Leader Halland

Transkript

1 Leader Halland LEADER LANDSBYGD HALLAND LEADER KUSTBYGD HALLAND

2 Inledning Leader Halland har haft 130 projekt för 153 miljoner i Halland under programperioden I Halland har det lagts ner 104 hela år i ideellt arbete av personer i olika leaderprojekt. Det är människans vilja att utveckla och gestalta sin egna direkta omgivning som är drivkraften bakom engagemanget. Dessa människor har räknat, skrivit, schaktat, rivit, tränat, byggt, processat och workshopat, sammanträtt och planerat, ansat, passat, skruvat, företagsutvecklat, hamrat och bakat Hallands landsbygd under dessa år. De goda nyheterna är att de fortsätter med det. De fortsätter också med det utan medel. Men de fortsätter förstärkt, eftersom Halland prioriterats medel till lokalt ledd utveckling genom leadermetoden i Halland Alla leaderprojekt i Halland vittnar om att aktiviteterna inte hade kunnat genomföras i samma utsträckning som utan Leader Hallands stöd. Vi har valt att göra denna projektkatalog av leaderprojekten i Halland för att läsaren ska kunna få en bild av bredden av det som genomförts och vilka projekt som faktiskt varit leaderprojekt i Halland. Samtidigt har vi valt att sammanställa våra resultat här för att visa på vad alla dessa projekt tillsammans åstadkommit. Vi är mycket stolta över de resultat som leaderprojekten åstadkommit. Dessa har tillkommit genom hårt arbete som skett i projekten, men vi tror också att vårt arbetssätt bidragit till de goda resultaten. Utan Hallands kommuners och Region Hallands finansiering hade Leader Hallands verksamhet inte varit möjlig. Hur de 153 miljonerna som beviljats genom Leader Halland har finansierats redovisar vi på sista sidorna. Ett stort, varmt TACK för ert bidrag till Leader Hallands resultat, god läsning och på återseende, Anette Ivarsson Ordförande Leader Landsbygd Halland Ulrika Rylin Ordförande Leader Kustbygd Halland Marion Eckardt Verksamhetsledare Leader Landsbygd Halland Leader Kustbygd Halland

3 3

4 Arbetssätt I Leader Halland har vi arbetat enligt leadermetoden. Leadermetoden innebär att ta tillvara på det lokala perspektivet där de som berörs av projekten - alltså att de som bor, arbetar och verkar på orten där projektet genomförs - ska vara de som äger och initierar projekten. Leadermetoden innebär även trepartnerskap. LAG (Local Action Group) som fattar beslut om projekten ska bestå av ett jämbördigt trepartnerskap ur ideell, privat och offentlig sektor. Detta partnerskap eftersträvas också i projekten. Projekten ska vara innovativa, nytänkande, främja de övergripande målen i strategin och ha en hållbarhet över tid. I Leader Halland har vi arbetat med sex beslutande möten per år. Dessutom har vi haft två strategiska möten med styrelsen per år. Vid dessa tillfällen har strategin följts upp och strategiska åtgärder för att stärka uppfyllelsen har beslutats om. Exempel från andra leaderområden har visats på, besökts och föredragits från verksamhetsledare. Vi har placerat oss i positioner som gett oss försprång genom kunskap. Vår personal har suttit med i nationella och internationella sammanhang och representantskap vilket gett oss information för att kunna fatta rätt beslut i rätt tid. Inom de områden som behövts stimuleras extra har vi arbetat med att anställa kunnig personal och vidareutbilda denna för att nå ut till våra målgrupper och utveckla nya metoder. Vi har samlat våra projekt till projektledarträffar fyra gånger om året. Syftet har varit att öka lärandet och nätverkandet mellan projekten, att tillhandahålla relevant information för projektens genomförande samt stärka projekten i de områden som efterfrågas av projekten själva. Vi har gett stöd till projekten i redovisningen och haft upp till tre anställda under programperioden som haft kompetens att ge rådgivning i det området. Vi har skapat utbildningspaket för projekten från idé till avslutat projekt. Vi ser fram emot att arbeta vidare med de nya möjligheter för att utveckla lärande på flera nivåer, för att nå nya målgrupper, för metodutveckling och innovation som lokalt ledd utveckling i Halland erbjuder. 4

5 Byutveckling & mötesplatser 5

6 4 Hip Hop Elements Går det att stärka ungdo- ten att delta i hiphopverksam- mars entreprenörskap och het till landsbygden. självkänsla genom hiphop? Under hösten 2011 startades Självklart! Tidigare projekt i dansgrupper för ungdomar Stockholm, Göteborg, Malmö mellan år i Oskarström och Umeå har visat att hiphop och Getinge. Samtidigt påbör- är ett framgångsrikt verktyg jades planering för workshops för att integrera ungdomar och shower. Verksamheten i utanförskap och att föra har genomsyrats av entrepre- samman ungdomar från olika nörskap och ungdomarna har sociala och etniska bakgrunder. Hiphopens fyra element består av rap, DJ, graffiti och breakdance. I Halmstad fanns några av Sveriges duktigaste breakdansare som ständigt fick förfrågningar om att komma till skolorna och uppträda eller hålla i workshops och kurser. Det utbud av aktiviteter som finns i Halmstad når inte alltid ungdomar på landsbygden. Istället för att vända sig mot förortsområden ville Studieförbundet Vuxenskolan vända sig till ett par mindre orter för att sprida möjlighe- fått utbildningar i arrangörskap och ledarskap. På så vis är deltagarna med och arrangerar showerna men kan även vara ledare för grupper som startas upp efter projekttidens slut. Det största problemet i projektet var att hitta en bra lokal i Oskarström. På grund av detta startade färre grupper än förväntat där, istället hamnade fokus på Getinge där fler grupper än förväntat startade. En annan utmaning i projektet var att få en bra blandning av tjejer och killar i projektet. Hiphopkulturen har traditionellt sett dominerats av manliga deltagare och därför lades kraft på att få med tjejer i grupperna. Att dessa tankar fanns i uppstarten av projektet gjorde att 25 av 45 deltagande ungdomar var tjejer. 4 Hip Hop Elements har bidragit till att 45 ungdomar från Getinge och Oskarström har fått en mer aktiv och kreativ fritid. De har fått möjlighet att lära sig nya saker, stå på scen, arrangera workshops och framträdanden och utveckla sig själva. Projektet har lett till att ungdomarna har startat upp egen verksamhet inom film, musik, sång och parkour. För Studieförbundet Vuxenskolan har projektet inneburit att de kunnat starta upp hiphopverksamhet i fler kommuner i Halland och kunnat starta en dansstudio i Halmstad. Projektet behövdes för att knyta kontakter och få igång verksamhet med ekonomisk bäring för att kunna driva verksamheten utan projektstöd. Kommun: Halmstad Projektägare: Studieförbundet Vuxenskolan Offentlig finansiering: Privat finansiering: Nya arbetstillfällen: 4 Nya nätverk: 4 Fortsatta verksamheter: 7 Nya mötesplatser: 1 6

7 Arbeta i projekt När Leader Landsbygd Halland och Leader Kustbygd Halland startade upp under 2008 såg Hela Sverige ska leva Halland en möjlighet att driva på utvecklingen på Hallands landsbygd. De ville erbjuda en projektledarutbildning för framtida projektägare inom Leaderområdenas verksamhetsområde. Tanken var också att få fram projektidéer inom utvecklingsstrategierna som projektägarna kunde arbeta vidare med inom sin organisation eller närområde. Projektet hade som huvudsakligt mål att aktivt stödja grupper som vill genomföra ett utvecklingsprojekt. Totalt genomfördes fem utbildningstillfällen med fokus på olika projektrelaterade ämnen såsom: projektstruktur, avgränsningar för projekt, ekonomi och projektprocesser. Föreläsningsavsnitt blandades med praktiska övningar och gruppdiskussioner. Antalet deltagare var 35 stycken, 24 var från den ideella sektorn, 9 från privata sektorn (företagare) och 2 var från offentliga sektorn. En tid efter utbildningarna hade 18 deltagare sökt projektstöd eller förstudiemedel genom Leader, 10 deltagare arbetade med andra projekt och 7 deltagare var vid intervjutillfället inte engagerade i något projekt men uppgav att de haft stor nytta av utbildningen i sina företag eller byautvecklingsarbeten. Kommun: Hela Halland Projektägare: Hela Sverige ska leva Halland Offentlig finansiering: Privat finansiering: Nya nätverk: 4 0 Blankeredsgården fritidsgården har öppet två kvällar i veckan. Under projekttiden kunde föreningen även erbjuda olika prova-på aktiviteter som exempelvis dans men även utbildning för ungdomar som Ung företagsinspiration med syfte att inspirera ungdomar till entreprenörskap och företagande. Blankeredsgården är en fritidsgård i Knäred som ligger i anslutning till Knäredsskolan, bibliotek, idrottshall och fotbollsplan. Det förekom diskussioner om att lägga ned fritidsgården, men istället för att avveckla ville engagerade människor i Knäred istället utveckla. Syftet med projektet var att fortsättningsvis kunna erbjuda ungdomar i Knäredsområdet möjlighet till aktivitet och fritidssysselsättning. Fritidsgårdar är ett nödvändigt instrument för att aktivera och inspirera ungdomar och målet med Blankan är att kunna erbjudan ungdomarna en trygg och trivsam miljö där de kan utöva sina intressen. Utöver att vara en fritidsgård finns det möjlighet att använda Blankan till andra aktiviteter. Fastigheten rustades upp för att bli trivsammare och för att passa målgruppen, men även för att kunna fungera som ett allaktivitetshus för bygden. Uthyrningsverksamheten kom igång och Kommun: Laholm Projektägare: Blankeredsgården ek. förening Offentlig finansiering: Privat finansiering: Nya arbetstillfällen: 3 Nya mötesplatser: 1 7

8 Boost HYLTE Boost HYLTE pågick under hela 2014 i olika delar av Hylte kommun med unga vuxna, år, som målgrupp. Bakgrunden till projektet var att ohälsotalen för målgruppen ökade och i samband med nedskärningar på en av de största arbetsplatserna i kommunen befarades ohälsan öka än mer. Syftet med projektet var att öka ungas tilltro till framtiden, den egna förmågan och att visa på möjligheterna med att bo och verka i Hylte kommun. Utbudet av aktiviteter och evenemang formades utifrån målgruppens önskemål som samlades in via en webbsida gare och föreningar men inte minst hos målgruppen själv. Exempel på aktiviteter har varit föreläsningar med artisten Petter, inspirationskväll med Johannes Hansen och Anders Ankan Johansson eller prova-på-aktiviteter som dans, kanot eller mammabebis-träning. Totalt har 178 unga vuxna deltagit i de 18 aktiviteter som genomförts under året. I utvärderingar av projektet får aktiviteterna höga betyg. Projektet har skapat ett intresse och kommer fortsätta ytterligare ett år med finansiering av Hylte kommun och Region Halland. En ökad känsla av att kommunenfaktisktseross unga vuxna som en tillgång och att det är viktigt att värna om oss och lyssna på oss för att få oss att stanna i Hylte. Kommun: Hylte Projektägare: Hylte kommun Offentlig finansiering: Privat finansiering: Nya företag: 1 Nya mötesplatser: 3 boosthylte.se. Det har anordnats föreläsningar, workshops och olika prova-på-aktiviteter. Olika företag och föreningar har haft möjlighet att visa upp sin verksamhet och skapat möjlighet för ungdomar att knyta kontakter med eventuella arbetsgivare. Tack vare projektet har målgruppen unga vuxna satts i fokus bland politiker, tjänstemän, företa- 8

9 En småbåtshamn för framtiden Kommun: Varberg Projektägare: Träslövsläge Båtklubb ek. förening Offentlig finansiering: Privat finansiering: Hamnen i Träslövsläge har genom tiderna varit en aktiv fiskehamn som särskilt sommartid spelat en stor roll för turismen på orten. Träslövsläges båtklubb såg möjligheter att utveckla och förbättra upplevelsen för besökare till hamnen, både för de som kommer med båt eller husbil. För att rusta hamnen inför framtidens växande skara turister behövdes en serviceanläggning som kunde tillgodose de behov som fanns. Projektet har därför genomfört en mängd åtgärder för att utveckla hamnområdet. Marknadsföring och uppmärksamhet i media har ökat spridning av hamnen som intressant besöksmål och ett flertal hamnföreningar har gjort studiebesök i hamnen för att inspireras av arbetet med servicestationen. Besöksfrekvensen från andra turister än båtfolk har också ökat och därmed även försäljning av kaffe, glass och andra kioskvaror. Reaktioner från båtgäster, övriga turister och grannar har varit översvallande positiva. Klubbkänslan och samhörigheten på orten har stärkts genom det ideella engagemanget, som varit mycket högre än vad projektägarna först förväntat sig. Sammanfattningsvis har projektet skapat en bättre service till hela det rörliga friluftslivet, skapat nya arbetstillfällen under som- Bevarade arbetstillfällen: 5 Nya arbetstillfällen: 2 Nya produkter och tjänster: 1 Nya nätverk: 4 Fysiska anläggningar: 8 marhalvåret och skapat bättre förutsättningar för en bättre miljö och renare vatten. En småbåtshamn för framtiden utsågs till Årets Leader Kustbygd Halland vid Leader Hallands årsmöte Framtid Ugglarp Kommun: Falkenberg Projektägare: Framtid Ugglarp ek. förening Offentlig finansiering: Privat finansiering: Nya nätverk: 1 Fysiska anläggningar: 3 Året runt bor det ca 250 personer i Ugglarp. Den siffran ökar med 1500 personer under sommarhalvåret. Föreningen Framtid Ugglarp ville öka antalet fast boende och därmed också öka antalet företag samt underlaget för god social service, arbetstillfällen och en rik fritid. Genom en förstudie kom det fram önskemål från ortens befolkning om vilka områden som borde satsas på. För att öka attraktiviteten för både boende och besökare har en vandringsled anlagts och projektgruppen har varit involverade i framtagande av en Gateway vid stranden. Det fanns även många bra idéer om att utveckla området med brygga, bastu och kallbadhus men byråkratiska snårighetersatte stopp för de planerna. Framtid Ugglarp har under projekttiden byggt upp ett fungerande företagsnätverk för ortens företagare, som ses och utbyter erfarenheter och tankar över lunch med jämna mellanrum. 9

10 Fotbollsarrangemang i Tvååker Tvååkers IF såg flera möjligheter att utveckla aktiviteter kring idrottsplatsen Övrevi i Tvååker. För att utnyttja området fullt ut och ha möjlighet att bedriva olika typer av verksamhet kunde föreningen genom projektet anlägga en konstgräsplan och få möjlighet att bygga verksamhet kring denna. Under projekttiden utvecklades TIFunny Cup, en fotbollscup för flicklag. Under 2014 deltog 96 lag, med sammanlagt 1100 deltagare och många fler föräldrar och andra besökare. Totalt räknade föreningen med besökare till Tvååker under cupen. Genom investeringen i konstgräsplanen har Övrevi blivit mer attraktiv för träningsläger och andra arrangemang som lockar besökare till orten. Detta har ortens företagare redan märkt av i form av högre beläggning på bed & breakfast och ökad försäljning hos restauranger och livsmedelsaffärer. Kommun: Varberg Projektägare: Tvååkers IF Offentlig finansiering: Privat finansiering: Bevarade arbetstillfällen: 1 Nya produkter och tjänster: 3 Nya nätverk: 2 Fortsatta verksamheter: 2 Fysiska anläggningar: 1 10

11 Funtaliden Kommun: Falkenberg Projektägare: Studieförbundet Vuxenskolan Offentlig finansiering: Privat finansiering: Nya produkter och tjänster: 1 Nya nätverk: 1 Fysiska anläggningar: 1 I Fagered finns ett engagerat byalag som ville utveckla sin hembygd genom att göra Funtaliden mer attraktivt för turism, nya invånare och mer företagande. Projektet kretsade kring att lära fler personer tekniken att lägga sticketak, ett hantverk som är på väg att gå förlorad. Platsen deltagarna fick lära sig hantverket på var vid Funtaliden. Funtaliden är en gammal plats för tillverkning av dopfuntar på talet. Genom teori och praktik har deltagarna i projektet varit delaktiga i hela processen från att välja träd till att lägga taket. Projektet har bidragit att personer som bor och arbetar i området fått möjlighet att samarbeta kring ett gemensamt projekt. Totalt har 17 personer fått kunskap kring ett gammalt hantverk. Deltagarna har på så sätt möjlighet att föra en del av landsbygdens hantverkskunskap vidare, samtidigt som besöksmålet restaurerats för besökare. Förstudie - Förskola i Ysby Projektet var en förstudie för att utreda om det fanns möjligheter att driva den kommunala skolan i Ysby vidare i Föräldrakooperativet Möllans regi, efter det att kommunen beslutat att avveckla skolan. Förstudien skulle även undersöka om underlag fanns för att driva skolan för årskurs F-4. Underlag och en ansökan skickades till skolinspektionen. Ansökan beviljades och förskola och skola drivs nu i föräldrakooperativets regi. Genom förstudien kunde arbetstillfällen bevaras och när årskurs F-4 startar skapas ytterligare arbetstillfällen. Ett lyft för hela Ysby med omnejd. Kommun: Laholm Projektägare: Föräldrakooperativet Möllan Offentlig finansiering: Privat finansiering: Bevarade arbetstillfällen: 5 Nya arbetstillfällen: 4 11

12 Företagsamma Bolmenbygden - projektutveckling heter i form av att skapa nya projekt och aktivite- De eldsjälar som finns här har en sak gemensamt:debackar inte för en bra idé! Syftet med projektet var att tvärgeografiska projekt ökar ta tillvara den potential och samhörigheten i ett område drivkraft som fanns i området och har skapat ett ökat samarbete över gränserna, både kring BoImen och att professionellt utveckla dess möjlig- ideellt, affärsmässigt och offentligt. en av projektet visar nyttan av ter. Målet var 10 nya utvecklingsprojekt och resultatet funktioner för landsbygdens att i projektform testa stöd- blev över 30 stycken. Genom eldsjälar. Genom att tillsätta att skapa mötesplatser och en resursperson som under arenor fick verksamma i området kring Bolmen stöttning, dens invånare och företa- tre års tid stöttade landsbyg- stimulering och möjlighet gare kunde över 30 projekt att formulera sina idéer till initieras till ett värde av 5,7 konkreta projekt samt även miljoner kronor. stöd i att finna finansiering för En framgångsfaktor från att genomföra Företagsamma projekten. Bolmenbygden En utmaning Projektutveckling var att för projektet var att arbeta projektet från gränsöverskridande. I områtiskt förankrat i start var polidet kring sjön alla deltagande Bolmen finns kommuner. fyra kommuner, Att det fanns tre län och tre politisk vilja leaderområden. att projektet Erfarenheten av gick framåt detta var tydlig: underlättade att våga skapa hantering av Projektet ska utveckla och samordna projektidéer, initiativ och aktiviteter, så att Bolmenbygden blir den mest attraktiva regionen i södra Sverige att besöka, bo och verka i. Kommun: Hylte Projektägare: Hylte kommun Offentlig finansiering: Privat finansiering: Nya företag: 8 Bevarade arbetstillfällen: 25,5 Nya arbetstillfällen: 12,5 Nya produkter och tjänster: 5 Nya nätverk: 33 Fortsatta verksamheter: 23 administrationen men även främjandet av gränsöverskridande verksamheter i verkligheten bland invånarna som projektet berörde. Projektet har skapat väldigt många ringar på vattnet och majoriteten av de samarbetsgrupper och nätverk som bildades är fortfarande aktiva. Hallandsposten

13 Förstudie av småskalig kooperativ biogasanläggning Bakgrunden till projektet var att göra en förstudie till en biogasanläggning i kooperativ form och i mindre skala för att se om det var möjligt att starta upp och driva utan förlust. Projektet skulle i så fall kunna bli ett föregångsprojekt för andra att starta små anläggningar. Det skulle gynna miljön och företagsamheten på landsbygden. Projektets mål var att få kunskap om tillverkningen av biogas och kunskap om vilken typ av biogasanläggning som skulle passa initiativtagarna. Målet var även att få tillräckligt med information för att kunna skapa ett komplett och individuellt koncept för produktion av biogas som affärsidé för att kunna jobba vidare med i ett senare skede. En utbildningsdag hölls om biogas och den större kalkyl som innefattar tio lantbruk, tänkbar anläggningsplats, tänkbar typ av produktion och slutprodukt, samt tänkbara köpare och konsumenter av biogasen. En insikt som kom genom projektet var att inte satsa på en biogasanläggning med bara tre lantbruk. Långsiktigt var målet att starta upp kooperativet, starta och driva biogasanläggningen och generera arbetstillfällen genom en miljövänlig företagsidé - lokal produktion, korta transpor- Kommun: Varberg Projektägare: Flahults gård Offentlig finansiering: Privat finansiering: ter och lokal försäljning och studiebesök för intresserade. konsumtion. Anläggningen Dessa långsiktiga mål finns skulle fungera som en modell kvar, nu med en fullständig av småskalig biogasproduktion för andra och öppet och väl utarbetad affärsidé. för 13

14 Förstudie för utveckling av Glommen Kommun: Falkenberg Projektägare: Glommens samhällsförening Offentlig finansiering: Privat finansiering: Nya nätverk: 1 Glommens samhällsförening genomförde en workshop för att engagera och visionera tillsammans med Glommens invånare. et till av workshoparna har skapat ett underlag för samhällsföreningen att arbeta vidare med i framtida utvecklingsfrågor. Förstudie Kvarnträdgården Syftet med förstudien var att undersöka förutsättningarna för att skapa en realistisk handlingsplan för en större satsning på en Kvarnträdgård i Alafors. I Alafors Kvarnby i Anneberg utanför Kungsbacka ligger Alafors kvarn med anor från 1400-talet. Tanken var att skapa en kvarnträdgård och idéerna var många kring hur de olika delarna i Kvarnbyn kunde utvecklas. Kungsbacka Trädgårdsvänner med ca 1000 medlemmar har starka kopplingar till platsen och härigenom finns potential att utveckla området för exempelvis trädgårdsentusiaster, turister eller kursverksamhet. Förstudien resulterade i att en projektplan för ett större projekt skrevs fram och lämnades in till Leader Halland. Dessvärre fanns det inte projektmedel kvar för att stödja projektet. Kommun: Kvarnträdgården Projektägare: Studieförbundet Vuxenskolan Offentlig finansiering: Privat finansiering: 0 Nya nätverk: 2 14

15 Förstudie Landeryds Järnvägsmuseum Det fanns ett behov av att strukturera upp verksamheten i järnvägsmuseet och skapa affärsplaner för museitågtrafik samt undersöka möjligheter för kommersiell frakt, infrastruktur och kompetensutveckling. En del saker, som exempelvis kommersiell frakt, krävde enorma insatser, kunskaper och nätverk samt en omfattande ombyggnad av infrastrukturen i Landeryd. En sak som framkom under förstudien var idén om Tågdagarna i Landeryd, där en del infrastrukturella satsningar kunde göras i samverkan med en satsning på ett evenemang som lockar besökare till Landeryd och Landeryds Järnvägsmuseum. Projektet Tågdagarna i Landeryd finansierades med stöd från Leader Landsbygd Halland och har blivit en succé med uppemot besökare under evenemangshelgen. Kommun: Hylte Projektägare: Landeryds Järnvägsmuseum Offentlig finansiering: Privat finansiering: Nya företag: 1 Förstudie Spannarpsbygden Spannarps Hembygdsförening arrangerade en framtidsverkstad för att skapa engagemang och uppslag om saker som kunde förändras i bygden. Genom uppstartskvällen skapades ett nätverk mellan engagerade personer i bygden och ett samarbete mellan 4 föreningar inleddes. Föreningssamarbetet har mynnat ut i ett bättre samarbete mellan föreningar och mer samarbete kring de aktiviteter som föreningarna arrangerar. Kommun: Varberg Projektägare: Spannarps hembygdsförening Offentlig finansiering: Privat finansiering: Nya nätverk: 2 15

16 Gateway Halland Region Halland har satt upp ett antal Gateways på den halländska landsbygden och projektet vill medverka till att fylla dem med information. På så sätt kunde upplevelseföretag på landsbygden ges möjlighet att nå ut till en större marknad. Intresset från HIT Hallands medlemmar var dock inte så stort som förväntat men det har ändå skapats information som lagts till i Gateways i Ullared, Glommen och Fegen. Kommun: Hela Halland Projektägare: HIT Halland Offentlig finansiering: Privat finansiering: Gröna Vessigebro Kommun: Falkenberg Projektägare: Vessige biogas ek. förening Offentlig finansiering: Privat finansiering: Nya nätverk: 5 Fysiska anläggningar: 3 Området runt Vessigebro är ett av landets djurtätaste områden. Det innebär att det finns ett stort underlag för stallgödsel som kan rötas till biogas. Vid projektstart var Vessige biogas ekonomisk förening under bildande. Föreningen är en sammanslutning av företag och privatpersoner som ser biogas som en möjlighet för bygdens utveckling. Genom att kartlägga varje gårds förutsättning tog projektet fram underlag för möjligheterna med att producera biogas. Under projekttiden har tre gårdar byggt varsin biogasanläggning för att producera el. Målet på sikt är att kunna koppla ihop den gårdsbaserade biogasen till ett gasnät och förflytta den till en gemensam uppgraderingsanläggning för att kunna bli fordonsgas. 16

17 Gör Leader skillnad I samarbete med 11 leaderområden i Skåne, Blekinge och Halland genomfördes detta projekt. Syftet var att ta reda på om leadermetoden gör skillnad och främjar samhällsutvecklingen i ett lokalt och regionalt perspektiv eller om metodens resultat inte berättigar en fortsatt verksamhet. Två studenter som studerade till landsbygdsutvecklare på SLU utförde utvärderingen som sitt examensarbete på masternivå. Studenterna genomförde dels en enkät med frågor som skickades till samtliga projekt i de 11 leaderområdena och dels genomfördes 22 kvalitativa intervjuer med projektägare, tjänstemän, politiker och andra organisationer som samarbetat med leaderområdena. et sammanställdes och analyserades och ett presentationsmaterial togs fram. Arbetet har gjorts i samarbete med alla deltagande leaderområden samt handledare från SLU. Leader Halland ville med projektet analysera leaderverksamheten i södra Sverige genom att undersöka det lokala och få en sammanställd regional översikt med faktiska resultat. Rapporten visade att leadermetoden bidrar till samhällsutvecklingen genom att skapa nya diskussions- och mötesforum. Kommun: Hela Halland Projektägare: Leader Halland Offentlig finansiering: Privat finansiering: Hyltes Internationella vänner Kommun: Hylte Projektägare: Hylte kommun Offentlig finansiering: Privat finansiering: Hylte kommun tog initiativ till detta projekt för att undersöka nya metoder för en ökad integration. Tanken i projektet vara att genomföra ett antal mobilseringsmöten för att undersöka intresset för konceptet Internationella Vänner. Det var ett stort intresse på mötena att diskutera integration och det nya konceptet som har resulterat i ett större och bättre engagemang för kommunens integrationsverksamhet. Projektet var en förstudie för att undersöka intresset och mynnade ut i att en styrgrupp bildades på nära tio organisationer/deltagare som vill finna former för bättre integration. 17

18 Handkraft i Simlångsdalen Kommun: Halmstad Projektägare: Handkraft i Simlångsdalen Offentlig finansiering: Privat finansiering: Nya arbetstillfällen: 2 Nya produkter och tjänster: 2 Nya nätverk: 1 Fortsatta verksamheter: 5 Handkraft i Simlångsdalen har varit väldigt lyckosamt och uppskattat och väl förankrat bland Simlångsdalens befolkning. Stationshuset har blivit en fantastik mötesplats och arena som samordnar kreativt skapande/hantverk i en modern, funktionell och väl utrustad miljö, där aktiviteter kan bedrivas såväl i stationshuset som i dess trädgård. Under 2014 hade huset ca 1000 besök på olika aktiviteter, caféer eller studiecirklar. Projektet har medverkat till att Simlångsdalens kultur- och fritidsutbud har berikats, kunskap har förts vidare till kommande generationer och genom den verksamhet som startat upp har Simlångsdalen utvecklas som besöks- och turistmål. Helg på landet I Sällstorp genomfördes en studiecirkel med fokus på marknadsföring av bygden och att skapa bättre kontakt mellan stad och land. Målet med cirkeln var att hitta vägar för att locka turister till bygden kring Sällstorp. Projektet har även marknadsfört aktiviteter och evenemang i bygden med utskick till bygdens invånare. Kommun: Varberg Projektägare: Föreningen Sällstorpsgården Offentlig finansiering: Privat finansiering:

19 IT-center för Sibbarp- Dagsås Efter genomförd bredbandssatsning under 2008 där fiber lades ned i området och de flesta hushållen anslöt sig, fanns det nu önskemål om utbildning inom IT och dataanvändning. Bygdegården i Sibbarp är en flitigt använd samlingsplats för bygdens befolkning med lunchservering flera dagar i veckan. Idén var att skapa en datasal i bygdegården samt utveckla en hemsida för bygden. Sagt och gjort. En datasal på övervåningen i bygdegården och en hemsida utvecklades. Under projekttiden hanns det även med Kommun: Varberg Projektägare: Sibbarp-Dagsås föreningsråd Offentlig finansiering: Privat finansiering: Nya produkter och tjänster: 1 Fysiska anläggningar: 2 att hålla flertalet kurser inom exempelvis nybörjardata och bildbehandling. Det kom även förfrågningar från närliggande bygder om att kunna nyttja salen. Kunskapscentrum för landsbygdens byggnader och byggnadsmiljöer Projektidén bygger på att det finns en problematik på landsbygden, i form av byggnader och gårdar som står oanvända och förfaller i brist på underhåll och användning. Problemet intensifierades genom pågående rationaliseringar inom byggbranschen och avflyttningar från vissa landsbygdsdelar. Landsbygdens bebyggelse är en del av ett värdefullt kulturarv som det finns anledningar att förvalta. Projektet genomförde ett testseminarium, som blev mycket uppskattat och visar på stort intresse för byggnads- och hållbarhetsfrågor på landsbygden. Förstudien visar även att det är nödvändigt att samla allsidig kompetens för att kunna tillgodose boende på landsbygden med opartiska och relevanta svar på frågor och funderingar kring byggnadsvård av landsbygdens byggnader. Projektet fortsätter efter projekttidens slut att arbeta vidare med frågan för att kunna bygga upp ett kunskapscentrum dit intresserade kan vända sig för att få stöd och råd. Kommun: Hela Halland Projektägare: Grupp Atmen Offentlig finansiering: Privat finansiering: Bevarade arbetstillfällen: 2 Nya nätverk: 2 Fortsatta verksamheter: 2 19

20 Källsjö Bonnaby Källsjö upplevs av de boende som en av de vackraste delarna av Halland som trots detta inte riktigt hittat sin plats på turistkartan. Under sommarmånaderna finns en viss turisttillströmning men resterande del av året faller byn i dvala och blir förhållandevis anonym. Detta ville en rad företagare i Källsjö med omnejd ändra på. Under projekttiden anordnades 4 marknader med lokala utställare. Företagarna kraftsamlade för att gemen- samt marknadsföra Källsjö på TUR-mässan i Göteborg En hemsida utarbetades för att marknadsföra bygdens företagare. Nya företag etablerades. Flera bussbolag har genomfört turer till besöksmålen i Källsjö. Samarbetet i byn har stärkts och utvecklats som en följd av projektet och nu finns det en marknadsgrupp som förvaltar projektets resultat med mål att driva marknaderna vidare i projektets anda. Kommun: Falkenberg Projektägare: Källsjö Mejeri Offentlig finansiering: Privat finansiering: Nya företag: 2 Bevarade arbetstillfällen: 9 Nya arbetstillfällen: 2 Nya produkter och tjänster: 3 Nya nätverk: 2 20

21 Landsbygdslyftet Bakgrunden till projektet var att de båda LAG-grupperna i Halland, Leader Kustbygd Halland och Leader Landsbygd Halland initierade en process där de såg ett behov av mer kunskap och uppslutning kring lokal utveckling i Halland. Projektet verkade i tre steg: information, mobilisering och avstamp. Målet var att det skulle finnas färsk kunskap om Hallands landsbygd som kan vara ett (av många) underlag inför programperioden Målet med projektet var att göra en nulägeskoll på Hallands landsbygd och vilka områden som landsbygdsbon ansåg vara viktiga områden att arbeta med i framtiden. Totalt genomfördes en workshop i varje halländsk kommun samt ett seminarium med deltagare från hela Halland. Inför workshoparna genomfördes även en turné där projektmedarbetarna reste runt i kommunerna och intervjuade ca 400 boende och verksamma på landsbygden om förutsättningarna för landsbygdsutveckling och vilka utmaningsområden de såg för framtiden. Workshoparna var välbesökta och totalt deltog ca 320 personer i de 6 workshoparna och seminariet, med en god variation av deltagare (politiker, tjänstemän, föreningsaktiva, företagare etc.). et från varje workshop finns sammanställt, även en sammanställning som gäller för hela Halland finns. Projektet har genom workshoparna satt fokus på lokal utveckling och landsbygdsutveckling och har skapat diskussioner om förutsättningar för utveckling på landsbygden. Sammanställningar och resultat finns tillgängliga på www. leaderhalland.se. Materialet är därmed öppet och tillgängligt för organisationer och aktörer som vill fördjupa sina kunskaper om attityder och prioriteringar gällande den halländska landsbygden. Kommun: Hela Halland Projektägare: Leader Halland Offentlig finansiering: Privat finansiering:

22 Landsbygdsriksdagen Inför Landsbygdsriksdagen i Sunne 2010 initierades ett projekt för att skapa mervärde utav de halländska LAG-gruppernas medverkan. Under Landsbygdsriksdagen genomfördes en framtidsverkstad med fokus på ökat samarbete och utökade kontaktytor. Deltagarna i projektet skapade internationella kontakter och fick inspiration som kunde hämtas hem och användas i Halland. Kommun: Hela Halland Projektägare: Leader Halland Offentlig finansiering: Privat finansiering: 0 Nya produkter och tjänster: 2 Nya nätverk: 3 LED i Glommen Projektet LED i Glommen genomfördes under i Glommen. Syftet med projektet var att pröva samarbetet mellan Falkenberg kommun, Västkuststugan och Glommen samhällsförening och samtidigt ge invånarna i Glommen en bättre utemiljö med en högre trygghetskänsla utan att behöva lysa med ficklampa på promenader under årets mörka månader eller dygnets mörka timmar. Syftet var också att energieffektivisera kommunens gatubelysning, vilket kommunen strävar efter, samtidigt som den nya LED-tekniken får prövas med en betydligt mer flexibel styrutrustning. Projektet har gett ett stort mervärde för invånarna i Glommen, som numera kan gå ut på kvällen utan att riskera att halka på isfläck som inte hade setts utan belysningen eller snava på någonting som gömmer sig i mörkret. Att vara ute under längre tid på dagen har även ett mervärde för folkhälsan då flera kan gå eller cykla de kortare sträckorna istället för att ta bilen. Det är väldigt positivt att belysningen bidrar till en bättre folkhälsa och en bättre miljö. Projektet ger ett mervärde till kommunen då det positiva resultatet har lett till större tillförsikt för framtida insatser. Kommun: Falkenberg Projektägare: Glommens samhällsförening Offentlig finansiering: Privat finansiering: Fysiska anläggningar: 2 22

23 Lindbergaguiden När fyra församlingar i området slogs ihop till Lindberga församling sammanföll den nya församlingsgränsen med Lindberga hembygdsförenings geografiska verksamhetsområde. I anslutning till detta diskuterades det bland människor i området på vilket sätt invånarna själva kunde betona områdets helhet ur kulturell, historisk som kommersiell synvinkel. Hembygdsföreningen drev frågan vidare och formade idén om Lindbergaguiden. I samråd och samtal med traktens företagare, genom besök på alla ortens besöksmål, textförfattande och fotograferande kunde en komplett sammanställning av bygdens olika verksamheter visas upp i en guidebok. I guiden visas Lindbergas olika verksamheter och besöksmål upp vilket har lett till ett ökat antal besökare till medverkande företag. Besöksmål inom natur och kultur bidrar indirekt till ett ökat underlag för samhällelig och kommersiell service på de olika orterna. Genom ett samarbete med skolor i Lindberga används guiden som lärobok i hembygdskunskap med tips om bl.a. lämpliga utflykter. Den har också använts för att marknadsföra området till Kommun: Varberg Projektägare: Lindberga hembygdsförening Offentlig finansiering: Privat finansiering: Nya produkter och tjänster: 2 Nya nätverk: 5 Fortsatta verksamheter: 2 nyinflyttade men även till de som tänkt flytta till området. Guiden har funnits tillgänglig på Varbergs Turistbyrå men även delats ut på alla kustnära campingplatser i Varbergs kommun. Lindbergaguiden har också ökat lokalkännedomen bland de boende, som hittat nya utflyktsmål i sitt närområde. En tid efter att projektet avslutats kunde hembygdsföreningen fortfarande upptäcka konsekvenser och effekter av Lindbergaguiden. Områdets företagare och föreningar satte stort värde i guiden och menade att den lockade många olika sorters besökare till bygden. Hembygdsföreningens teatergrupp framför varje år ett bygdespel med frivillig entré. Sommaren 2011 var antalet besökare dubbelt så många och den frivilliga entrén dubbelt så stor i jämförelse med sommaren Bygdespelet finns beskrivet i Lindbergaguiden och dubbleringen anses vara en effekt av guidens popularitet och spridning. 23

24 Lokal fiskevattenutveckling i Hallands inland För att synliggöra och utveckla den resurs som fiskevattnen utgör behövs fakta om vattnen och tydliga åtgärdsförslag för utveckling av fisket och fiskevård. Många fiskevårdsområdesföreningar (FVOF) har stora utvecklingsbara resurser genom sitt vattenägande. Med en fiskevårdsplan får föreningen tydligare mål med sina vatten och sin verksamhet. Genom insamling av uppgifter från exempelvis SMHI, SLU och Länsstyrelsen tillsammans med provfiske, enkätundersökningar, arbetsmöten och inventering av sjöarna kunde 6 fiskevårdsplaner tas fram. Föreningarna har genom projektet fått bättre kunskap om sina resurser och vad som kan utvecklas och hur detta kan göras. Tillsammans med ett ökat intresse bland vattenägarna har detta skapat positiva effekter för de medverkande FVOF. Områdena har stora utvecklingsmöjligheter inom guideverksamhet, boende, natur och paketering av upplevelser. På sikt hoppas projektansvariga att fler företag inom turistfiskeverksamhet skapas, även om det är en svår bransch som kräver långsiktighet. Kommun: Hela Halland Projektägare: Hushållningssällskapet Halland Offentlig finansiering: Privat finansiering: Nya arbetstillfällen: 1 Nya produkter och tjänster: 7 Nya nätverk: 1 Mittpunkten Karl Gustav Byns invånare saknade den nedlagda affären och den naturliga mötesplats som den utgjorde. Därav kom önskemål om att skapa en ny mötesplats för bygden. Bygdelaget hörsammade önskemålet och beslöt att försöka förbättra möjligheterna att mötas genom att skapa en informationsvrå med anslagstavla där information kan spridas, utbytas och hämtas. Målgruppen är primärt bygdens invånare och företag men även turister och passerande har god nytta av mötesplatsen. I arbetet med Mittpunkten har bygdens föreningar och företag engagerat sig och tillsammans har det skapats en gemytlig mötesplats och en ny naturlig träffpunkt. Bygdelaget, som förvaltar Mittpunkten efter projekttidens slut, samarbetar bra med bygdens föreningar och företagare med mål att hålla informationen uppdaterad och relevant. På plats finns även en idélåda, som regelbundet töms av bygdelaget, där invånare kan lämna idéer om utvecklingen i närområdet. På så sätt skapas en dialog och diskussion om utvecklingen i Karl Gustav. Kommun: Varberg Projektägare: Karl Gustavs bygdelag Offentlig finansiering: Privat finansiering: Fysiska anläggningar: 1 Nya mötesplatser: 1 24

25 Långaryd - Världens släktbygd Långaryd är hembygd för världens största utforskade släkt, Långarydssläkten. Släktingarna är numera utspridda över hela världen men en stor koncentration finns i närheten av Långaryd med omnejd. Målet med projektet var att få fler personer att besöka Långaryd genom att utveckla ett besökscentrum i Nyarps bygdegård samt utveckla aktiviteter som skapar ökad sammanhållning i bygden och som även lockar till sig turister. Genom projektet har föreningar och företag aktivt arbetat fram koncept kring läger, dramatiserade vandringar, guidningar och tagit fram en cykelled, Släktleden, som går genom de tre kommunerna där flest Långarydssläktingar bor i Gislaved, Hylte och Halmstad. Det har även funnits möjligheter att aktivt marknadsföra bygden genom en utvecklad grafisk profil och större aktivitet på internet och sociala medier. Ett omfattande arbete har lagts ned för att skylta upp olika sevärdheter och historiska platser. Det finns nu även en besökskarta som pekar ut intressanta besöksmål och attraktioner för besökare i området. Projektet har lett till större samverkan mellan föreningarna i bygden. Genom de aktiviteter som projektet erbjudit Kommun: Hylte Projektägare: Långaryd-Landeryd i samverkan Offentlig finansiering: Privat finansiering: Nya företag: 22 Bevarade arbetstillfällen: 10 Nya arbetstillfällen: 3 Nya produkter och tjänster: 3 Nya nätverk: 4 Fysiska anläggningar: 4 Nya mötesplatser: 10 har invånare i Hylte kommun, sig långt utanför båda Långaryds besökare och turister fått ta och Sveriges gränser. del av ett stycke historia som Under projekttiden startades genom Långarydssläkten letar 22 företag i Långaryd. Paraplyprojekt Vid uppstarten av Leader Halland startades flertalet så kallade paraplyprojekt där föreningar, företag och organisationer kunde söka en mindre summa pengar för att på olika sätt kunna testa sin projektidé, skapa visioner för bygden eller samla bygdens företagare i nätverk. Målet med projektet var att fungera som en katalysator för projektidéer så att det skulle komma in bra projektansökningar. Över hundra delprojekt genomfördes och många skapade förutsättningar för att starta igång större och väl förankrade utvecklingsinsatser och projekt för landsbygden. Paraplyprojekten har haft olika inriktningar: framtidsverkstad, företagsnätverk samt förstudie projektidé. Kommun: Hela Halland Projektägare: Leader Halland Offentlig finansiering: Privat finansiering: Bevarade arbetstillfällen: 2 Nya nätverk: 40 Fortsatta verksamheter: 24 Nya mötesplatser: 2 25

26 Samlingspunkter i Halland Gamla tider anslagstavlor portal på internet skapades vid affären eller kyrkan har för att samla alla anslagstavlor försvunnit. Dessa var informationskällorna som samlade Projektägaren ville genom och all information. bygdens folk och skapade projektet bidra till en modernisering av landsbygden gemenskap i bygden. Gemenskapen innebar att man kände och på så sätt även göra den samhörighet och stolthet över mer attraktiv för boende och den plats man bor på. inflyttare men även för att Hallands bygdegårdsdistrikt känna och skapa stolthet över kunde genom projektet Samlingspunkter i Halland skapa digitala mötesplatser kan bygden. Genom att skapa digitala anslagstavlor för marknadsföring av aktiviteter och mötesplatser ske varje bygd som administreras genom bygdegården/lokala via internet, den nya tidens bygdegårdsföreningen. En mötesplats. Att skapa dessa Kommun: Hela Halland Projektägare: Hallands bygdsgårdsdistrikt Offentlig finansiering: Privat finansiering: Nya företag: 1 Bevarade arbetstillfällen: 5 Nya arbetstillfällen: 21 Nya produkter och tjänster: 65 Nya nätverk: 20 2 digitala anslagstavlor skapar även möjlighet för företag och föreningar i bygden att synliggöra sina aktiviteter och erbjudande och på så sätt öka antalet kunder/medlemmar. En lärdom projektgruppen gjorde var att utveckling av webbverktyg är komplext och det krävs ofta mer tid och pengar för att få det att fungera önskvärt. Efter själva utvecklingsfasen anställdes en projektledare som hade kontakt med bygdegårdsföreningarna och hjälpte dem att ta kontakt med lokala företag, organisationer och föreningar för att göra fler medvetna om möjligheterna med portalen. Projektet har skapat mervärden för lokala samarbeten kring bygdegårdarna runtom i Halland. Bygdegårdsstyrelserna har föryngrats för att hantera tekniken. Det finns goda förutsättningar för företag och föreningar att annonsera och sprida evenemang. Trafiken till de lokala hemsidorna har ökat under projektets gång och uthyrningen av bygdegårdar har ökat. Projektet pågick från hösten 2009 till våren Under 2013 flyttades de 65 lokala sidorna till att finnas under Bygdegårdarnas Riksförbunds hemsida, www. bygdegardarna.se. 26

27 Kvinnors bomärken Möt landet vid havet Projektet hade som mål att uppmärksamma kvinnor på landsbygden genom textila arbeten. Traditionellt har textilier som kulturarv varit knutna till kvinnor. Halländska mönster- och klädtraditioner kring Olofsbo bygdegård, Staffens och Glommens hamn har fått nytt liv och inspirerat lokala konstnärer att uppdatera dess form. Det fanns en hel del textila hantverk runt om på gårdarna som ligger halvt bortglömda och dagens generation har inte kunskapen om hantverket i samma utsträckning längre. Ett mål med projektet var att stärka kvinnorna i området genom att återuppta detta hantverk och stärka deras självkänsla genom att uppdatera och nyskapa mönster, textilier och hantverk. Genom projektet kunde en mängd av olika aktiviteter genomföras. Studiebesök, inbjudna föreläsare och workshops har inspirerat till samtal, diskussioner och studiecirklar där nätverk av lokala konsthantverkare har startats upp, nyskapande av textila mönster har skett och utställningar och presentationer av hantverken har skapat intresse och nyfikenhet kring projektet och dess produkter. I projektet genomfördes också berättarkvällar, kompetenshöjande åtgärder för utveckling och start av företag och turismutvecklande satsningar genom det nätverk av konsthantverkare som bildats. Detta genomfördes till stor del för att inspirera och stärka kvinnors företagande inom turism, design och textil verksamhet. Ett resultat av projektet var att hela 22 nya textilmönster kunde tas fram och 6 av dem kunde tas upp i produktion av Horreds Linneväverifabrik. Gamla mönster fick inspirera till nya mönster och kunskap kunde överföras från en generation till en annan. Genom nätverket av konsthantverkare och andra deltagare som arbetat fram nya mönster, har kvinnornas självkänsla stärkts och inspirerats till företagande och framåtanda. För deltagarna i projektet har det även inneburit nya erfarenheter av skapande arbete och ett sätt att arbeta med ett kulturhistoriskt material som exempelvis att dokumentera textilier, intervjua likasinnade kvinnor eller skapa nytt under designers ledning. Kommun: Falkenberg Projektägare: Stiftelsen Olofsbo Hembygdsgård Offentlig finansiering: 276 Privat finansiering: Nya företag: 1 Bevarade arbetstillfällen: 5 Nya produkter och tjänster: 3 Nya nätverk: 2 27

28 Planta till planka Förbundet Skog och Ungdom har drivit detta projekt för att öka kunskapen om skogen och skogsbruket hos unga och att unga ska få vara ute i skogen och uppleva den. Möjligheterna för detta på skoltid är mycket begränsad och därför tog förbundet initiativ till detta projekt. Totalt har 342 elever från årkurs 4-5 i Varberg och Falkenbergs kommuner från nio skolor fått en skogsdag med inriktning skogsbruk, miljöarbete, upplevelser och framtida arbetsmöjligheter inom skogsindustrin. Av dessa elever har 22 deltagare varit med på två olika läger med fördjupad kunskap. Projektet har varit ett samarbete med Falkenberg och Varberg kommuner men även med Skogsstyrelsen, Skogsbolagen Sydved, Derome, Södra samt Vildmarksgymnasiet i Unnaryd. Kommun: Varberg, Falkenberg Projektägare: Förbundet Skog & Ungdom Offentlig finansiering: Privat finansiering: Nya mötesplatser: 1 Utveckling av Enslövsbygden 2011 bildades Enslövs Samhällsförening som en paraplyorganisation för föreningar, organisationer och företag i Enslövsbygden. Redan då fanns flera olika utvecklingsområden prioriterade som samhällsföreningen skulle arbeta vidare kring och projektet tog form för att utveckla några av dessa områden. Syftet med projektet har varit att stärka Enslövsbygdens attraktionkraft och tillgänglighet för boende och besökare. Projektet har verkat inom tre områden: arrangemang, information om bygden och friluftsområden. Samhällsföreningen har genom projektet arrangerat Valborgsmässofirande och Enslövsdagen. Samtidigt har det tagits fram fyra informationstavlor för olika besöksmål i Enslövsbygden och en informationsbroschyr om bygdens olika besöksmål. Fler personer har under projekttidens gång engagerat sig och samhällsföreningen och dess arbete har blivit mer känt i bygden. Kommun: Halmstad Projektägare: Enslövs samhällsförening Offentlig finansiering: Privat finansiering: Nya produkter och tjänster: 2 Nya nätverk: 1 Fortsatta verksamheter: 3 Nya mötesplatser: 1 28

29 Ung i Halland Ung i Halland har varit ett samarbetsprojekt mellan Leader Kustbygd Halland och Leader Landsbygd Halland och har genomförts i hela Hallands län exklusive tätorterna Laholm, Halmstad, Falkenberg, Varberg och Kungsbacka. Syftet med Ung i Halland har varit att ta till vara ungas potential och göra unga delaktiga i utvecklingen av sin hembygd. Minst två unga mellan år har kunnat söka upp till kr för en projektidé och har sedan med stöd från Ung i Hallands ungdomscoach kunnat planera, genomföra och följa upp sina projekt. Ung i Halland har beviljat 90 projekt varav 82 har haft verksamhet. Totalt har 905 personer i olika åldrar satsat ideell tid för att driva dessa projekt. Bland annat har skateramper byggts, badplatser har rustats upp, en fritidsgård och en skidbacke har öppnat, flera mekerier har utrustats och öppnat, ett antal replokaler och studios har byggts och öppnats. Ett naturgym och två inomhus gym har anlagts och öppnats. 52 verksamheter har startat upp som levde kvar efter att projektet avslutats och 27 nya mötesplatser har skapats. Ett flertal konserter, festivaler, LAN, turneringar, paintballdagar, graffitihelger, matlagningskurser, dansträningar och filminspelningar har arrangerats och genomförts med goda resultat. Unga har tagit en aktiv del i utvecklingen av sin hembygd och har lärt sig mycket genom att själva driva projekt. Det har gett positiva effekter i byarna genom att nya mötesplatser har skapats och fler aktiviteter har genomförts för och av unga i Halland. Många av projekten lever kvar och utrustning som köpts in används även efter att projekten har avslutats. I slutrapporterna vittnar många unga om att deras självförtroende har stärkts och att de fått lärdomar och kunskaper i arbetet som de exempelvis kommer ha nytta av när de söker jobb. Unga lär sig att lägga upp och följa en budget, aktivitetsplan, mål och driva en verksamhet framåt, fatta gemensamma beslut som är demokratiska och godkända av hela gruppen. Vissa tar på sig ledartröjan och utvecklar sitt ledarskap. Andra blir förebilder för yngre. Olika aktiviteter har genomförts i Ung i Halland för att inspirera unga till aktivitet och få stöttning i att driva utveckling. Bland annat har 33 idéworkshops arrangerats med totalt 810 deltagare. Ung i Halland var med och utvecklade konceptet Ungagemang som sedermera fick stöd från Landsbygdsnätverket som gjorde att flera regionala Ungagemang kunde arrangeras. Ungt Nätverk där Ung i Halland har varit en aktiv partner sedan 2009 har bland annat arrangerat en ungkulturfestival, Hållplats, som samlat runt 100 unga från Halland varje år samt UKM, Ung Kultur Möts. Ung i Halland har pågått i 5,5 år och kostat drygt 4 miljoner kronor, 7500 personer har deltagit i olika aktiviteter i de 82 projekt som haft verksamhet under åren. Kommun: Hela Halland Projektägare: Leader Halland Offentlig finansiering: Privat finansiering: Nya företag: 5 Nya produkter och tjänster: 1 Nya nätverk: 28 Fortsatta verksamheter: 52 Fysiska anläggningar: 22 Nya mötesplatser: 27 29