Coaching och Andlig vägledning en komparativ analys

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Coaching och Andlig vägledning en komparativ analys"

Transkript

1 ÖREBRO MISSIONSSKOLA Örebro Teologiska Högskola Coaching och Andlig vägledning en komparativ analys Martin Davén AA2552 Uppsats 15hp Höstterminen 2007 Handledare: Fredrik Wenell

2 Abstract The aim of this research is to investigate comparative analyses between spiritual direction (as an inter-church practice) and coaching (as performed in a business environment). Background, historical context, values, competencies, tools, exercises and the relationship between the client and the coach/spiritual director are the categories explored and compared in the research. The selection criteria for the literature used in this research is whether it is used in a large amount of teaching concerning coaching and spiritual direction or if it has been produced within a wellregarded organisation within the actual discipline. The research showed that the biggest discrepancies between the studied disciplines were their perceptions of reality, foundational values and epistemology. There were differences as well as similarities within the categories values, competencies, tools and exercises. The most discernable similarities between coaching and spiritual direction are their view on leadership and the relationship between the client and the coach/spiritual director. Both disciplins view leadership as primarily a process skill (a capacity to initiate and support the clients process of development) whereas the contents of the process are defined by the clients. Key words Coaching, spiritual direction, leadership, personal development, church, Christianity. 2

3 Innehållsförteckning 1. INLEDNING BAKGRUND SYFTE OCH PROBLEM METOD MATERIAL OCH URVAL Urvalskriterier Tillvägagångssätt för materialsökning Presentation av material och författare Användandet av material HISTORISK FORSKNINGSÖVERSIKT BEGREPPSDEFINITIONER Coaching Andlig vägledning Klient AVGRÄNSNINGAR DISPOSITION COACHING BAKGRUND OCH HISTORISK KONTEXT Filosofi Psykologi Vägledning Coachings utveckling som egen disciplin VÄRDERINGAR Människosyn Målsättning Etik Inre censor FÄRDIGHETER Att kunna bygga en grund för coachingsamtalet Att kunna skapa en ömsesidig relation Att kunna kommunicera effektivt Att underlätta lärande och resultat Empati REDSKAP OCH ÖVNINGAR Visuella och tillbakablickande övningar Reflektionsövningar och brainstorming Redskap i samtalsmetodiken Olika inriktningar inom coaching COACHINGRELATIONEN Arbetsallians Fallgropar Coachens roll ANDLIG VÄGLEDNING BAKGRUND OCH HISTORISK KONTEXT Ökenfäderna Klosterordnarna Ignatius av Loyola och Jesuiterna Ekumenik och lekmannacentrering Påverkan från Psykologin VÄRDERINGAR Kunskapssyn och verklighetsuppfattning Människosyn Målsättning Den andliga erfarenheten Motstånd FÄRDIGHETER

4 Personlig mognad och erfarenhet Kontemplativ attityd Kommunikation och öppnande frågor REDSKAP OCH ÖVNINGAR Övningar med kroppen Övningar med fantasin och Bibeln Tillbakablickar VÄGLEDNINGSRELATIONEN Arbetsalliansen Försvarsmekanismer Vägledarens roll JÄMFÖRELSE VÄRDERINGAR Verklighetsuppfattning och människosyn Målsättning Etik Motstånd inre censor FÄRDIGHETER Empati och lyssnande Kommunikation och öppnande frågor Skillnader REDSKAP OCH ÖVNINGAR Övningar med fantasin Tillbakablickar RELATIONEN MELLAN KLIENT OCH COACH/VÄGLEDARE Arbetsalliansen Försvarsmekanismer och fallgropar Coachen/vägledarens roll Historisk utveckling Gemensamma influenser SLUTSATSER DISKUSSION SVÅRIGHETER I ARBETET Svårt att jämföra två företeelser med olika verklighetssyn Vilket språk gör materialet rättvisa? Svårigheten i att jämföra litteratur med olika upplägg och stil EGNA REFLEKTIONER UTIFRÅN SLUTSATSERNA Erfarenheten av Gud Anledningar till det ökade intresset Går det att kombinera coaching och andlig vägledning? UPPSLAG FÖR VIDARE FORSKNING LITTERATURFÖRTECKNING

5 1. Inledning 1.1 Bakgrund Grundidén till denna uppsats uppkom efter att en vän till mig deltog i en coachutbildning. Hon hade överraskats av hur många av de värderingar som presenterades i utbildningen som stämde väldigt väl med värderingar hon fått med sig från hennes uppväxt i kyrkan. Denna iakttagelse fick mig att fundera över vilka beröringspunkter som kan finnas mellan kyrka och näringsliv när det gäller personlig utveckling. Idag verkar det finnas en rad områden där det finns en stor efterfrågan på personlig coaching. Det kan gälla alltifrån idrott, motion och kost till frågor som gäller karriär, andlighet och livsstil. Samtidigt som coachingbranschen upplever en enorm tillväxt och efterfrågan verkar kyrkans intresse för andlig vägledning ha fått något av ett uppsving de senaste 15 åren. I båda fallen är det en person som har som uppgift att genom frågor och samtal få någon annan att växa. I båda fallen är det önskade målet någon form av personlig utveckling. Här finns tänkbara beröringspunkter mellan de båda företeelserna som är grundorsaken till den forskning som denna uppsats utgör. 1.2 Syfte och problem Syftet med denna forskning är att utifrån den valda litteraturen försöka visa hur personlig coaching, såsom den bedrivs inom näringslivet, förhåller sig till den inomkyrkliga praktiken andlig vägledning med särskild hänsyn till bakgrund, värderingar, färdigheter, redskap samt relationen mellan coach/vägledare och klient. Tanken är att jämföra mönster och tendenser inom de båda disciplinerna samt undersöka om det går att hitta gemensamma influenser. Denna uppsats utgår från följande problemformuleringar: - Vad säger den valda litteraturen inom coaching och andlig vägledning om bakgrund, värderingar, färdigheter, redskap och relationen mellan coach/vägledare? - Vilka är de stora skillnaderna respektive likheterna i ovanstående frågor? Vilka spänningar finns mellan coaching och andlig vägledning? - Vilka gemensamma influenser går att skönja när det gäller coaching och andlig vägledning? 1.3 Metod Denna uppsats är ett litteraturstudium där det teoretiska perspektiv som ligger till grund för bearbetningen av materialet är kvalitativt. I den kvalitativa analysen är det företeelsens beskaffenhet och kvalité som är i fokus till skillnad från den kvantitativa analysen som inriktar sig på att studera mängder av ett fenomen. 1 Syftet med kvalitativ metod är enligt Bo Eneroth att: finna de kvaliteter som tillsammans karaktäriserar företeelsen ifråga, dvs som gör att man kvalitativt kan skilja den undersökta företeelsen från andra slags företeelser. 2 Den kvalitativa forskningen utgår från att man kan lära sig något om helheten genom att studera ett fåtal fall eftersom varje fall är ett konkret uttryck för den företeelse man ämnar undersöka. 3 Denna forskning är ett djupstudium där en mindre mängd litteratur har studerats noggrant till skillnad från ett breddstudium där syftet är att med en omfångsrik materialinsamling skapa sig en överblick över den studerade företeelsen. Det enda undantaget är avsnittet gällande bakgrund och historisk kontext där en något bredare litteraturbas ligger till grund för innehållet. I materialbearbetningen är syftet att undersöka texterna både implicit och explicit för att tillvarata materialets egenart och urskilja vissa bärande mönster hos de undersökta företeelserna som sedan ligger till grund för en jämförelse. Praktiskt har detta gått till så att varje avsnitt i litteraturen lästs noggrant och sedan sammanfattats i en kärnfull mening. Dessa 1 Starrin, 1994, s21. 2 Eneroth, 1984, s47. 3 Eneroth, 1984, s77. 5

6 korta sammanfattningar av textens avsnitt har sedan sorterats ihop i grupper utifrån gemensamt innehåll varefter gruppen fått en rubrik som korrelerar med innehållet. Denna kategorisering av litteraturens innehåll har sedan legat till grund för presentationen av de undersökta företeelserna. 1.4 Material och urval Urvalskriterier Urvalet av litteraturen inom coaching och andlig vägledning sker utifrån urvalskriterierna användbarhet och erkännande. Med användbarhet åsyftas att litteraturen anses lämplig och användbar när det gäller att utbilda blivande coacher och andliga vägledare. Med erkännande åsyftas att litteraturen erkänns som en auktoritet i ämnet antingen av utbildningar som använder sig av litteraturen eller utav andra former av nätverk som åtnjuter stort förtroende bland de aktuella utövarna. Dessa urvalskriterier uppfylls i och med att en stor del av det valda materialet används som kurslitteratur inom utbildningar i coaching respektive andlig vägledning eller finns med i publikationer som ges ut av nätverk eller organisationer som har stort anseende inom respektive disciplin Tillvägagångssätt för materialsökning För att hitta material som faller in under ovanstående urvalskriterier har en rundringning gjorts till åtta coachutbildningar kopplade till ICF (International Coaching Federation) 4 och fem utbildningar i andlig vägledning. 5 De undersökta coachutbildningarna är alla certifierade av ICF och förberedande för att deltagarna ska kunna bli ICF certifierade. Vid rundringningen visade det sig att ett stort antal av de undersökta coachutbildningarna använder egenhändigt utformat kursmaterial. Detta material baserar sig på kursledarnas egna erfarenheter, utbildningar och ICFs kriterier för vad som kännetecknar en bra coach. I den mån extern litteratur användes var Susann Gjerdes bok Coaching -vad, varför, hur, och John Witmores bok Nya coaching för bättre resultat de mest förekommande. Gjerdes bok används som kurslitteratur av Coachcentrum, Akademi coachstjärnan AB, Mindmentor och Horisont kompetens. Boken används dessutom som kurslitteratur vid Örebro Universitet och rekommenderas som extensiv litteratur av Coach2coach. Witmores bok används som kurslitteratur av Coachcentrum och Örebro Universitet samt rekommenderas som extensiv litteratur av Coach2coach. 6 När det gäller andlig vägledning har fem utbildningar kontaktats. De vanligast förekommande titlarna hos de undersökta utbildningarna var Att ge andlig vägledning av William Barry & William Conolly samt Mod att mogna av Gerald Hughes. Barry & Conollys bok används som kurslitteratur i föreningen Kompass utbildningar i att ge andlig vägledning. Kompass är en förening som ägnar sig åt att ge retreater, kurser och information om ignatiansk andlighet. 7 Övriga utbildningar som använder boken är Örebro Missionsskola samt de utbildningar i andlig vägledning som ges av Svenska Kyrkan i Härnösand stift. Hughes bok används som kurslitteratur på Liljeholmens folkhögskola 8 och av Svenska kyrkan i Härnösands stift. I 4 ICF är den största branschorganisationen inom coaching. ICF certifierar coacher samt definierar vilka etiska värderingar och färdigheter en coach bör ha. ( ). 5 Underlag för rundringningen bland coachingutbildningarna har varit en sammanställning av coachutbildningar på När det gäller andlig vägledning är det via internetsökningar på som de aktuella utbildningarna hittats. 6 ( ) 7 8 Det bör tilläggas att Liljeholmens Folkhögskola är den enda utav de undersökta skolorna som inte har en renodlad utbildning i andlig vägledning. Den utbildning som finns inom andlig vägledning vid den skolan är integrerad i en själavårdsutbildning där ett utav totalt fyra utbildningstillfällen berör andlig vägledning. 6

7 Svenska Kyrkan i Strängnäs stift används inte litteratur i utbildningarna i andlig vägledning. Dock hävdar de att Gerald Hughes böcker varit en stor inspiration för utformningen av deras kurser Presentation av material och författare Susann Gjerde är utbildad civilekonom vid universitetet i Fribourg, Schweiz, och är certifierad coach från The Coaches Training Institute (CTI), San Francisco. Hon arbetar i dag som coach, organisationskonsult och föreläsare inom Koriander AS. Dessutom undervisar hon på olika bachelor- och mastersprogram vid Handelshögskolan BI, Oslo. 9 Hennes bok Coaching vad, varför, hur ger en praktisk och teoretisk överblick över hur coaching kan bedrivas. John Whitmore har under många år arbetat med och fördjupat sig i områdena coaching och ledarskap. Som föreläsare och konsult anlitas han världen över, och hans bok Nya coaching för bättre resultat används flitigt inom bl.a. näringslivet, organisationer och idrottsverksamheter. 10 Hans bok ger kärnfull och praktisk information om coaching paketerad i korta lättlästa kapitel. William Barry och William Conolly är två jesuiter som var med och grundade Center for Religious Development i Cambridge, Massachusetts. Deras bok Att ge andlig vägledning är riktad till blivande andliga vägledare och beskriver färdigheter, värderingar och tillvägagångssätt i andlig vägledning. Gerard W Hughes är en katolsk präst och författare och påstås, enligt det egna förlaget, vara en av Englands mest uppskattade andliga vägledare. Hans specialitet är att anpassa Ignatius av Loyolas andliga övningar till modern tid. 11 Den bok som används i denna uppsats är Mod att Mogna. Boken är inte främst avsedd för att hjälpa andra att ge andlig vägledning utan riktar sig till alla som själva vill utvecklas och mogna i sin kristna till tro. Utöver ovanstående titlar kommer material att användas från ICF 12 samt tidskrifterna Pilgrim och Polanco. Pilgrim är en tidskrift med undertiteln en tidskrift för andlig vägledning. 13 Tidskriften har en bred ekumenisk bas och används flitigt i en mängd olika sammanhang som inspiration och handledning för andlig vägledning. Polanco är en tidskrift inriktad på ignatiansk andlighet och ges ut av Kompass, en förening med stor erfarenhet av att ge kurser i andlig vägledning Användandet av material De fyra böcker som stämt in på urvalskriterierna kommer att utgöra grunden i presentationen av de studerade företeelserna. Dock kommer en större bredd av litteratur användas för att beskriva företeelsernas bakgrund och historisk kontext. Inom båda disciplinerna har den ena av böckerna (Gjerde respektive Barry & Conolly) uppfyllt urvalskriterierna i högre grad än den andra boken (Whitmore respektive Hughes). Detta medför att de böcker som bättre uppfyller urvalskriterierna i större grad kommer användas som underlag för presentationen av den aktuella företeelsen. I presentationen av andlig vägledning och coaching kommer alltså Barry & Conolly respektive Gjerde användas som källmaterial i större utsträckning än övrig litteratur. 9 Gjerde, 2003, baksida. 10 Whitmore, 2003, baksida. 11 Hughes, 2001, baksida. 12 Det material som använts är hämtat från

8 1.5 Historisk forskningsöversikt Både coaching och andlig vägledning är relativt nya fält när det gäller svensk forskning. Detta beror bland annat på att de som företeelser inte förrän de senaste åren uppmärksammats i större grad i Sverige. Idéerna till coaching inom näringslivet uppstod så sent som på 70-talet, började praktiseras på 80-talet och fick ett större genomslag på 90-talet. Coaching har alltså en relativt kort historia vilket gör att den först på senare tid varit föremål för akademisk forskning. Den andliga vägledningen har å sin sida funnits i hela kyrkans historia. Det som kännetecknat det ökade intresset för andlig vägledning de senaste åren är att intresset spritt sig från Katolska kyrkan till att även innefatta protestantiska sammanhang. Denna ekumeniska breddning av intresset för andlig vägledning har bland annat tagit sig uttryck i en ökande tillströmning av deltagare i organiserade retreater samt att protestantiska sammanhang i större utsträckning arrangerat retreater. Fortfarande finns väldigt lite av akademisk forskning när det gäller andlig vägledning i Sverige. Eftersom den tidigare forskningen i de båda disciplinerna var för sig är allt annat än överflödande säger det sig självt att komparativa studier mellan de båda är mer eller mindre obefintliga. Därav behovet av denna uppsats. 1.6 Begreppsdefinitioner Coaching Begreppet coaching har sitt ursprung i det engelska ordet coach som beskriver något som fraktar människor från där de är till dit de ville komma. Ordet började senare användas inom idrotten, där coachen hade till uppgift att frakta idrottsutövare från en lägre till en högre prestationsnivå. 15 Att en coach har som uppgift att utveckla en annan människa inom ett visst område råder det samstämmighet om men eftersom coaching är en företeelse som fortfarande är i sin linda, råder det delade meningar om vilken närmare innebörd begreppet har. Detta gäller särskilt hur coaching förhåller sig till andra typer av ledarskap. Enligt Susann Gjerde finns det två dominerande riktningarna när det gäller definitionen av begreppet coaching; de som hävdar att coaching är ett sätt att frigöra potential, och de som hävdar att det är allt en ledare/konsult/coach gör för att frigöra potential. I den förstnämnda gruppen gör man en snävare definition där man ser coaching som en enskild disciplin med en bestämd metodik där man använder en uppsättning fastställda redskap. I den andra huvudriktningen har man en vidare definition där man ser coaching som ett samlat begrepp för alla sätt att frigöra människans potential där begreppet snarare blir ett samlingsnamn för alla former av vägledning, handledning, konsultation och rådgivning. 16 Inom ramen för denna uppsats definieras begreppet i linje med den förstnämna gruppen som ser coaching som en egen disciplin och ämnesområde med särskilda redskap som gör att coaching skiljer sig från andra former av vägledning och konsultation. Med detta inte sagt att coaching och andra närliggande ämnesområden inte överlappar varandra Andlig vägledning Begreppet andlig vägledning åsyftar, inom ramen för denna uppsats, den inomkyrkliga praktik där en kristen hjälper en annan att mogna och utvecklas i sin tro. Detta till skillnad från den form av andlig konsultation som utförs av aktörer med koppling till nyandlighet eller new age som använder sig av samma namn på sin verksamhet. 17 En närmare definition av andlig vägledning är: hjälp given av en kristen till en annan. En hjälp som ger den andre möjlighet att bli uppmärksam på Guds personliga tilltal till honom eller henne, att besvara denna 15 Gjerde, 2004, s Gjerde, 2004, s Det är intressant att notera att vid en google sökning ( ) på andlig vägledning har sex utav de tio första träffar en tydlig koppling till nyandlighet. 8

9 personligt kommunicerande Gud, att växa i förtrolighet med denne Gud och att leva ut konsekvenserna av relationen. 18 Den typ av andlig vägledning som är föremål för detta studium är ansluten till ignatiansk tradition. Begreppen ignatiansk andlighet, ignatiansk spiritualitet eller kort och gott andlig vägledning kommer att användas omväxlande i uppsatsen men syftar på samma företeelse Klient Det finns ett antal olika begrepp som används för att beskriva den som söker vägledning eller coaching. I den kristna själavården, som ofta innehåller element av andlig vägledning, används begreppet konfident vilket har en mer terapeutisk klang och därför inte används inom coaching. Susann Gjerde går så långt att hon av samma anledning inte vill använda begreppet klient utan istället förespråkar begreppet utövare, hämtat från idrottsvärlden, eftersom klient ger associationer till just terapi och ett kund/säljar-förhållande. 19 Inom ramen för denna uppsatts kommer, trots Gjerdes invändningar, begreppet klient att användas av tre skäl. För det första är klient (client) det allmänt vedertagna begreppet i engelskspråkig coachinglitteratur. För det andra förekommer begreppet klient, enligt egna efterforskningar, bland coacher och coachutbildningar i Sverige. 20 För det tredje förekommer begreppet inom den litteratur som berör andlig vägledning och är således det begrepp som bäst överbryggar skillnaderna mellan de båda disciplinerna och är därför mest användbar som ett helhetsbegrepp, i denna uppsats, för den sökande parten i både andlig vägledning och coaching. 1.7 Avgränsningar Denna forskning kommer att avgränsa sig till att jämföra coaching och andlig vägledning utifrån litteratur som används i Sverige. Med detta inte sagt att litteraturen som sådan nödvändigtvis har en svensk författare. En konsekvens av de urvalskriterier som tas upp i 1.4 är att den form av andlig vägledning som kommer studeras är avgränsad till ignatiansk tradition eftersom den litteratur som uppfyllt urvalskriterierna är ansluten till denna. Dock kommer andlig vägledning ur ett bredare perspektiv studeras i avsnittet 3.1 gällande bakgrund och historisk kontext. Inom ramen för denna uppsats kommer inte de båda disciplinernas värderingar och praktiker utvärderas internt utan endast i förhållande till varandra. Hållbarheten i respektive disciplins argument, värderingar och handlingssätt kommer alltså inte bedömas utan endast presenteras. 1.8 Disposition I inledningskapitlet kommer bakgrund, syfte, problemformuleringar och metod att behandlas. Dessutom redovisas historisk forskningsöversikt, begreppsdefinitioner och avgränsningar. I kapitel två presenteras coaching och i kapitel tre andlig vägledning. Dispositionen i kapitel tre och fyra sker utifrån de fem kategorier som presenterats i uppsatsens problemformulering. I kapitel fyra jämförs det som framkommit i kapitel två och tre och i kapitel fem redovisas de slutsatser som framkommit i forskningen som helhet. I kapitel sex kommer dessa slutsatser att diskuteras. 18 Barry & Conolly, 2001, s Gjerde, 2004, s I samband med materialinsamlandet och rundringningen till coachutbildningar visade det sig att flera coachutbildningar använde begreppet klient. 9

10 2. Coaching Coaching är en bred och spretig företeelse som är allt annat än lätt att överblicka. Svårigheten att renodla vissa fenomen inom coaching gör att innehållet i en del av underkapitlen i viss mån kommer att överlappa varandra. 2.1 Bakgrund och historisk kontext Coaching är något av en hybrid mellan en mängd ämnesområden. I en efterforskning kring vilka färdigheter och metodik som används av en coach finns inslag av terapi, filosofi, pedagogik, kommunikationsteori, vägledning, organisationspsykologi och idrottpsykologi. 21 De tre ämnesområden som haft störst inflytande på coaching är filosofi, psykologi och vägledning Filosofi Sokrates har varit och är en viktig inspirationskälla till den europeiska kulturen med stor påverkan på tankegångar, attityder och metoder för senare filosofiska riktningar, psykologi, vägledning och inte minst coaching. Han levde för ca 2400 år sedan och hade som kärna i sin filosofi att han inte ville utbilda folk eftersom han trodde att verklig insikt inte kunde tvingas på någon. Istället samtalade han med människor och ställde frågor för att hjälpa människor att komma till insikt. Denna samtalsform följer vissa regler och kallas ofta dialektik med målsättningen att komma fram till ny kunskap genom samtal. 22 De tankar som Sokrates influerat coaching med är för det första (1) grundinställningen att människan bär svaren inom sig själv. För det andra (2) är det att människan genom självkännedom och medvetandegörande av egna värderingar och aspirationer får hjälp att handla rätt. För det tredje (3) har Sokrates dialektik påverkat sättet att ställa frågor inom coaching. En avgörande skillnad är dock att man inom coaching inte ställer frågor för att försöka manipulera eller reta, utan för att öppna för möjligheter, alternativa handlingar och inre reflektion. 23 En annan filosof som utgör något utav en grundsten inom coaching är Kierkegaard, en av de stora inspiratörerna till den filosofiska inriktningen existentialismen. De centrala idéerna i existentialismen är i korta drag att varje människa är sin egen högsta moraliska instans och formar således sitt eget öde. Kierkegaard betonade att handlingarna formar människan och att det är genom sina val som människan skapar sitt liv och blir sig själv. Eftersom människan är en produkt av sina val och ensam är ansvarig för konsekvenserna av dessa så ligger det på hennes ansvar att göra livet till något speciellt. 24 Existentialistisk filosofi har påverkat coaching såtillvida att coaching också har ett starkt fokus på nutid och framtid och på att människan har fler resurser och möjligheter att utnyttja än ofta är fallet. Dessutom finns likheter mellan coaching och existentialismen i övertygelsen att människan måste ta aktiv del i livet och vara trogen sina värderingar samt att människan själv är ansvarig för sina val och dess konsekvenser Psykologi Trots att det finns många skillnader mellan terapi och coaching finns det också många likheter när det gäller grundtankar och redskap. De inriktningar som svarar för mycket av inspirationen till coaching är de psykologiska inriktningarna kognitiv terapi, humanistisk terapi, lösningsinriktad metodik och idrottspsykologi. 21 Gjerde, 2004, s Magee, 1999, s Gjerde, 2004, s24-26 och Whitmore, 2003, s Magee, 1999, s Gjerde, 2004, s

11 De influenser man kan spåra i coaching från den kognitiva traditionen gäller de tre element som ingår i den cirkulära process som denna terapiform utgår från. Dessa är allians (trygghet, tillit), insikt (kartläggning av problemet) samt förändring (problemlösning och utprovning av nya tankesätt eller färdigheter). Dessa tre element används också inom coaching med den stora skillnaden att fokus inom coaching inte ligger på att identifiera negativa tankar utan att istället blicka framåt mot möjligheter och resurser. 26 Coaching delar också värderingar med humanistisk psykologi, med förgrundsgestalter som Abraham Maslow och Carl Rogers. Denna tradition förespråkar att man riktar uppmärksamheten mot de positiva elementen i den mentala hälsan istället för att fokusera på negativa element och se dem som mentala sjukdomar. Detta var en reaktion mot psykoanalysen och behaviorismen som fokuserade mer på beteende och yttre livshistoria istället för att leva sig in i människans livsvärld. Humanistisk tradition har en optimistisk syn på människan och hennes resurser vilket är grunden till den terapiform som utvecklades av Carl Rogers och kallas klientcentrerad terapi. Det likvärdiga förhållandet mellan klient och terapeut, att ansvaret för förändring läggs på klienten samt användandet av tekniken aktivt lyssnande är tre saker som förenar coaching och klientcentrerad terapi. Den stora skillnaden är att en coach är mer aktiv i sin handledning samt är mer inriktad på handling och inlärning än klientcentrerad terapi. 27 Lösningsinriktad metodik bygger på antagandet att klienten ibland kan göra något bra för att lösa ett problem utan att ha kartlagt själva problemet. Inom denna metodik gräver man inte ner sig i problemet utan fokuserar istället på att visualisera en situation där problemet är löst och vad som kännetecknar en sådan situation. Likheterna till coaching ligger i att bägge är inriktade på lösningar och möjligheter samt på att ställa frågor som främjar handling och fördjupar inlärning. Skillnaden ligger i att lösningsinriktad metodik bara är ett verktyg bland många inom coaching där andra coachingverktyg kan gå stick i stäv med värderingarna inom lösningsinriktad metodik. 28 Både coaching som begrepp och flera av dess förgrundsgestalter har sin bakgrund i idrotten. Likheterna mellan coaching och idrottpsykologi ligger i att man vill hjälpa klienten hantera stress, bevara självförtroendet, tåla yttre störningar och träna mentalt. Dessutom har idrottspsykologi och coaching det gemensamt att båda arbetar med att utvärdera klientens starka och svaga sidor samt arbetar med värderingar som påverkar klienten negativt. 29 De stora skillnaderna ligger i att man inom coaching inte har en färdig modell för hur prestationen ska se ut utan utgår ifrån klienten när det gäller att fastställa det förväntade resultatet. Dessutom är inte målet att kopiera en önskad prestation utan snarare att behärska ett önskat beteende eller uppnå ett visst mål. En avgörande skillnad är också synen på coachen. En coach inom idrotten är en innehållsexpert, det vill säga känner till de faktorer inom den aktuella idrotten som är nödvändiga för att prestationen ska bli så bra som möjligt. Inom coaching är man istället en processexpert, det vill säga klienten är den som definierar innehållet medan coachen står utanför systemet och istället hjälper till att definiera mål, ge stöd och driva på klienten. 30 Sammanfattningsvis går det att konstatera att psykologin haft en avsevärd påverkan på coaching. Värt att uppmärksamma är dock att man inom coaching intar en eklektisk hållning till de verktyg som psykologin har att erbjuda. Detta innebär att coaching använder element från 26 Gjerde, 2004, s Gjerde, 2004, s Gjerde, 2004, s Zeus och Skiffington, 2000, s Gjerde, 2004, s

12 olika traditioner och teoretiska referensramar utifrån vad som anses mest lämpligt. Man plockar alltså det man anser vara det mest användbara från olika traditioner inom psykologin Vägledning En av orsakerna till att det finns många likheter mellan vägledning och coaching är att även vägledning hämtat mycket inspiration från psykologi och filosofi och har på så sätt tillgång till samma verktygslåda som coaching. Det finns en rad olika former av vägledning med olika grad av likhet till coaching. Medan konsultation, handledning och rådgivning har vissa likheter med coaching har handlings- och reflektionsvägledningen klara likheter. 32 Konsultation kan beskrivas som en verksamhet där två professionella yrkesutövare deltar och där den ena parten sökt upp den andre på grund av ett yrkesproblem. Likheterna till coaching ligger i att personerna är likvärdiga och besitter samma kompetensnivå samt att vägledaren inte har något formellt ansvar för klienten. Dessutom finns det likheter i det att konsultationen är tidsbegränsad till dess den yrkesmässiga utmaningen är löst. Den stora skillnaden mellan de båda disciplinerna ligger i att coaching går utöver de yrkesmässiga problemen och även tar itu med klientens personliga utmaningar som rör känslor. Dessutom behöver inte coachen ha fackkunskap utan besitter istället processkompetens. 33 Handledning är en annan form av vägledning som utgår från att vägledaren har större kompetens och kunskap än den som vägleds. Den här vägledningsformen är relativt olik coaching på grund av att det ofta är en överordnad som vägleder en underordnad och att, vägledaren är mer kompetent och dessutom ansvarig för utvecklingen hos den som vägleds. De likheter som finns är att vissa utav redskapen inom coaching också återfinns inom handledningen. 34 Rådgivning (counselling) kan gälla alltifrån hur en yrkesvägledare ska orientera och ge råd om fortsatt yrkesval och skolgång till psykologisk rådgivning där syftet är att hjälpa den hjälpsökande att själv lösa personliga problem. När det gäller psykologisk rådgivning finns gemensamma drag med coaching i det att syftet är att få klienten att upptäcka och utnyttja sin potential. I övrigt finns stora olikheter eftersom rådgivning per definition bygger på att ge råd vilket man inom coaching är väldigt restriktiv med. En coach ger råd först ifall klienten gett tillstånd till det. 35 När det gäller handlings- och reflektionsvägledning är syftet att göra yrkesutövaren mer medveten om det underlag hans yrkesverksamhet vilar på, det vill säga komma till insikt i det egna arbetet. Denna form av vägledning förutsätter att utövaren själv kan hitta sin optimala yrkesförmåga. Genom att uppmana klienten till att handla och reflektera kring sin handling hjälper vägledaren klienten att själv förändra och utveckla sin prestationsförmåga. Många utav de redskap som används i handlings- och reflektionsvägledning är väldigt lika de inom coaching. De stora skillnaderna är att disciplinerna utvecklats inom olika fackmiljöer samt att coachen överskrider de enbart yrkesmässiga frågorna och inriktar sig även på känslor som en viktig informationskälla Gjerde, 2004, s Gjerde, 2004, s43. Gjerde tar även upp vägledningsformerna kollegiebaserad vägledning och vägledning inom hantverkstraditionen vilka här har valts bort eftersom de endast påverkat coaching i mindre omfattning. 33 Gjerde, 2004, s Gjerde, 2004, s Gjerde, 2004, s Gjerde, 2004, s

13 2.1.4 Coachings utveckling som egen disciplin Under mitten av 70-talet tog några idrottscoacher med sig sina erfarenheter och använde dem utanför idrottsarenan. Den som räknas som coachingens fader är tennistränaren Timothy Gallway. Han ansåg att den största motståndare man möter som människa på och utanför tennisbanan är den egna kritiska rösten i huvudet. Hans metod gick ut på att strunta i utvärdering och bedömning och istället programmera huvudet med mentala bilder där man ser sig själv lyckas. Denna metod utvecklades i boken The Inner Game of Tennis (1975) vilket gjorde att hans idéer snart spred sig utanför tennisen och idrottens värld. Två personer som inspirerats av och byggt vidare på Gallways idéer är Myles Downey med sin bok Effective Coaching (1999) och John Whitmore med Coaching for performance (1997). Båda har, liksom Gallway, sin bakgrund inom idrotten men började använda sina idéer inom näringslivet. En av de första som började använda ordet coach inom näringslivet var Thomas J. Leonard. Som finansiell rådgivare i Seattle på 80-talet började han inse att det hans klienter egentligen behövde inte var finansiell planering utan livsplanering. Hans klienter hade inga emotionella problem såtillvida att de behövde en psykolog, däremot behövde de någon att diskutera framtidsdrömmar med och sätta upp mål inför. Leonard började så småningom kalla detta livsplanerande för coaching och grundade 1992 Coach University. 37 Coach är idag ingen skyddad titel vilket gjort att det inom branschen funnits ett behov av att åstadkomma etiska och yrkesmässiga standarder bland professionella coacher. Av den anledningen grundades ICF (International Coach Federation) där Thomas J. Leonard var en utav grundarna. ICF arbetar med att bygga upp, stödja och upprätthålla en god nivå inom coachyrket runt om i världen. Organisationen utvärderar och godkänner coachingskolornas utbildningar i förhållande till ICFs standarder. Den första coachingkonferensen i Europa ägde rum 1998 och de första konferenserna i Skandinavien under början av 2000-talet, vilket vittnar om att coaching är en disciplin som fortfarande är i sin linda Värderingar Människosyn I den undersökta litteraturen framställs coaching som en företeelse baserad på en humanistisk optimistisk människosyn där människan ses som autonom med en inneboende potential för självrealisering. Utifrån detta grundantagande hävdas att människan har möjlighet att påverka sig själv och sina omgivningar och är därför inte bunden av något förutbestämt eller ödesbestämd utan kan själv forma sin egen framtid. 39 John Whitmore jämför människans inneboende potential med ett ekollon: Enligt den nya modellen skulle vi vara mer som ett ekollon som inom sig bär möjligheter att bli en storslagen ek. Vi behöver näring, uppmuntran och ljus för att komma fram, men den vuxna eken finns redan inom oss. 40 Denna människosyn leder till en rad implikationer vilka Gjerde kallar för coachingens tankesätt och sammanfattar dessa i tre huvudteser. För de första (1) utgår en coach ifrån att svaren på människans problem alltid finns inom henne själv. Människan är således sin egen expert vilket gör att coachens uppgift blir att försöka göra klienten medveten om sin egen inneboende kunskap och potential. För det andra (2) fokuserar coachen mer på lösningar och möjligheter än att uppehålla sig vid och analysera det aktuella problemet. En coach ägnar sig åt att leta fram det bästa hos sin klient och att göra denne medveten om sina positiva sidor vilket i sin tur förstärker dennes förmåga att hitta lösningar. För det tredje (3) utgår coachen från att 37 Gjerde, 2004, s Gjerde, 2004, s Gjerde, 2004, s Whitmore, 2003, s17. 13

14 livet påverkas av självuppfyllande profetior. Med detta åsyftas att människans tro har inverkan på vad man ser, upplever och åstadkommer. Det innebär att den förväntan man har på sig själv och sina insatser får effekt på det man blir och behärskar. Coachinglitteraturen betonar vikten av att forma sin egen verklighetsuppfattning genom att välja att se möjligheter istället för problem. 41 En coach är övertygad om att verkligheten påverkas av hur man definierar den. Definitionen av verkligheten blir verkligheten, vilket Gjerde beskriver som: Om du godtar andras definitioner av verkligheten som sanna bidrar du till att göra dem giltiga. På så sätt kan du hjälpa till med att återskapa och kanske omskapa verkligheten utifrån denna definition av verkligheten. 42 Grunden för coaching som företeelse är alltså en optimistisk människosyn. Enligt Gjerde är en optimistisk attityd gentemot klienten grundläggande för utövandet av coaching och viktigare än att behärska dess redskap, metoder och övningar Målsättning Målsättningen med coaching är att utveckla både klientens person och funktion (prestation). Det uttalade resultat en coach vill uppnå hos sin klient är, enligt Gjerde, handling, prestation, mening, utveckling, inlärning, och nyskapande. 44 Sammanfattat handlar det om att hjälpa klienten att uppnå självförverkligande. 45 Hur detta självförverkligande skall uppnås och konkretiseras är det alltid klientens uppgift att definiera. Coachen hjälper endast till med att ställa frågor så klienten kan formulera mål som är specifika, handlingsinriktade och mätbara. Målsättningen är sedan utgångspunkten för hela coachingprocessen och klienten ställs även tills svars för de satta målen i de fortlöpande samtalen. 46 Whitmore betonar vikten av att sätta mål till den grad att han förordar att varje coachingsamtal bör inledas med att fastställa målet med samtalet. 47 Det bör tilläggas att även om självförverkligande är ett övergripande mål med coachingprocessen går det inte att komma ifrån att en coach anlitas av ett företag med det underliggande syftet att denne ska främja produktivitet hos klienten. Whitmore går så långt att han kallar coaching för ett trevligare sätt att göra bättre affärer Etik ICF har fastställt etiska riktlinjer i dokumentet The ICF Code of Ethics. 49 Detta dokument sammanfattar i 28 punkter hur en ICF certifierad coach bör uppträda i förhållande till sin klient och till ICF som branschorganisation. Dessa riktlinjer berör alltifrån hur en coach bör uppträda för att återspegla en positiv attityd gentemot coaching som profession, till konkreta förhållningsregler för relationen mellan coach och klient. Reglerna innefattar bland annat kravet på en coach att inte låta personliga angelägenheter komma i konflikt med sitt yrkesutövande som coach och att om så sker söka professionell hjälp samt eventuellt avbryta coachingsamarbetet. Dessutom berör de etiska riktlinjerna vikten av att stå fast vid överenskomna löften samt att ha en sund relation där överdriven fysisk kontakt eller sexuell 41 Gjerde, 2002, s Gjerde, 2002, s Gjerde, 2004, s Gjerde, 2004, s Whitmore, 2003, s109. Med hänvisning till humanistisk psykologi hävdar han att själförverkligande är människans yttersta mål. 46 Gjerde, 2004, s Whitmore, 2003, Whitmore, 2003, s ( ). 14

15 involvering är förbjudet. Vikten av tystnadsplikt och att hantera samtalsanteckningar konfidentiellt betonas samt att genom egen självkännedom och ärlighet gentemot klienten inte medvetet missleda eller ge falska förhoppningar om vad coachingprocessen kan tillföra Inre censor Som redovisats ovan är en grundläggande tanke inom coachinglitteraturen att fokusera på möjligheter istället för problem. Den inre röst som definierar och utvärderar varje upplevelse och som skapar oro och rädsla inför nya situationer är således något som bör motarbetas. Inom coaching har denna inre röst olika namn varav ett vanligt sådant är inre censor. Gjerde definierar den inre censorn som: något som skyddar oss, medan den egentligen hindrar oss att göra det vi verkligen vill i livet. den inre censorns största önskan är status quo. När du rör dig mot något nytt, ropar den ut sina goda rationella argument och berättar för dig att det bästa är nog att stanna där du är. 50 För att motverka den inre censorn är coachens uppgift att göra klienten medveten om den. Genom att klienten får hjälp att identifiera och se denna röst utifrån, kan klienten välja att lyssna till rösten eller inte. Målet är att hjälpa klienten se att det finns valmöjligheter och att få denne att ta kontroll över situationen så att ett välgrundat val kan komma till stånd som inte baseras på den inre censorns impulser Färdigheter ICF har i dokumentet Minimum skill requirements competency by competency for ACC credentialing sammanställt elva färdigheter som en certifierad coach bör behärska. 52 Dessa är indelade i fyra grupper vilka handlar om att lägga en grund, skapa en bra relation, kommunicera effektivt samt underlätta lärande och resultat Att kunna bygga en grund för coachingsamtalet Den första punkten (1) handlar om att coachen själv ska ha förstått ICFs etiska riktlinjer samt kunna tillämpa dessa i alla coachingsituationer. Coachen ska tydligt kommunicera vad coaching är samt distinktionerna mellan coaching och andra väglednings- och rådgivningsformer. För det andra (2) bör coachen ha en förmåga att förstå vad som förväntas i coachingen samt kunna diskutera och specificera detta så att en överenskommelse kan uppnås. I det flesta fall sker denna överenskommelse i form av att ett coachingkontrakt upprättas Att kunna skapa en ömsesidig relation För att skapa en bra relation till klienten behöver coachen, enligt ICFs riktlinjer, kunna etablera förtroende och närhet med klienten (3) samt ha coachingnärvaro (4). Det förstnämnda handlar om att ha förmågan att skapa ett tryggt, stödjande klimat som leder till en fortlöpande anda av tillit och respekt mellan coach och klient. Med coachingnärvaro åsyftas förmågan att vara fullt medveten och skapa en spontan relation med klienten samtidigt som coachen har en öppen, flexibel och förtroendeingivande stil Att kunna kommunicera effektivt 50 Gjerde, 2004, s Gjerde, 2004, s C1EC26697F1A/5253/icfaccexampassagestandardswithchanges.pdf. ( ). Om inte annat anges är texten i detta kapitel (2.3) baserat på detta dokument. 53 Gjerde, 2004, s För en förklaring av vad som menas med medvetenhet inom coaching se avsnitt

16 När det gäller coachens kommunikation med klienten är lyssnandet av största vikt och inom coaching tillämpas aktivt lyssnande (5). Denna form av lyssnande innebär att coachen helt och hållet fokuserar på vad klienten säger och inte säger och, i relation till kundens önskningar, förstår innebörden av vad som sägs. Coachen ska dessutom kunna stödja klienten i att uttrycka sig. Gjerde beskriver hur man inom coaching ofta delar upp lyssnandet i tre nivåer. Dessa nivåer är för det första inre lyssnande som innebär att man drar in sig själv och sina egna erfarenheter i lyssnandet, det vill säga lyssnar på det sätt som man vanligtvis gör i ett ordinärt samtal. Den andra nivån är fokuserat lyssnande vilket beskrivs som att helt uppslukas av det som sägs och att kunna lyssna fördomsfritt utan att utvärdera eller bedöma det sagda. Den tredje nivån kallas globalt lyssnande vilket beskrivs som att med alla sinnen och sina känslor kunna lyssna på både det uttalade och det outtalade. På denna nivå är intuition och känsla en central del av lyssnandet. 55 Med intuition avses en förmåga att ha en uppfattning eller bedömning utan att ha tillgång till alla fakta. Detta är således en icke-rationell förmåga som även kallas magkänsla eller emotionell intelligens och anses vara ett viktigt redskap inom coaching. 56 Övriga färdigheter som gäller en coach förmåga att kommunicera är att kunna ställa kraftfulla frågor (6) och ha en direkt kommunikation (7). Det förstnämnda handlar om att ställa frågor som uppenbarar den information som behövs för att klienten ska få maximal nytta av coachingrelationen. Direkt kommunikation berör förmågan att kommunicera effektivt under coachingsessionerna och att utnyttja språket så man uppnår största positiva inverkan på klienten. Det kan bland annat handla om att omformulera det som sagts så klienten kan se det från en annan vinkel eller belysa det sagda genom att sammanfatta det i en metafor Att underlätta lärande och resultat En viktig färdighet för en coach är förmågan att skapa medvetenhet (8) hos klienten. Med medvetenhet åsyftas en självkännedom där man kan identifiera underliggande behov, förstå vilka fast rotade uppfattningar om sig själv och världen man har samt kunna se skillnad på tolkningar och fakta. Dessutom handlar medvetenhet om att kunna göra skillnad på tankar, känslor och handlingar samt kunna urskilja egna starka och svaga sidor. Genom att integrera och utvärdera information från olika källor hos klienten och göra relevanta tolkningar hjälper coachen klienten till medvetenhet, vilket i sin tur hjälper denne till de överenskomna resultaten. En viktig del av coaching handlar om att hjälpa klienten att inte bara stanna vid en ökad medvetenhet utan att agera utifrån de nya inlärningar coachingrelationen lett till. För att kunna göra detta krävs att coachen har en förmåga att utforma handlingar (9), planera och sätta mål (10) och kunna hantera framsteg och ansvarstagande (11). Att utforma handlingar handlar om att tillsammans med klienten ha förmågan att skapa tillfällen för kontinuerligt lärande både under coachingen samt i arbetsliv och privatliv. Det kan handla om att tillsammans brainstorma fram nya handlingar som tillämpar och fördjupar inlärning samt att hjälpa klienten sätta sig själv i situationer där saker som diskuterats kan tillämpas och där alternativa sätt att tänka, lösa problem och utvärdera alternativ kan utforskas. Planera och sätta mål handlar om en förmåga att utveckla och underhålla en effektiv coachingplan tillsammans med klienten där tydliga, uppnåeliga och mätbara mål, utifrån klientens behov, fastställs. Att hantera framsteg och ansvarstagande gäller förmågan att hålla uppmärksamheten på vad som är viktigt för klienten samt att lämna ansvaret för genomförandet hos klienten. Denna färdighet handlar bland annat om att hålla klienten ansvarig för huruvida de satta målen har uppnåtts samt utvärdera klientens framsteg. 55 Gjerde, 2004, s Gjerde, 2004, s

17 2.3.5 Empati En grundläggande egenskap hos en coach, som till viss del framkommer i färdighet 3-5 ovan är empati. Den typ av empati som förespråkas är kognitiv empati (till skillnad från exempelvis affektiv empati) vilket beskrivs som: förmågan att förstå och sätta sig in i en annan persons tankevärld med hjälp av viljan. 57 Syftet med ett empatiskt bemötande är att reducera klientens emotionella ensamhet genom att coachen lever sig in i klientens situation och skapar en känslomässig identifiering. Klienten blir då mindre rädd för sina egna känslor och klarar därmed av att vara helt och fullt närvarande med sig själv Redskap och övningar Inom coaching finns det en uppsjö av olika övningar och redskap som används för att hjälpa klienten nå de satta målen för coachingprocessen. En del har redan nämnts i föregående kapitel. Här nedan kommer några exempel på övningar inom coaching att presenteras Visuella och tillbakablickande övningar Eftersom coaching i lika hög grad berör klientens känslor som intellekt är det visuella ett sätt för coachen att rikta in sig på det emotionella hos klienten. Användandet av metaforer inom coaching är ett sätt för både coach och klient att beskriva en händelse utan att använda för många ord. Syftet är att frigöra kreativitet hos klienten och ge denne ny insikt. 59 Ett annat sätt att visualisera klientens mål, värderingar och visioner är att hitta en symbol för detta som fungerar som en påminnelse. Det kan vara en sten i fickan, en tavla på väggen, ett smycke eller en notering i filofaxen som fungerar som en uppmaning i vardagen att hålla kursen mot sina mål och vara trogen sina värderingar. 60 En annan övning är visualisering som även kallas styrd meditation eller dagdröm. Övningen går ut på att klienten sluter ögonen och föreställer sig en viss situation. Ibland är det en påhittad situation och ibland en tillbakablick på något klienten själv upplevt. När klienten hittat en bild - fantasi eller verklighet ska coachen ställa frågor som får klienten att se bilden klarare, såsom vilka människor som finns med, vilka färger som framträder, vilka känslor klienten upplever i samband med bilden och så vidare. Syftet med visualiseringen är att få klienten att lära sig något av tidigare händelser eller önskade framtida händelser. Visualiseringen avslutas med en muntlig genomgång av det klienten såg, tänkte och upplevde. Ofta förankras övningen genom att klienten skapar en fysisk bild eller ett collage som påminner klienten om upplevelsen. 61 På samma sätt som visualisering kan användas för att hjälpa klienten att lära sig något från det förgångna används också en övning vid namn livslinjen. Trots att en coach generellt sett ägnar sig mest åt att blicka framåt mot lösningar och möjlighet kan det ibland finnas anledning att göra en viss tillbakablick. Livslinjen är en sådan övning där klienten inventerar det förgångna genom att rita en tidsaxel som börjar där klienten föddes och går fram till idag. Ovanför axeln ligger positiva händelser och nedanför axeln negativa. Klientens uppgift är att genom att rita en kurva återge hur dennes liv har utvecklats genom positiva och negativa 57 Gjerde, 2004, s Gjerde, 2004, s Gjerde, 2004, s Gjerde, 2004, Gjerde, 2004,

18 händelser fram till nu. Syftet är att klienten ska bli medveten om vilka saker i historien som påverkat hur klienten är idag Reflektionsövningar och brainstorming Det är inte ovanligt att en coach ger klienten övningar mellan coachingtillfällena. Dessa kallas reflektionsövningar och gäller frågor som är så omfattande och djupa att de tar lång tid att besvara. Syftet är att fördjupa klientens förmåga till reflektion och inlärning och ges ofta i slutet på en coachingsession. Ett exempel på en reflektionsfråga kan vara vad är frihet för dig? 63 En vanlig övning för att få fram många alternativa idéer är brainstorming. Övningen går ut på att lägga fram en mängd idéer utan att värdera och bedöma dem. Det huvudsakliga ansvaret för att komma med idéer ligger på klienten. I denna övning är det kvantitet före kvalitet som är det essentiella Redskap i samtalsmetodiken Det finns en mängd definierade redskap som en coach använder under coachingsamtalets gång. Det kan handla om att artikulera och upprepa det som sagts, avbryta och ta över styrningen när samtalet kommer bort från ämnet, konkludera det som sagts med några sammanfattande ord eller att hålla tyst och använda en stunds stillhet som ett sätt att fördjupa reflektionen. Dessutom är det en naturlig del av coachingprocessen att ge klienten erkännande för framgångar samt i allmänhet heja på och uppmuntra klienten. Ett sammanfattande begrepp för när coachingen flyter på bra och där improvisation, flexibilitet och spontanitet fungerar naturligt är att dansa i ögonblicket. Detta begrepp syftar på samspelet mellan coach och klient där coachen är fullt närvarande i den situation klienten befinner sig Olika inriktningar inom coaching Utöver de övningar och redskap som redovisats ovan används ytterligare en stor mängd övningar beroende på coachens individuella preferenser samt på vilken inriktning denne har på sin coaching. Den aktuella inriktningen påverkar i stor grad vilka övningar och redskap som används. Några exempel på coachinginriktningar med en egen uppsättning redskap och övningar är processcoaching, coaching för ett meningsfullt liv och balanscoaching. Processcoaching handlar om att gå djupare in i de känslor man har inför ett problem eller efter en seger utan att analysera dem. Det är särskilt användbart då coachen märker att klienten upplever ett motstånd eller ovilja att närma sig ett visst ämne eller en händelse. Genom att känslomässigt fördjupa och utforska det man upplever inför ämnet eller händelsen kan klienten få ett mer medvetet förhållande till sin egen upplevelse. 66 Coaching för ett meningsfullt liv utgår från att människan upplever mening i sitt liv när hon finner en harmoni mellan sina värderingar och handlingar. När människan handlar i strid med sina värderingar kan en existentiell skuldkänsla uppstå. Coaching för ett meningsfullt liv arbetar med att genom olika övningar kartlägga klientens värderingar och justera handlingar och värderingar så att de överrensstämmer med varandra. 67 Balanscoaching arbetar med att hjälpa klienten se livet som en helhet och arbeta genom medvetna val. Denna coachingform har som mål att med hjälp av en rad olika övningar få klienten att bli medveten om att denne fastnat i ett visst perspektiv på 62 Gjerde, 2004, s Gjerde, 2004, s Gjerde, 2004, s Gjerde, 2004, s Gjerde, 2004, s Gjerde,2004, s

19 tillvaron. Genom att identifiera alternativa perspektiv hjälper coachen klienten att både göra ett välgrundat val av perspektiv samt hjälper klienten att agera utifrån detta val Coachingrelationen Arbetsallians Gjerde lånar begreppet arbetsallians från psykoanalytisk behandlingsteori för att beskriva coachingrelationen. Denna allians bygger på att bägge parter har en realistisk och klargjord förväntan på den andre, känner till sin egen roll i samarbetet, är engagerade i relationen samt är intresserade av att uppnå resultat. Utöver dessa grundförutsättningar menar Gjerde att det krävs tre viktiga ingredienser: tillit, ömsesidig respekt och mod. Med tillit avses att coach och klient uppträder konsekvent och ärligt mot varandra så att ett förtroende byggs upp. Med ömsesidig respekt menas att coachen genom ödmjukhet och tålamod visar att avsikten med samtalets frågor inte är att sätt dit klienten. På samma sätt behöver klienten ha förtroende för coachens arbete och lita på coachens yrkeskunnande. Med mod avses coachens förmåga att våga prova nya övningar och utmana klienten. Samtidigt handlar mod om klientens förmåga att mellan samtalen våga tillämpa insikterna och låta sig själv utvecklas Fallgropar Ett stort hinder i coachingprocessen är, enligt Whitmore, att man inte fullt ut tillämpat den människosyn som ligger till grund för coaching. Han menar att om coaching ska fungera så måste uppfattningen att människan är ett tomt kärl med litet värde innan det har fyllts med någonting överges till förmån för synen att människan har potential inom sig. 70 Gjerde räknar upp ett antal fallgropar som hindrar coachingprocessen. När det gäller klienten handlar det om bristande överlåtelse och involvering eller orimliga förväntningar på coachen. Dessutom hindras coachingen om klienten intar en försvarsställning. De vanligaste uttrycken för detta är att bortförklara beteenden man inte förstår (rationalisering), att skylla ifrån sig på grund av att ansvaret känns överväldigande (beskyllning) och att välja bort information man inte klarar av att förhålla sig till (förnekelse). Dessutom hindras coachingprocessen om klienten intar en alltför passiv roll och inte vågar anta nya utmaningar. Det grundläggande hindret, vilket flera av de uppräknade fallgroparna visar, är att klienten inte vågar vara personlig, äkta och sårbar i samtalet. 71 När det gäller coachen handlar fallgroparna om ansvar, otålighet och popularitet. För coachen handlar det om att inte hamna i ansvarsfällan, det vill säga ta över ansvaret från klienten vilket gör att denne förlorar sitt engagemang. Dessutom behöver coachen vara tålmodig och visa respekt för att vissa förändringar och handlingar tar tid. En otålig coach kan göra klienten osäker och ovillig att avslöja sina svårigheter. Gjerde betonar dock att det måste finnas en balans så att coachingen inte blir alltför passiv utan blir en plats för utmaning och handling. En sista fallgrop som Gjerde nämner är popularitetsfällan som berör faran för en coach att vilja bli omtyckt av klienten. När detta sker finns en risk att coachen inte vågar vara lika ärlig och rak med sin feedback vilket försvårar coachingen eftersom klienten inte utmanas Coachens roll 68 Gjerde, 2004, s Gjerde, 2004, s Whitmore, 2003, s Gjerde, 2004, s Gjerde, 2004, s

20 Grundläggande i coaching är att det är klienten som står för innehållet medan coachen hjälper till med processen. Coachingrelationen är ett samarbete mellan coach och klient där det enda coachen gör ensam är att ge stöd, hjälpa klienten att behålla sitt fokus och åstadkomma drivkraft i processen. 73 I grund och botten handlar det om en attityd där fokus ligger på att klienten har svaren och där en ledarstil utan ordergivning, kontroll, råd och direktiv tillämpas. 74 Det bör tilläggas att det finns tillfällen då coachen kan ge råd eller ge exempel från sin egen erfarenhet, men detta sker endast då klienten gett sitt godkännande till det. Gjerde understryker att självdisciplin är en utav coachens viktigaste egenskaper så att den naturliga impulsen att själv komma med råd förhindras. Coachen ska inte vara någon ny modellmakt som överför sin uppfattning om verkligheten till utövaren. Coachen ska istället försöka inspirera utövaren att hitta sin egen föreställning och förståelse. På så sätt kan utövaren på nytt träna upp de funderingar och det sökande efter svar som han hade som barn. Inom coaching vill vi göra utövaren kapabel att lyssna till sina egna svar till tyst kunskap, erfarenhet och färdigheter Andlig vägledning 3.1 Bakgrund och historisk kontext Praktiken att en mer erfaren kristen ger stöd och råd till en mindre erfaren har funnits lika länge som kristendomen själv. 76 Jesus själv fungerade som andlig vägledare åt sina lärjungar. Även om andlig vägledning praktiserades i den tidiga kyrkan är det inte förrän ett par hundra år efter Jesus liv som det går att säkerställa hur den tog sig uttryck, vilket studien nedan kommer visa Ökenfäderna En något mer formaliserad form av andlig vägledning återfinns i kyrkohistorien först på 300- talet då kyrkofadern Athanasius nedtecknade Antonios Liv, en biografi över eremiten, och sedermera helgonet, Antonios. I boken beskrivs hur Antonios själv uppsökte en rad människor vars tankar han reflekterade över och vars goda sidor han försökte ta efter. Athanasius beskriver hur Antonios liv nådde en sådan grad av andlig mognad och vishet att han ägnade resten av sitt liv åt att ge råd till de stora mängder besökare som sökte upp honom i öknen. Detta blev också startskottet för den monastiska rörelsen 77 som betonade bön, kontemplation och det inre livet, gärna i isolering från omvärlden. Denna rörelse lade grunden för det som senare skulle utvecklas till olika former av klosterordnar. De personer och andliga vägledare som sprang fram ur den monastiska rörelse som Antonios var med och påbörjade kallas ofta för ökenfäder vars liv och skrifter har en betydande roll i framförallt Romersk-katolsk och Ortodox tradition. Olika aspekter av den andliga vägledningen formulerades av Antonios efterföljare såsom vikten av att praktisera andlig vägledning, den personliga erfarenheten av vägledare, individualiserad vägledning, lydnad inför vägledaren och betoningen på de inre tankarna. Ökenfäderna ägnade stor uppmärksamhet åt människans begär och drifter. Personlig bikt och syndabekännelse var under denna tid inkorporerad med den andliga vägledningen. För ökenfäderna var moralisk fostran och andlig utveckling nästintill synonymt. Särskilt Evagrius av Pontos, som levde under senare delen av 300-talet, förordade en hållning där den andliga vägledningens funktion både handlade om att uppmärksamma den vägleddes synd och att ge 73 Gjerde, 2004, s Whitmore, 2003, s Gjerde, 2004, s Det bör tilläggas att praktiken gällande överförandet av visdom rörande andlighet och tro från en mer erfaren part till en mindre erfaren givetvis inte är något unikt för kristen tro och är en praktik betydligt äldre än kristendomen som sådan. 77 Begreppet monastisk är ett samlingsbegrepp för sådant som rör eremit- och klosterrörelsen. Cross och Livingstone, 1997, s

ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching

ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching Ämne ICF Kärnkompetenser en översättning till svenska Dokumentansvarig Styrelsen för ICF Sverige 2009 Datum ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching ICF har definierat elva kompetenser som utgör

Läs mer

Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det?

Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det? Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det? Finns det grader av lycka? ICF s 11 färdigheter Etik och

Läs mer

Coachingens historia, en coachinginriktning: Co-Active Coaching och en av coachingens viktigaste modeller: GROW-modellen

Coachingens historia, en coachinginriktning: Co-Active Coaching och en av coachingens viktigaste modeller: GROW-modellen Coachingens historia, en coachinginriktning: Co-Active Coaching och en av coachingens viktigaste modeller: GROW-modellen För att förtydliga vad jag menar med coaching vill jag peka på dess historia, en

Läs mer

Coaching. Icf:s coachingfilosofi. Npfcoaching. Bokning av samtal Tel:

Coaching. Icf:s coachingfilosofi. Npfcoaching. Bokning av samtal Tel: Bokning av samtal Tel: 076-263 28 60 Jag heter Lasse Andersson jag arbetar med att föreläsa och handleda kring personer med adhd eller aspergers syndrom. Jag är diplomerad coach och vidareutbildar mig

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap.

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap. LEDARSKAPETS SANNINGAR (Liber, 2011) James Kouzes är Barry Posner är båda professorer i ledarskap och i boken sammanfattar de det viktigaste de lärt sig efter att ha studerat framgångsrikt ledarskap i

Läs mer

Cecilia Stevrin och Gunnel Ryner Linköpings Universitet 2013-05-21. Professionell coaching i praktiken

Cecilia Stevrin och Gunnel Ryner Linköpings Universitet 2013-05-21. Professionell coaching i praktiken Cecilia Stevrin och Gunnel Ryner Linköpings Universitet 2013-05-21 Professionell coaching i praktiken Innehåll/Upplägg Information om ICF Coachande förhållningssätt GROW-metoden i praktiken Exempel coachingprocess

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen 5.12 Psykologi I egenskap av en vetenskap som undersöker mänsklig aktivitet ger psykologin de studerande förutsättningar att på olika sätt iaktta och förstå människan och de faktorer som påverkar hennes

Läs mer

Ledarskap och kommunikation med NLP

Ledarskap och kommunikation med NLP Ledarskap och kommunikation med NLP Lev, lär, träna och förändra utbildningen som ger dig helt nya perspektiv och resultat NLP Business Practitioner är utbildningen för dig som vill utvecklas som ledare

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

Extended DISC Coachande ledarskap

Extended DISC Coachande ledarskap Utbildningen sträcker sig totalt över 8 utbildningsdagar och riktar sig till chefer som vill utveckla sitt ledarskap och lära sig och stärka sitt coachande förhållningssätt. Grunderna i utbildningen är

Läs mer

Gunnar Kihlblom. Coaching av ledare och nyckelpersoner. Utbildning i Affärs Coaching

Gunnar Kihlblom. Coaching av ledare och nyckelpersoner. Utbildning i Affärs Coaching Gunnar Kihlblom Coaching av ledare och nyckelpersoner Utbildning i Affärs Coaching Solid Affärs Coaching stödjer ledare och andra nyckelpersoner att möta de framtida utmaningarna som de själva och deras

Läs mer

Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se

Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se Konflikthantering enligt Nonviolent Communication Marianne Göthlin skolande.se Nonviolent Communication - NVC NVC visar på språkbruk och förhållningssätt som bidrar till kontakt, klarhet och goda relationer

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Fastställd av Svenska Scoutrådets styrelse 2009-06-13 Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Scouting handlar om att ge unga människor verktyg till att bli aktiva samhällsmedborgare med ansvar

Läs mer

Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa!

Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa! Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa! En psykolog kan inte lösa flertalet av psykets problem eftersom de är komplexa, och då gäller givetvis samma sak för coacher, forskare

Läs mer

Kund: Kunden är organisationen, och dess företrädare, som betalar för coachingen eller på andra sätt ser till att coaching kan genomföras.

Kund: Kunden är organisationen, och dess företrädare, som betalar för coachingen eller på andra sätt ser till att coaching kan genomföras. Del 1 ICF:s definition av coaching Coaching: Coaching är ett partnerskap med klienter i en tankeväckande och kreativ process som inspirerar dem att maximera sin personliga och professionella potential.

Läs mer

BEDÖMNINGSKRITERIER FÖR ACC, PCC OCH MCC COACHNINGSÖVERENSKOMMELSEN

BEDÖMNINGSKRITERIER FÖR ACC, PCC OCH MCC COACHNINGSÖVERENSKOMMELSEN BEDÖMNINGSKRITERIER FÖR ACC, PCC OCH MCC Detta dokument är baserat på International Coach Federation (ICF):s dokument Assessors Key Distinctions document och beskriver skillnaden mellan coachsamtal som

Läs mer

Boksammanfattning. Konsten att få andra att prestera

Boksammanfattning. Konsten att få andra att prestera Boksammanfattning Konsten att få andra att prestera Konsten att få andra att prestera är framför allt ett användbart verktyg för dig som vill utveckla dig själv och dem du leder. Med hjälp av både skisser

Läs mer

Jobbcoaching- från idrottsutövare och chefer till arbetslösa

Jobbcoaching- från idrottsutövare och chefer till arbetslösa Jobbcoaching- från idrottsutövare och chefer till arbetslösa Åsa-Karin Engstrand Socialfondens temagrupp för integration i arbetslivet (TIA) Forskningsinstitutet REMESO Jobbcoaching Innovativ arbetsmarknadsåtgärd?

Läs mer

o jag gillar mig själv, och har en god o jag känner mig lugn inför andra. o jag respekterar mig själv och jag är tydlig

o jag gillar mig själv, och har en god o jag känner mig lugn inför andra. o jag respekterar mig själv och jag är tydlig Guide-formulär. Kryssa för de påståenden du tycker stämmer in på dig själv. De nivåer där du mest har kryssat i till vänster behöver du fokusera mer på, de nivåer där du har kryssat i mest till höger,

Läs mer

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte SPECIALPEDAGOGIK Ämnet specialpedagogik är tvärvetenskapligt och har utvecklats ur pedagogik med nära kopplingar till filosofi, psykologi, sociologi och medicin. I ämnet behandlas människors olika villkor

Läs mer

Religionskunskap. Skolan skall i sin undervisning i religionskunskap sträva efter att eleven

Religionskunskap. Skolan skall i sin undervisning i religionskunskap sträva efter att eleven Religionskunskap Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Låt intuitionen guida dig! 229:- av Hans Thörn med Catarina Rolfsdotter-Jansson

Låt intuitionen guida dig! 229:- av Hans Thörn med Catarina Rolfsdotter-Jansson PERIODENS ERBJUDANDE HEL av Hans Thörn med av Hans Thörn med Låt intuitionen guida dig! För att ett barn ska växa upp till en hel människa, som lever livet fullt ut och utnyttjar sin fulla kapacitet, räcker

Läs mer

Samhällsvetenskapsprogrammet (SA)

Samhällsvetenskapsprogrammet (SA) Samhällsvetenskapsprogrammet (SA) Samhällsvetenskapsprogrammet (SA) ska utveckla elevernas kunskaper om samhällsförhållanden i Sverige och världen i övrigt, om samspelet mellan individ och samhälle samt

Läs mer

EQ-programmet. Utbildning i medvetet självledarskap för ett helare och rikare liv

EQ-programmet. Utbildning i medvetet självledarskap för ett helare och rikare liv EQ-programmet Utbildning i medvetet självledarskap för ett helare och rikare liv EQ-programmet EQ-programmet handlar om hur du kan frigöra kraften och använda din fulla potential. En hög EQ, innebär att

Läs mer

AffärsCoaching i privata och offentliga organisationer. En praktisk handledning.

AffärsCoaching i privata och offentliga organisationer. En praktisk handledning. Gunnela Westlander, bokanmälan Gunnar Kihlblom: AffärsCoaching i privata och offentliga organisationer. En praktisk handledning. Värmdö: Solid Affärs Coaching. ISBN 978-91-633-8657-2 Coaching är en metod

Läs mer

Föreningstränare - Ledarskap

Föreningstränare - Ledarskap 1. Ledarskap Du tillhör säkert en del olika grupper: Jobbet, familjen, skytteföreningen, konstklubben mm. Det är säkert så att de grupper du tillhör har kommit olika långt i sin utveckling. De fungerar

Läs mer

Namn: Program: Studieår: Kontakt: Lycka till med studierna!

Namn: Program: Studieår: Kontakt: Lycka till med studierna! Kompetensloggboken Namn: Program: Studieår: Kontakt: Lycka till med studierna! Att använda din kompetensloggbok Under hela din studietid kommer du att samla på dig en mängd värdefull kompetens i form av

Läs mer

Coaching enligt ICF. Replik på DN s serie kallad Coach-boomen.

Coaching enligt ICF. Replik på DN s serie kallad Coach-boomen. Av Karin Christofferson, frilansjournalsit Coaching enligt ICF. Replik på DN s serie kallad Coach-boomen. Coaching är egentligen enkelt - Hur ser det ut idag? Hur vill du att det ska bli? Vad kan du göra

Läs mer

Motiverande samtal - MI. Motivational Interviewing

Motiverande samtal - MI. Motivational Interviewing Motiverande samtal - MI Motivational Interviewing Bakgrund och teoretisk grund Miller och Rollnick - psykologer Utgår från behandlingsarbete med missbruk Grundar i KBT men starkt influerad av humanistisk

Läs mer

Biografiarbete och biografisk samtalsterapi -vägar till självförståelse.

Biografiarbete och biografisk samtalsterapi -vägar till självförståelse. Biografiarbete och biografisk samtalsterapi -vägar till självförståelse. Vi lever i en individualiseringens tidsålder, och i denna tidsålder behöver vi metoder som kan hjälpa oss att lära känna och förstå

Läs mer

Betyg och bedömning. Lokala kursplaner. Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva

Betyg och bedömning. Lokala kursplaner. Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva Betyg och bedömning Lokala kursplaner Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva Johan Dahlberg 2010 Att arbeta med bedömning och betygssättning så att en rättssäker och likvärdig

Läs mer

Religion Livsfrågor och etik

Religion Livsfrågor och etik Delmål Delmål 2010-06-14 Religion Skolan strävar efter att eleven: utvecklar förståelse av ställningstaganden i religiösa och etiska frågor samt en grundläggande etisk hållning som grund för egna ställningstaganden

Läs mer

VÄLMÅENDE GER RESULTAT

VÄLMÅENDE GER RESULTAT VÄLMÅENDE GER RESULTAT BÄTTRE SKOLOR PÅ 1 MINUT Bättre skolor är ett projekt för att utveckla skolelever. Med kunskap från psykologi och forskning inom skolan vet vi vad som gör skillnad. Vi lär ut fungerande

Läs mer

THE. The Human Element. Deltagarnytta. Eftersom organisationer består av människor

THE. The Human Element. Deltagarnytta. Eftersom organisationer består av människor THE The Human Element Du får en veckas upplevelser som vill utmana dig att ifrågasätta invanda tankesätt och se ärligt på dig själv och din påverkan på andra. Vi börjar med att fokusera på oss som individer

Läs mer

COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK

COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK Saab EDS Jönköping 8 november 2013 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK Ladda ner bilderna här: www.planb.se/samtal 1 PlanB teamet Kasper Arentoft Tue Juelsbo Team kompetenser: bl. a danske, processledning,

Läs mer

THE HUMAN ELEMENT (THE) DELTAGARNYTTA

THE HUMAN ELEMENT (THE) DELTAGARNYTTA THE HUMAN ELEMENT (THE) Programmet The Human Element tar fasta på utvecklingskraften inom människor. En ökad självkänsla leder till en ökad förmåga att använda sig själv i samspelet med andra vilket i

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

Bengts seminariemeny 2016

Bengts seminariemeny 2016 Bengts seminariemeny 2016 Bengt Kallenberg Bengt Kallenberg, civilingenjör som sedan 2006 arbetar med ledarutveckling, coaching, grupputveckling, seminarier och föredrag. Han har många års erfarenhet från

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

DIPL. GESTALTPRAKTIKER I ORGANISATION, 3 år

DIPL. GESTALTPRAKTIKER I ORGANISATION, 3 år DIPL. GESTALTPRAKTIKER I ORGANISATION, 3 år Leda organisation, grupp och individ i utveckling - med gestaltmetodiken som grund 2014-09-25/CR Gestaltakademin i Skandinavien 2013 1 MÅL Mål: Attduskaha Väl

Läs mer

Information om ledarskapskursen Personligt ledarskap

Information om ledarskapskursen Personligt ledarskap 2014-04-03 Information om ledarskapskursen Personligt ledarskap VÄLKOMMEN Varmt välkommen till kursen Personligt ledarskap! I det följande beskrivs kursens mål, innehåll, arbetsformer och annan praktisk

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

Om man googlar på coachande

Om man googlar på coachande Coachande ledarskap Låt medarbetaren Att coacha sina medarbetare är inte alltid lätt. Men det allra viktigaste är att låta medarbetaren finna lösningen själv, att inte ta över och utföra den åt denne.

Läs mer

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75 Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet, uttrycka

Läs mer

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: PSYKOLOGI Ämnet psykologi behandlar olika sätt att förstå och förklara mänskliga beteenden, känslor och tankar utifrån olika psykologiska perspektiv. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet psykologi ska syfta

Läs mer

MiL PERSONLIGT LEDARSKAP

MiL PERSONLIGT LEDARSKAP MiL PERSONLIGT LEDARSKAP träningsläger i personligt ledarskap MiL Personligt Ledarskap är en utmanande, intensiv och rolig process. Du får genom upplevelsebaserad träning, coachning, feedback och reflektion

Läs mer

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget Socionomen i sitt skilda förutsättningar och varierande Förstå och känna igen förutsättningar, underbyggande idéer och dess påverkan på yrkesutövandet. Att förstå förutsättningarna, möjliggör att arbeta

Läs mer

I kaos ser man sig naturligt om efter ledning.

I kaos ser man sig naturligt om efter ledning. Finn din kärna Allt fler styr med självledarskap. Självkännedom och förmågan att kunna leda dig själv gör det lättare att kunna se klart och att leda andra som chef. Självledarskap handlar om att behärska

Läs mer

Professionsutvecklande grupphandledning för pedagoger

Professionsutvecklande grupphandledning för pedagoger Professionsutvecklande grupphandledning för pedagoger En intervjustudie om hur pedagoger beskriver sin erfarenhet av professionsutvecklande grupphandledning Christina Almqvist Anna Holmberg Vår presentation

Läs mer

Var alltid en förstklassig version av dig själv istället för en medelmåttig version av någon annan. Judy Garland

Var alltid en förstklassig version av dig själv istället för en medelmåttig version av någon annan. Judy Garland Var alltid en förstklassig version av dig själv istället för en medelmåttig version av någon annan. Judy Garland 2011 Sandra Leierth Design Kropp & Själ från A-Ö w w w.sandraleierth.com Text: Lena Leierth

Läs mer

Psykologi 11.3.2009. 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback?

Psykologi 11.3.2009. 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback? Psykologi 11.3.2009 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback? För 1 3 poäng krävs att skribenten förstår att inlärning är en process som grundar sig på dels förändringar i hjärnan och

Läs mer

Nationella medieprogrammet Obligatoriska kärnämnen

Nationella medieprogrammet Obligatoriska kärnämnen Nationella medieprogrammet Obligatoriska kärnämnen Engelska (A) 100p Estetisk verksamhet 50p Idrott och hälsa (A) 100p Matematik (A) 100p Naturkunskap (A) 50p Religionskunskap (A) 50p Samhällskunskap (A)

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Kurs: Handledning 100p. Handledarkurs. Studiehandledning. Namn:

Kurs: Handledning 100p. Handledarkurs. Studiehandledning. Namn: Kurs: Handledning 100p Handledarkurs Studiehandledning Namn: Uppläggning av studierna i samband med distans och flex. Träff 1. Presentation av kursen och uppläggning Träff 2. Introduktion av studieområdet

Läs mer

Clarity Program. Att leda inifrån sin kärna.

Clarity Program. Att leda inifrån sin kärna. Clarity Program Att leda inifrån sin kärna. Clarity Program Clarity program är ett målinriktat och kraftfullt program för att hjälpa dig att få ökad klarsynthet i hur du vill leda, driva förändring, och

Läs mer

CLUES enkla idéer i en komplex tillvaro

CLUES enkla idéer i en komplex tillvaro 1 Välkommen till SolutionCLUES Din samarbetspartner när det gäller: Utveckling av arbetsklimat, funktion och resultat inom arbetsplatsen, teamet eller ledningsgruppen. Effektiv och positiv coaching för

Läs mer

Konflikter och konfliktlösning

Konflikter och konfliktlösning Konflikter och konfliktlösning Att möta konflikter Alla grupper kommer förr eller senare in i konflikter. Då får man lov att hantera dessa, vare sig man vill eller inte. Det finns naturligtvis inga patentlösningar

Läs mer

Saab EDS Järfälla 31 januar 2014 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK

Saab EDS Järfälla 31 januar 2014 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK Saab EDS Järfälla 31 januar 2014 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK Ladda ner bilderna här: www.planb.se/samtal PlanB teamet Kasper Arentoft Sanna Turesson Jonas Lidman Team kompetenser: bl.a. processledning,

Läs mer

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Budskapets innehåll Var mottagaren befinner sig kunskapsmässigt, känslor, acceptans Konsekvens av det svåra samtal, vad det ger för resultat Relationen Ämnet

Läs mer

I arbetet hanterar eleven flera procedurer och löser uppgifter av standardkaraktär med säkerhet, både utan och med digitala verktyg.

I arbetet hanterar eleven flera procedurer och löser uppgifter av standardkaraktär med säkerhet, både utan och med digitala verktyg. Kunskapskrav Ma 2a Namn: Gy Betyg E D Betyg C B Betyg A 1. Begrepp Eleven kan översiktligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av några representationer samt översiktligt beskriva sambanden

Läs mer

Om mentorskap. Soroptimisternas Unionsmöte

Om mentorskap. Soroptimisternas Unionsmöte Om mentorskap Soroptimisternas Unionsmöte Luleå den 10 april 2011 Mona Odhnoff Sundström Moderna mentorskapet Tidigare kunskapsöverföring Nu - lärande process Båda deltagare utvecklas Mentorn tränad i

Läs mer

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda.

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. 1 PSYKOTERAPI ALA PETRI - Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. - Definition av psykoterapi: Psykoterapi är en behandlingsmetod väl förankrad i psykologisk

Läs mer

DILL HR BUSINESS PARTNER PROGRAM

DILL HR BUSINESS PARTNER PROGRAM DILL HR BUSINESS PARTNER PROGRAM Öka din genomslagskraft i rollen som coachande HR Business Partner och möjliggör organisationens strategiska förflyttning. Business unusual PROGRAM Dill Business Partner

Läs mer

ATT MÖTAS, SAMTALA OCH SAMVERKA

ATT MÖTAS, SAMTALA OCH SAMVERKA ATT MÖTAS, SAMTALA OCH SAMVERKA Annina Jansson socialarbetare, arbetshandledare janssonannina@gmail.com Vad handlar det om? Professionella samtal Kommunikation på olika sätt Samtalsmetodik Konstruktiva

Läs mer

SolutionCLUES startades av Björn Johansson tillsammans med Eva Persson. Vill du veta mer om SolutionCLUES konsulter och vad som kan erbjudas är du

SolutionCLUES startades av Björn Johansson tillsammans med Eva Persson. Vill du veta mer om SolutionCLUES konsulter och vad som kan erbjudas är du 1 2 SolutionCLUES startades av Björn Johansson tillsammans med Eva Persson. Vill du veta mer om SolutionCLUES konsulter och vad som kan erbjudas är du välkommen att titta på vår hemsida: www clues.se Kontaktinformation:

Läs mer

Neuropsykiatriska funktionshinder

Neuropsykiatriska funktionshinder Neuropsykiatriska funktionshinder Avledbarhet Föreställningsförmåga Motorisk kontroll Social interaktion Perception Kommunikation Uppmärksamhet Impulsivitet Hyperaktivitet ICF s 11 färdigheter Etik och

Läs mer

Arbetsterapeuters användning av Basal Kroppskännedom för att stärka patienters aktivitetsutförande. Ingegerd Engslätt Jansson Pernilla Sporre

Arbetsterapeuters användning av Basal Kroppskännedom för att stärka patienters aktivitetsutförande. Ingegerd Engslätt Jansson Pernilla Sporre Arbetsterapeuters användning av Basal Kroppskännedom för att stärka patienters aktivitetsutförande Ingegerd Engslätt Jansson Pernilla Sporre Den levda kroppen I det dagliga livet är människan ofta inte

Läs mer

Ett namn på sina problem Omgivningen Förståelse för sig själv Möjlighet att få rätt stöd Tänka funktionshinder istället för lat, slarvig, en ökad tro

Ett namn på sina problem Omgivningen Förståelse för sig själv Möjlighet att få rätt stöd Tänka funktionshinder istället för lat, slarvig, en ökad tro Hade du känt mig hade du inte dömt mig Hade jag hjälpt dig hade du aldrig glömt mig Hade du ta t dig tid hade du kanske fattat Hade jag vågat hade vi kanske snackat Hade vi bara haft mer tid Hade jag kanske

Läs mer

RF Elitidrott 2013. Elittränarkonferens 2013

RF Elitidrott 2013. Elittränarkonferens 2013 RF Elitidrott 2013 Elittränarkonferens 2013 Prestera i vardag och mästerskap Tankar, känslor och beteende Göran Kenttä & Karin Moesch Teknikern /Metoder Teknikerna: ACT, exponering, visualisering, avslappning,

Läs mer

THE. The Human Element. Deltagarnytta

THE. The Human Element. Deltagarnytta THE The Human Element Du får en veckas upplevelser som vill utmana dig att ifrågasätta invanda tankesätt och se ärligt på dig själv och din påverkan på andra. Vi börjar med att fokusera på oss som individer

Läs mer

Ekonomiprogrammet (EK)

Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) ska utveckla elevernas kunskaper om ekonomiska samhällsförhållanden, om företagens roll och ansvar, om att starta och driva företag samt om det svenska rättssamhället.

Läs mer

KOMMUNIKATION ATT SKAPA ETT BRA SAMTAL

KOMMUNIKATION ATT SKAPA ETT BRA SAMTAL KOMMUNIKATION Detta dokument tar upp kommunikation, feeback och SMART:a mål, som ska verka som ett stöd under utvecklingssamtalet. Kommunikation är konsten att förmedla tankegångar, information och känslor

Läs mer

Certifierad Verksamhets- och Ledarskapscoach

Certifierad Verksamhets- och Ledarskapscoach erbjuder utbildning till Certifierad Verksamhets- och Ledarskapscoach - ett coachande förhållnings- och arbetssätt inom organisationer Vilket avtryck vill jag göra som ledare? Hur antar jag ett coachande

Läs mer

Att bedöma. pedagogisk skicklighet

Att bedöma. pedagogisk skicklighet Att bedöma pedagogisk skicklighet Hur bedömer jag pedagogisk skicklighet? Vi blir allt fler som har anledning att ställa oss den frågan. Visad pedagogisk skicklighet är numera ett behörighetskrav vid anställning

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte

SVENSKA. Ämnets syfte SVENSKA Ämnet svenska behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur och andra typer av texter

Läs mer

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen Engelska Mål att sträva mot enligt nationella kursplanen Skolan skall i sin undervisning i engelska sträva efter att eleven utvecklar sin förmåga att använda engelska för att kommunicera i tal och skrift,

Läs mer

Kommuners Öppna Ledarskapsprogram

Kommuners Öppna Ledarskapsprogram Kommuners Öppna Ledarskapsprogram Vi erbjuder ett öppet ledarutvecklingsprogram för dig som vill utveckla ditt ledarskap genom en ökad förståelse för dig själv och de sammanhang du som ledare verkar i.

Läs mer

Information om ledarskapskursen. Personligt ledarskap

Information om ledarskapskursen. Personligt ledarskap 2015-03-01 Information om ledarskapskursen Personligt ledarskap I det följande beskrivs kursens mål, innehåll, arbetsformer och annan praktisk information. Kursen är en av ledarskapskurserna i Dalarnas

Läs mer

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD Här finns förslag till samtalsfrågor till boken Mer än ord trovärdig efterföljelse i en kyrka på väg. Frågorna passar bra att använda i diskussionsgrupper av olika slag. Komplettera

Läs mer

Välkommen tillbaka till omgång 5. ACC coachprogram online. Q-HelaDu. coaching

Välkommen tillbaka till omgång 5. ACC coachprogram online. Q-HelaDu. coaching Välkommen tillbaka till omgång 5 STYRKOR MarieLouise Gunilla Vetgirighet Ledarskap Tacksamhet Tacksamhet Kreativitet Tapperhet Kärlek till lärande Ärlighet/äkthet Hurmor Älskar/älskas Fredrika Anna Tacksamhet

Läs mer

Hållbar utveckling A, Ht. 2014

Hållbar utveckling A, Ht. 2014 Hållbar utveckling A, Ht. 2014 Kommunikation och projektledning för hållbar utveckling Projektplan Bakgrund Som ett stöd i ert projekt kommer ni att arbeta utifrån en projektplan i tre delar, varje ny

Läs mer

Nu Centrerad Terapi. Tredje vågens kognitiva terapiers möte med gestaltterapi

Nu Centrerad Terapi. Tredje vågens kognitiva terapiers möte med gestaltterapi Nu Centrerad Terapi Tredje vågens kognitiva terapiers möte med gestaltterapi Vadstena Gestaltdialog 2011 Vad är nucentrerad terapi (NCT)? NCT är en ny terapiform som integrerar det man ibland kallar den

Läs mer

Gunnar Kihlblom. Coaching av ledare och nyckelpersoner. Utbildning i Affärs Coaching

Gunnar Kihlblom. Coaching av ledare och nyckelpersoner. Utbildning i Affärs Coaching Gunnar Kihlblom Coaching av ledare och nyckelpersoner Utbildning i Affärs Coaching Solid Affärs Coaching stödjer ledare och andra nyckelpersoner att möta de framtida utmaningarna som de själva och deras

Läs mer

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA En guide till dig som ska ha en LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA 1 INNEHÅLL 2 Hur guiden kan användas... 2 3 Mentorprogrammets upplägg... 3 3.1 Mål med mentorprogrammet... 3 3.2 Utformning av mentorprogrammets...

Läs mer

Handledning för 12-stegsinspirerade samtalsgrupper. utifrån Olle Carlssons bok 12 steg för hopplösa Livsförändring på djupet

Handledning för 12-stegsinspirerade samtalsgrupper. utifrån Olle Carlssons bok 12 steg för hopplösa Livsförändring på djupet Handledning för 12-stegsinspirerade samtalsgrupper utifrån Olle Carlssons bok 12 steg för hopplösa Livsförändring på djupet Handledning för 12-stegsinspirerade samtalsgrupper utifrån Olle Carlssons bok

Läs mer

Nyckeln till framgång

Nyckeln till framgång Nyckeln till framgång 1 2 En liten bok om Industrilås värderingar att bära nära hjärtat. 3 När vi på Industrilås ville formulera vilka vi är och vad vi står för skapade vi begreppet En filosofi, många

Läs mer

SKOLFS. På Skolverkets vägnar. ANNA EKSTRÖM Christina Månberg

SKOLFS. På Skolverkets vägnar. ANNA EKSTRÖM Christina Månberg 1 (15) Dnr 2013:454 Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2010:94) om ämnesplan för ämnet hälsa i gymnasieskolan och inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå; beslutade den

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Ungdomsspråk i spanska bloggar Elevens idé Calle är genuint språkintresserad. Han har studerat spanska,

Läs mer

Människan är den enda varelse som kan förändra sitt liv genom att förändra sina intentioner och handlingar. Själva kärnan i att vara människa är

Människan är den enda varelse som kan förändra sitt liv genom att förändra sina intentioner och handlingar. Själva kärnan i att vara människa är Människan är den enda varelse som kan förändra sitt liv genom att förändra sina intentioner och handlingar. Själva kärnan i att vara människa är alltså friheten att förändras. Men det kan vi göra först

Läs mer

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det

Läs mer

sfkbt:s policydokument i utbildningsfrågor 2008

sfkbt:s policydokument i utbildningsfrågor 2008 sfkbt:s policydokument i utbildningsfrågor 2008 Grundutbildning i kognitiv och beteendeinriktad terapi (KBT) En av föreningens viktigaste uppgifter är att: - främja forskning, utbildning och behandling

Läs mer

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter

Läs mer

Scouternas gemensamma program

Scouternas gemensamma program Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin

Läs mer

Coachning - ett verktyg för skolan?

Coachning - ett verktyg för skolan? Coachning - ett verktyg för skolan? Om coachning och coachande förhållningssätt i skolvärlden Anna-Karin Oskarsson Några ord om den ursprungliga uppsatsen Det här är en förkortad version av magisteruppsatsen

Läs mer

För de två första nivåerna har vi fokuserat på bedömningar som integrerar flera olika lärande mål i en bedömning uppgift.

För de två första nivåerna har vi fokuserat på bedömningar som integrerar flera olika lärande mål i en bedömning uppgift. Ungern I Ungern kombineras bedömningssystemet på nivå 1 & 2 bedömningen olika formativa bedömningar med en summativ bedömningar (även olika delar) vid slutet av varje nivå i tränarutbildningen. Utbildningen

Läs mer