"Det kan aldrig bli som förr"

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download ""Det kan aldrig bli som förr""

Transkript

1 Masters of Science Gestalt in organisations "Det kan aldrig bli som förr" En studie av äldre personer med diabetes och deras upplevelse av vård i hemmet av Ann-Christine Wretman 018 Januari 2007 Handledare: Eva Henriksen Gestalt - Akademin University of DERBY - 1 -

2 Abstract Bakgrund: Vården av äldre personer i Sverige har förändrats sedan början av 1990-talet. Ädelreformen som då genomfördes flyttade över ansvaret från landstingets hälso- och sjukvård till kommunerna. I samband med reformen förvandlades långvarigt sjuka och handikappade personer från att ha varit patienter i vård och omsorg till boende, klienter, hjälptagare eller brukare. Samverkan mellan de båda huvudmännen ställer stora krav på samsyn och samarbete av alla inblandade parter för att vården i hemmet ska bli så optimal som möjligt. En grupp vårdtagare som är beroende av att samarbetet fungerar bra är personer med diabetes. Syftet med detta arbete är att undersöka vårdtagares upplevelser av vård i hemmet när han/hon får vård av personal från olika huvudmän. Metoden som använts är interpretentive phenomenological analysis, IPA. Kvalitativ intervjuundersökning med fenomenologisk-hermeneutisk ansats har använts i intervjuerna. Urvalet bestod av tre kvinnor och två män med diabetes. Deras berättelser har analyserats i olika steg. Resultatet visar att informanternas upplevelse handlar mer om hela deras livssituation och mindre om att de får vård från olika huvudmän eller att de har diabetes. Att inte kunna påver ka tider då hemtjänsten kommer eller att vara beroende av andra för sin personliga hygien upplevde många som ett problem. Känsla av värdelöshet i kontakt med vården upplevde några av informanterna som kränkande. Ensamhet och då framförallt vid måltiderna upplevde de flesta som svårt. En annan aspekt var att maten levererades i matlådor och blev då ofta smaklös och trist. Andra fynd var till exempel att kroppen sviktar och olika krämpor gör sig påminda vilket kan påverka de äldres sociala mönster. Många anpassar sig till detta och upplever trots dessa begränsningar att livet känns meningsfullt. En slutsats man kan dra av denna studie är att äldre människor kan känna sig utsatta och inskränkta i sina fält och att vården inte alltid ger respekt och utrymme för den personliga vård och de behov som äldre personer kan ha

3 Innehållsförteckning Abstract... 2 Innehållsförteckning... 3 Inledning... 4 Bakgrund... 5 Beskrivning av sjukdomen diabetes... 6 Hälsa och sjukdom Den åldrande människans psykologi Kriser under livet Teoretiska utgångspunkter Fenomenologi Livsvärldsbegreppet Existentialism Teoribegrepp inom gestaltterapin Problemformulering Syfte Metod Interpretative Phenomenological Analysis, IPA Kvalitativa intervjuundersökningar Etiska övervägningar Tillvägagångssätt Förförståelsen Datainsamling Beskrivning av intervjupersonerna Intervjuundersökning Analys Resultat Upplevelser av fält Diskussion Metoddiskussion Etiska aspekter Konklusion Litteraturförteckning Bilaga 1 Intervjuguide Bilaga 2 Matris Bilaga 3 Beskrivning av kontaktcirkel Bilaga 4 Brev till informanten Bilaga 5 Överenskommelse

4 Inledning Jag har som chef och arbetsledare inom offentlig sektor varit med om många omorganisationer och sett hur det kan påverka samarbetet och samverkan mellan vårdgivare från olika huvudmän. Många av dessa förändringar har handlat om vård och omsorgstagares vårdsituation. I gränsdragningen mellan kommunens omsorg och landstingets medicinska vård finns ett arbetsfält där arbetsuppgifter överlappar varandra. De senaste åren har mina arbetsuppgifter som verksamhetschef inneburit att indirekt försöka förstå och sätta mig in i den situation som både patienter och vårdgivare upplever. Distriktssköterskor är arbetsledare och ansvariga för hemsjukvården, till sin hjälp finns hemsjukvårdare till vilka hon delegerar och fördelar arbetsuppgifter, ett exempel på sådan arbetsuppgift är att ge insulin till patienter med diabetes i hemmet. Omsorgsinsatser organiseras av kommuner som har egen personal med arbetsledare. Om problem kring en vårdtagare skulle uppstå kan hemsjukvården och omsorgspersonalen kommunicera med varandra via mobiltelefon. Som distriktssköterska möter man ofta gamla och sjuka personer med varierande vårdbehov, många bor ensamma och har behov av hjälp både från hemsjukvård och kommunal hemtjänst, framförallt personer med diabetes. När jag frågar min personal hur de ser på sitt arbete i hemmet och då framför allt på vården av patienter med diabetes, så säger de att det ofta känns otryggt. De kommer till patienten för att ge insulin och upplever ofta att hemtjänstpersonalen inte är hos patienten när de kommer. Trots det är de tvungna att ge insulin och åka vidare till nästa patient. De har som rutin att ställa fram ett glas mjölk och en smörgås eller en banan innan de åker som patienten kan ta om han/hon skulle drabbas av lågt blodsocker. Det fungerar bra om patienten är vaken och går att kommunicera med, om patienten har stor insulindos och hemtjänsten är försenad kan vårdpersonalen uppleva otrygghet och oro att patienten skall drabbas av insulinkoma. Jag har ofta funderar över hur patienten upplever sin vardag och i min undersökning vill jag byta perspektiv och belysa patienternas upplevelse av den vård de får i hemmet

5 Bakgrund Ädelreformen som genomfördes i början av 1990-talet (Ädelreformen; prop.soc.dept. 1990/91:14) överflyttade ansvaret för äldre personers vård och omsorg från landstingens hälso- och sjukvård till kommunernas omsorgsorganisation, dock förblev det medicinska ansvaret kvar i landstingens regi. I samband med denna reform förvandlades långvarigt sjuka och handikappade från patienter i behov av vård och omsorg till "boende, klienter, hjälptagare, brukare", och inte enbart patienter. Många av dessa äldre personer har ofta en komplicerad sjukdomsbild och är i behov av medicinsk kompetens, motsvarande sjuksköterskekompetens. Beck-Friis skriver att ädelreformen är det mest oädla som hänt gamla och multihandikappade personer. Hon skriver vidare att kommunerna tog över sjukvårdsansvaret för äldrevården inklusive rehabilitering efter sjukhusvistelse utan att vare sig ha kunskap eller resurser att göra detta. Det låg pengar och politik bakom reformen anser hon om den största omvälvning som drabbat vården i modern tid i Sverige (Socialpolitik, nr ). Personal som vårdar äldre personer har således ofta olika huvudmän som arbetsgivare, dock är ofta arbetsuppgifter som de utför i hemmet både vård- och/eller omsorgs karaktär. Detta ställer stora krav på samverkan, samsyn och samarbete av alla inblandade parter. Landstingens hälsooch sjukvård och den kommunala vården och omsorgen präglas av olika traditioner och kulturer och det är viktigt att personalen från de olika organisationerna får möjlighet att lära av varandra och utvecklas tillsammans. Trots krav på förändrat arbetssätt och ökad samverkan mellan vårdnivåer och vårdpersonal visar det sig att vårdpersonal ofta saknar förståelse för vårdorganisationernas olika struktur, dess processer samt för utvecklingsarbete och förändrat arbetssätt (Henriksen 2002). Henriksen skriver vidare att en orsak till detta kan vara olika förståelseperspektiv av vårdarbete, förändringsarbete och dess organisation, en anledning till att det finns ett gap mellan teori och praktik i vården. Ett gap som hindrar samverkan mellan vårdnivåer, förändringsarbete och därmed utveckling av vårdkvalitet. En grupp vårdtagare som utsätts för olika vårdgivarorganisationer är patienter med diabetes. För att inte vårdtagaren skall drabbas av komplikationer av sin diabetessjukdom behövs samordning av insatser från både kommun och landsting. Det innebär att vårdtagaren inte kan vänta för länge med att få mat efter att ha fått sitt insulin. Min erfarenhet är att både personal och vårdtagare kan uppleva otrygghet kring vardagliga måltidssituationer. Det optimala vore om samma vårdgivare kunde ge både mat och medicinering - insulin samtidigt. En undersökning som genomfördes i - 5 -

6 Stockholm 1999 visade på låg grad av samverkan och kvalitet av primärvårdens och hemtjänstens insatser. Genomgående saknades helhetssyn på de äldres behov av medicinsk rehabilitering och omsorg (Guruer & Thorslund 2003). En slutsats från den studien innebär att hela patientens sammanhang bör beaktas i vårdarbetet. Landstingets revisorer har riktat kritik mot vården och omsorgen av svårt sjuka äldre personer som bor kvar i hemmet. De skriver att samverkan mellan vård- och omsorgsgivare bör öka i den praktiska vården av äldre (Stockholms läns Landsting, 2006). Ett gemensamt beslut har tagits av kommunerna och landstinget i Stockholms län att med stöd från socialstyrelsen ska samarbetet utvecklas och gemensamma FoU enheter startas inom äldreområdet. FoU-enheterna ska vara ett nav i ett nätverk och verka för att inspirera, uppmuntra och stödja personal till forsknings-, utbildnings- eller utvecklingsprojekt och på så sätt försöka öka kvaliteten inom äldrevård och omsorg. I den Nationella utvecklingsplanen för vård och omsorg om äldre presenterar regeringen sin plan för utveckling av vård och omsorg av de äldre (prop.soc.dep.2005/06:115). Syftet är att skapa en nationell uppslutning kring denna utveckling. Det är viktigt att kommuner, landsting och staten har en gemensam syn på utvecklingsbehoven. Regeringen bedömer att det behövs förstärkta resurser till kommuner och landsting för att förbättra vården och omsorgen av de mest sjuka äldre. De föreslår att kommunerna och landstingen skall samverka så att den som får hemsjukvård, i ordinärt eller särskild boende eller som deltar i dagverksamhet också får övrig vård och behandling, hjälpmedel och vissa förbrukningsartiklar som hans eller hennes tillstånd fodrar. Beskrivning av sjukdomen diabetes Diabetes är en grupp av sjukdomar som innebär kroniskt förhöjt blodsocker som gemensam faktor. Orsaken till detta kan bero på nedsatt eller upphörd insulinsekretion i kombination med nedsatt perifer insulinkänslighet, s.k. insulinresistens. Symtomen är stora urinmängder, ökad törst och viktnedgång. På sikt leder diabetes till förändringar i både små och stora blodkärl. Utveckling av sådana komplikationer beror på i första hand blodglukosnivån, på sjukdomens duration och med sjukdomen ökar risken för att utveckla hjärtoch kärlsjukdomar. Diabetes är en kronisk sjukdom, vilket inne bär att den inte går att bota. Sjukdomen påverkar patientens livsvärld, vanliga beteenden och förhållningssätt till exempel arbete, kost och motion, graviditet, sexualitet, kostvanor, socialt liv, kan behöva omprövas

7 Förekomst I Sverige beräknas 3-4 % av befolkningen ha diabetes, risken att insjukna under sin livstid uppskattas till 15 %, det är framförallt äldre som drabbas. Omkring 20 % av alla äldre över 80 år beräknas ha diabetes. Det är ingen skillnad mellan män och kvinnor, dock är medelåldern vid insjuknandet lägre för män än för kvinnor % av all diabetes utgörs av s.k.typ 2-diabetes. Antalet medelålders män som insjuknar i typ 2 diabetes verkar ha ökat de senaste åren. På grund av en lång symtomfri period räknar man med att sjukdomen ofta är oupptäckt hos ungefär var tredje person i åldern år. Bland äldre är den siffran betydligt högre. I hela världen beräknas antalet personer med diabetes att fördubblas under en 10 års period. I Sverige beräknas sjukdomen ta cirka 8 % av den totala sjukvårdskostnaden, beroende på sena komplikationer i njurar, ögon, nerver samt perifera och centrala cirkulationsrubbningar. (Hälso och sjukvårdsprogram 2002) Nationella riktlinjer Socialstyrelsen har i uppdrag att utarbeta nationella riktlinjer för god medicinsk praxis. Avsikten är att stärka patienternas möjlighet att få likvärdig, kunskapsbaserad vård i alla delar av landet (Dagmaröverenskommelserna mellan staten och landstingen för åren ) Diabetes blev 1996 det första sjukdomsområde där nationella riktlinjer utarbetades. Tyngdpunkten har lagts på förebyggande åtgärder för att förhindra utvecklingen av sena komplikationer. Ett mål för sjukvårdshuvudmännen är att utforma lokala vårdprogram för diabetesvården och att fördelningen av ansvaret mellan olika huvudmän fastställs i tydligt. I de nationella riktlinjerna bör det framgå patientens rätt till information om sin sjukdom samt vilka vårdinsatser som planeras samt när dessa ska ske. Information skall också ges om vad man som patient själv kan göra för att hantera sin sjukdom s.k. egenvård. Det bör också framgå hur olika behandlingsinsatser ska samordnas och vilken samverkan som behövs mellan vårdgivare, patient och av dennes anhöriga (Nationella riktlinjer. SOS, 1999). Kvalitet ansvar Världs hälsoorganisationen, WHO, Internationella Diabetesfederationen, IDF, vård professionerna och flera europeiska hälsovårdsorgan har genom en gemensam deklaration, S: t Vincentdeklarationen, 1990, skapat påtryckningar för nationella ansträngningar för att minska utvecklingen av sena komplikationer vid diabetes genom kraftfulla insatser på förebyggande hälsooch sjukvård. I Sverige har S: t Vincentdeklarationen visat på stora lokala variationer när det gäller tillgång på diabetes vård. Deklarationen och dess målsättningar har dock haft stor - 7 -

8 genomslagskraft inom diabetes vården och har utgjort basen för ett Nationellt Diabetesregister för kvalitetssäkring av diabetesvården och framtagandet av de nationella riktlinjerna (Nationella riktlinjer, SOS 1999). Klassifikation och diagnos Klassifikationen av diabetes bygger på ett förslag av WHO-rapporten med riktlinjer för definition och klassifikation av diabetes A. Typl-diabetes, beta-cellsdestruktion som vanligen leder till absolut insulinbrist. B. Typ 2-diabetes, kan stäcka sig från företrädelsevis insulinresistens med relativ insulinbrist till en dominerande insulinsekretionsdefekt med eller utan insulinresistens. C. Andra specifika typer av diabetes, som kan bero på bl.a. genetiska defekter, sjukdomar i bukspottskörteln, diabetes orsakad av läkemedel, infektioner eller kemiska ämnen. D. Graviditetsdiabetes Diagnosen diabetes mellitus innebär ett fastande blodglukos mer eller lika med 6.1 mmol/1 % uppmätt vid två tillfällen eller ett slumpmässigt taget blodsocker mer än 11 mmol/1 % i kombination med symtom på hyperglykemi (Nationella riktlinjer, SOS, 1999). Målsättning och behandling En övergripande målsättning för behandling av all diabetes är att förhindra akuta och långsiktiga komplikationer, men med bibehållen hög livskvalitet för patienten, att kunna leva ett så normalt liv som möjligt och att uppnå en normal livslängd. Frihet från diabetessymtom som stora urin mängder, törst, trötthet och avsaknad av synförändringar är ett ytterligare mål. Patientutbildning i egenvård är viktigt och en förutsättning för att få goda behandlingsresultat, men även för att hjälpa patienten att få kontroll över sin livssituation och sin sjukdom. Efter klassificering av sjukdomen tas ställning till behandling i initialskedet. 1. Icke farmakologisk behandling, livsstilsförändringar. 2. Icke farmakologisk behandling i kombination med orala antidiabetika. 3. Icke farmakologisk behandling i kombination med insulin. Komplikationer till diabetes Hypoglykemi (lågt blodsocker) Upprepade och djupa medvetslöshetsperioder kan ge permanenta hjärnskador och även dödsfall orsakade av hjärtarytmier eller trafikolyckor. Hypoglykemi sänker patientens livskvalitet och påverkar sociala funktioner och kan påverka både patientens och de anhörigas inställning till - 8 -

9 sjukdomen. Det kan leda till en genomgripande förändring av livssituationen med ångest och sänkt sinnesstämning som följd (Nationella riktlinjer. SOS. 1999). Diabeteskoma Diabeteskoma beror på allvarlig insulinbrist, det är ett allvarligt tillstånd som kräver intensivvård. Orsaken kan vara infektioner med feber, hjärtinfarkt, stroke, doseringsfel, graviditet och eller missbruk. Kirurgiska ingrepp vid diabetes För att undvika komplikationer i samband med olika kirurgiska ingrepp bör patienten ha en god glukoskontroll innan operationen. Högt blodtryck och höga kolesterolvärden (blodfetter) En bra blodtryckskontroll och behandling och normalisering av blodfetter är viktigt för att förhindra att patienten drabbas av hjärtinfarkt, stroke eller skador på njurar och ögon (Nationella riktlinjer. SOS, 1999). Sexuell problematik vid diabetes Sexualiteten är viktig för livskvaliteten. Vissa patienter får problem med sin sexualitet, orsaken kan vara flera, nerv- och/eller blodkärlskador men också psykologisk anpassning till sjukdomen, kan påverka självkänslan och relationen till sin partner. Mäns sexuella problem är främst erektionssvårigheter medan det för kvinnor är den sexuella lusten och upplevelsen som påverkas, kvinnor drabbas dessutom av torrhet i slidan och att det gör ont vid samlag. Det är sorgligt att det finns så lite information om hur kvinnor med diabetes kan förbättra sitt sexualliv skriver Zweigbergh (2005). En studie som hon hänvisar till omfattande 97 kvinnor med Typ 1 diabetes som jämfördes med 145 friska kvinnor, alla under 40 år Bland kvinnorna med diabetes uppgav 27 % att de hade problem så som minskad fuktighet i vagina, smärta under samlag och minskad lust i jämförelse mot 15 % av de friska kvinnorna. De kvinnor som hade sexuella problem var mer missnöjd med sin diabetesbehandling, jämfört med övriga kvinnor med diabetes. Hon skriver vidare att med enkla sextips och noggrann kontroll av blodsockret kan kvinnor med diabetes ha ett bra sexliv. Fotproblem Förändringar i fötterna, som orsakas av kärl- eller nerv påverkan eller en kombination av dessa som kan leda till kraftigt ökad risk för sår och infektioner, vilket kan kräva ibland olika former av - 9 -

10 amputation. Tandproblem Tandsjukdomar är vanligare hos personer med diabetes, troligen beror detta på förändringar i munslemhinnans mindre blodkärl, vilket kan ge infektioner, ökad glukoshalt i saliven. Förhöjt blodsocker kan ge intorkning och minskad salivproduktion. Tandinfektioner kan i sin tur ge förhöjt blodsocker (Nationella riktlinjer, SOS, 1999). Hälsa och sjukdom Den filosofiska frågan är när är en människa sjuk och när är hon/han frisk. Det är inte enkelt att svara på detta. Är man sjuk om man har fått en diagnos men inte har några symtom eller är man frisk när man har symtom men inte känner sig sjuk. Vad menas med ohälsa (Eriksson 1994). WHO har försökt med en definition av hälsa från 1946: "Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, mentalt och socialt välbefinnande och inte endast frånvaro av sjukdom eller svaghet." I WHO: s hälsodefinition förmedlas en helhetssyn, människan är i ett sammanhang. Ett vanligt sätt är att beskriva hälsa är att utgå från ovanstående definition och med hjälp av dess negation beskriva företeelsen, d.v.s. hälsa definieras som frånvaro av sjukdom. Att leva med diabetes Att leva med diabetes kan innebära stora påfrestningar, både psykiskt och fysikt. Ett stort ansvar läggs på patienten som kan behöva ändra livsstil radikalt och noggrant följa ordinerad behandling för att hålla blodsockernivån i balans. För det som normalt är en automatisk och osynlig process krävs en medveten handling för att inte drabbas av komplikationer. Den som inte klarar detta drabbas ofta av svåra skuldkänslor. En undersökning som Wredling (2006) genomförde visar hur kvinnor respektive män med diabetes upplever sin livskvalitet. Det visar sig att kvinnor har mer ångest och depression än män och upplevde sämre välbefinnande. Varför det ser ut så kan man spekulera om. Kanske har kvinnor lättare att tala om sin sjukdom. Kanske har kvinnor alltjämt ett större ansvar för hem och familj, vilket gör sjukdomen till en extra belastning. Hon noterar att när en man får diabetes följer i regel hustrun med till mottagningen. Det är däremot ovanligt att en kvinna som insjuknat får motsvarande stöd av sin man. Frågor som, kan jag fortsätta med mitt nuvarande arbete om risker finns att få hypoglykemi, eller synförändringar och hur påverkas relationer till mina arbetskamrater. Om patienten inte kan

11 fortsätta sitt arbete, hur påverkar det försörjningen? Personer med diabetes fick förr inte ha statlig eller kommunal tjänst men sedan 1964 är det förbjudet att avvisa arbetssökande på grund av sjukdom. Hur blir relationen till anhöriga, de kan på samma sätt som patienten uppleva oro över att en familjemedlem har blivit sjuk, en känsla av osäkerhet kring vad som kan hända. Anhöriga kan också uppleva sorg som kan vara svår att visa för den sjuke. De kan också uppleva en otillräcklighet om patienten drabbas av stroke med förlamning och/eller afasi, eller annan hjärt,-kärl sjukdom. Hur länge kan de att orka fysiskt och psykiskt att vårda och ge omsorg? Många äldre patienter kan drabbas hårt av detta om man levt tillsammans i många år och på ålderns höst behöva skiljas och bo på olika boenden. Ändrade kostvanor där regelbundna måltider är viktigt för blodsocker balansen, men också att lära sig äta en diabetesanpassad kost, vilket i sin tur kan påverka den matkultur som finns i hemmet. Sexualitet där både lust och impotens kan förändras, men med nya mediciner och andra hjälpmedel kan man numera få hjälp med dessa problem, det är viktigt att man diskuterar detta öppet eftersom det fortfarande omges av tabun. Tidigare var det oförenligt med graviditet och diabetes. Genom att stora resurser satsas på att uppnå normala blodsockernivåer och med noggranna kontroller under graviditeten är resultaten i stort sett normala. Missfallsrisken är hos kvinnor med diabetes något högre. Risken för att barnet drabbas av diabetes är liten för diabetes Typ 1, Typ 2 diabetes däremot har mycket hög ärftlighetsfaktor. Den åldrande människans psykologi För att förstå åldrandet måste man titta på det livslopp den åldrande individen har bakom sig Hagberg & Rennemark (2004) skriver att när en människa har uppnått den sista livsfasen och får en ökad medvetenhet om att livet inte är oändligt, påkallar detta i sin tur ett behov av att göra en resumé över det liv som passerat. Erikson (1982) presenterar detta i en fasspecifik kvalitativ psykosocialutvecklings teori. Ålder (ca) Spädbarns ålder (0 1,5 år) Tidig barndom (1,5 3 år) Barn- dom (3 5 år) Sen barndom (5 12 år) Tonår Tidig vuxen ålder Vuxen ålder Ålder- dom

12 Psykosocialakonflikter Tillit Misstro Självtillit Skam Initiativ Skuld Kompetens Underlägsenhet Identitet Rollförvirring Intimitet Isolering Generativitet Stagnation Integritet Förtvivlan Signifikanta andra Modersfigur Tabell 1.1 Eriksons faser Föräldrar Familj Grannskap, skola Kamrater Partner Arbete, familj Mänsklighet Den psykosociala konflikt som enligt Eriksons teori utmärker ålderdomen utspelar sig mellan å ena sidan integrering av jaget å andra sidan desintegrering och förtvivlan. Han menar att det sker genom att man summerar sina egna erfarenheter på gott och ont och försöker utvinna någon form av helhet, sammanhang och meningsfullhet, å andra sidan motsatsen desintegration av jaget som utmärks av att man uppfattar det förflutna som osammanhängande och meningslöst och eller obegripligt. Han menar vidare att vi skapar vår självbild genom att bearbeta och sortera våra personliga erfarenheter så att de förflutna händelserna och den bild vi har av oss själva leder till vår uppfattning av den vi är. När vi blickar tillbaka är det ofrånkomligt att gamla oförrätter och tillkorta kommanden gör sig påmind och känslomässiga inslag av besvikelse, bitterhet, hat, skuld och skam kommer upp i vårt medvetande. Den psykosociala konfliktens lösning beror på hur vi har gjort upp med dessa känslomässiga inslag eller om vi har låtit bitterhet, besvikelse och skuldkänslor tagit över och det dominerar vår självbild och världsbild. Lyckas den åldrade människan utveckla jagintegritet leder detta till visdom (Hagberg & Rennemark 2004). Erikson beskriver tre olika konflikter som kräver sin lösning under ålderdomen. Den första gäller möjlighet till differentiering av jagets funktioner. Det är när de sociala roller som man haft tidigare, inte längre är relevanta, som att yrkesrollen förlorats i samband med pensionering eller föräldrar förlorar sin relevans till sina barn när de blivit vuxna. I sådana situationer kan den åldrade individen, medvetet eller omedvetet bita sig fast i tidigare roller, vilket leder till stagnation och till vad man kallar en fixering av jagets funktioner. Man kan välja att gå vidare i sin utveckling och visdom genom att acceptera nya roller. Det kan vara som rådgivare eller mentorskap i arbetslivet, eller stödja de egna barnen och barnbarn. Den andra konfliktfasen handlar om att acceptera den kroppsliga transcendensen

13 Det är oundvikligt att med stigande ålder förloras kroppens vitalitet och spänstighet, huden blir mindre elastisk, syn och hörsel försämras och olika krämpor gör sig påmind. Det är viktigt att acceptera dessa förändringar och inte låsa sin energi och sitt engagemang kring detta, vilket är en del av vårt naturliga åldrande. Den tredje konflikten kallas jagtranscendens och liknar differentieringen av jagets funktioner men handlar inte om våra sociala roller utan om en djupare insikt om oss själva. Den åldrade människan kan upptäcka nya sidor hos sig själv eller börja utveckla konstnärliga aktiviteter. Intressen och egenskaper som gått förlorat i barndomen eller ungdomstiden kan åter komma fram och berika livet. Motsatsen till denna utveckling kallas jagfixering och leder till stagnation av självet. Ett annat begrepp som nämns i åldrandets psykologi är en teori om geotranscendens. Man menar med detta att i stället för att rikta sin uppmärksamhet mot den sociala omvärlden vända sig mot sin inre värld. Det tar sitt uttryck genom att man får en ökad känsla för världsalltet en omdefiniering av tids- och rumsperspektiv, en minskad rädsla för döden, ett minskat intresse för ytliga social relationer och materiella värden. Förändringen kan också medföra en minskad självcentrering och ett ökat intresse för stillhet och eftertanke. Den forskning som bedrivits kring Ericsons teori om den psykosociala utvecklingen har inte empiriskt blivit belagd. Man menar att begrepp som tillit och identitet är svår att operationalisera och därmed inte så lämplig inom den empiriska forskningen. En studie som genomförts av Andersson och Stevens (1993) visade att ihågkomna tidiga erfarenheter av föräldrarelationer, i termer av kyla respektive värme, var relaterad till graden av välbefinnande i ålderdomen. Minnet av en kylig relation till föräldrarna under barndomen var förknippat med lägre självförtroende, mer ångest, lägre nivå av anknytning och social integrering samt sämre tillit till det egna värdet. En annan studie av Hagberg (1995) visade att god tillfredställelse med nuvarande livssituation var framförallt förknippad med positiva värderingar av relationen till signifikanta andra under perioden före skolåldern men också under ungdomsåren. Det visade sig också att både psykisk status (förekomst av depression samt förmåga att hantera stress) och förekomst av neuroticism hade betydelse för tillfredställelsen under pensioneringen

14 I ytterligare en undersökning där livshistorievärderingar gällde psykosociala konfliktlösningar framkom det genomgående att positiva värderingar av konfliktlösningar är relaterade till en stark känsla av sammanhang och meningsfullhet i nuvarande liv (Rennemark & Hagberg 1997a). Det är framföra allt positiva värderingar av sättet att lösa de första psykosociala konflikterna (tillit och självtillit), sam konfliktlösningen under tidiga vuxenåren (intimiteten) som är relaterade till känsla av sammanhang och meningsfullhet (se figur 1). Vidare har forskningen visat att den konfliktlösning som är specifik för tonårstiden (identitet), är särskilt relaterad till känslan av hanterbarhet som är en delkomponent i känslan av sammanhang och meningsfullhet. Vid fortsatta analyser av livshistorievärderingarnas relation till delkomponenter i känslan av sammanhang och meningsfullhet visade det sig att positiva värderingar av de första psykosociala konfliktlösningarna är särskilt relaterade till meningsfullhet och hanterbarhet,. Positiva värderingar av de tidiga vuxenårens konfliktlösningar är relaterade till känslan av hanterbarhet och begriplighet. Meningsfullhet Hanterbarhet Begriplighet Värdering av intimitespeioden (tidig vuxen ålder) Värdering av identitesperiden (tonår) Värdering av tillit och självtillit (spädbarns och tidig barndom) Figur 1.1 sid 27 samband mellan livsloppsvärderingar och känsla av sammanhang (Hagberg & Rennemark 2004). Antonovsky (1991) har definierat begriplighet, hanterbarhet och sammanhang att "Känsla av sammanhang" är en global hållning som uttrycker i vilken utsträckning man har en genomgående och varaktig men dynamisk känsla av tillit till att: 1. De stimuli som härrör från ens inre och yttre värld under livets gång är strukturerade, förutsägbar och begripliga. 2. De resurser som krävs för att man ska kunna möta de krav som dessa stimuli ställer på en

15 finns tillgängliga. 3. Dessa krav är utmaningar, värda investeringar och engagemang, det vill säga begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Han menar att den viktigaste aspekten är meningsfullhet som drivande och motiverande kraft. Sedan kommer begriplighet, utan den är det svårt att hantera olika situationer och problem (Westlund & Sjöberg 2005). I en senare studie av Hagberg & Rennemark, (2004) relateras livshistorievärderingar till sociala närverksaspekter. De har visat att god tillfredsställelse med det sociala livet under ålderdomen för kvinnor, kan vara förknippat med positiva värderingar av generativitet under de tidiga vuxenåren. För männen kan tillfredställelse med det sociala livet starkare förknippat med positiva värderingar av generativitet under senaste delen av vuxenåren och med driftighet under tidigare skolåren. I en sammanfattning av studierna kan man säga att minnet av föräldrar som varma och omhändertagande är förknippat med välbefinnande och god självkänsla, i synnerhet då det gäller ensamma män. De menar vidare att tidig anknytningsstil till föräldrarna lever kvar inom individen hela livet och påverkar känsloliv och beteendemönster (Hagberg & Rennemark 2004). Kriser under livet Senare forskning inom ramen för socialgerontologiska perspektiv visar att kriser under ålderdomen ej skiljer sig nämnvärt från.kriser och stress under hela livet. En empirisk studie visar att yngre människor rapporterar mer stress än vad äldre gör. (Tornstam 2005). I undersökningen fann man att äldre människors livskriser i samband med makes eller makas sjukdom eller död balanseras av de yngres 1ivskriser i samband med föräldrars sjukdom och död. Varje ålder har sina egna livskriser. Undersökningen visade att livskriser i samband med egen sjuk dom ökade med ålder, medan kriser i samband med separation och skilsmässa samt "andra kriser" minskade. Sammantaget gör detta att krisbelastningen blir ungefär lika stor, men olika sammansatt, i de olika åldersgrupperna. Det som är mer intressant är att fokusera på hur man upplever och hanterar de kriser som man drabbas av. Man kan ställa sig tre frågor. För det första, vilka typer av stressfaktorer är det som betecknar åldrandet. För det andra, hur hanterar människor dessa stressfaktorer, och för det tredje, vilket genomslag har detta på individens välbefinnande (Tornstam 2005). I en undersökning som han hänvisar till Elders Life Stress Inventory fann man hög stressfaktor vid makes/makas institutionalisering och makes/makas dödsfall, men en mindre stressfaktor var att drabbas av

16 sjukdom, ekonomi och pensionering. Andras väl och ve tycks ha mer betydelse än det egna jaget. Coping Ordet coping kommer från engelskan och används för att beskriva hur man på olika sätt kan bemästra större eller mindre problem och stressfaktorer i tillvaron. Inom gerontologin finns två uppfattningar att den generella förmågan till coping förändras med åldern. Det ena antagandet är att förmågan till coping försämras med åldern, det andra antagandet innebär att förmågan till coping förbättras med åldern ( Tornstam 2005). En undersökning som han hänvisar till visar att olika personer reagerar olika på olika sorters belastningar. Den copingstrategi de använde sig av var anpassad till den speciella typ av påfrestning det handlade om, och till den speciella situation i vilken påfrestningen förekom. I en annan studie fann han framförallt två aktiva copingstrategier. Anpassning till institutionella förhållanden som syftar på en rad olika åtgärder, som att få fatt på den bästa läkaren eller behandlingen eller att få ut så mycket som möjligt av sjukförsäkringen. Målinriktade beteenden, handlade om att till exempel arbeta i trädgården, eller motionera eller göra något annat som läkaren rekommenderat. Studien visade att personerna i undersökningen kom till rätta med den försämrade hälsan genom att sänka sina förväntningar på sitt eget hälsotillstånd, och på så sätt komma till rätta med de problem som den försämrade hälsan kunde medföra. Passiva irrationella copingstrategier som att hoppas på förbättring var mindre vanliga. Aktivt motstånd som att inte följa rekommenderade undersökningar, behandlingar och mediciner var också ovanliga i undersökningen. I en annan undersökning som Tornstam hänvisar till fann man att aktiv coping sammanföll med högre grad av livstillfredsställelse, medan passiv coping sammanhängde med lägre grad av livstillfresställelse. Samtidigt måste man komma ihåg att copingstategierna skiftar beroende på individ och typ av belastning (Tornstam 2005). Teoretiska utgångspunkter Teoretisk grund för denna undersökning är existentialismen och fenomenologin. Andra utgångspunkter är från gestaltpsykologiska begreppen som fält, kontaktcirkeln - kontaktzoner. Fenomenologi Fenomenologi grundades av Husserl i början av förra seklet och var först en metodinriktning inom filosofin (Helenius 1990). Fenomenologin har utvecklat många inriktningar. Ett av de mest centrala begreppen inom fenomenologin är intentionaliteten. Med det avses att varje människa har en förförståelse som skapar ett perspektiv för tolkning av erfarenheter. Fenomen i vår omgivning

17 finns inom ett visst tolkningsschema och individen blir därmed bunden att utgå från en viss position. Ordet fenomen kommer från grekiskan och betyder "det som visar sig". Ett annat centralt begrepp som Husserl använde var Livsvärld. För att förstå vad han menar är det nödvändigt att sätta in livsvärld i en fenomenologisk kontext, att "gå tillbaka till sakerna själva och en följsamhet mot sakerna" han använde begreppet i sin bok Logiska undersökningar (1901). Vändningen mot sakerna själva är förbundet med en samtidig vändning mot ett subjekt. De saker som vi skall gå tillbaka till är sakerna för någon, aldrig sakerna i sig själva, subjektet är alltid riktat mot något annat än sig självt (Bengtsson 1999). Det betyder att det alltid finns någon som fenomen visar sig för. Husserls filosofiska utveckling inom fenomenologin kan delas in i tre faser. 1. Förfenomenologisk fas eller deskriptiv psykologi. 2. Deskriptiv fenomenologi 3. Transcendental fenomenologi I den förfenomenologiska fasen överför Husserl till stor del sin lärares teorier. Forskningsinriktningen är deskriptiv och psykologisk och föregår den egentliga fenomenologin. Med den deskriptiva fenomenologin gör han upp med psykologismen, som reducerar allt till något psykiskt. I den transcendentala fenomenologin menar han att all mening och giltighet som erfars över huvudtaget har sin yttersta grund i ett rent eller transcendentalt medvetande. Han utvecklade en särskild metod, epocheen som han har övertagit från antika skeptikerna. De menar att hålla tillbaka sitt eget omdöme tills man har täckning för det man säger. Husserl utvidgade epocheens funktionsfält som ett tillbakahållande av alla existensomdömen. Att sätta existensen inom parentes och inte använda sig av den Husserl fick mycket kritik för denna metod av existensfilosoferna som menar, för att göra rättvisa till sakerna själva kan man inte skilja essens och existens från varandra de måste hållas ihop i den ursprungliga enhet som de bildar (Bengtsson 1999). Livsvärldsbegreppet Livsvärlden är den värld där vi människor lever våra liv, den för givet-tagna världen. Begreppet har utvecklats ur den fenomenologiska traditionen med utgångspunkt från Husserls erfarenhetsfilosofi. Enligt Husserl är en objektiv, absolut värld endast en teoretisk konstruktion. Livsvärlden är den värld som vi alltid redan lever i tillsammans med andra människor och som vi kan stå i ett kommunikativt förhållande till. Det är en social värld med mänskligt skapade föremål

18 och mänsklig organisering av livet, traderat från människa till människa, därmed är även livsvärlden en historisk värld. Varje bruksföremål hänvisar till en uppkomst och en skapare. I livsvärlden finns det strängt taget inte enskilda föremål, varje föremål som vi erfar och hanterar är omgivet av andra föremål och varje föremål som vi intresserar oss för hänvisar i sin tur till andra föremål i omgivningen (Bengtsson 1999). Existentialism Med ordet existens menas här: Verkligheten som människan upplever den. Existentialismen är en filosofi som utvecklades under 1800 talet av framförallt Hegel och Kierkegaard som menar att om vi vill förstå vad som verkligen existerar, måste vi hitta något sätt att få grepp om individuella enheter. Hegel menade att den enskilde individen förverkligar sig endast när han går upp i den organiska statens större och abstraktare enhet. Kierkegaard menar att det är de beslut vi fattar som är den viktigaste mänskliga verksamheten. Att det är genom de val vi gör som vi skapar våra liv och blir oss själva. För Kierkegaard, som var protestant, hade allt en religiös konsekvens och de val som vi gör är i förhållande till Gud. Många existentialistiska tänkare delade inte hans tro på Gud. Därför har två parallella existentialistiska traditioner utvecklats, dels den som vilar på en religiös tro och dels den som vilar på humanistisk tro. Heidegger var starkt påverkad av Kierkegaards filosofi var också elev till Husserl, fenomenologins grundare. Husserl menade att det var skillnad mellan essens och existens, Heidegger Såg detta som ett och samma förhållande. För honom var inte det väsentligaste vad människan är utan hur hon är (Magee2001). Existensfilosoferna menar att när jag själv påminns om att livet en dag tar slut, att jag upphör att existera och att vi erkänner att vi ska dö, att vi är helt ensam i detta och att vi lever en begänsad tid så förändras vi för alltid. Detta dilemma skapar ångest, existensångest, och frågor om livets mening kommer till oss. Är livet värt att levas utan innehåll, utan mening, utan mål. Dödens realitet tvingar oss att söka efter ett svar. Sartre, filosof och författare, mest känd för sitt författarskap, han menar att i en värld utan Gud har vi inget annat alternativ än att välja och genom våra val skapa våra egna värden. Och när vi gör det, bestämmer vi hur vår personlighet ska utvecklas, vi skapar oss själva. Människan är ingenting annat än vad hon själv gör sig till. När vi erkänner detta kan vi skapa ett engagerat liv (Hostrup2002). Filosofen Buber menar att ett engagerat liv uppstår i ett verkligt möte mellan Jag och Du. Han menar att allt är dialog, allt är relation. I denna relation uppstår det något mellan parterna som är mer än parterna själva, en upplevelse av liv och kraft som Buber menar har andlig karaktär

19 Människan kan genom dialogen skapa ett livsinnehåll och mening med livet. Han menar vidare att Jag blir till genom Du, att allt liv är verkligt möte och genom mitt förhållande till andra visar jag både till andra och inte minst mig själv att jag är (Hostrup 2002). Teoribegrepp inom gestaltterapin Historik Gestaltpsykologin är ursprungligen en perceptionsteori som allt eftersom utvecklades till en teori om inlärning och problemlösning och personlighetsutveckling. Överordnad teori var holism, fenomenologi och existentialism. Man menar att människan fungerar som en helhet och inte som olika delar och egenskaper, ting eller psykiska fenomen beskrivs inte som åtskilda delar utan står i ett ömsesidigt förhållande till den helhet de ingår i. Gestaltpsykologin uppstod omkring 1912 som en utveckling från elementpsykologins uppfattning om strukturering och gestaltningsprocesser och som ett alternativ till behaviorismen. Forskarna inom detta område undersökte hur det går till när människor upplever. Det var främst Gestaltpsykologen Lewin som förde ut gestaltpsykologin till ett kliniskt arbetsfält. De studerade fysiologiska processer som svarade mot en bestämd påverkan, men det var inte möjligt att studera medvetandet direkt och man kunde inte följa sambandet mellan stimuli, de fysiologiska processerna och individens upplevelse. Man antog därför att något "hände" och studerade detta något genom att beskriva och systematisera det som händer när människan utsätts för en bestämd sinnespåverkan. Man upptäckte att dessa processer följde vissa bestämda mönster och kallade dessa för gestaltningsprinciper. De formulerade dessa principer fenomenologiskt, utan att förklara dem fysiologiskt eller som inre psykiska strukturer. Frits Pearl är den psykoanalytiker som är mest förknippad med gestaltterapi. Han arbetade som neuropsykiatriker i Berlin under 20 talet och lärde där känna Kurt Goldstein, gestaltpsykolog. Genom honom träffade han sin blivande hustru, Laura Posner, som studerade hos Martin Buber och genom kontakten med dem stötte han på existentialismen och perceptionsteorin Detta fick sedan stort inflytande på grundide n bakom gestaltterapin. De lämnade Tyskland på grund av det politiska klimatet 1933 och bosatte sig i Sydafrika, där han arbetade som psykiatriker med stor framgång. Tillsammans arbetade de med nya ideer som föregick gestaltterapin. I Sydafrika skrev han boken Ego, Hunger and Aggression som blev den första teoretiska texten om gestaltterapi, den utkom

20 Så småningom flyttade de till New York där de tillsammans med en krets av dynamiska personer utvecklade gestaltterapin. Det första gestaltterapeutiska institutet bildades 1952 (Hostrup 2002). Holism(helhet) Ett av de viktigaste teoretiska begreppen inom gestalt terapin är helhet, vilket också är innebörden i ordet gestalt. Pearls var mest intresserad av att undersöka människan som helhet och hennes förhållande till omgivningen (Clarkson & Mackewn 1993). Han tror att människan är en odelbar enhet av kroppsliga, emotionella och mentala erfarenheter. Om man drabbas av sorg, känslor av ledsenhet eller ångest drabbas man också av kroppsliga fenomen som t.ex. hjärtklappning, förändrad andning, snabbare puls. En känsla av sorg utan påverkan i kroppen är omöjlig. Han menar att vi alltid är i relation till vår omgivning och definierar oss själva till den, till andra människor, andra idéer och kulturer. Självreglering Människan organiserar sina behov utifrån det mest dominerande behovet. Perls kallar detta för självreglering (Clarksson-Mackewn1993). Om det finns en konflikt mellan olika behov tar det mest dominanta behovet över. Som exempel visar han genom en berättelse om en korpral som återvänder från kriget utmattad och uttorkad, hans vänner gratulerade honom och berättade att han blivit befordrad, korpralen lyssnade inte på det han fick höra, han hade bara en tanke i huvudet det var att få vatten. Innan han kom in i lägret attackerades de av ett fiendeplan, korpralen glömde sin törst och sökte skydd från angreppet. Det här exemplet visar på hur vi organiserar olika behov, självreglering. Fältteorin Gestaltpsykologen Kurt Lewin var den som först utvidgade gestaltpsykologin till att också vara en teori om personlighetsutveckling. Han menar att sociala, kulturella och psykologiska fenomen är dynamiska krafter som arbetar tillsammans i organiserade helheter och att vi påverkas och påverkar varandra, individen och dennes beteende kan ej ses isolerat från andra. Lewin undersökte och beskrev hur totaliteten av data bildar ett dynamiskt fält där alla fakta är ömsesidigt beroende av varandra. Denna teori kallade han fältteorin. Enligt fältteorin är våra upplevelser en funktion av en oavbruten dialog mellan människan och omvärlden med behov, erfarenheter, värderingar, möjligheter. Vi upplever oss alltid i relation till några/någon. Därför kan ensamheten, även när vi fysiskt är ensamma, endast förstås i samband med en upplevd frånvaro (Hostrup 2002)

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator Diabetes- och endokrinologimottagningen Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator vid diabetes- och endokrinologimottagningen Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet

Läs mer

SJUKVÅRD. Ämnets syfte

SJUKVÅRD. Ämnets syfte SJUKVÅRD Ämnet sjukvård är tvärvetenskapligt och har sin grund i vårdvetenskap, pedagogik, medicin och etik. Det behandlar vård- och omsorgsarbete främst inom hälso- och sjukvård. I begreppet vård och

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Mötet Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Allt verkligt liv är möte Den kände filosofen Martin Buber ägnade sitt liv åt att påvisa den

Läs mer

Ett existentiellt perspektiv i mötet med unga vuxna UngaVuxna-dagarna 2016

Ett existentiellt perspektiv i mötet med unga vuxna UngaVuxna-dagarna 2016 Ett existentiellt perspektiv i mötet med unga vuxna UngaVuxna-dagarna 2016 Bo Blåvarg leg psykolog Verksamhetschef Ersta Vändpunkten Ordförande SEPT 1 Ersta Vändpunkten mottagning för anhöriga till missbrukare/beroende

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Scouternas gemensamma program

Scouternas gemensamma program Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin

Läs mer

Konsten att hitta balans i tillvaron

Konsten att hitta balans i tillvaron Aktuell forskare Konsten att hitta balans i tillvaron Annelie Johansson Sundler, leg sjuksköterska Filosofie doktor i vårdvetenskap och lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde. För att få veta mer om

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Oro och tankar inför framtiden - att drabbas av cancersjukdom och livet efteråt

Oro och tankar inför framtiden - att drabbas av cancersjukdom och livet efteråt Oro och tankar inför framtiden - att drabbas av cancersjukdom och livet efteråt Anna Kagelind Kurator Kirurgiska kliniken Universitetssjukhuset Örebro 2019-05-13 Presentationens upplägg Kurators del i

Läs mer

Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift

Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift 1 Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift Temat för övningen är ett pedagogiskt tema. Övningen skall bland medstuderande eller studerande vid fakulteten kartlägga hur ett antal (förslagsvis

Läs mer

2 Tankens makt. Centralt innehåll. Innebörden av ett salutogent förhållningssätt. 1. Inledning 2. Vem är jag?

2 Tankens makt. Centralt innehåll. Innebörden av ett salutogent förhållningssätt. 1. Inledning 2. Vem är jag? 2 Tankens makt Centralt innehåll Innebörden av ett salutogent förhållningssätt. Inledning Vem är jag? Självuppfattning Johari fönster Kontroll lokus Self eficacy Självkänsla och självförtroende Det salutogena

Läs mer

Vad är psykisk ohälsa?

Vad är psykisk ohälsa? Vad är psykisk ohälsa? Psykisk ohälsa används som ett sammanfattande begrepp för både mindre allvarliga psykiska problem som oro och nedstämdhet, och mer allvarliga symtom som uppfyller kriterierna för

Läs mer

Diabetes, jaha men det är väl bara...eller? Diabetes, jaha men det är väl bara...eller? Att leva med diabetes några röster. Aspekter på behandling

Diabetes, jaha men det är väl bara...eller? Diabetes, jaha men det är väl bara...eller? Att leva med diabetes några röster. Aspekter på behandling Diabetes, jaha men det är väl bara.......eller? Diabetes, jaha men det är väl bara.......eller? - om tankar, känslor och beteenden. 2012-11-15 Eva Rogemark Kahlström Kurator och leg psykoterapeut Medicinmottagning

Läs mer

Närstående STÖD TILL DIG MED EN HJÄRT-, KÄRL- ELLER LUNGSJUK NÄRSTÅENDE TEMA NÄRSTÅENDE

Närstående STÖD TILL DIG MED EN HJÄRT-, KÄRL- ELLER LUNGSJUK NÄRSTÅENDE TEMA NÄRSTÅENDE Närstående STÖD TILL DIG MED EN HJÄRT-, KÄRL- ELLER LUNGSJUK NÄRSTÅENDE TEMA NÄRSTÅENDE 2 HJÄRT-LUNGFONDEN Att vara närstående eller anhörig När en person i din närmaste omgivning får besked om sjukdom

Läs mer

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Camilla Engrup & Sandra Eskilsson Examensarbete på magisternivå i vårdvetenskap vid institutionen

Läs mer

Välkommen till kurator

Välkommen till kurator Njurmedicinska enheten Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator på njurmedicinska enheten Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet både för dig som patient och för

Läs mer

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen 5.12 Psykologi I egenskap av en vetenskap som undersöker mänsklig aktivitet ger psykologin de studerande förutsättningar att på olika sätt iaktta och förstå människan och de faktorer som påverkar hennes

Läs mer

ATT LEVA MED DIABETES

ATT LEVA MED DIABETES ATT LEVA MED DIABETES ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA Ett pressmaterial från Eli Lilly Sweden AB HA 090126-01 INLEDNING Ungefär 350 000 svenskar har diabetes en sjukdom som blir allt vanligare. Att leva med

Läs mer

Martin Heidegger. 2. Jaget kan inte existera isolerat från sin omvärld. Jag kan endast existera genom att "vara-riktad-mot" föremål i min omvärld.

Martin Heidegger. 2. Jaget kan inte existera isolerat från sin omvärld. Jag kan endast existera genom att vara-riktad-mot föremål i min omvärld. Martin Heidegger Martin Heidegger (1889-1976) var elev till Husserl och har tagit starka intryck av dennes fenomenologiska filosofi. På viktiga punkter avvek dock Heidegger från sin lärare. För Husserl

Läs mer

SAMTALET SOM STÖD FÖR ÄLDRES PSYKISKA HÄLSA. Monica Stenberg Temabo AB Bergsund

SAMTALET SOM STÖD FÖR ÄLDRES PSYKISKA HÄLSA. Monica Stenberg Temabo AB Bergsund SAMTALET SOM STÖD FÖR ÄLDRES PSYKISKA HÄLSA Monica Stenberg Temabo AB Bergsund Varför behövs samtal med äldre? Ångest, oro, depressioner, krisreaktioner, relationsproblem och ensamhetskänslor. Problemen

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

se hela människan Nina vill att vården ska SJÄLEN

se hela människan Nina vill att vården ska SJÄLEN SJÄLEN Nina vill att vården ska se hela människan Psoriasis och psoriasisartrit påverkar livet på många olika sätt. Idag är vården ganska bra på att behandla de symtom som rör kroppen, medan den ofta står

Läs mer

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett

Läs mer

ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun

ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun Beslutad av omsorgs- och socialnämnden 2007-12-17 Varför en etikpolicy? Etik handlar om vilka handlingar och förhållningssätt

Läs mer

RÅD till närstående Diagnos Sjukdomsutveckling/insikt Läkarbesök: Vara steget före Medicin

RÅD till närstående Diagnos Sjukdomsutveckling/insikt Läkarbesök: Vara steget före Medicin RÅD till närstående Diagnos Tag diagnosen som en utmaning och lär känna sukdomen. Stöd den parkinsondrabbades ansvar för sin hälsa, var delaktig i det förebyggande arbetet att morverka sjukdomsförloppet.

Läs mer

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt Kunskap är nyckeln Bemötande vad skall man tänka på i mötet med demenssjuka och deras anhöriga/närstående Trine Johansson Silviasjuksköterska Enhetschef Solbohöjdens dagverksamhet och hemtjänst för personer

Läs mer

God palliativ vård state of the art

God palliativ vård state of the art God palliativ vård state of the art Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet, Stockholm Stockholms sjukhem 2015-03-11 Professor P Strang Vård av döende Vård av döende har alltid

Läs mer

Bemötande aspekter för nyanlända.

Bemötande aspekter för nyanlända. Bemötande aspekter för nyanlända. med Ewa-Karin Ottoson 0733-149037 ekottoson@gmail.com Björn Ogéus 0703-955880 bjorn.ogeus@outlook.com Egna upplevelser. 5 år i Nord Yemen. Hur kommunicerar man utan att

Läs mer

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter

Läs mer

Våga fråga- kunskap & mod räddar liv

Våga fråga- kunskap & mod räddar liv Våga fråga- kunskap & mod räddar liv Självmord, suicid eller psykologiska olycksfall Statistik 1500 personer dör varje år till följd av självmord i Sverige. 4 människor tar sitt liv varje dag i Sverige.

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Introduktion till Äldre

Introduktion till Äldre Introduktion till Äldre 65 år eller äldre Norrbottens län 16,4 % 19,2 % 26,9 % 24,4 % 21,1 % 24,6 % 21,7 % 17 % 18,5 % 26,2 % 24,6 % 20,7 % 19,6 % 14,9 % Bilden visar andelen personer som är 65 år eller

Läs mer

HÄLSA. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet hälsa ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

HÄLSA. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet hälsa ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: HÄLSA Ämnet hälsa är tvärvetenskapligt och har sin grund i hälsovetenskap, socialmedicin och pedagogik. I ämnet behandlas hälsa och hälsofrämjande arbete utifrån ett individ-, gruppoch samhällsperspektiv.

Läs mer

Långvarig smärta Information till dig som närstående

Långvarig smärta Information till dig som närstående Långvarig smärta Information till dig som närstående Vad kan jag som närstående göra? Att leva med någon som har långvarig smärta kan bli påfrestande för relationen. Det kan bli svårt att veta om man ska

Läs mer

När mamma eller pappa dör

När mamma eller pappa dör När mamma eller pappa dör Anette Alvariza fd Henriksson Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta Sköndal

Läs mer

!"#$"%&$&'($)*+,%-"./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare

!#$%&$&'($)*+,%-./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare !"#$"%&$&'($)*+,%-"./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare Att flytta till en annan kultur Lämna egna landet Lämna släkt, eventuellt familj Hitta nya gemenskaper Hitta arbete Hitta bostad

Läs mer

Man måste vila emellanåt

Man måste vila emellanåt Man måste vila emellanåt Patienters självskattade och berättade erfarenheter av att leva med kronisk hjärtsvikt Lena Hägglund Institutionen för Omvårdnad och Institutionen för Folkhälsa och Klinisk medicin

Läs mer

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 För några decennier sedan var det få barn med svår utvecklingsstörning som nådde

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Värdegrund för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Visionen om en god hälso- och sjukvård Landstinget i Stockholms län ska genom att erbjuda kompetent och effektiv hälso- och sjukvård bidra

Läs mer

Validering i Sörmland

Validering i Sörmland Kursbeskrivningar Här ges en kort beskrivning av innehållet i de kurser som i huvudsak ingår i vård- och omsorgsutbildning på gymnasienivå. Sammantaget omfattar vård- och omsorgsutbildningen på gymnasienivå

Läs mer

Människans utveckling Det psykodynamiska perspektivet. Freud med vänner

Människans utveckling Det psykodynamiska perspektivet. Freud med vänner Människans utveckling Det psykodynamiska perspektivet Freud med vänner Sigmund Freuds (1856-1939) tankar Aggression och sex styr oss mycket mer än vi vill tro! - Krafterna kan vara medvetna eller omedvetna.

Läs mer

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Till dig som har varit med om en svår upplevelse Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

Patientutbildning vid prediabetes. Karin Hofling VC Koppardalen Avesta

Patientutbildning vid prediabetes. Karin Hofling VC Koppardalen Avesta Patientutbildning vid prediabetes Karin Hofling VC Koppardalen Avesta Varför patientutbildning? Enligt WHO kan sunda levnadsvanor förebygga 80 procent av all kranskärlssjukdom och stroke samt 30 procent

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Anknytning. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken

Anknytning. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken Anknytning Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken John Bowlby (1907-1990) Arbetade efter första världskriget på ett elevhem för missanpassade, observerade: - Trasslig familjebakgrund

Läs mer

Introduktion till Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad Provmoment: Ladokkod: VVI011/TEN1 Tentamen ges för: GSJUK15v samt tidigare

Introduktion till Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad Provmoment: Ladokkod: VVI011/TEN1 Tentamen ges för: GSJUK15v samt tidigare Introduktion till Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad Provmoment: Ladokkod: VVI011/TEN1 Tentamen ges för: GSJUK15v samt tidigare TentamensKod: (Kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje

Läs mer

Med kränkande särbehandling

Med kränkande särbehandling Med kränkande särbehandling avses återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda arbetstagare på ett kränkande sätt och kan leda till att dessa ställs utanför arbetsplatsens

Läs mer

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? pkc.sll.se

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? pkc.sll.se Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? Välkomna till seminarium! Program 12.45 13.00 Registrering 13.00 14.00 Ett palliativt förhållningssätt 14.00 14.30 FIKA 14.30 15.30 Symtom och vård i

Läs mer

Termin 3 HT-11 Termin 3 HT-13

Termin 3 HT-11 Termin 3 HT-13 Termin 3 HT-11 Termin 3 HT-13 Mötet med patienten Etiska aspekterna Georgetown-mantrat Autonomi principen Icke-skada principen Godhets principen Rättvise principen Ann-Christin Johansson 2 Vad är kommunikation?

Läs mer

Förhållningssätt och bemötande vid psykisk ohälsa/sjukdom. Psykisk ohälsa. Specialistpsykiatri. Psykiatrin idag. Tillämpningsområden

Förhållningssätt och bemötande vid psykisk ohälsa/sjukdom. Psykisk ohälsa. Specialistpsykiatri. Psykiatrin idag. Tillämpningsområden Förhållningssätt och bemötande vid psykisk ohälsa/sjukdom Psykisk ohälsa Specialistpsykiatri 5 december 2017 Karin Lindersson Psykiatrin idag Psykiatrisk diagnos Långvarig sjukdom Allvarlig/ komplex Samsjuklighet

Läs mer

Försäkringsmedicin Medlefors 2011-08-19 Sida 1

Försäkringsmedicin Medlefors 2011-08-19 Sida 1 Försäkringsmedicin Medlefors 2011-08-19 Sida 1 Bengt Dahlblom Läkare Försäkringsmedicinsk rådgivare Försäkringsmedicin Medlefors 2011-08-19 Sida 2 Sjukförsäkringen En av grundpelarna i det svenska trygghetssystemet

Läs mer

JUNI 2003. För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem!

JUNI 2003. För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem! JUNI 2003 För hemvändare och hemmaväntare Välkommen hem! 1 2 Den här broschyren riktar sig både till dig som kommer hem efter mission och till dig som väntat hemma. 3 Utgiven av Sida 2003 Avdelningen för

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom

Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom Gunilla Cruce Socionom, PhD POM-teamet i Lund & Inst kliniska vetenskaper - psykiatri Lunds universitet Sverige

Läs mer

När döden utmanar livet: frågor om människans fria val, om ansvaret och skulden som bördor i livets slutskede.

När döden utmanar livet: frågor om människans fria val, om ansvaret och skulden som bördor i livets slutskede. När döden utmanar livet: frågor om människans fria val, om ansvaret och skulden som bördor i livets slutskede. Peter Strang, överläkare, professor i palliativ medicin Karolinska Institutet, Stockholm Stockholms

Läs mer

Kris och krishantering. Regionhälsan Ebba Nordrup, beteendevetare

Kris och krishantering. Regionhälsan Ebba Nordrup, beteendevetare Kris och krishantering Regionhälsan 2018-10-26 Ebba Nordrup, beteendevetare AFS 1999:7 Vad är en kris? Definition: En händelse där ens tidigare erfarenheter, kunskaper och reaktionssätt inte räcker till

Läs mer

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD OCH VARFÖR? JAG HAR ADHD VAD ÄR ADHD? SYMTOMEN IMPULSKONTROLLEN MISSFÖRSTÅDD OCH MISSLYCKAD RÄTT MILJÖ OCH STRATEGIER

Läs mer

SKOLFS. På Skolverkets vägnar. ANNA EKSTRÖM Christina Månberg

SKOLFS. På Skolverkets vägnar. ANNA EKSTRÖM Christina Månberg 1 (15) Dnr 2013:454 Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2010:94) om ämnesplan för ämnet hälsa i gymnasieskolan och inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå; beslutade den

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING 100510 PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING GÄRDETS FÖRSKOLA Utdrag ur FN:s barnkonvention: Alla barn är lika mycket värda. Inga barn får bli diskriminerade, det vill säga sämre behandlade.

Läs mer

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du? Firma Margareta ivarsson Forskning och böcker av Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars 2007 Stress och stresshantering Bosse Angelöw Marianne Frankenhaeuser Daniel Goleman Howard Gardner Aleksander Perski

Läs mer

Psykologi 11.3.2009. 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback?

Psykologi 11.3.2009. 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback? Psykologi 11.3.2009 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback? För 1 3 poäng krävs att skribenten förstår att inlärning är en process som grundar sig på dels förändringar i hjärnan och

Läs mer

HND-centrum. DANDERYDS SJUKHUS Sveriges första integrerade centrum för personer med samtidig hjärt-, njur- och diabetessjukdom

HND-centrum. DANDERYDS SJUKHUS Sveriges första integrerade centrum för personer med samtidig hjärt-, njur- och diabetessjukdom HND-centrum DANDERYDS SJUKHUS Sveriges första integrerade centrum för personer med samtidig hjärt-, njur- och diabetessjukdom Hjärtsjukdom, njursjukdom och diabetes (HND) är tre stora kroniska folksjukdomar

Läs mer

Dialog Respekt för privatliv och personlig integritet

Dialog Respekt för privatliv och personlig integritet Respekt för privatliv och personlig integritet Av 1 kap. 1 tredje stycket i socialtjänstlagen framgår det att verksamheten ska bygga på respekt för människors självbestämmande och integritet. Innan vi

Läs mer

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning 1 Diabetes Faste P-glucos 7,0 mmol/l eller högre = diabetes. Provet bör upprepas Folksjukdom: mer än 10 000 diabetiker i Dalarna 4-5% av Sveriges befolkning

Läs mer

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och Högskolan i Halmstad Sektionen för hälsa och samhälle 2012 Omvårdnad Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och forskningsområde. Inom forskningsområdet omvårdnad

Läs mer

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt

Läs mer

Kvalitet och värdegrund i vården.

Kvalitet och värdegrund i vården. 1 Kvalitet och värdegrund i vården. Inledning Vi är måna om att personerna som får vård och omsorg av oss har det så bra som möjligt. Du som arbetar inom omsorgen är viktig i det arbetet. I den här broschyren

Läs mer

Återhämtning vid psykisk ohälsa 2015 Cecilia Ingard, enheter för Välfärd och FoU stöd Regionförbundet, Uppsala län

Återhämtning vid psykisk ohälsa 2015 Cecilia Ingard, enheter för Välfärd och FoU stöd Regionförbundet, Uppsala län Återhämtning vid psykisk ohälsa 2015 Cecilia Ingard, enheter för Välfärd och FoU stöd Regionförbundet, Uppsala län Återhämtning - hur är det möjligt? Individen själv måste göra jobbet Involvera personens

Läs mer

Introduktion till etik i omvårdnaden GERD AHLSTRÖM, PROFESSOR I OMVÅRDNAD, CHEF FÖR VÅRDALINSTITUTET

Introduktion till etik i omvårdnaden GERD AHLSTRÖM, PROFESSOR I OMVÅRDNAD, CHEF FÖR VÅRDALINSTITUTET Introduktion till etik i omvårdnaden GERD AHLSTRÖM, PROFESSOR I OMVÅRDNAD, CHEF FÖR VÅRDALINSTITUTET Innebörden av Etik och Moral idag (Statens Medicinsk-Etiska råd http://www.smer.se/etik/etik-och-moral/

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

INFORMATION TILL DIG SOM FÅR JARDIANCE (empagliflozin)

INFORMATION TILL DIG SOM FÅR JARDIANCE (empagliflozin) Denna broschyr har du fått av din läkare eller sjuksköterska INFORMATION TILL DIG SOM FÅR JARDIANCE (empagliflozin) Patientinformation för dig som behandlas med JARDIANCE mot typ 2-diabetes Ett steg i

Läs mer

Utmattningssyndrom Information till dig som närstående

Utmattningssyndrom Information till dig som närstående Utmattningssyndrom Information till dig som närstående Vad är stress? Stressreaktioner är något naturligt och nödvändigt för människans överlevnad. Det är kroppens sätt att anpassa sig till ökade behov

Läs mer

Samtal om samtal. De samtal som ibland kallas för de svåra samtalen

Samtal om samtal. De samtal som ibland kallas för de svåra samtalen Samtal om samtal De samtal som ibland kallas för de svåra samtalen Svåra samtal Att lämna svåra besked Att bemöta starka känslor Att bemöta en obotligt sjuk människa som talar om att bli frisk eller en

Läs mer

Introduktion till etik i omvårdnaden GERD AHLSTRÖM, PROFESSOR I OMVÅRDNAD, GRUPPCHEF ÄLDRES HÄLSA OCH PERSONCENTRERAD VÅRD

Introduktion till etik i omvårdnaden GERD AHLSTRÖM, PROFESSOR I OMVÅRDNAD, GRUPPCHEF ÄLDRES HÄLSA OCH PERSONCENTRERAD VÅRD Introduktion till etik i omvårdnaden GERD AHLSTRÖM, PROFESSOR I OMVÅRDNAD, GRUPPCHEF ÄLDRES HÄLSA OCH PERSONCENTRERAD VÅRD Våra fyra grundpelare: Svensk sjuksköterskeförening http://www.swenurse.se All

Läs mer

1. När du talar med människor, har du då en känsla av att de inte förstår dig? 1 2 3 4 5 6 7

1. När du talar med människor, har du då en känsla av att de inte förstår dig? 1 2 3 4 5 6 7 KASAM frågeformulär 29 frågor Här är några frågor (29) som berör skilda områden i livet. Varje fråga har 7 möjliga svar. Var snäll och markera den siffra som bäst passar in på just dig. Siffrorna 1 och

Läs mer

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Läkardagarna i Örebro 2010 Barbro Nordström Distriktsläkare i Uppsala Här jobbar jag 29 vårdcentraler, 8 kommuner Hemsjukvården i kommunal

Läs mer

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11 Värdegrund för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27 Reviderad 2011-05-11 Värdegrund Värdegrunden anger de värderingar som ska vara vägledande för ett gott

Läs mer

Resultat av enkätundersökning

Resultat av enkätundersökning Bilaga 1 Resultat av enkätundersökning : 2118 Bakgrundsfrågor Könsfördelning Kyrkoherde Komminister Diakon Kön: Man 61,6% 43,2% 9,2% Kvinna 38,4% 56,1% 90,4% Inget av ovanstående 0,0% 0,7% 0,4% Åldersfördelning

Läs mer

Stegen in i arbetslivet Processtöd - SIA-modellens metod

Stegen in i arbetslivet Processtöd - SIA-modellens metod Stegen in i arbetslivet M Processtöd - SIA-modellens metod Ann-Christine Gullacksen Docent i socialt arbete Hälsa och Samhälle Malmö högskola december 2012 Förloppets faser i SIA-modellen Fas 1 Fas 2 Fas

Läs mer

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll?

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? AL81 Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? Lärandemål för dagen Att kunna reflektera över den palliativa vårdens mål och förhållningssätt Att lära sig om hur smärta och andra symtom och obehag

Läs mer

s SÅ TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN

s SÅ TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN Rapport 2018-01-25 VON 230/17 Vård- och omsorgsförvaltningen Enheten för kvalitet- och verksamhetsutveckling s SÅ TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN Undersökning av kvaliteten i hemtjänst och särskilt boende

Läs mer

Kroppskännedom. Pedagogiska verktyg Var finns de dolda resurserna vid kroppslig affekthantering.

Kroppskännedom. Pedagogiska verktyg Var finns de dolda resurserna vid kroppslig affekthantering. Kroppskännedom Pedagogiska verktyg Var finns de dolda resurserna vid kroppslig affekthantering. Pedagogiska verktyg Ekipaget Självregleringskurvan ( TTS) Balansfiguren Kedjereaktionen Egenvärdespiralen

Läs mer

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR. Verksamhetstillsyn av hemtjänsten i sex kommuner i Kalmar län. Meddelande 2005:17

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR. Verksamhetstillsyn av hemtjänsten i sex kommuner i Kalmar län. Meddelande 2005:17 LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR Verksamhetstillsyn av hemtjänsten i sex kommuner i Kalmar län Meddelande 2005:17 Verksamhetstillsyn av hemtjänsten i sex kommuner i Kalmar län Utgiven av: Meddelande

Läs mer

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten VÅRD & OMSORG Gäller perioden 2006-01-01 2008-12-31 enligt beslut i kommunfullmäktige 2005-12-18 153 1 Förord I denna plan för Vård & Omsorg redovisas

Läs mer

Samliv och sexualitet för anhörigvårdare och vårdad

Samliv och sexualitet för anhörigvårdare och vårdad Samliv och sexualitet för anhörigvårdare och vårdad 2015 09 05 Birgitta Hulter Doktor i medicinsk vetenskap och auktoriserad klinisk sexolog (NACS) SESAM AB För sexuell hälsa och välbefinnande Samlivsmottagning

Läs mer

Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle. Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922

Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle. Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922 Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922 Ökad tillströmning av människor på flykt genom Europa. Toppmötena avlöser varandra. Civilsamhället

Läs mer

Kommunikation av sjukdom

Kommunikation av sjukdom Kommunikation av sjukdom Hur sjukdom uppfattas och hur sjukroller uttrycks och kommuniceras är kulturberoende och varierar i tid och rum hur förklarar man sjukdom till vem vänder man sig när man är sjuk

Läs mer

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg I februari 2011 startade arbetet med nya blandade lokala lärande nätverk inom det prioriterande området: Kombinera förvärvsarbetet och anhörigomsorg.

Läs mer

MÄNNISKANS LIVSCYKEL

MÄNNISKANS LIVSCYKEL MÄNNISKANS LIVSCYKEL Livscykelpsykologi Elämänkaaripsykologia Life-span psychology vill förklara människans utveckling som en helhet, ej koncentrera sig på utvecklingsskeden - helheten mer än summan av

Läs mer

Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan

Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan 1. Bordsmoderator stödjer att diskussionen följer de olika perspektiven 2. För en diskussion/ reflektion om vad hälsofrämjande insatser

Läs mer

Kommunicera engagerat med patienter. Lyssna. Ge patienten ett adekvat utrymme i dialogen. Visa respekt och empati.

Kommunicera engagerat med patienter. Lyssna. Ge patienten ett adekvat utrymme i dialogen. Visa respekt och empati. Bedömningsformulär AssCe* för verksamhetsförlagd utbildning på grundnivå, i sjukgymnastprogrammet. Studenten ska kunna I. Kommunikation och undervisning 1. Kommunicera med och bemöta patienter. Kommunicera

Läs mer

Problematisk frånvaro Hemmasittare. Vilken benämning ska vi använda? Vad säger forskningen 2014-02-03

Problematisk frånvaro Hemmasittare. Vilken benämning ska vi använda? Vad säger forskningen 2014-02-03 Problematisk frånvaro Hemmasittare Miriam Lindström Föreläsare, handledare, speciallärare Vilken benämning ska vi använda? Hemmasittande Långvarig ogiltig frånvaro Skolk Skolvägran, (skolfobi), ångestrelaterad

Läs mer

De flesta av oss har någon erfarenhet av psykisk ohälsa, egenupplevd, närstående eller professionell.

De flesta av oss har någon erfarenhet av psykisk ohälsa, egenupplevd, närstående eller professionell. Övningsmaterial 1. Samsyn I arbete med en elevhälsobaseradmodell för tidiga insatser ska olika professioner från olika verksamheter arbeta tillsammans. Det finnas olika sätt att se på begrepp, målgrupper

Läs mer

Information om förvärvad hjärnskada

Information om förvärvad hjärnskada Information om förvärvad hjärnskada Hjärnskadeteamet i Västervik Den här broschyren vänder sig till dig som drabbats av en förvärvad hjärnskada och till dina närstående. Här beskrivs olika svårigheter

Läs mer