Räddningssystemet och samverkan

Transkript

1 Räddningssystemet och samverkan 2014

2 De sju (8)räddningstjänsterna 1. Kommunal räddningstjänst Kommun/Räddningstjänstförbund 2. Statlig flygräddningstjänst Sjöfartsverket 3. Statlig sjöräddning Sjöfartsverket 4. Fjällräddning Polis/frivilliga 5. Miljöräddningstjänst till sjöss Kustbevakningen 6. Flygplatsräddningstjänst Kommunal Rtj/Flygplatsägaren?? 7. Militär flygplatsräddningstjänst Försvarsmakten 8. Efterforskning efter försvunna - Polisen 2

3 Det är inom räddning det mest konservativa och det mest nydanande sättet att samverka blir tydligt Effektiv samverkan inom räddning är inte ett enda framgångsrecept, inget Gör så här så blir det bra. Istället krävs kunskaper om helheten och detaljer, om olika kulturer och olika sätt att organisera, deras styrkor och svagheter och vad de leder till för konsekvenser Framgångsrik samverkan i räddningssystemet är en överlevnadsfråga men är också viktig inom andra områden. 3

4 Innehåll Samverkan exemplet sjöräddning Samverkansstrukturer och strategier Möjligheter och barriärer Två exempel De stora utmaningarna 4

5 Samverkan att kombinera och utnyttja de ingående parternas olikheter och komplettera varandra för att åstadkomma något man bestämt sig för. Björn Trädgårdh Samverka för uppnå effektivitet/förbättringar inom något område: Effektivitet i uppnådda resultatet Effektivitet i resursanvändning och kostnader Juridisk effektivitet som rättvisa och lagefterlevnad Miljö och hälsoeffektivtet, Hållbarhet, kapacitet, robusthet Kvalitet Säkerhet, trygghet 5

6 Sjöräddning existerar nästan bara som samverkan på olycksplatsen SAR Internationell samordning och koordinering SAR Management SAR Koordination JRCC SAR Operations Sjölagen, LSO, internationella fördrag Fyra nivåer beroende på kapacitet Vilka aktörer kan dras? Nivå 1 start inom 15 min, På plats inom 60 min i 90% av fallen nationellt vatten Jfr Rtj start inom 6 min, på plats inom 7-32 min 6

7 Exemplet kollision kryssningsfartyg I sundet mellan Lidingö och Nacka passerar personer en julidag. Flera stora hamnar, finlandsbåtar, skärgårdstrafik, fritidsbåtar. Kollision mellan två kryssningsfartyg totalt 7000 passagerare, 400 skadade varav 300 allvarligt Vad behöver göras? Vilka resurser finns? Vilka evakueringsvägar? Infrastruktur? Omvärldspåverkan? 7

8 8

9 Samverkansstruktur Fungerar bra vid standardolyckor. Nödvändig på regional/nationell nivå och för hållbar samverkan Formell IVP-avtal, FIP Nya aktörer Reglerad hierarki Professionella utbyten Hierarki Nätverk Konkurrens Spontana utbyten Informell Ineffektiv larmsituation motsatsen till samverkan Viktigt mobilisera alla vid katastrofer. Fungerar bra lokalt när man känner varandra 9

10 Olika samverkansstrategier Skillnad i tid Skilda uppgifter Stenhus Ingen samverkan Eftersök Parallell samverkan Samordning av parallella insatser Olika resurser/ kompetenser bidrar utifrån behov Samtidig Koordinering När olika resurser/ kompetenser behövs i olika skeden. Lagföra kriminella nätverk Sekvensiell samverkan Lavinräddning Synkron samverkan Gemensamma uppgifter Samarbete allt tillsammans samtidigt/integrerade insatser o resurser 10

11 Möjligheter men också barriärer Möjligheter Ju bättre man kan mobilisera allas bidrag som behövs, när det behövs ju mer effektiv räddning i tid, resurser, utfall. Viktigt med tydliga roller och tydliga uppdrag Viktigt med att se till behovet av gemensam insats snarare än gemensamma mål Barriärer Olika huvudmän med olika mål Skillnad lokalt-regionaltnationellt Prestige, revir o makt Ovana Vagt uppdrag Dyrt Olika organisationsstrukturer Bristande kunskap om varandra Gränser. lagar och regler som inte får överskridas 11

12 SE-IGO, SAR-ärende förlopp1 december Privatflygplan störtar vid starten 350 m från banan. Nödtransponder startar km sikt minskande, fuktdis, mörker. Piloten får allvarliga krosskador som är behandlingsbara vid snabb respons. Flygtrafikledningen larmar SOS Alarm och JRCC. FlygplatsRtj utses till OSC (ledarskap o koordinering på skadeplatsen). JRCC avböjer helikoptersök pga vädret. SOS Alarm larmar polis, Rtj, ambulans. Totalt 36 personer letar. Många privata larm till polisen. Polisen får i uppgift att söka med hundpatruller och spärra av riksväg 35. Pejling av flygplats-rtj, tornet och handburen pejl från två bandvagnar med värmekameror. Sex olika pejlingar görs fram till kl Räddningshkp anländer och får tydligt pejlutslag och flygplanet hittas 2 tim 43 min efter nedslag. Piloten är avliden. 12

13 SE-IGU kommentarer till räddningsprocessen Flygplanet hade nödsändare som aktiverades vid nedslaget. Flygledartornets pejl, Hkp:s pejl och bärbara pejl kan pejla genom triangulering av skärningspunkter. Rtj, polis, ambulans hade ingen pejlutrustning alltså efter nära en timmes väntan kontaktade Rtj JRCC och efterfrågade samordning eftersom de inte fått några direktiv och meddelas korrekt bäring av frivillig till flygledartornet men förs ej vidare från flygledartornet till JRCC. Bärbara pejlingars bäring angavs med fysiska namn i stället för position. På polisens och Rtj:s ledningscentraler ritades bäringar från JRCC in med datorstöd medan de plottades in manuellt på kartor i RT90 på skadeplatsen. Räddnings-hkp angav bäring i longitud o latitud. Räddningsledaren på JRCC kommunicerade med flygplatsräddningsledaren men inte med de andra ledningscentralerna som därmed inte kunde ge info vidare i sina organisationer

14 Extrem spontansamverkan Flight 93, 11/ passagerare, 4 kapare, 7 i besättning Startade nästan samtidigt som tre plan redan kapats. Ingen info inom flygledningssystemet men ut till media och därigenom till anhöriga. Info via mobilsamtal till anhöriga och kommunikation gav förståelse av förloppet, dvs självmordskapning gemensam vision och förståelse/bekräftelse på egen situation. Passagerare o besättning skapade en gemensam organisation för beslut, mål, handling på 30 min. Överföll kaparna och avstyrde krasch i Vita Huset. 14

15 Vad är de avgörande skillnaderna mellan flygkraschen för SE-IGU och Flight 93 med avseende på samverkan? Vad är grunden i samverkansproblemet i SE-IGU exemplet? Vad behöver förändras/rättas till? (Single loop learning) Vad behöver förändras i samverkan mellan olika aktörer i räddningssystemet för att den här typen av samverkansproblem inte ska uppstå? Hur kan man arbeta med det? (Double loop learning) 15

16 De stora samverkansutmaningarna Att skala upp och skala ner smidigt (Jfr FEMAs Command & Control System) Tyrestabranden Massräddning till sjöss Logistik för massevakuering ex vid stora skogsbränder Att ha någon räddning alls i glesbygd Att samverka över nationella gränser om olyckor där man har olika lagstiftning tex miljöfrågor-östersjöstaterna Kunskap om hur samhället fungerar 16

17 Källor Andersson Granberg, T., Stenberg, R., Bång, M. & Johansson, L.F. m.fl. (2010). Trygghetsskapande åtgärder för landsbygden. Arbetsrapport. CARER, Rapport 2. Berlin, J. & Carlström, E. (2009). Samverkan på olycksplatsen. - Om organisatoriska barriäreffekter. Trollhättan: Högskolan Väst. Quinn, R.W. & Worlane, M.C. (2008). Enabling Courageous Collective Action: Conversations from United Airlines Flight 93. Organization Science.Vol. 19, No. 4, July August 2008, pp Statens Haverikommission (2011). Olycka med flygplanet SE-IGU på Linköping/SAAB:s flygplats. Slutrapport RL 2011:17 ISSN Stenberg, R. (2013). Effektivitet, säkerhet och pengar Organisering av trygghet i samhällets tjänst. En studie av Södertörns Brandförsvarsförbund. CARER Rapport 2013:8. Linköpings universitet. Stenberg, R. (2013). Collaboration for safety- instead of Lean Production? - An alternative approach for cost effective and efficient production of safety. Conference Proceedings from National Symposium on Technology and Methodology for Security and Crisis Management (TAMSEC) november, Kistamässan, Stenberg, R. forthcoming. Samverkansformer I räddnijng och samhällsrespons. CARER. Weick, K.E. (1993). The Collapse of Sensemaking in Organizations: The Mann Gulch Disaster. Administrative Science Quarterly, , Dec93, Vol. 38, Issue