Socialtjänstens brottsofferstödjande insatser

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Socialtjänstens brottsofferstödjande insatser"

Transkript

1 Socialtjänstens brottsofferstödjande insatser - Möjligheter, hot och framtida utmaningar RAPPORT 2015:2 Linn Wiklander Josefsson Stiftelsen Tryggare Sverige

2 Adress: Stiftelsen Tryggare Sverige Crafoords väg 14 Box STOCKHOLM Telefon: E-post: Hemsida: Nyhetsportal: nyheter.tryggaresverige.org App: brottsofferappen.org Att mångfaldiga innehållet i denna rapport, helt eller delvis, utan medgivande av Stiftelsen Tryggare Sverige, är förbjudet enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. Förbudet gäller varje form av mångfaldigande såsom tryckning, kopiering, bandinspelning etc. Socialtjänstens brottsofferstödjande insatser Möjligheter, hot och framtida utmaningar Stiftelsen Tryggare Sverige Upplaga 1 Stockholm

3 3

4 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING 5 INLEDNING 6 En introduktion till brottsofferområdet 6 Vem betraktas som ett brottsoffer? 8 Definitioner 12 Avgränsningar 13 Ett vetenskapsteoretiskt perspektiv 14 Socialtjänstens uppkomst och dess juridiska ansvar 15 Utgångspunkter 21 TILLVÄGAGÅNGSSÄTT 35 Syfte 35 Metod 35 Urval och process 35 Nyckelpersonsintervjuer 36 Förmågemodell 37 Metodiska överväganden 40 Etik 42 Resultattolkning 44 RESULTAT 45 Uppfattningar om brottsoffer och SoL 45 Uppfattningar om socialtjänstens ansvar och arbete 47 Fördjupad förståelse 48 Vad bör göras 56 DISKUSSION 58 REFERENSER 60 4

5 Sammanfattning Under de senaste årtiondena har intresset för brottsoffer vuxit sig allt starkare i Sverige. Socialtjänsten är den instans som har det lagstadgade ansvaret att erbjuda personer som utsatts för brott hjälp och stöd. Mycket tyder emellertid på att det har varit svårt för socialtjänsten att omsätta dessa skyldigheter i praktisk handling. Men vad beror dessa svårigheter på? Handlar det om att personalen inte gillar besluten, att man inte har tid att verkställa dem eller man kanske varken kan eller förstår uppgiften? Vilka hinder och möjligheter finns? Vad måste göras för att säkerställa att socialtjänsten tar sitt ansvar för brottsoffer? Genom åtta stycken djupintervjuer med nyckelpersoner inom verksamheter som på olika sätt arbetar med brottsofferfrågor undersöktes dessa frågeställningar. Som utgångspunkt för kartläggningen användes en modell bestående av faktorer som inbegriper vilken förmåga som socialtjänsten måste ha för att fullgöra sitt författningsenliga krav gentemot brottsoffer. Resultaten visar bland annat att socialtjänsten i stor utsträckning saknar den organisation samt de system och processer som krävs för att de ska kunna ta sitt ansvar för brottsdrabbade. Konsekvensen av detta är att stödet till brottsdrabbade varierar mellan landets 290 kommuner. Där stödet fungerar är skälet inte sällan att det finns så kallade eldsjälar som är extra motiverade, drivna och kompetenta. Socialtjänstens tillkortakommanden handlar främst om att det finns en kultur, attityd och värdering som innebär att många socialarbetare inte ser brottsdrabbade som en målgrupp för socialtjänstens insatser, vilket gör att de ofta blir utan hjälp och stöd. Av rapporten framgår också att vissa grundläggande förutsättningar för socialtjänstens verksamhet aldrig har klarats ut. Det gäller till exempel vilken förmåga i form av resurser, utbildning, kompetens, chefskap etc., som krävs för att socialtjänsten ska kunna säkerställa att personer som utsatts för brott får hjälp och stöd. Om inte dessa förutsättningar klaras ut kommer socialtjänstens ansvar för denna utsatta grupp även i framtiden vara fritt valt arbete. 5

6 Inledning Av socialtjänstlagen framgår att socialtjänsten, sedan år 2001, har det yttersta ansvaret för att personer som utsatts för brott får hjälp och stöd. Brottsoffer som grupp har sedan en tid tillbaka varit föremål för en samhällsdebatt som till stor del bestått av inslag där hanterandet av brottsoffer kritiserats (Ivo, 2014; Socialstyrelsen, 2012, Lindgren, 2004). Det verkar dock inte vara helt tydligt vad denna kritik utgår ifrån samt vad den egentliga problematiken handlar om. Efter en noggrann litteraturgenomgång kunde det konstateras att det finns en mycket begränsad kunskap om socialtjänstens brottsofferhantering i Sverige. I denna rapport undersöks socialtjänstens brottsofferstödjande ansvar och arbete vilket också utgör det övergripande syftet; att kartlägga och analysera socialtjänstens ansvar och dess praktiska tillämpning gällande det brottsofferstödjande arbetet. Vidare undersöks vad som skulle behövas för att förbättra socialtjänstens brottsofferarbete i Sverige. Rapportens första del utgörs av en allmän presentation av brottsofferområdet. Denna del innehåller bland annat definitioner, avgränsningar, historik, bakgrund samt olika utgångspunkter för den brottsofferproblematik som undersöks. Därefter presenteras rapportens syfte och frågeställningar följt av ett metodavsnitt som består av en beskrivning av de nyckelpersonsintervjuer som genomförts för att besvara frågeställningarna. I detta avsnitt presenteras också en modell som använts vid intervju och analys. Efter metodavsnittet presenteras de resultat och analyser som nyckelpersonsintervjuerna ligger till grund för. Rapporten avslutas med ett diskussionsavsnitt där relevanta aspekter diskuteras ytterligare vilket avslutningsvis följs av förslag på vidare forskning. En introduktion till brottsofferområdet Historiskt sett har det i samhällssfären förekommit en gärningspersonsfokusering där brottsoffer hamnat i bakgrunden (Wergens, 2002). Brottsoffer kan anses ha hamnat i en position av marginalisering som troligtvis många gånger präglats av en lägre status i samhällets olika maktsystem (Wergens, 2002). Vanlig kritik på området är att många brottsoffer anser det vara svårt att veta var och hur hjälp går att tillgå när man blivit utsatt för ett brott samt att fenomenet sällan blir aktuellt förrän en individ själv 6

7 blir utsatt för våld eller kränkning (Lindgren, 2004). Vidare kan brottsofferfrågan anses stigmatiserande i sin grund, vilket såldes kan sätta frågan i repellerande riktning (Lindgren, 2004). Varför en brottsoffermarginalisering uppstått är svårt att besvara, att det dock föreligger ett glapp mellan teori och praktik i hur brottsofferfrågan ska hanteras är ett ämne som diskuterats sedan en tid tillbaka (Lindgren, 2004). Den här rapporten tar sin utgångspunkt i disciplinen viktimologi (läran om offer) vilken många gånger räknas som ett specialområde inom kriminologin (Karmen, 2012). Viktimologi karaktäriseras av det vetenskapliga studiet av typ, omfattning och orsaker till utsatthet för brott, dess konsekvenser för berörda parter samt samhällets reaktioner på detta (Wergens, 2002). Med samhälle menas i detta sammanhang i synnerhet polis, rättssystem, frivilligarbetare och yrkesverksamma (Wergens, 2002). Den viktimologiska forskningsinriktningen kan betraktas som relativt ny i sitt slag, detta gäller även uppmärksamheten som brottsofferfrågan fått i det svenska samhället under de senaste årtiondena (Wergens, 2002). Några viktiga åtgärder och reformer som bidragit till bättre villkor för brottsoffer bör inledningsvis nämnas. Ur myndighetssynpunkt har brottsoffer exempelvis fått bättre möjligheter för ersättning, utökad rätt till juridiskt biträde (målsägandebiträde), större möjligheter till spärrmarkering och fingerade personuppgifter samt att polis och åklagare har en ökad informations- och underrättelseskyldighet i förhållande till brottsoffer (Lindgren & Qvarnström, 2003). Vidare har Brottsoffermyndighetens uppstart 1994 gett brottsofferforskningen ett vidare fokus; Domstolsverket har medverkat till utbyggnaden av vittnesstödsverksamheten samt att många tings- och hovrätter har inrättat särskilda väntrum för att brottsoffer och vittnen ska slippa konfronteras med den tilltalade (Lindgren & Qvarnström, 2003). Att kriminella handlingar kostar samhället pengar är väl känt inom både vetenskapen och i den offentliga debatten; vad däremot offrens lidande kostar oss är ett relativt outforskat område (Wergens, 2002). Enligt Socialstyrelsen (2011) uppgår kostnaderna för våld mot kvinnor till minst 2,5 miljarder kronor årligen. Då räknas kostnader för kommunerna, sjukvården, statliga myndigheter och frivilligorganisationer samt det produktionsbortfall som uppstår för sjukdom och dödsfall. Vidare 7

8 kan ett enda offer som till följd av gatuvåld invalidiserats av sina skador kosta samhället upp till 50 miljoner kronor; då är bara den ekonomiska kostnaden inräknad, inte det mänskliga lidandet (Nilsson & Wadeskog, 2012). Dessa exempel utgör bara ett fåtal av alla brottsoffer som existerar i samhället. Det kan om något antas stärka motivationen ytterligare till varför just brottsoffer är en viktig grupp att rikta mer forskning mot. Brottsoffers position har trots den tidigare marginaliseringen växt sig allt starkare i Sverige sedan 70-talet (Wergens, 2002). Det pågår ett ständigt arbete för att stärka deras rättigheter och en relativt ny diskurs inom detta område är att se brottsoffer utifrån ett mänskliga rättigheterperspektiv; därav att man i egenskap av individ som utsatts för brott också har rättigheter till adekvat hjälp och rättvisa (Lindgren, 2004; Wergens, 2012). En möjlig anledning till att brottsofferfrågor inte har fått det genomslag i praktiken som det bör anses kunna bero på att just brottsoffer kategoriserats som en mjuk fråga för snälla individer, istället görs här gällande att detta bör integreras som en självklar fråga om mänskliga rättigheter (Lindgren, 2004). Vem betraktas som ett brottsoffer? Brottsoffer som begrepp är inte entydigt, snarare relativt öppet för olika slags tolkningar och associationer. Brottsofferbegreppet är dessutom föränderligt över tid (Wergens, 2002). Trots att det förekommer olika etablerade definitioner på vem eller vilka som tillhör kategorin brottsoffer finns ändå en annan verklighet i hur människor i allmänhet uppfattar vem som är ett brottsoffer eller inte (SOU 1998:40). Ett urval av de mest frekvent använda brottsofferdefinitionerna kommer i korthet att beskrivas nedan. Därefter kommer begreppsinnerbörden av brottsoffer att belysas. I de flesta juridiska sammanhang definieras brottsoffer som målsägande (SOU 1998:40; Österberg, 2002). Enligt rättegångsbalken 20 kap. 8 fjärde stycket definieras målsägande som den mot vilket ett brott har blivit begånget eller som har blivit förnärmad av brottet eller lidit skada, detta kan avse en fysisk person, ett företag eller annan juridisk person som är part i rättegång. Denna definition kan uppfattas som begränsad då den endast görs gällande i fall där rättsväsendet är involverat. En bredare definition som används är den som Förenta Nationerna (FN) 8

9 formulerade i en deklaration om brottsoffers grundläggande rättigheter år I denna deklaration definieras offer som personer som enskilt eller gemensamt lidit skada (fysisk eller psykisk), ekonomisk förlust, känslomässigt lidande eller väsentlig försämring av sina grundläggande rättigheter genom handlingar eller underlåtelser som strider mot strafflagar som gäller i medlemsstaterna (FN, 1985). Vidare kan ett brottsoffer enligt denna deklaration betraktas som ett offer oavsett om gärningspersonen är oidentifierad, gripen, åtalad eller dömd samt oavsett hur familjerelationen ser ut mellan offer och gärningsperson (FN, 1985). Innebörden i vad som faktiskt avses med användandet av termen brottsoffer kommer i denna rapport tillämpas närmast den definition som FN använder ovan. Det kan alltså innefatta vilken person som helst som på något sätt utsatts för brott. Varför just termen brottsoffer används är främst för att försöka hålla ner begreppet till så få beståndsdelar som möjligt, det blir också aningen enklare då begreppet brottsoffer används i socialtjänstlagen (SoL) (SoL, 2001:453). Det bör än dock poängteras att vad vi än väljer att använda för term när vi pratar om en person som drabbats av brott samt vad vi lägger in för omedvetna och medvetna attityder i detta leder i förlängningen till hur vi agerar gentemot dessa personer (Karmen, 2012). Ett annat begrepp som kan användas för att definiera någon som utsatts för brott är det uttryck som Stiftelsen Tryggare Sverige (2010) använder. Med risk att tillskriva en individ som utsatts för brott olika egenskaper i en riktning mot att vara ett hjälplöst offer har Stiftelsen valt att använda uttrycket brottsdrabbad där fokus ligger på säkerställandet av att brottsdrabbade individer får sina mänskliga rättigheter tillgodosedda med den hjälp och det stöd som krävs (Stiftelsen Tryggare Sverige, 2010). Därigenom prioriteras synen om ett handlande subjekt med initiativförmåga framför ett passivt offer, där grundtanken handlar om att inte utsätta vissa individer för stigmatiserande egenskaper till följd av en brottshändelse (Stiftelsen Tryggare Sverige, 2010). Ytterligare ett exempel på begrepp som kan definiera en brottsdrabbad person är det som också har avsett att tillvarata individens egen styrka, nämligen begreppet överlevare. Med detta avses i korthet att en överlevare är det som uppstår ur att en person tagit sig igenom ett trauma eller liknande (som att bli utsatt för brott), liksom överlevare tar sig igenom exempelvis naturkatastrofer (Figley, 1985). Härvid kan överlevarbegreppet 9

10 illustrera den gradvisa process i att återta och omkonstruera den traumatiska händelsen och således ta makten över det som personen i fråga blivit utsatt för; traumat blir därmed en del av en persons världsbild (Figley, 1985). Ett exempel på hur brottsofferuppfattningen kan se ut kan härledas till Nils Christies (1986) artikel The ideal victim, i vilken han undersökte föreställningar om hur brottsoffer som begrepp konstrueras. Christie (1986) inriktade sig på vilka aspekter som utgjorde grund för uppfattningar kring hur agerande och reaktioner av olika människotyper baserades på vilken slags status som offer en person kan besitta. I detta resonemang framkom att en person eller kategori av individer kan kallas för ett idealiskt offer beroende på åtminstone fem egenskaper (Christie, 1986). Ett offer med dessa egenskaper karaktäriseras av svaghet, sysselsatt med ett respektabelt projekt, stationerad på en plats där hen nästintill måste befinna sig samt i ett möte med en ond och stor gärningsperson som är okänd för offret sedan tidigare (Christie, 1986). Med detta följer alltså att ju fler egenskaper en person besitter enligt ovan, desto högre blir offerstatusen; vidare finns samma argument för att färre egenskaper enligt ovan sänker offerstatusen relativt sett (Christie, 1986). Det finns uppfattningar om att det idealiska offret förutsätter en motpol i form av en idealisk gärningsperson, där de egenskaper som sänker offerstatusen på samma sätt skulle höja gärningspersonsstatusen (Åkerström & Sahlin, 2001). Effekten blir då följaktligen att ju mer idealt offer, desto mer ideal gärningsperson och vice versa (Christie, 1986). En svag äldre kvinna på väg till kyrkan som blir rånad av en stor och okänd man får därav högre offerstatus än om hon hade blivit rånad av en annan äldre dam på väg till en bar sent på natten (Christie, 1986). Med denna relation av olika egenskaper som agerar med och mot varandra skapas alltså dessa kategorier i allmänhetens ögon. Vidare kan då antas att offret skapas och definieras i relation till gärningspersonen och vice versa. Med detta tillkommer att offerrollen då endast är en roll som konstrueras, likväl som för gärningspersonen. Poängen som Christie (1986) vill göra med sitt resonemang är att vissa individer tillskrivs offerrollen/gärningspersonsrollen lättare eller svårare beroende på sina respektive egenskaper och sammanhang. Härigenom 10

11 demonstreras konstruktionen som omgivningen själva således skapar. För att problematisera strukturen i denna konstruktion gäller det att försöka särskilja den skapade offeridentiteten från den subjektiva identiteten, vissa personer kanske egentligen inte alls definierar sig som ett brottsoffer bara för att ett brott har begåtts i ens sammanhang. Dagens brottsofferarbete är ingen enhetlig rörelse eller ideologi, utan många olika grupper arbetar till förmån för brottsoffer på olika sätt (Niemi, 2011). Gemensamt för brottsofferrörelsen är dock att det ofta finns ett starkt engagemang inriktat på frågor som berör brottsoffers position, denna i vilken ofta innehar en svag ställning i rättsprocessen, är belagd med skuld samt innehar ekonomiska kostnader till följd av brott (Niemi, 2011). Niemi (2011) menar att den viktimologiska forskningen aldrig varit föremål för likadan kritik som till exempel feministisk forskning har och menar vidare på att denna allt för starka sympati för brottsoffer är rent ut sagt skadlig och farlig. Grunden i detta argument ligger i linje med Christies (1986) idé om ideala offer, nämligen att fokus riktas mot det individuella fallet (ofta barn eller kvinna) och såldes skapas identitetsbyggande offerdiskurser. Genom dessa offerdiskurser kan exempelvis kriminalpolitiska krav på hårdare straff tillämpas (Niemi, 2011). Härigenom efterfrågas alltså bättre kunskaper om verkliga offer och gärningspersoner för att minska reproduktion av de missvisande stereotypa offren. Att kategoriseras som brottsoffer kan i högsta grad ha en politisk verkan i det att offerstatus får en funktion som leder till politiskt agerande (Nilsson, 2003). Detta kan exempelvis manifesteras genom sensabiliteter, vilket i korthet kan beskrivas som en känslostruktur som uttrycks i system av känsloföreställningar som riktar åsikter mot vad som är lämpligt eller ej samt vad som är säkert eller riskfyllt (Nilsson, 2003). Då människan kan anses vara en känslostyrd varelse kan denna sensabilitet utgöra en stark politisk kraft, i vilket exempelvis bilden av ett brottsoffer kan väcka sympatier och därigenom skapa starka känslouttryck. I den mening kan det bli politiskt om en grupp människor använder dessa känslouttryck för brottsoffer för att få igenom diverse åsikter eller beslut. Brottsoffer som grupp har inte sällan setts på som en motsas till gärningspersoner där offerkompensation diskuteras som motpart till gärningspersonens straff (Ljungwald & Elias, 2010). Där skulle hårdare straff för gärningspersonen kunna översättas som en aktion som 11

12 politiskt manifesteras genom den sensabilitet som sammankopplas genom bilden av en person med hög offerstatus; det vill säga genom starka känslouttryck gentemot offret blir det enklare att framföra idéer om hårdare straffskalor för gärningspersoner. Ett exempel från verkligheten som kan relateras till detta är brottsoffermyndighetens tidigare uttryckta åsikt att så kallad sekundär viktimisering i form av inkompetens eller fientligt bemötande i rättsprocessen var något som brottsoffer måste leva med i strävan att erhålla en fällande dom för gärningspersonen (Ljungwald & Elias, 2010). I motsatt riktning kan det också tänkas att offerstatus kan bidra till erhållna fördelar, även fast de troligtvis är få. Ett exempel skulle kunna vara en förtur i rättssystemet där en anmälan gjord av en äldre utsatt kvinna förmodligen skulle tas på mer allvar än om motsvarande anmälan utförts av en utsatt ung kille. Definitioner Nedan kommer några vanligt förekommande nyckeldefinitioner att beskrivas med avsikt att öka tydligheten i vad som faktiskt avses med användandet av just dessa. När det kommer till definitionen som rör en person som utfört en brottslig handling eller liknande kommer termen gärningsperson att användas i så stor utsträckning det är möjligt. Detta för att inte definiera ett specifikt kön på personen i fråga. Andra definitioner kan förekomma om sammanhanget kräver det, exempelvis när det kommer till citat eller dylikt. Den här rapporten kommer att beröra olika ansvarsområden relaterade till sociala frågor, främst till brottsoffer som i huvudsak utgår från SoL 2001:453. Vad som kommer beskrivas längre fram utgörs i princip av att den stora delen av ansvarsområdet ligger på respektive kommun att hantera. För varje verksamhet inom kommunerna som kopplas till sociala funktioner finns olika tillvägagångssätt och strukturer beroende på kommun; detta gör begreppet socialtjänst svårdefinierat. I korthet kan dock nämnas att det i lagtext hänvisas till att socialnämnd används som beteckning för den eller de nämnder som ansvarar för varje kommuns socialtjänst (SoL, 2001:453; Socialstyrelsen, 2006). Med dessa begrepp kan alltså olika tolkningar göras beroende på vilket sammanhang som avses och ofta härleds definitionerna in i varandra (Socialstyrelsen, 2006). I och med detta kommer begreppen kommun, socialtjänst och socialnämnd att användas synonymt. 12

13 Liksom att det finns många olika begrepp för de ovan beskrivna verksamheterna, finns minst lika många begrepp för att beskriva personerna som arbetar inom dessa. I den här rapporten kommer socialarbetare att användas i stor utsträckning. Det avser då personer som arbetar med handläggning av bland annat brottsofferärenden inom kommun, socialtjänst eller socialnämnd. Avgränsningar Brottsoffer kommer i den här rapporten att behandlas som en generell grupp med en utgångspunkt i att det finns mer som förenar än skiljer dem åt (Lindgren, 2004). Det finns givetvis en medvetenhet om att det föreligger påtagliga skillnader mellan olika brottsoffergrupper (Karmen, 2012), syftet här är dock inte att göra distinktioner mellan dessa och därav undviks en gradering av de olika problemnivåer som troligtvis föreligger. Istället är utgångspunkten att brottsoffer utgör en grupp, så som den presenteras i SoL (2001:453) där det juridiska ansvaret redogörs för. I citatet nedan tydliggörs en del av de aspekter som gör det mer motiverat att i denna rapport diskutera brottsoffer som en grupp istället för olika grupper: En annan orsak är att en del myndigheter har en bristande helhetssyn. Under senare år har utsatta kvinnor och barn samt offer för rasistiska och homofobiska brott varit prioriterade områden. Dessa grupper är också exempel på särskilt sårbara brottsoffer; kvinnor och barn på grund av våldets struktur där gärningsmannen ofta är någon som offret känner eller står i beroendeställning till, offer för homofobiska och rasistiska brott (så kallade hatbrott) eftersom brotten inte bara är en attack mot individen utan också en attack mot offrets hela livsstil och/eller kultur. Dessa brott är också ett angrepp mot de grundläggande demokratiska värdena i en stat. Andra särskilt sårbara grupper är till exempel äldre, funktionshindrade och socialt utslagna. Listan kan göras lång. Det centrala är emellertid att en stor del av de reaktioner, behov och problem som individer ställs inför efter att ha utsatts för brott är generella. Det finns således mer som förenar än som skiljer olika offergrupper åt. De rättsvårdande myndigheterna måste därför se till helheten när man utvecklar det brottsofferstödjande arbetet. Det gäller inte minst för att motverka att enskilda grupper ställs mot varandra. (Lindgren & Qvarnström, 2003, s. 2). 13

14 Som Lindgren och Qvarnström (2003) skriver bör brottsofferarbetet gå mot en riktning för att motverka att enskilda grupper ställs mot varandra och där arbetet sker i ett större sammanhang, vilket kräver bättre samarbete. En ökad komplexitet som uppstår är således att för varje ny grupp som anses vara extra sårbar adderas ett särskilt fokus där gruppen i fråga ska kategoriseras som ett prioriterat område. Vad som åsyftas i citat ovan påminner oss dock om vikten av att just agera med helhetssyn och inte ställa brottsoffer i en konkurrerande sits emot varandra. Längre fram i texten kommer lagtexter och annat material rörande det ansvar som socialtjänsten har att beskrivas vilket inte gör argumentet mindre komplext. Dilemmat att ta i beaktning bör då istället kanske inte uteslutas då vissa grupper förmodligen har behövt en större prioritet än andra under vissa omständigheter. Då handlar det om prioritering av resurser. Ett exempel nära i tiden berör mäns våld mot kvinnor som i sig genom bättre lagstiftning har hjälpt många utsatta kvinnor (Ljungwald & Elias, 2010). Poängen bör dock vara än mer aktuell nu då fler grupper i så fall borde skrivas in i våra lagar som extra sårbara, där blir konkurrenssituationen en potentiell fara. Å andra sidan bör den symboliska funktionen av att framhäva vissa grupper mer än andra inte underskattas då utsatthet för brott, upplevelser av brott samt diverse insatser kan se väldigt olika ut beroende på grupptillhörighet (Lindgren & Qvarnström, 2003). Det symbolvärde politiska beslut kan ha kommer att diskuteras längre fram. Av praktiska skäl kommer dock brottsoffer att behandlas som en och samma grupp i denna rapport. Vidare kommer brottsofferperspektivet i så god mån det går att hållas på nationell nivå. Detta kan anses problematiskt då många bestämmelser och områden hanteras på kommunal nivå (detta beskrivs mer grundligt längre fram i texten) när det gäller brottsofferfrågor. Trots de lokala bestämmelser som förekommer finns det inte utrymme att i denna rapport specificera skillnader och olika regler för respektive kommun och socialtjänst och därvid kommer en mer generell inriktning att tas. Detta underbyggs av att syftet med denna rapport inte är att jämföra utan snarare att kartlägga och analysera en eventuell generell problematik. Många av de intervjupersoner som deltagit är verksamma i Stockholm med omnejd, delvis med anledning av geografisk närhet men också på grund av att många nyckelpersoner med viktig knytpunkt till nationella bestämmelser enligt allmän kännedom finns i Stockholm. 14

15 Ett vetenskapsteoretiskt perspektiv En viktig vetenskapsteoretisk utgångspunkt för detta arbeta är att samhällsvetenskapliga ämnen, liksom vetenskap i allmänhet, alltid bör inneha ett kritiskt förhållningssätt till det som undersöks; detta för att bland annat möjliggöra frigörelse från olika kunskapsmässiga begränsningar i form av exempelvis fördomar, normer och institutionaliserade auktoriteter (Allwood & Erikson, 1999). Definitionen av att vara kritisk finns uppdelad i en rad olika kategorier inom vetenskapsteorin, i detta samhällsteoretiska sammanhang har en emancipatorisk inriktning valts. I korthet innebär den typen av kritik en reflektion av etablerade ideologier och idéer där frigörelse av olika slags dominansförhållanden är centrala, således blir ett kritiskt granskande av ett redan etablerat tänkande huvudtemat (Allwood & Erikson, 1999). Allwood och Erikson (1999) belyser dock en aspekt värd att beakta mer grundligt; nämligen politikens ständiga närvaro inom samhällsvetenskapen i vilken anses ställningstagande gällande värderingar och samhällsutformande i förhållande till ideal och intressen. En inte sällan återkommande förhållningspunkt inom vetenskapen är att politik likställs som en sorts felkälla; härvid görs istället gällande en omvänd syn där samhällsvetenskapen i sin grundläggande karaktär är just politisk (Allwood & Erikson, 1999). I fokus för den här rapporten är socialtjänsten, vilken i sig är en politisk samhällsinstitution (Allwood & Erikson, 1999). Allwood och Erikson (1999) menar att vi inom samhällsvetenskapen inte kan ställa oss utanför det samhälle vi själva är en del av och menar vidare på att forskare som hävdar objektivitet i förhållande till det som utforskas i sig misstar sin egen reproduktion av den aktuella kontexten. Med detta bör vi således istället vara medvetna om och uppmärksamma att den forskning som bedrivs inom samhällsvetenskapliga ämnen är politisk i allt från vad som undersöks respektive inte undersöks, vad som presenteras samt hur tillvägagångssätten ser ut (Allwood & Erikson, 1999). Oavsett vilka idéer vi än väljer att implicit/explicit utmana, manipulera, konservera eller reproducera är det av stor vikt att uppmärksamma vår egen roll och inblandning; i samma mening bör dock politisk sammahällsteori betraktas som både vetenskaplig och kritisk i sin karaktär. Vi bör alltså både beakta och acceptera att detta är vad som ingår i det samhällsvetenskapliga fältet och därmed också inom kriminologin. 15

16 Att juridiska lagar kan likställas med institutionell normativ ordning är inte nytt sätt att se på samhällets kollektiva uppbyggnad (MacCormick, 2007); däremot underbyggs här en motivation till en studie med utgångspunkt i just den politiska och juridiska sfären. Den här rapporten kommer att ta avstamp i den svenska socialtjänstens juridiska ansvar för brottsoffer samt hur detta manifesteras i den praktiska verksamheten. Baserat på kvalitativa nyckelpersonsintervjuer kommer sedan en vidare analys att genomföras där huvudsyftet blir att försöka få en ökad kunskap om eventuella möjligheter, hinder och framtida utmaningar. Med det ovan nämnda taget i beaktning avses alltså att underbygga rapportens syfte och därmed också understryka att en kvalitativ studie av politisk karaktär inte bör förringas, utan snarare ses för den viktiga beståndsdel i samhällsvetenskapen som den enligt Allwood och Erikson (1999) faktiskt är. Innehållet bör givetvis inte tolkas som en representativ helhetsbild i kvantifierbara termer, däremot görs här gällande att innehållet förhoppningsvis ger en förbättrad insikt än tidigare gällande socialtjänstens brottsofferinsatser. Detta hävdas med grund i att flertalet ingående perspektiv beaktas rörande samma slags samhällsfunktion och således kan vi troligtvis lära oss mer om de existerande mekanismerna som sannolikt påverkar hur situationen ser ut. Det ska också noteras att ingen liknande kartläggning har tidigare genomförts. Socialtjänstens uppkomst och dess juridiska ansvar Ett centralt tema i den här rapporten är socialtjänstens juridiska ansvar för brottsoffer. Nedan följer en sammanfattad redogörelse för socialtjänstens uppkomst, funktion samt specifika brottsofferbestämmelse. Med ett huvudsakligt syfte om att slå samman all lagstiftning gällande sociala frågor på kommunal nivå till en enda lag bildades socialtjänstlagen (SoL) år 1982 (Åström, 1988). Utgångspunkten för dess existens var att garantera samtliga medborgares grundläggande ekonomiska och sociala säkerhet, vilket då liksom idag verkar genom att uppdraget ligger på varje kommuns folkvalda politiker att ansvara för (Ljungwald & Hollander, 2009; Socialstyrelsen, 2012). Kommunens uppgifter inom socialtjänsten ska fullgöras av den eller de nämnder som kommunfullmäktige bestämmer (SoL, 2001:453). Detta innebär således en stor frihet för respektive kommun att på lokal nivå se till att verksamhetens mål uppfylls. Till socialtjänsten räknas alla verksamheter i samhället som om- 16

17 fattas av SoL, exempelvis individ- och familjeomsorg, äldreomsorg samt stöd och service till personer med funktionsnedsättning (Lindgren et.al, 2001). Då socialtjänstens uppdrag utgår direkt från regeringen och så tillika socialdepartementet finns trots det lokala ansvaret än dock gemensamma mål där demokrati och solidaritet är den grund som målen i huvudsak vilar på (SoL, 2001:453). De mest grundläggande målen enligt SoL (2001:453) är att socialtjänstens verksamhet bör utgå från ekonomisk och social trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor samt aktivt deltagande i samhällslivet. I dessa nationella mål understryks vidare vikten av varje individs självbestämmanderätt och integritet. Socialtjänsten ska även bedriva uppsökande verksamhet där stöd och rådgivning till samhällsmedborgarna är viktiga inslag (SoL, 2001:453). I SoL finns numera särskilda bestämmelser för olika grupper såsom exempelvis barn och unga, äldre människor, människor med funktionshinder och missbrukare. Sedan år 2001 då riksdagen antog propositionen Stöd till brottsoffer (prop. 2000/01:79) finns numera även en särskild bestämmelse som reglerar socialtjänstens ansvar för brottsoffer; detta lagrum i SoL 5 kap. 11 lyder enligt följande: Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för brott och dennes närstående får stöd och hjälp. Socialnämnden ska särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation. Socialnämnden ansvarar för att ett barn, som utsatts för brott, och dennes närstående får det stöd och den hjälp som de behöver. Socialnämnden ska också särskilt beakta att ett barn som bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot närstående är offer för brott och ansvara för att barnet får det stöd och den hjälp som barnet behöver. Denna särskilda bestämmelse som till förmån för brottsoffer infördes i Sverige är en unik företeelse som inte kan likställas med rättsregler i något annat skandinaviskt land (Ljungwald & Hollander, 2009). Innan denna paragraf ändrades till att gälla samtliga brottsoffer och deras anhöriga omfattade SoL 5 kap års bestämmelse beträffande att socialnämnden bör verka för stöd och hjälp till kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp i hemmet (Lindgren et.al, 2001). Kvinnor som utsatts för våld i nära relation utgör fortfarande ett viktigt inslag i bestämmelsen, dessa har således integrerats som en grupp 17

18 att särskilt beakta. Många forskare är eniga om att det ökade intresset för brottsofferfrågor kan sammankopplas till feministrörelsens kamp i att belysa mäns våld mot kvinnor, bland annat genom kvinnojourer och andra likande instanser (Ljungwald & Elias, 2010; Lindgren et.al, 2001). Som vi ser i socialtjänstens ansvar för brottsoffer enligt SoL (2001:453) ska barns (liksom kvinnors) situation och utsatthet för brott särskilt beaktas; barn som bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot en närstående ska också enligt denna bestämmelse betraktas som brottsoffer. Härigenom görs det tydligt att kvinnor och barn är grupper som särskilt uppmärksammas i denna juridiska brottsofferbestämmelse. Enligt Proposition 2000/01:79 som behandlades i samband med att brottsofferbestämmelsen infördes 2001 poängterades att bara för att en individ utsatts för brott utgår inte en automatisk hjälpaktion från socialtjänstens sida. I propositionen menades följaktligen att även fast socialtjänsten är ansvarig för stöd och hjälp till brottsoffer har andra grupper också en viktig funktion att fylla; med andra grupper avses då frivilligorganisationer, familj, vänner och andra grupper i samhället (Proposition 2000/01:79). Tre förändringar har gjorts i brottsofferbestämmelsen sedan införandet 2001; bestämmelsen om barn som bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot närstående lades till 2006, år 2007 ändrades det mer frivilliga begreppet bör till ett mer obligatoriskt ska i den andra och tredje paragrafen, vilket kan utläsas ovan (Ljungwald & Elias, 2010). För att förstärka barnrättsperspektivet ytterligare adderades en tredje paragraf år 2013, enligt denna poängteras alltså att socialnämnden ska ansvara för att ett barn som utsatts för brott, och dennes närstående får det stöd och den hjälp som de behöver (SFS 2012:776, SoL 2001:453). Den första förändringen innebär med andra ord en tydligare syn på att barn (även i sin passivitet) ska tas i särskild beaktning trots att denne inte alltid är ett direkt eller uppenbart föremål för brott. Övergången från bör till ska ställer i sin grundläggande betydelse mer ansvarskrav på socialtjänsten då betydelsen av bör anses vara mindre tvingande än ska i juridisk mening (Ljungwald & Hollander, 2009). Begreppet bör kan anses fungera som en riktlinje eller rekommendation medan ska anses innebära en uppmaning om att påbudet i 18

19 fråga måste utföras. Förutom ett stärkt barnrättsperspektiv är en av de viktigare aspekterna med 2013 års förändring att det tidigare uttrycket närstående vuxen ersatts med närstående, detta innebär alltså att närstående kan innefatta andra närstående personer som inte är vuxna (Brottsoffermyndigheten, 2012). SoL (2001:453) beskrivs som en målinriktad ramlag. I lagen anges då målen för verksamheten samt vilka resultat som ska uppnås, dock sällan hur dessa ska uppnås (Socialstyrelsen, 2006). Kommunerna har då stor frihet att utforma sina insatser efter de skiftande behov och önskemål som finns, vilka troligtvis varierar. Inom ramarna för de övergripande målen ska varje kommun växa fram med den kommunala självstyrelsen som grund (Socialstyrelsen, 2006). I denna ramlagsbeskrivning från socialstyrelsen understryks alltså vikten av att varje kommun bör anpassa sina brottsofferinsatser efter de specifika behov som föreligger. Socialtjänstens praktiska brottsofferinsatser består i varierande grad av stödsamtal, medling, ekonomisk ersättning, praktisk hjälp vid rättegång och polisanmälan samt hänvisning till ideella organisationer och sjukvård (Socialstyrelsen, 2004, 2012). 19

20 Tabell 1. Viktiga milstolpar gällande brottsofferarbetet i Sverige. (Ljungwald & Elias, 2010; Lindgren et.al, 2001; SoL, 5:11). Årtal Händelse 1971 Termen brottsoffer börjar användas i parlamentariska skrifter De första kvinnojourerna bildas. Brottskadelagen införs Lagstiftning mot kroppslig bestraffning och annan kränkande behandling av barn införs (agalagstiftningen) De första reformerna till förmån för brottsoffer införs i rättsystemet, bl.a. lagen om målsägandebiträde och lagen om besöksförbud. Brottsofferjourernas riksförbund (BOJ) grundas Brottsoffermyndigheten grundas. Brottsofferfonden etableras i syfte att ge ekonomiskt stöd till brottsofferinriktad verksamhet Särskild brottsofferparagraf träder i kraft Barn som bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot närstående läggs till som grupp i SoL att särskilt beakta som offer för brott Socialtjänsten åläggs ett större ansvar då termen bör ersätts med ska gällande hjälpinsatser för brottsoffer I SoL 5:11 förstärks barnrättsperspektivet ytterligare med en ny tredje paragraf. 20

21 Utgångspunkter Nedan följder några olika avsnitt av inslag som berör hur dagens allmänna status ser ut på brottsofferområdet i Sverige. Redogörelserna består av olika perspektiv och teorier som avses ligga till grund för vidare analys och problematisering av socialtjänstens brottsofferstöd. Nuläge Socialstyrelsen genomför sedan tre år tillbaka årliga jämförelser mellan Sveriges olika kommuner där dess brottsofferarbete tillses. I den senaste jämförelserapporten som redovisats i form av Socialstyrelsens (2014) öppna jämförelser kunde stora skillnader mellan kommunernas brottsofferarbete påvisas, alla kommuner verkar exempelvis inte uppfylla lagens krav gällande brottsofferarbetet. Brister kunde påvisas i 50 av de totalt 60 granskade kommunerna, några av de brister som påtalades var bland annat att våldsutsatta kvinnor och barn och barn som bevittnat våld hänvisas till insatser utan att få sina behov utredda (Socialstyrelsen, 2014). I samma rapport framkom att kommunerna i jämförelse med tidigare år blivit bättre på att använda standardiserade bedömningsmetoder för att kartlägga våldsutsatthet, det vill säga att mätningarna utförs mer konsekvent och med bättre struktur (Socialstyrelsen, 2014). Således innebär detta att siffran uppgått till att 49 % av kommunerna nu använder standardiserade bedömningsmetoder (Socialstyrelsen, 2014). Än dock gör alltså inte andra hälften av landets kommuner standardiserade bedömningar. Vidare har 14 % av Sveriges kommuner uppvisat att de har aktuella rutiner för att säkra skolgången för barn i skyddat boende; i verksamheter för äldre och personer med funktionsnedsättning tycks dessvärre rutiner om stöd till våldsutsatta saknas (Socialstyrelsen, 2014). I en studie utförd av Brottsförebyggande rådet (Brå) har 7 % av våldsutsatta kvinnor och 3,5 % av våldsutsatta män varit i kontakt med socialtjänsten med anledning av våld i nära relation; vidare har knappt 6 % av våldsutsatta kvinnor och 0,3 % av våldsutsatta män haft kontakt med någon kvinnojour, mansjour eller brottsofferjour (Brå, 2014). Det är dessutom beräknat att exempelvis endast 12 % av de barn som blir slagna hemma vänder sig till skolan, socialtjänsten, polisen eller annan liknande institution (Jansson et.al, 2011). 21

22 Andelen kommuner som använder våldsutsattas synpunkter för att utveckla verksamheten tycks ha blivit 4 procentenheter lägre än för år 2013, siffran ligger numera på endast 13 % (Socialstyrelsen, 2014). Endast ett fåtal kommuner följer systematiskt upp sina insatser gentemot brottsoffer som utsatts för våld. Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) utförde år en kartläggning där det konstaterades att det föreligger brister i att utreda och ge stöd till barn som bevittnat våld, brister fanns i över hälften av de granskade kommunerna (Ivo, 2014). Ivo (2014) har tydligt påtalat att socialtjänsten behöver bli bättre på att ge utsatta barn det stöd de behöver. Som redogjorts för tidigare i denna rapport är brottsutsatta barn dessutom en grupp som enligt SoL (2001:453) särskilt ska beaktas när det kommer till stödinsatser. Rapporten som Ivo (2014) presenterat visar också på resultat i form av att det finns tydliga skillnader mellan hur landets kommuner uppfyller lagens krav gällande exempelvis våldsutsatta kvinnor och barn samt barn som bevittnat våld. Det tycks föreligga brister i rutiner, riskbedömning och personalens kompetens (Ivo, 2014). I figur 1 nedan visas en spridning av till vilken grad landets olika kommuner uppfyller kriterier för en rad uppställda indikatorer. Indikatorerna har med undantag från den enskildes behov haft en utgångspunkt i sex olika kvalitetsområden vilka har delats upp enligt följande: helhetssyn/ samordning, kunskapsbaserad verksamhet, självbestämmande/integritet, tillgänglighet, trygghet/säkerhet samt effektivitet (Socialstyrelsen, 2014). 22

23 Figur 1. Hur landets kommuner uppfyller kriterierna för olika indikatorer i Socialstyrelsens öppna jämförelser

24 Socialstyrelsen har sedan tidigare i uppdrag från regeringen att vägleda socialtjänsten i att uppmärksamma brottsoffers och deras närståendes rätt till stöd och hjälp (Socialstyrelsen, 2012). I en vägledningsrapport som Socialstyrelsen utarbetade 2012 med syfte att vägleda kommunerna i sitt brottsofferarbete har socialtjänstens arbete sammanställts och vidare har rekommendationer för det framtida brottsofferarbetet utgivits. I rapporten kunde det sammanfattningsvis konstateras att en stor del av det brottsofferarbete som bedrivs koncentreras till våldsutsatta kvinnor och barn; troligtvis med anledning av att dessa enligt SoL också särskilt ska beaktas (Socialstyrelsen, 2012). Socialstyrelsen (2012) menar dock på att det finns bortglömda brottsoffergrupper som behöver fler stödinsatser; dessa bortglömda grupper består exempelvis av pojkar och män som utsätts för våld i nära relation och/eller hedersrelaterat våld och förtryck, hbtq-personer, personer med funktionsnedsättning, äldre personer samt personer som inte kan prata svenska. Personer som anses tillhöra ovan nämnda grupper befinner sig ofta i utsatta positioner och där har en tillgänglig och öppen socialtjänst en stor betydelse för stöd och hjälp; detta måste fungera oavsett hur den lokala organisationen ser ut (Socialstyrelsen, 2012). För att kunna bistå med adekvat hjälp menar Socialstyrelsen (2012) på att socialtjänsten inte enbart ska hänvisa brottsoffer till frivilligorganisationer för stöd och hjälp, önskvärt är att stödet samordnas så att den enskilde inte behöver ha kontakt med fler instanser än nödvändigt. Således är en helhetssyn en mycket viktig strävan, liksom att vara medveten om att socialtjänsten är skyldig att informera om den rätt en person har att få sina behov utredda samt att få ett beslut som går att överklaga (Socialstyrelsen, 2012). Denna korta nulägesorientering uppvisar att brottsofferarbetet i Sverige håller en varierande kvalité och att situationen för brottsoffer inte är optimal. Bostadsorten kommer troligtvis att påverka vilken slags hjälp den drabbade får efter ett brott. Två tydliga fördelar är att det finns en medvetenhet om hur läget ser ut samt rekommendationer på hur det bör se ut. Som Socialstyrelsen (2012) pekar på är det dock alltså viktigt att ta i beaktning att en stor del av dagens brottsofferfokus idag ligger på våldsutsatta kvinnor och barn; således bör det poängteras att det finns andra brottsoffergrupper som inte är lika representerade i dessa rapporter. Dessutom förefaller det svårt att hitta korrekta uppskattningar på hur stort mörkertalet är avseende brottsoffer i Sverige. 24

25 Tidigare forskning Antalet vetenskapliga studier av brottsoffer och socialtjänsten är begränsat och än så länge finns endast ett fåtal forskare som dominerat fältet i Sverige. De studier som hittills inriktats på brottsoffer och socialtjänsten har haft fokus på uppfattningar om brottsofferbegreppet samt juridiska granskningar av brottsofferbestämmelsen i SoL (Ljungwald & Elias, 2010; Ljungwald & Hollander, 2009; Ljungwald & Svensson, 2007). Diverse databassökningar innefattande böcker, artiklar, e-böcker, avhandlingar och rapporter har gett få träffar. Däremot har andra relevanta källor i form rapporter och lagtexter gått att tillgå när det kommer till exempelvis brottsoffer i olika myndighetssammanhang. Det kan konstateras att Sverige ligger förhållandevis långt fram när det gäller lagstiftning och regler som berör brottsoffer (Brienen & Hoegen, 2000). I internationella sammanhang har Sverige till och med utpekats för att ha en radikal lagstiftning till förmån för brottsoffer (Wergens, 2002). En kritik som framförts är att brottsoffer som begrepp fått ett symboliskt värde i rättsystemet, vilket i sig inte innebär en faktisk förbättring för brottsoffers situation (Mawby & Walklate, 1994). Tvärtom riskeras att en frustration uppstår om en diskrepans föreligger mellan ett samhälles uttalade vilja att agera gentemot faktisk handling i praktiken; detta kan i värsta fall minska tilliten till samhället och således resultera i att brottsoffer känner sig svikna, felbehandlade och ignorerade (Fattah, 1986). Somliga menar att samhällets energi och resurser snarare har lagts på att söka efter och bestraffa gärningspersoner (Fattah, 1986). Före det att SoL (2001:453) år 2001 kompletterades med en särskild bestämmelse om socialtjänstens ansvar för brottsoffer såg brottsoffersituationen som tidigare nämnts annorlunda ut. Ansvaret var exempelvis inte hänvisat till socialtjänsten. Carina Ljungwald (fil.dr. i socialt arbete) har under de senaste åren varit en av dem som bedrivit forskning som berör just socialtjänstens brottsofferarbete. Hon har tillsammans med diverse kollegor bedrivit studier om exempelvis hur socialarbetare uppfattar konceptet brottsoffer och dess tillhörande brottsofferarbete, åskådliggjort och analyserat förarbetena till brottsofferlagstiftningen 25

26 samt kartlagt olika slags aspekter av vad brottsoffer får för betydelse inom lagstiftningens olika nivåer (Ljungwald & Elias, 2010; Ljungwald & Hollander, 2009; Ljungwald & Svensson, 2007). Nedan kommer några av Ljungwalds studier att diskuteras. Socialarbetarens brottsoffersyn Att brottsofferbegreppet är komplext till sin natur är som tidigare nämnt en viktig aspekt inom brottsofferområdet (Karmen, 2012). Ljungwald & Svensson gjorde år 2007 en omfattande analys av hur medarbetare inom socialtjänsten (så kallade socialarbetare) uppfattar brottsoffer samt deras egen roll i att ge stöd och hjälp till brottsoffer. Baserat på socialarbetarnas egna uppfattningar om brottsofferbegreppet framkom bland annat att det finns olika sätt att se på människor som utsatts för brott (Ljungwald & Svensson, 2007). Det verkar framförallt föreligga en skillnad mellan vad en kategorisk förståelse av brottsoffer är, samt vad uppfattningen av vad en individ med behov av hjälp är (Ljungwald & Svensson, 2007). Enligt Ljungwald & Svensson (2007) är socialarbetarnas kategoriska förståelse av brottsoffer kopplad till svaghet och oskyldighet med ett fokus på kvinnor och barn, vilket kan härledas till Christies (1986) idéer om ideala offer. När det kommer till en mer djupgående beskrivning av vad socialarbetarna faktiskt möter hos individer som utsatts för brott görs en mer komplex bild av offer och brottslighet gällande (Ljungwald & Svensson, 2007). Ljungwald & Svensson (2007) har i sin analys poängterat att socialarbetarna själva inte anser sig vara en självklar hjälpinstans när det kommer till brottsoffer samt att kategorin brottsoffer inte tycks ha etablerats med acceptans och tydlighet hos socialarbetarna, snarare ska en behövande person erbjudas hjälp oavsett om det handlar om brott eller ej. En aspekt som inte bör förbises är att socialarbetare sedan länge dessutom arbetat med gärningspersoner (Lindgren, 2004). Vidare verkar socialarbetarnas åsikter kretsa kring att deras roll ligger i att bistå med hänvisning och hjälpresurser till individer i nöd och därigenom att en individ inte ska vara berättigad till socialtjänstens hjälp endast med anledning av att hen kategoriseras som ett brottsoffer (Ljungwald & Svensson, 2007). 26

27 Socialarbetarna i deras studie menade på att det fortfarande är förknippat med skam att söka hjälp via socialtjänsten och att det således nästan alltid är grupper med andra sorts problem än bara utsatthet för brott som socialarbetarna jobbar med; missbruk och svåra skulder är exempel på sådana problem (Ljungwald & Svensson, 2007). Med detta sagt kan alltså individer i nöd med diverse problem ha blivit utsatta för brott utan att av socialarbetarna klassificeras som brottsoffer (Ljungwald & Svensson, 2007). Då blir alltså annan problematik högre prioriterad. Brottsoffer är enligt denna mening därigenom inte en självklar och etablerad grupp inom socialtjänsten, utan verkar snarare hanteras efter diverse klassificeringar och bedömningar baserade på individuella erfarenheter och referensramar. Juridiska granskningar av brottsofferbestämmelsen Då det ökade samhällsintresset för brottsoffers rättigheter successivt växte sig starkare på 1990-talet blev brottsofferstödet en komplicerad och aktuell fråga för den socialdemokratiska regeringen som då styrde Sverige. Med anledning av den ekonomiska kris som inlett samma årtionde var kostsamma reformer inte ett alternativ, och att stärka brottsoffers rättigheter i relation till gärningspersonens var heller inte förenligt med den dåvarande socialdemokratiska ideologin (Ljungwald & Elias, 2010). Lösningen blev de bestämmelser i SoL som fortfarande är aktuella sedan 2001, där stöd till brottsoffer markeras som en viktig politisk fråga genom att i princip bara existera. Konsekvenserna av detta innebar inga ökade kostnader och stärkte inte heller brottsoffers juridiska rätt till insatser enligt Ljungwald & Elias (2010). Ljungwald och Elias (2010) menar på att bestämmelserna om stöd till brottsoffer kan uppfattas som en blygsam reform. Att det fanns en potentiell problematik med att ålägga socialtjänsten brottsofferansvaret var dessutom uppmärksammat under lagstiftningsarbetet i Justitiedepartementet (Lindgren, 2004). Trots att reformen kan anses vara en utmärkt lagstiftningsprodukt fanns det många parter som ställde sig frågande till om kommunerna kunde ta detta ansvar (utan ökad finansiering); dessa parter bestod exempelvis av Föreningen Sveriges Socialchefer, Kommunförbundet samt diverse frivilligrörelser inom brottsofferområdet (Lindgren, 2004). 27

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande Styrning Nationella jämställdhetspolitiska mål: Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv 1. En jämn fördelning av makt och inflytande 2. Ekonomisk jämställdhet 3. En jämn

Läs mer

Statistik 2010. Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010

Statistik 2010. Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010 Statistik 2010 Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010 2011-02-28 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

Statistik 2008. Jourernas inlämning Sedan det nya gemensamma statistiksystemet infördes 2005 har mellan 60-73 jourer lämnat

Statistik 2008. Jourernas inlämning Sedan det nya gemensamma statistiksystemet infördes 2005 har mellan 60-73 jourer lämnat Statistik 2008 År 2008 fick 78 056 personer hjälp av någon av Sveriges 104 aktiva brottsofferjourer. Det visar statistiken för stöd till brottsoffer och vittnen. Två jourer hade ingen verksamhet under

Läs mer

Våld och hot i yrkeslivet

Våld och hot i yrkeslivet Våld och hot i yrkeslivet Inbjudan till en utbildningsdag för säkerhetsansvariga, beslutsfattare och medarbetare inom såväl privat som offentlig verksamhet Stockholm den 24 oktober 2012 En utbildningsdag

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm Riksförbundet BRIS YTTRANDE Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00 Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm SOU 2007:6 Målsägandebiträdet ett aktivt stöd

Läs mer

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Utbildnings- och omsorgsnämnden 2011-04-18 62 Reviderad 2013-06-11 540 Inom Älvkarleby kommuns skall våldsutsatta kvinnor och

Läs mer

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barnkompetens Socialtjänstperspektiv Agneta Ekman Odont. dr., socialchef Hälso- och sjukvården, tandvården och socialtjänsten. har verksamheter som sträcker sig från

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER Mullsjö kommuns socialtjänst Revideras 2012 Antagen av kommunstyrelsen 20090826 1 Våld i nära relationer och barn som bevittnar våldet Handlingsplanens syfte och

Läs mer

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Värdegrund - att göra gott för den enskilde Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist

Läs mer

Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga

Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga Ks 2010:163 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Handlingsprogram

Läs mer

Översänder extraärende till socialnämndens sammanträde den 11 december.

Översänder extraärende till socialnämndens sammanträde den 11 december. Översänder extraärende till socialnämndens sammanträde den 11 december. se bifogat. Med vänlig hälsning Vesna Casitovski SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 19(19) Socialnämnden Sammanträdesdatum 2013-12-11 Handlingsplan

Läs mer

Socialtjänstlag (2001:453)

Socialtjänstlag (2001:453) Socialtjänstlag (2001:453) 5 kap. Särskilda bestämmelser för olika grupper Barn och unga 1 Socialnämnden ska - verka för att barn och ungdom växer upp under trygga och goda förhållanden, - i nära samarbete

Läs mer

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009 Statistik-PM Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009 2010-03-05 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

Livsmiljöenheten 2009-12-18. Länsstrategi. Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010. Diarienr: 801-3732-09

Livsmiljöenheten 2009-12-18. Länsstrategi. Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010. Diarienr: 801-3732-09 Livsmiljöenheten 2009-12-18 Länsstrategi Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010 Diarienr: 801-3732-09 2 1 Förord Mäns våld mot kvinnor i Västmanland är utbrett och vanligt före-kommande. De senaste åren

Läs mer

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn 2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva

Läs mer

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO KVINNOFRID Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för Kalix kommun, IFO Polismyndigheten Kalix sjukhus Kvinnojouren Svenska Kyrkan POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL

Läs mer

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut?

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut? Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Nationell tillsyn 2012-2013 - kommunernas, hälso- och sjukvårdens och kvinnojourernas arbete - Hur ser det ut? Ingrid Andersson Inspektionen för vård och

Läs mer

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011 Meddelandeblad Mottagare: Kommun: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg om äldre personer, MAS/ MAR Medicinskt ansvarig sjuksköterska samt medicinskt ansvarig för rehabilitering,

Läs mer

2006-11-08. Brottsofferjourernas Riksförbund vill lämna några ytterligare förslag och kommentarer på betänkandet.

2006-11-08. Brottsofferjourernas Riksförbund vill lämna några ytterligare förslag och kommentarer på betänkandet. 2006-11-08 Brottsofferjourernas Riksförbunds remissvar angående betänkande Att ta ansvar för sina insatser Socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor, SOU 2006:65 Brottsofferjourernas Riksförbund,

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer Övergripande plan mot våld i nära relationer 2015-2018 Våld i nära relationer har många uttryck: psykiskt våld fysiskt våld sexuellt våld materiellt våld latent våld försummelse

Läs mer

Hur kan sociala medier användas i det brottsförebyggande och offerstödjande arbetet?

Hur kan sociala medier användas i det brottsförebyggande och offerstödjande arbetet? Hur kan sociala medier användas i det brottsförebyggande och offerstödjande arbetet? Inbjudan till en föreläsning och workshop för personer verksamma inom rättsväsendet, socialtjänsten, ideella organisationer

Läs mer

Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten

Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten Verksamhetschef Bistånd och avgifter Områdeschef SoL Socialpsykiatri Områdeschef LSS Boende/ Sysselsättning Områdeschef LSS Boende/ Pers ass

Läs mer

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Ett utbildningsmaterial för personal inom rättsväsendet, hälso- och sjukvården, socialtjänsten och kriminalvården Innehåll Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna

Läs mer

Har du utsatts för brott?

Har du utsatts för brott? Har du utsatts för brott? Kort information om stöd och ersättning Misshandel Hot Våld Särskilt sårbara brottsoffer Mordför Stalkning Ofredande sök Internetrelaterade brott Sexuella övergrepp Brott med

Läs mer

Våld mot kvinnor. En undersökning av polisens brottsutredningsverksamhet. Stiftelsen Tryggare Sverige PM 2013-11-25

Våld mot kvinnor. En undersökning av polisens brottsutredningsverksamhet. Stiftelsen Tryggare Sverige PM 2013-11-25 Våld mot kvinnor En undersökning av polisens brottsutredningsverksamhet PM 2013-11-25 Stiftelsen Tryggare Sverige Våld mot kvinnor En undersökning av polisens brottsutredningsverksamhet Adress: Stiftelsen

Läs mer

Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor. Vad gör socialtjänsten?

Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor. Vad gör socialtjänsten? Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor Vad gör socialtjänsten? Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor Vad gör socialtjänsten? ISSN 1103-8209, meddelande 1999:23 Text: Britt Segerberg Omslagsbild:

Läs mer

rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013

rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013 Kommunstyrelsens kontor Handlingsplan rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013 Våld mot kvinnor innebär: Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i eller sannolikt kommer

Läs mer

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa.

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa. En hjälp till dig som anar att ett barn far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan tyda på att ett barn misshandlas eller far illa. Ändå har det visat sig att

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer Fastställd av Kommunstyrelsen i Ulricehamns kommun, 2014-11-03

Handlingsplan Våld i nära relationer Fastställd av Kommunstyrelsen i Ulricehamns kommun, 2014-11-03 Handlingsplan Våld i nära relationer Författare: Nadja Aria-Garystone Datum: 2014-10-19 Reviderad Fastställd av Kommunstyrelsen i Ulricehamns kommun, 2014-11-03 Innehållsförteckning Förord... 3 Handlingsplanens

Läs mer

REMISSYTTRANDE 1 (5) 2011-10-15 AdmD-277-2011 2011-05-27 S2011/4504/FST. Socialdepartementet 103 33 Stockholm

REMISSYTTRANDE 1 (5) 2011-10-15 AdmD-277-2011 2011-05-27 S2011/4504/FST. Socialdepartementet 103 33 Stockholm REMISSYTTRANDE 1 (5) Datum Diarienr 2011-10-15 AdmD-277-2011 Ert datum Ert diarienr 2011-05-27 S2011/4504/FST Socialdepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet Bättre insatser vid missbruk och beroende

Läs mer

Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet

Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet - en halvtidsavstämning av hur stadsdelarna når upp till målen i Stockholms stads program för kvinnofridmot våld i nära relationer Alla Kvinnors

Läs mer

Statistik 2014 - Äldre hjälpsökande hos Brottsofferjouren

Statistik 2014 - Äldre hjälpsökande hos Brottsofferjouren Statistik 2014 - Äldre hjälpsökande hos Brottsofferjouren En rapport från Brottsofferjouren Sverige Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Brottsofferjourens statistikföring... 2 Ärendemängd... 2 Äldre

Läs mer

Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet. "Män mot hedersförtyck" med fokus mot tvångsäktenskap

Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet. Män mot hedersförtyck med fokus mot tvångsäktenskap Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet "Män mot hedersförtyck" med fokus mot tvångsäktenskap Många organisationer gör starka insatser mot hedersförtryck. En del har fokuserat på olika

Läs mer

Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under hedersrelaterad kontroll i Stockholm stad omfattning och karaktär

Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under hedersrelaterad kontroll i Stockholm stad omfattning och karaktär STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för social arbete Astrid Schlytter, Sara Högdin, Mariet Ghadimi, Åsa Backlund och Devin Rexvid Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under

Läs mer

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt.

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar att ett barn misshandlas eller far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan

Läs mer

Våld i nära relationer Socialtjänstens ansvar

Våld i nära relationer Socialtjänstens ansvar Våld i nära relationer Socialtjänstens ansvar Mikael Thörn Socialkonsulent Länsstyrelsen Västra Götalands län 031-60 52 08 mikael.thorn@o.lst.se Våld i nära relationer Våld och övergrepp mot barn Barn

Läs mer

Stoppa mäns våld mot kvinnor

Stoppa mäns våld mot kvinnor Stoppa mäns våld mot kvinnor Mäns våld drabbar kvinnor i alla åldrar och samhällsklasser Ett samarbete mellan socialtjänsten, förskolan, skolan, polisen, landstinget, Brottsofferjouren och Kvinnojouren

Läs mer

Granskning av arbetet med hot och våld i nära relationer

Granskning av arbetet med hot och våld i nära relationer www.pwc.se Revisionsrapport Inger Kullberg Cert. kommunal revisor Granskning av arbetet med hot och våld i nära relationer Trosa kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning...

Läs mer

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun.

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Stöd och lärande Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kvalitetsindikatorer... 3 Lagrum... 3 Berörda... 3 Utveckling...

Läs mer

Handledning. Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin.

Handledning. Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin. Handledning En vanlig dag Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin. SOFIA går på fest och hoppas att få träffa Gustav men det blir inte

Läs mer

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011

Läs mer

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde!

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! Kerstin Kristensen 2014-09-30 VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! SoL 5 kap11 - Brottsoffer 1978-2007 Lag (2007:225) Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för

Läs mer

och och socialtjänstens skyldigheter

och och socialtjänstens skyldigheter GOTLANDS KOMMUN Social- och omsorgsförvaltningen GOTLANDS Individ- och familjeomsorgen KOMMUN Social- Barn- och och familj omsorgsförvaltningen Individ- och familjeomsorgen Barn- och familj Barns rättigheter

Läs mer

Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen

Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen Anförande av justitiekansler Anna Skarhed vid seminariet Sexköp som brott och fenomen Helsingfors den 7 november 2012

Läs mer

LAG OCH REGELSTYRD. Vägledande principer 2013-04-15. Socialtjänstlagen (2001:453) Helhetssyn Målinriktad ramlag med rättighetsinslag

LAG OCH REGELSTYRD. Vägledande principer 2013-04-15. Socialtjänstlagen (2001:453) Helhetssyn Målinriktad ramlag med rättighetsinslag LAG OCH REGELSTYRD Socialtjänstlagen SoL Förvaltningslagen Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga LVU Lag om vård av missbrukare i vissa fall LVM Offentlighets och sekretesslagen Lagen om stöd

Läs mer

Våga berätta. Utdrag ur: om mammor som blir utsatta för psykiskt och fysiskt våld och deras barn. Barbro Metell

Våga berätta. Utdrag ur: om mammor som blir utsatta för psykiskt och fysiskt våld och deras barn. Barbro Metell Utdrag ur: Det pågår psykiskt och fysiskt våld mot mammor och barn i många hem. Våldet är ett allvarligt hot mot mammors och barns liv och välbefinnande. Den här skriften ger inblick i hur mammor och barn

Läs mer

När Barnkonventionen blir lag. Förberedande frågor till beslutsfattare

När Barnkonventionen blir lag. Förberedande frågor till beslutsfattare När Barnkonventionen blir lag Förberedande frågor till beslutsfattare Snart är Barnkonventionen lag Regeringen har gett besked om att Barnkonventionen ska bli lag i Sverige. Den här foldern är till för

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd Svenska Hot och våld i nära relationer - vägledning, stöd och skydd Bergs kommuns vision är att ingen i kommunen utsätts för våld eller hot om våld i nära relation www.berg.se Planera för din säkerhet

Läs mer

Handlingsplan för stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld, socialnämnden i Piteå kommun

Handlingsplan för stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld, socialnämnden i Piteå kommun Datum 2012-07-05 Handlingsplan för stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld, socialnämnden i Piteå kommun Kvalitetsdokument Redaktör Dokumentnamn Upprättat (dat.) 2011-11-24 Handlingsplan

Läs mer

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL TINDRA En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL Barn som far illa Alldeles för många barn i Sverige far illa genom att de utsätts för misshandel. Alldeles för många av dem får inte

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. vägledning, stöd och skydd Hot och våld i nära relationer vägledning, stöd och skydd Planera för din säkerhet Tänk ut säkra platser i närområdet. Lär dig viktiga telefonnummer/adresser utantill till någon som kan hjälpa dig. Bestäm

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

Socialstyrelsens yttrande över betänkandet Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning

Socialstyrelsens yttrande över betänkandet Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning 2012-04-20 Dnr 1.4-10032/2012 1(7) Avdelningen för regler och tillstånd Johanna Eksgård Johanna.eksgard@socialstyrelsen.se Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Socialstyrelsens yttrande

Läs mer

Överenskommelse om samverkan för Kvinnofrid i Örebro län

Överenskommelse om samverkan för Kvinnofrid i Örebro län Överenskommelse om samverkan för Kvinnofrid i Örebro län Mot våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel Titel: Överenskommelse om samverkan för Kvinnofrid

Läs mer

STRATEGISK PLAN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN I YDRE KOMMUN 2003 2008

STRATEGISK PLAN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN I YDRE KOMMUN 2003 2008 1 2003-03-21 STRATEGISK PLAN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN I YDRE KOMMUN 2003 2008 Bakgrund Individ- och familjeomsorgen i kommunen styrs på många sätt av den nationella lagstiftning som finns. Till

Läs mer

Det som inte märks, finns det?

Det som inte märks, finns det? Det som inte märks, finns det? Mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Kerstin Kristensen www.kvinnofrid.nu Både män och kvinnor utsätts för våld i nära relationer. I majoriteten av fallen är det

Läs mer

Råd till våldsutsatta kvinnor och barn. Information till dig som bor i Luleå och Boden

Råd till våldsutsatta kvinnor och barn. Information till dig som bor i Luleå och Boden Råd till våldsutsatta kvinnor och barn Information till dig som bor i Luleå och Boden Att många människor i samhället utsätts för hot och våld inom hemmets väggar är ett samhällsproblem. Dessutom är det

Läs mer

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Våld mot kvinnor med missbrukseller beroendeproblem Länge en sparsamt belyst fråga! Men uppmärksammad i: - Att ta ansvar

Läs mer

Handlingsplan för våldsutsatta kvinnor och deras familjer

Handlingsplan för våldsutsatta kvinnor och deras familjer Handlingsplan för våldsutsatta kvinnor och deras familjer Sidansvarig Anna-Lena Sellergren, senast uppdaterat 2004-04-22 Socialtjänstens ansvar Socialtjänstlagens 11 skriver att Socialnämnden bör verka

Läs mer

Rutin ärendes aktualisering anmälan

Rutin ärendes aktualisering anmälan Ansvarig för rutin Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem) Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 25 juni 2015 KLAGANDE Allmänna ombudet för socialförsäkringen 103 51 Stockholm MOTPART AA Ombud: Advokat Allan Saietz Snösundsvägen 45 134

Läs mer

Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK. Sveriges Kommuner och Landsting 1 september 2011

Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK. Sveriges Kommuner och Landsting 1 september 2011 Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK Sveriges Kommuner och Landsting 1 september 2011 1 Bakgrund Kommun Frivilligorganisation Myndighet (BO) Landsting 2 Regeringens proposition 2009/10:232

Läs mer

+ 4 O 2 T 1 E 1 S + 4 + 3 + 3 + 2 VÄRDEGRUND. Socialförvaltningen, Örebro kommun

+ 4 O 2 T 1 E 1 S + 4 + 3 + 3 + 2 VÄRDEGRUND. Socialförvaltningen, Örebro kommun J 8 Ä J 8 Ä L K H M V B M Ä Ä M K + V R M K D P O 2 F O 2 L R + Y 8 + + O 2 L G 2 D L K G 2 H + 2 R D R VÄRDGRUD ocialförvaltningen, Örebro kommun Bakgrund 200 beslutade ocialförvaltningens ledning att

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

Information till chefer i socialförvaltningen och biståndshandläggare inom SoL och LSS samt godkända Lov-levarantörer om lex Sarah

Information till chefer i socialförvaltningen och biståndshandläggare inom SoL och LSS samt godkända Lov-levarantörer om lex Sarah 1(5) Information till chefer i socialförvaltningen och biståndshandläggare inom SoL och LSS samt godkända Lov-levarantörer om lex Sarah 1. Rutiner för socialförvaltningens verksamheter vid rapportering

Läs mer

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Slutrapport från en nationell tillsyn 2012 2013 Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

Värdegrund och policy

Värdegrund och policy Värdegrund och policy för, ATSUB/GBG ATSUB/Göteborg har en värdegrund baserad på demokrati, människors lika värde, mänskliga fri- och rättigheter och öppen diskussion. Jämställdhet mellan kvinnor och män

Läs mer

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING Seroj Ghazarian/ HR-utveckling EXLUDERANDE Och eller INKLUDERANDE MÅNGFALD? Exkluderande mångfaldsarbete Bygger på olikhetsbegreppet Osynliggör utgångspunkten

Läs mer

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD.

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Ungdomarnas mänskliga rättigheter kränks. I mitt arbete träffar jag ungdomar som lever under förhållanden som inte är förenliga med

Läs mer

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland D nr LTV Kompetenscentrum för hälsa Faställd av Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Handläggare Ann-Sophie Hansson Folkhälsochef 2011-07-20 1 (7) Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03. Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03. Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03 Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg. Lag om uthyrning av arbetstagare Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

LSS, LVU,LVM och Socialtjänstlag Socialtjäns en tlag,

LSS, LVU,LVM och Socialtjänstlag Socialtjäns en tlag, LSS, LVU,LVM och Socialtjänstlagen, LVM LVU SoL LSS Men hur och när? SoL LSS LVU LVM LVU och LVM Tvångslagar på samma sätt som LPT Det är svårt att omhändertaga någon Dessa lagar tas till när det mesta

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Sidan 1 2015-04-23 LIKABEHANDLINGSPLAN Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Likabehandlingsplan med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot mobbning, diskriminering och annan

Läs mer

Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun

Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun 2011-04-27 SN 127 SOCIALFÖRVALTNINGEN Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun Den kommunala socialförvaltningens barn- och familjeavdelning ska verka för att på barn och unga växer

Läs mer

Fem Fokus för ökad trygghet i Malmö HANDLINGSPLAN 2011

Fem Fokus för ökad trygghet i Malmö HANDLINGSPLAN 2011 Fem Fokus för ökad trygghet i Malmö HANDLINGSPLAN 2011 1 Bakgrund Fem Fokus Våren 2010 antogs en ny samverkansöverenskommelse mellan Malmö stad och Polisområde Malmö Fem Fokus för ökad trygghet i Malmö.

Läs mer

Nationella bedömningskriterier för kommunernas arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld

Nationella bedömningskriterier för kommunernas arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld 2012-09-03 Nationella bedömningskriterier för kommunernas arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Dessa nationella bedömningskriterier utvecklades och användes första gången i den nationella

Läs mer

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen

Läs mer

Manifest, värdegrund och policy. för Unizon

Manifest, värdegrund och policy. för Unizon Manifest, värdegrund och policy för Unizon Unizon samlar kvinnojourer, tjejjourer och andra stödverksamheter som arbetar för ett jämställt samhälle fritt från våld. Jourerna stöttar, skyddar, förebygger

Läs mer

Öppna jämförelser stöd till brottsoffer 2013 resultat för Tjörns kommun, inrapporterat 2013

Öppna jämförelser stöd till brottsoffer 2013 resultat för Tjörns kommun, inrapporterat 2013 Öppna jämelser stöd till brottsoffer resultat s kommun, inrapporterat Om öppna jämelser hemlöshet Öppna jämelser kring stöd till brottsoffer genomdes sta gången 2012. Jämelserna bygger på resultat från

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Förskolan Sikelvingen Antagen: 2014-11-05 1 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Syfte 3. Lagstiftning och styrdokument 4. Anmälningsskyldighet

Läs mer

70 miljoner i särskild avgift (böter) till vilken nytta?

70 miljoner i särskild avgift (böter) till vilken nytta? 70 miljoner i särskild avgift (böter) till vilken nytta? Reflektioner över ej verkställda beslut inom socialtjänsten. Johan Brisfjord, Inspektionen för vård och omsorg Problemet med ej verkställda beslut

Läs mer

Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt 103 33 Stockholm

Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt 103 33 Stockholm Riksförbundet BRIS YTTRANDE Karlavägen 121 2008-01-15 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00 Fax: 08-59 88 88 01 Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt 103 33 Stockholm

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 12 november 2009 Ö 1342-09 KLAGANDE Albihns Service Aktiebolag, 556519-9253 Box 5581 114 85 Stockholm Ombud: Advokat A-CN och jur.kand.

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE. Ombud och målsägandebiträde: Advokat AR

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE. Ombud och målsägandebiträde: Advokat AR Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 10 april 2015 B 360-14 KLAGANDE TH Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE MOTPARTER 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm 2.

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter En presentation av barnets rättigheter Alla har rättigheter. Du som är under 18 har dessutom andra, särskilda rättigheter. En lista på dessa

Läs mer

Civilrättsliga sanktioner på immaterialrättens område - genomförande av direktiv 2004/48/EG (Ds 2007:19)

Civilrättsliga sanktioner på immaterialrättens område - genomförande av direktiv 2004/48/EG (Ds 2007:19) SVEA HOVRÄTT YTTRANDE 2007-10-01 Stockholm Dnr 417/07 Justitiedepartementet Enheten för immaterialrätt och transporträtt 103 33 Stockholm Civilrättsliga sanktioner på immaterialrättens område - genomförande

Läs mer

Kartläggning och analys av vissa insatser enligt LSS

Kartläggning och analys av vissa insatser enligt LSS 2015-05-05 1 (6) Avdelningen för juridik Ellinor Englund Till Socialdepartementet 103 33 Stockholm Kartläggning och analys av vissa insatser enligt LSS Sveriges Kommuner och Landsting har tagit del av

Läs mer

Sammanfattning 2014:8

Sammanfattning 2014:8 Sammanfattning Varje år placeras i Sverige omkring 8 000 ungdomar i Hem för vård eller boende (HVB). Majoriteten av dessa placeras på grund av egna beteendeproblem, t.ex. missbruk eller kriminalitet. En

Läs mer

och likabehandlingsplan läsåret 2014-15

och likabehandlingsplan läsåret 2014-15 Storumans kommun Förskolan Gungan Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan läsåret 2014-15 Innehållsförteckning Bakgrund.1 Definitioner.2 Mål och ansvar 3 Kartläggning, förebyggande åtgärder,

Läs mer

Handlingsplan för kvinnofrid

Handlingsplan för kvinnofrid för kvinnofrid i Härryda kommun MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ Uppdraget Enhetschefen för vuxenenheten fick i oktober 2000 i uppdrag av verksamhetschefen för individ- och familjeomsorg

Läs mer

Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen

Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen Socialförvaltningen Verksamheten för Individ och familjeomsorg Antagen i socialnämnd 2013-09-18 Innehåll 1 Bakgrund 5 1.1 Syfte med anhörigstöd...

Läs mer

Program mot Våld och förtryck i nära relationer

Program mot Våld och förtryck i nära relationer Program mot Våld och förtryck i nära relationer Hudiksvalls kommun Förord Arbetet med att förebygga våld och förtryck i nära relationer utgår från ett folkhälsoperspektiv och syftar till att medborgarnas

Läs mer

Stärk rättigheterna i LSS för att komma till rätta med den restriktiva tillämpningen

Stärk rättigheterna i LSS för att komma till rätta med den restriktiva tillämpningen Skrivelse 2014-04-07 Regeringen Socialdepartementet Stärk rättigheterna i LSS för att komma till rätta med den restriktiva tillämpningen Autism- och Aspergerförbundet vill göra Socialdepartementet och

Läs mer

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr Dokumentinformation Riktlinje för samverkan mellan socialtjänst barn

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

Motion för yttrande - Förtur för våldsutsatta

Motion för yttrande - Förtur för våldsutsatta UTDRAG 1 (2) Sammanträdesdatum 2013-10-22 198 Motion för yttrande - Förtur för våldsutsatta Dnr SN 2013/0459 Handlingar Tjänsteskrivelse daterad 2013-10-14 Yttrande ska enligt 5 kap. 11 andra stycket socialtjänstlagen

Läs mer

BROTTSOFFERMYNDIGHETEN 2014-03-14 Dnr 09922/2011 AB 47

BROTTSOFFERMYNDIGHETEN 2014-03-14 Dnr 09922/2011 AB 47 Sida 1 av 7 BROTTSOFFERMYNDIGHETEN 2014-03-14 Dnr 09922/2011 AB 47 Delredovisning: Uppdrag om delmål, uppföljning och redovisning inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken

Läs mer

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar En informationsskrift från Barnahuset Trollhättan Vänersborg Lilla Edet Juni 2012 När ska man göra en anmälan till socialtjänsten? När du känner

Läs mer