XÇ uùààüx äùüw. Rätt med plastig färg Stad i förvandling. FÅ KONTORET ATT BLOMSTRA Kontorsbarometern ger svaren

Transkript

1 XÇ uùààüx äùüw E N T I D N I N G F R Å N V A S A K R O N A N N U M M E R 1 A P R I L Rätt med plastig färg Stad i förvandling FÅ KONTORET ATT BLOMSTRA Kontorsbarometern ger svaren

2 EN BÄTTRE VÄRD ges ut av Vasakronan AB. ANSVARIG UTGIVARE: Bengt Möller, , CHEFREDAKTÖR: Eva Kasberg, , REDAKTIONENS ADRESS: Vasakronan AB, Box 24234, Stockholm. Tel: Fax: HEMSIDA: REDAKTIONELL PRODUKTION: Ulrika Frick Lang, Intellecta Publicisterna, , REDAKTIONSRÅD: Sara Myrehed, Birgitta Nylander-Lindaur, Marcus Ehrenfried, Fredrik Alvarsson, Marianne Gustafsson och Bengt Möller. FORM: Ellen Fjellstedt Collin. TRYCKT PÅ MILJÖGODKÄNT PAPPER AV Alfaprint, Sundbyberg, EN BÄTTRE VÄRD trycks i en upplaga av exemplar och distribueras till Vasakronans kunder, politiker, representanter för kapitalmarknaden och svenskt näringsliv samt Vasakronans anställda. ADRESSÄNDRINGAR SKICKAS TILL: Tomas Nordlund, Vasakronan AB, Box 24234, Stockholm. tomas.nordlund@vasakronan.se OMSLAG: Scanpix och Barry Crusell. TRIVS VI BÄST I ÖPPNA LANDSKAP? DET ÄR INTE KONSTIGT att frågan om var vårt skrivbord är placerat eller vad som finns på det engagerar oss. Många av oss tillbringar stor del av vår vakna vardag på arbetsplatsen. Uppmärksamheten kring vår nyligen presenterade undersökning Kontorsbarometern var följaktligen stor. Det har varit väldigt intressant att ta del av enkätsvaren om vår arbetsmiljö. I det här extra tjocka numret av vår tidning har vi valt att lyfta fram en del av de spännande resultaten. Är det bättre att ha eget rum eller trivs vi bäst i öppna landskap? Spelar det roll var chefen sitter? Vi har träffat några hyresgäster som valt helt olika lösningar på lokalfrågan. Det som är gemensamt för dem är att de noga tänkt igenom vad som passar deras verksamhet bäst. Det är just för att förstå våra nuvarande och kommande hyresgästers behov, som vi valt att göra denna undersökning. Att påstå sig vara en bättre värd som erbjuder RÄTT lokaler, som Vasakronan stolt gör, kräver att vi förstår behoven. Under vinjetten Goda grannar besöker vi ett par av våra många hyresgäster. I det här numret visar två olika porträtt att verksamheterna och behoven kan vara väldigt olika. I Lund hittar vi Sony Ericsson där framtidens mobiler utvecklas och i ett av Hötorgshusen möter vi en riktigt trogen hyresgäst, kanske den trognaste. Nofa Invest har funnits i huset i över fyrtio år! I nästa nummer lovar jag att vi återkommer till Kontorsbarometern. Så länge kan du fundera på följande kuriosa: Att den som pysslar om sin arbetsplats oftare är chef och över trettio. Kvinnor har i högre utsträckning teckningar medan männen har tavlor. Fem procent uppger att de sitter under ett porträtt av företagets grundare. Var tionde person har en bild på sig själv på skrivbordet. Eva Kasberg Chefredaktör Nr Blomstrande verksamhet 28 På skrivbordet Kontoret för många av oss den plats där vi tillbringar stor del av vår vardag. Vad får oss att trivas överlämnas med betjänt nuförtiden? Den lilla kar- Har du tänkt på att det är ganska få visitkort som på arbetsplatsen och hur ska miljön se ut? Vasakronans undersökning Kontorsbarometern mycket mer tongbiten har blivit en odramatisk kom-ihåglapp, inte spännande 14 Landmärket vid Gullbergs kaj 30 Med tur i rätt tid Det är nå t stort på gång i Göteborg. Sakta, men Jag har haft tur i livet. säkert, håller staden på att återta karaktären av en Så förklarar Kurt Norling, 87 år, affärsman och företagsledare, framgången för den verksamhet han de hamnstad där folk lever, bor och arbetar ända ut på kajkanten. I centrum för den utvecklingen senaste fyrtio åren bedrivit i det första 21 Nu längtar vi efter färg 33 Värden Vasakronan Den minimalistiska trenden inom kontorsinredningen Vasakronan Service Partner har öppnat sin första serviceplattform i Malmö. I kvarteret Bylgia erbjuds nu tappar mark. Människor trivs inte alltid i det sparsmakade och färg behövs för att vila ögat och reception, RoomService, konferens, vaktmästeritjänster och en 24 Bästsäljare från Lund Det säljs mobiltelefoner som aldrig förr. När svenska kunder får välja blir det gärna en Sony Ericsson. Landets mobiltelecentrum finns i Lund där denna tillverkare bygger vidare på en mer än tjugoårig forsknings- och utvecklingstradition 35 Krönika Kärlek på kontor varför inte? Att det händer beror oftast bara på att folk engagerar sig mer i jobbet än fritiden. Det ansåg en gång 2 3

3 Vasakronans kontorsbarometer Kontoret för många av oss den plats där vi tillbringar en stor del av vår vardag. Vad får oss att trivas på arbetsplatsen och hur ska miljön se ut? Vasakronans undersökning Kontorsbarometern ger svar på några av dessa frågor. Det handlar om allt från var chefen bör sitta för att lyckas skapa en god stämning till hur många som har peronlig saker på skrivbordet. ILLUSTRATION: BARRY CRUSELL Rätt lokaler ger I KONTORSBAROMETERN har Vasakronan sökt kunskap för att kunna berätta för kunder och andra intresserade hur kontorets utformning påverkar arbetet. Den största gruppen av de cirka tusen som svarat på Kontorsbarometern en tredjedel sitter i kontor med enskilda rum. Därefter kommer kontor där några sitter i eget rum och andra i öppet landskap. Att hela kontoret sitter i ett kontorslandskap hamnar först på tredje plats. Det är vanligare att sitta i enskilt rum om man är man, över 50 år gammal, jobbar i den offentliga sektorn och är chef. De flesta sitter i kontorslokaler som är moderna och ljusa, oavsett kontorstyp. Däremot instämmer fler i påståendet att kontoret upplevs som färglöst och slitet om man sitter i cellkontor än om man sitter i andra kontorstyper. De som svarat instämmer i mycket stor utsträckning i att kontorets fysiska utformning påverkar trivsel (97 %), stressnivå (90 %), stämningen i stort på kontoret (97 %), den egna arbetsinsatsen (95 %) och relationen mellan chef och medarbetare (87 %). Ju äldre blomstrande verksamhet 4

4 Vasakronans kontorsbarometer man är, desto mer instämmer man. Är det mindre utsträckning på dylika saker än i Vad är Kontorsbarometern? erfarenheten som talar sitt tydliga språk? I Kontorsbarometern har Vasakronan frågat vad medarbetarna anser sig ha små möjligheter att göra på kontoret. Högst upp på listan hamnar att surfa på helt valfria webbplatser utan insyn och att obehindrat lyssna på radio och musik, med mer än 4 av 10 som instämmer. Detta handlar om delvis privata aktiviteter, men resten av listan består av betydligt mer arbetsrelaterade fenomen. Det är ganska förvånande att mellan en femtedel och en tredjedel av de som svarat upplever sig ha mycket eller ganska små möjligheter att tala i telefon, ha enskilda möten med kollegor, ha möten med projektgrupper, utföra arbetsuppgifter som kräver hög koncentration och läsa i lugn och ro. HÄR FINNS DET ALLTSÅ mycket att göra i kontorsmiljön. Det flexibla kontoret behöver fyllas med ett mer flexibelt innehåll. De tillfrågade som sitter i kontorslandskap upplever att de har sämre möjligheter att påverka sin arbetssituation i stort. Men detta gäller bara om chefen inte själv sitter i landskapet. Om chefen sitter med sina medarbetare upplever fler att stämningen är god och fler trivs på kontoret. Vanligaste störningsmoment är främst ventilationen det är antingen för varmt, för kallt eller så låter den för mycket. Därefter kommer mobilsignaler och den allmänna ljudnivån. I kontorslandskapen stör sig medarbetarna i Kvinnors topplista över önsketjänster på kontoret: 1. Massage 65% 2. Kock 43% 3. Fruktkorg 32 % 4. Styrketräning 29 % 5. Ljusrum/ljusterapi 25 % 6. Någon som utför ärenden 24 % andra planlösningar. En tolkning kan vara att det är bättre infrastruktur i kontorslandskapet. Överlag verkar kontorslandskapen modernare, då det är vanligare med både espressomaskin och moderna designmöbler i sådana kontorsmiljöer. Chefen sitter oftast i eget rum men det betyder inte nödvändigtvis att det är det finaste. 6 av 10 i Kontorsbarometern uppger att chefen sitter ungefär som alla andra. I den offentliga sektorn är det däremot vanligare att chefen i alla fall enligt medarbetarna har det finaste rummet. Chefens placering har avgörande betydelse för stämningen på kontoret chefens närvaro bidrar t ex till att göra upplevelsen av ett kontorslandskap mer positiv. Fler trivs och anser att stämningen är god än om chefen sitter avskilt. Dessutom minskar stressen hos medarbetarna, strukturen upplevs som mindre hierarkisk och kommunikationen mellan alla på kontoret uppges fungera bättre om chefen sitter bland de övriga i landskapet. Den egna påverkan vad gäller arbetets utveckling blir också större med chefen alldeles intill och det är fler som uppskattar en arbetsmiljö präglad av liv och rörelse än om chefen sitter i eget rum. DÄR CHEFEN SITTER I EGET rum är det färre som instämmer i att det är högt till tak och att man kan tala om allt på kontoret medan fler tycker att cheferna håller sig för sig själva och att det blir tyst när chefen kommer in i rummet. Hälften av dem som svarat i Kontorsbarometern anger att de föredrar att chefen sitter med alla andra på kontoret man tycker inte om att chefen sitter för sig själv. 6 av 10 anger att drömkontoret om de själva får välja helt fritt är modernt och ljust. De flesta vill ha ett eget rum med insyn, så att det blir en kombination av öppenhet och avskildhet. I drömkontoret finns det också fler trivseldetaljer som växter, fåtöljer, färger på väggarna och tavlor, än idag. Drömkontoret är ett ställe där man också har större möjlighet att påverka sin arbetssituation och sina arbetsverktyg (dator, mobil etc) än idag. Omgivningen har liv och rörelse. Respondenterna i Kontorsbarometern fick välja från en lång önskelista av tjänster och Mäns topplista över önsketjänster på kontoret: 1. Massage 44 % 2. Kock 35 % 3. Styrketräning 32 % 4. Fruktkorg 29 % 5. Fredagsöl 28 % 6. Någon som utför ärenden 25 % service vad de vill ha tillgång till via kontoret. På första plats av önsketjänster hamnar massage. En kock som gör lunch och fika på beställning kommer på andra plats. Kvinnor efterfrågar i högre grad ljusrum/ljusterapi medan vi på männens lista ser efterfrågan på fredagsöl på samma plats. Ljusrum och ljusterapi är även mer populärt i mörka Norrland än i övriga landet. Åldersgruppen år har i större utsträckning barn under 15 år och det är de som i högre grad efterfrågar någon som kan utföra ärenden som kemtvätt, bilservice, handla livsmedel, blommor, ordna med omklackning av skor osv, på kontorstid. Eftersom de som sitter på kontor tenderar att bli allt yngre kan vi dra slutsatsen att detta är en tjänst för framtiden. Jennie Bäckman och Thomas Idergard, United Minds, som på Vasakronans uppdrag utfört undersökningen Detta har vi små möjligheter att göra på kontoret: Surfa på valfria webbsidor utan insyn 45 % Lyssna på radio/musik 43 % Läsa i lugn och ro 36 % Utföra arbetsuppgifter som kräver hög koncentration 31 % Ha möten med projektgrupper där jag ingår 29 % Ha enskilda samtal med personer jag jobbar med 27 % Tala i telefon 21 % Kontorsbarometern är en oberoende, internetbaserad kanal som speglar kontorsanställdas åsikter på en rad olika områden. Resultatet kommer att användas för att förbättra Vasakronans lokaler och kringservice. Hur är undesökningen gjord? Undersökningen bygger på en webbenkät som cirka personer som arbetar på kontor runt om i landet svarat på. De som svarat har främst hittat till undersökningen genom annonser på vår egen och andra webbplatser. Varför startades Kontorsbarometern? Som Sveriges ledande fastighetsbolag vill Vasakronan veta mer om hur kontorsmiljön påverkar alla som arbetar på kontor, och vilka önskemål som finns på lokaler och kringtjänster. Därför startades Kontorsbarometern. Vasakronan vill kunna erbjuda kunder och intressenter relevant fakta, sådant som kan vara bra att veta inför till exempel en flytt eller omgörning av kontoret. Är resultatet statistiskt säkerställt? Detta är en panel som respondenterna själva anmäler sig till ett så kallat bekvämlighetsurval. De som svarat på Kontorsbarometern är inte slumpvis utvalda utan helt självreglerande och därför är inte barometern statistiskt säkerställd. Avsikten är inte heller att den ska vara det. Den ska vara en del av dialogen mellan Vasakronan och kontorsanställda i Sverige. Läs mer om Kontorsbarometern på kontorsbarometern 6 7

5 Kontorsbarometern Datakonsultföretaget Ciber har sina lokaler på trettonde våningen i en av Hötorgsskraporna i Stockholm. Här är det en självklarhet att sitta tillsammans, men inte i ett jättestort landskap, utan i grupper om tre, fyra eller fem personer. I ÖPPET LANDSKAP Cibers lokaler bidrar positivt till dynamik och tempo. DEN ÖPPNA PLANLÖSNINGEN innanför entrén ger vårsolen fritt spelrum, och ljuset flödar in över reception, kaffehörna och ett antal arbetsplatser. Här, nära entrén, sitter säljarna och konsultcheferna, förklarar vd Ann-Catrine Appelquist. Det är ju oftast någon av dem som våra besökare ska träffa. Ciber flyttade in i lokalerna Det var magra år för hela datakonsultbranschen, så någon omdaning av kontoret var inte att tänka på. Men den befintliga halvöppna planlösningen har passat Ciber bra. Det är lättare att få ett sammansvetsat team när man sitter tillsammans. Den öppna planlösningen skapar en social miljö där man reder ut de konflikter som uppstår i stället för att dra sig undan. Under lågkonjunkturen betydde det extra mycket att vi hade en god stämning i företaget, säger Ann-Catrine Appelquist. Mer dynamik och tempo i verksamheten är en annan effekt, menar hon. Kommunikationen blir snabb och enkel när det räcker med att resa sig vid sin arbetsplats för att få överblick över en stor del av företaget. Hon hade gärna suttit med i det öppna landskapet, förklarar hon, men de praktiska fördelarna med ett enskilt vd-rum har ändå övervägt. Jag har ofta möten med både kunder och medarbetare, då vi behöver tala enskilt. I ett öppet landskap känns det så hemlighetsfullt om man ska vandra iväg till ett mötesrum varje gång. Här i mitt rum stänger jag bara dörren om det behövs. Det blir ingen stor sak. Av samma skäl, och för att kunna låsa om viktiga dokument, sitter finanschefen Kristina Söderberg i eget rum. Vi försökte en gång placera mig i en grupp, minns hon. Men det slutade med att jag bara sprang fram och tillbaka för att avhandla en massa känsliga telefonsamtal i konferensrummet. Det blir bättre så här. Jag känner mig ändå delaktig i gemenskapen. Jag har dörren öppen så mycket som möjligt och hör ljuden från de öppna ytorna. Lås förekommer också på de rum där konsulterna är uppkopplade mot kundföretagens datamiljöer. Mer för att kunderna ska känna sig trygga än för att det verkligen behövs, får man intryck av. De öppna lokalerna innebär inget säkerhetsproblem, om man bara har tydliga rutiner, menar Ann-Catrine Appelquist. Vi är ganska medvetna om hur vi hanterar besökare, säger hon. Släpper man in någon så tar man ansvar för att de kommer rätt i lokalerna. Det öppna landskapet innebär samtidigt att det är enkelt att ha uppsyn. Det viktiga hos oss är inte heller papperen på skrivborden utan det som finns i datorerna; på dem har vi hög säkerhet. Anders Nilsson Ann-Catrine Appelquist, vd för Ciber. MAGNUS JÖNSSON Hur är det att sitta i grupp? KENNET WORGARD, konsult Jag har suttit många år i eget rum, det här är mycket trevligare. Och man får en bra känsla för vad som händer i företaget. En annan fördel med öppet landskap, i alla fall i de här lokalerna, är att ljuset flödar från alla håll. Man mår bra av det. Jag blir sällan störd av andras telefonsamtal, däremot påverkas jag nog såtillvida att jag själv dämpar mig och inte pratar så högt och obesvärat som jag hade gjort i eget rum. Vad har du för privata saker vid din arbetsplats? Inget. Jo, en vimpel som jag har fått på en projektledarutbildning. KRISTINA SÖDERBERG, ekonomichef Du är nästan ensam om eget rum på företaget, hur känns det? Det hade varit trevligare att sitta med de andra, men det fungerar inte praktiskt. Som finanschef har jag många känsliga samtal om ekonomi och anställningar, och det måste gå att låsa om mina pärmar. Det går bra att sitta så här också, jag tror att det mest är en vanesak. Vad har du för privata saker vid din arbetsplats? Foton på mina barn, och några teckningar som de har gjort. Och så ett par orkidéer, som har skjutit nya stänglar och blommar igen! Det har aldrig hänt mig förut. MAGNUS KERNER, konsult Att sitta som vi gör, 3-4 stycken i ett rum, är bra. Sitta ensam är mindre roligt, men i ett stort öppet landskap kan det lätt bli för mycket av prat och rörelse. Men det beror också på vad det är för verksamhet. Programmering, som jag till stor del sysslar med, är ett ganska tyst arbete, även om vi jobbar i grupp och kommunicerar en hel del. Ett stort landskap med till exempel säljare är nog helt annorlunda. Jag blir inte störd av andras samtal. Behöver jag skärma av kan jag lyssna på musik i hörlurar. Vad har du för privata saker vid din arbetsplats? En fjällbild från Åre som skrivbordsbakgrund på datorn, det är det enda. Som konsult bryr man sig nog inte så mycket om det privata vid arbetsplatsen. Man vet att det inte är beständigt, eventuellt flyttar man snart någon annanstans. 8 9

6 Kontorsbarometern EGET RUM TILL ALLA Hur är det att sitta i enskilt rum? LEENA MATTSSON, ekonomi Jag har provat landskap tidigare, och jag ser bara fördelar med enskilda rum. Det handlar lika mycket om att veta att man inte stör andra, som att själv inte bli störd. Man arbetar effektivare, det blir inte så att man börjar prata med dem i närheten, vilket är lätt hänt annars. Våra glasväggar är en fin lösning. Det är lätt att gå och fråga någon, det känns inte som att man klampar in. Nackdel? (eftertänksam paus) Nej, jag kommer inte på någon. Vad har du för privata saker vid din arbetsplats? Inga alls faktiskt. Ljuset flödar fritt men ljudet bromsas av glasväggar i Grafiska Företagens Förbunds nya lokaler. Genom ett medvetet arbete lyckades kombinationen öppenhet och egna rum. Solida väggar och dörrar skärmade inte bara av ljud utan också ljus och mänsklig kontakt. I de nya lokalerna har man vinnlagt sig om att det ska vara tvärtom. Rummen har blivit mindre, men nu sitter hela förbundet samlat. Glasdörrar och -väggar skärmar av ljud men lämnar synfältet fritt, och gör att dagsljuset alltid känns nära, även långt in i lokalerna. EFTER 70 ÅR I SAMMA LOKALER tyckte Grafiska Företagens Förbund i Stockholm att det var dags att röra på sig. I december gick flyttlasset till Garnisonen. Men att även fortsättningsvis ha enskilda rum i stället för kontorslandskap var ett ganska självklart val, enligt VD Lars Josefsson. Det främsta skälet är att man vill undvika att störa varandra nästan alla av de knappt 30 medarbetarna jobbar mot egna externa kontaktnät, med mycket telefonsamtal. Men en planlösning med enskilda rum kan vara på många olika sätt. Av egen erfarenhet vet förbundet vilka nackdelarna kan vara: mörker, isolering, långa avstånd både fysiskt och mentalt. Våra gamla lokaler var murriga och de gick inte att förtäta, berättar Lars Josefsson. Det gjorde att vi alla visserligen fick stora rum, men utspridda på tre plan. Lars Josefsson, vd. KORRIDOREN HAR UPPGRADERATS från transportsträcka till mötesplats. Den har gjorts rejält bred, och blivit ett rum på egna meriter, möblerad med små sittgrupper och bord i barhöjd som inbjuder till både improviserade och planerade möten. Men det finns gott om riktiga mötesrum också. När alla sitter för sig själva är det viktigt att det finns bra gemensamma ytor som inbjuder till kontakter, säger Lars Josefsson. Och till vårt uppdrag hör att vara arena för olika möten i branschen som styrelser, föreningar och förhandlingar. I våra gamla lokaler såg man bara en stängd dörr och en ilsket lysande röd lampa när det hölls ett möte, berättar han. Det är ju som gjort för att börja fundera på vad de gör där inne! I dag kan man i stället morsa genom glasväggen på mötesdeltagarna när man knallar förbi. Enskildheten är bevarad, samtidigt som känslan av hemlighetsmakeri är borta. Lars Josefsson själv har fått ett klassiskt vdrum i de nya lokalerna: ett härligt hörnrum, representativt och tillräckligt stort för att hålla mindre möten. Nackdelen är förstås att hörnrum sällan ligger mitt i händelsernas centrum. Ett alternativ hade varit att placera mig midskepps. Men i de här lokalerna är vi samlade på så liten yta att jag känner mig nära verksamheten ändå. Jag promenerar genom hela organisationen varje gång jag hämtar kaffe. Anders Nilsson Omsorgen om utforming av korridoren gjorde den till en mötesplats i stället för transportsträcka. CHRISTOFFER EDLING KAJ FLICK, branschfrågor, DGI Det är en stor fördel att kunna skjuta till dörren om det behövs. Men för det mesta står den öppen och då hör man ganska väl vad som händer, särskilt inom det egna området eftersom vi sitter gruppvis. Rummen är nästan bara hälften så stora som förut, vilket kräver viss anpassning. Men glasväggarna är en enorm förbättring. Vad har du för privata saker vid din arbetsplats? Ett inramat svartvitt foto av barnen. EVA ELINGS, it & webb Det är bra, man kan jobba mer ostört, vilket är skönt eftersom jag programmerar en del. Nackdelen är att det inte blir riktigt lika snabb kommunikation om man sitter tillsammans är det enklare att stämma av saker i förbifarten. Men det är ganska smidigt här också, jag kan ju se och prata med Helen i rummet snett emot utan att ens resa mig från stolen. Vad har du för privata saker vid din arbetsplats? En datorutskrift av barnen, tejpad på datorskärmen, och min indianpinne en souvenir från en musikfestival. Och så skrivbordsbakgrunden: en privat naturbild

7 Kontorsbarometern DET SPELAR ROLL VAR CHEFEN SITTER Hur sitter högste chefen på ditt kontor? I eget kontorsrum utan insyn 35,6 % Annat alternativ 9,1 % I ett öppet landskap 11,3 % Eget rum eller plats i kontorslandskapet för chefen? Att placeringen spelar stor roll instämmer både inredningsarkitekten och forskaren i. Men några vetenskapliga fakta på området går inte att spåra. PROFESSOR PETER ULLMARK vid Chalmers forskar i arbetsmiljö och kontorslösningar. Något forskningsprojekt som särskilt studerat hur chefens placering påverkar arbetsplatsen har han aldrig stött på. Däremot kan man konstatera att det av både arkitekter och hyresgäster bedöms som en viktig fråga i planeringen av kontor, säger han. Tiden är definitivt förbi då en chef kunde gå in genom en särskild entré och smita in i sitt rum utan att träffa medarbetarna. De cheferna har man inte användning för idag, en chef måste vara synlig. Synlig kan man vara både i eget rum och i kontorslandskap, menar Peter Ullmark. Men den som har eget rum måste tänka mer på att röra sig i organisationen, så att medarbetarna får tillfällen att enkelt hugga tag i sin chef om de har något på hjärtat. Man ska också komma ihåg att chefens arbetsplats har utvecklats. Förr hade chefen ett rum som skulle rymma både enskilt arbete och möten. Idag har man ofta fördelat dessa funktioner på olika rum, vilket innebär att man mycket väl kan placera chefens enskilda arbetsplats I ett rum som hon/han delar med några andra 6,9 % I eget kontorsrum med insyn 37,1 % bland de andra i kontorslandskapet. Fast risken är förstås att chefen ändå inte kommer att synas så mycket vid sitt skrivbord. Många chefer är väldigt rörliga idag. De arbetar mycket mer i mötesrum, mobilt och hemifrån än vid sin arbetsplats. Martin Eiserman är inredningsarkitekt och föreläser bland annat om kontorsorganisation vid Handelshögskolan i Stockholm. Frågan om chefens placering rymmer två fält: det symboliska och det praktiska, konstaterar han. Praktiskt sett ska en chef sitta i närheten av det han eller hon behöver mest. En arbetsledare kan sitta i landskap men behöver i så fall omedelbar access till ett mötesrum i närheten. Har man en förtvivlad medarbetare så kan man inte säga kan vi ses i konferensrummet om en halvtimme? Å andra sidan ska man inte underskatta symboliken i placeringen, fortsätter han. Lokalen ska symbolisera det man eftersträvar, och om man väljer att sitta i kontorslandskap för att få mer samarbete kan det bli problem med trovärdigheten om chefen samtidigt placerar sig avskilt. MARTIN EISERMAN HAR tillsammans med Carl Christiansson skrivit en bok om det svenska kontorets historia, och modesvängningarna mellan kontorslandskap och mindre rum. Ett eget rum för chefen har inte alltid varit norm, förklarar han. Tvärtom har lägre chefer historiskt sett oftast suttit med sina anställda. Men nu har kanske pendeln svängt färdigt. Martin Eiserman tror inte att framtida trender ensidigt kommer att förespråka kontorslandskap eller egna rum. Det blir nog mer blandat i fortsättningen, anpassat till varje organisations behov. Öppna lösningar när samarbete ska underlättas och egna rum när ostördhet är allra viktigast. Anders Nilsson UTAN EGET RUM I min roll som chef är det utmärkt att sitta i öppet landskap, säger Charlotta Liljefors Rosell, marknadsområdeschef på Vasakronan. Fördelarna överväger så mycket! FÖRST OCH FRÄMST BLIR det en större delaktighet, menar hon. Alla i gruppen vet vad som är på gång, inte i detalj men övergripande. Man snappar upp vad som händer, det finns i luften. För vår avdelning är den naturliga informationsspridningen väldigt viktig, eftersom vårt marknadsområde är en enda stor fastighet där det som händer i en del av fastigheten ofta påverkar de andra delarna. Visst, som chef i öppet landskap får hon ofta gå undan för att ta ett känsligt telefonsamtal eller möte. Men landskapet ger också chefen konkreta fördelar. Jag vet hela tiden ungefär vad mina medarbetare arbetar med, utan att behöva ställa kontrollerande frågor. När det blir Charlotta Liljefors Rosell. bekymmer med något får jag veta det tidigt, och det är enkelt och odramatiskt att stötta, säger Charlotta Liljefors Rosell. Klimatet på arbetsplatsen gynnas också av den öppna planlösningen, menar hon. Man lär känna varandra lite bättre, och det är mindre risk att någon hamnar utanför. Men ju tätare arbetsgruppen sitter, desto större blir behovet att kunna dra sig undan för ett enskilt telefonsamtal. Små närliggande rum är därför inte bara en angelägenhet för chefen, utan för alla på arbetsplatsen. Man ska inte behöva vika ut och in på sitt privatliv bara för att man sitter i kontorslandskap, sammanfattar hon. Anders Nilsson 12 13

8 Det är nå t stort på gång i Göteborg. Sakta men säkert, håller staden på att återta karaktären av en hamnstad där folk lever, bor och arbetar ända ut på kajkanten. I centrum för den utvecklingen ligger Lilla Bommen, ett av landets mest kända kontorshus. Eller Läppstiftet, som göteborgaren gärna kallar huset när han ska vara vitsig. LANDMÄRKET VID GULLBERGS KAJ PÅ LILLA BOMMEN tar vi på finkostymen och bjuder våra hyresgäster på lite extra service, säger Roddy Carlsson, Vasakronans marknadsområdeschef. Den här miljön, ja Det är nog inte så många kontorshus som kan skryta med att ha en konsertpianist som höjer stämningen under lunchen. Hon kom förbi en dag, blev förtjust i lokalen och kommer hit då och då och spelar för att få träning och inspiration. Det är väldigt fin akustik. Takhöjden är ju upp mot 20 meter i vissa delar av bottenvåningen där restaurangen ligger. Det ger en viss känsla, säger Roddy Carlsson. I huset finns restauranger, bank, kaféer, servicebutik, träningscenter med swimmingpool, konferensanläggning och VIP-lounge högst upp i huset med utsikt över hamnen. Och Vasakronan Service Partner kan fixa det mesta från att kemtvätta ett par byxor till att ordna en mindre konferens. I OMRÅDET LIGGER FYRA fastigheter på sammanlagt kvadratmeter, där Lilla Bommen står för när Det har blivit lite av en klusterbildning här i hamnen. Hit söker sig gärna, till exempel, speditions- och transportföretag. Närheten till stadens utbud har blivit allt viktigare för många av våra hyresgäster, säger Roddy Carlsson. Förr låg här många industrier och området hette Holmens industriområde. Nu är förslaget Gullbergs kaj och klingar det bekant är det nog urgöteborgaren Håkan Hellströms hit Mitt Gullbergs kaj paradis som ringer i öronen. NÄSTA ÅR ÄR GÖTALEDEN klar och ökar tillgängligheten till vattenlinjen. De bilar som i dag strömmar fram längs två trefiliga leder dyker ner i en tunnel mellan Järntorget och Operan. Hur den frigjorda ytan ska utnyttjas är inte klart i dagsläget. Ett av de mera spektakulära förslagen innebär att återställa delar av det ursprungliga holländska kanalsystemet. En tanke som Göteborgs starke man, Göran Johansson, ser positivt på. Klart är i alla fall att en spårvägslinje, Kringen, kommer att förbinda Lilla Bommen med resten av staden. Tillgängligheten är väldigt bra redan i dag. Man tar sig snabbt och lätt till området oavsett om man kör bil, åker tåg och buss eller cyklar. Dessutom disponerar vi närmare p-platser i området, säger han. Förväntningarna på Götaleden och hamnområdet är stora, bland göteborgare i allmänhet och Vasakronan i synnerhet. Vi skulle gärna se området som en pendang till Götaplatsen, med restauranger och kaféer som håller nöjeslivet i gång. Tillsammans med övriga fastighetsägare diskuterar vi mycket hur vi ska göra området så levande som möjligt, säger Roddy Carlsson. Thomas Pettersson MAGNUS GOTANDER 14

9 Lilla Bommen tål en sneseglare Bygga höghus i hamnen, han ä la ente klok, den där Erskine. Huset kommer la att glida ut i älva som enna Stenafärja. Ja, så där lät det när planerna blev offentliga på ett 22-våningars höghus nere i hamnen. Det lär ha tagit sju år från den första idén om ett Lilla Bommen till dess att kontorshuset stod färdigt våren Ovanligt för lågt byggda Göteborg, obekvämt för arkitekten Erskine som inte alls gillade höghustanken i början och inte minst en byggteknisk utmaning. Huset är tio gånger så tungt som normalhuset i Göteborg. Lösningen blev ett enormt pålningsarbete där 243 pålar drevs 85 meter ner i Göteborgsleran. Icke ett hus som man skulle kunna rita för Stockholm skrev Erskine utan snarare ett hus som skulle anknyta till Göteborgs sjöfartstradition. Och det gör huset i form, färg och uttryck. Omdebatterad blev fasadens färgsättning. Länge låg ett svart band horisontellt innan byggnadsnämnden bestämde sig: vitt och rött i samma nyans som Swiss Air! Läget är exklusivt och utsatt. I farleden går fartyg på upp till ton så för att skydda huset från farliga påseglingar byggdes en skyddsbank upp av krossad sten. Banken ska kunna stoppa fullastade fartyg i 5 knops fart.

10 En historisk bom Mannen bakom Lilla Bommen Lilla Bommen är ett genuint göteborgsbegrepp. blev 91 år gammal. Lilla Bommens arkitekt Ralph Erskine avled i mars i år. Han Tidigare var det så att Han var Sveriges ende internationellt uppmärksammade arkitekt under de senaste 30 åren, säger Olof Hultin, Hamngatorna var kanaler och Östra Hamnkanalen chefredaktör för tidskriften Arkitektur, till TT. gick ända ner till vattnet. Ralph Erskine föddes i London Han studerade Inloppet från älven gick arkitektur i London och bosatte sig i Sverige genom en liten strömfåra Han hade ett socialt engagemang och menade att genom vassen och tvärs arkitekturen skulle ställas i de svagas tjänst, säger Olof över den fanns en bom. Hultin. Några andra av Ralph Erskines byggnadsverk i Intill bommen låg en vaktkur för tullnären, som byggnaden Aula Magna vid samma universitet och Ekerö Sverige är Stockholms universitets bibliotek i Frescati, hade att visitera alla båtar. centrum i Ekerö.

11 Fasaden klarar väder och vind Även Lilla Bommens fasad var en teknisk utmaning: hur skulle de stora aluminium- och glasytorna klara av de växlande klimatförhållandena nere i hamnen? Fasaden testades därför under extrema förhållanden i en klimatkammare som uppfördes på byggplatsen. Aluminium är ett förhållandevis ungt material. Det framställdes i metallisk form första gången 1825, men inte förrän i slutet av 1800-talet kunde tillverkningen ske på ett sätt så att materialet fick en kommersiell betydelse. Då började man också använda aluminiumplåt för byggändamål. Materialet är lätt formbart efter önskemål från arkitekten och uppvisar exakt planhet. Kontoren har blivit yteffektivare, mindre hierarkiska och mer avskalade till färg och form. Men nu längtar vi efter färg Vitra och Kartell gör plastmöbler med spännande färg och design.

12 Mattan skapar ofta en bättre ljudmiljö samtidigt som den skapar trivsel. Här en matta från svenska Kasthall. Plast är ett vanligt material i armaturer. Det möjliggör en obegränsad mängd former och färger och är detaljer som ganska enkelt kan förhöja upplevelsen av en miljö. Här Kartells FL/Icon. Kartells Take talets plast i inredningen har fått en renässans. Här Vitras nyproduktion av Charles Eames Plastic Armchair. Genom att stolen nu tillverkas i plast i stället för originalets formpressade glasfiber är produktionen och slutpriset avsevärt billigare. DEN MINIMALISTISKA TRENDEN inom kontorsinredningen tappar mark. Människor trivs inte alltid i det sparsmakade och färg behövs för att vila ögat och stimulera fantasin. På 1980-talet var bok materialet framför andra i kontorsinredningen, under 1990-talet var det björk och hittills under 2000-talet har det varit målat och då främst i vitt som gällt. Nu kommer allt mer starka kontrastfärger. Ofta är det detaljer som får färg mattor och armatur eller en enstaka möbel som skapar miljö och image. Jag tror att vi har ett behov av färger, säger Lars Svanström, projektledare och delägare på inredningsföretaget Senab med kontor i Stockholm och Göteborg. Hemma kan vi påverka inredningen och har ofta en blandning av gammalt och nytt, av olika färger och mönster. Två sätt att effektivt tillsätta färg i kontoret är genom plast och mattor. Inredningsdetaljer i plats är ett relativt billigt redskap att uttrycka verksamhetens egenart. En trend som kommer stort i och med intresset för 1960-talets design. Då gjordes möbler i formgjuten glasfiber men nu är det möjligt att arbeta i plast som är ett billigare material. Plast är samtidigt lite ömtåligt. Det lämpar sig inte för skivbord men fungerar utmärkt till armatur. Plasten öppnar fantastiska möjligheter att variera inredningen utan att det kostar så mycket. Materialet möjliggör så många spännande lösningar för formgivarna, säger Lars Svanström. MATTAN HAR OCKSÅ FÅTT en renässans i det offentliga rummet och nu som miljöskapare. Mattorna är oftast av moderna syntetmaterial och lätta att hålla rena och bidrar dessutom till en bättre ljudmiljö. I dag är kontorsmattor billigare tack vare de många syntetmaterialen, säger Lars Svanström. Men många vill också ha klassisk kvalitet och Kasthall, som funnits sedan 1889, är ett exempel på en tillverkare av designade kvalitetsmattor i naturmaterial som efterfrågas för kontorsinredning. Dessa konstfulla mattor blir också betydligt dyrare än syntetmattorna och ett sätt att använda dem på kontoret är att helt enkelt hänga mattan på väggen. Mattor är numera inte förbehållna chefen och styrelserummet utan en del av den gemensamma miljön. Denna utveckling att hierarkiska skillnader inte längre markeras i inredningen är kanske en av de tydligaste förändringarna av kontorens funktion och form. NUMERA SITTER CHEFEN ofta i samma rum som sina medarbetare, har möbler av samma märke och storlek och uttrycker sig genom detta som en del av ett arbetande team. Utformning och inredning blir särskilt betydelsefull då kontoren krympt ytan per medarbetare har de senaste decennierna halverats. Vi sitter närmare varandra, vid mindre möbler och med mindre förvaringsutrymme och gemensamma ytor. Det påverkar ju också arbetsmiljön och den sociala samvaron på kontoret. Och ställer större krav på att de inredningslösningar som görs verkligen fungerar, säger Lars Svanström. En annan viktig aspekt är att kontorsinredning har en betydligt kortare livslängd idag än för bara några decennier sedan. Vi byter ut hela inredningen i samband med förändringar i organisationen eller produktionen och ser möbler och detaljer som uttryck för företagets identitet. VI BYTER ALLTSÅ IDENTITET eller snarare image och tillhörighet snabbare i dag. Detta är kanske den viktigaste förklaringen till intresset för design och det enorma formfokus som genomsyrar hela samhällsdebatten. Arkitekter är den yrkeskår som kan det här bäst. De arbetar hela tiden nära sina kunders affär och uttrycksbehov och kombinerar det med ett gediget kunnande om material, form och hantverk, säger Lars Svanström, som är imponerad över hur nya idéer utvecklas ur gamla i nya lösningar för funktionalitet och god form. Säkert är att den generella utvecklingen mot mer yteffektiva, verksamhetsanpassade kontor kommer att bestå en lång tid framöver. Den är driven av kostnadsjakt och behov av effektiviseringar. Samtidigt uppmärksammas behovet av individuella uttryck för företags image och identitet, varför vi sannolikt kommer att få se olika mer kortsiktiga inredningstrender avlösa varandra. Inga-lill Söderberg Plastfantast Thomas Lindblad heter en plastfantast och samlare som utkommit med en vacker soffbordsbok i ämnet. Titeln är Bruksföremål av plast och förlaget heter Signum. Innehållet speglar hur plasten, som hade sin verkliga storhetstid 1945 till 1975, blivit en del av vår vardag. Författaren vill slå ett slag för de många väl formgivna föremål som fanns och fortfarande finns i vår hemmiljö. Det stora intresse som designade plastmöbler rönt det senaste decenniet har inte omfattat bruksföremålen som nu fått ett eget verk. 23

13 Lokalernas generösa glasytor gör det möjligt att njuta av utsikt och dagsljus, anser Sören Just Pedersen. Det säljs mobiltelefoner som aldrig förr. När svenska kunder får välja blir det gärna en Sony Ericsson. Landets mobiltelecentrum finns i Lund där denna tillverkare bygger vidare på en mer än tjugoårig forsknings- och utvecklingstradition. Bästsäljare från Lund ZÉwt GRANNAR Vasakronans hyresgäst: Sony Ericsson Adress: Odarslövsvägen 2/ Sölvegatan 51, Lund Yta: kvm Antal anställda: ANDRÉ DE LOISTED STÖRRE OCH SKARPARE färgskärmar, längre batteritid samt finesser som inbyggd kamera och musikspelare gjorde att inte färre än 3,3 miljoner svenskar skaffade sig en ny mobiltelefon under För svenska mobiltelefonköpare är valet givet; Sony Ericsson är det mest begärliga märket enligt analysföretag som IDC och IT Research. Många av de bästsäljande mobiltelefonerna är utvecklade i Lund. Sony Ericsson, Vasakronans hyresgäst, återfinns i anslutning till teknikbyn Ideon, ett stenkast från Nya vattentornet i Lund. Den som kör förbi på E22:an vid Lunds norra infart kan omöjligen missa arkitekt Gert Wingårdhs prisade kontorshus med alla sina spännande vinklar. Sören Just Pedersen tar emot i Sony Ericssons reception. Han arbetar med utveckling av GSM- och 3G-mobiler. Sören, själv inflyttad från Danmark, har arbetat med mobiltelefonutveckling i mer än tio år. Först på Ericsson Mobile Platforms (EMP) som huserar i grannfastigheten. När Ericsson och den japanska hemelektronikgiganten Sony år 2001 slog samman sina mobilteleenheter till ett gemensamt bolag, som ägs till lika delar 24 25

14 Japanska kolleger brukar uttrycka sig särskilt uppskattande över arkitekturen, säger Sören. Ljusa träslag, glas och sten gör huset ombonat inuti. av de båda företagen, kom han över hit. EMP är fortfarande helägt av Ericsson. Detta bolag förser Sony Ericsson samt en lång rad andra tillverkare av mobiltelefoner som till exempel LG Electronics med grundteknik. Bluetooth är bara en av företagets innovationer. Vi tillverkar inga mobiler här i Lund. Prototyper, javisst, men ingen serietillverkning. Det sker i egna fabriker utomlands och hos Flextronics samt av ytterligare ett par partners. Sören lotsar oss in i Sony Ericssons Experience Center där företagets samtliga produkter av senare snitt presenteras. Och det är inte direkt få modeller. Utvecklingen går snabbt och bara i år tillkommer ungefär ett dussintal nya modeller. Det går att välja mellan vik- och vridbara mobiler. Integrerad kamera är nästan en självklarhet. Liksom sina kolleger på Sony Ericsson testar Sören ofta nya mobiler. Idag ringer han med en redan lanserad modell, K700, som är en kameramobil med generöst dimensionerad skärm och greppvänligt rundade hörn. Man kan inte längre tala om mobiltelefoner, säger Sören. Mobilerna utvecklas till multifunktionsterminaler som utöver telefonsamtal även hanterar text- och bildmeddelanden samt innehåller musikspelare, radiomottagare, spelterminal, kalender, fickminne, webbläsare och kamera med mera. Köparnas aptit på nya finesser går inte att ta miste på. Just nu står musik i fokus. Allt fler vill kunna använda sin mobil för att även njuta av musik. Nästa steg är teve i mobilen. Försäljningen av mobiltelefoner drivs också på av det nu pågående skiftet från GSM till 3G som är den tredje generationens mobiltelesystem. Högre dataöverföringshastighet i 3G borgar för förbättrade möjligheter att använda sin mobil förlåt, terminal för att titta på video, surfa, hantera e-post och arbeta på distans. EFTER EN BÅDE DJUP och utdragen telekomkris bryter nu solen genom molnen. Så bra som det just nu går för Ericsson, Sony Ericsson och de andra bolagen inom telebranschen har det inte gått på länge. Rationaliseringarna fortsätter i och för sig, även om de stora nedskärningarna är gjorda. Sony Ericsson lägger ett rekordår till handlingarna. Under fjolåret såldes 42,3 miljoner mobiltelefoner. Av omsättningen på drygt 59 miljarder kronor blev nettovinsten 2,9 miljarder kronor. Det ska sättas i relation till företagets tröga start ägarna tvingades vid flera tillfällen att då stoppa in mer pengar för att rädda verksamheten. Själv har Sören varit med så länge att han fått uppleva både dalar och toppar. Han har aldrig långt till ett leende och konstaterar att det nu gäller att dyka upp i tid till jobbet: Framåtandan är påtaglig och företaget anställer just nu, säger han och konstaterar att det märks på parkeringen utanför att man har blivit fler. Av Sony Ericsson ganska precis anställda finns i Sverige. Av dem jobbar i Lund. Företagets minsta enhet, huvudkontoret, finns däremot varken i Sverige eller i Japan, utan i Storbritannien. Förklaringen är att London ligger strategiskt nära en storflygplats och kapitalmarknad. Av de drygt tusen anställda på EMP jobbar cirka 700 i Lund. Under det senaste året har EMP och Sony Ericsson tillsammans anställt i storleksordningen 200 nya medarbetare i Lund. Årets upplaga av mobiltelemässan 3GSM Word Conference är just avklarad. För andra året i rad utsågs en mobil från just Sony Ericsson till världens bästa. Förra året prisades T610 och i år utsågs V800 till marknadens bästa 3G-modell av branschorganisationen GSM Association. Sony Ericsson passade på att under 3GSM Word Conference lansera efterföljaren Z800i. Kvalitet, design, finesser, svarar Sören på frågan om företagets framgångsrecept. Samt en offensiv satsning på forskning och utveckling. Till den listan måste man också lägga tradition även en ung bransch som denna kan faktiskt vara traditionsrik. Ericsson invigde sitt Mobile Telephone Laboratory i Lund redan 1983 och många kvalificerade medarbetare har fostrats här. Fast på den tiden var mobiltelefonerna inte alls lika strategiskt viktiga som idag: Satsningen på att utveckla mobiltelefoner med namn som Curt, Olivia, Sandra och Emma var mest ett sätt att skänka trovärdighet åt Ericssons systemförsäljning, förklarar Sören. LABBET INRÄTTADES i den så kallade kuvösen vid Ideon på andra sidan E22 sett från Sony Ericssons kontor av i dag. Ericsson hörde länge till Ideons största hyresgäster och Sony Ericsson har fortfarande kvar lokaler i teknikbyn. Samt i ytterligare några närbelägna fastigheter: Ericsson har nog aldrig haft fler medarbetare i Lund än i dag, tror Sören.Teknikbyn Ideon, skapat som motkraft till sviktande skånska basnäringar, har hittills varit drivbänk för ungefär 500 groddföretag. Klart är att den klusterbildning som består av Ideonföretag, Sony Ericsson, EMP med flera är en viktig tillväxtmotor i det lundensiska näringslivet. Räkna med fler företagsetableringar i området. Lunds kommun, Vasakronan och flera andra intressenter planerar som bäst för en utbyggnad som helt klart kommer att locka nya kunskapsföretag. Utöver det positiva företagsklimatet, där små och stora företag lever och frodas i symbios med varandra och med den närbelägna tekniska högskolan, talar goda kommunikationer för Ideon och dess närmaste omnejd, summerar Sören. Tack vare Lundalänken bjuds det på bra kollektivtrafik. Motorvägsnätet är väl utbyggt och det är nära till såväl Sturups flygplats som Köpenhamn via Öresundsbron. Fast allra enklast är det ju att ringa till varandra... Per Eriksson Stenhård marknad Mobiltelefonmarknaden är stenhård. Det finns över tusen modeller att välja mellan på världsmarknaden. Enligt analysföretaget Strategy Analytics såldes det sammanlagt 684 miljoner mobiltelefoner under fjolåret. Det gör mobiltelefoner till den kanske viktigaste elektronikbranschen. Fjolårssiffran ska jämföras med 2003 års försäljning som uppgick till 517 miljoner enheter. Nokia är ohotad etta med en 34-procentig marknadsandel. Tvåan Motorola säljer bara hälften så många mobiler. Efter trean Samsung, som har cirka 10 procent av försäljningen, kommer tre företag med ganska lika världsmarknadsandelar. LG Electronics, Siemens och Sony Ericsson har alla mellan 6 och 7 procent av världsmarknaden. Sverige skiljer sig från övriga världen. Här har Sony Ericsson en större andel av försäljningen än Nokia. I fjol svarade 3G bara för cirka 10 procent av marknadsvärdet, i år väntas 3G-mobilerna utgöra mer än en fjärdedel av den svenska årsvolymen

15 cü á~ü äuéüwxà För teknikvännen Släng papperslapparna och presentera dig med en visitkorts- CD. I stället för några ynka kvadratcentimeters utrymme får man 30 MB eller mer att fylla med företagspresentationer, prislistor, eller vad man nu har på hjärtat. Fungerar i datorer som kan läsa den mindre sortens cd-skivor, med 8 cm diameter. FRÅN SOCITETSPRYL TILL KOMIHÅGLAPP HAR DU TÄNKT på att det är ganska få visitkort som överlämnas med betjänt nuförtiden? Den lilla kartongbiten har blivit en odramatisk komihåglapp, inte mycket mer spännande än ett ICA-kvitto. Annat var det på Ludvig den XIV:s tid, då visitkorten utgjorde en viktig del av aristokratins komplicerade etikett. Ja, faktum är att de sociala reglerna kring visitkort var viktiga i stora delar av samhället långt in på 1900-talet, och fortfarande lever de kvar i vissa socioekonomiska kretsar. Visitkort har funnits i Europa åtminstone sedan 1500-talet, men de äldsta man känner till kommer från det forntida Kina. Där gjordes de av siden, och var av betydligt större format än de 8,9 x 5,1 cm som är vårt standardmått. (Anledningen till våra märkligt detaljerade siffror är, för övrigt, att måtten är översatta från tum: fyra gånger två och en halv.) I dag har vi inte så stora krav på etiketten vid användandet av visitkort, men på en punkt finns det en viss osäkerhet kvar: vilken titel funkar bäst vid internationella kontakter? Att VD blir könssjukdom på engelska hör väl till den svenska allmänbildningen numera. Likaså en vag föreställning om att det alltid är bra att vara Herr Doktor i Tyskland. Men bortsett från det? Ett generellt råd är att inte vara blygsam i valet av titel, men inte heller fläska på med överdrifter. Varje land har sin kultur. Sök på nätet, fråga exportrådet eller svenska organisationer i området. Om du har en engelsk titel redan från början har du kontrollerat att den finns på riktigt och inte klingar svengelskt? Betänk också att engelska inte alltid är bästa alternativet. Att få hjälp med att översätta titeln till exempelvis japanska kan vara mycket värt. Anders Nilsson Funktion för några tior Med en visitkortspärm är det lätt att hålla ordning och reda på korten. 96 kort får plats, sex stycken på varje uppslag. Enkelt, funktionellt, inga krusiduller och inga överpriser: 55 kronor på Clas Ohlson. Less is more Minimalisten fnyser åt skrymmande och dyra visitkortsförvaringar. Med en pappersklämma för 7:50 kr är problemet löst. Korten sitter fast när man vill det, och hanteras lika enkelt som en kortlek när klämman öppnas. Dessutom en av de snyggaste lösningarna. Skrivbordets tungviktare Rolodex mot Visifix Flip är finalen i supertungvikt för visitkortstillbehören! Formmässigt sopar den designade utmanaren Visifix mattan med Rolodex. Sett till kvalitet är däremot den gamla mästaren Rolodex överlägsen de snygga gummigreppen på Visifix vridhjul kräver viss varsamhet för att inte lossna. Priser på Svanströms: Rolodex 760 kr och Visifix 870 kr. För esteten Danska Georg Jensen fyllde 100 år i fjol och i sortimentet finns naturligtvis även ett visitkortsetui, designat i rostfritt och plast. Den ingår i kollektionen Wave och kostar 375 kr i Georg Jensens egna butiker. Bli kontorets Kurt Olsson Laminera visitkortet och sätt som adresslapp på bagaget. Eller fixa egna kundkort. Eller plasta in bilden på ungarna i plånboken, så slits den inte så fort. Med en lamineringsmaskin för 198 kr på Clas Ohlson blir du firmans egen Kurt Olsson! 28 29

16 Med tur i rätt tid Jag har haft tur i livet. Så förklarar Kurt Norling, 87 år, affärsman och företagsledare, framgången för den verksamhet han de senaste fyrtio åren bedrivit i det första Hötorgshuset i Stockholm. Kanske kan man kalla det tur. Om man vill vara blygsam. Kanske handlar det om skicklighet. Den som hör Kurt Norling berätta om sitt liv har svårt att tro att det bara handlar om tur. ZÉwt GRANNAR Vasakronans hyresgäst: Nofa Invest Adress: Sveavägen 17, Stockholm VD: Kurt Norling Yta: 50 kvadratmeter hyrd yta Antal anställda: 1 (numera) Hyresgäst sedan: 1965 UNDER ETT OVANLIGT långt yrkesliv har Kurt Norling lyckats förflytta sig mellan olika branscher precis i rätt tid för att följa uppgång och undvika nedgång. Det började långt före flytten till Hötorgshuset, där Kurre, som han gärna kallar sig, och företaget Nofa Invest har haft sin hemvist sedan Kurre Norling, som när han slutat skolan 1934 började arbeta på pappans bensinstation i Enskede, slog mynt av sina kunskaper och startade 1943, tillsammans med sin svärfar, en bilfirma på Birger Jarlsgatan. Det var rusning efter bilar, berättar han. När vi öppnade på morgonen hade vi kö utanför bilhallen och vid lunch hade vi ofta sålt tre-fyra bilar. Bilarna var av märken som DKW (Audi) och Opel och modellnamn som Kapitän och Olympia. Allt var uppåt i Sverige, världskriget slut och det stora folkhemsbygget drevs framåt av entusiastiska framtidsivrare. DET GICK HELT ENKELT nästan oförskämt bra för bilfirman och snabbt etablerades filialer i Stockholm. Företaget växte och Kurre Norling, som är lika intresserad av allt, gav sig 1958 in i fastighetsbranschen. Några år därefter flyttade han sitt huvudkontor till den då toppmoderna och mycket omtalade första Hötorgsskrapan. Företaget kom att bli en av pionjärerna i huset och Nofa Invest, som det visserligen bara hetat sedan 1976 då bolaget bytt namn, är definitivt den mest lojala hyresgästen, då man suttit hela 40 år i samma hus. Vi har trivts bra under åren, det är fantastiskt centralt och på gångavstånd från min bostad så det har inte funnits någon anledning att tänka på flytt, säger Kurre Norling. I stället har företaget bytt lokaler inom fastigheten några gånger i takt med att personalstyrkan ökat eller minskat. PÅ 1960-TALET LÅG kontoret på sjunde våningen. Entré och hissar delades med huvudkontor för till exempel Hennes&Mauritz och adressen var en av stadens glassigaste. Då var cirka 20 personer anställda hos Kurre Norling, som expanderat genom att lägga en verksamhet som juvelgrossist till de övriga branscherna. Det var fantastiskt roliga år, säger han. Det gick bara uppåt och jag fick jobba med Nofa Invest har varit en trogen hyresgäst i Hötorgsskrapan. Nu drivs verksamheten av vd Kurre Norling och Ingeborg Werner von Bolton. CHRISTOFFER EDLING 30 31

17 Värden Vasakronan Seminarium om den goda arbetsplatsen Den 26 maj hålls seminariet Den goda arbetsplatsen i Kista Entré. Seminariet riktar sig till personalchefer, HRpersonal, vd och andra beslutsfattare i lokal- och arbetsmiljöfrågor. IBC Euroforum är arrangör och Vasakronan är en av flera samarbetspartners. På seminariet kommer ämnen som trivsel, arbetsmiljö, lokaler och hyresmarknaden att behandlas tillsammans med praktiska exempel på lyckade förändrings- och flyttprocesser. Intressanta slutsatser från Vasakronans undersökning Kontorsbarometern kommer också att presenteras. För mer info, besök Nofas vd Kurre Norling. branscher som sinsemellan är mycket olika. Under en period hade han tre bilfirmor, 22 hyresfastigheter och juvelimporten. Men i takt med att en bransch började bli mogen konkurrensmässigt lyfte han över sitt engagemang till nästa. Så kom först bilverksamheten att trappas ned till förmån för fastigheter och sedan också i precis rätt tid något år före fastighetskrisen fastigheterna att säljas till förmån för juveler och nya intressen som konst och hästar FLYTTADE FÖRETAGET till plan fyra och sedan 1998, efter en omfattande renovering av fastigheten, hyr Nofa 50 kvadratmeter på våning tre. I dag är det endast Kurre Norling och en anställd, Ingeborg Werner von Bolton, som sitter i lokalerna, men verksamheten sträcker sig fortfarande långt utanför kontorsväggarna på Sveavägen. Företaget äger numera fyra hyresfastigheter och 30 travhästar. Hästarna, för den travintresserade kända med tillnamnet du Ling, tränas och stallas på olika håll i landet eftersom ägaren är noga med att sprida sina risker. Jag har nog alltid varit försiktig av mig, säger han. Jag lånar inte och investerar alltid säkert. En sådan säker investering är det fantastiska sommarparadiset med tre egna öar vid Sandhamn. Där kunde han dragit sig tillbaka och njutit av sin framgång som många andra affärsmän. Men sådan är inte Kurre. Så har också den, för lekmän, ganska svårbedömda och riskorienterade travbranschen blivit ett lyckokast. Ett tag hade Kurre Norling över 60 hästar och hans hästar springer in pengar. Han kan bland annat räkna framgångar som Royalings seger i Stochampionatet 1992 med Örjan Kihlström i sulkyn, Volita du Lings seger i samma lopp 2001 med Erik Adielsson i sulkyn och segern 2004 i Sprintermästaren på Halmstadstravet med Gentleman körd av Örjan Kihlström. Men jag har dem faktiskt mest för att de är så fantastiskt vackra djur, säger han. Numera behöver jag ju inte tjäna så mycket pengar längre, så jag kan unna mig att njuta och ha roligt. ATT GÅ TILL JOBBET varje dag i veckan är ett annat av Kurre Norlings nöjen. Det är så roligt att han fortsatt 22 år efter sin ordinarie pensionering. Och han funderar inte på att sluta än. Vad skulle jag göra då? Det här är mitt liv. Jag har byggt det själv, företaget har utvecklats med mig och mina intressen och jag har haft en otrolig tur. Inga-Lill Söderberg Serviceplattform öppnad i Malmö Vasakronan Service Partner har öppnat sin första serviceplattform i Malmö. I kvarteret Bylgia erbjuds nu reception, RoomService, konferens, vaktmästeritjänster och en coffeeshop. I januari öppnade receptionen med ärendekonceptet RoomService och i mars öppnade Bylgia Konferens. Redan från start välkomnades både externa och interna konferenskunder. I kvarteret Bylgia arbetar cirka 300 personer. Hyresgäster är Findus huvudkontor och Sweco. Även Vasakronans fastighet Sirius som ligger på gångavstånd från Bylgia kommer att knytas till serviceplattformen med en kompletterande konferenslokal. Ingela Holmkvist-Åradsson, receptionist och konferensvärdinna och Bylgias platschef Therèse Segefalk. Vasakronans årsredovisning 2004 Nu är den här, Vasakronans Årsredovisning Beställ eller ladda ner den via hemsidan under finansiella rapporter. Vasakronan Service Partner Gasellvinnare Vasakronan Service Partner återfanns på den lista över Gasellvinnare i Stockholms län som publicerades i Dagens Industri i december Inom kategorin Restaurang ligger Vasakronan Service Partner på andra plats bland länets Gasellvinnare. Vasakronan Service Partner har haft en tillväxt på 160 procent under de senaste tre åren

18 Värden Vasakronan Fler besökare på vasakronan.se ^Ü Ç ~t Mest värdefulla fastigheten Garnisonen är Sveriges mest värdefulla fastighet. Tidningen Fastighetsvärlden har listat efter taxeringsvärde. Vasakronans fastighet Hästskon 12 vid Sergels Torg, där SEB sitter, kommer på sjätte plats. Guldklimparna utgörs uteslutande av Stockholmsfastigheter, de flesta inom bekvämt gångavstånd från varandra... och ur blågul synvinkel är det glädjande att kunna konstatera att majoriteten av de dyraste fastigheterna fortfarande är i svensk ägo, skriver Fastighetsvärlden. Kul att bli uppmärksammade på det här sättet, säger Charlotta Liljefors Rosell, marknadsområdeschef för Garnisonen. Garnisonen utgör 10 procent av Vasakronans innehav värdemässigt, 9 procent ytmässigt. Karlahuset är dessutom Sveriges längsta byggnad 347 meter lång med två busstationer! Kvarteret Garnisonen har genomgått en stor förändring de senaste åren där myndighetskaraktären har ersatts av ett levande kontorscentra med över 200 företag. Vasakronan Service Partner erbjuder ett komplett serviceutbud i kvarteret. Vasakronan hyr ut kvm i Sverigehuset på Hamngatan i centrala Stockholm till THE One som i juni öppnar en stor inredningsbutik i fastighetens entréplan. Stockholmsbutiken är den första i Europa. THE One har sammanlagt nio Sveriges mest värdefulla fastigheter 1) Garnisonen 3 taxvärde: Mkr, yta: kvm, ägare: Vasakronan 2) Blåmannen 20 Klara Zenit taxvärde: 2 421, yta: kvm, ägare: Commerz Grundbesitz Investment 3) Jericho 43 taxvärde: 2 239, yta: kvm, ägare: Diligentia/Allianz 4) Hästen 19 NK taxvärde: 2 017, yta: kvm, ägare: Hufvudstaden 5) Kronoberg 18 Polishuset taxvärde: 1970, yta: kvm, ägare: Specialfastigheter 6 ) Hästskon 12 taxvärde: 1 856, yta: kvm, ägare: Vasakronan 7) Terminal 1 World Trade Center taxvärde: 1 772, yta: kvm, ägare: Hufvudstaden THE ONE TILL SVERIGEHUSET butiker i fem länder i Mellanöstern med över 600 anställda. Butikskedjans grundare, Thomas Lundgren, öppnade den första butiken 1996 i Abu Dhabi, Förenade Arabemiraten. Vi är glada att kunna välkomna THE One till Stockholm och Europa. Det blir en ny spännande konceptbutik i ett av de absolut bästa lägena i centrala Stockholm, kommenterar marknadsområdeschef Göran Langer på Vasakronan. Förutom butiken har THE One tecknat kontrakt om cirka 260 Antalet besök på Vasakronans hemsida ökar stadigt. För det senaste halvåret är besökssnittet per månad Detta kan jämföras med ett snitt på under samma period förra året. Besöksstatistiken toppas av februarisiffrorna som trots sportlovsperioden givit besök på vasakronan.se. Sedan nylanseringen i mars 2003 har antalet besök mer än fyrdubblats. Internet är en väldigt viktig kanal i arbetet att nå ut till potentiella kunder. Vår hemsida är i många fall det första som en potentiell kund ser av Vasakronan och är ett naturligt verktyg i sökprocessen. Antalet förfrågningar som kommer med anledning av hemsidan ökar hela tiden, säger Per Lindblad, uthyrningschef för Vasakronan i Stockholm. Uppgången kan delvis förklaras av Vasakronans reklamfilm Borg vs McEnroe som visats från juni månad i flera TV-kanaler och även på biografer. Reklamfilmen där två av världens mest kända idrottspersonligheter, som är vana att spela under helt perfekta förhållanden, möts i en lokal som inte är den mest perfekta. Vasakronans nuvarande hemsida är utvecklad av webb- och kommunikationsbyrån Starring (f d Moonwalk) och har implementerats och vidareutvecklats tekniskt av IT-konsultbyrån Valtech. kvm för kontor i Sverigehuset. THE One är inte bara en inredningsbutik utan också ett komplett home fashion koncept, säger Thomas Lundgren. Jag vill att våra kunder ska inspireras. ENGAGERANDE ARBETSPLATS KÄRLEK PÅ KONTOR VARFÖR INTE? Att det händer beror oftast bara på att folk engagerar sig mer i jobbet än fritiden. Det ansåg en gång en vd jag hade. Hennes, tämligen kontroversiella, åsikter om hur man skapar en kreativ arbetsplats kan självklart problematiseras, men det finns en poäng där. I bondesamhället levde och arbetade man ihop dygnet runt, året runt. Men den urbana arbetsdelningen klöv vardagen i ett arbetsliv och ett privatliv. Två delar av vår vardag som tenderar att falla sönder i, ja just det: två helt olika liv. Kontoret är en affärslokal och icke någon salong, även om inredningen möjligen skulle locka till förväxling Det gör också ett otrevligt intryck om personalen sinsemellan uppträder alltför familjärt, heter det i klassikern Så går det till i umgänge och sällskapsliv från år 1952 (Natur & Kultur). Dagens managementteologer formulerar det annorlunda. I sak kvarstår dock rågången mellan de två liven. Alltför familjärt är sällan det vi slås av i moderna kontorslandskap. Det finns en tragikomisk paradox i detta. Få förnekar att tekniska framsteg ökar möjligheterna till individualisering, personifiering och mångfald. Trots detta har it-revolutionen snarare förvandlat mångfalden av småskaliga kontor till klonade skrivsalar där rader av datorskärmar ersatt den tidiga industrikapitalismens legioner av stansmaskiner. Med laptop och mobil behöver vi inget eget skrivbord, menar fundamentalisterna. I deras perspektiv är det familjära direkt kontraproduktivt. I det nya kontoret finns inte plats för barnteckningar och porträtt på kärringen, som en managementkonsult så träffande formulerar det. Jag tror att han har fel. Käpprätt fel. Peppe Engberg, publicist som träffade kvinnan i sitt liv på jobbet och vill ha pelargoner vid arbetsplatsen. ANETTE NANTELL 34 35

19 AAAáü xç á áàt wxàtä} Gnistrande glas Den framrusande kometen Hale-Bop fick oss att ivrigt spana ut i rymden. Det inspirerade konstnären Torbjörn Bergérus. Så när Vasakronan ville smycka Livsmedelsverkets entré lade han fram idén om en glaskomet. En omfattande renovering hade då gett huset en välkomnande entré i stället för den trista korridor som ledde fram till en avvisande receptionslucka. Nu svävar den intensivt blåa kometen vid Hamnesplanaden 5 i Uppsala. Namnet på konstverket är Hale-Bop (1997). SVEN TIDEMAN