ledare Leader journalnr: 2009 7324 Sälenvägen 2 780 67 Sälen

KUL, Kreativa Unga Ledare Leader journalnr: 2009 7324 Sälenvägen 2 780 67 Sälen Leader DalÄlvarna Slutrapport 1. Projekt Journalnr: 2009 7324 Projektnamn: Ledarskapsutbildning för ungdomar, förstudie Stödmottagare: Föreningen KUL, Kreativa Unga Ledare 2. Kontaktperson Jonas Wikström,

Läs mer

VA-planering i Ljungby kommun. Antagen av kommunstyrelsen den 21 juni 2011 159

VA-planering i Ljungby kommun. Antagen av kommunstyrelsen den 21 juni 2011 159 VA-planering i Ljungby kommun Antagen av kommunstyrelsen den 21 juni 2011 159 LJUNGBY KOMMUN Tekniska kontoret 31 maj 2011 Detta projekt har medfinansierats genom statsstöd till lokala vattenvårdsprojekt

Läs mer

Strategi för enskilda avloppsanordningar i Uddevalla kommun

Strategi för enskilda avloppsanordningar i Uddevalla kommun Strategi för enskilda avloppsanordningar i Uddevalla kommun Fastställd av Miljö och Stadsbyggnadsnämnden 2013-04-18, 130 Miljö och Stadsbyggnad Miljöavdelningen Postadress Besöksadress Telefon (vx) Fax

Läs mer

Läkemedelsrester i vatten

Läkemedelsrester i vatten Läkemedelsrester i vatten 2015-01-20 Seminarium Ann-Marie Camper Koordinator Marinbiolog o. EMBA Vad är Skånes Hav o Vatten? Funktion finansierad av Region Skåne i samarbete med Simrishamns kommun Koordinator

Läs mer

Inbjudan till Rikskonferensen AVLOPP & KRETSLOPP. 9-10 mars 2010 i Linköping

Inbjudan till Rikskonferensen AVLOPP & KRETSLOPP. 9-10 mars 2010 i Linköping Inbjudan till Rikskonferensen AVLOPP & KRETSLOPP 9-10 mars 2010 i Linköping AVLOPP & KRETSLOPP 2010 Kraven på VA-sektorn ökar, och behovet av kunskapsutbyte och möten mellan aktörer på lokal, regional

Läs mer

Miljöteknik och gröna innovationer inom vatten/va - området

Miljöteknik och gröna innovationer inom vatten/va - området Miljöteknik och gröna innovationer inom vatten/va - området Ulf E Andersson Presentation på Inspiration Vatten 25-26 november 2013 1 Varför behövs teknikutveckling och innovationer inom vatten/va? Sverige

Läs mer

Inga krav utöver ISO 14001

Inga krav utöver ISO 14001 Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Relaterat till motsvarande krav i ISO 14001 och EMAS De krav som ställs på miljöledningssystem enligt EMAS utgår från kraven i ISO 14001. Dessutom

Läs mer

Har du fått krav på utökad fosforrening (Hög skyddsnivå)? Ska du göra ny avloppsanläggning? Har du toalett till sluten tank?

Har du fått krav på utökad fosforrening (Hög skyddsnivå)? Ska du göra ny avloppsanläggning? Har du toalett till sluten tank? Har du fått krav på utökad fosforrening (Hög skyddsnivå)? Ska du göra ny avloppsanläggning? Har du toalett till sluten tank? Om du svarat ja på någon av dessa frågor kan ett kretsloppsanpassat avlopp vara

Läs mer

Exempel på olika avloppsanordningar

Exempel på olika avloppsanordningar Exempel på olika avloppsanordningar Avloppsanordningarna beskrivna nedan är några som har använts länge och några som är nya, dessa kan kombineras för att uppnå de krav som ställs av miljönämnden. Att

Läs mer

Ung Kultur Dalarna. Kartläggning av nätverket Ung Kultur Dalarnas roll, behov och utvecklingsriktning

Ung Kultur Dalarna. Kartläggning av nätverket Ung Kultur Dalarnas roll, behov och utvecklingsriktning Ung Kultur Dalarna Kartläggning av nätverket Ung Kultur Dalarnas roll, behov och utvecklingsriktning Bakgrund barn och unga i Dalarna Ungas egna synpunkter Utvecklingsprojekt t ex.kultur hjärta skola Region

Läs mer

Dokumentation från Arbetsmarknadsnämndens möte 15 augusti 2005. Gruppens förväntningar på dagen 15/8

Dokumentation från Arbetsmarknadsnämndens möte 15 augusti 2005. Gruppens förväntningar på dagen 15/8 Dokumentation från Arbetsmarknadsnämndens möte 15 augusti 2005 Gruppens förväntningar på dagen 15/8 - sätta ner foten - kunna få med dem det handlar om - se en framtid för handeln i Eslöv, attraktivt och

Läs mer

Minnesanteckningar Projekt Minireningsverk

Minnesanteckningar Projekt Minireningsverk 01054 1(6) Projekt Minireningsverk : 2013-03-28 Tid: 9.00-14.30 Plats: Utvecklingen, Utvecklingscentrum, Region Halland Deltagare: Kristin Broman, Varberg Jonas Persson, Falkenberg Johan Cederbrink, Halmstad

Läs mer

Inventering av enskilda VA-anläggningar 2012

Inventering av enskilda VA-anläggningar 2012 Inventering av enskilda VA-anläggningar 2012 Områden kring delar av Ljungaån, Hägnaån, Sävsjöån, Vämmesån och Bodaån samt bäckar runt Ärnanäsasjön och Allsarpasjön Miljö- och byggförvaltningen Stina Pernholm,

Läs mer

Bilaga 1 Version 2012-02-09. Bilaga 1 Arbetsplan för samverkan inom Västerhavets vattendistrikt

Bilaga 1 Version 2012-02-09. Bilaga 1 Arbetsplan för samverkan inom Västerhavets vattendistrikt Bilaga 1 Arbetsplan för samverkan inom Västerhavets vattendistrikt 1 Arbetsplan för samverkan inom Västerhavets vattendistrikt 1 Syfte Syftet med arbetsplanen är att gynna samverkan kring vattenförvaltningsarbetet

Läs mer

Projektplan Ramprojekt för Vatten på Gotland projektledning och kommunikation

Projektplan Ramprojekt för Vatten på Gotland projektledning och kommunikation Projektplan Ramprojekt för Vatten på Gotland projektledning och kommunikation Sammanfattning av projektet Projektet Ramprojekt för Vatten på Gotland projektledning och kommunikation är ett ramprojekt för

Läs mer

Verksamhetsplan 2013

Verksamhetsplan 2013 Verksamhetsplan Fastställt av styrgruppen den 7 september 2012 Britt Carlsson c/o Karlstads Kommun tel. 054 540 4655 651 84 Karlstad e-post: britt.carlsson@karlstad.se www.miljosamverkanvarmland.se Inledning

Läs mer

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG 20110909 TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG Tillväxtprogram Fyrbodal Prioriterade programområden Projekt Förstudier Verksamheter t med programområdenas prioriteringar och insatser

Läs mer

Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REVAQ

Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REVAQ Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REQ Organiska ämnen i -systemen, SWECO 20110916 Anders Finnson Svenskt Vatten Livsmedel och miljövårdinsatser - Friskt vatten, rena sjöar och hav - 2 1 3 Varför REQ?

Läs mer

Checklista workshopledning best practice Mongara AB

Checklista workshopledning best practice Mongara AB Checklista workshopledning best practice Mongara AB Detta dokument ska ses som ett underlag för vilka frågeställningar vi jobbar med inom ramen för workshopledning. I dokumentet har vi valt att se processen

Läs mer

Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24

Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24 Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24 Projekt Medborgardialog 2012 Inledning Det finns ett generellt behov av att öka medborgardialogen i Sverige och så även

Läs mer

Lotta Ruderfors. Sambruk 2004 Jönköpings kommun. Projektkoordinator. Projektledare Metodansvarig processer Teamledare

Lotta Ruderfors. Sambruk 2004 Jönköpings kommun. Projektkoordinator. Projektledare Metodansvarig processer Teamledare Mina meddelanden Lotta Ruderfors Sambruk 2004 Jönköpings kommun Projektledare Metodansvarig processer Teamledare Projektkoordinator Projektledare Webbansvarig Information SKL/CeSam SKL CeSams handlingsplan

Läs mer

Bergslagens digitala agenda! Bilaga 4. Projektplansmall

Bergslagens digitala agenda! Bilaga 4. Projektplansmall FIBERNÄT I BULLERBYN M A N B Y G G E R U T M Ö J L I G H E T E N T I L L A T T F Å T I L L G Å N G T I L L B R E D B A N D / F I B E R P Å L A N D S B Y G D E N I L I N D E S B E R G S K O M M U N, S K

Läs mer

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna INFLYTANDE PROJEKTET unga i kulturplanerna Uppsala län september 2011-mars 2012 Projektplan - 14 september 2011 som Kultur i länet, Riksteatern Uppsala län och Riksteatern enades kring Det här samarbetet

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna INFLYTANDE PROJEKTET unga i kulturplanerna Östergötland 2012 Det här samarbetet handlar om att unga, som det pratas om och planeras för i kulturplanerna, själva ska få komma till tals. Att deras idéer

Läs mer

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Biogas till Dalarna Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Kort historia om Dala BioGas LRF tittar på förutsättningarna att göra en biogasanläggning i södra Dalarna. En förundersökning utförs av SBI

Läs mer

Utvärdering av urinsortering och torrtoaletter i Tanums kommun

Utvärdering av urinsortering och torrtoaletter i Tanums kommun Utvärdering av urinsortering och torrtoaletter i Tanums kommun Stockholm Västra Götaland Skåne Utvärdering av urinsortering och torrtoaletter i Tanums kommun För mer information kontakta: Länsstyrelsen

Läs mer

Verksamhetsstrategi 2015 2019

Verksamhetsstrategi 2015 2019 Verksamhetsstrategi 2015 2019 Copyright: Svenskt Vatten AB, 2015 Foto: Thomas Henrikson (om inget annat anges) Foto s. 6: Catharina Eriksen Illustration: Pertti Salonen Grafisk form: Svenskt Vatten Tryck:

Läs mer

Musik, sport och matsmarta tips

Musik, sport och matsmarta tips Företag Musik, sport och matsmarta tips 64 Företag Avfall, en fråga som berör alla 65 Organisation och ansvar Organisation och ansvar Avfallsfrågor berör alla i samhället. Många aktörer arbetar med avfallsfrågor

Läs mer

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Stockholm 19 mars 2010 Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Innehåll: Vad är LRF? Vad innebär hållbar utveckling?

Läs mer

Bromsa inte chans att återvinna fosfor

Bromsa inte chans att återvinna fosfor Bromsa inte chans att återvinna fosfor Flera debattartiklar på Brännpunkt har påtalat behovet av återvinning av fosfor från reningsverk fritt från föroreningar. Tekniken finns, men inget händer i Sverige

Läs mer

Information om enskilda avlopp

Information om enskilda avlopp Information om enskilda avlopp I den här broschyren har vi sammanfattat viktig information om enskilda avlopp. Här hittar du information om varför vi måste rena avloppsvatten, vilka reningskrav som ställs,

Läs mer

Vad som är på gång i stora drag på Naturvårdsverket inom VA-området. EU Kommissionen mot Konungariket Sverige. Mål C-43807 i EG domstolen

Vad som är på gång i stora drag på Naturvårdsverket inom VA-området. EU Kommissionen mot Konungariket Sverige. Mål C-43807 i EG domstolen Vad som är på gång i stora drag på Naturvårdsverket inom VA-området Stämningen Slam, revision av aktionsplan för återföring av fosfor BSAP och internationell rapportering Revidering av föreskrift? Återrapportering,

Läs mer

STORA BESÖKSDAGEN. Suzan Östman Bäckman Vingåkers Kommun 2012-06-08

STORA BESÖKSDAGEN. Suzan Östman Bäckman Vingåkers Kommun 2012-06-08 2012 STORA BESÖKSDAGEN Suzan Östman Bäckman Vingåkers Kommun 2012-06-08 Stora besöksdagen 2012 Syfte Syftet med besöken är att förbättra näringslivsklimatet, vårda befintligt näringsliv, ta del av företagarnas

Läs mer

Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn

Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn Workshop InnoVatten Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn Sedan en tid pågår ett länsövergripande arbete för att utveckla nya arbetssätt för att skapa en bättre havs- och vattenmiljö och

Läs mer

Vatten och avlopp på landsbygden

Vatten och avlopp på landsbygden Vatten och avlopp på landsbygden Innehåll Kontakta oss 2 Vatten- och avloppspolicy 3 Inledning 4 Om allmänt vatten och avlopp 4 Utbyggnad av allmänt VA på landsbygden 5 Områden som inte omfattas av utbyggnadsplanen

Läs mer

VeVa Tynningö Prel. version

VeVa Tynningö Prel. version Prel. version Frida Pettersson, Erik Kärrman 1. - Syfte Målet med etta uppdrag var att ta fram beslutsunderlag som visar ekonomiska och miljömässiga konsekvenser vid introduktion av avloppslösningar på

Läs mer

Nyheter inom lagstiftning och teknik

Nyheter inom lagstiftning och teknik Nyheter inom lagstiftning och teknik Ebba af Petersens, Avloppsguiden Entreprenörsfredag, Uppsala Konsert & Kongress 23 april 2012 Havs- och Vattenmyndigheten har sedan 1 juli 2011 tagit över ansvaret

Läs mer

Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1

Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1 Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1 AVFALL SVERIGES KOMMUNIKATION SYFTAR TILL ATT öka kännedomen om svensk avfallshantering bland Avfall Sveriges målgrupper visa att branschen är framåtriktad och

Läs mer

2014 03 18 HUR DET BÖRJADE 1

2014 03 18 HUR DET BÖRJADE 1 HUR DET BÖRJADE 1 Organisera vattentjänsterna för framtiden Vattentjänstorganisationernas utmaningar Ökade kostnader Klimatförändringen ställer nya krav på dricksvattenproduktion och ledningsnät Miljökraven

Läs mer

Fritidnämndens deltagande på utbildning och konferens

Fritidnämndens deltagande på utbildning och konferens Malmö stad Fritidsförvaltningen 1 (1) Datum 2013-05-03 Vår referens Malin Midler Norén Planeringssekreterare Malin.Midler-Noren@malmo.se Tjänsteskrivelse Fritidnämndens deltagande på utbildning och konferens

Läs mer

Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem

Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem Fastställda av kommunfullmäktige 2002-12-18/ 111 Sid 1 Innehåll Sid Allmänt om dessa riktlinjer 3 Varför miljöledningssystem?. 3 Miljöledningsnivåer 3 Beskrivning

Läs mer

KENREXMETODEN. - En trygg och enkel avloppslösning

KENREXMETODEN. - En trygg och enkel avloppslösning KENREXMETODEN - En trygg och enkel avloppslösning LÅT OSS rena ditt avloppsvatten med kenrexmetoden Kenrexmetoden, kompakt, trygg, miljövänlig och enkel lösning på avloppsvattenrening för enskilda fastigheter.

Läs mer

Sol i Väst. Välkomna! Göteborg: 22 September 2015. WIFI: Centralhuset Konferens Lösen: CentralKonferens2

Sol i Väst. Välkomna! Göteborg: 22 September 2015. WIFI: Centralhuset Konferens Lösen: CentralKonferens2 Välkomna! Sol i Väst Göteborg: 22 September 2015 WIFI: Centralhuset Konferens Lösen: CentralKonferens2 Program 9:30 Drop in med fika 10:00 Välkommen! Sari Strömblad Skövde Kommun och Therese Näsman Hållbar

Läs mer

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning Stöd till chefer vid implementering av lokal uppföljning inom missbruksoch beroendevården Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning av verksamheternas resultat

Läs mer

Sammanställning rådgivare/handläggare

Sammanställning rådgivare/handläggare Bilaga 3 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning rådgivare/handläggare 1. Vad anser du om att vi har använt demonstrationsgårdar inom projektet Mångfald på slätten? Medelvärde 4,63

Läs mer

Sammanställning av workshops, hearings och intervjuer

Sammanställning av workshops, hearings och intervjuer Sammanställning av workshops, hearings och intervjuer Viktigt för uppdraget har varit att samråda med berörda intressenter och aktörer för att få ta del av deras synpunkter, kunskaper och erfarenheter.

Läs mer

STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION. sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt

STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION. sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt Denna broschyr är författad av Profu, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP) och Institutet för jordbruks- och

Läs mer

Ingår i... Ekologiskt lantbruk. Konferens 22-23 november 2005. Ultuna, Uppsala. Sammanfattningar av föredrag och postrar

Ingår i... Ekologiskt lantbruk. Konferens 22-23 november 2005. Ultuna, Uppsala. Sammanfattningar av föredrag och postrar Bibliografiska uppgifter för Växtkraft - stad och land i kretslopp Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2005 Författare SLU, Centrum för uthålligt lantbruk Pettersson C.M. Ingår i... Ekologiskt lantbruk.

Läs mer

Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5)

Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5) Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5) Kravelementen enligt standarden ISO 14001:2004 Kap 4 Krav på miljöledningssystem 4.1 Generella krav Organisationen skall upprätta, dokumentera, införa,

Läs mer

Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll

Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll TVL-info 2015:8 Tillsynsvägledning från Länsstyrelsen Skåne Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll Myndigheter och kommuner har en skyldighet att söka

Läs mer

Förslag Verksamhetsplan jan 2015- aug 2016

Förslag Verksamhetsplan jan 2015- aug 2016 Förslag Verksamhetsplan jan - aug 2016 De flesta företag och verksamheter påverkar miljön och klimatet, och exempel är växthuseffekten, förlust av biologisk mångfald, utsläpp av kemikalier och andra förorenande

Läs mer

Motala kör på biogas. Om Motalas satsning på miljövänligt bränsle

Motala kör på biogas. Om Motalas satsning på miljövänligt bränsle Motala kör på biogas Om Motalas satsning på miljövänligt bränsle Så lyckades Motala - Oavsett vilken aktör en kommun samarbetar med är det viktigt att kommunen stöttar och bidrar till att investeringar

Läs mer

Demokratidagarna 2011: Dokumentation från Samtal om medborgardialog 22 oktober

Demokratidagarna 2011: Dokumentation från Samtal om medborgardialog 22 oktober Demokratidagarna 2011: Dokumentation från Samtal om medborgardialog 22 oktober Den 20-22 oktober 2011 arrangerades för första gången demokratidagar i Huddinge kommun med det övergripande syftet att lyfta

Läs mer

Verksamhetsplan Miljösamverkan Kronoberg-Blekinge 2014

Verksamhetsplan Miljösamverkan Kronoberg-Blekinge 2014 Dnr 09/0111 Verksamhetsplan Miljösamverkan Kronoberg-Blekinge 2014 Bakgrund Miljösamverkan Kronoberg-Blekinge är ett samverkansorgan, inom miljöoch hälsoskyddsområdet, mellan samtliga kommuner i Kronoberg

Läs mer

Samtliga post-its framtagna vid kickoff för handlingsplanen inom svenskt vattenbruk 2013-09-25 Näringslivsutveckling, samtliga post-its:

Samtliga post-its framtagna vid kickoff för handlingsplanen inom svenskt vattenbruk 2013-09-25 Näringslivsutveckling, samtliga post-its: Samtliga post-its framtagna vid kickoff för handlingsplanen inom svenskt vattenbruk 2013-09-25 Näringslivsutveckling, samtliga post-its: Sättfiskodling måste bli fler och bättre Näringen måste tala om

Läs mer

Nationellt Samverkansprojekt Biogas i Fordon

Nationellt Samverkansprojekt Biogas i Fordon Nationellt Samverkansprojekt Biogas i Fordon Utveckling av infrastruktur och marknad för biogas i fordon i Sjuhäradsområdet 610305 ISSN 1651-5501 Projektet delfinansieras av Energimyndigheten Svenska Biogasföreningen

Läs mer

- modell för smartare miljöarbete och innovationsutveckling inom hav och vatten i Skåne. Oktober 2013 december 2014

- modell för smartare miljöarbete och innovationsutveckling inom hav och vatten i Skåne. Oktober 2013 december 2014 Innovatten! - modell för smartare miljöarbete och innovationsutveckling inom hav och vatten i Skåne Oktober 2013 december 2014 Drunknar Skåne i alla aktörer? Erosionsskadecentrum (Ystad) Havsnätverket

Läs mer

Trygghet, service och delaktighet i hemmet genom digital teknik SLUTRAPPORT Version 1

Trygghet, service och delaktighet i hemmet genom digital teknik SLUTRAPPORT Version 1 Trygghet, service och delaktighet i hemmet genom digital teknik SLUTRAPPORT Version 1 Bergkvara 2014-12-03 Ort och datum Pär Ahlgren Projektledare Innehållsförteckning 1 Bakgrund till projektet 3 1.1 Projektets

Läs mer