Rapport från FoU-Norrbotten

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rapport från FoU-Norrbotten"

Transkript

1 Rapport från FoU-Norrbotten Rapport Nr 1, 2002 Besöksadress V.varvsgatan Luleå Telefon Fax Maria Jonsson Hemsida www. founorrbotten.nu

2 INNEHÅLL 1 INLEDNING MiLLe - ett familjeprojekt med de unga i centrum Utvärderingens syfte Metod och material Disposition PROJEKTETS ORGANISATION OCH DESS OLIKA FASER Upprinnelsen till projektet Projektorganisation Startfasen i projektet Utförandefasen i projektet Avslutningsfasen i projektet MILLES METOD- LÖSNINGSFOKUSERAT FÖRHÅLLNINGSSÄTT Förhållningssätt och språkets betydelse i kontakten med familjen Informations- och bedömningssamtal Kartläggning - insamlande av uppgifter Sammanställning och dokumentation Delgivningsprocessen Genomförande av handlingsplan Uppföljning BRUKARNAS UPPLEVELSE AV MILLE-PROJEKTET Förhållningssätt och bemötande Språkets betydelse Arbetsmetoder Samarbete Följder av deltagandet MILLES SAMARBETE MED SKOLA OCH PBU-MOTTAGNINGEN Skolans och PBU s upplevelse av samarbetet med MiLLe MiLLes upplevelse av samarbetet med skola och PBU ERFARENHETER OCH UPPLEVELSER AV MILLE Ledningens upplevelse av projektet Projektledarnas upplevelse av projektet AVSLUTANDE DISKUSSION REFERENSER Bilagor: Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Bilaga 6 Bilaga 7 Bilaga 8 Bilaga 9 Bilaga 10 Bilaga 11 Politiskt beslut och projektbeskrivning Intervjumall I Projektledare enskilda intervjuer Intervjumall II Projektledare gemensam intervju Informationsbrev Brukare Intervjumall Brukare Intervjumall Avdelningschef Informationsbrev Skola och PBU Frågor om samarbetet med MiLLe Projekt MiLLe i Piteå Kommun MiLLes arbetsgång Statistik angående MiLLes ärenden

3 FÖRFATTARENS FÖRORD Denna utvärdering är inte till för att hänga ut enskilda individer, ej heller är syftet att försöka få någon att känna att de inte utför ett bra socialt arbete. Tanken är snarare att belysa vilka erfarenheter som erhållits ur projektprocessen och vilka insikter och reflektioner som projektledarna för MiLLe har utvunnit av detta arbete. Förhoppningen är att de som arbetar med socialt arbete kan ta till sig av dessa erfarenheter och få tillfälle att själva reflektera över sitt dagliga arbete och vad det innebär för dem och de människor de möter. Det är en speciell känsla att arbeta med människor som räknar med att man skall vara till hjälp. Därigenom är den utsatthet och sårbarhet som det innebär för människor att kontakta en myndighet som socialtjänsten en känsla att respektera och vara ödmjuk inför. Om denna känsla respekteras kan samarbetet utvecklas till en givande relation för både socialsekreterare och klient, trots det överläge respektive underläge som råder. Det är svårt att i skrift fånga och återge det som sker i möten mellan människor, socialt arbete måste upplevas för att kunna nå en förståelse inför vad det innebär. Det sociala arbetet går knappast att förstå på distans, vilket blir en konsekvens av det metodologiska angreppssätt som här har tillämpats. Det finns dock inga skäl att anta att den föreliggande rapporten inte ger en rättvis bild av MiLLe-projektet. Utvärderingen skulle inte ha kommit till stånd utan en rad inblandade personer. Jag vill därmed passa på att tacka följande; projektledarna och deras handledare, barnfamiljerna, enhetschefen vid öppenvården, avdelningschefen för Individ- och familjeomsorgen samt personal vid skola och Psykiatriska barn- och ungdomsmottagningen som valde att delge sina erfarenheter. Tack till Er alla för att ni villigt svarat på mina frågor och kommit med värdefulla synpunkter. Vidare vill jag tacka Agneta Bygdell vid Norrbottens Forskningsutvecklingsenhet. Ett tack riktas även till Magnus Jonsson för hjälp me heina vä data å apparata. Slutligen vill jag rikta ett tack till min vetenskapliga handledare Peter Waara för det stöd och de synpunkter som du har haft på mitt arbete. TACK! Utan Er medverkan hade detta inte varit genomförbart. Piteå 12/ Maria Jonsson

4 SAMMANFATTNING AV RAPPORTEN Syftet med utvärderingen var att ge en beskrivning om hur projektet uppfattats av de berörda som i detta fall var projektledarna, brukarna, två tjänstemän och projektets samarbetspartners. Det centrala med studien har varit att försöka beskriva hur projektprocessen har fortskridit under projekttidens gång, MiLLes metod och brukarnas upplevelse av projektet. Utvärderingen genomfördes med hjälp av ett kvalitativt angreppssätt. Materialet baserades till större del på resultatet av semistrukturerade intervjuer. Utöver det har även statistiskt material, litteraturstudier och informella samtal analyserats med syfte att få en så heltäckande bild av MiLLe som möjligt under den begränsade tid som utvärderingsarbetet har fortlöpt. Resultatet visar bland annat att projektledarna i hög grad har uppfyllt projektets mål. De har genom tidig utredning bromsat social utslagning bland de barn och ungdomar som de har arbetat med. Vidare har de gett hjälp till självhjälp utifrån familjens egna resurser och utvecklat en arbetsmetod som möjliggör att familjerna blir delaktiga i förändringsarbetet. Implementeringen av MiLLes arbetsformer i övrig verksamhet har inte till fullo uppnåtts. En viktig orsak till det är att implementeringen hittills till stor del enbart bestått av information. För att implementeringen skall anses fullföljd bör metoden i betydligt större utsträckning anammas i den ordinarie verksamheten. Projektledarna har också till stor del uppfyllt den bearbetade projektbeskrivningens mål då de bland annat har arbetat med individuellt utformade lösningar utifrån familjens och den unges behov, arbetat aktivt med uppföljningar, samarbetat med övriga resurser inom bland annat Individ- och familjeomsorgen, anammat ett förhållningssätt som betraktat föräldrarna och dess nätverk som resurser som kan hjälpa till att få en förändring till stånd. Det är dock svårt att med säkerhet uttala sig om projektets arbete medfört en minskad kostnadsutveckling beträffande institutionsvård. Den metod som projektledarna utvecklat leder till att familjerna erhåller ett nytt förhållningssätt som troligtvis har en positiv effekt då nya problem uppstår. Detta talar i sin tur för att barnen till de familjer som projektledarna arbetat med i mindre utsträckning kommer att bli aktuella för institutionsvård i framtiden. Enda sättet att säkerställa om arbetsmetoderna lett till detta är att göra en jämförande studie om ett antal år när eventuella effekter av just dessa arbetsmetoder kan särskiljas från dels enskilda fall, dels skillnaden mellan till exempel familjehem (för de yngre) och institutionsvård (för de äldre).

5 Den metod som MiLLe-projektet tagit fram grundar sig i mångt och mycket på ett lösningsfokuserat förhållningssätt. Projektledarna har utgått ifrån följande grundtankar; att alla föräldrar vill sitt barns bästa, att familjen känner sin situation bäst och att de själva sitter på lösningarna. Förändringsprocessen påbörjas redan vid första kontakten. För att familjerna inte skall känna sig kränkta har projektledarna fokuserat på barnets behov och inte på föräldrarnas brister, varit tydliga med varför de träffas och vad deras uppgift är, undvikit att vara dömande och använt sig av ett enkelt språk. Genom detta förhållningssätt har det varit lättare för projektledarna att få till stånd ett samarbete med familjerna. Slutligen har projektet även arbetat med att försöka få familjerna så delaktiga som möjligt under hela förändringsprocessen genom att bland annat inge hopp och tilltro till familjens egen kraft att lösa svårigheterna. Brukarna, det vill säga de barnfamiljer som deltagit i projektet, har överlag upplevt deltagandet positivt. Det som bland annat har varit bra har varit projektledarnas mjuka bemötande och att de mötts av medmänsklighet, vilket resulterat i en relation av informell karaktär. Vidare upplever sig brukarna ha fått samtala om det som har berört dem för stunden och att projektledarna använt sig av ett enkelt språk som har varit lätt att förstå. Familjerna förefaller ha anammat ett nytt förhållningssätt som gör att de betraktar de problem och situationer som uppstår på ett annat sätt än tidigare. De anser sig också ha fått den där extra knuffen som de var i behov av för att få till stånd en förändring inom deras familj. Projektledarna har tagit fasta på vad familjerna har ansett sig vara i behov av och försökt forma insatserna efter detta. Familjerna uppgav att insatserna som ungdomsbehandlare och stöd i kontakten med skolan har upplevts verkningsfullt. Brukarna upplevde att arbetsmetoderna som projektet använt sig av varit bra. Delgivningsprocessen upplevdes särskilt positiv genom att det har varit enkelt, konkret och visuellt för brukarna att få en helhetsbild över sin situation. Projektets samarbetspartners, skola och Psykiatriska barn- och ungdomsmottagningen (PBU), har upplevt samarbetet med MiLLe positivt. Dessa uttryckte en önskan om att socialtjänsten i allmänhet borde anamma MiLLes metod. Personal inom skola och PBU uppgav bland annat att det har varit lätt att ta kontakt med projektledarna och att kontakten upplevdes vara informell. Skolan uppgav att alla inblandade har varit positivt inställda till ett samarbete. Projektledarna har försökt tydliggöra deras uppgift och sätt att arbeta såväl inför familjer, PBU och skola. Sammantaget visar materialet på att det finns förutsättningar för ett gott

6 samarbete, men som projektledarna nämnde måste det arbetas vidare med att utöka kunskapen om professionernas sätt att arbeta och kontinuerligt föras en dialog om hur samarbetet skall ske för att hålla det levande. Projektledarna upplevde stundtals projektprocessen som mödosam. De upplevde att rollfördelningen inom projektet var oklar och en osäkerhet inför vad som gällde beträffande projektbeskrivningen. Arbetet med att finna nya metoder och modeller för att möta och hjälpa familjer med svårigheter har dock upplevts stimulerande och berikande. En glädje över att ha fått chansen att reflektera över socialt arbete uttrycks också och de har erhållit många nya erfarenheter i socialt arbete i allmänhet. Det som man bland annat kan dra lärdom ur denna utvärdering är att projektledarnas upplevelse i sig inte är unika utan hänger samman med att bland annat implementering tar tid att genomföra. Implementering innebär inte bara ett nytt synsätt, det vill säga att behandling och uppmärksamhet sker i ett tidigt skede, utan också att arbetsformer i viss mån förändras. Givetvis tar detta tid, dels för dem som är direkt berörda av projektet (skola, Psykiatriska barn- och ungdomsmottagningen etc.), dels inom den egna organisationen. Det är också så att ett nytt sätt att arbeta med socialt arbete riktat mot barn- och ungdomar förutsätter ett visst spelutrymme och flexibilitet i projektarbetet. Skälet till att det bör finnas ett sådant utrymme är främst att det ännu inte finns etablerade behandlingssätt (traditioner och rutiner) att åberopa. Projektgruppen ska så att säga finna en funktionell form för arbetet. Det är väl känt att välplanerade och förberedda projekt underlättar själva projektarbetet samtidigt som de inte ger lika stort utrymme för flexibilitet och kreativitet. Det är heller inte unikt för MiLLe-projektet att projektet upplevdes komma i en tid då den ordinarie verksamheten var i behov av annat och inte fick den uppmärksamhet som det borde ha haft. Parallellt med projektarbetet, framför allt under dess inledningsfas, genomfördes en organisationsöversyn. Man kan inte utesluta att de organisationsförändringar som detta innebar medförde att personal i den övriga verksamheten fick viga mycket tid och kraft åt organisationsförändringen snarare än till att uppmärksamma MiLLe-projektet. Härigenom kunde inte MiLLe uppmärksammas så mycket som kanske var önskvärt. Detta kan i sin tur delvis ha försvårat implementeringsarbetet.

7 MiLLe-projektet måste ställas i relation till inte bara förhållanden inom socialtjänsten i Piteå Kommun (till exempel arbetsbelastning, lokala traditioner, formella och informella professionella nätverk samt organisatoriska förhållanden) utan också i relation till övergripande samhällsprocesser av olika slag. Det är väl känt att medborgare i allmänhet blir mer och mer kritiskt inställda, om vi med det avser ett granskande och evaluerande perspektiv, till myndigheters arbete i allmänhet och rörande hur välfärd fördelas och administreras. Denna kritiska medvetenhet som kan noteras inom en rad olika områden såväl inom som utanför socialtjänsten kan delvis ses som ett resultat av att utbildningsnivån i allmänhet har höjts och att det demokratiska systemet fungerar. En ökad medvetenhet innebär att klienter många gånger ifrågasätter hur verksamheter sköts samt även i större utsträckning än förr reflekterar över vilken betydelse åtgärder som de ställs inför (exempelvis familjeterapi) har för dem i deras livssituation. Av detta följer att det är en felaktig slutsats att hävda att kritiska röster i sig innebär att en verksamhet är dålig jämfört med tider då det saknades kritiska kommentarer kring exempelvis socialtjänstens verksamhet. Snarare ska man tolka medborgarnas granskande och kommenterande aktivitet som ett positivt tecken, vilket kan bidra till att göra en verksamhet bättre än vad den tidigare har varit utan att den för den skull har varit dålig från början. Det är betydligt värre ställt om det helt och hållet saknas kritiska röster, givet nu att medvetenheten har ökat. Uttrycket att hälsan tiger still äger en begränsad giltighet eftersom frånvaron av kritiska röster kan tolkas som människor, företrädesvis i utsatta lägen, väljer att hålla tyst i stället för att påtala upplevda problem. Det är alltså mot bakgrund av denna generella samhällsutveckling som man bör tolka MiLLeprojektet. Här ställs på en lokal nivå vissa allmänna utvecklingslinjer, som är generella till sin karaktär, emot konkreta handlingsmöjligheter. Till exempel är brukares behov av snabba insatser inom en rad olika områden inte alltid förenligt med vad lagar och förordningar medger. Detta är förvisso inte ett unikt problem för Piteå eller MiLLe-projektet, även om man definitivt inom detta projekt har arbetat för att i viss mån lösa detta problem genom att bland annat införa ett enklare språkbruk och jobba mer okonventionellt inom ramen för praxis inom socialt arbete.

8 1 INLEDNING 1.1 MiLLe - ett familjeprojekt med de unga i centrum I Piteå Kommun skedde under 1999 en ökning av antalet barn och ungdomar under 18 år som placerades på familjehem eller institution. Antalet familjehemsplaceringar ökade från 44 (1998) till 54 (1999) och institutionsplaceringarna ökade från 8 (1998) till 16 (1999). Ökningen av familjehems- och institutionsplaceringarna var en trend som politikerna var intresserade av att bryta. 1 För att få ned kostnadsutvecklingen för institutionsvården för barn och ungdomar initierades MiLLe, vilket är ett familjeprojekt med de unga i centrum. Projektet skall pågå under två år från starten den första september 2000 och det är förlagt under Individ- och familjeomsorgens öppenvårdsenhet. Under projektets gång har MiLLe arbetat med tre delmål: * Att genom tidig utredning och insats bromsa social utslagning bland ungdomar. * Att ta tillvara ungdomens nätverk och ge hjälp till självhjälp utifrån familjens resurser. * Att utveckla metoder/modeller som kan implementeras i ordinarie verksamhet. 2 Två projektledare anställdes inom projektet, tillika socionomer, med tidigare erfarenhet av utredningsarbete med barn och ungdom. Projektet har vänt sig till barn och ungdomar i åldersgruppen 8-16 år och deras familjer. Det har rört sig om barn och ungdomar som på olika sätt signalerat att de inte har haft det bra och som bedömts vara på väg in i en ogynnsam utveckling som har blivit aktuella. De har uppmärksammats i skolan, hos socialtjänsten eller på sin fritid. Eftersom personalen inom dessa arbetsområden träffar de unga och deras familjer har de haft möjlighet att informera om projektet och motivera dem till en kontakt med projektledarna. Utredningsenheten har efter förhandsbedömning kunnat föreslå ärenden till MiLLe-projektet som genom bland annat tidig utredning har kunnat erbjuda fler alternativ på hemmaplan. 3 1 Statistiska uppgifter från kommunens årsredovisningar. 2 Se bilaga 1, Politiskt beslut och projektbeskrivning. 3 Material om MiLLe. 1

9 1.2 Utvärderingens syfte Syftet med utvärderingen är att ge en beskrivning om hur projektet har uppfattats av de berörda. De berörda är i detta fall projektledare, brukare, två tjänstemän samt samarbetspartners. Det centrala med studien är att försöka beskriva hur processen i projektet fortskridit under projekttidens gång, MiLLes metod samt hur brukarna har upplevt deras deltagande i projektet. Utvärderingen fokuserar således på att beskriva följande huvudområden; projektprocessen - vad som ägt rum i projektets olika faser och hur projektledarna upplevt att arbeta i projekt; metod - vilken metod som utmynnat genom projektarbetet; brukarnas upplevelse - hur familjerna har upplevt de arbetsmetoder som har använts och vad som upplevts varit bra respektive mindre bra med projektet; samarbete 4 - hur samarbetet har upplevts av berörda samarbetspartners. Projektledarna är två kvinnliga socionomer i 30-årsåldern som är anställda inom projektet. Brukarna 5 är barnfamiljer som kommit i kontakt med socialtjänsten och där en utredning enligt 50 6 Socialtjänstlagen (SoL) eller behandling genomförts. Barnfamiljerna har vidare träffat projektledarna minst tre gånger under den period som projektet pågått. Projekttid innebär den tid som projektet är verksamt, det vill säga från projektstarten till och med avslutningsfasen 7. Projektprocess innefattar den utveckling som sker under projekttiden, det vill säga vad som sker i respektive fas. Tjänstemän är i detta fall avdelningschefen för Individ- och familjeomsorgen och enhetschefen för öppenvården. Samarbetspartners är de yrkesgrupper som MiLLe har samarbetat med kring ett specifikt barn i en specifik familj. Det kan röra sig om lärare, rektorer, specialpedagoger vid skolan eller psykoterapeuter vid Psykiatriska Barn- och ungdomsmottagningen (PBU). 4 I denna studie benämns relationen mellan projektledarna och skola, PBU för samarbete. De har samarbetat och kommunicerat för att uppnå gemensamma mål för brukaren, men de har inte samverkat. Samverkan betyder att verka/arbeta tillsammans. Trots den formella likheten i betydelsen med samarbete ryms i samverkan något mer än ett tillfälligt möte, en kommunikation eller en interaktion. Det säger därutöver något om att en fastare relation etableras mellan minst två aktörer (avdelningar, organisationer, handläggare) och något av karaktären av denna relation. Samverkan innebär oftast en relation som har en varaktighet, en viss grad av formalisering samt att deltagarna har någon form av överenskommet syfte med samverkan. (Mallander, O., 1998:136). 5 Det har förts en rad diskussioner beträffande begreppen brukare och klient och när dessa skall användas. Benämningen brukare har valts i denna studie eftersom begreppet inbegriper ett självständigt handlande subjekt med ett större medansvar och en större delaktighet än vad klientbegreppet innefattar. (Möller, T., 1996:24). 6 De utredningar som MiLLe har genomfört har utretts jämlikt SoL 50. Sedan 1/ benämns paragrafen 11:1, det vill säga 11:e kapitlet 1. Tidigare 50a benämns numer 11:2. Därmed används 50 i denna utvärdering. (Socialtjänstlag 1980:620). 7 Se beskrivning av de olika faser som ett projekt genomgår under kapitel två i rapporten. 2

10 1.3 Metod och material Utvärderingen är ett uppdrag från Öppenvårdsenheten vid Piteå Kommun. Studien genomfördes i stor utsträckning med hjälp av semistrukturerade intervjuer för att kunna erhålla en djupare förståelse av de erfarenheter som upplevts. Intervjustudien innefattar projektledarna, brukarna samt en tjänsteman. Vidare innefattas datainsamlingen av litteraturstudier, statistik angående MiLLes ärenden, kommunens verksamhetsberättelser, skriftlig information om projektet samt en genomförd brevstudie om samarbetet med MiLLe. Muntlig information har kontinuerligt erhållits genom samtal med bland annat projektledarna och övrig personal. Datainsamlingen påbörjades i december 2001 och pågick till och med mars Därmed bör man ha i åtanke att mycket har skett sedan materialet samlades in. De etiska forskningsreglerna 8 beaktades under arbetets gång. Intervjupersonerna och även de som besvarade brevstudien utlovades fullständig anonymitet, vilket innebär att materialet avidentifierats och därmed inte kan härledas till någon enskild individ. Vidare informerades intervjupersonerna om att deltagandet var frivilligt och att de kunde avsluta sin medverkan om de så önskade, syftet med utvärderingen, vem som var uppdragsgivare respektive utförare samt att materialet skulle publiceras av Forskningsutvecklingsenheten (FoU) i Norrbotten. Utöver de etiska forskningsreglerna utfördes arbetet i enlighet med sekretesslagen 7 kap 4. Intervjustudien Det totala urvalet för intervjustudien består av två projektledare, sex familjer och en avdelningschef. Kriterier för urvalet av intervjupersoner var att de antingen arbetar med projektet, att de deltagit i projektet eller har ett övergripande ansvar för projektet. Bandspelare användes vid intervjuerna efter samtycke med intervjupersonerna. Intervjuerna skrevs sedan ut ordagrant, avidentifierades, kodades efter teman och analyserades. Sammantaget genomfördes tre intervjuer med projektledarna. Till en början intervjuades de enskilt. Intervjuerna ägde i första hand rum för att erhålla mer information om vad MiLLeprojektet innebar och hur de hade arbetat, men även för att få kunskap om hur själva projektprocessen hade upplevts. Vid dessa intervjutillfällen användes i stort sett samma tematiska frågemanual. Frågorna ställdes dock inte i en liknande ordning utan som det föll sig 8 Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådets, HSFR, forskningsetiska principer för humaniora och samhällsvetenskap. 3

11 naturligt 9. I slutet av datainsamlingsperioden genomfördes en gemensam intervju med projektledarna, dels för att kontrollera att jag hade uppfattat dem korrekt och dels för att få svar på de frågor som uppkommit under arbetets gång 10. Intervjuerna genomfördes i socialtjänstens samtalsrum på Strömgården och varje intervju varade i två timmar. Kriterier för urvalet av brukare diskuterades i samråd med projektledarna. MiLLe har haft informations- och bedömningssamtal med 15 familjer. Av dessa familjer har de haft tre eller fler möten med nio familjer och enbart dessa tillfrågades om de var intresserade av att delta i en intervju. Bakgrunden till detta ställningstagande var att familjerna skulle ha hunnit bilda sig en uppfattning om vad MiLLe innebär. Då antalet brukare var begränsat möjliggjordes en totalundersökning. Av de nio familjer som kontaktades valde sex familjer att delta i undersökningen. Sex intervjuer har genomförts varav två parintervjuer. Vid en parintervju deltog även parets ungdom. Denna redovisning bygger således på synpunkter från nio familjemedlemmar. Ett informationsbrev 11 om utvärderingens syfte och genomförande skickades ut till familjerna. Följande vecka kontaktades de per telefon och tillfrågades om de var intresserade av att delta i intervjuundersökningen 12. Projektledarna hade förvarnat familjerna att de skulle bli kontaktade under utvärderingens genomförande. Tillsammans med brukarna kom jag överens om tid och lokal för intervjun. Alla intervjuer utom en tog plats vid Öppenvårdsenhetens lokaler på Strömgården. En intervju ägde rum i familjens hem enligt deras önskemål. En intervjumall med teman och frågor till brukarna 13 konstruerades i samråd med MiLLe 14. Överlag ställdes likartade frågor till alla brukare även om intervjumallen dock inte följdes till fullo utan frågorna ställdes i den ordning som föll sig naturligt. Intervjuerna varade mellan en och en halv till två timmar. Vid ett intervjutillfälle orsakade ett tekniskt missöde en försämrad kvalité på bandinspelningen. Någon skriftlig komplettering eller uppföljningsintervju gjordes inte eftersom detta hade kunnat påverka undersökningen utan att någon mer betydande svarssubstans skulle ha uppnåtts. De svar som skulle ha erhållits genom en uppföljning skulle eventuellt ha blivit politiskt korrekta och inte spegla det som intervjupersonen egentligen 9 Se bilaga 2, Intervjumall I Projektledare enskilda intervjuer. 10 Se bilaga 3, Intervjumall II Projektledare gemensam intervju. 11 Se bilaga 4, Informationsbrev Brukare. 12 Adress- och telefonuppgifter tillhandahölls av projektledarna. 13 Se bilaga 5, Intervjumall Brukare. 14 Intervjufrågorna konstruerades i samråd med MiLLe då dessa hade kunskapen om på vilket sätt de arbetat med familjerna och vad familjerna kunde tänkas ge svar på. 4

12 upplevt. Jag hade dock en god uppfattning om vad som framkommit under intervjun eftersom jag direkt efter intervjun kompletterat den med minnesanteckningar. Brukarnas upplevelser har sammanställts utan fördelning på kön, ålder och social status. Istället har de uppgifter som lämnats sammanställts för att inte kunna skilja rösterna åt. Ställningstagandet valdes för att kunna bevara intervjupersonernas anonymitet. Det förekommer citat i sammanställningen av brukarnas upplevelser av projektet. Citaten har lästs igenom och godkänts av de personer som berörs. En intervju genomfördes med avdelningschefen för Individ- och familjeomsorgen eftersom denne har det övergripande ansvaret för projektet och var en av dem som initierade det. Intervjun ägde rum på dennes kontor. En frågemanual användes bestående av teman och tillhörande frågor 15 och det fanns utrymme att ställa följdfrågor. Intervjun tog cirka en och en halv timma. Projektledarna, enhets- och avdelningschef har fått tillfälle att läsa igenom och kommentera innehållet i föreliggande rapport. Brevstudien Förutom intervjustudien genomfördes det en undersökning per brev angående det samarbete som MiLLe har haft med skolan och PBU. Ett informationsbrev 16 om utvärderingens syfte och genomförande samt frågor 17 om samarbetet med MiLLe skickades ut via e-post och vanlig postgång till personal inom skola och PBU. Respondenterna hade möjlighet att besvara frågorna antingen via e-post eller den ordinarie postgången. Totalt skickades elva försändelser ut. Projektet har samarbetat med fler än elva personer, men eftersom dessa ej längre finns kvar på samma tjänster har det inte varit möjligt att skicka ut försändelser till dem. Sex personer valde att besvara frågorna 18. Källkritik Eventuellt kan det ha uppstått vissa bieffekter genom att MiLLes lokaler användes vid intervjuerna med brukarna. Dessa kan ha förväxlat min roll med projektledarnas, trots mina 15 Se bilaga 6, Intervjumall Avdelningschef. 16 Se bilaga 7, Informationsbrev Skola och PBU. 17 Se bilaga 8, Frågor om samarbetet. 5

13 försök att tydliggöra min uppgift. För ett fåtal av de intervjuade brukarna har det inte gått så lång tid sedan de deltog i projektet. Detta kan bidra till att de uppfattat och delgett deltagandet i mer positiv bemärkelse än vad de skulle ha gjort om intervjuerna genomförts när längre tid förflutit och de fått distans till det hela. Därmed är det viktigt att ha i åtanke att det är intervjupersonen som selekterar och visar det material som denne tror sig vara av betydelse för undersökningen. Eftersom det delvis rör sig om en rekonstruktion av ett förlopp i efterhand, det vill säga att merparten av de intervjuade i mångt och mycket har förlitat sig på hågkomster, minnesanteckningar etc. för att kunna beskriva deras upplevelse finns därmed också en risk att felkällor spelar in. Minnet är selektivt och omtolkande då människan tolkar situationer utifrån sin egen förförståelse, minnesanteckningar präglas av den stämning som rådde då dessa skrevs och så vidare. Det vore förstås att föredra att utvärderingen genomförts parallellt med projektet, vilket dock innebär att utvärderingens utformning skulle ha diskuterats i ett tidigare skede. Slutligen ger också utvärderingen effekter på projektarbetet enbart genom att finnas till, uppmärksamheten leder till att nya frågeställningar väcks som i vissa fall leder till förändringar i praktiken, även om detta inte är syftet. Närheten till projektledarna och deras arbete kan ha lett till att situationen betraktats på ett annat sätt än om distansen till det som studerats varit större. Samtidigt som närheten kan ha gett upphov till en bättre förståelse inför det sätt som projektledarna arbetat på och deras upplevelser av projektarbetet. 1.4 Disposition Rapporten inleds med kapitel två, vilket beskriver bakgrunden till projektet, hur organisationen kring projektet ser ut samt hur projektprocessen utvecklats från projektstart till avslutningsfas. Det sätt som MiLLe kom att arbeta på i samarbetet med respektive familj beskrivs i kapitel tre. Fjärde kapitlet belyser bland annat hur brukarna har upplevt kontakten med MiLLe och vilken uppfattning dessa har om de arbetsmetoder som har använts. Kapitel fem beskriver hur samarbetet mellan skola, PBU och MiLLe har skett och hur detta har upplevts av de berörda. I kapitel sex redogörs för erfarenheter och upplevelser av projektet. Rapporten avslutas med en avslutande diskussion som bland annat försöker besvara om MiLLe har lyckats uppnå det huvudmål samt de delmål som formulerats. Vidare innefattar kapitlet kommentarer kring resultatet utifrån aktuell litteratur inom bland annat socialt arbete. 18 De som inte besvarade brevstudien kan under tiden som undersökningen pågick haft en hög arbetsbelastning eller varit bortresta och därmed inte haft någon möjlighet att besvara frågorna. Materialet ger ändå en fingervisning om hur samarbetet upplevts. 6

14 2 PROJEKTETS ORGANISATION OCH DESS OLIKA FASER Detta kapitel belyser hur projektorganisationen ser ut och vad som har skett under projektprocessen. Projektprocessen är indelad i tre faser; startfasen, utförandefasen och avslutningsfasen. I skrivande stund har projektet nått avslutningsfasen. Förstudiefasen i ett projekt handlar om att få fram nödvändig information för att kunna bedöma värdet hos projektet och för att undersöka om projektet är genomförbart. Resultatet av förstudien 19 sammanställs i en preliminär projektbeskrivning. I startfasen organiseras, analyseras, detaljplaneras och förankras projektet. Detta arbete utförs i projektgruppen och pågår till dess att alla inblandade godkänner förberedelserna och den slutliga projektbeskrivningen. Utförandefasen består av själva arbetet som är avsett att genomföras i projektet. Projektet har nått avslutningsfasen när målen har uppfyllts och arbetet för att avveckla projektet har påbörjats. Vidare syftar arbetet under denna fas att ordna så att resultat och erfarenheter kan användas i framtida projekt Upprinnelsen till projektet Individ- och familjeomsorgen har tidigare arbetat en del med olika former av projekt även om verksamheten aldrig har arbetat med ett liknande projekt som MiLLe. Tanken med den nya förändrade organisationen är att arbeta mycket i projektform och förvaltningen har därmed försökt anamma projekttänkandet i organisationen, något som dock är förenat med att Individoch familjeomsorgen får behålla utvecklingsmedel inom budgetramen. Huvudtanken med projekt som initieras är att de skall vara genomtänkta och det kontrolleras alltid om de kan permanentas 21. Om inte detta är möjligt undersöks hur implementeringen av projektets erfarenheter skall ske. 22 Upprinnelsen till MiLLe uppkom i samband med budgetarbetet inför år 2000 då samtliga avdelningschefer inom socialtjänsten uppmanades att försöka finna besparingsförslag för sina verksamheter. Eftersom kostnaderna för institutionsvård när det gäller barn och ungdom ökat de senaste åren ville man inom Individ- och familjeomsorgen reducera denna kostnad genom 19 I detta projekt genomfördes förstudien av den grupp som avdelningschefen samlade kring sig inför upprättandet av projektbeskrivningen. Gruppen bestod av representanter från de olika enheterna. 20 Materialet angående ett projekts olika faser är hämtat ur Larsson, O., 1997:44f. 21 Förvaltningen skall helst ha egna pengar för att projektet skall kunna fortsätta. 22 Materialet är hämtat ur intervjun med avdelningschefen. 7

15 att utveckla nya arbetsmetoder 23. Uppdraget gick ut på att hitta förslag på vad avdelningarna skulle spara in på om de inte fick en utökad ram och hur pengarna skulle kunna komma till användning om de beviljades mer medel. Den avsatta tiden för att lämna in förslagen var knapp. Individ- och familjeomsorgens förslag var att spara in på övrig verksamhet för att klara institutionsvårdskostnaden eller att arbeta för att se om det gick att finna nya metoder som skulle kunna leda till en förändring när det gällde barn och ungdom. Det skulle bland annat undersökas om det var möjligt att genomföra behandling inom öppenvården istället för att skicka iväg ungdomarna på institutionsvård i andra kommuner. Politikerna tog ett beslut om att Individ- och Familjeomsorgen under en tvåårsperiod skulle få ytterligare medel för att kunna genomföra detta arbete. Arbetet med att utforma projektbeskrivningen tog vid och målet för projektet var detsamma som det politiska uppdraget; att minska kostnaderna för institutionsvården. Socialnämnden fattade ett beslut som godtog mål och delmål. När väl ramen för projektet fastställts förstod de att det skulle bli en svår uppgift att hinna uppfylla målet under en tvåårsperiod, men den angivna tiden var inte förhandlingsbar Projektorganisation Organisationen kring projektet är uppbyggd enligt följande figur. Figur 1 Projektorganisation Avdelningschef Individ- och familjeomsorgen Enhetschef Öppenvården REFERENSGRUPP Öppenvården Ekonomi Utredning MiLLe-PROJEKTET Två projektledare STYRGRUPP Avdelningschef Individ- och familjeomsorgen Områdeschefer Barn- och utbildning 23 Idag har IFO en fri fil för institutionsvården. Den fria filen innebär att förvaltningen inte behöver ta medel från övrig verksamhet om det går åt mer pengar till institutionsvården än vad som är budgeterat. Detta innebär dock inte att förvaltningen får mer pengar inom budgetramen, utan att den får medel till just institutionsvården. Politikerna är dock intresserade av att följa utvecklingen. Förvaltningen har haft en fri fil sedan 2000 fram till idag. Hur det ser ut nästa år är svårt att säga, men det skulle få stora konsekvenser för förvaltningen om de skulle bli tvungna att klara institutionsvårdens kostnadsutveckling inom budgetramen. 8

16 Avdelningschefen 25 är ytterst ansvarig för projektet och har ett övergripande ansvar gentemot nämnden och förvaltningschefen att klara av det uppdrag som tilldelats. Öppenvårdens enhetschef är ansvarig för projektet, personal och budget. Denne skall stödja projektledarna och se till att projektet håller den ekonomiska budgeten. Vidare har enhetschefen ett övergripande ansvar att se till att projektet genomförs enligt planerna. Avdelningschefens roll är att stötta enhetschefen i detta. Styrgruppen består av tre ledamöter/tjänstemän från skolan, så kallade områdeschefer samt Individ- och familjeomsorgens avdelningschef. Det är socialtjänstens projekt, men eftersom projektet är inriktat mot barn och ungdomar och dessa tillbringar mycket av sin tid i skolan har skolan varit en viktig samarbetspartner. Därigenom består styrgruppen mestadels av tjänstemän inom skolan. Bakom detta ligger också en politisk viljeinriktning att ett samarbete mellan skola och socialtjänst skulle komma till stånd. Styrgruppens uppgift är att följa projektet samt att underlätta kommunikationen mellan skola och projekt. Den har också mandat att fatta beslut för att avlägsna eventuella hinder som skulle kunna uppstå i samarbetet mellan skola och projekt. Under projektets gång har styrgruppen haft tre möten tillsammans med MiLLe. Det är dock bara avdelningschefen och projektledarna som deltagit vid alla möten. Orsaken till detta och att de har haft så få möten är den omorganisering som ägt rum inom skolan. Detta har föranlett att de personer som innehaft tjänster som varit kopplade till styrgruppen haft ett minskat intresse att få till stånd möten då dessa inte skulle sitta kvar på sina respektive tjänster. 26 Projektledarna har ett ledaransvar, vilket inbegriper att driva projektet framåt, styra in det åt rätt håll och se till att det ger resultat. Det är också dessa som äger projektet och som har ansvar över hur det utformas och genomförs. Samarbete kräver att vissa organisatoriska gränser överskrids och projektledarna har haft det mandatet. Det finns en egen budget för projektet, men budgetansvaret faller på enhetschefen då denne inte har delegerat ut det till projektledarna. Hösten 2001 tillsattes en referensgrupp för att möjliggöra implementeringen av de erfarenheter som MiLLe erhållit. Referensgruppen består av representanter från öppenvårds-, ekonomi- och utredningsenheten 27. Gruppen har två huvudsakliga uppgifter. Den ena är att utgöra en plattform där MiLLe kan få återkoppling på deras arbetsmetod och de tankar och idéer som de har kring denna arbetsmetod och den andra är att vidareförmedla 24 Materialet är hämtat ur intervjun med avdelningschefen. 25 Tillika enhetschef vid utredningsenheten sedan november Till en början var avdelningschefen involverad i projektet, men på grund av att denne också innehaft en enhetschefstjänst har engagemanget för projektet inte varit förenligt med arbetsbördan. 26 Materialet är hämtat ur intervjuer med såväl avdelningschef som projektledare. 27 Referensgruppen består av en anställd från ekonomienheten, två anställda från utredningsenheten, en fältassistent från öppenvårdsenheten. 9

17 denna information till respektive enhet. Tanken är att referensgruppen skall agera som ambassadörer för att lättare kunna integrera de erfarenheter som erhållits genom projektarbetet i den ordinarie organisationen Startfasen i projektet Startfasen varade från starten i september ungefär fram till jul år Hösten 2000 genomfördes en organisationsöversyn, vilket bland annat påverkade arbetsstämningen och kollegornas syn på projektet. Projektet upplevdes komma i en tid då organisationen var i behov av annat och känslorna för projektet var svala. 29 Enligt projektbeskrivningen skulle MiLLe arbeta med utredningar enligt 50 SoL. När denna skrevs fanns det en uppdelning mellan paragraf 50 och 50a utredningar vid kommunens utredningsenhet. Idag benämns dock alla utredningar paragraf 50. Projektet har således inte arbetat med ärenden där det på ett ganska tidigt skede funnits anledning om misstanke att omhänderta ett barn eller att placera det i ett familjehem. MiLLe skulle istället fokusera på tidiga insatser där det kunde skönjas en möjlighet att kunna uppnå en förändring medan barnen fortfarande bodde hemma. Om MiLLe redan vid informations- och bedömningssamtalet uppmärksammade att svårigheterna var alltför stora var överenskommelsen sådan att de skulle lämna över ärendet till utredningsenheten. Skälet till detta var bland annat att projektet hade för små resurser för att kunna ta emot familjer med barn som skulle kunna hamna i någon form av vård, familjehem eller institution. Ett annat skäl var att placering på institution skulle ha tagit för mycket av projekttiden då det är många kontakter som skall upprätthållas. Projektledarnas möjlighet att utveckla nya arbetsmetoder skulle därmed ha minskat avsevärt. MiLLe skulle också enligt projektbeskrivningen arbeta med familjer med barn i åldersgruppen år. Projektledarna inledde därför projektarbetet med att läsa igenom akter på barn som idag är institutionsplacerade. De upptäckte att första kontakten med socialtjänsten hade ägt rum när barnen var mellan 7 till 10 år och att det i de flesta ärenden bara genomförts en kortare utredning eller insats. En del familjer hade enbart erbjudits de samtal som ägt rum under utredningen och därefter hade socialtjänsten inte funnit anledning till någon vidare åtgärd. Ett antal år senare inkom förfrågningar och i vissa fall anmälningar 28 Materialet är hämtat ur intervjuer med såväl avdelningschef som projektledare. 29 Materialet som följer under rubrikerna Startfasen i projektet, Utförandefasen i projektet och Avslutningsfasen i projektet är hämtat ur intervjuerna med projektledarna. 10

18 på barnen. En ny utredning tog vid och så fortskred det tills det slutligen blev aktuellt för institutionsvård. Därigenom beslutade sig MiLLe för att inrikta sitt arbete på familjer med yngre barn för att institutionsvård skulle kunna undvikas i framtiden. Inledningsvis diskuterade projektledarna mycket sinsemellan om vad ett gott socialt arbete innebär för dem i relation till deras uppdrag utifrån projektbeskrivningen, socialtjänstens uppdrag enligt SoL och på vilket sätt arbetet skulle utformas för att kunna uppnå detta. Det diskuterades också om hur familjen skulle kunna bjudas in till ett samarbete så att dessa inte skulle känna sig kränkta eller uppleva socialtjänsten som ett hot. De samtalade även om vad ett lyckat bemötande är och hur detta kan uppnås. Under de diskussioner som fördes kom projektledarna bland annat fram till att det gäller att vara tydlig gentemot familjerna om varför de träffas och vad MiLLes uppgift är i mötet med familjerna. En av deras målsättningar med projektet var att försöka få till stånd en bestående förändring för barnets bästa genom att stötta familjen att hitta lösningar som de själva tror på. 30 Startfasen karaktäriserades således i stora drag av att bena ut och bearbeta projektbeskrivningen så att den skulle överensstämma med projektets mål 31. Eftersom det inte hade lagts ner så mycket arbete på projektbeskrivningen innebar det att den fick preciseras i efterhand. Detta gav upphov till en del justeringar, vilket i viss mån förändrade projektets inriktning. När projektledarna var nöjda med bearbetningen av projektbeskrivningen 32 informerades personalen vid de egna enheterna samt skolans kuratorer. De upplevde att det inte var så lätt att nå ut och få ett erkännande inför deras kollegor då det var svårt att vara konkret i beskrivningen av den tänkta arbetsmetoden eftersom de ännu inte hade börjat samarbeta med någon familj. Under hösten 2000 och vårvintern 2001 besökte projektledarna ungdomsgårdar på kvällstid för att uppfylla det uppsökande kravet i den bearbetade projektbeskrivningen. I slutet av startfasen genomfördes också ett antal kartläggningar. 2.4 Utförandefasen i projektet Utförandefasen pågick under Till en början hade projektledarna höga förväntningar på sig själva och vilka återverkningar projektet skulle kunna få inom socialtjänsten. Men, de upptäckte rätt snart att även den bearbetade projektbeskrivningen var alltför omfattande och 30 Läs mer om projektets grundtankar och förhållningssätt i kapitel tre, MiLLes metod - lösningsfokuserat förhållningssätt. 31 Se bilaga 1, Politiskt beslut och projektbeskrivning. 32 Se bilaga 9, Projekt MiLLe i Piteå Kommun. 11

19 att det inte skulle finnas tid och utrymme till att genomföra allt. Projektbeskrivningen innefattade två inriktningar. Den ena bestod av tidig upptäckt och utredning, vilket utmynnat i de kartläggningar som hade påbörjats. Den andra inriktningen bestod av behandlingsuppdrag där det förelåg en ganska svår problematik. Behandlingsuppdragen skulle utredas och vidarebefordras från utredningsenheten och MiLLe skulle erbjudas som insats. Inledningsvis hade projektledarna beslutat sig för att arbeta med att skräddarsy behandlingsuppdrag tillsammans med berörd familj och tog sig därmed an två behandlingsuppdrag som vidarefordrats från utredningsenheten. Under en period arbetade projektledarna intensivt med ett av behandlingsuppdragen. De tyckte att detta arbete låg mer i enlighet med projektbeskrivningen då familjer som är i behov av behandling ligger närmare en institutionsplacering. Projektledarna upplevde att behandlingsuppdragen skulle ta mycket tid i anspråk, vilket i förlängningen skulle innebära att de endast skulle kunna arbeta med ett fåtal familjer. Det kändes som en omöjlighet att förena behandlingsuppdragen med utredningarna eftersom de var de enda som var anställda inom projektet. Behandlingsuppdragen krävde mycket tid och flera kartläggningar hade redan påbörjats. Projektledarna uppgav att om de enbart hade arbetat med behandlingsdelen och inte varit mitt uppe i kartläggningsarbetet så skulle de ha haft mycket mer att ge. De ville dock prioritera de påbörjade kartläggningarna lika högt som behandlingsuppdragen, vilket föranledde att de inte kunde arbeta med behandlingsuppdragen på det sätt som de önskade. Projektledarna kände sig kluvna inför målsättningen att minska institutionskostnaderna, de var osäkra på politikernas tidsperspektiv. Eventuellt hade det kunnat sparas pengar på kort sikt genom att välja inriktningen mot behandling. Det rådde dock ingen efterfrågan på sådana uppdrag utan efterfrågan låg på utredningar. Projektledarna erhöll genom dåvarande enhetschef vid öppenvårdsenheten råd och stöd i bearbetningen av projektbeskrivningen och hjälp med vilken inriktning projektet skulle ta. Tillsammans med denne beslöt de sig för att inrikta sig på delmålen, att arbeta med tidig utredning och insats där det fanns behov, försöka ge hjälp till självhjälp samt hitta och prova metoder och modeller för detta arbetssätt. Våren 2001 skedde det en del förändringar bland enhetschefstjänsterna, vilket innebar att projektledarna under en kortare period stod utan enhetschef vid öppenvården. De fick istället möjlighet att diskutera deras idéer med utredningssekreteraren. Projektets inriktning och hur det har tagit form har påverkats av att MiLLes enhetschefer haft delade meningar om vad 12

20 projektet innebär. Under denna tid var också projektledarna och övrig personal involverade i Individ- och familjeomsorgens processanalys som var ett led i den utveckling som tagit vid sedan organisationsöversynen genomfördes. Processanalysen innebar att personalen gick igenom hur deras arbetssituation och arbetsmiljö såg ut, hur de bemöter klienter med mera. Detta tog tid och kraft i anspråk, vilket gav upphov till att projektet och de inblandade familjerna fick stå lite åt sidan. MiLLe inledde få nya kontakter utan arbetade med kartläggningen av en familj åt gången. Sammantaget föranledde bytet av enhetschefer och Individ- och familjeomsorgens processanalys att projektet slutade få uppdrag av utredningsenheten och kontakten mellan MiLLe och utredningsenheten avtog. Projektet kom lite i skymundan och fick inte den uppmärksamhet som det behövde på grund av den tid och anda som rådde vid organisationen för tillfället. Projektledarna har efterfrågat varför det inte längre vidarebefordrades uppdrag från utredningsenheten, men upplever att de har inte fått något klart svar av avdelningschefen. Utförandefasen karaktäriserades av metodutveckling av MiLLe-modellen, vilken successivt ägde rum i samarbete med familjerna. I början av utförandefasen hade MiLLe kontakt med relativt många familjer samtidigt. Familjerna tog kontakt med MiLLe efter att ha fått information om projektet från bland annat fältverksamheten, skolkuratorer samt utredningsenheten. Så här i efterhand anser projektledarna att de var alldeles för entusiastiska och att de idag inte skulle ha påbörjat ett samarbete med så många familjer samtidigt utan skulle istället ha provat sig fram med en familj åt gången tills de funnit formerna för arbetsmetoden. För att kunna förfina och vidareutveckla arbetsmetoderna genomfördes under projektets gång litteraturstudier vid sidan av diskussionerna om deras tidigare arbetserfarenheter. En av de böcker som de hämtat inspiration från är Oro, anmälan, utredning (Andersson Långdahl, G-E, 2001). Boken tar upp mycket om förhållningssättet gentemot familjer. Genom att läsa boken kände de ett stöd och en bekräftelse att deras tankegångar var rätt då arbetssättet som boken beskrev inte skilde sig så mycket från deras grundtankar. Därmed upplevdes också en större trygghet i användandet av arbetsmetoden. Boken beskriver ett respektfullt förhållningssätt och sätt att möta människor, något som projektledarna tagit fasta på. Vidare beskrivs ett annat sätt att tänka, fokus ligger på det som fungerar och inte enbart på det som upplevs vara ett problem. Deras tidigare erfarenheter av socialt arbete innefattar ett mer 13

21 problemorienterat sätt att tänka istället för att se på vad det är som fungerar och göra mer av det. Boken beskrev således ett annat tankesätt än vad som är brukligt inom det sociala arbetet. Redan innan projektledarna tog del av boken hade de haft tankegångar om att utgå från familjens lösningar, att familjen måste få stöd att komma fram till lösningarna samt att visa en tilltro på dem som föräldrar. Projektledarna tycker att det har varit en positiv upplevelse av att arbeta med att förmedla tron på att familjen av egen kraft kan förändra sin situation. Under utförandefasen ägnade sig projektledarna åt att informera om projektet. De informerade bland annat på en rektorskonferens, PBU samt vid social- och barn och ungdomsnämndens gemensamma temanämnd. Utöver dessa har de också kontinuerligt informerat andra organisationer och verksamheter om MiLLe. Försommaren 2001 var projektledarna på en projektledarutbildning där de fick ta del av många råd och tips. De anser själva att de skulle ha gått utbildningen i början av projektet för att den skulle ha kunnat vara till mer hjälp. 2.5 Avslutningsfasen i projektet Projektet är i skrivande stund inne i avslutningsfasen. Denna fas påbörjades i början av året och kommer att fortgå till och med den sista augusti Fasen kommer bland annat att innefattas av utbildning, studiebesök, slutföra de familjekontakter som inletts, påbörja implementeringen av MiLLes metod i den ordinarie verksamheten och att sy ihop påsen av de erfarenheter som dragits ur projektarbetet. Projektledarna har påbörjat en utbildning i lösningsfokuserad korttidsterapi 33. Metoden innebär att man följer ett visst frågemönster, tar paus, ställer en mirakelfråga, arbetar med skalor och så vidare. Arbetsmetoden kräver dock att man arbetar i team, något som projektledarna inte i någon större utsträckning provat på under utvecklandet av MiLLemetoden. Det är först nu som MiLLe funnit sin plats på arenan. Det har tagit ett och ett halvt år för projektet att bli känt inom den egna organisationen, skola och PBU. Idag är det mer påringningar än någonsin, men eftersom projektet är inne i sin slutfas finns det ingen möjlighet att ta emot fler familjer. Projektledarna skall istället försöka avsluta de ärenden som 33 Steve de Shazers m.fl. lösningsfokuserade terapi bygger på humanistiska idéer och tankar om social konstruktion. Social konstruktionsteori betyder här att ta fasta på skillnaden mellan objektiva problem och tillstånd som någon definierar eller konstruerar som ett problem. Stor betydelse ges till människors egen tolkning av verkligheten och på vilket sätt de ser på sina problem. (Lewin, C., 2000:128). 14

Utvärdering Projekt Vägen

Utvärdering Projekt Vägen Utvärdering Projekt Vägen Projektets bakgrund och utgångspunkter I Lycksele finns ett antal utrikes födda personer som idag har kontakt med alla fyra aktörer (Lycksele kommun, VLL, AF och Försäkringskassan)

Läs mer

Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 Socialtjänstlagen barnuppdraget 16:3 och 16:6 i Vingåkers kommun.

Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 Socialtjänstlagen barnuppdraget 16:3 och 16:6 i Vingåkers kommun. 1(6) Ramona Persson/Tor Nilsson 0155-264116 Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 Socialtjänstlagen barnuppdraget 16:3 och 16:6 i Vingåkers kommun. Beslut Länsstyrelsen i Södermanlands län riktar kritik mot

Läs mer

Anmälan enligt lex Sarah enligt socialtjänstlagen (SoL) inom verksamhetsområde Barn och familj vid socialtjänsten i Motala kommun

Anmälan enligt lex Sarah enligt socialtjänstlagen (SoL) inom verksamhetsområde Barn och familj vid socialtjänsten i Motala kommun BESLUT inspektionenforvårdochomsorg Avdelning sydöst Cecilia Lobos Cecilia.Lobosgivo.se 2013-09-04 Dnr 8.1.2-30137/20131(5) Motala kommun Socialnämnden 591 86 Motala Ärendet Anmälan enligt lex Sarah enligt

Läs mer

Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården. Västernorrlands modell för att göra barns röster hörda

Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården. Västernorrlands modell för att göra barns röster hörda Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården Västernorrlands modell för att göra barns röster hörda Västernorrlandsmodellen ett sätt lyssna till barns röster om mötet med socialtjänsten Ger det enskilda

Läs mer

Erfarenhetsdag med Södertörns familjehemsenheter

Erfarenhetsdag med Södertörns familjehemsenheter Erfarenhetsdag med Södertörns familjehemsenheter Nio Södertörnskommuner har haft en gemensam halvdag för utbyte av erfarenheter om placerade barns umgänge med sina föräldrar och andra närstående. Umgänge

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER Äldreomsorg, Vadstena Kommun Antagen av socialnämnden den 16 oktober 2012, 117 Dnr 2012/100-730, 2012.1036 INNEHÅLL Bakgrund... 3 Nationellt... 3 Vadstena... 4 Värdegrund för

Läs mer

VÄRDEGRUND. Äldreomsorgen, Vadstena Kommun. SOCIALFÖRVALTNINGEN Antagen av socialnämnden den 16 oktober 2012, 116 Dnr 2012/165-730, 2012.

VÄRDEGRUND. Äldreomsorgen, Vadstena Kommun. SOCIALFÖRVALTNINGEN Antagen av socialnämnden den 16 oktober 2012, 116 Dnr 2012/165-730, 2012. VÄRDEGRUND Äldreomsorgen, Vadstena Kommun Antagen av socialnämnden den 16 oktober 2012, 116 Dnr 2012/165-730, 2012.1034 INNEHÅLL Bakgrund... 3 Nationellt... 3 Vadstena... 3 Värdegrund för vadstena kommuns

Läs mer

ABCDE. Dubbeldiagnosprojektet Team-ett, utvärdering och rapport. Till Norrmalms stadsdelsnämnd. Förslag till beslut

ABCDE. Dubbeldiagnosprojektet Team-ett, utvärdering och rapport. Till Norrmalms stadsdelsnämnd. Förslag till beslut Avdelningen för strategi och stöd N ORRMALMS STADSDELSFÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2002-09-02 DNR 510-597/02 Handläggare: Riitta Sköld Tfn: 508 09 307 Till Norrmalms stadsdelsnämnd Dubbeldiagnosprojektet

Läs mer

Rutiner för samverkan mellan Barn- och utbildning (BU), Individoch familjeomsorg (IFO) samt Primärvården i Arjeplog NORRBUS.

Rutiner för samverkan mellan Barn- och utbildning (BU), Individoch familjeomsorg (IFO) samt Primärvården i Arjeplog NORRBUS. Rutiner för samverkan mellan Barn- och utbildning (BU), Individoch familjeomsorg (IFO) samt Primärvården i Arjeplog NORRBUS. 2012-04-18 Bakgrund Norrbottens läns landsting och kommunerna i Norrbotten har

Läs mer

Handlingsplan för mångfald

Handlingsplan för mångfald Handlingsplan för mångfald Nämnden för individ- och familjeomsorg 2014 2016 Antagen av nämnden för individ- och familjeomsorg 2014-02-18 2 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Varför mångfald?... 3 Definition

Läs mer

Intensivutredningar för barn och ungdomar

Intensivutredningar för barn och ungdomar 2012-05-28 1 (6) TJÄNSTESKRIVELSE SÄN 2012/141 Social- och äldrenämnden Intensivutredningar för barn och ungdomar Förslag till beslut Social- och äldrenämnden beslutar att permanenta projektet intensivutredningar

Läs mer

Tillgänglighetsplan 2013-2015

Tillgänglighetsplan 2013-2015 Tillgänglighetsplan 2013-2015 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-04-29, KF 36 1 Bakgrund Det är av stor vikt att tillgänglighetsfrågor beaktas i all kommunal planering. Ledamöter i Kommunala Handikapprådet

Läs mer

Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården

Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården Västernorrlandsmodellen ett sätt att lyssna till barn som brukare Ger det enskilda barnet möjlighet att förmedla sin erfarenhet och kunskap om mötet med

Läs mer

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 utvecklingssamtal 3 Utvecklingssamtal vägledning och riktlinjer Utvecklingssamtal är ett förberett

Läs mer

Föräldrarnas syn på terapikoloniverksamheten 2008

Föräldrarnas syn på terapikoloniverksamheten 2008 Föräldrarnas syn på terapikoloniverksamheten 2008 En utvärdering genomförd under hösten 2008 För Terapikolonier AB Eva Huld Sammanfattning Terapikolonier AB:s verksamhet utvärderas kontinuerligt. Som en

Läs mer

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN Att ha medarbetare som har kunskap och vilja att delta i arbetsplatsens förändrings- och utvecklingsarbete, är en avgörande faktor för en verksamhets framgång och utveckling.

Läs mer

Kontaktpersoner och kontaktfamiljer. - rekrytering och stöd

Kontaktpersoner och kontaktfamiljer. - rekrytering och stöd Kontaktpersoner och kontaktfamiljer - rekrytering och stöd Kontaktpersoner och kontaktfamiljer - rekrytering och stöd ISSN 1103-8209, meddelande 2003:23 Ansvarig: Britt Segerberg Text: Agneta Hornvik Omslagsbild:

Läs mer

Utsikt - Ett projekt kring missbruksproblematik och

Utsikt - Ett projekt kring missbruksproblematik och Innehåll 1. Inledning 4 1.1 Projektets bakgrund... 4 2 Projektbeskrivning 4 2.1 Uppdragsbeskrivning... 4 2.2 Syfte... 4 2.3 Mål... 4 2.4 Avgränsningar... 4 2.5 Framgångsfaktorer... 4 2.6 Risker... 5 Utsikt

Läs mer

Främjande faktorer i projektarbetet med Skolkar

Främjande faktorer i projektarbetet med Skolkar Sammanfattning av resultat I detta dokument sammanfattas de resultat som framkommit i utvärderingsrapporten av SkolKlar, En förebyggande skolinsats riktad till familjehemsplacerade barn. Redovisningen

Läs mer

ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER MED PSYKISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2013.

ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER MED PSYKISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2013. SALA1000, v 1.0, 2010-08-26 1 (5) Vård och omsorgsförvaltningen Arbetsmarknadsenheten, IFA Diarienummer 59117/2012 ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Högtofta Förskola Juni 2015 Juni 2016 Ansvarig förskolechef: Åsa Gerthsson-Nilsson 1 Innehåll Inledning... 3 Definition... 3 Skollagen (2010:800)... 3 Lpfö

Läs mer

Bedömning av lärare. Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun

Bedömning av lärare. Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun Bedömning av lärare Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun Bedömning av lärares möte med eleven Förmåga Acceptabel Bra Mycket bra Bedöma och dokumentera enskilda elevers behov och anpassa undervisningen

Läs mer

Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel.

Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel. Cirkulär 6-07 Till Socialnämnd eller motsvarande Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel. Presidiet i Kommunförbundet

Läs mer

ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun

ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun Beslutad av omsorgs- och socialnämnden 2007-12-17 Varför en etikpolicy? Etik handlar om vilka handlingar och förhållningssätt

Läs mer

Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd

Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Förskolan skall vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran utveckling och växande. Förskolans

Läs mer

BESLUT. Justitieombudsmannen Lilian Wiklund

BESLUT. Justitieombudsmannen Lilian Wiklund BESLUT Justitieombudsmannen Lilian Wiklund Datum 2013-06-19 Dnr 1510-2012 Sid 1 (6) Myndighetsnämnden i Färgelanda kommun får viss kritik för handläggningen av en s.k. barnavårdsutredning. Även fråga om

Läs mer

Uppföljningsrapport av handlingsplanen- våld i nära relationer

Uppföljningsrapport av handlingsplanen- våld i nära relationer Uppföljningsrapport av handlingsplanen- våld i nära relationer 2014 1. Inledning Arbetet med våld i nära relationer är ett högt prioriterat område utifrån regeringens skrivelse 2007/08:39. Familjefridssamordnarens

Läs mer

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...

Läs mer

ANSÖKAN OM UTVECKLINGSMEDEL TILL TIDIGA INSATSER I FORM AV BARNGRUPPSVERKSAMHET OCH BARNOMBUDET I HÄSSELBY-VÄLLINGBY OCH BROMMA

ANSÖKAN OM UTVECKLINGSMEDEL TILL TIDIGA INSATSER I FORM AV BARNGRUPPSVERKSAMHET OCH BARNOMBUDET I HÄSSELBY-VÄLLINGBY OCH BROMMA S HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING BROMMA STADSDELSFÖRVALTNING SID 1 (5) ANSÖKAN OM UTVECKLINGSMEDEL TILL TIDIGA INSATSER I FORM AV BARNGRUPPSVERKSAMHET OCH BARNOMBUDET I HÄSSELBY-VÄLLINGBY OCH

Läs mer

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten VÅRD & OMSORG Gäller perioden 2006-01-01 2008-12-31 enligt beslut i kommunfullmäktige 2005-12-18 153 1 Förord I denna plan för Vård & Omsorg redovisas

Läs mer

Kullsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kullsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Kullsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2016/2017 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola a

Läs mer

Metodguide och intervjuguide - Västernorrlandsmodellen för barns brukarmedverkan

Metodguide och intervjuguide - Västernorrlandsmodellen för barns brukarmedverkan Metodguide och intervjuguide - Västernorrlandsmodellen för barns brukarmedverkan Bakgrund till barns brukarmedverkan Några kommuner från Västernorrlands län har tillsammans med Allmänna Barnhuset och 33

Läs mer

Manual för Resultat- och utvecklingssamtal

Manual för Resultat- och utvecklingssamtal Manual för Resultat- och utvecklingssamtal CHEFER Namn Datum Resultat- och utvecklingssamtal I resultat- och utvecklingssamtalet formulerar närmaste chef och medarbetaren de krav och förväntningar som

Läs mer

Intervjuer i granskning av skolans arbete med extra anpassningar

Intervjuer i granskning av skolans arbete med extra anpassningar 2015-10-26 1 (12) Intervjuer i granskning av skolans arbete med extra anpassningar Innehåll Innehållet i detta dokument... 2 Allmänt om intervjuerna... 3 Vad är en intervju?... 3 Syfte med intervjuer i

Läs mer

Projektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa

Projektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa Projektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa Kontaktperson Programchef Anna-Lena Christensson Box 24156 1054 51 Stockholm Telefon; direkt 508 10 317, mobil 070.45 10 317 E-post;

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

samverkan motivera agerar

samverkan motivera agerar NLL-2015-09 SAM syftar till att främja hälsa och förebygga psykisk ohälsa hos barn och unga i Norrbotten. SAM är en arbetsmodell som syftar till ökad förståelse, kompetens och samverkan rörande barn och

Läs mer

Förändring av den politiska organisationen

Förändring av den politiska organisationen www.pwc.se Revisionsrapport Linda Marklund & Robert Bergman Förändring av den politiska organisationen Sollefteå kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning...

Läs mer

och likabehandlingsplan läsåret 2014-15

och likabehandlingsplan läsåret 2014-15 Storumans kommun Förskolan Gungan Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan läsåret 2014-15 Innehållsförteckning Bakgrund.1 Definitioner.2 Mål och ansvar 3 Kartläggning, förebyggande åtgärder,

Läs mer

Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun

Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26--27, 182 Innehållsförteckning Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun...1 Inledning...1 Internkontroll...1 Organisation

Läs mer

REVISIONSRAPPORT. Landstinget Halland. Granskning av projektredovisning. styrning och uppföljning 2004-05-18. Leif Johansson

REVISIONSRAPPORT. Landstinget Halland. Granskning av projektredovisning. styrning och uppföljning 2004-05-18. Leif Johansson REVISIONSRAPPORT Granskning av projektredovisning styrning och uppföljning Landstinget Halland 2004-05-18 Leif Johansson INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING...1 1. Uppdrag...2 2. Syfte och metod...2

Läs mer

Slutrapport Gröna Linjen, projekt med barngrupper i samverkan med Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning

Slutrapport Gröna Linjen, projekt med barngrupper i samverkan med Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning BROMMA STADSDELSFÖRVALTNING SOCIALTJÄNST OCH FRI TID TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2010-12-28 SDN 2011-01-20 Handläggare: Solveig Blid Telefon: 508 06 000 Till Bromma stadsdelsnämnd Slutrapport Gröna Linjen,

Läs mer

Projekt implementering av ledningssystemet för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten i Spånga -Tensta December 2013

Projekt implementering av ledningssystemet för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten i Spånga -Tensta December 2013 Projekt implementering av ledningssystemet för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten i Spånga -Tensta December 2013 Projekt implementering av ledningssystemet för systematiskt kvalitetsarbete

Läs mer

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Inledning Projekt Utsikten har följts av Leif Drambo, utvärderare från ISIS Kvalitetsinstitut AB, från augusti 2009 till januari

Läs mer

En sammanfattning Implementeringsutvärdering av Beslutsstöd i tre kommuner

En sammanfattning Implementeringsutvärdering av Beslutsstöd i tre kommuner En sammanfattning Implementeringsutvärdering av Beslutsstöd i tre kommuner - Examensarbete av Lina Smith och Petra Hansson, socionomprogrammet inriktning verksamhetsutveckling, Malmö Högskola Kontakt:

Läs mer

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika

Läs mer

SAMORDNINGSFÖRBUNDET SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Nr 5 VÄNERSBORG/MELLERUD Sammanträdesdatum sida 2013-11-27 1(6)

SAMORDNINGSFÖRBUNDET SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Nr 5 VÄNERSBORG/MELLERUD Sammanträdesdatum sida 2013-11-27 1(6) Nr 5 2013-11-27 1(6) Plats och tid Samordningsförundets kontor Sundsgatan 17, den 27 november 2013, klockan 10:00 11:00 ande Tove Af Geijerstam (Kommunerna) Carina Wickström (Arbetsförmedlingen) Kenneth

Läs mer

Att arbeta med Feedback Informed Treatment (FIT) inom funktionshinderområdet. Socialförvaltningen

Att arbeta med Feedback Informed Treatment (FIT) inom funktionshinderområdet. Socialförvaltningen Att arbeta med Feedback Informed Treatment (FIT) inom funktionshinderområdet Scott Miller Relationen mellan terapeut och klient förutsäger behandlingsresultat bättre än teoretisk inriktning och behandlingsmetod

Läs mer

Reviderad 2014-11-17. Handlingsplan för elevhälsa på Hagalidskolan

Reviderad 2014-11-17. Handlingsplan för elevhälsa på Hagalidskolan Handlingsplan för elevhälsa på Hagalidskolan Skapat den 2014-08-14 Handlingsplan för elevhälsa på Hagalidskolan Att arbeta med elevhälsa innefattar alla åtgärder som vidtas för att skapa en miljö som främjar

Läs mer

Resultat av lokala workshops Familjecentrerat arbetssätt

Resultat av lokala workshops Familjecentrerat arbetssätt Resultat av lokala workshops Familjecentrerat arbetssätt Göteborgsområdet Hösten 2014 2014-12-18 www.samverkanstorget.se Önskvärt läge Barnperspektivet genomsyrar samverkan Familjer ska veta vart de ska

Läs mer

+ 4 O 2 T 1 E 1 S + 4 + 3 + 3 + 2 VÄRDEGRUND. Socialförvaltningen, Örebro kommun

+ 4 O 2 T 1 E 1 S + 4 + 3 + 3 + 2 VÄRDEGRUND. Socialförvaltningen, Örebro kommun J 8 Ä J 8 Ä L K H M V B M Ä Ä M K + V R M K D P O 2 F O 2 L R + Y 8 + + O 2 L G 2 D L K G 2 H + 2 R D R VÄRDGRUD ocialförvaltningen, Örebro kommun Bakgrund 200 beslutade ocialförvaltningens ledning att

Läs mer

Samverkansrutin för landsting och kommun

Samverkansrutin för landsting och kommun Omvårdnadsförvaltningen 2015-09-03 Samverkansrutin för landsting och kommun Samordnad Individuell Plan (SIP) Inledning Sedan 1 januari 2010 finns i 2 kap. 7 Socialtjänstlagen och i 3 f Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Ängstugans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ängstugans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ängstugans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Förskolechefen samt förskolans barnutvecklingsgrupp.

Läs mer

Revisionsrapport Motala kommun

Revisionsrapport Motala kommun Revisionsrapport Uppföljning av granskningar från 2011 Motala kommun Håkan Lindahl Innehållsförteckning Inledning 1 Kommunstyrelsen 2 Granskning av IT-verksamheten 2 Socialnämnden 4 Granskning av uppföljning

Läs mer

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010 samhällsskydd och beredskap 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Michael Lindstedt 010-2405242 michael.lindstedt@msb.se

Läs mer

SOCIALFÖRVALTNINGEN UTLYSNING DNR /2011 SID 1 (6)

SOCIALFÖRVALTNINGEN UTLYSNING DNR /2011 SID 1 (6) SOCIALFÖRVALTNINGEN UTVECKLINGSENHETEN UTLYSNING SID 1 (6) 2011-10-17 UTLYSNING AV FOU-MEDEL FÖR PROCESSUTVÄRDERING AV INFÖRANDET AV SINGLE SYSTEM DESIGN (SSD) HOS BOENDESTÖDJARE INOM UTFÖRARENHETEN SOCIALPSYKIATRIN

Läs mer

Ärendet. Beslut BESLUT. 2014-04-04 Dnr 8.5-3484/20141(7) +nspektionen forvårdochomsorg. Katrineholms kommun Socialnämnden 641 80 Katrineholm

Ärendet. Beslut BESLUT. 2014-04-04 Dnr 8.5-3484/20141(7) +nspektionen forvårdochomsorg. Katrineholms kommun Socialnämnden 641 80 Katrineholm BESLUT +nspektionen forvårdochomsorg 2014-04-04 Dnr 8.5-3484/20141(7) Avdelning mitt Cathrine Lauri cathrine.laurigivo.se Katrineholms kommun Socialnämnden 641 80 Katrineholm Ärendet Egeninitierad verksamhetstillsyn

Läs mer

BESLUT. Tillsyn av HVB barn och unga vid Båktorp skol- och familjebehandling i Nyköpings kommun

BESLUT. Tillsyn av HVB barn och unga vid Båktorp skol- och familjebehandling i Nyköpings kommun Tg1 2013 v 2.1 BESLUT 2014-03-13 Dnr 8.4.2-568/2014 1(55) Avdelning mitt Anna Hugelius anna.hugelius@ivo.se Båktorp AB Tunaholm 1 611 95 Nyköping Ärendet Tillsyn av HVB barn och unga vid Båktorp skol-

Läs mer

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011

Läs mer

Medborgardialog om beskrivningar av insatser för boendestöd, servicebostad och gruppbostad

Medborgardialog om beskrivningar av insatser för boendestöd, servicebostad och gruppbostad Medborgardialog om beskrivningar av insatser för boendestöd, servicebostad och gruppbostad I november bjöd socialnämnden in till medborgardialog om beskrivningar av insatser för boendestöd, servicebostad

Läs mer

Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/97-IFN-702 Åsa Påls - bl623 E-post: asa.pals@vasteras.se. Individ- och familjenämnden

Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/97-IFN-702 Åsa Påls - bl623 E-post: asa.pals@vasteras.se. Individ- och familjenämnden TJÄNSTESKRIVELSE (2) Sociala nämndernas förvaltning 205-02- Dnr: 205/97-IFN-702 Åsa Påls - bl623 E-post: asa.pals@vasteras.se Kopia till Individ- och familjenämnden Uppföljning av nätverksmöten och föräldrautbildning,

Läs mer

Tema Barn och unga - Placeringar

Tema Barn och unga - Placeringar Beredningen Socialnämnden 2009-02-19 19 48 Dnr 2009/69-751 Tema Barn och unga - Placeringar Bilagor: 1. Ärendets gång 2. BBIC en utredningsmetod med barnets behov i centrum 3. Vård i familjehem 6 kap SoL

Läs mer

Utvärdering av arbetsmetoden Case Management från ett brukarperspektiv

Utvärdering av arbetsmetoden Case Management från ett brukarperspektiv Allmänna utskottet 2008-06-11 49 14 Socialnämnden 2008-06-18 88 21 Dnr 2008/240-75 Utvärdering av arbetsmetoden Case Management från ett brukarperspektiv Ärendebeskrivning Luleå Tekniska Universitet, institutionen

Läs mer

Rapport Team Samagera

Rapport Team Samagera Torshälla stads nämnd 2016-08-19 1 (5) Torshälla stads förvaltning Ledning/administration TSN/2016:86 Annette Johansson 016-710 70 28 Torshälla stads nämnd Rapport Team Samagera Förslag till beslut 1.

Läs mer

Uppföljning - Insatser för att bli självförsörjande

Uppföljning - Insatser för att bli självförsörjande www.pwc.se Revisionsrapport Lena Brönnert Cert. kommunal revisor Uppföljning - Insatser för att bli självförsörjande Marks kommun Uppföljning - insatser för att bli självförsörjande Innehåll 1. Sammanfattning...

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Granskning av hur väl stödet av ekonomitjänster fungerar

Granskning av hur väl stödet av ekonomitjänster fungerar Revisionsrapport Granskning av hur väl stödet av ekonomitjänster fungerar Söderhamns kommun Rolf Hammar David Boman December 13 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Bakgrund och syfte... 3 1. Revisionsfråga...

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se

Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se Konflikthantering enligt Nonviolent Communication Marianne Göthlin skolande.se Nonviolent Communication - NVC NVC visar på språkbruk och förhållningssätt som bidrar till kontakt, klarhet och goda relationer

Läs mer

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Gimo skolområde Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsår 2015 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen

Läs mer

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan för Kränkande behandling för förskolorna i Brunnsparksområdet 2014

Likabehandlingsplan och plan för Kränkande behandling för förskolorna i Brunnsparksområdet 2014 Likabehandlingsplan och plan för Kränkande behandling för förskolorna i Brunnsparksområdet 2014 Utarbetad enligt Skol- och fritidsförvaltningens (SFF) riktlinjer. Innehållsförteckning Innehållsförteckning

Läs mer

Information om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen. Åstorps Kommun

Information om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen. Åstorps Kommun Information om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen i Åstorps kommun Mottagningssekreterare kontaktuppgiter Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den

Läs mer

Överenskommelse med Frälsningsarmén avseende Brobygget

Överenskommelse med Frälsningsarmén avseende Brobygget SOCIALFÖRVALTNINGEN Handläggare Eiderbrant Ulf Datum 2016-11-14 Diarienummer SCN-2016-0371 Socialnämnden Överenskommelse med Frälsningsarmén avseende Brobygget Förslag till beslut Socialnämnden föreslås

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) 2011-10-28 Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Rutiner för dokumentation enligt SoL och LSS Dnr KS 2011-377

Läs mer

Vår förskola. Fylld av tillit och växtkraft

Vår förskola. Fylld av tillit och växtkraft Vår förskola Fylld av tillit och växtkraft Tillit känna sitt eget värde våga lita på andra Växtkraft våga vara sig själv ta ansvar ha inflytande erövra kunskaper växa genom utmaningar och erfarenheter

Läs mer

Förskolan Högkullens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Högkullens plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Högkullens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Förskolechef Agneta Ekberg och arbetslagsledare

Läs mer

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på

Läs mer

KVALITETSDOKUMENT OCH KVALITETSKRITERIER

KVALITETSDOKUMENT OCH KVALITETSKRITERIER SOCIALFÖRVALTNINGEN Pm och riktlinjer Dokumentnamn Kvalitetsdokument och kvalitetsrutiner Utarbetad av Pia Berg med PLU som arbetsgrupp Fastställd av Socialnämnden 2011-02-23 Godkänd Gäller från 2011-03-01

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2010/ Hustomtens förskola, förskolechef: Ingrid Mathiasson

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2010/ Hustomtens förskola, förskolechef: Ingrid Mathiasson Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2010/11 1. Redovisning för läsåret 2010/11 2. Hustomtens förskola, förskolechef: Ingrid Mathiasson 3. Hustomtens förskola är en verksamhet som drivs

Läs mer

Granskning av externa jobbcoacher

Granskning av externa jobbcoacher 1 (5) Stockholm den 2 februari 2010 Granskning av externa jobbcoacher Bakgrund Den 18 december 2008 fick Arbetsförmedlingen i uppdrag att upphandla kompletterande aktörer som ska erbjuda arbetssökande

Läs mer

Projektspecifikation

Projektspecifikation Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(9) 2011-03-02 Projektspecifikation Projekt: Läkemedel projektnummer 2265 Beställare: Äldreomsorgsförvaltningen Skriven av: Eva Almén-Åström Datum: 100209 Godkänd

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Förändrad inriktning för Gullmarsplans beroendemottagning

Förändrad inriktning för Gullmarsplans beroendemottagning Avdelningen för socialtjänst Sida 1 (5) 2014-11-26 Handläggare: Per-Ove Mattsson 08 508 18 148 Till Farsta stadsdelsnämnd 2014-12-16 Förändrad inriktning för Gullmarsplans beroendemottagning Förslag till

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015.

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015. Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Socialnämnden Verksamhetsplan Gemenskap - inte utanförskap

Socialnämnden Verksamhetsplan Gemenskap - inte utanförskap Socialnämnden Verksamhetsplan 2017 Gemenskap - inte utanförskap Verksamhetsplan Socialt ansvar för våra medmänniskor Det medmänskliga ansvaret i Eskilstuna ska vara starkt. De viktigaste förpliktelserna

Läs mer

Fungerande team med den enskilde i centrum

Fungerande team med den enskilde i centrum Fungerande team med den enskilde i centrum Andra undersökningen Peter Mattsson 2013-10-01 Resultatet visar att 92 % tycker att samarbetet mellan yrkesprofessionerna är mycket gott/gott. Det är en procent

Läs mer

Kreativ. Kreativ coaching. Lärgruppsplan COACHING. när det snurrar i bollen. PG Fahlström Carl-Axel Hageskog

Kreativ. Kreativ coaching. Lärgruppsplan COACHING. när det snurrar i bollen. PG Fahlström Carl-Axel Hageskog Kreativ COACHING när det snurrar i bollen PG Fahlström Carl-Axel Hageskog Lärgruppsplan Kreativ coaching Inledning Nästan alla barn och ungdomar i vårt land är under någon period av sitt liv med i idrotten.

Läs mer

Trollskogens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Trollskogens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Trollskogens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING Fritidshemmet Tintin, Höredaskolan. 2012/2013 Eksjö kommun

KVALITETSREDOVISNING Fritidshemmet Tintin, Höredaskolan. 2012/2013 Eksjö kommun KVALITETSREDOVISNING Fritidshemmet Tintin, Höredaskolan 2012/2013 Eksjö kommun 2(5) 1. Rektorns sammanfattande analys och bedömning av hur väl verksamheten når de nationella målen och styrkortsmålen. 1.1

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Stavreskolans fritidshem 2014

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Stavreskolans fritidshem 2014 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem Stavreskolans fritidshem 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas...

Läs mer

Lärande utvärdering i praktiken

Lärande utvärdering i praktiken Lärande utvärdering i praktiken De flesta anser att de känner till begreppet lärande utvärdering Känner aktörerna till begreppet lärande utvärdering? Vad är lärande utvärdering enligt de intervjuade? Tillvarata

Läs mer

SLSO Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa i primärvården

SLSO Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa i primärvården SLSO Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa i primärvården Delrapport 1 31 januari 2012 Utvärdering av kompetenslyftet ehälsa i primärvården Projekt: Kompetenslyftet ehälsa Period: December 2011- januari

Läs mer

Förskolan ska präglas av en kultur där vi pratar med varandra och inte om varandra

Förskolan ska präglas av en kultur där vi pratar med varandra och inte om varandra Förskoleenheten Marieberg 1 Likabehandlingsplan Denna plan är upprättad för att förbättra arbetet med att förebygga, upptäcka och åtgärda i de fall diskriminering och kränkningar uppkommer eller fortsätter.

Läs mer

Kom igång med Vår arbetsmiljö

Kom igång med Vår arbetsmiljö Kom igång med Vår arbetsmiljö Vår arbetsmiljö är ett verktyg från Suntarbetsliv som involverar medarbetarna i undersökningen av arbetsmiljön. Undersökningsmetoden beaktar såväl risk- som friskfaktorer.

Läs mer

Likabehandlingsplan för Centrum förskoleområde. En trygg förskola för alla! Vårt gemensamma ansvar!

Likabehandlingsplan för Centrum förskoleområde. En trygg förskola för alla! Vårt gemensamma ansvar! Likabehandlingsplan för Centrum förskoleområde En trygg förskola för alla! Vårt gemensamma ansvar! Värdegrunden uttrycker det etiska förhållningssätt som skall prägla verksamheten. Omsorg och hänsyn till

Läs mer