Vägen till Certifiering

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vägen till Certifiering"

Transkript

1 RAPPORT Vägen till Certifiering Tryggt och Säkert Särskilt boende Nacka Seniorcenter Sofiero Frida Gustavsson

2 Sammanfattning Hösten 2010 påbörjade Nacka Seniorcenter Sofiero, ett kommunalt äldreboende i Nacka, arbetet med Safe Elderly indikatorerna med syftet att öka tryggheten och säkerheten för de äldre. Arbetet började som ett projekt men har under tiden övergått till ett varaktigt förbättringsarbete och en del av verksamheten. I oktober 2012 blev Nacka Seniorcenter Sofiero certifierat som ett Tryggt och Säkert Särskilt boende enligt WHO, Safe Elderly. Den här rapporten beskriver hur arbetet tog sin början, vägen till certifieringen och vad som väntar i framtiden. Nacka kommun Frida Gustavsson 2

3 Innehållsförteckning 1 Bakgrund Certifiering på särskilda boenden för äldre Nacka Seniorcenter Sofiero Genomförande Fas Fas De åtta Safe Elderly indikatorerna - på Seniorcenter Sofiero Indikator 1: Organisation Indikator 2: Policy och Mål Indikator 3: Förebyggande och främjande åtgärder Trygg och säkerhetsrond Genus Aktiviteter Indikator 4: Särskilda behov Indikator 5: Evidens och beprövad erfarenhet Indikator 6: Dokumentation Indikator 7: Uppföljning och utvärdering Indikator 8: Erfarenhetsutbyte Sammanfattning - de viktigaste åtgärderna och största skillnaderna Erfarenheter och reflektioner Kommande utmaningar och förbättringsområden

4 1 Bakgrund Äldre person, 65 år och äldre, är överrepresenterade i nästan alla typer av skador. Trots att äldre personer enbart utgör 17 % av befolkningen står de för två tredjedelar av alla dödsolyckor i Sverige och för hälften av alla som behöver sjukhusvård till följd av olycksfall 1. Äldre personer som bor på särskilt boende är än mer utsatta, exempelvis faller personer som bor i särskilt boende minst tre gånger så ofta och har tio gånger så hög risk att drabbas av en höftfraktur som personer som bor i ordinärt boende 2. Ett av Nacka kommuns åtta övergripande politiska mål är att vara en trygg och säker kommun. År 2000 blev Nacka kommun certifierad som en trygg och säker kommun (Safe Community) enligt WHO och återcertifierades Ett prioriterat område för kommunen idag är att arbeta för äldres ökade trygghet och säkerhet. 1.1 Certifiering på särskilda boenden för äldre År 2008 påbörjade Nacka kommun i samarbete med Kunskapscentrum för Äldres säkerhet i Karlstad (idag Centrum för Personsäkerhet) arbetet med att implementera Safe Elderly indikatorerna från WHO Collaborating Centre on Community Safety Promotion i ett av Nackas 13 särskilda boenden för äldre, Nacka Seniorcenter Ektorp. I december 2010 blev Nacka Seniorcenter Ektorp först i Sverige, och troligtvis i världen, att bli certifierat som ett Tryggt och Säkert Särskilt boende. Syftet med certifieringen är att öka tryggheten och säkerheten för äldre genom att minska antalet skador och att lära av inträffade olycksfall så att dessa kan undvikas i framtiden. För att bli certifierad krävs att verksamheten arbetar trygghetsskapande och skadeförebyggande på ett systematiskt sätt och utifrån de åtta Safe Elderly indikatorerna. I Nacka kommun finns det 13 särskilda boende för äldre, varav fem drivs i kommunal regi och åtta i privat. Under våren 2010 blev samtliga särskilda boenden i Nacka kommun erbjudna att arbeta med Safe Elderly indikatorerna med stöd från kommunen. Idag är tre särskilda boenden i Nacka kommun certifierade som Trygga och Säkra Särskilda boenden: Nacka Seniorcenter Ektorp (dec. 2010), Nacka Seniorcenter Sofiero (okt. 2012) och Danvikshem (dec. 2012). Nio andra särskilda boenden arbetar med Safe Elderly med målet att bli certifierade. 1 Schylander, R. & Rosenberg, T. (2009). Skador bland äldre i Sverige. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap [MSB] & Kunskapscentrum för äldres säkerhet. Tillgänglig: https://www.msb.se/ribdata/filer/pdf/25570.pdf [ ] 2 Hjalmarsson, H. & Andersson, R. (2009). Att förklara kommunala skillnader i fallskador bland äldre: en kunskapssammanställning. Sveriges Kommuner och Landsting [SKL]. Tillgänglig: [ ] 4

5 1.2 Nacka Seniorcenter Sofiero Nacka Seniorcenter Sofiero, i fortsättningen refererad till som SC Sofiero, är ett äldreboende med 40 platser varav 9 på demensboende. I februari 2013 bodde 29 (73 %) kvinnliga kunder och 11 (28 %) manliga kunder på SC Sofiero. Deras ålder varierade från år och medianåldern var 86,5 år. SC Sofiero har ca 55 anställda. Här arbetar undersköterskor, vårdbiträden, sjuksköterska, kock, ekonomibiträden, vaktmästare, administratör, bemannare, sjukgymnast, arbetsterapeut och verksamhetschef. Vi driver även eget kök samt två dagverksamheter varav en med social inriktning och en med demensinriktning. 2 Genomförande I juni 2010 beslutade ledningsgruppen för SC Sofiero att SC Sofiero skulle arbeta med att bli certifierade som ett Tryggt och Säkert Särskilt boende enligt Safe Elderly. 2.1 Fas 1 Arbetet startades upp som ett projekt och projektledare blev arbetsterapeut Frida Gustavsson. En projektgrupp sattes ihop bestående av nämnd projektledare, sjuksköterska, omvårdnadspersonal, vaktmästare och skyddsombud. Projektgruppen startades upp i september 2010 och har ansvarat för att planera, driva och implementera trygg och säkerhetsarbetet på SC Sofiero. För att kunna göra detta har projektgruppen haft starkt stöd från ledningsgruppen samt involverat medarbetare, kunder och närstående i arbetet. Projektgruppen har fram till sommaren 2012 haft möte ungefär var tredje vecka. Arbetet med att fylla i den digra ansökan gjordes av projektgruppen under drygt ett år som sedan följdes av nästan ett år till där ansökan reviderades vid flera tillfällen efter möten och feedback från ledningsgruppen för SC Sofiero, Gabriella Nyhäll och Kerstin Seipel, projektledare för Trygg och Säker i Nacka kommun och slutligen Dr. Tommy Rosenberg, examinator. På detta sätt diskuterades alla frågor och indikatorer grundligt igenom och vi kunde på så vis identifiera vad som redan fungerade bra i verksamheten och vad vi behövde förbättra eller strukturera upp. Arbetet med ansökan blev en lärandeprocess och själva ansökan ett verktyg och underlag i det lärandet. Ansökan Ifylld av projektgruppen Genomarbetning av de åtta indikatorerna Identifiering av styrkor och förbättringsområden Reviderad flertal gånger Lärandeprocess Implementering av trygg och säkerhetsarbetet Få med alla medarbetare Involverar kunder och närstående Förbättringsarbeten utifrån identifierade förbättringsområden Systematik i vårt arbetssätt Figur 1 Arbetet genomfördes i två parallella processer 5

6 2.2 Fas 2 I maj 2012 skickades ansökan in till Leif Svanström på WHO Collaborating Centre on Community Safety Promotion, Karolinska institutet och därmed gick arbetet in i en ny fas. Arbetsmetoden var nu implementerad i verksamheten och nu gällde det att vidmakthålla och vidareutveckla arbetet genom att fortsätta arbeta med de förbättringsområden som identifierats. Arbetet som började som ett projekt har med tiden övergått till ett varaktigt arbete och en del i verksamheten. Projektgruppen bytte därför namn till trygg och säkerteamet. Trygg och säkerteamet har sedan dess möte var femte vecka, strax före arbetsplatsträffarna. Detta för att fokus och själva arbetet mer ska flyttas över från trygg och säkerteamet till alla medarbetare i verksamheten. Trygg och säkerteamets roll innebär därmed att förbereda arbete som ska göras på arbetsplatsträffarna samt och hålla i den övergripande planeringen för trygg och säkerhetsarbetet. I oktober 2012 blev SC Sofiero godkända som ett Tryggt och Säkert Särskilt boende enligt Safe Elderly och en certifieringsceremoni hölls i januari De åtta Safe Elderly indikatorerna - på Seniorcenter Sofiero 3.1 Indikator 1: Organisation Organisationen bestod till en början av projektgruppen (närmare beskrivet under genomförande). Projektgruppen (numer trygg och säkerteamet) ansvarar för att planera, driva och implementera trygg och säkerhetsarbetet. För att trygg och säkerhetsarbetet skulle genomsyra hela verksamheten lades det till som en del i redan existerande forum. Det är sedan starten en stående punkt på möten för ledningsgruppen för SC Sofiero, på detta sätt finns en kontinuerlig dialog mellan projektgruppen och ledningsgruppen där arbetet diskuteras och ledningsgruppen kan stötta projektgruppen. För övriga medarbetare är trygg och säker en stående punkt på arbetsplatsträffar var femte vecka. Kunder och närstående blir inbjudna till Borådet var femte vecka där trygg och säker är en stående punkt. 3.2 Indikator 2: Policy och Mål Nästa steg för projektgruppen var att målen arbetades fram. Målen har utökats och reviderats många gånger under arbetet. Policyn utarbetades av projektgruppen i oktober Indikator 3: Förebyggande och främjande åtgärder Det gjordes en hel del förebyggande och främjande åtgärder på SC Sofiero redan innan trygg och säkerhetsarbetet startades vilket vi under arbetets gång identifierat och arbetat med att bibehålla. Exempelvis erbjuds fysiska och sociala aktiviteter, vi arbetar med ett vardagsrehabiliterande förhållningssätt, vi har en härlig och inbjudande trädgård som utnyttjas flitigt särskilt under vår och 6

7 sommartid och det bedrivs systematiskt brandskyddsarbete. Men det fanns självklart områden att utveckla Trygg och säkerhetsrond En av hörnpelarna i trygg och säkerhetsarbetet är trygg och säkerhetsronden, en checklista för att identifiera och åtgärda risker i miljön. Den första trygg och säkerhetsronden genomfördes våren 2011 och sedan dess har en rond genomförts varje vår och höst. Precis som med arbetet med ansökan är arbetet med trygg och säkerhetsronden en lärandeprocess. Genom att arbeta med dessa frågor har vi fått nya synsätt, vi brukar säga att vi ser verksamheten med trygg och säkerhetsglasögon, det vill säga att vi är mer uppmärksamma och observanta på risker i vardagen. Det kan vara allt från att ytdesinfektion står framme i allmänna utrymmen, lösa sladdar, en trasig grind, avsaknad av halkskydd i trappor och så vidare. För att alla medarbetare ska vara delaktiga i arbetet och få trygg och säkerhetsglasögonen på sig i vardagen är alla medarbetare delaktiga vid ronden. Tillvägagångssättet har med tiden förfinats utifrån hur föregående rond fungerat. Vi har exempelvis gått från att medarbetarna rondar sin egen avdelning till att vi nu rondar varandras avdelningar. Den senaste förändringen är att vi försöker göra kunder och närstående delaktiga i ronden genom att ta upp detta på Borådet Genus Arbetet har också medfört att vi nu uppmärksammar genusperspektivet. Den statistik som vi var 4e månad sammanställer kring skador och tillbud är när det är lämpligt uppdelad på genus och åldersgrupper. Hittills har vi bland annat sett och uppmärksammat att nästan bara kvinnor drabbas av rädsla/oro efter fall. Vi har ställt oss frågor som om vi som personal särbehandlar män och kvinnor? Har vi som arbetar (som dessutom till majoriteten är kvinnor) lättare att tolka/uppfatta rädsla/oro hos kvinnor? Eller förväntar vi oss att kvinnor är mer sårbara och därför i högre utsträckning skulle drabbas av rädsla/oro? Vi har även sett att vi oftare skriver avvikelser på män än på kvinnor. Tar vi män på större allvar? Aktiviteter Sedan 2011 anordnar SC Sofiero också Peppar peppar - en dag för seniorers säkerhet varje höst, vilket har varit uppskattat hos kunderna. Peppar peppar är en kampanj från MSB, Myndigheten för Samhällskydd och Beredskap, som tillhandahåller material och tips på aktiviteter. SC Sofiero har uppmärksammat dagen med tipspromenad, balanstest, balansgymnastik, utställning av säkra och smarta produkter samt affischer och material med tips för en säkrare vardag med mera. 3.4 Indikator 4: Särskilda behov Personer med särskilda behov är personer som har ökad risk att drabbas av skador, exempelvis personer med risk för fall, undernäring, trycksår, rökare, missbrukare och personer med självskadande beteende. För dessa grupper fanns ett visst förebyggande arbete redan före trygg och säkerhetsarbetets början men 7

8 det var inte systematiskt utan gjordes mer godtyckligt och ofta när något redan hänt, exempelvis när någon hade fallit eller börjat få sår. Precis lägligt, i början av trygg och säkerhetsarbetet, blev SC Sofiero anslutna till Senior alert som är ett nationellt kvalitetsregister för att förebygga bland annat fall, undernäring och trycksår. Vi såg direkt att Senior alert gick hand i hand med trygg och säkerhetsarbetet och började arbeta utifrån metoden under Sedan dess har vi utbildat alla medarbetare i arbetsmetoden, ett team har gått teamutbildning och arbetat med förbättringsområden och i december 2012 nådde vi vårt mål att alla kunder på SC Sofiero är riskbedömda enligt Senior alert och har förebyggande åtgärder. Även om registret i sig kan vara en hjälp i förbättringsarbetet har fokus för oss varit själva metoden/arbetssättet och teamarbetet. Senior alert har gett SC Sofiero en struktur och systematik i det förebyggande arbetet kring fall, undernäring och trycksår. 3.5 Indikator 5: Evidens och beprövad erfarenhet Indikatorn om evidens tillkom i januari Innan dess följde vi nya rön/forskning genom nya föreskrifter, riktlinjer och nyhetsbrev med mera. När indikatorn tillkom gjorde vi en egen litteratursökning utifrån de åtgärder och metoder vi redan använde och fann att mycket av det vi redan gjorde fanns det evidens för. Vi har hela tiden arbetat med beprövad erfarenhet, medarbetarna har många års erfarenhet av yrket och kunskaper om vilka insatser som ger rätt resultat. Genom trygg och säkerhetsarbetet har detta stärkts ytterligare genom att vi bättre utvärderar det vi gör och därigenom lär oss vilka åtgärder/metoder som fungerar och inte. 3.6 Indikator 6: Dokumentation Vid arbetets början fanns fallrapport för dokumentation av fall samt avvikelserapport för dokumentation av avvikelser. Att dokumentera fall genom fallrapport gjorde vi redan då i stor utsträckning. Avvikelserapport däremot skrevs inte alltid vid avvikelse. Vi har arbetat med att öka förståelsen för avvikelserapporteringen och pratat mycket om varför det är viktigt att rapportera. Det handlar inte om att sätta dit någon, vilket har funnits som en rädsla hos medarbetarna, utan att rapporten ger oss möjlighet att kunna analysera händelsen, åtgärda och lära av det som inträffat. Det har lett till en ökad rapportering vilket vi ser som positivt. För att täcka alla sorters skador och tillbud har vi utökat med två rapporter, en tillbudsrapport för dokumentation av tillbud i miljön och en dean-rapport för dokumentation av destruktivt beteende, exempelvis självskador, hot och våld. 3.7 Indikator 7: Uppföljning och utvärdering Uppföljning och utvärdering gjordes på SC Sofiero även innan trygg och säkerhetsarbetet påbörjades men saknade ofta struktur och systematik. Vid varje årsskifte rapporterades antalet fall, fallskador och avvikelser som skett till MAS, Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska, och MAR, Medicinskt Ansvarig för 8

9 Rehabilitering, i kommunen men ingen analys gjordes i verksamheten. Fallrapporterna följdes upp men ibland godtyckligt. Under arbetets gång har vi systematiserat uppföljningen av fallrapport vilket vi synliggjort i ett flödesschema. Vi sammanställer alla rapporterade skador och tillbud var 4e månad och analyserar, följer upp och utvärderar på arbetsplatsträffarna för att sedan kunna göra nya åtgärder. Genom strukturen i Senior alert får vi enkelt med uppföljning och utvärdering på individnivå. Vi följer upp och utvärderar våra mål och vår handlingsplan två gånger per år. Vi redovisar nu, till skillnad från tidigare, också våra resultat öppet genom en resultattavla som hänger vid receptionen. Där redovisas exempel hur många fall som skett varje vecka, hur det ligger i förhållande till våra mål och den senaste trygg och säkerhetsronden med handlingsplan med mera. 3.8 Indikator 8: Erfarenhetsutbyte Från starten av arbetet har SC Sofiero varit delaktiga i Safe Elderly Nätverket Nacka där alla de särskilda boendena i Nacka kommun som arbetar med trygg och säker är med. Nätverksträffar, föreläsningar, studiebesök och kontakt genom mail, telefon har varit en del av det viktiga nätverkandet. Vi är också med i facebookgruppen Safe Elderly. Vi har deltagit i den internationella konferensen Safe Community Conference i Falun 2011 och då ENSA, European Network of Social Authorities, tematiska gruppen äldre, besökte Nacka Seniorcenter Ektorp. Vi har deltagit som föreläsare i en videokonferens inom ett Eldresikkerhetsprosjekt i Troms fylke, Norge, i mars 2013 och vi kommer om möjligt att delta i den nationella skadekonferensen i Göteborg i oktober Sammanfattning - de viktigaste åtgärderna och största skillnaderna En egen funktion (trygg och säkerteamet) för trygg och säkerhetsarbetet har byggts upp för att tillsammans med ledningen styra och utveckla arbetet. Vi har förankrade mål hos kunder och medarbetare. Trygg och säkerhetsrond, en checklista för att identifiera och åtgärda risker i miljön, görs var 6e månad. Alla medarbetare är involverade. Vi är mer uppmärksamma och observanta på risker i vardagen, vi har fått trygg och säkerhetsglasögon på oss. Arbetet har medfört att vi nu uppmärksammar genusperspektivet. Systematiken i arbetet har förbättrats. Alla kunder på SC Sofiero är riskbedömda enligt Senior alert och har förebyggande åtgärder utifrån fall, undernäring och trycksår. Vi arbetar med evidens och beprövad erfarenhet. Genom trygg och säkerhetsarbetet har detta stärkts ytterligare genom att vi bättre utvärderar det vi gör och därigenom lär oss vilka åtgärder/metoder som fungerar och inte. Ökad förståelsen för fakta och avvikelserapportering. 9

10 Vi sammanställer alla rapporterade skador och tillbud var 4e månad och analyserar, följer upp och utvärderar på arbetsplatsträffarna för att sedan kunna göra nya åtgärder. Systematiserat uppföljning av fallrapporterna. Resultat av säkerhetsarbetet redovisas på en resultattavla som hänger vid receptionen. Sammanfattningsvis så har trygg och säkerhetsarbetet och vägen till certifieringen gett SC Sofiero ett nytt systematiskt tänk och nya trygg och säkerhetsglasögon att se verksamheten med! Den verkliga upptäcktsresan består inte i att söka efter nya vyer, utan att se med nya ögon Marcel Proust, Erfarenheter och reflektioner När vi först började arbetet kändes det som ett väldigt stort och svårt arbete. Det var framförallt svårt att överblicka vad vi skulle göra och var vi skulle börja. Men vi tog ett steg i taget och lät det ta sin tid. Det är viktigt att tänka på att även små förändringar kan göra stor skillnad. En grundtanke i arbetet har hela tiden varit att vi ska göra det utifrån Sofieromodellen, det vill säga vi gör det på vårt sätt och utifrån våra förutsättningar och hur vår verksamhet ser ut. Vi sneglade på föregångaren Nacka Seniorcenter Ektorp och tog till oss det vi tyckte var bra i deras arbete och anpassade det till vår verksamhet medans andra delar inte passade vår verksamhet och våra förutsättningar. Vi lade in trygg och säkerhetsarbetet i de forum som redan fanns istället för att skapa nya. Att få med alla medarbetare i arbetet är otroligt viktigt samtidigt som det är en av de största utmaningarna. Det blev vi tipsade om redan då arbetet startades och vi har därför redan från början jobbat mycket med att involvera alla medarbetarna. För att lyckas med trygg och säkerhetsarbetet räcker det inte med en grupp av eldsjälar utan tänket och arbetet måste genomsyra hela verksamheten. Något vi dragit lärdom av är att för att få med sig alla medarbetare måste de få göra och inte bara höra. På arbetsplatsträffarna har trygg och säker varit en stående punkt sedan starten. I början var det mycket information från projektgruppen om arbetet och vad vi skulle göra. Under arbetets tid har vi försökt ändra på detta till att istället innehålla något vi gör tillsammans, exempelvis att vi analyserar fallstatistik tillsammans och planerar åtgärder eller att vi tillsammans diskuterar aktuella områden inom trygg och säker. Även ledningen är mycket viktig. En stöttande och engagerad ledning är en förutsättning för att arbetet ska lyckas. På SC Sofiero har ledningsgruppen och ytterst verksamhetschef Marika Westerblom hela tiden stöttat, uppmuntrat, intresserat sig för och engagerat sig i trygg och säkerhetsarbetet samt skapat de praktiska förutsättningarna i form av avsatt tid för projektgruppen och projektledaren. En av svårigheterna vi stött på har varit att börja tänka utifrån genus. Till en början tänkte vi att Vadå genus? Det är väl självklart att vi behandlar alla utifrån 10

11 individuella behov oavsett om det är en kvinna eller en man! En del intressanta diskussioner har genomförts på APT och vi inser att vi nog, oftast omedvetet, tänker och beter oss olika beroende på om det är en man eller en kvinna. Vi har delat upp skade- och tillbudsstatistiken i genus och ålder men upplever inte att det ger så mycket som vi önskar eftersom verksamheten är ett för litet urval och individuella skillnader ger stort utslag i statistiken. För personer i projektgruppen/ledningen för trygg och säkerhetsarbetet är tålamod och uthållighet en framgångsfaktor. Det är viktigt att tänka på, att som ledande och drivande i ett arbete, så ligger man alltid några steg före övriga i organisationen. Det är då lätt att rusa på för snabbt. Under SC Sofieros arbete har vi tänkt att arbetet måste få ta den tid det tar och att det hela tiden är en lärandeprocess. På SC Sofiero har vi från börja lagt stor vikt vid det etiska perspektivet vilket är något vi upplever saknas i indikatorerna. Att arbeta med säkerhetsarbete och att undvika och förebygga skador är otroligt viktigt men det får aldrig bli viktigare än kundens integritet och självbestämmande! 6 Kommande utmaningar och förbättringsområden 2,5 år efter att arbetet tog sin början har vi nu nått ända fram till ett av våra mål, SC Sofiero är nu certifierat som ett Tryggt och Säkert Särskilt boende enligt Safe Elderly. Detta är för SC Sofiero och alla enskilda medarbetare, kunder och närstående som varit delaktiga i arbetet, en fantastisk bekräftelse på det arbete vi gjort och det vi hela tiden gör, varje dag. Men samtidigt är det bara ett delmål, det är egentligen nu det verkliga arbetet börjar! Vi har nu identifierat våra styrkor och förbättringsområden. Med certifieringen avklarad gäller det nu att vidmakthålla det som redan fungerar men också det engagemang som finns. Samtidigt ska vi arbeta vidare med våra förbättringsområden som är: Formulera mål samt utveckla det förebyggande och främjande systematiska arbetet med våld och suicid Genus Använda oss av Haddons tio strategier Nollvision fall. Ett nytt tänk ska införas Idag under mitt arbetspass ska ingen falla. Vi ska mäta antalet fallfria dagar på resultattavlan. Utveckla orsaksanalys och använda oss av fiskbensdiagram Erfarenhetsspridning utanför Nacka kommun Vi på SC Sofiero ser också att en fortsatt utveckling av trygg och säkerhetsarbetet, arbetsmetoden och materialet, det vill säga ansökan och trygg och säkerhetsronden, är nödvändig. Här hoppas vi kunna bidra med våra erfarenheter. För att få behålla certifieringen kommer vi skicka in en rapport vartannat år där vi beskriver de förbättringar vi gjort och vilka nya förbättringsområden som identifierats. Om fem år ska en ny komplett ansökan skickas in för att vi ska bli återcertifierade. 11

Vägen till Certifiering Tryggt och Säkert Särskilt boende. Nacka Seniorcenter Sofiero

Vägen till Certifiering Tryggt och Säkert Särskilt boende. Nacka Seniorcenter Sofiero Vägen till Certifiering Tryggt och Säkert Särskilt boende Nacka Seniorcenter Sofiero Upplägg Bakgrund Genomförande De 8 Safe Elderly indikatorerna Erfarenheter och reflektioner Nästa steg för Seniorcenter

Läs mer

Tryggt och Säkert särskilt boende i Nacka

Tryggt och Säkert särskilt boende i Nacka 2011-06-27 1 (36) RAPPORT Tryggt och Säkert särskilt boende i Nacka en rapport från pilotprojektet Nacka Seniorcenter Ektorp Kerstin Seipel, projektledare, Nacka kommun Dr. Tommy Rosenberg, Kunskapscentrum

Läs mer

Senior alert ett nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg. Joakim Edvinsson och Magnus Rahm Qulturum, Landstinget i Jönköpings län

Senior alert ett nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg. Joakim Edvinsson och Magnus Rahm Qulturum, Landstinget i Jönköpings län Senior alert ett nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg Det här gör vi ju redan Den verkliga upptäcktsresan består inte av att söka efter nya vyer och platser utan att se det gamla invanda med

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Diarienummer: LOGGA Patientsäkerhetsberättelse År 2014 Rådjurstigens gruppboende Datum och ansvarig för innehållet 150212 Lennart Sandström Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting (reviderad

Läs mer

Erfarenheter från det Nationella skadeförebyggande programmets besök i de svenska Säkra och trygga kommunerna

Erfarenheter från det Nationella skadeförebyggande programmets besök i de svenska Säkra och trygga kommunerna Erfarenheter från det Nationella skadeförebyggande programmets besök i de svenska Säkra och trygga kommunerna BAKGRUND OCH SYFTE Under 2003 genomförde det Nationella skadeförebyggande programmet (SFP)

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Grönskogens äldreboende

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Grönskogens äldreboende 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Grönskogens äldreboende Datum och ansvarig för innehållet 2015-02-11 Yvonne Petersson Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall

Läs mer

PREVENTIVT ARBETSSÄTT MED SENIOR ALERT SOM KVALITETSINDIKATOR BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE. Slutrapport för förbättringsarbete

PREVENTIVT ARBETSSÄTT MED SENIOR ALERT SOM KVALITETSINDIKATOR BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE. Slutrapport för förbättringsarbete PREVENTIVT ARBETSSÄTT MED SENIOR ALERT SOM KVALITETSINDIKATOR BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE Slutrapport för förbättringsarbete Sammanhållen vård och omsorg Härjedalen 2013-10-01 Bakgrund/problembeskrivning

Läs mer

Granskning av hur man förebygger och behandlar trycksår hos personer på särskilt boende för äldre

Granskning av hur man förebygger och behandlar trycksår hos personer på särskilt boende för äldre 2011-11-24 1 (6) Rapport Granskning av hur man förebygger och behandlar trycksår hos personer på särskilt boende för äldre Bakgrund MAS och MAR genomför varje år uppföljningsbesök på de 13 särskilda boenden

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Carina Mattsson Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Antagen i socialnämnden 2006-12-05 138 Riktlinjen grundar sig

Läs mer

Evidensbaserad socialtjänst

Evidensbaserad socialtjänst Evidensbaserad socialtjänst - till nytta för individen Känner du till att du har ett regeringsuppdrag att följa gällande ett evidensbaserat arbete? ill: ida brogren Den verkliga upptäcksresan består inte

Läs mer

Dokumentnamn: Avvikelsehantering Berörd verksamhet: Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS)

Dokumentnamn: Avvikelsehantering Berörd verksamhet: Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS) Dokumentnamn: Avvikelsehantering Berörd verksamhet: Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS) MAS 2013-03-19 RUTIN FÖR LOKAL AVVIKELSEHANTERING Inledning Arbetet

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun

Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun År 2011 Datum och ansvarig för innehållet 2012-01-12 Birgitta Olofsson Ann Karlsson Monika Bondesson VÅRD- OCH ÄLDREOMSORG ADRESS Stadshuset 442 81 Kungälv

Läs mer

Tryggt och Säkert Särskilt boende

Tryggt och Säkert Särskilt boende Foto: Håkan Lindgren Tryggt och Säkert Särskilt boende Boendets namn: Ett verktyg för att göra de särskilda boendena tryggare och säkrare. Ansökan för certifiering av Tryggt och säkert särskilt boende

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

Veroma Omsorgs kvalitetsberättelse

Veroma Omsorgs kvalitetsberättelse Veroma Omsorgs kvalitetsberättelse Enhetens namn: Veroma Omsorg VD: Veronica Forsberg-Meurling Enhetschefens namn: Eva Torgestad/ Veronica Forsberg-Meurling Telefonnummer till enheten: 0705850067 E-post

Läs mer

P atientsäkerhetsberättelso

P atientsäkerhetsberättelso Adium Omsorg AB P atientsäkerhetsberättelso Ål 2014 Datum och ansvarig för innehållet 201: -02-27 Britt-Marie Nordström Ver amhetens mål för patientsäkerhetsarbetet SFS 2 0:659, 3 kap. 1 och SOSFS 2011:9,

Läs mer

Projekt: Fallprevention Svedala kommun

Projekt: Fallprevention Svedala kommun Projekt: Fallprevention Svedala kommun Projektperiod: 110901-121231 Projektledare: Sofia Fredriksson, Leg sjukgymnast Projektansvarig: Anita Persson, Mas Yvonne Lenander, Enhetschef Hemsjukvården Beskrivning

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2012, Adium Omsorg AB, Varberg

Patientsäkerhetsberättelse 2012, Adium Omsorg AB, Varberg Patientsäkerhetsberättelse 2012, Adium Omsorg AB, Varberg Verksamheten startade 12 mars 2007, efter godkännande/certifiering av Varbergs kommun. Verksamhetens kontor är beläget med adress, Bandholtzgatan

Läs mer

Program för att förebygga, bemöta och följa upp våld och hot i arbetsmiljön

Program för att förebygga, bemöta och följa upp våld och hot i arbetsmiljön Stockholms läns landsting Landstingsstyrelsens förvaltning Program för att förebygga, bemöta och följa upp våld och hot i arbetsmiljön 1 Inledning Arbetet mot våld och hot är ett prioriterat utvecklingsområde

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Vardaga Ullstämma servicehus DOKUMENTNAMN ngets regionens eller kommunens logotyp Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2014 Datum och ansvarig för innehållet: 2015-03-30 Lena Lundmark Innehållsförteckning

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 Marie Sigurdh, Fäladshöjden, Lund, 2013-02-19 Mallen är anpassad av Carema Care utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN UE,

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Diarienummer: LOGGA Patientsäkerhetsberättelse År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2015-02-13 Stella Georgas, Verksamhetschef enligt HSL Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting (reviderad

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG Inledning Patientsäkerhetslag (2010:659) gäller from 1 januari 2011. Syftet med lagen

Läs mer

s60 Motion (DEX) A safe community - trygg säker kommun (KS 2011.076)

s60 Motion (DEX) A safe community - trygg säker kommun (KS 2011.076) Kom m u nstyrelsens a rbetsutskott Sa m ma nträdesp rotokol I 2012-05-03 7 (16) s60 Motion (DEX) A safe community - trygg säker kommun (KS 2011.076) Beslut Arbetsutskottets förslag: Kommunstyrelsen beslutar

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Falkenbergs kommun 2012

Patientsäkerhetsberättelse för Falkenbergs kommun 2012 Patientsäkerhetsberättelse för 2012 Datum:2013-03-01 Sophia Lehnberg, MAS Innehållsförteckning Sammanfattning Övergripande mål och strategier Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet Struktur

Läs mer

Kvalitets- och Patientsäkerhetsberättelse 2014 Aleris Omsorg

Kvalitets- och Patientsäkerhetsberättelse 2014 Aleris Omsorg Kvalitets- och Patientsäkerhetsberättelse 2014 Aleris Omsorg Hallens vård och omsorgsboende 15710-5 AL-SE e-blankett Britt Wahlström 2014-02-24 1(8) Förkortningar HSL Hälso- och sjukvårdslagen SOL Socialtjänstlagen

Läs mer

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad Datum: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2012-06-13 Stadskontoret Stadsområdesförvaltningar/Sociala Resursförvaltningen

Läs mer

Ansökan till Socialstyrelsen om stimulansmedel för att utveckla äldreomsorgen

Ansökan till Socialstyrelsen om stimulansmedel för att utveckla äldreomsorgen ENSKEDE-ÅRSTA-VANTÖR STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR ÄLDR EOMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1( 6) 2009-03-20 Handläggare: Kjell O Jansson Telefon: 08-508 14 542 Marie Kelpe Telefon: 076-12 20 583 Till

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVARE

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVARE PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVARE ÅR 2014 DATUM OCH ANSVARIG FÖR INNEHÅLLET 150218 BIRGITTA WICKBOM HSB OMSORG Postadress: Svärdvägen 27, 18233 Danderyd, Vxl: 0104421600, www.hsbomsorg.se INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 2013-02-28 Carina Mattsson Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

Bättre liv för sjuka äldre - team Stockholms län -

Bättre liv för sjuka äldre - team Stockholms län - Välkomna! Kristina Malmsten, Viktoria Loo & Ingrid Liss Senior alert-coacher Vad betyder det? Vad innebär vårdprevention för er? Hur jobbar ni med det idag? Andel med risk för fall, undernäring och trycksår

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Villa Agadir

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Villa Agadir 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Villa Agadir Datum och ansvarig för innehållet Februari 2015 Pia Henriksson Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör.

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Upprättad 2015-03-01 Av Annette Andersson/ Maud Svensson Marie-Christine Martinsson Verksamhetschef Ägare Innehåll: 1. Inledning

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

Kvalitetsberättelse. Olir AB är ett litet hemtjänstföretag. Vi utför service och omvårdnad på uppdrag av olika kommuner och i samråd med kunden.

Kvalitetsberättelse. Olir AB är ett litet hemtjänstföretag. Vi utför service och omvårdnad på uppdrag av olika kommuner och i samråd med kunden. Kvalitetsberättelse Inledning Olir AB är ett litet hemtjänstföretag. Vi utför service och omvårdnad på uppdrag av olika kommuner och i samråd med kunden. Huvudkontoret med ekonomi-, löne- och administrationsavdelning

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare 2013 KERSTIN CARLSSON 20140311 1 Inledning Den 1 januari 2011 trädde Patientsäkerhetslagen 2010:659 i kraft. Syftet med lagen är att främja hög patientsäkerhet

Läs mer

Förebyggande insatser vid särskilt boende

Förebyggande insatser vid särskilt boende www.pwc.se Revisionsrapport Lars Näsström Förebyggande insatser vid särskilt boende Marks kommun Förebyggande insatser vid särskilt boende Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och bedömning... 1 2. Inledning...

Läs mer

PLAN för att komma igång med Senior alert inom hemvården

PLAN för att komma igång med Senior alert inom hemvården PLAN för att komma igång med Senior alert inom hemvården Verksamhet Datum Sida 2 (18) Innehåll Plan att komma igång med Senior alert sid 3 Ett preventivt arbetssätt sid 4 Bakomliggande orsaker sid 7 Förebyggande

Läs mer

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg.

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg. Riktlinje Utgåva Antal sidor 3 5 Dokumentets namn Riktlinje Patientsäkerhetsarbete Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald Medicinskt ansvarig för rehabilitering

Läs mer

RISK- OCH KRISHANTERING I STÖRNINGSJOUREN. Störningsjouren i Göteborg AB Telefon: Åvägen Göteborg

RISK- OCH KRISHANTERING I STÖRNINGSJOUREN. Störningsjouren i Göteborg AB Telefon: Åvägen Göteborg RISK- OCH KRISHANTERING I STÖRNINGSJOUREN 2016 Störningsjouren i Göteborg AB Telefon: 031-773 83 80 Åvägen 40 412 51 Göteborg 1 1. Bakgrund Störningsjouren i Göteborg AB ingår i Framtidenkoncernen helägt

Läs mer

Slutrapport. Implementering av BPSD-registret (Beteendemässiga och Psykiska Symptom vid Demens)

Slutrapport. Implementering av BPSD-registret (Beteendemässiga och Psykiska Symptom vid Demens) Sidan 1 av 18 Projektnamn Implementering av BPSD-registret Dokumentansvarig Projektledare: Hanna Andersson Fastställd av Dokument version 140520 Slutrapport Implementering av BPSD-registret (Beteendemässiga

Läs mer

Implementering av kvalitetsregister inom demensvården i Trelleborgs kommun.

Implementering av kvalitetsregister inom demensvården i Trelleborgs kommun. Implementering av kvalitetsregister inom demensvården i Trelleborgs kommun. Författare Kristina Edvardsson, demenssjuksköterska Trelleborgs kommun Ann-Katrin Edlund, Landskoordinator, SveDem Eva Granvik,

Läs mer

SVANEN HEMTJÄNST AB KVALITETSBERÄTTELSE 2015/2016

SVANEN HEMTJÄNST AB KVALITETSBERÄTTELSE 2015/2016 KVALITETSBERÄTTELSE 2015/2016 Verksamheten leds av verksamhetsansvarig, fyra enhetschefer, fyra arbetsledare och två samordnare. Kompetenserna inom företagets ledning är socionom, jurist, ekonom och IT.

Läs mer

Bättre liv. Det primära målet med arbetet utifrån handlingsplanen. FÖr SJUKA Äldre 2014

Bättre liv. Det primära målet med arbetet utifrån handlingsplanen. FÖr SJUKA Äldre 2014 KorTVerSIoN AV HANdlINGSPlANeN riktad TIll KoMMUNerNA I KroNoBerGS län Bättre liv Det primära målet med arbetet utifrån handlingsplanen är att uppnå ett bättre liv för de mest sjuka äldre i Kronobergs

Läs mer

Värdeskapande för de mest sjuka äldre

Värdeskapande för de mest sjuka äldre Värdeskapande för de mest sjuka äldre Teamarbete, patientfokus och kvalitetregister skapar värde för de vi finns till för Viktoria Loo viktoria.loo@famna.org Famnas Forum för ledarskap och kvalitet AVTAL

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse År 2013

Patientsäkerhetsberättelse År 2013 Patientsäkerhetsberättelse År 2013 2014-02-21 Revideras senast 2015-02-27 Sören Akselson Chefsöverläkare 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 5 Organisatoriskt ansvar

Läs mer

SLUTRAPPORT. Utveckling och implementering av certifiering "Tryggt och Säkert särskilt boende" Gabriella Nyhäll

SLUTRAPPORT. Utveckling och implementering av certifiering Tryggt och Säkert särskilt boende Gabriella Nyhäll SLUTRAPPORT Utveckling och implementering av certifiering "Tryggt och Säkert särskilt 2012-10-26 Gabriella Nyhäll Sammanfattning Avsikten med en certifiering för trygghet och säkerhet inom äldreomsorgen

Läs mer

Kvalitetssäkring, rapporter och avvikelser 2011

Kvalitetssäkring, rapporter och avvikelser 2011 Kvalitetssäkring, rapporter och avvikelser 2011 Egenkontroll kvalitetssäkring Palliativa registret Senior Alert Avvikelser fall, läkemedel, Lex Maria Lex Sarah Patientsäkerhetsberättelse Patientnämnden

Läs mer

SÄKERHETSKULTUR. Transportstyrelsens definition och beskrivning av viktiga aspekter för god säkerhetskultur

SÄKERHETSKULTUR. Transportstyrelsens definition och beskrivning av viktiga aspekter för god säkerhetskultur SÄKERHETSKULTUR Transportstyrelsens definition och beskrivning av viktiga aspekter för god säkerhetskultur 2 3 Begreppet säkerhetskultur började diskuteras på allvar i samband med utredningen av kärnkraftsolyckan

Läs mer

En dans för balans. Gutenberg Särskilt boende i Bollnäs

En dans för balans. Gutenberg Särskilt boende i Bollnäs En dans för balans Gutenberg Särskilt boende i Bollnäs Korta fakta Utsikt från en av lägenheterna på Gutenberg Gutenberg består av 43 lägenheter fördelat på fyra enheter. Det är fyra gruppboenden med gemensamhetsutrymmen.

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Att utveckla en hälsofrämjande

Att utveckla en hälsofrämjande Foto: Medicinsk bild Karolinska Universitetssjukhuset Att utveckla en hälsofrämjande arbetsplats Ett verktyg för att främja hälsa på arbetsplatsen 1 Den hälsofrämjande arbetsplatsen Definition Hälsofrämjande

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Landstinget Sörmland Regionsjukhuset Karsudden LSN-RSK13-049 Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 2012-02-18 Malin Lotterberg Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 2013-01-10 Linda Wetterberg verksamhetschef Linnégården Mallen är anpassad av Carema Care utifrån Sveriges Kommuner och

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2011 2012-02-28 Anneli Kinnunen Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning

Verksamhetsbeskrivning Verksamhetsbeskrivning Fyrislundsgatan 62 plan 1, 4 och 5 Kontaktuppgifter Besöksadress: Fyrislundsgatan 62 Telefon: 018-727 69 45 vardochomsorg.uppsala.se www.sober.uppsala.se www.uppsala.se Sida 2 av

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Kvarngården.

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Kvarngården. 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Kvarngården. Datum och ansvarig för innehållet 2015-02-24 Rikard Strömqvist Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN

Läs mer

Kvalitets och värdegrundsdeklaration

Kvalitets och värdegrundsdeklaration s och värdegrundsdeklaration på Fogdaröd: I vårt dagliga arbete på Fogdaröd strävar vi alltid efter att brukare, boende och elever med sina företrädare och anhöriga ska uppleva att vi med överlägsen yrkeskompetens

Läs mer

SÄKERHETSPOLICY FÖR VÄSTERVIKS KOMMUNKONCERN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-01-28, 8

SÄKERHETSPOLICY FÖR VÄSTERVIKS KOMMUNKONCERN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-01-28, 8 VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING SÄKERHETSPOLICY FÖR VÄSTERVIKS KOMMUNKONCERN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-01-28, 8 RIKTLINJER FÖR SÄKERHETSARBETET ANTAGNA AV KOMMUN- STYRELSEN 2013-01-14, 10

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Vardaga Ånestad vårdboende DOKUMENTNAMN ngets regionens eller kommunens logo- Patientsäkerhetsberättelse typ för vårdgivare År 2014 Datum och ansvarig för innehållet: 2015-03-30 Lena Lundmark Innehållsförteckning

Läs mer

Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar

Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar Bilaga 16 sida 1 (6) Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar Bilaga 16 sida 2 (6) Hemrehabilitering Plus Beställarens rehabiliteringsverksamhet bedriver Hemrehabilitering Plus som är

Läs mer

KONTAKTPERSON LSS, SoL INTERN KRAVSPECIFIKATION Antagen av Vård- och omsorgsnämnden den 26 maj ( 63) Gäller from 1 januari 2012

KONTAKTPERSON LSS, SoL INTERN KRAVSPECIFIKATION Antagen av Vård- och omsorgsnämnden den 26 maj ( 63) Gäller from 1 januari 2012 1 Vård och omsorg 2011-04-12 Beställarenheten Dnr VON 95/11 KONTAKTPERSON LSS, SoL INTERN KRAVSPECIFIKATION Antagen av Vård- och omsorgsnämnden den 26 maj ( 63) Gäller from 1 januari 2012 Utförare = Driftansvarig,

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Svensk Miljöbas kravstandard (3:2013)

Svensk Miljöbas kravstandard (3:2013) Svensk Miljöbas kravstandard (3:2013) Utfärdare Revisorer Verksamheter Antagen den 22 november 2013 Innehåll Inledning... 4 Utfärdare... 4 Revisorer... 4 Verksamheter... 4 Definitioner och begrepp i standarden...

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Pilagårdsskolan

Arbetsmiljöpolicy. Pilagårdsskolan Pilagårdsskolan Arbetsmiljöpolicy Arbetsmiljöarbete ska organiseras så att vi kan uppfylla arbetsmiljölagens krav på en god arbetsmiljö. En god arbetsmiljö kan stimulera medarbetarna till arbetsglädje,

Läs mer

Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje

Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje Bakgrund Vården ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Patienten ska ges sakkunnig och omsorgsfull

Läs mer

AVVIKELSEHANTERING RIKTLINJE FÖR AVVIKELSEHANTERING

AVVIKELSEHANTERING RIKTLINJE FÖR AVVIKELSEHANTERING AVVIKELSEHANTERING RIKTLINJE FÖR AVVIKELSEHANTERING KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Tillsynsenheten Ansvarig: Vård- och omsorgsförvaltningen SAS, MAS, MAR Gäller fr o m: 2015-11-16 Uppdateras senast: 2016-11-16

Läs mer

Förskolan Ugglans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Ugglans plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Ugglans plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsform som omfattas av planen: Förskola Ansvariga för planen: Förskolechef, pedagogista och pedagoger från varje

Läs mer

ATT ARBETA MED PUNK-HANDBOKEN HUR UTFÖRS KVALITETSARBETET?

ATT ARBETA MED PUNK-HANDBOKEN HUR UTFÖRS KVALITETSARBETET? 1 2 ATT ARBETA MED PUNK-HANDBOKEN HUR UTFÖRS KVALITETSARBETET? 2.1 Kunskap, engagemang och lust Kunskap, engagemang och lust är viktiga drivkrafter för alla former av förändringsarbete. Arbetet med kvalitetsutveckling

Läs mer

Spiras plan mot diskriminering och kränkande behandling

Spiras plan mot diskriminering och kränkande behandling Spiras plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Pedagogisk verksamhet Läsår VT 2015 - HT 2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Riktlinje vårdprevention Fall, trycksår, undernäring, ohälsa i munnen. Slutenvård, Landstinget i Jönköpings län

Riktlinje vårdprevention Fall, trycksår, undernäring, ohälsa i munnen. Slutenvård, Landstinget i Jönköpings län Riktlinje vårdprevention Fall, trycksår, undernäring, ohälsa i munnen Slutenvård, Landstinget i Jönköpings län Säker vård - alla gånger Patientsäkerhet är ett av Landstinget i Jönköpings läns strategiska

Läs mer

Bläddra vidare för fler referenser >>>

Bläddra vidare för fler referenser >>> Ulla Simonsson, VD Simonsson & Widerberg Lean Consulting Det Torbjörn har byggt upp är ett fundament av kunskap som många företag slarvar med. Ju fler ledningsgrupper som inser att Utvecklingssamtalet

Läs mer

Uppföljning av särskilda boenden inom äldreomsorgen

Uppföljning av särskilda boenden inom äldreomsorgen SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN 2014-05-08 AN-2014/162.732 1 (6) HANDLÄGGARE Natalie Vaneker 08-535 316 74 natalie.vaneker@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden Uppföljning av särskilda boenden inom äldreomsorgen

Läs mer

KRAVSTANDARDEN. Svensk Miljöbas 2006-01-01

KRAVSTANDARDEN. Svensk Miljöbas 2006-01-01 KRAVSTANDARDEN Svensk Miljöbas 2006-01-01 Svensk Miljöbas Kravstandard Publicerad: 2005-12-05 Status: Gällande Gäller from: 2006-01-01 Dokumenttyp: Systemdokument Innehållsförteckning 1. Krav på verksamheter

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Stiftelsen Josephinahemmet

Patientsäkerhetsberättelse för Stiftelsen Josephinahemmet Patientsäkerhetsberättelse för Stiftelsen Josephinahemmet År 2011 2012-01-27 Verksamhetschef Patricia Crone 0 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Övergripande mål och strategier på Josephinahemmet...

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Uppföljning av systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) Vår referens

Tjänsteskrivelse. Uppföljning av systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) Vår referens Malmö stad Stadsområdesförvaltning Väster 1 (1) Datum 2015-01-07 Vår referens Maria Thögersen HR-konsult Maria.Thogersen@malmo.se Tjänsteskrivelse Uppföljning av systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) 2014

Läs mer

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Ullstämma servicehus och hemtjänst

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Ullstämma servicehus och hemtjänst 2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Ullstämma servicehus och hemtjänst Datum och ansvarig för innehållet 2016-02-26 Ida Björkman Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges

Läs mer

Linnea 7 Björkäng Ljungby Kommun 2012

Linnea 7 Björkäng Ljungby Kommun 2012 Linnea 7 Björkäng Ljungby Kommun 2012 Författare: Anna Sjöberg Karina Karlsson Sofie Svensson 1 Innehållsförteckning: 1. Bakgrund... 3 2. Syfte... 3 3. Metod... 3 4. Resultat... 3 4.1 Enkät... 3 4.2 Antalet

Läs mer

Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete. Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret. Avsnitt

Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete. Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret. Avsnitt Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret Avsnitt 1 Vilken roll & betydelse har chefen i ett förbättringsarbete? Att leda ett arbete är ingen enkel

Läs mer

Nutritionsdagen 2015

Nutritionsdagen 2015 Nutritionsdagen 2015 Agneta Andersson Sveriges Kommuner och Landsting agneta.andersson@skl.se Nutritionsdagen 5 maj i Umeå Föreskrift om förebyggande av och behandling vid undernäring Vad svarade SKL:

Läs mer

Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet

Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Använd checklistan så här: Syftet med den årliga uppföljningen är att undersöka om arbetsmiljöarbetet bedrivs enligt föreskriften

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vård och omsorgsverksamheter 2015

Patientsäkerhetsberättelse för vård och omsorgsverksamheter 2015 Patientsäkerhetsberättelse för vård och omsorgsverksamheter 2015 2016-02-22 Morvarid Moaven Verksamhetschef för hälso- och sjukvården 1 Innehållsförteckning Sammanfattning.. 3 Övergripande mål och strategier..4

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Patientsäkerhetsberättelse Stiftelsen Skaraborgs Läns Sjukhem 2015 Skövde 160229 Anna-Karin Haglund Verksamhetschef Allmänt Enligt patientsäkerhetslagen (2010:659) ska vårdgivaren senast den 1 mars varje

Läs mer

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Riktlinje 3/Avvikelser Rev. 2014-12-22 Nämndkontor Social Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Författningar Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:

Läs mer

Uppföljning av uppdrag, Utmarksgatans bostad med särskild service enligt LSS, Västerås stad Vård och Omsorg

Uppföljning av uppdrag, Utmarksgatans bostad med särskild service enligt LSS, Västerås stad Vård och Omsorg TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum 2016-09-27 Sida 1 (1) Diarienr NF 2016/00161-1.6.2 Sociala nämndernas förvaltning Marianne Fall Epost: marianne.fall@vasteras.se Kopia till Västerås stad Vård och Omsorg Nämnden

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Nymilen

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Nymilen 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Nymilen Datum och ansvarig för innehållet 2015-01-12 Pia-Maria Bergius Verksamhetschef KVALITETSAVDELNINGEN KA/LF 2014-09-29 Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån

Läs mer

Verksamhetschef: Annika Tumstedt 2016-03-10. Patientsäkerhetsberättelse för Kastanjens Äldreboende År 2015

Verksamhetschef: Annika Tumstedt 2016-03-10. Patientsäkerhetsberättelse för Kastanjens Äldreboende År 2015 Verksamhetschef: Annika Tumstedt 2016-03-10 Patientsäkerhetsberättelse för Kastanjens Äldreboende År 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt ansvar

Läs mer

Medarbetarenkäten 2013 handledning för förbättringsarbete

Medarbetarenkäten 2013 handledning för förbättringsarbete Medarbetarenkäten 2013 handledning för förbättringsarbete Medarbetarenkäten är ett verktyg för att årligen mäta den psykosociala arbetsmiljön bland medarbetarna i Vindelns kommun. Medarbetarenkäten är

Läs mer

Systematiskt brandskyddsarbete inom äldreomsorgen i Haninge kommun

Systematiskt brandskyddsarbete inom äldreomsorgen i Haninge kommun 18 februari 2009 Systematiskt brandskyddsarbete inom äldreomsorgen i Haninge kommun Bakgrund Enligt Lag om skydd mot olyckor SFS 2003:778 ska ägare eller nyttjanderättshavare till byggnader eller anläggningar

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse. för. Hälsocentralen i Näsum

Patientsäkerhetsberättelse. för. Hälsocentralen i Näsum Patientsäkerhetsberättelse för Hälsocentralen i Näsum Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-13 Maria Theandersson, Platschef Lideta Hälsovård Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Lokala analysteam Ökar delaktigheten och förbättrar återkopplingen till medarbetarna samt minskar stressen för chefen.

Lokala analysteam Ökar delaktigheten och förbättrar återkopplingen till medarbetarna samt minskar stressen för chefen. 1 (5) Akutkliniken, Huddinge Lokala analysteam Ökar delaktigheten och förbättrar återkopplingen till medarbetarna samt minskar stressen för chefen. Projektrapport från utbildningen Säkra vården Stockholm

Läs mer

UNDERLAG FÖR LOKALT HANDLINGSPROGRAM FÖR AVVIKELSEHANTERING 2009. Basen i det fortlöpande förbättringsarbetet. Avvikelsehanteringsrutiner

UNDERLAG FÖR LOKALT HANDLINGSPROGRAM FÖR AVVIKELSEHANTERING 2009. Basen i det fortlöpande förbättringsarbetet. Avvikelsehanteringsrutiner ENHETENS NAMN DATUM UNDERLAG FÖR LOKALT HANDLINGSPROGRAM FÖR AVVIKELSEHANTERING 2009 2008-11-21 Basen i det fortlöpande förbättringsarbetet Enhetens avvikelser ska utgöra en del av det systematiska kvalitets-

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum 2016-12-21 Sida 1 (1) Diarienr NF 2016/00203-1.3.5 Sociala nämndernas förvaltning Teresia Kjellgren Epost: teresia.kjellgren@vasteras.se Kopia till Nämnden för personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422 Arbetsmiljöpolicy Reviderad i november 2006 1. GRUNDLÄGGANDE VÄRDERINGAR Landstinget Sörmland ska skapa arbetsmiljöer som främjar personalens hälsa och förebygger ohälsa.

Läs mer

Kvalitetsutveckling av hivprevention. Viveca Urwitz Frida Hansdotter

Kvalitetsutveckling av hivprevention. Viveca Urwitz Frida Hansdotter Kvalitetsutveckling av hivprevention Viveca Urwitz Frida Hansdotter Vad ska vi prata om idag? Introduktion till kvalitetsarbete Metoder för kvalitetsarbete Bakgrund och innehåll i EU projektet QI-Action

Läs mer

PROJEKTSLUTRAPPORT. Kvalitetshöjning i omvårdnad vid BPSD symtom

PROJEKTSLUTRAPPORT. Kvalitetshöjning i omvårdnad vid BPSD symtom 1(8) PROJEKTSLUTRAPPORT Kvalitetshöjning i omvårdnad vid BPSD symtom Titel: PROJEKTSLUTRAPPORT Projekt: Kvalitetshöjning i omvårdnad vid BPSD symtom Idnr: Siffor Delprojekt: Text Idnr: Siffor Beställare:

Läs mer

Mål: Målet är att tydliggöra, förbättra, utveckla och kvalitetssäkra den palliativa vården i livets slutskede.

Mål: Målet är att tydliggöra, förbättra, utveckla och kvalitetssäkra den palliativa vården i livets slutskede. Palliativt Kompetenscentrum i Östergötland () 2012-0-05 Till Palliativa ombud, i särskilda boenden i kommunerna, kan sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster utses. Funktionsbeskrivning för Palliativa

Läs mer

Södertörns brandförsvarsförbund. Mål och policy för systematiskt arbetsmiljöarbete vid

Södertörns brandförsvarsförbund. Mål och policy för systematiskt arbetsmiljöarbete vid Södertörns brandförsvarsförbund Policy Systematiskt arbetsmiljöarbete Dnr: 2013-110 Datum: 2013-09-13 Mål och policy för systematiskt arbetsmiljöarbete vid Södertörns brandförsvarsförbund Arbetet vid Södertörns

Läs mer