Socialtjänstens brottsofferstödjande insatser

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Socialtjänstens brottsofferstödjande insatser"

Transkript

1 Socialtjänstens brottsofferstödjande insatser - Möjligheter, hot och framtida utmaningar RAPPORT 2015:2 Linn Wiklander Josefsson Stiftelsen Tryggare Sverige

2 Adress: Stiftelsen Tryggare Sverige Crafoords väg 14 Box STOCKHOLM Telefon: E-post: Hemsida: Nyhetsportal: nyheter.tryggaresverige.org App: brottsofferappen.org Att mångfaldiga innehållet i denna rapport, helt eller delvis, utan medgivande av Stiftelsen Tryggare Sverige, är förbjudet enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. Förbudet gäller varje form av mångfaldigande såsom tryckning, kopiering, bandinspelning etc. Socialtjänstens brottsofferstödjande insatser Möjligheter, hot och framtida utmaningar Stiftelsen Tryggare Sverige Upplaga 1 Stockholm

3 3

4 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING 5 INLEDNING 6 En introduktion till brottsofferområdet 6 Vem betraktas som ett brottsoffer? 8 Definitioner 12 Avgränsningar 13 Ett vetenskapsteoretiskt perspektiv 14 Socialtjänstens uppkomst och dess juridiska ansvar 15 Utgångspunkter 21 TILLVÄGAGÅNGSSÄTT 35 Syfte 35 Metod 35 Urval och process 35 Nyckelpersonsintervjuer 36 Förmågemodell 37 Metodiska överväganden 40 Etik 42 Resultattolkning 44 RESULTAT 45 Uppfattningar om brottsoffer och SoL 45 Uppfattningar om socialtjänstens ansvar och arbete 47 Fördjupad förståelse 48 Vad bör göras 56 DISKUSSION 58 REFERENSER 60 4

5 Sammanfattning Under de senaste årtiondena har intresset för brottsoffer vuxit sig allt starkare i Sverige. Socialtjänsten är den instans som har det lagstadgade ansvaret att erbjuda personer som utsatts för brott hjälp och stöd. Mycket tyder emellertid på att det har varit svårt för socialtjänsten att omsätta dessa skyldigheter i praktisk handling. Men vad beror dessa svårigheter på? Handlar det om att personalen inte gillar besluten, att man inte har tid att verkställa dem eller man kanske varken kan eller förstår uppgiften? Vilka hinder och möjligheter finns? Vad måste göras för att säkerställa att socialtjänsten tar sitt ansvar för brottsoffer? Genom åtta stycken djupintervjuer med nyckelpersoner inom verksamheter som på olika sätt arbetar med brottsofferfrågor undersöktes dessa frågeställningar. Som utgångspunkt för kartläggningen användes en modell bestående av faktorer som inbegriper vilken förmåga som socialtjänsten måste ha för att fullgöra sitt författningsenliga krav gentemot brottsoffer. Resultaten visar bland annat att socialtjänsten i stor utsträckning saknar den organisation samt de system och processer som krävs för att de ska kunna ta sitt ansvar för brottsdrabbade. Konsekvensen av detta är att stödet till brottsdrabbade varierar mellan landets 290 kommuner. Där stödet fungerar är skälet inte sällan att det finns så kallade eldsjälar som är extra motiverade, drivna och kompetenta. Socialtjänstens tillkortakommanden handlar främst om att det finns en kultur, attityd och värdering som innebär att många socialarbetare inte ser brottsdrabbade som en målgrupp för socialtjänstens insatser, vilket gör att de ofta blir utan hjälp och stöd. Av rapporten framgår också att vissa grundläggande förutsättningar för socialtjänstens verksamhet aldrig har klarats ut. Det gäller till exempel vilken förmåga i form av resurser, utbildning, kompetens, chefskap etc., som krävs för att socialtjänsten ska kunna säkerställa att personer som utsatts för brott får hjälp och stöd. Om inte dessa förutsättningar klaras ut kommer socialtjänstens ansvar för denna utsatta grupp även i framtiden vara fritt valt arbete. 5

6 Inledning Av socialtjänstlagen framgår att socialtjänsten, sedan år 2001, har det yttersta ansvaret för att personer som utsatts för brott får hjälp och stöd. Brottsoffer som grupp har sedan en tid tillbaka varit föremål för en samhällsdebatt som till stor del bestått av inslag där hanterandet av brottsoffer kritiserats (Ivo, 2014; Socialstyrelsen, 2012, Lindgren, 2004). Det verkar dock inte vara helt tydligt vad denna kritik utgår ifrån samt vad den egentliga problematiken handlar om. Efter en noggrann litteraturgenomgång kunde det konstateras att det finns en mycket begränsad kunskap om socialtjänstens brottsofferhantering i Sverige. I denna rapport undersöks socialtjänstens brottsofferstödjande ansvar och arbete vilket också utgör det övergripande syftet; att kartlägga och analysera socialtjänstens ansvar och dess praktiska tillämpning gällande det brottsofferstödjande arbetet. Vidare undersöks vad som skulle behövas för att förbättra socialtjänstens brottsofferarbete i Sverige. Rapportens första del utgörs av en allmän presentation av brottsofferområdet. Denna del innehåller bland annat definitioner, avgränsningar, historik, bakgrund samt olika utgångspunkter för den brottsofferproblematik som undersöks. Därefter presenteras rapportens syfte och frågeställningar följt av ett metodavsnitt som består av en beskrivning av de nyckelpersonsintervjuer som genomförts för att besvara frågeställningarna. I detta avsnitt presenteras också en modell som använts vid intervju och analys. Efter metodavsnittet presenteras de resultat och analyser som nyckelpersonsintervjuerna ligger till grund för. Rapporten avslutas med ett diskussionsavsnitt där relevanta aspekter diskuteras ytterligare vilket avslutningsvis följs av förslag på vidare forskning. En introduktion till brottsofferområdet Historiskt sett har det i samhällssfären förekommit en gärningspersonsfokusering där brottsoffer hamnat i bakgrunden (Wergens, 2002). Brottsoffer kan anses ha hamnat i en position av marginalisering som troligtvis många gånger präglats av en lägre status i samhällets olika maktsystem (Wergens, 2002). Vanlig kritik på området är att många brottsoffer anser det vara svårt att veta var och hur hjälp går att tillgå när man blivit utsatt för ett brott samt att fenomenet sällan blir aktuellt förrän en individ själv 6

7 blir utsatt för våld eller kränkning (Lindgren, 2004). Vidare kan brottsofferfrågan anses stigmatiserande i sin grund, vilket såldes kan sätta frågan i repellerande riktning (Lindgren, 2004). Varför en brottsoffermarginalisering uppstått är svårt att besvara, att det dock föreligger ett glapp mellan teori och praktik i hur brottsofferfrågan ska hanteras är ett ämne som diskuterats sedan en tid tillbaka (Lindgren, 2004). Den här rapporten tar sin utgångspunkt i disciplinen viktimologi (läran om offer) vilken många gånger räknas som ett specialområde inom kriminologin (Karmen, 2012). Viktimologi karaktäriseras av det vetenskapliga studiet av typ, omfattning och orsaker till utsatthet för brott, dess konsekvenser för berörda parter samt samhällets reaktioner på detta (Wergens, 2002). Med samhälle menas i detta sammanhang i synnerhet polis, rättssystem, frivilligarbetare och yrkesverksamma (Wergens, 2002). Den viktimologiska forskningsinriktningen kan betraktas som relativt ny i sitt slag, detta gäller även uppmärksamheten som brottsofferfrågan fått i det svenska samhället under de senaste årtiondena (Wergens, 2002). Några viktiga åtgärder och reformer som bidragit till bättre villkor för brottsoffer bör inledningsvis nämnas. Ur myndighetssynpunkt har brottsoffer exempelvis fått bättre möjligheter för ersättning, utökad rätt till juridiskt biträde (målsägandebiträde), större möjligheter till spärrmarkering och fingerade personuppgifter samt att polis och åklagare har en ökad informations- och underrättelseskyldighet i förhållande till brottsoffer (Lindgren & Qvarnström, 2003). Vidare har Brottsoffermyndighetens uppstart 1994 gett brottsofferforskningen ett vidare fokus; Domstolsverket har medverkat till utbyggnaden av vittnesstödsverksamheten samt att många tings- och hovrätter har inrättat särskilda väntrum för att brottsoffer och vittnen ska slippa konfronteras med den tilltalade (Lindgren & Qvarnström, 2003). Att kriminella handlingar kostar samhället pengar är väl känt inom både vetenskapen och i den offentliga debatten; vad däremot offrens lidande kostar oss är ett relativt outforskat område (Wergens, 2002). Enligt Socialstyrelsen (2011) uppgår kostnaderna för våld mot kvinnor till minst 2,5 miljarder kronor årligen. Då räknas kostnader för kommunerna, sjukvården, statliga myndigheter och frivilligorganisationer samt det produktionsbortfall som uppstår för sjukdom och dödsfall. Vidare 7

8 kan ett enda offer som till följd av gatuvåld invalidiserats av sina skador kosta samhället upp till 50 miljoner kronor; då är bara den ekonomiska kostnaden inräknad, inte det mänskliga lidandet (Nilsson & Wadeskog, 2012). Dessa exempel utgör bara ett fåtal av alla brottsoffer som existerar i samhället. Det kan om något antas stärka motivationen ytterligare till varför just brottsoffer är en viktig grupp att rikta mer forskning mot. Brottsoffers position har trots den tidigare marginaliseringen växt sig allt starkare i Sverige sedan 70-talet (Wergens, 2002). Det pågår ett ständigt arbete för att stärka deras rättigheter och en relativt ny diskurs inom detta område är att se brottsoffer utifrån ett mänskliga rättigheterperspektiv; därav att man i egenskap av individ som utsatts för brott också har rättigheter till adekvat hjälp och rättvisa (Lindgren, 2004; Wergens, 2012). En möjlig anledning till att brottsofferfrågor inte har fått det genomslag i praktiken som det bör anses kunna bero på att just brottsoffer kategoriserats som en mjuk fråga för snälla individer, istället görs här gällande att detta bör integreras som en självklar fråga om mänskliga rättigheter (Lindgren, 2004). Vem betraktas som ett brottsoffer? Brottsoffer som begrepp är inte entydigt, snarare relativt öppet för olika slags tolkningar och associationer. Brottsofferbegreppet är dessutom föränderligt över tid (Wergens, 2002). Trots att det förekommer olika etablerade definitioner på vem eller vilka som tillhör kategorin brottsoffer finns ändå en annan verklighet i hur människor i allmänhet uppfattar vem som är ett brottsoffer eller inte (SOU 1998:40). Ett urval av de mest frekvent använda brottsofferdefinitionerna kommer i korthet att beskrivas nedan. Därefter kommer begreppsinnerbörden av brottsoffer att belysas. I de flesta juridiska sammanhang definieras brottsoffer som målsägande (SOU 1998:40; Österberg, 2002). Enligt rättegångsbalken 20 kap. 8 fjärde stycket definieras målsägande som den mot vilket ett brott har blivit begånget eller som har blivit förnärmad av brottet eller lidit skada, detta kan avse en fysisk person, ett företag eller annan juridisk person som är part i rättegång. Denna definition kan uppfattas som begränsad då den endast görs gällande i fall där rättsväsendet är involverat. En bredare definition som används är den som Förenta Nationerna (FN) 8

9 formulerade i en deklaration om brottsoffers grundläggande rättigheter år I denna deklaration definieras offer som personer som enskilt eller gemensamt lidit skada (fysisk eller psykisk), ekonomisk förlust, känslomässigt lidande eller väsentlig försämring av sina grundläggande rättigheter genom handlingar eller underlåtelser som strider mot strafflagar som gäller i medlemsstaterna (FN, 1985). Vidare kan ett brottsoffer enligt denna deklaration betraktas som ett offer oavsett om gärningspersonen är oidentifierad, gripen, åtalad eller dömd samt oavsett hur familjerelationen ser ut mellan offer och gärningsperson (FN, 1985). Innebörden i vad som faktiskt avses med användandet av termen brottsoffer kommer i denna rapport tillämpas närmast den definition som FN använder ovan. Det kan alltså innefatta vilken person som helst som på något sätt utsatts för brott. Varför just termen brottsoffer används är främst för att försöka hålla ner begreppet till så få beståndsdelar som möjligt, det blir också aningen enklare då begreppet brottsoffer används i socialtjänstlagen (SoL) (SoL, 2001:453). Det bör än dock poängteras att vad vi än väljer att använda för term när vi pratar om en person som drabbats av brott samt vad vi lägger in för omedvetna och medvetna attityder i detta leder i förlängningen till hur vi agerar gentemot dessa personer (Karmen, 2012). Ett annat begrepp som kan användas för att definiera någon som utsatts för brott är det uttryck som Stiftelsen Tryggare Sverige (2010) använder. Med risk att tillskriva en individ som utsatts för brott olika egenskaper i en riktning mot att vara ett hjälplöst offer har Stiftelsen valt att använda uttrycket brottsdrabbad där fokus ligger på säkerställandet av att brottsdrabbade individer får sina mänskliga rättigheter tillgodosedda med den hjälp och det stöd som krävs (Stiftelsen Tryggare Sverige, 2010). Därigenom prioriteras synen om ett handlande subjekt med initiativförmåga framför ett passivt offer, där grundtanken handlar om att inte utsätta vissa individer för stigmatiserande egenskaper till följd av en brottshändelse (Stiftelsen Tryggare Sverige, 2010). Ytterligare ett exempel på begrepp som kan definiera en brottsdrabbad person är det som också har avsett att tillvarata individens egen styrka, nämligen begreppet överlevare. Med detta avses i korthet att en överlevare är det som uppstår ur att en person tagit sig igenom ett trauma eller liknande (som att bli utsatt för brott), liksom överlevare tar sig igenom exempelvis naturkatastrofer (Figley, 1985). Härvid kan överlevarbegreppet 9

10 illustrera den gradvisa process i att återta och omkonstruera den traumatiska händelsen och således ta makten över det som personen i fråga blivit utsatt för; traumat blir därmed en del av en persons världsbild (Figley, 1985). Ett exempel på hur brottsofferuppfattningen kan se ut kan härledas till Nils Christies (1986) artikel The ideal victim, i vilken han undersökte föreställningar om hur brottsoffer som begrepp konstrueras. Christie (1986) inriktade sig på vilka aspekter som utgjorde grund för uppfattningar kring hur agerande och reaktioner av olika människotyper baserades på vilken slags status som offer en person kan besitta. I detta resonemang framkom att en person eller kategori av individer kan kallas för ett idealiskt offer beroende på åtminstone fem egenskaper (Christie, 1986). Ett offer med dessa egenskaper karaktäriseras av svaghet, sysselsatt med ett respektabelt projekt, stationerad på en plats där hen nästintill måste befinna sig samt i ett möte med en ond och stor gärningsperson som är okänd för offret sedan tidigare (Christie, 1986). Med detta följer alltså att ju fler egenskaper en person besitter enligt ovan, desto högre blir offerstatusen; vidare finns samma argument för att färre egenskaper enligt ovan sänker offerstatusen relativt sett (Christie, 1986). Det finns uppfattningar om att det idealiska offret förutsätter en motpol i form av en idealisk gärningsperson, där de egenskaper som sänker offerstatusen på samma sätt skulle höja gärningspersonsstatusen (Åkerström & Sahlin, 2001). Effekten blir då följaktligen att ju mer idealt offer, desto mer ideal gärningsperson och vice versa (Christie, 1986). En svag äldre kvinna på väg till kyrkan som blir rånad av en stor och okänd man får därav högre offerstatus än om hon hade blivit rånad av en annan äldre dam på väg till en bar sent på natten (Christie, 1986). Med denna relation av olika egenskaper som agerar med och mot varandra skapas alltså dessa kategorier i allmänhetens ögon. Vidare kan då antas att offret skapas och definieras i relation till gärningspersonen och vice versa. Med detta tillkommer att offerrollen då endast är en roll som konstrueras, likväl som för gärningspersonen. Poängen som Christie (1986) vill göra med sitt resonemang är att vissa individer tillskrivs offerrollen/gärningspersonsrollen lättare eller svårare beroende på sina respektive egenskaper och sammanhang. Härigenom 10

11 demonstreras konstruktionen som omgivningen själva således skapar. För att problematisera strukturen i denna konstruktion gäller det att försöka särskilja den skapade offeridentiteten från den subjektiva identiteten, vissa personer kanske egentligen inte alls definierar sig som ett brottsoffer bara för att ett brott har begåtts i ens sammanhang. Dagens brottsofferarbete är ingen enhetlig rörelse eller ideologi, utan många olika grupper arbetar till förmån för brottsoffer på olika sätt (Niemi, 2011). Gemensamt för brottsofferrörelsen är dock att det ofta finns ett starkt engagemang inriktat på frågor som berör brottsoffers position, denna i vilken ofta innehar en svag ställning i rättsprocessen, är belagd med skuld samt innehar ekonomiska kostnader till följd av brott (Niemi, 2011). Niemi (2011) menar att den viktimologiska forskningen aldrig varit föremål för likadan kritik som till exempel feministisk forskning har och menar vidare på att denna allt för starka sympati för brottsoffer är rent ut sagt skadlig och farlig. Grunden i detta argument ligger i linje med Christies (1986) idé om ideala offer, nämligen att fokus riktas mot det individuella fallet (ofta barn eller kvinna) och såldes skapas identitetsbyggande offerdiskurser. Genom dessa offerdiskurser kan exempelvis kriminalpolitiska krav på hårdare straff tillämpas (Niemi, 2011). Härigenom efterfrågas alltså bättre kunskaper om verkliga offer och gärningspersoner för att minska reproduktion av de missvisande stereotypa offren. Att kategoriseras som brottsoffer kan i högsta grad ha en politisk verkan i det att offerstatus får en funktion som leder till politiskt agerande (Nilsson, 2003). Detta kan exempelvis manifesteras genom sensabiliteter, vilket i korthet kan beskrivas som en känslostruktur som uttrycks i system av känsloföreställningar som riktar åsikter mot vad som är lämpligt eller ej samt vad som är säkert eller riskfyllt (Nilsson, 2003). Då människan kan anses vara en känslostyrd varelse kan denna sensabilitet utgöra en stark politisk kraft, i vilket exempelvis bilden av ett brottsoffer kan väcka sympatier och därigenom skapa starka känslouttryck. I den mening kan det bli politiskt om en grupp människor använder dessa känslouttryck för brottsoffer för att få igenom diverse åsikter eller beslut. Brottsoffer som grupp har inte sällan setts på som en motsas till gärningspersoner där offerkompensation diskuteras som motpart till gärningspersonens straff (Ljungwald & Elias, 2010). Där skulle hårdare straff för gärningspersonen kunna översättas som en aktion som 11

12 politiskt manifesteras genom den sensabilitet som sammankopplas genom bilden av en person med hög offerstatus; det vill säga genom starka känslouttryck gentemot offret blir det enklare att framföra idéer om hårdare straffskalor för gärningspersoner. Ett exempel från verkligheten som kan relateras till detta är brottsoffermyndighetens tidigare uttryckta åsikt att så kallad sekundär viktimisering i form av inkompetens eller fientligt bemötande i rättsprocessen var något som brottsoffer måste leva med i strävan att erhålla en fällande dom för gärningspersonen (Ljungwald & Elias, 2010). I motsatt riktning kan det också tänkas att offerstatus kan bidra till erhållna fördelar, även fast de troligtvis är få. Ett exempel skulle kunna vara en förtur i rättssystemet där en anmälan gjord av en äldre utsatt kvinna förmodligen skulle tas på mer allvar än om motsvarande anmälan utförts av en utsatt ung kille. Definitioner Nedan kommer några vanligt förekommande nyckeldefinitioner att beskrivas med avsikt att öka tydligheten i vad som faktiskt avses med användandet av just dessa. När det kommer till definitionen som rör en person som utfört en brottslig handling eller liknande kommer termen gärningsperson att användas i så stor utsträckning det är möjligt. Detta för att inte definiera ett specifikt kön på personen i fråga. Andra definitioner kan förekomma om sammanhanget kräver det, exempelvis när det kommer till citat eller dylikt. Den här rapporten kommer att beröra olika ansvarsområden relaterade till sociala frågor, främst till brottsoffer som i huvudsak utgår från SoL 2001:453. Vad som kommer beskrivas längre fram utgörs i princip av att den stora delen av ansvarsområdet ligger på respektive kommun att hantera. För varje verksamhet inom kommunerna som kopplas till sociala funktioner finns olika tillvägagångssätt och strukturer beroende på kommun; detta gör begreppet socialtjänst svårdefinierat. I korthet kan dock nämnas att det i lagtext hänvisas till att socialnämnd används som beteckning för den eller de nämnder som ansvarar för varje kommuns socialtjänst (SoL, 2001:453; Socialstyrelsen, 2006). Med dessa begrepp kan alltså olika tolkningar göras beroende på vilket sammanhang som avses och ofta härleds definitionerna in i varandra (Socialstyrelsen, 2006). I och med detta kommer begreppen kommun, socialtjänst och socialnämnd att användas synonymt. 12

13 Liksom att det finns många olika begrepp för de ovan beskrivna verksamheterna, finns minst lika många begrepp för att beskriva personerna som arbetar inom dessa. I den här rapporten kommer socialarbetare att användas i stor utsträckning. Det avser då personer som arbetar med handläggning av bland annat brottsofferärenden inom kommun, socialtjänst eller socialnämnd. Avgränsningar Brottsoffer kommer i den här rapporten att behandlas som en generell grupp med en utgångspunkt i att det finns mer som förenar än skiljer dem åt (Lindgren, 2004). Det finns givetvis en medvetenhet om att det föreligger påtagliga skillnader mellan olika brottsoffergrupper (Karmen, 2012), syftet här är dock inte att göra distinktioner mellan dessa och därav undviks en gradering av de olika problemnivåer som troligtvis föreligger. Istället är utgångspunkten att brottsoffer utgör en grupp, så som den presenteras i SoL (2001:453) där det juridiska ansvaret redogörs för. I citatet nedan tydliggörs en del av de aspekter som gör det mer motiverat att i denna rapport diskutera brottsoffer som en grupp istället för olika grupper: En annan orsak är att en del myndigheter har en bristande helhetssyn. Under senare år har utsatta kvinnor och barn samt offer för rasistiska och homofobiska brott varit prioriterade områden. Dessa grupper är också exempel på särskilt sårbara brottsoffer; kvinnor och barn på grund av våldets struktur där gärningsmannen ofta är någon som offret känner eller står i beroendeställning till, offer för homofobiska och rasistiska brott (så kallade hatbrott) eftersom brotten inte bara är en attack mot individen utan också en attack mot offrets hela livsstil och/eller kultur. Dessa brott är också ett angrepp mot de grundläggande demokratiska värdena i en stat. Andra särskilt sårbara grupper är till exempel äldre, funktionshindrade och socialt utslagna. Listan kan göras lång. Det centrala är emellertid att en stor del av de reaktioner, behov och problem som individer ställs inför efter att ha utsatts för brott är generella. Det finns således mer som förenar än som skiljer olika offergrupper åt. De rättsvårdande myndigheterna måste därför se till helheten när man utvecklar det brottsofferstödjande arbetet. Det gäller inte minst för att motverka att enskilda grupper ställs mot varandra. (Lindgren & Qvarnström, 2003, s. 2). 13

14 Som Lindgren och Qvarnström (2003) skriver bör brottsofferarbetet gå mot en riktning för att motverka att enskilda grupper ställs mot varandra och där arbetet sker i ett större sammanhang, vilket kräver bättre samarbete. En ökad komplexitet som uppstår är således att för varje ny grupp som anses vara extra sårbar adderas ett särskilt fokus där gruppen i fråga ska kategoriseras som ett prioriterat område. Vad som åsyftas i citat ovan påminner oss dock om vikten av att just agera med helhetssyn och inte ställa brottsoffer i en konkurrerande sits emot varandra. Längre fram i texten kommer lagtexter och annat material rörande det ansvar som socialtjänsten har att beskrivas vilket inte gör argumentet mindre komplext. Dilemmat att ta i beaktning bör då istället kanske inte uteslutas då vissa grupper förmodligen har behövt en större prioritet än andra under vissa omständigheter. Då handlar det om prioritering av resurser. Ett exempel nära i tiden berör mäns våld mot kvinnor som i sig genom bättre lagstiftning har hjälpt många utsatta kvinnor (Ljungwald & Elias, 2010). Poängen bör dock vara än mer aktuell nu då fler grupper i så fall borde skrivas in i våra lagar som extra sårbara, där blir konkurrenssituationen en potentiell fara. Å andra sidan bör den symboliska funktionen av att framhäva vissa grupper mer än andra inte underskattas då utsatthet för brott, upplevelser av brott samt diverse insatser kan se väldigt olika ut beroende på grupptillhörighet (Lindgren & Qvarnström, 2003). Det symbolvärde politiska beslut kan ha kommer att diskuteras längre fram. Av praktiska skäl kommer dock brottsoffer att behandlas som en och samma grupp i denna rapport. Vidare kommer brottsofferperspektivet i så god mån det går att hållas på nationell nivå. Detta kan anses problematiskt då många bestämmelser och områden hanteras på kommunal nivå (detta beskrivs mer grundligt längre fram i texten) när det gäller brottsofferfrågor. Trots de lokala bestämmelser som förekommer finns det inte utrymme att i denna rapport specificera skillnader och olika regler för respektive kommun och socialtjänst och därvid kommer en mer generell inriktning att tas. Detta underbyggs av att syftet med denna rapport inte är att jämföra utan snarare att kartlägga och analysera en eventuell generell problematik. Många av de intervjupersoner som deltagit är verksamma i Stockholm med omnejd, delvis med anledning av geografisk närhet men också på grund av att många nyckelpersoner med viktig knytpunkt till nationella bestämmelser enligt allmän kännedom finns i Stockholm. 14

15 Ett vetenskapsteoretiskt perspektiv En viktig vetenskapsteoretisk utgångspunkt för detta arbeta är att samhällsvetenskapliga ämnen, liksom vetenskap i allmänhet, alltid bör inneha ett kritiskt förhållningssätt till det som undersöks; detta för att bland annat möjliggöra frigörelse från olika kunskapsmässiga begränsningar i form av exempelvis fördomar, normer och institutionaliserade auktoriteter (Allwood & Erikson, 1999). Definitionen av att vara kritisk finns uppdelad i en rad olika kategorier inom vetenskapsteorin, i detta samhällsteoretiska sammanhang har en emancipatorisk inriktning valts. I korthet innebär den typen av kritik en reflektion av etablerade ideologier och idéer där frigörelse av olika slags dominansförhållanden är centrala, således blir ett kritiskt granskande av ett redan etablerat tänkande huvudtemat (Allwood & Erikson, 1999). Allwood och Erikson (1999) belyser dock en aspekt värd att beakta mer grundligt; nämligen politikens ständiga närvaro inom samhällsvetenskapen i vilken anses ställningstagande gällande värderingar och samhällsutformande i förhållande till ideal och intressen. En inte sällan återkommande förhållningspunkt inom vetenskapen är att politik likställs som en sorts felkälla; härvid görs istället gällande en omvänd syn där samhällsvetenskapen i sin grundläggande karaktär är just politisk (Allwood & Erikson, 1999). I fokus för den här rapporten är socialtjänsten, vilken i sig är en politisk samhällsinstitution (Allwood & Erikson, 1999). Allwood och Erikson (1999) menar att vi inom samhällsvetenskapen inte kan ställa oss utanför det samhälle vi själva är en del av och menar vidare på att forskare som hävdar objektivitet i förhållande till det som utforskas i sig misstar sin egen reproduktion av den aktuella kontexten. Med detta bör vi således istället vara medvetna om och uppmärksamma att den forskning som bedrivs inom samhällsvetenskapliga ämnen är politisk i allt från vad som undersöks respektive inte undersöks, vad som presenteras samt hur tillvägagångssätten ser ut (Allwood & Erikson, 1999). Oavsett vilka idéer vi än väljer att implicit/explicit utmana, manipulera, konservera eller reproducera är det av stor vikt att uppmärksamma vår egen roll och inblandning; i samma mening bör dock politisk sammahällsteori betraktas som både vetenskaplig och kritisk i sin karaktär. Vi bör alltså både beakta och acceptera att detta är vad som ingår i det samhällsvetenskapliga fältet och därmed också inom kriminologin. 15

16 Att juridiska lagar kan likställas med institutionell normativ ordning är inte nytt sätt att se på samhällets kollektiva uppbyggnad (MacCormick, 2007); däremot underbyggs här en motivation till en studie med utgångspunkt i just den politiska och juridiska sfären. Den här rapporten kommer att ta avstamp i den svenska socialtjänstens juridiska ansvar för brottsoffer samt hur detta manifesteras i den praktiska verksamheten. Baserat på kvalitativa nyckelpersonsintervjuer kommer sedan en vidare analys att genomföras där huvudsyftet blir att försöka få en ökad kunskap om eventuella möjligheter, hinder och framtida utmaningar. Med det ovan nämnda taget i beaktning avses alltså att underbygga rapportens syfte och därmed också understryka att en kvalitativ studie av politisk karaktär inte bör förringas, utan snarare ses för den viktiga beståndsdel i samhällsvetenskapen som den enligt Allwood och Erikson (1999) faktiskt är. Innehållet bör givetvis inte tolkas som en representativ helhetsbild i kvantifierbara termer, däremot görs här gällande att innehållet förhoppningsvis ger en förbättrad insikt än tidigare gällande socialtjänstens brottsofferinsatser. Detta hävdas med grund i att flertalet ingående perspektiv beaktas rörande samma slags samhällsfunktion och således kan vi troligtvis lära oss mer om de existerande mekanismerna som sannolikt påverkar hur situationen ser ut. Det ska också noteras att ingen liknande kartläggning har tidigare genomförts. Socialtjänstens uppkomst och dess juridiska ansvar Ett centralt tema i den här rapporten är socialtjänstens juridiska ansvar för brottsoffer. Nedan följer en sammanfattad redogörelse för socialtjänstens uppkomst, funktion samt specifika brottsofferbestämmelse. Med ett huvudsakligt syfte om att slå samman all lagstiftning gällande sociala frågor på kommunal nivå till en enda lag bildades socialtjänstlagen (SoL) år 1982 (Åström, 1988). Utgångspunkten för dess existens var att garantera samtliga medborgares grundläggande ekonomiska och sociala säkerhet, vilket då liksom idag verkar genom att uppdraget ligger på varje kommuns folkvalda politiker att ansvara för (Ljungwald & Hollander, 2009; Socialstyrelsen, 2012). Kommunens uppgifter inom socialtjänsten ska fullgöras av den eller de nämnder som kommunfullmäktige bestämmer (SoL, 2001:453). Detta innebär således en stor frihet för respektive kommun att på lokal nivå se till att verksamhetens mål uppfylls. Till socialtjänsten räknas alla verksamheter i samhället som om- 16

17 fattas av SoL, exempelvis individ- och familjeomsorg, äldreomsorg samt stöd och service till personer med funktionsnedsättning (Lindgren et.al, 2001). Då socialtjänstens uppdrag utgår direkt från regeringen och så tillika socialdepartementet finns trots det lokala ansvaret än dock gemensamma mål där demokrati och solidaritet är den grund som målen i huvudsak vilar på (SoL, 2001:453). De mest grundläggande målen enligt SoL (2001:453) är att socialtjänstens verksamhet bör utgå från ekonomisk och social trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor samt aktivt deltagande i samhällslivet. I dessa nationella mål understryks vidare vikten av varje individs självbestämmanderätt och integritet. Socialtjänsten ska även bedriva uppsökande verksamhet där stöd och rådgivning till samhällsmedborgarna är viktiga inslag (SoL, 2001:453). I SoL finns numera särskilda bestämmelser för olika grupper såsom exempelvis barn och unga, äldre människor, människor med funktionshinder och missbrukare. Sedan år 2001 då riksdagen antog propositionen Stöd till brottsoffer (prop. 2000/01:79) finns numera även en särskild bestämmelse som reglerar socialtjänstens ansvar för brottsoffer; detta lagrum i SoL 5 kap. 11 lyder enligt följande: Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för brott och dennes närstående får stöd och hjälp. Socialnämnden ska särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation. Socialnämnden ansvarar för att ett barn, som utsatts för brott, och dennes närstående får det stöd och den hjälp som de behöver. Socialnämnden ska också särskilt beakta att ett barn som bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot närstående är offer för brott och ansvara för att barnet får det stöd och den hjälp som barnet behöver. Denna särskilda bestämmelse som till förmån för brottsoffer infördes i Sverige är en unik företeelse som inte kan likställas med rättsregler i något annat skandinaviskt land (Ljungwald & Hollander, 2009). Innan denna paragraf ändrades till att gälla samtliga brottsoffer och deras anhöriga omfattade SoL 5 kap års bestämmelse beträffande att socialnämnden bör verka för stöd och hjälp till kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp i hemmet (Lindgren et.al, 2001). Kvinnor som utsatts för våld i nära relation utgör fortfarande ett viktigt inslag i bestämmelsen, dessa har således integrerats som en grupp 17

18 att särskilt beakta. Många forskare är eniga om att det ökade intresset för brottsofferfrågor kan sammankopplas till feministrörelsens kamp i att belysa mäns våld mot kvinnor, bland annat genom kvinnojourer och andra likande instanser (Ljungwald & Elias, 2010; Lindgren et.al, 2001). Som vi ser i socialtjänstens ansvar för brottsoffer enligt SoL (2001:453) ska barns (liksom kvinnors) situation och utsatthet för brott särskilt beaktas; barn som bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot en närstående ska också enligt denna bestämmelse betraktas som brottsoffer. Härigenom görs det tydligt att kvinnor och barn är grupper som särskilt uppmärksammas i denna juridiska brottsofferbestämmelse. Enligt Proposition 2000/01:79 som behandlades i samband med att brottsofferbestämmelsen infördes 2001 poängterades att bara för att en individ utsatts för brott utgår inte en automatisk hjälpaktion från socialtjänstens sida. I propositionen menades följaktligen att även fast socialtjänsten är ansvarig för stöd och hjälp till brottsoffer har andra grupper också en viktig funktion att fylla; med andra grupper avses då frivilligorganisationer, familj, vänner och andra grupper i samhället (Proposition 2000/01:79). Tre förändringar har gjorts i brottsofferbestämmelsen sedan införandet 2001; bestämmelsen om barn som bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot närstående lades till 2006, år 2007 ändrades det mer frivilliga begreppet bör till ett mer obligatoriskt ska i den andra och tredje paragrafen, vilket kan utläsas ovan (Ljungwald & Elias, 2010). För att förstärka barnrättsperspektivet ytterligare adderades en tredje paragraf år 2013, enligt denna poängteras alltså att socialnämnden ska ansvara för att ett barn som utsatts för brott, och dennes närstående får det stöd och den hjälp som de behöver (SFS 2012:776, SoL 2001:453). Den första förändringen innebär med andra ord en tydligare syn på att barn (även i sin passivitet) ska tas i särskild beaktning trots att denne inte alltid är ett direkt eller uppenbart föremål för brott. Övergången från bör till ska ställer i sin grundläggande betydelse mer ansvarskrav på socialtjänsten då betydelsen av bör anses vara mindre tvingande än ska i juridisk mening (Ljungwald & Hollander, 2009). Begreppet bör kan anses fungera som en riktlinje eller rekommendation medan ska anses innebära en uppmaning om att påbudet i 18

19 fråga måste utföras. Förutom ett stärkt barnrättsperspektiv är en av de viktigare aspekterna med 2013 års förändring att det tidigare uttrycket närstående vuxen ersatts med närstående, detta innebär alltså att närstående kan innefatta andra närstående personer som inte är vuxna (Brottsoffermyndigheten, 2012). SoL (2001:453) beskrivs som en målinriktad ramlag. I lagen anges då målen för verksamheten samt vilka resultat som ska uppnås, dock sällan hur dessa ska uppnås (Socialstyrelsen, 2006). Kommunerna har då stor frihet att utforma sina insatser efter de skiftande behov och önskemål som finns, vilka troligtvis varierar. Inom ramarna för de övergripande målen ska varje kommun växa fram med den kommunala självstyrelsen som grund (Socialstyrelsen, 2006). I denna ramlagsbeskrivning från socialstyrelsen understryks alltså vikten av att varje kommun bör anpassa sina brottsofferinsatser efter de specifika behov som föreligger. Socialtjänstens praktiska brottsofferinsatser består i varierande grad av stödsamtal, medling, ekonomisk ersättning, praktisk hjälp vid rättegång och polisanmälan samt hänvisning till ideella organisationer och sjukvård (Socialstyrelsen, 2004, 2012). 19

20 Tabell 1. Viktiga milstolpar gällande brottsofferarbetet i Sverige. (Ljungwald & Elias, 2010; Lindgren et.al, 2001; SoL, 5:11). Årtal Händelse 1971 Termen brottsoffer börjar användas i parlamentariska skrifter De första kvinnojourerna bildas. Brottskadelagen införs Lagstiftning mot kroppslig bestraffning och annan kränkande behandling av barn införs (agalagstiftningen) De första reformerna till förmån för brottsoffer införs i rättsystemet, bl.a. lagen om målsägandebiträde och lagen om besöksförbud. Brottsofferjourernas riksförbund (BOJ) grundas Brottsoffermyndigheten grundas. Brottsofferfonden etableras i syfte att ge ekonomiskt stöd till brottsofferinriktad verksamhet Särskild brottsofferparagraf träder i kraft Barn som bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot närstående läggs till som grupp i SoL att särskilt beakta som offer för brott Socialtjänsten åläggs ett större ansvar då termen bör ersätts med ska gällande hjälpinsatser för brottsoffer I SoL 5:11 förstärks barnrättsperspektivet ytterligare med en ny tredje paragraf. 20

21 Utgångspunkter Nedan följder några olika avsnitt av inslag som berör hur dagens allmänna status ser ut på brottsofferområdet i Sverige. Redogörelserna består av olika perspektiv och teorier som avses ligga till grund för vidare analys och problematisering av socialtjänstens brottsofferstöd. Nuläge Socialstyrelsen genomför sedan tre år tillbaka årliga jämförelser mellan Sveriges olika kommuner där dess brottsofferarbete tillses. I den senaste jämförelserapporten som redovisats i form av Socialstyrelsens (2014) öppna jämförelser kunde stora skillnader mellan kommunernas brottsofferarbete påvisas, alla kommuner verkar exempelvis inte uppfylla lagens krav gällande brottsofferarbetet. Brister kunde påvisas i 50 av de totalt 60 granskade kommunerna, några av de brister som påtalades var bland annat att våldsutsatta kvinnor och barn och barn som bevittnat våld hänvisas till insatser utan att få sina behov utredda (Socialstyrelsen, 2014). I samma rapport framkom att kommunerna i jämförelse med tidigare år blivit bättre på att använda standardiserade bedömningsmetoder för att kartlägga våldsutsatthet, det vill säga att mätningarna utförs mer konsekvent och med bättre struktur (Socialstyrelsen, 2014). Således innebär detta att siffran uppgått till att 49 % av kommunerna nu använder standardiserade bedömningsmetoder (Socialstyrelsen, 2014). Än dock gör alltså inte andra hälften av landets kommuner standardiserade bedömningar. Vidare har 14 % av Sveriges kommuner uppvisat att de har aktuella rutiner för att säkra skolgången för barn i skyddat boende; i verksamheter för äldre och personer med funktionsnedsättning tycks dessvärre rutiner om stöd till våldsutsatta saknas (Socialstyrelsen, 2014). I en studie utförd av Brottsförebyggande rådet (Brå) har 7 % av våldsutsatta kvinnor och 3,5 % av våldsutsatta män varit i kontakt med socialtjänsten med anledning av våld i nära relation; vidare har knappt 6 % av våldsutsatta kvinnor och 0,3 % av våldsutsatta män haft kontakt med någon kvinnojour, mansjour eller brottsofferjour (Brå, 2014). Det är dessutom beräknat att exempelvis endast 12 % av de barn som blir slagna hemma vänder sig till skolan, socialtjänsten, polisen eller annan liknande institution (Jansson et.al, 2011). 21

22 Andelen kommuner som använder våldsutsattas synpunkter för att utveckla verksamheten tycks ha blivit 4 procentenheter lägre än för år 2013, siffran ligger numera på endast 13 % (Socialstyrelsen, 2014). Endast ett fåtal kommuner följer systematiskt upp sina insatser gentemot brottsoffer som utsatts för våld. Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) utförde år en kartläggning där det konstaterades att det föreligger brister i att utreda och ge stöd till barn som bevittnat våld, brister fanns i över hälften av de granskade kommunerna (Ivo, 2014). Ivo (2014) har tydligt påtalat att socialtjänsten behöver bli bättre på att ge utsatta barn det stöd de behöver. Som redogjorts för tidigare i denna rapport är brottsutsatta barn dessutom en grupp som enligt SoL (2001:453) särskilt ska beaktas när det kommer till stödinsatser. Rapporten som Ivo (2014) presenterat visar också på resultat i form av att det finns tydliga skillnader mellan hur landets kommuner uppfyller lagens krav gällande exempelvis våldsutsatta kvinnor och barn samt barn som bevittnat våld. Det tycks föreligga brister i rutiner, riskbedömning och personalens kompetens (Ivo, 2014). I figur 1 nedan visas en spridning av till vilken grad landets olika kommuner uppfyller kriterier för en rad uppställda indikatorer. Indikatorerna har med undantag från den enskildes behov haft en utgångspunkt i sex olika kvalitetsområden vilka har delats upp enligt följande: helhetssyn/ samordning, kunskapsbaserad verksamhet, självbestämmande/integritet, tillgänglighet, trygghet/säkerhet samt effektivitet (Socialstyrelsen, 2014). 22

23 Figur 1. Hur landets kommuner uppfyller kriterierna för olika indikatorer i Socialstyrelsens öppna jämförelser

24 Socialstyrelsen har sedan tidigare i uppdrag från regeringen att vägleda socialtjänsten i att uppmärksamma brottsoffers och deras närståendes rätt till stöd och hjälp (Socialstyrelsen, 2012). I en vägledningsrapport som Socialstyrelsen utarbetade 2012 med syfte att vägleda kommunerna i sitt brottsofferarbete har socialtjänstens arbete sammanställts och vidare har rekommendationer för det framtida brottsofferarbetet utgivits. I rapporten kunde det sammanfattningsvis konstateras att en stor del av det brottsofferarbete som bedrivs koncentreras till våldsutsatta kvinnor och barn; troligtvis med anledning av att dessa enligt SoL också särskilt ska beaktas (Socialstyrelsen, 2012). Socialstyrelsen (2012) menar dock på att det finns bortglömda brottsoffergrupper som behöver fler stödinsatser; dessa bortglömda grupper består exempelvis av pojkar och män som utsätts för våld i nära relation och/eller hedersrelaterat våld och förtryck, hbtq-personer, personer med funktionsnedsättning, äldre personer samt personer som inte kan prata svenska. Personer som anses tillhöra ovan nämnda grupper befinner sig ofta i utsatta positioner och där har en tillgänglig och öppen socialtjänst en stor betydelse för stöd och hjälp; detta måste fungera oavsett hur den lokala organisationen ser ut (Socialstyrelsen, 2012). För att kunna bistå med adekvat hjälp menar Socialstyrelsen (2012) på att socialtjänsten inte enbart ska hänvisa brottsoffer till frivilligorganisationer för stöd och hjälp, önskvärt är att stödet samordnas så att den enskilde inte behöver ha kontakt med fler instanser än nödvändigt. Således är en helhetssyn en mycket viktig strävan, liksom att vara medveten om att socialtjänsten är skyldig att informera om den rätt en person har att få sina behov utredda samt att få ett beslut som går att överklaga (Socialstyrelsen, 2012). Denna korta nulägesorientering uppvisar att brottsofferarbetet i Sverige håller en varierande kvalité och att situationen för brottsoffer inte är optimal. Bostadsorten kommer troligtvis att påverka vilken slags hjälp den drabbade får efter ett brott. Två tydliga fördelar är att det finns en medvetenhet om hur läget ser ut samt rekommendationer på hur det bör se ut. Som Socialstyrelsen (2012) pekar på är det dock alltså viktigt att ta i beaktning att en stor del av dagens brottsofferfokus idag ligger på våldsutsatta kvinnor och barn; således bör det poängteras att det finns andra brottsoffergrupper som inte är lika representerade i dessa rapporter. Dessutom förefaller det svårt att hitta korrekta uppskattningar på hur stort mörkertalet är avseende brottsoffer i Sverige. 24

25 Tidigare forskning Antalet vetenskapliga studier av brottsoffer och socialtjänsten är begränsat och än så länge finns endast ett fåtal forskare som dominerat fältet i Sverige. De studier som hittills inriktats på brottsoffer och socialtjänsten har haft fokus på uppfattningar om brottsofferbegreppet samt juridiska granskningar av brottsofferbestämmelsen i SoL (Ljungwald & Elias, 2010; Ljungwald & Hollander, 2009; Ljungwald & Svensson, 2007). Diverse databassökningar innefattande böcker, artiklar, e-böcker, avhandlingar och rapporter har gett få träffar. Däremot har andra relevanta källor i form rapporter och lagtexter gått att tillgå när det kommer till exempelvis brottsoffer i olika myndighetssammanhang. Det kan konstateras att Sverige ligger förhållandevis långt fram när det gäller lagstiftning och regler som berör brottsoffer (Brienen & Hoegen, 2000). I internationella sammanhang har Sverige till och med utpekats för att ha en radikal lagstiftning till förmån för brottsoffer (Wergens, 2002). En kritik som framförts är att brottsoffer som begrepp fått ett symboliskt värde i rättsystemet, vilket i sig inte innebär en faktisk förbättring för brottsoffers situation (Mawby & Walklate, 1994). Tvärtom riskeras att en frustration uppstår om en diskrepans föreligger mellan ett samhälles uttalade vilja att agera gentemot faktisk handling i praktiken; detta kan i värsta fall minska tilliten till samhället och således resultera i att brottsoffer känner sig svikna, felbehandlade och ignorerade (Fattah, 1986). Somliga menar att samhällets energi och resurser snarare har lagts på att söka efter och bestraffa gärningspersoner (Fattah, 1986). Före det att SoL (2001:453) år 2001 kompletterades med en särskild bestämmelse om socialtjänstens ansvar för brottsoffer såg brottsoffersituationen som tidigare nämnts annorlunda ut. Ansvaret var exempelvis inte hänvisat till socialtjänsten. Carina Ljungwald (fil.dr. i socialt arbete) har under de senaste åren varit en av dem som bedrivit forskning som berör just socialtjänstens brottsofferarbete. Hon har tillsammans med diverse kollegor bedrivit studier om exempelvis hur socialarbetare uppfattar konceptet brottsoffer och dess tillhörande brottsofferarbete, åskådliggjort och analyserat förarbetena till brottsofferlagstiftningen 25

26 samt kartlagt olika slags aspekter av vad brottsoffer får för betydelse inom lagstiftningens olika nivåer (Ljungwald & Elias, 2010; Ljungwald & Hollander, 2009; Ljungwald & Svensson, 2007). Nedan kommer några av Ljungwalds studier att diskuteras. Socialarbetarens brottsoffersyn Att brottsofferbegreppet är komplext till sin natur är som tidigare nämnt en viktig aspekt inom brottsofferområdet (Karmen, 2012). Ljungwald & Svensson gjorde år 2007 en omfattande analys av hur medarbetare inom socialtjänsten (så kallade socialarbetare) uppfattar brottsoffer samt deras egen roll i att ge stöd och hjälp till brottsoffer. Baserat på socialarbetarnas egna uppfattningar om brottsofferbegreppet framkom bland annat att det finns olika sätt att se på människor som utsatts för brott (Ljungwald & Svensson, 2007). Det verkar framförallt föreligga en skillnad mellan vad en kategorisk förståelse av brottsoffer är, samt vad uppfattningen av vad en individ med behov av hjälp är (Ljungwald & Svensson, 2007). Enligt Ljungwald & Svensson (2007) är socialarbetarnas kategoriska förståelse av brottsoffer kopplad till svaghet och oskyldighet med ett fokus på kvinnor och barn, vilket kan härledas till Christies (1986) idéer om ideala offer. När det kommer till en mer djupgående beskrivning av vad socialarbetarna faktiskt möter hos individer som utsatts för brott görs en mer komplex bild av offer och brottslighet gällande (Ljungwald & Svensson, 2007). Ljungwald & Svensson (2007) har i sin analys poängterat att socialarbetarna själva inte anser sig vara en självklar hjälpinstans när det kommer till brottsoffer samt att kategorin brottsoffer inte tycks ha etablerats med acceptans och tydlighet hos socialarbetarna, snarare ska en behövande person erbjudas hjälp oavsett om det handlar om brott eller ej. En aspekt som inte bör förbises är att socialarbetare sedan länge dessutom arbetat med gärningspersoner (Lindgren, 2004). Vidare verkar socialarbetarnas åsikter kretsa kring att deras roll ligger i att bistå med hänvisning och hjälpresurser till individer i nöd och därigenom att en individ inte ska vara berättigad till socialtjänstens hjälp endast med anledning av att hen kategoriseras som ett brottsoffer (Ljungwald & Svensson, 2007). 26

27 Socialarbetarna i deras studie menade på att det fortfarande är förknippat med skam att söka hjälp via socialtjänsten och att det således nästan alltid är grupper med andra sorts problem än bara utsatthet för brott som socialarbetarna jobbar med; missbruk och svåra skulder är exempel på sådana problem (Ljungwald & Svensson, 2007). Med detta sagt kan alltså individer i nöd med diverse problem ha blivit utsatta för brott utan att av socialarbetarna klassificeras som brottsoffer (Ljungwald & Svensson, 2007). Då blir alltså annan problematik högre prioriterad. Brottsoffer är enligt denna mening därigenom inte en självklar och etablerad grupp inom socialtjänsten, utan verkar snarare hanteras efter diverse klassificeringar och bedömningar baserade på individuella erfarenheter och referensramar. Juridiska granskningar av brottsofferbestämmelsen Då det ökade samhällsintresset för brottsoffers rättigheter successivt växte sig starkare på 1990-talet blev brottsofferstödet en komplicerad och aktuell fråga för den socialdemokratiska regeringen som då styrde Sverige. Med anledning av den ekonomiska kris som inlett samma årtionde var kostsamma reformer inte ett alternativ, och att stärka brottsoffers rättigheter i relation till gärningspersonens var heller inte förenligt med den dåvarande socialdemokratiska ideologin (Ljungwald & Elias, 2010). Lösningen blev de bestämmelser i SoL som fortfarande är aktuella sedan 2001, där stöd till brottsoffer markeras som en viktig politisk fråga genom att i princip bara existera. Konsekvenserna av detta innebar inga ökade kostnader och stärkte inte heller brottsoffers juridiska rätt till insatser enligt Ljungwald & Elias (2010). Ljungwald och Elias (2010) menar på att bestämmelserna om stöd till brottsoffer kan uppfattas som en blygsam reform. Att det fanns en potentiell problematik med att ålägga socialtjänsten brottsofferansvaret var dessutom uppmärksammat under lagstiftningsarbetet i Justitiedepartementet (Lindgren, 2004). Trots att reformen kan anses vara en utmärkt lagstiftningsprodukt fanns det många parter som ställde sig frågande till om kommunerna kunde ta detta ansvar (utan ökad finansiering); dessa parter bestod exempelvis av Föreningen Sveriges Socialchefer, Kommunförbundet samt diverse frivilligrörelser inom brottsofferområdet (Lindgren, 2004). 27

SOCIALTJÄNSTENS BROTTSOFFERSTÖDJANDE INSATSER. MÖJLIGHETER, HOT OCH FRAMTIDA UTMANINGAR.

SOCIALTJÄNSTENS BROTTSOFFERSTÖDJANDE INSATSER. MÖJLIGHETER, HOT OCH FRAMTIDA UTMANINGAR. SOCIALTJÄNSTENS BROTTSOFFERSTÖDJANDE INSATSER. MÖJLIGHETER, HOT OCH FRAMTIDA UTMANINGAR. LINN WIKLANDER JOSEFSSON Examensarbete i kriminologi Malmö högskola 30 hp Hälsa och samhälle Masterprogram i kriminologi

Läs mer

Brottsoffer i fokus. En genomlysning av verksamheter med fokus på stöd till brottsoffer i Huddinge kommun. Stiftelsen Tryggare Sverige

Brottsoffer i fokus. En genomlysning av verksamheter med fokus på stöd till brottsoffer i Huddinge kommun. Stiftelsen Tryggare Sverige Brottsoffer i fokus En genomlysning av verksamheter med fokus på stöd till brottsoffer i Huddinge kommun Stiftelsen Tryggare Sverige Adress: Stiftelsen Tryggare Sverige Crafoords väg 14 Box 45407 104 31

Läs mer

Allmänna synpunkter på Socialstyrelsens förslag

Allmänna synpunkter på Socialstyrelsens förslag G2 2013 v 2.1 2014-01-23 Dnr 10.1-44318/2013 1(8) Avdelning sydväst Annelie Andersson annelie.andersson@ivo.se Socialstyrelsen Avdelningen för regler och behörighet Enheten för socialjuridik 106 30 Stockholm

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Innehållsförteckning Förord 5 Inledning 17 Bokens syfte och utgångspunkter 20 Bokens uppbyggnad 21 Del I Bilden av offret 25 1. Vad är ett brottsoffer? 27 Politiska intressen bakom offerdefinitionen 29

Läs mer

Statistik 2010. Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010

Statistik 2010. Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010 Statistik 2010 Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010 2011-02-28 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsutsatta kvinnor verksamhetsåret 2012

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsutsatta kvinnor verksamhetsåret 2012 Statistik-PM Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsutsatta kvinnor verksamhetsåret 2012 2013-03-01 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

Statistik Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2009

Statistik Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2009 Statistik 29 Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 29 21-3-16 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande Styrning Nationella jämställdhetspolitiska mål: Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv 1. En jämn fördelning av makt och inflytande 2. Ekonomisk jämställdhet 3. En jämn

Läs mer

Nya föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer SOSFS 2014:4

Nya föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer SOSFS 2014:4 Nya föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer SOSFS 2014:4 Författning om socialnämnders och vårdgivares ansvar vid våld i nära relationer Marit Birk 2014-12-12 Inledning Målbeskrivning Sammanhållen

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig

Läs mer

Klicka här för att ändra format

Klicka här för att ändra format Klicka här för att ändra format Målbeskrivning föreskrifter Sammanhållen författning inom hela området våld i nära relationer för socialtjänst och hälso- sjukvård, utifrån brottsofferbestämmelserna 1 oktober

Läs mer

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm Riksförbundet BRIS YTTRANDE Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00 Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm SOU 2007:6 Målsägandebiträdet ett aktivt stöd

Läs mer

Våld i nära relationer Riktlinjer vuxna

Våld i nära relationer Riktlinjer vuxna Våld i nära relationer Riktlinjer vuxna Socialnämnden 2014-12-04 2 (9) Inledning Vuxna personer som blivit utsatta för våld av eller utövat våld mot närstående är en viktig målgrupp i s arbete mot våld

Läs mer

Projektbeskrivning Skyddsnät

Projektbeskrivning Skyddsnät Projektbeskrivning Skyddsnät När barn och unga råkar illa ut talar man ofta om att samhällets skyddsnät brister. Genom det gemensamma projektet Skyddsnät vill vi arbeta för att förstärka skyddsnätet runt

Läs mer

Handlingsplan mot våld i nära relationer

Handlingsplan mot våld i nära relationer SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-11-04 AN-2013/636.739 1 (2) HANDLÄGGARE Hartvig Egebark, Gunnel 08-535 376 04 Gunnel.Hartvig-Egebark@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden

Läs mer

SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014

SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014 2013-11-11 1 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer; beslutade den xx xx 2014. SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014 Socialstyrelsen föreskriver följande med stöd

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Våld i nära relationer Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

Stockholms stads program för kvinnofrid - mot våld i nära relationer remiss från kommunstyrelsen

Stockholms stads program för kvinnofrid - mot våld i nära relationer remiss från kommunstyrelsen ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING SOCIALTJÄNSTAVDELNIN GEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2011-11-28 Handläggare: Eva Svedman Telefon: 08-508 10 320 Till Östermalms stadsdelsnämnd, sammanträde 2011-12-15 Stockholms

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig rättsäkerhet, skydd,

Läs mer

Statistik 2008. Jourernas inlämning Sedan det nya gemensamma statistiksystemet infördes 2005 har mellan 60-73 jourer lämnat

Statistik 2008. Jourernas inlämning Sedan det nya gemensamma statistiksystemet infördes 2005 har mellan 60-73 jourer lämnat Statistik 2008 År 2008 fick 78 056 personer hjälp av någon av Sveriges 104 aktiva brottsofferjourer. Det visar statistiken för stöd till brottsoffer och vittnen. Två jourer hade ingen verksamhet under

Läs mer

Brottsofferjourens statistik verksamhetsåret 2013

Brottsofferjourens statistik verksamhetsåret 2013 Brottsofferjourens statistik verksamhetsåret 2013 En rapport från Brottsofferjourens förbundskansli Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Brottsofferjourens statistikföring... 2 Ärendemängd... 3 Kontakter...

Läs mer

Kommittédirektiv. Stärkt skydd för transpersoner och översyn av vissa termer. Dir. 2014:115. Beslut vid regeringssammanträde den 31 juli 2014

Kommittédirektiv. Stärkt skydd för transpersoner och översyn av vissa termer. Dir. 2014:115. Beslut vid regeringssammanträde den 31 juli 2014 Kommittédirektiv Stärkt skydd för transpersoner och översyn av vissa termer Dir. 2014:115 Beslut vid regeringssammanträde den 31 juli 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska överväga om det straffrättsliga

Läs mer

Synpunkter från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige

Synpunkter från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige SOU 2015:55 Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck. Synpunkter från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Riksorganisationen för

Läs mer

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166 KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation Antagen av KF, dnr KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation 2/7 Innehållsförteckning Inledning... 3 Definition... 3 Kartläggning... 3 Syfte...

Läs mer

Stukturerade hot- och riskbedömningar. Går det att förebygga brott i nära relation?

Stukturerade hot- och riskbedömningar. Går det att förebygga brott i nära relation? Stukturerade hot- och riskbedömningar. Går det att förebygga brott i nära relation? Inbjudan till en utbildningsdag för personer verksamma inom rättsväsendet, socialtjänsten, ideella organisationer m.fl.

Läs mer

M115 Kommittémotion. 3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om uppdrag till

M115 Kommittémotion. 3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om uppdrag till Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3228 av Beatrice Ask m.fl. (M) Brott mot äldre Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om uppdrag till Åklagarmyndigheten

Läs mer

Kommittédirektiv. En nationell samordnare mot våld i nära relationer. Dir. 2012:38. Beslut vid regeringssammanträde den 26 april 2012

Kommittédirektiv. En nationell samordnare mot våld i nära relationer. Dir. 2012:38. Beslut vid regeringssammanträde den 26 april 2012 Kommittédirektiv En nationell samordnare mot våld i nära relationer Dir. 2012:38 Beslut vid regeringssammanträde den 26 april 2012 Sammanfattning En nationell samordnare ska åstadkomma en kraftsamling

Läs mer

Statistik 2014- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport

Statistik 2014- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Statistik 2014- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Om hjälpsökande kvinnor, brott i nära relation och hedersrelaterade brott Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Om den här rapporten... 2 Brottsofferjourens

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2013-10-24 Sida 80 (91) 52 Samverkan mot våld Samverkan mot våld har varit ett projekt i Norrbotten under åren 2011-2012. Projektet har syftat till att

Läs mer

Vilka rättigheter har Esther och vilka skyldigheter har vi?

Vilka rättigheter har Esther och vilka skyldigheter har vi? Vilka rättigheter har Esther och vilka skyldigheter har vi? Flera lagar som styr O Socialtjänstlagen - SoL O Hälso- och sjukvårdslagen- HSL O Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS

Läs mer

Statistik Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2011

Statistik Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2011 Statistik 2011 Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2011 2012-03-01 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

Barn som bevittnat våld

Barn som bevittnat våld Socialutskottets yttrande 2005/06:SoU6y Barn som bevittnat våld Till justitieutskottet Inledning Proposition 2005/06:166 Barn som bevittnat våld har hänvisats till justitieutskottet. I anledning av propositionen

Läs mer

Projektbeskrivning Brottsutsatt och funktionsnedsättning

Projektbeskrivning Brottsutsatt och funktionsnedsättning Reviderad 2013-04-29 Projektbeskrivning Brottsutsatt och funktionsnedsättning Inledning Vem som helst kan drabbas av våld och övergrepp eller någon annan brottslig handling. Men vissa grupper är särskilt

Läs mer

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsutsatta kvinnor verksamhetsåret 2011

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsutsatta kvinnor verksamhetsåret 2011 Statistik-PM Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsutsatta kvinnor verksamhetsåret 2011 2012-02-28 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

Statistik 2013 - Brottsofferjourens kvinnofridsrapport

Statistik 2013 - Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Statistik 2013 - Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Om hjälpsökande kvinnor, brott i nära relation och hedersrelaterade brott Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Om den här rapporten. 2 Brottsofferjourens

Läs mer

Yttrande av Centerkvinnorna över betänkandet Ett starkare skydd för den sexuella integriteten (SOU 2016:60)

Yttrande av Centerkvinnorna över betänkandet Ett starkare skydd för den sexuella integriteten (SOU 2016:60) Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Diarienummer: Ju2016/06811/L5 Yttrande av Centerkvinnorna över betänkandet Ett starkare skydd för den sexuella integriteten (SOU 2016:60) Sammanfattning Centerkvinnorna

Läs mer

Verksamhetsplan Brottsofferjouren i Västerort

Verksamhetsplan Brottsofferjouren i Västerort Verksamhetsplan 2012 Brottsofferjouren i Västerort Enligt styrelsebeslut december 2011 SYFTET MED EN VERKSAMHETSPLAN Verksamhetsplanen används som ett redskap för att styra och utveckla BOJ Västerorts

Läs mer

Skadestånd och Brottsskadeersättning

Skadestånd och Brottsskadeersättning Skadestånd och Brottsskadeersättning Barns och ungas rätt till ekonomisk upprättelse efter brott som de utsatts för eller bevittnat Ann Lundgren Jurist och beslutsfattare Brottsoffermyndigheten 1 Brottsoffermyndigheten

Läs mer

BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen

BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen Denna byggsten innehåller: - Kort beskrivning av barnkonventionen - Förhållandet mellan barnkonventionen

Läs mer

Kvinnors rätt till trygghet

Kvinnors rätt till trygghet Kvinnors rätt till trygghet Fem konkreta insatser för kvinnofrid som kommer att ligga till grund för våra löften i valmanifestet Inledning Ett av svensk jämställdhetspolitisks viktigaste mål är att mäns

Läs mer

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009 Statistik-PM Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009 2010-03-05 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

Program för stöd till anhöriga

Program för stöd till anhöriga Program för stöd till anhöriga 2017-2020 stockholm.se Maj 2016 Dnr: 3.1.1 244/2016 och 540-244/2016 Utgivare: Socialförvaltningen och Äldreförvaltningen 3 (11) Introduktion Det här programmet ska fungera

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

Statistik 2012. Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2012

Statistik 2012. Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2012 Statistik 2012 Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2012 2013-03-01 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Värdegrund - att göra gott för den enskilde Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist

Läs mer

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn 2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva

Läs mer

Närhet som gör ont - om våld mot närstående

Närhet som gör ont - om våld mot närstående Närhet som gör ont - om våld mot närstående Närhet som gör ont om våld mot närstående erbjuder en gedigen genomgång av problematiken kring mäns våld mot kvinnor. Utgångspunkten är att kunskap är en viktig

Läs mer

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga Lagstiftning om samverkan kring barn och unga en sammanfattning Samverkan är nödvändig för många barn och unga. Därför finns det bestämmelser om samverkan i den lagstiftning som gäller för socialtjänsten,

Läs mer

Våld och hot i yrkeslivet

Våld och hot i yrkeslivet Våld och hot i yrkeslivet Inbjudan till en utbildningsdag för säkerhetsansvariga, beslutsfattare och medarbetare inom såväl privat som offentlig verksamhet Stockholm den 24 oktober 2012 En utbildningsdag

Läs mer

SOU 2016:60 Ett starkare skydd för den sexuella integriteten

SOU 2016:60 Ett starkare skydd för den sexuella integriteten SOU 2016:60 Ett starkare skydd för den sexuella integriteten Synpunkter från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige,

Läs mer

Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga

Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga Ks 2010:163 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Handlingsprogram

Läs mer

Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor. Vad gör socialtjänsten?

Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor. Vad gör socialtjänsten? Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor Vad gör socialtjänsten? Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor Vad gör socialtjänsten? ISSN 1103-8209, meddelande 1999:23 Text: Britt Segerberg Omslagsbild:

Läs mer

SOU 2006: 65 Att ta ansvar för sina insatser, Socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor

SOU 2006: 65 Att ta ansvar för sina insatser, Socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor SOU 2006: 65 Att ta ansvar för sina insatser, Socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor REMISSVAR 2006-10-31 från Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, Roks Riksorganisationen

Läs mer

Göteborgs Stads plan mot våld i nära relationer

Göteborgs Stads plan mot våld i nära relationer Social resursförvaltning Göteborgs Stads plan mot våld i nära relationer 2014 2018 www.goteborg.se Innehåll Det här är en kortversion av Göteborgs Stads plan mot våld i nära relationer. I september 2015

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-01-28

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-01-28 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-01-28 Närvarande: justitierådet Nina Pripp, regeringsrådet Bengt-Åke Nilsson, f.d. kammarrättspresidenten Jan Francke. Enligt en lagrådsremiss den 19

Läs mer

Socialtjänstlag (2001:453)

Socialtjänstlag (2001:453) Socialtjänstlag (2001:453) 5 kap. Särskilda bestämmelser för olika grupper Barn och unga 1 Socialnämnden ska - verka för att barn och ungdom växer upp under trygga och goda förhållanden, - i nära samarbete

Läs mer

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017 Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Tyresö kommun 2 (9) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Inriktning... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Mål... 3 2.3 Målgrupp...

Läs mer

Socialstyrelsens allmänna råd om värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre

Socialstyrelsens allmänna råd om värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom socialtjänsten, förvaltningschefer Huvudmän för yrkesmässigt bedrivna enskilda verksamheter inom socialtjänsten Nr 3/2012 Februari

Läs mer

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut?

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut? Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Nationell tillsyn 2012-2013 - kommunernas, hälso- och sjukvårdens och kvinnojourernas arbete - Hur ser det ut? Ingrid Andersson Inspektionen för vård och

Läs mer

Översänder extraärende till socialnämndens sammanträde den 11 december.

Översänder extraärende till socialnämndens sammanträde den 11 december. Översänder extraärende till socialnämndens sammanträde den 11 december. se bifogat. Med vänlig hälsning Vesna Casitovski SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 19(19) Socialnämnden Sammanträdesdatum 2013-12-11 Handlingsplan

Läs mer

stödet till anhöriga omsorgsgivare 1 emelie juter NSPHs inspirationsdag om anhörigstöd

stödet till anhöriga omsorgsgivare 1 emelie juter NSPHs inspirationsdag om anhörigstöd 1 emelie juter NSPHs inspirationsdag om anhörigstöd 2014-11-07. Riksrevisionens utgångspunkter 2 Den omsorg som ges av anhöriga till närstående har en samhällsbärande funktion. Utan de anhörigas omsorgsinsatser

Läs mer

Motion om kvinnofridsteamets verksamhet. KS 2014-213

Motion om kvinnofridsteamets verksamhet. KS 2014-213 kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2014-10-14 288 Motion om kvinnofridsteamets verksamhet. KS 2014-213 KS KF Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen tillstyrka kommunfullmäktige besluta

Läs mer

rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013

rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013 Kommunstyrelsens kontor Handlingsplan rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013 Våld mot kvinnor innebär: Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i eller sannolikt kommer

Läs mer

Ärendet. Beslut BESLUT. 2014-04-04 Dnr 8.5-3484/20141(7) +nspektionen forvårdochomsorg. Katrineholms kommun Socialnämnden 641 80 Katrineholm

Ärendet. Beslut BESLUT. 2014-04-04 Dnr 8.5-3484/20141(7) +nspektionen forvårdochomsorg. Katrineholms kommun Socialnämnden 641 80 Katrineholm BESLUT +nspektionen forvårdochomsorg 2014-04-04 Dnr 8.5-3484/20141(7) Avdelning mitt Cathrine Lauri cathrine.laurigivo.se Katrineholms kommun Socialnämnden 641 80 Katrineholm Ärendet Egeninitierad verksamhetstillsyn

Läs mer

REMISSYTTRANDE 1 (5) 2011-10-15 AdmD-277-2011 2011-05-27 S2011/4504/FST. Socialdepartementet 103 33 Stockholm

REMISSYTTRANDE 1 (5) 2011-10-15 AdmD-277-2011 2011-05-27 S2011/4504/FST. Socialdepartementet 103 33 Stockholm REMISSYTTRANDE 1 (5) Datum Diarienr 2011-10-15 AdmD-277-2011 Ert datum Ert diarienr 2011-05-27 S2011/4504/FST Socialdepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet Bättre insatser vid missbruk och beroende

Läs mer

ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun

ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun Beslutad av omsorgs- och socialnämnden 2007-12-17 Varför en etikpolicy? Etik handlar om vilka handlingar och förhållningssätt

Läs mer

Yttrande Länsstyrelsen vill som tillsynsmyndighet i övrigt lämna följande synpunkter.

Yttrande Länsstyrelsen vill som tillsynsmyndighet i övrigt lämna följande synpunkter. Sociala enheten Yttrande 2009-01-30 sid 1 (5) 700-28404-2008 Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Möjlighet att leva som andra Ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning (SOU

Läs mer

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program

Läs mer

Utvecklingscentrum Dubbelt Utsatt Har kommunala handlingsplaner någon betydelse?

Utvecklingscentrum Dubbelt Utsatt Har kommunala handlingsplaner någon betydelse? Utvecklingscentrum Dubbelt Utsatt Har kommunala handlingsplaner någon betydelse? - för våldsutsatta kvinnor med funktionsnedsättning 2007 Har kommunala handlingsplaner någon betydelse? - för våldsutsatta

Läs mer

Socialnämndens inriktningsmål/effektmål

Socialnämndens inriktningsmål/effektmål Socialnämndens inriktningsmål/effektmål Höörs Kommuns Socialtjänst Vision Vi är den naturliga kunskapsparten inom samhällsplaneringen. Vi säkerställer en god kvalitet genom en aktiv medborgardialog och

Läs mer

Rapport. Öppna jämförelser av stöd till brottsoffer 2013. www.ljungby.se

Rapport. Öppna jämförelser av stöd till brottsoffer 2013. www.ljungby.se www.ljungby.se Rapport Öppna jämförelser av stöd till brottsoffer 2013 Sammanställd av socialförvaltningens kvalitetsgrupp Redovisad för socialnämnden 2013-10-16 Bakgrund Syftet med öppna jämförelser är

Läs mer

Anmälan angående remiss om behovsbedömning av annat än ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen (Ds 2009:18)

Anmälan angående remiss om behovsbedömning av annat än ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen (Ds 2009:18) SOCIALTJÄNST- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STAD SÖVERGRIPANDE SOCIAL A FRÅGOR TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) 2009-05-19 Handläggare: Pia Ludvigsen Ehnhage Telefon: 08 508 25 911 Till Socialtjänst-

Läs mer

Till dig som har anmält ett brott

Till dig som har anmält ett brott 6 Till dig som har anmält ett brott Du har anmält ett brott till Polisen. Genom din information är det möjligt för oss att utreda och förhoppningsvis klara upp brottet. Informationen kan också bidra till

Läs mer

Riktlinje. modell plan policy program. regel. rutin strategi taxa. för arbetet mot våld i nära relationer, vuxna ... Beslutat av: Socialnämnden

Riktlinje. modell plan policy program. regel. rutin strategi taxa. för arbetet mot våld i nära relationer, vuxna ... Beslutat av: Socialnämnden modell plan policy program Riktlinje för arbetet mot våld i nära relationer, vuxna regel rutin strategi taxa............................ Beslutat av: Socialnämnden Beslutandedatum: 2016-10-19 121 Ansvarig:

Läs mer

ETIKPOLICY. Reviderad 2009-08-24

ETIKPOLICY. Reviderad 2009-08-24 ETIKPOLICY Reviderad 2009-08-24 Målsättning Värderingar avgör hur vi förhåller oss till varandra. De är grunden för vårt välbefinnande, hur vi kommunicerar med omvärlden och det konstnärliga resultatet.

Läs mer

Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet. "Män mot hedersförtyck" med fokus mot tvångsäktenskap

Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet. Män mot hedersförtyck med fokus mot tvångsäktenskap Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet "Män mot hedersförtyck" med fokus mot tvångsäktenskap Många organisationer gör starka insatser mot hedersförtryck. En del har fokuserat på olika

Läs mer

Innehåll. 1 Sammanfattning... 7

Innehåll. 1 Sammanfattning... 7 Innehåll 1 Sammanfattning... 7 2 Promemorians författningsförslag... 9 2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt...9 2.2 Förslag till lag om ändring i brottsskadelagen

Läs mer

Socialtjänstlagens uppbyggnad

Socialtjänstlagens uppbyggnad Socialtjänstlagens uppbyggnad Lagen innehåller 16 kapitel med tillhörande paragrafer 1. Socialtjänstens mål 2. Kommunens ansvar 3. Socialnämndens uppgifter 4. Rätten till bistånd 5. Särskilda bestämmelser

Läs mer

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Utbildnings- och omsorgsnämnden 2011-04-18 62 Reviderad 2013-06-11 540 Inom Älvkarleby kommuns skall våldsutsatta kvinnor och

Läs mer

Hur kan sociala medier användas i det brottsförebyggande och offerstödjande arbetet?

Hur kan sociala medier användas i det brottsförebyggande och offerstödjande arbetet? Hur kan sociala medier användas i det brottsförebyggande och offerstödjande arbetet? Inbjudan till en föreläsning och workshop för personer verksamma inom rättsväsendet, socialtjänsten, ideella organisationer

Läs mer

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011 Meddelandeblad Mottagare: Kommun: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg om äldre personer, MAS/ MAR Medicinskt ansvarig sjuksköterska samt medicinskt ansvarig för rehabilitering,

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453); SFS 2012:776 Utkom från trycket den 7 december 2012 utfärdad den 29 november 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer Övergripande plan mot våld i nära relationer 2015-2018 Våld i nära relationer har många uttryck: psykiskt våld fysiskt våld sexuellt våld materiellt våld latent våld försummelse

Läs mer

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barnkompetens Socialtjänstperspektiv Agneta Ekman Odont. dr., socialchef Hälso- och sjukvården, tandvården och socialtjänsten. har verksamheter som sträcker sig från

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Förslag till program mot våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck

Förslag till program mot våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck Serviceförvaltningen Staben Tjänsteutlåtande Dnr 1.1.5-729/2016 Sida 1 (5) 2016-11-04 Handläggare Lars Ericsson Telefon: 08 508 11 818 Till Servicenämnden 2016-11-22 Förslag till program mot våld i nära

Läs mer

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Ett utbildningsmaterial för personal inom rättsväsendet, hälso- och sjukvården, socialtjänsten och kriminalvården Innehåll Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna

Läs mer

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekuddens förskola Ansvarig för planen Förskolechef Niklas Brånn Vår vision Ekuddens

Läs mer

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18)

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18) YTTRANDE Vårt dnr 08/2336 Styrelsen 2008-09-26 Ert dnr S2008/2789/ST Avd för vård och omsorg Gigi Isacsson Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för

Läs mer

När Barnkonventionen blir lag. Förberedande frågor till beslutsfattare

När Barnkonventionen blir lag. Förberedande frågor till beslutsfattare När Barnkonventionen blir lag Förberedande frågor till beslutsfattare Snart är Barnkonventionen lag Regeringen har gett besked om att Barnkonventionen ska bli lag i Sverige. Den här foldern är till för

Läs mer

Betänkandet Omhändertagen (SOU 2000:77) (dnr S 2000/5585/ST)

Betänkandet Omhändertagen (SOU 2000:77) (dnr S 2000/5585/ST) Datum Dnr 2001-01-26 1426-2000 Juridiska sekretariatet Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Betänkandet Omhändertagen (SOU 2000:77) (dnr S 2000/5585/ST) Sammanfattning Domstolsverket (DV) är positiv till

Läs mer

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011

Läs mer

Plan för kvinnofrid och mot våld i nära relation. kortversion

Plan för kvinnofrid och mot våld i nära relation. kortversion Plan för kvinnofrid och mot våld i nära relation kortversion Plan för kvinnofrid och mot våld i nära relation Våld i nära relation är ett stort samhällsproblem. Det är en viktig jämställdhets- och folkhälsofråga

Läs mer

Våldtäkt mot barn eller sexuellt övergrepp mot barn? - en HD-dom i april Promemoria

Våldtäkt mot barn eller sexuellt övergrepp mot barn? - en HD-dom i april Promemoria Våldtäkt mot barn eller sexuellt övergrepp mot barn? - en HD-dom i april 2006 Promemoria RättsPM 2006:11 Brottmålsavdelningen Utvecklingscentrum Göteborg Maj 2006 HD:s dom den 11 april 2006 i mål B 154-06

Läs mer

TJÄNSTESKRIVELSE 1(4) Diarienummer 183/ Socialförvaltning Id AN LEX SARAH

TJÄNSTESKRIVELSE 1(4) Diarienummer 183/ Socialförvaltning Id AN LEX SARAH TJÄNSTESKRIVELSE 1(4) 2013-09-16 Diarienummer 183/2012.739 Socialförvaltning Id 2013.1821 AN LEX SARAH Rutiner beträffande rapportering och anmälan av missförhållanden inom socialtjänsten och omsorgen

Läs mer

Lokal barnombudsman och handlingsprogram för att stärka barns rättigheter

Lokal barnombudsman och handlingsprogram för att stärka barns rättigheter HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR SOCI AL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) 2013-03-11 Handläggare: Inger Nilsson Telefon: 08-508 23 305 Susanne Forss-Gustafsson Telefon: 08-508

Läs mer

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1 Linköpings Universitet Gabriella Degerfält Hygrell Politisk Teori 2 930427-7982 733G36 Frihet är ett stort och komplext begrepp. Vad är frihet? Hur förenligt är libertarianismens frihetsdefinition med

Läs mer