Innehållsförteckning. Förvaltningsberättelse Kommunens situation och utveckling samt omvärldsanalys med mera 2

Transkript

1

2 Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse Kommunens situation och utveckling samt omvärldsanalys med mera 2 Nämnder/utskott och bolag Kommunstyrelsen, Kommunledningskontoret 19 Utskottet för arbete och försörjning 27 Barn- och familjenämnden 35 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden 44 Kultur- och fritidsnämnden 54 Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden 65 Revisionen 72 Servicenämnden 74 Vård- och omsorgsnämnden 85 Överförmyndarnämnden 97 Eslövs Bostads AB 104 Eslövs Industrifastigheter AB 106 Mellanskånes Renhållningsbolag 108 Finansiella rapporter Resultaträkning 110 Balansräkning 111 Kassaflödesanalys 112 Noter kommunen 113 Drift/investeringsredovisning Driftredovisning, netto 117 Investeringsredovisning, netto 118 Redovisningsprinciper

3 Kommunens situation och utveckling samt omvärldsanalys delårsrapport 2012 (utgångspunkt Sveriges kommuners och landstings prognos cirkulär 2012:40) Samhällsekonomisk utveckling och situation Den svenska ekonomin bromsar in efter sommaren. Nedgången i den globala ekonomin och skuldkrisen i Europa får nu effekt på bedömningen av svensk ekonomi. Både värdet av den samlade produktionen i landet, BNP, och en försvagad sysselsättning gör att Sveriges kommuner och landsting, SKL, skruvar ner tillväxten. Detta leder i sin tur till att skatteintäkterna inte ökar i normal omfattning för kommunerna samtidigt som kostnaderna för försörjningsstöd och arbetsmarknadsinsatser är fortsatt höga. Återhämtningen bedöms ta fart först Tillväxtutsikterna för svensk ekonomi bedöms som mycket ljusa på ett par års sikt förutsatt att skuldkrisen i Europa inte förvärras. Varför är en analys av omvärlden viktig? Kommunernas ekonomi påverkas i hög grad av hur skatteintäkter och statsbidrag utvecklas. En enskild kommun kan endast i mycket liten utsträckning påverka dessa intäkter. Därför påverkas en kommuns ekonomiska förutsättningar i hög grad av både svängningar i konjunkturen och av storleken på statsbidragen. Sedan flera år tillbaka värdesäkras inte statsbidragen av regeringen och höjs heller inte som kompensation för den förhållandevis låga ökningen av skatteintäkterna. Detta medför att kommunens intäkter utvecklas långsammare än kostnaderna för att tillgodose ökningen av medborganas behov. Avvägningen mellan tillgängliga resurser och medborgarnas behov blir därmed allt svårare. Både statens och kommunsektorns finanser är i relativt gott skick trots lågkonjunkturen - varför det inte finns behov av budgetsaneringar och besparingar som i många andra länder. Den svenska ekonomin har potential att växa relativt snabbt när utvecklingen i euroområdet väl börjar stabiliseras. Övergripande statistik i procent (inom parantes återfinnes antagandet i budget 2012 och flerårsplan ) År BNP-utveckling 5,9 4,0 (4,4) 1,8 (1,8) 3,5 (2,7) Konsumentprisförändring KPI 1,2 3,0 (2,9) 1,1 (1,4) 1,0 (1,7) Förändring sysselsätt., tim. 2,6 2,3 (1,7) 0,2 (0,2) -0,1 (0,3) Timlöner, konjunkturlön 2,6 2,5 (2,3) 3,2 (2,7) 2,8 (2,9) 2

4 Kommuner Skatteunderlagstillväxt 3,8 3,2 (2,1) 4,0 (2,8) 3,4 (3,3) Arbetskraftskostnad 2,3 3,3 (2,3) 2,6 (2,4) 2,6 (2,5) Kommunledningskontoret konstaterar att SKL:s prognos i oktober 2011 som låg till grund för antagandena i budget 2012 avviker förhållandevis mycket från prognosen i augusti i år. Särskilt gäller detta att ökningen av skatteunderlagstillväxten i landet har underskattats. Kommunens skatteintäkter ökar därför i år i förhållande till budget med 29 miljoner. Även arbetskraftskostnad och timlöner beräknas bli högre än vad som förutsågs så sent som i höstas. Kommunens ekonomiska utveckling och situation Intäkterna för 2012 beräknas i den senaste prognosen från SKL i augusti till miljoner vilket innebär att kommunens ekonomi fortsätter växa. Detta är en ökning jämfört med den prognos från oktober 2011 som låg till grund för budget 2012 med 29 miljoner. Flerårsplanen för 2013 och 2014 uppvisar underskott. Prognosen från SKL ger en intäktsökning med 23 miljoner för 2013 i förhållande till prognosen som låg till grund för planen från oktober Motsvarande för 2014 är en ökning med 14 miljoner. I samband med bedömningen av intäkterna för 2013 och 2014 i flerårsplanen togs hänsyn till förslaget till nytt utjämningssystem som dock ännu inte genomförts. I bedömningen av årets prognos från augusti tas inte hänsyn till det tidigare utredningsförslaget eftersom regeringen valt att inte lägga en proposition i ärendet. På kostnadssidan visar delårsuppföljningen på ökade behov och kostnader inom vård och omsorg, för extern placering av unga, fördröjning av kostnadsanpassning av gymnasieskolan till sjunkande elvevantal samt ökade kostnader för försörjningsstöd. Pensionskostnaderna ökar till 85,4 miljoner i år vilket är 2,5 miljoner mer än planerat på grund av att uppräkningen av den allmänna, statliga, pensionen blir relativt låg. Skälet är att den tidigare kommunala tjänstepensionen garanterade en viss total pension i förhållande till slutlönen. Tjänstepension som är intjänad fram till 1999 ökas alltså i motsvarande omfattning varför kommunens kostnader ökar. Lönerörelsen för lärarna är ännu ej avslutad men bedöms ge högre löneökningar än för övrigt anställda. Avsatta medel till årets lönerörelse kommer därför inte att motsvara kostnadsökningen utan överskridas med ett par miljoner. AFA har aviserat oförändrad låg avgiftsnivå för 2012 vilket överensstämmer med antagandet i budget. Planeringen utgår även från att de temporärt lägre sociala avgifterna för yngre (-26 år) behålls. Befolkningsutvecklingen har oplanerat minskat under det första halvåret i stället för som planerat att öka vilket bryter en lång trend av befolkningsökning. Budgetplaneringen utgår från en årlig ökning med 200 invånare. Nyproduktionen av bostäder har dock medfört inflyttning under sommaren vilket kan komma att 3

5 förbättra utvecklingen. Dock är det tveksamt om befolkningsutvecklingen för helåret kan nå upp till bedömt antagande om ökning med 200 invånare. Om inte befolkningsutvecklingen uppgår till planerat antal får detta till effekt att skatteintäkterna och utjämningsmedlen minskar i förhållande till planeringsförutsättningarna. I vårprognosen aviserade nämnderna och utskottet en prognos för helåret med kraftigt underskott före eventuella tilläggsmedel via kommunstyrelens disponibla medel. En extra vårprognos togs fram på uppdrag av kommunstyrelsen där också samtliga nämnder och utskottet redovisat åtgärder för att uppnå ekonomisk balans. Prognosticerat underskott landade netto på 21,5 miljoner. Nämnder och utskott har verkat för att reducera underskotten samtidigt har medborgarnas behov ökat ytterligare. Förutsättningarna att prognosticera framtida behov har försvårats bland annat på grund av andra aktörers förändrade ansvarsgränser. Sammanfattningsvis bedöms prognoserna för ökningen av kommunens intäkter och nämndernas och utskottets nettokostnader att ge ett samlat resultat enligt budgeterat överskott. Ett ökat fokus på effektiviseringar och rationaliseringar blir nödvändigt för att balansera intäkter och utgifter 2014 och Eslövs kommuns befolkning, arbetsmarknad och bostadsmarknad Befolkningen En indikation på befolkningens framtida behov av kommunens service och tjänster följer av en ökande befolkning i sig och särskilt utifrån om antalet barn/ungdomar och äldre ökar. Invånarantalet har i planeringen beräknats uppgå till knappt mot slutet av Halvårsstatistiken för 2012 visar dock en minskning med 29 personer. Den ekonomiska planeringen utgår från en ökning med 200 personer per år. Under de senaste tio åren har befolkningsutvecklingen i genomsnitt uppgått till cirka 300 personer per år. Antalet arbetslösa beräknas bli oförändrat eller till och med öka något. Kommunen beräknas få fortsatt förhöjda kostnader för försörjningsstöd på grund av konjunkturutvecklingen. Förskola och grundskola Antalet barn i förskolan och grundskolan kommer att minska för flera år framåt vilket är ett trendbrott. Gymnasieskola och vuxenutbildning Antalet elever som kommunen ska erbjuda gymnasieutbildning fortsätter minska flera år framåt. Vuxenutbildningen har växt kraftigt under senare år. Denna utveckling bryts med anledning av regeringens oförutsedda sänkning av antalet platser och borttagande av statsbidrag. 4

6 Äldreomsorg Antalet äldre ökar enligt prognosen under flera år framåt. Behovet av äldreomsorg bedöms dessutom öka på grund av ökat behov av insatser. Skälet är att sjukvården inriktar sig på att minska antalet vårddygn på sjukhusen. LSS, Socialpsykiatri och IFO vuxen Behoven beräknas öka något de närmsta åren. En samlad bedömning visar på att antalet barn och unga minskar medan ökningen sker främst inom äldreomsorgen. Bedömningarna ovan påverkas i hög grad av befolkningsutvecklingen i stort och särskilt i grupperna yngre och äldre. Även med en oförändrad befolkning kan behovet av service och tjänster förändras i förhållande till ovanstående bedömning. För att kunna balansera oförutsägbara förändringar i efterfrågan på service och tjänster tillförs kommunstyrelsen medel för att hantera volymförändringar. Övergripande mål för Eslövs kommun Långsiktigt hållbart Eslöv Bo och verka i Eslöv Mångfald Medborgarfokus och bemötande God ekonomisk hushållning Ekonomisk måluppfyllelse Balanskrav och övergripande finansiella mål Lagstiftningen ställer krav att kostnaderna högst motsvarar intäkterna. Kommunens finansiella mål är ett överskott som minst motsvarar en procent av intäkterna. Detta innebär att 99 procent av de planerade intäkterna används för att ge service och tjänster till medborgarna. Intäkterna överstiger kostnaderna per den 31 juli med 1,6 procent varför prognosen för helåret med stor sannolikt innebär att kommunallagens balanskrav uppnås. Det övergripande överskottsmålet uppnås per den 31 juli men troligen inte vid årets slut. Det finns även ett finansiellt mål för investeringsnivån. Målsättningen skapar ett investeringsutrymme på ca 45 miljoner per år under en femårsperiod. Detta mål kommer inte att kunna nås eftersom investeringsbudgeten är ovanligt stor. Fram till den 31 juli har investeringar totalt skett med 101 miljoner vilket är mer än dubbelt så hög nivå som motsvarande period föregående år. 5

7 Kommunen har tagit upp långsiktiga lån med 100 miljoner för att klara finansieringen av den höga investeringsvolymen. Låneramen för 2012 kommer att behöva höjas till totalt 150 miljoner för att finansiera utlåning till VA SYD. Ersättning från kommunens egendomsförsäkring och försäljningsinkomster av fastigheter minskar upplåningsbehovet med ca 100 miljoner. God ekonomisk hushållning och mål Mål och riktlinjer finns för den verksamhet kommunen bedriver som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Dessa utgörs av finansiella mål och verksamhetsmål som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Målen fastställs av kommunfullmäktige. Eslövs kommuns definition av god ekonomisk hushållning är följande: Varje generation bär själv kostnaderna för den service man konsumerar. Ingen kommande generation skall behöva betala för det som tidigare generation förbrukat. Så stor nytta som möjligt av befintliga resurser skall skapas för kommuninvånarna. De finansiella målen anger att ekonomin är en restriktion för verksamhetens omfattning. Verksamhetsmålen skall spegla effektiviteten och göra uppdraget tydligt mot kommuninvånarna. God ekonomisk hushållning har uppnåtts när samtliga finansiella och flertalet verksamhetsmål uppnåtts. Målen för god ekonomisk hushållning skall följas upp i delårsrapport och årsredovisning. Avvikelser skall kommenteras och godkännas av kommunfullmäktige. Finansiella mål För varje mål beskrivs hur det är kopplat till kommunens definition av god ekonomisk hushållning. Mål Ur perspektivet en god ekonomisk hushållning Måluppfyllelse Oförändrad skatt 19,74 kr Skatteintäkterna utgör tillsammans med generella Hel statsbidrag huvudsaklig intäktskälla och innebär en totalram för resursförbrukningen, miljoner netto. Prognostiserad resursförbrukning helår baserat på nämndernas bedömning miljoner Årets resultat Överskott på minst 1 procent av skatte- och Delvis statsbidragsintäkterna, ca 15 miljoner per år Årets resultat beräknas vid årets slut till 7 miljoner. Investeringsvolymen Ska ej överstiga nivån på avskrivningar och resultat under en femårsperiod, planperioden samt de två tidigare åren, cirka 45 miljoner per år över en femårsperiod. Årets investeringar beräknas netto uppgå till 115 miljoner enligt nämndernas och utskottens prognos. Inte alls 6

8 Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Nedan följer ett sammandrag av utskottens och nämndernas redovisade måluppfyllelse den 31 juli. Övriga nämndmål återfinnes under respektive nämnds redovisning. Nämnd Mål Måluppfyllelse Kommunledningskontoret Samordning av samtliga nämnders och utskotts mål för god ekonomisk hushållning. Inget mål fastställt Arbete- och försörjning Sänkt kostnad för försörjningsstöd. Delvis Barn- och familjenämnden Alla elever ska kunna läsa efter åk 2. Alla elever ska ha behörighet till ett högskoleförberedande- eller yrkesprogram i gymnasiet. Meritvärdet i åk 9 ska öka jämfört med Delvis Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden En ekonomi i balans. Kostnaden per elev på respektive program på Bergagymnasiet ska högst uppgå till medelvärdet i riket. Lokalanvändningen ska vara effektivt. Måluppfyllelsen ska vara hög inom befintlig budgetram. Medverka till att varje generation tar ansvar för sina kostnader och resursutnyttjande. Underhåll i balans. Genomförande av investeringar och exploateringsprojekt ska ske effektivt och till rimliga kostnader. Inte alls Helt Delvis Servicenämnden Samtliga verksamheter ska vid utgången av 2011 ha leveransavtal som motsvarar villkoren inom respektive bransch. Investeringsärenden ska till minst 60 procent upphandlas i direkt konkurrens och högst 40 procent via traditionella ramavtal. Delvis Vård- och omsorgsnämnden Verksamhet och budget ska vara i balans genom tydliga signalsystem. Verka för flexibla, kostnadseffektiva lösningar för ökad kvalitet hos brukarna. Delvis 7

9 Överförmyndarnämnden Arvoden ska betalas ut för de vars huvudman har en årsinkomst under 2,65 Pbb och en förmögenhet under 2 Pbb i enlighet med gällande regler. Budget i balans samtidigt som kraven på rättsäkerhet upprätthålls. Delvis Nämndernas/utskottets övriga delmål Nämnder och utskottet ska genom delmål bidra till uppfyllelse av de övergripande målen. Kommunfullmäktige har fastställt delmålen den 20 juni Nedan görs en sammanvägd bedömning av den totala måluppfyllelsen av respektive övergripande mål. Mål Klk AoF BoF GoV KoF MoS SoT VoO ÖfN Långsiktigt hållbart Eslöv Bo och verka i Eslöv Mångfald Medborgarfokus och bemötande God ekonomisk hushållning Grön färg innebär att målet är helt uppfyllt. Gul färg innebär att målet är delvis uppfyllt/på väg att uppfyllas. Röd färg innebär att målet inte är uppfyllt. Ofärgad ruta innebär att mål inte är fastställt. Finansiell analys Analysmetod Den finansiella analysen bygger på fyra aspekter, resultat kapacitet och risk kontroll. Resultat kapacitet visar på vilken balans kommunen har mellan sina intäkter och kostnader under året, över tid och den kapacitet kommunen har för att möta finansiella svårigheter på kort och lång sikt. Årets resultat analyseras utifrån hur det uppstått, hur tendenser och obalanser påverkar kapaciteten. Investeringsutvecklingen analyseras också. Risk kontroll visar vilka risker som kan påverka kommunens resultat och kapacitet samt vilken kontroll kommunen har över den ekonomiska utvecklingen. Här analyseras låneskuld, borgensåtaganden och pensionsåtaganden. Ett tecken på god 8

10 kontroll är att upprättade planer och att budgetar följs bl.a. analyseras nämndernas budgetavvikelser. Den finansiella analysen utgår från periodens resultat och prognos för årets slut. Delårsresultatet per utgör ett väsentligt avstämningstillfälle under året. Kostnader och intäkter uppgående till väsentliga belopp har periodiserats. Prognosen vid årets slut bygger helt på utskottens och nämndernas egna bedömningar och kommunövergripande antaganden. Nämnders och utskotts prognossäkerhet avseende helåret bedöms ha rimligt god träffsäkerhet. Verksamhetens kostnader är högre under årets återstående månader vilket till del har naturliga förklaringar som vikariekostnader under sommarmånaderna men det finns en kostnadsförskjutning mot andra halvåret. Totala kostnader och intäkter samt nettokostnader för den verksamhet vi bedriver Milj kr procent förändring Intäkter Kostnader Avskrivningar Nettokostnader Per 31 juli 2012 minskade verksamhetens intäkter med 19 procent jämfört med samma period Skillnaden i intäkter och kostnader beror på skillnader i försäljning inom exploateringsverksamheten och att vatten och avlopp sedan årsskiftet inte längre ingår i verksamheten. Nettokostnaderna ökade med 6 procent. Denna förändring mellan intäkter och kostnader förklaras av ovanligt höga intäkter från exploateringsverksamheten 2011 bland annat försäljningen av Flygstaden. Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning Milj kr Skatteintäkter Generella statsbidrag Summa procent förändring Skatteintäkter ökade per 31 juli 2012 med 4 procent jämfört med motsvarande period förra året, medan generella statsbidrag ökade 5 procent. Tillsammans ökade skatteintäkter och generella statsbidrag med 4 procent eller 35 mkr. Vid en jämförelse med perioden ett år tidigare var ökningen 21 miljoner. 9

11 Till årets slut beräknas skatteintäkter och generella statsbidrag bli 25 miljoner bättre än budget eller 1,7 procent. SKL har efter augustiprognosen aviserat lägre intäkter för året på grund av sämre slutreglering. Slutavräkningen av skatteintäkterna för åren 2011 och 2012 beräknas bli klart positiva med 836 kr per invånare respektive 593 kr per invånare. Nettokostnadsutvecklingen Från årsskiftet fram till den 31 juli var nettokostnaderna (utfall) för utskott och nämnder 23 miljoner högre än budget (rak periodisering). I jämförelse med delårsresultat föregående år är nettokostnadsökning för utskott och nämnder cirka 4,1 procent högre eller 34 miljoner. Per den 31 juli är nettokostnadernas andel av skatteintäkter och generella statsbidrag 98,6 procent och 100,2 procent i prognosen för årets slut, det vill säga skatteintäkter och generella statsbidrag räcker inte till verksamheternas nettokostnader. Överskott bygger därmed på överskott i finansiella poster. % Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och generella statsbidrag Delår Helår Delår Helår Delår Helår Nämndernas och utskottens avvikelser mot budget per 31 juli, utfall delåret (mkr) Kommunledningskontoret 0,0* Utskottet för arbete och försörjning - 1,8 Barn- och familjenämnden - 0,9 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden - 7,3 Kultur- och fritidsnämnden -1,2 Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden 3,2 Vård- och omsorgsnämnden - 9,4 Servicenämnden - 1,2* Revisionen 0,2 Överförmyndarnämnden -0,5 Summa delårsresultat (utfall) -18,9 * Justerad uppgift i förhållande till nämndens underlag, IT-avtal Prognos för större avvikelser för olika verksamheter inom respektive nämnds/utskotts budget vid årets slut (helår) Nedan framgår vilka delar i nämndernas och utskottets budget som är anslagsfinansierat som prognosticeras få högre eller lägre kostnader i jämförelse med ursprunglig (tryckt) budget (gräns 1 miljon). Avvikelser innebär sålunda att kostnadsutvecklingen inom berörda verksamheter inte förutsatts i budgeten. Nämnder och utskottet lyckas normalt balansera delar av avvikelserna inom den totala budgetramen. Hur väl de lyckas framgår i tabellen under den nedanstående. 10

12 Prognos för större avvikelser (- är underskott): Utskottet för Arbeteoch försörjning Försörjningsstöd - 4,2 Barn- och familjenämnden Institutions- /familjehemsplaceringar -12,0 Förskola 1-5 år 2,4 Öppna insatser barn o unga 2,2 Förvaltningsgemensamt 1,0 Vård- och omsorgsnämnden IFO vuxen - 2,1 LSS - 2,8* Äldreomsorg -12,5* Socialpsykiatri 1,8 Förvaltningsgemensamt 1,2 Gymnasie-och vuxenutbildningsnämnden Gymnasie-och särskola -11,8** Vuxenutbildning - 1,7** * Justerat med ett ungefärligt belopp för kommunals löner som minskar underskottet ** Avvikelsen är för hög med upp till 4,1 miljoner med anledning av att kommunstyrelsen beslutat öka ramen med 4,1 miljoner (KS 104) Nämnder och utskott prognos för helåret efter ramjusteringar Före tilläggsanslag, TA, är i förhållande till ursprunglig (tryckt) budget. Efter TA är prognos för årets slut efter kommunledningskontorets förslag till tilläggsanslag/- avdrag inom kommunstyrelsens disponibla medel, kompensation för kommunals lönrevision, och tillkommande hyror. Före TA Efter TA Kommunledningskontoret 0,0 0,0 Utskottet för arbete och försörjning -2,8-2,8 Barn-och familjenämnden -8,6-2,6 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden -13,9-12,6** Kultur-och fritidsnämnden 0,0 0,0 Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden 0,0 0,0 Vård- och omsorgsnämnden -15,5-7,9* Servicenämnden 0,0 0,0 Revisionen 0,0 0,0 Överförmyndarnämnden -0,1-0,1 Summa -40,9-26,0** * justerat för kommunals löner som minskar underskottet med ca 1,6 miljoner. ** Avvikelsen är för hög med upp till 4,1 miljoner med anledning av att kommunstyrelsen beslutat öka ramen med 4,1 miljoner (KS 104) 11

13 Kommunledningskontorets förslag till tilläggsanslag inom kommunstyrelsens disponibla medel, miljoner Volymjustering av ram: (Tillgängliga medel) (13,3) Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, elevförändringar volymmodell 1,3 Vård- och omsorgsnämnden, bedömd volymkompensation 3,0 Vård- och omsorgsnämnden, ytterligare volymkompensation 3,0 Summa förslag TA 7,3 Barn- och familjenämnden, ramminskning färre barn/elever, netto - 2,2 Summa ramminskning -2,2 (Gymnasie-och vuxenutbildningsnämnden har tidigare fått medel till uppdragsutbildning och omställning av personal) (4,1) (Kvarvarande medel) (1,9) Hyreskompensation: Barn- och familjenämnden, tillkommande hyror, diverse 0,8 Kultur -och fritidsnämnden, Ekenäs gymnastikhall 0,1 Summa förslag TA 0,9 Riktade medel: Barn- och familjenämnden, familjehemsplaceringar 3,0 Miljö-och samhällsbyggnadsnämnden, busslinje 436 0,4 Summa förslag TA 3,4 Kommunledningskontoret föreslår Mot bakgrund av kostnadsutvecklingen för placering av ungdomar att Barn- och familjenämnden får behålla ursprunglig ram år ,2 Summa förslag TA under ,2 Pågående process med volymmodeller Kommunen har aktuella volymmodeller som justerar berörda nämnders budget efter antal barn och elever, antal elever till Bergagymnasiet respektive gymnasieskolor i andra kommuner, LSS och SFI. Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden har ännu inte en framtagen volymmodell för tillkommande och avgående skötselytor. Ramkompensation har hanterats i särskilt beslut för 2010 och Inom vård- och omsorgsverksamheten finns ännu inte modell för volymkompensation. Dock har nu förvaltningen analyserat prognostiserade behov och kostnad per insats vilket öppnar upp för en kommande modell. Medborgarnas behov har ökat i förhållande till antagandet i budget varför nämnden begär ökade medel. Förvaltningen har tillsammans med Kommunledningskontoret sedan tidigare funnit ett årligt behov av avstämning i samband med delårsrapporten avseende verksamheten. 12

14 Investeringar Per 31 juli 2012 har nämnderna investerat för 101 miljoner. Enligt utskottens och nämndernas uppföljningar beräknas investeringarna vid årets slut uppgå till 115 miljoner att jämföra med ursprunglig budget på 114,6 miljoner. Med ombudgeteringar från 2011 det vill säga inte slutförda investeringsprojekt uppgår investeringsbudgeten till 199 miljoner. Samtliga beslutade investeringar kommer alltså inte att kunna slutföras i år. Mkr Investeringar Delårsresultat Redovisat resultat per 31 juli är 24 miljoner exklusive extraordinär intäkt i form av försäkringsersättning med 73 miljoner för Norrevångshallen som brunnit ned. Samma period förra året var resultatet 30 miljoner. Prognos Till årets slut prognostiseras ett överskott på 7 miljoner, exklusive extraordinär intäkt i form av försäkringsersättning med 73 miljoner för Norrevångshallen, utbetalning av överlikviditet AFA-försäkring med 29 miljoner och extraordinär kostnad för investeringsbidrag till Trafikverket för Marieholmsbanan med 45 miljoner. Enligt regeringens höstproposition har kommunerna möjlighet att föra medel vid större överskott till en resultatutjämningsfond fr.o.m. 1 januari 2013 med retroaktiv verkan från Regeringen markerar att avsättning bör ske av AFA-utbetalningen till fonden vilket kommunen planerar för. Resultatet kommer även att reduceras med nedskrivning av exploateringsåtgärder. År 2011 var resultatet 28,7miljoner. Kommunen når lagstiftningskravet på budget i balans men inte överskottsmålet på minst en procent eller 15 miljoner av skatteintäkter och generella statsbidrag. 13

15 Årets resultat Mkr Soliditetsutveckling Soliditeten är per 31 juli 77 procent jämfört med 79 procent motsvarande period förra året. Prognosen till årets slut är att soliditeten uppgår till 71 procent. Jämfört med bokslut 2011 minskar soliditeten med 2 procentenhet. Upplåning Upplåning (långfristiga lån) har tagits upp under årets första sju månader med 100 miljoner. Skuldsättningsgrad Skuldsättningsgraden har ökat till 23,4procent per den 31 juli jämfört med 20,6 procent motsvarande period Detta mått räknas utifrån avsättningar till pensioner och avsättningar i samband med bokslutet och kortfristiga skulder t ex semesterlöneskuld samt långfristiga skulder. 14

16 Risk kontroll Betalningsförmåga på kort sikt Kommunens likviditet (kassa och bank) har till per 31 juli ökat till 27 miljoner. Jämfört med motsvarande period 2011 är det en ökning med 20 miljoner. Investeringar efter 31 juli är 14 miljoner enligt prognos netto. Brutto är investeringsnivån högre eftersom Nya Eslövshallen delvis finansieras med försäkringsersättning. Ränterisk finansnetto Budgeterad upplåning på 150 miljoner behöver sannolikt genomföras under året. Risken för ökade kostnader för skuldräntor som överstiger kommunens internränta bedöms som mycket låg. Ränteintäkterna beräknas matcha antagandet i budget. Borgensåtaganden Kommunal borgen ligger inom beviljad borgensram på 1,2 miljarder för Eslövs Bostads AB (Ebo). Ebo lånar i sin tur ut till Eslövs Industrifastigheter AB (Eifab). Borgensåtagandet uppgår till 930 miljoner per den siste juni. Pensionsåtaganden Sammanfattning Kostnaderna ökar med 2,5 miljoner i år Kommunens ansvarsförbindelse som avser pensionsrätt intjänad till och med 1997 beräknas i ny prognos per den 31 augusti från KPA i år bli 679 miljoner inklusive löneskatt jämfört med prognosen för ett år sedan som visade 629 miljoner. Detta är en kraftig uppräkning beroende på nya ränte- och basbeloppsuppräkningar. Förklaringen är att kommunen ska upprätthålla den sammanlagda bruttopensionen när den allmänna pensionen sänks med anledning av bromsen alltså låg värdeuppräkning av den allmänna pensionen. Årets pensionskostnader beräknas i prognosen från KPA bli 85,5 miljoner. Antagandet i budget beräknades till 83 miljoner. Årets resultat försämras därmed med 2,5 miljoner jämfört med budget. I syfte att kunna minska ökningstakten av kommande pensionsutbetalningar kapa utbetalningstoppen avsätter kommunen sedan år 2000 medel som genererar 15

17 avkastning. Kommunen har fram till nu avsatt totalt 70 miljoner. Marknadsvärdet på placerade medel var den 31 juli 58,3 miljoner. Ökningen fram till 31 juli har varit 6,1 procent eller en ökning med kronor. De 10 miljoner respektive 5 miljoner som avsatts 2010 respektive 2011 är dock ännu inte placerade beroende på likviditetssituationen och den finansiella oron. Avstämning har skett löpande med kommunstyrelsens arbetsutskott. Fördelningen på tillgångsslag per 31 juli: Normalfördelning Räntebärande värdepapper 42,2 % 40 % Svenska aktier (indexfond) 30,4 % 30 % Globala aktier (indexfond) 27,4 % 30 % Fördelningen är inom ramarna för fastställd policy. Exploatering av områden för bostäder och företag Kommunen växer inte bara i antal invånare utan också genom att nya områden förbereds för bostäder och industrier. Det största området som är under försäljning är bostadsområdet Bäckdala. Under året har en rad nya medel behövt tillskjutas som troligen inte kan täckas via försäljningsintäkter. Industriområdet Gustavslund färdigställdes under förra året och ligger ute till försäljning. Kommunen har både tomtmark och industrimark klart för försäljning. I uppföljningen av exploateringsutfallet per den 31 juli visar det sig att balansen mellan budgeterade utgifter och intäkter uppvisar ett underskott med 7,2 miljoner. Budget är på 56,2 miljoner och prognos för helåret 63,6 kronor. Tidigareläggning sker av Örtofta kraftvärmeverk. Bolagen i koncernen Bolagen, se nedan, som ingår i koncernen Eslövs kommun gör delårsbokslut per den 30 juni, varför sammanställd redovisning för hela koncernen inte redovisas i samband med delårsrapporten. Bolagens delårsresultat och prognoser till årets slut framgår av nedanstående tabell. Resultatet är före bokslutsdispositioner och skatt. Bolag och ägarandel Mellanskånes Renhållnings AB, 52,5 procent Eslövs Bostads AB, 100 procent Eslövs Industrifastigheter AB, 100 procent Delår Prognos 7,5 11,7 7,3 3,8 1,5 0,7 Delårsresultatet i Lunds Energi per var en vinst på 108 (85) miljoner kronor före skatt. Aktieutdelningen beräknas till 7,2 miljoner. Ägarandelen är ca 12 procent. 16

18 Vår viktigaste resurs medarbetarna I början av 2012 blev samtliga förvaltningar omcertifierad för Investors in People. Detta är ett tecken på att vi förvaltar ca 60 % av kommunens totala driftsbudget väl. Under första halvåret 2012 avslutades ytterligare en projektledarutbildning och nu finns 64 välutbildade traineer och projektledare som succesivt börja få mera utmanande befattningar i kommunen. Vi ser till att vi har en bra arbetsmiljö Våra arbetsmiljörutiner finjusteras efter hand och börjar fungera som det är tänkt. Nu pågår arbetet med att genomföra motsvarande process gällande det systematiska brandskyddsarbetet. Strukturen för denna påminner om den för arbetsmiljön för att underlätta för arbetsledarna i sitt genomförande. Hur vi mår Frisktalen för hela kommunen har minskat något sedan motsvarande period 2011 och är nu 94,0 % (94,8%). Tiden med långtidssjukfrånvaro (>60 dagar) är 46,5% (42,1% ) Sjukfrånvarotid för kvinnor av sammanlagd ordinarie arbetstid är 6,5% (5,8 %) Sjukfrånvarotid för män av sammanlagd ordinarie arbetstid är 4,2 % (3,1 %) Sjukfrånvaron i åldersgruppen 29 år eller yngre av sammanlagd ordinarie arbetstid i åldersgruppen 29 år eller yngre är 5,5% (4,9 %) Sjukfrånvaron i åldersgruppen år av sammanlagd ordinarie arbetstid i åldersgruppen år är 6,1% (5,3 %) Sjukfrånvaron i åldersgruppen 50 år eller äldre av sammanlagd ordinarie arbetstid i åldersgruppen 50 år eller äldre 6,1% ( 5,2 %) Antalet långtidssjukskrivna har ökat något och det är en marginell ökning av frånvaron bland de allra yngsta. Vi har en bit kvar till vårt mål som är max 5 % sjukfrånvaro eller hellre uttryckt 95% frisknärvaro. Överskrider man detta för mycket tyder det på sjuknärvaro, vilket inte är långsiktigt hållbart. Frisktalen varierar mellan förvaltningarna VoO 93,1 % minskning sedan förra året beror mycket på långtidsfrånvaro BoF 94,2 % minskning sedan förra året på grund av ökad korttidsfrånvaro SoT 93,3 % minskning sedan förra året MoS 97,0 % lågt men ökande på grund av några långtidssjuka KoF 94,7 % ökning sedan förra året på grund av ökad korttidsfrånvaro och några långtidssjuka AoF 97,1 % förbättring sedan förra året på grund av inga långtidssjukskrivningar längre GoV 95,8 % minskning från samma period förra året Klk 95,3 % bättre resultat än samma period förra året Vi som jobbar Antalet årsarbetare har ökat marginellt till 2356 (2350 samma period 2010). Årsarbetare definieras som ackumulerade arbetade timmar dividerat med en schabloniserad årsarbetstid på 1700 timmar. En del minskningar (övergång till VA syd, elevminskningar) och andra ökningar (tillkomst av badet och ökningar inom hemvården) 17

19 Årsarbetare fördelade på förvaltningarna VoO 915 ökning från förra året beroende på volymökning inom hemvården BoF 817 en minskning på grund av färre barn i grundskolan och kulturskolans övergång till KoF SoT 200 oförändrat mot förra året MoS 41 kraftig minskning på grund av övergången till VA syd KoF 63 kraftig ökning på grund av utökning med badet och kulturskolan AoF 72 någon minskning från förra året GoV 188 minskning på grund av minskad elevtillströmning Klk 58 ökning på grund av sammanslagen lönehantering Sysselsättningsgraden är ett område vi uppmärksammar utifrån vårt mål att öka antalet heltidsanställda. I dag har 67,2% (68% )av våra tillsvidareanställda heltidsanställning. Antalet deltidsanställda har återigen ökat något. Under perioden har det däremot pågått ett intensivt arbete med att hitta former för hur alla anställda skall kunna erbjudas heltidstjänster. Det är tydligt att det kommer att medföra ett helt nytt sätt att organisera våra mest personalintensiva verksamheter. Andelen deltidsanställda av de tillsvidareanställda i förvaltningarna: VoO 52,8% - samma som förra året, men sysselsättningsgraden har ökat något. BoF 17,6% en ökning på grund av minskad antal elever på högstadiet och flera förskollärare SoT 37% de flesta har mellan 75 och 99% sysselsättningsgrad MoS 6,8% - en minskning jämfört med förra året KoF 45,5% - en minskning på grund av att de flesta på badet arbetar heltid. AoF 32,8% - många har sjukersättning GoV 17,5% - en ökning på grund av minskat tjänsteunderlag Klk 6,1% - alla deltidsanställda har sjukersättning som komplement Den totala andelen arbetad tid är fördelad på en hög andel tillsvidareanställda som arbetar deltid och ett stort antal timavlönade som vikarierar för dessa när de är frånvarande. Antalet timavlönade omräknade i årsarbetare för perioden januari till juni 2012 VoO 146,0 BoF 27,3 SoT 16,0 MoS 0,0 KoF 7,7 AoF 0,2 GoV 6,5 Klk 0,9 Totalt sett har antalet årsarbetartimmar utförda av timavlönade ökat de senast åren (samma period):

20 Kommunstyrelsen, kommunledningskontoret Ordförande: Cecilia Lind Förvaltningschef: Eje Ringborn Våra delmål Långsiktigt hållbart Eslöv Nämndens delmål För måluppfyllelse Resultat Vi ska samordna folkhälsoarbetet, bland annat genom Rådet för hälsa och trygghet och genom att sammanställa lokala välfärdsbokslut där nämndernas verksamheter beskrivs. Som förberedelse för ett Välfärdsbokslut, som kommer i en första upplaga för 2012, lämnades Att leva och Verka i Eslöv till Kommunfullmäktige i juni 2012 Uppnått Vi ska utveckla säkerhetsarbetet och samverkan med externa aktörer för att skapa ett tryggare Eslöv. Örat mot Marken har fått extern uppmärksamhet. Eslöv har gott rykte för sitt säkerhetstänkande. Uppnått Vi ska fortsätta arbeta för att chefer och medarbetare har tillgång till målinriktad kompetensutveckling, såsom ledarutbildningar. En katalog med alla utbildningar skall tillgängligöras på Ekis. Många utbildningar har erbjudits under perioden Uppnått Vi ska fortsätta arbeta systematiskt för en god arbetsmiljö och sätta fokus på hälsa för alla medarbetare Policydokument uppdateras, system för brandskyddsarbete har utvecklats. Uppnått Vi ska minska pappersanvändningen genom att utveckla digitala kommunikationslösningar. Alla politiker utrustas med läsplatta för att undvika stora utskick av papper Uppnått 19

21 Mångfald Nämndens delmål För måluppfyllelse Resultat Vi ska fortsätta arbeta för jämställda och rättvisa löner, bland annat med hjälp av Lönevågen och tydliga lönekriterier. Lönevågen genomförd 2011 och värdringarna präglar lönerevision Återstår omarbetade lönekriterier Delvis uppnått, pågående process Vi ska genom nytänkande och kompetensbaserad rekrytering fortsätta att arbeta för att bryta den könssegregerade arbetsmarknaden samtidigt som vi slår vakt om den framtida kompetensförsörjningen. Riktlinjer för rekrytering under utarbetande. Tema för ledarforum 2012 är den attraktiva arbetsgivaren Uppnått, pågående process Vi ska stödja och samordna arbetet med att hitta olika möjligheter för att erbjuda alla anställda heltidstjänst. Workshop januari 2012, förslag till beslut tas i KF nov 2012 Delvis uppnått, pågående process Vi ska skapa förutsättningar för en god hälsa för alla kommunens invånare, genomvåra kommunala verksamheter och genom information och opinionsbildning. Informationskampanjer, Hälsomässa, uppföljning i Rådet för Hälsa och Trygghet Delvis uppnått, pågående process Bo och verka i Eslöv Nämndens delmål För måluppfyllelse Resultat Vi ska vidareutveckla den aktiva näringslivspolitik som kommunen bedriver i samarbete med företagen. Detta gör vi bland annat genom hög plan- och markberedskap och genom att marknadsföra Eslöv som god företagarkommun. Ett ökat antal planärenden i kommunstyrelsens arbetsutskott. Ett ökat antal företagsbesök. Näringslivsdag skall genomföras. Uppnått Vi ska aktivt delta i det regionala arbetet kring ESS och tillvarata kommunens intressen. Vi ska ta initiativ i den fysiska planeringen och byggandet av det framtida Eslöv och verka för att samtliga förvaltningar aktivt bidrar i planfrågor med hänsyn till boende, verksamma och miljö Sammanfattning av strategiarbetet skall redovisas för kommunstyrelsens arbetsutskott. Samtliga förvaltningar är inbjudna att delta i aktualisering av gällande översiktsplaner. Pågår, klart i höst Kommer att uppnås 20

22 Medborgarfokus och bemötande Nämndens delmål För måluppfyllelse Resultat Vi ska utveckla vår dialog med medborgarna genom olika sätt att kommunicera och utvecklas till en kvalitetskommun med medborgarens behov och rättsäkerhet i centrum. Inrättande av företagslots, upprättande av medborgardialog, ökad och mer tillgänglig information på överförmyndarnämndens hemsida, ekonomiska volymmodeller Pågående process där delarna företagslots, volymmodeller, SCB undersökning, kvällsöppen konsumentrådgivning och informationen på överförmyndarnämndens hemsida är genomfört. Vi ska arbeta för att alla förvaltningar utökar samarbetet kring barn- och ungdomsverksamheter. Vi ska i alla beslut och åtgärder som rör barn utgå ifrån barnets bästa samt rätten till delaktighet och likabehandling i enlighet med barnkonventionen. Ungdomspolitiska samordnaren flyttad till KoF Samarbete med SKL m fl kring utbildningssatsning kring Barnkonventionen Genomfört varför målsättningen övergår till KoF Delvis uppnått, pågående process God ekonomisk hushållning Nämndens delmål För måluppfyllelse Resultat Vi ska samordna samtliga nämnders och utskotts mål för ekonomisk hushållning. 21

23 Ekonomi och verksamhet Analys av driftutfallet Kommunledningskontorets delårsresultat och helårsprognos är 0,0 mkr. Politisk verksamhet visar överskott på 0,1 Mkr, medan avdelningarna redovisar ett underskott på 0,4 Mkr. Detta beror i huvudsak på de utbildningsinsatser som varit för att ny personal ska ha nödvändig kompetens (personalavdelningen). Kostnad för tolkverksamheten är inte budgeterad och medför en avvikelse på personalkostnaderna. Verksamheten är dock helt intäktsfinansierad. Utfallet för Räddningstjänsten kommer bli lägre än budgeterat med 0,5 Mkr. Hänsyn till detta är med i prognosen. Kommunledningskontoret bedömer att årets verksamhet ryms inom tilldelade medel. Viss osäkerhet finns kring hur fördelningen av ITkostnaderna kommer påverka utfallet. Utfallet av intäkter och kostnader kommer i helårsprognosen att bli högre än budgeterat, då interna intäkter och kostnader endast finns med i internbudgeten. Detta påverkar inte kommunledningskontorets resultat. Analys av investeringarna Arbete med elektronisk fakturahantering ska enligt planerna påbörjas under hösten. 22

24 Verksamhetsmått Bokslut Bokslut Budget Prognos Resultaträkning, mkr Delår Delår Budget Prognos Netto avvikelse Intäkter 15,2 11,3 13,3 19,1 5,8 Kostnader -61,7-57,0-91,6-97,4-5,8 Personalkostnader -19,4-20,9-33,4-34,4-1,0 Lokalkostnader -1,4-1,1-3,2-3,2 0,0 Övriga kostnader -38,5-32,5-51,3-56,1-4,8 Kapitalkostnader -2,4-2,5-3,7-3,7 0,0 Nettokostnader -46,5-45,7-78,3-78,3 0,0 Kommunbidrag 43,2 45,7 78,3 78,3 0,0 Årets resultat -3,3 0,0 0,0 0,0 0,0 23

25 Driftsbudget netto, mkr Delår Delår Budget Prognos Netto- Verksamhet avvikelse Övr kommungem. verks. -3,4 0,0 Övergripande kommunledn.adm. -15,8 0,0 Fysisk och teknisk planering -3,0 0,0 Näringsliv/Medborgarcentrum -5,3 0,0 Krisberedskap 0,3 0,0 Hälsa och Trygghet -0,4 0,0 Politisk verksamhet -4,5-4,8-8,5-8,5 0,0 Gemensamma kostnader Intäkter 10,9 13,3 18,5 5,2 Personalkostnader -18,4-32,3-32,3 0,0 Lokalkostnader -1,1-3,2-3,2 0,0 Kapitalkostnader -2,5-3,7-3,7 0,0 Avdelningarnas övriga -15,4-17,6-23,3-5,7 kostnader/projekt Övr gemmensamma verksamh/projekt Bostadsanpass.bidrag -1,1-0,8-2,5-2,5 0,0 Räddningstjänst -10,1-9,8-17,3-16,8 0,5 Färdtjänst/Riksfärdtjänst -3,2-3,8-6,5-6,5 0,0 Summa -46,5-45,7-78,3-78,3 0,0 24

26 Investeringsredovisning netto, mkr Projektnamn Projekt- Budget Redovisat Redovisat Budget Prognos Nettonummer totalt t.o.m. delår avvikelse IT-teknik, kommun- 0,0 övergripande ,0 0,0 0,0 0,0 Elektronisk 0,0 fakturahantering ,0-0,5-0,5 0,0 Beslutsstödssyst ,0-0,2-0,2 0,0 Summa 0,0 0,0 0,0-0,7-0,7 0,0 25

27 Exploateringsbudget 2012 prognos Budget 2012 Prognos Projekt B/I Område IB 2012 Int 2012 Utg 2012 UB B Slottsstaden NO -0,3 0,0 0,1-0, Sallerup Syd 0, B Solkullen -2,6-0,2 0,0-2, B Ölyckegården 6,1-0,3 0,1 6, Dannemannen 0, B Harlösa -0,2 0,0 0,1-0, I Industrimark Eslöv 1,2-0,6 0,0 1, I Industrimark Marieholm 0,0 0,0 0,0 0, I Industrimark Flyinge 0,4-0,2 0,4 1, I Industrimark Stehag -0,1 0,0 0,0-0, I Industrimark Löberöd 0,1 0,0 0,1 0, I Källeberg 3,3 0,0 0,3 0, B Västra Sallerups by 0,2 0,0 0,0 0, B Slaktaren -0,1-0, B Örtofta 0,0 0,0 0,0 0, B Flyinge norr 0,1 0,0 0,0 0, B Flyinge Slåttervägen 0,2 0,0 0,0 0, B Förtätning i Eslöv 5,6-0,5 0,0 6, B Marieholm Väster 0,9-0,4 0,1 1, B Elvkullen 2,5 0,0 0,3 3, B Näktergalen 10 0,1 0,0 0,0 0, B Linden/Löberöd 0,7 0,0 0,0 0, B Flyinge Fasanvägen 0,3-1,4 2,7 3, B Bäckdala 1 18,3-6,0 2,0 20, I Gustavslund 10,1-4,0 0,0 10, B Stehag 5:21 0,0 0,0 0,5 0, I Flygstaden 2,7 0,0 0,4 3, B Gåsen 17 0,1 0,0 0,0 0, B Norregårdsområdet 0,1 0,0 3,0 0, B Västra Sallerup 2,6 0,0 0,7 0, I Östra Asmundtorp 0,0 0,0 11,1 11, B M-holm Stn-området 0,0 0,0 0,2 0, I Stehag Stn-omr 0,0 0,0 0,2 0, B Löberöd, hörbyvägen 1 0,0 0,0 0,1 0, I Joel Sallius plats 0,0 0,0 0,2 0, B Arildsvägen 0,0 0,0 0,1 0, B Löberöds brandstation 0,0 0,0 0,1 0, B Australien 0,0 0,0 0,5 0, B Södergatan 22 0,0 0,0 0,0 0, B Föreningstorget 0,0 0,0 0,2 0, B Rev. Rådjuret, Dagon 0,0 0,0 0,2 0, Örftofta Kraftvärmeverk 0,0-23,0 18,0-5, Hurva bullervall 0,2 0,0 0,0 0, B Långåkra 1 0,0 0,0 0,3 0, B Stockamöllan 0,0 0,0 1,0 0,0 Summa 63,6 Budget 56,2 Diff 7,4 26

28 Utskottet för arbete och försörjning Ordförande: Krister Göransson Förvaltningschef: Josef Johansson Våra delmål Långsiktigt hållbart Eslöv Nämndens delmål För måluppfyllelse Öka anställningsbarheten för försörjningstagarnas tillträde inför arbetsmarknaden Intensifiera samarbetet med Arbetsförmedlingen Val av max 10 familjeförsörjare som har höga försörjningsstödskostnader. Visstidsanställa dessa under maximalt ett år. Efter fyra år skall 50 % ha arbete och ej återgått till försörjningsstöd Resultat Gemensamma insatser inom ramen för Tyst kunskap och Finsam genomförs och planeras. Insatserna när gäller Jobb föder Jobb är genomförda Målen är uppfyllda Vi skall satsa på långsiktiga arbetsmarknadsinsatser och redovisa att det går att sänka bidragsberoendet Speciellt fokus riktas på ungdomar år med försörjningsstöd med anordning av arbetspraktik - Vi ska se till att alla projekt vi bedriver har en miljöprofil Val av max 10 familjeförsörjare som har höga försörjningsstöds-kostnader. Visstidsanställa dessa under maximalt ett år. Efter fyra år skall 50 % ha arbete och ej återgått till försörjningsstöd - Vi skall verka för att stadsvärdar, gröna gruppen och skogslaget bildar en enhet Halvårsvis redovisning av försörjningsstödstagare - Väljer ut nyckeltal och utvärderingssystem, där varje hushåll följs upp och undviker att de återvänder till ett bidragsberoende Intensifiera samarbetet med Arbetsförmedlingen - Vi skall verka för att stadsvärdar, gröna gruppen och skogslaget bildar en enhet Våra sysselsättnings-skapande insatser integreras allt mer i med andra samarbetspartners, bostadsgruppen och vuxenutbildningen är exempel på detta. En plan för hur nyckeltal och ett utvärderingssystem ska utvecklas är framtagen. Denna bygger på redovisningen avseende Jobb föder Jobb som följer individen under tre år. Samarbetet med Arbetsförmedlingen och Tyst kunskap har fokus på ungdomar som står lång ifrån eller riskerar att bli utslagna från arbetsmarkanden. 60 personer varav huvuddelen ungdomar har varit aktuella i projektet under Det finns en samverkan med Skogslaget men någon hopslagning med AOF:s insatser är inte planerade Miljötänket finns med i planeringen av de sysselsättningsskapande insatserna. Mindre bildkörning, inköp av cyklar osv. Det är tillvaratagandet av de mänskliga resurserna som är den största miljövinsten. 27

29 Mångfald Nämndens delmål För måluppfyllelse - Vi ska öka samverkan mellan de sociala företagen (t ex FöretagsMix) för att bredda möjligheterna för våra försörjningstagare till egen försörjning Att utveckla ett bra samarbete med FöretagsMix och Finsam, vilket gör att försörjningsstödstagarna kommer snabbare i egenförsörjning. Resultat Förvaltningen har under verksamhetsåret ett fortsatt utvecklandesamarbete med FöretagsMix. FöretagsMix är nu i stor sett helt avknoppat från den kommunala verksamheten. Förvaltningen har även drivit Våfflan i Trollsjöparken, vilket kan betraktas som ett socialt företag. - Vi skall verka för att alla projekt och utbildningar som vi erbjuder beaktar mångfaldsperspektivet - Utveckla arbetet inom Finsam för att kunna starta upp olika typer av projekt - Fördjupning av samarbete gymnasieskola och komvux krävs för att minska försörjningsstödet till ungdomar (18-25 år) Denna och andra aktiviteter och insatser är i dag samordnade med ESF projektet Tyst Kunskap. Människor med olika bakgrund och kön blandas inom förvaltningens åtgärder utifrån en lämplighetsprövning där mångfaldsperspektivet beaktas. Delmålen är uppfyllda. Bo och verka i Eslöv Nämndens delmål För måluppfyllelse - Vi skall se till att ungdomar har feriearbete (ca 290 st. under tre veckor) med relevant lön Resultat - Redovisning till utskottet Målet när det gäller feriearbetarna är uppfyllt då 297 feriearbetare, inklusive sommarlovs-entreprenörer har erbjudits plats och reserver har kunnat erbjudas platsen vid återbud. Lönen har höjts från 59 till 65 kronor/timman. Målet är helt uppfyllt. - Vi skall verka för en bättre samordning mellan förvaltningarna speciellt när det gäller boenden i mindre lägenheter - Skapa en boendegrupp med andra förvaltningar (t.ex. MoS) En boendegrupp där flera förvaltningar är inblandade har startats. En bostadskordinator är gemensamt anställd av socialtjänstens förvaltningar. En utvärdering ska ske i höst inför en permanentad lösning. Delmålet är delvis uppfyllt då ingen förvaltning utanför socialtjänstuppdraget ännu finns med i samarbetet. - Vi skall verka för att de barnfamiljer som uppbär försörjningsstöd har tillgång till Internet utan att detta avräknas från försörjningsstödet till familjen - Redovisning till utskottet En utredning angående dator och internetuppkoppling till barnfamiljer är slutförd. Bedömningen i dagsläget blir att införandet av reformen skjuts på framtiden när konjunkturen har stabiliserat sig. Målet är uppfyllt såtillvida att förutsättningarna för reformen är utredda. 28

30 Medborgarfokus och bemötande Nämndens delmål För måluppfyllelse Vi skall se till att alla klienter behandlas likvärdigt och rättssäkert - Årlig uppföljning av AoF: s bemötande av de sökande - Årlig enkätredovisning över hur klienterna behandlats Resultat Enkätundersökning angående klienternas upplevelse av förvaltnings bemötande genomförs årligen av elever från socialhögskolorna. - Personalen skall ha en helhetssyn på förvaltningens, kommuns insatser och känna sig delaktigt i det ständiga arbetet med att göra Eslöv till en attraktiv kommun för medborgarna - Metodutveckling av arbetsflödena skall genomföras. Myndighetsutövarnas arbete skall lyftas fram och kopplas ihop till en helhet med övriga enheters arbete. Fokus skall riktas på internt och extern samverkan för ökad måluppfyllelse En utvecklingsinsats när det gäller bemötande metodutveckling kring professionellt bemötande, där individens förutsättningar beaktas är planerad att genomföras under hösten Inom ramen för detta kommer även en extern utvärdering av det hur klienterna upplever förvaltningens bemötande att genomföras och återkopplas till personalen. Intern och extern samverkan för måluppfyllelse är en återkommande samtalspunkt vid utvecklingssamtal till arbetsplatsträffar. Enkätundersökning angående klienternas upplevelse av förvaltnings bemötande genomförs årligen av elever från socialhögskolorna. God ekonomisk hushållning Nämndens delmål För måluppfyllelse Sänkta kostnader för försörjningsstöd Sänkta kostnader för försörjningsstöd Resultat Målet med sänkta kostnader för försörjningsstöd är delvis uppfyllda. Efter årets 7 första månader är de totala kostnaderna för försörjningsstöd lägre, om än marginellt, än under Minskningen av försörjningsstödskostnaderna i jämförelse med tidigare år motsvarar däremot inte kostnaderna för de insatser som satts mot utanförskapet. Försörjningsstödskostnaderna skulle annars varit ännu högre. Riksnormshöjningen 2012 ska beaktas i detta sammanhang. Slutmålet är inte genomförbart utan mer omfattande insatser mot arbetslösheten och utanförskapet. 29