Yttrande över förslag till åtgärdsprogram mot omgivningsbuller

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Yttrande över förslag till åtgärdsprogram mot omgivningsbuller"

Transkript

1 1 (4) MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSNÄMNDEN Datum Diarienummer HS Till miljö- och hälsoskyddsnämndens sammanträde den 10 december 2014 Adressat: Uppsala kommun Gatu-och samhällsmiljönämnden Uppsala Yttrande över förslag till åtgärdsprogram mot omgivningsbuller Remiss från gatu- och samhällsmiljönämnden, dnr. GSN Remisstid: 2 december 2014 (förslängd remisstid till 12 december 2014) Förslag till beslut: Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att godkänna upprättat förslag till yttrande och översända det till gatu- och samhällsmiljönämnden. Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att justera beslutet omedelbart. För miljö- och hälsoskyddsnämnden Urban Wästljung ordförande Anna Axelsson chef för miljökontoret Bakgrund Omgivningsbuller är det miljöproblem i Europa som flest människor exponeras för. EUdirektivet för omgivningsbuller 2002/49/EG har omvandlats till svenska förhållanden i Förordningen om omgivningsbuller(2004:675). Enligt förordningen ska kommuner med mer än invånare vart femte år kartlägga omgivningsbuller i kommunen och ta fram ett åtgärdsprogram för att minska omgivningsbuller. I Uppsala genomfördes kartläggningen 2012 av konsultföretaget Ramböll. Åtgärdsprogrammet är framtaget av kommunen i samarbete med Ramböll. Förslag till åtgärdsprogram har nu skickats ut på remiss. Miljö-och hälsoskyddsnämnden anser att det är positivt att ett förslag till åtgärdsprogram har tagits fram och betonar vikten av att bullersaneringsåtgärder snarast påbörjas. Postadress: Uppsala kommun, miljö- och hälsoskyddsnämnden, Uppsala Telefon: (växel) Fax: E-post:

2 2 (4) Nämnden anser att alla åtgärder i åtgärdsprogrammet ska förses med tidplan så det tydligt framgår när olika åtgärder ska vidtas. Bostäder som är utsatta för de högsta bullernivåerna bör prioriteras. Det bör finnas en tidplan för när alla skolor och förskolor med för höga ljudnivåer (över 55 dba ekv. på hela ytan) ska vara åtgärdade och vem som ansvarar för åtgärder. Yttrande 1. Tabellerna 1, 2 och 3 (sid. 9-10) bör kompletteras med kolumner om antal flerfamiljshus respektive småhus. Ansvar för kommunen och Trafikverket bör redovisas separat. Tabellerna bör även kompletteras med kolumner för effekt, kostnad samt samhällsekonomisk nytta av åtgärderna. 2. Alla åtgärder i åtgärdsprogrammet behöver förses med en tidplan så det framgår när olika åtgärder ska vidtas. 3. Bostäder som är utsatta för de högsta bullernivåerna bör prioriteras för åtgärder. 4. Nämnden anser att vårdboenden hör till kategorin bostäder och att vårdboenden ska ingå i bullersaneringsprogrammet. 5. Åtgärdsprogrammet har en för låg ambitionsnivå för bullerutsatta skolor och förskolor. Åtgärder behöver ske i mycket snabbare takt. Förskolor, fritidshem och grundskolor bör prioriteras före gymnasieskolor. 6. Det bör finnas en målsättning för när alla skolor och förskolor med för höga ljudnivåer (över 55 dba ekv. på hela ytan 1 ) ska vara åtgärdade och vem som ansvarar för åtgärder. 7. Bullerplank och liknande åtgärder bör prioriteras framför t ex ändrad användning av gårdarna för att lekytan inte ska minskas i alltför hög grad. 8. Tabellerna över de mest utsatta skolorna och förskolorna på sid. 28 behöver uppdateras och korrigeras. 9. Höga ljudnivåer inomhus orsakade av trafikbuller i skolor och förskolor bör också åtgärdas så att max 45 dba och ekvivalent 30 dba inte överskrids Mark-och miljööverdomstolen (M ). Domen innebär att 55 dba ska klaras på hela skolgården och inte bara på 80 % av gården.

3 3 (4) Under mål i förslaget finns angivet en första programperiod Eftersom två av dessa år snart har passerat är det viktigt att åtgärder snarast påbörjas. Åtgärder bör drivas parallellt inom de tre prioriterade områdena bostäder, skolor och förskolor samt park-och naturområden så att riktvärden för trafikbuller klaras inom programperioden. Tydliga långsiktiga mål med tidssatta delmål bör fastställas. Under första programperioden finns angivet att minst tre bullerutsatta förskolor ska åtgärdas under programperioden. Nämnden anser att det är en för låg ambitionsnivå. Efter 10 år med den åtgärdstakten kommer fortfarande hälften av antalet skol- och förskolebarn vistas på skolgården där trafikbullernivåerna överstiger 55 dba. Åtgärder bör ske i mycket snabbare takt. Förskolor, fritidshem och grundskolor bör prioriteras före exempelvis gymnasieskolor. Det bör finnas en tydlig tidsplan för när alla skolor och förskolor med för höga ljudnivåer (över 55 ekv på hela ytan) ska vara åtgärdade och vem som ansvarar för åtgärder. Nämnden konstaterar att det finns en dom i Mark-och miljööverdomstolen (M ) som innebär att 55 dba ska klaras på hela skolgården och inte bara på 80 % av gården. Bullerplank och andra skyddsåtgärder bör prioriteras framför t ex ändrad användning av gårdarna, för att förhindra att lekytan minskas. Nämnden betraktar inte omdisponering av lekmiljöer utomhus som en bullerskyddsåtgärd utan ser det som en tillfällig lösning i avvaktan på en mer permanent åtgärd. Nämnden betonar att hela skolgården ska klara en ekvivalent ljudnivå på 55 dba. Tabellerna över de värst utsatta skolorna och förskolorna på sid. 28 behöver uppdateras och korrigeras, t ex har man blandat förskolor och familjedaghem, Storgårdens förskola vid Vattholmavägen har lagts ner, Jensen vid Döbelnsgatan är upptagen i förskoletabellen men inte i skoltabellen. Höga ljudnivåer inomhus orsakade av trafikbuller i skolor och förskolor bör även åtgärdas. Särskilt barn med hörselskada eller annat språk än det som används i förskolan påverkas negativt i sin språkinlärning om de vistas i en bullrig skolmiljö (påverkan av språkinlärning har nämnts på sidan 14). Sammanfattning av åtgärdsbehov bör redovisas i en tabell där det framgår antal exponerade individer, byggnader, antal byggnader att åtgärda samt kostnad (liknande som Örebro redovisat i sitt åtgärdsprogram). Denna sammanfattande redovisning av åtgärdsbehov bör separeras för kommunen och Trafikverket. Tabellerna 1, 2 och 3 (sid. 9-10) bör kompletteras med kolumner om antal flerfamiljshus respektive småhus. Ansvar för kommunen och Trafikverket bör redovisas separat. Bland bullerskyddsåtgärder på fasader bör det även ingå åtgärder som miljö- och hälsoskyddsnämnden kan ålägga fastighetsägare som inte genomför åtgärder. Den typen av åtgärd tillämpas i Stockholms och i Örebros åtgärdsprogram.

4 4 (4) Miljö- och hälsoskyddsnämnden anser att vårdboenden hör till kategorin bostäder och också ska ingå i bullersaneringsprogrammet. Den bedömningen gäller i andra kommuner som påbörjat sitt åtgärdsprogram. Tidigare genomförda bullerskyddsåtgärder (fasadåtgärder, skärmar och vallar) som nämns på sidan 15 bör redovisas separat i en tabell fördelat på olika gatuavsnitt och adresser för att underlätta arbetet med bullersanering. På sidan 18 hänvisas till Socialstyrelsens allmänna råd för buller inomhus (SOSFS 2005:6). Det allmänna rådet om buller gäller inte längre och har ersatts av Folkhälsomyndighetens allmänna råd om buller (FOHMFS 2014:13). Bilagor Åtgärdsprogram buller Örebro kommun

5 ÅTGÄRDSPROGRAM MOT OMGIVNINGSBULLER KONTORET FÖR SAMHÄLLSUTVECKLING REMISSUTGÅVA

6

7 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Åtgärdsprogram... sidan 4 Mål och visioner... 5 Åtgärder inom programperioden... 5 Genomförande... 7 Uppföljning och utvärdering... 8 Resurser... 8 Behovsbedömning... 8 Samhällsekonomisk nytta... 8 Samråd Förutsättningar... sidan 11 Bullerexponering Ljudexponerade ytor Påverkan av omgivningsbuller Tidigare arbete med buller Politiska mål och riktvärden Bullerkartläggning sidan 19 Historik Omfattning Metod Resultat av kartläggningen Referenser... sidan 29 Bilagor Bilaga 1 - Ekvivalent bullerutbredning från vägtrafik Bilaga 2 - Maximal bullerutbredning från vägtrafik Bilaga 3 - Ekvivalent bullerutbredning från tågtrafik Bilaga 4 - Maximal bullerutbredning från tågtrafik Åtgärdsprogrammet är framtaget av en arbetsgrupp bestående av tjänstemän och konsulter. I arbetet har också funnits en styrgrupp med representanter för avdelningar i Uppsala kommun. Arbetsperioden har pågått under hösten 2012 och våren Projektledare Uppsala kommun: Sampo Hinnemo, Kontoret för samhällsutveckling Arbetsgrupp Uppsala kommun: Rolf Sundbom, Anneli Sundin, Mia Agvald-Jägborn Anton Willersten, Christer Justusson, Stefan Järdö Christer Solander Text: Erik Hedman, Ramböll Sverige; Johan Jönsson, Ramböll Sverige Extern granskning: Magnus Hillberg, Atkins Grafisk formgivning: Elvira Grandin, FOJAB arkitekter Foto: Ana Vera Burin Batarra om inget annat anges

8 ÅTGÄRDSPROGRAM Omgivningsbuller är ett av de största miljöhälsoproblemen inom Europa. Samstämmig forskning har visat att boende nära högtrafikerade vägar, järnvägar och flygplatser exponeras för skadliga ljudnivåer som påverkar människors hälsa negativt. Människor som utsätts för buller får bl a sömnstörningar som kan leda till förhöjt blodtryck, koncentrationssvårigheter, försvårad inlärning m.m. Långvarig exponering kan leda till negativa effekter på hjärt- och kärlsystemet. Bullerfrågan har genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/49/EG getts ytterligare vikt, genom det s. k. direktivet för omgivningsbuller. Huvudsyftet med direktivet är att fastställa ett gemensamt tillvägagångssätt för att förhindra, förebygga eller minska skadliga effekter på grund av exponering av omgivningsbuller. Direktivet slår fast att samtliga medlemsstater ska: Fastställa exponering från omgivningsbuller genom kartläggning av buller med metoder som är gemensamma för alla medlemsstater Tillgängliggöra information till allmänheten om omgivningsbuller och dess effekter Fastställa handlingsplaner för att förhindra och minska omgivningspåverkan från buller, baserat på resultaten från kartläggningen. Särskilt där exponeringsnivåerna kan medföra skadliga effekter på människors hälsa, och för att förhindra en höjning av bullernivån där den är idag är tillfredsställande. EU-direktivet har via svensk lagstiftning slagits fast och översatts till svenska förhållanden i Förordningen om omgivningsbuller (2004:675). I förordningen anges bl a krav på omfattning avseende kartläggning, åtgärdsprogram samt information till allmänheten. Enligt förordningen ska kommuner med mer än invånare vart femte år kartlägga omgivningsbullret inom kommunen samt ta fram ett åtgärdsprogram för att minska omgivningsbullret. Detta åtgärdsprogram är en följd av förordningen. Mål och visioner Den långsiktiga visionen är att inga människor som bor eller vistas längre tid i Uppsala kommun ska exponeras för nivåer av omgivningsbuller som riskerar att leda till negativa hälsoeffekter eller väsentligt begränsar möjligheten till utomhusvistelser i offentliga miljöer som natur- och parkområden. CC BY HELGE V KEITEL CC BY Omgivningsbuller påverkar hälsan negativt. 4 Åtgärdsprogram mot buller

9 CC BY SHAWNCAMPELL Generella mål Minska bullret vid källan Minska negativa hälsoeffekter på grund av bullerstörningar Minska bullerexponeringen för de mest känsliga grupperna, exempelvis barn under 13 år Förbättrad ljudmiljö på offentliga platser Ökad medvetenhet hos såväl beslutsfattare som allmänhet om bullers negativa effekter Mål under programperioden Samtliga bostäder som beräknas ha trafikbullernivåer utomhus vid fasad, 65 db(a) ekvivalentnivå eller högre, ska efter programperioden inte ha högre ljudnivåer inomhus än 30 db(a) ekvivalentnivå respektive 45 db(a) maximalnivå avseende trafikbuller. Utemiljön på minst tre Bullerutsatta förskolor ska åtgärdas till en nivå där ingen del av vistelseytan utomhus har ljudnivåer som överskrider 55 db(a) ekvivalentnivå avseende trafikbuller. Antalet bullerexponerade park- och naturområden inom Uppsala tätort ska minska och kunskapen om Uppsalabornas uppfattning om störningsgraden i de mest exponerade parkområdena ska öka. Långsiktiga mål till kommande programperioder Riktvärden för buller ska klaras för samtliga bostäder, såväl inomhus som vid uteplats Samtliga förskolor eller grundskolor ska ha lägre eller lika med 55 db(a) ekvivalentnivå från omgivningsbuller på minst 80 % av vistelseytan utomhus Minst hälften av det totala antalet skol- och förskolebarn ska kunna vistas utomhus på skolgårdar där trafikbullernivåerna är högst 55 db(a) ekvivalentnivå Samtliga boende inom kommunen ska inom gångavstånd ha tillgång till en park med god ljudmiljö Åtgärder inom programperioden Nedan redovisas tre huvudsakliga åtgärdsområden som utifrån målbeskrivningar och vision bör prioriteras under programperioden. Åtgärder för att minska bullernivåer utomhus och inomhus i de högst exponerade bostadsområdena Åtgärder för att minska bullernivåer utomhus vid de mest exponerade för- och grundskolorna Åtgärder för minska bullernivåer utomhus inom parker och rekreationsområden Åtgärdsprogrammet ska i så stor utsträckning som möjligt arbeta i riktning mot ett hållbarare transportsystem där föreslagna åtgärder på ett naturligt sätt sammanfaller med önskvärda effekter inom andra områden, som exempelvis åtgärdsprogrammet för luftkvalitet samt övergripande målsättningar i Översiktsplan Som första åtgärd bör möjligheten till att minska buller vid källan prioriteras framför åtgärder för att reducera ljudet mellan källa och mottagare. Det är naturligtvis också önskvärt att genomförda åtgärder kommer många människor till godo istället för enbart enskilda individer. Att minska ljudet vid källan är i många fall en tidskrävande process, då det handlar om behov av trafikomläggningar eller omställning av trafiksystemet. I avvaktan på denna typ av åtgärder kommer det att vara nödvändigt att rikta insatser till enskilda bostäder/bostadsområden, som exempelvis bullerreducerande åtgärder i byggnadsfasad. Vid prioritering av åtgärder är det dock viktigt att det blir en balans mellan riktade insatser till boende respektive allmänheten i övrigt. Detta för att öka möjligheten till att uppnå de generella målen för åtgärdsprogrammet. Vid avvägning av insatser för att reducera omgivningsbuller är det viktigt att beakta särskilt känsliga grupper som saknar möjlighet till att vistas på alternativa platser där acceptabla ljudnivåer förekommer. Likaså speciellt utsatta platser, exempelvis sådana som exponeras från flera olika typer av bullerkällor samtidigt. Åtgärdsprogram mot buller 5

10 Sammanställning av föreslagna åtgärder under programperioden. Åtgärd Beskrivning Ansvar Genomförandeperiod Informationskampanjer Riktade kampanjer med syfte att minska bullerpåverkan, ex. teknisk rådgivning via kommunens hemsida om bullerskärmar, fönsterbyten etc. eller om däckval, sänkt hastighet m.m. GSN, PBN, MHN Löpande inom ordinarie verksamhet Trafikstyrande Översyn av möjlighet till åtgärder minskade ljudnivåer med hjälp av GSN Klart 2017 trafikomläggningar Översyn av hastighetsbegränsningar som bullerdämpande åtgärd Trafiklugnande åtgärder med hjälp av byggnadstekniska åtgärder Översyn av möjligheter att förbjuda tung trafik under vissa tider på dygnet GSN GSN GSN Klart 2016 Löpande inom ordinarie verksamhet Klart 2015 Lågbullrande Översyn av möjlighet till införande vägbeläggningar av lågbullrande vägbeläggning GSN Klart 2015 På utvalda vägsträckor byte av särskilt bullrande beläggningsskikt GSN Löpande efter 2015 Bullervallar och bullerskärmar utmed det kommunala vägnätet Program för bullerskärmar och bullervallar som åtgärd för att dämpa ljudnivåer utmed det kommunala vägnätet Översyn över bullerskyddsåtgärder för att dämpa utomhusnivåer vid skolor och förskolor Idéhandbok över bullerskyddsåtgärder för att dämpa utomhusnivåer vid parker och naturområden, ex i nyplanering, omdisponering av ytor, ljudmaskering GSN Klart 2016 GSN Klart 2015 GSN Klart Åtgärdsprogram mot buller

11 Sammanställning av föreslagna åtgärder under programperioden. Åtgärd Beskrivning Ansvar Genomförandeperiod Bullervallar/bullerskärmar utmed det statliga vägnätet Fördjupad utredning om behov av att dämpa trafikbuller från det statliga vägnätet GSN, i samarbete med Trafikverket Klart 2016 Bullervallar/bullerskärmar utmed det statliga järnvägsnätet Fördjupad utredning om behov av att dämpa trafikbuller från det statliga järnvägsnätet GSN, i samarbete med Trafikverket Klart 2016 Fastighetsnära åtgärder Införande av bidragssystem för att hjälpa fastighetsägare att bullersanera sina bostäder GSN Klart 2014 Utredning om alternativa bullerskyddsåtgärder vid skolor och förskolor, ex omlokalisering av vistelseytor BUN Klart 2015 Tysta platser Utredning om möjlighet att anordna särskilt tysta platser i den offentliga miljön GSN Klart 2017 I sammanställningen på tidigare uppslag föreslås åtgärder för att minska omgivningspåverkan både för enskilda utsatta individer tillsammans med åtgärder för att minska omgivningspåverkan i områden av särskild betydelse för uppsalaborna. Inom programperioden planeras ett antal åtgärder som är särskilt riktade till att minska påverkan av omgivningsbuller. Delar av programperioden kommer också att användas till att inhämta djupare kunskap om bullersituationen i kommunen och till att arbeta fram ytterligare riktlinjer för hantering av bullerfrågorna. Andra åtgärder kommer att vara direkt riktade till bullersanering i exempelvis bostäder och skolor/ förskolor. Genomförande En programgrupp kommer att tillsättas med representanter för kontoret för samhällsutveckling och miljökontoret. Arbetet kommer att ledas genom en styrgrupp med representanter från samma kontor samt kommunledningskontoret och kontoret för barn, ungdom och arbetsmarknad. En projektledare från kontoret för samhällsutveckling kommer att utses med ansvar för att åtgärderna genomförs. I sammanställningen redovisas föreslagna åtgärder under programperioden. Åtgärderna behöver arbetas in kommunens budget både avseende personalresurser samt ekonomiska medel. Åtgärdsprogram mot buller 7

12 Uppföljning och utvärdering Styrgruppen får ansvar för uppföljning av arbetet, genom löpande avrapportering från programgruppen, genom årlig avrapportering till ansvariga nämnder; gatu- och samhällsmiljönämnden, plan- och byggnadsnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden samt barn- och ungdomsnämnden samt genom en samlad utvärdering under programperiodens sista år (2018). Resurser Resurser kommer att krävas för att genomföra de föreslagna åtgärderna i programmet. Beroende på investeringsnivån och i vilken omfattning de föreslagna åtgärderna kommer att genomföras kan det finnas behov av att förstärka personresurserna eller att förändra i verksamhetsplaner på kontoret för samhällsutveckling, miljökontoret och kontoret för barn, ungdom och arbetsmarknad. Programmet finansieras genom att åtgärderna inarbetas i budgetprocessen. De ramar som fullmäktige ger respektive nämnd ska följas. Behovsbedömning Planer och program som tas fram enligt 5 kap 5 miljöbalken ska miljöbedömas om genomförandet av dem kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Detta program anses dock inte medföra betydande miljöpåverkan så som avses i miljöbalken. Jämfört med nollalternativet, det vill säga den sannolika utvecklingen utan detta åtgärdsprogram, innebär genomförandet av åtgärdsprogrammet inte några avgörande hälsoförbättringar för Uppsalas befolkning. Dels för att Uppsala kommun redan idag arbetar med bullerskyddsåtgärder som gradvis förbättrar ljudmiljön och hälsan, dels för att de åtgärder som enklast kan genomföras under programperioden handlar om åtgärder nära mottagaren och som tjänar ett fåtal individer. Kraftfulla åtgärder vid källan, till exempel tystare fordon, och som skulle innebära betydande förändringar av ljudmiljön och gagna hela befolkningen, ligger utanför detta åtgärdsprograms räckvidd. Övriga åtgärder vid källan, till exempel trafikstyrning och sänkta hastigheter, tar lång tid att utveckla och implementera. Åtgärdsprogrammet innebär en klar ambitionshöjning och en långsamt förbättrad ljudmiljö och hälsa, inte minst tillsammans med kommande åtgärdsprogram, men några betydande skillnader kommer inte att kunna åstadkommas under denna programperiod. Samhällsekonomisk nytta Störningar och negativa hälsoeffekter från buller innebär en stor kostnad för samhället. Trafikverket har i sina samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn tagit fram värderingar av de kvantifierade och säkerställda konsekvenser som buller ger upphov till. Värderingen baseras 8 Åtgärdsprogram mot buller

13 på de för individen direkt och medvetna störningar (sjukdomsfall och sömnstörningar etc.) samt indirekta och omedvetna störningar som kostnader för sjukvård och produktionsbortfall till följd av sjukdomar orsakade av buller. Lönsamheten i bullerskyddsåtgärder varierar mellan olika fall. Generellt är vinsten med att åtgärda buller nära källan störst där befolkningsdensiteten är hög och i mer glesbefolkade områden är istället fastighetsnära åtgärder mer lönsamma. Valet av åtgärd styrs också av den fysiska möjligheten till åtgärder. I tätbebyggda stadskvarter finns sällan möjligheten att placera bullerskärmar längs vägen vilket gör att fastighetsnära åtgärder ändå blir den enda genomförbara åtgärden. Fastigheter med bullernivåer över 60 db(a) återfinns framförallt i de centrala delarna av Uppsala tätort. I huvudsak är det flerfamiljsbostäder som exponeras för höga ljudnivåer. Endast 10 % av antalet personer som exponeras för buller över 60 db(a) bor i en enfamiljsbostad. För många av dessa fastigheter är det svårt att på kort sikt påverka utomhusnivåer, vilket innebär att åtgärder framförallt får riktas mot att klara riktvärden för ljudnivåer inomhus. Att med hjälp av en tilläggsruta förbättra bullerdämpningen för alla fönster längs fasader som överskrider 60 db(a) från vägtrafik och 65 db(a) från spårtrafik i Uppsala kommun skulle kosta närmare 70 miljoner kronor. Åtgärderna skulle ge en samhällsekonomisk vinst på närmare sex kronor per investerad krona. Bedömningen har gjorts på en översiktlig nivå, vilket gör att det i vissa fall kan vara både lämpligare och mer lönsamt med andra åtgärder än fönsterförbättringar. Därför bör det bedömas i varje enskilt fall vilken åtgärd som är mest passande. Tabell 1. Bedömning av åtgärdsbehov och kostnad för fastigheter utsatta för buller över 60 db(a) från vägtrafik Intervall Utsatta personer Antal fönster Åtgärdskostnad NNK 65 db(a) * , db(a) , db(a) ,9 Totalt ,7 * = Under perioden 1996 till 2006 gavs stort antal fastigheter med bullernivåer över 65 db(a) bullerbidrag för åtgärder av fönster. Det innebär att många av dessa fönster redan är åtgärdade och att den verkliga kostnaden därför är betydligt mindre. Tabell 2. Bedömning av åtgärdsbehov och kostnad för fastigheter utsatta för ekvivalenta buller över 65 db(a) från järnvägstrafik Intervall Utsatta personer Antal fönster Åtgärdskostnad NNK 65 db(a) ,4 Åtgärdsprogram mot buller 9

14 Buller från järnvägstrafik kännetecknas av relativt få, men höga, bullertoppar, vilket särskilt under nattetid kan vara störande och leda till sömnsvårigheter. I Uppsala utsätts betydligt fler invånare för järnvägsbuller där de maximala bullernivåerna överstiger riktvärden än för ekvivalenta ljudnivåer. Det finns i dagsläget inga framtagna värderingar av betalningsviljan för att reducera maximala bullernivåer, trots att det har visats att betalningsviljan för att reducera enstaka höga bullertoppar kan vara betydande. Nedan görs en bedömning av kostnaden för att åtgärda fastigheter som i dagsläget utsätts för maximala bullernivåer över 80 db(a) från järnvägstrafik. Tabell 3. Bedömd åtgärdskostnad för fastigheter som utsätts för maximala bullernivåer över 80 db(a) från järnvägstrafik Intervall Utsatta personer Antal fönster Åtgärdskostnad 90 db(a) db(a) db(a Totalt Samråd Fylls i av kommunen. 10 Åtgärdsprogram mot buller

15 FÖRUTSÄTTNINGAR 2. Förutsättningar 2.1 Bullerexponering Närmare uppsalabors bostäder exponeras för bull antingen väg- eller tågtrafik. Detta innebär att en fjärded kommun exponeras för ljudnivåer över det riktvärde som bostäder avseende omgivningsbuller. Avseende de högsta trafiken, maximalnivåerna, så är exponeringen utifrån rik väsentligt högre för såväl vägtrafik som järnvägstrafik. H fasad är även en indikator på höga maximalnivåer inomh Tabell 4: Antal boende exponerade för ekvivalenta bullern tågtrafik Intervall Exponerade Exponerade Bullerexponering db(a) väg tåg Den stora majoriteten, ca 85 %, av bostäderna i Uppsala eq < Närmare uppsalabors bostäder exponeras för L tätort exponeras för ekvivalent vägtrafikbuller buller över 55 db(a) från antingen väg- eller tågtrafik. under L 55 db(a), men i de 15 % av bostäderna över Detta Förutsättningar eq innebär att en fjärdedel av invånarna i Uppsala db(a) bor en fjärdedel av alla invånare. Det visar att kommun exponeras för bullernivåer över det riktvärde Bullerexponering som gäller för nybyggnad av bostäder. Avseende lerproblematiken L eq 50 är 120 störst. 387 En högre andel flerfamiljs- det L eq är i de 45 tätbefolkade 168 delarna 515 av Uppsala 20 som 999 bul- 2.1 de Närmare högsta ljudtopparna uppsalabors från trafiken, maximalnivåerna, antingen så exponeras väg- ännu eller fler tågtrafik. för nivåer över Detta riktvärden innebär att småhus. L bostäder exponeras hus är för drabbade bullerav över höga 55 bullernivåer dba från jämfört med en eq fjärdedel Statistiskt 55 av sett 46 invånarna löper 591en boende i Uppsala i 3ett 235 flerfamiljshus L eq tre 60 som gånger gäller så 15hög för 409 risk nybyggnad att bo i ett 1av hus 019som är för utomhusnivå. Höga maximalnivåer vid fasad är kommun exponeras för ljudnivåer över det riktvärde även en indikator på höga nivåer inomhus. I tabellen exponerat för buller över riktvärdet 55 db(a) än en nedan bostäder visas en avseende sammanställning omgivningsbuller. av exponeringsberäkningar trafiken, från maximalnivåerna, väg- och tågtrafik. Siffrorna så är exponeringen kommer i Uppsala Avseende de högsta ljudtopparna från boende L eq i ett 65småhus. Endast % av enfamiljshusen 224 utifrån är riktvärden exponerade för vid vägtrafikbuller uteplats L över 55 från väsentligt den kommunomfattande högre för såväl bullerkartläggning vägtrafik som som järnvägstrafik. eq db(a) medan Höga nästan maximalnivåer 40 % av flerfamiljshusen vid är det. genomförts fasad är under även en indikator på höga maximalnivåer L eq inomhus, 75 där riktvärdet 0 avser 0 Tabell 4. Antal 4: Antal boende boende exponerade exponerade för ekvivalenta för ekvivalenta Tabell Tabell 5. bullernivåer Antal 5: boende Antal exponerade boende från väg- exponerade för maximala och bullernivåer för maximala bullerniv bullernivåer från väg- och tågtrafik tågtrafik från tågtrafik väg- och tågtrafik Intervall Exponerade Exponerade Intervall Exponerade Exponerade db(a) väg tåg db(a) väg tåg L eq < L max < L eq L max L eq L max L eq L max L eq L max L eq L max L eq L max L eq L max L eq L max Tabell 5: Antal boende exponerade för maximala bullernivåer från väg- och tågtrafik Åtgärdsprogram mot buller 11 Intervall Exponerade Exponerade db(a) väg tåg

16 40% 35% 30% Flerfamiljshus Småhus 25% 20% 15% 10% 5% Den stora majoriteten, ca 85 %, av bostäderna i Uppsala tätort exponeras för ekvivalent vägtrafikbuller under 55 db(a), men i de 15 % av bostäderna över 55 db(a) bor en fjärdedel av alla invånare. Det visar att det är i de tätbefolkade delarna < av Uppsala som 50-55bullerproblematiken är störst. Det visar också att en högre andel flerfamiljshus Intervall db(a) är drabbade av höga bullernivåer jämfört med småhus. Figur Statistiskt 1. Skillnad sett i fördelning löper en mellan boende småhus i ett och flerfamiljshus tre gånger så hög risk att bo i flerfamiljshus ett hus som i olika är bullerintervall. exponerat för Baserat buller på beräknade över riktvärdet 55 db(a) än en boende i ett ekvivalentnivåer från vägtrafik. småhus. Endast 10 % av enfamiljshusen i Uppsala är exponerade för vägtrafikbuller över 55 db(a) medan nästan 40 % av flerfamiljshusen är det. Tabell 6. Antal bostäder och andel av Uppsala tätorts bostäder Tabell som 6: Antal exponeras bostäder för ekvivalent och andel vägtrafikbuller av Uppsala i tätorts bostäder som exponeras för olika intervall. ekvivalent vägtrafikbuller i olika intervall. Intervall db(a) Antal bostäder Andel av samtliga bostäder (%) L eq < ,7 L eq ,1 L eq ,7 L eq ,7 L eq ,5 L eq ,6 L eq ,7 L eq ,0 L eq >75 0 0,0 Ljudexponerade ytor Två tredjedelar av Uppsala kommun har mycket låga bullernivåer (under 40 db(a)). På kommunnivå är det mindre än 5 % av ytan som exponeras för bullernivåer över riktvärdet för utomhusnivå 55 db(a), vilket kan betraktas som lågt. På dessa 5 % av ytan bor en fjärdedel av alla kommunens invånare. Närmare 30 % av Uppsala tätort är exponerad för bullernivåer över 55 db(a). 12 Åtgärdsprogram mot buller

17 2.2 Ljudexponerade ytor Två tredjedelar av Uppsala kommun har mycket låga bullernivåer (under 40 db(a)). På kommunnivå är det mindre än 5 % av ytan som exponeras för bullernivåer över riktvärdet för utomhusnivå 55 db(a), vilket kan betraktas som lågt. På dessa 5 % av ytan bor en fjärdedel av alla kommunens invånare. Tabell 7: Areor och andel av total kommunytan Tabell som 8. Areor exponeras 8: och Areor andel och av för Uppsala ekvivalent andel tätort av som Uppsala tätort som exp vägtrafikbuller i olika intervall. exponeras vägtrafikbuller för ekvivalent i vägtrafikbuller olika intervall. i olika intervall. Tabell 7. Areor och andel av total kommunytan som exponeras för ekvivalent vägtrafikbuller i olika intervall. Intervall db(a) Area (kvm) Andel av kommun (%) Intervall (db(a)) Area (kvm) Andel av tätort (%) L eq < ,8 L eq <40 4,0 8,0 L eq ,6 13,5 L eq ,7 17,2 L eq ,0 9,1 L eq ,9 25,4 L eq ,5 5,8 L eq ,1 20,0 L eq ,6 3,1 L eq ,5 14,9 L eq ,3 0,9 L eq ,1 8,0 L eq ,2 0,4 L eq ,0 3,9 L eq ,4 0,2 L eq ,0 2,0 L eq >75 2,4 0,1 L eq >75 0,4 0,7 Rapport Påverkan av omgivningsbuller 2.3 Omgivningsbuller och den blandade staden Upplevelsen beror av mer än bara ljudnivån Påverkan av omgivningsbuller Det pågår för närvarande mycket forskning kring hur 11 av 32 buller påverkar oss, och det kommer antagligen att Omgivningsbuller och den blandade staden Omgivningsbuller är idag ett av våra största miljöhälsoproblem som vi vet kan resultera i ohälsa för vet vi dröja länge innan vi har hela bilden klar för oss. Dock Omgivningsbuller med säkerhet att det inte är är idag tillräckligt ett av med våra största miljöhä enskilda individer vid exponering under lång tid. Det att redovisa resultera en ljudtrycksnivå i ohälsa för för enskilda att beskriva individer hur vid exponerin moderna samhället är fullt av oönskade ljud. Den störande moderna ett ljud samhället är, utan det beror är fullt på flera av faktorer. oönskade ljud. Den s snabba samhällsutvecklingen med industrialisering, Störningen kan beskrivas som en kombination av med industrialisering, transporter, exploatering, elek transporter, exploatering, elektrifiering mm. har faktorerna typ av ljud, vilket sammanhang ljudet på förhållandevis kort tid förändrat ljudlandskapet förekommer förhållandevis i och vem kort som uppfattar tid förändrat ljudet. Exempelvis ljudlandskapet radik radikalt. Buller har blivit ett miljöproblem med långtgående uppfattas miljöproblem musiken med på en fest långtgående som betydligt konsekvenser mindre för hä konsekvenser för hälsa och välbefinnande. störande många om man håll själv i Europa deltar i festen går det än om inte man längre att hitta ostö På många håll i Europa går det inte längre att hitta försöker sova i en grannlägenhet, även om ljudnivån i taget. ostörda ljudlandskap över huvud taget. den angränsande lägenheten är betydligt lägre. Bullerkartläggning Uppsala Unr Det pågår för närvarande mycket forskning kring hu kommer antagligen att dröja länge innan vi har hela vi med säkerhet att det inte är tillräckligt med att re kan beskrivas som en kombination av faktorerna typ på en fest som betydligt mindre störande om man s försöker sova i en grannlägenhet, även om ljudnivån Ett annat problem med dagens ljudmiljö är bristen på Det Ett har gjorts annat relativt problem mycket med forskning dagens i vilken ljudmiljö man är bristen p variation. Brus från trafik och annat finns överallt och studerat och upplevelse annat finns av specifika överallt bullerkällor. och tar Genom så mycket plats i an tar så mycket plats i anspråk att andra ljud till stor del att kombinera resultat från kartläggningar av ljudnivåer täcks över, vilket resulterar i en monoton ljudmiljö täcks utomhus över, och vilket undersökningar resulterar av de i en boendes monoton ljudmiljö u utan karaktär och platsspecificitet. upplevelser platsspecificitet. kan man ta fram samband mellan ljudnivå utomhus och störning. De flesta sådana här undersökningar Upplevelsen har gjorts för buller beror från av trafik. mer än bara ljudnivån Störning = Ljudnivå + att Sammanhang beskriva hur + störande Individ ett ljud är, utan det beror Figur 2. Komponenter som påverkar störningsupplevelsen i en verklig ljudet situation. förekommer i och vem som uppfattar ljudet. E lägenheten är betydligt lägre. Åtgärdsprogram mot buller 13

18 Inte bara en komfortfråga Den upplevda störningen är inte bara något som beskriver komfort utan ger ett mått på vilka hälsoeffekter bullret ger, exempelvis försvårande av samtal, koncentration, vila/återhämtning, sömnstörningar och olika stressrelaterade symptom. En tredjedel av befolkningen är känslig för buller och är därmed också mer sårbar för olika negativa effekter av buller. Senare tids forskning har t ex funnit att det finns ett samband mellan bullerexponering och ökad risk för typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdomar. Barn särskilt utsatt grupp Omgivningsbuller har visat sig ha ett flertal negativa effekter på barn, bland annat vad gäller läsförmåga, inlärning, koncentration och problemlösningsförmåga. Vid riktigt höga ljudnivåer finns också en ökad risk för tinnitus eller hörselskada då barns hörsel inte är fullt utvecklad före 13-års ålder. Andra problem som kan uppstå i högljudda miljöer är heshet, ökad olycksrisk, minskad aptit och trötthet. Barn från områden utsatta för starkt trafikbuller, framför allt flygbuller, har i några utländska studier angetts kunna ha ökade halter av stresshormoner och högre blodtryck än barn från tystare områden. Ny forskning har bekräftat att buller i skolmiljö negativt påverkar barns språkinlärning. I skolor i Storbritannien, Nederländerna och Spanien har samband mellan flygbuller och försämrad läsförståelse påvisats, ett samband som kvarstod även efter att man korrigerat för effekter av en rad andra faktorer, som t.ex. föräldrarnas socioekonomiskaförhållanden. Det uppskattas att en ökning av bullernivån med 5 db(a) var kopplad till en försämrad läsförståelse motsvarande 2 månaders undervisning i Storbritannien och 1 månad i Nederländerna. (1) Det finns ett antal åtgärder som kan förbättra ljudmiljön inomhus i undervisningslokaler, bland annat ljudabsorberande material i tak, väggar och golv. Utomhus vid skolor och lekplatser rekommenderar WHO att buller från yttre källor inte överstiger 55 db LAeq (2). Den viktiga hälsoeffekten är här störningsreaktioner. Någon risk för hörselskador till följd av trafikbuller finns inte vid exponering för de ljudnivåer som förekommer i Sverige. Barn kan dock tänkas maskera störande trafikbuller med skadligt stark musik i hörlurar. Goda ljudlandskap i bostadsområden utomhus återfinns först när bullernivåerna från vägtrafik är lägre än 45 db LAeq, 24h (3). Miljööverdomstolen har i dom MÖD 2000:32 förelagt dåvarande Vägverket Region Sydöst att senast den 1 april 2001 ha uppfört ett bullerplank eller ha vidtagit annan bullerreducerande åtgärd vid Östra skolan, Motala kommun, så att den ekvivalenta ljudnivån inte någonstans på Östra skolans skolgård överstiger 55 db(a). Som argument för åläggandet hänvisas till att både elever och lärare på skolan upplever att bullret från vägen tidvis är störande, samtidigt som det saknas möjligheter att välja annan plats för rast. Hänvisningar till Socialstyrelsens allmänna råd görs, med bl. a. ökad risk för olyckor som följd av att barnen inte kan höra lärare ropa. Kostnaden för åtgärdandet ( kr) anses vara rimligt i förhållande till nyttan. Miljööverdomstolen finner vid en samlad bedömning att skäl föreligger för att ålägga väghållaren att vidta bullerreducerande åtgärder vid Östra skolan i Motala. CC BY FRUGAN 14 Åtgärdsprogram mot buller

19 Parker och naturområden Det är ett välkänt faktum att parker och rekreationsområden har betydelse för människors hälsa och möjlighet till avkoppling. I stadsmiljöer är bakgrundsnivån från framförallt trafikbuller ofta hög och platser utomhus för vila och återhämtning blir då allt viktigare. Ett av de krav som anges i förordningen om omgivningsbuller är att åtgärdsprogrammet ska innehålla en beskrivning av åtgärder för att skydda områden där ljudnivån anses utgöra en särskild kvalitet såsom parker, rekreationsområden, friluftsområden och andra natur- och kulturområden. Naturvårdsverket har angett riktvärden för parker och tätortsnära rekreationsområden. Riktvärden baseras på genomförda studier om människors förväntningar och upplevelser av ljudmiljön. I denna framgår att den ekvivalenta ljudnivån inte bör överstiga 50 db(a) i parker respektive 45 db(a) ekvivalentnivå i tätortsnära rekreationsområden. Tidigare arbete med buller Uppsala kommun arbetar kontinuerligt för att förebygga bullerproblematiken i tätorterna i samband med stadsplanering, bullersanering av bostäder, skötsel av kommunens allmänna ytor, när upphandlingar genomförs, osv. I tätbebyggda kvarter med hög trafikintensitet är trafikbullernivåerna utomhus ofta högre än de nationella riktvärdena som är antagna av riksdagen i samband med infrastrukturproposition från 1997 (prop. 1996/97:53). I många fall har kommunen genomfört riktade kampanjer till fastighetsägare där dygnsmedelnivån för buller överstiger 65 db vid ytterfasaden. Denna typ av kampanjer genomfördes periodvis mellan åren 1996 och Kampanjerna resulterade i att Uppsala kommun betalade ut ca 6 miljoner kronor i fönsterbidrag för byte av ca äldre 2-glasfönster. Dessa åtgärder beräknas ha förbättrat boendemiljön inomhus för drygt 2000 Uppsalabor. Figur 3. Karta över tidigare genomförd bullerinventering. Byggnader markerade med blått har fått kommunalt eller statligt bidrag för genomförande av bullerskyddsåtgärder. Byggnader i orange har höga ljudnivåer utomhus, men har inte fått bidrag. Åtgärdsprogram mot buller 15

20 CC BY CRYSTIAN CRUZ CC BY CRYSTIAN CRUZ Utöver åtgärder i byggnader har Uppsala kommun i samband med ombyggnader av gatunätet byggt eller gett bidrag för fem bullerplank för att skydda befintliga bostadsmiljöer. Under våren 2010 genomfördes även en omfattande inventering av befintliga bullerskärmar inom Uppsala tätort samt Storvreta. Sammanlagt identifierades ca 150 befintliga skärmar, vilka dokumenterades i en databas. Kommunen arbetar även med exempelvis följande Vid nyplanering tillämpas riksdagens riktvärden för utomhusbuller i kombination med Boverkets allmänna råd 2008:1 (Buller i planeringen) Vid upphandlingar inom kommunen ställs generella krav avseende bullerpåverkan från arbetsmaskiner och utförda tjänster Vid parkskötsel ska de arbetsfordon som används uppfylla särskilda bullernormer och arbeten får generellt enbart utföras dagtid mellan klockan Placering av busshållplatser för att minska störningar vid bostadshus Rutiner för hantering av tryckknappslådor vid trafiksignalreglerade övergångsställen Operativ tillsyn för anläggningar som kan medföra bullerstörningar exempel fläktar i restauranger och bostadshus, skjutbanor, krossanläggningar och mindre flygplatser Operativ tillsyn vid aktiviteter som musikarrangemang eller pålningsarbeten Lokaliseringspolicy vid nyplanering av skolor och förskolor Åtgärder vid källan Riktade bullerskyddsåtgärder kan delas upp i olika undergrupper. Den effektivaste åtgärden är att dämpa buller vid källan. Detta kan uppnås med åtgärder som: Kampanjer för att minska bilåkande Trafikreglering Hastighetsdämpande åtgärder Kollektivtrafikprioriteringar Satsning på cykelåtgärder Trygghetsåtgärder Åtgärder mellan källa och mottagare På ställen där bullret är svårt att dämpa vid källan kan följande åtgärder vara lämpliga att vidta: Uppförande av bullerskärmar/bullervallar Kompletterande bebyggelse Åtgärder vid mottagaren Om ljudet inte kan dämpas vid källa eller mellan källa och mottagare kan buller behöva dämpas vid byggnaders fasader. Exempel på åtgärder är: Fönsterbyten Tilläggsisolering runt fönster Byte av friskluftsdon 16 Åtgärdsprogram mot buller

21 Politiska mål och riktvärden EU-direktiv 2002/49/EG om bedömning och hantering av omgivningsbuller Direktivet är antaget av Europaparlamentet och Europeiska rådet. Syftet med direktivet är bl. a att få jämförbara uppgifter om exponering av omgivningsbuller inom medlemsstaterna, och på ett strategiskt sätt ge förutsättningar och ställa krav på kontinuerligt arbete för att minska den negativa påverkan av omgivningsbuller. Förordningen om omgivningsbuller (SFS 2004:675) Förordningen utgör det svenska införandet av direktivet. I förordningen tydliggörs krav på kommuner och trafikhuvudmän. Detta åtgärdsprogram är en följd av denna förordning. Proposition 1996/97:53 - Infrastrukturinriktning för framtida transporter Propositionen antogs av Riksdagen i mars 1997 och anger riktvärden för trafikbuller vid nyetablering eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur: 30 db(a) ekvivalentnivå inomhus, 45 db(a) maximalnivå inomhus nattetid, 55 db(a) ekvivalentnivå utomhus (vid fasad), 70 db(a) maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad. 55 db(a) ekvivalentnivån utomhus för flygbuller FBN Vid tillämpning av riktvärden vid åtgärder i trafikinfrastrukturen bör hänsyn tas till vad som är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt. I de fall utomhusvärdena inte kan reduceras till nivåer enligt ovan bör inriktningen vara att inomhusvärdena inte överskrids. Vid åtgärd i järnväg eller annan spåranläggning avser riktvärdet för buller utomhus 55 db(a) ekvivalentnivå vid uteplats och 60 db(a) ekvivalentnivå i bostadsområdet i övrigt. Miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö samt delmålet om buller I maj 1998 antog Riksdagen genom proposition 1997/98:145 bl. a miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö. Ett särskilt delmål om buller antogs i april 2001 genom proposition 2000/01:130: Antalet människor som utsätts för trafikbullerstörningar överskridande de riktvärden som riksdagen ställt sig bakom för buller i bostäder skall ha minskat med 5 % till år 2010 jämfört med år Boverket, som ansvarar för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö, konstaterade dock i sin underlagsrapport (2007) till fördjupad utvärdering av miljömålet att bullret i samhället är oförändrat eller till och med ökar. Boverket uteslöt dock inte möjligheten att delmålet till 2010 trots allt kan uppnås och föreslog en omformulering av delmålet, vilket resulterade i följande formuleringar: Delmål 2020 Trafikbullernivåerna utomhus vid bostadsmiljöer ska till år 2020 minska med minst 5 db(a) jämfört med 1998, främst genom minskat källbuller. Inriktningen ska vara effektivaste reduktion av störningar och att de mest bullerutsatta människorna och bostadsmiljöerna prioriteras samt att riktvärdena inomhus i bostadsrum uppnås. Det långsiktiga målet till 2050 är att ingen olägenhet för människors hälsa eller betydande negativ påverkan i övrigt på grund av buller från transportsystemen ska förekomma. Åtgärdsprogram mot buller 17

22 Riktvärden Naturvårdsverket ansvarar för att vägleda verksamhetsutövare och tillsynsmyndigheter i hur de ska använda miljöbalken. Naturvårdsverket ansvarar också för att bevaka de allmänna miljövårdsintressena i mål och ärenden som handläggs hos myndighet och i domstol och kan driva frågor eller yttra sig i ärenden som rör buller. I infrastrukturproposition från 2012 angavs att följande riktvärdena även fortsatt bör vara vägledande i planeringssammanhang: 30 db(a) ekvivalentnivå inomhus, 45 db(a) maximalnivå inomhus nattetid, 55 db(a) ekvivalentnivå utomhus (vid fasad), 70 db(a) maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad. 55 db(a) ekvivalentnivå för rekreationsområden i tätort 40 db(a) ekvivalentnivå för friluftsområden där låg ljudnivå utgör en särskild kvalitet. Naturvårdsverket påpekar också att det vid tillämpning av riktvärdena ska tas hänsyn till vad som är tekniskt och ekonomisk rimligt. Boverket har utifrån naturvårdsverkets riktlinjer tagit fram Allmänna råd 2008:1, Buller i planeringen planera för bostäder i områden utsatta för buller från vägoch spårtrafik, vilket är en handledning för bebyggelseplanering i bullerutsatta områden. De riktvärden som anges i skriften utgår ifrån Naturvårdsverkets rekommendationer, men diskuterar djupare möjligheten till avsteg och kompensationsåtgärder vid avvägning mellan olika intressen. Boverkets riktvärden är det som i planeringssammanhang är vägledande gällande bullerfrågor. I socialstyrelsens allmänna råd om buller inomhus (SOSFS 2005:6) ges rekommendationer till stöd för tillämpningen av 9 kap. 3 miljöbalken. Socialstyrelsen skrift är framförallt en bedömningsgrund då fara för hälsan föreligger och används bland annat vid prövning av klagomål gällande buller. Rekommendationerna innehåller utökade riktvärden för lågfrekvent buller samt hur tonkomponenter och ljud från musikanläggningar kan hanteras. Kommunens mål och planeringsinriktning De riktvärden för buller som anges i Uppsala kommuns översiktsplan är i enighet med Naturvårdsverkets rekommendationer. För väg-, spår- och flygbuller gäller enligt översiktsplanen följande riktvärden: 30 db(a) ekvivalent inomhus 45 db(a) maximalnivå inomhus, nattetid 55 db(a) ekvivalentnivå utomhus (vid fasad) 70 db(a) maximalnivå vid uteplats* 60 db(a) ekvivalentnivå för tågtrafik i bostadsområdet i övrigt För buller från industriell verksamhet bör följande riktvärden inte överskridas: 50 db(a) ekvivalent utomhus, dagtid db(a) ekvivalent utomhus, kvällstid db(a) ekvivalent utomhus, nattetid db(a) maximalnivå utomhus, nattetid * Riktvärdet 70 db(a) maximalnivå gäller också för uteplatser i anslutning till vård- och undervisningslokaler. För förskolegårdar, skolgårdar samt uteplats till lokaler med omsorg och vård bör inte heller 55 db(a) ekvivalentnivå överskridas. I översiktsplanen beskrivs en inriktning i stadens utveckling som innebär en ökad bebyggelsetäthet i centrala delar. Vid bostadskomplettering i områden där riktvärden för buller överskrids på trafiksidan ska ljudmiljön på innergårdar därför ges särskild vikt. Vid etableringar av skolor och förskolor i tätbebyggda områden ska bullerfrågan tas i beaktning vid planering av skolgårdar. Översiktsplanen betonar vikten av att skapa nya samt skydda befintliga områden med god ljudmiljö. Parker, tätortsnära friluftsområden och andra idag opåverkade områden ska värnas mot bullerpåverkan och kommunen ska aktivt arbeta för att utveckla stadens grönstruktur så att invånarna får tillgång till olika sociotopsvärden inom rimligt avstånd. Kommunen har tidigare tagit fram ett åtgärdsprogram för luftmiljön i centrala Uppsala. I åtgärdsprogrammet som togs fram 2009 beskrivs åtgärder som syftar på att förbättra luftkvalitén i centrala Uppsala. Bland åtgärderna ingick hastighetssänkning till 30 km/h i innerstaden, begränsningar i framkomlighet för att minska trafiken, satsningar på ökat cyklande samt miljözoner för tunga fordon. Samtliga av dessa mål är sådana att de samtidigt medverkar till en bättre bullermiljö i staden. Motsvarande är flera av åtgärderna mot buller som presenteras i detta åtgärdsprogram sådana att de påverkar luftmiljön positivt. Det finns alltså en samverkan mellan åtgärder som är värd att tas i beaktning. 18 Åtgärdsprogram mot buller

23 BULLERKARTLÄGGNING 2012 I den genomförda bullerkartläggningen har bullersituationen i Uppsala kommun kartlagts och redovisats. Bullerkartläggningen är grunden för hur kommunen ska arbeta med bullerfrågor under programperioden genom att visa på var problem finns, men också genom att visa på områden med god ljudnivå som är värda att bevara. Historik Den första bullerkartläggningen i Sverige (fas 1, år 2007) berörde enbart de tre största svenska kommunerna (Stockholm, Göteborg, Malmö) samt dåvarande Vägverket (vägar med fler än 6 miljoner fordon per år), Banverket (fler än tåg per år) och Transportstyrelsen (flygplatser med fler än flygrörelser per år). Fas 2, med inrapportering 2012 berörde ytterligare tio svenska kommuner (Helsingborg, Linköping, Norrköping, Örebro, Västerås, Umeå, Uppsala, Lund, Borås, Jönköping), samt vägar med fler än 3 miljoner fordon per år och järnvägar med mer än tåg per år (Trafikverket). Omfattning En kommunövergripande bullerkartläggning för Uppsala kommun har genomförts avseende trafiksituationen för väg- och tågtrafik år I kartläggningen har buller från vägtrafik respektive tågtrafik beräknats och redovisas i utbredningskartor samt fasadpunktskartor. Samtliga vägar inom kommunen oavsett väghållare och samtliga järnvägar som trafikeras med persontrafik och godstrafik har ingått i kartläggningen. Utifrån genomförda beräkningar har ett antal analyser genomförts som underlag till mål och åtgärder i åtgärdsprogrammet. Följande analyser har genomförts: beräkning av antal exponerade boende i kommunen år 2011 antal bostäder som ligger inom olika bullerintervall totalt antal km 2 bullerexponerad mark i olika bullerintervall Hot spots-analys analys av vilka bostadområden som har högst bullerexponering utifrån befolkningskoncentration analys av skolor och förskolors utomhusmiljö analys av bullerutbredning i park- och rekreationsområden Åtgärdsprogram mot buller 19

Kallelse till möte med kollektivtrafiknämnden den 27 november 2014

Kallelse till möte med kollektivtrafiknämnden den 27 november 2014 2014-11-19 Kollektivtrafikförvaltningen Helene Gustafsson Tfn 018-611 19 67 E-post helene.gustafsson@ul.se KTN Kallelse till möte med kollektivtrafiknämnden den 27 november 2014 Lokal: Landstingets konferenscentrum,

Läs mer

10589 Uddevalla kommun Åtgärdsprogram mot trafikbuller

10589 Uddevalla kommun Åtgärdsprogram mot trafikbuller Projektrapport Infrastruktur Byggnad Industri 10589 Uddevalla kommun Åtgärdsprogram mot trafikbuller Rapport 10589-12031300.doc Antal sidor: 10 Bilagor: Uppdragsansvarig Torbjörn Appelberg Jönköping 2011-03-17

Läs mer

Remiss: Förslag till förordning om riktvärden för trafikbuller yttrande till kommunstyrelsen

Remiss: Förslag till förordning om riktvärden för trafikbuller yttrande till kommunstyrelsen TJÄNSTEUTLÅTANDE 7 augusti 2014 MN 2014-1147 SB 2014/755.807 1 (5) HANDLÄGGARE Samhällsbyggnadsnämnden Miljönämnden Remiss: Förslag till förordning om riktvärden för trafikbuller yttrande till kommunstyrelsen

Läs mer

Detaljplan Bålsta 1:595 mf, Håbo kommun

Detaljplan Bålsta 1:595 mf, Håbo kommun 704840 RAPPORT A Author Johanna Åström Phone +46 10 505 46 19 Mobile +46706615021 E-mail johanna.astrom@afconsult.com Date 2015-06-17 Project ID 704840 Håbo Kommun Detaljplan Bålsta 1:595 mf, Håbo kommun

Läs mer

Vegastaden, Haninge kommun, Detaljplan 1 Trafikbullerutredning, åtgärder

Vegastaden, Haninge kommun, Detaljplan 1 Trafikbullerutredning, åtgärder Uppdrag: 31 05451 Rapport: 31 05451 C Datum: 2009-12-18 Antal sidor: 9 Bilagor: 31 05451/C01 - C04 Vegastaden, Haninge kommun, Detaljplan 1 Trafikbullerutredning, åtgärder Uppdragsgivare: Maxera Bygg &

Läs mer

1 Bakgrund. 2 Bedömningsgrunder. Innehåll RAPPORT A 2 (7) 565135

1 Bakgrund. 2 Bedömningsgrunder. Innehåll RAPPORT A 2 (7) 565135 RAPPORT A 2 (7) Innehåll 1 BAKGRUND 2 2 BEDÖMNINGSGRUNDER 2 3 BERÄKNADE BULLERNIVÅER 3 4 KOMMENTARER 4 4.1 Högst 55 dba vid alla fasader 4 4.2 Nivå på uteplats 4 4.3 Nivå inomhus 4 5 TRAFIKUPPGIFTER 4

Läs mer

10933 Kv. Urmakaren, Kumla Trafikbullerutredning

10933 Kv. Urmakaren, Kumla Trafikbullerutredning Projektrapport Infrastruktur Byggnad Industri 10933 Kv. Urmakaren, Kumla Rapport 10933-13112200.doc Antal sidor: 6 Bilagor: 5 Uppdragsansvarig Jönköping 2013-12-11 k:\lime easy\dokument\10933\10933-13112200.doc

Läs mer

Chokladviken, Sundbyberg Trafikbullerutredning för detaljplan

Chokladviken, Sundbyberg Trafikbullerutredning för detaljplan Kund Veidekke Bostad AB Göran Axelsson Box 1503 172 29 Sundbyberg Datum Uppdragsnummer Bilagor 2011-10-06 11069 A01 A02 Rapport A Chokladviken, Sundbyberg Trafikbullerutredning för detaljplan Rapport 11069

Läs mer

Bro station, Upplands Bro Trafikbullerutredning för detaljplan

Bro station, Upplands Bro Trafikbullerutredning för detaljplan 12108 RAPPORT A (FÖRHANDSKOPIA) 1 (7) Kund Stena Fastigheter Projekt AB Tord Porsblad Box 16144 103 23 Stockholm Datum Uppdragsnummer 2012-12-10 12108 Rapport (Förhandskopia) Bro station, Upplands Bro

Läs mer

PM 10168123.03. Bullerutredning, detaljplaneområde i Påarp

PM 10168123.03. Bullerutredning, detaljplaneområde i Påarp Uppdragsnr: 10168123 1 (8) PM 10168123.03 Denna PM har uppdaterats 2013-11-18 med nya data för trafik på Helsingborgsvägen samt järnvägen. Utöver detta har extra beräkningar utförts med lägre tåghastigheter

Läs mer

Kv Freden större 11, Sundbyberg Trafikbullerutredning för detaljplan

Kv Freden större 11, Sundbyberg Trafikbullerutredning för detaljplan Kund Rissneleden 6 i Sundbyberg AB c/o BGC Marcus Leander 106 42 Stockholm Datum Uppdragsnummer Bilagor A01 2012-01-18 11124 Rapport A (Förhandskopia) Kv Freden Större 11, Sundbyberg Trafikbullerutredning

Läs mer

Trafikbullerutredning

Trafikbullerutredning C:\Users\Claes\Documents\Ramböll\Ribby ängar\rapporter\ribby ängar 1-478, Trafikbullerutredning.docx AKUSTIK HANDLÄGGARE DATUM REVIDERAD RAPPORTNUMMER Claes Pagoldh 2012-07-13 61291253042:1 Beställare:

Läs mer

Hasselbacken, Tyresö Trafikbullerutredning för detaljplan

Hasselbacken, Tyresö Trafikbullerutredning för detaljplan 12014 RAPPORT B 1 (8) Kund Ebab Johan Brodin Box 7031 121 07 Stockholm-Globen Datum Uppdragsnummer 12014 2012-10-15 Rapport B Hasselbacken, Tyresö Trafikbullerutredning för detaljplan Bilagor B01-B04 Rapport

Läs mer

Tanums-Gissleröd Anneberg

Tanums-Gissleröd Anneberg Rådgivande ingenjörer inom Ljud, Buller, Vibrationer. Rapport 5229-B / / Rolf Cedås Tanums-Gissleröd Kartläggning av vägbuller för bostad Till denna rapport hör karta över planområde 5229-1 samt bullerkartor

Läs mer

Malmö stads ljudkrav vid planering och byggande

Malmö stads ljudkrav vid planering och byggande Malmö stads ljudkrav vid planering och byggande Elvir Kovacic Trafikplanerare Stadsbyggnadskontor Malmö TRAFIKBULLER miljöstörning som berör flest människor i Sverige. ca 20-25 % av inneboende i flerbostadshus

Läs mer

Bullerskyddsprogram och regler för bidrag till bullerdämpande åtgärder vid kommunens gator och vägar

Bullerskyddsprogram och regler för bidrag till bullerdämpande åtgärder vid kommunens gator och vägar Tjänsteutlåtande Samhällsbyggnadsförvaltningen Henrik Cederlund Datum 2015-04-27 Dnr KS 2015/0157-425 0 Öste rå k( Till Kommunfullmäktige Bullerskyddsprogram och regler för bidrag till bullerdämpande åtgärder

Läs mer

10955 Detaljplan för Konstgatan i Gnosjö kommun Trafikbullerutredning

10955 Detaljplan för Konstgatan i Gnosjö kommun Trafikbullerutredning Projektrapport Infrastruktur Byggnad Industri 10955 Detaljplan för Konstgatan i Gnosjö kommun Rapport 10955-12082800.doc Antal sidor: 5 Bilagor: 2 Uppdragsansvarig Jönköping 2012-08-28 g:\kontakt\dokument\10955\10955-12082800.doc

Läs mer

RAPPORT 14179 A 1 (12)

RAPPORT 14179 A 1 (12) RAPPORT 14179 A 1 (12) Kund Prenova Urban Öhman Datum Uppdragsnummer 14179 2015-02-04 Rapport A Runstenen, Gävle Bullerutredning för detaljplan Bilagor A01-A02 Rapport 14179 A Runstenen, Gävle Bullerutredning

Läs mer

Kv Rovan, Huvudsta Centrum Trafikbullerutredning

Kv Rovan, Huvudsta Centrum Trafikbullerutredning Projekt: 31-03978 Rapport: 31-03978-C Datum: 2007-10-08 Antal sidor: 9 Bilagor: 31-03978-C01 Kv Rovan, Huvudsta Centrum Trafikbullerutredning Uppdragsgivare: Fabege AB Birthe Ehrling Projekt och utveckling

Läs mer

RAPPORT 13202 A 1 (13)

RAPPORT 13202 A 1 (13) RAPPORT 13202 A 1 (13) Kund Alfa SSM Bygg AB Kungsgatan 57 A 111 22 Stockholm Datum Uppdragsnummer 13202 2015-01-09 Rapport A Slingan, Solna Trafikbullerutredning för detaljplan Bilagor A01 A05 Rapport

Läs mer

Bergfotsvägen, Tumba. Botkyrka kommun Trafikbullerutredning för detaljplan

Bergfotsvägen, Tumba. Botkyrka kommun Trafikbullerutredning för detaljplan 12012 RAPPORT B 1 (11) Kund SW Projektutveckling AB Stig Mörtsjö Warfvinges väg 35 112 51 Stockholm Datum Uppdragsnummer 12012 Bilagor B01, B02 2012-06-05 Rapport A Bergfotsvägen, Tumba. Botkyrka kommun

Läs mer

10734 Del av Åmål 2:1, Måkeberg Trafikbullerutredning

10734 Del av Åmål 2:1, Måkeberg Trafikbullerutredning Projektrapport Infrastruktur Byggnad Industri 10734 Del av Åmål 2:1, Måkeberg Trafikbullerutredning Rapport 10734-11062200.doc Antal sidor: 7 Bilagor: 18 Uppdragsansvarig Torbjörn Appelberg Jönköping 2011-07-04

Läs mer

RAPPORT 14072 A FÖRHANDSKOPIA 1 (13) Rapport 14072 A (Förhandskopia) Järntorget, Oxelösund Trafikbullerutredning för ändrad detaljplan

RAPPORT 14072 A FÖRHANDSKOPIA 1 (13) Rapport 14072 A (Förhandskopia) Järntorget, Oxelösund Trafikbullerutredning för ändrad detaljplan RAPPORT 14072 A FÖRHANDSKOPIA 1 (13) Kund Oxelösunds kommun Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Samy Abu Eid 613 81 Oxelösund Datum Uppdragsnummer Bilagor A01 2014-05-23 14072 Rapport A (Förhandskopia)

Läs mer

RAPPORT. Bullerutredning Stretered MÖLNDALS STAD SWECO ENVIRONMENT AB GÖTEBORG LUFT- OCH MILJÖANALYS KVALITETSGRANSKNING

RAPPORT. Bullerutredning Stretered MÖLNDALS STAD SWECO ENVIRONMENT AB GÖTEBORG LUFT- OCH MILJÖANALYS KVALITETSGRANSKNING MÖLNDALS STAD Bullerutredning Stretered UPPDRAGSNUMMER 13215 SWECO ENVIRONMENT AB GÖTEBORG LUFT- OCH MILJÖANALYS HANDLÄGGARE ERIK WENNBERG CRISPIN DICKSON KVALITETSGRANSKNING EDVIN OLOFSSON repo002.docx

Läs mer

YTTRANDE 2014-09-25 Ärendenr: NV-05012-14. Socialdepartementet s.registrator@regeringskansliet.se s.pbb@regeringskansliet.

YTTRANDE 2014-09-25 Ärendenr: NV-05012-14. Socialdepartementet s.registrator@regeringskansliet.se s.pbb@regeringskansliet. 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY YTTRANDE 2014-09-25 Ärendenr: NV-05012-14 Socialdepartementet s.registrator@regeringskansliet.se s.pbb@regeringskansliet.se S2014/5195/PBB Yttrande över Socialdepartementets

Läs mer

Kv Bredablick, Uppsala Trafikbullerutredning för detaljplan

Kv Bredablick, Uppsala Trafikbullerutredning för detaljplan 12172 RAPPORT B(FÖRHANDSKOPIA) 1 (13) Kund Reierstam arkitektur & projektutveckling AB Lindholmsvägen 22, 186 45 Vallentuna Datum Uppdragsnummer Bilagor 2014-06-10 12172 B01-B10 Rapport B (Förhandskopia)

Läs mer

Ängsgärdet - förstudie buller

Ängsgärdet - förstudie buller IMPERIA INVEST AB Stockholm Datum Uppdragsnummer 61151145168000 Jan Andersson Jan Pons Monica Waaranperä Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Box 17009, Krukmakargatan 21 104 62 Stockholm

Läs mer

Lura 2:3 & 2:7-2 Nacka

Lura 2:3 & 2:7-2 Nacka Lura 2:3 & 2:7-2 Nacka Beräkning av buller från väg och flygtrafik Uppdragsnummer: 150510 Beställare: Sixten Jaskari Rapport: R150510-1 Datum: 2015-09-15 Antal sidor: 6 Handläggare: Rickard Hellqvist Granskare:

Läs mer

TEKNISKA ÅTGÄRDSPLAN MOT TRAFIKBULLER 2015-2020 NÄMNDEN. Antagen av tekniska nämnden 2014-12-18. Sida 1 av 14

TEKNISKA ÅTGÄRDSPLAN MOT TRAFIKBULLER 2015-2020 NÄMNDEN. Antagen av tekniska nämnden 2014-12-18. Sida 1 av 14 TEKNISKA NÄMNDEN ÅTGÄRDSPLAN MOT TRAFIKBULLER 2015-2020 Antagen av tekniska nämnden 2014-12-18 Sida 1 av 14 I N N E H Å L L S F Ö R T E C K N I N G Inledning 3 1. Bakgrund 3 2. Politiska mål 3-4 2:1 Miljöprogram

Läs mer

Trafikbuller i planering och bygglov

Trafikbuller i planering och bygglov Trafikbuller i planering och bygglov ÅKERLÖF HALLIN AKUSTIKKONSULT AB Leif Åkerlöf 070 301 93 19 leif.akerlof@ahakustik.se Innehåll Nya riktvärden för trafikbuller Innehåll Nya riktvärden för trafikbuller

Läs mer

Vårsta centrum, Botkyrka. Trafikbullerutredning. Rapport: 2014-115 r01 Datum: 2014-10-16 Revision 2: 2014-10-17

Vårsta centrum, Botkyrka. Trafikbullerutredning. Rapport: 2014-115 r01 Datum: 2014-10-16 Revision 2: 2014-10-17 Rapport: 2014-115 r01 Datum: 2014-10-16 Revision 2: 2014-10-17 Vårsta centrum, Botkyrka Trafikbullerutredning L:\2014\2014-115 SS Vårsta centrum, Botkyrka, Botkyrka kommun\rapporter\2014-115 r01.docx Beställare:

Läs mer

RAPPORT 597135 1 (11) Datum 2014-11-04 Tel +46 10 505 84 38 Rev 2015-04-23 Mobil +46 70 184 74 38 Fax +46 10 505 30 09

RAPPORT 597135 1 (11) Datum 2014-11-04 Tel +46 10 505 84 38 Rev 2015-04-23 Mobil +46 70 184 74 38 Fax +46 10 505 30 09 RAPPORT 597135 1 (11) Handläggare Perry Ohlsson Datum 2014-11-04 Tel +46 10 505 84 38 Mobil +46 70 184 74 38 Fax +46 10 505 30 09 Exark Arkitekter AB perry.ohlsson@afconsult.com Hans Jönsson Terrassgatan

Läs mer

Frågor och svar om Boverkets vägledning om industribuller

Frågor och svar om Boverkets vägledning om industribuller 2015 04 21 Frågor och svar om Boverkets vägledning om industribuller 1. Varför har Boverket och Naturvårdsverket inte en gemensam vägledning? Eftersom vi på respektive myndighet jobbar utifrån olika lagstiftningar

Läs mer

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) SKL är en politiskt styrd arbetsgivar- och medlemsorganisation för landets kommuner, landsting och regioner SKL arbetar med intressebevakning, verksamhetsutveckling,

Läs mer

RAPPORT 12113 E FÖRHANDSKOPIA 1 (14)

RAPPORT 12113 E FÖRHANDSKOPIA 1 (14) RAPPORT 12113 E FÖRHANDSKOPIA 1 (14) Kund Nordic PM Johan Thermaenius Box 10101 121 28 Stockholm Datum 2014-06-26 Uppdragsnummer 12113 Bilagor E01 E10 Rapport E (Förhandskopia) Najaden, Haninge Trafikbuller

Läs mer

Detaljplan för kv Yrkesskolan Trafikbullerutredning

Detaljplan för kv Yrkesskolan Trafikbullerutredning Beställare: Botkyrka kommun Beställarens representant: Daniel Edvardsson Konsult: Uppdragsledare Handläggare buller Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Björn Wallgren Anna-Lena Frennborn Uppdragsnr:

Läs mer

Trafikbullerutredning Slottsholmen 1, Västervik

Trafikbullerutredning Slottsholmen 1, Västervik RAPPORT B 1 (10) Handläggare Charlotte Nilsson Tel +46 10 505 60 21 Mobil +46 70 184 57 21 Fax +46 10 505 00 10 Charlotte.nilsson@afconsult.com Datum 2013-02-20 Sofia Hjertqvist Planarkitekt Västervik

Läs mer

Redovisning av regeringsuppdrag Riktvärden för flygbuller

Redovisning av regeringsuppdrag Riktvärden för flygbuller SKRIVELSE 2013-04-26 Ärendenr: NV-00321-13 Bov 20121-936/2012 Miljödepartementet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Redovisning av regeringsuppdrag Riktvärden för flygbuller Förord Boverket och Naturvårdsverket

Läs mer

Publikation 2001:88. Bullerskyddsåtgärder - allmänna råd för Vägverket

Publikation 2001:88. Bullerskyddsåtgärder - allmänna råd för Vägverket Publikation 2001:88 Bullerskyddsåtgärder - allmänna råd för Vägverket Innehåll 1 Allmänna råd för Vägverket...5 1.1 Riktvärden och åtgärdsprogram...5 1.1.1 Målsättning vid nybyggnad och väsentlig ombyggnad...

Läs mer

PM BULLER Fredriksskansbanan ny spåranslutning till Gävle Hamn Gävle Kommun, Gävleborgs län. 2012-07-06 Diarienummer: TRV2012/47813

PM BULLER Fredriksskansbanan ny spåranslutning till Gävle Hamn Gävle Kommun, Gävleborgs län. 2012-07-06 Diarienummer: TRV2012/47813 PM BULLER Fredriksskansbanan ny spåranslutning till Gävle Hamn Gävle Kommun, Gävleborgs län 2012-07-06 Diarienummer: TRV2012/47813 Medverkande Trafikverket Projektledning Cecilia Cederloo, projektledare

Läs mer

AnnaKarin H Sjölén, Arkitekt SA Sjölén & Hansson Arkitekter. REVIDERAD (2) BULLERUTREDNING 2010-09-27 Sida 1 (5)

AnnaKarin H Sjölén, Arkitekt SA Sjölén & Hansson Arkitekter. REVIDERAD (2) BULLERUTREDNING 2010-09-27 Sida 1 (5) Sida 1 (5) AnnaKarin H Sjölén, Arkitekt SA Sjölén & Hansson Arkitekter Bullerberäkningar, Kviström planområde Underlag för detaljplan för bostadsområde, på fastigheten Kviström 1:17 m.fl. tas fram av arkitekterna

Läs mer

Bedömning av flygbuller Skå-Edeby flygplats för planområde vid Mörby, Ekerö kommun, revidering med högst 7 000 flygrörelser per årsmedeldygn.

Bedömning av flygbuller Skå-Edeby flygplats för planområde vid Mörby, Ekerö kommun, revidering med högst 7 000 flygrörelser per årsmedeldygn. 1 (5) Handläggare: Bengt Simonsson, Antal sidor 5 Antal bilagor Beställare: Järntorget bostads AB gm Bengt Jansson Malmö 2014-02-21 rev. 2014-04-24 Bedömning av flygbuller Skå-Edeby flygplats för planområde

Läs mer

Boverket Allmänna råd 2008:1. Buller i planeringen. Planera för bostäder i områden utsatta för buller från väg- och spårtrafik

Boverket Allmänna råd 2008:1. Buller i planeringen. Planera för bostäder i områden utsatta för buller från väg- och spårtrafik Boverket Allmänna råd 2008:1 Buller i planeringen Planera för bostäder i områden utsatta för buller från väg- och spårtrafik Allmänna råd 2008:1 Buller i planeringen Planera för bostäder i områden utsatta

Läs mer

Förstudie inför renovering av detaljplaner Bilaga 2/3: Saneringsplan för vägtrafikbuller i Upplands Väsby Kommun

Förstudie inför renovering av detaljplaner Bilaga 2/3: Saneringsplan för vägtrafikbuller i Upplands Väsby Kommun Förstudie inför renovering av detaljplaner L Bilaga 2/3: Saneringsplan för vägtrafikbuller i Upplands Väsby Kommun A T Stadsbyggnadskontoret September 2009 A R B E T SM E R IA Omslagsbild: Flygbild över

Läs mer

Trafikbullerutredning

Trafikbullerutredning Trafikbullerutredning Förutsättningar för Brygga 1-3, Ekerö Uppdragsgivare: Järntorget Bostad AB Referens: Bengt Jansson Vårt referensnummer: 14011-2 Antal sidor + bilagor: 7 + 7 Rapportdatum: 2014-02-18

Läs mer

DOM 2013-11-21 Stockholm

DOM 2013-11-21 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Rotel 060109 DOM 2013-11-21 Stockholm Mål nr M 11424-12 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2012-12-12 i mål nr M 6010-11, se bilaga KLAGANDE Staten genom

Läs mer

Åtgärdsprogram mot omgivningsbuller 2013-2017

Åtgärdsprogram mot omgivningsbuller 2013-2017 40)4040 Åtgärdsprogram Åtgärdsprogram mot omgivningsbuller 2013-2017 Norrköpings kommuns åtgärdsprogram i enlighet med förordningen om omgivningsbuller SFS 2004:675 och EU-direktivet 2002/49/EG Samrådsversion

Läs mer

TRAFIKBULLER. ROGER NILSSON Skanska Sverige AB

TRAFIKBULLER. ROGER NILSSON Skanska Sverige AB 1 TRAFIKBULLER ROGER NILSSON Skanska Sverige AB Ett nytt förslag till EU-direktiv strävar till harmonisering av bedömningsmetoder för bullerexponering. Detta innebär i praktiken att bullermätningen kommer

Läs mer

Handlingar till Bygg- och miljönämndens sammanträde den 8 maj 2014

Handlingar till Bygg- och miljönämndens sammanträde den 8 maj 2014 Handlingar till Bygg- och miljönämndens sammanträde den 8 maj 2014 Sidan 3 av 124 Ärende 1 Sidan 4 av 124 Tillväxtkontoret, bygg- och miljöavdelningen Sidan 5 av 124 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare, telefon

Läs mer

Miljö- och riskfaktorer

Miljö- och riskfaktorer Miljö- och riskfaktorer 15 Övergripande mål Kommunen ska vara en förebild och genom planering och beslut verka för en fortsatt god livsmiljö och en god hälsa för invånarna i Danderyd. Riktlinjer Kommunen

Läs mer

Ljudutredning Tvätthall

Ljudutredning Tvätthall Uppdrag Beställare Att Handläggare Granskare Rapportnr AB STORSTOCKHOLMS LOKALTRAFIK Stefan Lindqvist Jan Pons Monica Waaranperä 6108871 - R02 Datum 2011-05-09 Box 17009, Krukmakargatan 21 104 62 Stockholm

Läs mer

Sektorn för samhällsbyggnad Trafikverksamheten. Bullerutredning Landvetter PUBLIKATION 2012:01

Sektorn för samhällsbyggnad Trafikverksamheten. Bullerutredning Landvetter PUBLIKATION 2012:01 Sektorn för samhällsbyggnad Trafikverksamheten Bullerutredning Landvetter PUBLIKATION 2012:01 2 (28) Titel: Bullerutredning Landvetter Datum: 2012-04-03 Beställare: Härryda kommun Kontakt: Björn Sundén

Läs mer

Bort med bullret en bra ljudmiljö lönar sig

Bort med bullret en bra ljudmiljö lönar sig Bort med bullret en bra ljudmiljö lönar sig Att ta bort eller minska bullret på arbetsplatsen är lönsamt. Ju säkrare och mer hälsosam arbetsmiljön är, desto mindre är risken att drabbas av kostnader för

Läs mer

Bullerutredning Rönnäng 1:267

Bullerutredning Rönnäng 1:267 Tjörns kommun Bullerutredning Rönnäng 1:267 Koncept 1 Malmö 2012-07-06 Datum 2012-07-06 Uppdragsnummer 61661253056000 Utgåva/Status Koncept 1 Hamid Rezaie Johan Irvenå Hamid Rezaie Uppdragsledare Handläggare

Läs mer

LJUDMÄTNINGAR SKOLOR / FÖRSKOLOR, TÅGBULLER BÅTENS FÖRSKOLA, LOMMA

LJUDMÄTNINGAR SKOLOR / FÖRSKOLOR, TÅGBULLER BÅTENS FÖRSKOLA, LOMMA RAPPORT LJUDMÄTNINGAR SKOLOR / FÖRSKOLOR, TÅGBULLER BÅTENS FÖRSKOLA, LOMMA SLUTRAPPORT Uppdrag: 256781, Lomma kommun - kontroll av ljudnivåer och efterklangstider på Titel på rapport: Tågbuller, Båtens

Läs mer

F2 Samhällsbuller, Psykoakustik, SDOF

F2 Samhällsbuller, Psykoakustik, SDOF F2 Samhällsbuller, Psykoakustik, SDOF Samhällsbuller i Sverige Idag uppskattas 2 miljoner människor i Sverige vara utsatta för en bullernivå* från flyg, tåg och vägtrafik som överstiger de riktvärden som

Läs mer

Jönköpings kommuns åtgärdsprogram mot buller 2014-2018

Jönköpings kommuns åtgärdsprogram mot buller 2014-2018 Jönköpings kommuns åtgärdsprogram mot buller 2014-2018 Programmet antaget av kommunfullmäktige 2013-06-19 Förord Buller kan förklaras som oönskat eller skadligt utomhusljud skapat av mänskliga aktiviteter

Läs mer

RAPPORT TR2006-238 R01 Bullerutredning för trafikövningsplats Ingarvets industriområde Falun UTKAST

RAPPORT TR2006-238 R01 Bullerutredning för trafikövningsplats Ingarvets industriområde Falun UTKAST RAPPORT TR2006-238 R01 Bullerutredning för trafikövningsplats Ingarvets industriområde Falun UTKAST 2006-11-20 Upprättad av: Lisa Granå Granskad av: Tommy Zetterling RAPPORT TR2006-238 R01 Bullerutredning

Läs mer

Mölndals sjukhus. Nybyggnad hus R och en framtida administrationsbyggnad Bullerutredning till detaljplan

Mölndals sjukhus. Nybyggnad hus R och en framtida administrationsbyggnad Bullerutredning till detaljplan Handläggare Hässel Johan Tel +46105058427 Mobil +46701847427 Fax +46 31 7747474 johan.hassel@afconsult.com RAPPORT 1 (11) Datum Västfastigheter Sandra Torvfelt Uppdragsnr 564576 Rapport nr 564576-r-A rev

Läs mer

RIKTLINJER FÖR TRAFIKBULLER

RIKTLINJER FÖR TRAFIKBULLER Bild Annelundsmotet RIKTLINJER FÖR TRAFIKBULLER Utgångspunkt vid planering och byggande av bostäder i Borås Stad Antagen av Kommunfullmäktige 2009-12-17 Innehållsförteckning 1 Inledning 4 2 Buller och

Läs mer

Åtgärdsprogram Buller Stockholms stad November 2013

Åtgärdsprogram Buller Stockholms stad November 2013 Åtgärdsprogram Buller Stockholms stad November 2013 stockholm.se September 2013 Publikationsnummer: [Fyll i här] Dnr:2012-12643 ISBN: [Fyll i här] Utgivningsdatum: [Fyll i här] Utgivare: Miljöförvaltningen

Läs mer

Miljöförvaltningen Lunds kommun

Miljöförvaltningen Lunds kommun Här har jag lagt till 5 st gluggar och gjort dem svarta Miljöförvaltningen Lunds kommun Miljöförvaltningen vill med denna broschyr informera om vilken lagstiftning ni berörs av i enlighet med miljöbalken,

Läs mer

UTSTÄLLNING. SAMRÅDSREDOGÖRELSE Detaljplan för fastigheten Tumskruven 1 i Mjölby, Mjölby kommun

UTSTÄLLNING. SAMRÅDSREDOGÖRELSE Detaljplan för fastigheten Tumskruven 1 i Mjölby, Mjölby kommun UTSTÄLLNING SAMRÅDSREDOGÖRELSE Detaljplan för fastigheten Tumskruven 1 i Mjölby, Mjölby kommun Upprättad av byggnadskontoret i juni 2009. HUR SAMRÅDET BEDRIVITS Lantmäteriet Samråd har bedrivits genom

Läs mer

Trafiken ökar och antalet tunga

Trafiken ökar och antalet tunga 16 villaägaren villaägaren granskar vro0oom kan vi stoppa bullret? Allt fler villaägare blir störda av buller. Många har svårt att sova. Andra kan inte njuta av sin uteplats för att långtradare, tåg eller

Läs mer

Innehåll. Bullerproblematik ur ett samhällsperspektiv. Är buller ett problem? Omfattning i samhället. Hälsoeffekter av buller

Innehåll. Bullerproblematik ur ett samhällsperspektiv. Är buller ett problem? Omfattning i samhället. Hälsoeffekter av buller Innehåll Bullerproblematik ur ett samhällsperspektiv - Hälsoeffekter av omgivningsbuller Mats Rosenlund Arbets- och miljömedicin Stockholms läns landsting Exempel på hälsoeffekter av buller Bullerkällor

Läs mer

Detaljplan för Toftenäs 1:67 m fl KOLLUNG Tjörns kommun

Detaljplan för Toftenäs 1:67 m fl KOLLUNG Tjörns kommun Uppdrag Bullerutredning Beställare Tourane AB Att Jan Johansson Handläggare Peter Lindquist Granskare Stefan Troëng, Tea Cole Rapportnr 61441040026-03 Datum 2012-04-03 Ramböll Sverige AB Box 109, Krukmakargatan

Läs mer

Åtgärdsanalys för bullerutsatta skolor längs statliga vägar. Stockholms och Gotlands län

Åtgärdsanalys för bullerutsatta skolor längs statliga vägar. Stockholms och Gotlands län Åtgärdsanalys för bullerutsatta skolor längs statliga vägar Stockholms och Gotlands län 1 Dokumenttitel: Åtgärdsanalys för bullerutsatta skolor längs statliga vägar Stockholms och Gotlands län Dokumentdatum:

Läs mer

DEL 2. Strategi för god inomhusmiljö och säker strålmiljö

DEL 2. Strategi för god inomhusmiljö och säker strålmiljö DEL 2 Strategi för god inomhusmiljö och säker strålmiljö för ett hållbart Lycksele 2009 2015 Beslutsdel Strategi En del i Lycksele kommuns lokala Agenda 21 och miljömålsarbete Kommunfullmäktiges beslut

Läs mer

Köpings station - Hushagen 2:3, Köping

Köpings station - Hushagen 2:3, Köping RAPPORT A 1 (9) Handläggare David Geiger Tel 010-505 14 09 Mobil 072-515 70 85 Fax +46 10 505 00 10 david.geiger@afconsult.com Datum 2014-01-14 Anders Kajbring Jernhusen Stationer AB Box 520 101 30 Stockholm

Läs mer

Redovisning av regeringsuppdrag om industri- och annat verksamhetsbuller

Redovisning av regeringsuppdrag om industri- och annat verksamhetsbuller 1(8) SKRIVELSE 2014-04-24 Ärendenr: NV-01190-13 Bov 20121-542/2013 Miljödepartementet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Redovisning av regeringsuppdrag om industri- och annat verksamhetsbuller Boverkets

Läs mer

Ragnar Rylander, professor emeritus

Ragnar Rylander, professor emeritus 1 Ragnar Rylander, professor emeritus Göteborgs universitet Box 414,, 405 30 Göteborg Fax: 031 825004, Tel: 031 773 3601, e-post: ragnar.rylander@envmed.gu.se Advokatfirman Åberg och Salmi Box 3095 111

Läs mer

PM - Detaljplan för Utby 1:103, Ale kommun

PM - Detaljplan för Utby 1:103, Ale kommun PM 1 (5) Eik Olsson Tel +46 10 505 84 10 Mobil +46 70 184 74 10 Fax +46 10 505 30 09 erik.o.olsson@afconsult.co Datu 2014-02-25 Plan- och byggavdelningen 449 80 Alafors Uppdragsnr Detaljplan för Utby 1:103,

Läs mer

TRAFIKBULLERUTREDNING FORBONDEN 4 FITTJA C SLUTRAPPORT 2015-03-26

TRAFIKBULLERUTREDNING FORBONDEN 4 FITTJA C SLUTRAPPORT 2015-03-26 TRAFIKBULLERUTREDNING FORBONDEN 4 FITTJA C SLUTRAPPORT 2015-03-26 Uppdrag 257955, Fittja C Specialutredningar tidigt skede Titel på rapport: Trafikbullerutredning Forbonden 4 Fittja C Status: Slutrapport

Läs mer

K o m m u n a l t i l l ä m p n i n g a v r i k t v ä r d e n f ö r t r a f i k b u l l e r

K o m m u n a l t i l l ä m p n i n g a v r i k t v ä r d e n f ö r t r a f i k b u l l e r K o m m u n a l t i l l ä m p n i n g a v r i k t v ä r d e n f ö r t r a f i k b u l l e r Utgångspunkter vid planering och byggande av bostäder i Göteborg f e b r u a r i 2 0 0 6 Rapporten är framtagen

Läs mer

Syntesrapport Vindkraftens påverkan på människors intressen. Hälsa och ohälsa

Syntesrapport Vindkraftens påverkan på människors intressen. Hälsa och ohälsa Syntesrapport Vindkraftens påverkan på människors intressen Hälsa och ohälsa Mats E. Nilsson (temasamordnare), Docent, Miljöpsykologi, Stockholms Universitet/Karolinska Institutet Gösta Bluhm, Docent,

Läs mer

Möte Torsås Ljudmätning vindpark Kvilla. Paul Appelqvist, Senior Specialist Akustik, ÅF 2015-04-08

Möte Torsås Ljudmätning vindpark Kvilla. Paul Appelqvist, Senior Specialist Akustik, ÅF 2015-04-08 Möte Torsås Ljudmätning vindpark Kvilla Paul Appelqvist, Senior Specialist Akustik, ÅF 2015-04-08 ÅF - Division Infrastructure Skandinaviens ledande aktörer inom samhällsbyggnad AO Ljud och Vibrationer

Läs mer

Ljudlandskap för bättre hälsa

Ljudlandskap för bättre hälsa Ljudlandskap för bättre hälsa Beskrivning och sammanfattning av ombyggnadsprojektet i Partille Tor Kihlman, Wolfgang Kropp och Jens Forssén, Chalmers Evy Öhrström och Anita Gidlöf-Gunnarsson, Göteborgs

Läs mer

RIKTLINJE 1 (23) Skapat av (Efternamn, Förnamn, org) DokumentID Ev. ärendenummer. Blidberg, Karin, Ssbmb TDOK 2011:460 TRV 2010/9532

RIKTLINJE 1 (23) Skapat av (Efternamn, Förnamn, org) DokumentID Ev. ärendenummer. Blidberg, Karin, Ssbmb TDOK 2011:460 TRV 2010/9532 RIKTLINJE 1 (23) Skapat av (Efternamn, Förnamn, org) DokumentID Ev. ärendenummer Blidberg, Karin, Ssbmb TDOK 2011:460 TRV 2010/9532 Fastställt av Dokumentdatum Version Chef VO Samhälle 2012-05-25 1.0 Dokumenttitel

Läs mer

2012-05-14. Miljö- och bygglovsnämnden. Dnr 2011-575. Bygg- och miljöförvaltningens förslag

2012-05-14. Miljö- och bygglovsnämnden. Dnr 2011-575. Bygg- och miljöförvaltningens förslag TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2012-05-14 Miljö- och bygglovsnämnden Dnr 2011-575 Förslag till beslut Bygg- och miljöförvaltningens förslag Miljö- och bygglovsnämnden förbjuder Skanska Asfalt och Betong AB, med

Läs mer

Trafikbuller i bostadsplanering. En vägledning för detaljplaneläggning med hänsyn till trafikbuller

Trafikbuller i bostadsplanering. En vägledning för detaljplaneläggning med hänsyn till trafikbuller Rapport 2001:01 2007:23 Trafikbuller i bostadsplanering En vägledning för detaljplaneläggning med hänsyn till trafikbuller Rapport 2007:23 Trafikbuller i bostadsplanering En vägledning för detaljplaneläggning

Läs mer

Användarhandledning. Programmet är ursprungligen utvecklat av Örjan Asplund och har vidareutvecklats av Ulf Magnusson, 2002-04-23.

Användarhandledning. Programmet är ursprungligen utvecklat av Örjan Asplund och har vidareutvecklats av Ulf Magnusson, 2002-04-23. Användarhandledning BUSE version 2.21 Hjälpmedel för att göra samhällsekonomiska bedömningar av bulleråtgärder vid väginvesteringar Programmet är ursprungligen utvecklat av Örjan Asplund och har vidareutvecklats

Läs mer

i miljökvalitetsm kvalitetsmåletlet God bebyggd miljö Greta Smedje Enheten för hälsoskydd

i miljökvalitetsm kvalitetsmåletlet God bebyggd miljö Greta Smedje Enheten för hälsoskydd Uppföljning av hälsah i miljökvalitetsm kvalitetsmåletlet God bebyggd miljö Greta Smedje Enheten för hälsoskydd Socialstyrelsens hälsoskyddsenheth Ca. 15 medarbetare Tillsynsvägledande myndighet för hälsoskyddsfrågor

Läs mer

Regeringens proposition 2013/14:128

Regeringens proposition 2013/14:128 Regeringens proposition 2013/14:128 Samordnad prövning av buller enligt miljöbalken och plan- och bygglagen Prop. 2013/14:128 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 20 mars

Läs mer

DOM 2015-06-15 Stockholm

DOM 2015-06-15 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Rotel 060203 DOM 2015-06-15 Stockholm Mål nr M 1046-15 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2014-11-27 i mål nr M 4324-14, se bilaga KLAGANDE OCH MOTPARTER

Läs mer

DETALJPLAN FÖR KV. PORTALEN, FASTIGHETEN PORTALEN 1 M FL. EKSJÖ STAD, EKSJÖ KOMMUN, JÖNKÖPINGS LÄN

DETALJPLAN FÖR KV. PORTALEN, FASTIGHETEN PORTALEN 1 M FL. EKSJÖ STAD, EKSJÖ KOMMUN, JÖNKÖPINGS LÄN SAMRÅDSHANDLING 2015-09-08 Dnr: 2015-000172 PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR KV. PORTALEN, FASTIGHETEN PORTALEN 1 M FL. EKSJÖ STAD, EKSJÖ KOMMUN, JÖNKÖPINGS LÄN SAMRÅDSHANDLING 1(7) PLAN-

Läs mer

Konsekvensutredning Turistgården, Töcksfors, Årjängs kommun

Konsekvensutredning Turistgården, Töcksfors, Årjängs kommun Konsekvensutredning Turistgården, Töcksfors, Årjängs kommun Dokumenttitel: Konsekvensutredning Turistgården, Årjängs kommun Skapat av: Rosenqvist Ola Dokumentdatum: 2013-12-16 Uppdragsansvarig: Gustav

Läs mer

åtgärdsprogram buller 2014 2018 Antagen i Kommunfullmäktige 2014-01- 21

åtgärdsprogram buller 2014 2018 Antagen i Kommunfullmäktige 2014-01- 21 åtgärdsprogram buller 2014 2018 Antagen i Kommunfullmäktige 2014-01- 21 i Åtgärdsprogram Buller 2014-2018 Om beslutet och förändring av programmets ambitionsnivå Föreliggande Åtgärdsprogram Buller 2014-2018

Läs mer

Faktaunderlag - flygbuller i planeringen. Regeringsuppdrag om vägledning angående lokalisering av bostäder i områden utsatta för flygbuller

Faktaunderlag - flygbuller i planeringen. Regeringsuppdrag om vägledning angående lokalisering av bostäder i områden utsatta för flygbuller Boverket Regeringsuppdrag Faktaunderlag - flygbuller i planeringen Regeringsuppdrag om vägledning angående lokalisering av bostäder i områden utsatta för flygbuller Faktaunderlag flygbuller i planeringen

Läs mer

Planbeskrivning GRANSKNINGSHANDLING. upprättad i september 2012

Planbeskrivning GRANSKNINGSHANDLING. upprättad i september 2012 Vår beteckning Dnr 2012/124 GRANSKNINGSHANDLING (Enkelt planförfarande) Detaljplan för del av kvarteret Sims inom centrumområdet i Borlänge kommun, Dalarnas län upprättad i september 2012 HANDLINGAR Planhandlingarna

Läs mer

ÅTGÄRDSPROGRAM. för vägtrafikbuller i Nacka kommun. 2011-11-25 Trafikenheten

ÅTGÄRDSPROGRAM. för vägtrafikbuller i Nacka kommun. 2011-11-25 Trafikenheten ÅTGÄRDSPROGRAM för vägtrafikbuller i Nacka kommun Trafikenheten 2011-11-23 Beställare: Beställarens representant: Konsult: Uppdragsledare Handläggare Nacka Kommun Granitvägen 15 131 81 Nacka Emil Hagman

Läs mer

Uppgifter i denna broschyr kan inte åberopas i enskilda fall. G:\Mbn\Arkiv\Vindkraft\Vindkraft, broschyr.doc TEL VÄXEL 0512-310 00

Uppgifter i denna broschyr kan inte åberopas i enskilda fall. G:\Mbn\Arkiv\Vindkraft\Vindkraft, broschyr.doc TEL VÄXEL 0512-310 00 Bygga vindkraftverk I den här broschyren finns kortfattad information om hur Vara kommun handlägger vindkraftverksärenden och vilka uppgifter som krävs för prövningen. Uppgifter i denna broschyr kan inte

Läs mer

Bra luft och hållbar utveckling. Lokala avvägningar och beslut nödvändiga för att klara luftkvalitetsnormerna

Bra luft och hållbar utveckling. Lokala avvägningar och beslut nödvändiga för att klara luftkvalitetsnormerna Bra luft och hållbar utveckling Lokala avvägningar och beslut nödvändiga för att klara luftkvalitetsnormerna Sveriges Kommuner och Landsting 2007 118 82 Stockholm Tfn 08-452 70 00 E-post: kerstin.blom.bokliden@skl.se

Läs mer

Upphävande av Avstyckningsplan 3

Upphävande av Avstyckningsplan 3 Dnr 0450/08 Antagandehandling 2014-10-16 PLANBESKRIVNING Upphävande av Avstyckningsplan 3 i Stenungsund Stenungsunds kommun Västra Götalands län Upphävande av avstyckningsplan 3 2(9) PLANBESKRIVNING HANDLINGAR

Läs mer

Kl. 10.00-12.00 Utbildning i PBL

Kl. 10.00-12.00 Utbildning i PBL KALLELSE/Underrättelse 1(2) 2013-06-12 Beslutsorgan KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT Tid Tisdagen den 18 juni 2013, kl 08.15 Plats OBS!!!! Riskhanteringsenheten, Brandstationen Kl. 10.00-12.00 Utbildning

Läs mer

Bullerskyddsåtgärder

Bullerskyddsåtgärder Bullerskyddsåtgärder -Information om bidrag för att förbättra din ljudmiljö FOTO/BILD: JANN LIPKA STADSBYGGNADSKONTORET www.taby.se Framtagen av stadsbyggnadskontoret, Täby kommun www.taby.se MEDVERKANDE

Läs mer

Vår sammanfattade bedömning

Vår sammanfattade bedömning Remiss från socialdepartemetet. Förslag tlll Förordning om riktvärden för trafikbuller Departementets diarienummer S2014/5195/PBB Chalmers tekniska högskola har fått förslaget på remiss. Avdelningen för

Läs mer

Detaljplan för Torget i Ingatorp, Eksjö kommun Fastigheten Ingatorp 4:211 m.fl.

Detaljplan för Torget i Ingatorp, Eksjö kommun Fastigheten Ingatorp 4:211 m.fl. Granskningshandling 2014-10-27 Dnr: 2013-0578-303 Granskningsskedet pågår mellan 2014-11-15 och 2014-12-08 PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Detaljplan för Torget i Ingatorp, Eksjö kommun Fastigheten Ingatorp

Läs mer

Lagar och krav. Vilka rättsliga krav och möjligheter har Sveriges kommuner vid luftkvalitetsmodellering? Vad kan vi vänta oss framöver?

Lagar och krav. Vilka rättsliga krav och möjligheter har Sveriges kommuner vid luftkvalitetsmodellering? Vad kan vi vänta oss framöver? Lagar och krav Vilka rättsliga krav och möjligheter har Sveriges kommuner vid luftkvalitetsmodellering? Vad kan vi vänta oss framöver? Kurs i modellanvändning för en renare tätortsluft Helena Sabelström

Läs mer

Riktlinjer för kvalitetskrav på inomhusmiljön i skolor, förskolor, fritidshem och fritidsgårdar

Riktlinjer för kvalitetskrav på inomhusmiljön i skolor, förskolor, fritidshem och fritidsgårdar Riktlinjer för kvalitetskrav på inomhusmiljön i skolor, förskolor, fritidshem och fritidsgårdar Antaget av Miljö- och byggnadsnämnden 2014-12-03 137 1 (7) Datum: 2014-12-03 Dnr: 2013.Ma0072 Sida: 1 (7)

Läs mer

Miljölagstiftningens skydd för barn med allergi. i skolan. Miljöförvaltningen, Malmö stad

Miljölagstiftningens skydd för barn med allergi. i skolan. Miljöförvaltningen, Malmö stad Miljölagstiftningens skydd för barn med allergi i skolan MILJÖBALKEN (MB) Hopslagning av 16 lagar, bl.a. hälsoskyddslagen, miljöskyddslagen, lag om kemiska produkter 32 kapitel, bl.a.: Generella regler,

Läs mer