Små avlopp i kretslopp

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Små avlopp i kretslopp"

Transkript

1 Rapport 2011:1 April Små avlopp i kretslopp Dokumentation från Nätverksträff i Örebro den 17 november 2010 Mats Johansson, Ecoloop Åsa Erlandsson, Ecoloop Simon Magnusson, Ecoloop

2 Kunskapscentrum Små Avlopp är ett projekt som finansieras av Naturvårdsverkets havsmiljöanslag. Projektägare är Chalmers Industriteknik. Kunskapscentrum Små Avlopp drivs av CIT Urban Water Management, JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik och Avloppsguiden AB. 2

3 Innehållsförteckning 1 Om Kunskapscentrum Små Avlopp och delprojektet Nätverk för återföring Presentationer av kommun-case Välkomna, inledning och presentationsrunda Pågående kretsloppsprojekt i Örebro Kretsloppsanpassning av små avlopp i Södertälje Kretslopp för små avlopp i Uddevalla, Stenungsund, Kungälv, Tjörn och Orust Diskussion utifrån kommun-casen Resultat från Diskussionsövning 1 hinder, möjligheter, kunskap och kunskapsluckor Vilka är de största hindren respektive möjlig-heterna för kretsloppsanpassning av små avlopp? Vad vet vi och vad vet vi inte om kretslopps-anpassning av små avlopp? Resultat från Diskussionövning 2 Prioriterade frågor, åtgärder och utvecklingsprojekt Resultat från grupparbeten - prioriterade frågor och åtgärder Uppsummerade resultat - Prioriterade frågor på lokal, regional och nationell nivå Uppsummerade resultat - Utvecklingsprojekt och samarbeten Förslag till fortsatt arbete Hur kan ett nationellt nätverk om kretslopp för små avlopp utvecklas? Vad skulle du vilja ha med i programmet på nästa nätverksmöte under 2011? Lista frågor och idéer vilka inte hunnits tas upp under dagen? Erfarenheter och lärdomar under dagen Bilaga 1. Program och deltagare Bilaga 2. Diskussionsövning 1 Hinder och möjligheter; kunskap och kunskapsluckor Bilaga 3. Diskussionsövning 2 Prioriterade frågor, nationell, Regional och lokal nivå A. Av respektive grupp utvalda Prioriterade frågor B. Individuella svar - Prioriterade frågor och samarbeten, fortsatt arbete och erfarenheter och lärdomar av dagen

4 1 OM KUNSKAPSCENTRUM SMÅ AVLOPP OCH DELPROJEKTET NÄTVERK FÖR ÅTERFÖRING Inom ramen för det nationella projektet Kunskapscentrum Små Avlopp drivs olika aktiviteter med målet att ge stöd för kommuner i arbeten kring åtgärdande av små avlopp. Ett av delprojekten är Nätverk för återföring vars syfte är att driva frågan om små avlopp och kretslopp. Den 17 november 2010 hölls ett nätverksmöte som samlade kommuner och nationella aktörer för att utbyta erfarenheter och se möjligheter till samverkan i frågor och/eller projekt kopplade till små avlopp och kretslopp. I Bilaga 1 återfinns program och deltagarförteckning från nätverksmötet. Målet med mötet var att: - Utbyta erfarenheter mellan kommuner och skapa nya kontaktytor mellan pågående initiativ i landet - Identifiera möjligheter och hinder på nationell, regional och kommunal nivå - Etablera en arbetsgrupp/nätverk för utvecklingsarbete inom små avlopp och kretslopp 2 PRESENTATIONER AV KOMMUN-CASE 2.1 Välkomna, inledning och presentationsrunda Anneli Fransson, Örebro kommun och Mats Johansson, Avloppsguiden/Ecoloop hälsade välkomna till nätverksmötet. 2.2 Pågående kretsloppsprojekt i Örebro Anneli Fransson, Stein Fossan och Rebecka Bogren från Örebro kommun berättade om det pågående kretsloppsprojektet i Örebro kommun. Det övergripande projektet Avlopp i kretslopp syftar till att ta fram beslutsunderlag till politiker om hur man i Örebro kommun ska arbeta vidare med kretsloppsfrågan. Frågor kring finansiering och resurser lyftes som centrala. Arbetet drivs av en förvaltningsövergripande grupp med en politisk referensgrupp. En utredning med VeVa hade utförts som underlag för politisk dialog kring för och nackdelar med olika framtidsscenarios för fyra olika områden. Olika kretsloppslösningar jämfördes med konventionella lösningar. Ett demonstrationsprojekt var i full gång i ett av stadsbyggnadshusen. Fem urinsorterande toaletter höll på att installeras i ett av 4

5 stadsbyggnadshuset, toaletterna kommer att utvärderas för en eventuell fortsatt utbyggnad i stadsbyggnadshusen. Praktiska frågor som tankars volym och utformning av lagringstankar för att göra hämtningen effektiv togs upp. På lunchen hölls visning för nätverksmötesdeltagarna av de nya urinsorterande toaletterna. 2.3 Kretsloppsanpassning av små avlopp i Södertälje Anna Calo, Telge nät, Karl-Axel Reimer och Stefan Jonsson, Södertälje kommun berättade om kretsloppsarbetet i Södertälje kommun. Under erhöll Telge nät och Södertälje kommun nästan 5 miljoner från LOVA för att investera i en våtkompost med möjlighet till parallell ureahygienisering. Statens fastighetsverk var intresserade av projektet och ställde upp med mark i Södertälje. Kretsloppsanpassade lösningar har setts som ett sätt att slippa dra ut kommunalt VA. Södertäljes framgångsfaktorer beskrivs i powerpointpresentationen. I Södertäljes kretsloppspolicy ställs krav på en spolvolym om 0,6 liter/spolning. Detta innebär att fastighetsägaren har att välja mellan klosettsorterande (vakuum) eller urinsorterande torrtoa. 2.4 Kretslopp för små avlopp i Uddevalla, Stenungsund, Kungälv, Tjörn och Orust Martin Gustafsson, Uddevalla kommun och Ylva Andersson, Frilansjournalist och VA-konsult redogjorde för hur kommunerna Uddevalla, Stenungsund, Kungälv, Tjörn och Orust arbetat med och samverkat kring kretsloppsfrågan. Syftet med projektet var att undersöka möjligheten till att organisera system för återföring av avloppsprodukter från små avlopp. Projektet drevs som ett samarbetsprojekt mellan de fem medverkande kommunerna i dialog med lokala LRF-förbund. Dialog- och diskussionsmöten med lantbruksaktörer i respektive kommun har hållits tillika kommun-interna dialoger kring organisation och ansvarsfördelning. Samverkan och engagemang är de saker som lyfts som svåra och centrala, både på organisatorisk nivå och på och på brukarnivå. Tekniken går att lösa och lantbrukare är i allmänhet medgörliga. De systemlösningar som i projektet lyfts som lämpliga att jobba vidare med är bl a svartvattensystem med ureahygienisering och urinsortering med lagring. En projektrapport finns att ladda ner på: aspx 5

6 3 DISKUSSION UTIFRÅN KOMMUN-CASEN Diskussionen leddes av Mats Johansson. Tankar och frågor som kom upp redovisas nedan. Lantbruksrelaterat - I vissa kommuner svårt att få lantbrukare intresserade o Prova samverka med annan kommun där lantbrukarna är intresserade! - Avloppsprodukten måste vara ekonomiskt intressant för lantbrukaren dessa är hårt pressade företagare - Vissa lantbrukare vågar inte använda avloppsprodukter på åker för människoföda (sedan diskussion Lantmännen, 2006) endast grisbönder som odlar djurfoder tar emot - I det korta perspektivet kan en betalning för hämtning/ transport av avloppsprodukter vara ett incitament för lantbrukare - I Enköping finns slamdammar, slammet förs till energiskog - För att öka TS i slamavskiljarslam skrapa botten samt återföra vattnet i brunnen. - Avsättning i närområdet är av stor vikt ir ekonomi- och miljöskäl Politiskt relaterat - Hur få politiker intresserade? o I Södertälje har det lobbats mycket inom LRFprojektet detta har gjort frågan prioriterad och politikerna intresserade. o Arbete med Eko-kommun incitament för politiker - Vilseledande beslutsunderlag gentemot politiker om olika avloppsfraktioners nytta som gödselmedel måste dela på växttillgängligt P och kemfällt P; renat N eller återfört N 6

7 4 RESULTAT FRÅN DISKUSSIONSÖVNING 1 HINDER, MÖJLIGHETER, KUNSKAP OCH KUNSKAPSLUCKOR Workshopdelen utfördes både i små grupper och i gemensam diskussion. Huvudrubrikerna för den första delen av workshopen var; Hinder och möjligheter, Kunskap och kunskapsluckor. Samtliga gruppers svar redovisas i Bilaga Vilka är de största hindren respektive möjligheterna för kretsloppsanpassning av små avlopp? Många av deltagarna hävdade att det saknas politisk vilja och drivkraft i frågan samt att de långsiktiga ekonomiska incitamenten faller i skuggan av investeringskostnaderna för kretsloppsanpassning av små avlopp. Kunskapsbrist lyftes också av många som ett hinder i frågan, framförallt bristande kunskap hos kommuntjänstemän och politiker. En annan aspekt som nämndes var motsträvigheten bland fastighetsägare. Ingen nämnde kunskapen hos fastighetsägarna. Detta kan tolkas som att man anser att fastighetsägare i stort är medvetna om problematiken men saknar incitament. Andra såg de stora fastighetsbolagen som en nyckelaktör för att utvecklingen ska gå framåt. Flera tillfrågade lyfte också osäkerheter kring hälso- och miljöaspekter för slamhanteringen som ett problem och därmed ett hinder. Det bredaste stödet gällande möjligheter var att kretsloppsanpassning av små avlopp bidrar till en hållbar utveckling samt bidrar till att nå miljömål. Teknikutvecklingen inom kretsloppsanpassning samt dess lönsamhet på längre sikt är två aspekter som talar för en större utbyggnad av kretsloppsanpassade små avlopp. 4.2 Vad vet vi och vad vet vi inte om kretsloppsanpassning av små avlopp? Många av deltagarna anser att det finns kunskap om att konventionella VA-lösningar inte är hållbara eftersom det pågår ett enormt resursslöseri av fosfor som ju är en ändlig resurs. Tekniken för kretsloppsanpassning är inte bara tillgänglig utan också beprövad. Några deltagare påpekar också att erfarenheter visar på att det behövs förankring hos politiker. Bland osäkerheterna gällande kretsloppsanpassning så fick läkemedelsfrågan och lagkraven det största utrymmet. Många av de tillfrågade menade att det finns en stor okunskap om läkemedelsrester samt effekterna när de hamnar på åkermarken. 7

8 Några ifrågasatte också ureahygieniseringens nytta. Framtida lagkrav anses av många innebära stora osäkerheter för utvecklingen inom VA. Tuffare lagstiftning kan i praktiken innebära körstopp för dåligt fungerande avlopp. 8

9 5 RESULTAT FRÅN DISKUSSIONÖVNING 2 PRIORITERADE FRÅGOR, ÅTGÄRDER OCH UTVECKLINGSPROJEKT I Diskussionsövning 2 diskuterades vilka frågor som bör prioriteras på lokal, regional och nationell nivå samt vilka utvecklingsprojekt och samverkansprojekt som bör utvecklas. Nedan sammanfattas resultaten, alla gruppers syntetiserade svar redovisas i Bilaga 3A och samtliga tankar/idéer på individuell nivå redovisas i Bilaga 3B. 5.1 Resultat från grupparbeten - prioriterade frågor och åtgärder Denna diskussionsövning syftade till att 1) lyfta prioriterade frågor och åtgärder 2) kategorisera frågorna som av nationell, regional eller lokal karaktär och 3) bedöma om de är lätta eller svåra att genomföra. Övningen gjordes med postit-lappar på blädderblock. De medverkande fick även 4) ringa in de förslag som skulle kunna genomföras under 2011 och 5) sätta kryss framför de förslag de själva skulle vilja jobba med. Resultatet blev ett stort antal kreativa idéer vilket exemplifieras i Figur 5.1 och beskrivs i löpande text nedan. Figur 5.1. Exempel på resultat från Diskussionsövning 2. Inringade åtgärder bedömdes kunna startas upp och genomföras under 2011 och åtgärder med ett X bredvid sig är åtgärder som någon eller några av grupp-medlemmarna skulle vilja driva / engagera sig i. 9

10 Sammantaget kom ett mycket stort antal idéer om prioriterade åtgärder upp. Många av dem fanns det någon eller några som ville driva/utveckla och ganska många skulle kunna genomföras redan under Exempel på åtgärder som är viktiga, vilka är relativt lätta att lösa och som skulle kunna startas upp redan under 2011 är bl a : Lokalt - Kommunal kretsloppspolicy - Anställa projektledare för kretsloppsprojekt - Utveckling av urea-hygienisering - Goda exempel på hur starta arbetet i kommunerna - Arbeta för större acceptans hos brukare - Tydliggöra ansvarsfördelning inom kommunerna, vem tar ansvar för vad - Gemensamma kretsloppsutbildningar för politiker och tjänstemän Regionalt - Samarbete mellan kommuner med samma förutsättningar - Krav på BDT-lösningar - Utredning av kretslopp i kommunalt VO - Övertyga politiker om att avlopp i kretslopp är viktigt Nationellt - Handbok/sammanställning av kunskap om teknik och lagstiftning - Samarbete Avfall Sverige, Svenskt Vatten, NV och SKL - Information för att uppnå acceptans hos brukare 5.2 Uppsummerade resultat - Prioriterade frågor på lokal, regional och nationell nivå Deltagarna har en relativt samlad syn på vad som är prioriterade frågor. Många frågor handlar om att förbättra kommunikationen mellan viktiga parter i frågan, d.v.s. politiker, tjänstemän, kunder, fastighetsägare och kommuner. En konkret åtgärd som nämndes av flera är att utforma en handbok eller kunskapssammanställning över lagstiftning, teknik och etablering av kretsloppsanpassade avlopp. Andra viktiga aspekter handlar om hur arbetet ska organiseras, d.v.s. hur arbetet fördelas i kommuner, samt hur kretsloppsanpassning kan certifieras och kvalitetssäkras. Flera ansåg också att frågan måste upp på den 10

11 nationella dagordningen. Väldigt få nämnde teknisk utveckling som ett prioriterat arbetsområde. 5.3 Uppsummerade resultat - Utvecklingsprojekt och samarbeten Väldigt många nämner samarbeten mellan och inom kommuner som viktiga, eftersom många kommuner har liknande problematik och kretsloppslösningar också kan bli gemensamma. Flera anser också att det behöver ske en utveckling av samarbeten och projekt på regional nivå, t.ex. planering för kretsloppssystem, utveckling av strategier för återvinning av avfallsfraktioner. Några tillfrågade ville också se ett ökat samarbete mellan viktiga aktörer som naturvårdsverket, Avfall Sverige, SKL, Boverket, bl.a. Även tekniska utvecklingsprojekt, så som integrerade kretsloppslösningar och biogasframställning, efterfrågades av flera. 6 FÖRSLAG TILL FORTSATT ARBETE Diskussionen kring förslag till fortsatt arbete gjordes även den i workshopform. Resultat från denna sammanfattas nedan, fråga för fråga. Samtliga resultat redovisas i Bilaga 3B. 6.1 Hur kan ett nationellt nätverk om kretslopp för små avlopp utvecklas? Det kom förhållandevis få förslag på hur nätverket kan utvecjklas till ett nationellt nätverk. De förslag som nämndes var att det behövs ett forum där alla i beslutsprocessen är med och diskuterar hinder, möjligheter och erfarenheter. Lagstiftare, samt fler kommuner och representanter från bl.a. Svenskt Vatten, Avfall Sverige och SKL, måste engagera sig i nätverket. Med en större uppslutning från fler kommuner kan det vara lämpligt att tillsätta representanter för respektive län. 6.2 Vad skulle du vilja ha med i programmet på nästa nätverksmöte under 2011? Ett återkommande önskemål till nästa nätverksmöte handlar om hur man praktiskt kommunicerar inom och mellan kommuner och med andra parter, t.ex. fysiska möten mellan kommuner och LRF. Här lyfts erfarenhetsåterföring från bl.a. demoprojekt och projektledare som en viktig del. Det fanns också synpunkter på att ta upp hur skälighetsbedömningar vid tillstånd och prövning går till, samt att diskutera energi- och läkemedelsaspekter. 11

12 6.3 Lista frågor och idéer vilka inte hunnits tas upp under dagen? Flera deltagare saknade diskussioner kring tekniska frågor så som BDT lösningar, fosforfällor, hygieniseringssystem, befintliga avlopp. Andra områden som inte hunnits med under dagen är ansvarsfrågan för avfall/va, skälighetsbedömning och kompensationsåtgärder enligt miljöbalken. Övriga frågor som inte kommit med under dagen är: Hur lägger vi upp ett kretsloppsprojekt i vår kommun? Hur går man från projekt till ordinarie verksamhet? 6.4 Erfarenheter och lärdomar under dagen Deltagarna har under dagen samlat på sig många olika kunskaper, erfarenheter och idéer. Många verkar vara förvånade över att det ändå pågår så många projekt inom kretsloppsanpassning i många kommuner. Andra lärdomar handlar om att det går att få avsättning för avfallet/avloppsfraktionerna och att nuvarande och framtida lagstiftning verkar skapa osäkerheter vid beslutssituationer. Det finns också osäkerheter kring de ekonomiska incitamenten. 12

13 BILAGA 1. PROGRAM OCH DELTAGARE Tabell 1. Program för workshop, Kretsloppsanpassning små avlopp Utbyte kunskap och erfarenheter mellan kommuner och nationella aktörer, Örebro den 17 nov 2010 Tid Aktivitet 9.00 Kaffe och dropin Välkomna, inledning och presentationsrunda - Anneli Fransson, Örebro kommun - Mats Johansson, Avloppsguiden moderator Pågående kretsloppsprojekt i Örebro Om projektet, Installationer i Stadsbyggnadshusen och om VeVa-projektet - Anneli Fransson, Stein Fossan och Rebecka Bogren, Örebro kommun Kretsloppsanpassning av små avlopp i Södertälje - Anna Calo, Telge nät, Karl-Axel Reimer och Stefan Jonsson, Södertälje kommun Paus Kretslopp för små avlopp i Uddevalla, Stenungsund, Kungälv, Tjörn och Orust - Martin Gustafsson, Uddevalla kommun och Ylva Andersson, Frilansjournalist och VA-konsult Diskussion utifrån kommun-casen - Alla, leds av Mats Johansson, Avloppsguiden Lunch inklusive visning av installation av nya toaletter i Stadshus Gemensam diskussion/ workshop - Hinder och möjligheter för kretsloppsanpassning? - Vilka erfarenheter är gjorda? Vad vet vi och vad vet vi inte? Diskussionsövning - Prioriterade frågor att lyfta till regional och nationell nivå - Gemensamma projekt och samarbeten? Kaffe Hur kan ett nationellt nätverk om kretslopp för små avlopp utvecklas? - Beslut om plats och inriktning på nästa nätverksmöte under Frågor och idéer vilka inte hunnit tas upp tidigare under dagen Sammanfattning av dialogmötet - Alla + Mats Johansson 13

14 Tabell 2. Medverkande på workshop Kretsloppsanpassning små avlopp Utbyte kunskap och erfarenheter mellan kommuner och nationella aktörer, Örebro den 17 nov 2010 Anders Johnsson Andreas Roos Anna Calo Anna Edvardsson Anneli Fransson Annkatrin Nyman Karlsson Daniel Andersson Gösta Andersson Ingvar Norrman Jane Hjelmkvist Janin Tekkeden Karl-Axel Reimer Kent Strömberg Lisbeth Svedberg Malin Kolviken Marielle Nilsson Martin Gustafsson Mats Johansson Rebecka Bogren Sara Evegård Stefan Jonsson Stein Fossan Sven Brock Veronika Johansson Ylva Andersson Åsa Erlandsson Åsa Holm Åsa Wolgast Tanums kommun Tanums kommun Telge nät Örebro kommun Örebro kommun Enköpings kommun Norrköpings kommun LRF Mälardalen Norrtälje Kommun Naturvårdsverket Linköpings kommun Södertälje kommun Örebro kommun Örebro kommun Uddevalla kommun Örebro kommun Uddevalla kommun Ecoloop Örebro kommun Stenungsunds kommun Södertälje kommun Örebro kommun Mariestads kommun Mariestads kommun Frilansjournalist och VA-konsult Ecoloop Örebro kommun LRF Örebro/Södermanland/Östergötland 14

15 BILAGA 2. DISKUSSIONSÖVNING 1 HINDER OCH MÖJLIGHETER; KUNSKAP OCH KUNSKAPSLUCKOR Vilka är de största hindren respektive möjligheterna för kretsloppsanpassning av små avlopp? Hinder 1.Moment 22 mot lantbruket. Avtal innan vi har produkt eller att man har en produkt men inget avtal. I Örebro finns det lite resurser, d.v.s. personal och ekonomi, samt ej rustat för många projekt. Mentala hinder- att få folk att tänka annorlunda. Nuläget. Politisk drivkraft saknas. Krav och lagstiftning. Avsaknad av miljöbidrag för kretsloppslösningar. Politisk ovilja. Ointressen från politiker och lantbrukare. Låst konservativt och traditionellt tänk. Samverkan. Utan prioritet och resurs i kommunen blir det inte tillräckligt effektivt. Styra nya kommunala reningsverk med kväverening. Beslut i hela organisationen på alla nivåer. Kunskapsbrist. Bygger på engagerade tjänstemän och politiker. Att skapa forum/agenda för att väcka frågan på en kretsloppsrörelse för avlopp. Kunskap, råd, tillvägagångssätt inte dokumenterat. Mycket okunskap i kommuner. Kulturen hos VA-branschen. 2.Vilka medel finns för styrning? Kan man tvinga fram kretsloppsanpassning? Kretsloppsanpassning kostar mer. Hur kan man kvantifiera merkostnaderna? Samsyn mellan avfall- och VAlagstiftning. Kostnad. Osäkert om kommande lagstiftning. System för återföring. Avsaknad om utredning för kretslopps -VA som kommunalt VA verksamhetsområde. Ekonomi. Motstånd från fastighetsägare. Fokus på ekonomi utan miljöekonomi. Ekonomi och tid. Kunskapsnivå hos boende om kretsloppslösningar. Invanda mönster i organisationen och politisk diskussion. Ekonomi befintliga lagar. Kommunikation inom organisationen. Kostnader/avgifter svårighet? Kostnader att starta och drva kretsloppsteknik när man bestämt sig. Kommuner tar inte initiativ och samarbetar. Relativt få erfarenheter av hygieniserande toaletter. Brist på ledning för hållbar utveckling. Möjligheter 1.Uppnå miljömål. Stora fastighetsägare, t.ex. statens fastighetsverk. Många olika tekniska lösningar finns. Nuläget. Det krävs inte mycket åkerareal för spridning. Informations förankring hos fastighetsägare. Ekonomisk fördelaktigt jämfört med kommunalt VA. Lagstiftning. Kretslopp, bättre resurshushållning. Modernt miljötänk: klimat, Peak-fosfor, etc. Resurs. Nationellt krav på återföring istället för mål. Entreprenörskap för lantbrukare och små avlopp. Seminarier. Resurs för lantbrukare. Det finns flera alternativ för kretslopp vilket underlättar oavsett förutsättningar man har. Flera alternativ finns utvecklade och utveckling pågår. Robusta, enkla avloppslösningar med tydlig återkoppling. VAlösningar med hög och jämn prestanda. 2.Bana väg för stora avlopp. Ställa krav på utsläpp och kretslopp. Kunskap finns. Kostnad. Snålspolande toaletter hushåller med vatten. Lösningar är lätta att exportera nationellt och internationellt. Kommunala mål/politisk vilja. Minskade utsläpp. Genomarbetade, breda analyser. Hänsynslag till samhällsplaner solution multiplier. Löser ofta två saker. Lyfta arbetsmarknadsekonomin i små avlopp för politiker. Förbättring av närmiljön vilket är synligt för medborgarna. Ändring av lagar. Bidrag. Vanligt VA bli bara dyrare.lära om kretslopp. En del av hållbar utveckling. 15

16 3.Motsträvighet hos fastighetsägarna. Ingen återföring i befintliga system. Kostnader för fastighetsägaren. Avsättning. Svårt att sälja in idén till fastighetsägare. Kostnaden för enskilda taxa, politisk förankring. Otillräckliga och otydliga krav från NVV för att nå miljömålet om fosforåterföring. Ovilliga fastighetsägare. Kostnader. Kvalitetssäkring, livsmedelsindustrin, fördomar om hälsoaspekter. Avsättning. Ekonomin, kortsiktigt. Inget enkelt beslutsunderlag. Juridik/policys. Osäkerhet kring slamfrågan. Hållbara långa lösningar som inte är känslig för marknaden. Nationella aktörer inte aktiva i frågan. Saknas ofta återvinningssystem. 3. Pedagogiskt kretslopp. Bidrag för kretsloppsanpassning. Nätverk och samarbete. Miljö, spårbarhet. Passa på att hak på ekotrenden. Kretsloppspolicy i kommuner som tas av kommunfullmäktiga banar vägen för kretsloppsarbete inom kommunen. Kunskap och teknik finns. Nationellt kvalitetssäkringssystem och ny förordning om avfallsfraktioner. Ny marknad. Ekonomin, långsiktigt. Långsiktig investeringsbudget, lönsamt på sikt. Reducering av utsläpp - lösning för VA producenter, recipientskydd. Recipientkrav som grund för kretsloppskrav. Lagen om allmänna vattentjänster (LAV). Gemensam VA och avfallsplanering Vad vet vi och vad vet vi inte om kretsloppsanpassning av små avlopp? Vad vi vet Vad vi inte vet 1.Att det kan fungera. Tekniker. Resurssnålt. Miljönyttan. Metoder för hygienisering och lantbrukets krav. Beprövade metoder. Får ej användas i eko-jordbruk. Användaraspekter produkt. Olika system finns som fungerar. Att fosfor är en ändlig resurs. Fosfor ändlig resurs. Det är ett problem. Fördomar finns. Att dagens system inte är hållbara i längden. Viktigt med politiskt stöd och samarbete. Kräver annan teknik i hushållet. 2.Att det blir dyrare i våra områden. Befintlig lagstiftning. Näringsinnehållet känt. Nödvändigt med politisk förankring. Insikten om behovet av kretslopp ökar. Användarvänligt. Avloppstillsynen och åtgärdstakten för dåliga avlopp är otillräcklig. Måste ha stöd från bl.a. LRF. Flera oönskade ämnen i avloppet. Finns inga bra alternativ till kretslopp. Fosfor är ändlig resurs. Det finns teknik som fungerar. 3.Det finns många lyckade exempel. Lätt att installera nybyggnation. Bra utsläppsprestanda kan uppnås med källsorterande avlopp. Olämpligt att låta fraktioner passera reningsverken. Leverantörerna utvecklar inte produkten. Det är skäligt att ställa krav. 1.Läkemedel. Intresse hos allmänheten. Nya trösklar och lagar. Lagkrav i framtiden. Krav Va lagstiftning. Vilka krav som kommer gälla efter Nya metoder. Kommande krav. Långsiktiga effekter på åkermarken. Läkemedelsrester i systemet. Kompensationsåtgärd istället för att ställa krav på kretsloppsanpassade avlopp, går det? Vad som är bäst i respektive område. Hygienisering- teknik. Urea obeprövat. Hur man ska få folk att förstå nyttan med kretsloppsanpassning. MB funktion. Kommande lagar. 2.Föroreningar i svartvatten, upptag i växter. Läkemedels kretslopp/livscykel. Drifterfarenheter. Läkemedelsfrågan behöver utredas ytterligare. Nya krav. Hur engagera lantbruket. Om lagstiftning ändras, körförbud på dåliga avlopp. Läkemedelsrester, skillnader mellan stallgödsel och avloppsfraktioner. Är det nödvändigt att ställa hygieniseringskrav på humanurin? Hur förena kretslopp i GA områden som vill konverteras. Vart slamdebatten leder oss politisk fråga. Kostnader för att inte kretsloppsanpassa. 3. Långsiktig lagstiftning i EU? Sätta igång, var/när/hur. Acceptans hos fastighetsägare. Kommer det nationell satsning på avloppskretslopp. Lämpligheten med ureahygienisering. Ska man satsa på ett eller flera system? Är det bättre med småskalighet? Vad tycker lantbrukarna och lagstiftarna imorgon. Teknikutvärdering av alternativen om vad som är bra om 10 år. Vad får kretslopp kosta? 16

17 BILAGA 3. DISKUSSIONSÖVNING 2 PRIORITERADE FRÅGOR, NATIONELL, REGIONAL OCH LOKAL NIVÅ 3.A. Av respektive grupp utvalda Prioriterade frågor Här sammanställs de prioriterade frågorna som respektive grupp valt ut som de viktigaste. Figur B.1. Resultat grupp 1 Figur B.2. Resultat grupp 2 17

18 Figur B.3. Resultat grupp 3 Figur B.4. Resultat grupp 4 18

19 Figur B.5. Resultat grupp 5 Figur B.6. Resultat grupp 6 19

20 Figur B.7. Resultat grupp 7 20

21 3.B. Individuella svar - Prioriterade frågor och samarbeten, fortsatt arbete och erfarenheter och lärdomar av dagen 3.B.1. Prioriterade frågor och behov av samarbeten Vilka är de prioriterade frågorna som vi behöver arbeta med? 1.Hur ska vi få det intressant för fastighetsägarna att välja kretsloppslösningar? Ekonomi. Bidrag till kretsloppsanpassade lösningar. Teknik. Politisk förankring behövs, men hur? Varför är det så himla viktigt? Få större engagemang hos berörda branschorganisationer inom avfall/vatten. Kretsloppspolicy i kommunerna som utgår från vad lantbrukarna vill ha. Hur ska arbetet i kommunerna starta, vem ska väcka frågan? Väcka politikerna. Lagstiftning. Beslutningskrav på enskilda avlopp. Körförbud på dåliga eller icke godkända avlopp i etapper tom Certifiering och avsättning. Lyfta frågan nationellt. Visa på bristerna i nuvarande system. Både för enskilda avlopp och kommunala reningsverk med att mixa först och sedan försöka rena ett förorenat slam. VA-lagen. Ännu bredare information och marknadsföring. Lyfta frågan på den politiska agendan. Morötter bidrag nationellt för kretsloppslösning/ åtgärder sitt avlopp. På nationell nivå skapa/ ge bidrag till att bygga kretsloppsåterföringssystem både till kommun men även till fastighetsägare som installerar system som producerar avloppsfraktioner. Tydliga mål för kretslopp, Nationellt såväl lokalt. Utvecking av ureahygienisering. Att stärka dialogen med jordbruket och skapa återföringskedjorna. 2.Möjlighet/skyldighet för kommunen att driva mindre kretsloppsanpassade gemensamhetslösningar. Ansvarsfördelning inom kommunen, vem tar ansvar? Kundernas inställning. Förankring hos berörda tjänstemän - hur? Det finns ju annat att jobba med. Anpassade taxor för avfall och VA. Utredning av kretsloppslösning som kommunalt VA-verksamhetsområde. Informationsinsatser om behovet av kretslopp och varför det behövs. Integrera alla som berörs inom kommunen. Nationellt handlingsprogram för kretslopp och åtgärder av dåliga kretslopp. Marknaden. Visa fastighetsägare och allmänheten att teknik finns. Visa på nödvändigheten att få till en systemförändring. Att få tillverkare att utveckla produkten. Se till att små avloppsfraktioner ej blandas eller uppfattas som kommunalt slam. Piskor lagstiftning tydligare krav på kretslopp. Att förmedla till kommuner om de alternativ som finns för återföring på alla plan, inte bara miljökonoren så att planfolk förstår och vet. Handbok/ samling av kunskap om systemens lagstiftning. Teknik och funktion-kunskapssammanfattning. Att utveckla dialogen med kommunerna och återföringssystem. 3.Visa på goda exempel. Information. Smarta lösningar / riktlinjer i mindre otillgängliga fritidsområden. Rätt lösning på rätt plats. Kommungränsöverskridande. Nå ut med information/kunskap. Nationellt kvalitetssäkringssystem för små avlopp. Hitta samarbetsformer. Kunskapssammanställning handbok för att etablera kretsloppssystem för enskilda avlopp. Krav på kretslopp mer uttalat. Lyfta samhällsekonomiska fördelar. Kopplingen till de nationella miljömålen. Boverket. Skärpning av nationella krav avseende kretslopp. Kunskap / förståelse för frågan hos såväl politiker, tjänstemän och medborgare. Frågan måste få större vikt. Certifiering av tekniker, entreprenörer. Certifieringssystem avloppsfraktioner. Regionalt samarbete. Bra och biliga BDT-lösningar, kan marknaden lösa detta, hur? Att bedriva tillsyn med utgångspunkt i en strategi om hur avloppsfraktioner kan nyttiggöras. Kommentarer: kvalitetssäkringssystem., information för att uppnå acceptans hos brukaren. 21

22 Vilka utvecklingsprojekt och samarbeten vill du se komma till stånd framöver? 1.Mer kunskapsutbyte mellan kommuner. Många frågor är gemensamma. Samarbete mellan AvfallSverige, naturvårdsverket och SKL om ansvarsfrågan. Kommunsamarbete. Miljöutbildning för politiker, teambuilding i kretsloppsstänk och miljömål för politiker och tjänstemän på kommunerna. Miljöbidrag. Nätverk för återföring av teknik och erfarenheter. KommunalaVA-planering. Regional planering kretsloppssystem för små avlopp. Lantbruk, tillhandahållande av teknik, kommun, naturvårdsverk. Återföringskrav på kommunala och statliga verksamheter, uppföljningskrav som energifrågan. Kopplingen mellan avlopp i kretslopp,vattendirektivet, LST:s arbete med övergödning. Samarbetsformen med andra kommuner.kretsloppsprojekt inom hela egna kommunen. Lösningar för VA i omvandlingsområden. Att NV, boverket trycker mer på frågan avlopp/kretslopp ner i sina led och samarbetar. Samarbeten på nationell nivå. Tydliggör vikten av kretslopp av avloppsfraktioner. Vägledning/handbok. Fortsätta med kunskapsutbyten liknande detta. Moderniserad lagstiftning som leder till snabbare omställning av enskilda avlopp till kretslopp. Sammanfattning: 2.Läkemedlens effekter i lantbruket. Samarbete mellan kommuner för att utbyta erfarenheter. Teknikutveckling. Erfarna och kunniga kontaktpersoner inom kommunala projekt och bland lantbrukare både för tjänstemän, lantbrukare och fastighetsägare. Nätverk för projektledare som arbetar med avlopp i kretslopp som har en mentorfunktion. Samarbeten mellan kommuner med liknande förutsättningar av. Bidrag till kretsloppsanpassade avlopp. Nationellt kvalitetssäkringssystem. Ett prioriterat system: utvärdera vilket system, för kretslopp som är bäst. Kretsloppsnätverk för kommuner för att utbyta erfarenheter. Koppla avloppsslam till de nationella miljökvalitetsmålen. Hur påverkar dagens avloppssystem miljömålen och utvärdera andra system. Fortsättning med regionalt kretsloppsprojekt och ny avloppspolicy. Avgifter / taxor/bidrag. Ett samarbete inom den kommunala organisationen för att få till ytterligare kretsloppssystem. Möjlighet till källsortering inom VA. Regional strategi för återvinning av avloppsfraktioner. Utveckla de regionala strategierna. 3.Gemensam strategi från LRF vad lantbrukarna vill ha. Lagar. Klara besked om livslängd, hållbarhet i olika typer av system. Gemensamma informationsinsatser typ avlopp ingen skitsak, att det går att hämta bra info på webben. Vilka andra aktörer är intressant att ha med i arbetet (andra kommuners erfarenheter). Samarbete inom kommunen är ganska bra men kan bli bättre. Satsning på användaraspekter nationellt för fastighetsägare. Hur gör man i andra länder i norden, smarta lösningar? Biogasmatrester och avloppsslam i samma lina. Möjligheter och vad som krävs för att inte förorena allt. Färdiga system a la energiproduktion. Informationskampanj riktat brukaren. Avloppsdeklaration av berörda myndigheter att genomföra. Nätverk kommuner och kretslopp - samarbete regionalt. 4.En väl fungerande VA-planering inom egna kommunen. Incitament för fastighetsägare med kretsloppslösningar. 22

23 3.B.2. Fortsatt arbete och obesvarade frågor Hur kan ett nationellt nätverk om kretslopp för små avlopp utvecklas? Sammanställ listan på dagens deltagare som grund. Skicka ut intresseförfrågan, och ha regelbundna träffar och egen hemsida under exempelvis och diskussionsforum på nätet. Fler kommuner måste komma med. Regelbundna träffar, nyhetsbrev, representanter från svenskt vatten avfallsverige och SKL för att börja diskutera en samsyn kring dessa frågor. Eventuell information om EU:s syn och inställning. Inom något befintligt nätverk, ansvarig per län och grupp inom länet med representant från varje kommun (om alla är intresserade). Lagstiftarna deltar. Olika sätt att organisera arbetet i kommunerna. Fokus på organisation och processer. Vad är viktigt att kommunicera och hur? Skapa forum där alla i beslutsprocessen är med och diskuterar hinder/möjligheter/erfarenheter Träffas runt specifika frågeställningar som vi vill ska utvecklas/besvaras. Vad skulle du vilja ha med i programmet på nästa nätverksmöte under 2011? Styra diskussionerna utefter det som upplevdes som hinder på post-it lapparna. Olika sätt att omarbeta internt/interna processer. Hur kommunicerar man på ett bra sätt? Kommuner och LRF i möten, t.ex. Kommunikation och projektledning. Titta på goda exempel - studiebesök. Fysiska möten mer bollande av goda idéer och erfarenheter. INTE mer webforum det är ute nu. Modeller för samarbete över kommungränserna. Samla alla aktörer Erfarenhetsåterföring från verkligheten. Projektledarnätverk, driva kretsloppsfrågan mot NVV, små avlopp ingen skitsak, och avloppsdagarna. Hur påverkar vi politiker? Bjuda inom politiker kanske. Hur/ Vem förankrar var? Sammanställning: lista demoprojekt i landet, lista policys Koppling vattendirektivet, nationella miljömål. Kommunala VA system och möjlighet till förändringar. Hur organiseras arb. Hemma utbyte av kunskap interna processer prejektledare. LRF Fler kommuner, Kommunikation. Hur ser lagstiftarna på kretslopp? En samling av kunskaper i form av en liten handbok. Vad ska vi göra för att få flera kommuner aktiva med kretslopssarbete. Inte bara miljökontoren. Open-space/temadiskussioner efter eget intresse. Skälighetsbedömningen vid tillstånd, prövning. Läkemedelsaspekter. Energiaspekter. 23

24 Lista frågor och idéer vilka inte hunnit tas upp under dagen? Hur organiserar man sig praktiskt inom kommunen? Vem driver frågan? Skälighetsbedömning, internationalisering, ansvarsfråga avfall/va, BDT - lösningar, fosfor källor, jämförelse mellan olika hygieniseringssystem. Utveckla vilka tekniker som finns/är på gång. Hur lägger vi upp ett kretsloppsprojekt i vår kommun, handbok. Koncept till projektplan. Forum på webben och möten 2011, öppet för andra intressenter. Diskussion kring olika fraktioner/tekniker. Hinder och möjligheter, plus och minus. Hur gör man steg för steg? Istället för bidrag - krav på kompensationsåtgärd enligt miljöbalken vid installation av konventionellt avlopp. Kan det gälla även för kommunalt avlopp? Fråga LST? VA-lagen. Hur gå från projekt till ordinarie verksamhet? Foforfällor. Regionalt samarbete, befintliga avlopp, skälighetsbedömning, Inte mycket på djupet, hur kan vi främja utveckling av bra och billiga BDT lösningar? 3.B3. Erfarenheter och lärdomar från dagen Ge exempel på något eller några saker som du lärt dig eller erfarenheter du gjort under dagen. Att det går att få avsättning för avfallet. Att lagstiftningen inte är tillräckligt tydlig så att den inte går att stödja sig på. Att det pågår så många projekt om kretsloppsanpassade avloppslösningar. Nya krav 2010 och vad de kan innebära. Att det pågår ett projekt om läkemedel. Ett bra möte, bra kontakter, inser att jag får tåla mig, att arbetet kommer att ta längre tid än jag trott men att det är möjligt. Ekonomiska incitament behövs och borde kunna skapas. Mysket givande att se hur kommuner arbetar med/ har intention att arbeta med. Kretslopp samtidigt som man bedriver tillsyn med målet att åtgärda bristfälliga avlopp. Behov av extern hjälp, konsulter etc. Att många kommuner ligger långt fram samtidigt som vissa inte startat. Idé hur vi kan arbeta i norrköping kring vacuum och bdt anläggningar.. Fått kontakt med representant vilket gör arbetet lättare. I en kommun bör man satsa på kretsloppsteknik och köra hårt på den. Intressant att svartvattenhanteringen fått genomslag. Kul att man diskuterar kretslopp inom kommunala verksamhetsområden. Bra lärdomar från Södertälje. Att det finns kommuner som jobbar vidare med kretsloppsfrågan och bygger nya system. Att man kan driva frågan med bidrag, svårt utan. Givande att höra olika exempel från kommunerna. 24

Nätverk för återföring

Nätverk för återföring Rapport 2012:3 2012-04-04 201 Nätverk för återföring Dokumentation från workshop 19 oktober 2011, Göteborg Mats Johansson, Avloppsguiden/Ecoloop Åsa Erlandsson, Avloppsguiden/Ecoloop FÖRORD Detta projekt

Läs mer

Behåll näringen på land! Finns det annan värdefull samhällsnytta?

Behåll näringen på land! Finns det annan värdefull samhällsnytta? Kretslopp i den kommunala VA-planen - Avlopp och kretslopp i Södertälje kommun - Hur kan kommunen påverka för mer kretslopp? - Vad styr fastighetsägaren? - Reflektioner Behåll näringen på land! Finns det

Läs mer

Arbetet pågår - klart 30 sep 2008. Hushållsnära avloppsfraktioner. Genomförande. Certifiering eller kvalitetssäkring?

Arbetet pågår - klart 30 sep 2008. Hushållsnära avloppsfraktioner. Genomförande. Certifiering eller kvalitetssäkring? Kvalitetssäkring Hushållsnära avloppsfraktioner Ola Palm Envisys vårmöte Avloppsslam 10 11 juni, 2008 Arbetet pågår - klart 30 sep 2008 Finansiärer i Länsstyrelsen i Stockholms län Svenskt vatten utveckling

Läs mer

Södertäljemodellen för avlopp i kretslopp

Södertäljemodellen för avlopp i kretslopp Södertäljemodellen för avlopp i kretslopp Karl-Axel Reimer Gruppchef miljö- och hälsa karl-axel.reimer@sodertalje.se tfn 08-5230 6679 Södertälje kommun 85 000 invånare 1 Ekokommunen Använd förnybara naturresurser

Läs mer

Kretslopp av avloppsfraktioner vad vet vi om avloppsfraktionerna? Anna Richert Richert Miljökompetens anna@richert.se

Kretslopp av avloppsfraktioner vad vet vi om avloppsfraktionerna? Anna Richert Richert Miljökompetens anna@richert.se Kretslopp av avloppsfraktioner vad vet vi om avloppsfraktionerna? Anna Richert Richert Miljökompetens anna@richert.se Nya avfall att ta hand om Urinsortering Klosettvattensortering Minireningsverk Kemisk

Läs mer

PROJEKTBESKRIVNING PROBLEM / SYFTE. Hållbart kretslopp små avlopp. LRF genom Lantbrukarnas Ekonomi AB

PROJEKTBESKRIVNING PROBLEM / SYFTE. Hållbart kretslopp små avlopp. LRF genom Lantbrukarnas Ekonomi AB PROJEKTBESKRIVNING Projektnr. (ifylles av Avfall Sverige) Projekttitel Sökande (kommun, företag etc.) Hållbart kretslopp små avlopp LRF genom Lantbrukarnas Ekonomi AB PROBLEM / SYFTE Bakgrund Inom avfallsbranschen

Läs mer

anna.calo@telge.se 08-550 221 26 Avlopp i kretslopp Nationell problematik 30 000 enskilda anläggningar i Mälarregionen 6000 enskilda anläggningar i kommunen 530 enskilda anläggningar inom Stavbofjärdens

Läs mer

Slamfrågan. Möte 7 okt 2009 SpmO. Sunita Hallgren Lantbrukarnas Riksförbund, LRF

Slamfrågan. Möte 7 okt 2009 SpmO. Sunita Hallgren Lantbrukarnas Riksförbund, LRF Slamfrågan Möte 7 okt 2009 SpmO Sunita Hallgren Lantbrukarnas Riksförbund, LRF sunita.hallgren@lrf.se 08-7875156 Punkter Miljömål Ny lagstiftning på gång viktig milstolpe Slamfrågan komplex LRF & avloppsfraktioner

Läs mer

Små avlopp i Sverige

Små avlopp i Sverige Små avlopp i Sverige i går, i dag og i morgen Mats Johansson, Ecoloop mats.johansson@ecoloop.se Avløpskonferansen, Ås 20140513 Hur stort är problemet? 700 000 små avlopp 50% ej godkända 130 000 avlopp

Läs mer

Forum för nationella aktörer 9 november 2010 Minnesanteckningar

Forum för nationella aktörer 9 november 2010 Minnesanteckningar Forum för nationella aktörer 9 november 2010 Minnesanteckningar Deltagare: Erik Kärrman, Urban Water; Mats Johansson, Ecoloop/Avloppsguiden, Jane Hjelmqvist, Naturvårdsverket; Roger Sedin, Miljödepartementet;

Läs mer

2010-03-16. Små avlopp i kretslopp i Södertälje. Avlopp i kretslopp förankring i Södertälje. Externa medel avgörande för processen!

2010-03-16. Små avlopp i kretslopp i Södertälje. Avlopp i kretslopp förankring i Södertälje. Externa medel avgörande för processen! Små avlopp i kretslopp i Södertälje Stefan Jonsson, miljökontoret Huvudlinjen i Södertälje. Extremt snålspolande toalett, klosettvatten till sluten tank + BDT- rening med markbädd Vakuumtoalett SJO3 1

Läs mer

något för framtidens lantbrukare?

något för framtidens lantbrukare? Avloppsgödsel något för framtidens lantbrukare? Envisys vårmöte 9-10 juni 2009 Helsingsborg Sunita Hallgren Lantbrukarnas Riksförbund, LRF sunita.hallgren@lrf.se 08-7875156 Punkter Miljömål LRF & avloppsfraktioner

Läs mer

små avlopp i kretslopp

små avlopp i kretslopp små avlopp i kretslopp källa: Cordell, Drangert and White, 2009 http://phosphorusfutures.net/peak-phosphorus 100% 90% 80% 70% 60% BDT Fekalier, papper Urin 50% 40% 30% 20% 10% 0% Kväve Fosfor Kalium Lagar

Läs mer

Kretslopp för avlopp Södertälje kommun och ansökan om tillstånd för avlopp

Kretslopp för avlopp Södertälje kommun och ansökan om tillstånd för avlopp Kretslopp för avlopp Södertälje kommun och ansökan om tillstånd för avlopp Stefan Jonsson, Miljökontoret 1 Kretslopp med källsortering av avlopp Lokalt utsläpp från WC = 0 Modern återvinning av WC-avfall:

Läs mer

Gruppdiskussion Grupp 1 Grupp 2 Grupp 3

Gruppdiskussion Grupp 1 Grupp 2 Grupp 3 Gruppdiskussion Grupp 1 Grupp 2 Grupp 3 Ingeborg Andersen Malin Andersson Katarina Bjelke Kristin Gullstrand Christer Frey Kristin Broman Christer Jorland Ingemar Johansson Patrik Ellis Eva Karlsson Margareta

Läs mer

Källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll

Källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll IP SIGILL Bas Flik 10 1 Källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll Enligt riksdagens miljömål ska minst 60 procent av fosforföreningarna i avlopp återföras till produktiv mark senast år 2015.

Läs mer

Samordning av regionala nätverk om små avlopp

Samordning av regionala nätverk om små avlopp Dokumentation 2010-11-08 201 Dokumentation Samordning av regionala nätverk om små avlopp 13 oktober 2010 Naturvårdsverket, Stockholm Björn Eriksson DOKUMENTATION ARBETSGRUPP FÖR SAMORDNING AV REGIONALA

Läs mer

Prioriterade frågor för Avloppsguidens användarförening underlag för verksamhetsplan 2011

Prioriterade frågor för Avloppsguidens användarförening underlag för verksamhetsplan 2011 Prioriterade frågor för Avloppsguidens användarförening underlag för verksamhetsplan 2011 Vad behövs för att underlätta handläggningen av avloppsärenden? Avloppsguidens användarförening bildades den 8

Läs mer

Teknikmarknad Teknikmarknad 2013-03-20

Teknikmarknad Teknikmarknad 2013-03-20 Teknikmarknad 2013-03-20 Torbjörn Andersson Uppströms eller nedströms? Kartläggning avseende läkemedelsrester, växtnäring och energi Möjligheter i fastigheten Energi Matavfall Vatten Avlopp Mikrobiologiskt

Läs mer

SAMLADE ERFARENHETER AV KÄLLSORTERANDE SYSTEM ERIK KÄRRMAN

SAMLADE ERFARENHETER AV KÄLLSORTERANDE SYSTEM ERIK KÄRRMAN SAMLADE ERFARENHETER AV KÄLLSORTERANDE SYSTEM ERIK KÄRRMAN Källsorterande system för spillvatten och matavfall erfarenheter, genomförande, ekonomi och samhällsnytta (kommande SVU-rapport) Erik Kärrman,

Läs mer

Gemensamhetsanläggningar för VA Workshop 8:e nov

Gemensamhetsanläggningar för VA Workshop 8:e nov Gemensamhetsanläggningar för VA Workshop 8:e nov Bakgrund HaV-projekt 2015 - Lantmäteriets vattennätverk - Knivsta kommun, Roslagsvatten, Eskilstuna kommun, Norrköpings kommun, Västvatten - Utbildningsdag

Läs mer

Projektbeskrivning, bilaga 1. Havs- och vattenmyndigheten Enheten för havsplanering och maritima frågor Box Göteborg

Projektbeskrivning, bilaga 1. Havs- och vattenmyndigheten Enheten för havsplanering och maritima frågor Box Göteborg Havs- och vattenmyndigheten Enheten för havsplanering och maritima frågor Box 11930 404 39 Göteborg Kopia: havochvatten@havochvatten.se Ansökan avseende utlysning av medel för små avlopp, dnr 3321-15 A-Kunskapsläge

Läs mer

Små avlopp stora utmaningar. Följdfrågor till Åsa?

Små avlopp stora utmaningar. Följdfrågor till Åsa? Små avlopp stora utmaningar Följdfrågor till Åsa? Innan lunch Kortfattat om innehåll och funktioner på avloppsguiden.se Avloppsguidens användarförening På gång Projekten från HaV:s utlysning Uppdateringar

Läs mer

Preliminär slutrapport: Förstudie om att få med avfallshanteringen i samhällsplaneringen. Boverkets dnr: 14-71-1057 1057

Preliminär slutrapport: Förstudie om att få med avfallshanteringen i samhällsplaneringen. Boverkets dnr: 14-71-1057 1057 Preliminär slutrapport: Förstudie om att få med avfallshanteringen i samhällsplaneringen Boverkets dnr: 14-71-1057 1057 Projektansvarig 1 : Kretslopp och vatten, Göteborgs Stad. Adress 1 : Box 123, 424

Läs mer

Vindkraft Öst. Tillsammans utvecklar vi det hållbara Vindbruket! Lokalt möte 24 april 2013, Laxå

Vindkraft Öst. Tillsammans utvecklar vi det hållbara Vindbruket! Lokalt möte 24 april 2013, Laxå Vindkraft Öst Tillsammans utvecklar vi det hållbara Vindbruket! Lokalt möte 24 april 2013, Laxå Program 24 april 09.30 Samling Deltagarpresentation 10.00 Presentation projekt Vindkraft Öst 10.10 Nulägesbild

Läs mer

Ansökan om bidrag ur havs- och vattenmiljöanslaget

Ansökan om bidrag ur havs- och vattenmiljöanslaget Ansökan om bidrag ur havs- och vattenmiljöanslaget Samtliga fält i blanketten ska fyllas i (det räcker inte att hänvisa till bilaga). Anvisningar för blanketten finns i separat dokument. Ansökan skickas

Läs mer

Vindkraft Öst. Tillsammans utvecklar vi det hållbara Vindbruket! Lokalt möte 22 maj 2013, BMB

Vindkraft Öst. Tillsammans utvecklar vi det hållbara Vindbruket! Lokalt möte 22 maj 2013, BMB Vindkraft Öst Tillsammans utvecklar vi det hållbara Vindbruket! Lokalt möte 22 maj 2013, BMB VKÖ-träff, program 22 maj, Lindesberg 09.00 Samling, kaffe & smörgås 09.30 Inledning, syfte med dagen, deltagarpresentation

Läs mer

Behov och möjligheter att kommunicera åtgärder på gården till handel och konsument

Behov och möjligheter att kommunicera åtgärder på gården till handel och konsument Behov och möjligheter att kommunicera åtgärder på gården till handel och konsument Ingmar Börjesson, Lantmännen R&D Svåra frågor och möjligheter Kadmium, slam och växtnäring Forskningsprojekt som tar grepp

Läs mer

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Åsa Johansson, utredare/ nämndsekreterare Tfn: 0345-18236 E-post: asa.johansson@hylte.se Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Kommunfullmäktige 2014-06-18 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

Ida Sylwan,, JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik

Ida Sylwan,, JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Rapport 2012:6 2012-05-30 Mätdatabas Utvärdering Ida Sylwan,, JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Kunskapscentrum Små Avlopp är ett projekt som finansieras av Naturvårdsverkets havsmiljöanslag.

Läs mer

Beslutsstöd inför stora investeringar inom VA - hållbarhetsanalyser och samhällsekonomiska bedömningar. Karin Carlsson Erik Kärrman

Beslutsstöd inför stora investeringar inom VA - hållbarhetsanalyser och samhällsekonomiska bedömningar. Karin Carlsson Erik Kärrman Beslutsstöd inför stora investeringar inom VA - hållbarhetsanalyser och samhällsekonomiska bedömningar Karin Carlsson Erik Kärrman Introduktion om projektet Huvudfråga Hur besluta om hållbara VA-lösningar?

Läs mer

Miljösystemanalys för

Miljösystemanalys för Not: Presenterat av Mats Johansson, Ecoloop Miljösystemanalys för avloppshantering i Sävjaåns avrinningsområde år 2030 Examensarbete av Caroline Holm VeVa - Verktyg för h r hållbara VA llbara VA-system

Läs mer

Framtidens kollektivtrafik. Kommunikation och media

Framtidens kollektivtrafik. Kommunikation och media Framtidens kollektivtrafik Kommunikation och media Detta är en delrapport inom det förvaltningsövergripande projektet Framtidens kollektivtrafik i Malmö. Detta pm är sammanställt av: Linda Herrström, Gatukontoret

Läs mer

VeVa-verktyg för VA-planering i spridd bebyggelse - bakgrund och erfarenheter från svenska kommuner

VeVa-verktyg för VA-planering i spridd bebyggelse - bakgrund och erfarenheter från svenska kommuner VeVa-verktyg för VA-planering i spridd bebyggelse - bakgrund och erfarenheter från svenska kommuner Avløpskonferensen 2012, Ås 25 april, 2012 Frida Pettersson Urban Water Bedriver utrednings- och utvecklingsverksamhet

Läs mer

Handbok för det interna miljömålsarbetet

Handbok för det interna miljömålsarbetet Handbok för det interna miljömålsarbetet Sida 1 av 7 Gemensamma mål för en gemensam framtid I Sverige har vi beslutat om sexton nationella miljömål. De anger riktningen på arbetet mot ett hållbart samhälle.

Läs mer

Vad krävs för att skydda våra dricksvattenresurser? ELLER. Har kommunerna kapacitet att skydda våra dricksvattenresurser?

Vad krävs för att skydda våra dricksvattenresurser? ELLER. Har kommunerna kapacitet att skydda våra dricksvattenresurser? Vad krävs för att skydda våra dricksvattenresurser? ELLER Har kommunerna kapacitet att skydda våra dricksvattenresurser? - Mats Johansson mats.johansson@ecoloop.se 1 2 HÅLLBAR UTVECKLING Vad betyder det

Läs mer

Certifieringssystem för återföring av växtnäring med avloppsfraktioner

Certifieringssystem för återföring av växtnäring med avloppsfraktioner Svenskt Vatten Anders Finnson Box 47607 117 94 Stockholm Certifieringssystem för återföring av växtnäring med avloppsfraktioner Hushållningssällskapens Förbund har getts möjlighet och lämna synpunkter

Läs mer

Miljödepartementet Enheten för kretslopp och kemikalier 103 33 STOCKHOLM

Miljödepartementet Enheten för kretslopp och kemikalier 103 33 STOCKHOLM 2010-08-12 Miljödepartementet Enheten för kretslopp och kemikalier 103 33 STOCKHOLM Remissvar Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om återföring av fosfor M2009/4218/Kk Sammanfattning WRS,

Läs mer

VA-planering så funkar det. Mats Johansson, VA-guiden / Ecoloop

VA-planering så funkar det. Mats Johansson, VA-guiden / Ecoloop VA-planering så funkar det Mats Johansson, VA-guiden / Ecoloop VA-plan VA-planering Vattenplan Vattenplanering 2 VA-planen i kommunens planering - Bild från Värmdös VA-plan Åtgärd 37. Kommunerna behöver,

Läs mer

anna.calo@telge.se 08 550 221 26

anna.calo@telge.se 08 550 221 26 anna.calo@telge.se 08 550 221 26 Avlopp i kretslopp Nationell problematik 30 000 enskilda anläggningar i Mälarregionen 6000 enskilda anläggningar i kommunen 530 enskilda anläggningar inom Stavbofjärdens

Läs mer

Länsstyrelsen Västra Götalands län 1. Länsstyrelsen om enskilda avlopp. Maria Hübinette, vattenvårdsenheten, Vänersborg

Länsstyrelsen Västra Götalands län 1. Länsstyrelsen om enskilda avlopp. Maria Hübinette, vattenvårdsenheten, Vänersborg Länsstyrelsen om enskilda avlopp Maria Hübinette, vattenvårdsenheten, Vänersborg maria.hubinette@lansstyrelsen.se Färdiga projekt - RU 51c Västra Götaland Sanering av bristfälliga enskilda avlopp i samband

Läs mer

kunskapscentrum Kursöversikt s å av opp 2011 2012

kunskapscentrum Kursöversikt s å av opp 2011 2012 kunskapscentrum Kursöversikt s å av opp 2011 2012 Utbildningar inom små avlopp Kommuner och länsstyrelser står inför stora utmaningar i arbetet med att åtgärda landets små avlopp, bland annat genom krav

Läs mer

Lantbrukarens önskemål för god näringsåterförsel

Lantbrukarens önskemål för god näringsåterförsel Lantbrukarens önskemål för god näringsåterförsel 6 september 2012 Sunita Hallgren Lantbrukarnas Riksförbund, LRF 08-7875156, sunita.hallgren@lrf.se Ansvarig kretsloppsfrågor Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund

Läs mer

Nya avfallsfraktioner från små avlopp Kretslopp och omhändertagande RAPPORT 2008:15 ISSN 1103-4092

Nya avfallsfraktioner från små avlopp Kretslopp och omhändertagande RAPPORT 2008:15 ISSN 1103-4092 Nya avfallsfraktioner från små avlopp Kretslopp och omhändertagande RAPPORT 2008:15 ISSN 1103-4092 Förord Utvecklingen inom området små avlopp ökar behovet av att organisera system för återföring av avloppsfraktioner

Läs mer

Miljökontoret. Enskilt avlopp. Information och blanketter till dig som planerar en ny eller förändrad avloppsanläggning

Miljökontoret. Enskilt avlopp. Information och blanketter till dig som planerar en ny eller förändrad avloppsanläggning Miljökontoret Enskilt avlopp Information och blanketter till dig som planerar en ny eller förändrad avloppsanläggning Innehåll Inledning 3 Att börja med 4 Från planering till färdigt avlopp 5 1. Sök rådgivning

Läs mer

Små avlopp mäklare och konsument. Dialogmöte 21 januari 2011

Små avlopp mäklare och konsument. Dialogmöte 21 januari 2011 Små avlopp mäklare och konsument Dialogmöte 21 januari 2011 Mötets innehåll Inledning och presentationsrunda Vad innebär den nya fastighetsmäklarlagen? Diskussion Hur gå vidare? Vem och vad? - Utbildningar

Läs mer

Plan för ökad återvinning och resurshushållning

Plan för ökad återvinning och resurshushållning Plan för ökad återvinning och resurshushållning Kommunal Avfallsplan Framtagen i samarbete mellan Dalarnas kommuner och länsstyrelsen Dalarna Åtgärdsprogram Borlänge Kommun FÖRORD För varje kommun ska

Läs mer

Certifiering av avloppsslam

Certifiering av avloppsslam Vad handlar certifieringssystemet om: Certifiering av avloppsslam Henrik Tideström Vad -verken kan göra g för f r att uppnå Riksdagens miljömål samtidigt som -lösningarna ska vara ekonomiskt hållbara h

Läs mer

Implementering av rikstäckande kvalitetssäkringssystem för avloppsfraktioner från små avlopp ISSN 1103-4092

Implementering av rikstäckande kvalitetssäkringssystem för avloppsfraktioner från små avlopp ISSN 1103-4092 Implementering av rikstäckande kvalitetssäkringssystem för avloppsfraktioner från små avlopp RAPPORT U2013:02 ISSN 1103-4092 Förord I februari 2009 resulterade projektet Kvalitetssäkring - jordbruksanvändning

Läs mer

Naturvårdsverket ska göra en kartläggning av olika fosforresurser i samhället.

Naturvårdsverket ska göra en kartläggning av olika fosforresurser i samhället. Regeringsbeslut I:9 2012-02-02 M2012/317/Ke Miljödepartementet Naturvårdsverket 106 48 STOCKHOLM Uppdrag om hållbar återföring av fosfor Regeringens beslut Naturvårdsverket ska göra en kartläggning av

Läs mer

Motstridiga mål och regler - vad gäller?(?) 22 november 2011 Annika Nilsson

Motstridiga mål och regler - vad gäller?(?) 22 november 2011 Annika Nilsson Avloppsslam på åkermark Motstridiga mål och regler - vad gäller?(?) 22 november 2011 Annika Nilsson Regler om föroreningar i avloppsslam SNFS 1994:2 Föreskrifter om avloppsslam i jordbruket 8 Kadmiumhalt

Läs mer

Va-policy Emmaboda kommun

Va-policy Emmaboda kommun Va-policy Emmaboda kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-09-16, 76, registernr. 54.4 Va-policy Emmaboda kommun Detta projekt har medfinansierats genom statsstöd till lokala vattenvårdsprojekt förmedlade

Läs mer

LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011

LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011 LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011 Lars-Gunnar Johansson Lantbrukarnas Riksförbund, LRF 0521-57 24 52, lars-gunnar.johansson@lrf.se Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Jordbruket huvudaktör

Läs mer

Lokala energistrategier

Lokala energistrategier Lokala energistrategier Kommunens roll att stimulera och främja en hållbar energianvändning och tillförsel på lokal nivå Presentationen Varför energi är en strategisk fråga för en kommun? Hur kan den omsättas

Läs mer

POLICY VATTEN OCH AVLOPP

POLICY VATTEN OCH AVLOPP POLICY VATTEN OCH AVLOPP Dokumentbeskrivningar Policy En policy ska ange viljeinriktningen för ett specifikt område. Den ska vara vägledande för beslut och styrning. En policy som är av principiell beskaffenhet

Läs mer

Projektplan för avfallsplanearbete SÖRAB

Projektplan för avfallsplanearbete SÖRAB Vårt datum 2007-05-30 Vår referens Leif Lundin Projektplan för avfallsplanearbete SÖRAB Innehållsförteckning 1 Mål och förutsättningar...2 1 Mål och förutsättningar...2 2 Organisation...2 2.1 Inledning...2

Läs mer

Dokumentation från Arbetsmarknadsnämndens möte 15 augusti 2005. Gruppens förväntningar på dagen 15/8

Dokumentation från Arbetsmarknadsnämndens möte 15 augusti 2005. Gruppens förväntningar på dagen 15/8 Dokumentation från Arbetsmarknadsnämndens möte 15 augusti 2005 Gruppens förväntningar på dagen 15/8 - sätta ner foten - kunna få med dem det handlar om - se en framtid för handeln i Eslöv, attraktivt och

Läs mer

Policy för EU- och internationellt arbete. Antagen av kommunfullmäktige den 25 augusti 2016, 176

Policy för EU- och internationellt arbete. Antagen av kommunfullmäktige den 25 augusti 2016, 176 Policy för EU- och internationellt arbete Antagen av kommunfullmäktige den 25 augusti 2016, 176 Inledning Vi lever i en allt mer globaliserad värld där människor reser, handlar, semestrar och arbetar i

Läs mer

Plan för ökad återvinning och resurshushållning

Plan för ökad återvinning och resurshushållning Plan för ökad återvinning och resurshushållning Kommunal Avfallsplan Framtagen i samarbete mellan Dalarnas kommuner och länsstyrelsen Dalarna Åtgärdsprogram Avesta Kommun SAMRÅD 2012-06-20 FÖRORD För varje

Läs mer

Delrapport analys av nulägesbilden från steg 1 och 2

Delrapport analys av nulägesbilden från steg 1 och 2 från - Nulägesbild - Analys - Förslag till fortsatt arbete Åsa Lindskog Tyréns AB Beställare: Region Skåne Uppdragsnummer: 921051, 221213B från Inledning och sammanfattning Utvecklingsprojektet är ett

Läs mer

KALMAR LÄN UPPFÖLJNING AV REGIONALA DIGITALA AGENDOR. September 2015 RAMBÖLL MANAGEMENT CONSULTING

KALMAR LÄN UPPFÖLJNING AV REGIONALA DIGITALA AGENDOR. September 2015 RAMBÖLL MANAGEMENT CONSULTING KALMAR LÄN UPPFÖLJNING AV REGIONALA DIGITALA AGENDOR September 015 RAMBÖLL MANAGEMENT CONSULTING BAKGRUND Spindeldiagrammen är baserade på ett genomsnitt av hur respondenterna instämmer i påståendena som

Läs mer

Disposition. Källsorterande teknik. Mats Johansson Avloppsguiden / VERNA Ekologi AB mats@avloppsguiden.se / mats@verna.se

Disposition. Källsorterande teknik. Mats Johansson Avloppsguiden / VERNA Ekologi AB mats@avloppsguiden.se / mats@verna.se Källsorterande teknik Mats Johansson Avloppsguiden / VERNA Ekologi AB mats@avloppsguiden.se / mats@verna.se Disposition Multrum & Torrtoaletter Urinsorterande toaletter Separat behandling av toalettvattnet

Läs mer

KUL, Kreativa Unga Ledare Leader journalnr: 2009 7324 Sälenvägen 2 780 67 Sälen

KUL, Kreativa Unga Ledare Leader journalnr: 2009 7324 Sälenvägen 2 780 67 Sälen Leader DalÄlvarna Slutrapport 1. Projekt Journalnr: 2009 7324 Projektnamn: Ledarskapsutbildning för ungdomar, förstudie Stödmottagare: Föreningen KUL, Kreativa Unga Ledare 2. Kontaktperson Jonas Wikström,

Läs mer

VA i Årsta havsbad. Mats Johansson 2012-02-16. Innehåll

VA i Årsta havsbad. Mats Johansson 2012-02-16. Innehåll VA i Årsta havsbad Mats Johansson 2012-02-16 Innehåll Om VA i omvandlingsområden Om verktyget VeVa Om Institutionell kapacitet Frågor och diskussion 2 1 Definition omvandlingsområden Sammanhängande fritidshusområden

Läs mer

Slutredovisning Stärka Stockholmsregionens skolor och förskolor i arbetet med miljöfrågor

Slutredovisning Stärka Stockholmsregionens skolor och förskolor i arbetet med miljöfrågor Slutredovisning Stärka Stockholmsregionens skolor och förskolor i arbetet med miljöfrågor Bidragsmottagare Håll Sverige Rent Box 4155, 102 64 Stockholm Tel: 08-505 263 00 Diarienr: LS 1210-1347 Projektredovisning

Läs mer

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar Varför prioriterar Sverige fosforavskiljning i markbaserade anläggningar Jane Hjelmqvist Enheten för miljöfarlig verksamhet Miljörättsavdelningen Möjligtvis två frågor... Varför prioriterar vi fosforavskiljning?

Läs mer

Vad ansvarar du för vad gäller Rakel i din organisation? Du kan kryssa för flera alternativ.

Vad ansvarar du för vad gäller Rakel i din organisation? Du kan kryssa för flera alternativ. Svar på Enkät Länsstyrelseforum 2015 Genomförd april 2015 i Survey Xact Vad ansvarar du för vad gäller Rakel i din organisation? Du kan kryssa för flera alternativ. Vad ansvarar du för vad gäller Rakel

Läs mer

Välkomna till workshop LÄNSPLAN FÖR VÄSTMANLAND

Välkomna till workshop LÄNSPLAN FÖR VÄSTMANLAND Välkomna till workshop LÄNSPLAN FÖR VÄSTMANLAND 2012-02-16 PRESENTATION! Program Inledning och syfte med dagen 9.00-9.15 Lägesrapporter från delprojekt 9.15-10.15 Paus med kaffe och frukt 10.15-10.30 Genomgång

Läs mer

Samarbete, kunskap och planering - om myndigheternas

Samarbete, kunskap och planering - om myndigheternas Samarbete, kunskap och planering - om myndigheternas ansvar och samarbete på central nivå Pontus Cronholm, NV Margareta Lundin Unger, HaV Innehåll Frågan om återföring av växtnäring från avlopp är viktig

Läs mer

Handlingsprogram Rädda Östersjön 2009-02-18

Handlingsprogram Rädda Östersjön 2009-02-18 Projektplan KK08/317 Anneli Carlén Utmaning Rädda Östersjön Projektstart Projektavslut Avslutat Sign. Anneli Carlén 2009-01-21 Handlingsprogram Rädda Östersjön 2009-02-18 Innehåll 1. Mål... 3 2. Östersjön...

Läs mer

DOM 2015-02-09 Stockholm

DOM 2015-02-09 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Rotel 060203 DOM 2015-02-09 Stockholm Mål nr M 11550-14 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Vänersborgs tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2014-12-05 i mål nr M 2076-14,

Läs mer

Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten ÖK 2013

Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten ÖK 2013 GENOMFÖRANDEPLAN 2013-03-22 1 (5) Dnr 12/6955 Ekonomi och styrning Malin Svanberg Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten ÖK 2013 1. Delprojekt Välfärdsutveckling genom

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Vi bygger nätverk och samlar kunskap inom små avlopp, dagvatten och VA-planering Du spar tid och resurser

Vi bygger nätverk och samlar kunskap inom små avlopp, dagvatten och VA-planering Du spar tid och resurser Vi bygger nätverk och samlar kunskap inom små avlopp, dagvatten och VA-planering Du spar tid och resurser Nationell kunskapsbank om små avlopp På avloppsguiden finns oberoende information om små avlopp.

Läs mer

Klimatmöte länsstyrelser och myndigheter i Umeå 2012

Klimatmöte länsstyrelser och myndigheter i Umeå 2012 Klimatmöte länsstyrelser och myndigheter i Umeå 2012 Sammanställning av arbetet med dialogduk under programpunkten Dialog mellan länsstyrelsernas klimatanpassningssamordnare och Nationella plattformen

Läs mer

Vatten en del av vårt varumärke - vårt viktigaste miljömål en utmaning!

Vatten en del av vårt varumärke - vårt viktigaste miljömål en utmaning! Vatten en del av vårt varumärke - vårt viktigaste miljömål en utmaning! Värmdöspecifikt Modifierat kustvatten Gula havet 10 000 öar och 300 mil stränder 40 000 100 000 boende/besökande 14 000 enskilda

Läs mer

Vattenförvaltingen samråd 2014-2015

Vattenförvaltingen samråd 2014-2015 Vattenförvaltingen samråd 2014-2015 Vattenutmaningar i närtid Vattenverksamhetsutredningen Avgiftssystem för vattenprovtagning Samråd vattenförvaltningen 2015-2021 Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Sid 3

Läs mer

Lägesrapport för källsorterande tekniksystem och för enskilda avlopp

Lägesrapport för källsorterande tekniksystem och för enskilda avlopp Lägesrapport för källsorterande tekniksystem och för enskilda avlopp Håkan Jönsson Kretsloppsteknik, Institutionen för energi och teknik, SLU Certifiering och reglering Livsmedelprodukter produceras och

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning 2015-06-09 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Projektplan Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under 2015 och 2016

Läs mer

Möjligheter och risker vid samrötning

Möjligheter och risker vid samrötning RÖTREST användningsområden och certifiering Användningsområden Lagstiftning, certifiering etc. Möjligheter och risker vid samrötning Gunilla Henriksson 2011-01-27 SP I SIFFROR 2010 SP-koncernen ägs till

Läs mer

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna INFLYTANDE PROJEKTET unga i kulturplanerna Östergötland 2012 Det här samarbetet handlar om att unga, som det pratas om och planeras för i kulturplanerna, själva ska få komma till tals. Att deras idéer

Läs mer

Planera för vatten! Dokumentation och sammanfattning av gruppdiskussionerna. Workshop i Östersund 3 maj 2012

Planera för vatten! Dokumentation och sammanfattning av gruppdiskussionerna. Workshop i Östersund 3 maj 2012 Planera för vatten! Workshop i Östersund 3 maj 2012 Dokumentation och sammanfattning av gruppdiskussionerna Vilka behov finns av planering för vatten? Vilka är hindren för en fungerande planering för vatten?

Läs mer

Miljösamverkan Värmland

Miljösamverkan Värmland Protokoll Styrgruppsmöte 2 oktober 2009 Plats och tid: Region Värmland klockan 10.00-12.00 Närvarande; Mikael Schultz, Karlstad (ordförande), Michael Lindstedt, Kristinehamn, Örjan Nässlander, Hammarö,

Läs mer

egna erfarenheter av samverkansprojekt

egna erfarenheter av samverkansprojekt egna erfarenheter av samverkansprojekt Kommuner Fastighetsägare Allmännyttiga fastighetsbolag Privata fastighetsbolag Byggherrar Invånare Föreningar Kommunens analys av intressenter gjordes tidigt i processen

Läs mer

Bilaga 1 Version 2012-02-09. Bilaga 1 Arbetsplan för samverkan inom Västerhavets vattendistrikt

Bilaga 1 Version 2012-02-09. Bilaga 1 Arbetsplan för samverkan inom Västerhavets vattendistrikt Bilaga 1 Arbetsplan för samverkan inom Västerhavets vattendistrikt 1 Arbetsplan för samverkan inom Västerhavets vattendistrikt 1 Syfte Syftet med arbetsplanen är att gynna samverkan kring vattenförvaltningsarbetet

Läs mer

Kustnära avlopp. Ett projekt inom Mönsterås kommun med syfte att genom samverkan hitta hållbara lösningar för vatten och avlopp i kustnära områden.

Kustnära avlopp. Ett projekt inom Mönsterås kommun med syfte att genom samverkan hitta hållbara lösningar för vatten och avlopp i kustnära områden. Kustnära avlopp Ett projekt inom Mönsterås kommun med syfte att genom samverkan hitta hållbara lösningar för vatten och avlopp i kustnära områden. I Mönsterås kommun finns ca 1000 enskilda avloppsanläggningar.

Läs mer

Använd hela verktygslådan! Arbeta proaktivt! Förankring! Manual för kommunala VA-planer - exempel på arbetssätt och planeringsverktyg.

Använd hela verktygslådan! Arbeta proaktivt! Förankring! Manual för kommunala VA-planer - exempel på arbetssätt och planeringsverktyg. Manual för kommunala VA-planer - exempel på arbetssätt och planeringsverktyg Mats Johansson Ecoloop / VERNA Ekologi AB Ny mailadress! mats.johansson@ecoloop.se Uppsala 29 september 2009 Använd hela verktygslådan!

Läs mer

Att äga, driva och utveckla Socialfondsprojekt. Malmö den 18 augusti 2011 Kl. 13-16.30

Att äga, driva och utveckla Socialfondsprojekt. Malmö den 18 augusti 2011 Kl. 13-16.30 Att äga, driva och utveckla Socialfondsprojekt Malmö den 18 augusti 2011 Kl. 13-16.30 Processtödet SPeL för strategisk påverkan och lärande Nätverk av forskare och erfarna konsulter över hela landet. Metodstöd

Läs mer

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna INFLYTANDE PROJEKTET unga i kulturplanerna Uppsala län september 2011-mars 2012 Projektplan - 14 september 2011 som Kultur i länet, Riksteatern Uppsala län och Riksteatern enades kring Det här samarbetet

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. miljöpolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. miljöpolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset miljöpolicy Genom Sahlgrenska Universitetssjukhusets (SU) miljöpolicy visar ledningen sitt engagemang, intentioner och avsikt med SU:s miljöarbete. Vi ska som en del

Läs mer

Minnesanteckningar. Bästa föräldrastöd i samverkan

Minnesanteckningar. Bästa föräldrastöd i samverkan Minnesanteckningar Bästa föräldrastöd i samverkan 110301 Inledning Landstingets Samhällsmedicinska enhet tillsammans med Regionförbundet Örebro jobbar sedan 1 oktober 2010 med ett samverkans och utvecklingsarbete

Läs mer

PROTOKOLL 2015-05-20. Svar på motion 2014:05 från Germund Sjövall (MP) om Knivstas framtida hantering av spillvatten KS-2014/578

PROTOKOLL 2015-05-20. Svar på motion 2014:05 från Germund Sjövall (MP) om Knivstas framtida hantering av spillvatten KS-2014/578 Kommunstyrelsens arbetsutskott 72 Utdrag ur PROTOKOLL 2015-05-20 Svar på motion 2014:05 från Germund Sjövall (MP) om Knivstas framtida hantering av spillvatten KS-2014/578 Arbetsutskottets förslag till

Läs mer

Workshop Utbildning i stadsnära matproduktion kopplat till entreprenörskap

Workshop Utbildning i stadsnära matproduktion kopplat till entreprenörskap Workshop Utbildning i stadsnära matproduktion kopplat till entreprenörskap 18 oktober 2013 kl. 13-16, Botaniska Trädgården Dagens syfte (från inbjudan):vi ser att det finns ett behov av att stärka möjligheterna

Läs mer

Internationell policy INRIKTNING OCH ORGANISATION. osthammar.se

Internationell policy INRIKTNING OCH ORGANISATION. osthammar.se Internationell policy 2016-2020 INRIKTNING OCH ORGANISATION osthammar.se Internationellt samarbete Den ökade globaliseringen och medlemskapet i EU påverkar Östhammars kommun i allt högre utsträckning och

Läs mer

Samma krav gäller som för ISO 14001

Samma krav gäller som för ISO 14001 Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Relaterat till motsvarande krav i ISO 14001 och EMAS De krav som ställs på miljöledningssystem enligt EMAS är samma som ingår i ISO 14001. Dessutom

Läs mer

Avloppsfrågor - Green Island. Karin Palmqvist Larsson, Miljö- och hälsoskyddsenheten 2013-11-30

Avloppsfrågor - Green Island. Karin Palmqvist Larsson, Miljö- och hälsoskyddsenheten 2013-11-30 Avloppsfrågor - Green Island Karin Palmqvist Larsson, Miljö- och hälsoskyddsenheten 2013-11-30 Ingmarsö & Brottö Enskilt vatten och avlopp 80% torr toalett och BDT-avlopp Gemensamt avlopp i Ingmarsöbyn.

Läs mer

Ansökan om bidrag ur havs- och vattenmiljöanslaget

Ansökan om bidrag ur havs- och vattenmiljöanslaget Ansökan om bidrag ur havs- och vattenmiljöanslaget Samtliga fält i blanketten ska fyllas i (det räcker inte att hänvisa till bilaga). Anvisningar för blanketten finns i separat dokument. A nsökan skickas

Läs mer

STRATEGIPLAN

STRATEGIPLAN STRATEGIPLAN 2016-2018 VISION STRATEGIPLAN 2016-2018 ÅRLIGA VERKSAMHETSPLANER 1. OMFATTNING & SYFTE Detta dokument omfattar en beskrivning av s strategiplan för 2016-2018. Det innehåller en övergripande

Läs mer

Naturvårdverkets sammanfattning av rapporten

Naturvårdverkets sammanfattning av rapporten Tekniska nämnden 2007 02 22 32 58 Tekniska nämndens arbetsutskott 2007 02 08 9 19 Kommunstyrelsen Naturvårdsverkets rapport om framtida producentansvar för förpackningar och tidningar Luleå kommun har

Läs mer