Rapport från FoU-Norrbotten

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rapport från FoU-Norrbotten"

Transkript

1 Rapport från FoU-Norrbotten Rapport Nr 1, 2002 Besöksadress V.varvsgatan Luleå Telefon Fax Maria Jonsson Hemsida www. founorrbotten.nu

2 INNEHÅLL 1 INLEDNING MiLLe - ett familjeprojekt med de unga i centrum Utvärderingens syfte Metod och material Disposition PROJEKTETS ORGANISATION OCH DESS OLIKA FASER Upprinnelsen till projektet Projektorganisation Startfasen i projektet Utförandefasen i projektet Avslutningsfasen i projektet MILLES METOD- LÖSNINGSFOKUSERAT FÖRHÅLLNINGSSÄTT Förhållningssätt och språkets betydelse i kontakten med familjen Informations- och bedömningssamtal Kartläggning - insamlande av uppgifter Sammanställning och dokumentation Delgivningsprocessen Genomförande av handlingsplan Uppföljning BRUKARNAS UPPLEVELSE AV MILLE-PROJEKTET Förhållningssätt och bemötande Språkets betydelse Arbetsmetoder Samarbete Följder av deltagandet MILLES SAMARBETE MED SKOLA OCH PBU-MOTTAGNINGEN Skolans och PBU s upplevelse av samarbetet med MiLLe MiLLes upplevelse av samarbetet med skola och PBU ERFARENHETER OCH UPPLEVELSER AV MILLE Ledningens upplevelse av projektet Projektledarnas upplevelse av projektet AVSLUTANDE DISKUSSION REFERENSER Bilagor: Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Bilaga 6 Bilaga 7 Bilaga 8 Bilaga 9 Bilaga 10 Bilaga 11 Politiskt beslut och projektbeskrivning Intervjumall I Projektledare enskilda intervjuer Intervjumall II Projektledare gemensam intervju Informationsbrev Brukare Intervjumall Brukare Intervjumall Avdelningschef Informationsbrev Skola och PBU Frågor om samarbetet med MiLLe Projekt MiLLe i Piteå Kommun MiLLes arbetsgång Statistik angående MiLLes ärenden

3 FÖRFATTARENS FÖRORD Denna utvärdering är inte till för att hänga ut enskilda individer, ej heller är syftet att försöka få någon att känna att de inte utför ett bra socialt arbete. Tanken är snarare att belysa vilka erfarenheter som erhållits ur projektprocessen och vilka insikter och reflektioner som projektledarna för MiLLe har utvunnit av detta arbete. Förhoppningen är att de som arbetar med socialt arbete kan ta till sig av dessa erfarenheter och få tillfälle att själva reflektera över sitt dagliga arbete och vad det innebär för dem och de människor de möter. Det är en speciell känsla att arbeta med människor som räknar med att man skall vara till hjälp. Därigenom är den utsatthet och sårbarhet som det innebär för människor att kontakta en myndighet som socialtjänsten en känsla att respektera och vara ödmjuk inför. Om denna känsla respekteras kan samarbetet utvecklas till en givande relation för både socialsekreterare och klient, trots det överläge respektive underläge som råder. Det är svårt att i skrift fånga och återge det som sker i möten mellan människor, socialt arbete måste upplevas för att kunna nå en förståelse inför vad det innebär. Det sociala arbetet går knappast att förstå på distans, vilket blir en konsekvens av det metodologiska angreppssätt som här har tillämpats. Det finns dock inga skäl att anta att den föreliggande rapporten inte ger en rättvis bild av MiLLe-projektet. Utvärderingen skulle inte ha kommit till stånd utan en rad inblandade personer. Jag vill därmed passa på att tacka följande; projektledarna och deras handledare, barnfamiljerna, enhetschefen vid öppenvården, avdelningschefen för Individ- och familjeomsorgen samt personal vid skola och Psykiatriska barn- och ungdomsmottagningen som valde att delge sina erfarenheter. Tack till Er alla för att ni villigt svarat på mina frågor och kommit med värdefulla synpunkter. Vidare vill jag tacka Agneta Bygdell vid Norrbottens Forskningsutvecklingsenhet. Ett tack riktas även till Magnus Jonsson för hjälp me heina vä data å apparata. Slutligen vill jag rikta ett tack till min vetenskapliga handledare Peter Waara för det stöd och de synpunkter som du har haft på mitt arbete. TACK! Utan Er medverkan hade detta inte varit genomförbart. Piteå 12/ Maria Jonsson

4 SAMMANFATTNING AV RAPPORTEN Syftet med utvärderingen var att ge en beskrivning om hur projektet uppfattats av de berörda som i detta fall var projektledarna, brukarna, två tjänstemän och projektets samarbetspartners. Det centrala med studien har varit att försöka beskriva hur projektprocessen har fortskridit under projekttidens gång, MiLLes metod och brukarnas upplevelse av projektet. Utvärderingen genomfördes med hjälp av ett kvalitativt angreppssätt. Materialet baserades till större del på resultatet av semistrukturerade intervjuer. Utöver det har även statistiskt material, litteraturstudier och informella samtal analyserats med syfte att få en så heltäckande bild av MiLLe som möjligt under den begränsade tid som utvärderingsarbetet har fortlöpt. Resultatet visar bland annat att projektledarna i hög grad har uppfyllt projektets mål. De har genom tidig utredning bromsat social utslagning bland de barn och ungdomar som de har arbetat med. Vidare har de gett hjälp till självhjälp utifrån familjens egna resurser och utvecklat en arbetsmetod som möjliggör att familjerna blir delaktiga i förändringsarbetet. Implementeringen av MiLLes arbetsformer i övrig verksamhet har inte till fullo uppnåtts. En viktig orsak till det är att implementeringen hittills till stor del enbart bestått av information. För att implementeringen skall anses fullföljd bör metoden i betydligt större utsträckning anammas i den ordinarie verksamheten. Projektledarna har också till stor del uppfyllt den bearbetade projektbeskrivningens mål då de bland annat har arbetat med individuellt utformade lösningar utifrån familjens och den unges behov, arbetat aktivt med uppföljningar, samarbetat med övriga resurser inom bland annat Individ- och familjeomsorgen, anammat ett förhållningssätt som betraktat föräldrarna och dess nätverk som resurser som kan hjälpa till att få en förändring till stånd. Det är dock svårt att med säkerhet uttala sig om projektets arbete medfört en minskad kostnadsutveckling beträffande institutionsvård. Den metod som projektledarna utvecklat leder till att familjerna erhåller ett nytt förhållningssätt som troligtvis har en positiv effekt då nya problem uppstår. Detta talar i sin tur för att barnen till de familjer som projektledarna arbetat med i mindre utsträckning kommer att bli aktuella för institutionsvård i framtiden. Enda sättet att säkerställa om arbetsmetoderna lett till detta är att göra en jämförande studie om ett antal år när eventuella effekter av just dessa arbetsmetoder kan särskiljas från dels enskilda fall, dels skillnaden mellan till exempel familjehem (för de yngre) och institutionsvård (för de äldre).

5 Den metod som MiLLe-projektet tagit fram grundar sig i mångt och mycket på ett lösningsfokuserat förhållningssätt. Projektledarna har utgått ifrån följande grundtankar; att alla föräldrar vill sitt barns bästa, att familjen känner sin situation bäst och att de själva sitter på lösningarna. Förändringsprocessen påbörjas redan vid första kontakten. För att familjerna inte skall känna sig kränkta har projektledarna fokuserat på barnets behov och inte på föräldrarnas brister, varit tydliga med varför de träffas och vad deras uppgift är, undvikit att vara dömande och använt sig av ett enkelt språk. Genom detta förhållningssätt har det varit lättare för projektledarna att få till stånd ett samarbete med familjerna. Slutligen har projektet även arbetat med att försöka få familjerna så delaktiga som möjligt under hela förändringsprocessen genom att bland annat inge hopp och tilltro till familjens egen kraft att lösa svårigheterna. Brukarna, det vill säga de barnfamiljer som deltagit i projektet, har överlag upplevt deltagandet positivt. Det som bland annat har varit bra har varit projektledarnas mjuka bemötande och att de mötts av medmänsklighet, vilket resulterat i en relation av informell karaktär. Vidare upplever sig brukarna ha fått samtala om det som har berört dem för stunden och att projektledarna använt sig av ett enkelt språk som har varit lätt att förstå. Familjerna förefaller ha anammat ett nytt förhållningssätt som gör att de betraktar de problem och situationer som uppstår på ett annat sätt än tidigare. De anser sig också ha fått den där extra knuffen som de var i behov av för att få till stånd en förändring inom deras familj. Projektledarna har tagit fasta på vad familjerna har ansett sig vara i behov av och försökt forma insatserna efter detta. Familjerna uppgav att insatserna som ungdomsbehandlare och stöd i kontakten med skolan har upplevts verkningsfullt. Brukarna upplevde att arbetsmetoderna som projektet använt sig av varit bra. Delgivningsprocessen upplevdes särskilt positiv genom att det har varit enkelt, konkret och visuellt för brukarna att få en helhetsbild över sin situation. Projektets samarbetspartners, skola och Psykiatriska barn- och ungdomsmottagningen (PBU), har upplevt samarbetet med MiLLe positivt. Dessa uttryckte en önskan om att socialtjänsten i allmänhet borde anamma MiLLes metod. Personal inom skola och PBU uppgav bland annat att det har varit lätt att ta kontakt med projektledarna och att kontakten upplevdes vara informell. Skolan uppgav att alla inblandade har varit positivt inställda till ett samarbete. Projektledarna har försökt tydliggöra deras uppgift och sätt att arbeta såväl inför familjer, PBU och skola. Sammantaget visar materialet på att det finns förutsättningar för ett gott

6 samarbete, men som projektledarna nämnde måste det arbetas vidare med att utöka kunskapen om professionernas sätt att arbeta och kontinuerligt föras en dialog om hur samarbetet skall ske för att hålla det levande. Projektledarna upplevde stundtals projektprocessen som mödosam. De upplevde att rollfördelningen inom projektet var oklar och en osäkerhet inför vad som gällde beträffande projektbeskrivningen. Arbetet med att finna nya metoder och modeller för att möta och hjälpa familjer med svårigheter har dock upplevts stimulerande och berikande. En glädje över att ha fått chansen att reflektera över socialt arbete uttrycks också och de har erhållit många nya erfarenheter i socialt arbete i allmänhet. Det som man bland annat kan dra lärdom ur denna utvärdering är att projektledarnas upplevelse i sig inte är unika utan hänger samman med att bland annat implementering tar tid att genomföra. Implementering innebär inte bara ett nytt synsätt, det vill säga att behandling och uppmärksamhet sker i ett tidigt skede, utan också att arbetsformer i viss mån förändras. Givetvis tar detta tid, dels för dem som är direkt berörda av projektet (skola, Psykiatriska barn- och ungdomsmottagningen etc.), dels inom den egna organisationen. Det är också så att ett nytt sätt att arbeta med socialt arbete riktat mot barn- och ungdomar förutsätter ett visst spelutrymme och flexibilitet i projektarbetet. Skälet till att det bör finnas ett sådant utrymme är främst att det ännu inte finns etablerade behandlingssätt (traditioner och rutiner) att åberopa. Projektgruppen ska så att säga finna en funktionell form för arbetet. Det är väl känt att välplanerade och förberedda projekt underlättar själva projektarbetet samtidigt som de inte ger lika stort utrymme för flexibilitet och kreativitet. Det är heller inte unikt för MiLLe-projektet att projektet upplevdes komma i en tid då den ordinarie verksamheten var i behov av annat och inte fick den uppmärksamhet som det borde ha haft. Parallellt med projektarbetet, framför allt under dess inledningsfas, genomfördes en organisationsöversyn. Man kan inte utesluta att de organisationsförändringar som detta innebar medförde att personal i den övriga verksamheten fick viga mycket tid och kraft åt organisationsförändringen snarare än till att uppmärksamma MiLLe-projektet. Härigenom kunde inte MiLLe uppmärksammas så mycket som kanske var önskvärt. Detta kan i sin tur delvis ha försvårat implementeringsarbetet.

7 MiLLe-projektet måste ställas i relation till inte bara förhållanden inom socialtjänsten i Piteå Kommun (till exempel arbetsbelastning, lokala traditioner, formella och informella professionella nätverk samt organisatoriska förhållanden) utan också i relation till övergripande samhällsprocesser av olika slag. Det är väl känt att medborgare i allmänhet blir mer och mer kritiskt inställda, om vi med det avser ett granskande och evaluerande perspektiv, till myndigheters arbete i allmänhet och rörande hur välfärd fördelas och administreras. Denna kritiska medvetenhet som kan noteras inom en rad olika områden såväl inom som utanför socialtjänsten kan delvis ses som ett resultat av att utbildningsnivån i allmänhet har höjts och att det demokratiska systemet fungerar. En ökad medvetenhet innebär att klienter många gånger ifrågasätter hur verksamheter sköts samt även i större utsträckning än förr reflekterar över vilken betydelse åtgärder som de ställs inför (exempelvis familjeterapi) har för dem i deras livssituation. Av detta följer att det är en felaktig slutsats att hävda att kritiska röster i sig innebär att en verksamhet är dålig jämfört med tider då det saknades kritiska kommentarer kring exempelvis socialtjänstens verksamhet. Snarare ska man tolka medborgarnas granskande och kommenterande aktivitet som ett positivt tecken, vilket kan bidra till att göra en verksamhet bättre än vad den tidigare har varit utan att den för den skull har varit dålig från början. Det är betydligt värre ställt om det helt och hållet saknas kritiska röster, givet nu att medvetenheten har ökat. Uttrycket att hälsan tiger still äger en begränsad giltighet eftersom frånvaron av kritiska röster kan tolkas som människor, företrädesvis i utsatta lägen, väljer att hålla tyst i stället för att påtala upplevda problem. Det är alltså mot bakgrund av denna generella samhällsutveckling som man bör tolka MiLLeprojektet. Här ställs på en lokal nivå vissa allmänna utvecklingslinjer, som är generella till sin karaktär, emot konkreta handlingsmöjligheter. Till exempel är brukares behov av snabba insatser inom en rad olika områden inte alltid förenligt med vad lagar och förordningar medger. Detta är förvisso inte ett unikt problem för Piteå eller MiLLe-projektet, även om man definitivt inom detta projekt har arbetat för att i viss mån lösa detta problem genom att bland annat införa ett enklare språkbruk och jobba mer okonventionellt inom ramen för praxis inom socialt arbete.

8 1 INLEDNING 1.1 MiLLe - ett familjeprojekt med de unga i centrum I Piteå Kommun skedde under 1999 en ökning av antalet barn och ungdomar under 18 år som placerades på familjehem eller institution. Antalet familjehemsplaceringar ökade från 44 (1998) till 54 (1999) och institutionsplaceringarna ökade från 8 (1998) till 16 (1999). Ökningen av familjehems- och institutionsplaceringarna var en trend som politikerna var intresserade av att bryta. 1 För att få ned kostnadsutvecklingen för institutionsvården för barn och ungdomar initierades MiLLe, vilket är ett familjeprojekt med de unga i centrum. Projektet skall pågå under två år från starten den första september 2000 och det är förlagt under Individ- och familjeomsorgens öppenvårdsenhet. Under projektets gång har MiLLe arbetat med tre delmål: * Att genom tidig utredning och insats bromsa social utslagning bland ungdomar. * Att ta tillvara ungdomens nätverk och ge hjälp till självhjälp utifrån familjens resurser. * Att utveckla metoder/modeller som kan implementeras i ordinarie verksamhet. 2 Två projektledare anställdes inom projektet, tillika socionomer, med tidigare erfarenhet av utredningsarbete med barn och ungdom. Projektet har vänt sig till barn och ungdomar i åldersgruppen 8-16 år och deras familjer. Det har rört sig om barn och ungdomar som på olika sätt signalerat att de inte har haft det bra och som bedömts vara på väg in i en ogynnsam utveckling som har blivit aktuella. De har uppmärksammats i skolan, hos socialtjänsten eller på sin fritid. Eftersom personalen inom dessa arbetsområden träffar de unga och deras familjer har de haft möjlighet att informera om projektet och motivera dem till en kontakt med projektledarna. Utredningsenheten har efter förhandsbedömning kunnat föreslå ärenden till MiLLe-projektet som genom bland annat tidig utredning har kunnat erbjuda fler alternativ på hemmaplan. 3 1 Statistiska uppgifter från kommunens årsredovisningar. 2 Se bilaga 1, Politiskt beslut och projektbeskrivning. 3 Material om MiLLe. 1

9 1.2 Utvärderingens syfte Syftet med utvärderingen är att ge en beskrivning om hur projektet har uppfattats av de berörda. De berörda är i detta fall projektledare, brukare, två tjänstemän samt samarbetspartners. Det centrala med studien är att försöka beskriva hur processen i projektet fortskridit under projekttidens gång, MiLLes metod samt hur brukarna har upplevt deras deltagande i projektet. Utvärderingen fokuserar således på att beskriva följande huvudområden; projektprocessen - vad som ägt rum i projektets olika faser och hur projektledarna upplevt att arbeta i projekt; metod - vilken metod som utmynnat genom projektarbetet; brukarnas upplevelse - hur familjerna har upplevt de arbetsmetoder som har använts och vad som upplevts varit bra respektive mindre bra med projektet; samarbete 4 - hur samarbetet har upplevts av berörda samarbetspartners. Projektledarna är två kvinnliga socionomer i 30-årsåldern som är anställda inom projektet. Brukarna 5 är barnfamiljer som kommit i kontakt med socialtjänsten och där en utredning enligt 50 6 Socialtjänstlagen (SoL) eller behandling genomförts. Barnfamiljerna har vidare träffat projektledarna minst tre gånger under den period som projektet pågått. Projekttid innebär den tid som projektet är verksamt, det vill säga från projektstarten till och med avslutningsfasen 7. Projektprocess innefattar den utveckling som sker under projekttiden, det vill säga vad som sker i respektive fas. Tjänstemän är i detta fall avdelningschefen för Individ- och familjeomsorgen och enhetschefen för öppenvården. Samarbetspartners är de yrkesgrupper som MiLLe har samarbetat med kring ett specifikt barn i en specifik familj. Det kan röra sig om lärare, rektorer, specialpedagoger vid skolan eller psykoterapeuter vid Psykiatriska Barn- och ungdomsmottagningen (PBU). 4 I denna studie benämns relationen mellan projektledarna och skola, PBU för samarbete. De har samarbetat och kommunicerat för att uppnå gemensamma mål för brukaren, men de har inte samverkat. Samverkan betyder att verka/arbeta tillsammans. Trots den formella likheten i betydelsen med samarbete ryms i samverkan något mer än ett tillfälligt möte, en kommunikation eller en interaktion. Det säger därutöver något om att en fastare relation etableras mellan minst två aktörer (avdelningar, organisationer, handläggare) och något av karaktären av denna relation. Samverkan innebär oftast en relation som har en varaktighet, en viss grad av formalisering samt att deltagarna har någon form av överenskommet syfte med samverkan. (Mallander, O., 1998:136). 5 Det har förts en rad diskussioner beträffande begreppen brukare och klient och när dessa skall användas. Benämningen brukare har valts i denna studie eftersom begreppet inbegriper ett självständigt handlande subjekt med ett större medansvar och en större delaktighet än vad klientbegreppet innefattar. (Möller, T., 1996:24). 6 De utredningar som MiLLe har genomfört har utretts jämlikt SoL 50. Sedan 1/ benämns paragrafen 11:1, det vill säga 11:e kapitlet 1. Tidigare 50a benämns numer 11:2. Därmed används 50 i denna utvärdering. (Socialtjänstlag 1980:620). 7 Se beskrivning av de olika faser som ett projekt genomgår under kapitel två i rapporten. 2

10 1.3 Metod och material Utvärderingen är ett uppdrag från Öppenvårdsenheten vid Piteå Kommun. Studien genomfördes i stor utsträckning med hjälp av semistrukturerade intervjuer för att kunna erhålla en djupare förståelse av de erfarenheter som upplevts. Intervjustudien innefattar projektledarna, brukarna samt en tjänsteman. Vidare innefattas datainsamlingen av litteraturstudier, statistik angående MiLLes ärenden, kommunens verksamhetsberättelser, skriftlig information om projektet samt en genomförd brevstudie om samarbetet med MiLLe. Muntlig information har kontinuerligt erhållits genom samtal med bland annat projektledarna och övrig personal. Datainsamlingen påbörjades i december 2001 och pågick till och med mars Därmed bör man ha i åtanke att mycket har skett sedan materialet samlades in. De etiska forskningsreglerna 8 beaktades under arbetets gång. Intervjupersonerna och även de som besvarade brevstudien utlovades fullständig anonymitet, vilket innebär att materialet avidentifierats och därmed inte kan härledas till någon enskild individ. Vidare informerades intervjupersonerna om att deltagandet var frivilligt och att de kunde avsluta sin medverkan om de så önskade, syftet med utvärderingen, vem som var uppdragsgivare respektive utförare samt att materialet skulle publiceras av Forskningsutvecklingsenheten (FoU) i Norrbotten. Utöver de etiska forskningsreglerna utfördes arbetet i enlighet med sekretesslagen 7 kap 4. Intervjustudien Det totala urvalet för intervjustudien består av två projektledare, sex familjer och en avdelningschef. Kriterier för urvalet av intervjupersoner var att de antingen arbetar med projektet, att de deltagit i projektet eller har ett övergripande ansvar för projektet. Bandspelare användes vid intervjuerna efter samtycke med intervjupersonerna. Intervjuerna skrevs sedan ut ordagrant, avidentifierades, kodades efter teman och analyserades. Sammantaget genomfördes tre intervjuer med projektledarna. Till en början intervjuades de enskilt. Intervjuerna ägde i första hand rum för att erhålla mer information om vad MiLLeprojektet innebar och hur de hade arbetat, men även för att få kunskap om hur själva projektprocessen hade upplevts. Vid dessa intervjutillfällen användes i stort sett samma tematiska frågemanual. Frågorna ställdes dock inte i en liknande ordning utan som det föll sig 8 Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådets, HSFR, forskningsetiska principer för humaniora och samhällsvetenskap. 3

11 naturligt 9. I slutet av datainsamlingsperioden genomfördes en gemensam intervju med projektledarna, dels för att kontrollera att jag hade uppfattat dem korrekt och dels för att få svar på de frågor som uppkommit under arbetets gång 10. Intervjuerna genomfördes i socialtjänstens samtalsrum på Strömgården och varje intervju varade i två timmar. Kriterier för urvalet av brukare diskuterades i samråd med projektledarna. MiLLe har haft informations- och bedömningssamtal med 15 familjer. Av dessa familjer har de haft tre eller fler möten med nio familjer och enbart dessa tillfrågades om de var intresserade av att delta i en intervju. Bakgrunden till detta ställningstagande var att familjerna skulle ha hunnit bilda sig en uppfattning om vad MiLLe innebär. Då antalet brukare var begränsat möjliggjordes en totalundersökning. Av de nio familjer som kontaktades valde sex familjer att delta i undersökningen. Sex intervjuer har genomförts varav två parintervjuer. Vid en parintervju deltog även parets ungdom. Denna redovisning bygger således på synpunkter från nio familjemedlemmar. Ett informationsbrev 11 om utvärderingens syfte och genomförande skickades ut till familjerna. Följande vecka kontaktades de per telefon och tillfrågades om de var intresserade av att delta i intervjuundersökningen 12. Projektledarna hade förvarnat familjerna att de skulle bli kontaktade under utvärderingens genomförande. Tillsammans med brukarna kom jag överens om tid och lokal för intervjun. Alla intervjuer utom en tog plats vid Öppenvårdsenhetens lokaler på Strömgården. En intervju ägde rum i familjens hem enligt deras önskemål. En intervjumall med teman och frågor till brukarna 13 konstruerades i samråd med MiLLe 14. Överlag ställdes likartade frågor till alla brukare även om intervjumallen dock inte följdes till fullo utan frågorna ställdes i den ordning som föll sig naturligt. Intervjuerna varade mellan en och en halv till två timmar. Vid ett intervjutillfälle orsakade ett tekniskt missöde en försämrad kvalité på bandinspelningen. Någon skriftlig komplettering eller uppföljningsintervju gjordes inte eftersom detta hade kunnat påverka undersökningen utan att någon mer betydande svarssubstans skulle ha uppnåtts. De svar som skulle ha erhållits genom en uppföljning skulle eventuellt ha blivit politiskt korrekta och inte spegla det som intervjupersonen egentligen 9 Se bilaga 2, Intervjumall I Projektledare enskilda intervjuer. 10 Se bilaga 3, Intervjumall II Projektledare gemensam intervju. 11 Se bilaga 4, Informationsbrev Brukare. 12 Adress- och telefonuppgifter tillhandahölls av projektledarna. 13 Se bilaga 5, Intervjumall Brukare. 14 Intervjufrågorna konstruerades i samråd med MiLLe då dessa hade kunskapen om på vilket sätt de arbetat med familjerna och vad familjerna kunde tänkas ge svar på. 4

12 upplevt. Jag hade dock en god uppfattning om vad som framkommit under intervjun eftersom jag direkt efter intervjun kompletterat den med minnesanteckningar. Brukarnas upplevelser har sammanställts utan fördelning på kön, ålder och social status. Istället har de uppgifter som lämnats sammanställts för att inte kunna skilja rösterna åt. Ställningstagandet valdes för att kunna bevara intervjupersonernas anonymitet. Det förekommer citat i sammanställningen av brukarnas upplevelser av projektet. Citaten har lästs igenom och godkänts av de personer som berörs. En intervju genomfördes med avdelningschefen för Individ- och familjeomsorgen eftersom denne har det övergripande ansvaret för projektet och var en av dem som initierade det. Intervjun ägde rum på dennes kontor. En frågemanual användes bestående av teman och tillhörande frågor 15 och det fanns utrymme att ställa följdfrågor. Intervjun tog cirka en och en halv timma. Projektledarna, enhets- och avdelningschef har fått tillfälle att läsa igenom och kommentera innehållet i föreliggande rapport. Brevstudien Förutom intervjustudien genomfördes det en undersökning per brev angående det samarbete som MiLLe har haft med skolan och PBU. Ett informationsbrev 16 om utvärderingens syfte och genomförande samt frågor 17 om samarbetet med MiLLe skickades ut via e-post och vanlig postgång till personal inom skola och PBU. Respondenterna hade möjlighet att besvara frågorna antingen via e-post eller den ordinarie postgången. Totalt skickades elva försändelser ut. Projektet har samarbetat med fler än elva personer, men eftersom dessa ej längre finns kvar på samma tjänster har det inte varit möjligt att skicka ut försändelser till dem. Sex personer valde att besvara frågorna 18. Källkritik Eventuellt kan det ha uppstått vissa bieffekter genom att MiLLes lokaler användes vid intervjuerna med brukarna. Dessa kan ha förväxlat min roll med projektledarnas, trots mina 15 Se bilaga 6, Intervjumall Avdelningschef. 16 Se bilaga 7, Informationsbrev Skola och PBU. 17 Se bilaga 8, Frågor om samarbetet. 5

13 försök att tydliggöra min uppgift. För ett fåtal av de intervjuade brukarna har det inte gått så lång tid sedan de deltog i projektet. Detta kan bidra till att de uppfattat och delgett deltagandet i mer positiv bemärkelse än vad de skulle ha gjort om intervjuerna genomförts när längre tid förflutit och de fått distans till det hela. Därmed är det viktigt att ha i åtanke att det är intervjupersonen som selekterar och visar det material som denne tror sig vara av betydelse för undersökningen. Eftersom det delvis rör sig om en rekonstruktion av ett förlopp i efterhand, det vill säga att merparten av de intervjuade i mångt och mycket har förlitat sig på hågkomster, minnesanteckningar etc. för att kunna beskriva deras upplevelse finns därmed också en risk att felkällor spelar in. Minnet är selektivt och omtolkande då människan tolkar situationer utifrån sin egen förförståelse, minnesanteckningar präglas av den stämning som rådde då dessa skrevs och så vidare. Det vore förstås att föredra att utvärderingen genomförts parallellt med projektet, vilket dock innebär att utvärderingens utformning skulle ha diskuterats i ett tidigare skede. Slutligen ger också utvärderingen effekter på projektarbetet enbart genom att finnas till, uppmärksamheten leder till att nya frågeställningar väcks som i vissa fall leder till förändringar i praktiken, även om detta inte är syftet. Närheten till projektledarna och deras arbete kan ha lett till att situationen betraktats på ett annat sätt än om distansen till det som studerats varit större. Samtidigt som närheten kan ha gett upphov till en bättre förståelse inför det sätt som projektledarna arbetat på och deras upplevelser av projektarbetet. 1.4 Disposition Rapporten inleds med kapitel två, vilket beskriver bakgrunden till projektet, hur organisationen kring projektet ser ut samt hur projektprocessen utvecklats från projektstart till avslutningsfas. Det sätt som MiLLe kom att arbeta på i samarbetet med respektive familj beskrivs i kapitel tre. Fjärde kapitlet belyser bland annat hur brukarna har upplevt kontakten med MiLLe och vilken uppfattning dessa har om de arbetsmetoder som har använts. Kapitel fem beskriver hur samarbetet mellan skola, PBU och MiLLe har skett och hur detta har upplevts av de berörda. I kapitel sex redogörs för erfarenheter och upplevelser av projektet. Rapporten avslutas med en avslutande diskussion som bland annat försöker besvara om MiLLe har lyckats uppnå det huvudmål samt de delmål som formulerats. Vidare innefattar kapitlet kommentarer kring resultatet utifrån aktuell litteratur inom bland annat socialt arbete. 18 De som inte besvarade brevstudien kan under tiden som undersökningen pågick haft en hög arbetsbelastning eller varit bortresta och därmed inte haft någon möjlighet att besvara frågorna. Materialet ger ändå en fingervisning om hur samarbetet upplevts. 6

14 2 PROJEKTETS ORGANISATION OCH DESS OLIKA FASER Detta kapitel belyser hur projektorganisationen ser ut och vad som har skett under projektprocessen. Projektprocessen är indelad i tre faser; startfasen, utförandefasen och avslutningsfasen. I skrivande stund har projektet nått avslutningsfasen. Förstudiefasen i ett projekt handlar om att få fram nödvändig information för att kunna bedöma värdet hos projektet och för att undersöka om projektet är genomförbart. Resultatet av förstudien 19 sammanställs i en preliminär projektbeskrivning. I startfasen organiseras, analyseras, detaljplaneras och förankras projektet. Detta arbete utförs i projektgruppen och pågår till dess att alla inblandade godkänner förberedelserna och den slutliga projektbeskrivningen. Utförandefasen består av själva arbetet som är avsett att genomföras i projektet. Projektet har nått avslutningsfasen när målen har uppfyllts och arbetet för att avveckla projektet har påbörjats. Vidare syftar arbetet under denna fas att ordna så att resultat och erfarenheter kan användas i framtida projekt Upprinnelsen till projektet Individ- och familjeomsorgen har tidigare arbetat en del med olika former av projekt även om verksamheten aldrig har arbetat med ett liknande projekt som MiLLe. Tanken med den nya förändrade organisationen är att arbeta mycket i projektform och förvaltningen har därmed försökt anamma projekttänkandet i organisationen, något som dock är förenat med att Individoch familjeomsorgen får behålla utvecklingsmedel inom budgetramen. Huvudtanken med projekt som initieras är att de skall vara genomtänkta och det kontrolleras alltid om de kan permanentas 21. Om inte detta är möjligt undersöks hur implementeringen av projektets erfarenheter skall ske. 22 Upprinnelsen till MiLLe uppkom i samband med budgetarbetet inför år 2000 då samtliga avdelningschefer inom socialtjänsten uppmanades att försöka finna besparingsförslag för sina verksamheter. Eftersom kostnaderna för institutionsvård när det gäller barn och ungdom ökat de senaste åren ville man inom Individ- och familjeomsorgen reducera denna kostnad genom 19 I detta projekt genomfördes förstudien av den grupp som avdelningschefen samlade kring sig inför upprättandet av projektbeskrivningen. Gruppen bestod av representanter från de olika enheterna. 20 Materialet angående ett projekts olika faser är hämtat ur Larsson, O., 1997:44f. 21 Förvaltningen skall helst ha egna pengar för att projektet skall kunna fortsätta. 22 Materialet är hämtat ur intervjun med avdelningschefen. 7

15 att utveckla nya arbetsmetoder 23. Uppdraget gick ut på att hitta förslag på vad avdelningarna skulle spara in på om de inte fick en utökad ram och hur pengarna skulle kunna komma till användning om de beviljades mer medel. Den avsatta tiden för att lämna in förslagen var knapp. Individ- och familjeomsorgens förslag var att spara in på övrig verksamhet för att klara institutionsvårdskostnaden eller att arbeta för att se om det gick att finna nya metoder som skulle kunna leda till en förändring när det gällde barn och ungdom. Det skulle bland annat undersökas om det var möjligt att genomföra behandling inom öppenvården istället för att skicka iväg ungdomarna på institutionsvård i andra kommuner. Politikerna tog ett beslut om att Individ- och Familjeomsorgen under en tvåårsperiod skulle få ytterligare medel för att kunna genomföra detta arbete. Arbetet med att utforma projektbeskrivningen tog vid och målet för projektet var detsamma som det politiska uppdraget; att minska kostnaderna för institutionsvården. Socialnämnden fattade ett beslut som godtog mål och delmål. När väl ramen för projektet fastställts förstod de att det skulle bli en svår uppgift att hinna uppfylla målet under en tvåårsperiod, men den angivna tiden var inte förhandlingsbar Projektorganisation Organisationen kring projektet är uppbyggd enligt följande figur. Figur 1 Projektorganisation Avdelningschef Individ- och familjeomsorgen Enhetschef Öppenvården REFERENSGRUPP Öppenvården Ekonomi Utredning MiLLe-PROJEKTET Två projektledare STYRGRUPP Avdelningschef Individ- och familjeomsorgen Områdeschefer Barn- och utbildning 23 Idag har IFO en fri fil för institutionsvården. Den fria filen innebär att förvaltningen inte behöver ta medel från övrig verksamhet om det går åt mer pengar till institutionsvården än vad som är budgeterat. Detta innebär dock inte att förvaltningen får mer pengar inom budgetramen, utan att den får medel till just institutionsvården. Politikerna är dock intresserade av att följa utvecklingen. Förvaltningen har haft en fri fil sedan 2000 fram till idag. Hur det ser ut nästa år är svårt att säga, men det skulle få stora konsekvenser för förvaltningen om de skulle bli tvungna att klara institutionsvårdens kostnadsutveckling inom budgetramen. 8

16 Avdelningschefen 25 är ytterst ansvarig för projektet och har ett övergripande ansvar gentemot nämnden och förvaltningschefen att klara av det uppdrag som tilldelats. Öppenvårdens enhetschef är ansvarig för projektet, personal och budget. Denne skall stödja projektledarna och se till att projektet håller den ekonomiska budgeten. Vidare har enhetschefen ett övergripande ansvar att se till att projektet genomförs enligt planerna. Avdelningschefens roll är att stötta enhetschefen i detta. Styrgruppen består av tre ledamöter/tjänstemän från skolan, så kallade områdeschefer samt Individ- och familjeomsorgens avdelningschef. Det är socialtjänstens projekt, men eftersom projektet är inriktat mot barn och ungdomar och dessa tillbringar mycket av sin tid i skolan har skolan varit en viktig samarbetspartner. Därigenom består styrgruppen mestadels av tjänstemän inom skolan. Bakom detta ligger också en politisk viljeinriktning att ett samarbete mellan skola och socialtjänst skulle komma till stånd. Styrgruppens uppgift är att följa projektet samt att underlätta kommunikationen mellan skola och projekt. Den har också mandat att fatta beslut för att avlägsna eventuella hinder som skulle kunna uppstå i samarbetet mellan skola och projekt. Under projektets gång har styrgruppen haft tre möten tillsammans med MiLLe. Det är dock bara avdelningschefen och projektledarna som deltagit vid alla möten. Orsaken till detta och att de har haft så få möten är den omorganisering som ägt rum inom skolan. Detta har föranlett att de personer som innehaft tjänster som varit kopplade till styrgruppen haft ett minskat intresse att få till stånd möten då dessa inte skulle sitta kvar på sina respektive tjänster. 26 Projektledarna har ett ledaransvar, vilket inbegriper att driva projektet framåt, styra in det åt rätt håll och se till att det ger resultat. Det är också dessa som äger projektet och som har ansvar över hur det utformas och genomförs. Samarbete kräver att vissa organisatoriska gränser överskrids och projektledarna har haft det mandatet. Det finns en egen budget för projektet, men budgetansvaret faller på enhetschefen då denne inte har delegerat ut det till projektledarna. Hösten 2001 tillsattes en referensgrupp för att möjliggöra implementeringen av de erfarenheter som MiLLe erhållit. Referensgruppen består av representanter från öppenvårds-, ekonomi- och utredningsenheten 27. Gruppen har två huvudsakliga uppgifter. Den ena är att utgöra en plattform där MiLLe kan få återkoppling på deras arbetsmetod och de tankar och idéer som de har kring denna arbetsmetod och den andra är att vidareförmedla 24 Materialet är hämtat ur intervjun med avdelningschefen. 25 Tillika enhetschef vid utredningsenheten sedan november Till en början var avdelningschefen involverad i projektet, men på grund av att denne också innehaft en enhetschefstjänst har engagemanget för projektet inte varit förenligt med arbetsbördan. 26 Materialet är hämtat ur intervjuer med såväl avdelningschef som projektledare. 27 Referensgruppen består av en anställd från ekonomienheten, två anställda från utredningsenheten, en fältassistent från öppenvårdsenheten. 9

17 denna information till respektive enhet. Tanken är att referensgruppen skall agera som ambassadörer för att lättare kunna integrera de erfarenheter som erhållits genom projektarbetet i den ordinarie organisationen Startfasen i projektet Startfasen varade från starten i september ungefär fram till jul år Hösten 2000 genomfördes en organisationsöversyn, vilket bland annat påverkade arbetsstämningen och kollegornas syn på projektet. Projektet upplevdes komma i en tid då organisationen var i behov av annat och känslorna för projektet var svala. 29 Enligt projektbeskrivningen skulle MiLLe arbeta med utredningar enligt 50 SoL. När denna skrevs fanns det en uppdelning mellan paragraf 50 och 50a utredningar vid kommunens utredningsenhet. Idag benämns dock alla utredningar paragraf 50. Projektet har således inte arbetat med ärenden där det på ett ganska tidigt skede funnits anledning om misstanke att omhänderta ett barn eller att placera det i ett familjehem. MiLLe skulle istället fokusera på tidiga insatser där det kunde skönjas en möjlighet att kunna uppnå en förändring medan barnen fortfarande bodde hemma. Om MiLLe redan vid informations- och bedömningssamtalet uppmärksammade att svårigheterna var alltför stora var överenskommelsen sådan att de skulle lämna över ärendet till utredningsenheten. Skälet till detta var bland annat att projektet hade för små resurser för att kunna ta emot familjer med barn som skulle kunna hamna i någon form av vård, familjehem eller institution. Ett annat skäl var att placering på institution skulle ha tagit för mycket av projekttiden då det är många kontakter som skall upprätthållas. Projektledarnas möjlighet att utveckla nya arbetsmetoder skulle därmed ha minskat avsevärt. MiLLe skulle också enligt projektbeskrivningen arbeta med familjer med barn i åldersgruppen år. Projektledarna inledde därför projektarbetet med att läsa igenom akter på barn som idag är institutionsplacerade. De upptäckte att första kontakten med socialtjänsten hade ägt rum när barnen var mellan 7 till 10 år och att det i de flesta ärenden bara genomförts en kortare utredning eller insats. En del familjer hade enbart erbjudits de samtal som ägt rum under utredningen och därefter hade socialtjänsten inte funnit anledning till någon vidare åtgärd. Ett antal år senare inkom förfrågningar och i vissa fall anmälningar 28 Materialet är hämtat ur intervjuer med såväl avdelningschef som projektledare. 29 Materialet som följer under rubrikerna Startfasen i projektet, Utförandefasen i projektet och Avslutningsfasen i projektet är hämtat ur intervjuerna med projektledarna. 10

18 på barnen. En ny utredning tog vid och så fortskred det tills det slutligen blev aktuellt för institutionsvård. Därigenom beslutade sig MiLLe för att inrikta sitt arbete på familjer med yngre barn för att institutionsvård skulle kunna undvikas i framtiden. Inledningsvis diskuterade projektledarna mycket sinsemellan om vad ett gott socialt arbete innebär för dem i relation till deras uppdrag utifrån projektbeskrivningen, socialtjänstens uppdrag enligt SoL och på vilket sätt arbetet skulle utformas för att kunna uppnå detta. Det diskuterades också om hur familjen skulle kunna bjudas in till ett samarbete så att dessa inte skulle känna sig kränkta eller uppleva socialtjänsten som ett hot. De samtalade även om vad ett lyckat bemötande är och hur detta kan uppnås. Under de diskussioner som fördes kom projektledarna bland annat fram till att det gäller att vara tydlig gentemot familjerna om varför de träffas och vad MiLLes uppgift är i mötet med familjerna. En av deras målsättningar med projektet var att försöka få till stånd en bestående förändring för barnets bästa genom att stötta familjen att hitta lösningar som de själva tror på. 30 Startfasen karaktäriserades således i stora drag av att bena ut och bearbeta projektbeskrivningen så att den skulle överensstämma med projektets mål 31. Eftersom det inte hade lagts ner så mycket arbete på projektbeskrivningen innebar det att den fick preciseras i efterhand. Detta gav upphov till en del justeringar, vilket i viss mån förändrade projektets inriktning. När projektledarna var nöjda med bearbetningen av projektbeskrivningen 32 informerades personalen vid de egna enheterna samt skolans kuratorer. De upplevde att det inte var så lätt att nå ut och få ett erkännande inför deras kollegor då det var svårt att vara konkret i beskrivningen av den tänkta arbetsmetoden eftersom de ännu inte hade börjat samarbeta med någon familj. Under hösten 2000 och vårvintern 2001 besökte projektledarna ungdomsgårdar på kvällstid för att uppfylla det uppsökande kravet i den bearbetade projektbeskrivningen. I slutet av startfasen genomfördes också ett antal kartläggningar. 2.4 Utförandefasen i projektet Utförandefasen pågick under Till en början hade projektledarna höga förväntningar på sig själva och vilka återverkningar projektet skulle kunna få inom socialtjänsten. Men, de upptäckte rätt snart att även den bearbetade projektbeskrivningen var alltför omfattande och 30 Läs mer om projektets grundtankar och förhållningssätt i kapitel tre, MiLLes metod - lösningsfokuserat förhållningssätt. 31 Se bilaga 1, Politiskt beslut och projektbeskrivning. 32 Se bilaga 9, Projekt MiLLe i Piteå Kommun. 11

19 att det inte skulle finnas tid och utrymme till att genomföra allt. Projektbeskrivningen innefattade två inriktningar. Den ena bestod av tidig upptäckt och utredning, vilket utmynnat i de kartläggningar som hade påbörjats. Den andra inriktningen bestod av behandlingsuppdrag där det förelåg en ganska svår problematik. Behandlingsuppdragen skulle utredas och vidarebefordras från utredningsenheten och MiLLe skulle erbjudas som insats. Inledningsvis hade projektledarna beslutat sig för att arbeta med att skräddarsy behandlingsuppdrag tillsammans med berörd familj och tog sig därmed an två behandlingsuppdrag som vidarefordrats från utredningsenheten. Under en period arbetade projektledarna intensivt med ett av behandlingsuppdragen. De tyckte att detta arbete låg mer i enlighet med projektbeskrivningen då familjer som är i behov av behandling ligger närmare en institutionsplacering. Projektledarna upplevde att behandlingsuppdragen skulle ta mycket tid i anspråk, vilket i förlängningen skulle innebära att de endast skulle kunna arbeta med ett fåtal familjer. Det kändes som en omöjlighet att förena behandlingsuppdragen med utredningarna eftersom de var de enda som var anställda inom projektet. Behandlingsuppdragen krävde mycket tid och flera kartläggningar hade redan påbörjats. Projektledarna uppgav att om de enbart hade arbetat med behandlingsdelen och inte varit mitt uppe i kartläggningsarbetet så skulle de ha haft mycket mer att ge. De ville dock prioritera de påbörjade kartläggningarna lika högt som behandlingsuppdragen, vilket föranledde att de inte kunde arbeta med behandlingsuppdragen på det sätt som de önskade. Projektledarna kände sig kluvna inför målsättningen att minska institutionskostnaderna, de var osäkra på politikernas tidsperspektiv. Eventuellt hade det kunnat sparas pengar på kort sikt genom att välja inriktningen mot behandling. Det rådde dock ingen efterfrågan på sådana uppdrag utan efterfrågan låg på utredningar. Projektledarna erhöll genom dåvarande enhetschef vid öppenvårdsenheten råd och stöd i bearbetningen av projektbeskrivningen och hjälp med vilken inriktning projektet skulle ta. Tillsammans med denne beslöt de sig för att inrikta sig på delmålen, att arbeta med tidig utredning och insats där det fanns behov, försöka ge hjälp till självhjälp samt hitta och prova metoder och modeller för detta arbetssätt. Våren 2001 skedde det en del förändringar bland enhetschefstjänsterna, vilket innebar att projektledarna under en kortare period stod utan enhetschef vid öppenvården. De fick istället möjlighet att diskutera deras idéer med utredningssekreteraren. Projektets inriktning och hur det har tagit form har påverkats av att MiLLes enhetschefer haft delade meningar om vad 12

20 projektet innebär. Under denna tid var också projektledarna och övrig personal involverade i Individ- och familjeomsorgens processanalys som var ett led i den utveckling som tagit vid sedan organisationsöversynen genomfördes. Processanalysen innebar att personalen gick igenom hur deras arbetssituation och arbetsmiljö såg ut, hur de bemöter klienter med mera. Detta tog tid och kraft i anspråk, vilket gav upphov till att projektet och de inblandade familjerna fick stå lite åt sidan. MiLLe inledde få nya kontakter utan arbetade med kartläggningen av en familj åt gången. Sammantaget föranledde bytet av enhetschefer och Individ- och familjeomsorgens processanalys att projektet slutade få uppdrag av utredningsenheten och kontakten mellan MiLLe och utredningsenheten avtog. Projektet kom lite i skymundan och fick inte den uppmärksamhet som det behövde på grund av den tid och anda som rådde vid organisationen för tillfället. Projektledarna har efterfrågat varför det inte längre vidarebefordrades uppdrag från utredningsenheten, men upplever att de har inte fått något klart svar av avdelningschefen. Utförandefasen karaktäriserades av metodutveckling av MiLLe-modellen, vilken successivt ägde rum i samarbete med familjerna. I början av utförandefasen hade MiLLe kontakt med relativt många familjer samtidigt. Familjerna tog kontakt med MiLLe efter att ha fått information om projektet från bland annat fältverksamheten, skolkuratorer samt utredningsenheten. Så här i efterhand anser projektledarna att de var alldeles för entusiastiska och att de idag inte skulle ha påbörjat ett samarbete med så många familjer samtidigt utan skulle istället ha provat sig fram med en familj åt gången tills de funnit formerna för arbetsmetoden. För att kunna förfina och vidareutveckla arbetsmetoderna genomfördes under projektets gång litteraturstudier vid sidan av diskussionerna om deras tidigare arbetserfarenheter. En av de böcker som de hämtat inspiration från är Oro, anmälan, utredning (Andersson Långdahl, G-E, 2001). Boken tar upp mycket om förhållningssättet gentemot familjer. Genom att läsa boken kände de ett stöd och en bekräftelse att deras tankegångar var rätt då arbetssättet som boken beskrev inte skilde sig så mycket från deras grundtankar. Därmed upplevdes också en större trygghet i användandet av arbetsmetoden. Boken beskriver ett respektfullt förhållningssätt och sätt att möta människor, något som projektledarna tagit fasta på. Vidare beskrivs ett annat sätt att tänka, fokus ligger på det som fungerar och inte enbart på det som upplevs vara ett problem. Deras tidigare erfarenheter av socialt arbete innefattar ett mer 13

21 problemorienterat sätt att tänka istället för att se på vad det är som fungerar och göra mer av det. Boken beskrev således ett annat tankesätt än vad som är brukligt inom det sociala arbetet. Redan innan projektledarna tog del av boken hade de haft tankegångar om att utgå från familjens lösningar, att familjen måste få stöd att komma fram till lösningarna samt att visa en tilltro på dem som föräldrar. Projektledarna tycker att det har varit en positiv upplevelse av att arbeta med att förmedla tron på att familjen av egen kraft kan förändra sin situation. Under utförandefasen ägnade sig projektledarna åt att informera om projektet. De informerade bland annat på en rektorskonferens, PBU samt vid social- och barn och ungdomsnämndens gemensamma temanämnd. Utöver dessa har de också kontinuerligt informerat andra organisationer och verksamheter om MiLLe. Försommaren 2001 var projektledarna på en projektledarutbildning där de fick ta del av många råd och tips. De anser själva att de skulle ha gått utbildningen i början av projektet för att den skulle ha kunnat vara till mer hjälp. 2.5 Avslutningsfasen i projektet Projektet är i skrivande stund inne i avslutningsfasen. Denna fas påbörjades i början av året och kommer att fortgå till och med den sista augusti Fasen kommer bland annat att innefattas av utbildning, studiebesök, slutföra de familjekontakter som inletts, påbörja implementeringen av MiLLes metod i den ordinarie verksamheten och att sy ihop påsen av de erfarenheter som dragits ur projektarbetet. Projektledarna har påbörjat en utbildning i lösningsfokuserad korttidsterapi 33. Metoden innebär att man följer ett visst frågemönster, tar paus, ställer en mirakelfråga, arbetar med skalor och så vidare. Arbetsmetoden kräver dock att man arbetar i team, något som projektledarna inte i någon större utsträckning provat på under utvecklandet av MiLLemetoden. Det är först nu som MiLLe funnit sin plats på arenan. Det har tagit ett och ett halvt år för projektet att bli känt inom den egna organisationen, skola och PBU. Idag är det mer påringningar än någonsin, men eftersom projektet är inne i sin slutfas finns det ingen möjlighet att ta emot fler familjer. Projektledarna skall istället försöka avsluta de ärenden som 33 Steve de Shazers m.fl. lösningsfokuserade terapi bygger på humanistiska idéer och tankar om social konstruktion. Social konstruktionsteori betyder här att ta fasta på skillnaden mellan objektiva problem och tillstånd som någon definierar eller konstruerar som ett problem. Stor betydelse ges till människors egen tolkning av verkligheten och på vilket sätt de ser på sina problem. (Lewin, C., 2000:128). 14

+ 4 O 2 T 1 E 1 S + 4 + 3 + 3 + 2 VÄRDEGRUND. Socialförvaltningen, Örebro kommun

+ 4 O 2 T 1 E 1 S + 4 + 3 + 3 + 2 VÄRDEGRUND. Socialförvaltningen, Örebro kommun J 8 Ä J 8 Ä L K H M V B M Ä Ä M K + V R M K D P O 2 F O 2 L R + Y 8 + + O 2 L G 2 D L K G 2 H + 2 R D R VÄRDGRUD ocialförvaltningen, Örebro kommun Bakgrund 200 beslutade ocialförvaltningens ledning att

Läs mer

Främjande faktorer i projektarbetet med Skolkar

Främjande faktorer i projektarbetet med Skolkar Sammanfattning av resultat I detta dokument sammanfattas de resultat som framkommit i utvärderingsrapporten av SkolKlar, En förebyggande skolinsats riktad till familjehemsplacerade barn. Redovisningen

Läs mer

Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel.

Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel. Cirkulär 6-07 Till Socialnämnd eller motsvarande Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel. Presidiet i Kommunförbundet

Läs mer

Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 Socialtjänstlagen barnuppdraget 16:3 och 16:6 i Vingåkers kommun.

Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 Socialtjänstlagen barnuppdraget 16:3 och 16:6 i Vingåkers kommun. 1(6) Ramona Persson/Tor Nilsson 0155-264116 Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 Socialtjänstlagen barnuppdraget 16:3 och 16:6 i Vingåkers kommun. Beslut Länsstyrelsen i Södermanlands län riktar kritik mot

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

Utvärdering av arbetsmetoden Case Management från ett brukarperspektiv

Utvärdering av arbetsmetoden Case Management från ett brukarperspektiv Allmänna utskottet 2008-06-11 49 14 Socialnämnden 2008-06-18 88 21 Dnr 2008/240-75 Utvärdering av arbetsmetoden Case Management från ett brukarperspektiv Ärendebeskrivning Luleå Tekniska Universitet, institutionen

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Simsnäppan 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Simsnäppan 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Simsnäppan 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 4 I Trollhättan

Läs mer

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN Att ha medarbetare som har kunskap och vilja att delta i arbetsplatsens förändrings- och utvecklingsarbete, är en avgörande faktor för en verksamhets framgång och utveckling.

Läs mer

Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården. Västernorrlands modell för att göra barns röster hörda

Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården. Västernorrlands modell för att göra barns röster hörda Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården Västernorrlands modell för att göra barns röster hörda Västernorrlandsmodellen ett sätt lyssna till barns röster om mötet med socialtjänsten Ger det enskilda

Läs mer

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Inledning Projekt Utsikten har följts av Leif Drambo, utvärderare från ISIS Kvalitetsinstitut AB, från augusti 2009 till januari

Läs mer

Vår gemensamma målbild

Vår gemensamma målbild Vår gemensamma målbild från nu till 2017 Foto: Leif Samuelsson Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som arbetar inom kultur- och fritidsförvaltningen För att veta vart vi ska styra måste vi veta vart

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Rapport från FoU-Norrbotten

Rapport från FoU-Norrbotten Rapport från FoU-Norrbotten Rapport Nr 26:1, 2005 Gemensamma riktlinjer för arbetet med försörjningsstöd - ett beslutsunderlag framtaget inom projekt Östra Sosam Besöksadress V.varvsgatan 11 971 28 Luleå

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården

Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården Västernorrlandsmodellen ett sätt att lyssna till barn som brukare Ger det enskilda barnet möjlighet att förmedla sin erfarenhet och kunskap om mötet med

Läs mer

Utvärdering Unga Kvinnor. Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK

Utvärdering Unga Kvinnor. Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK Utvärdering Unga Kvinnor Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK Inledning Om utvärderingen Utvärderingen av Unga Kvinnor genomförs vid Centrum för tillämpad arbetslivsforskning (CTA), Malmö högskola. Karen Ask,

Läs mer

Avtalsuppföljning av Villa Djurgården, Styrelsen Uppsala vård och omsorg

Avtalsuppföljning av Villa Djurgården, Styrelsen Uppsala vård och omsorg SOCIALFÖRVALTNINGEN Handläggare Ehlin Bengt Datum 2015-05-28 Diarienummer SCN-2015-0125 Socialnämnden Avtalsuppföljning av Villa Djurgården, Styrelsen Uppsala vård och omsorg Förslag till beslut Socialnämnden

Läs mer

REVISIONSRAPPORT. Landstinget Halland. Granskning av projektredovisning. styrning och uppföljning 2004-05-18. Leif Johansson

REVISIONSRAPPORT. Landstinget Halland. Granskning av projektredovisning. styrning och uppföljning 2004-05-18. Leif Johansson REVISIONSRAPPORT Granskning av projektredovisning styrning och uppföljning Landstinget Halland 2004-05-18 Leif Johansson INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING...1 1. Uppdrag...2 2. Syfte och metod...2

Läs mer

och likabehandlingsplan läsåret 2014-15

och likabehandlingsplan läsåret 2014-15 Storumans kommun Förskolan Gungan Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan läsåret 2014-15 Innehållsförteckning Bakgrund.1 Definitioner.2 Mål och ansvar 3 Kartläggning, förebyggande åtgärder,

Läs mer

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson Slutrapport 2010 Samtalsledare och reflektionsgrupper Delprojektet har utbildat samtalsledare och startat upp reflektionsgrupper på kommunens gruppboenden för personer med en demenssjukdom. Satsningen

Läs mer

Rutiner för samverkan mellan Barn- och utbildning (BU), Individoch familjeomsorg (IFO) samt Primärvården i Arjeplog NORRBUS.

Rutiner för samverkan mellan Barn- och utbildning (BU), Individoch familjeomsorg (IFO) samt Primärvården i Arjeplog NORRBUS. Rutiner för samverkan mellan Barn- och utbildning (BU), Individoch familjeomsorg (IFO) samt Primärvården i Arjeplog NORRBUS. 2012-04-18 Bakgrund Norrbottens läns landsting och kommunerna i Norrbotten har

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Värdegrund - att göra gott för den enskilde Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist

Läs mer

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer

Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun

Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26--27, 182 Innehållsförteckning Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun...1 Inledning...1 Internkontroll...1 Organisation

Läs mer

Uppföljningsrapport av handlingsplanen- våld i nära relationer

Uppföljningsrapport av handlingsplanen- våld i nära relationer Uppföljningsrapport av handlingsplanen- våld i nära relationer 2014 1. Inledning Arbetet med våld i nära relationer är ett högt prioriterat område utifrån regeringens skrivelse 2007/08:39. Familjefridssamordnarens

Läs mer

Revisionsrapport. Granskning av omsorgs- och socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll. Mjölby kommun. Håkan Lindahl.

Revisionsrapport. Granskning av omsorgs- och socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll. Mjölby kommun. Håkan Lindahl. Revisionsrapport Granskning av omsorgs- och socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll Mjölby kommun Håkan Lindahl Juni 2012 Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning 1 2. Bakgrund 1 3. Metod

Läs mer

ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER MED PSYKISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2013.

ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER MED PSYKISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2013. SALA1000, v 1.0, 2010-08-26 1 (5) Vård och omsorgsförvaltningen Arbetsmarknadsenheten, IFA Diarienummer 59117/2012 ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER

Läs mer

Metodguide och intervjuguide - Västernorrlandsmodellen för barns brukarmedverkan

Metodguide och intervjuguide - Västernorrlandsmodellen för barns brukarmedverkan Metodguide och intervjuguide - Västernorrlandsmodellen för barns brukarmedverkan Bakgrund till barns brukarmedverkan Några kommuner från Västernorrlands län har tillsammans med Allmänna Barnhuset och 33

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Intern och extern dialog- en metod för systematiskt kvalitetsarbete i domstol

Intern och extern dialog- en metod för systematiskt kvalitetsarbete i domstol 1 Intern och extern dialog- en metod för systematiskt kvalitetsarbete i domstol Varför kvalitetsarbete? För att motsvara medborgarnas berättigade krav på en rättssäker och effektiv rättsskipning och därmed

Läs mer

Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd

Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Förskolan skall vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran utveckling och växande. Förskolans

Läs mer

Redovisning av arbete med utformning av utvärderingsformulär vid Öppenvårdsgruppen, Örebro kommun

Redovisning av arbete med utformning av utvärderingsformulär vid Öppenvårdsgruppen, Örebro kommun Redovisning av arbete med utformning av utvärderingsformulär vid Öppenvårdsgruppen, Örebro kommun Förord Vi som arbetat med att omforma och förbättra vår uppföljningsmodell vill säga ett tack för deltagande

Läs mer

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 utvecklingssamtal 3 Utvecklingssamtal vägledning och riktlinjer Utvecklingssamtal är ett förberett

Läs mer

Årlig plan för Likabehandling

Årlig plan för Likabehandling Årlig plan för Likabehandling Linneans förskola skolområde Östersund södra Alla barn/elever i skolområde Östersund Södra skall känna sig trygga, respekterade och värdefulla i förskolan/skolan. Områdets

Läs mer

Manual för Resultat- och utvecklingssamtal

Manual för Resultat- och utvecklingssamtal Manual för Resultat- och utvecklingssamtal CHEFER Namn Datum Resultat- och utvecklingssamtal I resultat- och utvecklingssamtalet formulerar närmaste chef och medarbetaren de krav och förväntningar som

Läs mer

Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun

Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun 2011-04-27 SN 127 SOCIALFÖRVALTNINGEN Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun Den kommunala socialförvaltningens barn- och familjeavdelning ska verka för att på barn och unga växer

Läs mer

Rapport 2013. Dnr KS-2013-707 Dpl 01

Rapport 2013. Dnr KS-2013-707 Dpl 01 Rapport 2013 Dnr KS-2013-707 Dpl 01 Postadress: Kommunledningskontoret, 651 84 KARLSTAD Besöksadress: Tage Erlandegatan 8a karlstad.se Tel: 054-540 00 00 E-post: kommunledningskontoret@karlstad.se Org.nr:

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barnkompetens Socialtjänstperspektiv Agneta Ekman Odont. dr., socialchef Hälso- och sjukvården, tandvården och socialtjänsten. har verksamheter som sträcker sig från

Läs mer

Projektbeskrivning Skyddsnät

Projektbeskrivning Skyddsnät Projektbeskrivning Skyddsnät När barn och unga råkar illa ut talar man ofta om att samhällets skyddsnät brister. Genom det gemensamma projektet Skyddsnät vill vi arbeta för att förstärka skyddsnätet runt

Läs mer

Utvärdering gällande Tuff-utbildningen hos Kulturföreningen m.i.m, genomförd inom ramen för Projektet TAkk för språket hösten 2010.

Utvärdering gällande Tuff-utbildningen hos Kulturföreningen m.i.m, genomförd inom ramen för Projektet TAkk för språket hösten 2010. Utvärdering gällande Tuff-utbildningen hos Kulturföreningen m.i.m, genomförd inom ramen för Projektet TAkk för språket hösten 2010. 1. Bakgrund Under våren 2010 samtalade personal på Teckenspråksutbildningen

Läs mer

Handlingsplan avseende implementering av ESFprojektet Göra skillnad i ordinarie verksamhet

Handlingsplan avseende implementering av ESFprojektet Göra skillnad i ordinarie verksamhet Tjänsteskrivelse 1 (5) 2014-09-25 SN 2011.0193 Handläggare: Unni Johansson Socialnämnden Handlingsplan avseende implementering av ESFprojektet Göra skillnad i ordinarie verksamhet Sammanfattning Genom

Läs mer

Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT

Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT 2 Tryggare omställning ökad rörlighet TRYGGHETSRÅDET TRS har, med stöd från Vinnova, genomfört projektet Tryggare omställning ökad rörlighet. Projektet

Läs mer

SLSO Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa i primärvården

SLSO Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa i primärvården SLSO Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa i primärvården Delrapport 1 31 januari 2012 Utvärdering av kompetenslyftet ehälsa i primärvården Projekt: Kompetenslyftet ehälsa Period: December 2011- januari

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

Projektplan: Administrativa roller

Projektplan: Administrativa roller 1 (6) Projektplan: Administrativa roller Projektledare: Linda Lundberg Uppdragsgivare: Ulf Heyman Datum: 2010-06-14 1. Bakgrund och motiv Vid institutionerna finns idag ett antal olika befattningar vilka

Läs mer

Information om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen. Åstorps Kommun

Information om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen. Åstorps Kommun Information om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen i Åstorps kommun Mottagningssekreterare kontaktuppgiter Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den

Läs mer

Plan mot kränkande behandling Ådalsskolan

Plan mot kränkande behandling Ådalsskolan Plan mot kränkande behandling Ådalsskolan 2014-09-08 Sida 1 av 10 Innehåll Syfte... 3 Bakgrund och definitioner... 3 Skollag (2010:800)... 3 Skolförordning... 3 Diskrimineringslag (2008:567)... 3 Främjande

Läs mer

Rutin utredning 11:1 barn

Rutin utredning 11:1 barn Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens ledningsgrupp,

Läs mer

Tillgänglighetsplan 2013-2015

Tillgänglighetsplan 2013-2015 Tillgänglighetsplan 2013-2015 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-04-29, KF 36 1 Bakgrund Det är av stor vikt att tillgänglighetsfrågor beaktas i all kommunal planering. Ledamöter i Kommunala Handikapprådet

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna:

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Eklunda Ekängen Fåraherden Gåsapigan Höskullen Kryddgården I Ur och Skur Lergöken Stallbacken Äventyret Örebro kommun Skolområdet Ängen orebro.se Innehållsförteckning

Läs mer

Projektspecifikation

Projektspecifikation Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(9) 2011-03-02 Projektspecifikation Projekt: Läkemedel projektnummer 2265 Beställare: Äldreomsorgsförvaltningen Skriven av: Eva Almén-Åström Datum: 100209 Godkänd

Läs mer

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Lokemodellen Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Bakgrund Diskussionen om en kunskapsbaserad socialtjänst tog fart när dåvarande generaldirektören för Socialstyrelsen Kerstin

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (7) 2014-03-17 LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 Inledning Jansje hälsade välkommen och inledde dagen. Dagen om Ledarskap och medarbetarskap är en fortsättning på förmiddagen

Läs mer

Uppföljning av granskning av missbruksvården

Uppföljning av granskning av missbruksvården Revisionsrapport Uppföljning av granskning av missbruksvården Carl-Gustaf Folkeson, Fredrik Anderberg, Innehåll 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund och syfte... 1 1.2. Revisionsmetod... 1 2. Granskningsresultat...

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Projektet utgår från den idéskiss och ansökan som ligger till grund för projektbidraget. I den anges att projektet syftar till att skapa

Projektet utgår från den idéskiss och ansökan som ligger till grund för projektbidraget. I den anges att projektet syftar till att skapa Projektets utgångspunkt och målsättningar Projektet utgår från den idéskiss och ansökan som ligger till grund för projektbidraget. I den anges att projektet syftar till att skapa Effektivare och tydligare

Läs mer

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning Stöd till chefer vid implementering av lokal uppföljning inom missbruksoch beroendevården Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning av verksamheternas resultat

Läs mer

Slutrapport: Vägen till ökat välbefinnande.

Slutrapport: Vägen till ökat välbefinnande. Projektledare 2007-08-31 Cecilia Ek Lena Hellsten Robert Karlsson Lednings- och styrgrupp Märta Vagge Kristina Rönnkvist Madeleine Jonsson Slutrapport: Vägen till ökat välbefinnande. Syfte Syftet med projektet

Läs mer

Att arbeta med Feedback Informed Treatment (FIT) inom funktionshinderområdet. Socialförvaltningen

Att arbeta med Feedback Informed Treatment (FIT) inom funktionshinderområdet. Socialförvaltningen Att arbeta med Feedback Informed Treatment (FIT) inom funktionshinderområdet Scott Miller Relationen mellan terapeut och klient förutsäger behandlingsresultat bättre än teoretisk inriktning och behandlingsmetod

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Uppdrag och mandat i TRIS

Uppdrag och mandat i TRIS Beslutat den 23 februari 2015 av Regionala Samverkansgruppen 1 Uppdrag och mandat i TRIS Vad syftar detta dokument till? Detta dokument är ett komplement till styrdokumentet för TRIS och beskriver mer

Läs mer

Rutin för avvikelsehantering

Rutin för avvikelsehantering 1(8) SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 2014-04-15 Gäller från och med: 2015-03-01 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Amelie Gustafsson

Läs mer

Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting

Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting Inledning KSL, kommunerna och Stockholms läns landsting har tillsammans arbetat fram

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun Kommunikationsstrategi för Tibro kommun 1. Bakgrund, grundläggande begrepp 1.1 Vision Tibro 2017 Tibro kommun har tagit fram en framtidsvision, Vision Tibro 2017, samt ett antal program och aktiviteter

Läs mer

4. Beskriv projektets inslag av och inriktning mot ett flexibelt lärande

4. Beskriv projektets inslag av och inriktning mot ett flexibelt lärande 1. PLE för livslångt lärande Västerås folkhögskola Projektledare Mathias Anbäcken e-postadress info@vfhsk.se Tel 021-14 07 05 Syfte och deltagare 2. Projektets syfte Idag styrs lärandet i våra folkhögskolekurser

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Fridhems förskola Upprättad 201501 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015.

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015. Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Falu förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Lövåsen År 2014/2015 Grunduppgifter Ansvariga för planen är: Förskolechef: Anna Sjöberg Pedagoger: Jan Kjellin, Mia Lyrberg Planen

Läs mer

Ramberättelse Samordningsförbundet Östra Östergötland

Ramberättelse Samordningsförbundet Östra Östergötland Ramberättelse Samordningsförbundet Östra Östergötland Bakgrund Samordningsförbundet Östra Östergötland startade sin verksamhet i januari 2005, då under namnet Norrköpings samordningsförbund. Från start

Läs mer

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal 02-03-18 MEDARBETARSAMTAL Handledning för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal Datum och kl:... Plats:.... Medarbetarens namn:... Chefens namn:...

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Varje verksamhet (förskola, skola och fritidshem) i Pysslingen Förskolor och Skolor AB ska varje år beskriva sitt arbete mot diskriminering, trakasserier

Läs mer

Vad säger brukare om Budget- o skuldrådgivningen i Nyköpings Kommun? -en enkätundersökning oktober 2010

Vad säger brukare om Budget- o skuldrådgivningen i Nyköpings Kommun? -en enkätundersökning oktober 2010 Sociala divisionen Vad säger brukare om Budget- o skuldrådgivningen i Nyköpings Kommun? -en enkätundersökning oktober 00 Bakgrund Brukarundersökning med samma koncept har genomförts 007 och 008. Budget-

Läs mer

Traineeprogram för blivande chefer/ledare med flerkulturell kompetens

Traineeprogram för blivande chefer/ledare med flerkulturell kompetens Traineeprogram för Ett bidrag till Traineeprogram för blivande chefer/ledare med flerkulturell kompetens En utvärdering på uppdrag av Linköpings kommun Januari 2009 - Sammanfattning - Sammanfattning Hösten

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING Fritidshemmet Tintin, Höredaskolan. 2012/2013 Eksjö kommun

KVALITETSREDOVISNING Fritidshemmet Tintin, Höredaskolan. 2012/2013 Eksjö kommun KVALITETSREDOVISNING Fritidshemmet Tintin, Höredaskolan 2012/2013 Eksjö kommun 2(5) 1. Rektorns sammanfattande analys och bedömning av hur väl verksamheten når de nationella målen och styrkortsmålen. 1.1

Läs mer

BEHANDLARENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen.

BEHANDLARENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen. BEHANDLARENKÄTER Sammanställning av utvärderingsenkäter ifyllda av terapeuter som har haft barn, ungdomar eller barn tillsammans med föräldrar på Terapikolonier sommaren 2012. Sammanfattning Utvärderingsenkäterna

Läs mer

Granskning av arbetet med hot och våld i nära relationer

Granskning av arbetet med hot och våld i nära relationer www.pwc.se Revisionsrapport Inger Kullberg Cert. kommunal revisor Granskning av arbetet med hot och våld i nära relationer Trosa kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning...

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Handlingsplan för stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld, socialnämnden i Piteå kommun

Handlingsplan för stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld, socialnämnden i Piteå kommun Datum 2012-07-05 Handlingsplan för stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld, socialnämnden i Piteå kommun Kvalitetsdokument Redaktör Dokumentnamn Upprättat (dat.) 2011-11-24 Handlingsplan

Läs mer

Kartläggning av hemlösheten i Lund 1 oktober 2014 Dnr SO 2014/0181

Kartläggning av hemlösheten i Lund 1 oktober 2014 Dnr SO 2014/0181 Socialförvaltningen Boendeenheten Tjänsteskrivelse 1(6) Karin Säfström 046-35 57 94 Karin.safstrom@lund.se Socialnämnden i Lund Kartläggning av hemlösheten i Lund 1 oktober 2014 Dnr SO 2014/0181 Sammanfattning

Läs mer

!"#$%&'($%)*$+)(#,-.+"-"/0.$+1%$)

!#$%&'($%)*$+)(#,-.+-/0.$+1%$) !"#$&#(#)*(+,-)$*./0)*)(*),,-1*&+231*4/0*##**04)54#.10/6#,.7480231*&+9#*1)#,1*:,)07,+**),,$+6$,)$*/5&4#60.)-#0);,1(140#9&1*12541*108012?8;)6601**:#9#*1)#,/5&16:#

Läs mer

Likabehandlingsplan 2014. Folkuniversitetet, Vuxenutbildningsavdelningen

Likabehandlingsplan 2014. Folkuniversitetet, Vuxenutbildningsavdelningen Likabehandlingsplan 2014 Folkuniversitetet, Vuxenutbildningsavdelningen 1 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Sfi, komvux, särvux Ansvariga för planen Verksamhetsledare Cecilia Björkquist,

Läs mer

Nedan följer en beskrivning av hur socialsekreteraren kan gå till väga för att ansöka om en särskild förordnad vårdnadshavare för barnet.

Nedan följer en beskrivning av hur socialsekreteraren kan gå till väga för att ansöka om en särskild förordnad vårdnadshavare för barnet. September 2012 RUTIN FÖR ATT ANSÖKA OM SÄRSKILD FÖRORDNAD VÅRDNADSHAVARE (SFV) FÖR ENSAMKOMMANDE BARN När ett barn som har kommit till Sverige utan vårdnadshavare får permanent uppehållstillstånd (PUT)

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-08-29. Stärkt stöd och skydd för barn och unga

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-08-29. Stärkt stöd och skydd för barn och unga 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-08-29 Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Peter Kindlund samt justitierådet Kerstin Calissendorff. Stärkt stöd och skydd för barn och

Läs mer

Magnus Lander (mp) Håkan Andersson Inger Karlsson Ulla Johansson, 40 Yvonne Högrud, 41. Solveig Eriksson Socialförvaltningen 2011-04-29

Magnus Lander (mp) Håkan Andersson Inger Karlsson Ulla Johansson, 40 Yvonne Högrud, 41. Solveig Eriksson Socialförvaltningen 2011-04-29 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 1 (12) 2011-04-26 Plats och tid Kullängen, Hallsberg, kl 08.30-09.50 Beslutande Magnus Andersson (s) Gunnel Hedström (s) Roland Johansson (s) Inger Larsson (s) Inga-Lill Thim

Läs mer

KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK. Handledning

KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK. Handledning KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK Handledning till metoderna som använts i Hur gör jag? en utmanande 7 stegskur för medvetet bemötande

Läs mer

Human Resources riktning vision 2020

Human Resources riktning vision 2020 Human Resources riktning vision 2020 Riktlinje för Halmstads kommuns personalpolitik 2010-2014 Vi har en vision! Halmstads kommuns medarbetare har till uppgift att utveckla Halmstad som hemstad, kunskapsstad

Läs mer

Företags kunskap om den inre marknaden

Företags kunskap om den inre marknaden UTREDNING 2012-03-27 Dnr 5.1.2-2011/01302-28 Företags kunskap om den inre marknaden Av de 500 företag som intervjuats är det 41 procent som handlar med den inre marknaden. Trots att detta är en betydligt

Läs mer

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 MAH /Centrum för kompetensbreddning 1(6) 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621 Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 Inledning Malmö högskola hade redan vid starten 1998 ett uttalat uppdrag att locka

Läs mer

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan Lokala samverkansgruppen i området Högsby, Mönsterås och Oskarshamn ansöker om projektmedel för gemensam verksamhet under tiden 1

Läs mer

Kund: Kunden är organisationen, och dess företrädare, som betalar för coachingen eller på andra sätt ser till att coaching kan genomföras.

Kund: Kunden är organisationen, och dess företrädare, som betalar för coachingen eller på andra sätt ser till att coaching kan genomföras. Del 1 ICF:s definition av coaching Coaching: Coaching är ett partnerskap med klienter i en tankeväckande och kreativ process som inspirerar dem att maximera sin personliga och professionella potential.

Läs mer

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Gimo skolområde Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsår 2015 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen

Läs mer

Öppna jämförelser i socialtjänsten. Handlingsplan för ekonomiskt bistånd 2010 2014

Öppna jämförelser i socialtjänsten. Handlingsplan för ekonomiskt bistånd 2010 2014 Öppna jämförelser i socialtjänsten Handlingsplan för ekonomiskt bistånd 2010 2014 Innehåll Bakgrund 3 Syfte och mål 3 Avgränsningar 3 Målgrupper 3 Nuläge 4 Tillgång till data 4 Indikatorer och mått 4 Insamling,

Läs mer

Uppföljning av uppdraget Inga unga i fas 3

Uppföljning av uppdraget Inga unga i fas 3 RAPPORT 1(10) 2014-06-02 AVN 2014/0169-2 Handläggare, titel, telefon Esa Manninen, utredare 011-15 21 38 Eva Jeppson, handläggare 011-15 11 89 Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden Uppföljning av

Läs mer

Nyhetsbrev från MiF Medarbetare i Fokus 2.0

Nyhetsbrev från MiF Medarbetare i Fokus 2.0 Nyhetsbrev från MiF Medarbetare i Fokus 2.0 Nu är hösten här och alla börjar så smått komma tillbaka från sina sommarsemestrar. Som många av er säkert redan hört kommer internutbildningarna i Nyfiken på

Läs mer