ÄMNE: SOCIALT ARBETE, C-KURS, INRIKTNING MOT PSYKOSOCIALT FÖRÄNDRINGS- OCH BEHANDLINGSARBETE ABSTRACT

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ÄMNE: SOCIALT ARBETE, C-KURS, INRIKTNING MOT PSYKOSOCIALT FÖRÄNDRINGS- OCH BEHANDLINGSARBETE ABSTRACT"

Transkript

1 MITTHÖGSKOLAN I ÖSTERSUND Institutionen för socialt arbete ÄMNE: SOCIALT ARBETE, C-KURS, INRIKTNING MOT PSYKOSOCIALT FÖRÄNDRINGS- OCH BEHANDLINGSARBETE HANDLEDARE: MATS BLID ABSTRACT I denna studie belyser jag metoden Inbildning utifrån ett existentialistiskt perspektiv. Jag har genom fyra kvalitativa intervjuer fått vid inblick i ämnet och därför kunnat ge en detaljerad beskrivning av denna metod. Den teoretiska delen består av existentialistiska tankegångar, och i analysen har jag valt att integrera intervjuerna med teoriavsnitten för att kunna belysa eventuella likheter och skillnader. Inbildning är en metod som på ett unikt sätt frigör resurser hos människor med hjälp av intuition och intellekt i samverkan. NYCKELORD: INBILDNING, SOCIALT ARBETE, PROFESSIONELLA RELATIONER TITEL: INBILDNING - att öka kompetensen att bruka sin förmåga FÖRFATTARE: ELIN AMNELL DATUM: augusti 1999

2 Ett stort tack till Bo Hollsten för intressant vägledning och lärorik handledning, i mitt möte med Inbildning. Jag vill också tacka Mats Hollsten, Helena och Anne-Sofie Sundholm för att jag fått ta del av era erfarenheter. Sist men inte minst ett tack till Mats Blid för handledning. MÅLET är hela levande människor VÄGEN är tillit, mod, ärlighet och handling KRAFTEN är rädsla, ångest, glädje och engagemang Vad väntar du på? Dikt av Bo Hollsten

3 Innehållsförteckning 1 Inledning Problembakgrund Problemformulering 2 och definiering av nyckelbegrepp 1.3. Problemavgränsning Metod och metodproblem 4 2 Inbildning Inbildning - en metod Inbildning - definitioner Inbildning - en tillbakablick 3 Praktiska genomföranden Videoprogram Operation Hindersprövning Runda Tanken Här - Mod Inre Porträtt 15 4 Teoretisk referensram Existentialism Det existentiella tänkandet Den existentiella terapin Terapeutens attityd Syfte Humanistisk psykologi "Den tredje vägens psykologi" Klientcentrerad terapi Inlärning Två typer av kunskap Alternativ undervisning Exempel Exempel Exempel Undervisning Sammanfattning 29

4 7 Inbildning - analys, tolkning och resultatredovisning Mänskliga drivkrafter Att förverkliga sig själv Ångest Frihet Känslor Effektivt lärande Sökandet efter kunskap Meningsfull inlärning Brister i dagens undervisning 36 8 Slutdiskussion 38 Referenslista Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4

5 1 Inledning Problembakgrund Morén (1996) anser att socialt arbete till viss del handlar om att lösa viktiga sociala problem, men att problemlösningstänkandet som begrepp har inneboende begränsningar. "Problemseendet bygger också på en underförstådd uppdelning mellan "vi" normala som ska hjälpa "dom" som har problem (Morén 1996, s 11)". För att som socialarbetare kunna medverka till omgestaltning av livssituationer behövs enligt Morén (1996) istället att man överskrider problemseendets gränssättningar. När det gäller anpassande eller kompensatoriska insatser (tex. ekonomiskt bistånd) är det legitimt att stanna kvar i rollerna som biståndssökande och tjänsteman och mötet blir då både formaliserat och reglerat. När det däremot handlar om omgestaltning av en livssituation, får man lämna rollerna och mötas som människor, vilket innebär att man måste ge sig in i möten där man inte själv dikterar villkoren och även våga utsätta sig själv för kaos. (Morén 1996) Enligt Morén (1996) innebär en modell med problem - utredning - bedömning - åtgärd - resultat en föreställning om att mänsklig förändring kan planeras, styras och manipuleras fram. I sin tur förutsätts också arbetet kunna bedrivas såväl rationellt som målinriktat. "Det sociala arbetet skall präglas av planmässighet och målinriktning" (Allmänna råd från Socialstyrelsen 1983:5). Problemlösningsmodellen anser Morén (1996) vara helt missvisande när det gäller medverkan till omgestaltning av en destruktiv livssituation, dvs mänskligt bistånd. Morén pekar även på att arbetsuppgiften, det mänskliga biståndet, i sig är så annorlunda att begreppen "bedömning" och "åtgärd" inte på något sätt är meningsfulla för att beskriva vad arbetet innebär. Istället fokuserar han på ett annorlunda arbetssätt, där den som söker bistånd inte riktigt klarar av att se sin livssituation, vilket då utgör en viktig aspekt av den sociala utsattheten. Detta, i sin tur, innebär att det faktiskt är omöjligt att utreda, för att i ett senare skede kunna planera en biståndsinsats. Som socialarbetare får man då i stället till uppgift att medverka till långsiktig omgestaltning av den destruktiva livssituationen, då det inte finns något avgränsat problem som man kan åtgärda och behandla. Biståndet kan då sägas vara att synliggöra villkor och möjligheter och på så sätt komma fram till nya tolkningsmöjligheter. Socialarbetarens viktigaste insats blir då att skapa en hållfast relation som kan hantera ovissheten i relationen, utmana och sedan stå kvar med sitt erbjudande om mänskligt bistånd trots risken att bli avvisad. När man ingår i en sådan biståndsrelation innebär det en ömsesidig utmaning av självbilder och omvärldsuppfattningar. Här menar han också att man som socialarbetare inte kan medverka till någon förändring av den biståndssökandes livssituation om man inte själv är beredd att förändras. Om man måste tala om resultat, så bör det ses i ett livsperspektiv och det är då snarare ett sammanhang som ska synliggöras snarare än ett problem som ska lösas.

6 2 Det man i stället eftersträvar är nya tolknings- och handlingsmöjligheter och synliggörandet av en möjlig förändring (Morén 1996). Biståndet formuleras med andra ord som ett erbjudande, med hjälp att omformulera och överskrida begränsade livspremisser, vilket också kan uppfattas som hotfullt, då en sådan process är förknippad med smärta, ångest och motstånd, att överge sig själv och bli en annan. Denna modell förklarar bistånd som en förändringsmöjlighet som växer fram och skapas i en levande relation. Det är icke-vetandet som är den genuina utgångspunkten i denna modell då både biståndssökaren och socialarbetaren befinner sig just där. Därför är det gemensamma sökandet efter kunskap, dvs sökandet efter nya tolknings- och handlingsmöjligheter, den egentliga lösningen (Morén 1996). Denna uppsats vänder sig till personer som arbetar med just mänskligt bistånd inom det sociala arbetet. Jag belyser i detta arbete en metod som tar avstånd från det traditionella problemlösningstänkandet, och i stället koncentrerar all energi till att frigöra människornas egna resurser. Den tanke jag har är att detta material ska kunna fungera som en inspirationskälla, där nya tankegångar och insikter kan födas. Jag tror att det är viktigt att vi inom det sociala arbetet slutar att objektifiera de människor vi möter, dvs de biståndssökande. Att vi slutar att entydigt använda oss av metoden: problem - utredning - bedömning - åtgärd - resultat och istället vågar söka nya vägar, att våga förlora fotfästet en liten stund. Att våga / vilja se de medmänniskor som vi möter i det sociala arbetet som kompetenta individer som under de rätta förutsättningarna kan öka sin kompetens att bruka sin egen förmåga, borde vara en förutsättning i det sociala arbetet. 1.2 Problemformulering Problemformulering I denna uppsats har jag för avsikt att undersöka och belysa metoden Inbildning Syfte och målsättning Det övergripande syftet med denna studie är att belysa metoden Inbildning, som ett alternativ till konventionella problemlösningsmetoder / arbetssätt. Målsättning med denna uppsats är att lyfta fram ett annorlunda arbetssätt / metod för att öka kompetens, och på så sätt kunna bidra till en ökad kunskap till nytta för de som arbetar i professionella relationer inom det sociala arbetet Definiering av nyckelbegrepp Socialt arbete beskrivs ofta som om det endast vore en problemlösningsuppgift, dvs en helt och hållet åtgärdsinriktad verksamhet. Morén (1996) misstror dock denna beskrivning då han anser att det inte är någon enhetlig uppgift att arbeta med människor i ett socialvårdande system. Han skiljer på enkla stödinsatser, så som ekonomiskt bistånd och liknande insatser av servicekaraktär.

7 3 Socialarbetaren ställer i allmänhet inga krav på den biståndssökande i form av tex. ändrad livsföring, utan det handlar i stället om en anpassning mellan livssituationen och de yttre sociala villkoren. Ibland kan det däremot vara berättigat med en omgestaltning av den biståndssökandes hela livssituation, vilket kräver att socialarbetaren utvecklar en varaktig, hållfast och ganska djupgående relation till den biståndssökande (Morén 1996). I denna uppsats kommer jag att använda mig av följande definition: "Socialt arbete formuleras som ett erbjudande, ett samhälleligt erbjudande om mänskligt bistånd för att synliggöra nya tolknings- och handlingsmöjligheter i en otillfredsställande eller destruktiv livssituation. Relationen socialarbetare - biståndssökare präglas av en ömsesidig utmaning av självbilder och omvärldsuppfattningar och insatserna syftar inte i första hand till att lösa sociala problem utan till att synliggöra möjliga förändringar (Morén 1996 s 24)". Som en kompletterande definition använder jag mig även av definitionen att "Socialt arbete - i betydelsen mänskligt bistånd - innebär, skulle kunna innebära att behärska övergången mellan anpassning och omgestaltning, att finnas till och att utmana, att bli avvisad men stå kvar (Morén 1996 s 37)". Med begreppet professionella relationer menas till att börja med alla former av förhållanden mellan människor där den ena partens handlingar mot den (eller de) andra sker som yrkesutövning, alltså i form av avlönat arbete. Det kan gälla förhållandet mellan lärare och elev, mellan terapeut och klient, mellan sjukvårdare och patient" (Skau 1993, s 27). Kompetens definieras inom Inbildning som " att bruka sin egen förmåga (Hollsten)" Kompetens kan också definieras som " den handlingsförmåga, med vars hjälp vi förverkligar våra avsikter" (Lyttkens 1994, s 19). 1.3 Problemavgränsning I denna studie har jag valt att använda mig av en existentialistisk referensram. Jag kunde likaväl ha valt en teori, som visar ett motsatt förhållnings-/ synsätt, men för att tankegångarna så tydligt som möjligt skulle kunna framhållas har jag i stället valt att se på Inbildning ur denna specifika synvinkel. Jag har inte undersökt hur man inom det sociala arbetet arbetar idag, då jag endast ser detta arbete som ett försök att inspirera till nya tankebanor.

8 1.4 Metod och metodproblem 4 Först tog jag per telefon kontakt med Bo Hollsten, som format och utvecklat Inbildning. För honom presenterade jag idén om att skriva denna C-uppsats om den specifika metod som han har utvecklat och som han arbetar med. Sedan följde en tid med mer eller mindre regelbundna telefonsamtal, då jag sakta men säkert fick inblick i vad Inbildning är och hur metoden kan fungera i relation till socialt arbete. Då Inbildning är en sökande metodik och det inte finns några självklara svar på varje ställd fråga har jag istället fått söka min egna väg fram till svaren. Detta har visat sig svårare än jag från början ens anat. I min livsvärld har det helt enkelt inte funnits någon anledning att söka på egen hand. Före en tenta så visste jag alltid vad jag skulle läsa på. När jag gjorde min Litteraturstudie, så behövde jag inte söka i denna bemärkelse. Allt fanns redan klart. Tidigare forskningsresultat, teoribeskrivningar och så mycket information att jag blev överväldigad. Här ställdes jag mot ett motsatt problem. Ingen har tidigare skrivit om Inbildning. Det finns inga tidigare undersökningar. När jag nu skulle beskriva denna metod, så fanns det inte heller någon metodbeskrivning! Jag har i stället fått granska det material som jag fått tillgång till, och dra egna slutsatser. Det som känts allra svårast är egentligen formen som nästan allt material är skrivet i, nämligen den poetiska formen. Det var dikter, sagor, berättelser osv. För att ge ett exempel, så bifogar jag (se bilaga1) en text som enligt Bo Hollsten beskriver metoden som helhet. Sedan är det upp till dig som läsare att tolka den, och kanske har vi kommit fram till samma slutsatser? Jag fick redan från början av dessa samtal ta del av det egenproducerade material som Bo Hollsten använder sig av när han arbetar. Det bestod av bla. dikter, berättelser, kassettband, kursbeskrivningar, videoband, kursdeltagares dagboksanteckningar etc. Det var viktigt att få ta del av en så stor del av hans material, då det gav en vidare inblick i ämnet och gjorde det lättare att sedan göra begränsningarna. Sedan åkte jag ner till Stockholm och där använde jag mig av kvalitativa intervjuer som metod, då denna studie är explorativ och därmed kunde bidra till en djupare förståelse för metoden Inbildning. De kvalitativa intervjuerna (Kjaer Jensen 1995) var också lämpligast, då jag var ute efter en nyanserad och mer djupgående bild av intervjupersonernas erfarenheter. "Den kvalitativa metoden anses vara mest sårbar när det gäller tillförlitlighetsproblem (Kjaer Jensen 1995 s 63)." Det är alltså svårt att bedöma den totala intervjumängdens tillförlitlighet, då man använder sig av öppna intervjuer som då också genomförs på olika sätt. Det centrala är (Kvale 1997) mer att erhålla nyanserade beskrivningar som återger den kvalitativa mångfalden dvs alla skillnader och variationer, hos ett fenomen, än att komma fram till en fast kategorisering. I de kvalitativa forskningsintervjuerna har jag försökt att beskriva specifika situationer och handlingsförlopp ur de intervjuades värld. Jag har även försökt samla in så rika och förutsättningslösa beskrivningar som möjligt. Den stora fördelen (Kvale 1997) med kvalitativa intervjuer är just öppenheten, då det inte finns någon standardteknik eller regler för de intervjuer som bygger på ostandardiserade kvalitativa intervjuer.

9 Jag använde mig av en intervjuguide som innehöll de teman som jag ansåg att det var viktigt att jag avtäckte under intervjun. Jag använde mig av öppna frågor, men fokuserade dem ändå så de pekade åt samma riktning. Intervjun var halvstrukturerad, då jag ansåg det viktigt att intervjupersonerna fick svara med sina egna ord, då meningen var att de skulle beskriva sina egna upplevelser och erfarenheter. Jag använde mig av bandspelare för att spela in intervjuerna, för att sedan bearbeta råmaterialet från tal till text. När jag väl bearbetat texten var det dags för att analysera texten för att få en ökad förståelse och hitta mönster i intervjuerna, för att på så sätt uppnå studiens syfte. Jag valde att endast intervjua fyra personer, då jag ansåg att detta antal ändå på ett relevant sätt kunde bidra kunde bidra till att uppfylla syftet. " det är därför viktigt att forskaren hela tiden ser till att välja ut intervjupersoner som överensstämmer med de riktlinjer som finns i problemställningen (Kjaer Jensen 1995, s 37)." Jag intervjuade Bo Hollsten för att få en grund att stå på och för att få se metoden ur hans synvinkel. Sedan fick jag även tillfälle att intervjua hans son, Mats Hollsten vilket var givande, då ett delvis nytt perspektiv visade sig. Jag fick även ta del av en före detta kursdeltagares tankar, känslor och erfarenheter, och i arbetet kallar jag henne för Helena. Jag intervjuade även en kvinna, Anne-Sofie Sundholm, som var kursdeltagare för drygt tio år sedan, men jobbar nu som konsult i eget företag och använder Inbildning som metod i sitt arbete. Genom att intervjua dessa fyra personer, så känner jag att jag kunnat belysa Inbildning från så pass många vinklar att det, trots antalet, ändå ger en viss tyngd åt arbetet, trots att jag självklart kan se fördelarna med att ha intervjuat fler personer. Att beskriva ett upplevelsebaserat arbetssätt / metod med ord är egentligen en omöjlig uppgift, då det krävs ett deltagande och ett engagemang för att kunna få insikt om vad metoden egentligen innebär. Trots detta har jag gjort mitt bästa för att beskriva Inbildning så konkret som jag ansåg det möjligt. Då den kvalitativa intervjun är icke-standardiserad (Svensson et al, 1996) innebär detta också att man inte från början kan veta vilka frågor som är betydelsefulla och man måste då som intervjuare anpassa och utveckla situationen för det centrala syftet med undersökningen. Då jag inte intervjuat tidigare så upplevdes detta som det allra svåraste momentet att klara av. Kjaer Jensen (1995) skriver om den "kreativa intervjun", där intervjuarens påverkan på den intervjuade är av underordnad betydelse, då huvudsyftet är att få fram något nytt och spännande. 5

10 2 Inbildning Inbildning - en metod Som en initiering i Inbildning erbjuds du här att läsa Bo Hollstens egna poetiska definition av Inbildning. Inbildning är Att intuitivt förstå Att intellektuellt lita på Att i handling prova på Inbildning innebär Att våga se sin egen kraft Att vilja se andras styrka Att bruka sig själv tillsammans Inbildning lär Att gå från ord till handling Att arbeta lustfyllt Att ta ansvar Att hantera sitt flyktbeteende Att stå upp för dem man är Att sätta någon annan före sig själv Inbildning gör Livet större Arbetslivet möjligare Inbildning sker genom Att arbeta med verkligheten Att bruka skeendet Att sväva fritt Att tänka runt Individuell gruppdynamik Att arbeta i flera dimensioner Att låta bredd, höjd och djup mötas Att svara i morgon Att förbehållslöst ta emot

11 Sex grundpelare kännetecknar arbetet: 7 Att ta ansvar Att arbeta lustfyllt Att stå upp för dem man är Att gå från ord till handling Att hantera sitt flyktbeteende Att sätta någon annan före sig själv (Bo Hollsten, opublicerat material) Målet blir då att utveckla sin förmåga inom dessa områden. (Anne Sofie Sundholm, opublicerat material) Det som är grundläggande i metoden är att arbeta med frågor - och inte med svar - då svar får processer att avstanna. Frågor startar processer, och gynnar en sökande, utredande, inkännande och reflekterande inställning - som utvecklar aktivitet - inte passivitet - som betonar det personliga ansvaret hos individen själv - och inte hos andra. (Anne-Sofie Sundholm, opublicerat material) "Frågor kan också användas som provokation - eller - man kan ge synpunkter i frågeform för att de ska kunna tas emot! Man kan också ge frågor för att underhålla osäkerheten, så att den hålls vid liv, vilket behövs om man ska kunna vara förändingsmodig". (Citat Anne-Sofie Sundholm) Förändringsmod framhålls inom Inbildning som ett begrepp, värt att sträva emot. Att vara förändringsmodig innebär att vara; sökande - osäker - modig - insiktsfull och frågande. (Bo Hollsten, opublicerat material) "Sökande - för att vara förändingsmodig måste jag ha en sökande attityd. Jag måste vara beredd att lämna det gamla för att hitta det nya, att till och med våga lämna det gamla innan jag ser vad jag går till, vad det nya är. För att vara sökande måste jag tillåta mig att vara osäker, och för att kunna det måste jag släppa mina gamla säkra svar, vara öppen för det som kommer och fri från mina förutfattade meningar. Frågande är jag när jag frågar, det är ett sätt att söka sig fram. För att orka söka, fråga och vara osäker krävs mod - jag blir modig. Allt detta ger insikter, får mig att växa, jag blir insiktsfull." (Citat Anne-Sofie Sundholm) Mänsklig utveckling eftersträvas också, och ett sätt att utvecklas är att arbeta med "den sociala korsvägen"; Att gå från Vad gör jag? - till - Vad skulle jag kunna göra? och från Vad är jag? - till - Vad skulle jag kunna vara? (Hollsten, opublicerat material) Metoden visar på att människor blir tydliga genom att vara stilla tysta och närvarande, och när någon rubbas i sin balans så skapar detta också frihet. "Tystnad och lyssnande är viktigt - inåt och utåt. Metoden kräver och ger personligt ansvar, man blir sin egen kapten, med egen ratt och egen riktning på livets hav". (Citat Anne- Sofie Sundholm) Arbetet innebär en hög grad av egen aktivitet, tex. att man själv får söka sina jag, kunna se problem som möjligheter och lägga energin på rätt sak, dvs den sak som det går att göra något åt. Metoden innebär också att medvetet utelämna sig till sin egen kraft; "Att tömma det gamla för att ge plats för något nytt. Att gå in i det nya utan att se hur det ska bli. Att orka leva med frågor och gå utanför svarens begränsning. Att min livskraft ska brukas för andra. Att även som ledare vara i ett

12 8 osäkert, frågande och sökande läge för att höra den andre och följa denne, inte sina egna uppgjorda strategier". (Citat Anne-Sofie Sundholm) Inbildning är såväl en metod, en pedagogik som ett förhållningssätt. Metoden kallas Inbildning för att den, i motsats till utbildning bygger på det som finns hos människan och inte på det som ska tillföras. Anne-Sofie Sundholm (opublicerat material) menar att utbildning utgår från att någon har mer kunskap och ska ge den kunskapen till andra, som inte har den. Konsekvensen av detta blir då att fokus sätts på mig som utbildare. Som motsats till utbildning så utgår Inbildning från den kunskap som finns hos varje människa och tar fram den. Vilka resurser finns hos dig? Inbildning utgår också från den lust till lärande och arbete som finns hos varje individ. Konsekvensen, och den viktiga frågan blir således; "Vad finns kvar hos deltagaren?" Att arbeta med Inbildning innebär att ta fram individens dolda krafter och att få individen att använda sin kraft konstruktivt. (se bilaga 2) Det handlar alltså om att hjälpa individen att skapa sig ett stort livsrum. Arbetet med Inbildning sker hela tiden - oavsett ämne - med verkligheten som grund. "Detta för att verkligheten skapar allvar inför uppgiften, motiverar mer engagemang, ger stark inlärning, och skapar direkta överföringar mellan kurssituation och arbetssituation/livssituation. Det här innebär också att vi brukar verkligheten för verklighetens utveckling". (Citat Bo Hollsten) När man arbetar Inbildande arbetar man med intuition och intellekt - i samverkan. Detta betyder, att jag från en intuitiv förståelse. Tillåter mig att intellektuellt lita på denna och även handla utifrån detta. Denna kombination är mycket ovanlig, då intuitionen i dagens samhälle får stå tillbaka för intellektet. Med Inbildning som metod är det dock inte fråga om antingen eller, utan delarna förutsätter varandra. (Anne-Sofie Sundholm, opublicerat material) För att vara Inbildande och lära in Inbildning så använder man sig av och utvecklar sin kreativa, skapande och konstnärliga sida. Genom att arbeta med kulturkommunikation så använder man kultur i olika former, som ett sätt att kommunicera mellan människor. Detta sker genom att träna de olika sinnena, tal, teater, koncentration, dramatiskt skapande, röst, video-, bildskapande och rörelse. Den enskilde vinner på detta sätt en ökad tillgång till sig själv. (Hollsten, opublicerat material) Inom Inbildning arbetar man också med kommunikationskultur, dvs vårt speciella sätt att samverka och inte samverka med varandra, våra osynliga revirgränser och våra outtalade regler för umgänge och uppförande. Inbildning kan användas som metod i alla ämnen och som ett utvecklingsinstrument i personligt växande, social kompetens och ledarskap (Hollsten, opublicerat material). För att komma in i sig själv och andra människor via det omedvetna och på så sätt komma förbi en del försvar arbetar man med text och poesi, Bo Hollstens texter och eget skrivande, egna och andras bilder. Dikterna och texterna brukas på flera olika sätt; "En text kan läsas högt för att skapa en känslomässig öppning. En utvald text vid rätt tillfälle kan ge en insikt. En text kan användas som en övning i sig, genom att till den foga frågeställningar. Texterna kan också användas som ett sökmaterial, där deltagaren varje dag söker och hittar sitt läge." (Citat Anne-Sofie Sundholm)

13 9 Man arbetar också med symboler, då dessa öppnar vidder för våra upplevelser. I arbetet med dessa symboler är det viktigt att inte förklara eller begreppsliga dessa symboler, utan låta dessa behålla sin vitalitet och sin mångdimensionella karaktär. Det Inbildande arbetet bedrivs alltid upplevelsebaserat och processinriktat, samt individuellt med varje enskild individ. Hemligheten bakom att metoden är kraftfull och ger snabbt resultat är att den arbetar i flera dimensioner samtidigt. (Anne-Sofie Sundholm, opublicerat material) "Bredd höjd och djup kan kopplas till varje begrepp. Man lär sig att se saker från flera olika håll samtidigt och inte bedöma en sak utifrån dess yta. Det här är svårt att förklara, men tänk dig hur olika du kan se på en tredimensionell bild, du måste anstränga dig och inte bara se på ytan för att se det tredimensionella. Bredd höjd och djup skapar en kub. Runda av hörnen och du får en boll, en sfär, ett klot - en tredimensionell rund tanke! Alla delar går ihop och bildar en helhet. Vid kursens slut ser man, att alla delar går samman, att allt har häng ihop och nu bildar en helhet. Ingen annan metod som jag mött är så individuellt arbetande, och ingen annan har en sådan respekt för individen och en sådan tillit till vad individen kan åstadkomma. Detta får också individen att växa". (Citat Anne-Sofie Sundholm) När man arbetar Inbildande så startar själva arbetet med att Inbildaren utlöser en situation. Det kan ske genom att man läser en text, eller genom att ge en övning där en fråga ska kommenteras eller en uppgift lösas. Nästa steg är inte givet, utan beror på deltagarens beteende och respons. Detta betyder att Inbildaren antingen går vidare till nästa steg, eller inser att det först krävs en fördjupning. Det kan även innebära att nivån är en annan än Inbildaren förutsett och då antingen höjer man eller sänker i relation till det. Med många individer i samma grupp leder arbetet efter ett tag till att deltagarna arbetar med olika övningar och även att de väljer att ta övningarna i olika ordning. Det individuella visar sig också i att varje individ ska arbeta i sin egen takt, att inte bli färdig före sig själv. "Det är att arbeta individuellt. Många gånger skapar jag en ny uppgift ur de svar deltagarna lämnat. Ibland ser jag det här enkelt och klart - ibland inte alls. Om jag inte ser det, beror det på att jag inte är hos dem, utan hos mig och funderar på vad jag ska göra." (Citat Anne-Sofie Sundholm) Arbetet innebär att varje övning bygger på tidigare svar och att deltagarna hela tiden bygger vidare på vad de tidigare åstadkommit. Varje uppgift ges i flera steg, och man får svara på varje delfråga innan man får nästa steg. Detta gör att man kommer fram till ett genuint svar som intellektet inte kunnat förutse eller manipulera. "Jag ser det, som att jag som deltagare klättrar upp för en stege, och rätt som det är så står jag öga mot öga med mig själv." "För att ett steg ska kunna tas, krävs att individen rubbas i sin balans. Hur åstadkommer man det? Genom att jag som ledare gör det oväntade, vilket utlöser en reaktion hos den andre. Att få deltagaren att göra något han ej gjort förut, vilket är att överskrida sina gränser och begränsningar." (Citat Anne-Sofie Sundholm) "Uppgifter delas alltid ut med en deluppgift i taget, där varje steg bygger på mina tidigare steg, vilket hjälper mig att komma fram till ett genuint svar, som jag inte med mitt intellekt kunnat förutse och förhindra / manipulera" (Citat Anne-Sofie Sundholm)

14 10 Som ledare i Inbildning är det viktigt att vara tydlig och konsekvent såväl i ord som i handling. Ledaren måste kunna vara stilla och ha sin energi under kontroll. Att som ledare, själv vara tyst, är en metod att möta människor som ger dem utrymme att höra sig själva och att se och höra sina egna synpunkter, värderingar och handlingar. Det krävs en hög grad av medvetenhet för att kunna se vad som händer såväl hos deltagarna som hos mig själv - och kunna hantera detta. (Anne-Sofie Sundholm, opublicerat material) 2.2 Inbildning - definitioner I arbetet med Inbildning definieras kreativitet som: Att tänka och handla nytt - alltså sådant som ännu inte finns Att placera tankar och handlingar i nya sammanhang och i nya kombinationer Att skapa med hjälp av lust och ångest Personligt risktagande är: Att jag tar en risk Att jag utsätter mig för möjligheten att misslyckas Att jag utsätter mig för risken att lyckas Att sätta någon annan före sig själv Ett upplevelsebaserat arbetssätt innebär: att man låter deltagarna lära sig via sina egna upplevelser och erfarenheter, något som också ger starkare inlärning och en ökad förståelse. Att arbetet bedrivs konkret och verklighetsinriktat beror på: att detta skapar allvar inför uppgiften Ett processinriktat arbetssätt innebär: att de processer som startas också vidmakthålls såväl inom som mellan individerna Att gå från ord till handling innebär: Att jag bedöms utifrån mina handlingar - inte utifrån vad jag säger Detta kostar mig - arbete och personligt ansvar Att hantera sitt flyktbeteende innebär: Att jag törs ställa mig de frågor som jag inte törs ställa mig Detta kostar mig - att jag mister mina illusioner Att ta ansvar innebär: Att jag trivs med att ta ansvar för mina handlingar - och att jag trivs med att andra tar ansvar för sina Detta kostar mig - Äkthet - Tillit - Förtroende - Frihet - Engagemang - Ensamhet

15 Att arbeta lustfyllt innebär: Att jag betraktar ansvar och frihet som förutsättningar för varandra Att jag kan se ett risktagande som lustfyllt Detta kostar mig - ökad lust och ökat liv i mitt liv 11 Att stå upp för den man är innebär: Att jag kommer att stå ansikte mot ansikte med mig själv Detta kostar mig - Sökande - Osäkerhet - Mod - Insiktsfullhet - Frågande (Hollsten, opublicerat material) 2.3 Inbildning - en tillbakablick Mannen som från 1971 har format och utvecklat denna förändringsmodiga pedagogik heter Bo Hollsten och driver idag företaget INBILDNING i Stockholm. Bo Hollsten arbetar med att utveckla Entreprenörskap hos människor som är vana vid lönearbetets rutiner och förhållningssätt, för att våga se och ta emot de möjligheter som finns dolda inom människorna. Dvs., att bygga upp ett ansvar för den egna arbetssituationen, sluta hänvisa till andra och i stället förstå att det är jag själv som ska lösa de problem som möter mig. Däri ingår även att träna upp såväl fantasi som utvecklingsförmåga och därmed förstå att de ämnen som jag får under kursen inte ska pluggas in på grund av betygssättning, utan istället ska få smältas och så småningom omsättas till en skapande verksamhet. Som arbetspresentation kan nämnas att Bo Hollsten arbetat som militär lärare och som lärare på såväl teaterskola och i teatergrupper. Han har arbetat som regissör för video och teater, och även på radio. Han är författare och har skrivit teater, poesi och läromedel. Vidare har Bo varit producent för video, radio och tryckta läromedel. Som skådespelare har han också varit verksam på Riksteatern, Dramaten, SVT, frilans och i egen regi. Bo Hollsten har arbetat som lärare / kursledare bla inom ämnena; Information/Kommunikation - Argumentation/Samarbetsträning - Framförandeteknik/Föredragningsteknik - Gruppdynamik - Dramatik/Teater - Projektledarutbildning. Nu arbetar han som konsult med förändringsarbete inom organisations-, ledarskaps-, grupp- och individutveckling.

16 3 Praktiska genomföranden Videoprogram Dessa videoprogram som är utarbetade och användbara enligt Inbildning som metod, kan användas för träning, utveckling och förändring hos enskilda och grupper. Grundmålsättningen med dessa filmer är att förändra arbets- och organisationsformer för att bättre kunna ta tillvara varje enskilds personliga resurser. Att kunna få varje anställd att se sin egen arbetsinsats i relation till organisationens funktion. Den pedagogiska grundformen är en decentraliserad och demokratisk Inbildning som sker på arbetsplatsen och där alla kan delta. Det sker även ett tillvaratagande av de anställdas resurser, från materialets framställning till dess användning vilket ger möjligheter till varaktiga resultat i och med optimalt engagemang och deltagande av personalen. Videoprogrammen innehåller bland annat dramatiserade scener ur livet som behandlar hur vi fungerar när nya idéer och arbetsformer ska prövas och strukturera om såväl oss själva som den organisation som vi arbetar inom. (Hollsten, opublicerat material) Dessa videoprogram ger då stöd och hjälp vid utvecklandet av de nya arbetsformerna, då man i programmet följer en arbetsgrupp som befinner sig i motsvarande situation som de som tittar på programmet. Manus har tagits fram i samverkan mellan personal och producent och rollerna spelas av personalen, som alltså spelar / speglar sin egen verklighet. Såväl situationer som personer i dessa program är naturtrogna, vilket gör att de som tittar får en omedelbar identifikation och börjar behandla sin egen situation. (a.a.) Nedan beskrivs tillvägagångssättet för en av filmerna, och jag har då valt den film som just riktar sig till de som jobbar inom det sociala området. Producent bör enligt vår mening vara Bo Hollsten, då denne visat stor förmåga att genom sina arbetsmetoder skapa djup insikt i relationer och beteenden, speciellt när det gäller socialvården och skyddskonsulenten. (På uppdrag av NAFF-nämnden, Asptuna) Under en period av sex veckor arbetade Bo Hollsten, tillsammans med 18 personer fram ett videoprogram som fick namnet "Vilket liv" och som bla. handlar om livet som socialarbetare. I arbetsgruppen har det förutom socialarbetare ingått barnstuge- och skolfolk, invandrar- och skyddskonsulenter, samt socialchef och politiker. De diskuterade dag och natt yrkesroller, arbetssituation, misslyckanden, glädjeämnen, förväntningar och vånda. Manuset tog sedan gestalt ur detta och orden visualiserades med dem själva i huvudrollerna. Med detta program ville de skapa en medvetenhet om sin arbetssituation, göra yrkesrollen tydligare och bidra till att vars och ens personliga resurser bättre togs tillvara. (Hollsten, opublicerat material) Själva programmet består av tre videoband på vardera ca 15 minuter. "Inre livet" handlar om relationer och förhållningssätt på ett socialkontor. "Mellan livet" behandlar socialarbetarens förhållande till myndigheter och förvaltningar. "Yttre livet" särskådar socialarbetaren ur klienternas, allmänhetens och politikernas synvinkel. Som exempel på metod och genomförande så är de tre "liven" uppdelade i ett antal avsnitt på ca 1-2 minuter och varje avsnitt behandlas för sig. (a.a.)

17 13 Situationerna i programmet är det lätt att känna igen sig i, identifiera sig med och jämföra med sin egen situation. Efter varje avsnitt skriver alla ner sina intryck, beskriver dem, samt reagerar på andras intryck med en direkt fråga som noteras. Därefter visas nästa avsnitt. Vid nästa arbetspass behandlas alla frågorna och behandlingen (film - intryck - fråga) upprepas och för varje gång uppstår nya infallsvinklar. I gruppen hjälps man sedan åt för att utvecklas både i yrkesrollen och som människa. (Hollsten, opublicerat material) 3.2 Operation Hindersprövning Operation hindersprövning innehåller 11 band och på dessa finns 8 kvinnliga och sex manliga lärares funderingar inför de krav på förändringar som ställs på dagens lärare. Krav som de ibland upplever omöjliga att uppfylla. Dessa 14 lärare avslöjar på dessa band, sina allra innersta tankar, sin oro och sina känslor, för lyssnaren. På det viset hoppas de att de kan bidra till att deras lärarkollegor, genom att lyssna på dem och prata om vad de känner, lättare ska kunna samtala om vad de själva känner, oroar sig för och finner trygghet i. Dessa 14 lärare hoppas att de som är verksamma inom skolan kan ta sig tid att lyssna, reflektera och samtala om den föränderlighet som möter dem som pedagoger och människor i skolan. På det viset tror de då att det kan skapas en viktig grund för fruktbärande samarbete. De tar på dessa band upp att många lärare visserligen kan tycka att det är svårt att prata om dessa känslor och denna oro tillsammans med sina kolleger, men att det behövs ett samarbete för att lyckas inspirera och hjälpa varje elev till ett effektivt lärande. De anser också att riktigt samarbete aldrig kan bli av om man inte pratar om det som finns inuti dem själva. Både om det som hindrar och om det som driver framåt och ger kraft. (Hollsten, opublicerat material) I ett system som skolan, så finns inte möjlighet till den frihet som vi kanske går omkring och önskar väldigt många av oss. Och vi skiljer oss väl därvidlag, att en del tar sig den friheten - andra gör det inte - men skulle vilja. Trots att jag vet att... kanske ett sätt att jobba, ett förhållningssätt är bättre, passar bättre, så törs jag inte genomföra det p.g.a. de hinder som finns omkring mig. De finns inte alltid omkring mig, de finns naturligtvis ibland inom mig. (Citat ur Operation Hindersprövning) Operation hindersprövning, som går att beställa från Stiftelsen Institutet för Individanpassad Skola, är producerat av Bo Hollsten, som även står för idé, form och metod. Bo Hollsten ansvarar även för samtalsregin, och har författat de texter och dikter som de medverkande använder sig av. Som lärare ska man skapa förutsättningar för alla olika elever, för att de ska känna såväl lust som glädje i skolan. I skolan ska eleven kunna utveckla sin förmåga att ta ansvar, både för sig själv och för andra, kunna planera och samarbeta. Dessutom ska eleven utveckla sin förmåga till tolerans och medkänsla med andra, och i sin takt och efter egen förutsättning samtidigt utveckla sitt ämneskunnande (Håkan Järbur, Stiftelsen Institutet för Individanpassad Skola). Tror du som jag, att framgångsrikt förändringsarbete grundar sig på fortbildning som består av reflektion tillsammans med andra? (Hollsten, opublicerat material)

18 3.3 Runda tanken 14 Runda Tanken, som är en rund bok i burkform, har arbetats fram av Bo Hollsten och Eivor Hedström. Det är Bo som stått för metoden och idéerna och Eivor för den praktiska framtagningen. Runda Tanken är till för den lärare som önskar elever som står på egna ben även när han eller hon inte är där. Tanken bakom Runda Tanken var att göra en handledning elever skulle kunna använda, för att lära sig att använda datorer på ett enkelt och kreativt sätt. Avsikten var att denna handledning, skulle användas tillsammans med en annan databok, men denna avsikt ändrades och Runda Tanken blev hela kursen. (Hollsten, opublicerat material) Runda tanken vänder sig i första hand till elever, och i skapandet av detta material kom Eivor Hedström fram till; att det borde vara enkelt och behagligt att använda, det skulle vara till glädje för användaren och lära ut det som brukaren behöver veta, samtidigt som det skulle vara vackert. Anledningen till att göra ett enkelt material var att användaren skulle vara lugn, och detta åstadkoms genom materialets form, genom att materialet talar till användaren så att denne förstår och genom att väcka ett intresse. Ett behagligt material är också lustfyllt att bruka, och detta åstadkoms genom användning av fantasi, ett vackert språk och en vänlig ton. Boken lär användaren det den behöver veta då den skapar en vilja hos användaren att bruka den, genom att fråga, leda och låta användaren välja. Att boken dessutom är vacker gör att den fångar blicken, väcker känslor och tankar och sätter fantasin i rörelse. Med hjälp av denna bok / burk ska eleverna kunna lära sig datakunskap både snabbare, säkrare och roligare, då den inspirerar till nya lösningar. Eleverna blir även öppna att ta emot sin egen förmåga och får ett värdefullare liv genom självständigt eget arbete och uppmuntras till eget skapande. (Hollsten, opublicerat material) 3.4 Här - Mod Detta är en inbildning på distans, vars syfte är att öka den personliga kompetensen och främja individens kreativitet och nytänkande. Kursen är upplagd så att deltagaren bedriver enskilt arbete, i egen takt samt utifrån den egna nivån, hemifrån eller från arbetet. Den första kursen omfattar tio kursbrev, samt ett tredagars internat. Man startar med ett paket om fyra brev, vilket kan ses som en prövotid och därefter tas beslut om fortsättningen. I de första kursbreven arbetar man med en ny text för varje brev, formulerar ett antal frågor utifrån ett givet utgångsläge, och besvarar dessa frågor. Samverkan med andra kursdeltagare kan också förekomma och hjälp fås också via handledning per telefon. Man ger även sig själv ett uppdrag att genomföra. Sedan ska arbetet skickas in för reaktion, som sedan bearbetas före nästa brev. Även kostnaden för denna kurs är individuell och inom vissa ramar flexibel beroende på deltagarens / betalarens ekonomiska situation. Överenskommelse görs med varje deltagare / betalare individuellt. (Hollsten, opublicerat material)

19 3.5 Inre Porträtt 15 Mats och Bo Hollsten har tillsammans skapat en metod som kallas Inre Porträtt och då man använder sig av tolv frågor ur Runda Tanken. Dessa frågor är kopplade till zodiakens tolv tecken och den person som ska få skapa sig sitt inre porträtt väljer då själv om den vill ha en fråga som är kopplat till det egna stjärntecknet eller bara dra en fråga ur högen. Den fråga som då väljs läses upp högt och personen får sedan formulera och skriva ner den känsla som uppstår av frågan. Sedan formuleras ytterligare frågor med svar som hela tiden bygger på varandra. Den behållning som denna person sedan tar med sig hem, är det läge, som han eller hon försatts i, genom processen, samt de nedskrivna frågorna som varje gång personen i fråga läser kommer att påminna om den känsla som uppstod. Denna metod, som bygger på Inbildning, har även en andra del som bygger på åtta texter av Bo Hollsten och byggs upp med frågor på samma sätt som den första delen och hela denna process tar ca 20 minuter. Inre Porträtt leder till att man får fundera över sig själv på ett annorlunda sätt än man brukar. Det är inte fråga om att nå ett färdigt resultat, eller att finna färdiga svar; utan övningen i sig leder till en mer ifrågasättande personlighet, även efter övningens slut. (Hollsten, opublicerat material)

20 4 Existentialism Det existentiella tänkandet Det existentiella tänkandet utgår från begreppet existens, som betyder att människan uppfattar sig själv som något självständigt existerande från den omgivande världen.... vi har inte blivit skapade för något syfte, varken av Gud eller utvecklingen eller något annat. Vi helt enkelt upptäcker att vi finns till och måste bestämma vad vi ska göra med os själva (Stevenson 1992:116). Sartre (1986) menar att människan inte är något alls från födseln, men att det hon senare blir, är vad hon själv skapat sig själv till och detta är också existentialismens första princip. Existensen går alltså före essensen och det totala ansvaret ligger på människan själv, och då inte bara för sin egen begränsade individualitet, utan för alla människor. Existentialismen anser att människan är lika med ångest, dvs att människan som engagerar sig och inser att hon inte bara är den hon själv väljer att vara, utan att hon samtidigt väljer för alla människor knappast kan undgå att känna sitt djupa och totala ansvar. De människor som inte känner denna ångest försöker egentligen bara att dölja eller fly från den. Många tror visserligen att de när de handlar blott engagerar sig själva, och när någon säger: Tänk om alla gjorde likadant?, rycker de på axlarna och svarar: Alla gör inte likadant. Men i själva verket borde man alltid fråga sig själv: Vad skulle hända om alla gjorde likadant? och man kan inte undgå denna oroande tanke på annat sätt än genom ett slags självbedrägeri (Sartre 1986:41). Den enskilda människan kan som unik varelse inte betraktas oberoende av den värld hon lever i och inte heller kan hennes värld betraktas oberoende av henne. Det man säger inom det existentiella tänkandet är att människan och hennes värld bidrar till att konstituera varandra och det är detta som menas med begreppet vara - i - världen. Man arbetar alltså med denna omfattande enhet och inte en från omgivningen i kroppen isolerad själ eller psyke. Det mänskliga medvetandet är inte heller avgränsat från livsvärlden, utan alltid riktat mot, spänt och uppmärksamt på, sträckande sig ut mot eller dragande sig tillbaka från något (Van Deurzen 1998). Trots att det sägs att den existentiella terapin arbetar med här - och - nu - upplevelser mer än det förgångna, så är det inte riktigt så enkelt. För egentligen så existerar inget här - och - nu, dvs ett medvetande som är begränsat till en bestämd plats och tidpunkt. Hela livsvärlden finns nämligen med i mitt här lika som det förgångna finns med i mitt nu. Vår existens är ett vara - med - andra - i - världen, då all mänsklig förståelse och all mental aktivitet är intersubjektiv. Med detta menas då att allt det vi är och kan bli, ja hela vårt tankeliv skapas i mellanmänskliga relationer (a.a.).... det finns ingen verklighet annat än i handlandet. Den går för resten ännu längre, eftersom den tillägger: människan är ingenting annat än sin egen plan, hon existerar blott i den mån hon förverkligar sig själv, hon är alltså ingenting annat än summan av sina handlingar, ingenting annat än sitt liv (Sartre 1986:65). Alla filosofer med existentiell inriktning är överens om att människans frihet på ett avgörande sätt skiljer människan från andra levande varelser. Människan är fundamentalt fri och måste alltid handla på egen risk och med eget ansvar. Likaså är människan sin egen herre, sina värdens skapare och den som ger mening åt sitt liv (Sartre 1986). Enligt Sartre är vi dömda att vara fria och den enda gränsen som finns

21 17 för vår frihet är att vi saknar friheten att upphöra att vara fria (Stevenson, 1992). Sartre (1986) menar att människan är dömd till frihet. Dömd, då hon inte har skapat sig själv, men ändå fri då hon bär ansvaret för allt vad hon gör. Sålunda tror existentialismen inte på passionens makt som kan leda människan till vissa handlingar och då kunna utgöra en ursäkt. Istället är människan ansvarig för sin passion. Van Deurzens (1998) antagande är att människor behöver hitta sätt att skapa mening i tillvaron, innan de kan ta itu med sina problem och sig själva på ett meningsfullt sätt. Den existentiella litteraturen beskriver ångesten som en ofrånkomlig del av människans tillvaro. Ångest beskrivs som den grundläggande oro eller misstämning som människor upplever så snart som de blir medvetna om sig själva. Den är därför ofrånkomlig, då det handlar om att se livet i ögonen och att finna sig själv. Den som lever determinerat kan hålla undan den existentiella ångesten ända tills den falska säkerheten avslöjas och så fort som man uppmärksammar den mänskliga existensens fundamentala brist på substans och säkerhet, utsätts man åter igen för existensens nakna realitet som då återuppväcker denna ångest. När man är medveten om de grundläggande val som livet ställer en inför, så upplever man också denna ångest och kan därför sägas vara en indikation på en persons medvetandenivå. Man anser till exempel ofta att känslorna ligger utanför viljans kontroll, men Sartre hävdar att jag är sorgsen därför att jag väljer att vara det (Stevenson 1992:118). Enligt existentialismen är vi alltså ansvariga för våra känslor, då de utgör de sätt som vi väljer att reagera på omvärlden. Man kan alltså inte säga att man är blyg, som om det vore ett oföränderligt faktum, då blygheten endast är ett sätt som man väljer att uppträda på, och kan lika väl välja att uppträda annorlunda. Friheten och därmed också ansvaret sträcker sig alltså till att omfatta allt som vi tänker och gör (Stevenson 1992). Att vara eller inte vara - är en fråga som gör att man kastar sig i armarna på ångesten, om man ställer den till sig. Man kan försöka att stänga ute medvetenheten om detta val, vilket medför akut ångest då den grundläggande tryggheten och säkerheten hotas. De människor som väljer att i stället leva medvetna om sin fundamentala förmåga att fatta beslut, får föra en daglig kamp mot ångesten. Dessa personer är då medvetna om att livet är inneslutet i döden och att de bara kommer att leva om de fortsätter att vara skapande och värna sin egen existens. Så, när då livet inte längre tas för givet, så upplever människan existentiell ångest. Den existentiella terapimetoden försöker aldrig elminera ångesten, utan uppmuntrar i stället människor att se den i ögonen. Anledningen till detta är att om man botar en människa från att uppleva ångest skulle det vara likadant som att bota dem från livet. Därför så består uppgiften inte i att undertrycka, maskera eller förneka ångesten, utan att förstå dess mening och få styrkan att kunna leva konstruktivt med den (Van Deurzen 1998). Sartre använder termen ångest för att beskriva medvetandet om den egna friheten och beskriver detta genom att berätta att; en person som vandrar på en farlig bergstig kan vara rädd för att falla, men den ångest han känner är inte för fallet utan för att han vet att det inte finns något som hindrar honom från att kasta sig ner (Stevenson 1992). Kierkegaard beskriver ångesten som den levande varelsens kamp mot icke-varat. Vidare talar han om att den verkliga fasan i ångesten inte är döden som sådan, utan det faktum att var och en av oss i sitt inre befinner sig på båda sidor i striden, att ångesten är en längtan efter det man fruktar (May 1986).

22 18 Den existentiella ångesten uppstår till följd av medvetandet om att människan faktiskt har en förmåga att kunna delta aktivt i livet. Det är möjligt att eliminera ångest genom att låtsas att dessa val och detta ansvar inte existerar, vilket kallas självbedrägeri. Man kan organisera livet i vanor och mönster och leva som förnuftiga människor genom att gömma sig i en trygghetsbubbla och därigenom skydda sig mot det verkliga livets faror. Detta på grund av att de kan inse att om man väljer frihet så väljer man också ångest, och valet blir istället plikten. Anledningen till att denna strategi fungerar är för att vår kultur är en produkt av samma inställning och kan sägas tillhandahålla ett nätverk av gemensamma illusioner och verkligheter, som då stöder de som är villiga att spela med. Så snart en människa förlorar fotfästet så upptäcks att systemet inte kan skydda henne från den egna tomheten, mot livet eller från döden. En människa engagerar sig i livet, formar sin egen gestalt, och utanför denna gestalt finns ingenting. Naturligtvis kan denna tanke tyckas hård för dem som misslyckats med sitt liv (Sartre 1986:67) Den existentiella terapin Existentiell terapi är en process där man utforskar vad som kan göra livet meningsfullt och förutsätter att klienten engagerar sig totalt och har en ärlig önskan att möta sig själv. Det existentialistiska arbetssättets första grundantagande är att livet har en mening och att människan skapar mening i sin värld genom den egna livshållningen. Det andra grundantagandet är att människan till sin natur är flexibel och oavsett i hur stor utsträckning man determineras av omständigheterna så finns alltid förmågan att bestämma över hur man vill reagera kvar. Det existentiella perspektivet innebär att det är värt att fundera över sina möjligheter och att insikt om livets risker och faror, löften och möjligheter har en väsentlig betydelse om man ska leva ett gott liv (Van Deurzen 1998) Terapeutens attityd Existentiell terapi är en filosofisk undersökning, där terapeuten fungerar som en klok medmänniska eller en mentor i levnadens konst. Att arbeta existentiellt innebär att man fokuserar på klientens sätt att vara i världen och tänker därför igenom alla de frågor som kan vara viktiga för honom. Den som arbetar som existentiell terapeut måste ha ett stort intresse för att lägga livets pussel och själv ständigt vilja uppnå ökad insikt om den mänskliga existensen. Terapeutens deltagande och närvaro under terapi timmen är mycket intensivt, då det sker ett möte med klientens nakna verklighet. Terapeuten fungerar som en medundersökare för att få klienten att vidga sitt perspektiv och öka känslan av att behärska sitt eget öde. Det handlar då inte om att bara vara där för klienten, utan om att uppfatta det klienten inte klarar av att uttrycka själv, alltså att inleda en process där det underförstådda blir tydligt. Det är då inte stöd och accepterande som terapeuten erbjuder, utan uppmuntran att tänka igenom det otänkbara och interaktionen kommer att vila på en medkänsla med klientens grundläggande mänsklighet. Denna terapeut bör då vara såväl mogen som erfaren och för att inte gå i fällan Jag är en bättre människa än dig även vara beredd och ha förmåga att ifrågasätta även sina egna idéer, insikter och uppfattningar. (Van Deurzen 1998)

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter

Läs mer

Scouternas gemensamma program

Scouternas gemensamma program Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin

Läs mer

FÖRSKOLAN SPILTANS PEDAGOGISKA VISION

FÖRSKOLAN SPILTANS PEDAGOGISKA VISION Varje individ är huvudpersonen i konstruktionen av sin kunskap, en dialog mellan individen och omvärlden. Varje individ blir därför unik i historien Paula Cagliari 2002 Innehållsförteckning 1. Reggio Emilia

Läs mer

Värderingskartlägging. Vad är värderingar?

Värderingskartlägging. Vad är värderingar? Värderingskartlägging. Vad är värderingar? Man kan säga att värderingar är frågor som är grundläggande värdefullt för oss, som motiverar och är drivkraften bakom vårt beteende. De är centrala principer

Läs mer

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Fastställd av Svenska Scoutrådets styrelse 2009-06-13 Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Scouting handlar om att ge unga människor verktyg till att bli aktiva samhällsmedborgare med ansvar

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i förskolan? Bergsnäs Förskola För att lära sig att lyckas och att få prova olika saker. Experimentera För att stärka barnen så

Läs mer

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Oskarshamn 091110-11 Birgitta Kennedy Reggio Emilia Institutet och förskolan Trollet Ur förslag till förtydliganden i läroplanen för förskolan Uppföljning,

Läs mer

Livet är enkelt att leva

Livet är enkelt att leva Livet är enkelt att leva 2 Livet är enkelt att leva Teresa M Rask 3 Livet är enkelt att leva 2013, Teresa M Rask Ansvarig utgivare Novaera. ISBN 978-91-637-1031-5 Illustrationer Eva Rask. Omslagsfotografi

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

Börje Lindberg Lindberg Utveckling AB

Börje Lindberg Lindberg Utveckling AB Börje Lindberg Lindberg Utveckling AB Vad är jag rädd för? Ensamheten vid restaurangbordet!!! Kan inte sova!!! Vad är jag rädd för? Ensamheten vid restaurangbordet!!! Kan inte sova!!! Ångesten är en allierad

Läs mer

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap.

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap. LEDARSKAPETS SANNINGAR (Liber, 2011) James Kouzes är Barry Posner är båda professorer i ledarskap och i boken sammanfattar de det viktigaste de lärt sig efter att ha studerat framgångsrikt ledarskap i

Läs mer

Tränarskap och ledarskap

Tränarskap och ledarskap Tränarskap och ledarskap Idrotten är en viktig del i fostran Bättre hälsa genom basketträning med tanke på samhällsutvecklingen Du har en spännande och betydelsefull roll Spelare är inte schackpjäser Varför

Läs mer

Led dig själv med visioner

Led dig själv med visioner Var är du i livet Söker du färdigheter r och verktyg för att kunna Led dig själv med visioner en kurs i personligt ledarskap och effektivitet hantera förändringar? Är du intresserad av personlig utveckling

Läs mer

Sexualitet, intellektuell funktionsnedsättning och professionellt arbete

Sexualitet, intellektuell funktionsnedsättning och professionellt arbete Sexualitet, intellektuell funktionsnedsättning och professionellt arbete Jack Lukkerz Socionom, aukt. sexolog (NACS) Master i sexologi Doktorand Malmö Högskola Sexualitet vad är det? Vad tänker ni på?

Läs mer

Edward de Bono: Sex tänkande hattar

Edward de Bono: Sex tänkande hattar Edward de Bono: Sex tänkande hattar Tänkandet är vår viktigaste mänskliga resurs. Men vårt största problem är att vi blandar ihop olika saker när vi tänker. Vi försöker för mycket på en gång; vi blandar

Läs mer

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR!

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! I varje givet ögonblick gör varje människa så gott hon kan, efter sin bästa förmåga, just då. Inte nödvändigtvis det bästa hon vet, utan det bästa hon kan, efter sin bästa förmåga,

Läs mer

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6)

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) Försvarsmaktens Värdegrund Vår värdegrund Syfte Förvarsmaktens värdegrund är en viljeförklaring. Den beskriver hur vi vill vara och hur vi vill leva, som individ, grupp

Läs mer

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Min Ledarskapsresa Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Dina första förebilder De första ledare du mötte i ditt liv var dina föräldrar. De ledde dig genom din barndom tills det var dags

Läs mer

Projektet 2014 från ax till limpa!

Projektet 2014 från ax till limpa! Projektet 2014 från ax till limpa! Syfte: Att dela med oss av våra erfarenheter och beskriva vårt förhållningssätt i mötet med barn med så kallade problemskapande och annorlunda beteenden för att skapa

Läs mer

Martin Heidegger. 2. Jaget kan inte existera isolerat från sin omvärld. Jag kan endast existera genom att "vara-riktad-mot" föremål i min omvärld.

Martin Heidegger. 2. Jaget kan inte existera isolerat från sin omvärld. Jag kan endast existera genom att vara-riktad-mot föremål i min omvärld. Martin Heidegger Martin Heidegger (1889-1976) var elev till Husserl och har tagit starka intryck av dennes fenomenologiska filosofi. På viktiga punkter avvek dock Heidegger från sin lärare. För Husserl

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Att skapa trygghet i mötet med brukaren

Att skapa trygghet i mötet med brukaren NATIONELL VÄRDEGRUND Utbildning med Egon Rommedahl Att skapa trygghet i mötet med brukaren November 2014 Instruktioner till träff 2, Hösten 2014, Värdighetsgarantierna i Mölndal stad. Del 1 Att skapa trygghet

Läs mer

Fotografering att se och bli berörd

Fotografering att se och bli berörd Fotografering att se och bli berörd Jag började fotografera i samband med mina Norgeresor. Från början var mycket av motivationen att dela med mig av mina upplevelser men efterhand som motiven blev fler

Läs mer

Extended DISC Coachande ledarskap

Extended DISC Coachande ledarskap Utbildningen sträcker sig totalt över 8 utbildningsdagar och riktar sig till chefer som vill utveckla sitt ledarskap och lära sig och stärka sitt coachande förhållningssätt. Grunderna i utbildningen är

Läs mer

Vi arbetar aktivt för att varje elev ska utveckla sin förmåga att: *visa empati och förstå hur andra känner. *lyssna aktivt på andra.

Vi arbetar aktivt för att varje elev ska utveckla sin förmåga att: *visa empati och förstå hur andra känner. *lyssna aktivt på andra. Arbetsplan för fritidshemmen på Backaskolan och Lovisaskolan Mål enligt Lgr 11 Normer och värden Kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Spelarutveckling ett helhetsperspektiv kapitel 5. tränare Johan Fallby, Riksinstruktör, beteendevetenskap

Spelarutveckling ett helhetsperspektiv kapitel 5. tränare Johan Fallby, Riksinstruktör, beteendevetenskap Spelarutveckling ett helhetsperspektiv kapitel 5 tränare fokus Hur samverkar gruppens och ledarens egenskaper? Vad är motivationsklimat? Vilka skillnader finns mellan prestations- och resultatorienterat

Läs mer

Den Kreativa Nervositeten

Den Kreativa Nervositeten Den Kreativa Nervositeten Jan Alpsjö www.lentos.se tel: 0705-120206 1 DEN KREATIVA NERVOSITETEN Den Kreativa Nervositeten riktar sig till personer som skall förbereda en presentation. Syftet är att kunna

Läs mer

Pussel DISC/Morot Kombination

Pussel DISC/Morot Kombination Pussel DISC/Morot Kombination Kommunikation Exempel på agenda för första coaching mötet ID: 72955 Ensize International AB Analysdatum: 2012-06-14 Tid: 14 minuter Utskriftsdatum: 2013-09-23 Ensize International

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun LUNDS KOMMUN Box 41, 221 00 Lund kommunkontoret@lund.se www.lund.se Stortorget 7 Telefon (vx) 046-35 50 00 Produktion Personalavdelningen, Kommunkontoret Design www.mariannaprieto.com Foto Wirtén PR &

Läs mer

Kommunikation Samtal-Professionella samtal-pedagogiska professionella samtal - Handledning

Kommunikation Samtal-Professionella samtal-pedagogiska professionella samtal - Handledning Kommunikation Samtal-Professionella samtal-pedagogiska professionella samtal - Handledning Samtal - bottnar i social förmåga Varje samtal föregås av ett möte. Vårt bemötande av andra grundar sig i: Våra

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

Klubbans förskola. Forskande barn, Medforskande pedagoger

Klubbans förskola. Forskande barn, Medforskande pedagoger Klubbans förskola Forskande barn, Medforskande pedagoger Vi vill att barnen ska minnas förskolan som en plats där de lärde sig att tro på sig själva och sin egen förmåga... DET JAG HÖR DET GLÖMMER JAG.

Läs mer

Ledarskap 2013-04-28 1. Vad är viktigt i ditt ledarskap?

Ledarskap 2013-04-28 1. Vad är viktigt i ditt ledarskap? Ledarskap 2013-04-28 1 LEDARSKAP Vad är viktigt i ditt ledarskap? 1 LEDARSKAPETS ABC Ledarskapets A ditt förhållningssätt Ledarskapets B din etik och moral Ledarskapets C din träningsplanering LEDARSKAPETS

Läs mer

E n k r e a t i v m ö t e s p l a t s för ett livslångt lärande i en föränderlig värld

E n k r e a t i v m ö t e s p l a t s för ett livslångt lärande i en föränderlig värld E n k r e a t i v m ö t e s p l a t s för ett livslångt lärande i en föränderlig värld VISION Våra elever ska förändra världen. I samverkan med samhälle, omvärld, kultur och näringsliv skapas meningsfulla

Läs mer

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år På Bifrosts Pedagogiska Enhet känner barn och elever glädje och lust till lärande. Kommunikation,

Läs mer

BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE

BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE 150 ledningsgrupper senare - vår bild av en dold potential Detaljerade fallstudier av verkliga ledningsgruppssituationer och typiska problem såväl som konkreta tips för

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Lidingö stad

Gemensamma mål för fritidshemmen i Lidingö stad Gemensamma mål för fritidshemmen i Lidingö stad Materialet har sammanställts av all fritidshemspersonal som arbetar i Lidingö stad under våren 2009 Syftet är att skapa en gemensam utgångspunkt och ett

Läs mer

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete Främjandet av mångfald och likabehandling inom en organisation förutsätter att ledarskapet

Läs mer

Inledning. ömsesidig respekt Inledning

Inledning. ömsesidig respekt Inledning Inledning läkaren och min man springer ut ur förlossningsrummet med vår son. Jag ligger kvar omtumlad efter vad jag upplevde som en tuff förlossning. Barnmorskan och ett par sköterskor tar hand om mig.

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet

Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet Estetiska lärprocesser och digitala verktyg i SO-undervisningen Estetiska lärprocesser och digitala verktyg i SO-undervisningen Bakgrunden Vision från

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

Sammanställning av utvärdering och erfarenheter. av en utbildningsinsats för förskolor. i Malmö Stad, SDF Centrum 2010/2011

Sammanställning av utvärdering och erfarenheter. av en utbildningsinsats för förskolor. i Malmö Stad, SDF Centrum 2010/2011 Sammanställning av utvärdering och erfarenheter av en utbildningsinsats för förskolor i Malmö Stad, SDF Centrum 2010/2011 SJÄLVKÄNSLA & VÄRDEGRUND I CENTRUM Ovillkorlig kärlek Jag är älskad oavsett hur

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Vi har en dröm... En folder om arbetsglädje och yrkesstolthet i Pitholms förskoleområde

Vi har en dröm... En folder om arbetsglädje och yrkesstolthet i Pitholms förskoleområde Vi har en dröm... En folder om arbetsglädje och yrkesstolthet i Pitholms förskoleområde Vi har en dröm att bli bäst i Sverige i arbetet med arbetsglädje och yrkesstolthet i verksamheter där alla känner

Läs mer

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan Översikt, kompetenser Relationell/ kommunikativ Ledarskap Didaktisk Reflektions över professionen Ämnesdidaktiska förmågor relationer med elever,

Läs mer

Frågandets betydelse. Gunnar Lindberg, Östersund

Frågandets betydelse. Gunnar Lindberg, Östersund Frågandets betydelse Gunnar Lindberg, Östersund Frågandet som fenomen har fått en allt större betydelse för mig under min yrkesverksamma period. Jag har nu arbetat inom skolans värld sedan 1971, och genom

Läs mer

Var alltid en förstklassig version av dig själv istället för en medelmåttig version av någon annan. Judy Garland

Var alltid en förstklassig version av dig själv istället för en medelmåttig version av någon annan. Judy Garland Var alltid en förstklassig version av dig själv istället för en medelmåttig version av någon annan. Judy Garland 2011 Sandra Leierth Design Kropp & Själ från A-Ö w w w.sandraleierth.com Text: Lena Leierth

Läs mer

Två decenniers perspektiv på förändring och utveckling

Två decenniers perspektiv på förändring och utveckling Två decenniers perspektiv på förändring och utveckling När vi i Rörelse & Utveckling startade 1996 var det med en stark drivkraft att vilja medverka till utveckling bland organisationer, grupper och verksamheter.

Läs mer

CENTRALA BEGREPP I VÅRDPEDAGOGIK

CENTRALA BEGREPP I VÅRDPEDAGOGIK CENTRALA BEGREPP I VÅRDPEDAGOGIK UNIVERSITY OF SKÖVDE HANIFE.REXHEPI@HIS.SE Bild 1 AGENDA Vad är kunskap? De fyra F:n Förståelse och lärande i relation till kunskap Vad är kompetens och vad finns det för

Läs mer

Professionella samtal. verktyg för effektiv kontroll

Professionella samtal. verktyg för effektiv kontroll Professionella samtal verktyg för effektiv kontroll Kontroll är möte mellan människor Det viktigaste verktyg vi har är samtalet Nå företagarna Målet positiva möten, men ändå kontroll Få fram information,

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Kurs: Handledning 100p. Handledarkurs. Studiehandledning. Namn:

Kurs: Handledning 100p. Handledarkurs. Studiehandledning. Namn: Kurs: Handledning 100p Handledarkurs Studiehandledning Namn: Uppläggning av studierna i samband med distans och flex. Träff 1. Presentation av kursen och uppläggning Träff 2. Introduktion av studieområdet

Läs mer

Essä introduktion till hur man skriver en akademisk essä

Essä introduktion till hur man skriver en akademisk essä Essä introduktion till hur man skriver en akademisk essä Essä Den huvudsakliga examinerande uppgiften på kursen består av en individuell essä. Du ska skriva en essä som omfattar ca tio sidor. Välj ett

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Du som medarbetare är viktig och gör skillnad genom ditt engagemang och mod att förändra i strävan att förbättra. 2 Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun

Läs mer

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel JAG SAMSPELAR JAG VILL LYCKAS JAG SKAPAR VÄRDE JAG LEDER MIG SJÄLV MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel sid 1 av 8 Medarbetar- och ledarpolicy Medarbetare och ledare i samspel Syfte

Läs mer

Storyline och entreprenörskap

Storyline och entreprenörskap Storyline och entreprenörskap Av: Ylva Lundin Entreprenöriellt lärande - ett ord som många pedagoger kämpar med både när det gäller att säga och förstå. Ibland tolkas entreprenörskap som att vi i skolan

Läs mer

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck

Läs mer

ATT MÖTAS, SAMTALA OCH SAMVERKA

ATT MÖTAS, SAMTALA OCH SAMVERKA ATT MÖTAS, SAMTALA OCH SAMVERKA Annina Jansson socialarbetare, arbetshandledare janssonannina@gmail.com Vad handlar det om? Professionella samtal Kommunikation på olika sätt Samtalsmetodik Konstruktiva

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

ledarskap EMPATISKT LEDARSKAP 18 pharma industry nr 2-17

ledarskap EMPATISKT LEDARSKAP 18 pharma industry nr 2-17 ledarskap EMPATISKT LEDARSKAP 18 pharma industry nr 2-17 som coachar viljekraft Utan tvekan har chefers och medarbetares arbetsbelastning ökat under de senaste 15 åren. Höga krav, högt tempo och långa

Läs mer

Chef med känsla och förnuft. Tekniska Högskolan i Jönköping

Chef med känsla och förnuft. Tekniska Högskolan i Jönköping Chef med känsla och förnuft Tekniska Högskolan i Jönköping 24 maj 2012 Vad förväntar vi oss av en chef? (Sandahl et al., 2004) LEDARE OMTANKE FÖREBILD INSPIRATÖR CHEF SOCIAL KOMPETENS OMDÖME MORALISK KOMPETENS

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2012-09-07 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se

Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se Konflikthantering enligt Nonviolent Communication Marianne Göthlin skolande.se Nonviolent Communication - NVC NVC visar på språkbruk och förhållningssätt som bidrar till kontakt, klarhet och goda relationer

Läs mer

Arbetsterapeuters användning av Basal Kroppskännedom för att stärka patienters aktivitetsutförande. Ingegerd Engslätt Jansson Pernilla Sporre

Arbetsterapeuters användning av Basal Kroppskännedom för att stärka patienters aktivitetsutförande. Ingegerd Engslätt Jansson Pernilla Sporre Arbetsterapeuters användning av Basal Kroppskännedom för att stärka patienters aktivitetsutförande Ingegerd Engslätt Jansson Pernilla Sporre Den levda kroppen I det dagliga livet är människan ofta inte

Läs mer

KOMMUNIKATION ATT SKAPA ETT BRA SAMTAL

KOMMUNIKATION ATT SKAPA ETT BRA SAMTAL KOMMUNIKATION Detta dokument tar upp kommunikation, feeback och SMART:a mål, som ska verka som ett stöd under utvecklingssamtalet. Kommunikation är konsten att förmedla tankegångar, information och känslor

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan GRUNDLÄRARPROGRAMMET F-3 och 4-6 För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad 161206) 1 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2013-09-19 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

Värdegrund, vision, arbetsmetod. För var och en. inom Strands förskolor. Att få växa och utvecklas med förundran

Värdegrund, vision, arbetsmetod. För var och en. inom Strands förskolor. Att få växa och utvecklas med förundran Värdegrund, vision, arbetsmetod För var och en inom Strands förskolor Att få växa och utvecklas med förundran Alla ska med! Allt går! Alla gör skillnad! Alltid framåt! Välkomna till Strands förskolor För

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN Vad innebär begreppet entreprenörskap och entreprenöriellt lärande som ett pedagogiskt förhållningssätt för dig som pedagog? Bergsnäs Förskola Aktivt lärande Ett aktivt lärande av medvetna pedagoger.att

Läs mer

Motivering till språkträning

Motivering till språkträning Motivering till språkträning Humanistisk grundsyn Karlstadmodellen är först och främst en tankemodell 1 som bygger på en humanistisk syn på människor och människors utveckling. Människan är samhällets

Läs mer

Om stress och hämtningsstrategier

Om stress och hämtningsstrategier Om stress och åter erhämtningsstrat hämtningsstrategier Av Christina Halfor ord Specialistläkare vid CEOS Att tala inför en grupp personer man inte känner är något som kan kännas obehagligt för de allra

Läs mer

Ledarskap. Ledarskap. Medvetet Personligt. Kursstart i mars 2013! Ledarskap är konkret,

Ledarskap. Ledarskap. Medvetet Personligt. Kursstart i mars 2013! Ledarskap är konkret, Medvetet Personligt Kursstart i mars 2013! Vårt mål är att du vågar ta steg i ditt ledarskap och liv du inte trodde var möjligamen bara till 100%! För en bättre värld. Vi vänder oss till dig som idag har

Läs mer

Processer och värdegrund

Processer och värdegrund 2009-08-06 Processer och värdegrund Ann-Sofie Mattsson Processer och värdegrund Innehåll 1 SAMMANFATTNING 2 2 INLEDNING 3 3 KOMMUNENS VÄRDERINGAR UTTRYCKS I PROCESSER 6 3.1 Professionalitet 6 3.2 Engagemang

Läs mer

hur människor i vårt företag och i vår omvärld ser på oss. för att uppfattas som empatiska och professionella. Skanska Sveriges Ledningsteam

hur människor i vårt företag och i vår omvärld ser på oss. för att uppfattas som empatiska och professionella. Skanska Sveriges Ledningsteam Vårt sätt att vara Vi är Skanska. Men vi är också ett stort antal individer, som tillsammans har ett ansvar för att vårt företag uppfattas på ett sätt som andra respekterar och ser upp till. Det är hur

Läs mer

Likabehandlingsplan för Solberga förskolor

Likabehandlingsplan för Solberga förskolor ÄLVSJÖ STADSDELSFÖRVALTNING VERKSAMHETSOMRÅDE FÖ R BARN OCH UNGDOM BILAGA TILL EVP 2016 SID 1 (8) Likabehandlingsplan för Solberga förskolor Citrusgården, Prästängen, Solängen SID 2 (8) Innehåll 1. Vad

Läs mer

Arne Fritzson: Själavård med extra dimension

Arne Fritzson: Själavård med extra dimension Arne Fritzson: Själavård med extra dimension Människor med funktionshinder har inte andra själavårdsfrågor än människor utan funktionshinder. Men frågorna får ett tillägg, en extra dimension. Jag har blivit

Läs mer

Tillsammans är vi starkare

Tillsammans är vi starkare Tillsammans är vi starkare 1 Innehåll Verksamhetschefen har ordet 4 Nuläge 7 Pysslingen Förskolors kultur 10 Förskolans framtid 15 Barnsyn 16 Lärmiljöer 21 Vår tjänst 23 Utvecklingsinriktade ledare 25

Läs mer

Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI. Vi forskar för en säkrare värld

Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI. Vi forskar för en säkrare värld Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI Vi forskar för en säkrare värld 2 Den här skriften har flera hundra författare Skriften i din hand tydliggör vad vi på FOI menar med medarbetarskap och

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i skolan? Bergsnässkolan Viktigt att alla elever får möjlighet att utveckla sina förmågor för framtiden För att skolan ska, enligt

Läs mer

MiL PERSONLIGT LEDARSKAP

MiL PERSONLIGT LEDARSKAP MiL PERSONLIGT LEDARSKAP träningsläger i personligt ledarskap MiL Personligt Ledarskap är en utmanande, intensiv och rolig process. Du får genom upplevelsebaserad träning, coachning, feedback och reflektion

Läs mer

ipad strategi i förskolan

ipad strategi i förskolan ipad strategi i förskolan - en strategi för att utveckla pedagogernas förhållningssätt till och användande av ipad i förskolorna i Lindesbergs kommun. Datum: 20131029 För revidering ansvarar: Förskolechef

Läs mer

Grundlärare med inriktning mot arbete i F-3 samt åk 4-6

Grundlärare med inriktning mot arbete i F-3 samt åk 4-6 Översikt, kompetenser Relationell/ kommunikativ Visa intresse att etablera kontakt med elever, skapa relationer med elever, skapa förtroendefulla relationer med Ledarskap Visa ett respektfullt bemötande

Läs mer

Ledare behöver framför allt vara flexibla och kunna anpassa sin ledarstil. Grupper i olika stadier kräver olika beteenden av en ledare.

Ledare behöver framför allt vara flexibla och kunna anpassa sin ledarstil. Grupper i olika stadier kräver olika beteenden av en ledare. Susan Wheelan, lärare, nutida forskare och professor i psykologi. Beskriver gruppdynamik kopplad till produktivitet - hur arbetsgrupper blir högpresterande team. Gruppdynamiken är förutsägbar, oavsett

Läs mer

Arbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret.

Arbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret. Arbeta vidare Utställningen HON, HEN & HAN visar hur normer kring kön påverkar våra handlingar och våra val. Den belyser också hur vi kan tänka annorlunda och arbeta för att förbättra situationen för både

Läs mer

o jag gillar mig själv, och har en god o jag känner mig lugn inför andra. o jag respekterar mig själv och jag är tydlig

o jag gillar mig själv, och har en god o jag känner mig lugn inför andra. o jag respekterar mig själv och jag är tydlig Guide-formulär. Kryssa för de påståenden du tycker stämmer in på dig själv. De nivåer där du mest har kryssat i till vänster behöver du fokusera mer på, de nivåer där du har kryssat i mest till höger,

Läs mer

Xxxx Motivation och drivkrafter

Xxxx Motivation och drivkrafter Motivation och drivkrafter Sida 1 Om motivation och drivkrafter Definition på motivation enligt Bonniers lilla uppslagsbok: Motivation är en sammanfattning av de drivkrafter som ligger bakom en handling.

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund 2012-12-06 Syftet med dagen att presentera det nationella kunskapsstödet för palliativ vård med innehåll, krav och konsekvenser för kommunernas och regionens ledning i Västra Götaland En värdegrund uttrycker

Läs mer

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild Det här står vi för Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar Ur Elevers tankar i ord och bild 1 (7) Den mätta dagen, den är aldrig störst. Den bästa dagen är en dag av törst. Nog finns det mål och

Läs mer

Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan

Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan Utdrag 1 Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan Nackdelen med det konventionella utvecklingssamtalet är att det lägger all tonvikt på relationen chef medarbetare. Det är inte ovanligt att

Läs mer

ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching

ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching Ämne ICF Kärnkompetenser en översättning till svenska Dokumentansvarig Styrelsen för ICF Sverige 2009 Datum ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching ICF har definierat elva kompetenser som utgör

Läs mer

Skolan med arbetsglädje Montessori

Skolan med arbetsglädje Montessori Skolan med arbetsglädje Montessori Vem var Maria Montessori? Maria Montessori (1870-1952) var Italiens första kvinnliga läkare. I sitt arbete kom hon tidigt i kontakt med mentalt störda barn och socialt

Läs mer