Vägen till Certifiering

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vägen till Certifiering"

Transkript

1 RAPPORT Vägen till Certifiering Tryggt och Säkert Särskilt boende Nacka Seniorcenter Sofiero Frida Gustavsson

2 Sammanfattning Hösten 2010 påbörjade Nacka Seniorcenter Sofiero, ett kommunalt äldreboende i Nacka, arbetet med Safe Elderly indikatorerna med syftet att öka tryggheten och säkerheten för de äldre. Arbetet började som ett projekt men har under tiden övergått till ett varaktigt förbättringsarbete och en del av verksamheten. I oktober 2012 blev Nacka Seniorcenter Sofiero certifierat som ett Tryggt och Säkert Särskilt boende enligt WHO, Safe Elderly. Den här rapporten beskriver hur arbetet tog sin början, vägen till certifieringen och vad som väntar i framtiden. Nacka kommun Frida Gustavsson 2

3 Innehållsförteckning 1 Bakgrund Certifiering på särskilda boenden för äldre Nacka Seniorcenter Sofiero Genomförande Fas Fas De åtta Safe Elderly indikatorerna - på Seniorcenter Sofiero Indikator 1: Organisation Indikator 2: Policy och Mål Indikator 3: Förebyggande och främjande åtgärder Trygg och säkerhetsrond Genus Aktiviteter Indikator 4: Särskilda behov Indikator 5: Evidens och beprövad erfarenhet Indikator 6: Dokumentation Indikator 7: Uppföljning och utvärdering Indikator 8: Erfarenhetsutbyte Sammanfattning - de viktigaste åtgärderna och största skillnaderna Erfarenheter och reflektioner Kommande utmaningar och förbättringsområden

4 1 Bakgrund Äldre person, 65 år och äldre, är överrepresenterade i nästan alla typer av skador. Trots att äldre personer enbart utgör 17 % av befolkningen står de för två tredjedelar av alla dödsolyckor i Sverige och för hälften av alla som behöver sjukhusvård till följd av olycksfall 1. Äldre personer som bor på särskilt boende är än mer utsatta, exempelvis faller personer som bor i särskilt boende minst tre gånger så ofta och har tio gånger så hög risk att drabbas av en höftfraktur som personer som bor i ordinärt boende 2. Ett av Nacka kommuns åtta övergripande politiska mål är att vara en trygg och säker kommun. År 2000 blev Nacka kommun certifierad som en trygg och säker kommun (Safe Community) enligt WHO och återcertifierades Ett prioriterat område för kommunen idag är att arbeta för äldres ökade trygghet och säkerhet. 1.1 Certifiering på särskilda boenden för äldre År 2008 påbörjade Nacka kommun i samarbete med Kunskapscentrum för Äldres säkerhet i Karlstad (idag Centrum för Personsäkerhet) arbetet med att implementera Safe Elderly indikatorerna från WHO Collaborating Centre on Community Safety Promotion i ett av Nackas 13 särskilda boenden för äldre, Nacka Seniorcenter Ektorp. I december 2010 blev Nacka Seniorcenter Ektorp först i Sverige, och troligtvis i världen, att bli certifierat som ett Tryggt och Säkert Särskilt boende. Syftet med certifieringen är att öka tryggheten och säkerheten för äldre genom att minska antalet skador och att lära av inträffade olycksfall så att dessa kan undvikas i framtiden. För att bli certifierad krävs att verksamheten arbetar trygghetsskapande och skadeförebyggande på ett systematiskt sätt och utifrån de åtta Safe Elderly indikatorerna. I Nacka kommun finns det 13 särskilda boende för äldre, varav fem drivs i kommunal regi och åtta i privat. Under våren 2010 blev samtliga särskilda boenden i Nacka kommun erbjudna att arbeta med Safe Elderly indikatorerna med stöd från kommunen. Idag är tre särskilda boenden i Nacka kommun certifierade som Trygga och Säkra Särskilda boenden: Nacka Seniorcenter Ektorp (dec. 2010), Nacka Seniorcenter Sofiero (okt. 2012) och Danvikshem (dec. 2012). Nio andra särskilda boenden arbetar med Safe Elderly med målet att bli certifierade. 1 Schylander, R. & Rosenberg, T. (2009). Skador bland äldre i Sverige. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap [MSB] & Kunskapscentrum för äldres säkerhet. Tillgänglig: https://www.msb.se/ribdata/filer/pdf/25570.pdf [ ] 2 Hjalmarsson, H. & Andersson, R. (2009). Att förklara kommunala skillnader i fallskador bland äldre: en kunskapssammanställning. Sveriges Kommuner och Landsting [SKL]. Tillgänglig: [ ] 4

5 1.2 Nacka Seniorcenter Sofiero Nacka Seniorcenter Sofiero, i fortsättningen refererad till som SC Sofiero, är ett äldreboende med 40 platser varav 9 på demensboende. I februari 2013 bodde 29 (73 %) kvinnliga kunder och 11 (28 %) manliga kunder på SC Sofiero. Deras ålder varierade från år och medianåldern var 86,5 år. SC Sofiero har ca 55 anställda. Här arbetar undersköterskor, vårdbiträden, sjuksköterska, kock, ekonomibiträden, vaktmästare, administratör, bemannare, sjukgymnast, arbetsterapeut och verksamhetschef. Vi driver även eget kök samt två dagverksamheter varav en med social inriktning och en med demensinriktning. 2 Genomförande I juni 2010 beslutade ledningsgruppen för SC Sofiero att SC Sofiero skulle arbeta med att bli certifierade som ett Tryggt och Säkert Särskilt boende enligt Safe Elderly. 2.1 Fas 1 Arbetet startades upp som ett projekt och projektledare blev arbetsterapeut Frida Gustavsson. En projektgrupp sattes ihop bestående av nämnd projektledare, sjuksköterska, omvårdnadspersonal, vaktmästare och skyddsombud. Projektgruppen startades upp i september 2010 och har ansvarat för att planera, driva och implementera trygg och säkerhetsarbetet på SC Sofiero. För att kunna göra detta har projektgruppen haft starkt stöd från ledningsgruppen samt involverat medarbetare, kunder och närstående i arbetet. Projektgruppen har fram till sommaren 2012 haft möte ungefär var tredje vecka. Arbetet med att fylla i den digra ansökan gjordes av projektgruppen under drygt ett år som sedan följdes av nästan ett år till där ansökan reviderades vid flera tillfällen efter möten och feedback från ledningsgruppen för SC Sofiero, Gabriella Nyhäll och Kerstin Seipel, projektledare för Trygg och Säker i Nacka kommun och slutligen Dr. Tommy Rosenberg, examinator. På detta sätt diskuterades alla frågor och indikatorer grundligt igenom och vi kunde på så vis identifiera vad som redan fungerade bra i verksamheten och vad vi behövde förbättra eller strukturera upp. Arbetet med ansökan blev en lärandeprocess och själva ansökan ett verktyg och underlag i det lärandet. Ansökan Ifylld av projektgruppen Genomarbetning av de åtta indikatorerna Identifiering av styrkor och förbättringsområden Reviderad flertal gånger Lärandeprocess Implementering av trygg och säkerhetsarbetet Få med alla medarbetare Involverar kunder och närstående Förbättringsarbeten utifrån identifierade förbättringsområden Systematik i vårt arbetssätt Figur 1 Arbetet genomfördes i två parallella processer 5

6 2.2 Fas 2 I maj 2012 skickades ansökan in till Leif Svanström på WHO Collaborating Centre on Community Safety Promotion, Karolinska institutet och därmed gick arbetet in i en ny fas. Arbetsmetoden var nu implementerad i verksamheten och nu gällde det att vidmakthålla och vidareutveckla arbetet genom att fortsätta arbeta med de förbättringsområden som identifierats. Arbetet som började som ett projekt har med tiden övergått till ett varaktigt arbete och en del i verksamheten. Projektgruppen bytte därför namn till trygg och säkerteamet. Trygg och säkerteamet har sedan dess möte var femte vecka, strax före arbetsplatsträffarna. Detta för att fokus och själva arbetet mer ska flyttas över från trygg och säkerteamet till alla medarbetare i verksamheten. Trygg och säkerteamets roll innebär därmed att förbereda arbete som ska göras på arbetsplatsträffarna samt och hålla i den övergripande planeringen för trygg och säkerhetsarbetet. I oktober 2012 blev SC Sofiero godkända som ett Tryggt och Säkert Särskilt boende enligt Safe Elderly och en certifieringsceremoni hölls i januari De åtta Safe Elderly indikatorerna - på Seniorcenter Sofiero 3.1 Indikator 1: Organisation Organisationen bestod till en början av projektgruppen (närmare beskrivet under genomförande). Projektgruppen (numer trygg och säkerteamet) ansvarar för att planera, driva och implementera trygg och säkerhetsarbetet. För att trygg och säkerhetsarbetet skulle genomsyra hela verksamheten lades det till som en del i redan existerande forum. Det är sedan starten en stående punkt på möten för ledningsgruppen för SC Sofiero, på detta sätt finns en kontinuerlig dialog mellan projektgruppen och ledningsgruppen där arbetet diskuteras och ledningsgruppen kan stötta projektgruppen. För övriga medarbetare är trygg och säker en stående punkt på arbetsplatsträffar var femte vecka. Kunder och närstående blir inbjudna till Borådet var femte vecka där trygg och säker är en stående punkt. 3.2 Indikator 2: Policy och Mål Nästa steg för projektgruppen var att målen arbetades fram. Målen har utökats och reviderats många gånger under arbetet. Policyn utarbetades av projektgruppen i oktober Indikator 3: Förebyggande och främjande åtgärder Det gjordes en hel del förebyggande och främjande åtgärder på SC Sofiero redan innan trygg och säkerhetsarbetet startades vilket vi under arbetets gång identifierat och arbetat med att bibehålla. Exempelvis erbjuds fysiska och sociala aktiviteter, vi arbetar med ett vardagsrehabiliterande förhållningssätt, vi har en härlig och inbjudande trädgård som utnyttjas flitigt särskilt under vår och 6

7 sommartid och det bedrivs systematiskt brandskyddsarbete. Men det fanns självklart områden att utveckla Trygg och säkerhetsrond En av hörnpelarna i trygg och säkerhetsarbetet är trygg och säkerhetsronden, en checklista för att identifiera och åtgärda risker i miljön. Den första trygg och säkerhetsronden genomfördes våren 2011 och sedan dess har en rond genomförts varje vår och höst. Precis som med arbetet med ansökan är arbetet med trygg och säkerhetsronden en lärandeprocess. Genom att arbeta med dessa frågor har vi fått nya synsätt, vi brukar säga att vi ser verksamheten med trygg och säkerhetsglasögon, det vill säga att vi är mer uppmärksamma och observanta på risker i vardagen. Det kan vara allt från att ytdesinfektion står framme i allmänna utrymmen, lösa sladdar, en trasig grind, avsaknad av halkskydd i trappor och så vidare. För att alla medarbetare ska vara delaktiga i arbetet och få trygg och säkerhetsglasögonen på sig i vardagen är alla medarbetare delaktiga vid ronden. Tillvägagångssättet har med tiden förfinats utifrån hur föregående rond fungerat. Vi har exempelvis gått från att medarbetarna rondar sin egen avdelning till att vi nu rondar varandras avdelningar. Den senaste förändringen är att vi försöker göra kunder och närstående delaktiga i ronden genom att ta upp detta på Borådet Genus Arbetet har också medfört att vi nu uppmärksammar genusperspektivet. Den statistik som vi var 4e månad sammanställer kring skador och tillbud är när det är lämpligt uppdelad på genus och åldersgrupper. Hittills har vi bland annat sett och uppmärksammat att nästan bara kvinnor drabbas av rädsla/oro efter fall. Vi har ställt oss frågor som om vi som personal särbehandlar män och kvinnor? Har vi som arbetar (som dessutom till majoriteten är kvinnor) lättare att tolka/uppfatta rädsla/oro hos kvinnor? Eller förväntar vi oss att kvinnor är mer sårbara och därför i högre utsträckning skulle drabbas av rädsla/oro? Vi har även sett att vi oftare skriver avvikelser på män än på kvinnor. Tar vi män på större allvar? Aktiviteter Sedan 2011 anordnar SC Sofiero också Peppar peppar - en dag för seniorers säkerhet varje höst, vilket har varit uppskattat hos kunderna. Peppar peppar är en kampanj från MSB, Myndigheten för Samhällskydd och Beredskap, som tillhandahåller material och tips på aktiviteter. SC Sofiero har uppmärksammat dagen med tipspromenad, balanstest, balansgymnastik, utställning av säkra och smarta produkter samt affischer och material med tips för en säkrare vardag med mera. 3.4 Indikator 4: Särskilda behov Personer med särskilda behov är personer som har ökad risk att drabbas av skador, exempelvis personer med risk för fall, undernäring, trycksår, rökare, missbrukare och personer med självskadande beteende. För dessa grupper fanns ett visst förebyggande arbete redan före trygg och säkerhetsarbetets början men 7

8 det var inte systematiskt utan gjordes mer godtyckligt och ofta när något redan hänt, exempelvis när någon hade fallit eller börjat få sår. Precis lägligt, i början av trygg och säkerhetsarbetet, blev SC Sofiero anslutna till Senior alert som är ett nationellt kvalitetsregister för att förebygga bland annat fall, undernäring och trycksår. Vi såg direkt att Senior alert gick hand i hand med trygg och säkerhetsarbetet och började arbeta utifrån metoden under Sedan dess har vi utbildat alla medarbetare i arbetsmetoden, ett team har gått teamutbildning och arbetat med förbättringsområden och i december 2012 nådde vi vårt mål att alla kunder på SC Sofiero är riskbedömda enligt Senior alert och har förebyggande åtgärder. Även om registret i sig kan vara en hjälp i förbättringsarbetet har fokus för oss varit själva metoden/arbetssättet och teamarbetet. Senior alert har gett SC Sofiero en struktur och systematik i det förebyggande arbetet kring fall, undernäring och trycksår. 3.5 Indikator 5: Evidens och beprövad erfarenhet Indikatorn om evidens tillkom i januari Innan dess följde vi nya rön/forskning genom nya föreskrifter, riktlinjer och nyhetsbrev med mera. När indikatorn tillkom gjorde vi en egen litteratursökning utifrån de åtgärder och metoder vi redan använde och fann att mycket av det vi redan gjorde fanns det evidens för. Vi har hela tiden arbetat med beprövad erfarenhet, medarbetarna har många års erfarenhet av yrket och kunskaper om vilka insatser som ger rätt resultat. Genom trygg och säkerhetsarbetet har detta stärkts ytterligare genom att vi bättre utvärderar det vi gör och därigenom lär oss vilka åtgärder/metoder som fungerar och inte. 3.6 Indikator 6: Dokumentation Vid arbetets början fanns fallrapport för dokumentation av fall samt avvikelserapport för dokumentation av avvikelser. Att dokumentera fall genom fallrapport gjorde vi redan då i stor utsträckning. Avvikelserapport däremot skrevs inte alltid vid avvikelse. Vi har arbetat med att öka förståelsen för avvikelserapporteringen och pratat mycket om varför det är viktigt att rapportera. Det handlar inte om att sätta dit någon, vilket har funnits som en rädsla hos medarbetarna, utan att rapporten ger oss möjlighet att kunna analysera händelsen, åtgärda och lära av det som inträffat. Det har lett till en ökad rapportering vilket vi ser som positivt. För att täcka alla sorters skador och tillbud har vi utökat med två rapporter, en tillbudsrapport för dokumentation av tillbud i miljön och en dean-rapport för dokumentation av destruktivt beteende, exempelvis självskador, hot och våld. 3.7 Indikator 7: Uppföljning och utvärdering Uppföljning och utvärdering gjordes på SC Sofiero även innan trygg och säkerhetsarbetet påbörjades men saknade ofta struktur och systematik. Vid varje årsskifte rapporterades antalet fall, fallskador och avvikelser som skett till MAS, Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska, och MAR, Medicinskt Ansvarig för 8

9 Rehabilitering, i kommunen men ingen analys gjordes i verksamheten. Fallrapporterna följdes upp men ibland godtyckligt. Under arbetets gång har vi systematiserat uppföljningen av fallrapport vilket vi synliggjort i ett flödesschema. Vi sammanställer alla rapporterade skador och tillbud var 4e månad och analyserar, följer upp och utvärderar på arbetsplatsträffarna för att sedan kunna göra nya åtgärder. Genom strukturen i Senior alert får vi enkelt med uppföljning och utvärdering på individnivå. Vi följer upp och utvärderar våra mål och vår handlingsplan två gånger per år. Vi redovisar nu, till skillnad från tidigare, också våra resultat öppet genom en resultattavla som hänger vid receptionen. Där redovisas exempel hur många fall som skett varje vecka, hur det ligger i förhållande till våra mål och den senaste trygg och säkerhetsronden med handlingsplan med mera. 3.8 Indikator 8: Erfarenhetsutbyte Från starten av arbetet har SC Sofiero varit delaktiga i Safe Elderly Nätverket Nacka där alla de särskilda boendena i Nacka kommun som arbetar med trygg och säker är med. Nätverksträffar, föreläsningar, studiebesök och kontakt genom mail, telefon har varit en del av det viktiga nätverkandet. Vi är också med i facebookgruppen Safe Elderly. Vi har deltagit i den internationella konferensen Safe Community Conference i Falun 2011 och då ENSA, European Network of Social Authorities, tematiska gruppen äldre, besökte Nacka Seniorcenter Ektorp. Vi har deltagit som föreläsare i en videokonferens inom ett Eldresikkerhetsprosjekt i Troms fylke, Norge, i mars 2013 och vi kommer om möjligt att delta i den nationella skadekonferensen i Göteborg i oktober Sammanfattning - de viktigaste åtgärderna och största skillnaderna En egen funktion (trygg och säkerteamet) för trygg och säkerhetsarbetet har byggts upp för att tillsammans med ledningen styra och utveckla arbetet. Vi har förankrade mål hos kunder och medarbetare. Trygg och säkerhetsrond, en checklista för att identifiera och åtgärda risker i miljön, görs var 6e månad. Alla medarbetare är involverade. Vi är mer uppmärksamma och observanta på risker i vardagen, vi har fått trygg och säkerhetsglasögon på oss. Arbetet har medfört att vi nu uppmärksammar genusperspektivet. Systematiken i arbetet har förbättrats. Alla kunder på SC Sofiero är riskbedömda enligt Senior alert och har förebyggande åtgärder utifrån fall, undernäring och trycksår. Vi arbetar med evidens och beprövad erfarenhet. Genom trygg och säkerhetsarbetet har detta stärkts ytterligare genom att vi bättre utvärderar det vi gör och därigenom lär oss vilka åtgärder/metoder som fungerar och inte. Ökad förståelsen för fakta och avvikelserapportering. 9

10 Vi sammanställer alla rapporterade skador och tillbud var 4e månad och analyserar, följer upp och utvärderar på arbetsplatsträffarna för att sedan kunna göra nya åtgärder. Systematiserat uppföljning av fallrapporterna. Resultat av säkerhetsarbetet redovisas på en resultattavla som hänger vid receptionen. Sammanfattningsvis så har trygg och säkerhetsarbetet och vägen till certifieringen gett SC Sofiero ett nytt systematiskt tänk och nya trygg och säkerhetsglasögon att se verksamheten med! Den verkliga upptäcktsresan består inte i att söka efter nya vyer, utan att se med nya ögon Marcel Proust, Erfarenheter och reflektioner När vi först började arbetet kändes det som ett väldigt stort och svårt arbete. Det var framförallt svårt att överblicka vad vi skulle göra och var vi skulle börja. Men vi tog ett steg i taget och lät det ta sin tid. Det är viktigt att tänka på att även små förändringar kan göra stor skillnad. En grundtanke i arbetet har hela tiden varit att vi ska göra det utifrån Sofieromodellen, det vill säga vi gör det på vårt sätt och utifrån våra förutsättningar och hur vår verksamhet ser ut. Vi sneglade på föregångaren Nacka Seniorcenter Ektorp och tog till oss det vi tyckte var bra i deras arbete och anpassade det till vår verksamhet medans andra delar inte passade vår verksamhet och våra förutsättningar. Vi lade in trygg och säkerhetsarbetet i de forum som redan fanns istället för att skapa nya. Att få med alla medarbetare i arbetet är otroligt viktigt samtidigt som det är en av de största utmaningarna. Det blev vi tipsade om redan då arbetet startades och vi har därför redan från början jobbat mycket med att involvera alla medarbetarna. För att lyckas med trygg och säkerhetsarbetet räcker det inte med en grupp av eldsjälar utan tänket och arbetet måste genomsyra hela verksamheten. Något vi dragit lärdom av är att för att få med sig alla medarbetare måste de få göra och inte bara höra. På arbetsplatsträffarna har trygg och säker varit en stående punkt sedan starten. I början var det mycket information från projektgruppen om arbetet och vad vi skulle göra. Under arbetets tid har vi försökt ändra på detta till att istället innehålla något vi gör tillsammans, exempelvis att vi analyserar fallstatistik tillsammans och planerar åtgärder eller att vi tillsammans diskuterar aktuella områden inom trygg och säker. Även ledningen är mycket viktig. En stöttande och engagerad ledning är en förutsättning för att arbetet ska lyckas. På SC Sofiero har ledningsgruppen och ytterst verksamhetschef Marika Westerblom hela tiden stöttat, uppmuntrat, intresserat sig för och engagerat sig i trygg och säkerhetsarbetet samt skapat de praktiska förutsättningarna i form av avsatt tid för projektgruppen och projektledaren. En av svårigheterna vi stött på har varit att börja tänka utifrån genus. Till en början tänkte vi att Vadå genus? Det är väl självklart att vi behandlar alla utifrån 10

11 individuella behov oavsett om det är en kvinna eller en man! En del intressanta diskussioner har genomförts på APT och vi inser att vi nog, oftast omedvetet, tänker och beter oss olika beroende på om det är en man eller en kvinna. Vi har delat upp skade- och tillbudsstatistiken i genus och ålder men upplever inte att det ger så mycket som vi önskar eftersom verksamheten är ett för litet urval och individuella skillnader ger stort utslag i statistiken. För personer i projektgruppen/ledningen för trygg och säkerhetsarbetet är tålamod och uthållighet en framgångsfaktor. Det är viktigt att tänka på, att som ledande och drivande i ett arbete, så ligger man alltid några steg före övriga i organisationen. Det är då lätt att rusa på för snabbt. Under SC Sofieros arbete har vi tänkt att arbetet måste få ta den tid det tar och att det hela tiden är en lärandeprocess. På SC Sofiero har vi från börja lagt stor vikt vid det etiska perspektivet vilket är något vi upplever saknas i indikatorerna. Att arbeta med säkerhetsarbete och att undvika och förebygga skador är otroligt viktigt men det får aldrig bli viktigare än kundens integritet och självbestämmande! 6 Kommande utmaningar och förbättringsområden 2,5 år efter att arbetet tog sin början har vi nu nått ända fram till ett av våra mål, SC Sofiero är nu certifierat som ett Tryggt och Säkert Särskilt boende enligt Safe Elderly. Detta är för SC Sofiero och alla enskilda medarbetare, kunder och närstående som varit delaktiga i arbetet, en fantastisk bekräftelse på det arbete vi gjort och det vi hela tiden gör, varje dag. Men samtidigt är det bara ett delmål, det är egentligen nu det verkliga arbetet börjar! Vi har nu identifierat våra styrkor och förbättringsområden. Med certifieringen avklarad gäller det nu att vidmakthålla det som redan fungerar men också det engagemang som finns. Samtidigt ska vi arbeta vidare med våra förbättringsområden som är: Formulera mål samt utveckla det förebyggande och främjande systematiska arbetet med våld och suicid Genus Använda oss av Haddons tio strategier Nollvision fall. Ett nytt tänk ska införas Idag under mitt arbetspass ska ingen falla. Vi ska mäta antalet fallfria dagar på resultattavlan. Utveckla orsaksanalys och använda oss av fiskbensdiagram Erfarenhetsspridning utanför Nacka kommun Vi på SC Sofiero ser också att en fortsatt utveckling av trygg och säkerhetsarbetet, arbetsmetoden och materialet, det vill säga ansökan och trygg och säkerhetsronden, är nödvändig. Här hoppas vi kunna bidra med våra erfarenheter. För att få behålla certifieringen kommer vi skicka in en rapport vartannat år där vi beskriver de förbättringar vi gjort och vilka nya förbättringsområden som identifierats. Om fem år ska en ny komplett ansökan skickas in för att vi ska bli återcertifierade. 11

Vägen till Certifiering Tryggt och Säkert Särskilt boende. Nacka Seniorcenter Sofiero

Vägen till Certifiering Tryggt och Säkert Särskilt boende. Nacka Seniorcenter Sofiero Vägen till Certifiering Tryggt och Säkert Särskilt boende Nacka Seniorcenter Sofiero Upplägg Bakgrund Genomförande De 8 Safe Elderly indikatorerna Erfarenheter och reflektioner Nästa steg för Seniorcenter

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Carina Mattsson Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

Erfarenheter från det Nationella skadeförebyggande programmets besök i de svenska Säkra och trygga kommunerna

Erfarenheter från det Nationella skadeförebyggande programmets besök i de svenska Säkra och trygga kommunerna Erfarenheter från det Nationella skadeförebyggande programmets besök i de svenska Säkra och trygga kommunerna BAKGRUND OCH SYFTE Under 2003 genomförde det Nationella skadeförebyggande programmet (SFP)

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2012, Adium Omsorg AB, Varberg

Patientsäkerhetsberättelse 2012, Adium Omsorg AB, Varberg Patientsäkerhetsberättelse 2012, Adium Omsorg AB, Varberg Verksamheten startade 12 mars 2007, efter godkännande/certifiering av Varbergs kommun. Verksamhetens kontor är beläget med adress, Bandholtzgatan

Läs mer

Tryggt och Säkert Särskilt boende

Tryggt och Säkert Särskilt boende Foto: Håkan Lindgren Tryggt och Säkert Särskilt boende Boendets namn: Ett verktyg för att göra de särskilda boendena tryggare och säkrare. Ansökan för certifiering av Tryggt och säkert särskilt boende

Läs mer

Värdeskapande för de mest sjuka äldre

Värdeskapande för de mest sjuka äldre Värdeskapande för de mest sjuka äldre Teamarbete, patientfokus och kvalitetregister skapar värde för de vi finns till för Viktoria Loo viktoria.loo@famna.org Famnas Forum för ledarskap och kvalitet AVTAL

Läs mer

Evidensbaserad socialtjänst

Evidensbaserad socialtjänst Evidensbaserad socialtjänst - till nytta för individen Känner du till att du har ett regeringsuppdrag att följa gällande ett evidensbaserat arbete? ill: ida brogren Den verkliga upptäcksresan består inte

Läs mer

Dokumentnamn: Avvikelsehantering Berörd verksamhet: Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS)

Dokumentnamn: Avvikelsehantering Berörd verksamhet: Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS) Dokumentnamn: Avvikelsehantering Berörd verksamhet: Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS) MAS 2013-03-19 RUTIN FÖR LOKAL AVVIKELSEHANTERING Inledning Arbetet

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10. Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10. Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10 Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria. 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA 10 Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria 3 10.1 Säkerhetskultur 3

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG Inledning Patientsäkerhetslag (2010:659) gäller from 1 januari 2011. Syftet med lagen

Läs mer

PLAN för att komma igång med Senior alert inom hemvården

PLAN för att komma igång med Senior alert inom hemvården PLAN för att komma igång med Senior alert inom hemvården Verksamhet Datum Sida 2 (18) Innehåll Plan att komma igång med Senior alert sid 3 Ett preventivt arbetssätt sid 4 Bakomliggande orsaker sid 7 Förebyggande

Läs mer

Projekt: Fallprevention Svedala kommun

Projekt: Fallprevention Svedala kommun Projekt: Fallprevention Svedala kommun Projektperiod: 110901-121231 Projektledare: Sofia Fredriksson, Leg sjukgymnast Projektansvarig: Anita Persson, Mas Yvonne Lenander, Enhetschef Hemsjukvården Beskrivning

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör.

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Upprättad 2015-03-01 Av Annette Andersson/ Maud Svensson Marie-Christine Martinsson Verksamhetschef Ägare Innehåll: 1. Inledning

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Stiftelsen Josephinahemmet

Patientsäkerhetsberättelse för Stiftelsen Josephinahemmet Patientsäkerhetsberättelse för Stiftelsen Josephinahemmet År 2011 2012-01-27 Verksamhetschef Patricia Crone 0 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Övergripande mål och strategier på Josephinahemmet...

Läs mer

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Antagen i socialnämnden 2006-12-05 138 Riktlinjen grundar sig

Läs mer

Rutin. Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun. Diarienummer: Hälso-och sjukvård. Gäller från: 20130710

Rutin. Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun. Diarienummer: Hälso-och sjukvård. Gäller från: 20130710 Diarienummer: Hälso-och sjukvård Rutin Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun Gäller från: 20130710 Gäller för: Socialförvaltningen Fastställd av: Socialförvaltningens ledningsgrupp

Läs mer

Kvalitetssäkring, rapporter och avvikelser 2011

Kvalitetssäkring, rapporter och avvikelser 2011 Kvalitetssäkring, rapporter och avvikelser 2011 Egenkontroll kvalitetssäkring Palliativa registret Senior Alert Avvikelser fall, läkemedel, Lex Maria Lex Sarah Patientsäkerhetsberättelse Patientnämnden

Läs mer

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta:

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Prestationsmål 2013 Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Optimal läkemedelsbehandling: Minskning av olämpliga läkemedel

Läs mer

s60 Motion (DEX) A safe community - trygg säker kommun (KS 2011.076)

s60 Motion (DEX) A safe community - trygg säker kommun (KS 2011.076) Kom m u nstyrelsens a rbetsutskott Sa m ma nträdesp rotokol I 2012-05-03 7 (16) s60 Motion (DEX) A safe community - trygg säker kommun (KS 2011.076) Beslut Arbetsutskottets förslag: Kommunstyrelsen beslutar

Läs mer

Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet. Socialförvaltningen, Motala kommun

Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet. Socialförvaltningen, Motala kommun Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet Socialförvaltningen, Motala kommun Beslutsinstans: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Diarienummer: Datum: 2011-03-09 Paragraf:

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE Karlsborgs kommun 2012

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE Karlsborgs kommun 2012 1(9) PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE Karlsborgs kommun 2012 Medicinskt ansvarig sjuksköterska Lena von Heideken Karlsborgs kommun, Storgatan 16, 546 82 Karlsborg 0505-170 00 www.karlsborg.se karlsborg.kommun@karlsborg.se

Läs mer

Hur kommer SeniorAlertregistreringen

Hur kommer SeniorAlertregistreringen Hur kommer SeniorAlertregistreringen patienten tillgodo? Hallands sjukhus Kungsbacka Annsofi Johansson, avdelningschef Vårdavdelningen Hs Kungsbacka Vi fick (ännu) en uppgift; Registrera i Senior Alert!

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) avseende Läkemedel/Specifik omvårdnad, Fall och Medicintekniska produkter

Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) avseende Läkemedel/Specifik omvårdnad, Fall och Medicintekniska produkter OMSORGSFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Diarienr. Sid. Förvaltningschef Annika Lindqvist 2013-09-26 1 (5) Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL)

Läs mer

LULEÅ KOMMUN. Beredningen. Allmänna utskottet. Socialnämnden 2012 10 25 170 21. Dnr 2012/471 74

LULEÅ KOMMUN. Beredningen. Allmänna utskottet. Socialnämnden 2012 10 25 170 21. Dnr 2012/471 74 Socialnämnden 2012 10 25 170 21 Dnr 2012/471 74 Tema rörande vård om de mest sjuka äldre, kvalitetsregister inom hälso och sjukvård, sociala innehållet, rehabgruppens arbete och övertagande av hemsjukvården

Läs mer

Analys och kommentarer till Öppna jämförelser 2015 stöd till personer med funktionsnedsättning

Analys och kommentarer till Öppna jämförelser 2015 stöd till personer med funktionsnedsättning 2015-07-08 er till Öppna jämförelser 2015 stöd till personer med funktionsnedsättning Bakgrund och ärendebeskrivning Sveriges kommuner och landsting, SKL och Socialstyrelsen har i år genomfört en sjätte

Läs mer

Rutin för avvikelsehantering inom hemvården och handikappomsorgen

Rutin för avvikelsehantering inom hemvården och handikappomsorgen Sid 1 (5) Socialtjänsten Ansvarig Utfärdad av Berörda verksamheter Version Medicinskt ansvarig Hemvård och sjuksköterska Avvikelsegrupp handikappomsorg 2010-12-21 Dokumentnamn Rutin för avvikelsehantering

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar

Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar Bilaga 16 sida 1 (6) Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar Bilaga 16 sida 2 (6) Hemrehabilitering Plus Beställarens rehabiliteringsverksamhet bedriver Hemrehabilitering Plus som är

Läs mer

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Riktlinje 3/Avvikelser Rev. 2014-12-22 Nämndkontor Social Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Författningar Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:

Läs mer

UNDERLAG FÖR LOKALT HANDLINGSPROGRAM FÖR AVVIKELSEHANTERING 2009. Basen i det fortlöpande förbättringsarbetet. Avvikelsehanteringsrutiner

UNDERLAG FÖR LOKALT HANDLINGSPROGRAM FÖR AVVIKELSEHANTERING 2009. Basen i det fortlöpande förbättringsarbetet. Avvikelsehanteringsrutiner ENHETENS NAMN DATUM UNDERLAG FÖR LOKALT HANDLINGSPROGRAM FÖR AVVIKELSEHANTERING 2009 2008-11-21 Basen i det fortlöpande förbättringsarbetet Enhetens avvikelser ska utgöra en del av det systematiska kvalitets-

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Vård- och omsorgsförvaltningen Patientsäkerhetsberättelse 2013 2014-02-17 Sammanställd av medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Perry 1 Organisation för patientsäkerhetsarbetet, patientsäkerhetsberättelse

Läs mer

En dans för balans. Gutenberg Särskilt boende i Bollnäs

En dans för balans. Gutenberg Särskilt boende i Bollnäs En dans för balans Gutenberg Särskilt boende i Bollnäs Korta fakta Utsikt från en av lägenheterna på Gutenberg Gutenberg består av 43 lägenheter fördelat på fyra enheter. Det är fyra gruppboenden med gemensamhetsutrymmen.

Läs mer

E-hälsa 6/5 9/5 2014 Nätverksträff Mora Falun Ssk hemsjukvård. Mona-Lisa Lundqvist Regional samordnare E-hälsa

E-hälsa 6/5 9/5 2014 Nätverksträff Mora Falun Ssk hemsjukvård. Mona-Lisa Lundqvist Regional samordnare E-hälsa E-hälsa 6/5 9/5 2014 Nätverksträff Mora Falun Ssk hemsjukvård Mona-Lisa Lundqvist Regional samordnare E-hälsa Vem är jag? 60 år, gift, 4 barn Bor i Gopshus utanför Mora där jag på fritiden driver ett vandrarhem

Läs mer

Box 16355 103 26 Stockholm www.famna.org. Famnas kvalitetsrapport 2013

Box 16355 103 26 Stockholm www.famna.org. Famnas kvalitetsrapport 2013 Box 16355 103 26 Stockholm www.famna.org Famnas kvalitetsrapport 2013 Famnas kvalitetsrapport 2013 Om Famna Famna startade 2004 genom att åtta idéburna organisationer tog ett gemensamt initiativ till att

Läs mer

Vitsippans gruppboende i Holmsund

Vitsippans gruppboende i Holmsund Vitsippans gruppboende i Holmsund Erika Dahlqvist Vårdbiträde Britt Nilsson Gruppledare Diribe Häggbom USK Amleset Fadaga USK Carina Lundström Högberg USK Gabrielle Bäckman Vårdbiträde Anna-Märta Nyman

Läs mer

Systematiskt brandskyddsarbete inom äldreomsorgen i Haninge kommun

Systematiskt brandskyddsarbete inom äldreomsorgen i Haninge kommun 18 februari 2009 Systematiskt brandskyddsarbete inom äldreomsorgen i Haninge kommun Bakgrund Enligt Lag om skydd mot olyckor SFS 2003:778 ska ägare eller nyttjanderättshavare till byggnader eller anläggningar

Läs mer

Inspektionskampanj SLIC 2012. Rapport 2013:6. psykosociala riskbedömningar. projektrapport

Inspektionskampanj SLIC 2012. Rapport 2013:6. psykosociala riskbedömningar. projektrapport Inspektionskampanj SLIC 2012 psykosociala riskbedömningar projektrapport Rapport 2013:6 2013-04-25 IN 2012/101102 1 (8) Projektrapport Inspektionskampanj SLIC 2012, psykosociala riskbedömningar Projektnamn:

Läs mer

Förbättringsresa i god palliativ vård dokumenterad munhälsobedömning-

Förbättringsresa i god palliativ vård dokumenterad munhälsobedömning- Förbättringsresa i god palliativ vård dokumenterad munhälsobedömning- Redovisning av ett förbättringsarbete FoU Fyrbodal 2014: 1 Ewa Lidman NU sjukvården Gunnel Svensson, Solveig Nyberg & Ingela Edvardsson

Läs mer

Riktlinjer för Avvikelsehantering

Riktlinjer för Avvikelsehantering RIKTLINJE RUTIN Dokumentnamn Riktlinjer för Avvikelsehantering Framtagen och godkänd av: Eva-Karin Stenberg Charlotte Johnsson Medicinskt ansvariga sjuksköterskor Gäller from: 2014-06 Gemensam med Regionen:

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Hälsan & Arbetslivet

Patientsäkerhetsberättelse för Hälsan & Arbetslivet Patientsäkerhetsberättelse för Hälsan & Arbetslivet Avseende år 2012 2013-02-11 Per Olevik Medicinskt ledningsansvarig läkare Sammanfattning I Hälsan & Arbetslivets ledningssystem ingår riskbedömningar,

Läs mer

Att förebygga fall och fallskador

Att förebygga fall och fallskador LUNDS KOMMUN 2011-02-01 Vård- och omsorgsförvaltningen Rapport Daniel Smedberg, sjukgymnast och magister i folkhälsovetenskap, projektledare för Fallpreventionsprojektet daniel.smedberg@lund.se Att förebygga

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 39 PIVA Psykiatriska kliniken Kristianstad Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder

Läs mer

Sociala nämndernas förvaltning 2014-11-12 Dnr: 2014/123-NF-702 Cecilia Tollbom Lindh - ay340 E-post: cecilia.tollbom.lindh@vasteras.

Sociala nämndernas förvaltning 2014-11-12 Dnr: 2014/123-NF-702 Cecilia Tollbom Lindh - ay340 E-post: cecilia.tollbom.lindh@vasteras. TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Sociala nämndernas förvaltning 2014-11-12 Dnr: 2014/123-NF-702 Cecilia Tollbom Lindh - ay340 E-post: cecilia.tollbom.lindh@vasteras.se Kopia till Inger Andresson, proaros Helene

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 20130301 och ansvarig för innehållet ---------------------------------- Robin Wakeham Leg. Sjukgymnast Verksamhetschef Fysiocenter

Läs mer

Framtagen av: Charlotte Svessnon, MAR, Madeleine Bjurelid, enhetschef, Eva-Lott Jäghagen, enhetschef, Gunnel Rosenberg, MAS Gäller f.r.o.

Framtagen av: Charlotte Svessnon, MAR, Madeleine Bjurelid, enhetschef, Eva-Lott Jäghagen, enhetschef, Gunnel Rosenberg, MAS Gäller f.r.o. Framtagen av: Charlotte Svessnon, MAR, Madeleine Bjurelid, enhetschef, Eva-Lott Jäghagen, enhetschef, Gunnel Rosenberg, MAS Gäller f.r.o.m: 120925 Avvikelserutin Fastställd av: Eva Augustsson, förvaltningschef

Läs mer

Stärkta strukturer för f kunskapsutveckling. - En Överenskommelse

Stärkta strukturer för f kunskapsutveckling. - En Överenskommelse Stärkta strukturer för f kunskapsutveckling - En Överenskommelse Dagens program 9,00-10,00 Frukost och registrering 10,00-11,20 11,20 Konferens (Kommunalförbundet och registren) 11,20-11,30 11,30 Bensträckare

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Pilagårdsskolan

Arbetsmiljöpolicy. Pilagårdsskolan Pilagårdsskolan Arbetsmiljöpolicy Arbetsmiljöarbete ska organiseras så att vi kan uppfylla arbetsmiljölagens krav på en god arbetsmiljö. En god arbetsmiljö kan stimulera medarbetarna till arbetsglädje,

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Vardaga DOKUMENTNAMN ngets regionens eller kommunens logotyp Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2014 Kastanjens vårdboende, Vardaga Datum och ansvarig för innehållet: 2015.03.26 Birgitta Gullqvist,

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN KLÖVERSTUGANS FÖRSKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN KLÖVERSTUGANS FÖRSKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN KLÖVERSTUGANS FÖRSKOLA Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för planen Huvudmannen, förskolechefen och förskollärarna. Vår vision Klöverstugans

Läs mer

SOCIALFÖRVALTNING 2014-05-28 DNR SN 2014.111 MARIE BLAD SID 1/1 HÄLSO OCH SJUKVÅRDSSTRATEG/MEDICINSK ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA

SOCIALFÖRVALTNING 2014-05-28 DNR SN 2014.111 MARIE BLAD SID 1/1 HÄLSO OCH SJUKVÅRDSSTRATEG/MEDICINSK ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING 2014-05-28 DNR SN 2014.111 MARIE BLAD SID 1/1 HÄLSO OCH SJUKVÅRDSSTRATEG/MEDICINSK ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA MARIE.BLAD@VALLENTUNA.SE SOCIALNÄMNDEN Tjänsteskrivelse

Läs mer

Patientsäkerhetsarbete 2013 för verksamhetsområde Äldreomsorg

Patientsäkerhetsarbete 2013 för verksamhetsområde Äldreomsorg VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Service och utveckling Karlstad 2014-02-01 ann-sophie.gustafsson@karlstad.se MAS: Yvonne Nordenberg MAS: Wanja Lööw MAR: Kristina Grubb-Karlsson Dietist: Frida Karlsson Patientsäkerhetsarbete

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Sveagatan

Patientsäkerhetsberättelse för Sveagatan 2015-02-20 Patientsäkerhetsberättelse för Sveagatan År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 20 februari 2015 Helene Yxhammar Verksamhetschef Vardaga äldreomsorg Sveagatan Mallen är anpassad av Vardaga

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna

Läs mer

Tid till förbättring ger tid till förbättring

Tid till förbättring ger tid till förbättring Tid till förbättring ger tid till förbättring Kort presentation av Vara kommuns arbete kring systematiska förbättringar utifrån Lean tanke- och arbetssätt Mer att läsa Det finns idag inte så jättemånga

Läs mer

Mål: Målet är att tydliggöra, förbättra, utveckla och kvalitetssäkra den palliativa vården i livets slutskede.

Mål: Målet är att tydliggöra, förbättra, utveckla och kvalitetssäkra den palliativa vården i livets slutskede. Palliativt Kompetenscentrum i Östergötland () 2012-0-05 Till Palliativa ombud, i särskilda boenden i kommunerna, kan sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster utses. Funktionsbeskrivning för Palliativa

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659, 3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 Övergripande mål på Korsaröd: Alla kunder och deras närstående ska känna sig säkra

Läs mer

Svar till arbetsmiljöverket

Svar till arbetsmiljöverket Svar till arbetsmiljöverket Verksamhet Bildning ISM 2013/33012 Svar enligt krav, punkt 1-8 Bilagor Bilaga 1 Arbetsmiljöpolicy för Östra Göinge kommun Bilaga 2 Protokoll, Centrala samverkansgruppen 2014-02-24

Läs mer

Lokal rutin för Senior alert 11.2.

Lokal rutin för Senior alert 11.2. Lokal rutin för Senior alert 11.2. Vid nyinskrivningar (gäller all personal) Senior Alert skattning ska göras inom 3 dagar, ansvaret ligger på all personal. Om det handlar om en brukare som har stor risk

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård

Riktlinjer för hälso- och sjukvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen Ninette Hansson Medicinskt ansvarig sjuksköterska/ Kvalitetscontroller 2012-10-22 Beslutad av 1(8) Ninette Hansson Riktlinjer för hälso- och sjukvård Denna riktlinjer

Läs mer

Ledningssystem. för kvalitets- och patientsäkerhetsarbete inom vårdplatsenheten, Mälarsjukhuset. Mål uppnått

Ledningssystem. för kvalitets- och patientsäkerhetsarbete inom vårdplatsenheten, Mälarsjukhuset. Mål uppnått 1 Ledningssystem för kvalitets- och patientsäkerhetsarbete inom vårdplatsenheten, Mälarsjukhuset Mål ej uppnått Mål Mål uppnått Egenkontroll Uppföljning Orsaksanalys Genomförande Planering Styrdokument

Läs mer

Arbetsmiljöplan, folkhälsonämnden 2015

Arbetsmiljöplan, folkhälsonämnden 2015 Styrdokument 2014-11-11 Ansvarig organisationsenhet: Folkhälsoförvaltningen Fastställd av Folkhälsonämnden 2014-11-12 Ersätter Arbetsmiljöplan 2014, 2013-12-11 146 c:\temp\cjen9qrefr.doc Arbetsmiljöplan,

Läs mer

Riktlinje för avvikelserapportering enligt SoL, LSS och HSL

Riktlinje för avvikelserapportering enligt SoL, LSS och HSL Beslutad 2013-05-2828 Gäller fr.o.m 2014-10- 10 datum Myndighet Socialkontoret för Äldreomsorg, Funktionsnedsatta, Kommunal hälso- och sjukvård Revideras datum 2015-10-01 eller vid förändring Ansvarig

Läs mer

Att utveckla en hälsofrämjande

Att utveckla en hälsofrämjande Foto: Medicinsk bild Karolinska Universitetssjukhuset Att utveckla en hälsofrämjande arbetsplats Ett verktyg för att främja hälsa på arbetsplatsen 1 Den hälsofrämjande arbetsplatsen Definition Hälsofrämjande

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse. för. Hälsocentralen i Näsum

Patientsäkerhetsberättelse. för. Hälsocentralen i Näsum Patientsäkerhetsberättelse för Hälsocentralen i Näsum Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-13 Maria Theandersson, Platschef Lideta Hälsovård Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Division Vård och Omsorg Patientsäkerhetsberättelse 2011

Division Vård och Omsorg Patientsäkerhetsberättelse 2011 Division Vård och Omsorg Patientsäkerhetsberättelse 2011 2012 02 29 Ylva Larsson Områdeschef Sammanfattning Under 2011 har division vård och omsorg samverkat med andra vårdgivare: Samarbete med framtagande

Läs mer

Kvalitets- och Patientsäkerhetsberättelse 2013 Aleris omsorg. Trygghetens vård- och omsorgsboende

Kvalitets- och Patientsäkerhetsberättelse 2013 Aleris omsorg. Trygghetens vård- och omsorgsboende Kvalitets- och Patientsäkerhetsberättelse 2013 Aleris omsorg Trygghetens vård- och omsorgsboende Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Övergripande mål och strategier... 3 2.1 Stöd, vård, behandling

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för. Falkenberg LSS 2, Nytida AB. År 2014. 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén

Patientsäkerhetsberättelse för. Falkenberg LSS 2, Nytida AB. År 2014. 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén Patientsäkerhetsberättelse för Falkenberg LSS 2, Nytida AB År 2014 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén Detta underlag till patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens patientsäkerhetsberättelse.

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING KVALITETSREDOVISNING Äldreomsorgen 2010 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förutsättningar för kvalitet 1 Viktig kvalitativ/kvantitativ information 2 Uppföljning av budgetenhetens utvecklingsplan: Äldreomsorg 3-4 Sammanfattning

Läs mer

Hur kan Palliativregistret vara en hjälp i att styra och leda den palliativa vården?

Hur kan Palliativregistret vara en hjälp i att styra och leda den palliativa vården? Hur kan Palliativregistret vara en hjälp i att styra och leda den palliativa vården? En förbättringsresa i palliativ vård Särskilt boende och korttidsboende Umeå Kommun 2013 Pernilla Blomdal, Verksamhetschef

Läs mer

2. Rapportera. Dokumentnamn: Handlingsprogram för patientsäkerhet inklusive avvikelsehantering. Dokumenttyp: Adm PM

2. Rapportera. Dokumentnamn: Handlingsprogram för patientsäkerhet inklusive avvikelsehantering. Dokumenttyp: Adm PM Anna Kullberg, ssamordnare Handlingsprogram för inklusive avvikelsehantering Mag-tarmmedicinska kliniken 1 Identifiera 2 Rapportera 3 Fastställa och åtgärda orsaker 4 Utvärdera åtgärdernas effekt 5 Sammanställa

Läs mer

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Skapad av: MAS MAR Beslutad av: Gäller från: 2004-04-04 Reviderad den: 2011-11-30 Diarienummer: Inledning Hälso- och sjukvårdslagen ställer krav

Läs mer

Redovisning av projektet Brandsäkerhet hos äl d- re i Stockholms stad

Redovisning av projektet Brandsäkerhet hos äl d- re i Stockholms stad ÄLDREFÖRVALTNINGEN UTVECKLING OCH UTBIL DNING TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (8) 2013-01-08 Handläggare: Git Skog Telefon: +46 8-508 36 217 Till Äldrenämnden 19 februari 2013 Redovisning av projektet Brandsäkerhet

Läs mer

Vernissage. 17 december 2012 kl. 13.00 16.00. Sensus Möte Plan 9, Klara Södra Kyrkogata 1, Stockholm

Vernissage. 17 december 2012 kl. 13.00 16.00. Sensus Möte Plan 9, Klara Södra Kyrkogata 1, Stockholm Vernissage 17 december 2012 kl. 13.00 16.00 Sensus Möte Plan 9, Klara Södra Kyrkogata 1, Stockholm Det pågår en strukturförändring inom svensk vård och social omsorg. För att svara upp mot de ökade krav

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för sociala sektorn i Härryda kommun År 2011

Patientsäkerhetsberättelse för sociala sektorn i Härryda kommun År 2011 Patientsäkerhetsberättelse för sociala sektorn i Härryda kommun År 2011 2012-02-27 Tina Forsgren, Verksamhetschef Vård och Omsorg Elisabeth Sjöberg, Verksamhetschef Funktionshinder Mallen är framtagen

Läs mer

www.fou.sormland.se Välkomna till nätverkets konferens 13 mars 2013

www.fou.sormland.se Välkomna till nätverkets konferens 13 mars 2013 www.fou.sormland.se Välkomna till nätverkets konferens 13 mars 2013 Dagens innehåll www.fou.sormland.se Redovisning av kvalitetsuppföljning (Annika) Förbättringsarbete Hur kan vi arbeta med våra resultat

Läs mer

Trygg och säker förskola i Nacka kommun Barnsäkerhetscertifiering

Trygg och säker förskola i Nacka kommun Barnsäkerhetscertifiering Trygg och säker förskola i Nacka kommun Barnsäkerhetscertifiering Vill ni vara med och göra Er förskola till en tryggare och säkrare plats för barnen? Skadeförebyggande arbete i Nacka Politiskt mål "Trygg

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete enligt SOSFS 2011:9

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete enligt SOSFS 2011:9 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete enligt SOSFS 2011:9 Socialförvaltningen Tjörns kommun Handläggare: Magdalena Patriksson Datum: 2013-11-06 Socialnämnden 2013-11-20 188 Tjörn Möjligheternas

Läs mer

Lokala analysteam Ökar delaktigheten och förbättrar återkopplingen till medarbetarna samt minskar stressen för chefen.

Lokala analysteam Ökar delaktigheten och förbättrar återkopplingen till medarbetarna samt minskar stressen för chefen. 1 (5) Akutkliniken, Huddinge Lokala analysteam Ökar delaktigheten och förbättrar återkopplingen till medarbetarna samt minskar stressen för chefen. Projektrapport från utbildningen Säkra vården Stockholm

Läs mer

Site visit Region Sjaelland 3 november, 2008. Capio S:t Görans Sjukhus

Site visit Region Sjaelland 3 november, 2008. Capio S:t Görans Sjukhus Site visit Region Sjaelland 3 november, 2008 Nyckeltal för Capio S:t Görans Sjukhus 2007 Grundat 1888, i Capios regi sedan 1999 176 200 besök varav 65 000 akutbesök, 23 000 slutenvårdstillfällen varav

Läs mer

Rutin för avvikelsehantering

Rutin för avvikelsehantering 1(8) SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 2014-04-15 Gäller från och med: 2015-03-01 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Amelie Gustafsson

Läs mer

KONTAKTPERSON LSS, SoL INTERN KRAVSPECIFIKATION Antagen av Vård- och omsorgsnämnden den 26 maj ( 63) Gäller from 1 januari 2012

KONTAKTPERSON LSS, SoL INTERN KRAVSPECIFIKATION Antagen av Vård- och omsorgsnämnden den 26 maj ( 63) Gäller from 1 januari 2012 1 Vård och omsorg 2011-04-12 Beställarenheten Dnr VON 95/11 KONTAKTPERSON LSS, SoL INTERN KRAVSPECIFIKATION Antagen av Vård- och omsorgsnämnden den 26 maj ( 63) Gäller from 1 januari 2012 Utförare = Driftansvarig,

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Sandstugan

Patientsäkerhetsberättelse för Sandstugan Patientsäkerhetsberättelse för Sandstugan År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-01-16 Eija Sjödin Verksamhetschef Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall

Läs mer

Kerstin Söderlund Planeringschef

Kerstin Söderlund Planeringschef Kerstin Söderlund Planeringschef Malung-Sälens kommun med cirka 10 000 invånare ligger i Västerdalarna. Kommunen är en av Sveriges till ytan största med en area på 43 kvadratmil. Hur vår resa började.

Läs mer

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel 2013-06-26 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare 3 Hemsjukvårdspatient 3

Läs mer

Äldre är överrepresenterade i skadestatistiken, men inte i brottsstatistiken. Olyckor, skador och otrygghet bland äldre medför

Äldre är överrepresenterade i skadestatistiken, men inte i brottsstatistiken. Olyckor, skador och otrygghet bland äldre medför Uppdraget Att ge förslag på en handlings-och åtgärdsplan för äldres säkerhet (fall, trafik, brand, drunkning, suicid, våld och andra brott) Ett regeringsuppdrag i samverkan mellan Socialstyrelsen, MSB,

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2011 2012-05-10 Gunnel Svensson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Diarienummer: 2012 206 Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning

Läs mer

Handlingsplan I-nod 2 Anpassade ACT team typ FACT eller liknande

Handlingsplan I-nod 2 Anpassade ACT team typ FACT eller liknande Handlingsplan I-nod 2 Anpassade ACT team typ FACT eller liknande Verksamheter Delområdet Anpassade ACT team typ FACT eller liknande består av två deltagande verksamheter: Västra Götalandsregionen, Sahlgrenska

Läs mer

REDOVISNING FRÅN ÖPPET FORUM

REDOVISNING FRÅN ÖPPET FORUM REDOVISNING FRÅN ÖPPET FORUM Här redovisas den muntliga redovisningen, antecknat av Rolf B. Frågeställningar i fet stil. ST-läkarnas delmål 20 - vilka lär-möjligheter kan vara till hjälp? Att ha en kvalitetsdel

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida

Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2015-03-19 Fredric Tesell Sammanfattning Norrköping Psykiatri bedriver omsorg för personer med bl.a.

Läs mer

Trygga, säkra och utvecklande skolor Götene tryggt och säkert

Trygga, säkra och utvecklande skolor Götene tryggt och säkert Götene kommun Sektor Barn och Kunskap Ansökan om certifiering och utmärkelsen Trygga, säkra och utvecklande skolor Götene tryggt och säkert Läs mer om Bakgrund Målen Ansökningsprocessen Kriterier Bakgrund

Läs mer

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 )

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 ) 1(7) Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 ) Grunden till ansvarsfördelningen finns i nedan

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården

Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Birgitta Boqvist Patientsäkerhetssamordnare Norrbottens läns landsting Norrbotten Kiruna Gällivare Pajala Landstinget är länets största

Läs mer

Matematikvisionen Ht 2002- vt 2006

Matematikvisionen Ht 2002- vt 2006 Matematikvisionen Ht 2002- vt 2006 Sammanfattning av Utbildningsförvaltningens satsning på kompetensutveckling av matematiklärare på gymnasiet i projektet Nollvisionen/Matematikvisionen. Nollvisionen MaA

Läs mer

Hur ett team kan använda palliativa registret för att hitta förbättringsområden

Hur ett team kan använda palliativa registret för att hitta förbättringsområden Hur ett team kan använda palliativa registret för att hitta förbättringsområden Töreboda kommun Cirka 9000 invånare Glesbygd Små industrier Västra stambanan Gbg- Sthlm Göta kanal Elisa (körslaget) och

Läs mer

Patientsäkerhetens dag 2015

Patientsäkerhetens dag 2015 Program Patientsäkerhetens dag 2015 Köping den 15 april Västerås den 16 april Tillsammans gör vi vården säkrare Patientsäkerhetens dag Den 15 och 16 april bjuder vi in alla medarbetare och invånare att

Läs mer

KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK. Handledning

KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK. Handledning KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK Handledning till metoderna som använts i Hur gör jag? en utmanande 7 stegskur för medvetet bemötande

Läs mer

SÄKERHETSPOLICY FÖR KÖPINGS KOMMUN

SÄKERHETSPOLICY FÖR KÖPINGS KOMMUN Köping2000, v3.2, 2011-07-04 1 (8) Drätselkontoret Jan Häggkvist 0221-251 11 jan.haggkvist@koping.se SÄKERHETSPOLICY FÖR KÖPINGS KOMMUN 1. Målsättning Målsättning för säkerhetsarbetet är att ett säkerhetsarbete

Läs mer