RAPPORT TILL STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT. Författare:

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "RAPPORT TILL STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT. Författare:"

Transkript

1 FÖRÄLDRASTÖD I SVERIGE IDAG VAD, NÄR OCH HUR? RAPPORT TILL STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT Författare: Anna Sarkadi (red) Jonas Engman Marie Väfors Fritz Karin Fängström Birgitta Kerstis Linda Larsson Annika Ehn Magnusson Lisa Smeds Christina Stenhammar Thomas Wallby Michael Wells Margareta Widarsson Annika Åhman

2 TACK! Vi vill tacka vår referensgrupp för outtröttlig hjälp och stöd under arbetets gång. Ni har varit mentorer, handledare och opponenter allt i ett. Prof. Anders Hjern, EPC, Socialstyrelsen & CHESS, Stockholms Universitet Dagmar Lagerberg, docent, Barnhälsovården i Uppsala & Uppsala Universitet Margaretha Magnusson, vårdutvecklare, med.dr., Barnhälsovården i Uppsala Christine Rubertsson, lektor, Mälardalens Högskola Prof. Ann-Margret Rydell, Inst. för psykologi, Uppsala Universitet Prof. em. Claes Sundelin, Barnhälsovården i Uppsala & Uppsala Universitet Prof. Tanja Tydén, Inst. för Folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala Universitet Björn Wettergren, Barn- och skolhälsovårdsöverläkare, Barnhälsovården i Uppsala & Uppsala kommun Tack till alla föräldrar som har tagit sig tid att berätta som sitt liv med barnen och om sin syn på föräldraskap och samhällets insatser. Tack även till alla gymnasieungdomar som hjälpt oss att transkribera dessa samtal. Tack till alla sjuksköterskor på BVC som har besvarat vår enkät, ställt upp på våra intervjuer, hjälpt till att rekrytera småbarnsföräldrar och släppt in oss i era väntrum för att fotografera. Tack även till barnmorskorna som ställt upp på telefonintervjuerna och som hjälpt till att rekrytera blivande föräldrar. Tack till alla medarbetare på Barnhälsovårdens Länsavdelning i Uppsala, som har tagit emot Föräldrastödsprojektets medarbetare med öppna armar och som mer eller mindre medvetet bidragit till vårt arbete. Särskilt tack till Marie Blomberg för all Din praktiska hjälp. Tack till Lillemor Berntsson, verksamhetschef på Barnkliniken i Uppsala, Tove Dahlin på personalavdelningen och Elisabet Berg på ekonomiavdelningen Ni har fått dras med alla våra fakturor och administrativa ärenden. Tack till Uppsala kommuns Produktion Vård och Bildning för ert entusiastiska deltagande i delprojektet där vi prövade metoden Triple P på förskolan. Tack även till förskollärarna för att Ni vågade vara pionjärer. Tack till Folkhälsoinstitutets Sven Bremberg och Jenni Niska för goda förutsättningar till vårt arbete. Tack till utredningsgruppen på Regeringskansliet för Er uppmuntran och nyfikenhet. Sist men inte minst, stort tack till Fanny och Johanna för alla fina teckningar. 2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING KAPITEL 1 - FÖRÄLDRASTÖD I SVERIGE IDAG - VAD, NÄR OCH HUR? 5 FÖRÄLDRASTÖD I SVERIGE IDAG VAR, NÄR OCH HUR?... 5 KAPITEL 2 - MÖDRAHÄLSOVÅRDENS DILEMMA: MEDICINSK ÖVERVAKNING ELLER STÖD UNDER GRAVIDITETEN PÅ FÖRÄLDRARNAS VILLKOR? GENOMGÅNG OCH SAMMANSTÄLLNING AV GRÅ LITTERATUR - MVC BLIVANDE FÖRÄLDRARS BEHOV AV STÖD UNDER GRAVIDITET EN KARTLÄGGNING AV FÖRÄLDRASTÖDET I MÖDRAHÄLSOVÅRDEN EN SAMLAD ANALYS KAPITEL 3 - BVC - DEN VIKTIGASTE LIVLINA UNDER BARNETS FÖRSTA LEVNADSÅR GENOMGÅNG OCH SAMMANSTÄLLNING AV GRÅ LITTERATUR - BVC FÖRÄLDRARS SYN PÅ BVC SOM VERKSAMHET FÖRÄLDRASTÖD PÅ BVC - INTERVJUSTUDIE MED SJUKSKÖTERSKOR FÖRÄLDRASTÖD PÅ BVC - NATIONELL KARTLÄGGNING BVC UR ETT GENUSPERSPEKTIV EN SAMLAD ANALYS KAPITEL 4 - INFALLSVINKLAR UNDER SMÅBARNSÅREN SMÅBARNSFÖRÄLDRARS BEHOV AV STÖD INVANDRARFÖRÄLDRARS BEHOV AV FÖRÄLDRASTÖDSINSATSER FÄDERS BEHOV AV FÖRÄLDRASTÖDSINSATSER BEHOV AV FÖRÄLDRASTÖDSINSATSER FÖR FRÄMJANDE AV FÖRSKOLEBARNS LIVSSTIL KAPITEL 5 - SKOLBARNSFÖRÄLDRAR 283 SKOLBARNSFÖRÄLDRARS BEHOV AV STÖD I FÖRÄLDRASKAPET KAPITEL 6 FÖRÄLDRAR TILL TONÅRINGAR 303 BEHOV AV FÖRÄLDRASTÖDSINSATSER HOS FÖRÄLDRAR TILL TONÅRSFLICKOR OCH TONÅRSPOJKAR KAPITEL 7 - FAMILJEVERKSTAN 323 FAMILJEVERKSTAN EN UPPFÖLJNING KAPITEL 8 ÖVRIGA AKTÖRER 341 KARTLÄGGNING AV ÖVRIGA AKTÖRERS FÖRÄLDRASTÖDSINSATSER FÖR ÅLDERSGRUPPEN 0-18 ÅR KAPITEL 9 FÖRSKOLAN OCH TRIPLE P 353 FÖRSKOLAN SOM ARENA FÖR FÖRÄLDRASTÖD LÄRDOMAR FRÅN ETT FÖRSÖK MED DET EVIDENSBASERADE PROGRAMMET TRIPLE P I UPPSALA APPENDIX 381 Bilaga 1: Grå litteratur MVC Sammanställning över texternas struktur Bilaga 2: Grå litteratur MVC Sammanställning över resultaten från texterna Bilaga 3: Grå litteratur Sammanställning av alla hittade texter Bilaga 4: Grå litteratur BVC Sammanställning över Texternas struktur

4 Bilaga 5: Grå litteratur BVC Sammanställning över resultaten från texterna Bilaga 6: Övriga Aktörer Sökord Bilaga 7: Övriga Aktörer Sammanställning av föräldrastödsinsatser Bilaga 8: Rådata för Triple P Utbildningen Bilaga 9: Rådata för Selected Triple P

5 KAPITEL 1 FÖRÄLDRASTÖD I SVERIGE IDAG VAR, NÄR OCH HUR? INLEDNING Anna Sarkadi 5

6 SAMMANFATTNING Bakgrund: Barnhälsovården i Uppsala fick i uppdrag av Folkhälsoinstitutet att göra en kartläggning av befintliga, generella föräldrastödsformer, en inventering av olika föräldragruppers behov av stöd i föräldraskapet och att pröva en i Sverige hittills oanvänd, evidensbaserad föräldrastödsmetod. Syfte: Att bistå regeringens särskilda utredare med ett vetenskapligt underlag för hur föräldrastöd bäst kan utvecklas i Sverige. Metod: Kartläggningen av föräldrastöd gjordes med hjälp av webbenkäter och telefonintervjuer samt genomgång av utvärderingar/uppsatser om och nationella riktlinjer för befintliga generella föräldrastödsformer. Behovsinventeringen gjordes med hjälp av intervjuer individuellt och i grupp. Interventionsstudien gjordes i förskolan med ett program som heter Triple P positive parenting program. Resultat: Kartläggningen visade att mödrahälsovårdens föräldrastöd behöver utvecklas med bredare utbud, bättre kompetens hos personalen och en tydligare plats för det psykosociala och informativa arbetet i basprogrammet. I barnhälsovården var föräldrastöd väl integrerat i arbetet och familjecentraler var den arbetsform med bäst förutsättningar att främja det föräldrastödjande arbetet. Där fanns öppna förskolan där föräldrar och samhällets olika instanser kunde mötas och där integrering kunde ske. Förskolan visade sig vara en outnyttjad arena för föräldrastöd där barnkompetensen var stor och dit både föräldrar och barn kom dagligen. En kartläggning av stödbehovet hos skolbarnsföräldrar visade att skolans föräldramöten borde utnyttjas till temakvällar och diskussion medan information borde ges via moderna kanaler. Skolhälsovårdens roll visade sig vara otydlig och den psykosociala kompetensen såg mycket olika ut. Analyser ur ett genusperspektiv visade att BVC och MVC inte tilltalar fäder och mödrar i lika stor utsträckning. Samhällets övriga aktörer erbjöd breda insatser med varierande kostnad till föräldrar med barn i alla åldersgrupper. Det som kom på första plats i behovsinventeringen var behovet av utbyte med andra föräldrar men föräldrar ville också diskutera specifika frågor om barns beteende och utveckling med experter på en vardaglig nivå. En skolkurator, en BVC-sjuksköterska eller en expertpanel på Internet verkade räcka långt. När man väl ber om hjälp för svårare saker framhölls att den borde komma snabbt utan krångliga vägar eller stämplande processer. Lättillgängligt föräldrastöd efterlystes vid alla barnets olika åldrar. Exempel på konkreta önskemål var fler besök hos barnmorskan under tidig graviditet, fler öppna förskolor, frivilliga pensionärer för avlastning och möten med den äldre generationen, bättre kompetens om livsstil på förskolan, föräldramöten som utnyttjas till temakvällar och diskussion på skolan, fler skolkuratorer, en Tonårs-nanny teveserie och telefonrådgivning. Interventionsstudien visade att förskollärare fann sig väl i en roll som föräldrastödjare och att Triple P fungerade i det svenska kulturella sammanhanget och på förskolan som arena. Slutsatser: Samhällets roll i föräldrastöd bör vara att på olika sätt underlätta utbytet av erfarenheter och kunskap föräldrar emellan, genom föräldragrupper, föräldrakurser, webbsidor, öppna förskolor, temakvällar på skolor och lättillgängliga träffpunkter. Det finns mycket som talar för familjecentraler som arbetsform. Att ge tillgång till experter för diskussion är en annan viktig uppgift liksom hjälp med att sortera tillgänglig information via webben. 6

7 INNEHÅLLSFÖRTECKNING KAPITEL 1 FÖRÄLDRASTÖDS I SVERIGE IDAG VAD, NÄR OCH HUR? 5 SAMMANFATTNING... 6 BAKGRUND... 9 Uppdrag... 9 Rapporten... 9 Medverkande... 9 TEORETISKT RAMVERK Pentagonen Familjen som helhet Socialt nätverk och socialt stöd Maslows behovstrappa Ett inkluderande perspektiv METOD Urval Datainsamling Dataanalys Hur sanna är resultaten? REFLEKTIONER ÖVER RESULTATEN FÖRSLAG FRÅN FÖRÄLDRASTÖDSPROJEKTET Angelägna åtgärder på nationell nivå Önskvärda utvecklingsområden på lokal nivå Intressanta idéer REFERENSER 26 7

8 8

9 FÖRÄLDRASTÖD I SVERIGE IDAG VAD, NÄR OCH HUR? Anna Sarkadi BAKGRUND Uppdrag Folkhälsoinstitutet beviljade Barnhälsovården i Uppsala projektmedel för att genomföra en kartläggning av befintliga former av föräldrastöd inom mödra- och barnhälsovården, samt göra en undersökning av olika föräldragruppers upplevda behov av stöd i föräldraskapet. Detta uppdrag utfördes mot bakgrund av regeringens proposition En förnyad folkhälsopolitik (2007/08:110) (1) där barn och unga identifierats som en särskilt angelägen målgrupp. Uppdraget bestod av tre delar: Kartläggning av befintliga, offentliga föräldrastödsformer Behovsinventering i olika föräldragrupper Genom en intervention pröva och värdera möjligheten att utbilda utbildare i en evidensbaserad föräldrastödsmetod. Rapporten Föreliggande rapport innehåller nio kapitel. Ursprungligen hade arbetet delats in i delprojekt med rent kartläggnings- eller behovsinventeringssyfte, men så småningom uppstod en syntes av dessa olika aspekter av föräldrastöd. Därför är kapitlen indelade i åldersgrupper där alla studier som berör en viss åldersgrupp har samlats i ett och samma kapitel. Kapitlen är tänkta att kunna läsas vart och ett för sig vilket är förklaringen till att en del av det teoretiska ramverket upprepas i en del kapitel, dock något anpassade till just den åldersgrupp eller verksamhet som berörs i kapitlet. Det åttonde kapitlet beskriver resultat från en kartläggning av övriga aktörers insatser för samtliga åldersgrupper i rapporten. Det nionde kapitlet innehåller resultaten från pilotstudien där ett evidensbaserat föräldrastödsprogram prövades i förskolan. Medverkande Barnhälsovårdens länsavdelning i Uppsala har varit projektets hemvist. Sammanlagt 14 medarbetare har varit involverade i Föräldrastödsprojektet med början den 2 maj Teamet var tvärprofessionellt med psykologer, beteendevetare, läkare, lärare, sjuksköterskor och barnmorskor som deltagare. En referensgrupp bestående av åtta akademiskt kvalificerade personer har hjälpt gruppens arbete. En gästforskarstudent (Michael Wells) och ett antal ungdomar som transkriberat intervjuer har också hjälpt teamets arbete. Föräldrastödsprojektet har en hemsida där allt material från projektet samt delprojektens olika presentationer från möten och konferenser finns tillgängliga: 9

10 Arbetet delades upp i 14 olika delprojekt med en ansvarig delprojektledare för varje del. Nedan följer en kort presentation av rapportens författare: Jonas Engman är psykolog. Han har som särskilda intresseområden klinisk psykologi och hur psykologisk kunskap kan användas för hälsofrämjande arbete. Jonas Engman har ansvarat för de fyra delstudierna: BVC ur ett genusperspektiv, Fäders behov av stöd, Övriga aktörers föräldrastödsinsatser samt Tonårsföräldrars behov av stöd det senare tillsammans med Karin Fängström. Marie Väfors Fritz är fil.dr. i psykologi. Hennes tidigare arbete har involverat olika kulturella minoritetsgruppers anpassningsproblematik. Marie Väfors Fritz har ansvarat för delstudien Invandrarföräldrars behov av stöd. Karin Fängström är psykolog. Hon har arbetat mycket med både friska och psykiskt sjuka barn och ungdomar och hennes särskilda intressen är familjer, genus och våld i relationer. Karin Fängström har ansvarat de tre delstudierna: Uppföljning av Familjeverkstan, Översikt av grå litteratur inom barnhälsovården samt Tonårsföräldrars behov av stöd det senare tillsammans med Jonas Engman. Birgitta Kerstis är leg. sjuksköterska med vidareutbildning i barn och ungdom och magister i vårdvetenskap. Hennes särskilda intresseområde är hur barn med olika funktionshinder har det i sin vardag i samhället. Birgitta Kerstis har ansvarat för delstudien om Skolbarnsföräldrars behov av stöd. Annika Ehn Magnusson är gymnasielärare med Samhällskunskap och Geografi som huvudämnen. Hennes särskilda intresseområde är pedagogiskt mentorskap. Annika Ehn Magnusson har arbetat som pedagog i projektet där hon ansvarat för att stödja förskollärares inlärning under arbetet med Förskolan som arena för föräldrastöd ett försök med Triple P. Linda Larsson är beteendevetare med huvudämne pedagogik. Hon har som sitt särskilda intresseområde barns och vuxnas lärande och utveckling, samt handledning och grupprocesser. Linda Larsson har varit medansvarig för delstudien Förskola som arena för föräldrastöd - ett försök med Triple P samt hjälpt till i delprojektet Övriga aktörers föräldrastödsinsatser. Anna Sarkadi är leg. läkare och med. dr. Hon har som sitt särskilda intresseområde föräldrastöd, särskilt fäders engagemang och barnafödandets effekter på parrelationen. Anna Sarkadi har varit projektledare med ansvar för ekonomi och personal, men också haft det samlade vetenskapliga ansvaret och den dagliga handledningen av delprojektledarna. Lisa Smeds är leg. sjuksköterska. Hennes intresse för föräldrastöd började med en C- uppsats om adoptivföräldrars upplevda behov av stöd efter barnets hemkomst. Lisa Smeds har ansvarat för de två delstudierna Småbarnsföräldrars behov av stöd och Översikt av 10

11 grå litteratur inom mödrahälsovården. Lisa Smeds har även administrerat Föräldrastödsprojektets hemsida och varit medredaktör för slutrapporten. Christina Stenhammar är leg. sjuksköterska med vidareutbildning i barn och ungdom och doktorand i medicinsk vetenskap på Institutionen för kvinnors och barns hälsa. Hon är särskilt intresserad av föräldrars påverkan på barns livsstil med särskild fokus på övervikt och fetma. Christina Stenhammar har ansvarat för delstudien Behov av föräldrastödsinsatser för främjande av förskolebarns livsstil gällande kost och rörelse. Thomas Wallby är distriktssköterska och doktorand i pediatrisk epidemiologi. Hans särskilda intresseområden är barnhälsovård och IT-lösningar för kvalitetssäkring av barnhälsovården. Thomas Wallby har ansvarat för delstudien Föräldrastöd på BVC en nationell kartläggning. Margareta Widarsson är barnmorska och magister i vårdvetenskap. Hon har som sitt särskilda intresseområde föräldrar som väntar eller nyligen fått barn och vad som påverkar det tidiga föräldraskapet. Margareta Widarsson har ansvarat för delstudien Föräldrars behov av stöd under graviditet. Annika Åhman är barnmorska och magister i vårdvetenskap. Hon har som sitt särskilda intresseområde patientundervisning, inklusive skriftlig patientinformation och tycker att det är angeläget att ställa frågor angående innehållet i den svenska mödrahälsovården. Annika Åhman har ansvarat för de två delstudierna Föräldrastöd på MVC en nationell kartläggning och Föräldrastöd på BVC - En intervjustudie med sjuksköterskor. 11

12 12

13 TEORETISKT RAMVERK I det här avsnittet beskrivs fyra olika modeller som sätter resultaten i ett sammanhang och ökar förståelsen för hur de kan användas. Modellerna återkommer i flera kapitel i rapporten, i vissa fall utvidgade eller modifierade. Vidare nämns här olika perspektiv och utgångspunkter som har influerat Föräldrastödsprojektets arbete. Pentagonen Modellen utarbetades på Barnhälsovården i Uppsala på slutet av 1980-talet (2) som ett sätt att tänka kring offentliga verksamheter vars uppdrag är att tillhandahålla service till befolkningen. Detta kunde gälla såväl sjukvård som kommunal service. Pentagonen bygger på de fem begreppen mål, kompetens, behov, utbud och efterfrågan. Pentagonens styrka är att den på ett pedagogiskt sätt belyser de för verksamheten fem väsentliga komponenternas inbördes relationer. För att en verksamhet ska fungera på bästa möjliga sätt måste samtliga komponenter motsvaras av de andra komponenterna i riktning och innebörd. Målet för en verksamhet måste fylla ett behov som i alla fall till viss del motsvaras av en efterfrågan. Utbudet måste i sin tur sättas i relation till behov och efterfrågan och motsvaras av rätt kompetens. Om organisationen inte har kompetens att uppfylla målet, utbudet inte motsvarar behovet eller det inte finns kompetens att utforma utbudet i relation till efterfrågan kommer verksamheten inte att fungera optimalt. Så kan man fortsätta sätta de olika komponenterna i relation till varandra. Utifrån modellen blir det också klart att olika komponenter kan behöva ändras utifrån vilka delar av verksamheten som anses fungera väl alternativt vara viktigast. Man kan behöva ändra utbudet och kompetensen, men det kan också vara målet som behöver tänkas igenom. Den efterfrågan som verksamheten vill motsvara ska sättas i relation till de kanske inte lika uttalade behoven. För projektets del har det varit särskilt värdefullt att skilja mellan behov och efterfrågan. En av svårigheterna har varit att få föräldrar att uttrycka en efterfrågan. De allra flesta föräldrarna kände att det endast var deras ansvar och uppgift att fostra barnen och hade därför svårt att samtala om eventuella stödbehov, åtminstone i början av intervjuerna. Oavsett om de formulerade en efterfrågan eller inte, så talade alla föräldrar om livet med barnen. I dessa berättelser kunde den som analyserade materialet så småningom skönja gemensamma mönster av behov i föräldraskapet. När det gäller relationen mellan behov och efterfrågan har vi i Föräldrastödsprojektet vidareutvecklat modellen genom att belysa vilka olika mekanismer som kan tänkas ligga bakom att ett behov formas till en efterfrågan (se Pentagonen). Enligt detta krävs att de basala mänskliga behoven är tillgodosedda (3). Vidare ska 13

14 personen vara tillräckligt verbal eller har en rent språklig förmåga att kunna uttrycka sig. Personen måste också ha reflekterat kring sin situation och sitt föräldraskap och får inte ha alltför starka psykologiska försvar. Vissa informanter hade en så pass kaotisk personlig situation att de visserligen talade om hur de hade det, men de förmådde inte att formulera några särskilda krav på insatser specifikt i föräldraskapet. En del föräldrar med invandrarbakgrund brast i språklig förmåga och många gånger var tolken till föga hjälp bortom de mest basala diskussionsämnena. En del föräldrar hade inte funderat så mycket på hur de hade det utan körde bara på, medan en del intervjupersoner inte alls ville kännas vid några eventuella utmaningar eller svårigheter i sitt föräldraskap utan blev närmast provocerade av frågor om detta. Det är vår uppfattning att det är helt väsentligt att skilja mellan behov och efterfrågan när det gäller föräldrastöd. Verksamheter med politiskt satta mål bör ha kompetens att adekvat kunna möta de behov i befolkningen som motsvarar verksamhetens mål och utforma sitt utbud för att passa såväl behovet som efterfrågan i den befolkningen. Familjen som helhet Oavsett hur den aktuella familjen ser ut kan man i sammanhanget använda sig av Jay Belskys modell av familjen som socialt system (4). Ursprungligen avsåg modellen spädbarnet, mamman och pappan och deras inbördes relationer. Föräldraskapet, parrelationen och spädbarnets hälsa och utveckling ses i modellen som helt beroende av varandra; förändringar eller utmaningar i en del av systemet påverkar de andra delarna. Om man utvidgar modellen till att gälla hela familjesystemet med syskon och när barnet blir äldre kan den användas för att förstå hur föräldrars behov ser ut i den här studien. Behoven, men ofta även det som efterfrågas, har att göra med: 1. Relationen till barnet i olika utvecklingsfaser; 2. Barnets särskilda förutsättningar (särskilt tydligt blir detta i fall av något handikapp eller beteendestörning); 3. Relationen till partnern eller avsaknaden av en partner i föräldraansvaret; 4. De egna behoven som förälder av gemenskap, egen tid, råd och stöd från andra föräldrar och experter. Socialt nätverk och socialt stöd Sedan den norska antropologens ursprungsbeskrivning av det sociala nätverket i en fiskarby (därav nätet) i Nordnorge (5) har begreppet använts i allt större utsträckning även inom samhällsmedicinens område. Modellen som presenteras här och som är en utveckling av ett tidigare arbete (6) skiljer på formellt och informellt nätverk och nämner 14

15 exempel på olika komponenter som kan ingå i dessa. Nätverket kan se annorlunda ut för olika individer beroende på det sociala, kulturella och även subkulturella sammanhang de lever i. Vissa personer har stora sociala nätverk medan andra har mycket små. Det är viktigt här att skilja på det sociala nätverkets struktur och funktion. Strukturen har redan berörts. När det gäller funktionen så kan man skilja på socialt stöd, det positiva som man kan få genom delaktighet i sociala sammanhang, och de konflikter eller krockar som kan uppstå i interaktion med aktörerna eller mellan individens egna roller i olika sammanhang. Exempel på konflikter kan vara kulturella, värderingsmässiga eller ekonomiska krockar. Ofta glöms dessa möjliga konflikter bort, men det är viktigt att se det sociala nätverkets båda funktioner. Exempelvis kan utbudet för att återvända till Pentagonen för ett ögonblick av föräldrastöd på en BVC krocka med individens behov: det kan anordnas särskilda grupper för invandrarföräldrar när det individen längtar mest efter är integration och att få träffa svenskar. Det finns alltså visserligen ett till synes tillmötesgående formellt nätverk, men det är inte stöd utan konflikt som uppstår. Både givaren (som ju har gjort sig till) och mottagaren är besvikna och den onda cirkeln fortsätter. Det sociala stödet kan delas in i fyra olika grupper (7): praktiskt stöd, känslomässigt stöd, informationsstöd och tillhörighetsstöd (engelskans anchorage support). Det sociala stödet är viktigt för att hantera livets olika utmaningar och den stress som kan uppstå i samband med sjukdom eller förluster: detta kallas för the buffering hypothesis (8). Det finns idag ett stort antal studier som bekräftar det sociala stödets betydelse för hälsan och överlevnaden i stort. Om man har dessa kategorier i bakhuvudet när man läser i den här rapporten om föräldrarnas behov och det de efterlyser i form av stöd blir det tydligt att stödbehovet väl täcks av dessa kategorier. Tendensen är att alla efterlyser känslomässigt stöd och informationsstöd, många känner behov av tillhörighetsstöd, särskilt om man är nyinflyttad oavsett om det är inifrån eller utifrån landets gränser och det är i första hand under småbarnsåren som behovet av praktiskt stöd uppstår. Andra former av stöd, som exempelvis ekonomiskt stöd eller hushållsnära tjänster, inkluderas inte i modellen eftersom det strängt taget inte är en funktion av en individs sociala nätverk. 15

16 Maslows behovstrappa Den amerikanske psykologen Abraham Maslow framhåller att människors olika behov har en inbördes hierarki (3). Modellen brukar refereras till som behovstrappa, men egentligen rör det sig om en behovspyramid : det går inte att hoppa över en nivå för att komma till nästa. De grundläggande fysiologiska behoven är gemensamma för hela mänskligheten. Detsamma gäller behovet av säkerhet och trygghet, både för den egna personen, men också familjen och ekonomin. När dessa två grundläggande behov är tillfredsställda kommer behovet av gemenskap. Människan söker sig till andra för bekräftelse, värme och kärlek. Gemenskapen har en sammanhållande kraft och är oerhört påfrestande att vara utan. Uppskattning är viktig för utveckling av självkänslan. Det är alltså först när alla dessa steg har uppnåtts som man kan börja tala om självförverkligande. I ett samhälle som Sverige med goda sociala och materiella förutsättningar är det många föräldrar som befinner sig högt upp i behovstrappan. Förändringar, som exempelvis flytt eller skilsmässa, kan dock snabbt leda till att behoven blir annorlunda och flyttas ner på behovstrappan. Ett inkluderande perspektiv Vi har under projektets gång sökt att även inkludera de grupper som inte lika ofta hörs i diskussionen om barnuppfostran och föräldraskap och som inte deltar i det offentliga utbudet av föräldrautbildning (9). De senare är familjer där båda föräldrar är utlandsfödda, fäder i allmänhet och föräldrar med låg utbildningsnivå. Vi har också varit måna om att även lyfta fram ensamstående föräldrars perspektiv. Det skulle dock krävas en studie helt inriktad på denna grupp för att verkligen förstå de för gruppen specifika behoven. Detta gäller även unga föräldrar (<21 år), en grupp som helt saknas i denna rapport. I betänkandet Stöd i föräldraskapet (10) uppmärksammades bland annat att föräldrar med utländsk bakgrund, vars barn ofta möter flera kulturer, kan ha särskilda behov av kunskap. I Nya verktyg för föräldrar (11) påpekas dock att det endast finns små skillnader i intresset för olika former av föräldrastöd mellan 16

17 svenskfödda och utländskt födda föräldrar. Man fann även att utländskt födda föräldrar visade intresse av att lära känna svenskfödda föräldrar, vilket tyder på att riktat föräldrastöd till invandrarföräldrar inte förefaller vara svaret på hur man ska nå denna grupp. Vi har i den här undersökningen inte utgått ifrån att särskilda undergrupper har särskilda behov enbart på grund av sin grupptillhörighet. Analyserna har snarare sökt att identifiera gemensamma mönster med utrymme för avvikelser. Vidare har vi ännu en gång haft anledning att konstatera att föräldrar med utländsk bakgrund inte är en homogen grupp: i våra intervjuer finns både väletablerade invandrare med svenska partners och personer helt utan formell utbildning. Förutom i projektet om invandrarföräldrar har dessa personer tagits med i delstudierna främst i egenskap av att de är föräldrar till barn i olika åldrar. METOD Metoder som förekom i de olika delprojekten var: Semistrukturerade individuella intervjuer med efterföljande kvalitativ (tematisk eller innehålls-) analys Fokusgruppintervjuer med efterföljande kvalitativ (tematisk) analys Semiotisk visuell analys en kvalitativ metod för att undersöka bildmaterial och dess latenta innebörd Traditionell kvantitativ enkätmetodik med förbestämda och öppna svarsalternativ; Deltagande observation av föräldrars beteenden på BVC Litteraturstudie - Systematisk genomgång av grå (opublicerad) litteratur inom ämnesområdet föräldrastöd på MVC/BVC Intervention med hjälp av den evidensbaserade metoden Triple P inklusive utvärdering. I varje kapitel redovisas den specifika metod som använts samt det urval som utgör underlaget för kapitlet. Här följer en gemensam redovisning av urval, datainsamling och den dataanalys som oftast förekom det vill säga tematisk analys av transkriberade intervjuer. Figur 1.1. Orter i Sverige där föräldrar som ingick i studien bor Urval Föräldrarna i denna rapport utgjorde ett syftesurval. Det betyder att för varje delstudie bestämdes en lämplig målgrupp av föräldrar. Minimikriterier som skulle uppfyllas var barn i rätt ålder och samtycke till att bli intervjuad. Vidare eftersträvade forskningsteamet en så stor geografisk spridning som var möjlig under den korta projekttiden (Figur 1.1.). Den grupp som föräldrarna eller barnen representerade skulle också utgöra minst 5 % av befolkningen. Detta gjorde att exempelvis många diagnosgrupper inte finns med i studien. Däremot finns flera vanligare tillstånd, som exempelvis ADHD 17

18 eller depression, representerade hos barnen till föräldrar som intervjuats. Vi eftersträvade en adekvat representation av variabler som kön, utbildningsbakgrund, etnicitet och civilstatus (särskilt ensamstående) hos föräldrarna. För varje delprojekt bestämdes dessutom särskilda kriterier för olikheter bland informanterna, exempelvis när det gäller ursprungsland eller antalet barn. För två grupper som generellt är mindre representerade i exempelvis föräldragrupper fäder och invandrarföräldrar samlade vi in data i särskilda delprojekt. När man gör intervjustudier med ett syftesurval möter man alltid bekymret att vissa grupper sällan anmäler sitt deltagande frivilligt. Särskilt grupper med sämre socioekonomisk status och språkliga begränsningar kan vara svåra att få tag i. Det är därför inte förvånande att fler föräldrar i den här studien hade en utbildningsnivå på tre eller fler år på högskola/universitet än motsvarande åldersgrupp i befolkningen (Tabell 1.1.). Alla utbildningsnivåer är dock representerade inklusive en mamma som var analfabet. Troligen är det den högre utbildningsnivån som också avspeglar sig i arbetslöshetssiffran som är lägre än för barnfamiljer i genomsnitt. Tabell 1.1. Beskrivande statistik av intervjupersonerna Föräldrarna N=169 Variabel Projektet SCB Källdata* Födelseland Sverige 72,2% 82,0% Annat 27,8% 18,0% Tabell 1.4.a Längst avslutade utbildning Grundskola 7,7% 14,0% Gymnasium 34,5% 49,0% Folkhögskola (<3 år) 7,1% 15,0% Universitet/Högskola (>3 år) 50,6% 20,0% Sysselsättningsform Tabell 8.1 & 8.2 Förvärvsarbetar heltid 46,7% 54,6% Förvärvsarbetar deltid 12,6% 15,0% Studerar 5,4% 3,7% Föräldraledig 26,9% 4,2% *10,7% för 0-5 år Arbetssökande 2,4% 4,5% Sjukskriven 6% Civilstatus Tabell 1.5 Gift 66,5% 51,3% Sammanboende 22,8% 24,3% Ensamstående 10,8% 24,4% * Om inget annat anges refereras rapporten Barn och deras familjer 2006 (12) Utbildningsnivå efter kön och ålder beräknad på år (13) Att en dryg fjärdedel av de intervjuade föräldrarna var föräldralediga förklaras av att barnens ålder i genomsnitt är 5,9 år, dvs. många familjer med små barn ingick i undersökningen (fyra delprojekt hade barn 0-5 år som sin målgrupp). Strax över 90 % av 18

19 informanterna bodde tillsammans med en partner att jämföras med 75,6 % för barnfamiljer i snitt. Dessutom finns fler gifta föräldrar i undersökningen än i befolkningen: färre sambor och klart färre ensamstående (Tabell 1.1.). Däremot är fördelningen av enskild och gemensam vårdnad mycket nära den i befolkningen (Tabell 1.2.). Föräldrarna i studien hade också fler barn än befolkningen i stort vilket kanske inte är så förvånande med tanke på ämnet som undersöktes; föräldrastöd (Tabell 1.2.). Fler barn per familj förklaras inte av andelen utlandsfödda i projektet. Detta trots att det faktiskt fanns fler utlandsfödda föräldrar i projektet än i befolkningen eftersom det fanns ett delprojekt med enbart utlandsfödda föräldrar. Antalet barn förklaras heller inte av ombildade familjer som det fanns en hel del av i gruppen tonårsföräldrar. Troligen är det alltså en selektionseffekt: föräldrar med fler barn är mer intresserade av att prata om föräldraskap. Tabell 1.2. Beskrivande statistik av barnen Barnen N~370 Variabel Projektet SCB Källdata* Födelseland Sverige 93,9% 95% Annat 6,1% 5% Tabell 2.3.b Kön Pojke 45,6% 48,7% Flicka 55,4% 51,3% Antal barn i familjen 2,19 1,76 Tabell 1.5 Vårdnad Tabell 4.3 Gemensam 92,6% 91% Enskild 7,4% 9% * Om inget annat anges refereras rapporten Barn och deras familjer 2006 (12) Sveriges befolkning efter kön och ålder (14) Det ska betonas här att inga statistiska jämförelser med befolkningen gjorts utan siffrorna i tabellerna är till för att ge läsaren en känsla av på vilka sätt föräldrarna i studien kan skilja sig från föräldrar i befolkningen i allmänhet. I varje delprojekt redogörs för hur föräldrar i just den delen förhåller sig till riksstatistiken. Eftersom det finns officiell statistik för särskilda åldersgrupper, olika familjetyper, utländsk bakgrund, etc kommer jämförelsesiffrorna också att variera. Viktigt är dock att komma ihåg att det handlar om ett syftesurval av föräldrar: informationen om jämförelsesiffror är till för att ge läsaren en uppfattning om användbarhet transferability som det kallas i kvalitativa sammanhang och vad som kan behöva kompletteras. Sammanfattningsvis har vi fått tag i fler välutbildade, gifta föräldrar med fler barn än genomsnittet i familjen, jämfört med befolkningen i övrigt. Även utlandsfödda föräldrar är överrepresenterade. Vi har en del ensamstående föräldrar och bland dem fanns lika många med enskild vårdnad som i befolkningen. 19

20 Datainsamling Enskilda intervjuer gjordes med ett antal föräldrar, både i deras hem och på olika vårdinrättningar eller andra offentliga miljöer. Intervjuerna genomfördes av de olika delprojektledarna och byggde på en gemensam frågemall. I kvalitativ forskning kallas detta för intervjuguide (Tabell 1.3.). Tabell 1.3. Generella frågor som användes i intervjuguiden Fråga 1. Hur tycker du det är att vara förälder* i dagens samhälle? Finns det skillnader jämfört med ditt hemland/ mellan hur det är nu och hur det var när du växte upp? 2. Hur ser ditt sociala nätverk ut? 3. Vad tycker du är de största utmaningarna som förälder i dagens samhälle? Vad hjälper dig att hantera dessa utmaningar? 4. Berätta om en situation som varit jobbig för dig som förälder Fanns det något/någon som hjälpte dig att hantera situationen? a. Vad tyckte du om det stödet? b. Hade du önskat dig någon annan form av stöd? 5. Använder du dig av... i ditt föräldraskap? a. Internet b. Telefonrådgivning c. Föräldragrupper av olika slag 6. Om du var ansvarig för föräldrar i samhället, vad skulle du tycka var viktigt att förändra * Småbarnsförälder, skolbarnsförälder, tonårsförälder, etc En hel del av intervjuerna gjordes på telefon och spelades då in via ett särskilt instrument för detta. I alla fall av telefonintervju har personlig kontakt tagits med intervjupersonen antingen av någon i teamet eller BVC-sjuksköterskan i ett delprojekt. Dessa intervjuer blev minst lika djupa som personliga intervjuer, något som också finns beskrivet i litteraturen (15). Föräldrarna verkade finna det befriande att tala med någon som de inte kände eller ens såg, men som intresserade sig för deras situation. Med tanke på de svårigheter som många familjer har med att få tiden att räcka var telefonintervju på tider valda av föräldrarna ett sätt att få till stånd intervjuerna. Detta gjorde också den geografiska spridningen möjlig (Figur 1). Samtliga föräldrar som deltog i intervjuerna tackades med en presentcheck på kronor. Fokusgrupper är notoriskt svåra att få ihop och det är därför med särskild stolthet vi kan framhålla att samtliga delprojekt haft minst en fokusgrupp. Undantaget är delprojektet som rör invandrarföräldrars behov där en fokusgrupp inte var möjlig på grund av språksvårigheter. Diskussion i grupp ger ytterligare en dimension och blir ett levande exempel på det så många föräldrar efterlyser: social samvaro och socialt stöd. Dataanalys Efter att vi gjort intervjuerna transkriberades de ordagrant. Det innebär att det finns flera tusen sidor utskrivet material att ta del av i hela projektet. De transkriberade intervjuerna 20

21 analyserades tematiskt efter Malteruds modell (16). Det betyder att man efter genomläsning av samtliga intervjuer i delprojektet försöker hitta gemensamma mönster. Dessa kallas för teman. Därefter analyseras varje tema för sig för att hitta kategorier som i mer detalj beskriver temats innehåll. För att illustrera innebörden i varje kategori används citat. Hur sanna är resultaten? I kvalitativa studier bedömer man resultaten utifrån kriterierna trovärdighet, tillförlitlighet och användbarhet (17). Forskaren ska göra allt för att de frågor som ställs ska besvara frågeställningarna genom att: de ställs på rätt sätt till de rätt utvalda personerna av de rätta intervjuarna på en plats som inte påverkar intervjun negativt (trovärdighet). Forskaren ska tillse att analysen kan följas och förstås av utomstående (tillförlitlighet) och visa på hur urvalet påverkar materialets användbarhet. I kvalitativa studier strävar man inte efter generaliserbarhet i statistisk bemärkelse, men variationsvidden måste vara tillräckligt stor för att personer i liknande situationer som studiedeltagarna ska kunna känna igen sig väl. Vidare vill man beskriva mönster som sträcker sig bortom det aktuella geografiska och sociokulturella området. Det är viktigt att fler än en person är med i analysprocessen för att minska den subjektiva inverkan och bidra med fler perspektiv. I de flesta delprojekten är det fler än två som har samarbetat kring analysen vilket är att se som en försäkran om tillförlitligheten (dependability) i det vetenskapliga arbetet. I kvalitativa studier varierar antalet deltagare mellan 3 och 20, beroende på vilken inriktning man väljer (mycket få för hermeneutik och minst 19 för fenomenografi). I det här underlaget användes den kvalitativa metoden naturalistic inquiry (18) och antalet genomförda intervjuer per delprojekt är relativt stort för att öka användbarheten, så kallad transferability. Genom att kombinera enskilda intervjuer och fokusgrupper utnyttjar man styrkan i båda metoderna vilket bidrar till trovärdigheten (credibility) i studien. Även så kallad peer debriefing, när man under arbetets gång stöttar varandra känslomässigt, bollar tankar eller delar sin frustration, ökar trovärdigheten genom att belysa och söka att begränsa intervjuarens påverkan på det insamlade datamaterialet. 21

22 REFLEKTIONER ÖVER RESULTATEN Det tog tid att förstå varför föräldrarna inte helt enkelt talade om för oss vad de ville ha för stöd av samhället. Vad var det som hindrade dem från att lämna in långa önskelistor nu när de hade chansen? Vi fann det då meningsfullt att skilja på föräldrars vilja, önskan och behov. Viljan är själva målet med föräldraskapet, ett uttryck för föräldrars autonomi. Önskan är det som uttrycks i det föräldrar efterfrågar, medan behovet är sådant som framgår av föräldrars livsberättelser eller främst ses av experter och bygger på erfarenhet. Läser man texterna med dessa glasögon blir det mycket klarare vari samhällets roll föräldrastöd bör bestå. Det är att se behoven, möta i alla fall en del av önskemålen och respektera föräldrars vilja. Vad vill, önskar och behöver då föräldrar idag? Föräldrar vill göra ett bra jobb med sina barn, vill ta ansvar för sitt föräldraskap och vill vara där för sina barn. De vill söka information och själva välja när och vad för sorts stöd de vill utnyttja. Ingen förälder vill känna sig misslyckad. Föräldrar önskar tillgång till andra föräldrar likaväl som till expertråd. De efterlyser avlastning och praktisk hjälp och stöd i att sortera bland all information de får tag i genom Internet och diverse media. Föräldrar önskar vidare att bli betraktade som partners av samhällets instanser för barnfamiljer och efterfrågar service från bland annat Försäkringskassan, som retar många. Man önskar också stöd till barnet när det har problem, som exempelvis dyslexi eller depression. Föräldrar med invandrarbakgrund, som bor i segregerade förorter, önskar sig kunskaper om samhällets resurser till barnfamiljer, de rådande sociala normerna och bättre språkundervisning, gärna integrerad i verksamheter kring barnet. Föräldrar behöver känna sig bekräftade och autonoma i sitt föräldraskap och få ökad självtillit. De behöver kompetens att ta vara på och vara delaktiga i samhällets resurser och få stöd när utmaningarna blir för stora. Vidare behöver föräldrar verktyg att hantera förändringar i parrelationen i samband med familjebildning och konflikter i vardagen. Föräldrar behöver också stöd i ett jämställt föräldraskap. Det som kommer på första plats på föräldrars önskelista är utbytet med andra föräldrar. Samhällets roll blir då att på olika sätt underlätta utbytet mellan föräldrar, exempelvis genom föräldragrupper, föräldrakurser, öppna förskolor, temakvällar på skolor och lättillgängliga träffpunkter. Internet är redan ett sådant forum. Föräldrar vill också diskutera specifika frågor om barns beteende och utveckling med experter på en vardaglig nivå: en skolkurator, en BVC-sjuksköterska eller expertpanel på nätet räcker långt. Och när man väl ber om hjälp för svårare saker ska den komma snabbt utan krångliga vägar eller stämplande processer. Föräldrastöd får inte tunnas ut med barnets ökande ålder och ska finnas i barnets närmiljö. Det är kunskap och verktyg, inte bara information föräldrar behöver. 22

23 FÖRSLAG FRÅN FÖRÄLDRASTÖDSPROJEKTET Utifrån våra resultat i Föräldrastödsprojektet har vi sammanställt en lista på möjliga åtgärder som speglar resultaten. De delas in i tre olika kategorier: angelägna åtgärder på nationell nivå, önskvärda utvecklingsområden lokalt och intressanta idéer att bygga vidare på. Angelägna åtgärder på nationell nivå 1. Ytterligare ett barnmorskebesök i tidig graviditet med explicit inbjudan till både kvinnan och hennes partner med syfte att: a. Möta behovet av fler planerade besök i tidig graviditet b. Diskutera fosterdiagnostik och de val man kan ställas inför med föräldrarna c. Markera att partnern har en viktig roll i graviditeten d. Underlätta för barnmorskan att bjuda in kvinnan till ett enskilt besök i början av graviditeten 2. Utbildningsinsatser för att höja barnmorskors kompetens som gruppledare 3. Familjecentraler för ökad samverkan mellan BVC, MVC, socialtjänst och öppen förskola, gärna i samarbete med SFI vid behov 4. Införa nya sätt att mäta det preventiva arbetet på BVC och MVC (Familjecentral). Hur kan man kvantifiera och koppla preventivt arbete till det ekonomiska styrsystemet? 5. Föräldrastöd bör ingå i förskolans uppdrag 6. Strukturerade föräldramöten i skolan med föreläsningar/temakvällar och aktivt nätverksbygge. IT-lösningar för information & kommunikation 7. Fler vuxna kring barnen i skolan. Elevhälsa bör också innefatta kuratorer och psykologer 8. Medvetet genusarbete i offentlig verksamhet riktad till barnfamiljer 9. Adekvat stöd och service till barnfamiljer från Försäkringskassan med krav på: tydligt och lättförståeligt blankettsystem, tillgänglighet genom webbsidan och på telefon samt utbetalningar gjorda i tid. 23

24 10. Utvärderingar av verksamheter riktade till barnfamiljer bör alltid ha en vetenskaplig ansats och resultaten samlas i en nationell kunskapsbank 11. Jourhavande förälder : telefontjänst för föräldrar som behöver någon att prata med (peer support) om vanliga problem i föräldraskapet. Bättre information om redan befintliga stödlinjer Önskvärda utvecklingsområden på lokal nivå 12. BVC bör företrädesvis bedrivas som hel-bvc för att främja ökad medicinsk, social och kurativ kompetens hos sjusköterskan 13. Implementering och utvärdering av strukturerade metoder bör ingå som ett led i standarutbudet i verksamheter riktade till barnfamiljer för att förebygga parrelationsproblem 14. En lokal karta över barn-sverige för föräldrar med utländsk bakgrund som kommit hit i vuxen ålder: om samhällets service, sjukvård, språkundervisning, men även om maten, livsstilen och de rådande sociala normerna genom kanaler som kan förstås av den enskilda individen 15. En lokal karta över barn-sverige anpassad för blivande föräldrar födda i Sverige om samhällets service till barnfamiljer genom kanaler som kan förstås av den enskilda individen 16. Familjecentraler med psykosocial kompetens för barn upp i skolåldern i samverkan med den lokala skolhälsovården bör prövas och utvärderas 17. Spridning av användarvänliga IT-lösningar för föräldrar till barn >12 för tillsyn av barnets aktivitet på Internetsidor samt möjlighet att kommunicera med andra vuxna kring barnet, exempelvis läraren, andra föräldrar eller lokalpolisen Intressanta idéer 18. Annonskampanj riktad mot mor- och farföräldrar (både kvinnor och män) med budskapet: ni behövs mer än vad ni vågar/vill tro! 19. Förmedling av frivilliga pensionärer som ställer upp som extra mor- och farföräldrar både för barnpassning, men också som umgänge med den 24

25 äldre generationen: kontaktförmedling, första hjälpen utbildning, lekparksträffar, sagostund, mm. 20. Fritidsgård för hela familjen : utnyttja öppna förskolan som mötesplats över kulturer och generationer där människor träffas tillsammans med sina barn för matlagning, hantverk, studiecirklar, SFI-undervisning, mm. 21. Möjlighet till frivillig krav-märkning av informationsinnehållet på webbsidor som riktar sig till föräldrar genom granskning enligt vissa kvalitetskriterier 22. Öppna din dörr! en rörelse för att bygga broar mellan nyanlända familjer och boende på en ort. Baseras på gemensamma intressen eller en längtan att träffa andra med barn 25

26 REFERENSER 1. Socialdepartementet. Regeringens proposition 2007/08:110. En förnyad folkhälsopolitik. Stockholm; Janson U, Lagerberg D. Pentagonen en modell för verksamhetsanalys. In: Lagerberg D, Sundelin C, editors. Barnfamiljerna och samhällets ambitioner. Stockholm: Liber; Maslow A. A theory of human development. In: Harriman P, editor. Twentieth century psychology: Recent developments: Ayer Publishing; Belsky J. Early human experience: A family perspective. Dev Psychol. 1981;17: Barnes J. Class and committees in a Norwegian island parish. Journal of Human Relationships. 1954;7: Genell-Andren K. Social network, perceived ill health and use of an emergency department. Stockholm: St. Göran's Hospital; Cohen S, Mermelstein R, Kamarck T, Hoberman H. Measuring the functional components of social support. In: Sarason I, Sarason B, editors. Social support:theory, research and application. The Hague, Holland: Martinus Nijhoff; Lazarus R, Folkman S. Stress, Appraisal, and Coping. New York: Springer; Fabian H. Women who do not attend parental education classes during pregnancy or after birth. Stockholm: Karolinska Institutet; SOU 1997:161. Stöd i föräldraskapet. Stockholm: Socialdepartementet; Bremberg S, editor. Nya verktyg för föräldrar. Stockholm: Statens Folkhälsoinstitut; Statistiska Centralbyrån. Barn och deras familjer Stockholm; Report No.: Demografiska Rapporter 2007:4 13. Statistiska Centralbyrån. SCB Utbildningsnivå 2007 efter kön och ålder (åldersklasser), år [updated 2008; cited ]; Available from: 14. Statistiska Centralbyrån. Sveriges befolkning efter kön och ålder 31/12/2007. Stockholm; 2008 [updated 2008; cited ]; Available from: asp. 15. Sturges J, Hanrahan K. Comparing Telephone and Face-to-Face Qualitative Interviewing: a Research Note. Qualitative Research. 2004;4:

27 16. Malterud K. Kvalitativa metoder i medicinsk forskning (Qualitative methods in medical research). Lund: Studentlitteratur; Sandelowski M. The problem of rigour in qualitative research. Adv Nurs Sci. 1986;8(3): Lincoln Y, Guba E. Naturalistic inquiry. Beverely Hills: Sage Publications;

28 28

29 KAPITEL 2 MÖDRAHÄLSOVÅRDENS DILEMMA: MEDICINSK ÖVERVAKNING ELLER STÖD UNDER GRAVIDITETEN PÅ FÖRÄLDRARNAS VILLKOR? Karin Fängström Anna Sarkadi Lisa Smeds Margareta Widarsson Annika Åhman 29

30 INNEHÅLLSFÖRTECKNING KAPITEL 2 MÖDRAHÄLSOVÅRDENS DILEMMA: MEDICINSK ÖVERVAKNING ELLER STÖD UNDER GRAVIDITETEN PÅ FÖRÄLDRARNAS VILLKOR? 29 INLEDNING MÖDRAHÄLSOVÅRDEN OCH FÖRÄLDRASTÖDET En fördjupad kartläggning av föräldrastöd inom mödrahälsovården i Sverige Nya riktlinjer för mödrahälsovården i Sverige TEORETISKT RAMVERK Pentagonen Socialt nätverk Maslows behovstrappa Resultat från svensk mödrahälsovård i internationella publikationer SLUTSATSER GENOMGÅNG OCH SAMMANSTÄLLNING AV GRÅ LITTERATUR GÄLLANDE FÖRÄLDRASTÖD PÅ MVC 39 SAMMANFATTNING INLEDNING SYFTE METOD RESULTAT Perspektiv: Föräldrar Perspektiv: Personal och föräldrar Perspektiv: Personal ANALYS SLUTSATSER Projektarbetet Texternas innehåll Förslag utifrån erfarenheterna i det redovisade materialet BLIVANDE FÖRÄLDRARS BEHOV AV STÖD UNDER GRAVIDITET 49 SAMMANFATTNING INLEDNING SYFTE FRÅGESTÄLLNINGAR METOD Urval Datainsamling Dataanalys SLUTSATSER RESULTAT Att vara i graviditeten

31 Nytt fokus - den okända världen Dela med andra Samhällets normer Egna resurser Experternas resurser Önskat stöd DISKUSSION SLUTSATSER EN KARTLÄGGNING AV FÖRÄLDRASTÖDET I MÖDRAHÄLSOVÅRDEN 73 SAMMANFATTNING INLEDNING SYFTE FRÅGESTÄLLNINGAR METOD Urval Datainsamling Dataanalys SLUTSATSER RESULTAT Barnmorskans ansvar Att förstå behoven - en helhetsbedömning Stärka beredskapen för det nya och okända Föräldragrupperna ett dilemma Mina resurser som barnmorska DISKUSSION Definitionen Föräldrars behov av stöd Föräldragrupperna Behov av förnyelse Pappans/partnerns roll i mödrahälsovården Resurser EN SAMLAD ANALYS 89 Barnmorskor och föräldrar: hur stämmer bilderna med varandra? Verksamhetsanalys med hjälp av Pentagonen Hur var det med dilemmat? Ge plats åt pappa! REFERENSER 97 BILAGOR SE NÄSTA SIDA 31

32 BILAGOR I APPENDIX BILAGA 1. Grå litteratur MVC Texternas struktur BILAGA 2. Grå litteratur MVC Texternas resultat BILAGA 3. Grå litteratur Lista över alla funna texter 32

33 MÖDRAHÄLSOVÅRDENS DILEMMA: MEDICINSK ÖVERVAKNING ELLER STÖD UNDER GRAVIDITETEN PÅ FÖRÄLDRARNAS VILLKOR? Anna Sarkadi INLEDNING Detta kapitel om mödrahälsovården (MHV) sammanfattar flera delstudier i Föräldrastödsprojektet som rör MHVs verksamhet. Dels handlar det om en intervjustudie med primärvårdsbarnmorskor om deras syn på föräldrastöd. Vidare presenteras resultaten från intervjustudien som undersökte föräldrars behov av stöd under graviditeten och en analys av hur resultaten i dessa två olika studier förhåller sig till varandra. En sammanfattning av den opublicerade (grå) litteraturen som rör MHVs verksamhet inom föräldrastöd ger en bakgrund i det svenska sammanhanget. Avslutningsvis presenteras en samlad analys av mödrahälsovårdens utmaningar utifrån nationella styrdokument, det nationella kvalitetsregistret, svenska forskningsresultat publicerade i internationella tidskrifter och våra egna undersökningar. MÖDRAHÄLSOVÅRDEN OCH FÖRÄLDRASTÖDET En fördjupad kartläggning av föräldrastöd inom mödrahälsovården i Sverige I Regeringens proposition 2007/08:110 En förnyad folkhälsopolitik (1) gör regeringen bedömningen att det generella föräldrastödet och hjälpen bör utvecklas och utvidgas till att omfatta barnets hela uppväxttid. Regeringen ger i propositionen en särskild utredare i uppdrag att ta fram ett förslag på en långsiktig nationell strategi för en kvalitetshöjande kompetensuppbyggnad och utveckling av samhällets stöd och hjälp till föräldrar i deras föräldraskap. I uppdraget ingår att kartlägga det befintliga föräldrastödet inom bl.a. mödrahälsovården i Sverige vilket är ämnet för föreliggande kapitel. Nya riktlinjer för mödrahälsovården i Sverige De senast aktuella riktlinjerna är Socialstyrelsens rapport Hälsovård före, under och efter graviditet från 1996 (2). Därefter har Socialstyrelsen inte fått i uppdrag att uppdatera riktlinjerna trots påtryckningar från professionen. Man uppmanade istället att yrkesföreningarna själva skulle utarbeta nya riktlinjer. På flera håll i landet bedrivs arbete för att utveckla föräldrastödet i mödrahälsovården. Svensk Förening för Obstetrik & Gynekologi (SFOG) och Svenska Barnmorskeförbundet publicerade i slutet av 2008 en gemensam skrift i SFOGs Arbets- & Referensgrupper (ARG) rapportserie med rubriken Styrdokument Mödrahälsovård, sexuell och reproduktiv hälsa (3). Tack vare arbetsgruppens generositet och angelägenhet om föräldrastödet inom mödrahälsovården fick vi på förhand ta del av rapporten. Skriften hade då redan varit ute på remiss och kan således anses representera den samlade professionens syn på hur arbetet inom mödrahälsovården ska bedrivas i fortsättningsvis. Styrdokumentet finns för beställning på Svenska Barnmorskeförbundets hemsida (3). 33

34 I den samlade analysen av det här kapitlet (del 2.4) kommer SFOG-rapporten att beröras mer i detalj, men generellt kan sägas att de flesta förslag på förändringar och utveckling inom föräldrastödet kring graviditet stämmer påfallande väl med det vi har funnit behov av i denna kartläggning. Det som kvarstår är enligt vår bedömning svårigheten att balansera arbetets medicinska och psykosociala innehåll. Detta riskerar att även i fortsättningen leda till ambivalens inför uppgiften att stödja föräldrar och att ett för stort ansvar läggs på den enskilda barnmorskan och inte minst föräldrarna om hur det stödet exakt ska utformas och utvärderas. Denna slutsats är däremot professionen inte helt enig i utifrån den personliga kommunikation vi haft med arbetsgruppens ledning under rapportskrivandet. Man menar att intentionen från arbetsgruppen är holistisk och att det har skett en positiv utveckling avseende detta inom professionen det senaste decenniet, men tillstår att detta kanske inte nått alla på golvet. TEORETISKT RAMVERK I det här avsnittet beskrivs tre olika modeller som sätter resultaten i ett sammanhang och ökar förståelsen för hur de kan användas. Modellerna används för att belysa problemområdet ur verksamhetens, föräldraparets och barnmorskans synvinkel. Pentagonen För att en verksamhet ska fungera på bästa möjliga sätt måste samtliga komponenter motsvaras av de andra komponenterna i riktning och innebörd (4). Målet för en verksamhet måste fylla ett behov som i alla fall till viss del motsvaras av en efterfrågan. Utbudet måste i sin tur sättas i relation till behov och efterfrågan och motsvaras av rätt kompetens och metoder. Om organisationen inte har kompetens att uppfylla målet, utbudet inte motsvarar behovet eller det inte finns kompetens att utforma utbudet i relation till efterfrågan kommer verksamheten inte att fungera optimalt. Så kan man fortsätta sätta de olika komponenterna i relation till varandra. Utifrån modellen blir det också klart att olika komponenter kan behöva ändras utifrån vilka delar av verksamheten som anses fungera väl alternativt vara viktigast. När det gäller MHV finns anledning att lägga till ytterligare en komponent: utvärdering. Inom mödrahälsovården finns ett nationellt kvalitetsregister, som sedan 2003 är Internetbaserat, för uppföljning och utvärdering av verksamheten. Under 2008 överfördes registret till Uppsala och i samband med detta reviderades innehållet (5). Vilka utfallsmått som ska rapporteras och följas upp sänder naturligtvis viktiga signaler om vilka delar av verksamheten som väger tyngst. Vill man, kan den här typen av 34

35 kvalitetsuppföljningsmått användas för att uppnå en balans mellan verksamhetens olika uppdrag. Socialt nätverk MHV har möjlighet att bidra på två sätt till föräldrarnas sociala nätverk. Samtidigt som MHV är en del av samhällets formella resurser har den potentialen att också bidra till att bilda det informella nätverket kring föräldrarna (6). Det är faktiskt så att föräldrarna förväntar sig av MHV att det ska vara en aktiv part i detta nätverksbygge. Där har föräldragrupperna en viktig funktion, men även gruppmödravård 1, som finns på en femtedel av landets mödravårdcentraler (MVC) (7), är en lovande arbetsform när det gäller att stimulera interaktionen föräldrarna emellan. Den geografiska närheten blir här viktig eftersom det är vanligt att föräldrar från gruppen träffar varandra under barnets första levnadsår (6). Maslows behovstrappa Den amerikanske psykologen Abraham Maslow framhåller att människors olika behov har en inbördes hierarki (8). De grundläggande fysiologiska behoven är gemensamma för hela mänskligheten. Detsamma gäller behovet av säkerhet och trygghet, både för den egna personen, men också familjen och ekonomin. När dessa två grundläggande behov är tillfredsställda kommer behovet av gemenskap. Människan söker sig till andra för bekräftelse, värme och kärlek. Gemenskapen har en sammanhållande kraft och är oerhört påfrestande att vara utan. Uppskattning är viktig för utveckling av självkänslan. Graviditeten är en period där både kvinnan och hennes partner behöver genomgå en specifik psykologisk process där de gör sig redo för att ta emot barnet (9). Dessa olika faser kräver stöd och omsorg från omgivningen. 1 Gruppmödravård innebär att en grupp av blivande mammor och pappor följs åt under hela graviditeten, och träffar barnmorskan tillsammans vid besöken på mödravårdscentralen. 35

36 Resultat från svensk mödrahälsovård i internationella publikationer Kvinnors Upplevelse av Barnafödande (KUB) projektet görs på Institutionen för Kvinnors och Barns hälsa vid Karolinska Institutet (10). Samtliga svensktalande kvinnor som skrevs in vid 600 mödravårdscentraler under tre veckor jämnt spridda över ett år (maj och september 1999 och januari 2000) inbjöds att delta i studien. Kvinnorna ombads att fylla i tre frågeformulär över en tidsperiod. Sammanlagt 3061 kvinnor besvarade det första frågeformuläret i graviditetens början, 2762 det andra två månader efter förlossningen och 2563 det tredje ett år efter förlossningen. Studien har resulterat i flera avhandlingar och ett antal internationella publikationer om projektet som kommer att refereras på flera ställen i föreliggande rapport. 36

37 SLUTSATSER Mödrahälsovården är en generellt uppskattad verksamhet som uppfattas lägga den största tonvikten på medicinsk graviditetsövervakning. Barnmorskorna är påtagligt duktiga på att göra en bedömning av den enskilda kvinnans behov av stöd under graviditet ur ett psykosocialt riskperspektiv. Trygga föräldrar är barnmorskornas främsta mål och föräldrar upplever en trygghet i att kunna ringa barnmorskan med frågor om graviditeten och litar på dennas medicinska kompetens. Huruvida stödet även innefattar en känslomässig komponent uppfattar föräldrarna beror på den enskilda barnmorskans tid, engagemang och personkemin. Barnmorskorna uppger att det är viktigt att bygga en förtroendefull relation med de blivande föräldrarna, men många kvinnor menar att det är för få besök på MVC för att kunna bygga en relation alls. Särskilt saknar man fler besök i tidig graviditet. Resurser och vårdtyngd på MVC har här betydelse. Föräldragrupper tycks vara ett dilemma för många barnmorskor i mödrahälsovården. Innehållet, materialet och tekniken de har tillgång till uppfattas ofta som föråldrat och man saknar vidareutbildning och handledning. Vikten av resurser till detta bör betonas i avtal om basuppdrag. Mödrahälsovårdens föräldragrupper behöver utvecklas och kvalitetssäkras både innehållsmässigt och avseende gruppledarkompetensen. Särskilda träffar för pappor och de omföderskor som vill eller är nyinflyttade bör uppmuntras. Barnmorskorna uppger att gruppernas funktion är att ge information om förlossning, amning och den första tiden efter barnets födelse och att sammanföra föräldrar med varandra. Vissa har rena föreläsningar i stället för föräldragrupper. Föräldrarna uppskattar innehållet, men att träffa andra föräldrar och diskutera med dem är viktigast. Många efterlyser psykoprofylax inför förlossningen. Barnmorskorna eftersträvar att i föräldragrupperna lyfta fram föräldrarnas parrelation och hur den kan påverkas av att få barn. Föräldrarna själva efterfrågar inte detta, men de gånger detta har erbjudits har det uppskattats. Utvärderingar av verksamheten bör alltid ha en vetenskaplig ansats och resultaten samlas in en nationell kunskapsbank. Det nationella kvalitetsregistret för MHV bör kompletteras med resultatmått på det psykosociala arbetet. Mödrahälsovård på Familjecentral med områdesansvar tillför ett mervärde genom naturligare samverkan med andra professionella kring barnfamiljer och kontinuitet i föräldragrupperna från graviditet till spädbarnstid. Förstagångsföräldrar har lättare att se bortom förlossningen om MVC är samlokaliserad med BVC och öppen förskola. Det finns anledning att systematiskt se över även MHV ur ett genusperspektiv. Trots en hög andel pappor i föräldragrupperna är det klart färre fäder som deltar i de enskilda besöken trots att barnmorskorna uppger att dessa är en del i stödet till föräldrarna. Många fäder känner sig osedda, objudna och allmänt oviktiga av förståeliga skäl. Många fäder känner sig vilsna inför och vid förlossningen. 37

38 38

39 2.1. GENOMGÅNG OCH SAMMANSTÄLLNING AV GRÅ LITTERATUR GÄLLANDE FÖRÄLDRASTÖD PÅ MVC Delprojektledare: Lisa Smeds och Karin Fängström Referent: Dagmar Lagerberg 39

40 SAMMANFATTNING Bakgrund: Grå litteratur är material som inte är publicerat. Den kan vara ett viktigt komplement till publicerad vetenskaplig litteratur genom att fokusera på andra, ibland mer detaljerade områden, samt utgöra en kontext till den vetenskapliga litteraturen Syfte: Att få en bild av det föräldrastöd på MVC som behandlats i grå litteratur under tidsperioden Metod: Datainsamling genomfördes delvis via Internet, delvis via databaser på högskolor och universitet samt genom sambandsbarnmorskor i landet. Inkluderingskriterierna var uppsatser på C- eller D-nivå från ett svenskt universitet eller högskola, interna utvärderingar och rapporter från kommun eller landsting som behandlade föräldrastöd på MVC och som inte publicerats i vetenskapliga tidskrifter. 14 texter uppfyllde kriterierna. Texterna analyserades utifrån de perspektiv som använts i texterna (föräldrarnas, personalens eller personalen och föräldrarnas) samt utifrån pentagonmodellen. Resultat: Föräldrar var i stort sett nöjda med MVCs verksamhet, de få studier där fäder har tillfrågats om sina tankar och åsikter om MVC pekade dock på att fäderna upplevde ett stort utanförskap. Föräldrautbildningen som gavs vid MVC upplevde många föräldrar var riktad främst till kvinnan. Intervjuad personal ansåg att det fanns utrymme för kompetensutveckling för personalen på MVC, både när det gällde gruppledaregenskaper och att möta dagens föräldrar som ofta hade ett stort informationsinhämtande som inte alltid kunde matchas av MVC-personalen. Slutsatser: Det vore önskvärt med en föräldrautbildning på MVC som vänder sig till både mannens och kvinnans föräldraroller. Det är viktigt med fortsatt kompetensutveckling av personalen på MVC för att kunna möta nya generationer föräldrar. Vidare forskning behövs av de föräldragrupper som inte undersökts i större utsträckning, exempelvis unga föräldrar och ensamstående föräldrar. 40

41 2.1. GENOMGÅNG OCH SAMMANSTÄLLNING AV GRÅ LITTERATUR GÄLLANDE FÖRÄLDRASTÖD PÅ MVC Delprojektledare: Lisa Smeds och Karin Fängström Referent: Dagmar Lagerberg Tack! Tack till Dagmar Lagerberg för ett stort stöd och kloka tankar. Tack även till Christer Lagvik, bibliotekarie vid BMC-biblioteket som varit ett värdefullt stöd. INLEDNING Med begreppet grå litteratur menas information som producerats på alla nivåer inom statsapparaten, den akademiska sfären, företag eller industri. Den kan vara i elektroniskt eller tryckt format och är inte kontrollerade av kommersiell publicering. Publicering är alltså inte det främsta syftet för producenten av texten (11). Vetenskaplig grå litteratur omfattar t.ex. rapporter, uppsatser, statliga dokument eller konferenshandlingar (12). Utmärkande för grå litteratur är att den kan vara svår att lokalisera och få tag på. Men också att den kan produceras snabbare, ha större flexibilitet och vara mer detaljerad än andra typer av litteratur. Den kan vara ett viktigt komplement till publicerad vetenskaplig litteratur genom att fokusera på andra, ibland mer detaljerade områden, samt utgöra en kontext till den vetenskapliga litteraturen(12). SYFTE Att få en bild av det föräldrastöd på MVC som behandlats i grå litteratur under tidsperioden METOD Datainsamling genomfördes på Internet med hjälp av sökmotorerna Google, Google Scholar, Artikelsök.se, Uppsatser.se samt Diva-portal.org. Genom att använda dessa sökmotorer gick det att få tillgång till uppsatser och rapporter från många olika delar av landet. Datainsamling skedde också via databaser vid universitet och högskolor. Vid högskolor och universitet med utbildningar i vårdvetenskap har flertalet bibliotekarier också varit till hjälp. Data eftersöktes dessutom genom att kontakt togs med sambandsbarnmorskor i landet. De primära sökord som användes var MVC i kombination med något eller några av följande sökord: föräldrar, föräldrastöd, barnavård, mödravård, stöd, föräldraskap, föräldrautbildning, utvärdering, föräldragrupp. En lista över totalt 120 texter sammanställdes (se bilaga 3 i Appendix) för vidare granskning av innehållet i texterna. Den initiala sökningen var bred för att fånga så många aspekter av föräldrastöd som möjligt. Då det är frågan om opublicerat material innebär eftersökningen av texterna ett kreativt arbete där det inte alltid funnits regelrätta sökord att ta hjälp av för att få fram resultat. Ett visst mått av detektivarbete har ingått för att 41

42 sammanställa listan. Ändå finns sannolikt många texter kvar ute i den grå opublicerade djungeln. Inkluderingskriterierna som användes vid sökningen av grå litteratur innebar att texten skulle vara: Uppsatser på C- eller D-nivå från ett svenskt universitet eller högskola som behandlade föräldrastöd på MVC. Interna utvärderingar och rapporter från kommun eller landsting som behandlade föräldrastöd på MVC och som inte publicerats i vetenskapliga tidskrifter För att få fram de uppsatser, rapporter och utvärderingar som var relevanta för det aktuella syftet formulerades också ett antal exkluderingskriterier. Kvalitetsredovisningar (d.v.s. texter utan undersökning och analys), organisationsöversikter, projektplaner, samt texter som berörde föräldrastödsprogram som användes av andra än MVC (t.ex. COPE, Komet, Föräldrakraft) exkluderades. Även texter som behandlade föräldrastödsverksamhet som riktade sig till mindre än 5% av föräldrarna (enligt befolkningsstatistik från SCB (13)) exkluderades. 120 texter identifierades varav 14 stycken uppfyllde inkluderingskriterierna. RESULTAT I tabellen nedan redovisas resultaten gällande MVC. Majoriteten av texterna har undersökt en vald del av verksamheten ur föräldrars eller ur föräldrars och personalens perspektiv (Tabell ). Tabell Föräldrar (n=6) MVC Personal + föräldrar (n=5) Personal (n=3) Totalt (n=14) Typ Utvärdering Uppsats Metod Kvantitativ 3 0 0* 3* Kvalitativ 1 3 2* 6* Kvantitativ och kvalitativ 2 2 0* 4* Fokus Verksamheten i allmänhet Delar av verksamheten * en text gick ej att bedöma Sammanställningen av resultaten som följer nedan har gjorts med indelning i de olika perspektiv som använts i texterna, d.v.s. tittar man på verksamhetens föräldrastöd utifrån personalens, föräldrarnas eller kanske både personalens och föräldrarnas perspektiv. Siffrorna inom parentes hänvisar till textens nummer i tabellöversikten (se bilaga 2 i Appendix) över samtliga resultat. 42

43 Perspektiv: Föräldrar Sex av texterna (nr 1-6) tittar på MVCs verksamhet ur föräldrarnas perspektiv. Fem av dessa texter undersöker föräldrautbildningen, d.v.s. en vald del av verksamheten. En text tittar på föräldrastöd generellt inom verksamheten. Texterna handlar om vad i första hand blivande mödrar förväntar och önskar sig av utbildningen, vad de uppskattar mest med innehållet och vilka kunskaper de tar med sig efter avslutad föräldrautbildning. Kvinnorna, och de fåtal män som studerats, är nöjda med föräldrautbildningen. Man önskar sig kunskaper om förlossningsförlopp, smärtlindring, amning och första tiden hemma, vilket också i stort är förväntningar som uppfylldes. Denna bild kompliceras dock av resultat som pekar på att det finns en diskrepans i nöjdhet beroende på när föräldrar blivit tillfrågade. En av texterna (nr 5) visar att 95% av förstföderskorna är nöjda med innehållet i utbildningen då man frågat direkt efter att föräldrautbildningen avslutats. När de blev tillfrågade igen efter förlossningen var endast 58% nöjda och några direkt missnöjda. Det som kvinnorna främst saknade var inte kunskaper inför förlossningen, utan kunskaper om tiden efter förlossningen, t.ex. amningssvårigheter, den egna kroppens förändringar, skötsel av barnet och BVCinformation. I en annan studie (nr 2) såg man ett liknande mönster. Föräldrapar tillfrågades om föräldrautbildningen i efterhand och berättat att de upplevde frågor kring föräldraskap, föräldrarollen och den förändrade parrelationen som mycket viktiga, men att de hade diskuterats alldeles för lite under föräldrautbildningen. Samma studie visar dock att tiden efter förlossningen upplevs som så abstrakt att det kan vara svårt att ta till sig information om den. Det har också framkommit att föräldrar önskar något mer tid för diskussion med de andra blivande föräldrarna i gruppen (nr 6). Detta kan vara viktigt utifrån att en text (nr 2) beskriver att föräldrar upplever att interaktionen med de andra i gruppen ledde till bekräftelse samt reflektion, som hjälpte till att göra föräldrablivandet mer verkligt. En annan text (nr 3) visar dock på att föräldrarna inte önskar diskutera t.ex. sexliv eller arbete i gruppen. I en undersökning (nr 4) där mäns och kvinnors önskemål vad gäller innehållet i utbildningen jämförts, fann man inga större skillnader. Vid en jämförelse (nr 3) mellan yngre föräldrar på landsbygden och äldre föräldrar i tätort, visade det sig att de förstnämnda uppskattade föräldrautbildningen mer. I den enda text (nr 1) som undersökt föräldrastödsverksamheten i allmänhet framkom att de viktigaste faktorerna för tillfredsställelsen var att få stöd av barnmorskan samt att få information om graviditet, förlossningen och tiden efter förlossningen. Dessutom påpekades vikten av att inte få färre besök än enligt gällande basprogram. Perspektiv: Personal och föräldrar Fem (nr 10-14) av de totalt 14 texterna undersöker MVCs verksamhet ur både personalens och föräldrarnas perspektiv. De fem texterna undersöker valda delar av verksamheten. Två av texterna (nr 10 och 12) tar upp frågan kring behovet av särskild föräldrautbildning för icke svensktalande gravida kvinnor i behov av tolk. I båda texterna framkommer ett uttryckt behov av sådana särskilda grupper. Detta även för kvinnor som är omföderskor, men förstföderskor i Sverige. Det finns också en önskan om att föräldrautbildningen ska vara samhällsorienterad och utgå från kvinnornas eget behov av 43

44 information samt att det ska finnas mer visuell information. Man ser gärna att grupperna sker under dagtid samt att de är integrerat i SFI-undervisningen. En annan text (nr 11) visar att i det undersökta länet erbjuder hälften av barnmorskemottagningarna riktade grupper till t.ex. invandrare, tonåringar och ensamstående. Föräldrar, både män och kvinnor, tillfrågades om deltagandet i föräldrautbildningen. Männen ser sin viktigaste uppgift som att vara en stödperson till kvinnan, då hennes behov och önskemål är i fokus. De upplever också att föräldrautbildningen är till för kvinnan, vilket skulle kunna påverka intresset för att delta. När man i ett projekt (nr 13) provade att i föräldrautbildningen arbeta med att stödja föräldrarna i deras föräldraroller och i parrelationen märktes en ökad medvetenhet hos föräldrarna kring dessa frågor. Männen tyckte det var ovant att diskutera parrelation och föräldraroll som teman och upplevde att det därför fyllde en viktig funktion för dem. Dessutom hade man blandat förstagångsföräldrar med föräldrar som har barn sen tidigare, vilket upplevdes berika diskussionerna. Personalen uppgav att dessa teman inte tidigare funnits med som tydliga delar i arbetet kring barnfamiljerna. Därtill tyckte man att projektet tillfört ett strukturerat arbetssätt som underlättat stödet till föräldrarollen och parrelationen. Pappor som deltagit i en riktad grupp för pappor i en svår livssituation upplevde att verksamheten fungerat som ett viktigt och ibland avgörande stöd (nr 14). Relationen med barnet och barnets mamma hade också förbättrats. Projektet hade dessutom fördjupat samarbetet mellan socialtjänsten och mödravården. Perspektiv: Personal Tre texter (nr 7-9) tittar på MVCs verksamhet ur personalens perspektiv. Två av texterna berör verksamheten i allmänhet den sista texten rör en vald del av verksamheten. Barnmorskorna i en undersökning (nr 8) vittnar om att undervisningen i föräldraförberedelse har förändrats genom åren. De upplever att det är roligt och utmanande att undervisa, men svårt att hantera vissa grupper. Den nya generationen föräldrars krav, kontrollbehov och oreflekterade Internetkunskaper kunde dessutom vara svåra att bemöta. Det framkom att barnmorskorna från sin utbildning saknade kunskap om pedagogik, gruppdynamik och samtalsmetodik. Dessa reflektioner aktualiseras också i en text (nr 9) där MHV-överläkare och samordningsbarnmorskor såg på föräldrastödet som bedrivs i mödrahälsovårdens regi. Där lyftes bland annat vikten av vidareutbildning för yrkesverksamma. Man ansåg det nödvändigt att ta in ny kunskap om pedagogiska metoder samt fortsätta verksamhetsutveckling genom att utvärdera och forska på verksamhetens betydelse. Vidar betonades samarbete med andra vårdgivare i vårdkedjan. Den text (nr 7) som har studerat en vald del av verksamheten, belyser personalens syn på de träffar för unga föräldrar som ingår i verksamheten. Träffarna, som är till för både gravida och föräldrar med barn upp till 3 månader gamla, har uppfattats som väldigt viktiga för att ge de unga föräldrarna ett utökat nätverk. Genom att låta träffarna vara till för både gravida och föräldrar med upp till 3 månader gamla barn har nya perspektiv i samtalen kommit fram och erfarenheterna i gruppen har växt. Arbetet har också underlättat att vid behov lotsa vidare föräldrar till öppen förskola och andra resursinstanser i vården. Ett problem man har upplevt är att föräldrarna inte vill sluta när deras barn är över 3 månader. 44

45 ANALYS För att tydliggöra resultaten från de presenterade texterna och deras inbördes förhållande till varandra har modellen med Pentagonen, som tidigare beskrivits, använts. Resultaten har analyserats utifrån de fem komponenterna mål, utbud, kompetens, efterfrågan, behov. Majoriteten av texterna berör ur olika perspektiv det utbud som MVCs verksamhet erbjuder. Det är främst den del av verksamheten som utgörs av föräldrautbildningar eller liknande gruppverksamheter som har undersökts. Föräldrar har fått uttrycka vad de önskar eller förväntar sig av föräldrautbildningen och av verksamheten i allmänhet och om deras förväntningar har infriats, d.v.s. om utbudet motsvarar den efterfrågan och de behov som finns. Efter ordinarie utbildning är de flesta föräldrar nöjda, vilket kan tolkas som att det finns en överensstämmelse mellan utbudet och efterfrågan samt utbud och behov. Denna bild förändras dock till viss del efter förlossningen och föräldrarna uttrycker inte samma grad av nöjdhet. Detta kan förstås som att de upplever nya behov och ger uttryck för en efterfrågan på andra kunskaper som de inte var medvetna om innan de gick utbildningen. Några av de kunskaper de i efterhand efterfrågar rör föräldrarollerna och den förändrade parrelationen. Kanske var det personalens lyhördhet för blivande föräldrars behov som låg till grund för ett projekt med en förändrad föräldrautbildning där dessa ämnen togs upp? Försöket mottogs positivt, särskilt av de blivande fäderna som tyckte det var ovant att diskutera parrelation och föräldraroll som teman och upplevde att det därför fyllde en viktig funktion för dem. Det fanns således ett behov som inte hade formulerats till en efterfrågan. Föräldrautbildning i särskilda grupper, t.ex. unga föräldrar, icke svensktalande kvinnor eller fäder i en svår livssituation, har visat att det finns behov som tillgodoses genom utbudet av dessa föräldragrupper. Personal har också upplevt fördelar med särskilda grupper, bl.a. möjligheten att lotsa föräldrar vidare till andra resursinstanser i samhället. Personalen vittnar om att arbetet med förlossningsförberedelser i grupp och den nya föräldragenerationens upplevda kontrollbehov och egna inhämtade kunskaper, var svåra att bemöta. Detta kan tolkas som att barnmorskorna upplever att det finns brister i deras kompetens. De betonar vikten och nödvändigheten av vidareutbildning samt av ny kunskap om exempelvis pedagogiska metoder. Detta för att utöka sin kompetens och kunna svara mot de behov och den efterfrågan som föräldrarna uttrycker. Men också för att svara mot ett av de mål både verksamheten och personalen ser som viktiga; att medverka till en hälsosam övergång till att bli förälder och förbli förälder livet igenom. Bilden som framträder efter analys av texterna visar att alla pentagonens komponenter berörs, men det är bara mellan vissa komponenter som deras inbördes relation diskuteras (Figur ). Texterna rör framförallt relationen mellan utbud och efterfrågan, samt mellan utbud och behov. Det finns ett par texter som berör relationen mellan kompetens och behov, samt mellan kompetens och mål. Figur

46 SLUTSATSER Projektarbetet Genomgående för arbetet med att skapa en överblick av den grå litteraturens texter är otillgängligheten på och i materialet. Vad gäller otillgängligheten i materialet har det främst varit brister i redovisning av hur man gått till väga för att komma fram till resultat och slutsatser. Det har således varit en skiftande kvalitet på texterna i sammanställningen. För att kunna generalisera och öka användbarheten av materialet krävs att exempelvis datainsamling, urval, bortfall och analys redovisas på ett klart sätt. En önskan i detta sammanhang är att uppsatser, rapporter och utvärderingar som görs av offentlig verksamhet bör ha en vetenskaplig ansats. Det har dessutom generellt varit mycket svårt att leta fram och få tag i den grå litteraturen. Högskolor och universitet hänvisar till sina egna databaser som kräver en tålmodig detektiv för att utvinna relevant information. C- och D-uppsatser blir i en del fall liggande på institutionernas bibliotek, och ibland är det enbart uppsatsförfattare själva som har tillgång till och ansvar för sitt vetenskapliga verk. Med stor sannolikhet finns därför ytterligare texter på institutionernas, kommunernas och landstingens hyllor som föreliggande delprojekt inte har kunnat nå. En önskan vore att samla all kunskap, där mycket arbete ligger bakom, i en nationell kunskapsbank. En plattform där utvecklare av vården kan hämta idéer, metoder och kunskap för sin egen verksamhet, kunna ta del av andras erfarenheter utan att behöva uppfinna hjulet ännu en gång. En sådan kunskapsbank skulle spara både tid och pengar och undvika onödigt resursslöseri. Texternas innehåll Texterna tar sin utgångspunkt både i föräldrarnas och i personalen syn på verksamhetens utbud. Föräldrarnas, i synnerhet de blivande mödrarnas, syn på den del av verksamheten som föräldrautbildningarna utgör, har studerats. I stort är föräldrarna nöjda med MVCs verksamhet, men de få studier där fäder har tillfrågats om sina tankar och åsikter om MVCs verksamhet pekar på att fäderna upplever ett stort utanförskap. Detta trots att man inte har kunnat se någon skillnad i deras behov av information och kunskap jämfört med kvinnornas behov. Dessutom upplever de att föräldrautbildningen i hög grad är till för kvinnan, vilket sannolikt inte verkar för att fäder engagerar sig mer i graviditeten. Detta kan tolkas som att det finns ett behov som inte formulerats till en efterfrågan och som inte heller motsvaras av utbudet. Andra studier visar att det kan finnas en efterfrågan som inte tillgodoses av utbudet. Det kan gälla frågor som rör parrelationen och föräldrarollerna samt information och kunskaper om tiden efter förlossningen. De förstnämnda frågorna verkar vara möjliga att hantera inom föräldrautbildningens ramar, d.v.s. både de blivande föräldrarnas roller och relation kan diskuteras på utbildningen. Vad gäller otillräcklig information om tiden efter förlossningen har frågan lyfts om det kan ses som BVCs ansvarsområde. Oavsett om så är fallet tyder resultaten på att en god kommunikation och samverkan mellan MVC och BVC är av största vikt. Denna samverkan är också något som efterfrågas av personal som arbetar inom MVC. Hur en sådan samverkan kan gestalta sig ur MVCs perspektiv, t.ex. på en Familjecentral, har inte undersökts i någon text i denna sammanställning. Däremot har man sett att en blandning av omföderskor och förstföderskor, eller gravida och de som redan fött barnet, i samma grupp ger goda resultat avseende tiden efter 46

47 förlossningen. I dessa konstellationer kommer frågor om livet efter barnets födelse naturligt upp. I de texter som behandlar föräldrautbildning för särskilda grupper har man sett att det finns behov som tillgodoses genom dessa föräldragrupper. Oavsett om det är unga föräldrar som möter andra unga föräldrar, eller kvinnor som inte kan svenska som får föräldrautbildning utifrån sina behov och kanske integrerat med SFI-undervisning. Men frågan är om föräldrarnas behov helt tillfredsställs genom de riktade grupperna? Eller är en kombination av riktad grupp och ordinarie föräldrautbildning bra? Då kan föräldrarna både få känna sig som en del av en homogen grupp (den riktade gruppen), samtidigt som det inte utesluter kontakt med andra föräldrar utanför gruppen. Det finns en tydlig brist på studier gällande omföderskor. Hur deras behov ser ut, vilket stöd i föräldraskapet de efterfrågar, och vad de anser om utbudet kan föreliggande material inte svara på. Förslag utifrån erfarenheterna i det redovisade materialet En förtydligad och utvidgad samverkan mellan MVC och BVC Föräldrautbildning där fokus ligger på både mammans och pappans föräldraroller, samt parrelationen. Forskning behövs på de grupper av föräldrar som inte är studerade. Detta för att se om de har särskilda behov eller efterfrågar annat stöd än de undersökta grupperna, och om det befintliga utbudet tillgodoser deras behov och efterfrågan. Kompetensutveckling specifikt när det gäller handledning av grupper, gruppdynamik och samtalsmetodik är något som både verksamhetsansvariga och barnmorskorna själva uttrycker är av stor vikt. Omföderskors behov behöver belysas och bemötas i MVCs verksamhet. 47

48 48

49 2.2. BLIVANDE FÖRÄLDRARS BEHOV AV STÖD UNDER GRAVIDITET Rätt stöd i Rätt tid till Rätt blivande förälder Delprojektledare: Margareta Widarsson Referenter: Christine Rubertsson och Anna Sarkadi 49

50 SAMMANFATTNING Bakgrund: Den svenska mödrahälsovården under graviditet och inför förlossning består av medicinskt och psykosocialt stöd. Syftet med föräldrastöd inom mödrahälsovården är att ge kunskap och information samt stärka föräldrarna i deras blivande föräldraroll. Syfte: Att beskriva vilket stöd blivande mödrar och fäder har behov av under graviditeten. Metod: Totalt 32 blivande mödrar och fäder intervjuades i 13 individuella intervjuer och 4 fokusgrupper med 19 föräldrar sammanlagt. Både förstagångsföräldrar och flergångsföräldrar deltog. Intervjuerna spelades in, transkriberades ordagrant och analyserades tematiskt efter Malteruds modell. Resultat: De blivande föräldrarna hade olika behov av stöd beroende av om de väntade första barnet eller om de hade barn sedan tidigare. Skillnader fanns även mellan blivande mödrar och fäder samt om de hade invandrarbakgrund eller inte. Mödrarna efterfrågade fler besök hos barnmorskan och då speciellt i tidig graviditet. Barnmorskan och Internet var för många mödrar ett bra stöd men inte för fäderna. De flesta efterfrågade information men även sorteringshjälp i det stora utbudet av information från media och Internet. Ultraljudet gjorde graviditeten mer begriplig vilket var värdefullt för de blivande föräldrarna. Gemensamt var behovet av att få dela sina upplevelser med andra som förstod och helst var i samma situation. Föräldragrupper efterfrågades och förväntades vara ett bra forum för att skapa nya kontakter men var bra endast för vissa. Det som saknades i föräldragrupperna var förändrat innehåll med mer diskussion i syfte att bli mer delaktiga med andra föräldrar samt flexiblare tider med inbjudan även till flergångsföräldrar. Kontakten med Försäkringskassan var ett stort bekymmer med svårförståelig information och långa handläggningstider. Slutsatser: De blivande föräldrarna visade alla behov av att dela sina upplevelser med andra som förstod dem. De blivande fäderna behövde bli mer synliga och involveras redan i tidig graviditet. Föräldrautbildning efterfrågades men inte i den form som erbjöds dem med tyngdpunkten på information utan en mer kontaktskapande miljö. En samverkanscentral efterfrågades för aktuell kunskap och information. 50

51 2.2. Blivande föräldrars behov av stöd under graviditet - Rätt stöd i Rätt tid till Rätt blivande förälder Delprojektledare: Margareta Widarsson Referenter: Christine Rubertsson och Anna Sarkadi INLEDNING Att bli förälder är en omvälvande process som för en del startar i samma sekund man inser att man är gravid, för andra kan insikten komma när de håller det nyfödda barnet i sina armar för första gången. Med stöd i föräldraskapet avses den kunskap och det stöd som föräldrar behöver för att utveckla sin kompetens och bli trygga i sin föräldraroll alltifrån det de väntar barn och under barnets hela uppväxttid. Stöd i föräldraskapet är ett erbjudande till föräldrar som utformas utifrån deras egna behov av och önskemål om kunskap, information, kontakt och gemenskap med andra föräldrar i frågor som rör föräldraskap och barns utveckling och behov (14). Målet för stödet i föräldraskapet är att lyfta fram föräldrarna som resurs och ta vara på deras egen kompetens. Det ska även främja kunskap och trygghet hos föräldrarna. Syftet med föräldrastöd inom mödrahälsovården (MHV) är att ge kunskap och information samt även att förstärka föräldrarna i deras föräldraroll och att erbjuda kontakter föräldrar emellan (15). Den gravida kvinnan är i sin övergång till att bli mor mer mottaglig för råd och vård. Den blivande modern och fadern kan ha stora förväntningar inför mötet med barnmorskan och förlossningsläkaren. Från dem kan föräldrarna få råd om hur de ska leva för att få ett välmående och friskt barn vilket kan innebära stor respekt för dessa professionella vårdare. Studier visar att de blivande föräldrarna uppfattar förberedelserna och informationen inför förlossningen helt olika (16, 17). De blivande fäderna uttrycker varierande grad av delaktighet eller utanförskap både under graviditeten och barnafödandet (16, 18). I policyprogrammet för svenska barnmorskor uttrycks att barnmorskans primära uppgift är att stärka kvinnan och mannen i deras utveckling av föräldrarollen och att betona och stödja den enskildes resurser och ansvar inför barnets födelse(2). Det är därför viktigt att tydliggöra båda föräldrarnas perspektiv och tillfråga både den blivande modern och fadern om deras unika behov. SYFTE Syftet var att beskriva vilket stöd blivande mödrar och fäder har behov av under graviditeten. FRÅGESTÄLLNINGAR Vad har föräldrar som väntar sitt första barn för behov av stöd? Vad har föräldrar som tidigare har barn för behov av stöd? Har mödrar och fäder olika behov av stöd? Är föräldrar nöjda med det stöd de får från MVC? Hur upplever föräldrarna informationsflödet från MVC? 51

52 Hur har relationen mellan föräldrarna påverkats av graviditeten? Har föräldrar med invandrarbakgrund behov av annat stöd än föräldrar födda i Sverige? (Med invandrarbakgrund avses föräldrar som kommit till Sverige i vuxen ålder). METOD Urval Ett syftesurval användes för att rekrytera föräldrar till föreliggande studie. För att få ett så informationsrikt material som möjligt rekryterades både gravida förstföderskor och omföderskor, blivande pappor som väntade sitt första barn och de som hade barn sedan tidigare samt blivande föräldrar med invandrarbakgrund. Deltagarna bestod av 22 kvinnor och 10 män (Tabell ). De rekryterades delvis via Öppet hus -verksamheten, som arrangerades i Västerås för blivande föräldrar i Västmanland av MVC/Förlossning/BB och nyföddhetsavdelningen. Föräldrarna rekryterades också via två mödravårdscentraler i Köping och Västerås. De icke svensktalande rekryterades via en barnmorska på Folkhälsobyrån i Västerås, som även tillhandahöll en auktoriserad tolk, vilken intervjupersonerna hade träffat tidigare. I denna studie ingick 65,6 % högskoleutbildade jämfört med 20 % i befolkningen (13). Det betyder att föräldrar med högre utbildning har valt att delta i högre utsträckning. Föräldrar med invandrarbakgrund var väl representerade. Paren i studien var sammanboende i större utsträckning än övriga barnfamiljer. En ensamstående mamma fanns även med i studien. Tabell Beskrivande statistik av intervjupersonerna Föräldrarna N=32 Projektet SCB Källdata* Födelseland Sverige 75% 82,0% Annat 25% 18,0% Tabell 1.4.a Längst avslutade utbildning Grundskola 12,5% 12,0% Gymnasium 15,6% 52,0% Folkhögskola (<3 år) 6,6% 15,0% Universitet/Högskola (>3 år) 65,6% 18,0% Sysselsättningsform Tabell 8.1 & 8.2 Förvärvsarbetar heltid 64,5% 54,6% Förvärvsarbetar deltid 6,5% 15,0% Studerar 9,7% 3,7% Föräldraledig 9,7% 4,2% Arbetssökande 6,5% 4,5% Sjukskriven 3,1% 52

53 Civilstatus Tabell 1.5 Gift 59,4% 51,3% Sammanboende 37,5% 24,3% Ensamstående 3,1% 24,4% * Om inget annat anges refereras rapporten Barn och deras familjer 2006 (13) Utbildningsnivå efter kön och ålder beräknad på år (19) Datainsamling Av de blivande föräldrarna intervjuades 19 st i fyra fokusgrupper och 13 st individuellt. Fokusgrupperna bestod av två mammagrupper, en pappagrupp och en mixad grupp med både mammor och pappor. I fokusgrupperna deltog 13 kvinnor och sex män. I de individuella intervjuerna var nio kvinnor och fyra män. Av dessa hade fem kvinnor och två män invandrarbakgrund. Av de 32 intervjuade var 22 st förstagångsföräldrar och 10 flergångsföräldrar. Tabell Frågor som användes i intervjuguiden Fråga 1. Vill du berätta om hur du upplever det att bli mamma/pappa? 2. Hur upplever du det är att vara gravid? mamma Hur upplever du det är att vänta barn? pappa 3. Vad tycker du är de största utmaningarna med att vara gravid i dagens samhälle? mamma Vad tycker du är de största utmaningarna med att vänta barn i dagens samhälle? pappa 4. Vilket stöd får du i graviditeten? mamma Vilket stöd får du i att vänta barn? pappa 5. Kan du berätta/beskriva en situation/ett tillfälle där du har känt att du har fått stöd av din barnmorska? (Om inte vad skulle du kunna få för stöd?) 6. Finns det något mer MVC skulle kunna göra för dig? 7. Vilket nätverk har du som stöd runtomkring dig? 8. Finns det annat stöd du skulle kunna tänka dig men som du inte har idag? 9. Hur har relationen till din partner förändrats under graviditeten? 10. Vad föredrar du att göra om du behöver svar på en fråga som gäller graviditeten? (Telefonrådgivning, Internet, MVC, vänner, släktingar). 11. Har du varit med om någon svår situation/hänt något där du haft någon annan kontakt i samband med graviditeten? 12. Skulle du vara intresserad av att delta i en grupp med andra blivande föräldrar för att lära dig mer om olika saker kring graviditeten och att bli förälder? 13. Finns det något mer som skulle kunna underlätta för dig som blivande mamma/pappa? Samtliga intervjuer utfördes av samma intervjuare. Tre av intervjuerna utfördes med tolk och två var på engelska. Fyra fokusgrupper genomfördes varav tre med samma bisittare/observatör. Intervjuerna spelades in på band och transkriberades ordagrant för analys. Intervjuerna varade mellan min. (median 60 min). Frågeguiden (Tabell 53

54 2.2.2.) anpassades efter om det var individuell intervju, förälder med invandrarbakgrund eller fokusgrupp, innehållet var dock detsamma. Dataanalys Intervjuerna transkriberades ordagrant och analyserades sedan tematiskt efter Malteruds modell (20) vilket innebar att efter genomläsning av samtliga intervjuer eftersöktes gemensamma mönster. Dessa kallas för teman. Därefter analyserades varje tema för sig för att hitta kategorier som mer i detalj beskrev temats innehåll. För att illustrera innebörden i varje kategori används citat. 54

55 SLUTSATSER För att nå målet med att skapa bra föräldrastödsinsatser bör efterfrågan och utbud stämma överens. Konklusionen kan sammanfattas med Rätt stöd i Rätt tid till Rätt blivande förälder. Blivande föräldrar idag är vana att inhämta kunskap från olika källor och vill själva få välja och ta ställning, men de uttrycker samtidigt ett starkt behov av hjälp med granskningen från experterna. För att nå alla blivande föräldrar måste hänsyn tas till deras egna förutsättningar och önskemål. En Samverkanscentral där aktuell kunskap samlas är ett alternativ. När exempelvis Försäkringskassan får ny information, föräldragrupper bildas, eller förlossningsavdelningen ändrar sina rutiner skulle alla kunna vända sig dit för att få trygg och säker information. Efterfrågan från de blivande föräldrarna visar att de har stort behov av att få dela sina upplevelser med någon som förstår dem. Utbudet är inte så utformat idag att de kan få det uppfyllt genom hälso- och sjukvården utan de söker andra vägar för att uppnå det. Blivande föräldrar med invandrarbakgrund behöver mer stöd i att få lära sig språket och finna vägar för att utöka sitt sociala nätverk. De blivande fäderna behöver bli mer synliga menar både mödrar och fäder. För den blivande mamman är partnern oftast den viktigaste personen i graviditeten och det blivande föräldraskapet. Partnern måste därför redan från början uppleva sig delaktig och involveras. Föräldrautbildning är något som föräldrar efterfrågar och gärna vill delta i. De efterfrågar information men också socialt stöd, både känslomässigt- och tillhörighetsstöd, vilket de inte upplever att de får i föräldragrupperna som de är utformade idag. Det formella nätverket med stöd från arbetsgivaren verkar väl uppfyllt men den största utmaningen som de flesta föräldrarna beskriver, oavsett man eller kvinna, med eller utan invandrarbakgrund, är problemet att få tiden och orken att stämma överens med arbetsvillkoren och det blivande föräldraskapet. 55

56 RESULTAT De blivande föräldrarna har på ett nyanserat sätt delat med sig av både positiva och negativa upplevelser. Det som kännetecknade de blivande föräldrarna var att de befann sig i olika situationer vilket inneburit att resultatet av föreliggande studie innefattar en stor rikedom och mångfald. I sitt blivande föräldraskap berättade de med stor öppenhet om den glädje och förväntan, men samtidiga oro, som de upplevde. Tabell En översikt av teman och kategorier TEMA Att vara i graviditeten Ny fokus - den okända världen Dela med andra Samhällets normer Egna resurser Experternas resurser Önskat stöd KATEGORI Förväntningar Orostid Begränsningar Ensamhet Omställning Förberedelsetid Nya resurser Förlossningen Uppmärksamhet Socialt kontaktnät Media I samma situation Välfärdssamhälle Arbetslivet Informationsflödet Att inte passa in i mallen Familj Vänner Arbetskamrater och arbetsgivare Internet Barnmorskan Föräldragrupper Försäkringskassan en djungel Nya möjligheter samordning Sedd och bekräftad Involvera den blivande pappan Förnyelse av Föräldragrupperna Fler besök hos barnmorskan Förtydligande av föräldraförsäkringen Sorteringshjälp i informationsflödet Samverkanscentral en utmaning 56

57 I den tematiska analysen framkom sju teman (Tabell 2.2.3). De två första temana beskriver hur de blivande föräldrarna upplevde graviditeten och förberedelserna fram till förlossningen. Tema tre och fyra handlar om hur föräldrarna delade sina upplevelser med andra och vilka normer som finns i samhället. Tema fem och sex beskriver olika resurser som fanns att tillgå. Det sista temat beskriver vilket stöd föräldrarna önskade. Att vara i graviditeten Mycket förväntningar fanns hos de blivande föräldrarna, men den förväntan att det skulle vara en behaglig tid där de skulle njuta av sin graviditet hade för flertalet inte uppfyllts. Flera blivande pappor hade inte förväntat sig att partnern skulle må så dåligt och upplevde det jobbigt att inte kunna hjälpa henne. Omföderskorna upplevde att de förväntades klara av mer än vid tidigare graviditet. Mycket oro fanns under hela graviditeten, i början var det oro för missfall som övergick till oro för förlossningsutfallet. Förstföderskorna beskrev oro för att de rätta känslorna inte skulle infinna sig när barnet fötts. De blivande föräldrarna beskrev också oro för hur de skulle klara av både barn och relationen med partnern när påfrestningarna skulle komma. Många hade överraskats av allehanda fysiska begränsningar, för vissa redan från början och för andra mer i slutet av graviditeten. Många fysiska symtom nämndes som illamående, trötthet och ryggvärk men även nedstämdhet och depressionssymtom. Vissheten om att det var övergående och målet med graviditetsresan barnet, gjorde det möjligt att stå ut med detta. Arbetet var den största utmaningen för de flesta där kombinationen arbete och familjeliv inneburit att tiden inte räckte till, vilket hos en del skapade skuldkänslor. Tidsaspekten omnämndes även då det gällde att hinna med alla praktiska bestyr innan barnet skulle komma. Många blivande mammor upplevde ensamhet i sin roll som blivande förälder. De uttryckte ett behov av att få träffa andra som förstod dem i den process de befann sig i som gravida. Mammor med invandrarbakgrund beskrev inte bara ensamhet i graviditeten och det blivande föräldraskapet utan också ett stort behov av nära kontakter i det svenska samhället överhuvudtaget. FÖRVÄNTNINGAR Så upplevde jag också faktiskt, jag vet när man själv tog graviditetstesten man blir så där helt till sig och man bokar tid hos barnmorskan och sen har man så mycket förväntningar och sen jaha då fyller man i en blankett och sen jag bara va? (förvånat) Ehh vi tyckte det var jättekonstigt och sen just att man fick så sen tid sen, men hallå jag är gravid ska vi inte göra något mer!. (mamma) Jag kan nog känna nu den här graviditeten alltså att min sambo kanske inte stöttat på samma, eller nu måste man ju ta hand om min dotter också, det är inte på samma vis, man förväntas ändå och klara av mycket mer nu, än tidigare. (mamma) OROSTID Då är man så orolig vad man äter, men gud nu kanske jag fick i mig någonting, ja nu kanske den är död (skratt från flera), nämen alltså det är så mycket i början som man är så orolig för, för att man just inte vet någonting. (mamma) 57

58 det är också naturligtvis mycket efterlängtat men samtidigt lite osäkert, vi ska få tvillingfödsel också så det är naturligtvis någonting som gör det ännu mer nytt ( ) ehh och en liten oro för hur ska man klara av det, vilka påfrestningar kommer, hur kommer det och påverka relationen och så där. (pappa) BEGRÄNSNINGAR Hon mådde också väldig dåligt, i början mådde hon jättedåligt så det var väl första 15, 16 veckorna, så gick hon ju ner i vikt som bara den, så hon behöll inget mat och kunde inte äta, då blev det ju mycket bara så här, liksom gå in i sig själv för att kväva illamåendet och så där då, så det var ju, då kände man ju också så där att det kändes lite så här hjälplöst, kan inte göra någonting. (pappa) Det är lite liksom skuldbelagt så här, man har lite dåligt samvete för man inte kommer att räcka till på samma sätt för två barn, ehh ( ) men samtidigt så tycker man att det ska bli kul också, det är ju mest kul, men det just det här att man slits mellan att det är så roligt, till det att man kommer inte att räcka till. (mamma) ENSAMHET jag kommer ihåg att när jag pratade med min barnmorska, då var det liksom efter de tre månaderna och då har hon frågat: - så nu har vi inte setts på jättelänge, hur har det gått, för dig?, och då sa jag, det var lite kämpigt med mina känslor som jag kanske skulle vilja ha, ha velat dela med henne då, men då var jag ensam på det här och då fick jag liksom inte den hjälpen, ehh, från vården som kunde ha sagt men det här är normalt, försök liksom göra någonting eller liksom att det här löser sig. (mamma) Ensamheten gör att eftersom min familj är ju inte här och kunna hjälpa mig och vara stöd. Därhemma att man har hela stora familjen runtomkring sig och dom hjälper till och har jättestöd, för dom finns ju hela tiden men här, jag är ensam med min man och då blir det svårt, det blir svårt att bära hela ansvaret ensam och det är det som gör att jag får den här oron över, och kanske det bidrar till att jag får lite svängning, depressionen eller blir ledsen, orolig. Ehh rädslan också över att jag kan inte behärska språket (mamma) Ny fokus - den okända världen De flesta förstagångsföräldrarna beskrev graviditeten som en stor omställning och de hade många frågor om hur allt skulle bli. Fokus förändrades i och med graviditeten, för förstföderskorna blev det mycket graviditeten och för omföderskorna och fäderna barnets ankomst. Många gravida förstföderskor beskrev overklighetskänslor och att de försökte förstå vad som hände med dem men att det var svårt att förklara och kontrollera. Det förändrades över tid till en mer begriplig och naturlig situation. De var alla överens om att förändringar skedde och speciellt omföderskorna beskrev i vissa fall ansvaret med att bli fler i familjen som betungande. Förstagångsföräldrarna, men inte omföderskorna, upplevde att de kom närmare sin partner under graviditeten. Många förstföderskor menade att nio månader var en lång tid men insåg under tidens gång att det inte bara var barnet utan även de själva som behövde den förberedelsetiden för mognad. De förberedde sig på vad som skulle komma genom läsning både i böcker och på Internet men beskrev det ofta som overkligt och att det var svårt att bli helt förberedd. 58

59 Ultraljudet nämndes som ett stort stöd i den okända världen då de fick se sitt barn för första gången och barnet på det viset blev mer verkligt för föräldrarna. Försäkringskassan var en ny resurs i detta sammanhang som för många av de blivande föräldrarna blev en källa till oro, både avseende den svårbegripliga informationen men även de långa handläggningstiderna. Barnmorskan var en resurs för många men inte lika stor för alla. De blivande papporna såg barnmorskan som ett stöd för mamman. Informationsflödet var stort vad gällde graviditet och många föräldrar såg det som en av de största utmaningarna, att kunna sålla i informationen. För omföderskorna och papporna handlade det mycket om att praktiskt hinna med alla bestyr. En del förstföderskor beskrev förlossningen som något skrämmande, som de inte vill tänka på och några hade förträngt den. När de blev påminda om den av omgivningen byggde det upp rädslan. Allteftersom veckorna gick skedde en förändring och många upplevde hur de på ett naturligt sätt mognade in i tanken på att förlossningen skulle komma. Några blivande mammor var oroliga för hur deras män skulle klara av förlossningen. OMSTÄLLNING det är väl klart att den (relationen med mannen) har förändrats, jag är kanske lite mer, tröttare och kanske lite mer lättirriterad på vissa, på kvällarna ibland och man hinner inte med allt som man ska och ja det är klart att det förändras, för det är ju en stor omställning, det är det ju, både rent kroppsmässigt och rent, ja jag vet inte men det är klart att det förändrats (mamma) Ja omställning, många grejor man har gett upp nu, när man har kommit så här långt ( ). Ja rökning bland annat. (pappa) FÖRBEREDELSETID som förstföderska känner jag att det är viktigt det här med dom här nio månaderna, att vi, ja man ägnar sig åt varandra nu, det är ändå sista kapitlet här innan man går in i ett nytt skede i livet och, ja men att man rår om varandra lite extra och så där ( ), ja, gå ut och äta och, men passa på att göra lite grejer som kommer kanske dröja ett bra tag innan man kan göra igen när man har fått barn, så jag tycker nog att det är bra med dom här nio månaderna samtidigt som man så klart längtar och skulle vilja att det går snabbare också, så det är lite delat. (mamma) Det känns jättebra faktiskt ehh ibland ja. Jag har börjat spara faktiskt till honom, alltså till barnet. Varje månad dom drar ett tusen från mitt konto så. När han blir stor han kan skaffa körkort, han kan göra någonting, ( ) eller spelar ingen roll flicka eller pojke men när du blir stor i alla fall, så man tänker mycket faktiskt, man blir annorlunda. Förut jag brukar vara ganska mycket ute och drack så här, men nu efter jag har gift mig (någon går förbi och I säger hallå) har gift mig och väntar barn och så här det blir lite skillnad ja. Man blir bättre och bättre, man blir mognare än förut ja. (pappa) NYA RESURSER Om ultraljudet: Ja men det är det, det blir ju bekräftat, att man verkligen är gravid. (mamma 1) Jag tyckte att det var väldigt skönt för att pappan fick se. (mamma 2) För jag har inte ens orkat ge mig in i den här föräldrapenningsdjungeln ännu. Jag tänker jag får, nu har jag varit i havandeskapspenning djungeln ett tag så nu ska jag pausa (skratt från 59

60 flera) och varit ledig några veckor och sedan ska jag ge mig i den, och börja med dom papperna. För jag känner, så mycket energi som går åt till det där. Och nu mår jag bra och liksom så där. Men det finns ju de som mår dåligt och inte orkar liksom, hur fasen klarar dom av det? (mamma) FÖRLOSSNINGEN För mig har det varit så i början av graviditeten då vill man inte tänka på förlossning men sen efter, inom en viss vecka då börjar ju det komma av sig själv att man börjar förbereda sig, och tänka på det. Men i början tyckte jag då ville jag inte höra, för många ville berätta historier (skratt) och så där. Ville inte lyssna och inte ta till sig någonting och inte läsa så mycket men sen, ja men det är som en naturlig process sen blir man mer och mer inställd på att snart, nu närmar sig det och då vill man vara förberedd (mamma) Och jag vet inte han är så här; ja men jag är så lugn och (härmar sin man, lite stöddigt) - Det här kommer att gå bra, jag klarar av det här och förlossningen (skratt från någon annan) det kommer att gå jättebra och jag bara ser typ framför mig att han svimmar där och alla bara (skratt från flera) liksom men. (mamma) Dela med andra De blivande mödrarna beskrev hur de uppmärksammades av omgivningen i sin graviditet och oftast upplevde det positivt, men ibland kunde det bli för mycket med all uppmärksamhet och alla goda råd. De flesta blivande mammorna beskrev att de uppskattade mannens omsorg och speciellt mammor med invandrarbakgrund. En del mödrar och speciellt omföderskorna hade en önskan om mer uppmärksamhet från mannens sida. Flera hade föräldrar och släktingar i sin närhet men många både förstföderskor och omföderskor beskrev ändå en ensamhet under graviditeten. De flesta mammorna funderade på hur det skulle bli när barnet var fött, skulle de då ha någon att dela sin nya situation med när pappan inte kunde finnas nära dem pga. arbete mm. Nyinflyttade och de med invandrarbakgrund beskrev avsaknaden av bra kontaktnät, där invandrarföräldrarna främst saknade sin familj och de blivande mödrarna sina mammor. Media var en källa för att dela andras erfarenheter men tog ofta upp icke normala fall och kunde då upplevas som att det skapade mer rädsla än nytta menade flera av de blivande föräldrarna. Behov fanns av att samtala med andra och som de blivande mödrarna beskrev det, prata om sina fysiska krämpor och besvär. Syftet var dels att ta del av andras erfarenheter och få tips och råd, dels att skapa kontakter men även ha dem kvar efter barnets födelse. De flesta föräldrarna efterfrågade något forum där de kunde få möjlighet att samtala och träffa andra i samma situation. Många blivande mödrar nämnde Internet som ett bra forum för detta. UPPMÄRKSAMHET ja, jag har verkligen fått jättemycket positiv uppmärksamhet just för att jag har varit gravid eller för att jag är gravid ska jag väl säga då ehh och jag får höra vad fin jag är och allting är så fint och bra och underbart (mamma) 60

61 SOCIALT KONTAKTNÄT Det vore roligare om man hade en väninna ehh eller arbetskamrat som går igenom det här samtidigt med mig ( ) men liksom den här tiden som är ganska lång då känner man sig liksom ensam, ja. (mamma) Mitt förhållande till min mamma var ju väldigt starkt. Vi var ju kompisar och hon betydde väldigt mycket, betyder väldigt mycket i mitt liv. Jag saknar henne mycket, Jag stod så pass nära min mamma. Vi hade väldigt gemensamma intressen. Vi har varit väldigt mycket tillsammans. Vi har gjort saker och ting både inne och ute tillsammans, så det känns att mamma är ju speciell. (mamma) MEDIA i våras gick det här Barnmorskorna på TV, så det kollade man ju på och sen tänkte man att ja nu blir man lite förberedd så där och man såg ganska omedelbart att ingen förlossning är den andra lik, det är verkligen så olika för alla, och jag blev helt skärrad och förstod verkligen att okey barnet ska ut (skratt) samma väg den kom in... (mamma) I SAMMA SITUATION det som jag har känt behov av då, är nog att i den här föräldragruppen som jag gick i, där hade vi, min förväntning på den föräldragruppen var ju att jag skulle få del av andras känslor och tankar ( ) så mitt behov låg nog snarare i att få höra hur, ja precis som ni pratar nu, att få höra hur upplever andra inför och ehh för att se om jag är normal eller (fniss). (mamma) Samhällets normer De blivande föräldrarna med invandrarbakgrund beskrev svenska samhället som en stor trygghet och ett land med välfungerande lagar där alla erbjuds vård och ekonomiskt stöd. Via MVC, BVC, kvinno- och barnkliniken erbjuds idag resurser och stöd till föräldrar och barn. Många blivande föräldrar hade dock önskemål om att den blivande pappan skulle ges tillfälle till ett större deltagande bl.a. genom att alltid få stanna hos sitt nyfödda barn på BB. De såg det som bättre för alla parter om de själva kunde vara med och ta hand om sin familj. Föräldrarna beskrev att deras arbeten krävde mycket, många arbeten beskrevs som fysiskt tunga och hade hög effektivitetsnivå vilket gjorde det svårt för den gravida mamman om hon inte orkade prestera det hon normalt utförde. Genomgående i alla intervjuer uttryckte de blivande föräldrarna att den största utmaningen vara att sköta sitt arbete på ett tillfredställande sätt, hinna med en karriär och samtidigt vara en bra förälder. De blivande föräldrarna möttes av en strid ström av information och råd från olika källor. De flesta föräldrarna hade en önskan om att få mycket information men att de skulle ges tillfälle till egna val utifrån den egna situationen och behov. Samtidigt menade de att det var svårt att välja rätt i det stora informationsflödet i samhället. Flera blivande föräldrar beskrev situationer de varit med om under graviditeten som att de inte följde normerna i samhället. En blivande familj önskade hemförlossning men hade tagit reda på att det inte var något alternativ där de bor då det inte tillhörde normen för hur förlossningar sker i Sverige. Flera föräldrar tog upp amning som ett problem där föräldrar upplevde skuld om de inte hade möjlighet att följa samhällets amningspolicy. De blivande föräldrarna beskrev hur de som inte var gifta måste till socialkontoren för att intyga faderskapet. Några föräldrar menade att detta säkert kunde genomföras på något 61

62 smidigare sätt. En ensamstående mamma beskrev hur kärnfamiljen med mamma, pappa och barn var den rådande inriktningen i samhället, men som enligt henne inte borde tas för given. VÄLFÄRDSSAMHÄLLE Här i Sverige finns det vård för barn, det finns vård för familjen. Där i Irak det var ingen trygghet och säkerhet t.ex. barnen dom fick inte vara ifred och leka och men här i Sverige barnen är ifred och dom leker och tryggheten finns i samhället, så det är det som för mig är det grundläggande som jag tänker på mest. (mamma) och sen första natten på BB så blev jag hemskickad också så jag kunde inte stanna kvar och det tycker jag är skam på torra land, faktiskt. (pappa) ARBETSLIVET Nej, alltså, hade man mått bra så hade det inte, så är man ju inte diskriminerad på något sätt, i samhället, inte som jag upplever det. Men man orkar inte, orkar inte som vanligt delta i socialt liv och sådant där, och sitta uppe men, det är ingenting, nej det är bara arbetslivet som har varit jobbigt och kombinera med graviditet, i alla fall den här graviditeten för mig. (mamma) både jag och A (frun) arbetar ju heltid, har intressanta jobb som vi trivs med, trivs bra med, i, ehh den aspekten också och som kräver en del av oss, arbetstidsmässigt, rent praktiskt och då självklart kan man tycka att ni borde inte skaffa familj eller inte men jag menar i min värld borde man klara av båda och då skulle jag vilja ha en lite mer ehh från det, en förstående attityd om hur det skulle funka och hur man ska försöka klara av det för man ser ju folk som försöker gå ner 90 % båda föräldrarna, de säger att det är ju helt värdelöst man gör ändå 100 % av jobbet på 90 % av tiden. (pappa) INFORMATIONSFLÖDET Men en sak också är att det finns så otroligt mycket information nu, som nästan bara hävs på en, så att det jag nästan behövt mest hjälp med är att sortera vilken information ska jag lyssna på, vilken är viktig? För det finns ju hur mycket som helst. (mamma) att det, som sagt, dels så finns det ett enormt informationsflöde som man måste sortera igenom och som för mig mest är frustrerande än nyttigt ( ) men någon form av informations-, bättre informationsflöde skulle nog vara smidigt. (pappa) ATT INTE PASSA IN I MALLEN Att man ska inte ta för givet, man ska inte förutsätta att det är, som man tror alltid, alltså att, vad ska man säga, som i det här fallet att det är en man och en kvinna som är gifta som skaffar barn. Det är bara det, allting tas för givet. (mamma) var ganska odramatiskt när vi var och skrev under papperen, himla fånigt på något sätt att man gör skillnad då på gifta och inte gifta ( ), jag vet inte vad den kommer, juridisk kvarleva eller vad det nu är för någonting, men det är också extremt ehh normerat så att säga, man är två stycken och man är gifta, då, då har man gräddfilen rakt igenom, då funkar allting. (pappa) 62

63 Egna resurser De flesta blivande föräldrarna beskrev partnern som den största resursen. De kände varandra och vågade vara sig själva vilket gav dem stor trygghet. Omföderskorna upplevde inte samma stöd från mannen som under tidigare graviditet. Föräldrar och släktingar nämndes som viktiga stödpersoner. De blivande föräldrarna med invandrarbakgrund saknade oftast detta stöd och speciellt kvinnorna saknade sina mammor. Många beskrev vännernas betydelse och speciellt de som redan hade barn då de kunde ge råd och stöd. De blivande föräldrarna med invandrarbakgrund önskade skapa relationer med svenska vänner dels för att lära sig språket men också för att dela gemenskap. De upplevde det svårt att skapa dessa kontakter och en orsak var svårigheter med det svenska språket. Många blivande mödrar beskrev situationer där arbetskamrater ställde upp och hjälpte dem i arbetet för att underlätta för dem när de var gravida. De flesta föräldrarna upplevde att deras arbetsgivare var ett bra stöd under både graviditet och föräldraledighet. Internet var en uppskattad resurs speciellt hos mödrarna, lättillgänglig och enkel att använda när de själva önskade det. Där fann de både information och samtalspartners men det gällde att ha en kritisk hållning till innehållet. Flera pappor menade att det var ett bra forum men att det även kunde skapa oro, själva använde de inte den källan i annat än informationssyfte. De blivande föräldrarna med invandrarbakgrund använde inte Internet i samma utsträckning då de inte kunde svenska. FAMILJ Jag tycker min man har varit, han stöttar mig allra mest. Han är så förstående och helt otrolig tycker jag, för många kompisar som man har hört så har männen inte riktigt förstått liksom, ja, varför man kanske är lite extra grinig och att saker och ting är jobbigare och så där, men det tycker jag är otroligt skönt att E (mannen) han har verkligen stöttat. (mamma) Typ som igår kom pappa och hans nya fru över ( ) och innan precis innan dom kom hade jag liksom stått över, jag skulle bädda barnvagnen och stod där och (drar åt sig andan, höjer rösten och förställer sig till förtvivlad) Jag orkar inget mer (låtsas gråta högljutt) liksom och så bara ringer det på dörren, oj, shit, åh, åh och så var det pappa då och det var ganska skönt att det bara var dom, men det kändes ändå lite så här, och så kom hon då, ja men hennes blick, hon förstod liksom, hon bara - Är det jobbigt?, Ja jag orkar liksom inte mer, då var det så här Jag vet, jag vet hur det känns, liksom, det var så ödmjukt, det kändes jättebra, liksom. (mamma) jag fick ju i samband med den här missfallet kan man säga, att en depression, jag berättade det till min familj och jag pratade runtomkring för min familj och dom sa att det är helt normalt, alla mammor känner så när dom får den här missfall men det gick bra och nu är jag gravid igen så. (mamma) VÄNNER Ja jag ringer honom ( ). Ibland jag säger, varför min fru spyr, du vet det kommer gult, han säger att det kan från magen. Han förklarar saker ( ) Då säger han det är inga problem, det händer så här första tre månaderna, sen det kommer att gå över. Min fru hade, hände så och det gick över, hon spydde hela tiden sen gick det över. Okey då vet jag, att han säger. (pappa) 63

64 ... andra kompisar som har barn, dom är ju ett stöd, kan man säga ( ) Ja men dom är så uppmuntrande och, det känns som att dom vet vad dom pratar om eller dom har egna erfarenheter av hur det är. Så det känns som att ehh (paus) Ja det är en trygghet på något sätt och känna folk som har gått igenom det och det gick ganska bra för dom, det var ingen som avled i, att dom fick barn eller, ja, och dom har inte förändrats. (pappa) men jag skulle vara glad om jag hade kontakt med svenskarna runt omkring för att kunna lära mig språket här, att man kommer i kontakt med svenskarna. (mamma) ARBETSKAMRATER OCH ARBETSGIVARE alla på jobbet är intresserade naturligtvis, frågar dagligen vad händer, vad händer, det känns ju som ett stöd att dom är engagerade och tycker att det är roligt, för min skull också. (pappa) jag tänker på arbetsgivare, alltså den man arbetar hos då ehh jag har ju som sagt haft väldig tur, dom är väldigt förstående och har gått föräldrakurs ja på arbetstid och betalat löner och allt sådan där så jag har haft väldig tur. (mamma) Ja på jobbet pratar man ju också, lite mer så där, lite ytligare, mera ( ) jag pratar inte slemproppar på jobbet direkt utan där är det väl lite mer. Ja det är lite ytligare som med jobbarkompisar, som man inte umgås med privat så där. (pappa) Och när du säger ytligare, hur pratar ni eller vad pratar ni om? (intervjuare) Ja, (paus) ja man kan ju svära över Försäkringskassans hemsida kanske och sådana saker. (pappa) INTERNET Alltså så fort jag kan titta så tittar man ju, man behövde inte ha den där bokade tiden eller sitta hemma och vänta på det där telefonsamtalet, utan jag kan gå in och kolla på datorn, antingen när min man har kommit hem eller när hon sover eller när man själv känner att man har tid och ro. (mamma) Men just det här med lättillgängligheten, den kommer jag ihåg att, den uppfattade jag som väldigt skönt, att kunna gå in när som, att det liksom inte behöver vänta. Och hade jag tid, hade jag en kvart tjugo minuter så fick jag i alla fall en till två svar, kanske inte mitt på natten, om det var mitt på dagen eller om det var på kvällen så fick man svar men, då fick man svar ganska snart. Och sen just det här med att det är vanliga föräldrar som delar med sig av sina vanliga erfarenheter, det är ingen professor som sitter och snackar om medicinska termer utan någon som säger att: ja, men det här fungerade för mig. (mamma) Nej så att, det är väl lite på gott och ont också, för jag kände det ett tag där med när jag väntade X (barnet), när man kunde kolla på Internet att man kollade så mycket så man blev nojig för saker som man inte visste man kunde bli nojig över. (mamma) Experternas resurser Föräldrarna beskrev olika upplevelser av barnmorskan som resurs och expert. De flesta nämnde barnmorskan som ett bra stöd inom det medicinska området men beskrev skiftande erfarenheter av det psykosociala stödet. En del menade att barnmorskan var ett bra stöd även känslomässigt, men en del av de blivande föräldrarna hade inte upplevt stöd från barnmorskan överhuvudtaget. När det inte hade fungerat bra beskrev föräldrarna det 64

65 i termer av personkemi och personbundet och menade att situationen kanske kunde ha fungerat bättre med någon annan barnmorska. Flera önskade göra anonym utvärdering av barnmorskan för att optimera arbetssättet och förbättra bemötandet. Blivande mödrar med invandrarbakgrund beskrev barnmorskan, som de hade tillgång till på Folkhälsobyrån som en resurs både medicinskt och psykosocialt. De beskrev också att de hade ett stort förtroende för barnmorskan. De blivande papporna beskrev ofta att de inte blev sedda vilket ledde till att en del inte fann det meningsfullt att delta i besöken hos barnmorskan. Förstagångsföräldrarna erbjöds föräldragrupper som en resurs och ett stöd i att bli förälder. De beskrev svårigheter med deltagande i grupperna då det erbjöds endast på kontorstider och att de hade arbete på annan ort. I många föräldragrupper menade föräldrarna att fokus var att ge information och då speciellt inriktat mot förlossning och amning. De flesta föräldrarna kom till föräldrautbildningen med både förväntan och önskan om att föräldragrupperna skulle ge dem möjlighet att knyta nya kontakter med andra i samma situation, vilket inte alltid uppfylldes. En önskan var att få dela sina erfarenheter och diskutera med andra i samma situation och på så sätt få bekräftelse. För många av mammorna var kontaktskapandet viktigt för framtiden då de såg sig själva i hemmet utan andra vuxenkontakter. Omföderskorna saknade erbjudandet att få delta och de menade att även de hade behov av information och att knyta nya kontakter. Informationen de efterfrågade var inte endast information om förlossningen utan mer fokuserat på hur det skulle komma att fungera med syskon och hur de skulle kunna förbereda sig på den nya situationen. En del blivande pappor hade fått möjlighet att delta i pappagrupper, vilket hade varit omtyckt. Någon pappa beskrev det som att pappagruppsledaren, en vanlig pappa, var ett bra föredöme för andra blivande pappor. Föräldraförsäkringen var en resurs som alla blivande föräldrar hade rätt att ta del av. Många föräldrar beskrev dock Försäkringskassan som ett stort problem. Att finna informationen de behövde var både svårt och tidsödande. Telefonköerna kom de knappt igenom och när de väl fått tag i någon handläggare kunde de få helt olika besked. Flera både blivande mammor och pappor omnämnde Försäkringskassan i termen av djungel och trots handläggare och hemsida upplevde alla förstagångsföräldrar det svårt och komplicerat. De blivande föräldrarna med invandrarbakgrund upplevde däremot inte det problemet då de hade hjälp av andra med den kontakten. De blivande föräldrarna kom i kontakt med många för dem nya expertresurser under graviditeten. De hade träffat hälso- och sjukvårdspersonal, barnmorska, läkare, psykolog, kurator, sjukgymnast och för en del tolkar, som alla försökte förmedla information och hjälpte de blivande föräldrarna med allt det nya som graviditeten inneburit. Socialförvaltningen och Försäkringskassan var för många aktörer där både faderskapsintyg och moderskapsintyg var nya fenomen. De blivande föräldrarna efterfrågade någon sorts samordning av alla resurser. Ibland upplevde de svårigheter med att veta vem som hade huvudansvaret. BARNMORSKAN Ja det är just det att dom tar en på allvar om man ringer alltså, ringer och frågar och är lite orolig och sådana grejor så tar det på allvar, så ja det är bra, så att man inte går och oroar ihjäl sig och sen som man kan prata om tex. ja hur den andra förlossningen var eller ehh om 65

66 man är orolig och man får ventilera frågor och oro och sådana grejor, det har fungerat jättebra. (mamma) Nej men har man några funderingar så känns det ju skönt att ha någon professionell som kan och vända sig till, så det känns väl bra att man får komma dit lite titt som tätt för den här kontrollen, man kan ställa lite frågor man kanske har funderat över och så där. Sen har jag inte ringt någonting eller tagit kontakt. (mamma) Jamen jag har följt med ett antal gånger men jag har aldrig (skrattar till) fått någon fråga om jag har någon fråga eller någonting utan jag är bara ett sällskap till mamman, sen är jag luft där (pappa 1). Man känner sig som ett litet bihang så där (pappa 2). Jag förväntar mig inget annat heller (pappa 1). FÖRÄLDRAGRUPPER Ja det funkade, ja jag vet inte om det gav så jättemycket, vi gick igenom det vi gjorde alltså, det var väl att dom proklamerade väldigt mycket för amning, fixade med video men sen så var det ganska bra för dom gick igenom alla, vilka bedövningar man kunde få under förlossningen, det var bra tycker jag, då fick man en känsla för, så det var bra men jag vet inte om ordet föräldragrupp, alltså det kändes mer som information om kanske ja amning då och förlossningen. (mamma) Men då var det ju också, för dom föräldragrupper vi har haft då har det ju varit i stort sett någon som har pratat från, med, eller i början till att det slutar med en kort fikapaus i mitten, så att jag hade ju lika mycket sett fram emot, om de där föräldrakurserna, för att i kurserna lära känna folk och just för att, det är jättekul att sitta och fika liksom och höra hur känns det för dig nu? Har ni gjort hemma? Hur så där, och det, när man hade dom bara en förmiddag och sen skulle alla iväg till jobbet sen efteråt liksom, vi hann ju aldrig göra någonting sådant (flera stämmer in). (mamma) FÖRSÄKRINGSKASSAN - EN DJUNGEL Jag tycker bara en sådan här grej att Försäkringskassan (skratt) är ju, helt ja, det är ju en klass för sig. Jag tänkte att när jag skulle ansöka om havandeskapspenning att jag är glad att jag pratar flytande svenska och förstår vad de menar, för det är ju en djungel alltså det där. Först ska man ringa, jag ringde härom veckan och då hade jag plats 161 i kön liksom. Och när man väl kom fram så visste inte den som svarade i telefonen i varje fall något besked.. (mamma) Vi hade också en kvinna som kom och det var ju bra men det känns som, precis som du säger, man tar det här standardfallet och vissa nya saker som vi frågade om som flera hade sett, det kommer en jämställdhetsbonus vad betyder det, det visste hon ingenting om och hänvisade till skattemyndigheten och tydligen där hänvisade dom till Försäkringskassan att, ja om dom är så överbelagda att det inte finns tid eller liksom att dom inte har resurser men det känns som att man borde kunna få ut mer av kontakterna med dom och deras hemsida måste kunna utformas (skratt) på ett enklare sätt. (mamma) NYA MÖJLIGHETER - SAMORDNING Jo dom vet nog det, men ibland kan man som patient som inte hänger riktigt med i hur det fungerar i sjukvården, det är ju en helt främmande miljö för mig som inte känner att vart ska jag vända mig nu och så vidare. (mamma) 66

67 Så jag ( ) sjukskrev mig en vecka och det var ju det jag behövde, för att det var ju jättestressande att vara på jobbet och jag hade ju ständigt en sten till mage liksom (...) jag berättade att jag, just det här med att jag inte har mått så väldigt bra psykiskt, det har jag inte gjort faktiskt, dels har det varit med jobb och sen min son (...) då blev hon (barnmorskan) väldigt angelägen om det och kopplade in mig på den här psykologen. (mamma) Önskat stöd Många blivande föräldrar beskrev vikten av att vara sedd och bekräftad under graviditeten. De blivande föräldrarna hade önskemål om att den blivande pappan skulle ges tillfälle till ett större deltagande såväl under graviditeten som i samband med barnets födelse. Det betyder att barnmorskan i sin profession bör inbjuda pappan till mer delaktighet menade de blivande föräldrarna. Det bör påbörjas redan på MVC och pappan måste naturligtvis få plats på BB när mor och barn befinner sig där. De flesta föräldrarna efterfrågade föräldrautbildning i gruppform. Föräldragrupperna skulle fungera inte bara som informationskanal utan även vara en samtalsplats där nya kontakter med andra blivande föräldrar kunde etableras. De blivande papporna hade behov av att träffa andra blivande pappor vilket gjorde att pappagrupper var önskvärda. Flera föräldrar efterfrågade profylaxverksamhet i den ordinarie föräldragruppen, för att bättre kunna förbereda sig inför förlossningen och att pappan skulle kunna bli mer delaktig. Omföderskorna önskade även de få inbjudan till föräldragrupper men då med betoning på kontaktskapande och samtal utifrån deras nya roll, med syskon i familjen. Föräldrarna ville även fortsätta med dessa grupper när barnet föddes. De blivande föräldrarna önskade ett erbjudande om deltagande även för den som inte hade möjlighet att delta under dagtid. De blivande föräldrarna hade mycket frågor som de önskade dela med barnmorskan men då det var få besök hann de inte med det. De hade ett besök vid inskrivningen och sedan blev det inte förrän i mitten av graviditeten vilket de menade blev för långt emellan besöken. Det framkom mycket tydligt att de blivande mammorna hade behov av ett tidigare besök hos barnmorskan och att det borde komma innan rutinultraljudet i graviditetsvecka De flesta föräldrarna upplevde det problematiskt med både innehållet och handläggningstiderna hos Försäkringskassan. Det krävde engagemang och tid vilket föräldrarna hade svårt att få till. Många efterfrågade egna handläggare. Behovet fanns av ett förenklat system som de kunde ta del av och känna sig trygga i. De flesta föräldrarna nämnde behov av hjälp med att sortera all information som fanns. De ville öka sin kunskap och var vana att ta reda på information men behövde stöd i vilken information som var relevant för dem i deras situation. Här efterfrågade de experthjälp då de ville ha neutral information som de själva kunde ta ställning till. Många instanser i samhället var engagerade för att understödja de blivande föräldrarna i graviditeten och det blivande föräldraskapet. Föräldrarna beskrev det som en önskan om samordning av stödet. En plats för att all viktig och evidensbaserad kunskap skulle samlas för att de blivande föräldrarna skulle känna sig trygga i att kunna välja det bästa alternativet. 67

68 SEDD OCH BEKRÄFTAD men jag tror att mammor har ett behov av och bli sedda och att man ser magen på dom, på en och så där så att, så lite av det måste man få. Och är det ingen då som liksom uppmärksammar och inte vill klämma liksom, prata om det och så där, då tror jag nog att man blir besviken. (mamma) Nej men det känns som att inte vid det specifika fallet men snarare att mödravårdsbesöken skulle ge mig ett tillfälle att ställa frågor ehh och som X [frun] kanske inte tänker på eller och som gör mig lugn också, så jag får en uppfattning, för det är ju alltid så att man träffar en person, det som, när du får en som är expert man tenderar ju att lita mer på den här experten än att kanske lita på sin partner eller på någon annan då är det skönt för mig att få bekräftat okey hur ömtåligt det var i magen för det var en av mina första frågor... (pappa) INVOLVERA DEN BLIVANDE PAPPAN Jamen jag har följt med ett antal gånger men jag har aldrig [skrattar till] fått någon fråga om jag har någon fråga eller någonting utan jag är bara ett sällskap till mamman, sen är jag luft där. (pappa 1) Man känner sig som ett litet bihang så där. (pappa 2) Jag förväntar mig inget annat heller. (pappa 1) I andning och avslappning och. Det hade de ju inte heller någonting på den föräldrakursen. Nu vet jag att min syster som bodde i D dom har lite sådant där profylax på sina föräldrakurser ( ) för det är också ett sätt att få pappan mer gravid, få med [skratt] pappan i det hela, faktiskt. Det tyckte jag, jag tyckte att den var jättebra den där kursen. Ehh, för då föder man tillsammans liksom. (mamma) Ja jag skulle ha behövt vara kvar. Hon hade ont, nyförlöst och låg kvar ensam men en liten bebis, kom igen det är självklart att jag borde ha legat kvar och hjälpt till så mycket jag kan. Jag borde finnas där. (pappa)... det känns konstigt att man ska få hjälp av främmande människor med sina egna barn ehh på natten och så där, istället för att pappan kan få vara där ( ) och sköta om sina egna barn. (mamma) FÖRNYELSE AV FÖRÄLDRAGRUPPERNA Ja, och sen kanske man skulle kunna ha andra delar då för det här med profylax till exempel liksom att, att andragångsföräldrar får gå det också. De tror jag nog, de hade ju vattengymnastik och yoga och så här ( ) För, det tror jag också är viktiga grejer tror jag, som kan bli en social grej också, det här med vattengymnastik, yoga...(mamma) Det borde kanske vara lite mer obligatoriskt att man liksom har en pappagrupp också, som är själva på något vis och får prata deras tankar och, ehh, bekymmer och. Det är säkert inte lätt för dem heller att ha en gnällig, gnällig tant därhemma liksom så där (skratt) utan det är mycket på den nivån också tror jag. Och på det viset kanske man kan komma närmare liksom och vara med i graviditeten på ett annat sätt liksom (pappa) FLER BESÖK HOS BARNMORSKAN Oh vi är gravida och åh vad roligt, ringer man till barnmorskan då för att boka ett första besök då ehh och så kommer man dit så får man den här tiden senare för man tror ju att okey nu drar allting i gång, men det gör inte det utan då får man den där tiden och sen är det så lång tid tills man ska dit nästa gång och då går man bara och väntar på när ska vi dit (trummar på bordet, ivrigt) och nu är det så lång tid kvar och (skratt) så att då står det på 68

69 pausknappen på något sätt under den tiden för att man, ja, ska jag fungera som vanligt nu och så tycker man att det börjar hända saker med kroppen. (mamma) Men du en sak som jag upplever att under tiden som jag går från barnmorskan, det är ju ganska lång tid mellan ehh ett besök och andra så, jag tycker det borde vara lite tätare besök till henne. (mamma) FÖRTYDLIGANDE AV FÖRÄLDRAFÖRSÄKRINGEN Ja, men det är svårbegripligt system alltså det, (kort paus) det är inte bra, helt enkelt. (pappa) det här med Försäkringskassan, att där skulle man behöva, absolut behöva mer stöd, alltså bara för att man är helt, jag känner mig helt förvirrad i det och liksom få mer ehh ja, alltså mer vad det handlar, alltså hur man gör, hur man går tillväga, och allting, helt lost är jag, det är jag. (mamma) SORTERINGSHJÄLP I INFORMATIONSFLÖDET Men en sak också är att det finns så otroligt mycket information nu, som nästan bara hävs på en, så att det jag nästan behövt mest hjälp med är att sortera vilken information ska jag lyssna på, vilken är viktig? För det finns ju hur mycket som helst. (mamma) SAMVERKANSCENTRAL - EN UTMANING Man kanske, dom vet väl inte om att jag blir pappa, antagligen, på Försäkringskassan, hur skulle dom veta det? (pappa) 69

70 DISKUSSION De blivande föräldrarna beskrev olika behov av stöd beroende på om de var blivande mödrar, fäder, förstagångs- eller flergångsföräldrar eller om de hade invandrarbakgrund. Det som var gemensamt för dem var att de hade behov av att dela sina upplevelser med andra som helst var i samma situation. Föräldrautbildning efterfrågades av de blivande föräldrarna men de var inte nöjda med den i den form som erbjöds dem. Många föräldrar var välutbildade och vana vid att söka information och fortbilda sig i olika kurser. När de fick möjlighet att delta i föräldrautbildningskurs fick de en mängd information från barnmorskan med fokus på förlossning och amning men där gavs inte tid till gemenskap med andra blivande föräldrar som de hade förväntat sig. De som var mest nöjda med föräldragrupperna var de som hade gått pappakurs med någon vanlig pappa som gruppledare och de som hade invandrarbakgrund med gruppledare på sitt språk. Kan det vara så att de blivande föräldrarna inte kände sig bekräftade och sedda av barnmorskan som önskade ge dem mycket information och kunskap under den korta tid som föräldragruppen pågick? Syftet med föräldrastöd inom mödrahälsovården är att ge kunskap och information, vidare att förstärka föräldrarna i deras föräldraroll samt att erbjuda kontakter föräldrar emellan (15). För att uppnå detta behövs mer tid till kontaktskapande verksamhet. Många föräldrar hade stora förväntningar och deltog i föräldragrupper för att de själva ville men varför överensstämde inte efterfrågan och utbud? Kan en bidragande orsak vara att samhället har förändrats? Tidigare generationer var mer vana vid graviditeter och att ha barn omkring sig än vad människor är idag. Har blivande föräldrar andra behov när nuvarande födelsetal i Sverige är 1,88 barn/kvinna (13)? Pappagruppsledaren beskrevs som en viktig förebild där han fanns med. Kan det vara något som även de blivande mammorna har behov av, någon som kan berätta om hur det är att vara mamma och hur de klarat av barnafödandet och föräldraskapet med arbetslivet? Någon som lyssnar och delar deras upplevelser som blivande föräldrar. Föräldrautbildning via MVC behöver förändras för att vara ett bättre stöd under graviditeten och detta resultat stämmer väl överens med en ny svensk studie (21) om föräldrautbildning. När de blivande mödrarna blev gravida hade de många frågor men besöken till barnmorskan var glesa och alla önskade fler besök speciellt i början av graviditeten. Många blivande mödrar beskrev hur ensamma de var under graviditeten och att partnern oftast var det viktigaste stödet. Trots detta är det som Berg och Lundgren (16) menar att samtalen och aktiviteterna i besöken på MHV domineras av fysiska aspekter av graviditet, förlossning och föräldraskap. Det vanligaste samtalsämnet är graviditeten följt av förlossningen, medan föräldraskapet belyses mer sällan. Under dessa besök är det i huvudsak kvinnans situation som ställs i fokus, mannens förhållande till graviditet, förlossning och föräldraskap behandlas endast undantagsvis (16). Om föräldrastödet ska förbättras bör de blivande fäderna involveras redan i tidig graviditet som både de blivande mödrarna och fäderna efterfrågade i denna studie. De blivande fäderna ville vara mer delaktiga men behövde stöd för att bli mer delaktiga. Det borde vara naturligt för hälsoprofessionen att lyfta fram båda föräldrarna som resurspersoner och ta vara på deras kompetens och se dem som en tillgång under både graviditet, förlossning och tidigt föräldraskap. 70

71 Barnmorskans uppgift är att stärka kvinnan och mannen i deras utveckling av föräldrarollen och stödja den enskildes resurser och ansvar inför barnets födelse (22). För att detta ska vara möjligt bör inte tyngdpunkten fokusera på det medicinska utan även det psykosociala stödet. För att stärka och stödja föräldrar i deras blivande föräldraskap gäller det att möta deras behov som ser olika ut för olika individer beroende på deras livssituation. För de blivande föräldrarna med invandrarbakgrund kan det gälla extra stöd med språket och det sociala kontaktnätet. För de blivande papporna kan det avse en särskild inbjudan till MVC i tidig graviditet. En bra början vore att ändra namnet på mödrahälsovårdens verksamhet för att även de blivande fäderna kan känna sig mer välkomnade. För blivande flergångsföräldrar kan det handla om att inbjuda till föräldragrupper där innehållet har fokus på hur det är att få ett barn till, med de frågor som kan bli aktuella då. Stödet till alla blivande föräldrar bör erbjudas och utformas utifrån deras egna behov och önskemål. Gemenskap bör erbjudas med andra blivande föräldrar där de kan utveckla sin kompetens och bli tryggare i sin föräldraroll. SLUTSATSER För att nå målet med att skapa bra föräldrastödsinsatser bör efterfrågan och utbud stämma överens. För att nå alla blivande föräldrar måste hänsyn tas till deras egna förutsättningar och önskemål. Konklusionen sammanfattas med Rätt stöd i Rätt tid till Rätt blivande förälder. De blivande föräldrarna var vana att skaffa information och kunskap från olika källor och ville själva få välja och ta ställning, men de uttryckte samtidigt ett starkt behov av hjälp med granskningen från experterna. En Samverkanscentral där aktuell kunskap skulle kunna samlas var ett förslag. När exempelvis Försäkringskassan får ny information, föräldragrupper bildas, eller förlossningsavdelningen ändrar sina rutiner skulle alla kunna vända sig dit för att få trygg och säker information. Härifrån skulle det sociala stödet i form av informationsstöd finnas samlat för både de blivande föräldrarna och barnmorskan eller andra vårdgivare. Praktiskt stöd skulle kunna finnas för föräldrarna i form av vilka kurser/aktiviteter och material de kan välja mellan, och för barnmorskan bestående av aktuellt material som finns att tillgå i pedagogiskt syfte. Eftersom kvinnan idag är äldre när hon föder och inte föder så många barn (1,88 barn/kvinna) innebär det att de blivande föräldrarna inte hinner få någon större erfarenhet av att vara i graviditeten. Efterfrågan från de blivande föräldrarna visade att de hade stort behov av att få dela sina upplevelser med någon som förstod dem. Utbudet var inte så utformat att de kunde få det uppfyllt genom hälso- och sjukvården utan de sökte andra vägar för att uppnå det. Via de egna resurserna som familj, vänner och Internet nådde de en del men de blivande föräldrarna efterfrågade ändå mer stöd och kontakt. Blivande föräldrar med invandrarbakgrund upplevde sig ensamma och behövde mer stöd i att lära sig svenska språket samt finna vägar för att utöka sitt sociala nätverk. De blivande fäderna behövde bli mer synliga menade både mödrarna och fäderna. För den blivande mamman var partnern oftast den viktigaste personen i graviditeten och det blivande föräldraskapet. Partnern måste därför redan från början uppleva sig delaktig och involveras. Pappan bör ha möjlighet att finnas med under hela förlossnings- och BB tiden som stöd till sin familj. 71

72 Föräldrautbildning var något som föräldrarna efterfrågade och gärna ville delta i. Ny forskning visar att föräldragrupperna inte fungerar bra i sin nuvarande form, vilket stämmer väl överens med vad föräldrarna beskrev i denna studie. De efterfrågade information men också socialt stöd, både känslomässigt- och tillhörighetsstöd vilket de inte upplevde att de fått i föräldragrupperna. Det formella nätverket med stöd från arbetsgivaren verkade väl uppfyllt men den största utmaningen som de flesta föräldrarna beskrev, oavsett man eller kvinna, med eller utan invandrarbakgrund, var problemet att få tiden och orken att stämma överens med arbetsvillkoren och det blivande föräldraskapet. 72

73 2.3. EN KARTLÄGGNING AV FÖRÄLDRA- STÖDET I MÖDRAHÄLSOVÅRDEN Delprojektledare: Annika Åhman Referent: Christine Rubertsson 73

74 SAMMANFATTNING Bakgrund: Mödrahälsovården (MHV) i Sverige erbjuder sedan 70-talet föräldrautbildning till både kvinnan och hennes partner. Idag används ofta begreppen stöd i föräldraskap och föräldrastöd vilket avser stöd både individuellt och i grupp. Syfte: Att beskriva hur barnmorskor i MHV uppfattar föräldrars behov av föräldrastöd under graviditeten och på vilket sätt man kan tillgodose detta behov. Metod: Data insamlades via semistrukturerade telefonintervjuer av 26 barnmorskor från olika mottagningar för mödrahälsovård i Sverige. De transkriberade intervjuerna analyserades tematisk enligt Malterud. Resultat: Barnmorskorna såg att behovet av stöd hos blivande föräldrar varierade och den helhetsbedömning som barnmorskan gjorde blev därför viktig. För många var föräldraskapet något nytt och okänt och barnmorskorna såg att det fanns behov av att samtala om förändringar i parrelationen. Föräldrastöd gavs både individuellt och i grupp och man försökte anpassa stödet efter individens förutsättningar och behov. Detta krävde olika former av stöd och stöd i samverkan med andra professioner. Föräldragrupperna beskrevs som speciellt värdefulla men resurser i form av tid, kunskap och engagemang kunde begränsa möjligheten att erbjuda gruppverksamhet av god kvalitet. Försök gjordes för att nå de som inte deltog i de vanliga grupperna där samverkan med öppna förskolan eller SFI beskrevs som lyckade exempel. Barnmorskorna var medvetna om att pappan/partnern kunde känna sig åsidosatta vid de individuella besöken men där fanns en osäkerhet i hur deras behov skulle bemötas. Slutsats: Barnmorskorna var duktiga på att se och analysera de individuella behoven. De saknade dock i många fall den pedagogiska kunskap som krävdes för att upprätthålla en bra och stabil gruppverksamhet. Att leda grupper krävde också engagemang och här fanns ett tydligt behov hos barnmorskorna av ny inspiration. Eftersom gruppverksamheten inte nådde alla fanns det anledning att försöka hitta alternativ. Barnmorskorna behövde också stöd i att inkludera pappan/partnern vid de individuella besöken. 74

75 2.3. EN KARTLÄGGNING AV FÖRÄLDRASTÖDET I MÖDRAHÄLSOVÅRDEN Delprojektledare: Annika Åhman Referent: Christine Rubertsson INLEDNING Mödrahälsovården i Sverige har en stark förankring i samhället och 99 procent av alla gravida har någon kontakt med barnmorskan under graviditeten. Övervakning av den gravida kvinnans hälsa var det ursprungliga målet, men amning och barnavård har alltid varit en del i barnmorskans profession. Riktlinjer för det psykosociala arbetet i mödrahälsovården beskrevs första gången 1979 i utredningen Mödrahälsovård förslag till principprogram (23, 24). Föräldragrupper, det man kallar föräldrautbildning har funnits i verksamheten sedan början av 70-talet och allmän föräldrautbildning byggdes upp efter riktlinjer som Socialstyrelsen publicerade 1984 i Föräldrautbildning kring barnets födelse och första levnadsår (23, 24). Idag utförs det psykosociala arbetet vid de individuella besöken hos barnmorskan, i gruppverksamhet och i samverkan med andra professioner. Förutsättningarna att ge stöd skiljer sig dock mellan olika verksamheter beroende på resurser, organisation och behov hos de föräldrar man möter. Barnmorskans kompetens att bedriva föräldrastöd varierar. Grundutbildningen har främst varit inriktad på den medicinska kompetensen och kunskap om stöd och undervisning bygger huvudsakligen på fortbildning och personligt intresse. Detta är märkbart framför allt i arbete med föräldrastöd i grupp. SYFTE Syftet var att beskriva hur barnmorskor i mödrahälsovården uppfattar föräldrars behov av föräldrastöd under graviditeten och på vilket sätt man kan tillgodose detta behov. FRÅGESTÄLLNINGAR Hur definierar barnmorskorna begreppet föräldrastöd och vilka delar i deras arbete anser de är föräldrastöd? Vilket mål har barnmorskorna med det föräldrastöd man ger? Vilket behov av stöd anser barnmorskorna att blivande föräldrar har? Vilka komponenter ingår i den föräldrautbildning man erbjuder och vika av dessa komponenter anser man är de viktigast? Vad tror barnmorskorna att föräldrastödet man ger i mödrahälsovården betyder för de blivande föräldrarna? Hur tillgodoser man behovet av föräldrastöd för dem som inte deltar i föräldragrupperna? Anser barnmorskor att det finns behov av andra insatser än de man själv kan erbjuda för att tillgodose blivande föräldrars behov av föräldrastöd och i så fall vilka? Hur organiserar man den föräldrautbildningen som erbjuds på mottagningarna? 75

76 METOD Urval Figur Denna undersökning byggde på ett syftesurval av 26 barnmorskor från olika mottagningar för mödrahälsovård. För att få en så bred bild som möjligt av föräldrastödet i mödrahälsovården rekryterades barnmorskor från verksamheter i olika delar av landet, från storstäder, mellanstora och mindre städer och från samhällen i glesbygden spridningen illustreras av de röda tecknen på kartan (Figur ). Eftersom familjecentraler och traditionella barnavårdscentraler skiljer sig vad gäller sin organisation rekryterades barnmorskor från bägge dessa typer av verksamheter. En medveten rekrytering gjordes också av barnmorskor från verksamheter i invandrartäta storstadsområden. Antal år som barnmorska samt yrkesverksamma år i mödrahälsovården och fördelningen av antal barnmorskor som arbetar på familjecentraler respektive icke familjecentraler presenteras i Tabell Här framgår också hur många barnmorskor man är på mottagningen och vilken föräldragruppsverksamhet man har. Siffrorna i tabellen visar att det var en stor spridning vad gäller barnmorskornas yrkeserfarenhet och även storlek på mottagningar där de arbetar (Tabell 2.3.1). Här ser man också att det var en variation i hur verksamheten med föräldragrupper organiserades. Tabell Beskrivande statistik för informanterna Barnmorskor N=26 Antal hela år Yrkeserfarenhet (median) Som barnmorska 6-41 ( 20 ) Yrkesverksam i mödrahälsovård 1-40 ( 8 ) Verksam vid familjecentral/icke familjecentral Familjecentral 12 Icke familjecentral 14 Storlek på mottagningen Antal (median) Antal barnmorskor 1-20 ( 3 ) Föräldragruppsverksamhet vid mottagningen 76 Antal (median) Antal träffar 1-8 ( 4 ) Längd på träffarna (timmar) 1-6 ( 2 )

77 Huvudsaklig typ av träffar Traditionell föräldragrupp 20 Tematräffar 5 Gruppmödravård 1 Datainsamling Intervjuerna som genomfördes per telefon spelades in via ett särskilt instrument för detta och transkriberades därefter ordagrant. Samtliga intervjuer gjordes av samma person. Den frågeguide som användes vid intervjuerna presenteras i Tabell Fråga 14 lades till frågeguiden under arbetets gång och ställdes därför bara i nio av intervjuerna. Tabell Frågeguide som användes vid intervjuerna Fråga 1. Vad betyder begreppet föräldrastöd för dig i din yrkesverksamhet? 2. Vika delar i ditt arbete anser du är föräldrastöd? 3. Hur gör du för att bedöma ett föräldrapars behov av föräldrastöd? 4. Vilka resurser har du för att tillgodose behovet av stöd? - Saknar du något? 5. Vilket mål har du med föräldrautbildningen/föräldrastödet? - Vad vill du uppnå? 6. Vilken betydelse tror du att föräldrautbildningen har för blivande föräldrar? 7. Vilka komponenter anser du är viktigast att ha med i föräldrautbildningen? 8. Vad är det som huvudsakligen styr hur du planerar och genomför föräldrautbildningen? 9. Hur tillgodoses behovet av föräldrastöd för de som inte deltar i föräldragrupper? - Gör du något för att få med dom i grupperna? 10. Anser du att det finns behov av andra insatser för att man ska tillgodose behovet av föräldrastöd och i så fall, vilka? 11. Hur viktig är föräldrautbildningen? 12. Vad är riktigt bra föräldrastöd? - Hur skulle du beskriva det? 13. Är det något du vill tillägga kring detta som vi inte tagit upp? 14.* VV Vilket ansvar anser du att du som barnmorska har för pappans/partnerns behov av stöd? *Fråga 14 lades till frågeguiden under arbetets gång och ställdes därför bara i nio av intervjuerna. Dataanalys De transkriberade intervjuerna analyserades tematiskt enligt Malteruds modell (20) vilket innebär att man efter genomläsning av samtliga intervjuer söker efter gemensamma mönster. Dessa mönster kallas här för teman. Därefter analyseras varje tema för sig för att hitta kategorier som mer i detalj beskriver temats innehåll. För att illustrera innebörden i varje kategori används citat från intervjuerna. Den tematiska analysen genomfördes av ansvarig för delprojektet tillsammans med forskningsansvariga i projektet (20). 77

78 SLUTSATSER Föräldrastödet i mödrahälsovården ges både individuellt och i grupp och omfattar stöd i anknytningen till barnet i magen, stöd som stärker föräldrars resurser och stöd i parrelationen. Målet är trygga föräldrar både under graviditeten, inför förlossningen och inför det som kommer efter. Barnmorskorna gör en helhetsbedömning av föräldrars behov av stöd som bygger på föräldrars sociala situation, psykiska hälsa samt föräldrars kunskap och erfarenheter. Bedömningen är viktig därför att föräldrar inte alltid kan uttrycka sina behov i en efterfrågan. Stödet måste anpassas till individens olika förutsättningar och behov och olika former av stöd bör därför erbjudas. Föräldrastödet har fortfarande mycket fokus på förlossning och amning fast många ser att tiden efteråt och parrelationen bör få mer utrymme. Behov av förnyelse finns. Att ha omföderskor med i föräldragrupperna kan vara en hjälp när man vill fokusera på tiden efter förlossningen. Lyckade exempel där parrelation och föräldraskap har fått större utrymme beskrivs också där socionom eller familjerådgivare deltagit som gruppledare. Föräldragrupperna i mödrahälsovården har framför allt en social betydelse. Förutsättningarna för detta är dock att det finns en interaktion mellan deltagarna och att föräldrarna känner samhörighet. Att leda grupper kräver pedagogisk kunskap och engagemang och därför behöver barnmorskorna utbildning och inspiration. Dagens gruppverksamhet når inte alla och det finns anledning att söka nya alternativ. Gruppverksamhet i samverkan med öppna förskolan eller SFI beskrivs som ett lyckat exempel. Pappans/partnerns roll i mödrahälsovården är tydlig när det gäller föräldragrupperna, och separata pappaträffar med manliga ledare är uppskattat. Barnmorskorna vet att männen kan känna sig åsidosatta vid de individuella besöken men det finns en osäkerhet i hur deras behov ska bemötas. Därför finns det anledning att lyfta denna fråga mer i mödrahälsovården. Samverkan med andra professioner har stor betydelse för ett bra föräldrastöd. Stödet ska vara lättillgängligt för att föräldrar ska få hjälp i rätt tid och familjecentralens organisation är en förebild i detta. 78

79 RESULTAT I arbetet med analysen av dessa intervjuer framkom en tydlig ambivalens hos barnmorskorna när det gäller föräldrastöd inom mödrahälsovården. Ambivalensen framkom både i tankarna kring barnmorskans ansvar vad gäller föräldrastöd, barnmorskans föreställning av föräldrars behov av föräldrastöd och möjligheten att tillgodose detta behov. I den tematiska analysen framkom fem teman (Tabell 2.3.3). Det första temat handlar om hur barnmorskan uppfattade sitt ansvar för föräldrastödet. De tre följande temana handlar om vilka behov av stöd barnmorskorna uppfattade att föräldrar har och på vilket sätt man kunde tillgodose detta behov. Det sista temat beskiver vilka resurser barnmorskan ansåg vara av betydelse i arbetet med föräldrastöd. I denna del av projektet omfattar föräldrastödet de blivande föräldrarna. För att förenkla presentationen av resultatet kommer dock begreppet föräldrar att användas i texten. Tabell En översikt av teman och kategorier TEMA Barnmorskans ansvar Att förstå behoven en helhetsbedömning KATEGORIER Riskbedömningen basprogram eller inte? Förmedla kunskap Ge stöd och information efter behov också till pappan Jag är en del i vårdkedjan Skapa en relation Samtalet är mitt verktyg Se bagaget Se signaler och våga fråga Stärka beredskapen för det nya och okända Förmedla föräldrarollens innebörd och krav Stärka de egna resurserna Möjlighet att stärka nätverket Föräldragrupperna ett dilemma Viktigt men svårt Otillräcklig kompetens Vill men kan inte anpassa till alla Diskussionsforum eller föreläsning? Mina resurser som barnmorska Samverkanspartner Personliga resurser Praktiska resurser Barnmorskans ansvar Samtliga barnmorskor i denna undersökning sa att man gjorde en individuell bedömning av varje föräldrapars förutsättningar och resurser att kunna ta hand om sitt barn. 79

80 Barnmorskan såg det som sitt ansvar att identifiera de individer som behövde extra insatser av stöd och att bedöma vilken nivå av insatser som kan vara lämpliga. Begreppet riskbedömning nämndes i flera av intervjuerna. Barnmorskorna menade att föräldrastöd gavs både vid de individuella besöken och i gruppverksamheten. Då föräldrarollen var ny och okänd för många kunde föräldrarna inte alltid själva säga vad de behövde och barnmorskorna såg det som sitt ansvar att förmedla till föräldrar vad som var viktigt i föräldraskapet. Barnmorskorna menade också att de hade ansvaret för att föräldrar fick den information som behövdes inför föräldraskapet. Informationsflödet via Internet hade i viss mån påverkat barnmorskans roll som förmedlare av kunskap då många föräldrar läser mycket på nätet. Barnmorskans uppgift blev att vara en motvikt mot den ibland felaktiga information som finns på nätet. Barnmorskorna använde olika begrepp när de talade om föräldrastöd och kvinnorna/paren man mötte i verksamheten. Ofta sa man föräldrarna eller paret men ibland också patienten eller kvinnan. Barnmorskor menade dock att målet för föräldrastödet i mödrahälsovården var familjen, med trygga föräldrar och ett barn som får en bra start i livet. Samtliga barnmorskor sa att det var viktigt att prata om parrelationen under graviditeten och att man försökte väva in det i föräldrastödet även om det inte alltid efterfrågades. Att pappor också deltog i föräldragrupperna var självklart. De flesta sa att när mamman deltog kom pappan också till träffarna. Undantagen var framför allt där männen långpendlade. Många sa att männen hade behov som kunde skilja sig från kvinnornas och att man ville erbjuda speciella pappagrupper men inte alltid hade den möjligheten. I några av intervjuerna framkom att barnmorskorna var medvetna om att pappor kunde känna sig åsidosatta av mödrahälsovården, men att man inte riktigt visste hur det skulle hanteras. Någon nämnde också de lesbiska paren och osäkerheten i hur dessa skulle bemötas. Många barnmorskor talade om sitt ansvar för att samarbeta med andra professioner. De beskrev sina insatser som en del i en kedja, något som påbörjades under graviditeten och sedan fortsatte i barnhälsovården. De som hade nära samarbete med andra såg föräldrastödet som ett teamarbete och det kunde gälla både det individuella stödet och stödet i föräldragrupperna. RISKBEDÖMNINGEN BASPROGRAM ELLER INTE? Egentligen behöver kanske inte alla ha föräldrastöd, men för mig så betyder det att jag ska hitta dom patienterna, dom blivande föräldrarna som kanske behöver extra, inte bara gå det vaniga basprogrammet utan att man behöver ha ett utökat stöd på olika sätt och vis och då kunna erbjuda dom resurser FÖRMEDLA KUNSKAP Ibland vet dom inte vad dom ska veta, eller vad dom vill veta, och då, då måste jag ge dom stöd i, och vägledning, i det hela ehh... så att, en viss grund vet man ju att man vill skicka med dom så att säga 80

81 GE STÖD OCH INFORMATION EFTER BEHOV OCKSÅ TILL PAPPAN Egentligen är ju vårt uppdrag kvinnorna. Men samtidigt så vill man ju gärna få med papporna i det här stödet. Så är det ju. För att det ska bli så bra som möjligt från alla håll JAG ÄR EN DEL I VÅRDKEDJAN Vi är bara en liten del av det. Så som jag ser det. Men alltså, det betyder ju att det är en bra start, på livet som förälder. Det är min del av kedjan Att förstå behoven - en helhetsbedömning Flera av barnmorskorna sa att det krävdes en förtroendefull relation till kvinnan/paret för att de öppet skulle berätta om sin livssituation. För att skapa den relationen krävdes oftast en kontinuitet i kontakten, att föräldrarna fick träffa samma barnmorska flera gånger. Några menade att ett tidigt besök var extra värdefullt, att kvinnan/paret var lätta att nå när graviditeten just bekräftats. En barnmorska framhöll att det inte alltid gick att få någon relation även om de praktiska förutsättningarna fanns. Samtliga barnmorskorna sa att samtalet var deras viktigaste verktyg i bedömningen av föräldrars resurser och behov av stöd. Många talade om vikten att ställa öppna frågor, att ha en öppen attityd och visa att man var beredd att lyssna. Instrument för screening av missbruk och kunskap om sociala riskfaktorer nämndes också. Barnmorskorna sa att kunskap om de blivande föräldrarna livserfarenheter och hur deras sociala situation såg ut var nödvändig för att kunna bedöma behovet av stöd. Psykiskt välbefinnande, egna relationer, tankar och förebilder samt det sociala nätverk lyftes fram. De flesta barnmorskor sa också att mer ospecifika signaler från föräldraparet kunde göra att man blev uppmärksam på att det fanns behov av stödinsatser. Intuition, en känsla man får, magkänsla och erfarenheten var begrepp som barnmorskorna använde. Flera barnmorskor gav exempel på olika sådana signaler. Det kunde vara hur paret kommunicerade med varandra, en kvinna som är ledsen utan egentlig anledning eller föräldrar som sa att de inte alls behövde stöd fast många faktorer pekade på behov av ökat stöd. SKAPA EN RELATION Att man följer dom, paret, under många veckor, och många gånger, man bygger ju upp en viss kontakt, och ibland så tar det ju, kan det ju vara, behöver man träffas några gånger innan det blir lättare för paret, den gravida att prata SAMTALET ÄR MITT VERKTYG Ja det är ju tycker jag i mötet med människorna. Ja, att jag har en öppen attityd så att dom vågar berätta hur dom upplever saker och ting, typ att lyssna SE BAGAGET vad dom själva har med sig hemifrån och lite om vad dom har för förebilder eller hur dom ser på sig själva hur, av, hur dom tänker runt att dom ska bli föräldrar och 81

82 SE SIGNALER OCH VÅGA FRÅGA Man lär sig se, och man man vågar fråga. Det är nog det att man vågar se, man vågar fråga. Men det har ju kommer ju med erfarenheten lite känsla också. Vad, vad paret, liksom ger en för signaler Stärka beredskapen för det nya och okända Barnmorskorna sa att föräldrastödet under graviditeten handlade om att hjälpa de blivande föräldrarna att förbereda sig inför föräldraskapet och om att göra föräldrarna uppmärksamma på de nya krav de skulle möta. Många menade att den traditionella föräldrautbildningen med fokus på förlossning och amning var allt för begränsad och att mer fokus måste läggas på tiden efter barnets födelse. Samtidigt kände barnmorskorna att det kunde vara svårt att få de blivande föräldrarna, i synnerhet kvinnorna, att se förbi förlossningen. Flera barnmorskor upplevde att föräldrar inte alltid ville tala om hur relationen kunde påverkas och vilka krav som ställdes på föräldraskapet. Barnmorskor beskrev olika strategier som de använde för att nå fram med sitt budskap: att få kvinnan/paret att resonera kring sina egna föreställningar om hur det kommer att bli, att ta in erfarna föräldrar i sin gruppverksamhet som deltar i samtalet om föräldraskap, att använda metoden för problembaserat lärande i grupperna. Någon berättade också att man lyckats bättre när en familjerådgivare lett föräldragruppen i samtal kring parrelationen. Flera barnmorskor sa att bra föräldrastöd var att stödja föräldrarnas egna resurser, att i samtal göra föräldrar uppmärksamma på de resurser de faktiskt hade. Det kunde handla om deras sociala nätverk och på vilket sätt det nätverket kunde vara ett stöd i föräldraskapet. Någon menade att föräldrastöd också var att stärka föräldrarnas tillit till sin egen förmåga och att den tilliten hade betydelse för hur man klarar föräldrarollen. Många av barnmorskorna talade om att mödrahälsovården, genom sina föräldragrupper, kunde skapa en möjlighet för föräldrar att stärka det sociala nätverket. De menade dock att en förutsättning för att föräldrar skulle fortsätta att träffas efter att verksamheten har upphört var att deltagarna kände gemenskap med varandra. FÖRMEDLA FÖRÄLDRAROLLENS INNEBÖRD OCH KRAV Att levandegöra barnet och att diskutera och att prata väldigt mycket kring det här att ha barn och vad man har för syn på barn och vad det betyder för mig. Inte bara, hos oss är det mycket graviditeten, förlossning, smärtlindring, amning och sådana saker men att man också lägger fokuset på vad som händer sedan. Ibland kan man väl känna att det är, kan vara svårt att få en del att tänka lite längre framåt. Att en del bromsar, alltså att dom tänker till förlossningen och sedan att det kommer något därefter, det är liksom en baggis. STÄRKA DE EGNA RESURSERNA Jag tror riktigt bra föräldrastöd är att stärka det som finns, och inte så mycket kanalisera på det som kanske svajar utan att man stärker det dom har, så att dom kan byggas upp på det 82

83 och på så sätt bli bättre föräldrar liksom klara av sitt föräldraskap på ett sätt som känns så att dom känner sig kompetenta MÖJLIGHET ATT STÄRKA NÄTVERKET Vi delar in dom lite grann efter hur man bor så att det ska finnas en lite mer naturlig ehh chans för dom att faktiskt kunna bilda ett nätverk Föräldragrupperna ett dilemma De flesta barnmorskor ansåg att föräldragrupperna fyllde en viktig funktion. Barnmorskor såg den sociala samvaron föräldrar emellan som gruppverksamhetens största förtjänst. I den sociala samvaron hade man inte bara möjlighet att stärka nätverket utan också att diskussionerna i gruppen ökade kunskapen och medvetenheten om föräldraskapet. Samtidigt beskrev många barnmorskor någon form av svårighet i arbetet med gruppverksamheten. Det handlade både om innehållet och om sin egen kompetens. Många beskrev också en känsla av misslyckande när de föräldrar som man uppfattade hade de största behoven inte deltog i verksamheten. Flera barnmorskor sa att man saknade pedagogisk kunskap. Några menade också att lust och engagemang var en förutsättningen för att gruppverksamheten skulle hålla god kvalité och att det behövdes påfyllning och stimulans för att upprätthålla ett engagemang. Barnmorskorna upplevde att det var svårt att veta vilket innehåll som gruppverksamheten skulle ha eftersom föräldrar hade olika förväntningar och önskemål. Praktiska begränsningar som brist på tid, material och lokaler nämndes också som hinder för att kunna erbjuda en bra verksamhet. Det flesta barnmorskor som hade gruppverksamhet sa att huvuddelen av deras förstagångsföräldrar deltog men att inte kunna svenska språket var ett hinder. Flera barnmorskor ansåg att det var svårt att ha tolk i en grupp. Försök att organisera traditionella föräldragrupper som riktar sig till invandrare hade i flera fall misslyckats men någon barnmorska hade också positiva erfarenheter av detta. Andra motiv för att inte delta i grupp, som barnmorskor uppfattade det, var att man kände sig obekväm i gruppverksamhet eller inte kände samhörighet med övriga i gruppen En anledning kunde också vara att träffarna uppfattades som informationsmöten och att den informationen fanns att få från annat håll. Att kunna organisera grupper för t ex unga föräldrar och tvillingföräldrar uppfattades som positivt. Flera barnmorskor sa dock att föräldraunderlaget i området inte var tillräckligt stort för att detta skulle vara möjligt. Andra alternativa sätt att organisera gruppverksamhet beskrevs. Ett exempel var när mödrahälsovården tillsammans med SFI samlade gravida kvinnor på öppna förskolan för information och samtal. Gruppmödrahälsovård var ett annat exempel. Vid några mottagningar hade man valt att endast erbjuda tematräffar till vilken en större grupp föräldrar inbjöds. I vissa områden där majoriteten var invandrarföräldrar säger barnmorskorna att tematräffarna lockade betydligt fler deltagare än de traditionelle grupperna. Erfarenheten därifrån var att de flesta som anmälde sig till gruppverksamhet med flera träffar bara kom någon enstaka gång och att grupperna då inte fungerade som det var tänkt. Några barnmorskor menade att det fanns fördelar med att ha gruppverksamheten i samverkan med andra professioner. Familjerådgivare och Försäkringskassan nämndes i detta sammanhang. 83

84 VIKTIGT MEN SVÅRT Det är en av dom svåraste grejerna nästan som vi jobbar med tycker jag för det är lite så här abstrakt på något sätt och det ligger, alltså man vet någonstans att det är jätteviktigt, men det är svårt att få till det. Det är så tycker jag och ja, det är svårt att veta hur man ska få med sig folk i detta OTILLRÄCKLIG KOMPETENS Det gäller ju också som barnmorska att engagera dom också och kunna entusiasmera gruppen så att inte dom bara sitter där och somnar nästan och så här. Och det är svårt ibland. Grupperna ser ju väldigt olika ut men man får göra så gott man kan Man kan känna sig ibland lite otillräcklig otillräcklig så att man förväntas, förväntas göra saker eller med medverka till saker och alla som man kanske ibland tycker att kan jag någonting alls egentligen om det här VILL MEN KAN INTE ANPASSA TILL ALLA Dom unga dom är ju inte lätta och liksom sätta bara i en grupp med vilka som helst (. ) dom kommer första gången och så känner dom sig lite mal placé förmodligen och så vill dom inte komma mer Många gånger är det språksvårigheter, att det är svårt då DISKUSSIONSFORUM ELLER FÖRELÄSNING? Vi har inte några fasta grupper, vi har provat den modellen här men, det fungerar inte så bra. Ehh.. vi har många, alltså de flesta anmäler sig att de vill vara med, men, det, vi har väldigt många som uteblir utan att att höra av sig Mina resurser som barnmorska Många barnmorskor talade om betydelsen av att ha kolleger och personer med andra professioner att samarbeta med. För att kunna ge ett bra föräldrastöd skulle dessa personer också vara lättillgängliga. Att ha samarbetspartners gav möjlighet att diskutera ärenden där man själv kände sig osäker men också möjlighet att lotsa föräldrar till kontakt med rätt profession utifrån det behov de hade. Några menade att man blev mer benägen att se behoven av stöd när det fanns hjälp att erbjuda. Samarbetspartners kunde också vara en resurs i arbetet med föräldragrupperna. Flera barnmorskor framhöll betydelsen av att ha en manlig pappagruppsledare. Några barnmorskor sa att möjligheten till handledning har ett stort värde i arbetet med föräldrastöd. Intresse och engagemang var det många som nämnde likaså kunskap och erfarenhet. Flera barnmorskor talade om behov av uppdatering, förnyelse eller påfyllnad och menade att det inte bara handlade om att öka sin kunskapsbank utan också om att få ny ork och inspiration. Behov av kunskap i samtalsmetodik och i att leda grupper var något som flera tog upp i detta sammanhang. Många barnmorskor sa att tid var en avgörande resurs när det gällde föräldrastöd och menade att tid var en bristvara. Här framhölls speciellt möjligheten att tillgodose behovet av stöd till vissa invandrargrupper. God organisation, bra lokaler och uppdaterat undervisningsmaterial uppfattades som faktorer som kunde underlätta. 84

85 SAMVERKANSPARTNER Vi jobbbar ju också nära tillsammans med BVC för dom finns ju också här i huset. Och då ehh gör ju att man, man hittar ju folk som behöver stöd mycket, mycket lättare, när man har ett samarbete med andra PERSONLIGA RESURSER. sedan så, så är det väl också att man har ett engagemang, att jag tycker det är roligt Förnyelse, ja precis, och att man behöver ha lite påfyllelse också PRAKTISKA RESURSER Jag tycka som jag sa tid det är faktorn med tiden att man, för sånt här tar tid med föräldrar som mår dåligt tycker jag 85

86 DISKUSSION Definitionen Barnmorskorna såg föräldrastödet som en förberedelse för föräldraskapet. Stödet gavs både individuellt och i grupp. De ansåg att föräldrastödet omfattade både stöd i anknytningen till barnet i magen, stöd som stärker föräldrars resurser och stöd i parrelationen. Stödet handlade också om att skapa trygghet både under graviditeten, inför förlossningen och inför det som kommer efter. Att samordna kontakter med andra professioner, som psykolog eller socialassistent, när det behövs sågs också som en del av föräldrastödet. Föräldrars behov av stöd Barnmorskorna beskrev tydliga strategier för hur man bedömde föräldrars behov av stöd. Det handlade om att göra en helhetsbedömning där man inkluderade föräldrars sociala situation, psykiska hälsa samt kunskap och erfarenheter. Man menade att föräldrarna inte alltid kunde uttrycka sina behov som en efterfrågan. Detta, menade barnmorskorna, berodde huvudsakligen på att föräldraskapet var en ny värld för många och att blivande föräldrar inte visste vilka krav som skulle komma att ställas på dem när barnet var fött. Eftersom de blivande föräldrarna hade olika förutsättningar och behov måste stödet anpassas till individen och därför var det viktigt att erbjuda olika former av stöd. Föräldragrupperna Barnmorskorna ansåg att gruppverksamheten i mödrahälsovården framför allt hade en social betydelse, men flera av dem sa också att det var viktigt att ge information om förlossning och amning. Man menade att gruppen kunde tillfredsälla de behov föräldrar hade av att utbyta tankar och idéer med andra i samma situation. Förutsättningarna för detta var dock att föräldrarna hade liknande frågeställningar och referensramar och att det blev en interaktion mellan deltagarna. Barnmorskorna saknade i många fall den pedagogiska kunskap som krävdes för att upprätthålla en bra och stabil gruppverksamhet. Man menade att utfallet därför var alltför beroende av vilka föräldrar som deltog. Att leda grupper ansågs också kräva engagemang och här fanns ett tydligt behov hos barnmorskorna av ny inspiration. Ett av gruppverksamhetens dilemman var att man inte nådde alla. Den sociala samvaron är ett bra och uppskattat stöd därför finns det anledning att försöka hitta alternativ som når de föräldrar som inte deltar i dagens verksamheter. Behov av förnyelse Föräldragrupperna i mödrahälsovården, tidigare kallad föräldrautbildning, har länge haft en undervisande inriktning och då ofta med fokus på förlossning och amning. I den här undersökningen framkom att barnmorskorna i vissa fall har haft svårt att släppa den inriktningen och att det finns ett behov av fortsatt förnyelse. 86

87 Pappans/partnerns roll i mödrahälsovården Barnmorskornas uppfattning var att de blivande papporna/partnerna deltar i stor utsträckning i föräldragrupperna och på många håll hade man också särskilda pappaträffar eller delar av träffar där kvinnor och män samlas i könsneutrala grupper. Man menade att män och kvinnor kan ha olika behov och att det därför finns anledning att göra denna indelning. Barnmorskorna var medvetna om att männen kunde känna sig åsidosatta vid de individuella besöken i mödrahälsovården men såg inte att det fanns några konkreta förväntningar från männens sida. På olika sätt försökte barnmorskorna levandegöra barnet också för papporna vid de här besöken men i många fall fanns en osäkerhet i hur deras behov ska bemötas. Osäkerheten gäller kanske ännu mer inför de lesbiska paren som blivit vanligare de senaste åren. Resurser Tid måste enligt barnmorskorna avsättas för att de skulle ha möjlighet att ge föräldrastöd. Möjligheten att erbjuda föräldrarna kontakt med andra mer lämpade professioner ansågs också nödvändigt. När dessa professioner var lättillgängliga ökade möjligheten för föräldrar att få hjälp i rätt tid. Man menade också att föräldrastöd ställde krav på barnmorskans personliga resurser: därför behövs också både utbildning och handledning. 87

88 88

89 2.4. EN SAMLAD ANALYS Anna Sarkadi 89

90 2.4. EN SAMLAD ANALYS Anna Sarkadi Barnmorskor och föräldrar: hur stämmer bilderna med varandra? Barnmorskorna är påtagligt duktiga på att bedöma den gravida kvinnans olika behov. Dels använder man sig av en utarbetad mall, men där finns också intuitionen, empatin och erfarenheten (25). Denna förmåga innefattar dock inte fäderna (25) eller ens kvinnans behov av att hennes partner ska uppmärksammas trots att detta står mycket högt på den gravida kvinnans agenda för besöken hos barnmorskan (26). Behovsbedömningen kan ses som ett led i barnmorskans professionella roll och därför är det inte konstigt om kvinnorna själva inte uttrycker en önskan om en behovsanalys. Både barnmorskorna och de blivande föräldrarna anser att en förtroendefull relation har stor betydelse. I de intervjuer som gjorts här framkommer dock att många inte känner att de har fått någon relation alls med barnmorskan. Föräldrar har önskemål och förväntningar på stöd som inte uppfylls vilket är naturligt eftersom mödrahälsovården har begränsade resurser och måste göra prioriteringar också utefter andra principer. Behovet av medicinska kontroller under graviditeten är dock det som varit styrande vilket borde diskuteras mer. Blivande föräldrar efterfrågar ytterligare ett besök tidigt i graviditeten då det idag oftast är två månader mellan första och andra besöket. Det är mycket frågor och funderingar som kommer upp under den tiden. Den massiva informationen som finns tillgänglig för föräldrar idag, inte minst från Internet, kan vara en tillgång men har också skapat ett behov hos föräldrar av hjälp att sortera. Föräldrar efterfrågar en slags kvalitetsstämpel. Vid några mottagningar tillgodoser man behovet genom att rekommendera vissa adresser på Internet. Detta kanske är en gemensam fråga för professionen snarare än de enskilda verksamheterna. Föräldragrupper efterfrågas av blivande föräldrar vilket är något som mödrahälsovården också erbjuder, men ofta bara till förstagångsföräldrar. Föräldrar vill ha den sociala samvaron men också information och ser ofta fram emot att delta i en föräldragrupp. Innehållet och kvalitén motsvarar dock många gånger inte önskemål och behov. Professionen ser bristerna men har haft svårt att åstadkomma annat än lokala förbättringar. Olika metoder prövas i landet och mer genomgripande arbete pågår på flera 90

91 håll. Kvinnor ur mer utsatta grupper nås dock inte av gruppverksamheten (21) och här bör alternativa former få mer utrymme. Sammanfattningsvis går professionens och föräldrarnas uppfattningar isär på en hel del punkter när det gäller mödrahälsovårdens föräldrastöd. Detta återspeglas i den ambivalens som många barnmorskor uttryckte i intervjuerna. Verksamhetsanalys med hjälp av Pentagonen För att tydliggöra de problem som mödrahälsovården brottas med idag görs här två analyser av verksamheten: den ena rör det medicinska omhändertagandet, det andra gäller föräldrastödet under graviditeten. Även om det vi försöker säga är att man måste få ihop dessa två delar är det till hjälp att göra separata analyser då det blir uppenbart att verksamheten är betydligt bättre anpassat för medicinsk övervakning än för föräldrastöd på föräldrarnas villkor. När det gäller det medicinska omhändertagandet hänger Pentagonens alla delar prydligt ihop och även utvärderingen av denna aspekt av verksamheten är välintegrerad med de övriga delarna i modellen. Det är också värt att notera att utvärderingen innehåller resultatmått i högre grad än processmått som ju är ett trubbigare instrument. Trots att retoriken lyder att graviditet inte är en sjukdom och att den inte bör medikaliseras i alltför hög grad är det just den medicinska övervakningen av graviditeten som är bäst integrerad i verksamheten. Naturligtvis är en sådan organisation nödvändig för att Sverige även i fortsättningen ska kunna upprätthålla den för många andra länder åtråvärda låga mödra- och barnadödligheten. Det är alltså inte den medicinska graviditetsövervakningen som ska förändras utan verksamhetens integrering av de olika komponenterna. Det är säkerligen så att välintegrerade och välfungerande komponenter i 91

92 en verksamhet förstärker varandras effekter snarare än konkurrerar med varandra. Naturligtvis är detta delvis en resursfråga: man kan inte ha alltför många gravida inskrivna per barnmorska om omhändertagandet ska vara optimalt. Hur ser då verksamhetsanalysen ut för föräldrastöd? Här är bilden brokigare. Det angivna målet stämmer till stor del med det som föräldrar efterfrågar. Men där tar överensstämmelsen slut. I utvärderingen finns bara två adekvata resultatmått (markerat med rött), i övrigt handlar det om processmått (markerat med blått) och ett resultatmått som inte har med målet att göra. Utbudet står sig relativt väl (röd streckad istället för röd hel linje) på grund av att det förekommer någon form av praktiskt förlossningsförberedelse på 65 % av de MVCer som rapporterade till nationella kvalitetsregistret 2006(7). Även gruppmödravård, som rapporteras av 19 % av enheterna (7) är en lovande strategi både ur målsynpunkt och föräldrars efterfrågan. Det är antalet besök i tidig graviditet, utebliven allmän psykoprofylax och föreläsningar, storgrupper eller temakvällar istället för föräldragrupper som gör att efterfrågan och utbudet inte stämmer överens till fullo. Behov och efterfrågan skiljer sig ofta åt till viss del eftersom föräldrar inte alltid kan formulera sina behov i form av efterfrågan eller också upptäcker man först senare vad man hade behövt (27). Det är den professionella vårdgivarens (eller intervjuarens) sak att utläsa behoven från informantens berättelse av sina upplevelser. Resultat från KUBstudien kan också användas för behovsidentifiering (26). Dessa behov är dock utifrån förälderns eget perspektiv och är inte detsamma som barnmorskans professionella 92

93 bedömning av den psykosociala risken därav avsaknad av linje i modellen, även om barnmorskans bedömning också är nödvändig. Den största utmaningen ligger, enligt denna analys på kompetens/metod delen av Pentagonen som tycks hänga helt löst från alla andra komponenterna. Detta stämmer väl överens med barnmorskornas upplevda ambivalens och professionens egen analys av utvecklingsbehovet inom mödrahälsovårdens föräldrastöd, som framgår av de kommande nationella riktlinjerna (3). Förbättringar av utbud och kompetens/ metod diskuteras där i termer av organisatoriska förutsättningar (sanktionering och resurser), samverkan (sammanhållna grupper MVC/BVC), gruppledarnas kompetens och fortbildning, samt gruppernas storlek, form och den tillämpade pedagogiken. Pappor och omföderskor lyfts särskilt fram liksom praktisk förlossningsförberedelse som obligat komponent. Man framhåller även vikten av systematiska utvärderingar av verksamheten. Det pågår ju ett utvecklingsarbete och revision av det nationella kvalitetsregistret och man avser att särskilt fokusera variabelutveckling för förbättrad bedömning av kvalitet, resultat och patienttillfredsställelse inom mödrahälsovården (5). Vilka utfallsmått som ska rapporteras och följas upp sänder naturligtvis viktiga signaler om vilka delar av verksamheten som väger tyngst. Det låter därför lovande att man har med variabler för patienttillfredsställelse i sina tankar om utveckling. Utifrån vår verksamhetsanalys är professionen alltså på rätt väg i sin ambition att förnya och förbättra mödrahälsovårdens stöd till föräldrar. Särskilt lovande är konkreta instrument att arbeta efter, som exempelvis avsnittet Normal psykologisk omställningsprocess under graviditeten - praktiskt tillämpning i det dagliga arbetet i Mödrahälsovården Dalarnas Landstings psykosociala metodbok som presenteras som Appendix i det nya styrdokumentet (3). Här finns konkreta frågor som barnmorskan kan ställa för att se om den förväntade psykologiska processen under graviditeten fortskrider eller om det uppstått störningar i någon aspekt av den. Trots den allmänt mer holistiska ambitionen och de framsteg som gjorts inom mödrahälsovårdens föräldrastöd måste man dock ta itu med två viktiga saker som snarast handlar om attityder och traditioner än ovilja att göra bättre. Den ena gäller dikotomiseringen av det medicinska och psykosociala omhändertagandet och den andra den manliga partnerns plats och roll i mödrahälsovårdens utbud och kompetensområde. Dessa två problemområden diskuteras i de två följande avsnitten. Hur var det med dilemmat? Tudelningen av det medicinska och psykosociala omhändertagandet är ett klassiskt problem inom hälso- och sjukvården. Trots att det handlar om hälsoövervakning kan det vara lätt att halka in i patient-tänket. Faktum är att flera barnmorskor använde ordet patient konsekvent när de talade om de blivande föräldrarna vilket aldrig förekom när vi intervjuade BVC-sjuksköterskor. Även föräldrarna titulerade sig patient ibland. Föräldrarna var både i vår studie och i KUB studien (28) mer nöjda med det medicinska än det känslomässiga omhändertagandet. Den grupp kvinnor (23 %) som i KUB-projektet var missnöjda med det känslomässiga omhändertagandet under graviditeten upplevde att barnmorskan inte var stödjande och inte hade tagit hänsyn till deras partners behov (29). Uppdelningen av det medicinska och psykosociala omhändertagandet blir ännu tydligare av att det nu finns psykosociala basprogram på 65 % av de MVCer som 93

94 rapporterade till nationella kvalitetsregistret 2006 (7). Det innebär att om kvinnan har någon form av definierad psykosocial risk får hon ett annat omhändertagande än som anges i basprogrammet. Barnmorskorna utnyttjar då sitt välutvecklade sinne för bedömning av kvinnans psykosociala behov för en enkel sortering: basprogram psykosocialt basprogram. Detta implicerar att det i vanliga basprogrammet inte ingår någon form av psykosocialt omhändertagande och förstärker basprogrammets medicinska betoning. Om man dessutom drar in på resurser och barnmorskan blir tvungen att prioritera fördjupas tudelningen av det medicinska och psykosociala omhändertagandet ytterligare. Diskussioner kring antalet besök enligt basprogrammet är ett exempel på svårigheten av få ihop mödrahälsovårdens medicinska och psykosociala uppdrag. I KUB studien hade 57 % av kvinnorna fler besök än basprogrammet och enligt 2006 års data från kvalitetsregistret låg siffran på 42 % (7). Drygt en femtedel av dessa extra besök saknade uppgivna medicinska eller psykosociala skäl (7). En kvalificerad gissning utifrån vår intervjustudie är att dessa besök sattes upp efter kvinnans önskemål och bestod av allmänt stöttande och ventilering av oro eller funderingar. I de nya riktlinjerna väljer man att inte röra antalet besök hos barnmorska enligt basprogrammet. Detta trots att man påtalar att basprogrammet endast grundas på medicinska utfallsstudier och det finns ett helt kapitel om ett otillfredsställt informationsbehov inför fosterdiagnostik som erbjuds i princip alla kvinnor i Sverige, något som även vi påtalat tidigare (30). När man då i löpande text ändå väljer att uppmana till att dela upp det första besöket på två besök med fokus på livsstil och psykosocial bedömning, varav det första inom en vecka från det att kvinnan ringer till MHV, blir ambivalensen ännu tydligare. Varför inte laborera med minsta antalet besök för medicinsk övervakning under graviditeten, men utforma ett nytt basprogram som tar hänsyn till mödrahälsovårdens samlade uppdrag? Utmaningen för mödrahälsovården är således att få ihop sina olika uppdrag för att forma ett holistiskt omhändertagande. I skriften Tidigt föräldrastöd en fördjupad beskrivning och analys av det tidiga föräldrastödet inom mödra- och barnhälsovården (31) betonar professionen att föräldrastöd under graviditet bör ligga kvar i MHVs regi. Då måste man ta itu med ambivalensen kring vad omhändertagandet under graviditeten ska innefatta och hur det utformas på bästa möjliga sätt. Viktiga steg på vägen är det befintliga förtroendet för organisationen, kontinuiteten i omhändertagandet (7) och den vilja till utveckling och medvetenheten om vissa problem som finns inom verksamheten (3). Här har också huvudmännen ett ansvar: tydliga uppdrag, skyldighet att delta i fortbildning och kvalitetsuppföljning för samtliga aktörer inom mödrahälsovården skall tillgodoses. Ge plats åt pappa! Både i intervjustudien med blivande föräldrar som presenteras i denna rapport och i en studie som vi gjort med småbarnsfäder upplevde papporna att de inte var sedda av eller särskilt välkomna till barnmorskan på de enskilda besöken. I flera intervjuer med barnmorskorna framkommer att de är medvetna om att pappor kan känna sig åsidosatta av mödrahälsovården, men att man inte riktigt vet hur man ska hantera det. I en tidigare intervjustudie med barnmorskor om sitt stöd till blivande föräldrar saknades papporna i stort sett helt från beskrivningen (25). 94

95 Samtidigt som männen upplever detta som sårande och svårt att förhålla sig till är de på ett sätt förstående till att det kan vara så. Papporna menar att eftersom det är kvinnan som bär på barnet blir det naturligt att hon får stå i fokus. Det männen tycks vilja ha är alltså inte att få stå i centrum utan en slags vägledning av den professionella personen att hitta sin egen roll. Om man är ett ständigt bihang blir det svårt att kliva in i rollen som stöttande och jämlik partner under och inte minst efter graviditeten. Även de gravida kvinnorna upplever att det är av stor vikt att partnerns behov uppmärksammas under besöken hos barnmorskan (26). En viktig anledning till kvinnors missnöje med barnmorskan är just att barnmorskan inte beaktade partners behov under graviditeten (29). Det har också visats att kvinnor som upplever otillräckligt stöd av sin partner under graviditeten har fler fysiska besvär och känslomässiga störningar och att dessa par separerar i större utsträckning under barnets första levnadsår (32). Det finns alltså många skäl till att systematiskt involvera männen i det professionella utbudet kring graviditet och barnafödande. Hur kan då partnerns och relationens behov uppmärksammas inom mödrahälsovården? Är det en fråga om vilka verktyg som barnmorskorna har i sitt arbete eller handlar det mer om vilken syn barnmorskorna har på männen som föräldrar? Kanske kan dessa två faktorer inte skiljas från varandra? I kapitlet Normal psykologisk omställningsprocess under graviditeten - praktiskt tillämpning i det dagliga arbetet beskrivs ett verktyg, ett sätt att praktiskt arbeta med dessa frågor (3). Där uppmärksammas teman för mannen i de olika graviditetsfaserna tillsammans med teman för kvinnan och teman för båda. Exempel på teman för mannen under den så kallade differentieringsfasen under graviditetens andra trimester är: att skilja ut barnet som en egen individ i kvinnans kropp; att bearbeta relationen till de egna föräldrarna; att tänka på förlossningen och sin medverkan där; och att acceptera att kvinnans kropp förändras. En systematisk användning av den här typen av frågor under graviditeten skulle underlätta för alla parter att synliggöra föräldrarnas egna och gemensamma behov och kanske genom diskussioner tillsammans hitta den manliga partnerns roll i graviditeten, barnafödandet och så småningom barnets omvårdnad. Verktygen skulle både kunna användas individuellt och i grupp: genomgången av den grå litteraturen (del 2.1.) har också visat att föräldrautbildningen bör fokusera både mammans och pappans föräldraroller, samt parrelationen. Ett annat verktyg som har fått stor genomslagskraft de senaste åren i mödrahälsovården är de rutinmässiga frågorna om kvinnan varit/är utsatt för våld. När de första data om gravida kvinnors utsatthet för våld i Sverige kom blev reaktionerna oerhört starka (33, 34). Man bestämde därför att alla kvinnor som besökte mödrahälsovården skulle tillfrågas om våld, en viktig utveckling för att bekämpa många kvinnors tysta, skamfyllda lidande. Våld mot kvinnor har dessutom förödande konsekvenser inte bara för kvinnan själv utan också för hennes barn (35). Det råder oenighet om huruvida frågor om våld i kvinnans nära relationer under graviditeten är att betrakta som screening eller en del av anamnesen, vilket också var ämnet för en livlig debatt senast våren 2008 i Läkartidningen. Att fråga alla kvinnor om våld har i alla fall ansetts viktigt nog för att tas med i det nationella kvalitetsregistret (7). Men oavsett om det är fråga om screening eller anamnes, den emfas, starka känslor och värderingar som omger frågan passerar knappast den enskilda barnmorskan obemärkt förbi. I fokusgruppdiskussioner med barnmorskor framkom att barnmorskorna såg sin 95

96 roll med att fråga om våld i att öka medvetenheten om mäns våld mot kvinnor, minska skammen förknippad med att bli utsatt för våld, ge känslomässigt stöd och förmedla hjälp (36). Barnmorskorna gav också uttryck för att de kunde känna sig ambivalenta till männens närvaro under de individuella besöken. Å ena sidan vill man att partnern ska delta, å andra sidan gör hans städiga närvaro att det är svårt att fråga om våld. Även det faktum att barnmorskorna lär känna männen gör att det är svårt att tänka sig honom som möjligen våldsam. Det kan, tvärtom, också bli så att barnmorskan blir misstänksam om mannen verkar alltför charmig och engagerad arketypen av förövare, måhända? (36). Hur gör man egentligen för att få ihop synen på varje man som en potentiell förövare, men också som det potentiellt största stödet för kvinnan i sin graviditet? Är det alls möjligt? Är det då konstigt att barnmorskorna kan uppleva en underlig och oförklarlig känsla av ambivalens i sitt arbete med den gravida kvinnans manliga partner? Här behövs en öppen dialog och reflektion. Genom att arbeta både med sina verktyg och med sin syn eller attityd kan barnmorskorna fortsätta fullfölja sin ambition att göra de blivande föräldrarna trygga. Att erbjuda kvinnan ett enskilt besök för bara henne själv kan vara en lika självklar del av omhändertagandet som genomgången av mannens psykologiska resa under sin partners graviditet. 96

97 REFERENSER 1. Regeringen. En förnyad folkhälsopolitik Prop. 2007/08:110; Socialstyrelsen. Hälsovård före, under och efter graviditet SFOG och Svenska Barnmorskeförbundet. Styrdokument Mödrahälsovård, sexuell och reproduktiv hälsa [updated 2008; cited]; Available from: 4. Janson U, Lagerberg D. Pentagonen en modell för verksamhetsanalys. In: Lagerberg D, Sundelin C, editors. Barnfamiljerna och samhällets ambitioner. Stockholm: Liber; Sveriges Kommuner och Landsting. Nationella Kvalitetsregister [updated 2008; cited]; Available from: 6. Fabian H, Rådestad I, Waldenström U. Childbirth and parenthood education classes in Sweden. Women's opinion and possible outcomes. Acta Obstet Gynecol Scand. 2005;84(5): Arbetsgruppen för Nationellt kvalitetsregister för mödrahälsovård. Nationellt kvalitetsregister för Mödrahälsovård - Sammanställning av individdata för Maslow A. A theory of human development. In: Harriman P, editor. Twentieth century psychology: Recent developments: Ayer Publishing; Rafael-Leff J. Psychological processes of childbirth. London: Chapman & Hall; Waldenström U. KUB-projektet. Stockholm: Karolinska Institutet; [cited]; Available from: 11. Grey Literture Network Service. GreyNet. [cited]; Available from: 12. Weintraub I. The Role of Grey Literature in Sciences. [cited ]; Available from: 13. Statistiska Centralbyrån. Barn och deras familjer Stockholm; Report No.: Demografiska Rapporter 2007:4 14. SOU 1997:161. Stöd i föräldraskapet. Stockholm: Socialdepartementet; Bremberg S, editor. Nya verktyg för föräldrar. Stockholm: Statens Folkhälsoinstitut; Berg M, Lundgren I, editors. Att stödja och stärka. Vårdande vid barnafödande. Lund: Studentlitteratur;

98 17. Olsson P, Jansson L, Norberg A. Parenthood as talked about in Swedish ante- and postnatal midwifery consultations. Scandinavian Journal of Caring Sciences. 1998;12: Widarsson M. Den hjälpande handen. Samvård vid neonatalavdelning ur föräldraperspektiv. Eskilstuna: Institutionen för Vårdvetenskap, Mälardalens Högskola; Statistiska Centralbyrån. SCB Utbildningsnivå 2007 efter kön och ålder (åldersklasser), år [updated 2008; cited ]; Available from: 20. Malterud K. Kvalitativa metoder i medicinsk forskning (Qualitative methods in medical research). Lund: Studentlitteratur; Fabian H. Women who do not attend parental education classes during pregnancy or after birth. Stockholm: Karolinska Institutet; Ekberg M, editor. I livets tjänst. Om barnmorskans ideologi och yrke. Stockholm: Svenska Barnmorskeförbundet; Barnomsorgsgruppen. Föräldrautbildning: betänkande från Barnomsorgsgruppen. 1, Kring barnets födelse. Statens offentliga utredningar, X ; 1978:5. Stockholm; Barnomsorgsgruppen. Barn och vuxna: Barnomsorgsgruppens slutbetänkande om föräldrautbildning. Statens offentliga utredningar, X ; 1980:27. Stockholm; Hildingsson I, Häggström T. Midwives' lived experiences of being supportive to prospective mothers/parents during pregnancy. Midwifery. 1999;15(2): Hildingsson I, Waldenström U, Rådestad I. Women's expectations on antenatal care as assessed in early pregnancy: number of visits, continuity of caregiver and general content. Acta Obstet Gynecol Scand. 2002;81(2): Sandén E. Basal kroppskännedom och mental tr'ning som redskap för en förbättrad föräldrautbidlning: Landstinget i Kronoberg; Hildingsson I, Rådestad I, Waldenström U. Number of antenatal visits and women's opinion. Acta Obstet Gynecol Scand. 2005;84(3): Hildingsson I, Rådestad I. Swedish women's satisfaction with medical and emotional aspects of antenatal care. J Adv Nurs. 2005;52(3): Runestam K, Sarkadi A. Inget informerat samtycke inför rutinmässigt ultraljud heller. Debattinlägg. (No informed concent before routine ultrasound either. Debate article).. Läkartidningen. 2007;104(39): Mödrahälsovården, Barnhälsovården. Tidigt föräldrastöd - en fördjupad beskrivning och analys av det tidiga föräldrastödet inom mödra- och barnhälsovården.;

99 32. Hildingsson I, Tingvall M, Rubertsson C. Partner support in the childbearing period - A follow-up study. Women Birth. 2008;Epub ahead of print. 33. Hedin L, Grimstad H, Möller A, Schei B, Janson P. Prevalence of physical and sexual abuse before and during pregnancy among Swedish couples. Acta Obstet Gynecol Scand 1999;78: Stenson K, Heimer G, Lundh C, Nordstrom M, Saarinen H, Wenker A. The prevalence of violence investigated in a pregnant population in Sweden. J Psychosom Obstet Gynaecol. 2001;22(4): Åsling Monemi K. The Impact of Violence Against Women on Child Growth, Morbidity and Survival: Studies in Bangladesh and Nicaragua: Uppsala University; Stenson K, SIdenvall B, Heimer G. Midwives experiences of routine antenatal questionning relating to men s violence against women. Midwifery. 2005;21:

100 100

101 KAPITEL 3 BVC DEN VIKTIGASTE LIVLINAN UNDER BARNETS FÖRSTA LEVNADSÅR Men frågor om utbud, genusperspektiv och rollen bortom spädbarnsåret återstår Jonas Engman Karin Fängström Anna Sarkadi Lisa Smeds Thomas Wallby Michael Wells Annika Åhman 101

102 INNEHÅLLSFÖRTECKNING KAPITEL 3 BVC DEN VIKTIGASTE LIVLINAN UNDER BARNETS FÖRSTA LEVNADSÅR 101 INLEDNING Barnhälsovården och föräldrastödet Föräldrautbildning, en del av föräldrastödet Utvärderingar av barnhälsovårdens föräldrautbildning En fördjupad kartläggning av föräldrastöd inom barnhälsovården i Sverige TEORETISKT RAMVERK Pentagonen Familjen som enhet Socialt nätverk SLUTSATSER GENOMGÅNG OCH SAMMANSTÄLLNING AV GRÅ LITTERATUR GÄLLANDE FÖRÄLDRASTÖD PÅ BVC 111 SAMMANFATTNING INLEDNING SYFTE METOD RESULTAT BVC Perspektiv: Föräldrar Perspektiv: Personal Perspektiv: Personal och föräldrar FAMILJECENTRALER OCH FAMILJECENTRALSLIKNANDE VERKSAMHETER Perspektiv: Föräldrar Perspektiv: Personal Perspektiv: Personal och föräldrar ANALYS BVC FC och FC-liknande verksamhet SLUTSATSER Projektarbetet Texternas innehåll FÖRSLAG UTIFRÅN ERFARENHETERNA I DET REDOVISADE MATERIALET FÖRÄLDRARS SYN PÅ BVC SOM VERKSAMHET 123 SAMMANFATTNING METOD Urval Datainsamling

103 Dataanalys RESULTAT BVC är ingången till dom frågorna som rör barnet Kontinuitet och personkännedom BVC och papporna Var är BVC efter det första året? Frustrationen när det inte fungerar BVC som samhällelig institution SLUTSATSER FÖRÄLDRASTÖD PÅ BVC - EN INTERVJUSTUDIE MED SJUKSKÖTERSKOR 133 SAMMANFATTNING INLEDNING SYFTE FRÅGESTÄLLNINGAR METOD Datainsamling Dataanalys RESULTAT Föräldrastöd allt jag gör Att finnas till för föräldrarna Att stärka föräldrarnas egna resurser Föräldrar idag Föräldrar ger stöd till varandra Mina resurser SLUTSATSER FÖRÄLDRASTÖD PÅ BVC - EN NATIONELL KARTLÄGGNING 145 SAMMANFATTNING INLEDNING Pappors deltagande i föräldrautbildning Sociodemografiska skillnader i deltagande i föräldragrupper SYFTE FRÅGESTÄLLNINGAR DEFINITIONER MATERIAL OCH METOD Föräldragrupper på BVC En fördjupningsstudie i Uppsala län Dataanalys RESULTAT Svarsfrekvens Geografisk, organisatorisk och utbildningsmässig fördelning

104 Vårdtyngd Föräldrastöd på BVC DISKUSSION Bortfallsanalys och metoddiskussion Föräldrastöd på BVC Utvecklingsmöjligheter SLUTSATSER BVC UR ETT GENUSPERSPEKTIV 169 SAMMANFATTNING INLEDNING SYFTE FRÅGESTÄLLNINGAR METOD RESULTAT Budskap som väntrum förmedlar Vem tilltalas av tidningarna? Interaktion med miljön SLUTSATSER Genus, pappor och BVC EN SAMLAD ANALYS 177 Föräldrars och sjuksköterskornas syn på BVC stämmer bilderna med varandra? Pappor och BVC Framtida forskningsbehov EPDS ett exempel på lyckad implementering REFERENSER 182 BILAGOR I APPENDIX BILAGA 3. Grå litteratur Lista över alla funna texter BILAGA 4. Grå litteratur BVC Sammanställning av texternas struktur BILAGA 5. Grå litteratur BVC Sammanställning av texternas resultat 104

105 BVC DEN VIKTIGASTE LIVLINAN UNDER BARNETS FÖRSTA LEVNADSÅR - Men frågor om utbud, genusperspektiv och rollen bortom spädbarnsåret återstår Anna Sarkadi INLEDNING Kapitlet om BVC sammanfattar flera delstudier i Föräldrastödsprojektet som rör BVCs verksamhet. Vidare kompletteras resultaten från de direkta undersökningarna av BVC med föräldrars synpunkter om verksamheten och en sammanfattning av de opublicerade uppsatser och utvärderingar som rör BVCs och familjecentralernas verksamhet. Kapitlet inleds med en bakgrund om barnhälsovården och föräldrastödet och en kort teoretisk genomgång av de modeller som vi har funnit användbara för att förstå resultaten i våra undersökningar. Modellerna tillämpas här på BVCs verksamhet. Resultaten från kartläggningen av BVCs föräldrastödsverksamhet presenterades för medarbetarna på Sveriges centrala barnhälsovårdsenheter den 8 oktober. Professionen var i stort sett enig med våra slutsatser och hade inga metodologiska eller praktiska invändningar mot studiens utformning. Tvärtom tyckte man att resultaten var relevanta och hade praktisk bäring på verksamhetens fortsatta utformning. Särskilt vill man arbeta med genusmedvetenheten och utveckla arbetsformer bortom spädbarnsåret. Barnhälsovården och föräldrastödet Barnhälsovård erbjuds kostnadsfritt till alla föräldrar till barn 0-6 år i Sverige. Verksamheten bedrivs på barnavårdscentraler (BVC) och åtnjuter stort förtroende i befolkningen. Det är idag ovanligt att föräldrar helt avböjer kontakt med BVC. Arbetet på BVC leds av en sjuksköterska med särskild utbildning i hälso- och sjukvård för barn d.v.s. specialistutbildning till distriktssköterska eller barnsjuksköterska. I hälsovårdsprogrammet ingår, förutom regelbundna kontakter med sjuksköterskan, även ett antal läkarundersökningar. Läkaren som svarar för dessa är oftast specialistkompetent allmänläkare eller barnläkare. Föräldrautbildning, en del av föräldrastödet Som en del av BVCs föräldrastöd diskuterades s.k. föräldrautbildning redan på 60-talet tillsattes Barnomsorgsgruppen (1, 2) vars arbete resulterade i att Propositionen om en allmän föräldrautbildning i anslutning till barns födelse förelades riksdagen. Regeringen föreslog att, från och med 1980, föräldrautbildning skulle införas successivt i landstingens regi som en del av den normala verksamheten vid mödra- och barnavårdscentraler samt BB (3) och Socialstyrelsen fick i uppdrag att utreda hur detta skulle kunna ske. Socialstyrelsen redogjorde för detta i rapporten Föräldrautbildning - Kring barnets födelse och första levnadsår (4). De grundläggande principerna var bl.a. att föräldrautbildningen skulle komma alla föräldrar till del, genomföras av den ordinarie personalen som en integrerad del av arbetet och utgångspunkten skulle vara föräldrarnas egna frågor och erfarenheter. 105

106 Målsättningen var att Ge ökad kunskap Skapa möjlighet till kontakt och gemenskap Skapa medvetenhet om möjligheten att kunna påverka samhällsförhållanden. Landstingets uppdrag omfattade barn upp t.o.m. ett års ålder varefter föräldrautbildningen var tänkt att utformas i huvudsak som föräldrasamverkan inom förskola och skola (5). Utvärderingar av barnhälsovårdens föräldrautbildning I en rapport från Socialstyrelsen om barnhälsovården inför 90-talet, Skydda skyddsnätet (6), påpekades brister i barnhälsovårdens föräldrautbildning liksom frånvaro av fortsatt föräldrastöd inom förskola och skola. Av detta skäl utredde Socialdepartementet verksamheter med föräldrautbildning och föräldrastöd. Resultatet presenterades i rapporten Stöd i föräldraskapet (7). I utredningen framhölls bl.a. att begreppet föräldrautbildning borde ersättas med stöd i föräldraskapet. Begreppet stöd i föräldraskapet avsåg alla former av stöd till föräldrar, såväl ekonomiskt stöd, utbildning som annat stöd. De tre formerna av föräldrastöd kunde alla vara av såväl generellt, förebyggande slag men också ha en mer riktad karaktär. Utredningen poängterade vikten av att utbildningsstödet utformades så att det kunde möta både mammors och pappors behov. Utredningen framhöll även att, för att nå grupper av föräldrar med barn som inte söker sig till den vanliga föräldrautbildningen, var det angeläget att vara lyhörd för föräldrarnas egna önskemål och se vilken lösning som passade bäst i respektive BVCområde. Regeringen gav 2001 Folkhälsoinstitutet i uppdrag att samla in, analysera och sprida kunskap om hur föräldrastöd kan göra verklig nytta. Uppdraget redovisades 2004 i rapporten Nya verktyg för föräldrar förslag till nya former av föräldrastöd (8). Rapporten pekade på ett flertal problem inom mödra- och barnhälsovårdens föräldrastöd: Svårigheter att nå uppställda mål, svårigheter att hålla samman grupper vid övergången från mödra- till barnhälsovården, oklarhet om verksamhetens långsiktiga effekter samt att föräldragrupperna är avpassade främst för mammor och för mer välutbildade föräldrar. FHI rekommenderade att Primärkommunerna försöksvis skulle samordna all föräldragruppsverksamhet, inklusive den som hittills skett inom mödra- och barnhälsovården. Yrkesföreningarna för personalgrupper verksamma inom mödra- och barnhälsovården ansåg att denna beskrivning utgick från felaktiga förutsättningar och menade att det fanns starka skäl, grundade på såväl vetenskap som beprövad erfarenhet, att låta det tidiga föräldrastödet stanna, och vidareutvecklas, inom mödra- och barnhälsovården. Synpunkterna beskrevs i en komplettering till rapporten Nya verktyg för föräldrar (8), med titeln Tidigt föräldrastöd en fördjupad beskrivning och analys av det tidiga föräldrastödet inom mödra- och barnhälsovården (9). I denna framhöll man också att begreppet föräldrastöd, i likhet med vad utredningen Stöd i föräldraskapet (7) uttalat, innefattar såväl generella som individuella stödformer och båda behöver erbjudas av mödra- och barnhälsovården. Föräldrastödet behöver dock utvecklas så att det attraherar både mammor och pappor samt kvalitetssäkras och utvärderas i samverkan mellan berörda 106

107 professioner. Man påpekade att familjecentraler verkar vara en lovande plattform för att i nära samverkan utveckla ett starkt föräldrastöd. En fördjupad kartläggning av föräldrastöd inom barnhälsovården i Sverige Ingen rikstäckande kvantitativ undersökning om hur omfattande föräldragruppsverksamheten är har genomförts på BVC-nivå. En nationell inventering utförd via de regionala barnhälsovårdsenheterna i Sverige 2007 påpekade svårigheterna att få en mer övergripande bild av organisation, innehåll och resultat. Förutsättningarna i form av tid, lokaler, fortbildning och handledning för att bedriva föräldrastöd i grupp varierar sannolikt stort över landet (9). I Regeringens proposition 2007/08:110 En förnyad folkhälsopolitik (10) gör Regeringen bedömningen att det generella föräldrastödet och hjälpen bör utvecklas och utvidgas till att omfatta barnets hela uppväxttid. Regeringen ger i propositionen en särskild utredare i uppdrag att ta fram ett förslag på en långsiktig nationell strategi för en kvalitetshöjande kompetensuppbyggnad och utveckling av samhällets stöd och hjälp till föräldrar i deras föräldraskap. I uppdraget ingår att kartlägga det befintliga föräldrastödet inom bl.a. barnhälsovården. Föreliggande rapport svarar mot uppdraget att kartlägga det befintliga föräldrastödet inom barnhälsovården i Sverige. TEORETISKT RAMVERK I det här avsnittet beskrivs tre olika modeller som sätter resultaten i ett sammanhang och ökar förståelsen för hur de kan användas. Dessutom ges exempel på lyckad implementering av ett evidensbaserat arbetssätt kring postnatal depression och en kortfattad analys av varför just den implementeringen var så lyckad. Pentagonen När det gäller BVC finns ett antal frågor man kan ställa utifrån pentagonen (11). Vad ska BVC ha för mål beträffande barn över ett år? Utbudet måste ses över: föräldragrupper fyller en viss funktion, men tilltalar inte alla. Finns det andra sätt att fylla den funktionen? Finns andra utbud som behövs för att locka de grupper som idag inte kommer med? Skulle strukturerade metoder som främjar anknytning eller förebygger tidiga beteendeproblem vara ett bra komplement till de vanliga föräldragrupperna? Borde man se över ämnesinnehållet utifrån familjen som socialt system (se nästa sida)? Finns det efterfrågan som inte möts, exempelvis öppettider, pappagrupper, öppna mötesplatser? Finns det behov som inte täcks av utbudet? Har man tänkt över hur man vill prioritera behov och efterfrågan? 107

108 Familjen som enhet BVC-sjuksköterskans arbetsenhet är familjen vilket framkommer tydligt i vår intervjustudie. Särskilt framträdande blir detta när det handlar om familjecentraler. Oavsett hur den aktuella familjen ser ut kan man i sammanhanget använda sig av Jay Belskys modell av familjen som socialt system (12). Föräldraskapet, parrelationen och spädbarnets hälsa och utveckling ses i modellen som helt beroende av varandra; förändringar eller utmaningar i en del av systemet påverkar de andra delarna. Detta gäller även om föräldern är ensam: då kan avsaknaden av en partner i föräldraskapet eller andra typer av familjeformationer påverka förälderns välbefinnande. Familjen som socialt system är något som BVC sjuksköterskorna är mycket medvetna om och som påverkar deras arbetssätt. Det är därför viktigt att oavsett vilka nya samverkansformer eller metoder som införs i verksamheten beakta denna arbetsenhet. Socialt nätverk BVC spelar en intressant roll när det gäller nätverket: samtidigt som BVC är en del av det formella nätverket så bidrar det också till att bilda det informella nätverket kring familjerna. BVC har alltså en nyckelroll att spela här: något som både personalen och föräldrarna verkar vara medvetna om. Det är faktiskt så att det förväntas av BVC att det ska vara en aktiv part i detta nätverksbygge. Där har föräldragrupperna en viktig funktion, men det är inte gruppernas innehåll i sig utan det faktum att man träffar andra föräldrar och får en bekräftelse i sin egen föräldraroll som är utslagsgivande. Den geografiska närheten blir här viktig eftersom grupperna ofta fortsätter att träffas i olika former utanför BVCs verksamhet. 108

109 SLUTSATSER BVC är en uppskattad verksamhet med stort förtroendekapital och tydligast roll under barnets första levnadsår. BVCs personal ser föräldrastöd som sin viktigaste uppgift där tillgänglighet, personkännedom och individanpassning är de viktigaste beståndsdelarna. Föräldragruppsverksamheten är endast en del av det totala föräldrastödsarbetet, men begränsas ofta till förstagångsföräldrar och det första levnadsåret. Innehållet i grupperna är sällan evidensbaserat och där finns utrymme för metodutveckling, främst inom områdena: barn med besvärligt temperament, anknytning och parrelation. EPDS bör ingå i metodarsenalen på samtliga BVCn. Handledning till BVC-sjuksköterskor borde vara en självklarhet. Utvärderingar av verksamheten bör alltid ha en vetenskaplig ansats och uppsatserna bör samlas in en nationell kunskapsbank. Familjecentral och hel-bvc är de organisationsformer som bäst tillgodoser verksamhetens möjligheter att ge föräldrar adekvat stöd. För att uppfylla sin nätverksskapande funktion bör BVC vara knuten till närområdet. En utmaning är att söka förstå de föräldrar som inte nås av verksamheten och deras behov. De samverkansformer som i första hand bör utvecklas när det gäller BVC är således familjecentraler och samarbetet med förskolan. För det senare gäller att hitta nya sätt att arbeta kring barnen i team på förskolan med olika kompetenser inom barns utveckling, beteende, livsstil och hälsa. Det finns utrymme för hälsopedagoger att delta i den här typen av team liksom för barnpsykiatrins förebyggande verksamhet. Läkarens och psykologens roll på BVC har inte undersökts i denna rapport, men dessa viktiga resurser för föräldrastödsarbetet får inte glömmas bort. Föräldrarnas parrelation lyfts fram som ett område i behov av metodutveckling och det finns anledning för parrelationen att ingå i föräldragruppers innehåll. Det finns anledning att systematiskt se över verksamheter riktade till familjer ur ett genusperspektiv. De BVC mottagningar som har ansträngt sig extra för att få med fäderna har också lyckats med det även om könsfördelningen av föräldrar som deltar i verksamheten fortfarande är sned. En hel del fäder känner att de hamnar i skymundan och 50 % av de BVC mottagningar vi fotograferat har en tydlig kvinnlig könsmärkning. Fokus på papparollen efterlyses i föräldragrupperna. Samlokaliserade öppna förskolor är viktiga som samverkanspart för BVC och är arenor med oerhörd potential när det gäller att skapa nätverk, organisera tillvaron för hemmavarande föräldrar och vara en dörr in till samhällets stödinsatser. Öppna förskolor kan även vara vägen till integration för många invandrarkvinnor med små barn, särskilt om man erbjuder svenskundervisning på plats. BVCs roll efter spädbarnsåret behöver utvecklas. Professionen vill utforma nya nationella riktlinjer tillsammans med Socialstyrelsen. Föräldrar ser BVC som den självklara medicinska konsulten även under förskoleåren i frågor om barnets utveckling, men livsstil och beteende uppfattar man hör till förskolans område. BVC skulle där kunna fylla funktionen av dagbarnshälsovård på plats. För evidensbaserade metoder som syftar till att påverka barnets beteende är förskolan en spännande arena där BVC kan fungera som konsult 109

110 110

111 3.1. GENOMGÅNG OCH SAMMANSTÄLLNING AV GRÅ LITTERATUR GÄLLANDE FÖRÄLDRASTÖD PÅ BVC Delprojektledare: Lisa Smeds och Karin Fängström Referent: Dagmar Lagerberg 111

112 SAMMANFATTNING Bakgrund: Grå litteratur är opublicerat material. Det kan vara ett viktigt komplement till publicerad vetenskaplig litteratur genom att fokusera på andra, ibland mer detaljerade områden samt utgöra en kontext till den vetenskapliga litteraturen. Syfte: Att få en bild av det föräldrastöd på BVC som behandlats i grå litteratur under tidsperioden Metod: Datainsamling genomfördes via Internet, via databaser vid universitet och högskolor samt via BVC-samordnare i landet. Inkluderingskriterierna var uppsatser på C- eller D-nivå från ett svenskt universitet eller högskola, interna utvärderingar och rapporter från kommun eller landsting som behandlade föräldrastöd på BVC och som inte publicerats i vetenskapliga tidskrifter. 26 texter uppfyllde kriterierna. Texterna analyserades utifrån de perspektiv som använts i texterna (föräldrars, personalens eller personalen och föräldrars) samt utifrån pentagonmodellen. Resultat: Föräldrar som nyttjade BVC uppskattade verksamheten och det stöd de fick. Personal tyckte sig kunna se och identifiera föräldrarnas behov. Både föräldrar och personal var övervägande positiva till det familjecentrerade arbetssättet, där vikten av samlokalisering och engagemang för samverkan lyftes fram. Pappor kunde känna sig utestängda och efterfrågade bland annat mer diskussion kring papparollen. Att arbeta på ett familjecentrerat sätt hade ökat antalet pappor som deltog i verksamheten. Pappagrupperna var uppskattade hos personal och de deltagande papporna. Språket kunde vara ett hinder för att komma i kontakt med det utbud som barnhälsovården erbjöd. Försök med integrationsfrämjande insatser, exempelvis svenskundervisning för mödrar, hade visat sig falla väl ut. Slutsatser: Det vore önskvärt med ökad samverkan mellan verksamheter, samt att det i föräldragrupper fokuseras både på pappans och på mammans föräldraroller samt parrelationen. Särskilda insatser behövs för att nå de föräldrar som vill komma men som inte gör det. Vidare efterfrågas ett mer varierat utbud av familjestödjande åtgärder. Vidare forskning behövs för att undersöka vilka behov de föräldrar har som inte kommer till BVC. 112

113 3.1. GENOMGÅNG OCH SAMMANSTÄLLNING AV GRÅ LITTERATUR GÄLLANDE FÖRÄLDRASTÖD PÅ BVC Delprojektledare: Lisa Smeds och Karin Fängström Referent: Dagmar Lagerberg Tack! Tack till Dagmar Lagerberg för ett stort stöd och kloka tankar. Tack även till Christer Lagvik, bibliotekarie vid BMC-biblioteket som varit ett värdefullt stöd. INLEDNING Med begreppet grå litteratur menas information som producerats på alla nivåer inom statsapparaten, den akademiska sfären, företag eller industri. Den kan vara i elektroniskt eller tryckt format och är inte kontrollerade av kommersiell publicering. Publicering är alltså inte är det främsta syftet för producenten av texten (13). Vetenskaplig grå litteratur omfattar t.ex. rapporter, uppsatser, statliga dokument eller konferenshandlingar (14). Utmärkande för grå litteratur är att den kan vara svår att lokalisera och få tag på. Men också att den kan produceras snabbare, ha större flexibilitet och vara mer detaljerad än andra typer av litteratur. Den kan vara ett viktigt komplement till publicerad vetenskaplig litteratur genom att fokusera på andra, ibland mer detaljerade områden, samt utgöra en kontext till den vetenskapliga litteraturen(14). SYFTE Att få en bild av det föräldrastöd på BVC som behandlats i grå litteratur under tidsperioden METOD Datainsamling genomfördes på Internet med hjälp av sökmotorerna Google, Google Scholar, Artikelsök.se, Uppsatser.se samt Diva-portal.org. Genom att använda dessa sökmotorer gick det att få tillgång till uppsatser och rapporter från många olika delar av landet. Datainsamling skedde också via databaser vid universitet och högskolor. Vid högskolor och universitet med utbildningar i vårdvetenskap har flertalet bibliotekarier också varit till hjälp. Data eftersöktes dessutom genom att kontakt togs med BVC-samordnare i landet. De primära sökord som användes var BVC i kombination med något eller några av följande sökord: föräldrar, föräldrastöd, barnavård, mödravård, stöd, föräldraskap, föräldrautbildning, utvärdering, föräldragrupp. En lista över totalt 120 texter (se bilaga 3 i Appendix) sammanställdes för vidare granskning av innehållet i texterna. Den initiala sökningen var bred för att fånga så många aspekter av föräldrastöd som möjligt. Då det är frågan om opublicerat material innebär eftersökningen av texterna ett kreativt arbete där det inte alltid funnits regelrätta sökord att ta hjälp av för att få fram resultat. Ett visst mått av detektivarbete har ingått för att sammanställa listan. Ändå finns sannolikt många texter kvar ute i den grå opublicerade djungeln. 113

114 Inkluderingskriterierna som användes vid sökningen av grå litteratur innebar att texten skulle vara: Uppsats på C- eller D-nivå, från ett svenskt universitet eller högskola, som behandlade föräldrastöd på BVC. Intern utvärdering eller rapport från kommun eller landsting som behandlade föräldrastöd på BVC och som inte publicerats i vetenskapliga tidskrifter För att få fram de uppsatser, rapporter och utvärderingar som var relevanta för det aktuella syftet formulerades också ett antal exkluderingskriterier. Kvalitetsredovisningar (d.v.s. texter utan undersökning och analys), organisationsöversikter, projektplaner, samt texter som berörde föräldrastödsprogram (t.ex. COPE, Komet eller Föräldrakraft) som användes av andra än BVC exkluderades. Även texter som behandlade föräldrastödsverksamhet som riktade sig till mindre än 5% av föräldrarna exkluderades (15). 120 texter identifierades varav 26 stycken uppfyllde inkluderingskriterierna. Av dessa 26 texter rör 15 stycken föräldrastöd på BVC och 11 föräldrastöd på BVC organiserade i familjecentraler (FC) eller familjecentralsliknande (FC-liknande) verksamheter. RESULTAT I tabellen nedan redovisas resultaten gällande BVC respektive FC och FC-liknande verksamheter. Vad gäller BVC är de flesta texter uppsatser som kvalitativt eller kvantitativt efterfrågat föräldrarnas tillfredsställelse med BVCs verksamhet i allmänhet (Tabell 3.1.1). Tabell Beskrivning av uppsatser som rör BVC BVC Personal (n=2) Föräldrar (n=10) Personal + föräldrar (n=3) Totalt (n=15) Typ Utvärdering Uppsats Metod Kvantitativ Kvalitativ Kvantitativ och kvalitativ Fokus Verksamheten i allmänhet Delar av verksamheten * en text gick ej att bedöma. 1 6* 1 8* 1 3* 2 6* Vad gäller texter som rör FC och FC-liknande verksamheter är majoriteten texter som kvalitativt och kvantitativt har efterfrågat föräldrars och/eller personalens tillfredsställelse med verksamheten i allmänhet. Som också framgår av tabellen är det få texter som innehåller undersökningar av valda delar av verksamheten (Tabell 3.1.2). 114

115 Tabell Beskrivning av uppsatser som rör FC eller FC-liknande verksamhet Typ Metod Fokus Familjecentraler och familjecentralsliknande verksamheter Personal (n=2) Föräldrar (n=4) Personal + föräldrar (n=5) Totalt (n=11) Utvärdering Uppsats Kvantitativ Kvalitativ Kvantitativ och kvalitativ Verksamheten i allmänhet Delar av verksamheten Sammanställningen av resultaten som följer nedan har gjorts med indelning i de olika perspektiv som använts i texterna, d.v.s. tittar man på verksamhetens föräldrastöd utifrån personalens, föräldrarnas eller kanske både personalens och föräldrarnas perspektiv. Siffrorna inom parentes hänvisar till textens nummer i tabellöversikten (se bilaga 5 i Appendix) över samtliga resultat. BVC Perspektiv: Föräldrar Tio texter (nr 1-10) tittar på BVCs verksamhet ur föräldrarnas perspektiv. I sju av texterna undersöks BVCs verksamhet i allmänhet. Tre texter undersöker en vald del av BVCs verksamhet, nämligen föräldragrupper. I majoriteten av uppsatserna har föräldrar fått uttala sig om huruvida deras förväntningar på BVC motsvaras, om de har nytta av BVC och vad de uppskattar mest med BVCs verksamhet. Den generella bilden är att föräldrar har nytta av BVC och att utbudet till stor del motsvarar föräldrarnas förväntningar. Föräldrar uppskattar möjligheten att kunna fråga BVC-sjuksköterskan om vad som helst, att få bekräftelse som förälder samt att få information, råd och stöd om barnet. BVC upplevs som en trygghet och vikten av att träffa samma BVC-sjuksköterska lyfts fram. Att BVC är lättillgängligt är också ett återkommande tema, men det framkommer kritik mot exempelvis svårigheter att komma fram per telefon. Då föräldrar specifikt får frågan vad de önskar för stöd i sitt föräldraskap framkommer en efterfrågan både på informellt stöd från exempelvis vänner och släkt, samt formellt stöd via BVC, förskola/skola, privata föräldragrupper och BUP. En stor enkätundersökning (nr 10) visar att deltagandet i föräldragrupper är ojämnt fördelat när det gäller utbildningsnivå, etnicitet, kön och om föräldrarna är förstagångseller flerbarnsföräldrar. De föräldrar, både mammor och pappor, som deltar i föräldragrupper uppger att grupperna är mycket betydelsefulla. Framförallt är det den sociala gemenskapen med andra föräldrar som är av vikt, samt att få information och kunna diskutera både med BVC-sjuksköterskan och med de andra föräldrarna. 115

116 Sjuksköterskans engagemang, kunskap och förberedelse lyfts fram som särskilt betydelsefullt. Det största hindret för att delta i föräldragrupper är att inte bli erbjuden (nr 10). De som blir erbjudna och tackar nej hänvisar till tidsbrist och att de inte har ett behov av att delta i en föräldragrupp. Det finns också en text (nr 4) vari föräldrar som i olika grad undviker kontakt med BVC får uttala sig. De tre föräldrarna som intervjuats undviker kontakt främst för att slippa hamna i utsatta positioner eftersom de ifrågasätter de normer som råder på BVC. Fyra av texterna (nr 2, 6, 8 och 9) undersöker särskilt pappors upplevelser av BVC och deras deltagande i föräldragrupper. I en liten studie av pappor (nr 2) fann man att få av papporna hade deltagit i föräldragrupper, de hade inte känt sig inbjudna och uppfattade föräldragrupperna mer som mammagrupper. Två av texterna låter pappor som deltar i föräldragrupper komma till tals och de vittnar om ett utanförskap som bland annat kan ha att göra med att innehållet i träffarna riktar sig till kvinnorna och att det är få andra pappor som deltar. De önskar att papparollen diskuteras på föräldragrupperna samt att även manliga föreläsare inbjuds. I en text har pappagruppens betydelse för småbarnspappor undersökts (nr 6). I pappagruppen upplever papporna att de får ett forum och utrymme för reflektion och genom detta en möjlighet att utvecklas i rollen som pappa. Även den fysiska miljön samt informationsmaterial som delades ut på 8 BVCenheter har undersökts i en text (nr 2) i syfte att se om det var könsneutralt eller inte. Med undantag av material som rör parrelationen fann man att broschyrerna och informationsmaterialet samt miljön på BVC var könsneutrala. I en text (nr 5) har upplevelser i interaktionen med sjukvårdspersonal bland föräldrar med invandrarbakgrund undersökts. De flesta föräldrar beskrev inte kommunikationen som problematisk, men nästan hälften upplevde att de hade svårt att förklara sitt barns problem och lika många tyckte att det kändes jobbigt att söka hjälp inom barnsjukvården. En tredjedel hade inte blivit erbjuden tolk. Det framkom också kritik mot den nyinförda telefonbokningen, som skapade problem för dem som inte hanterade svenska till fullo. Perspektiv: Personal Två av texterna (nr 11-12) tittar på BVCs verksamhet ur personalens perspektiv. De två texterna belyser arbetsmetoder hos sjuksköterskor och möjliga orsaker till bortfall vid föräldrautbildning. För att främja samspelet mellan barn och deras föräldrar påpekar BVCsjuksköterskorna vikten av att vara en god förebild och att ge bekräftelse till föräldrarna (nr 11). För att upptäcka brister i samspelet användes observationer samt EPDS. Nio av tio BVC-mottagningar prioriterade föräldragrupper, speciellt för nyinflyttade föräldrar med litet kontaktnät. I en undersökning (nr 12) av de faktorer som kan tänkas bidra till skillnaden mellan antal erbjudna föräldrar och antal deltagande föräldrar i föräldragrupper på BVC, framkom inte några tydliga skillnader i deltagandefrekvensen i förhållande till utformning och innehåll i verksamheten. Hälften av sjuksköterskorna erbjöd alla föräldrar att delta, medan 32 % (11 st) ansåg att någon av föräldrarna skulle behärska svenska språket för att erbjudas delta i gruppverksamhet. Sjutton procent (6 st) uppgav att de endast erbjöd förstagångsföräldrar att delta. 116

117 Perspektiv: Personal och föräldrar I denna kategori återfinns tre texter (nr 13-15) som tittar på BVC ur både personalens och föräldrarnas perspektiv. Pappagruppernas betydelse utvärderades i en text (nr 15) där många av distriktssköterskorna upplevde pappautbildningen som mycket värdefull. Pappagruppsledarna uppfattar helheten med pappautbildningen som positiv, men hälften vill ha mer tid och de önskar fortbildning om barns utveckling. Papporna själva ser utbildningen som ett bra forum att ventilera funderingar. Dock var det endast 10 % av papporna som deltog i BVC-träffarna. Verksamheten upplevs också som sårbar då pappagruppsledarnas insatser bygger på frivillighet och att man engagerar sig på sin fritid. Verksamhetsförändring på BVC som innebar att man lyfte ut BVC-verksamheten från distriktssköterskornas dagliga arbete upplevdes inte odelat positivt (nr 14). Några av distriktssköterskorna menade att deras arbete var mindre omväxlande efter förändringen och att man tappade helhetssynen på människor från vaggan till graven. Andra distriktssköterskor såg det som positivt att man kunde profilera sig utifrån en åldersindelning av patienterna och att man lättare kunde hålla sig uppdaterad på ett mindre område. Besökarna saknade den öppna mottagningen för barn och föräldrar men uppskattade samtidigt de inbokade besöken eftersom väntetiden minskade, det blev mindre stress vid besöken och tillgängligheten upplevdes öka. FAMILJECENTRALER OCH FAMILJECENTRALSLIKNANDE VERKSAMHETER Perspektiv: Föräldrar Fyra texter (nr 16-19) berör föräldrarnas perspektiv på familjecentraler. Alla texter rör föräldrars tillfredsställelse med verksamheten och tre av dem rör verksamheten i allmänhet. Familjecentralen upplevs som en mötesplats där verksamheten som erbjuds främjar föräldrars sociala nätverk med andra föräldrar, vilket lyfts fram som något väldigt positivt. Det framkommer också att det är viktigt att familjecentralen finns nära familjen, både för att verksamheten ska vara lättillgänglig och för att det ska bli en gemenskap med föräldrar från samma område. Personalens engagemang och kompetens är betydelsefull för huruvida verksamheten fungerar som den stödjande resurs som föräldrar har ett behov av. Vidare framhålls vikten av kontinuitet bland personalen. Föräldrarna uppskattar att träffa samma barnmorska/bvc-sjuksköterska och efterfrågar möjligheten att träffa samma läkare. Att all verksamhet finns i samma lokaler och att de samarbetar beskriver föräldrar som en fördel. Detta bland annat eftersom kontakten med familjecentralens olika verksamheter underlättas. Perspektiv: Personal Två texter (nr 20-21) tittar på familjecentralen ur personalens perspektiv. Även här lyfts samverkan som ett sätt att arbeta. Olika yrkeskategorier har i en text (nr 21) fått berätta hur de upplevde ett nytt familjecentrerat sätt att arbeta. Den nya formen av föräldrautbildning uppfattades olika beroende av yrkeskategori; barnmorskorna tyckte att det nya sättet att arbeta var bra, medan distriktssköterskorna delvis inte tyckte om det eftersom de då träffar föräldrar som inte ingår i det egna distriktet. Det nya sättet att 117

118 arbeta hade bidragit till att fler pappor deltog. Man ville öka delaktigheten från öppna förskolan samt fortsätta föräldrautbildningen även efter det första levnadsåret. När det gäller ansvarsnätverket runt familjen uttrycker en text (nr 20) att föräldrastöd verkar vara en viktig del av varje undersökt instans även om arbetet kan se olika ut. BVC har barnets bästa för ögonen, socialkontoret fokuserar på de vuxnas sociala situation och öppna förskolan ser till hela familjen. Gemensamt är att stödet är frivilligt och de försöker förlösa föräldrarnas egen kraft. Geografisk spridning och personligt engagemang är något som påverkar hur och i vilken grad samverkan fungerar. Perspektiv: Personal och föräldrar Fem texter (nr 22-26) tar upp både personalens och föräldrarnas perspektiv. Samverkan som ämne återkommer även här där både personal och föräldrar ställer sig positiva till att fler instanser finns inom räckhåll (nr 25). Man ser en möjlighet att tidigt upptäcka och förebygga sociala svårigheter hos familjerna när problemen fortfarande är små. Samverkan bidrar också enligt utvärderingen till att personalen bättre förstår familjens samlade behov. Både besökare och yrkesverksamma är övervägande positiva till den familjecentrerade verksamheten som bedrivs (nr 23 och 26). De yrkesverksamma lyfter särskilt fram fördelarna med att kunna slussa familjer vidare. I de olika texterna lyfts svårigheter fram med att få in Socialtjänst respektive Mödrahälsovård in i det familjecentrerade arbetssättet. Man tycker att arbetet fungerar förebyggande genom smidig rådgivning och skapandet av nätverk och kontakter. Hur föräldrautbildningar kan upprätthålla och reproducera könspositioner inom föräldraskapet teoretiserade en annan text om ( nr 24). Män kan känna sig utanför i mötet med barnmorskor, vilket kan bottna i att inte känna igen sig i en kvinnlig miljö och att inte bli sedd som likställd förälder. Barnmorskorna som intervjuats säger sig vara medvetna om problematiken och försöker på ett individuellt plan uppmärksamma den. ANALYS För att tydliggöra resultaten från de presenterade texterna och deras inbördes förhållande till varandra har modellen med Pentagonen, som tidigare beskrivits, använts. Resultaten har analyserats utifrån de fem komponenterna mål, utbud, kompetens, efterfrågan, behov. BVC Majoriteten av texterna undersöker föräldrarnas efterfrågan av stöd i sitt föräldraskap relaterat till det utbud som finns på BVC. Generellt går det att se att utbudet i stort motsvarar det stöd föräldrarna vill ha. Att föräldrarna är nöjda kan också sägas handla också om att deras behov av att exempelvis bli bekräftade som föräldrar samt att få information och råd blir tillfredsställda, även om dessa behov inte är explicit uttryckta. Att läsa av och vara lyhörd för föräldrarnas behov kan ses som en viktig del av BVCsjuksköterskornas kompetens. Ett exempel på detta är BVC-sjuksköterskor som genom att vara goda förebilder och ge bekräftelse till föräldrarna arbetar med att främja samspelet mellan förälder och barn, vilket föräldrarna inte nödvändigtvis efterfrågar. Den generella bilden är att föräldrar tycker att BVC-sjuksköterskan är kompetent och att dennas 118

119 bemötande och engagemang är mycket viktigt för upplevelsen av mötet med BVC. BVCsjuksköterskornas uppfattningar av den egna kompetensen framgår i en text som undersökt föräldragrupper. Där ansåg 94% av sjuksköterskorna att de har goda kunskaper för att känna sig trygga i rollen som gruppledare. Både mammor och pappor som deltar i föräldragrupper upplever dem som mycket betydelsefulla, både för möjligheten till ökad social gemenskap men också för informationsutbytet. Utbudet motsvarar alltså både en efterfrågan och ett behov hos dessa föräldrar. Men den bilden nyanseras då pappor som har deltagit vittnar om att de utöver det positiva också kan känna ett utanförskap som bland har att göra med att innehållet i träffarna mest riktar sig till kvinnor. Papporna efterfrågar bland annat att papparollen diskuteras mer. Detta pekar på att utbudet vad gäller innehållet i föräldragrupperna inte till fullo motsvarar den efterfrågan och behov som finns hos papporna. Det är också få pappor som deltar i föräldrautbildningen, vilket kan ha att göra med att de inte känner sig inbjudna och att grupperna uppfattas som mammagrupper. Sjuksköterskans möjlighet att påverka pappornas deltagande är stor då det finns ett klart samband mellan i vilken utsträckning pappor deltar och om det i inbjudan har framgått att pappans deltagande i gruppen är viktigt. Även i grupper riktade till pappor, så kallade pappagrupper, tycks det vara förhållandevis få pappor som deltar. Huruvida deltagandet svarar mot målet att öka pappornas uttag av föräldraledighet eller verka för jämställdhet svarar inte denna text på. Inte heller vilka pappor som deltar respektive inte deltar i verksamheten. Pappagrupperna är dock uppskattade hos såväl distriktssköterskor, pappagruppsledare som de deltagande papporna. Det största hindret för att delta i en föräldragrupp är att inte bli erbjuden deltagande. Det är ofta flerbarnsföräldrar som inte blir erbjudna och flertalet BVCsjuksköterskor menar att brist på resurser är en förklaring till detta. Det finns också de sjuksköterskor som resonerar att bara de familjer där minst en förälder kan svenska, erbjuds föräldragrupp. Detta resultat motsägs dock i en annan text där det inte finns någon skillnad mellan de som erbjuds och inte erbjuds föräldragrupp vad gäller utbildningsbakgrund, utlandsfödda eller utländsk bakgrund. Om det hos dem som inte erbjuds gruppverksamhet finns ett behov som alltså inte motsvaras av utbudet svarar inte dessa texter på. Däremot finns i viss mån ett utbud som inte efterfrågas, då en del föräldrar som erbjuds föräldragrupp tackar nej. De flesta föräldrar förklarar detta med att de inte har ett behov av att delta i en föräldragrupp eller att tiden inte räcker till. Ytterligare ett hinder för att komma i kontakt med det utbud som barnhälsovården erbjuder kan vara språket. Ett tydligt exempel på detta är att ett nytt system med tidsbokning per telefon har medfört att tillgängligheten har blivit problematisk för dem som inte hanterar det svenska språket till fullo. Figur Bilden som framträder efter analys av BVC-texterna visar på en kraftig obalans mellan pentagonens ingående komponenter (Figur ). Texterna berör relationen mellan efterfrågan och utbud, samt mellan behov och utbud. Det finns också de texter som berör kompetens, men inte i direkt relation till de 119

120 andra komponenterna. Det som helt saknas i materialet är direkta undersökningar av mål och hur relationen kan se ut mellan målen och de övriga komponenterna. FC och FC-liknande verksamhet Alla texter rör familjecentralernas utbud. Föräldrar har på olika sätt fått uttala sig om hur tillfredsställda det är med det utbud som finns, alltså om utbudet svarar mot föräldrarnas behov och efterfrågan. Både föräldrar och yrkesverksamma är övervägande positiva till den familjecentrerade verksamheten, som har funktionen av en mötesplats, där sociala kontakter lätt kan knytas, och personalen vid behov finns som en lättillgänglig stödjande resurs. Föräldrarna uppskattar kontinuitet bland personalen, det vill säga att få träffa samma barnmorska/bvc-sjuksköterska. De efterfrågar att även få träffa samma läkare. Även personal har kommit till tals om hur de till exempel förhåller sig till det utbud de tillhandahåller, hur verksamheten svarar mot de uppställda målen och hur olika yrkeskategoriers kompetens utnyttjas. De yrkesverksamma pekar på vikten av samlokalisering och engagemang för att samverkan ska vara framgångsrik. Dessa faktorer underlättar de informella kontakterna, vilket är en hörnsten i samverkan och påverkar möjligheten att arbeta mot samma mål. När samverkan fungerar bra är det lätt att slussa familjer vidare och på så sätt effektivt utnyttja olika yrkeskategoriers kompetens. Samverkan bidrar också enligt de yrkesverksamma till att de får en bättre bild och förståelse för familjers samlade behov och en möjlighet att tidigt upptäcka familjer som har ett extra behov av stöd. Att arbeta på ett familjecentrerat sätt har visat sig kunna bidra till att antalet pappor som deltar i verksamheten ökar. Huruvida detta arbetssätt och det utbud det medför bättre svarar mot pappors behov svarar inte föreliggande sammanställning på. Familjer med invandrarbakgrund är fortfarande underrepresenterade, men försök med integrationsfrämjande insatser, exempelvis svenskundervisning för mödrar, har visat sig falla väl ut. Kanske behövs ett bredare och mer varierat utbud även hos familjecentraler för att nå de föräldrar som inte söker sig dit i dagsläget. Bilden som framträder efter analys av FC-texterna visar att alla av pentagonens komponenter berörs, även om relationen dem emellan inte alltid undersöks (Figur ). Liksom i BVC-materialet ställs utbudet i relation till både efterfrågan och behov. Figur Utöver detta finns också texter som sätter kompetens i relation till mål, mål relaterat till utbud och utbud i relation till kompetens. Således finns en mer nyanserad analys av verksamhetens olika komponenter. Möjligen beror detta på att FC-konceptet i sig innebär samverkan och en genomtänkt struktur kring arbetet med barnfamiljerna. 120

121 SLUTSATSER Projektarbetet Genomgående för arbetet med att skapa en överblick av den grå litteraturens texter är otillgängligheten på och i materialet. Vad gäller otillgängligheten i materialet har det främst varit brister i redovisning av hur man gått till väga för att komma fram till resultat och slutsatser. Det har således varit en skiftande kvalitet på texterna i sammanställningen. För att kunna generalisera och öka användbarheten av materialet krävs att exempelvis datainsamling, urval, bortfall och analys redovisas på ett klart sätt. En önskan i detta sammanhang är att uppsatser, rapporter och utvärderingar som görs av offentlig verksamhet bör ha en vetenskaplig ansats. Det har dessutom generellt varit mycket svårt att leta fram och få tag i den grå litteraturen. Högskolor och universitet hänvisar till sina egna databaser som kräver en tålmodig detektiv för att utvinna relevant information. C- och D-uppsatser blir i en del fall liggande på institutionernas bibliotek, och ibland är det enbart uppsatsförfattare själva som har tillgång till och ansvar för sitt vetenskapliga verk. Med stor sannolikhet finns därför ytterligare texter på institutionernas, kommunernas och landstingens hyllor som föreliggande delprojekt inte har kunnat nå. En önskan vore att samla all kunskap, där mycket arbete ligger bakom, i en nationell kunskapsbank. En plattform där utvecklare av vården kan hämta idéer, metoder och kunskap för sin egen verksamhet, kunna ta del av andras erfarenheter utan att behöva uppfinna hjulet ännu en gång. En sådan kunskapsbank skulle spara både tid och pengar och undvika onödigt resursslöseri. Texternas innehåll Majoriteten av texterna tar sin utgångspunkt från de föräldrar som tar del av det befintliga utbudet på BVC och familjecentraler och personalen som arbetar inom verksamheterna. Detta kan betraktas som ett väntat resultat eftersom dessa grupper är lätta att identifiera och rekrytera till studier. Dessutom är det intressant och viktigt att veta vad föräldrar och personal tycker om verksamheten. Genomgående för materialet är dock en brist på undersökningar av de behov och den efterfrågan som finns hos föräldrar som inte tar del av verksamheternas utbud. Denna brist medför att bilden av hur BVCs verksamhet fungerar endast kan generaliseras till de familjer som besöker den. Men de familjer som inte kommer till BVC, vilka anledningar de har till att inte ta del av BVCs utbud, vad de kan tänkas ha för behov, och vad de efterfrågar finns det fortfarande inte tillräckligt med kunskap om. Undersökningar som ställer verksamhetens mål i direkt relation till efterfrågan och behov av föräldrastöd är inte något som förekommer i det här samlade materialet. Ingen har heller undersökt hur BVC-sjuksköterskorna ser på sin egen kompetens i förhållande till föräldrastöd, ifall de saknar någonting i sin kompetens kring föräldrastöd eller om de upplever sig ha egna verktyg som de använder i arbetet med föräldrar. Utöver detta är det också brist på texter som syftar till att undersöka relationen mellan efterfrågan och behov. En tydlig linje genom mycket av materialet är det familjecentrerade sättet att arbeta. Samverkan med andra yrkeskategorier och enheter där familjerna är i fokus tycks gagna såväl personal som familjer. Personalen ser samverkan som ett sätt att förtydliga sin yrkesroll samtidigt som man har möjlighet att tidigt upptäcka riskgrupper och kunna 121

122 slussa dem vidare i organisationen. Föräldrarna ser också samverkan som positivt eftersom de upplever att tillgängligheten till personalen och verksamheten ökar. Negativa aspekter som tagits upp i samband med samverkan har för personalen främst kretsat kring att man saknar samverkan med ytterligare enheter eller yrkeskategorier. Ytterligare en aspekt som framkommit i materialet är den samstämmighet som ändå råder mellan den efterfrågan och de behov som föräldrar har som kommer till BVC och hur personalen ser på dessa behov. För föräldrarna som nyttjar BVC är det genomgående en uppskattad verksamhet och personalen tycker sig kunna se och identifiera föräldrarnas behov ganska bra och arbeta för att förstärka det goda i föräldraskapet. FÖRSLAG UTIFRÅN ERFARENHETERNA I DET REDOVISADE MATERIALET Fler verksamheter i samverkan Föräldragrupper där fokus ligger på både mammans och pappans föräldraroller, samt parrelationen. Utöka särskilda insatser för att nå dem som kanske vill komma men som inte gör det av olika anledningar som t.ex. kommunikationssvårigheter, eller känsla av utanförskap. Ett lyckat exempel i en av texterna (nr 23) tar upp svenskundervisning för mödrar på en öppen förskola. Det efterfrågas mer variation på familjestödjande åtgärder, d.v.s. ett mer varierat utbud. Utvärderingar av verksamheten bör alltid ha en vetenskaplig ansats och uppsatserna bör samlas in en nationell kunskapsbank 122

123 3.2. FÖRÄLDRARS SYN PÅ BVC SOM VERKSAMHET Sammanställning: Anna Sarkadi 123

124 SAMMANFATTNING Bakgrund: Nästan alla föräldrar besöker BVC där kontakten är som tätast under barnets första levnadsår. Av tradition har BVC högt förtroende bland föräldrar, men för att kunna behålla detta förtroende är det viktigt att kontinuerligt uppdatera kunskapen om föräldrars syn på verksamheten och de önskemål som framförs. Syfte: Att undersöka hur föräldrar som deltagit i våra intervjuer ser på BVCs verksamhet. Metod: Samtliga intervjutexter som fanns transkriberade i mitten av oktober 2008 genomsöktes med sökordet BVC. Texterna samlades i en fil och en tematisk analys gjordes för att identifiera gemensamma mönster. Utsagorna kom både från föräldrar som hade barn i BVC-åldern, men också från föräldrar till skolbarn och tonåringar. Resultat: Fem teman identifierades: BVC är ingången till dom frågorna som rör barnet ; Kontinuitet och personkännedom; BVC och papporna; Var är BVC efter det första året?; Frustrationen när det inte fungerar; och BVC som samhällelig institution. Föräldrar till barn av alla åldrar nämnde BVC som en självklar ingång till frågor som rörde barnet. Föräldrarna framhöll tillgänglighet, personkännedom och kontinuitet som viktiga komponenter i BVCs arbete. Vissa fäder kände att verksamheten hade en tydlig fokus på mamman och önskade bli mer sedda. Som i all verksamhet med individuella möten kunde det bli problem i relationen mellan vårdgivare och vårdtagare. Särskilt frustrerande blev detta när det gällde BVC eftersom föräldrars förväntningar var så högt ställda när det gällde BVCs barnkompetens. BVC är inte bara en verksamhet, det är en samhällelig institution som kan förmedla mer än bara vaccinationer och allmänt stöd i föräldraskapet: det kan motverka utanförskap, särskilt om verksamheten sker i form av en familjecentral med öppen förskola. Slutsatser: BVC är en uppskattad verksamhet dit föräldrar gärna vänder sig med frågor som rör barnet. Tydligast gäller detta för barnets första levnadsår. Som i all medicinsk verksamhet är det även på BVC viktigt att det är hög kvalité på de råd som ges och att personalen har adekvat fortbildning. Annars blir det problematiskt att möta de allt mer pålästa föräldrarna. 124

125 3.2. FÖRÄLDRARS SYN PÅ BVC SOM VERKSAMHET Sammanställning: Anna Sarkadi Nedan följer en kort sammanfattning av de synpunkter som kommit fram om BVC. Det är viktigt att framhålla att dessa resultat kommer från samtliga intervjustudier med föräldrar till barn i olika åldrar. Undersökningarna syftade inte till att ta reda på synpunkter om BVC utan handlade allmänt om stöd i föräldraskapet (Tabell 3.2.1). Däremot nämndes BVC i snart sagt alla intervjuer, oavsett åldern på barnet, vilket ju säger en del om verksamheten. Det är alltså dessa synpunkter som sammanfattas här. Tabell Generella frågor som användes i intervjuguiden Fråga 1. Hur tycker du det är att vara förälder* i dagens samhälle? Finns det skillnader jämfört med ditt hemland/ mellan hur det var när du växte upp? 2. Hur ser ditt sociala nätverk ut? 3. Vad tycker du är de största utmaningarna som förälder i dagens samhälle? Vad hjälper dig att hantera dessa utmaningar? 4. Berätta om en situation som varit jobbig för dig som förälder Fanns det något/någon som hjälpte dig att hantera situationen? a. Vad tyckte du om det stödet? b. Hade du önskat dig någon annan form av stöd? 5. Använder du dig av... i ditt föräldraskap? a. Internet b. Telefonrådgivning c. Föräldragrupper av olika slag 6. Om du var ansvarig för föräldrar i samhället, vad skulle du tycka var viktigt att förändra * Småbarnsförälder, skolbarnsförälder, tonårsförälder, etc METOD Urval Föräldrarna i denna rapport utgör ett syftesurval. När det gäller kvalitativa studier strävar man inte efter generaliserbarhet i statistisk bemärkelse, men variationsvidden måste vara tillräckligt stor för att personer i liknande situationer som studiedeltagarna ska kunna känna igen sig väl. Vidare vill man beskriva mönster som sträcker sig bortom det aktuella geografiska och sociokulturella området. 125

126 Datainsamling Fokusgrupper och enskilda intervjuer har gjorts med ett antal föräldrar. En hel del av intervjuerna har gjorts på telefon och spelades då in via ett särskilt instrument för detta. Dataanalys Efter att intervjuerna genomförts transkriberades de ordagrant. Det innebär att det finns flera tusen sidor utskrivet material att ta del av i hela projektet. De transkriberade intervjuerna analyserades tematiskt efter Malteruds modell (16) vilket innebär att man efter genomläsning av samtliga intervjuer i delprojektet försöker hitta gemensamma mönster. Dessa kallas för teman. Därefter analyseras varje tema för sig för att hitta kategorier som mer i detalj beskriver temats innehåll. För att illustrera innebörden i varje kategori används citat. När det gäller presentationen här nedan har en något annorlunda metod använts: texter som rörde BVC plockades ut från de olika intervjuerna och betraktades som helhet. Därefter har gemensamma mönster (teman) identifierats utan att ytterligare nedbrytning av texten till kategorier skedde. Syftet har varit att ge en överskådlig bild av föräldrarnas allmänna syn på BVC som verksamhet och stödform. Efter citaten står delprojektet som intervjun gjordes i. RESULTAT BVC är ingången till dom frågorna som rör barnet Föräldrar till barn av alla åldrar nämnde BVC som en självklar ingång till frågor som rörde barnet. Detta gällde särskilt under barnets första levnadsår. BVC upplevdes ofta som en trygghet, en institution där man kunde vänta sig ett bra bemötande och stor erfarenhet av barn. Tillgängligheten upplevdes som viktigt: BVC kan man alltid vända sig till för att få råd och stöd och vägledning. BVC känns ju, den sköterskan där till exempel, där, till henne kan vi ställa vilka frågor som helst som rör barnet. Allt ifrån om de ska äta nötter till varför han bits [skrattar]. (Småbarnspappa) Det blev också tydligt att när barnen har passerat BVC-tiden saknade man en liknande självklar instans att vända sig till. jag menar när barnen var små då hade man mycket kontakt med BVC och de tyckte jag gjorde ett bra jobb, men nu man har ju ingen sådan kontakt med varken lärare eller skolsköterska eller, det har man ju inte utan, de ser man ju, ja, en gång om året om man går på möte eller två, annars har man ju inte det. (Skolbarn) BVC uppfyllde olika behov hos föräldrarna. Vissa ville ha mer stöd när det gällde barnets medicinska omhändertagande med vaccinationer och utvecklingsbedömning. Nej men dels så är det ju dom här medicinska sakerna, som man måste ha (...). Gällande vaccinering eller... vikt och om dom följer utvecklingskurv... vikt och längdkurva och så. Det 126

127 stödet måste man ha känner jag, för det har man... det är svårt. Och det här läkarstödet såklart, att det finns så att man känner att det är nära till BVC, att det finns professionell personal där som kan, man kan vända sig till (Småbarnsföräldrar) Andra föräldrar betonade istället BVCs nätverksbyggande roll. Vår BVC satt ihop en föräldragrupp med dom som bor nära och så där då, så att det... så att hon [frun] har haft mycket såna bitar med sig. (Småbarnspappa) Kontinuitet och personkännedom Det viktigaste för att BVC skulle uppfattas som ett stöd i föräldraskapet var den individuella kontakten med BVC-sjuksköterskan. Att det var en person man kom till som man kände och som kände till familjens situation. Att bli sedd var värdefullt och ingav en trygghet. Nej, jag tyckte det är väl en väldigt bra kontakt. Jag tycker det första halvåret då när det var ganska mycket och täta besök att det var ju en sån otrolig trygghet som förälder. Det är en av dom, ja, absolut det som har fungerat bäst att veta att det alltid finns en speciell sköterska som har hand om just oss. Och som man kan ringa till och vända sig till och som verkligen tar hand om oss och vi blir, och vårt barn, vi som familj blir levande personer som hon känner, det har ju varit helt fantastiskt (Småbarnsföräldrar) När det, tvärtom, saknades personlig kännedom blev kontakten svårare. Jag tycker det är svårt med BVC, vi flyttade när vår yngsta var 2 år, så jag har varit hos henne en gång vid 3 och 4 års kontrollen och jag känner att jag känner inte henne så och hon känner inte oss.som när man har gått där sedan de var små (Barns livsstil) Det är just de upprepade och initialt täta besöken som bygger upp förtroendet mellan föräldrarna och BVC. Att bygga förtroende tar tid, det är inget man kan komma ifrån. Men när det väl är etablerat kommer alla vinsterna eller den svåra förlusten om ett BVC faktiskt stängs i närområdet. BVC ska stängas, så det är jättetråkigt för mig. Och sköterskan också det var jätte jätte jättesnälla mot oss. ( ). Så jag kände mig lite inte, jag kände mig, att skilja från dem du vet? Det var vi hade jättebra kommunikation mot dom och dom hjälper oss jättemycket. Dom bryr sig om barnet jättemycket så ja jag tyckte dom var. ( ) Men det när jag hörde att dom ska sluta så blev jag lite ledsen du vet? ( ) Det tar tid att bygga upp ett förtroende också (Invandrarföräldrar) 127

128 BVC och papporna 2 De fäder vi har pratat med målade olika bilder av det bemötande de fått på BVC. En del pappor upplevde att de hamnade i andra hand efter mamman medan andra hade känt sig mycket välkomna och inte upplevde några skillnader alls. Detta beror säkert dels på hur känslig individen är för sådana signaler, hur mycket papporna varit föräldralediga, men troligen också på hur medvetna BVC-sjuksköterskor är om sina attityder och/eller arbetat med att inkludera fäder i sitt arbete. Pappornas utsagor präglades av en ambivalens om sin egen roll, om hur mycket de egentligen fick kräva att bli behandlade på samma villkor som mammorna. Ja, men det är ju när man blir tilltalad på föräldragrupper och sånt och dom frågar ju mest mammor och sånt då. Pappan kommer lite i skymundan...det är just det som man får...ändå det är...jag ska inte...jag kan ju inte säga att jag har blivit illa behandlad eller så men man märker ju att det är... I Det är i andra hand? M Ja, det är s...lite så. (Pappa) Det fanns också de som hade bestämda idéer om hur deras engagemang eller närvaro på BVC skulle kunna främjas. Ehh.. ser vi hur det fungerar liksom i de andra delar, så att säga, inte kanske vård, men säg, vi tar till typ exempel IKEA. De har lagt sina öppettider så att folk ska kunna hinna även efter jobbet, om man vill. ( ) Det måste finnas en öppning nånstans anpassa situationen efter, efter kunderna. Det ska finnas valfrihet. Jag skulle kunna välja vilken tid passar mig, och inte vilken tid som passar arbetslaget på BVC till exempel. (Pappa) Var är BVC efter det första året? I takt med att barnen börjar förskolan nyttjade föräldrar BVC i allt mindre grad. Man upplevde att BVC organisationen var till för barnet främst under dess första levnadsår, men att det därefter inte gjorts några större insatser från BVCs sida. Nya påverkansfaktorer lyftes fram och man upplevde en stor kontrast mellan den första tidens tätt duggande råd och inga riktlinjer alls när barnet blev äldre. Pappa -Det var mycket i början från BVC, sedan har det planat ut. Mamma 2 -BVC berättade att barn helst inte alls ska titta på TV, annars har det inte varit så mycket. Mamma 1 -Rörelse tycker jag inte heller man har pratat så mycket på BVC om. Mamma 2 -Nej Pappa- Det känns som om handeln eller typ Mc Donalds de ger mer input än BVC i form av råd. Mamma 3 -Hur menar du då? Pappa -Jag menar påverkan är större. (Fokusgrupp Barns livsstil) 2 Läs mer om fäders behov i föräldraskapet i Kapitel 4, Infallsvinklar under småbarnsåren. Fäders behov under tiden paret väntar barn behandlas i Kapitel

129 Årskontrollerna tyckte man var för korta och där gavs inget tillfälle för utförligare diskussion. Synd, tyckte föräldrarna som såg detta som en ingång till diskussion kring barnets utveckling och hälsa. Går det för fort blir det dock inte av att man ställde sina frågor om oron för övervikt exempelvis. Mamma 1 När man går på de här årskontrollerna, det är ju ganska man kanske träffar en läkare som frågar hur de mår. Sen väga, mäta och sen Det här ser väl bra ut och en klapp på huvudet och sedan är det klart.det här är ju årskontrollerna, som ska vara lite mer omfattande, men man träffar ju inte någon att prata med Mamma 2 Och det skulle jag inte vilja göra när barnet är med. Samstämmigt Ja. (Fokusgrupp Barns livsstil) BVC var fortfarande dit man vände sig vid problem som rörde utvecklingen eller fysiska besvär, men när det gällde barnets beteende och livsstil såg man förskolan som en lämplig arena. Dock önskade man kompetensutveckling av förskolans personal när det gällde just livsstil. BVC fungerade här som en modell när det gäller föräldragrupper. Egentligen borde det vara lite naturligt på BVC har de här småbarnsgrupperna och de kunde sedan naturligt övergå i grupper till förskolan...lite företagshälsovård som i skolan gärna i den här modellen men det är inte BVC som organiserar utan förskolan. (Barns livsstil) Frustrationen när det inte fungerar Som i all verksamhet med individuella möten kunde det bli problem i relationen mellan vårdgivare och vårdtagare. Särskilt frustrerande blev detta när det gällde BVC eftersom föräldrarnas förväntningar var så högt ställda när det gällde BVCs barnkompetens. Sedan är det ju så olika vem man har kontakt med och som du säger så kanske man får kämpa lite själv ja om man vill bli hörd Vår pojke var så nära att få diagnos glutenintolerans och han var mycket liten och vi såg att andra kompisars barn i samma ålder åt mycket mer men allting var bara normalt när man pratade med BVC (Barns livsstil) Ibland handlade det snarare om att hitta en fungerande kommunikation, ett gemensamt språk. Just normalitetsbegreppet var något som BVC sjuksköterskor dagligen använde sig av men som kanske var i behov av ett mer nyanserat förhållningssätt. Sen kan jag tycka att vi har haft jättebra kontakt med BVC sköterskan men med första barnet blev man ju helt tokig för allt var ju bara normalt.det spelade ingen roll vad det var Det är normalt...nej, det är normalt! Det spelade liksom ingen roll vad man tog upp så och det är väl bra men det är ju inte det man vill veta utan på vilket sätt är det normalt (Barns livsstil) 129

130 Som i all medicinsk verksamhet var det även på BVC viktigt att det var hög kvalité på de råd som gavs och att personalen hade adekvat fortbildning. Annars blir det problematiskt att möta de allt mer pålästa föräldrarna. K: Jag tycker att dom är stödjande, sen eh, lite kritik man kan rikta dom är inte uppdaterade alltid man kan hitta andra svar på Internet nyare än vad dom kommer med, dom har ju jobbat så många år, en del av dom, och håller sig till det som dom lärde sig först, så det är väl det enda jag kan känna att man får tänka till lite själv över dom råden dom ger en Men generellt, stödet är jättebra, tycker jag. (Småbarnföräldrar) BVC som samhällelig institution Något som har funnits så länge och åtnjutit så stort förtroende som BVC organisationen blir snarare ett begrepp, en samhällsinstitution än bara en verksamhet. BVC blir på ett sätt normskapande för hur bra föräldrastöd kan utformas. K: -Det finns dom som kan tycka det kan vara skönt och träffa fler föräldrar och få höra hur dom har det. Och det finns dom, som sagt, som bara vill ha kontakt via mejl. Så att jag tror att det ska nog vara lite, precis som du har på BVC. I: -Ja men som BVC helt enkelt. K: -Ja, för där har du ju föräldragrupper som träffas och du har dom som inte vill gå dit och du har dom som tycker det är trevligt. (Tonårsföräldrar) BVC har också styrkan att vara ostigmatiserande, normen är ju att man går dit med sitt barn. Detta har betydelse för samhörigheten. Sen är det väl... ehh... bra att det finns dom här vaccinationsprogrammen och att det finns öppna barn, ehh, förskolor som är byggt på kommunal, ehh, nivå, alltså kommunal nivå, som kommuner finansierar, för att då... det tycker jag signalerar liksom ett ställe där alla är välkomna och det är gratis och det är... ja, det är en öppenhet som jag tycker är viktig ur samhälleligt perspektiv. Måste jag säga. För det gör ju att man känner att alla är inbjudna och alla kan komma och vara med. (Småbarnsföräldrar) BVC blir samtidigt normskapande för hela föräldraskapet ett stort ansvar att axla. Det gäller att man är lyhörd och ödmjuk inför olika sätt att vara förälder på. Även om en del tar BVCs råd med en nypa salt eller kompletterar med egna fynd på Internet blir BVCs råd väldigt utslagsgivande för många. M: -Min mors råd skiljde sig så mycket från vad BVC och alla andra hade och säga. Så vi, vi ignorerade [skratt] Hon, hon tyckte att det var hemskt och att vi höll på att förstöra barnet (Pappa) 130

131 SLUTSATSER Sammanfattningsvis kan man säga att BVC är en uppskattad verksamhet dit föräldrar gärna vänder sig med frågor som rör barnet. Tydligast gäller detta för barnets första levnadsår. Föräldrarna framhöll tillgänglighet, personkännedom och kontinuitet som viktiga komponenter i BVCs arbete. Vissa fäder kände att verksamheten hade en tydlig fokus på mamman och önskade bli mer sedda. Som i all verksamhet med individuella möten kunde det bli problem i relationen mellan vårdgivare och vårdtagare. Särskilt frustrerande blev detta när det gällde BVC eftersom föräldrars förväntningar var så högt ställda på BVCs barnkompetens. BVC är inte bara en verksamhet, det är en samhällelig institution som kan förmedla mer än bara vaccinationer och allmänt stöd i föräldraskapet: det kan motverka utanförskap, särskilt om verksamheten sker i form av en familjecentral med en samlokaliserad öppen förskola. 131

132 132

133 3.3. FÖRÄLDRASTÖD PÅ BVC - EN INTERVJUSTUDIE MED SJUKSKÖTERSKOR Delprojektledare: Annika Åhman Referent: Anna Sarkadi 133

134 SAMMANFATTNING Bakgrund: Föräldrastödet i barnhälsovården (BHV) bedrivs både i grupp och vid de individuella besöken på mottagningen. Sjuksköterskan har ett självständigt ansvar för detta arbete även om det också utförs i samverkar med andra professioner. Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskor i barnhälsovården uppfattar föräldrars behov av föräldrastöd och på vilket sätt man kan tillgodose detta behov Metod: Data insamlades via semistrukturerade telefonintervjuer med 20 sjuksköterskor från olika mottagningar för barnhälsovård (BVC) i Sverige. De transkriberade intervjuerna analyserades tematisk enligt Malterud. Resultat: Sjuksköterskorna såg att det fanns ett stort behov hos föräldrar av bekräftelse, att bli stärkta i tilltron till sin egen förmåga. Man såg också behov av stöd i parrelationen, i samspelet med barnet och behov av ny kunskap. Föräldrars egna förutsättningar och resurser avgör behoven och att bedöma dessa kunde vara svårt och tidskrävande. Behovet tillgodosågs bland annat genom att man individanpassade stödet. Sjuksköterskorna försökte skapa en god relation till föräldrarna och ha ett pedagogiskt förhållningssätt. Att göra hembesök var positivt för kontakten med föräldrarna. Man uppmuntrade pappor att delta i kontakterna med BVC i vissa fall med riktade inbjudningar. Föräldrars behov kunde också tillfredställas i kontakt med andra i samma situation. Man saknade dock möjligheten att erbjuda gruppverksamheter som passade alla. Samverkan med andra professioner stärkte föräldrastödet och familjecentraler där man hade nära tillgång till öppen förskola, socialassistent och ibland familjerådgivare var bra förebilder. Slutsats: Omsorgen om barnen går via föräldrarna och föräldrastödet var därför sjuksköterskans primära uppgift. Ett bra föräldrastöd var lättillgängligt, anpassat efter individens behov och byggde på en god relation mellan sjuksköterskan och föräldrarna. För att kunna ge bra stöd behövde BVC-sjuksköterskan kunskap, erfarenheter och tid, men även professionell handledning. Ett bra föräldrastöd krävde också samverkan mellan olika professioner i primärvården och i kommunen. Familjecentralerna sågs som en förebild när det gäller detta. 134

135 3.3. FÖRÄLDRASTÖD PÅ BVC - EN INTERVJUSTUDIE MED SJUKSKÖTERSKOR Delprojektledare: Annika Åhman Referent: Anna Sarkadi INLEDNING Föräldrastödet i barnhälsovården bedrivs både i grupp och vid de individuella besöken på barnavårdscentralen (BVC). Sjuksköterskan har ett självständigt ansvar för detta arbete även om hon/han samverkar med barnhälsovårdens läkare och psykologer vilkas arbete också i viss utsträckning kan ses som en del av BVCs föräldrastöd. Idag finns vid de så kallade familjecentralerna även en samverkan med förskollärare och socialassistenter i kommunen. BVC-verksamheten här är samlokaliserad med mödravård, socialtjänst och öppen förskola. Den öppna förskolan som finns på familjecentralerna fungerar som en mötesplats för föräldrar och ses som en del av samhällets allmänna föräldrastöd. Vid familjecentralen har förskolläraren och socialassistenten betydande roller. Det kan göra det svårt att skilja ut vad som är BVCs och vad som är kommunens föräldrastöd. Där handlar det mer om det gemensamma föräldrastöd som ges på familjecentralen. Denna kartläggning omfattar dock endast BVC- sjuksköterskornas beskrivning av föräldrastödet. SYFTE Att beskriva hur sjuksköterskor i barnhälsovården uppfattar föräldrars behov av stöd och på vilket sätt man kan tillgodose detta behov. FRÅGESTÄLLNINGAR Hur definierar sjuksköterskor i barnhälsovården begreppet föräldrastöd? Hur ser sjuksköterskor på sin uppgift att bedriva föräldrastöd? Figur Vilka resurser anser man att man behöver för att bedriva föräldrastöd? Vad uppfattar sjuksköterskor att föräldrarna förväntar när det gäller föräldrastöd? Vilka åtgärder har man vidtagit för att öka pappors deltagande i föräldrastödet på BVC? METOD Urval För att få en så bred bild som möjligt av föräldrastödet i barnhälsovården rekryterades sjuksköterskor från verksamheter i olika delar av landet, från storstäder, mellanstora och mindre städer och från samhällen i glesbygden spridningen illustreras av de röda tecknen på kartan (Figur 3.3.1). Eftersom familjecentraler och 135

136 traditionella barnavårdscentraler skiljer sig vad gäller sin organisation har sjuksköterskor från bägge dessa typer av verksamheter rekryterats. Tabell Beskrivning av BVC-sjuksköterskor i studien Sjuksköterskor N=20 Typ av mottagning Familjecentral Familjecentralsliknande verksamhet Ej samlokaliserad verksamhet Utbildning Distriktssköterska Barnsjuksköterska 14 6 Yrkesverksamma år i barnhälsovården Antal hela år 1 36 (median 17,5 ) Antalet sjuksköterskor verksamma på familjecentraler, familjecentralsliknande, respektive ej samlokaliserade verksamheter, det vill säga traditionella barnavårdcentraler (BVC), beskrivs i Tabell Vilken specialistutbildning sjuksköterskorna har samt antalet yrkesverksamma år på BVC beskrivs också i Tabell Datainsamling För att få önskad spridning i materialet kontaktades sambandssjuksköterskor i barnhälsovården som förmedlade adresser och telefonnummer till olika mottagningar varifrån intervjupersonerna sedan rekryterades. Intervjuerna som genomfördes per telefon spelades in via ett särskilt instrument för detta och transkriberades därefter ordagrant. Samtliga intervjuer gjordes av samma person. Den frågeguide som användes vid intervjuerna presenteras i Tabell Dataanalys De transkriberade intervjuerna analyserades tematiskt enligt Malteruds modell (16) vilket innebär att man efter genomläsning av samtliga intervjuer söker efter gemensamma mönster. Dessa mönster kallas här för teman. Därefter analyseras varje tema för sig för att hitta kategorier som mer i detalj beskriver temats innehåll. För att illustrera innebörden i varje kategori används citat från intervjuerna. Den tematiska analysen genomfördes av ansvarig för delprojektet tillsammans med en analyspartner från projektgruppen (16). Tabell Frågeguide som används i intervjuerna 1. Vad betyder begreppet föräldrastöd för dig i din yrkesverksamhet? 2. Vilka delar i ditt arbete anser du är föräldrastöd? 3. Vilket mål har du med föräldrastödet? 4. Vad av det du har att erbjuda föräldrar upplever du är bra föräldrastöd? 5. Vad tror du att föräldrar förväntar sig av BVCs föräldragrupper/ föräldrastöd från BVC- 136

137 sjuksköterskan? 6. Vad behöver du som BVC-sjuksköterska för att kunna tillgodose föräldrars behov av stöd? 7. Anser du att det finns behov av andra insatser för att man ska tillgodose behovet av föräldrastöd och i så fall vilka? 8. Gör du något för att öka pappors deltagande i föräldragrupper och vid besök på BVC? 9. Gör du något för att öka invandrarföräldrars deltagande? 10. Hur viktigt är föräldrastödet på BVC? RESULTAT I kontakten med sjuksköterskorna och i arbetet med analysen framkom tidigt ett engagemang som genomsyrade hela arbetet med intervjuerna. Detta framstod som ett latent tema i sjuksköterskornas beskrivningar som speglade en tydlig värdering av föräldrastödets betydelse och en vilja att förmedla sina erfarenheter inom området. Tabell En översikt av teman och kategorier TEMA Föräldrastöd allt jag gör Att finnas till för föräldrarna Att stärka föräldrars egna resurser Föräldrar idag Föräldrar ger stöd till varandra Resurser KATEGORIER Barnet är mitt ansvar men jag når fram via föräldern Se hela familjen Det medicinska kommer i andra hand Vara tillgänglig En god relation Lyssna & vägleda Stöd utefter var och ens behov Att hitta sina egna lösningar Ge verktyg i föräldraskapet Ge dem modet att vara föräldrar Att inte lita på sig själv Ett förändrat samhälle - en förändrad livsstil Olika kulturer - olika förutsättningar och behov Den sociala samvaron Man lära av varandra Får bekräftelse att man är som andra Skapa mötesplatser Personliga resurser Samverkanspartner Praktiska resurser I den tematiska analysen framkom sex teman (Tabell ). De två första temana handlar om hur sjusköterskorna såg på sin roll i föräldrastödet och hur de bedömde föräldrars 137

138 behov av stöd. De tre följande temana beskiver sjuksköterskornas syn på föräldrars behov av stöd, vilket stöd man upplevde att de efterfrågade och hur de tillgodosåg det behovet. Det sista temat beskriver sjuksköterskornas syn på vilka förutsättningar hon hade att uppfylla behovet av föräldrastöd och vad hon saknade. Föräldrastöd allt jag gör I denna kartläggning berättade samtliga sjuksköterskor att föräldrastöd var deras huvudsakliga arbetsuppgift. De menade att föräldrastöd ingick som en del i alla kontakter med barn och deras föräldrar och de framhöll att det var via föräldrarna man kunde nå barnet och påverka barnets välmående. Både de direkta insatserna och det förebyggande hälsoarbetet upplevdes gå via föräldrarna. När sjuksköterskorna beskrev föräldrastödet så sa man att det var angeläget att stödet nådde hela familjen, både mamma och pappa. Man talade om vikten av att rikta sig direkt till pappan för att han skulle känna sig delaktig. Att stötta relationen mellan föräldrarna sågs också som ett indirekt stöd till barnet. Sambandet mellan hur föräldrar mår och hur barnet mår var något som många poängterade. I många av intervjuerna framkom att de rent medicinska problemen och de medicinska kontrollerna bara upptog en mindre del av sjuksköterskans tid medan de sociala problemen var det som krävde mest resurser. Några sjuksköterskor sa också i klartext att det medicinska kom i andra hand. BARNET ÄR MITT ANSVAR MEN JAG NÅR FRAM VIA FÖRÄLDERN Dom vuxna. Vi måste få dom att tycka att vår verksamhet är viktig och att dom får hjälp här! Att dom får det stöd och hjälp dom behöver, för då kan vi också hjälpa barnen SE HELA FAMILJEN Försöker verkligen att det är för båda föräldrarna det här och att även få pappa med DET MEDICINSKA KOMMER I ANDRA HAND För finns inte det föräldrastödet då kan vi ställa ut en våg och en mätsticka Att finnas till för föräldrarna Många sjuksköterskor framhöll tillgängligheten som en viktig del i föräldrastödet, att föräldrarna lätt ska kunna få kontakt med BVC via telefon eller e-post och att man måste kunna ge tid till dem som behöver det mest. Alla sjuksköterskor som intervjuades betonade vikten av att anpassa föräldrastödet efter individens förutsättningar och behov. Man framhöll också att det var så man arbetade, att man tog hänsyn till det som efterfrågades men att man också förde in sådant som man såg att det fanns behov av och försökte göra det på ett sätt så att föräldrarna tog det till sig. En god relation, att föräldrarna kände förtroende för sjuksköterskan, var något som betonades. Några tog upp hembesöket som ett tillfälle där man hade stor möjlighet att skapa en bra relation. Man framhöll också att det med vissa föräldrar krävdes upprepade kontakter för att en bra relation skulle etableras. EPDS-screeningen nämndes av många som ett tillfälle när relationen med mammorna fördjupades. En sjuksköterska sa att 138

139 kunskaper om olika kulturer kunde göra att man fick bättre kontakt eftersom det ökade förståelsen för de enskilda föräldrarna. Att lyssna beskrevs som centralt i sjuksköterskans kontakt med föräldrarna och ibland kunde det vara det enda som behövdes. Sjuksköterskorna menade också att lyhördheten var nödvändigt för att man skulle kunna uppfatta vad föräldrar hade för problem. Flera sjuksköterskor sa att det inte var ovanligt att föräldrar sökte hjälp för något konkret, ville ha svar på konkreta frågor men att man efter samtalet såg att det verkliga behovet egentligen var något helt annat. Sjuksköterskorna pratade också om att ta sig tid att lyssna. Att ha tid för föräldrastöd var något man återkom till i olika sammanhang. VARA TILLGÄNGLIG Att vi är tillgängliga för dom helt enkelt, utifrån de behov dom har STÖD UTEFTER VAR OCH ENS BEHOV Det är kärnpunkten att man finns till hands på deras villkor så att säga. Utifrån vad dom kan tänkas ha för frågor EN GOD RELATION Knyter vi inte relationer med föräldrarna kan vi inte få förtroende från föräldrarna och. då kommer dom inte hit LYSSNA & VÄGLEDA Det finns ju dom som ringer för och komma och prata, men oftast är det för nån konkret sak. När man då ställer lite frågor så eeh Ja, så kommer man fram till att det kanske är en annan sak som oroar Att stärka föräldrarnas egna resurser Betydelsen av att hjälpa föräldrarna att se sina egna resurser kom fram i flera intervjuer, att få föräldrarna att förstå att de har mycket kunskaper som de kan använda i sitt föräldraskap. Sjuksköterskorna ansåg att föräldrar i många fall kunde hitta egna lösningar på sina problem. Samtidigt mötte man också föräldrar som hade tydliga kunskapsbrister och menade att man som sjuksköterska då hade i uppgift att förmedla de kunskaper som föräldrar behövde. Man upplevde också att föräldrar förväntade sig detta. Några sjuksköterskor pratade om träning under handledning som ett bra stöd när föräldrar hade problem i samspelet eller kommunikationen med barnet. En sjuksköterska sa att möjligheten att ge föräldrarna en metod att komma till rätta med barnets sömnproblem var ett bra och effektivt stöd. Flera sjuksköterskor talade också om betydelsen av hur man förmedlade kunskapen, den pedagogiska biten. Uppfattade föräldrarna att man kom med pekpinnar var det inte något bra stöd. För sjuksköterskorna handlade det också om att hjälpa föräldrarna att förstå innebörden av föräldrarollen, att föräldrar skulle hitta sin nya roll och förstå att de var de viktigaste personerna i barnets liv. Flera sjuksköterskor betonade betydelsen av att man som sjuksköterska bekräftade det som var bra även om inte allt var bra för att få föräldrar att våga lita på sin egen förmåga, att våga vara förälder. 139

140 ATT HITTA SINA EGNA LÖSNINGAR Att försöka stärka föräldern till att själv se att Ja, men det här gjorde jag ju bra! Det här funkar! Och det här kan jag att stärka förälderns egna initiativ och förmågor på nåt sätt GE VERKTYG I FÖRÄLDRASKAPET Dom som eeh behöver alltså kunskap från grunden om vad som är, ja, och dom inte ens vet vad som är bra mat, eller att man behöver gå och lägga sig tidigt på kvällen för att orka med eeh... en dag GE DEM MODET ATT VARA FÖRÄLDRAR Jag vill uppnå föräldrar som vågar tro på sig själva, men också vågar fråga efter vägen Föräldrar idag Flera sjuksköterskor sa att föräldrar idag hade bekymmer som man inte såg förut. De upplevde att föräldrar inte litade på sig själva och att de hade svårt att hantera föräldraskapet. Handfallna var ett begrepp som en sjuksköterska använde, det blev inte som man förväntat sig. Sjuksköterskorna talade om ensamheten idag, föräldrarna som bodde långt ifrån sina egna familjer, som saknade det sociala stödet och inte hade några egna förebilder. Extrem oro för barnet oroliga för allting var något som flera sjuksköterskor beskrev. En sjuksköterska tyckte att vissa föräldrar var så petiga, de var rädda att göra fel och måste därför fråga en expert om allt. Sjuksköterskorna upplevde också att det var vanligare att föräldrar mådde dåligt, att det var ett problem som ökade. Sjuksköterskorna talade om förändringar i samhället, den ökade stressen som det innebar när bägge föräldrarna jobbade heltid och samtidigt skulle hinna utveckla sig själva. Att man hade barn från flera olika förhållanden. Man talade om all reklam och mindre regler för barnen som en faktor som också gjorde föräldrarollen mer komplicerad. Internet var en faktor som nämndes i detta sammanhang, något som kunde vara till hjälp för vissa men skapa problem för andra. Som en sjuksköterska sa man behöver hjälp att sålla och menade att det blir för mycket information för många. Många av sjuksköterskorna berättade att man mötte en stor variation av föräldrar med olika behov. Det var människor från olika kulturer, med olika utbildningsnivåer, med varierande språkkunskaper och ibland med helt andra uppfattningar om vad som var bra för barn än den allmänna svenska uppfattningen. Man mötte ensamstående tonårsmammor och högutbildade förstagångsföräldrar i karriären. ATT INTE LITA PÅ SIG SJÄLV Det är en sak som jag upplever alla liksom har, en grundläggande oro i - mår mitt barn bra? ETT FÖRÄNDRAT SAMHÄLLE - EN FÖRÄNDRAD LIVSSTIL Att föräldrarna har tycker jag har ju förändrats dom sista fem-tio åren Idag ska du göra allt samtidigt 140

141 OLIKA KULTURER - OLIKA FÖRUTSÄTTNINGAR OCH BEHOV Vi ser ju väldigt olika människor så att säga med olika bakgrund, man har väldigt olika syn på barnen och man har olika syn på samhället och vad som är, eeh vad som är bra och dåligt för sina barn Föräldrar ger stöd till varandra Sjuksköterskorna ansåg att föräldrars huvudsakliga förväntan på föräldragrupperna var att få träffa andra i samma situation. Sjuksköterskorna såg att gruppen fyllde behovet av social samvaro och att man i många fall också började umgås vid sidan om den organiserade verksamheten. Flera sjuksköterskor sa att föräldrar var väldigt mottagliga för vad andra föräldrar tyckte och tänkte och att de hade lätt att ta till sig av andra föräldrars erfarenheter. En sjuksköterska menade att det som en annan förälder sa ibland betydde mer än det som sjuksköterskan sa. Man såg också att många föräldrar hade lättare att ställa frågor till andra föräldrar än till sjuksköterskan eller doktorn. När föräldrar samlades i en grupp såg sjuksköterskorna att föräldrarna fungerade som förebilder för varandra då föräldrarna såg att det fanns olika sätt att vara med sitt barn. Föräldrars behov av bekräftelse var något som många sjuksköterskor talade om. Där fanns ett stort behov av att få veta att man dög som förälder. Sjuksköterskorna beskrev hur föräldrarna i gruppen bekräftade varandra. När de såg att andra var som de var. På det sättet normaliserades de egna problemen och känslorna. I samtliga intervjuer uttryckte sjuksköterskorna att det fanns ett stort behov av mötesplatser för föräldrar och att BVC med sina föräldragrupper kunde skapa sådana mötesplatser. Men trots att man försökte lyckades man inte nå alla föräldrar med sina grupper. Några av sjuksköterskorna sa att de föräldrar som bäst skulle behöva stöd var extra svåra att få med i en grupp. Förutom språksvårigheter och sociala skillnader som orsaker till att de inte deltog sa sjuksköterskorna att tidpunkten i vissa fall var ett hinder framför allt när det gällde att ha verksamhet som passade papporna. Några sjuksköterskor sa att pappor deltog mer då man höll samman den grupp som man haft i mödravården. Här var dock inte erfarenheterna helt samstämmiga. Lyckade exempel på riktade föräldragrupper som beskrevs var grupper för unga mammor och för tvillingföräldrar, men här beskrevs också exempel på grupper som inte lockat deltagare. Flera sjuksköterskor sa att man inte lyckats med gruppverksamhet när man riktat sig enbart till invandrarföräldrar. Någon hade positiva erfarenheter av separata pappagrupper. Flera sa också att det som fungerade med en grupp inte säkert fungerade i nästa och att organiserad gruppverksamhet inte passade alla föräldrar. Öppna förskolor som var samlokaliserade med BVC togs i flera fall upp som en bra mötesplats för föräldrar. Några sa att öppna förskolan utnyttjades en hel del av föräldrar som inte deltog i de organiserade föräldragrupperna. Där hade de inte bara möjlighet att få stöd av varandra utan också av personalen. En sjuksköterska beskrev hur han sett invandrarföräldrar agera språkrör för varandra och uppfattade det som en stor fördel med den öppna mötesplatsen. DEN SOCIALA SAMVARON Det vanligaste tror jag faktiskt är det här sociala, att man vill träffa andra i samma situation. Det tror jag faktiskt är 141

142 MAN LÄR AV VARANDRA får höra saker och ting från en annan förälder inte bara från en sjuksköterskan utan, ja, jag tror ändå att det betyder mer FÅR BEKRÄFTELSE ATT MAN ÄR SOM ANDRA Föräldrar vill veta, vad är normal, är det här normalt, är det så här det ska va? Och många gånger behöver man inte säga det i föräldragrupper, då ser dom: Jaha, han gör också sådär. SKAPA MÖTESPLATSER Det är väl lite det, det handlar om för oss med öppna förskolan är att det är en mötespunkt va där dom så att säga på sina villkor kan komma och träffa andra Mina resurser Sjuksköterskorna sa att personliga resurser i form av kunskap, erfarenhet och engagemang hade stor betydelse för möjligheten att ge stöd till föräldrarna. Många framhöll betydelsen av ständig uppdatering, påfyllnad. Man talade om vikten av att känna till det nya som kommer men också om hur kurser och utbildning hjälpte till att upprätthålla engagemanget i arbetet. Fler berättade att kunskap om hur man leder en föräldragrupp var något man saknade. I samtliga intervjuer talade sjuksköterskorna om behovet och vikten av att samarbeta med andra professioner framför allt när man mötte familjer med psykiska eller sociala problem men också i andra sammanhang. Av de intervjuade sjuksköterskor som arbetade på familjecentraler framhöll samtliga den fördel som familjecentralens organisation medförde när det gällde samverkan med andra. Samarbetet med socialsekreterare framstod som speciellt betydelsefullt men man uttryckte också mycket uppskattning för den kompetenta förskolläraren och det han/hon bidrog med. Att ha sina samarbetspartner i samma lokaler som BVC innebar att man kunde erbjuda hjälp snabbt när föräldrar hade behov av det. Några framhöll också att föräldrar lättare accepterade hjälp från socialsekreteraren när de inte behövde gå till socialkontoret. Barnmorskor i mödravården, familjerådgivare och psykologer nämndes också som betydelsefulla samarbetspartners. Sjuksköterskorna menade att samarbetspartners kunde liksom kollegor fungera som bollplank eller informella handledare vilket man sa sig ha stort behov av. Samtidigt var formell handledning också något som många sjuksköterskor efterfrågade. I samtliga intervjuer framhölls tiden som en mycket betydelsefull resurs för möjligheten att ge föräldrastöd. När det gällde de praktiska resurserna så nämndes EPDSscreeningen som ett bra och värdefullt verktyg av de flesta sjuksköterskorna. Några sjuksköterskor sa att man skulle ha användning av liknande instrument när det gällde samtal om missbruk som annars upplevde som svårt. Olika material i form av broschyrer, filmer och pedagogiska hjälpmedel efterfrågades av några sjuksköterskor. Några berättade att man hade material men att kvalitén var dålig. PERSONLIGA RESURSER Det är väl mest erfarenheten som gör det, och sen är det ju naturligtvis att vi har engagemang det är väl de viktiga 142

143 SAMVERKANSPARTNER Vi upplever ändå att vi totalt sett gör ett något bättre jobb på grund av att vi har andra medaktörer så att säga som vi är mer, mer aktiva med PRAKTISKA RESURSER Framförallt så är det tiden, att man faktiskt tar sig tid och låter lyssna, för det är ju inte alltid det går sådär av sig självt pang, bom första gången 143

144 SLUTSATSER Omsorgen om barnen går via föräldrarna och föräldrastödet är därför sjuksköterskans primära uppgift. Föräldrastödet ingår i alla kontakter med barn och deras föräldrar. Man ser ett starkt samband mellan hur föräldrarna mår och hur barnet mår vilket motiverar insatser också direkt riktade till föräldrarna. Att stötta relationen mellan föräldrarna, insatser för att engagera pappan i kontakten med BVC och screeningen för depression hos mammor (EPDS) är sådana insatser. Ett bra föräldrastöd är lättillgängligt, anpassat efter individens behov och bygger på en god relation mellan sjuksköterskan och föräldrarna. Att bedöma enskilda familjers behov av stöd är en viktig uppgift som kan vara både svår och tidskrävande. Det som föräldrar primärt efterfrågar kan vara något annat än det som är deras verkliga behov. En god relation där föräldrarna har förtroende för sjuksköterskan är förutsättningen för att föräldrarna ska vända sig till BVC med sina problem och för att de ska ta emot stödet man har att erbjuda. Vid hembesöket som BVC-sjuksköterskan gör finns en bra möjlighet att skapa en god relation. Föräldrastöd är en pedagogisk utmaning och det är viktigt att ha bra metoder för att förmedla stödet. Utbildning i samtalsmetodik och ett pedagogiskt förhållningssätt behövs. Sjuksköterskorna strävar efter att få föräldrar att se sina egna resurser, att stärka föräldrars självkänsla och att få föräldrar att känna att föräldraskapet är något man klarar av. Man möter mycket osäkerhet hos föräldrar och ser att de har ett stort behov av bekräftelse. Hos många föräldrar ser man också en bristande kunskap och oförmåga att tillgodose barnets behov. Sjuksköterskorna ser det som sitt ansvar att förmedla den kunskap som föräldrar saknar och att göra det på ett sätt så att föräldrarna tar den till sig. För att nå alla föräldrar som är i behov av stöd måste man ta hänsyn till föräldrars bakgrund, förutsättningar och önskemål. Sjuksköterskorna ser att behovet av föräldrastöd skiljer sig mycket mellan olika familjer och att förändringar i samhället gör att behovet av föräldrastöd också förändras. Ensamhet, brist på förebilder, en livsstil där stress tillhör vardagen, överflödet av information är några saker som påverkar behovet. Att erbjuda möjlighet för föräldrar att möta andra i samma situation är också ett bra föräldrastöd. Den social samvaro är en betydelsefull del av gruppverksamheten I mötet med andra kan föräldrar bekräfta varandra och tankar och problem kan normaliseras. Föräldrar är också lyhörda för andras erfarenheter och lär av dessa. Det kan vara svårt att anpassa de organiserade föräldragrupperna efter individuella behov och därför behövs olika alternativ. Alla föräldrar vill heller inte delta i organiserade grupper och då kan öppna mötesplatser som den öppna förskolan vara ett sådant alternativ. För att kunna ge bra föräldrastöd behöver BVC-sjuksköterskan både kunskap, erfarenheter och tid. Men ett bra föräldrastöd till alla kräver också samverkan mellan olika professioner i primärvården och i kommunen. Familjecentralerna ses som en förebild när det gäller detta. Föräldrastöd är ibland både krävande och svårt vilket gör att sjuksköterskorna har behov av professionell handledning. 144

145 3.4. FÖRÄLDRASTÖD PÅ BVC - EN NATIONELL KARTLÄGGNING Delprojektledare: Thomas Wallby Referenter: Dagmar Lagerberg, Margaretha Magnusson och Claes Sundelin 145

146 SAMMANFATTNING Bakgrund: Allmän föräldrautbildning bedrivs i Sverige idag framför allt inom mödra- och barnhälsovården. Föräldragruppsverksamheten, såväl den generella som den riktade, ses som en del av barnhälsovårdens föräldrastöd vid sidan av de individuella kontakterna. Syfte: Att kartlägga förekomst, omfattning, innehåll och deltagande inom Barnhälsovårdens föräldragruppsverksamhet. Material och metod: Enkätundersökning till samtliga sjuksköterskor på BVC i Sverige, n=2424. Resultat: Enkäten besvarades av 80 % av sjuksköterskorna på BVC i Sverige (n=1943). Föräldrastöd i grupp erbjöds av 94 % av sjuksköterskorna men det fanns brister i det stöd och de förutsättningar som sjuksköterskorna hade. Framför allt saknades kontinuerlig fortbildning (57 %) och handledning (69 %). Sjuksköterskorna ansåg att det viktigaste målet för föräldragruppsverksamheten var att främja den sociala kontakten mellan föräldrarna. Strukturerade metoder användes i liten utsträckning, undantaget EPDS, en strukturerad, individuell metod för att identifiera och stödja mammor med depression efter barnafödandet, som användes av 58 % av sjuksköterskorna. Det fanns skillnader mellan organisationsformerna hel-bvc och integrerade BVC respektive BVC på familjecentraler och BVC som inte var samlokaliserade. BVC på familjecentral respektive hel-bvc erbjöd föräldragrupper i högre utsträckning, tog oftare över grupper från MVC, erbjöd riktade grupper i högre utsträckning, vidtog oftare åtgärder för att öka deltagandet av fäder och uppnådde även en högre andel deltagande fäder jämfört med ej samlokaliserade BVC respektive integrerad BVC. Slutsatser: Huvudmännen bör tillse att viktiga förutsättningar som handledning och fortbildning tillförs verksamheterna. Stöd finns för att rekommendera att BVCverksamheten, i möjligaste mån, bör organiseras som hel-bvc och inordnas i samverkan med mödravård, öppen förskola och socialtjänst i enlighet med familjecentralskonceptet. 146

147 3.4. FÖRÄLDRASTÖD PÅ BVC - EN NATIONELL KARTLÄGGNING Delprojektledare: Thomas Wallby Referenter: Dagmar Lagerberg, Margaretha Magnusson och Claes Sundelin INLEDNING Allmän föräldrautbildning bedrivs i Sverige idag framför allt inom mödra- och barnhälsovården. Föräldragruppsverksamheten, såväl den generella som den riktade, ses som en del av barnhälsovårdens föräldrastöd vid sidan av de individuella kontakterna och samverkan med andra stödinstanser inom och utom landstingets verksamheter. Populationsbaserade register som beskriver barnhälsovårdens verksamhet, från vilken kontinuerlig, individbaserad information om deltagande i föräldragrupper kan hämtas finns i två landsting i landet. Data från dessa register, BHV-System i Örebro (17) och Basta i Uppsala (18), visar att andelen föräldrar som deltar i föräldragrupper är relativt låg. Den högsta andelen finns bland förstagångsföräldrar medan föräldrar som redan har ett eller flera barn deltar mer sällan. Data hämtade från årskullarna födda 2006 i Örebro län (n=2 952) och i Uppsala län (n=3 860), beskriver den procentuella andelen barn vars föräldrar någon gång deltagit i föräldragrupp på BVC. I Örebro län deltog föräldrar till 35 % av barnen och i Uppsala län deltog föräldrar till 32 % av barnen. Fördelat på förstabarns- respektive flerbarnsföräldrar var deltagandet i Örebro län 61 % för förstabarn respektive 16 % för flerbarn och i Uppsala län 59 % respektive 14 % (19, 20). I en nyligen genomförd kartläggning i Sörmlands läns landsting tillfrågades sjuksköterskor på BVC bl.a. angående deltagandet i föräldragrupper. Enligt undersökningen deltog, bland barn födda 2006, föräldrar till 69 % av förstabarnen och 30 % av flerbarnen i barnhälsovårdens föräldragrupper (21). I Stockholms läns landsting deltog, bland barn födda 2006, föräldrar till 77 % av de inskrivna förstabarnen och 29 % av flerbarnen i föräldragrupp år 2007 (22). Det finns dock skillnader mellan data från ovanstående register och uppgifter från andra län. Beräkningar av andelar, t.ex. avseende föräldragruppsdeltagande, i BHV-System och Basta baserar sig på antalet folkbokförda barn vilket gör att beräknade andelar ofta blir lägre än de som redovisas från län som baserar sina siffror på antalet inskrivna barn på BVC, d.v.s. endast de barn man känner till och har uppgifter på. Pappors deltagande i föräldrautbildning I Örebro län deltog pappor till 16,6 % av barn födda 2006 medan i Uppsala län deltog pappor till endast 5 % av barnen (19, 20). I materialet från Sörmland uppgavs att pappor till 2-3 % av barnen deltog (21). En stort upplagd interventionsstudie i Uppsala, Barnhälsovård i förändring (BIF) (23) undersökte bl.a. pappors deltagande i föräldragrupper. Det övergripande syftet med studien var att pröva en utökad modell för barnhälsovårdens psykosociala arbete. I metoden ingick användandet av den strukturerade metoden ICDP (Vägledande samspel), (24), i föräldragrupperna. På de BVC som ingick i interventionen deltog pappor till 5 % av barnen före interventionen medan pappor till 9 % deltog efter interventionen. På kontrollcentralerna, som inte genomförde någon intervention, deltog pappor till 12 % av barnen vid baslinjemätningen och 13 % vid uppföljningen. 147

148 Interventionscentralerna bestod uteslutande av typen integrerade BVC medan kontrollcentralerna bestod av hel-bvc. Föräldragrupper i Sverige idag bedrivs erfarenhetsmässigt nästan uteslutande efter lokalt eller regionalt utarbetade program som tar upp olika teman med anknytning till barn och föräldraskap. Syftet är oftast att ge primärpreventiv information och ge möjlighet för föräldrar att knyta kontakter och i samtalsform delge varandra sina egna erfarenheter. Teman som ofta finns med i programmen är t.ex. graviditet och förlossning, amning, familj och relationer, sex och samlevnad, samspel förälder-barn, kost, sömn, barnets utveckling, föräldraroll och gränssättning, språk och tal, barnsäkerhet, egenvård, vaccinationer, tandhälsovård, tobak och alkohol, samhällsinformation eller frågeställningar enligt föräldrarnas egna önskemål. Sekundärpreventiva föräldragrupper anordnas även i viss utsträckning till speciella grupper av föräldrar, t.ex. unga mammor och ensamföräldrar. Som ett komplement till dessa generella, primärpreventiva eller sekundärpreventiva föräldragruppsformer finns även mer konkret utarbetade, manualbaserade och utvärderade program, ofta med sekundärpreventiv inriktning. Sådana program används dock i ganska liten utsträckning inom barnhälsovården. Behov av riktade program av detta slag har påtalats i flera rapporter (25, 26). Rapporten Tidigt föräldrastöd (9) och en kartläggning på Socialstyrelsen 2008 (27) inventerade de strukturerade metoder eller program som används inom barnhälsovården idag. Metoder upptagna i kartläggningarna är PREP (28), Vägledande samspel (ICDP) (24), De otroliga åren (29), Från första början (30), COPE (31), COPE for toddlers (32), Föräldrakraft (33), Komet (34), Marte Meo (35), och Mellow Parenting (36). Kartläggningarna är utförda som enkätundersökningar riktade till de centrala barnhälsovårdsenheterna i landet. Kvantitativa data över i hur stor omfattning metoderna används saknas. Ett konkret, manualbaserat och utvärderat program för identifiering av postnatal depression hos mammor, Edinburgh Postnatal Depression Scale, (EPDS) för individuellt bruk används i flera län. Kvantitativa data över i hur stor omfattning metoden används saknas. Sociodemografiska skillnader i deltagande i föräldragrupper Data över i hur stor utsträckning mödra- och barnhälsovårdens föräldragrupper förmår att nå mer utsatta grupper av föräldrar, ensamstående, lågutbildade och föräldrar med ursprung i andra länder än Sverige, saknas i stort sett. En svensk studie (37), publicerad 2006, studerade karaktäristika hos förstgångsmödrar som inte deltog i föräldragrupper på BVC. Studien visade att utlandsfödda mödrar och mödrar med låg utbildning i signifikant lägre grad deltog i föräldrautbildningen. Studien Barnhälsovård i förändring (BIF) (23) undersökte också invandrarföräldrars deltagande i föräldragrupper på BVC i 6 mellansvenska landsting, n=1983. Analysen visade att av mödrar med invandrarbakgrund deltog 33 % i föräldragrupp jämfört med 54 % för svenska mammor. När det gällde pappor var motsvarande siffror 6 % respektive 12 %. Utbildningens betydelse för deltagande i föräldrautbildning undersöktes också i BIFstudien. Man använde en 3-gradig skala: grundskola eller lägre, gymnasium samt universitet/högskola. Ca 51 % av mödrar och 17 % av fäder med gymnasial eller högskoleutbildning deltog i föräldrautbildning medan endast 31 % av mödrarna och 10 % av fäderna med grundskola eller lägre deltog. 148

149 SYFTE Att beskriva hur sjuksköterskor på BVC i Sverige definierar barnhälsovårdens föräldrastöd och kartlägga förekomst, omfattning, innehåll och deltagande inom Barnhälsovårdens föräldragruppsverksamhet. FRÅGESTÄLLNINGAR Hur definierar sjuksköterskor på BVC begreppet föräldrastöd? I hur stor omfattning erbjuds och genomförs idag föräldragrupper på BVC? Vilka föräldrar inbjuds? Vilka ämnesområden tas upp i BVCs föräldragruppsverksamhet? I hur stor omfattning erbjuds föräldrar att delta i riktade grupper? Vidtas åtgärder för att öka antalet deltagande pappor? Vilka problembaserade strukturerade metoder efterfrågas idag av BVCsjuksköterskor? Finns det skillnader i svaren på frågorna 1 6 beroende på om BVC är knuten till en familjecentral eller inte, respektive är hel-bvc eller integrerad BVC? Hur stort är deltagandet i föräldragrupp av föräldrar från olika socioekonomiska grupper? DEFINITIONER Föräldragrupp: Av BVC/Familjecentral initierad och ledd grupp av föräldrar som under barnets första år regelbundet träffas för att samtala om frågor kring föräldraskapet (38). Föräldrastöd: Organiserade insatser för föräldrar som syftar till att främja barns välfärd (8). Föräldrautbildning: Det finns idag ingen allmänt accepterad definition av begreppet som i föräldrastödsutredningen ersattes med begreppet stöd i föräldraskapet. Det används dock ibland synonymt med föräldragrupp. Föräldrautbildning definieras av vissa som den information i vitt skilda hälsofrågor som meddelas föräldrar i samband med såväl individuella möten som i möten i grupp. Familjecentral: Samverkan mellan och samlokalisering av de fyra basverksamheterna mödrahälsovård, barnhälsovård, öppen förskola och socialtjänst (39). Familjecentralsliknande verksamhet: Barnhälsovård samlokaliserad med en annan kommunal verksamhet (öppen förskola eller socialtjänst)(39). Ej samlokaliserad BVC-verksamhet: BVC-enheter som inte är organiserade i någon familjecentral eller familjecentralsliknande verksamhet. BVC: Enhet för barnhälsovård för ett geografiskt avgränsat område med eget BVCnummer eller namn (38). 149

150 Hel-BVC: Sjuksköterskan på BVC-enheten arbetar enbart med familjer med barn 0-6 år. Tid för verksamheten klart avgränsad från annan verksamhet (38). Integrerad BVC: Sjuksköterskan på BVC-enheten arbetar dels med barn på BVC och dels med vuxna på distriktssköterskemottagning eller vårdcentral (38). Förstabarnsföräldrar: Barnet är moderns första barn, eventuella adoptivbarn medräknade (38). MATERIAL OCH METOD Föräldragrupper på BVC: omfattning, organisation och innehåll. En nationell enkätstudie Ett register över e-postadresser till samtliga fast anställda sjuksköterskor med placering på BVC i Sverige insamlades med hjälp av de regionala enheterna för barnhälsovård i landets olika län eller sjukvårdsområden. Insamlingen resulterade initialt i 2603 adresser. Information om kartläggningen och den kommande webbenkäten skickades till samtliga adresser 2 månader innan enkäten gick ut för att testa adressernas validitet. 91 adressater kunde då avföras då de inte kunde återfinnas i aktuella e-postsystem. Ca 1 vecka innan webbenkäten skickades ut sändes ytterligare information till de återstående 2512 adresserna för att uppdatera registret. 41 av adresserna hade då upphört att gälla eller tillhörde personer som ej var verksamma som BVC-sjuksköterskor. Adressregistret innehöll efter detta e-postadresser till 2471 BVC-sjuksköterskor. Underlaget till enkäten sändes för synpunkter till de regionala BHV-enheterna och pilottestades även av ett slumpmässigt urval distriktssköterskor i Uppsala län. En webbenkät konstruerades därefter med hjälp av dataprogrammet Questback (40), och sändes till samtliga 2471 sjuksköterskor i registret , se bilaga 1. Påminnelser sändes till respondenter som inte svarat efter 1 respektive 2 veckor. Enkäten var möjlig att besvara under totalt 19 dagar. En fördjupningsstudie i Uppsala län Deltagande i föräldragrupp av föräldrar från olika socioekonomiska grupper studerades med hjälp av data från forskningsprojektet Epidemiological studies in a local Swedish childhealth database som pågår (2008) på Barnhälsovårdens länsavdelning i Uppsala och som avser att studera sociala och etniska skillnader i hälsa hos spädbarn i Uppsala län. I forskningsdatabasen ingår data på åriga barn födda 1997 t.o.m hämtade från den lokala statistikdatabasen för barnhälsovård i Uppsala län, Basta, (18), Medicinska födelseregistret (MFR) på Socialstyrelsen (41, 42) och från LOUISE-databasen på Statistiska Centralbyrån (43, 44). Följande utfallsvariabler studerades: FÖREKOMST AV SOCIALBIDRAG Variabeln innehöll 2 kategorier: Ja och Nej. Värdet Ja innebär att en individ tillhör en familj som under aktuellt år erhållit socialbidrag. 150

151 ENSAMFÖRÄLDER Variabeln innehöll ursprungligen information om familjetyp enligt kategorierna: Makemaka-familj med barn <18 år, Sambofamilj med barn <18 år, Ensamstående far med barn <18 år och Ensamstående mor med barn <18 år. Från dessa kategorier skapades variabeln Ensamförälder där kategorin Ja är de som i ursprungsvariabeln var kodade som Ensamstående far eller Ensamstående mor och de två övriga kategorierna kodades som Nej. DISPONIBEL INKOMST Variabeln var ursprungligen kvantitativ med diskreta värden. Disponibel inkomst definieras som individens del av familjens sammanlagda disponibla inkomst. Den individualiserade delen beräknas genom att familjens sammanlagda inkomst divideras med familjens sammanlagda konsumtionsvikt (av Socialstyrelsen beräknat konsumtionsutrymme där en vuxen har ett konsumtionsutrymme på 0,96, barn 0-3 år 0,56 och barn 4-10 år 0,66) och multipliceras med individens konsumtionsvikt. På så sätt blir värdet ett jämförbart mått på familjens inkomstnivå och de ekonomiska villkor under vilka familjen lever. För att skapa kategorier av denna kvantitativa variabel indelades värdena i kvartiler där kvartil 1 var lika med de 25 % av individerna som hade de lägsta disponibla inkomsterna och kvartil 4 de 25 % av individerna som hade de högsta disponibla inkomsterna. I den statistiska analysen jämfördes kvartil 1 med övriga kvartiler. MODERNS UTBILDNINGSNIVÅ Värdet avser moderns högsta, avslutade utbildning. Den ursprungliga variabeln var indelad i 6 kategorier: Förgymnasial utbildning kortare än 9 år, förgymnasial utbildning 9 år eller längre, gymnasial utbildning högst 2-årig, gymnasial utbildning längre än 2 år, eftergymnasial utbildning kortare än 3 år och eftergymnasial utbildning 3 år eller längre inklusive forskarutbildning. För att öka hanterbarheten indelades variabeln i 3 kategorier där förgymnasial utbildning kategoriserades som Kort utbildning, gymnasial utbildning som Medellång utbildning och eftergymnasial utbildning som Lång utbildning. MODERNS FÖDELSELAND Det land i vilket modern är född. Grundinformationen gav uppgift om specifikt födelseland utifrån vilken skapades kategorier av geografiska områden. Utlandsfödda mödrar jämfördes i den statistiska analysen med mödrar födda i Sverige. FADERNS FÖDELSELAND Det land i vilket fadern är född. För övrigt hanterades variabeln som ovanstående variabel över moderns födelseland. 151

152 Dataanalys Det kvantitativa datamaterialet analyserades i statistikprogrammet SPSS version 15 för Windows. Skillnader mellan grupper testades med Chi2-test, Students t-test eller i logistisk regressionsanalys, samtliga med signifikansnivå 5 %. I analysen av BVC-organisationens betydelse för föräldragruppsverksamheten i den nationella enkätundersökningen testades förekomsten av hel-bvc respektive familjecentral som organisatorisk form och dess betydelse för 1) Erbjudande om föräldragrupper, 2) Erbjudande om konkreta, manualbaserade metoder och 3) Andel deltagande pappor i föräldragrupperna. Analysen utfördes i två modeller. I modell 1 testades de organisatoriska formerna var för sig. I modell 2 testades formernas samtidiga betydelse justerad för vårdtyngd. I analysen av erbjudande av föräldragrupper ingick samtliga respondenter (n=1943). Analysen av pappadeltagande och erbjudande om konkreta, manualbaserade metoder baserades på de respondenter som angett att man erbjuder föräldragrupper, n=1819. I analysen dikotomiserades uppgiften om andel deltagande pappor till < 20 % respektive > 30 % och uppgiften om vårdtyngd till < 70 nyfödda/år/heltidstjänst resp. > 70 nyfödda/år/heltidstjänst. I analysen avseende BVC på familjecentral jämfört med icke samlokaliserade BVC är BVC i familjecentralsliknande verksamheter exkluderade. 152

153 RESULTAT Svarsfrekvens Webbenkäten skickades till 2471 e-postadresser. Under svarstiden inkom besked från 47 respondenter som tillhörde andra personalkategorier eller var sjuksköterskor men inte arbetade på BVC. Av kvarvarande 2424 sjuksköterskor svarade 1943 på enkäten vilket motsvarar en svarsfrekvens på 80,2 %. Andel svarande per län framgår av tabell 4.1. Endast i ett län var svarsfrekvensen lägre än 70 %. Tabell Antal och andel sjuksköterskor som besvarat enkäten, antal som arbetar på hel/integrerad BVC respektive familjecentral/familjecentralsliknande verksamhet/ej samlokaliserad BVC-verksamhet samt utbildningsbakgrund per län (n=1943). Län N Andel svar/län Hel/Integr. BVC FC FClikn. Ej samlok. BVC Bsk Dsk Bsk+ Dsk Annan spec. Ingen spec. Nyfödda /heltid Blekinge 56 71,8 9/ Dalarna 68 97,1 45/ Gotland ,0 9/ Gävleborg 52 92,9 34/ Halland 91 72,8 20/ Jämtland 34 81,0 15/ Jönköping 78 88,6 67/ Kalmar 43 89,6 38/ Kronoberg 47 94,0 10/ Norrbotten 66 77,6 12/ Skåne ,4 94/ Stockholm ,2 276/ Södermanland 43 82,7 31/ Uppsala ,9 13/ Värmland 65 82,3 43/ Västerbotten 69 70,4 12/ Västernorrland 53 93,0 23/ Västmanland 49 74,2 30/ Västra Götaland ,6 168/ Örebro 61 79,2 33/ Östergötland 78 69,0 51/ Riket ,2 1033/ m=76 Int. Bortfall n=

154 Geografisk, organisatorisk och utbildningsmässig fördelning Sjuksköterskor från samtliga län och 279 av totalt 290 kommuner i Sverige svarade på enkäten. 28 sjuksköterskor hade inte angett vilken kommun deras BVC-enhet var belägen i. Av tabell 4.1 framgår antal och andel sjuksköterskor som svarade, antal som arbetade på hel- respektive integrerad BVC, på familjecentral, i familjecentralsliknande verksamhet respektive ej samlokaliserad BVC-verksamhet samt respondenternas utbildningsbakgrund. I medeltal hade de svarande sjuksköterskorna arbetat 13 år med barnhälsovård. 30 % av de svarande hade arbetat 5 år eller mindre och ungefär lika stor andel hade arbetat 20 år eller mer. Mediantiden var 10 år. 53 % av sjuksköterskorna arbetade enbart med BVC, medan 45 % arbetade med såväl vuxna som BVC. 15 % av sjuksköterskorna uppgav att de arbetade på familjecentral och ungefär lika stor andel att de arbetade i familjecentralsliknande verksamhet. Resterande 70 % uppgav att deras BVC inte ingick i någon sådan samarbetsform. Majoriteten av de svarande sjuksköterskorna, 72 %, var specialistutbildade distriktssköterskor, 17% hade specialistutbildning till barnsjuksköterskor och 9% hade båda dessa specialiteter. 1 % hade annan specialistutbildning och endast 3 sjuksköterskor saknade helt specialistutbildning. Vårdtyngd Baserat på uppgifter om antal nyfödda 2007, som sjuksköterskorna uppgav att de själva ansvarade för, och den uppskattade veckoarbetstiden för BVC-arbete beräknades för varje län det genomsnittliga antalet barn per heltidstjänst (40 veckotimmar). Medelvärdet för antal nyfödda/heltidstjänst/län framgår av tabell 1. I genomsnitt över landet rapporterade sjuksköterskor som arbetade på familjecentraler signifikant lägre antal barn/heltidstjänst (67 barn) än sjuksköterskor som inte arbetade samlokaliserat (77 barn) (t-test p<0,001). Vårdtyngden skilde sig också signifikant mellan sjuksköterskor som arbetade på hel-bvc som rapporterade lägre antal barn/heltidstjänst (72 barn) och sjuksköterskor på integrerad BVC (80 barn) (t-test p<0,001). Föräldrastöd på BVC Begreppsdefinition Begreppet Föräldrastöd definierades av de svarande sjuksköterskorna framför allt i termer av kontinuitet, tillgänglighet och individuell anpassning efter föräldrarnas behov. De olika faktorerna i BVC-arbetet presenteras i tabell i rangordning (av flest sjuksköterskor valt som en av 4 faktorer som man ansåg bäst beskrev begreppet föräldrastöd). Definitionen av föräldrastöd skilde sig inte åt mellan sjuksköterskor som arbetade på familjecentral, sjuksköterskor inom familjecentralsliknande verksamhet respektive sjuksköterskor som inte arbetade samlokaliserat. Inte heller mellan sjuksköterskor på helrespektive integrerad BVC fanns skillnader i tolkningen av begreppet. 154

155 Tabell Faktorer som bäst beskriver begreppet föräldrastöd Faktor % Personkännedom/Kontinuitet 66 Anpassning efter föräldrarnas önskemål och behov 55 Tillgänglighet för individuella besök 54 Föräldragrupper 45 Konkreta, manualbaserade metoder för föräldrastöd på BVC 43 Tillgänglighet per telefon 37 Hembesök 34 Kunna erbjuda kontakt med psykolog, logoped eller barnläkare vid behov 27 Familjecentral 22 Medicinsk hälsoövervakning 9 Vaccinationer 4 Regelbunden kontakt med öppen förskola 1 Regelbunden kontakt med socialtjänst 1 Föräldragrupper på BVC: Omfattning och organisation De frågor som berörde föräldragrupper besvarades endast av de 94 % av sjuksköterskorna som svarat att man erbjöd föräldrar på sin BVC att delta i sådana (n=1819). Av de 1819 sjuksköterskorna svarade 47 % att de erbjöd alla nyblivna föräldrar att delta medan 52 % av sjuksköterskorna erbjöd endast förstabarnsföräldrar. Av dessa angav dock drygt hälften att man erbjöd flerbarnsföräldrar att delta i mån av tid eller då man identifierat ett särskilt behov. 99 % av sjuksköterskorna erbjöd föräldragrupper avpassade för spädbarnsåret och 10 % erbjöd dessutom grupper för föräldrar till äldre barn. Ett fåtal (n=3) angav att man endast erbjöd föräldragrupper för barn över 1 års ålder. Signifikant fler sjuksköterskor på hel-bvc erbjöd deltagande i föräldragrupper jämfört med integrerade BVC, se tabell Nästan alla sjuksköterskor fungerade också som gruppledare i de föräldragrupper de startade. 58 % angav att de alltid ledde grupperna själva medan 33 % svarade att de ledde grupperna tillsammans med andra kollegor. Många sjuksköterskor hade också ett samarbete med mödravården vad gällde föräldragrupper och tog över redan etablerade grupper som sedan fortsatte att hålla ihop på BVC. Detta skedde dock i olika utsträckning. 33 % av sjuksköterskorna angav att man alltid eller oftast gjorde på detta sätt och 12 % att man gjorde så ibland. 54 % svarade att man inte hade denna form av samarbete. I medeltal startade varje sjuksköterska 5 nya grupper per år men variationen var stor. 9 % av sjuksköterskorna angav att man startade 10 grupper eller fler årligen. Antal gruppträffar varierade. Det vanligaste var att grupperna träffades mellan 4 och 8 gånger. 10 % av sjuksköterskorna angav att deras grupper vanligen träffades 9 gånger eller fler. 155

156 Sjuksköterskor på hel-bvc erbjöd föräldragrupper i högre utsträckning än sjuksköterskor på integrerade BVC. Sjuksköterskor på hel-bvc tog också över grupper från MVC i högre utsträckning. Liknande skillnader fanns mellan sjuksköterskor som arbetade på familjecentraler jämfört med sjuksköterskor som inte arbetade samlokaliserat. En lägre grad av skillnad fanns även mellan sjuksköterskor som arbetade i familjecentralsliknande verksamhet och sjuksköterskor som inte var samlokaliserade, se Tabell Tabell Föräldragruppsrelaterade aktiviteter i förhållande till hel-/integrerad BVC respektive Familjecentral/ej samlokaliserad BVC-verksamhet respektive familjecentralsliknande verksamhet/ej samlokaliserad BVC-verksamhet. (n= 1819). Erbjuder föräldragrupper. Procentuell andel. n=1943. Tar alltid/oftast över grupper från MVC. Procentuell andel Antal nya grupper/år i medeltal Antal grupptillfällen/grupp i medeltal Hel-BVC Integr BVC 1) Chi2-test. 2) Students t-test 3) *** = p<0,001, **=p<0,01, *=p<0,05 p 3) FC Ej samlok. p 3) FC-likn. Ej samlok *** 1) ** 1) ns 1) *** 1) *** 1) *** 1) 6 4 *** 2) 5 5 ns 2) 5 5 ns 2) 7 6 * 2) 7 6 *** 2) 7 6 *** 2) p 3) Föräldragrupper på BVC: innehåll och samarbete De allra flesta sjuksköterskor, 88 %, svarade att de hade ett planerat program för gruppträffarna men att man i hög grad anpassar innehållet efter föräldrarnas egna önskemål. Nästan alla sjuksköterskor angav att man i sina grupper diskuterar kost och barnsäkerhet vilket också var de vanligaste ämnen där sjuksköterskorna tog hjälp av förstärkningsfaktorer som broschyrer, video, dvd eller bildspel. Dessa tjänar som underlag för samtalet eller för att öka möjligheten för föräldrarna att komma ihåg vad man pratat om och lättare kunna berätta för en förälder som inte deltagit, vad man diskuterat. Knappt 35 % angav att man använder boken Leva med barn (45, 46)som underlag i sina föräldragrupper. I stort sett samtliga sjuksköterskor, 94 %, svarade att man också tar hjälp av andra personalkategorier i sina föräldragrupper. Vanligast var deltagande av personal från bibliotek, folktandvården och öppen förskola. Läkare (allmänläkare eller barnläkare) deltar i mycket liten utsträckning i BVCs föräldragrupper. Sjuksköterskor på familjecentral och familjecentralsliknande verksamhet angav i högre utsträckning (76 %/67 %) att man tar hjälp av öppen förskola i sina föräldragrupper jämfört med sjuksköterskor som inte arbetade samlokaliserat (38 %). 156

157 Strukturerade, manualbaserade metoder som används på BVC Strukturerade, manualbaserade program för föräldrastöd användes av 62 % av BVCsjuksköterskorna. Den allra vanligaste metoden var EPDS (Edinburgh Postnatal Depression Scale), en strukturerad metod för att identifiera och stödja mödrar med olika grader av nedstämdhet eller depression efter barnafödande, som användes av 58 % av sjuksköterskorna. Använda metoder framgår av Tabell Tabell Strukturerade metoder för föräldrastöd på BVC METOD % EPDS (Screening och uppföljande samtal vid behov) 57,8 Vägledande samspel (ICDP) 15,1 Marte Meo 1,6 COPE 1,0 Från första början 0,9 Komet 0,8 PREP 0,5 De otroliga åren 0,7 COPE for toddlers 0,3 Föräldrakraft 0,3 Mellow Parenting 0 Det fanns skillnader vad gäller andelen som använde sig av EPDS mellan sjuksköterskor som arbetade på familjecentral och de som inte var samlokaliserade på detta sätt. 65 % av sjuksköterskor på familjecentraler använde EPDS. Motsvarande siffra för icke samlokaliserade sjuksköterskor var 56 %. Sjuksköterskor som arbetade på hel-bvc använde metoden i högre utsträckning (60 %) än sjuksköterskor som arbetade på integrerad BVC (55 %). När det gällde andelen sjuksköterskor som angav att man inte använde någon strukturerad metod alls var andelen högre bland dem som inte arbetade samlokaliserat jämfört med dem som arbetade på familjecentral (40 % jämfört med 27 %) och en liknande skillnad fanns mellan sjuksköterskor som arbetade på integrerad BVC jämfört med hel-bvc (42 % jämfört med 33 %). Samtliga skillnader var signifikanta i Chi2-test, p < 0,001. Utveckling av nya, verksamma metoder för BVC Utveckling av nya strukturerade, manualbaserade metoder för användning på BVC efterfrågades framför allt för att bättre kunna stödja föräldrar till barn med besvärligt temperament eller för att stödja anknytningsprocessen, se Tabell Önskemål om utvecklingsområden för strukturerade metoder på BVC skilde sig inte åt mellan sjuksköterskor som arbetade på familjecentral, sjuksköterskor inom familjecentralsliknande verksamhet respektive sjuksköterskor som inte arbetade 157

158 samlokaliserat. Inte heller mellan sjuksköterskor på hel- respektive integrerad BVC fanns skillnader i detta avseende. Tabell Önskade utvecklingsområden för strukturerade metoder för BVC % Barn med besvärligt temperament (kinkigt, gnälligt, svårt att tillfredställa) 49 Anknytning 42 Parrelationer 34 Barn med utagerande, aggressivt beteende 27 Sömn 22 Mat 10 Kolik 9 Särskilda insatser inom föräldragruppsverksamheten Särskilda insatser för vissa grupper av föräldrar, s.k. riktade grupper, fanns i olika utsträckning på BVC. Sådana grupper av föräldrar kunde vara t.ex. unga mammor (18 %), tvillingföräldrar (13,9 %), adoptivföräldrar (8,6 %), eller ensamföräldrar (4 %). Nästan hälften, 48 %, av sjuksköterskorna svarade att man inte hade några riktade grupper alls. Andra riktade grupper som nämndes var t.ex. grupper för föräldrar till för tidigt födda barn, föräldrar med inget eller litet nätverk, föräldrar till överviktiga barn, föräldrar som förlorat ett barn eller föräldrar som tidigare missbrukat alkohol eller narkotika. Även om endast 4,6 % av sjuksköterskorna angav att man riktade sig till pappor med särskilda pappagrupper angav 34 % av sjuksköterskorna att man på olika sätt hade vidtagit åtgärder för att öka deltagande av pappor i de generella föräldragrupperna. Sådana åtgärder kunde t.ex. vara att sända en särskild inbjudan till pappan eller att tydligt rikta inbjudan till båda föräldrarna, att anpassa tiden för föräldragrupperna så att arbetande pappor lättare kunde delta, oftast sen eftermiddag eller kvällstid eller att ha manliga ledare i föräldragrupperna. I genomsnitt uppskattade de svarande sjuksköterskorna att ca 20 % av barnens pappor deltog i föräldragrupp. Flest pappor uppskattades delta i föräldragrupp i Dalarnas och Kalmar län (36 %), Jönköpings län (31 %) och Örebro län (30 %). Lägst andel deltagande pappor rapporterades från Sörmlands län (11 %). Sjuksköterskor på hel-bvc erbjöd riktade grupper och vidtog särskilda åtgärder för att öka antalet deltagande pappor i föräldragrupperna i signifikant högre grad än sjuksköterskor på integrerad BVC. Sjuksköterskor på hel-bvc rapporterade också i signifikant högre grad ett pappadeltagande > 30 % i sina grupper. Liknande skillnader fanns vid jämförelse mellan sjuksköterskor som arbetade på familjecentral jämfört med sjuksköterskor som ej arbetade samlokaliserat. Även vid jämförelse mellan familjecentralsliknande verksamhet och icke samlokaliserad BVC-verksamhet fanns skillnader, dock mindre uttalade än mellan familjecentral/ej samlokaliserad verksamhet, se Tabell

159 Tabell Riktad föräldragruppsverksamhet per hel/integrerad BVC, Familjecentral/ej samlokaliserad BVC-verksamhet respektive familjecentralsliknande verksamhet/ ej samlokaliserad BVC-verksamhet. (n=1819). Erbjuder riktade grupper. Procentuell andel Vidtagit pappaåtgärder. Procentuell andel Deltagande pappor > 30 %. Procentuell andel Hel- BVC Integr. BVC 1) Chi2-test. 2) Students t-test. 3) *** = p<0,001, **=p<0,01, *=p<0,05 p FC Ej samlok. p FC-likn Ej samlok *** 1) *** 1) *** 1) *** 1) *** 1) ns 1) *** 2) *** 2) * 2) p Sjuksköterskor som angav att de alltid eller oftast tog över grupper från MVC hade dubbelt så hög andel deltagande pappor i sina grupper jämfört med sjuksköterskor som angav att de någon gång eller aldrig gjorde på detta sätt (31 %/14 %, t-test p<0,0001). I justerad logistisk regressionsanalys var oddskvoten 4,1 (95 % CI 3,0-5,5) för pappadeltagande > 30%, om man alltid eller oftast tog över grupper från MVC, efter kontroll för hel/integrerad BVC och Familjecentral/ej samlokaliserad verksamhet. Förutsättningar för föräldragruppsverksamheten De sjuksköterskor som svarade att man inte erbjöd föräldrar att delta i föräldragrupper, (n=124), fick även ange skälet till detta, se Tabell Det vanligaste skälet var brist på tid. Av de som angav tidsbrist som skäl var det vanligaste kompletterande skälet att andra arbetsuppgifter prioriteras högre i organisationen. En dryg tredjedel angav tillfälliga omständigheter som skäl, t.ex. att man p.g.a. tillfällig personalbrist valt att inte erbjuda föräldragrupper, även om man under normala omständigheter brukade göra detta. Det fanns mycket små skillnader i hur sjuksköterskor på familjecentraler, familjecentralsliknande verksamhet respektive sjuksköterskor som inte arbetade samlokaliserat angav skälen till att inte erbjuda föräldragrupper. Inga skillnader fanns heller mellan sjuksköterskor på hel- respektive integrerade BVC. 159

160 Tabell Angivna skäl för att ej erbjuda föräldrar att delta i föräldragrupper. (n=124) Antal Tidsbrist 69 Jag erbjuder inte föräldragrupp just nu beroende på tillfälliga omständigheter 42 Andra arbetsuppgifter prioriteras högre i organisationen 27 Saknar lämplig lokal 26 Föräldrarna anmäler sig men kommer inte på träffarna 23 Bristande stöd från närmaste chef 15 Jag har för litet barnunderlag 15 Det är inget som efterfrågas av föräldrarna 14 Jag saknar tillräcklig utbildning för uppgiften 8 Det känns inte meningsfullt 7 Jag får inte tillräcklig handledning/fortbildning 4 Jag anser att andra arbetsuppgifter är viktigare 5 Jag känner mig obekväm i rollen som gruppledare 3 Saknar teknisk utrustning 0 Jag har svårt att få tag på tolk för att genomföra mina föräldragrupper 0 Sjuksköterskor som angav att man erbjöd föräldrarna att delta i föräldrautbildning (n=1819) ombads i enkäten att svara på i hur stor utsträckning man ansåg sig ha stöd och förutsättningar, som gynnade arbetet med föräldragrupper, i form av stöd och godkännande från närmaste chef, lämplig lokal, teknisk utrustning, regelbunden handledning och fortbildning. En majoritet ansåg sig ha bra stöd från sin närmaste chef. Däremot ansåg drygt 40 % av sjuksköterskorna att förutsättningar i form av såväl lämplig lokal som teknisk utrustning var sämre tillgodosedda. Störst var bristen gällande regelbunden handledning och fortbildning där 69 % respektive 57 % uppgav att detta stämde mindre bra eller inte alls. Det fanns skillnader i uppfattning baserat på organisatorisk form. Sjuksköterskor på integrerade BVC angav signifikant oftare sämre förutsättningar i form av stöd från chef, lokal och teknisk utrustning jämfört med sjuksköterskor på hel-bvc. Sjuksköterskor som ej arbetade samlokaliserat angav, i signifikant högre grad, sämre stöd i form av lokal, teknik, fortbildning och handledning än sjuksköterskor på familjecentral. Betydelsen av BVC-organisation för föräldragruppsverksamheten Såväl hel-bvc som familjecentral som organisatorisk form hade betydelse för utfallet i föräldragruppsverksamheten inom barnhälsovården. 160

161 Tabell Logistisk regressionsanalys av sambandet mellan organisatorisk form och föräldragruppsrelaterade moment inom barnhälsovården. Erbjudande om f-grupp 1) Erbjuder konkret metod 2) Pappadeltagande 3) Modell 1 4) Modell 2 5) Modell 1 4) Modell 2 5) Modell 1 4) Modell 2 5) OR p 6) OR p 6) OR p 6) OR p 6) OR p 6) OR p 6) HEL-BVC 2,45 *** 2,40 ** 1,43 *** 1,43 ** 1,77 *** 1,80 *** Int. BVC 1,00 1,00 1,00 1,00 1,00 1,00 Familjecentral 3,90 ** 2,48 (0,056) 1,78 *** 1,47 * 2,50 *** 2,09 *** Ej Samlok. 1,00 1,00 1,00 1,00 1,00 1,00 1) Sjuksköterskan på BVC erbjuder föräldrar att delta i föräldragrupp. n= ) Sjuksköterskan på BVC erbjuder föräldrar någon form av konkret, manualbaserad metod, individuellt eller i grupp, t.ex. EPDS eller ICDP. I analysen ingår endast de respondenter som angett att de erbjuder deltagande i föräldragrupp. n= ) Sjuksköterskan på BVC anger att andelen barn vars pappor deltar i föräldragrupp är > 30 %. I analysen ingår endast de respondenter som angett att de erbjuder deltagande i föräldragrupp. n= ) Ojusterad logistisk regressionsmodell där de organisatoriska formerna hel-/integrerade BVC resp. familjecentral/ej samlokaliserade BVC testas var för sig. 5) Justerad logistisk regressionsmodell där de organisatoriska formerna hel-/integrerade BVC resp. familjecentral/ej samlokaliserade BVC testas samtidigt. Modellen är justerad för vårdtyngd dikotomiserad som < 70 nyfödda/år/heltidstjänst resp. > 70 nyfödda/år/heltidstjänst. 6) *** = p<0,001, **=p<0,01, *=p<0,05 Tabell visar logistiska regressionsmodeller där utfallsmåtten 1) Erbjudande om föräldragrupper, 2) Erbjudande om konkreta, manualbaserade metoder och 3) Hög andel deltagande pappor i föräldragrupperna testades mot hel-bvc/integrerad BVC respektive familjecentral/ej samlokaliserad BVC-verksamhet. Analysen utfördes i två modeller. I modell 1 testades de organisatoriska formerna var för sig. I modell 2 testades formernas samtidiga betydelse justerad för vårdtyngd. BVC-verksamhet organiserad som såväl hel- BVC som familjecentral hade signifikant betydelse för utfallet jämfört med BVCverksamhet organiserad som integrerad BVC respektive icke samlokaliserad BVC. De två organisatoriska formerna hade självständig betydelse som i väldigt liten utsträckning påverkades av varandra eller av den aktuella vårdtyngden, se tabell

162 Sjuksköterskornas uppfattning om målet med föräldrautbildningen BVC-sjuksköterskorna fick i enkäten rangordna de generella målen med föräldrautbildningen, Ge ökad kunskap Skapa möjlighet till kontakt och gemenskap Skapa medvetenhet om möjligheten att kunna påverka samhällsförhållanden 67 % av sjuksköterskorna ansåg att det viktigaste målet med föräldrautbildningen var att skapa möjlighet till kontakt och gemenskap, 26 % ansåg att målet att ge ökad kunskap var det viktigaste och endast 7 % ansåg att det viktigaste målet var att skapa medvetenhet om möjligheten att kunna påverka samhällsförhållanden. Ingen skillnad i denna uppfattning fanns mellan sjuksköterskor på familjecentraler, familjecentralsliknande verksamhet respektive sjuksköterskor som ej arbetade samlokaliserat. Inga skillnader fanns heller mellan sjuksköterskor på hel- respektive integrerad BVC. Deltagande i föräldragrupp av föräldrar från olika sociodemografiska grupper Analysen av sociodemografiska faktorers betydelse för deltagande i föräldragrupper presenteras i Tabell och är en kompletterande analys av data från forskningsprojektet Epidemiological studies in a local Swedish childhealth database som pågår (2008) på Barnhälsovårdens länsavdelning i Uppsala. Projektet avser att studera sociala och etniska skillnader i hälsa hos 1-åriga barn i Uppsala län. Av de barn som ingick i analysen hade 69,6 % föräldrar som aldrig deltagit i föräldragrupp. Signifikant högre andel barn vars föräldrar uppbar socialbidrag, var ensamföräldrar, hade låg disponibel inkomst, eller vars moder hade låg utbildningsnivå eller var i åldern år eller där någon av föräldrarna var födda utomlands, hade aldrig deltagit i föräldragrupp vid något tillfälle. Tabell Andel barn vars föräldrar inte deltagit i föräldrautbildning i förhållande till sociodemografiska indikatorer. (n=15 699). Socialbidrag n Ej deltagit någon gång % OR 1) p 1) Ja ,8 3,40 *** Nej ,0 1,00 Ensamförälder Ja ,7 1,73 *** Nej ,3 1,00 Disponibel inkomst Kvartil ,3 2,11 *** Kvartil ,6 1,00 162

163 Utbildningsnivå Kort ,7 2,45 *** Medellång ,6 1,12 ** Lång ,1 1,00 Mor född utomlands Ja ,8 2,54 *** Nej ,1 1,00 Far född utomlands Ja ,2 2,25 *** Nej ,2 1,00 Moders ålder 2 ) ,1 1,75 *** ,3 1,00 1 ) Logistisk regressionsanalys *** = p < 0,001, ** = p < 0,01 2 ) Andel beräknad endast på förstabarnsmödrar, n= DISKUSSION Föreliggande studie visade att sjuksköterskor på BVC i Sverige definierade begreppet Föräldrastöd framför allt i termer av personkännedom/kontinuitet, tillgänglighet och anpassning efter föräldrarnas behov, innefattande såväl individuellt stöd som gruppverksamhet. Föräldrastöd i grupp erbjöds av praktiskt taget samtliga sjuksköterskor men det fanns brister i det stöd och de förutsättningar som sjuksköterskorna hade för att kunna fullgöra uppgiften på ett optimalt sätt. Framför allt saknade en hög andel sjuksköterskor kontinuerlig fortbildning och handledning. Andelen föräldrar som faktiskt deltog var dock väsentligt lägre än andelen erbjudna. Socioekonomiskt utsatta grupper, föräldrar från andra länder, unga mammor och ensamföräldrar var exempel på föräldrar som deltog i lägre grad än andra grupper. Pappor deltog också i liten utsträckning i BVCs föräldragrupper. Sjuksköterskorna själva ansåg att det viktigaste målet med föräldragruppsverksamheten var att främja den sociala kontakten mellan föräldrarna och ge dem möjlighet att utbyta erfarenheter om föräldraskapet. De flesta sjuksköterskor anpassade därför innehållet i föräldragrupperna i hög grad efter föräldrarnas egna önskemål. Strukturerade, manualbaserade metoder användes i liten utsträckning i föräldragrupperna. Det fanns skillnader mellan organisationsformerna hel-bvc och integrerade BVC respektive BVC som tillhör familjecentral och BVC som inte var samlokaliserade. Sjuksköterskor på integrerade BVC och BVC som ej arbetade samlokaliserat hade generellt högre vårdtyngd och upplevde sämre stöd i sitt föräldragruppsarbete. BVC- 163

164 verksamhet organiserad som hel-bvc och/eller samlokaliserad i familjecentraler förefaller skapa bättre förutsättningar när det gäller att utveckla föräldragruppsverksamheten. Bortfallsanalys och metoddiskussion Av de 481 som inte svarade på enkäten meddelade 36 orsaken till detta via e-post. 9 sjuksköterskor hade giltiga e-postadresser men dessa kunde ej nås av oklara tekniska skäl, 2 hade en inkorg för e-post som var full, 9 hade semester under hela svarstiden, 2 var sjukskrivna, 6 var tjänstlediga, 4 var föräldralediga, 1 rapporterade havererad dator och 3 hade slutat sin tjänst på BVC innan enkäten skickades ut. 447 sjuksköterskor svarade ej på enkäten och meddelade heller ingen orsak till detta. Man kan inte bortse från möjligheten att det i denna grupp fanns ytterligare sjuksköterskor som även de hade något av ovanstående eller andra skäl som gjorde det omöjligt att svara. Bortfallet på 20% är dock lägre än förväntat i den här typen av enkätundersökningar och ökar således studiens validitet. Internbortfallet var generellt lågt, de allra flesta frågor besvarades av fler än 96 % av respondenterna. 2 frågor hade ett bortfall > 4 %. På fråga nr. 22 (Hur många nya grupper startar du, eller tar över från MVC, i genomsnitt per år?) var bortfallet 11,1 %. En tänkbar orsak till detta högre bortfall kan vara svårigheten att uppskatta ett genomsnittligt antal sett över ett helt år. 28 sjuksköterskor hade inte angett vilken kommun deras BVC-enhet var belägen i. De kommuner som inte var representerade i materialet var Arjeplog, Borgholm, Dals-Ed, Gullspång, Gällivare, Nora, Norberg, Nordanstig, Vindeln, Vännäs och Åsele. Kommuntillhörighet används dock inte för att besvara frågeställningarna i denna kartläggning. Baserat på uppgifter om antal nyfödda 2007, som sjuksköterskorna uppger att de själva ansvarar för, och den uppskattade veckoarbetstiden för BVC-arbete, har för varje län beräknats det genomsnittliga antalet barn som sjuksköterskorna ansvarar för på motsvarande en heltidstjänst (40 veckotimmar). 2 % av de svarande har givit svar som lett till värden över 200 nyfödda/heltidstjänst. Dessa har betraktats som orimliga värden och exkluderats i den vidare analysen. Också svar där värdet 0 angivits för antingen antal nyfödda eller arbetstid har uteslutits i analysen. Även för de som svarat med acceptabla värden på dessa frågor finns naturligtvis en risk att frågan kan ha misstolkats och att man angett för få eller för många barn på BVCer där många sjuksköterskor gemensamt ansvarar för barnavårdscentralens barn. Resultat baserade på vårdtyngdsmåttet ska därför tolkas med försiktighet. Frågorna i enkäten tillät, av tidsbesparande skäl, i många fall endast kategoriserade svarsalternativ utan kommentarfält. Detta kan ha inneburit att det för vissa sjuksköterskor inte funnits något exakt rätt svarsalternativ och man har tvingats välja bland de tillgängliga eller att inte svara alls. Enkäten har dock pilottestats av BVC-erfarna sjuksköterskor i hela Sverige och deras synpunkter har tagits tillvara vid utformningen av enkäten. Vår bedömning är därför att det endast i liten utsträckning har påverkat validiteten i materialet. Sjuksköterskorna ombads i enkäten att uppskatta hur stor andel av barnens pappor som deltar i föräldragruppsverksamheten. I jämförelse med data som erhållits från de datoriserade kvalitetsuppföljningssystemen för barnhälsovård i Uppsala och Örebro län, 164

165 har sjuksköterskorna i enkäten uppskattat en högre andel pappadeltagande. Om graden av överskattning skiljer sig åt mellan olika grupper skulle det kunna leda till feltolkning av analysen kring pappors deltagande. Analysen av skillnader mellan de organisatoriska formerna hel- respektive integrerade BVC och Familjecentral, familjecentralsliknande verksamhet respektive icke samlokaliserad BVC-verksamhet innehåller sannolika underskattningar av antalet sjuksköterskor som erbjuder EPDS. Frågan har i enkäten endast besvarats av de sjuksköterskor som angett att man erbjuder sina föräldrar att delta i föräldragrupp. Eftersom EPDS är en individuell stödform kan det även finnas sjuksköterskor som inte erbjuder föräldragrupper men som ändå använder EPDS. EPDS togs i enkäten upp i samband med frågan om strukturerade, manualbaserade metoder där de flesta metoder genomförs i gruppform. Det finns sannolikt även en underskattning av utbudet av strukturerade, manualbaserade metoder som erbjuds via familjecentraler då även andra aktörer än BVC erbjuder sådana grupper. Föreningen för familjecentralers främjande genomförde 2007 en inventering av landets familjecentraler (47). Av enkäten framgår att såväl Öppna förskolan som Socialtjänsten är aktiva i föräldrautbildning i nästan lika hög grad som BVC. Det framgår dock inte i hur stor utsträckning de olika aktörerna är huvudansvariga för programverksamheten. De vanligaste samspelsprogrammen som anges i inventeringen är ICDP och COPE. Analysen av skillnader mellan olika organisationsformer har inte kunnat kontrolleras för faktorer som t.ex. utbildningsnivå eller inkomstnivå hos föräldrar som deltar i föräldragrupp. Eftersom den genomsnittliga utbildningsnivån är högre i städer än på landsbygden och mindre orter (48) och det finns högre andel hel-bvc och minst lika stor andel familjecentraler i städerna som på landsbygden kan inte uteslutas att en del av skillnaderna mellan organisationsformerna kan förklaras av skillnader i utbildningsnivå. Det gäller framför allt analysen av pappors deltagande och erbjudande om riktade grupper. Föräldrastöd på BVC Sjuksköterskorna som besvarat enkäten uttryckte ett förhållningssätt, till såväl föräldrastöd som begrepp som till föräldragruppsverksamheten som ett moment i föräldrastödet, som väl överensstämmer med de tankar och definitioner som framkommer i rapporten Stöd i föräldraskapet (7). Där beskrivs begreppet föräldrastöd som alla former av stöd till föräldrar. I rapporten framhålls också att det är angeläget att vara lyhörd för föräldrarnas egna önskemål och se vilken lösning som passar bäst i respektive BVC-område. I rapporten Nya verktyg för föräldrar (8) riktas kritik mot mödra- och barnhälsovårdens föräldragruppsverksamhet på flera punkter, bl. a. att mödra- och barnhälsovården har svårigheter att hålla ihop grupper som bildas inom mödrahälsovården vid övergång till barnhälsovården. Föreliggande studie visade att 33 % av sjuksköterskorna alltid eller oftast tog över redan etablerade grupper från MVC och driver dem vidare. 12 % gjorde så ibland. Att detta inte görs i högre utsträckning skulle till en del kunna förklaras av barnavårdscentralernas geografiska läge. En analys av barnavårdscentralernas geografiska fördelning på olika kommungrupper (ej redovisad i tabell) visar att BVC i storstäder och på större orter tar över grupper från MVC i lägre utsträckning än BVC belägna på mindre 165

166 orter eller på landsbygden. Landsbygden och de mindre orterna skulle kunna tänkas gynnas av en högre grad av personkännedom mellan professionerna och en naturligt starkare koppling mellan BVC och MVC. Denna hypotes stöds också av resultatet i denna kartläggning där övertagandet av grupper från MVC påverkades av den organisatoriska formen. BVC organiserade som BVC samlokaliserade på familjecentral, övertar signifikant oftare grupper från MVC. I en tidigare svensk intervjustudie av Hallberg m.fl. (49) anger föräldrarna att det viktigaste med föräldragrupperna är att få träffa och prata med andra föräldrar. Sjuksköterskorna, å sin sida, menar att det viktigaste är att ge föräldrarna information. Föräldrarnas uppfattning i Hallbergs arbete stöds av en enkätstudie bland föräldrar i Stockholm 2001 (50) som visar att föräldragrupper efter barnets födelse upplevdes av föräldrarna som meningsfulla och ökar föräldrarnas sociala nätverk. Föreliggande enkätstudie visade att även sjuksköterskor på BVC rankade det kontaktskapande målet som det viktigaste. Utvecklingsmöjligheter Föräldrastöd på BVC är en del av samhällets totala stöd till småbarnsföräldrar och upplevs av sjuksköterskorna i föreliggande studie som integrerad i alla former av barnhälsovårdens arbete, såväl individuellt som i grupp. BVC har kontakt med barnfamiljerna under hela förskoleperioden men tyngdpunkten i stödet ligger på de första två åren. BVC når i stort sett samtliga barn i dessa åldrar och deras föräldrar. Studien Barnhälsovård i förändring (23), ger stöd för uppfattningen att föräldrar generellt är mycket nöjda med det stöd de får i kontakten med barnhälsovården. I studien framgår att 93 % av mammorna anser att man haft viss eller stor nytta av BVCs verksamhet, 78 % av mammorna anser att BVCs föräldragrupper varit värdefulla eller mycket värdefulla, 72 % att man anser att föräldragruppen varit bra för barnet och 68 % att man via föräldragruppen fått kontakt med andra föräldrar. Mammorna anger också till 75 % att BVCs hembesök upplevts bra. 86 % anser att det varit lätt att nå sjuksköterskan på BVC vid behov. Stor eller viss nytta anser sig mammor ha fått från BVC när man haft problem och varit i behov av hjälp när det gäller nedstämdhet efter barnets födelse (86 %), uppfödning (90 %), matvägran (75 %) och sömn (71 %). Föräldragrupper i Sverige bedrivs idag nästan uteslutande efter lokalt eller regionalt utarbetade program som tar upp olika teman med anknytning till barn och föräldraskap. Det finns dock en hög beredskap att ändra innehållet till förmån för ämnen som föräldrarna själva väljer att diskutera. 88 % av sjuksköterskorna i föreliggande kartläggning angav att man gör på detta sätt. BVC har, som enda samhällsaktör, kontakt med praktiskt taget alla föräldrar med spädbarn och har därför möjlighet att erbjuda deltagande i föräldragrupp till alla nyblivna föräldrar. Såväl BVC-sjuksköterskor som föräldrar anser att det är meningsfullt att träffas i gruppform och att den kontaktskapande effekten är viktig och framgångsrik. Det finns därför anledning att behålla föräldragruppsverksamhet inom ramen för barnhälsovården som en del av föräldrastödet till föräldrar under barnets första år. Det finns också goda förutsättningar att BVC kan utveckla föräldragruppsverksamheten och öka användandet av riktade grupper och manualbaserade metoder förutsatt att rimliga resurser för detta ställs till BVCs förfogande. 166

167 Fortfarande kvarstår dock det faktum att barnhälsovårdens föräldragrupper inte når utsatta grupper, t.ex. lågutbildade, låginkomsttagare och ensamföräldrar, och inte attraherar pappor i lika hög utsträckning som mammor. Föreliggande kartläggning ger stöd för tidigare rapporterade uppgifter om lågt deltagande av utlandsfödda och lågutbildade (23, 37) men visade också att andelen deltagande pappor kunde påverkas i positiv riktning med relativt enkla åtgärder. Pappadeltagande i föräldragrupper på hel- BVC var också högre än på integrerade BVC liksom deltagandet på BVC på familjecentraler var högre än på BVC som ej var samlokaliserade. Att vidta tidigare angivna typer av åtgärder hade dock fortsatt stor betydelse även efter att hänsyn tagits till barnavårdscentralens organisatoriska form. BVC-verksamhet organiserad som hel-bvc på familjecentral förefaller ha bättre förutsättningar att utveckla föräldragruppsverksamheten. BVC på familjecentral erbjuder föräldragrupper i högre utsträckning, tar oftare över grupper från MVC, erbjuder riktade grupper i högre utsträckning, vidtar oftare åtgärder för att öka pappadeltagandet och uppnår även en högre andel deltagande pappor jämfört med ej samlokaliserade BVC. Liknande skillnader finns mellan hel-bvc och integrerad BVC. BVC-verksamhet organiserad som såväl hel-bvc som i familjecentral har signifikant betydelse för utfallet jämfört med BVC-verksamhet organiserad som integrerad BVC respektive icke samlokaliserad BVC. De två organisatoriska formerna, hel-bvc respektive BVC i familjecentral, har självständig betydelse som i väldigt liten utsträckning påverkas av varandra eller av den aktuella vårdtyngden, se tabell 4.8 Förutsättningarna för att bedriva föräldragruppsverksamhet på integrerade BVC och ej samlokaliserade BVC förefaller vara sämre än för hel-bvc och BVC på familjecentraler. Integrerade BVC rapporterar en högre vårdtyngd och sjuksköterskorna har dessutom även vuxenvård att ta hänsyn till, vilket både ökar kompetenskravet, minskar erfarenhetsunderlaget och fördelar arbetskoncentrationen på flera vitt skilda vårdområden. Även ej samlokaliserade BVC rapporterar en högre vårdtyngd. Data i föreliggande kartläggning talade för att det finns ett signifikant samband mellan arbetsbelastning och möjligheten att driva föräldragruppsverksamhet, t.ex. i form av i hur stor utsträckning pappor deltar i föräldragruppsverksamheten respektive i hur stor utsträckning sjuksköterskan vidtar åtgärder för att öka andelen deltagande pappor, erbjuder riktade grupper eller manualbaserade metoder. Vårdtyngden har ett självständigt förklaringsvärde vid sidan av organisationsformen. Sjuksköterskor på ej samlokaliserade BVC respektive integrerade BVC anger också i högre utsträckning än andra grupper att man saknar förutsättningar som gynnar arbetet med föräldragrupper. En ökad vårdtyngd kan innebära undanträngningseffekter då en större andel av tiden åtgår till individuella delar av hälsoövervakningsprogrammet. Vårdtyngden påverkas också av andra faktorer än antalet nyfödda. Populationens sociodemografiska struktur har sannolikt också stor betydelse. Områden med hög andel invandrade föräldrar ställer specifika krav på sjuksköterskans förmåga att anpassa det förebyggande hälsoarbetet och föräldrastödet i allmänhet till föräldrarnas skiftande kulturella bakgrund. Dessa möten kan också ställa större krav på medverkan av tolk. Arbetet i socioekonomiskt missgynnade områden ställer andra specifika krav på sjuksköterskans arbetssätt, t.ex. i form av ett ökat behov av hembesök eller en utökad samverkan med socialtjänsten. Arbete i ett område med hög andel förstabarnsföräldrar påverkar också arbetsbelastningen då förstabarnsföräldrar erfarenhetsmässigt kräver ett 167

168 ökat stöd jämfört med flerbarnsföräldrar. En modell för en mer nyanserad vårdtyngdsmätning har diskuterats i arbetet inför ett kommande nationellt kvalitetsregister för barnhälsovård i Sverige där man använder ovanstående mått som komplement till antalet nyfödda (38). Det finns därför anledning att rekommendera en organisatorisk förändring av BVCverksamheten i riktning mot ökad andel hel-bvc, där så är lämpligt, liksom det finns skäl att rekommendera ökat samarbete med andra aktörer för ökat föräldrastöd inom ramen för familjecentralskonceptet. Det finns även anledning att införa nya sätt att mäta arbetsbelastningen så att adekvat tid och tillräckliga resurser kan avsättas för det preventiva arbetet. Oavsett organisatorisk form så anger knappt 70 % av sjuksköterskorna att man saknar regelbunden handledning och 57 % att man saknar fortbildning för arbetet med föräldragrupper. Såväl handledning som fortbildning är viktiga faktorer för ett framgångsrikt föräldrastöd och borde också kunna gynna en ökad användning av strukturerade metoder. Huvudmännen för BVC-verksamheten bör därför se över och säkerställa att sådant stöd ges till BVC i tillräcklig omfattning. Det finns också anledning att efterlysa utveckling av särskilda kompetenscentra för föräldrastöd i grupp som kan ge stöd till BVC vad gäller val av metod, tillhandahålla utbildning och bedriva kvalitetsanalys, metodutveckling och forskning. SLUTSATSER Med stöd i föreliggande studie kan följande slutsatser dras: Begreppet föräldrastöd på BVC definieras av BVC-sjuksköterskor i Sverige som det samlade stöd som meddelas från BVC till alla småbarnsföräldrar, såväl individuellt som i grupp. Föräldrastödet definieras i hög grad individuellt för varje familj med personkännedom, kontinuitet och tillgänglighet som viktiga beståndsdelar. Handledning och fortbildning är viktiga förutsättningar för föräldragruppsverksamhet som idag i stor utsträckning saknas. Huvudmännen bör tillse att sådana resurser tillförs verksamheterna. Stöd finns för att rekommendera att BVC-verksamheten, i möjligaste mån bör organiseras som hel-bvc och samlokaliseras i samverkan med mödravård, öppen förskola och socialtjänst i enlighet med familjecentralskonceptet. För att säkerställa kvalitén i föräldrastödet på BVC är det angeläget att också ta hänsyn till vårdtyngden. Det finns behov av nya sätt att mäta arbetsbelastningen så att adekvat tid kan avsättas för det preventiva arbetet. Förutsatt ovanstående punkter finns det goda förutsättningar för BVC att behålla och utveckla föräldrastödet i grupp för föräldrar under barnets första år. 168

169 3.5. BVC UR ETT GENUSPERSPEKTIV Delprojektledare: Jonas Engman & Michael Wells Referent: Margaretha Magnusson 169

170 SAMMANFATTNING Syfte: Att undersöka om väntrum på barnavårdscentraler (BVC) inkluderar såväl mammor som pappor. Det undersöks genom granskning av 1) vem som står i fokus i väntrummen, 2) vem som tilltalas av tidningarna där, samt 3) hur mammor och pappor interagerar med väntrumsmiljön. Metod: Sammanlagt besöktes 31 BVC-väntrum i Sverige. På 29 av dessa inventerades tidningar och på 25 observerades interaktionen med miljön. Semiotisk visuell analys användes för att granska väntrummens budskap. Alla detaljer av väntrummet fotograferades och det gjordes en bedömning av vem som stod i fokus där. Det fanns tre bedömare och överrensstämmelsen mellan dem var hög. Vem som tilltalades av tidningarna besvarades med hjälp av försäljningsstatistik. Att vara den som tilltalas av en tidning likställdes med att tillhöra den grupp som i huvudsak köper den tidningen. Interaktion med väntrumsmiljön studerades genom deltagande observation. Skillnader mellan män och kvinnor i olika väntrumsmiljöer granskades sedan statistiskt. Resultat: Nästan hälften av de BVCer som deltog i denna undersökning var så genusmärkta att budskapet blev att pappor inte hörde hemma där - åtminstone inte i samma utsträckning som mammorna. I de övriga stod familjen, barnet eller ingen alls i fokus. Nio av de 10 mest förekommande tidningarna tilltalade kvinnor. Fyra av dem hade mer än 75 % kvinnliga läsare. Inga statistiska skillnader påvisades gällande interaktionen med miljön. Slutsatser: BVC-väntrummen inkluderade inte mammor och pappor i samma utsträckning. Det går att göra mycket för att förmedla en känsla av att även pappor hör hemma på BVCerna. Väntrummen kan till exempel göras mer familje- eller barnfokuserade. Dessutom bör tidningsutbuden ses över. 170

171 3.5. BVC UR ETT GENUSPERSPEKTIV Delprojektledare: Jonas Engman & Michael Wells Referent: Margaretha Magnusson Tack! Stort tack till personalen på alla de barnavårdscentraler som deltog i denna studie. Trots ert späckade schema lyckades ni ge oss all den hjälp vi behövde. Och många gånger på engelska. INLEDNING Väntrummet är det första som besökaren ser och upplever. Det kan sägas vara BVCs ansikte utåt. Besökaren läser mer eller mindre medvetet av de signaler som väntrummets fysiska miljö sänder ut. Vilka, är det meningen, ska vara här? Om det skulle vara så att väntrummen på BVC endast, eller i betydligt högre utsträckning, var riktade mot mammor än mot pappor skulle det ha flera möjliga konsekvenser. Kortsiktigt skulle det göra att pappor kan känna sig mindre välkomnade och viktiga i BVC-verksamheten. Mer långtgående konsekvenser skulle kunna vara att vårdapparaten signalerar att barn främst är mammans ansvar. Detta gör det angeläget att på ett systematiskt sätt studera det budskap som väntrumsmiljön på BVC-mottagningar ger ut. Därefter kan man alltid välja att behålla eller förändra miljön, men då handlar det om medvetna val och inte signaler man förmedlar utan att kanske vilja det. En tidigare studie, genomförd i Stockholms läns landsting, studerade den fysiska miljön på åtta BVCn (51), men i övrigt är området relativt outforskat i Sverige. I Australien finns en forskargrupp som har utarbetat en guide för mottagningar som önskar bli mer fadervänliga (52). Där är den fysiska miljön en del i ett mer omfattande paket som berör allt från hur inbjudan utformas, hur träffarna organiseras och hur kommunikationen med föräldrarna förs. I föreliggande studie ligger fokus på den fysiska miljön och tillgängligt material i väntrummen, men de övriga aspekterna bör säkerligen belysas i kommande analyser av BVC-verksamheten. SYFTE Att undersöka om väntrum på barnavårdscentraler (BVC) inkluderar mammor såväl som pappor. FRÅGESTÄLLNINGAR 1. Vilket budskap förmedlar BVC-väntrum (i termer av vem som står i fokus i det)? 2. Vem (mamma och/eller pappa) tilltalas av tidningarna i BVC-väntrum? 3. Hur interagerar mammor och pappor med miljön i BVC-väntrum? 171

172 METOD Den fysiska miljön undersöktes på 31 BVCer utspridda över Sverige. De flesta låg i Uppsala län (15 st) och Stockholms län (7 st), men även Västerbottens län (1 st), Dalarnas län (3 st), Västra Götalands län (4 st) och Skåne län (1 st) är representerade. Totalt besöktes 15 kommuner. Väntrum fotograferades på 31 BVCer, medan tidningar inventerades på 29 och interaktion med miljön observerades på 25. Semiotisk visuell analys användes för att analysera fotografierna av väntrummen och besvara frågan om vilket budskap väntrummen förmedlade. Först noterades vad som fanns i väntrummen (analys på s.k. manifest nivå). Två granskare var fullständigt överens om vad som fanns i väntrummen och som kunde observeras på fotografierna innan denna fas avslutades. I synnerhet observerades möjligheter till social interaktion (t.ex. tv, radio, mikrovågsugn), egenvård (våg, mätsticka, skötbord), fin- och grovmotoriska leksaker, anslagstavlor, framlagda broschyrer, samt bilder eller konsten på väggarna. Efter den manifesta analysen vidtog den så kallade latenta analysen. Oberoende av varandra gick granskarna gå igenom bilderna och de manifesta beskrivningarna igen för att komma fram till en subjektiv bedömning av vilket budskap respektive väntrum förmedlade. De latenta analyserna avslutades med en övergripande slutsats om vem som stod i fokus i väntrummet. Som ett mått på validitet gjordes en granskning av hur väl granskarnas latenta analyser överrensstämde. I denna fas deltog även en tredje granskare som tagit del av allt material. Av granskarna var 2 män och 1 kvinna. Kvinnan hade barn, men inte männen. Granskarna hade olika kulturella bakgrunder (Sverige, Ungern och USA). Resultatet av granskningen visade att granskarna var helt överens om hur 25 väntrum skulle tolkas, medan bedömningarna inte överensstämde fullt ut för 6 BVCer. Frågan om vem som tilltalas av tidningarna granskades med hjälp av försäljningsstatistik. Data från både 2007 och 2008 användes. I denna rapport sägs en tidning tilltala den grupp som i huvudsak köper den. Observationer av interaktion med miljön i väntrummen gjordes av en observatör som satt i väntrummet (så kallad deltagande observation). Observatören bar projektkläder, och namnbricka, men erbjöd ingen information om vad han gjorde förrän någon frågade. Kön, antal barn och om man kom själv eller i par noterades per besökare i väntrummet. Interaktionsobservationer kunde utföras för de flesta besökare i väntrummen. Då noterades om besökaren började läsa i en broschyr eller tidning, titta på anslagstavlan, prata med någon, leka med sitt barn eller läsa för det. Dessa beteenden granskades sedan statistiskt. RESULTAT Budskap som väntrum förmedlar Då det budskap som väntrum förmedlar granskades framträdde fem tydliga kategorier av väntrumsmiljöer: 1. Barn - mamma/kvinna miljö (12 BVCer) 2. Positiv familjemiljö (8 st) 3. Barnfokuserad miljö (6 st) 172

173 4. 5. Neutral miljö (3 st) Kvinnligt territorium (2 st) Barn-mamma/kvinna miljöer är tydligt genusmärkta av affischer, broschyrer, anslagstavlor eller exklusiva utrymmen, som indikerar att det är mammor som förväntas vara där med sina barn. Utöver detta finns det tydliga områden för barn att leka i. Positiva familjemiljöer adresserar kvinnors och mäns behov lika väl som barnens. Män, kvinnor och barn representeras i (ungefärligen) lika stor mängd på bildutbudet. Dessa miljöer erbjuder goda möjligheter till social interaktion och olika former av lek. Barnfokuserade miljöer är tydligt inriktade mot barn och deras behov, och har stora mängder leksaker. Dessa miljöer är någorlunda balanserade i termer av genusmärkning, men fokus ligger övervägande på barnen. Neutrala miljöer tenderar att vara mindre och att sakna aktiviteter för barn och möjligheter till social interaktion för vuxna. Det finns heller ingen överrepresentation av män, kvinnor eller barn. Inget säger däremot att de inte skulle kunna vara funktionella. Kvinnligt territorium är tydligt fokuserade på kvinnors behov, utan att inkludera pappor eller barn. Dessa väntrum tenderar att ha anslagstavlor och broschyrer som enbart vänder sig till kvinnor med eller utan barn. Det finns också ofta en brist på leksaker för barnen att leka med. På illustrationen här intill ser man meddelanden endast riktade till mammor på anslagstavlan, inklusive flera reklamblad och stödinformation till (av män) våldsutsatta kvinnor. 173

174 Vem tilltalas av tidningarna? De mest förekommande tidningarna var de grupperade under paraplybegreppet Barn, föräldrar, gravid - tidningar. Gruppen Barn, föräldrar, gravid inkluderar tidningar som Vi Föräldrar, Föräldraguiden Bebis och Medbarn. Denna grupp var den oftast förekommande i alla miljöer förutom de neutrala, där gruppen Kvinnotidningar var vanligast. Gruppen Kvinnotidningar inkluderade tidningar som Damernas värld och Elle. Av de tio vanligast förekommande tidningarna sett över alla BVCer, tilltalade 9 kvinnor enligt försäljningsstatistik och redaktionella uppgifter (personlig kommunikation med kommunikationsansvarige på Föräldraguiden Bebis; personlig kommunikation med redaktionen på MedBarn). Under första halvan av 2008 hade 4 av tidningarna fler än 75 % kvinnliga läsare och ytterligare 4 hade % kvinnliga läsare (Tabell 3.5.1). År 2007 hade 5 av tidningarna fler än 75 % kvinnliga läsare och 3 tidningar % kvinnliga läsare. Tabell De tio mest populära tidningarna sett till antalet BVC de fanns på, samt andelen kvinnliga/manliga läsare, baserat på försäljningsstatistik från 2007 och 2008 Tidning Antal BVC Föräldrar och barn 26 > 75 % kvinnliga läsare % kvinnliga läsare Vi Föräldrar % kvinnliga läsare % kvinnliga läsare Föräldraguiden Bebis 11 * * IcaKuriren % kvinnliga läsare % kvinnliga läsare Damernas värld 8 > 75 % kvinnliga läsare > 75 % kvinnliga läsare Mama 7 > 75 % kvinnliga läsare > 75 % kvinnliga läsare Sköna hem % kvinnliga läsare % kvinnliga läsare medbarn 6 ** ** Må bra 6 > 75 % kvinnliga läsare > 75 % kvinnliga läsare Föräldrar och barn - Gravid 6 > 75 % kvinnliga läsare > 75 % kvinnliga läsare * Vänder sig huvudsakligen till kvinnor och läses troligen mest av kvinnor (personlig kommunikation, kommunikationsansvarige) ** Den uttalade målgruppen är väntande föräldrar (mammor och pappor) samt klinisk personal (personlig kommunikation, redaktionen) Interaktion med miljön Totalt gjordes 281 observationer; 199 av mammor och 82 av pappor. Av de observerade deltagarna kom 142 st ensamma och 139 i par. 174

175 Tabell Antalet observationer per BVC-kategori, kön och huruvida man kom själv eller tillsammans med sin partner Ensamma I par BVC-kategori Mammor Pappor Mammor Pappor Totalt Barn-mamma/kvinna Positiv familjemiljö Barnfokuserad miljö Neutral miljö Kvinnligt territorium Totalt Flest observationer gjordes inom kategorin Barn-mamma/kvinna (Tabell 3.5.2), men kategorin positiv familjemiljö kom på en tät andra plats. Mycket färre observationer kunde utföras inom kategorierna barnfokuserad miljö, neutral miljö och kvinnligt territorium. Eftersom barnfokuserad miljö, neutral miljö och kvinnligt territorium alla hade mindre än 30 observationer utelämnades de från vidare statistisk granskning. Vissa intressanta mönster kunde skönjas i det observerade materialet (Tabell 3.5.3). Både mammor och pappor interagerade mer med miljön i positiva familjemiljöer jämfört med barn-mamma/kvinna miljöer. I barn-mamma/kvinna miljöer utförde mammor 3 av de 4 beteendena i högre grad än pappor. Detta förhållande vändes dock i positiva familjemiljöer, där pappor utförde 3 av 4 beteenden i högre grad än mammor. Statistiska analyser (med chi2-test) visade emellertid att inga av dessa skillnader var statistiskt signifikanta. Det går alltså inte att säga att de observerade mönstren utgör faktiska skillnader. Tabell Andelen mammor och pappor som interagerade med miljön i de två kategorierna barn-mamma/kvinna och positiv familjemiljö Barn-mamma/kvinna miljö Positiv familjemiljö Mammor Pappor Mammor Pappor Gjorde någonting 48% 45% 57% 66% Läste tidning, broschyr och/eller på anslagstavlan 19% 10% 25% 31% Pratade med andra 35% 28% 41% 37% Lekte med och/eller läste för sitt barn 4% 10% 4% 19% 175

176 SLUTSATSER Nästan hälften av de BVCer som deltog i denna undersökning var så genusmärkta att väntrummens budskap blev att pappor inte hörde hemma där - åtminstone inte i samma utsträckning som mammorna. En fjärdedel av väntrummen inkluderade mammor och pappor i lika hög grad. Ibland var det också barnen som stod i fokus. Den vanligast förekommande gruppen av tidningar var Barn, föräldrar, gravid. De flesta av de 10 mest populära tidningarna sett över alla BVCer tillhörde också denna kategori. Utav de mest populära tidningarna tilltalade 9 kvinnor och 4 av dem hade mer än 75 % kvinnliga läsare. Genus, pappor och BVC De här resultaten motsäger delvis den rapport som skrevs på uppdrag av Barnhälsovårdsenheten i Stockholm, som också nämndes i inledningen (51). I den rapporten bedömdes den fysiska miljön samt informationsmaterial som delades ut på 8 BVC-enheter i syfte att se om det var könsneutralt eller inte (51). Tidningarna har man inte tittat på i detalj. Med undantag av material som rör parrelationen fann man att broschyrerna och informationsmaterialet samt miljön på BVC var könsneutrala. Skillnaden i fynden i den refererade studien och i denna undersökning kan bero på flera saker. Dels var antalet BVCer större i Föräldrastödsprojektets studie: 31 BVC mottagningar att jämföras med 8 i Nathorst-Böös material (51). Dessutom hade vår undersökning en geografisk spridning medan Nathorst-Böös höll sig till Stockholms läns landsting. Den viktigaste skillnaden är dock troligen metodologisk. Nathorst-Böös gör en subjektiv bedömning av bildmaterialet på broschyrer, informationsmaterial och konsten/affischerna på väggarna. I föreliggande studie gjordes en strikt semiotisk bildanalys med tre bedömare. Det senare ger troligen ett bättre underlag för slutsatser. Vidare blir slutsatsen i Nathorst-Böös material i alla fall att trots det till synes eller faktiskt könsneutrala fysiska miljön framstår BVC i praktiken som arena i huvudsak för mammor och barn (51) baserat på de intervjuer som också ingick i studien. Sammantaget är det tydligt att det finns mycket som går att göra för att förmedla en känsla av att även pappor hör hemma på BVCerna. Med hjälp av våra kategorier för den manifesta analysen möjlighet till social interaktion och egenvård, tillgång till fin- och grovmotoriska leksaker, samt innehållet av anslagstavlor, framlagda broschyrer, bilder eller konsten på väggarna går väntrummen att se över och göra mer familjepositiva eller barnfokuserade (eller även neutrala). Dessutom går tidningsutbudet att se över.. 176

177 3.6. EN SAMLAD ANALYS Anna Sarkadi 177

178 3.6 EN SAMLAD ANALYS Anna Sarkadi Föräldrars och sjuksköterskornas syn på BVC stämmer bilderna med varandra? Resultaten från intervjuer med föräldrar stämmer överens med det som framkommer i den grå litteraturen. Även pappors känsla av utanförskap bekräftas i andra studier. Resultaten från föräldraintervjuerna rimmar även väl med det som BVC-sjuksköterskorna själva säger om sin verksamhet. Bäst stämmer föräldrarnas och sjuksköterskornas uppfattningar när det gäller betydelsen av tillgänglighet, kontinuitet och personkännedom. Vidare är man överens om BVCs viktiga roll under det första året. Det som sjuksköterskorna tycks mindre medvetna om är att de inte ses som en självklar samtalspartner i allt som rör barnet under förskoleåren och att en del pappor känner att verksamheten främst riktas mot mammorna. BVC sjuksköterskor tycks heller inte vara särskilt medvetna om hur normgivande BVC som institution är och hur stor frustration det kan orsaka när kommunikationen inte fungerar med den största auktoriteten när det gäller barn. Däremot ser personalen mycket väl BVCs och framförallt den öppna förskolans möjligheter att påverka integration och samhörighet i samhället. Ett behov som BVC personalen tycks se, men som inte tas upp som något man väntar sig stöd av BVC för är parrelationen som dock nämns av föräldrar som en utmaning under småbarnstiden. Vår tolkning är att här finns ett verkligt behov som sjuksköterskorna ser, men som inte formas till en efterfrågan av föräldrarna. Det samma gäller sjuksköterskornas betoning av möjlighet till tidig intervention vid sviktande förälder-barn relation. Pappor och BVC Det finns en motsättning mellan den medvetenhet om hur viktigt det är att försöka involvera papporna, som framkommer hos BVC-sjuksköterskorna i vår studie, och hur papporna själva uppfattar att de blir bemötta på BVC. Många fäder känner att verksamheten har en tydlig fokus på mamman och önskar att bli mer sedda. Pappors känsla av utanförskap bekräftas även i andra studier i den grå litteraturen. Detta säger oss att genusarbete på BVC måste ske på ett medvetet sätt där välvilja inte räcker till utan måste kompletteras med konkreta verktyg och diskussioner om attityder och arbetssätt inom professionen och den egna arbetsgruppen. När väl konkreta och adekvata åtgärder vidtas ökar också pappors deltagande vilket framgår av vår enkätstudie. Det handlar om riktade inbjudningar, manliga gruppledare och anpassade tider, men också att ämnesinnehållet inkluderar papparollen, att fäder tillfrågas i lika hög grad i grupperna eller under konsultationen och att deras närvaro efterfrågas uttryckligen. Även den fysiska miljön sänder viktiga signaler om verksamhetens inriktning. 178

179 Framtida forskningsbehov Det framgår klart att BVC inte når utsatta grupper i tillräcklig omfattning. Fortsatt forskning krävs för att studera i vilken omfattning samverkan inom ramen för familjecentraler kan påverka deltagandet i föräldragrupper från dessa grupper. Vidare bör även de bakomliggande orsakerna studeras för att försöka definiera vilket stöd dessa grupper behöver i föräldraskapet. Det är inte alldeles självklart att redan utsatta grupper i första hand kommer att dra väsentlig nytta av deltagande i föräldragrupper i samma grad som föräldrar från mer gynnade socioekonomiska grupper. Möjligheten, att det finns mer grundläggande behov hos de utsatta grupperna som behöver tillgodoses i första hand (53), bör studeras. Behov i form av ekonomisk och personlig trygghet, av drägligt boende, tillgång till primär sjukvård, utbildning, kultur och annan service i närområdet kan vara primära behovsområden som inte i första hand kan tillgodoses via BVC. Svårigheter finns fortsättningsvis också med att påvisa vetenskapligt säkerställda effekter på barns psykiska hälsa av den vanliga, ickestrukturerade typen av föräldragrupper inom barnhälsovården. Sådana studier skulle dock kräva antigen randomiserade kontrollerade studier i en befintlig fältverksamhet vilket har visat sig vara svårt att genomföra (23), eller longitudinella studier på stora populationer med tydliga och validerade utfallsmått. EPDS ett exempel på lyckad implementering Under hela vår undersökning har vi intresserat oss för lyckade exempel när det gäller föräldrastöd. Men varför är sådana exempel intressanta? När man vill genomföra förändringar i ett system finns ett motstånd på flera nivåer. För att förändringen ska kunna ske och än viktigare upprätthållas, måste ett antal villkor uppfyllas på flera nivåer. Det finns många exempel på misslyckade försök att implementera i grunden bra metoder eller arbetssätt. Det kan vara intressant att analysera vad som gick snett, men kanske ger det ännu mer inför framtida implementeringsförsök att se på lyckade exempel och förstå vilka som var framgångsreceptets beståndsdelar. Analysen som presenteras nedan är en av flera möjliga tolkningar. Det kan finnas alternativa förklaringar och analysmodeller. Syftet har varit att reflektera kring ett lyckat exempel och se om det finns några slutsatser att dra från dem. Samtidigt bör det framhållas att vi inte har tagit reda på hur många ställen som har försökt att införa metoden och huruvida man lyckats med det. Vi utgick helt enkelt från det faktum att EPDS är den enda strukturerade metoden som används i någon nämnvärd omfattning på landets BVC mottagningar. EPDS (Edinburgh Postnatal Depression Scale) screening för postnatal depression hos mödrar på barnhälsovården är ett exempel på lyckad spridning av en strukturerad metod. Screeningen används av 58 % av de sjuksköterskor som svarat på vår enkät. Detta är att jämföra med andra strukturerade metoder där ICDP (Vägledande samspel) används av 15 % och resterande metoder av omkring 1 %. Värt att notera är att användningen av strukturerade metoder var vanligare på familjecentraler, exempelvis 65 % när det gäller EPDS. Vad var det som gjorde införandet av EPDS så lyckad då? Analysen kan ske från tre olika håll: kriterier för medicinsk populationsscreening; professionaliseringssträvan hos sjuksköterskor på BVC; och implementeringens förutsättningar. 179

180 En snabb genomgång av faktarutan intill ger följande vid handen när det gäller postnatal depression hos mödrar. Tillståndet uppfyller WHOs kriterier väl (54). Depression hos mödrar är dessutom tillräckligt vanligt för att varje BVC sköterska ska ha stött på problemet och de konsekvenser det har för mor-barn relationen och den nya familjens hälsa. Diagnostiken är enkel med hjälp av ett självskattningsinstrument och behandlingen består av en serie stödsamtal (55). För att kunna erbjuda alla mödrar som har en lätt till måttlig depression behandling måste sjuksköterskorna utbildas i metoden. Endast mödrar med höga poäng remitteras vidare till psykolog som i sin VILLKOR FÖR LYCKAD IMPLEMENTERING Det krävs ett konkret behov - problemet ska vara tillräckligt stort - vilja till förändring är en fördel Metoden ska vara - relevant & bättre än rådande metoder - lättanvänd & passa med värderingar - kostnadseffektiv - ge synliga resultat & kunna anpassas till den aktuella organisationens arbetssätt Implementering kräver - en kombination av förankring, utbildning och handledning - fortlöpande stöd & feedback - att de som driver förändringen finns kvar i organisationen - resurser för utbildning, handledning, utvärdering och tid att ge insatsen - någon form av långsiktig kvalitetssäkring WHOS KRITERIER FÖR SCREENING Tillståndet ska vara ett viktigt hälsoproblem - förekomst, utfall, risker ska vara väl beskrivna - ska kunna upptäckas under ett tidigt skede Diagnostiken - ska vara enkel, säker, precis med tydliga gränsvärden på validerade instrument - utredning ska vara tillgänglig för alla som fallit ut och vara acceptabel för både vårdgivare och patient Behandlingen - ska kunna erbjudas alla som var positiva - ska vara evidensbaserad och kostnadseffektiv - ska kvalitetssäkras och följas upp med adekvata resurser tur kan kontakta läkare vid behov. För att metoden skall kvalitetssäkras erbjuds kontinuerlig handledning till sjuksköterskor som har samtal med mödrarna. Alla professionella grupper eftersträvar att bevaka sitt arbetsområde och gärna utöka det för att omfatta mer avancerade arbetsuppgifter som bidrar till professionens status och fortsatta överlevnad (56). När de nya arbetsuppgifter som tillkommer är sådana som höjer professionens status eller makt är dessa ofta välkomna även om alla enskilda individer i professionen inte har ambitionen att utveckla sitt arbetsområde. Att anta en mer terapeutisk roll i samtal med föräldrar är troligen en sådan positiv utveckling av sjuksköterskeprofessionen. Fördelen med EPDS är också att det inte blir på psykologprofessionens bekostnad som också får en utveckling inom sitt arbetsfält: att handleda andra yrkesgrupper som håller i stödsamtal. Implementering är en komplicerad process. Den forskning som undersöker dessa processer är relativt ung och ganska outvecklad i Sverige, men det finns nu en aktuell sammanfattning av fältet (57). I faktarutan här intill presenteras kriterier för lyckad implementering. När det gäller EPDS var problemet med depressioner uppenbart för alla som arbetade inom barnhälsovården och det saknades adekvata metoder för omhändertagandet

181 av denna relativt stora grupp mödrar. På grund av problemets omfattning (10-12% av mammorna (58)) var det uppenbart att psykologresurserna inte skulle räcka till. Metoden som kom uppfyllde samtliga kriterier uppställda i faktarutan. När det gäller implementeringen fanns utarbetade vägar för utbildning och kontinuerlig handledning. Metodutvecklingen pågår än och det finns personer som åker runt och ger fortbildning. EPDS utfall och åtgärder journalförs och blir således del av det allmänna kvalitetssäkringsarbetet på BVC. Sammanfattningsvis har införandet av EPDS lyckats på grund av tre viktiga punkter: WHOs kriterier för screening var uppfyllda (54), undersökningen och behandlingen passade väl in i BVC sjuksköterskornas strävan att utöka sitt professionella arbetsområde och implementeringens grundkriterier var uppfyllda. Av våra intervjuer med sjuksköterskor framgick bland annat att EPDS-screeningen fyllde en viktig funktion där man hade ett konkret verktyg istället för att behöva gå på känn och fördjupade relationen med de mödrar som kom till BVC. Ur implementeringssynpunkt är sådana faktorer avgörande. Analysen har några implikationer för framtiden. Välgrundade medicinska förändringar som gäller kärnverksamheten har en god chans att få genomslag. Uppföljning och kvalitetssäkring är nyckelord här. Metoder som adresserar områden som inte utgör BVC-sjuksköterskans dagliga arbetsuppgifter, som exempelvis beteendemodifierande interventioner för förskolebarn, riskerar att sakna relevans för kåren. Det kan dock passa kårens professionaliseringssträvan att anta en konsulterande roll gentemot förskollärare som börjar använda evidensbaserade metoder för föräldrastöd i förskoleåldern. Erfarenheterna från interventionsstudien i Uppsala, Barnhälsovård i förändring (23), visar att implementeringen kan misslyckas på grund av organisatoriska orsaker. Även om metoden motsvarar ett konkret behov hos sjuksköterskorna i det här fallet ICDP för att arbeta med anknytning - och håller relativt hög kvalité uteblir adekvat användning på grund av brister i handledning, feedback, stöd, resurser och kvalitetssäkring. Det skulle det vara mycket spännande att titta på de ställen där EPDS ännu inte införts och se varför samt på ställen där införandet misslyckats för att se på vilka punkter det har felat. Detta skulle kunna bidra med kunskap om möjliga tillvägagångssätt när andra strukturerade metoder ska införas i BVCs verksamhet. 181

182 REFERENSER 1. Barnomsorgsgruppen. Föräldrautbildning : betänkande från Barnomsorgsgruppen. 1, Kring barnets födelse. Statens offentliga utredningar, X ; 1978:5. Stockholm; Barnomsorgsgruppen. Barn och vuxna : Barnomsorgsgruppens slutbetänkande om föräldrautbildning. Statens offentliga utredningar, X ; 1980:27. Stockholm; Regeringen. Proposition 1978/79:168. Om föräldrautbildning och förbättringar av föräldraförsäkringen m. m. Stockholm; Socialstyrelsen. Föräldrautbildning - Kring barnets födelse och första levnadsår. Socialstyrelsen redovisar 1984:12. Stockholm; Socialstyrelsen. Hälsovård för mödrar och barn inom primärvården. Allmänna råd från Socialstyrelsen 1981:4. Stockholm; Socialstyrelsen. Skydda skyddsnätet! En utredning om barnhälsovårdens funktion och uppgifter under 90-talet. Stockholm; Socialdepartementet. Stöd i föräldraskapet. Betänkande av utredningen om föräldrautbildningen. SOU 1997:161. Ds: departementsserien, ; 1997:6. Stockholm; Bremberg S. Nya verktyg för föräldrar - förslag till nya former av föräldrastöd: Statens Folkhälsoinstitut; Mödrahälsovården, Barnhälsovården. Tidigt föräldrastöd - en fördjupad beskrivning och analys av det tidiga föräldrastödet inom mödra- och barnhälsovården.; Regeringen. En förnyad folkhälsopolitik Prop. 2007/08:110; Janson U, Lagerberg D. Pentagonen en modell för verksamhetsanalys. In: Lagerberg D, Sundelin C, editors. Barnfamiljerna och samhällets ambitioner. Stockholm: Liber; Belsky J. Early human experience: A family perspective. Dev Psychol. 1981;17: Grey Literture Network Service. GreyNet. [cited]; Available from: 14. Weintraub I. The Role of Grey Literature in Sciences. [cited ]; Available from: 15. Statistiska Centralbyrån. Barn och deras familjer Stockholm; Report No.: Demografiska Rapporter 2007:4 182

183 16. Malterud K. Kvalitativa metoder i medicinsk forskning (Qualitative methods in medical research). Lund: Studentlitteratur; Ekholm L, Lindh M. BHVsystem. Örebro: Barnhälsovårdens länsenhet, 0%203.%201.%20BHVsystem%20-%20användarmanual.pdf?ie=0; Wallby T. Översiktlig beskrivning av Bastasystemet - bakgrund och utveckling. Intern rapport. Uppsala: Akademiska sjukhuset: Barnhälsovårdens länsenhet; Ekholm L, Lindh M. Barnhälsovården, Statistik Örebro: Barnhälsovårdens länsenhet; Magnusson M, Wallby T, Wettergren B. Barnhälsovården i Uppsala län - Årsrapport Uppsala: Barnhälsovårdens länsavdelning; Freimanis S. Projekt "Utveckling av föräldragrupper i Landstinget Sörmland". Delrapport med kartläggning. Eskilstuna: Landstinget Sörmland; Bergström M, Bågenholm G, Dozai M, Idenstedt U. Barnhälsovård - Folkhälsoarbete. Årsrapport för Stockholm: Barnhälsovårdsenheterna i Stockholms läns landsting; Lagerberg D, Magnusson M, Sundelin C. Barnhälsovård i förändring. Stockholm: Gothia förlag; Hundeide K, Wädell C. Vägledande samspel: handbok till ICDP - International Child Develpment Programmes. Stockholm: Rädda Barnen förlag; Socialstyrelsen. Kvalitetssäkring av barnhälsovården - Att skydda skyddsnätet. SoSrapport 1994:19. Stockholm; MFR. Barnhälsovårdens betydelse för barns hälsa - en analys av möjligheter och begränsningar i ett framtidsperspektiv. A State of the Art Document. Stockholm: Medicinska forskningsrådet; Socialstyrelsen. Inventering av metoder/strukturerade arbetssätt som används inom Barnhälsovården. Stockholm; Freedman CM, Low SM, Markman HJ, Stanley SM. Equipping couples with the tools to cope with predictable and unpredictable crisis events: the PREP Program. Int J Emerg Ment Health Winter;4(1): Webbster-Stratton C. The Incredible Years. Seattle ; [cited]; Available from. 30. Niccols A. 'Right from the Start': randomized trial comparing an attachment group intervention to supportive home visiting. J Child Psychol Psychiatry Jul;49(7):

184 31. Cunningham CE, Bremner R, Boyle M. Large group community-based parenting programs for families of preschoolers at risk for disruptive behaviour disorders: utilization, cost effectiveness, and outcome. J Child Psychol Psychiatry Oct;36(7): Niccols A. An ounce of prevention: "COPEing with Toddler Behaviour". Can J Psychiatry Dec;49(12): Kumpfer K, Molgard V, Spoth R. The Strengthening parents programme for the prevention of delinquency and drug use. McMaho R, editor. Newbury Park: Sage; Kometprogrammet ; [cited]; Available from. 35. Aarts M. Marte Meo Guide. Netherlands: Aarts productions; Puckering C, Evans J, Maddox H, Mills M, Cox A. Taking control: A single case study of Mellow Parenting. Clinical Child Psychology and Psychiatry. 1996;1: Fabian HM, Radestad IJ, Waldenstrom U. Characteristics of primiparous women who are not reached by parental education classes after childbirth in Sweden. Acta Paediatr Nov;95(11): Ekholm L, Elfström A, Wallby T, Wettergren B. Nationellt kvalitetsregister för barnhälsovård i Sverige. Variabeldefinitioner, beräkningar och utdata. Arbetsmaterial. Uppsala: Barnhälsovården i Uppsala, Örebro och Västra Götaland; Socialstyrelsen. Familjecentraler - Kartläggning och kunskapsöversikt Stockholm; Questback. Questback Ask and Act. Stockholm; 2008 [updated 2008; cited]; Available from. 41. Socialstyrelsen. Utvärdering av det svenska Medicinska födelseregistret. Stockholm: Epidemiologiskt Centrum; Socialstyrelsen. The Swedish Medical Birth Register. A summary of content and quality. Stockholm: Epidemiologiskt centrum; SCB. En longitudinell databas kring utbildning, inkomst och sysselsättning LOUISE. Statistiska_Centralbyrån, editor. Örebro: Statistiska Centralbyrån; SCB. Longitudiell databas för utbildning, inkomst och sysselsättning - LOUISE. Statistiska Centralbyrån asp; 2003 [updated ; cited]; Available from: asp. 45. Gustafsson LH, Köhler M. Leva med barn. Stockholm: Gothia Förlag AB; Gustafsson LH. Leva med barn. Stockholm: Socialstyrelsen. LIC Förlag;

185 47. FFFF. Inventering av familjecentraler - FC i Sverige. Riksenkät ; SCB. Utbildningsnivå i kommuner 2007, år [updated 2007; cited]; Available from. 49. Hallberg A, Lindbladh E, Rastan L, Hakansson A. Parents: The best experts in child health care? Viewpoints from parents and staff concerning child health services. Patient Educ Couns. 2001;44(2): Friberg M. Föräldrars syn på föräldragruppsverksamheten inom barnhälsovården i Stockholms län. Linköping: Linköpings universitet. Centrum för folkhälsovetenskap.; Nathorst-Böös H. BVC för vem? En kartläggning av barnhälsovården ur ett genusperspektiv. Stockholm: Barnhälsovårdsenheten, Sachska Barnsjukhuset; Fletcher R, Hahn L, Gifford M. The 'Inviting dads in' workshops. Engaging Fathers Project Evaluation Report. Newcastle: The Family Action Centre, University of Newcastle; Maslow A. A theory of human development. In: Harriman P, editor. Twentieth century psychology: Recent developments: Ayer Publishing; Wilson J, Jungner G. Principles and practice of screening for disease / Principles and practice of screening for disease. Geneve: World Health Organisation; Wickberg B, Hwang C. Counselling of postnatal depression: a controlled study on a population based Swedish sample. J Affect Disord. 1996;39: Abbott A. The System of professions. An essay on the division of expert labour. London: The University of Chicago Press, Ltd. ; Guldbransson K. Från nyhet till vardagsnytta. Stockholm: Statens Folkhälsoinstitut; Report No.: Wickberg B, Hwang C. Screening for postnatal depression in a population-based Swedish sample. Acta Psychiatr Scand. 1997;95(1):

186 186

187 KAPITEL 4 INFALLSVINKLAR UNDER SMÅBARNSÅREN En studie av småbarnsföräldrars, invandrarföräldrars och fäders perspektiv Jonas Engman Lisa Smeds Christina Stenhammar Marie Väfors Fritz 187

188 INNEHÅLLSFÖRTECKNING KAPITEL 4 INFALLSVINKLAR UNDER SMÅBARNSÅREN SMÅBARNSFÖRÄLDRARS BEHOV AV STÖD 191 SAMMANFATTNING INLEDNING SYFTE METOD Urval Datainsamling Dataanalys Etiska aspekter SLUTSATSER RESULTAT Att vara förälder Konsten att få till det Egna resurser Yttre resurser Föräldraskap i samhället Önskningar DISKUSSION SLUTSATSER INVANDRARFÖRÄLDRARS BEHOV AV FÖRÄLDRASTÖDSINSATSER 213 SAMMANFATTNING INLEDNING Migration Föräldraidentitet Stress Socialt nätverk Behov SYFTE FRÅGESTÄLLNINGAR METOD Urval Datainsamling Dataanalys SLUTSATSER RESULTAT Basala behov Familjeliv i omvandling

189 Sverige ett gott land för barn Att tappa fotfästet Längtan efter inträde i det svenska samhället Upplevt stöd Stödbehov DISKUSSION IMPLIKATIONER OCH SLUTSATSER FÄDERS BEHOV AV FÖRÄLDRASTÖDSINSATSER 233 SAMMANFATTNING INLEDNING SYFTE FRÅGESTÄLLNINGAR METOD Urval Datainsamling Dataanalys SLUTSATSER RESULTAT Faderskapet Förhållningssätt Samhälle och kultur Yttre svårigheter Inre svårigheter Resurser i fader-/föräldraskapet För att främja fader-/föräldraskapet DISKUSSION Resultatsammanfattning Resultatdiskussion SLUTSATSER BEHOV AV FÖRÄLDRASTÖDS-INSATSER FÖR FRÄMJANDE AV FÖRSKOLEBARNS LIVSSTIL GÄLLANDE KOST OCH RÖRELSE 251 SAMMANFATTNING INLEDNING Definition av begreppet livsstil Förändrad livsstil Dagens föräldrastöd gällande barns livsstil Föräldrars betydelse för barns livsstil Uttalade hinder och önskat stöd SYFTE FRÅGESTÄLLNINGAR METOD

190 Urval Datainsamling Dataanalys SLUTSATSER RESULTAT Vägen till livsstil Livsstil i förändring Hinder på vägen Upplevt stöd Önskat stöd för främjande av barns livsstil När övervikten är ett faktum DISKUSSION Metoddiskussion Resultatdiskussion SLUTSATSER REFERENSER

191 4.1. SMÅBARNSFÖRÄLDRARS BEHOV AV STÖD Delprojektledare: Lisa Smeds Referent: Anders Hjern 191

192 SAMMANFATTNING Bakgrund Fram till dess att ett barn fyller 1 år finns en tät kontakt med BVC där föräldrarna känner sig trygga och delaktiga. När barnet fyllt 1 år avtar besöken samtidigt som vardagen för småbarnsfamiljen förändras; barnet börjar på dagis och föräldrarna återgår i arbete. Syfte Att undersöka vilka föräldrastödsinsatser småbarnsföräldrar med barn i åldern 1-5 år känner behov av. Metod 25 föräldrar med barn i åldern 1-5 år intervjuades i 21 telefonintervjuer och en fokusgrupp med 4 föräldrar. Intervjuerna var semistrukturerade och analyserades tematiskt enligt Malteruds modell. Rekryteringen skedde med hjälp av BVCsjuksköterskor runt om Sverige samt på plats på en öppen förskola. Resultat Föräldrarna uppskattade den apparat som finns kring barnfamiljer i Sverige, de kände sig privilegierade. BVC var en självklar och naturlig partner under barnets första år, men när besöken avtog kände föräldrarna en saknad efter fortsatt kontakt. Öppna förskolan var en mycket uppskattad mötesplats där de kunde träffa andra föräldrar och utbyta tankar, idéer och erfarenheter. Föräldrarna såg även öppna förskolan som ett forum för fortsatta föräldragrupper som följer barnens olika utvecklingsfaser. Föräldrarna uttryckte också en önskan om att få spendera mer tid med sina barn, man önskade att man kunde förkorta arbetstiden med bibehållen inkomst eller ha ekonomisk möjlighet att vara hemma längre med barnen. Föräldrarna efterfrågade en större valfrihet och möjlighet att påverka sin egen livssituation. Slutsatser Flera småbarnsföräldrar efterfrågar en fortsatt kontakt med BVC även efter att barnet fyllt 1 år. Föräldrarna önskar att öppna förskolan används både som en mötesplats för föräldrar och som arena för fortsatta föräldragrupper som följer barnens utvecklingsfaser. 192

193 4.1. SMÅBARNSFÖRÄLDRARS BEHOV AV STÖD Delprojektledare: Lisa Smeds Referent: Anders Hjern Tack! Stort tack till alla småbarnsföräldrar som ställt upp och blivit intervjuade, utan er hade det inte blivit någon studie. Tack också till alla BVC-sjuksköterskor som hjälpte till i rekryteringen av föräldrar. Vill dessutom rikta ett stort tack till Nils Alenius som varit ett värdefullt stöd under projekttidens gång. INLEDNING I Sverige finns drygt familjer med barn i åldern 0-5 år (1). När barnen föds och upp till ett år finns en struktur kring familjen där kontakten med BVC oftast är tät och föräldrarna känner sig trygga och delaktiga (2). När barnen blir ett år förändras livet för familjen; barnen börjar ofta på dagis och föräldrarna börjar arbeta igen. Vardagen ser annorlunda ut jämfört med spädbarnstiden. Nya utmaningar och problem dyker upp samtidigt som kontakten med BVC minskar. Nya frågor och funderingar kring uppfostran och gränssättning aktualiseras samtidigt som arbets- och familjeliv ska kombineras och samhällets närvaro för föräldrarna minskar. Föräldrar upplever att ju äldre barnen blir desto mindre delaktiga känner de sig i barnens dagliga liv (2). Efter att barnet fyllt ett år minskar utbudet av naturliga forum där föräldrar kan träffas och samtala med varandra och med experter om livet och de funderingar man har (2). Samhället och den omvärld som barnfamiljen lever i förändras ständigt och erbjuder både möjligheter, utmaningar, krav och stöd som familjen måste ta ställning till. Bilden av det traditionella föräldraskapet där föräldrarna gemensamt uppfostrar barnen blir en kontrast till föreställningen om det moderna föräldraskapet som ett individuellt projekt som karaktäriseras av krav på effektivitet, kvalitet och tidsbrist (3). Utbudet av information i dagens samhälle är enormt för den som söker efter svar och kan kännas överväldigande när stora krav ställs på individen att själv sålla bland både lekmäns och experters råd. När livet förändras behöver föräldrar både informellt och formellt stöd. Ett fungerande socialt stöd kan verka som en direkt skyddande faktor mot den stress(4) som föräldrar upplever. Samtidigt som familjen fortfarande är en viktig källa för stöd och återhämtning kan den också vara en stressande faktor (4). Om medlemmarna i familjer tidigare levde geografiskt nära varandra har arbetsmarknaden och andra faktorer idag bidragit till att familjmedlemmarna kan vara utspridda över stora geografiska avstånd. Detta minskar möjligheterna att tillhandahålla praktiskt stöd. Det sociala nätverket kring familjen har således en annan struktur och en annan betydelse för dagens småbarnsföräldrar än vad det kanske hade tidigare. Den naturliga frågan blir vad behöver vanliga småbarnsföräldrar för stöd i sitt föräldraskap? De som arbetar, som inte har några särskilda svårigheter, som både har utbildning och karriärmöjligheter men som dagligen kämpar med att få ihop 193

194 vardagspusslet. De som själva kan läsa det mesta på Internet, men som saknar erfarenhet av barn och kanske också praktiskt socialt stöd. SYFTE Syftet med detta delprojekt är att undersöka vilka föräldrastödsinsatser småbarnsföräldrar känner behov av. FRÅGESTÄLLNINGAR Vilka utmaningar/svårigheter upplever föräldrar till småbarn i dagens samhälle? Vilket behov av föräldrastödsinsatser känner föräldrar till småbarn? Vilken typ av föräldrastödsinsatser efterfrågas? METOD Urval Urvalet består av föräldrar med barn i åldern 1-5 år. Rekrytering av föräldrarna gjordes dels på plats på en öppen förskola för fokusgruppintervjun (6 föräldrar) och dels med hjälp av BVC-sjuksköterskor som kontaktats via telefon runt om i landet. Totalt fyrtio BVC sjuksköterskor kontaktades och ombads fråga föräldrar med barn i åldern 1-5 om de var intresserade av att bli intervjuade och sedan återkomma när de fått två namn. Av dessa svarade 19 BVCer med namn på intresserade föräldrar (35 föräldrar). Totalt rekryterades alltså 41 föräldrar. Föräldrarna intervjuades allteftersom namnen kom in vilket gjorde att när 21 föräldrar intervjuats per telefon och fyra stycken i fokusgrupp, totalt 25 föräldrar, upplevdes materialet mättat och datainsamlingen avslutades. Det interna bortfallet var 8 föräldrar av 33 kontaktade, där orsakerna Figur var barn i fel ålder (2 st), sjukdom vid intervjutillfället (2 st) eller att föräldern inte gick att få tag på (2 st). En mamma uppgav att hon hade det för stressigt och den sista var släkt med BVCsjuksköterskan som kontaktats. Ytterligare åtta föräldrar hade anmält intresse för intervju men dessa intervjuades inte eftersom datainsamlingen var slutförd. De 25 föräldrarna bestod av 10 män och 15 kvinnor från olika familjer. De kom från 14 olika städer i totalt 11 län (Figur ). Informanterna skiljer sig åt i vissa variabler från snittet i riket vid jämförelse med befolkningsstatistiken från SCB (5). Informanternas utbildningsnivå är betydligt högre än genomsnittet (Tabell ). När det gäller sysselsättningsformen skiljer det sig en del, som kommentar till andelen föräldralediga informanter kan nämnas att nio av informanterna hade yngre barn än 1 år som de var föräldralediga för. 7 föräldrar (28 %) var föräldralediga för barnet som var mellan 1-5 år. 194

195 Tabell Beskrivande statistik av föräldrarna Föräldrarna n=25 Variabel Delprojektet SCB Källdata* Födelseland Tabell 1.4.a Sverige 84,0% 82,0% Annat 16,0% 18,0% Längst avslutade utbildning Gymnasium 32,0% 52,0% Folkhögskola (<3 år) 16,0% 15,0% Universitet/Högskola (>3 år) 52,0% 18,0% Sysselsättningsform Tabell 8.1 & 8.2 Förvärvsarbetar heltid 24,0% 54,6% Förvärvsarbetar deltid 4,0% 15,0% Studerar 12,0% 37,0% Föräldraledig 28,0% 10,7% 0-5 år Civilstatus Tabell 1.5 Gift 72,0% 51,3% Sammanboende 24,0% 24,3% Ensamstående 4,0% 24,4% * Om inget annat anges refereras rapporten Barn och deras familjer 2006 (1) Sveriges befolkning efter kön och ålder (5) En svaghet i rekryteringsprocessen var att föräldrarna rekryterades med hjälp av BVCsjuksköterskor. Möjligheterna till kontroll över urval och rekrytering minskar genom att låta någon annan rekrytera på plats. Det finns således inga data gällande hur många som eventuellt blev tillfrågade men tackade nej, vilken typ av föräldrar som BVCsjuksköterskor tyckte var lämpliga att fråga och ifall det fanns föräldrar som inte tillfrågades. Datainsamling Kontakt togs med föräldrar som BVC-sjuksköterskorna rekryterat och tid för intervju bestämdes utifrån förälderns önskemål då det var möjligt. För fokusgruppen togs personlig kontakt och tid bestämdes med de intresserade föräldrarna. Alla enskilda intervjuer med föräldrar genomfördes per telefon. Detta både för att möjliggöra en geografisk spridning över landet men också för att erbjuda föräldrar en tid som passade dem. Att använda telefonintervjuer i kvalitativ forskning har visat sig användbart då det bland annat erbjuder anonymitet och en viss frihet för informanterna genom att de inte behöver resa till en speciell plats (6). Intervjuerna spelades in via ett särskilt instrument för detta. Fokusgruppintervjun genomfördes i en lokal på öppna förskolan i samband med förskolans öppettider. Även denna intervju spelades in elektroniskt för att möjliggöra transkription av materialet. En intervjuguide med frågor användes vid telefonintervjuerna och en något förkortad variant användes vid fokusgruppen. Nedan följer en översikt av frågorna (Tabell ). 195

196 Tabell Frågor som användes i intervjuguiden Frågor 1. Hur tycker du att det är att vara småbarnsförälder i dagens samhälle? 2. Hur ser ditt sociala nätverk ut? 3. Om din bästa kompis plötsligt skulle bli småbarnsförälder, vad skulle ditt viktigaste råd vara till henne / honom? 4. Upplever du några skillnader mellan att vara förälder nu jämfört med när du växte upp? 5. Vad tycker du är de största utmaningarna som småbarnsförälder i dagens samhälle? 6. Berätta om en situation som varit jobbig för dig som småbarnsförälder 7. Fanns det något/någon som hjälpte dig att hantera situationen? - Vad tyckte du om det stödet? - Hade du önskat dig någon annan form av stöd? 8. Finns det andra utmaningar som du tycker dagens föräldrar skulle behöva stöd med? 9. Använder du dig av internet/telefonrådgivning i ditt föräldraskap? 10. Skulle du vara intresserad av att delta i en föräldragrupp? - Vad skulle du vilja att man tog upp då? 11. Vad innebär begreppet föräldrastöd för dig? 12. Om du var ansvarig för småbarnsföräldrar i samhället, vad skulle du tycka var viktigt att förändra? Dataanalys Efter att intervjuerna genomförts transkriberades de ordagrant till skriven text. Därefter analyserades den transkriberade texten tematiskt efter Malteruds modell (7). Det innebär att man efter genomläsning av samtliga intervjuer försöker hitta gemensamma mönster, vilka kallas för teman. Därefter analyseras varje tema för sig för att hitta kategorier som mer i detalj beskriver temats innehåll. För att illustrera innebörden i varje kategori används citat från intervjuerna. Etiska aspekter Innan intervjuerna genomfördes informerades alla föräldrar om att deltagandet var frivilligt och att det kunde avbrytas när som helst. De fick även information om att samtalet skulle spelas in och transkriberas till skriven text och att eventuella nämnda namn på personer eller geografiska platser skulle tas bort för att det inte skulle kunna spåras till informanten. Vid telefonintervjuerna spelades det informerade samtycket in, medan fokusgruppsdeltagarna fick fylla i en blankett om informerat samtycke. 196

197 SLUTSATSER Småbarnsföräldrarna är självständiga föräldrar som vill ha stöd på sina egna villkor. De upplever sig ha ett stort ansvar för den egna familjen. Föräldrarna efterfrågar större flexibilitet och valfrihet, både när det gäller arbetstider, föräldradagar och möjlighet att vara hemma med sina barn även efter 1 års ålder. Föräldrarna talar varmt om öppna förskolan som träffpunkt i vardagen, där man kan få prata av sig och barnen kan få träffa andra barn. Föräldrarna lyfter också öppna förskolan som ett bra forum för föräldragrupper eftersom man där kan ta med barnen. En annan fördel är att öppna förskolan uppfattas som en informell, avslappnad och ostigmatiserad miljö. BVC-sjuksköterskan är en av föräldrarna mycket uppskattad resurs. Närhelst föräldrarna har frågor som gäller främst det medicinska området ses BVC och BVCsjuksköterskan som den självklara informationskällan. Dock upplever föräldrarna att det i BVCs verksamhet finns utrymme för kompetensutveckling speciellt när det gäller nya medicinska rön för att kunna vara en fyr i informationshavet eftersom BVC har de flesta föräldrars förtroende. BVC bygger under barnets första år upp en trygg relation med föräldrarna. Denna kontakt vill föräldrarna ska fortsätta även efter barnet har fyllt ett år. Föräldrarna vill ha EN ingång för frågor som gäller familjen för att sedan ha möjlighet att därifrån slussas vidare. Genom att familjestrukturerna förändras och det sociala nätverket minskar förändras också samhällets roll i kontaktskapandet för familjerna. Föräldrarna talar om ett behov av att ha en back-up när det krisar, en möjlig resurs kan vara jourhavande far/morföräldrar som kan ställa upp och hoppa in. Försäkringskassan är något som de flesta föräldrar talar om som ett onödigt orosmoment i vardagen. Långa handläggningstider och krångliga blanketter gör det inte lättare att vara småbarnsförälder i dagens samhälle. Föräldrarna efterfrågar en effektivisering av Förseningskassan. 197

198 RESULTAT Genomgripande för intervjuerna var att föräldrarna verkade tycka att ämnet, att få prata om hur de upplever sitt liv som föräldrar, var väldigt angeläget och viktigt. Trots skrikande barn, mat som kokade över, avbrutna samtal och annan dramatik som inträffat under intervjuerna höll föräldrarna fokus på ämnet och var engagerade i och intresserade av att få komma till tals och få möjlighet att prata om hur de hade det i sin vardag. De talade om det roliga och svåra i att vara förälder, önskan om att vara en god förebild för sina barn och vardagspusslets balansakt, vilket illustreras i de två första temana Att vara förälder och Konsten att få till det. Därefter följer teman som handlar om de resurser som föräldrarna hade att ta till. Egna resurser handlar om det informella stödet, vilka egna verktyg föräldrarna hade, det vill säga vad föräldrarna hade att luta sig mot, var de hämtade kunskap och erfarenhet i sin närhet. Yttre resurser tar upp hur det formella stödet såg ut, där BVC, dagis och Öppna förskolan särskilt nämns. Både när det gällde det informella liksom det formella stödet talade föräldrarna om hur det kunde se ut när det fungerade men också när det fungerade mindre bra, för även om man hade ett socialt nätverk eller närhet till BVC och dagis tyckte föräldrarna inte alltid att det fungerade. De två sista temana, Föräldraskap i samhället och Önskningar tar upp den miljö och omvärld som föräldrarna är föräldrar i. (Tabell ) Tabell En översikt av teman och kategorier TEMAN Att vara förälder KATEGORIER Både och Kan själv! Oro Vara en bra förälder för sina barn Vara människa för sina barn Konsten att få till det Egna resurser Yttre resurser Föräldraskap i samhället Önskningar Kampen om tiden Ekonomin Navigera på informationshavet Den sköra tillvaron Sunt förnuft, självförtroende och erfarenhet Släkt och vänner Andra föräldrar BVC trygghet i behov av uppdatering? Öppna förskolan - mötesplatsen Dagis maffia eller partner? Mitt och andras föräldraskap Vill vara hemma är det ok? Superföräldern Familjeapparaten Medvetna föräldrar Mötesplatser Jourhavande mor/farföräldrar Flexibilitet Resurser till barnen Försäkringskassan Föräldragrupper 198

199 Att vara förälder Frågan hur det var att vara förälder, i det här fallet småbarnsförälder, var något som väckte känslor hos de intervjuade föräldrarna. Det var ofta en kluven känsla, det var både och, det var både svårt och fint, tufft och roligt, underbart och jobbigt. Föräldrarna uttryckte dock att de såg det som sitt ansvar att klara av det. Familjelivet sågs som något privat, man ville själv bestämma de regler och rutiner som skulle gälla i familjen. Dök det upp problem så löste man dem, man säger - kan själv! Samtidigt talade många föräldrar om den oro de upplevde när barnen var sjuka och en närmast desperat önskan om att bli tagen på allvar när de sökte hjälp. Det var inte alltid ett välment det är normalt från BVC lugnade en orolig förälder. Man ville vara en bra förälder för sina barn. Föräldrarna talade om konsten att uppfostra barnen så att de kunde skilja på vad som är rätt och fel, hur man beter sig i sociala sammanhang och hur man rustar dem för att bli bra barn och vuxna så småningom. Det dåliga samvetet pratade många föräldrar också om, man ville inte att barnen skulle vara så länge på dagis samtidigt som man kanske ville få tid över till ett nyfött syskon. Föräldrarna talade om att prioritera bort sig själv och sina behov under småbarnsåren samtidigt som de råd de ville ge till andra småbarnsföräldrar handlar om att vara människa för sina barn. Att inte glömma bort att äta, sova och ha egen tid eftersom brist på detta annars i slutänden drabbade barnen. Att också inse att man som vuxen hade ett eget behov av att träffa andra vuxna och tala om vuxna saker utan att barnen var med. BÅDE OCH Jaa, jag tycker väl det är ganska trevligt, det är trevligt att ha barn, men det är ganska tufft (pappa) Allting är ända sedan födseln, det har liksom varit en underbar upplevelse det kvittar om det varit sjukdom eller [skrattar] sånt man varit rädd för det har varit kärlek och glädje och allt. (pappa) Det är fint, men det är svårt (mamma) KAN SJÄLV! [BVC erbjöd hjälp under en jobbig period Intervjuare: tog du emot det stödet?]nej, det gjorde man inte. Man är lite för stolt, man tycker jaa, tack, det är jättesnällt det var någon av grannarna som erbjöd sig också, men man sa det att jo, men jag säger till om det blir för jobbigt men det gör man ju inte. [Intervjuare: Hur kommer det sig?] Dels var det väl det här att man känner sig som en dålig mamma. Det är min uppgift som jag har tagit på mig, det är mitt ansvar. Dels så tänkte jag så här men gud, ska jag lämna bort henne, lilla bebisen, till någon annan jag menar, är man nybliven mamma så litar man inte på någon / /Så att, mest är det nog det här att man ska vara så himla duktig. Ska inte behöva hjälp någon annanstans ifrån. (mamma) Jag tycker det är upp till mig och min man hur vi vill uppfostra våra barn, visst, det finns ju andra som har åsikter. En del tar man åt sig, en del borstar man av sig. (mamma) det är trots allt vi som föräldrar som ska uppfostra våra barn, inte någon förskola eller skola. (pappa) 199

200 Alltså jag känner, man kan inte lita på eller man kan inte ha förväntningar på samhället att de ska lösa det åt mig. Utan det är ju, det är liksom upp till mig att ordna det. (mamma) ORO Ofta är budskapet ja vänta, vänta, vänta och ja det är klart att det mesta läker ut om man väntar. Men om man är förälder och har småbarn, särskilt om det är första barnet, då är man orolig / / om man ringer så är det ju för att man vill att nån ska titta på barnet, inte för att man ska få höra att man ska vänta... (pappa) Ibland är det det [det är normalt] man behöver höra, men om man verkligen har brottats med någonting och ringer dit [BVC] för att man känner oaaa, det här går inte. Då blir man bara sur, och man tänker, det hjälper inte mig att du säger att det går över. (mamma) VARA EN BRA FÖRÄLDER FÖR SINA BARN det är en utmaning att vara en bra förälder tycker jag. Veta måttet på gränssättningar och och man vill vara en god och snäll förälder samtidigt som det är också att göra ett barn en björntjänst att inte kunna sätta gränser. Det tycker jag nog är den största utmaningen, att veta om man är en bra förälder helt enkelt. (mamma) Det är aldrig några ledsna miner när dom går dit [till dagis] eller så, men jag har tänkt att det kanske är så för att dom inte går hela dagarna på dagis. Jag hämtar dom klockan två, så dom behöver inte gå till halv fem eller fem. För då blir det ju väldigt jobbigt och tröttsamt liksom. Men det är det dåliga samvetet. Jag vill ta hand om mina barn. (mamma) VARA MÄNNISKA FÖR SINA BARN Se till att komma iväg själv ibland, att man tar sig den tiden. För att ja, för att man ska vara en bra mamma så är det nog bra att man får en paus från barnen ibland, och att dom får en paus från mamma också. Så där, så att man inte tappar den sociala biten för mycket (mamma) det kan jag ju känna mer och mer ju längre tiden går, att man blir frustrerad in emellanåt. Tyvärr återigen så går det ut över barnen, man blir arg och irriterad för att man aldrig får andas ut emellanåt. (mamma) när alla barnen [4 st] är hemma då går jag in på mitt kontor och stänger dörren i några minuter, tar en chokladpaus och kommer ut trevlig igen. (mamma) Konsten att få till det Den eviga kampen om tid var något som så gott som alla föräldrar pratade om, det gällde tid för barnen, tid för sig själv och tid för varandra som partners. Föräldrarna upplevde att det var svårt att kombinera arbete på heltid med familjen. Ekonomin var också ett tema som återkom, föräldradagar och uppdelningen av vem som ska vara hemma var frågor som föräldrarna brottades med. Det enorma informationshavet var en utmaning som föräldrarna tog upp som både kunde hjälpa och stjälpa. Det var svårt att sålla och hålla huvudet kallt när det fanns råd och tips i överflöd, från både kompisar, föräldrar, BVC, telefonrådgivning, böcker och Internet. Några föräldrar tog upp känslan av en skör tillvaro, där familjelivet kändes som ett ensamt företag med små marginaler trots upplevelsen om ett barnvänligt samhälle. Man upplevde att så länge familjen var frisk så klarade man det mesta, men det behövdes inte mycket för att tippa balansen. 200

201 KAMPEN OM TIDEN Största utmaningarna ja, det är ju det här med tiden, att det är ganska att hinna vara med barnen så mycket som man vill vara. Och det hänger nog ihop med att man jobbar som man gör och så vidare. Och sen att man inte glömmer bort bara barnen, man måste ju ha tid för sig själv och för den man bor eller lever ihop med också (pappa) EKONOMIN Det är ju en rätt så tuff ekvation att dels så har man som högst lån, man måste nästan jobba för att klara sig och samtidigt så är det verkligen då [småbarnsåren] man skulle behöva vara, spendera tid med sin familj (pappa) det har ju mycket med ekonomi att göra också, alla har faktiskt inte råd att nej, men i vår familj så är det så att ja [mannens] tre månader brinner inne för att vi förlorar så mycket ekonomiskt på att han är hemma (mamma) Jag hade väl någonstans hade man väl önskat att man skulle kunna välja att vara hemma. Att kunna vara hemma längre om man vill, eller jobba deltid om man vill efter det att föräldradagarna är slut. Man önskar att man hade den ekonomiska möjligheten. Nu bygger ju samhället på att det är två vuxna som arbetar liksom (mamma) NAVIGERA PÅ INFORMATIONSHAVET Där får man ju sålla också, för det är så jäkla mycket information (pappa) Sen är det ju bara att inse att det inte finns svar på allting [skrattar] även om man skulle vilja. Det är ju också lite så här typiskt, dagens samhälle tror jag, man ska tycka att någon annan ska svara på grejerna åt en (mamma) DEN SKÖRA TILLVARON Även om jag förstår att min bror inte vill komma och ta hand om oss, dom ville inte själva bli magsjuka, men om man tar en liknande situation, låt oss säga, ja, om det här något annat, eller dödsfall i familjen eller ja, bara så där, hur fan ska man göra då? Om man inte har riktigt någon att ringa och säga, fan nu fixar vi inte det här längre, nu måste vi få hjälp (pappa) Jag har ju haft sådana tillfällen då jag har varit väldigt trött själv, och barnen har varit hemma med mig och jag har mycket på jobbet. Viktigt möte på morgonen och barnen börjar kräkas på natten, man är uppe hela natten och man vet inte hur man ska lösa det med barnvakt dagen efter. Jag måste verkligen på jobbet och man är helt slut själv. Då är det riktigt jobbigt. (pappa) Egna resurser Det var väldigt olika hur det såg ut för föräldrarna, vissa uppgav att de kunde känna en trygghet i att förlita sig på sitt eget sunda förnuft, man hade självförtroende i sin roll som förälder. Andra tyckte att det var svårt och tyckte inte att de fick tillräckligt med stöd för att kunna lita på sig själva som föräldrar. En del föräldrar hade ganska stor erfarenhet av barn innan de själva blev föräldrar, andra fick börja från början och lära sig allteftersom. En del föräldrar talade om det goda informella stödet som innefattade släkt och vänner, där man hade familjen och vänner nära och ett fungerande socialt nätverk. Medan andra inte 201

202 hade familjen nära. Andra föräldrar tog upp det komplexa i att ha familjen nära men ändå inte få stöd från dem, eftersom man upplevde att de hade fullt upp med sitt. Många föräldrar talade om betydelsen av att prata med andra föräldrar, känna att man inte var ensam med sina bekymmer och funderingar. SUNT FÖRNUFT, SJÄLVFÖRTROENDE OCH ERFARENHET Det känns som om det mesta tycker jag för mig handlar om sunt förnuft och då känns det som att, är det någonting litet då kan man jag brukar ringa mina föräldrar, för dom vet alltid vem jag ska vända mig till / / och det är bara sjukdomsgrejer, annars brukar jag alltid köra på sunt förnuft jag är inte mycket för att vända mig någonstans, det är Nä, som sagt varför skulle någon annan veta bättre hur jag ska göra med mina barn? (pappa) Det är mycket som jag har sugit åt mig av kompisar, arbetsliv, min före detta sambo och alltihop och lagt ihop på något vis. Sen har jag väl försökt lyssna och försöka liksom ta ut det bästa som jag tycker, ur allas värderingar (pappa) SLÄKT OCH VÄNNER Jag tror det är ett viktigt stöd, att man har bra kontakt med sina föräldrar som kan hjälpa en lite, dels har ju dom varit föräldrar åt en själv, dom kan komma med råd och så vidare. Men även som avlastning om det behövs nån timme här eller där. Och dom kan ju hjälpa till på många plan egentligen. Så det ett bra föräldrastöd är en bra kontakt med sina egna föräldrar. (pappa) jag har liksom ett gäng med kompisar som är i ganska liknande situation. Det tycker jag att jag får ut mycket av att prata med dom / / vi har lite samma värderingar och då blir deras råd ganska värdefulla / /ja, där blir det så där att man har ingen rädsla för att blotta sig, eftersom det är liksom ens vänner så där / / man kan fråga hur dumt som helst (mamma) sen kan jag tycka och det är ju också nåt som uppträtt nu dom senaste åren, det är att mor- och farföräldrar har inte lika mycket tid längre som dom hade dom har fullt upp och göra saker som dom tycker är roliga och så så att eh dom har inte riktigt lika mycket tid till barnbarnen som det var förr. (mamma) ANDRA FÖRÄLDRAR En annan förälder har mer erfarenhet och alltså få vinklar Man kan ju ha olika uppfostringar och olika synvinklar. En expert är det inte säkert att den kan annat än det som står på pappret, så att säga Och det finns ju inget rätt och fel där. (mamma) man borde hjälpas åt lite mer / /Alla ska ändå gå in sen vid fem, halv fem-tiden och laga middag, att man hade kunnat säga då men kom med in till oss så lagar vi mat idag så behöver ni inte tänka på det. Men så gör man inte. Inte häromkring. / / Var och en går ändå hem till sitt. Så sköter man sig själv, huvudsaken att ens egen familj klarar sig liksom (mamma) Yttre resurser Föräldrarna talade mycket om utbudet av stöd som fanns. Man kände en tacksamhet över att bo i Sverige med den apparat som man upplevde finns kring familjen och barnen. Föräldrarna talade uppskattande om närheten och den självklara kontakten med BVC, om 202

203 BVC-sjuksköterskor som man kunde lita på i vått och torrt. Men föräldrarna talade också om BVC-sjuksköterskor som kanske inte alltid var så uppdaterade, där man hade svårt att finna stöd. Dagis var också en fråga som väckte känslor hos föräldrarna. När det fungerade och barnen trivdes talade föräldrarna om dagis som ett stort stöd i tillvaron, när det inte fungerade kände föräldrarna sig svikna av samhället. Många föräldrar talade om öppna förskolan som ett lufthål när de var föräldralediga, de såg det som en naturlig mötesplats där de vuxna kunde träffas och prata och där barnen fick vara med. Några föräldrar uttryckte dock en viss tveksamhet inför att gå till öppna förskolan om det var många föräldrar som redan kände varandra. Miljön blev då så hemtam för de som brukade gå dit att det för nya föräldrar kunde kännas som att kliva in i en främmandes vardagsrum. BVC TRYGGHET I BEHOV AV UPPDATERING? Det är en av dom, ja, absolut det [BVC] som har fungerat bäst, att veta att det alltid finns en speciell sköterska som har hand om just oss. Och som man kan ringa till och vända sig till och som verkligen tar hand om oss och vi blir, och vårt barn, vi som familj blir levande personer som hon känner, det har ju varit helt fantastiskt. (pappa) det är ju lite högre medelålder på BVC, så det känns som att de pratar ur personliga erfarenheter eller också är det min tolkning bara och då känns det som att man blir lite sådär klappad på huvudet och man känner att Ja, men så här är det att vara småbarnsmamma och det går över / / de som jobbar där börjar bli mormödrar och farmödrar allihop så känns det ju förstås som att det där var en oerhört kort tid i de här barnens långa liv så att säga / Samtidigt är det väl deras intention att lugna en bara att så här är det [men du känner dig inte lugnad av det?] Nej, nej det kan jag inte säga. (mamma) Jag tycker att dom är stödjande. Lite kritik man kan rikta, dom är inte uppdaterade alltid, man kan hitta andra svar på internet. Nyare än vad dom kommer med, dom har ju jobbat så många år, en del av dom och håller sig till det som dom lärde sig först så det är väl det enda jag kan känna att man får tänka till lite själv över dom råden dom ger, men generellt är stödet jättebra tycker jag. (mamma) ÖPPNA FÖRSKOLAN - MÖTESPLATSEN Vi har en mötesplats här i vårt område för föräldrar och barn som en öppen förskolan och den är mycket värdefull. Där har vi kunnat diskutera mycket och se varandra Komma hem till varandra också. Så det tycker jag är jättenyttigt och mycket mycket viktigt. (mamma) av dom intrycken man har fått hittills så är det väl mer från när man har vart där att det är ju enbart mammor som är där, som verkar vara väldigt eh, hemmastadda i den öppna förskolan-miljön alltså, och det gör ju att när man kommer, om man kommer som ny så att säga, så känns det som att kliva in i någons vardagsrum ungefär (pappa) DAGIS MAFFIA ELLER PARTNER? det känns som att dagispersonalen inte riktigt tar en på allvar när man har de här 15- timmars barnen, de räknas inte riktigt / /Jag betalar precis lika mycket som alla andra föräldrar för att ha mitt barn på dagis, men de har sina barn 50 timmar i veckan och jag har mitt 15 timmar i veckan och jag ska inte ens kunna få ha en annan dag i veckan för att det passar mig bättre, eller passar henne [dottern] bättre. (mamma) 203

204 Vi är ju jättenöjda med det dagiset som finns här som vi har och... Dom är väldigt flexibla sådär. (mamma) jag tycker att personalen har väldigt mycket makt över situationen där så att, har man tur och kommer till ett bra dagis, nog är väl det bra då, men när det strular till sig, ja min besvikelse var väl den här makten då, dom kunde ju göra precis som dom ville / / ska vi ha dom på dagis så får vi köpa deras attityd, det var det är ju lite märkligt (pappa) Föräldraskap i samhället Föräldraskapet är ingen isolerad enhet utan något som påverkas av den yttre miljön i samhället. Föräldrarna tog upp utmaningarna som mötte dem i samhället där de egna idéerna om föräldraskapet mötte andras värderingar. De jämförde sitt och andras föräldraskap. Flera föräldrar tog upp känslan av ensamhet i engagemanget för sina barn och efterfrågade fler föräldrars intresse i barnens vardag. Att få vara hemma med sina barn längre än det första året var något som flera föräldrar efterfrågade, men som samtidigt tycktes möta ett visst motstånd i samhället. Frågan om det var accepterat att vilja vara hemma med sina barn lyftes i flera intervjuer. Ett annat ämne som kom upp var alla de krav och måsten som föräldrarna kände av, att försöka vara en superförälder. Det kunde handla om att förverkliga sig själv, bibehålla fritidsintressen man hade innan barnen föddes, ha fina kläder, fint hus och så vidare. Föräldrarna kände även av pressen att försöka göra så mycket som möjligt samtidigt, allt på en gång både utbilda sig, skaffa barn och skapa karriär. Samtidigt kände föräldrarna en stor trygghet i familjeapparaten, systemen som finns kring barnfamiljen, man kände sig privilegierad med de förutsättningar som finns för barnfamiljer, med barnomsorg och det stöd som erbjuds. Men i denna trygghet växte också den medvetna föräldern fram som inte främst såg sig som patient utan som kund, där andra krav och synvinklar sätter samhällets organisation i ett nytt ljus. MITT OCH ANDRAS FÖRÄLDRASKAP vi som kristna, vi vill uppfostra våra barn med ganska hög moral och det är en stor utmaning i dagens samhälle när det är självklart att ha sex Ja, innan man är gift och så. Och det vill vi kunna bevara att det inte är rätt. Ja och just respekt för vuxna och respekt för barn. Det är en stor utmaning (mamma) min situation blir bättre om jag ser att andra föräldrar involverar sig på ett annat sätt så slipper man vara den enda pappan i kvarteret som står och skäller på ungarna [skrattar] För då underlättar det ju min situation om man ser att dom är dedikerade till vad som händer runt omkring. (pappa) Eh, jag tycker det verkar som att folk tycker det är svårt att uppfostra sina barn idag. Jag tycker inte det verkar som att man lyckas speciellt bra och då verkar då kan man ju tolka det som att det är svårt, och då kanske man behöver hjälp med det. Jag känner en sån allmän oro för att människor inte tar ansvar för sina barn, varken ansvar för vad dom gör eller hur man uppfostrar dom liksom. Allting är någon annans ansvar, det är skolans ansvar och samhällets ansvar och ja, så (mamma) 204

205 VILL VARA HEMMA ÄR DET OK? Ja, skulle någon komma och säga att jag är hemmafru, jag är hemma med mina barn idag så skull man nog höja lite på ögonbrynen tror jag, det är inte lika okej som det var [förr] (mamma) Jag tillhör ju de här som gärna vill vara hemma med mina barn så länge som möjligt och när man säger det till andra så nästan idiotförklarar dom en. Både för att de inte förstår hur man ska klara sig ekonomiskt och för att, ja men herre gud, vem vill vara hemma med sina barn så länge? Det är så bra med dagis och det är så bra med det och det / /Man får nästan inte säga att man vill vara hemma med sina barn längre än typ ett år idag, för det är konstigt (mamma) Jag tycker inte att barnen ska få vara på dagis när föräldrarna är hemma, det tycker jag är bortkastade pengar [för samhället eller för föräldrarna?] Ja, som förälder har man ju ersättning för att vara hemma med sina barn från samhället då behöver ju inte samhället dessutom tillgodose dagisplats, det tycker inte jag, det är liksom att, ja, det är dubbelt. (mamma) SUPERFÖRÄLDERN Man har så mycket runt sig, man ska förverkliga sig själv och man ska hinna med fritidsintressen och det ska vara fint hemma (mamma) Man ska liksom vara smal igen direkt efter att man har fått barn och Allting ska vara glammigt liksom. Det står ju inte hur det är på riktigt! [i mamma-tidningar] Det är ju inte så, alltid, men ändå ska man försöka ha det så. Visa upp den sidan Jag tycker den är lite overklig. Sen att jag själv är mitt uppe i det Man dras liksom lite lätt med i det (mamma) man ska inte bara vara de bästa föräldrarna, man ska vara bäst på jobbet och man ska ha schystaste kläderna, nyaste prylarna allting ska vara tipp topp (pappa) FAMILJEAPPARATEN vi i Sverige har till exempel den här uppföljningen från barnavårdscentralen och hela den biten och att du inte som förälder hela tiden behöver inte tänka på det, och det kommer automatiskt kallelse till tandvård och barnavårdscentralen och alltså, det finns ett system för allting så det flyter på / /och det är ju ytterligare en grej som småbarnsförälder annars måste ha i huvudet och det är ju skönt ibland att det bara kommer en kallelse till det där. (pappa) Jag kan ju säga att jag tycker det känns väldigt bra / /institutionerna på något sätt som finns kring att ha barn är ganska så etablerade i Sverige, alltså både om man säger föräldrapenning till barnvård och så vidare. Så att, det känns rätt så stabilt på det sättet, tycker jag. (pappa) MEDVETNA FÖRÄLDRAR men i dagens samhälle så, det dom lär ut på skolan, det kan ju också jag så att säga va, så att det kanske till och med är så att hon kanske får mer kompetens hemifrån än vad dom kan ge från skolan (pappa) Det är mycket pusselarbete, känner jag. Eh, framförallt när det gäller tid och de fasta scheman barnen har och kanske inte omgivningen riktigt tar hänsyn till / / om man skulle vilja boka tid någonstans någon gång om det är tandläkare eller hos BVC och så vidare. Och 205

206 deras sovtider skiljer sig från deras arbetstider och så. Det funkar inte riktigt bra som det ska Det finns säkert förståelse men det ja, samhället är inte anpassat efter kunderna, om man säger så, om jag kan kalla mig för kund då (pappa) Det ska finnas valfrihet. Jag skulle kunna välja vilken tid som passar mig, och inte vilken tid som passar arbetslaget på BVC till exempel. (pappa) Önskningar Föräldrarnas önskemål handlade till stor del om fler mötesplatser där de på ett informellt och enkelt sätt kunde prata och komma i kontakt med andra föräldrar. Öppna förskolan lyftes fram som exempel eftersom barnen då kunde vara med och de vuxna kunde umgås otvunget med en kaffekopp i handen. En önskan lyftes från några föräldrar om jourhavande mor/farföräldrar som kunde finnas tillgängliga för att dela med sig av sina erfarenheter och kunskap till familjer. Föräldrarna tog också upp önskan om att ha en back-up när det krisar, när hela familjen är sjuk eller man behöver gå till tandläkaren. Andra områden som föräldrarna skulle vilja förändra var att skapa större flexibilitet, både när det gällde arbetstider för småbarnsföräldrar, men också för 15-timmars-barnen på dagis. Många föräldrar skulle också välkomna möjligheten att få ersättning för att vara hemma med barnen istället för att ha dem på dagis. Föräldrarna kände också en oro för att resurser försvann från verksamheter som arbetar med barn. Man önskade istället mer resurser till barnen, gärna resurser som öronmärktes för barnen för att det inte skulle försvinna in i personalförändringar och liknande. Även mer resurser till sjukvården för barn önskades eftersom man upplevde att det blev en kedjereaktion där föräldern och i förlängningen arbetet drabbades när barnet blev sjukt och väntetiderna på t.ex. BVC var långa. En institution som skapade mycket irritation bland många av föräldrarna var Försäkringskassan, eller Förseningskassan som en förälder kallade den. Man upplevde den som krånglig och långsam och en del föräldrar kunde känna att det skapade onödig oro i vardagslivet när handläggningstiderna var långa. När det gällde föräldragrupper talade många föräldrar uppskattande om MVCs föräldragrupper innan födseln samt om BVCs verksamhet när det var täta kontroller upp till det att barnet var 12 månader. Därefter fanns inga föräldragrupper, vilket var något som föräldrarna tog upp att man saknade, några föräldrar efterlyste föräldragrupper där man blandade förstagångsföräldrar med dem som hade fler barn för att kunna delge varandra erfarenheter, råd och tips. Några informanter talade om att föräldragrupperna som hölls under första tiden på BVC var väldigt värdefulla ur social synpunkt men när barnen blev större så blev innehållet viktigare än mötet. MÖTESPLATSER Men om man skulle kunna se mötesplatsen och öppna förskolan som en sorts föräldrastöd för att då är barnen upptagna och man kan sitta Medan då om vi går till BVC och ska försöka hålla barnen lugna och sådär Det är svårt. (mamma) På öppna förskolan, att någon kommer dit och pratar lite grann och det får inte vara så konstlat heller egentligen. Så det bästa är ju egentligen om man kan ha med sig de här småbarnen så att de kan få leka samtidigt, det kan ju bli lite rörigt / /Det blir inte så 206

207 konstlat Utan man sitter mer tillsammans och någon sitter och berättar och man kan ha en kaffekopp i handen (mamma) Men en sån här grej är ju också, öppna förskolan är ju jätte, jätteviktig och att ja, och där finns det ju också nån att bolla med, man kan prata med dom som jobbar här och man kan prata med dom som kommer hit. Det är ju suveränt när man har någonting som man går och funderar på. (mamma) JOURHAVANDE MOR/FARFÖRÄLDRAR någon typ av jour när man behöver akut hjälp med som förälder. Med olika frågor. Från att dom är små upp till att dom är tonåringar. Och man behöver liksom få rådfråga, prata, få olika sidvinklar eller tips. Gör så här istället, och att man liksom Som en tonåring till exempel, vad gör man för att få dom göra läxor? Och för ett litet barn då, hur får man dom att sova? Det är väl sådana frågor i så fall (mamma) hur många 60-åringar finns det inte i den här stan som skulle vilja träffa småbarn ibland, man bara märker när vi går och handlar / / tänk om dom kunde träffas liksom en gång i månaden på riktigt istället, så vi fick liksom en timme tänk en timme i månaden wow och bara ha för oss själva. Det skulle jag tycka var riktigt härligt det skulle vara ett riktigt stöd för oss (mamma) FLEXIBILITET om man på något sätt från samhällets sida kunde göra så att man kan behålla inkomsterna men jobba någon timme mindre mindre arbetstid för småbarnsföräldrar på något sätt det kan ju säkert vara någon slags fallande skala, kan jag ju tänka mig, så att eh, omvänt proportionellt mot ålder eller något. Så att man är hemma mer när barnet är litet och sen går det ner (pappa) har för mig att det var väl nåt förslag på att man skulle kunna få en ersättning för att vara hemma längre med barn istället då för att ha dom på dagis. Det tycker jag var en jättebra... en jättebra idé, att kunna ha den möjligheten att välja i alla fall då. För barnens skull också. (mamma) så jag tycker nog att man kunde göra det mer flexibelt och låta dom här pengarna då som det här som det då skulle kunna kosta att ha ett barn på dagis det skulle man kunna ge rakt till föräldrarna så får dom själva bestämma vad dom vill använda pengarna till det har vi pratat mycket om jag och [frun] att vi, ja varför kan man inte få dom där, även om det bara var tre eller fyra tusen i månaden, ja men ge oss dom då så får vi lösa det här på egen sätt ungefär så tror jag (pappa) RESURSER TILL BARNEN när det gäller barn om man tar dagis då till exempel, / / det verkar vara en ganska plågad verksamhet när det gäller resurser och sånt där, alltså varför sitter dom på så jättefina kontorsstolar inne i stan då dom här byggnadsnämnden och vad det nu är för något, men på dagis verkar dom inte ha en spänn alltså till att köpa in någon teaterföreställning eller så där (pappa) Nej, generellt så tycker jag nog att ett riktigt starkt, ja BVC är en höjdare och att man kanske nästan då kan, ja förstärka den ännu mer då och låta den följa med längre upp i åldrarna också och inte spara på krutet så mycket när, vad gäller pengar heller då (pappa) 207

208 FÖRSÄKRINGSKASSAN men det skulle kunna underlätta tror jag för många om det vore lättare att hantera det här med föräldrapenning (mamma) Försäkringskassan som myndighet måste börja leva upp till dom skyldigheter man har / /dom måste kunna leva upp till den service som man ska kunna erbjuda personer som vänder sig till förseningskassan, att man inte har handläggningstider på två månader till exempel. / / att man inte får sin föräldrapenning på lång lång tid för att dom har så långa handläggningstider. Jag menar, det skapar ju en otrygghet folk blir väldigt rädda för att kanske till och med skaffa barn om dom vet att oj, är det så här svårt att få ut sin föräldrapenning. (pappa) FÖRÄLDRAGRUPPER När vi gick där i MVCs föräldragrupp alltså, jag har inget minne av att vi pratade med några andra föräldrar som hade fler barn. Alla som var med i den gruppen var förstagångsgravida. Sen hade vi barnmorskor där, men dom pratade inte så mycket om själva uppfostringbiten och de här småbarnsåren. Utan dom pratade mycket om förlossningen och inför graviditeten och sen kom så klart de här förmaningarna Hur man liksom skulle sköta barnet och så där, det var viktigt att amma och allt vad dom försökte liksom tuta i en [skrattar] Men inte så mycket om själva, hur man löser liksom vardagen. Utan det skulle kunna behövas att man bjuder in liksom föräldrar med erfarenhet till föräldragrupper som liksom får tala (pappa) Den [BVCs första föräldraträffar när barnet är mindre än ett år] hade kunnat innehålla vad som helst nästan, det viktiga var att träffa dom andra föräldrarna. Det är ju trevligt med ett bra innehåll också [skrattar] men det var liksom, den stora grejen var att man träffade andra i samma situation just där man bor, det var väldigt värdefullt tycker jag (mamma) Mamma 1: Det är ju egentligen nu kanske innehållet blir viktigare än mötet. För jag menar när dom kommer upp i två (års åldern), det är ju då dom börjar med sin, ja men det här, trots är det väl inte, men det finns ju mer inslag av det, det är då det blir liksom Mamma 2: Jaa, det skulle nog kunna vara, inte bara kretsa kring barnen det skulle kunna vara i hur man ordnar sin relation och det liksom många dimensioner i familjelivet man ska ha och fundera Det är lätt att det bara blir småbarn 208

209 DISKUSSION Sammanfattningsvis kan sägas att föräldrarna som ingick i studien var en grupp som var mycket verbala och hade lätt för att tala om hur de hade det. Angelägenheten av att få tala om hur det var att vara förälder idag och hur de upplevde sin vardag var väldigt påtaglig. Föräldrarna talade om en kluven känsla på frågan om hur det var att vara förälder, det tycktes vara lika delar jobbigt och roligt, något som inte alltid stått klart innan de blev föräldrar. Föräldrarna var självständiga med stor integritet om den egna familjen. De uppfattade ansvaret för sin familj främst som sitt eget, även när omgivningen ställt upp hade man avböjt och sagt att man skulle klara det själv. Man ville ha stöd, men på egna villkor. Man ville inte tigga på samhällslösningar och ge över ansvaret för familjens välbefinnande på någon annan. Frågan är bara var det här behovet av att kunna själv kommer ifrån, om det är föräldrarna själva som vill eller ifall samhället förmedlar bilden av en bra förälder som likvärdigt med en förälder som inte ber om hjälp. Föräldrarnas oro var något som tycktes vara ständigt närvarande, de oroade sig för att vara en bra förälder för sina barn, de ville att barnen skulle växa upp till att bli bra människor som kunde föra sig i sociala sammanhang. Föräldrarna kände oro när barnen var sjuka och sjukvården inte tycktes ta deras oro på allvar. Samtidigt talade föräldrarna om att de ville vara människor för sina barn, att de måste hinna med att andas, för sin egen skull. Den stora konsten att få till det var något som föräldrarna kämpade med dagligen. Att få föräldradagarna att räcka och ekonomin att gå ihop var en utmaning, likaså att få tid för barnen, för sig själva, sin partner och för familjen var något som verkade vara en ständig kamp om tid. Konsten att sålla bland all information som fanns tillgänglig var också något som föräldrarna måste bemästra. BVC sa en sak och Internet något helt annat. Det stora utbudet av information ifrån media, böcker, BVC, telefonrådgivning, släkt och vänner gjorde att det krävdes en hel del av föräldrarna för att stå pall och hålla huvudet kallt och försöka lita till sitt eget sunda förnuft. Det sociala nätverket tycktes vara a och o i hur föräldrarna fick ihop det vardagliga pusslet. Skillnaderna mellan de föräldrar som hade ett socialt nätverk som kunde avlasta och ställa upp och de som inte hade det blev väldigt tydlig när vardagen trasslade till sig och man behövde en back-up. Marginalerna blev små och tillvaron väldigt skör. Samhället idag tycks kräva att båda föräldrarna arbetar vilket till viss del krockade med många av föräldrarnas önskan om att få vara hemma med sina barn. Några av föräldrarna hade svårt att finna stöd för sin inställning att vilja vara hemma med sina barn längre än ett år, de mötte omgivningens attityder som sa att det är något konstigt att vilja vara hemma. En del föräldrar tog också upp känslan av ensamhet när det egna föräldraskapet inte riktigt stämde överens med andras föräldraskap. Man efterfrågade mer engagemang för barn från andra föräldrar och en större öppenhet för andra livsval än det normativa. Föräldrarna kände också av stressen i samhället och kraven och påtryckningarna som ibland kändes överväldigande. Man skulle vara den bästa föräldern, den bästa partnern, man skulle vara bäst på jobbet och ha snyggast kläder, allt skulle vara tipp topp. Vissa verkade kunna stå emot medan andra föräldrar talade om att det var lätt att följa med i hysterin. Samhällets system för barnfamiljer uppskattades av föräldrarna, de flesta tyckte att det var ganska lätt att vara förälder i Sverige, att det fanns ett utarbetat system med 209

210 barnomsorg och ekonomiska förutsättningar för att kunna vara en familj. Samtidigt mötte föräldrarna också vissa luckor i stödet från samhället. BVC-sjuksköterskorna som inte alltid var uppdaterade i informationsbruset. Någon förälder upplevde att medelåldern på sjuksköterskorna på dennes BVC började bli för hög och när det kom in en yngre vikarie ville alla föräldrar ha henne för att hennes kunskaper upplevdes nyare och mer uppdaterade. Samtidigt fann föräldrarna en stor trygghet i just BVC-sjuksköterskorna. När kontinuiteten bibehölls och de fick träffa samma sjuksköterska under längre tid kände föräldrarna att de blev sedda som familj, att deras barn blev en individ som sjuksköterskan kände och brydde sig om. Öppna förskolan upplevdes som mestadels positiv, några föräldrar berättade att de fått kämpa hårt för att få ha kvar sin öppna förskola när kommuner har behövt spara pengar. Föräldrarna tyckte att det var en viktig mötesplats där barn och föräldrar kunde umgås otvunget och informellt med en kaffekopp i handen. Många föräldrar talade även om öppna förskolan som en naturlig arena för exempelvis undervisning och föräldragrupper. Flera föräldrar upplevde att familjestrukturen såg annorlunda ut idag jämfört med tidigare generationer. Detta gjorde att samhället spelade en större roll i skapandet av ett socialt nätverk som tidigare bestod av familj och släkt. När familjer bor långt ifrån varandra saknades den naturliga kontakten och den back-up som ibland behövdes när det körde ihop sig. Här efterfrågade föräldrar som hade ett litet socialt nätverk någon slags jour som kunde ställa upp för en timme eller två, för att exempelvis hinna med ett tandläkarbesök eller ett viktigt möte på jobbet. Så gott som alla föräldrar efterfrågade större flexibilitet och möjlighet för familjen att bestämma mer över sin egen livssituation. Det gällde allt ifrån möjlighet att arbeta mindre under småbarnsåren med bibehållen inkomst, till att själva få välja vem av föräldrarna som skulle ta ut föräldradagarna. De flesta föräldrar, både mammor och pappor var dock överens om att pappan i familjen borde få vara hemma själv med barnen under en period eftersom han då fått en större förståelse för hur det var att vara hemma. Men de ville inte se att samhället gick in och sa att pappan ska ta si eller så många föräldradagar eftersom det inte fungerade rent ekonomiskt för alla familjer. Man ville bestämma själv helt enkelt. Försäkringskassan var något som kom upp i nästan varje intervju. Den var krånglig, hade långa handläggningstider och det tog för lång tid att få ut sin föräldrapenning vilket skapade onödig oro bland föräldrarna. 210

211 SLUTSATSER Småbarnsföräldrarna är nöjda med det stöd som finns, ytterligare önskemål om stöd finns, men det ska ske på föräldrarnas villkor. Man vill bestämma själv i vilken utsträckning man vill ta del av det utbud samhället står till tjänst med. Vissa ser ett stort behov av mötesplatser för föräldrar, andra, som redan har ett stort socialt nätverk, ser inget behov av särskilda mötesplatser. Föräldragrupper efter barnet fyllt 1 år ses som genomgående positivt, det är då det börjar som en förälder sa. Några föräldrar gav förslag på föräldragrupper som följer barnens ålder. Många efterfrågar andra föräldrars erfarenheter i kombination med expert -kunskaper. Öppna förskolan ses som en naturlig arena för nätverksskapande och träffpunkt för föräldrar och barn. Försäkringskassans system bör ses över och effektiviseras, så gott som alla föräldrar pekar på brister i Förseningskassans handläggningstider och administration som skapar onödig oro. Större flexibilitet och valfrihet för barnfamiljerna att bestämma själva Öppna förskolan som träffpunkt och forum för föräldragrupper BVC-sjuksköterskan är en uppskattad resurs men det finns utrymme för kompetensutveckling Önskad fortsatt kontakt med BVC även efter barnet fyllt 1 år Jourhavande mor/farföräldrar som back-up när det krisar Samhället spelar en viktig roll i kontaktskapandet när familjestrukturerna förändras. Effektivisera Försäkringskassan 211

212 212

213 4.2. INVANDRARFÖRÄLDRARS BEHOV AV FÖRÄLDRASTÖDSINSATSER Delprojektledare: Marie Väfors Fritz Referent: Anders Hjern 213

214 SAMMANFATTNING Bakgrund: Invandrare är ingen homogen grupp, men gemensamt för många som kommit till Sverige i vuxen ålder är språk- och kommunikationssvårigheter, samt en okunskap om det nya samhället. Tidigare undersökningar visar att föräldrar som inte talar svenska är den grupp som deltar minst i föräldrastödsgrupper. Detta har lett till att man ifrågasätter huruvida existerande standardmodeller av föräldrastödsgrupper är lämpliga för just denna föräldragrupp. Tydligt är att utbudet för just den här gruppen av föräldrar behöver ses över och deras behov uppmärksammas. Syfte: Att undersöka vilka föräldrastödsinsatser invandrarföräldrar med småbarn känner sig i behov av. Metod: Invandrarföräldrarna rekryterades vid familjecentralsliknande verksamheter i Uppsala, Stockholm, och Malmö, under juni-augusti, En intervjuguide utformades och pilottestades. Efter mindre omformulering användes denna i 20 intervjuer med 22 föräldrar, varav 19 kvinnor och 3 män. Föräldrarna hade kommit till Sverige i vuxen ålder och hade barn i åldern 3 veckor 3 år. Föräldrarnas ursprungsland hade en geografisk spridning från Nord-, Öst-, och Väst-Afrika, Central- och Väst-Asien, Mellanöstern till Sydost- och Östeuropa. Samtliga intervjuer utfördes av en intervjuare, de spelades in, transkriberades och kontrollerades. Allt intervjumaterial analyserades av delprojektledaren samt av en annan person i projektet varpå konsensus nåddes kring framtagna teman. Resultat: Invandrarföräldrar var intresserade av i stort sett samma slags stöd som svenska föräldrar. Att ha någon att rådfråga i sin föräldraroll önskades genom personlig-, telefoneller Internetkontakt. Gruppträffar samt tillgång till en plats för möte med andra föräldrar där man kunde dela med sig av erfarenheter i föräldraskap samt knyta kontakt med andra gärna svenska föräldrar önskades. Öppna förskolans verksamhet sågs som ett mycket positivt forum för både föräldrasamverkan, barnlek, och för diskussion med erfarna förskollärare som arbetade där. Slutsatser: De behov som bör prioriteras hos invandrarfamiljer är främst de basala behoven som försörjning, boende och språkkunskap. Insatser bör främja socialt stöd och integration. Existerande föräldrastödsutbud bör ses över utifrån de behov och önskemål som framkom i studien, med integration som både mål och medel. 214

215 4.2. INVANDRARFÖRÄLDRARS BEHOV AV FÖRÄLDRASTÖDSINSATSER Delprojektledare: Marie Väfors Fritz Referent: Anders Hjern TACK! Ett stort tack riktas till dem som engagerat sig i undersökningen så att den kunde fullbordas. Tack till personal vid rekryteringsplatserna som så varmt tagit emot oss, tack till alla transkriberare, och framför allt, tack till er föräldrar som bidragit genom att öppna er för oss så att vi har kunnat ta del av era berättelser! Kommentar: Invandrarföräldrar är en heterogen grupp. Samtidigt som det är viktigt att ta reda på om en grupp i samhället har särskilda behov blir gruppindelning i sig något som kan bidra till problematiken. Det som kännetecknar invandrarföräldrarna i den här undersökningen är dels småbarnsföräldrarollen men även den anpassningsprocess de genomgår när de lämnat sitt ursprungsland och invandrar till Sverige i vuxen ålder. Vi förväntade oss att finna en del gemensamt upplevd problematik inom denna grupp av småbarnsföräldrar, men också sådant som även etniska svenska föräldrar med barn i samma ålder upplever. INLEDNING Att invandra till Sverige i vuxen ålder, och att vara småbarnsförälder är exempel på sociala förändringar som speglas i det vardagliga familjelivet (8). I föreliggande rapport belyses två sociala förändringar av särskild betydelse för stresspåverkan hos undersökningsgruppen invandrarföräldrar. 1) Migrationsprocessen 2) Föräldraidentitetsprocessen Migration Motiven till migration skiljer sig åt, man kan migrera för karriären, av personliga, religiösa eller politiska skäl. Anledningen till migration tillsammans med förväntningar på det nya värdlandet påverkar ofta migrationsprocessen och hur man hanterar den. Många invandrare har funnit nya möjligheter och skapat en trygghet i det nya värdlandet. Många har tampats med diskriminering, begränsade anställningsmöjligheter och kämpat med sin roll i det nya samhället (8). Man är sällan bekant med det nya värdlandets socialpolitiska kontext och behöver information och vägledning i rådande sociala normer. För att kunna tillgodogöra sig samhällsinformation krävs antingen att man har kunskaper i värdlandets språk eller att informationen översatts till ett språk man behärskar. Migration är alltså en komplex process vilken omfattas av ett flertal påfrestningar i olika stadier. Processen består bland annat i att förbereda sig inför migration, genomförandet, och anpassning till omställningen efter migrationen. Samtliga stadier är starkt relaterade till individuell stress (9). Den process som sker när individer från en (ursprungs)kultur har kontinuerlig kontakt med en annan (värd)kultur kallas ackulturation (10). Hur denna ackulturationsprocess fortlöper och dess utfall är i allra högsta grad kopplat till individens psykiska välbefinnande (11) Hur man upplever 215

216 anpassningen till den nya kulturen och huruvida man upplever diskriminering har ett starkt samband med upplevd hälsa (12, 13) Föräldraidentitet I övergångsperioden ifrån att ha varit en enskild individ till livet som förälder sker en identitetsutveckling. Att identifiera sig själv som förälder är något som börjar gro långt innan ägget är befruktat och fortsätter utvecklas genom hela livet. Tiden ifrån graviditetsupptäckten till förlossning och introduktionen i barnets liv präglas dock av en snabb identitetsprocess. Identitetsprocessen består av många dimensioner som bland annat omfattar en genomgång av sin egen uppfostran, uppfattningen om sig själv, förundran över fostret och dess utveckling, samt reflektioner över hur man själv vill vara som förälder. Ibland kan föräldraskapet kännas överrumplande. Föräldrarnas förmåga att balansera sina olika roller, samspelet mellan föräldrarna och dynamiken mellan föräldrar och barn är betydande faktorer i hur man sedan upplever sin föräldraidentitet (14). Är det stor skillnad mellan förväntningarna och det upplevda föräldraskapet kan föreställningen om föräldraskapet i sig bli en belastning. Genom förberedelser innan barnets födelse kan man få en mer realistisk bild av hur det är att ha ett nyfött barn och förebygga en del frustrationer (15). Svårigheten för invandrarföräldrar när det gäller förberedelser för föräldraskapet ligger dock i att deras värderingar och förväntningar ofta är baserade på ursprungskulturens normer, seder och familjepolitik och skiljer sig således ifrån rådande normer och familjepolitik i värdlandet. Stress McEwens modell om allostatisk belastning belyser vikten av återhämtning vid stresspåverkan (1998). McEwen behandlar i sin modell det fysiologiska priset av att vara kroniskt utsatt för stress. Ett index, bestående av olika kroppsliga mätningar användes för att studera påfrestning över tid på olika organ och vävnader. Det framkommer att stress är en adekvat reaktion vid akuta påfrestningar, men blir hälsovådlig om stressreaktionen pågår över längre tid. Sådan kronisk stressbelastning är förenad med förhöjd risk att utveckla försämrad kognitiv förmåga, ett försämrat immunförsvar, Typ-2 diabetes, samt hjärt- och kärlsjukdomar. För invandrare är kontinuerligt upplevd diskriminering en kronisk stressbelastning. Att man upplever sig bli ojämlikt behandlad är också en förelöpare till högt blodtryck och hjärt-kärl sjukdomar (13, 16). Upplevd diskriminering hos svenskar med utländsk bakgrund är inte den enda bidragande faktorn till stressbelastning. Stress orsakas också av brister i möjligheten att kunna arbeta och försörja sig själv samt otillfredsställande sociala nätverk. (12). När det gäller föräldrar, och inte minst invandrarföräldrar, är det viktigt att framhäva betydelsen av återhämtning för att undvika de negativa effekterna av långvarig stress. Det gäller den psykiska stressen som kommer av migrationsprocessen och av att bli förälder, men även den stress som kan förstärkas genom bristen av ett stödjande socialt nätverk. 216

217 Socialt nätverk Att ha ett välfungerande socialt nätverk är en resurs ur många synvinklar. Det informella stöd som ges genom familj och vänner har länge varit känt som en betydelsefull buffert för att motverka negativa effekter av olika påfrestningar i livet (17). När det gäller invandrare är detta inte av mindre betydelse, snarare blir det sociala nätverket ännu viktigare. Förutom att man som nyanländ ofta saknar socialt stöd har man ofta också lämnat sina nära och kära i ursprungslandet och kontakten med dem kan ibland vara svår att upprätthålla. Vad som gör det sociala nätverket ännu mer betydelsefullt för invandrare är att man ofta har ett annat förhållningssätt till sin familj. Familjebildning är många gånger ett kollektivt projekt som skiljer sig ifrån den svenska, mer individuella, familjebildningen (18). Familjen förväntas ge stöd och delta i barnets vård i betydligt större utsträckning än i svenska familjer (18). Alltså, ett väl fungerande nätverk är en resurs, medan frånvaron av ett socialt nätverk har en negativ påverkan på hur man hanterar stress. Man har sett att invandrare i Sverige med slutna nätverk, d.v.s. nätverk endast bestående av invandrare ifrån ursprungslandet, löper en förhöjd risk för all sorts dödlighet. Detta samband kvarstår när man kontrollerat för ålder, utbildning och kön (19). Ett integrerat nätverk är således väsentligt både för psykisk och fysisk hälsa. Detta är ett budskap som det verkligen är tid att ta till sig. Behov Eftersom målet är att ta reda på föräldrars stödbehov i en särskild grupp, krävs att man uppmärksammar vad som motiverar mänskligt beteende. En av behovsteorins främsta tänkare är Abraham Maslow, som blivit känd för sin modell av hierarkiska behov. Modellen utgår ifrån att individer agerar utifrån en motivation att fullborda sin fulla potential (20) och finns beskriven på s. 13 i rapportens inledning. Maslow menar att för att man ska kunna förbättra sin livssituation och nå sin fulla potential behöver grundläggande behov först vara tillgodosedda. Trappan av hierarkiska behov är väl applicerbar på småbarnsföräldrar. Man behöver sömn, fysisk säkerhet, familj och vänner, innan man går vidare för att förverkliga sin prestationspotential. För nyanlända invandrarföräldrar är det väldigt tydligt att de mest grundläggande behoven som fysisk säkerhet, försörjningsbehov, samt familj och vänner behöver vara tillgodosedda innan man kan reflektera över hur föräldrastöd kan hjälpa ens livssituation. Man kan ha kommit ifrån en hotfull miljö i ursprungslandet, man behöver ett tryggt boende, en säkrad inkomst, att kunna förstå och bli förstådd i den nya omgivningen, samt känna tillhörighet i ett fungerande nätverk. Först därefter finns tid och energi över för reflektion kring föräldraskapet. Bakgrund till uppdraget I skriften Nya verktyg för föräldrar (21) diskuteras två olika orsaker till att analysera föräldrars stödbehov utifrån olika gruppers behov. Den första berör stödbehov som kan vara gemensamma för större grupper av föräldrar den andra orsaken är att vissa grupper kan ha speciella behov. I utredningen framkom att invandrarföräldrar ofta bär med sig föreställningar om föräldraskap som kan skilja sig från gemene man i Sverige. Trots detta 217

218 erbjuds ofta samma stöd till föräldrar med utländsk bakgrund som till svenska föräldrar. Man fann även att utländskt födda föräldrar visade intresse av att lära känna svenskfödda föräldrar, vilket tyder på att riktat stöd till invandrarföräldrar inte nödvändigtvis är svaret på hur man ska nå denna grupp. Förutom tidigare nämnda redovisade resultat finns lite information och kunskap om lämpligt tillvägagångssätt för att erbjuda invandrarföräldrar stöd i föräldraskapet. I en enkätstudie inom ramen för Statens Folkhälsoinstituts regeringsuppdrag om föräldrastöd (22) beskrevs genom skissade situationer sex olika former av föräldrastöd som man bad föräldrar ranka enligt behov. Formerna bestod av strukturerade föräldragrupper, öppna diskussionsgrupper, Internetsidor för föräldrar, telefonrådgivning, Internet-baserad kurs samt strukturerad individuell rådgivning. Resultaten från enkäterna visade att intresset för de olika formerna av stöd skiljde sig föga mellan föräldrar födda utanför Norden och föräldrar födda i Sverige. Föräldrar födda utanför Norden visade ett något högre intresse av hembesök och visade ett svagare intresse för öppna diskussionsgrupper jämfört med föräldrar födda i Sverige. I båda de nämnda undersökningarna var föräldrar födda i utlandet dock något överrepresenterade bland dem som inte svarade på enkäterna och ingen tolkhjälp hade erbjudits till föräldrar utan kunskap i det svenska språket. För att utveckla kunskapen om invandrarföräldrars särskilda behov av föräldrastöd gjordes således i föreliggande studie en kvalitativ undersökning med semistrukturerade djupintervjuer där tolk erbjöds till de föräldrar som inte kände sig trygga i det svenska språket så att även dessa individers önskemål kunde höras. Fördelen med kvalitativ forskning är att den genererar en rik beskrivning av människors erfarenheter (23) SYFTE Syftet var att undersöka vilka föräldrastödsinsatser invandrarföräldrar med småbarn i åldern 0-3 år känner behov av. FRÅGESTÄLLNINGAR Vilka utmaningar i föräldrarollen möter invandrarföräldrar till småbarn i Sverige idag? Vilka föräldrastödsinsatser efterfrågas av invandrarföräldrar i invandrartäta områden? METOD Urval Av den invandrande befolkningen i Sverige bor 45% i invandrartäta bostadsområden i landets storstäder. Med detta som bakgrund rekryterades ett syftesurval av invandrarföräldrar vid en familjecentralsliknande verksamhet i Uppsala, Gottsunda; en familjecentral (FC) i Stockholm, Hallonbergen; och vid en familjecentral i Malmö, Rosengård, under perioden juni-augusti, Eftersom analysen utgår ifrån information från ett syftesurval av informanter är det viktigt att påpeka att detta urval inte är representativt för alla invandrare i Sverige. Resultaten speglar utomnordiska 218

219 invandrarföräldrar som har bott i Sverige lite olika länge, med en median på 4 år, bosatta i de nämnda invandrartäta bostadsområdena med minst ett barn i åldern 0-3 år. Tabell Beskrivande statistik av föräldrarna i delprojektet. Föräldrarna N=19 Variabel Delprojektet SCB Källdata* Längst avslutade utbildning Grundskola 16,7% 14,0% Gymnasium 38,9% 49,0% Folkhögskola (<3 år) 22,2% 15,0% Universitet/Högskola (>3 år) 22,2% 20,0% Sysselsättningsform Tabell 8.1 & 8.2 Förvärvsarbetar heltid 11,1% 54,6% Förvärvsarbetar deltid 15,0% Studerar 5,6% 3,7% Föräldraledig 83,3% 10,7% 0-5 år Arbetssökande 4,5% Civilstatus Tabell 1.5 Gift 88,2% 51,3% Sammanboende 11,8% 24,3% Ensamstående 24,4% Om inget annat anges refereras rapporten Barn och deras familjer 2006 (1) Sveriges befolkning efter kön och ålder (5) Av de 20 intervjuer som gjordes med 22 föräldrar var 19 kvinnor och 3 män. Föräldrarna hade kommit till Sverige i vuxen ålder och hade barn i åldern 3 veckor - 3 år. Tjugo procent av föräldrarna hade motsvarande högskoleutbildning vilket motsvarar den allmänna befolkningen (Tabell ). Föräldrarnas ursprungsland har en geografisk spridning från Nord-, Öst-, och Väst- Afrika, Central- och Väst-Asien, Mellanöstern till Sydost- och Östeuropa. För nationell spridning se Tabell Tabell En översikt av intervjupersonernas ursprungsländer Gottsunda/BVC Hallonbergen/FC Rosengård/FC Bangladesh 2 Ryssland 1 Serbien 1 Uganda 1 Georgien 1 Syrien 1 Gambia 1 Mongoliet 1 Irak 1 Irak 2 Iran 1 Libanon 1 Tunisien 1 Etiopien 1 Eritrea 2 219

220 Datainsamling En intervjuguide utformades och pilottestades. Efter mindre omformulering användes denna i sammanlagt 20 genomförda intervjuer (Tabell ). Ersättning utgick med mellan kr per intervju. Intervjufasen avslutades när mättnad i materialet uppnåtts. Samtliga intervjuer utfördes av en och samma intervjuare. Tabell Intervjufrågorna Frågor 1. Hur tycker du det är att vara spädbarnsförälder i Sverige idag? 2. Hur ser ditt sociala nätverk ut i Sverige idag? a. Proba om formellt (sjukvård, dagis) och informellt stöd (vänner, föräldrar) 3. Upplever du några skillnader mellan att vara förälder i ditt hemland jämfört med i Sverige? a. Jämför med vänner, familj som är i ursprungslandet/egen uppväxt b. Fördelar/nackdelar 4. Vad tycker du är de största utmaningarna som spädbarnförälder i Sverige? 5. Berätta om en situation som varit jobbig för dig som spädbarnsförälder. 6. Fanns det något/någon som hjälpte dig att hantera situationen? a. Vad tyckte du om det stödet? b. Hade du önskat dig någon annan form av stöd? 7. Finns det andra utmaningar som du tycker föräldrar som kommit till Sverige som vuxna skulle behöva hjälp med? 8. Om du var ansvarig för spädbarnsföräldrar i samhället, vad skulle du tycka var viktigt att förändra? 9. Kort sammanfattning av det viktigaste som framkommit. Har informationen uppfattats rätt? Kommentarer? Dataanalys Intervjuerna spelades in och transkriberades varefter undersökaren grundligt kollade överensstämmelse mellan ljud- och textfiler. De transkriberade intervjuerna analyserades tematiskt efter Malteruds modell (7) vilket innebär att man efter genomläsning av samtliga intervjuer i delprojektet försöker hitta gemensamma mönster. Dessa kallas för teman. Därefter analyseras varje tema för sig för att hitta kategorier som mer i detalj beskriver temats innehåll. För att illustrera innebörden i varje kategori används citat. Allt intervjumaterial analyserades av både intervjuaren och av en annan oberoende medarbetare i projektet varpå konsensus nåddes över sex framtagna teman. 220

221 SLUTSATSER Information om hur det svenska samhället fungerar måste göras tillgänglig och förmedlas genom kanaler som förstås av den enskilde individen Det svenska språket ses som en nödvändig kunskap och som kanalen till förståelse och integrering i det svenska samhället. Det finns behov att integrera språkundervisning i barnfamiljernas vardag Vilken typ av stöd i föräldraskapet som önskas i denna grupp av föräldrar skiljer sig inte från svenskfödda föräldrars önskemål: enskild rådgivning (via telefon, Internet, eller personligt) eller i grupp uppskattas med samma vikt. Man bör därför komma bort ifrån särskild-tänket och istället fundera över hur det stöd som erbjuds kan fungera integrerande : det är att träffa svenska föräldrar man önskar sig mest. Öppna förskolan är en resurs som uppskattas: det är en länk till andra föräldrar, men även en plats där förskollärare kan ge råd i föräldrarollen samt informera om samhällsresurser. Öppna förskolan bör utnyttjas mer som arena för samverkan mellan olika resurser som står till förfogande för barnfamiljer och ett forum där språkutveckling sker. 221

222 RESULTAT Tidigt i analysfasen framkom ett övergripande latent tema som genomsyrade samtliga intervjuer. Temat gällde invandrarföräldrars basala behov/tillgångsbrister som behöver tillgodoses innan man kan reflektera över önskemål i föräldraskapet samt de kulturella skillnader som återspeglas i föräldraskapet. Detta latenta tema beskrivs således först och behandlas inte som ett av de övriga teman. Basala behov TILLGÅNGSBRIST Föräldrarna uttryckte oro över sin bristande kommunikationsförmåga, alltså en okunskap i det svenska språket. Deltagarna berättade att man inte kunde ta del av den information som gavs på grund av bristande språkkunskaper. Man ville kunna använda sig av de resurser som fanns i Sverige men bristande språkkunskaper ledde till att det dels var svårt att veta vilka resurser som fanns tillgängliga men även att det var svårt att ta del av de resurser man visste fanns till förfogande. Av de föräldrar i undersökningen som hade deltagit i kurser genom Svenska För Invandare (SFI) kände få att man lämnat SFIinstansen med bättre språkkunskaper än när man började där. En problematisk boendesituation och försörjningssvårigheter var också faktorer som bebor detta latenta tema och för att kunna förbättra dessa faktorer är språket en nödvändighet. Det ansågs vara av största vikt att beakta de basala behoven som boende, försörjning och kommunikation innan man kunde komma åt vad som efterfrågades i föräldraskapet. KULTURELLA VÄRDERINGSSKILLNADER I FÖRÄLDRASKAPET I hemkulturen var familjen, släkten och grannar en social resurs utan tidsbegränsning och man umgicks löpande oberoende av vilken veckodag det var. Uppfostran sker genom familjen och vi har släktingar omkring oss som hjälper hela tiden. Familjen är central, man knackar på när som helst, alltid hjälp, och man till och med bor tillsammans. Eftersom den sociala gemenskapen fattades och man var separerad ifrån föräldrar och familj, en given gemenskapskrets som även inkluderade grannar, var kategorierna tillgångsbrist och kulturella skillnader båda aspekter av temat Basala behov. De kulturella skillnaderna i hur man umgicks, tillsammans med vilken resurs den sociala gemenskapen utgör, gör att ensamheten blir än mer påtaglig i Sverige. Dessa två kategorier och därmed det latenta temat finns i bakgrunden för övriga temana (Tabell ). 222

223 Tabell En översikt över teman och kategorier. TEMA Familjeliv i omvandling Sverige ett gott land för barn KATEGORIER Jag som förälder oavsett kultur Kulturella skillnader i socialt umgänge Kvinnors roll i förändring Barnen kan få allt Ingen rädsla för föräldrarna Fritt, öppet och vackert Dagis barnens paradis Att tappa fotfästet Längtan efter inträde i det svenska samhället Upplevt stöd Önskat stöd Barnuppfostran i ett kulturellt vakuum Ensamhet och hemlängtan Vårdsystemets mystiska vägar Ingen vet information Nya vanor, nya val Vilket är mina barns språk? Svenskan som nyckel Jag känner ingen svenska BVC/Föräldragrupper Öppen förskola Samtal med andra föräldrar Den snälla vården En karta över livet i Sverige Info om samhället Resurser för barnfamiljer: Vad finns? Avlastning, barnpassning Ingen begränsad dagistid för andra barnet Lära sig Svenska språket Socialiseringsbro över segregationsfloden Utöver det latenta temat Basala behov vidrör de första fyra teman vad det innebar att vara småbarnsförälder som invandrare i Sverige idag. Dessa teman utgör kontexten till det stöd föräldrarna beskrev att de fått och det stöd de kände i behov av. Nedan beskrivs kort de teman och de ingående kategorier som framkom av analysen med illustrerande citat. Familjeliv i omvandling Här beskrevs hur det var att vara småbarnsförälder oavsett kultur. Barn som gråter och oron över att göra rätt som förälder. Sömnbrist och tidsbrist och andra utmaningar som nybliven förälder. Här uttrycktes även invandrarföräldrars upplevelser av kulturella skillnader i socialt umgänge. Man uppfattade en strängare föräldrakultur i sitt ursprungsland jämfört med den svenska. Familjen var central i uppfostran av barnen på ett helt annat sätt i hemkulturen än den upplevdes i Sverige. Stöd från familjen i hemlandet var en självklarhet. Föräldrar i Sverige upplevdes som snabba, som slutar amma tidigt, sätter barnen på dagis i tidig ålder och återgår tidigt till arbetet. 223

224 JAG SOM FÖRÄLDER (OAVSETT KULTUR) Jobbigt det var att vänja sig vid tanken att nu har jag en jag ska tänka på hela tiden, jag har varit rädd för vad som ska hända, om jag kan vara en god mamma. Först hon strejkade äta. KULTURELLA SKILLNADER I SOCIALT UMGÄNGE Det finns inget att göra efter öppna förskolan inga barn ute, grannarna känner inte varandra och är inte ute och leker. Barnen ska ju ha kul även efter kontorstid. Till exempel här i Sverige man uppfostrar barnen antingen mamma och pappa ser efter barnet. Men i mitt hemland de är alla i familjen där, även grannarna. KVINNORS ROLL I FÖRÄNDRING Nu är mannen och kvinnorna jobba tillsammans. Förut mannen jobbade och hon var hemmafru. Nu dom gör tillsammans. Sverige ett gott land för barn Generellt beskrevs Sverige som ett bra land för barn att växa upp i. Barnen kunde få allt och det var fantastiskt att få vara hemma med barnen med ekonomiskt stöd. Sverige upplevdes som ett fritt, öppet och vackert land med fina lekplatser. Rätten att kunna uttrycka sig fritt uppskattades. Man talade om dagis som barnens paradis. BARNEN KAN FÅ ALLT Hm, ja, jag tycker det är jättefint faktiskt, alla olika möjligheter. Om jag skulle jämföra med landet jag är född i skulle jag inte föda det andra barnet. För barnen det är jättebra land, det är ett toppenland. INGEN RÄDSLA FÖR FÖRÄLDRARNA där är det mer strängt, man har inte bra relation med föräldrarna, man är rädd så att man inte ska göra fel och sådär. Det är därför man slår barnen och jag tycker det är bra att man inte får göra det här. FRITT, ÖPPET OCH VACKERT Jag tycker det är mycket lättare här, mer öppet, man är mer fri här, man kan säga exakt som man vill och vad man tycker man har mer val här tycker jag och mer hjälp utanför familjen. DAGIS BARNENS PARADIS Man får så mycket hjälp nuförtiden, både ekonomiskt och på dagis och sånt och det har man ju inte i andra länder. Så jag känner såhär om de inte hade kunnat gå på dagis så hade jag aldrig klarat av två styckna på en gång. Nej, jag tycker det är jättebra här faktiskt, barnen lär sig snabbt och dom har kul på dagis. 224

225 Att tappa fotfästet I detta tema beskevs oro över att man inte visste vad man skulle göra eller vart man skulle vända sig, barnuppfostran i ett kulturellt vakuum. Man försökte uppfostra barnet svenskt, men barnet såg inte svenskt ut, kände inte till så mycket om Sverige och hade få svenska kompisar. Man skildrade sin egen okunskap om det svenska samhället och rädslan att inte kunna vara till hjälp för sina barn. Man vidhöll att barnen både skulle känna till ursprungskulturen men samtidigt inte fick gå miste om den svenska kulturen vilket skapade känslan av en obalanserad identitetskonflikt. Förstod man inte språket var man tvungen att ringa till sitt ursprungsland för att få råd om hur man gör med ett sjukt barn, man upplevde att vårdsystemet består av mystiska vägar. Att inte ha föräldrarna och syskonen närvarande i föräldrasituationen upplevdes som svårt. Ensamhet och hemlängtan var väldigt framträdande.. BARNUPPFOSTRAN I ETT KULTURELLT VAKUUM Tycker att man i Sverige lämnar barn för tidigt till dagis. Vi håller saker inom vår familj inte har någon annan med våra bekymmer att göra. ENSAMHET OCH HEMLÄNGTAN Jag har bra kontakt, men vi syns, träffas inte så ofta. Vi har inte träffats på många år. Vi är sammanknutna men separerade. Jag har ingen i Sverige, det är bara jag och mitt barn. Jag trivs till exempel, bara jag saknar min familj, bara jag här. VÅRDSYSTEMETS MYSTISKA VÄGAR I Sverige är det svårt med vården. När barnen är sjuka med feber får man inte vård, det får man i hemlandet. asså, det är jättejobbigt att fylla alla blanketter och sånt INGEN VET INFORMATION Hur ska jag göra, hur ska jag få dagis? Så information det är viktigt för att följa samhället du vet, så för oss, för invandrare vet inte så mycket information. De som vi pratar med är dom [andra invandrare], dom vet inte mycket information. Längtan efter inträde i det svenska samhället Det fanns en stark längtan efter att få ingå i det svenska samhället. Man var medveten om att det svenska språket var nyckeln. Man ville lära sig om Sverige, men kunde inte bli förstådd och hade svårt att förstå den information som man blev tilldelad. Rädslan av att inte bli tagen på allvar och att bemötas av irritation för att man inte kunde formulera det man vill säga var stor. Längtan efter att få vara förälder och berätta för barnen om Sverige var påtaglig. Framförallt berättades att man inte vill bo segregerat. Alla runt omkring var 225

226 invandrare och man kände ingen annan svensk. Man önskade få umgås och möta andra svenskar. NYA VANOR, NYA VAL Jag vet inte, jag har provat att gå på biblioteket men de tänker: -Varför vill du se dom gamla svenska filmerna? Pippi Långstrump eller nåt, de bara tänker: -Oj, vill du se den? Men jag tror att det är viktigt för mig att förstå. VILKET ÄR MINA BARNS SPRÅK? I början var det, när jag fick första dottern, jag pratade arabiska med henne. För henne är det jätte jobbigt med arabiska, hon vill jätte gärna prata svenska jag vill hon ska lära sig arabiska som modersmål. Det är jätte viktigt. SVENSKAN SOM NYCKEL...brister i kunskapen [språket] sänker oss till toalettstolarnas nivå JAG KÄNNER INGEN SVENSKA Jag pratar inte så mycket jag känner ingen svenska som pratar svenska bra, de jag känner är från samma land. Upplevt stöd Här beskrevs det stöd man upplevt att man har fått. BVC var ett givet stöd som uppskattades enormt. Förtroendet för sjuksköterskorna, lättillgängligheten i ens närområde, kommunikationsstöd genom tolkar, men framförallt den snälla vården uppskattades. Föräldragrupper uppskattades av dem som tagit del av och haft tid att närvara vid träffarna. Öppna förskolan var ett annat givet svar som beskrevs i det stöd man upplevde sig ha i sitt föräldraskap. Vid både BVC och öppna förskolan hade man haft tillfälle att träffa andra föräldrar, men framförallt beskrevs öppna förskolan som ett forum där möjlighet till diskussion och umgänge med andra föräldrar uppmuntrades. Vid de nämnda instanserna upplevde man att personalen verkligen brydde sig om att hjälpa dem. Sjukvårdsupplysningen var också en instans man kände förtroende för och man kände att man kunde ringa dit när som helst. BVC/FÖRÄLDRAGRUPPER man var lite nedstämd efter graviditeten så det gick ganska snabbt och få psykologkontakt där [på BVC] och gå och prata BVC-sköterskan har hjälp mig hela tiden under de här två åren eftersom jag inte lärt mig språket än. vi mötte andra föräldrar i de gruppföräldraträffarna vi hade och det kändes jätte bra med samarbetet med all personal. ÖPPEN FÖRSKOLA jag är jätteglad att den ska fortsätta finnas [om öppna förskolan eftersom BVC skulle läggas ned] 226

227 När min yngsta dotter var liten började vi komma hit och här började lära känna folk mera, och mera svenskar och utländska och allt, så det har fungerat jättebra. Jag fick komma flera gånger i veckan och hon fick umgås med andra barn och jag fick umgås med andra föräldrar och prata om samma bekymmer så man skapar den här vänskapskretsen och det här. så det var jätteviktigt att få lära känna lite folk, så öppna förskolan var framförallt det som blev viktigt för mig. SAMTAL MED ANDRA FÖRÄLDRAR jag vill delta i allt, bara för att möta många föräldrar, för jag tycker det är viktigt att jag har någon jag kan ringa till. andra föräldrar som kan ge tips och råd DEN SNÄLLA VÅRDEN Och jag pratat med sjuksköterska och dom jättesnäll och svara på frågorna och vad du ska göra. Det jättebra, i mitt hemland finns ingen. Dom hjälper och dom jättesnäll och jättesöta. Ja, jag vill tacka. Stödbehov Man efterfrågade en karta över livet i Sverige information om samhället och hur det fungerar. Vad fanns det för resurser för barnfamiljer? Man sökte avlastning som förälder, t ex barnbassning, ofta på grund av ett bristande socialt nätverk. Begränsning av dagistid när man fick sitt andra barn ansågs vara ett hinder, dels i anknytningsprocessen med det yngre barnet, men även ett hinder för det äldre barnet i dess socialiseringsutveckling på förskolan. Det efterlystes en socialiseringsbro över segregationsfloden som leder in i det svenska samhället. Man ville integreras och lära känna andra svenskar! Vi måste lära oss svenska berättade föräldrarna, men SFI framhölls mestadels som en ickefungerande instans, en hållplats utan åtkomst till språkdestinationen. EN KARTA ÖVER LIVET I SVERIGE INFORMATION OM SAMHÄLLET Vi är här nu, våra barn föddes här. De känner inte deras land, inte deras hemland. Så det är bra att veta allt som går i Sverige. RESURSER FÖR BARNFAMILJER: VAD FINNS? Till exempel om vi saknar något åt barnet, vad ska jag vända mig? Också resurser också, allt möjligt som finns i Sverige?..och då jag var själv sjuk med en lite pojke och jag kunde ingenting, jag behövde någon, hjälpa mig hemma och lärt mig hur jag ta hand om den här lilla pojken och jag kunde ingenting i början och det var svårt. - Intervjuare: Kände du att du kunde ringa någon? T ex sjukvårdsupplysningen? - Nej, jag visste inte om sådana. 227

228 AVLASTNING, BARNPASSNING I Iran hade jag mycket kontakt med dom andra, men här är jag isolerad istället. Jag vill gärna att någon kunde hjälpa mig med barnen en halvtimme - timme, att jag går ut och tänker inte på barnen och inkomster, ja det som är dyrt. jag vet faktiskt inte hur man får barnvakt, hur söker man? Jag behöver barnvakt, man vet ju inte vilka människor det är. Vad ska man tänka på om man vill ha barnvakt? Han gick på dagis och fick sitt utbyte där, men sen är den ju stängd på sommaren, Sverige stannar av så mycket på sommaren, det har varit ett bekymmer flera gånger liksom. INGEN BEGRÄNSNING AV DAGISTID VID ANDRA BARNET han skulle gå ner i tid på dagis och bara gå 15 timmar i veckan, och han blev så ledsen av det. Han kände sig inte riktigt välkommen på förskolan så hon missade lunchen och hela eftermiddagen. Hon kom tillbaka varje morgon och fick höra vad flickorna, hennes kompisar, hade lekt liksom, och som hon inte fick vara med, hon kände ju sig så utstött. LÄRA SVENSKA SPRÅKET Jag vill lära mig mycket, jag vill veta mycket men på grund av språket ja, jag missar mycket saker också. SOCIALISERINGSBRO ÖVER SEGREGATIONSFLODEN SOM LEDER IN I DET SVENSKA SAMHÄLLET mina barn, dom känner ingenting om Sverige, hur göra kontakt med Sverige och med annat? Det är lite svårt för det finns så många familjer, invandrare. Hur går mitt barn, mina flickor, ja det är lite svårt om dom vet ingenting om Sverige. Lite känner ditt territoriet och ditt kultur. 228

229 DISKUSSION I vår strävan efter att finna svar på vad för slags stöd i föräldraskapet som efterfrågas fann vi att invandrarföräldrar var intresserade av i stort sätt samma slags stöd som svenska föräldrar. Att kunna rådfråga någon om hur man bör ta hand om sitt barn önskades genom såväl personlig kontakt som via telefon eller Internet. Gruppträffar, så som föräldragrupper, fick även en positiv respons trots att alla inte hade erfarenhet av denna typ av föräldrastöd. Att ha tillgång till en plats för möte med andra föräldrar och på så vis kunna ta del av andra föräldrars erfarenheter och även kunna ventilera den egna erfarenheten sågs också som väldigt positiv. De föräldrar som tagit del av öppna förskolans verksamhet spridde lovord över hur denna fungerade som ett forum för föräldrasamverkan, barnlek i en miljö skapad och säkrad för barn, samt som en plats där man kunde diskutera barnfrågor med de erfarna förskollärare som arbetade där. Öppna förskolan i den här rollen som föräldra- och barn instans har på undersökta platser i landet agerat som ett socialiseringsforum i vårt svenska mångfaldssamhälle. Det framgick tydligt i invandrarföräldrarnas berättelser att de gick igenom samma process och hade samma grundläggande frågeställningar inför att bli förälder som svenska föräldrar utan migrationserfarenhet upplever (24). Man uttryckte oro över om man var en bra förälder, att kunna hjälpa sitt barn när det behövs, och oro över utmattningskänslor på grund av bristande sömn och egen tid. Denna oro delas alltså oavsett kulturell bakgrund. Samtidigt som temat Att tappa fotfästet målade en dyster bild av hur det var att vara invandrarförälder i Sverige idag var tacksamheten över att få vara i Sverige framträdande. Även längtan över att få ta del av och bli en del av det svenska samhället var tydlig. Man var egentligen redan en del av det svenska samhället men liven upplevdes som parallella och det var svårt att skapa sociala relationer med riktiga svenskar. När de talade om sitt boende i segregerade områden berättade föräldrarna att detta upplevdes vara ett hinder i integreringsprocessen. Man ville lära känna andra svenskar och genom dessa den svenska kulturen. Det borde dock nämnas återigen, att dessa resultat speglar syftesurvalet och akademiskt kvalificerade inom professionen menar att längtan efter assimilering med svensken inte alltid är universell. Vidare kunde fler faktorer ha inkluderats i undersökningen, till exempel mer exakt vistelsetid i Sverige och anledning till migration, som sannolikt påverkar hur man upplever sitt föräldraskap i Sverige och hur man ser på och kan formulera önskemål av föräldrastöd. Styrkan av en mättad kvalitativ analys, såsom den här, är dock att man får en djup förståelse av de personers liv och känslor som representeras i den här studien. Som beskrivet inledningsvis finns idag en hel del resultat som beskriver en ökad ohälsa bland invandrare i Sverige (11, 12, 25). Längtan till ursprungslandet, till exempel, är relaterat till självskattad ohälsa (26), och denna längtan är troligen starkt förknippad med att det existerande sociala nätverket man har i Sverige ofta är bristande. Flera av invandrarföräldrarna i denna studie beskrev just hur hemlängtan och bristande sociala resurser var en del av deras vardag. Resultaten i föreliggande studie skildrade även att andra basala behov som boende, försörjning och kommunikation inte var tillgodosedda, vilket också har en negativ effekt på hälsa och välbefinnande. Möjlighet för återhämtning ifrån en kroniskt stressad vardag är, utan ett socialt nätverk, väldigt begränsad. Ett socialt nätverk buffrar mot stress genom praktiskt stöd, 229

230 som barnpassning, men även genom att verka som en ventil för de egna känslorna som kan tas emot av andra, förstående vuxna. Helena Fabian demonstrerar i sin avhandling (27) att invandrarkvinnor i mindre utsträckning deltar i föräldragrupper än etniska svenskar och att det är viktigt att uppmuntra dessa föräldrar till att delta. Resultaten i föreliggande studie åskådliggjorde att invandrarföräldrarna önskade samma föräldrastöd som svenska föräldrar. Vad är det då som gör att invandrarföräldrarna inte går till föräldragrupperna? Invandrarföräldrarna i den här undersökningen berättade att man i några fall inte blivit delgiven information om föräldragrupperna. Somliga erkände att man visserligen hade fått information om föräldragrupper, men att man inte kunnat tillgodogöra sig innehållet av informationen (bristande språkkunskaper, inte haft tillgång till tolk eller översatta broschyrer). Några enstaka hade blivit delgivna information men valt att inte delta av olika skäl exempelvis att man ansåg att uppfostran och familjebildning var ett kollektivt inomfamiljärt projekt, eller att man inte kände sig bekväm eftersom man inte kunde uttrycka sig väl i det svenska språket. IMPLIKATIONER OCH SLUTSATSER OM INVANDRARFÖRÄLDRARS ÖNSKAN OM STÖD Trots att analysen visar vad undersökningsgruppen gemensamt uttryckt under intervjuer rörande föräldraskap är det viktigt att återigen betona att invandrarföräldrar inte är en homogen grupp. Förutom i föräldrarnas demografiska bakgrund som nämnts tidigare skiljer sig gruppen avseende etnicitet, språk, religion, kultur, genuskultur samt i hur länge man varit i Sverige och under vilka omständigheter man invandrat till Sverige. Som framgår av resultaten genomgick invandrarföräldrar en föräldrarollsprocess precis som svenska föräldrar. Av denna anledning, samt att efterfrågan av föräldrastöd inte skiljer sig nämnvärt, bör man fundera över om riktat stöd till invandrarföräldrar verkligen är sättet att nå dem på. Övergången från att ha varit en enskild individ till att bli ansvarig för ett annat liv, föräldrarollsidentiteten, delas oavsett kultur. Problematiken för just den här föräldragruppen blir känslan av att vara isolerad när familj, släkt och vänner inte finns tillgängliga i ens vardagliga sociala nätverk. Det är känt sedan tidigare forskning att familjestödet är av största vikt för hur utlandsfödda anpassar sig i det nya värdlandet (28). Det som skönjs i denna undersökningsgrupp är att man saknar just detta viktiga familjestöd. Tidigare forskning visar också att invandrare, oberoende av nationalitet, ofta genomgår en liknande anpassningsprocess, men att hur man tar sig igenom denna process varierar avsevärt beroende på individuella resurser (29). Insatser bör därför främja det sociala stödet och existerande utbud av föräldrastöd bör ses över utifrån de grundläggande behov som föräldrar i denna studie beskrev, och med integration som både mål och medel. 230

231 Givet att de basala mänskliga behoven är tillgodosedda (30) och med tidigare nämnda resultat i åtanke lämnas följande slutsatser: Information om hur det svenska samhället fungerar måste ges genom kanaler som förstås av den enskilde individen Det svenska språket ses som en nödvändig kunskap och som kanalen till förståelse och integrering i det svenska samhället. De resurser som idag finns kan oftast endast tas tillvara ifall man behärskar det svenska språket. Hur stöd i föräldraskapet kan ges: enskild rådgivning (via telefon, Internet, eller personligt) eller i grupp uppskattas med samma vikt. Man bör komma bort ifrån särskild tänket och istället fundera över hur det stöd som erbjuds kan fungera integrerande. Eftersom öppna förskolan är en resurs som uppskattas, dels som länken till andra föräldrar men även som en plats där förskollärare kan ge råd i föräldrarollen samt informera om samhällsresurser, kan öppna förskolan fungera som ett forum som uppfyller olika viktiga funktioner. Öppna förskolan kan vara arenan för samverkan av olika resurser som står till förfogande under kontorstimmar och vara öppen utan att särskilda tider måste hållas; vara en positiv miljö där experthjälp finns tillgänglig; utgöra ett socialiseringsforum där man möter andra föräldrar och där språkutveckling sker. Fadderskap är något enskilda föräldrar uttryckt att man skulle bli hjälpta av. Någon förälder hade föredragit en landsman som integrerat sig väl i Sverige medan andra föräldrar hade föredragit att en svensk familj skulle agera faddrar till nyanlända invandrarfamiljer och därmed bli en del av det sociala stödet i integreringsprocessen. 231

232 232

233 4.3. FÄDERS BEHOV AV FÖRÄLDRASTÖDSINSATSER Delprojektledare: Jonas Engman Referent: Ann-Margret Rydell och Anna Sarkadi 233

234 SAMMANFATTNING Bakgrund: En pappa som aktivt engagerar sig i sina barn leder till hälsovinster för barnet. Det är emellertid inte alltid som pappors vilja till engagemang övergår i handling under barnets tidiga år. Mer kunskap om pappors behov och syn på barnskötsel skulle kunna bidra till att samhällets insatser mer framgångsrikt kan främja fäders engagemang. Syfte: Att utforska utmaningar som pappor med barn i åldern 0-4 år möter i föräldrarollen, samt vilka föräldrastödsinsatser det finns ett behov av och/eller som efterfrågas. Metod: Deltagarna bestod av 24 pappor spridda över Sverige. De rekryterades via BVC eller genom en personlig förfrågan. Alla genomgick semistrukturerade intervjuer; 17 individuellt och 7 i en fokusgrupp. Ett flertal intervjuer utfördes över telefon. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades tematiskt. Resultat: Papporna hade svårt att diskutera utmaningar i faderskapet, men nämnde ett antal svårigheter de upplevt. Bland annat diskuterades privatekonomin samt förhållandet till tid och till hemmet. Andra svårigheter som togs upp var tankar kring att göra rätt, att vara utlämnad som pappa, parrelationen och trötthet. Papporna hade också svårt att prata om vilket stöd de hade erfarenhet av eller skulle kunna behöva. Resurser som ändå togs upp var formella och informella nätverk, information och egna erfarenheter. Faktorer som skulle kunna främja faderskapet sammanfattas av rubrikerna samhälleliga åtgärder, avlastning, personutveckling, samt bildning och kontakt. Slutsatser: Det finns ett antal åtgärder som skulle svara mot de utmaningar och det behov av stöd som ändå uttrycks. Mer kan göras för att inkludera pappor i MVC/BVCverksamhet och i öppna förskolans verksamhet. Tider kan anpassas bättre efter arbetande pappor och viss reklam kan utformas för ett mer direkt tilltal till pappor. Föräldrapenningen får inte göras för låg, och alla företag kan uppmuntras att fullt ut acceptera pappaledigheten. Slutligen kan avlastning vid behov underlättas, till exempel genom att aktivt medverka till att öka föräldrars informella nätverk. 234

235 4.3. FÄDERS BEHOV AV FÖRÄLDRASTÖDSINSATSER Delprojektledare: Jonas Engman Referent: Ann-Margret Rydell och Anna Sarkadi Tack! Stort tack till alla pappor som deltagit. Denna studie hade inte varit möjlig utan er och jag har uppskattat alla våra samtal. INLEDNING Att bli pappa, i synnerhet för första gången, innebär för de allra flesta att det liv som man levt plötsligt ställs på ända. I dess ställe kommer något annat. Detta andra, upplevelserna och händelserna under de första åren, är dock något som fäder i stor utsträckning delar med varandra. Pappor har beskrivit den första tiden som en period då de bytte liv (31). De hade fått ansvar för ett barn och det var mer fantastiskt än de kunde tänka sig. Andra pappor har berättat att de tidiga åren handlade om att sätta sitt barn i centrum, men utan att ge upp sig själv (32). De behövde bemästra en ny situation och de kände sig överväldiga, men också mer kompletta. Tid ensamt med barnet och en aktiv relation med barnet underlättar kontakten mellan pappa och barn (32) liksom möjligheterna att lära känna barnets signaler (31). En engagerad pappa har också visat sig leda till hälsovinster för barnet (33). Bara mot bakgrund av detta är det viktigt att uppmuntra fäders engagemang sett ur ett folkhälsoperspektiv. Pappor vill gärna engagera sig i sina barns liv (34). Det finns emellertid siffror som visar att den önskan inte alltid övergår i handling. Till exempel är det ytterst få pappor som ensamma tar sitt spädbarn till BVC, och det är inte många fler som följer med barnet när mamman är med (35). Beror det på papporna själva att det förhåller sig på det viset, eller finns det andra faktorer som spelar in? Att föräldrautbildningen på BVC fokuserar på kvinnors behov aktualiserar frågan om vad pappor tjänar på att delta i den (32). Pappor ser på barnskötsel på ett annat sätt än mammor (31) och pappor har egna behov som behöver adresseras (32). Svaren på frågor om vilka utmaningar som möter pappor i faderrollen, samt hur de upplever det stöd de har i sitt föräldraskap och vilket stöd de vill ha, skulle sålunda kunna bidra till att öka pappors engagemang. SYFTE Att undersöka vilka föräldrastödsinsatser fäder med barn i åldern 0-5 år känner behov av. FRÅGESTÄLLNINGAR Vilka svårigheter i föräldrarollen möter pappor med barn i åldern 0-5 år? Vilka föräldrastödsinsatser känner dessa pappor ett behov av och/eller efterfrågar? 235

236 METOD Urval Sammanlagt 24 pappor deltog i föreliggande undersökning och de kom från två olika rekryteringsunderlag. Papporna rekryterades ursprungligen till två separata studier. I den ena var fokus på pappor med barn i åldern 0-3 år. I den andra var fokus på småbarnsföräldrar (med barn i åldern 1-5 år). Efter att preliminära analyser indikerat att det inte förekom kvalitativa skillnader mellan de båda grupperna slogs materialen samman. Sexton deltagare rekryterades på plats i Uppsala med omnejd, Sundsvall och Tärnaby. Av dessa intervjuades 9 individuellt och 7 i en fokusgrupp. Dessa deltagare rekryterades i egenskap av att de var pappor med barn i åldern 0-3 år. Övriga 8 deltagare rekryterades via BVC på Gotland, i Hallsberg, Helsingborg, Karlskrona, Leksand, Luleå, Norrköping och Tensta. Dessa pappor rekryterades i egenskap av att de var småbarnsföräldrar med barn i åldern 1-5 år. Papporna med barn i åldern 0-3 år kontaktades i lekparker, i centrum, på köpcentrum, på öppna förskolan, samt vid en dansuppvisning. Relativt få av de som informerades anmälde intresse för deltagande i studien. Av de som var intresserade valdes ett antal ut för att få en spridning inom socioekonomisk status och etnicitet. Tre av de utvalda papporna kom inte att delta i någon intervju, en pappa dök inte upp till fokusgruppen, de andra två hade tackat ja till intervju men gick sen ej att få tag i för att boka intervjutid. Papporna med barn i åldern 1-5 år kontaktades med en förfrågan om deltagande av BVC-sjuksköterskor. Av de pappor som anmälde intresse var det tre som inte kom att delta i någon intervju. En pappa kom inte till fokusgruppen då sonen blivit sjuk, de andra två papporna intervjuades inte då materialet redan ansågs mättat. De föräldrar som intervjuats skiljer sig på vissa punkter från snittet i riket (Tabell ). De var bland annat gifta i större omfattning än föräldrar i allmänhet och de hade i större omfattning en högskoleutbildning. De var också föräldralediga i en mycket större utsträckning än genomsnittet i riket. Uppgifter från Försäkringskassan visar emellertid att då barn som föddes under 2002 och 2003 var 4 år hade 82 % av alla pappor tagit ut någon föräldraledighet. 3 Alltså är det inte ovanligt i sig att pappor tar ut föräldraledighet: det är förekomsten av föräldralediga pappor för barn i den här åldern vid en viss given tidpunkt som är lägre i befolkningen än i studien. Det genomsnittliga antalet barn i studien var 1,9 st. Det är högre än det genomsnittliga antalet för alla föräldrakonstellationer i riket förutom det för gruppen ombildade familjer (1). Några pappor hade både pojkar och flickor, men av de barn som primärt diskuterades (en per förälder) var 54 % pojkar och 46 % flickor. Det är jämförbart med könsfördelningen bland alla barn i åldern 0-4 år, där 51 % är pojkar och 49 % är flickor (1). 3 Ann-Zofie Duvander, analytiker på Försäkringskassan, personlig kommunikation, 17 okt,

237 Tabell Beskrivande statistik av intervjupersonerna Föräldrarna N=24 Projektet SCB Källdata* Födelseland Tabell 1.4.a Sverige 79,2% 82,0% Annat 20,8% 18,0% Längst avslutade utbildning Grundskola 4,2% 14,0% Gymnasium 33,3% 49,0% Folkhögskola (<3 år) 8,3% 15,0% Universitet/Högskola (>3 år) 54,2% 20,0% Sysselsättningsform Tabell 8.1 & 8.2 Förvärvsarbetar heltid 58,3% 54,6% Förvärvsarbetar deltid 15,0% Studerar 3,7% Föräldraledig 41,7% 10,7% 0-5 år Arbetssökande 4,5% Civilstatus Tabell 1.5 Gift 66,7% 51,3% Sammanboende 20,8% 24,3% Ensamstående 12,5% 24,4% * Om inget annat anges refereras rapporten Barn och deras familjer 2006 (1) Utbildningsnivå efter kön och ålder beräknad på år (5) Datainsamling De deltagare som rekryterades i egenskap av att de var pappor (med barn i åldern 0-3 år) intervjuades av en (individuella intervjuer) eller två (gruppintervju) män. Intervjuerna var semistrukturerade och de frågor som ställdes presenteras i tabell Tabell Intervjufrågor till pappor rekryterade i egenskap av att de var fäder 1. Berätta om något som du tycker om att göra tillsammans med ditt barn (det barn som den här intervjun handlar om)! 2. Hur ser du på skillnaden mellan att vara pappa idag och hur det var för din pappa? 3. Hur tycker du det är att vara pappa? 4. Vilka tycker du är de största utmaningarna som pappa? 5. Vad hjälper dig att hantera dessa utmaningar? a. Formellt (sjukvård, skola) och informellt stöd (vänner, föräldrar) b. Hade du önskat att det fanns något mer organiserat stöd? (Något som hade förberett dig bättre för det här eller något som kan hjälpa dig i situationen?) c. Vilket stöd hade MVC/BVC kunnat erbjuda? d. Hur upplevde du det stöd du fick? 6. Mot bakgrund av det vi diskuterat, vad borde ansvariga i samhället tänka på när det gäller vilket stöd pappor kan behöva? 7. Kort sammanfattning av det viktigaste som framkommit. Har informationen uppfattats rätt? Kommentarer? 237

238 De pappor som rekryterades i egenskap av att de var småbarnsföräldrar (med barn i åldern 1-5 år) intervjuades av en kvinna. Dessa intervjuer var också semistrukturerade, men frågorna var något annorlunda (Tabell ). Alla de individuella intervjuerna pågick i genomsnitt i ca 40 minuter och gruppdiskussionen i närmare 90 minuter. Ett flertal av de individuella intervjuerna gjordes över telefon. Alla intervjuer spelades in och transkriberades för analys. Rekrytering av deltagare avslutades när mättnad uppstått i materialet. Ersättning utgick med kr per förälder. Tabell Intervjufrågor till pappor rekryterade i egenskap av att de var småbarnsföräldrar 1. Hur tycker du det är att vara småbarnsförälder i dagens samhälle? 2. Hur ser ditt sociala nätverk ut? a. Formellt (sjukvård, dagis) och informellt stöd (vänner, föräldrar) 3. Om din bästa kompis plötsligt skulle bli småbarnsförälder, vad skulle ditt viktigaste råd vara till henne/honom? 4. Upplever du några skillnader mellan att vara förälder nu jämfört med när du växte upp? a. Fördelar/nackdelar? 5. Vad tycker du är de största utmaningarna som småbarnsförälder i dagens samhälle? 6. Berätta om en situation som varit jobbig för dig som småbarnsförälder! 7. Fanns det något/någon som hjälpte dig att hantera situationen? a. Vad tyckte du om det stödet? b. Hade du önskat dig någon annan form av stöd? 8. Finns det andra utmaningar som du tycker dagens föräldrar skulle behöva stöd med? a. Vad för slags stöd...? b. För att kunna ta ansvar vilket stöd behövs? 9. Använder du dig av Internet och/eller telefonrådgivning i ditt föräldraskap? 10. Skulle du vara intresserad av att delta i en föräldragrupp? a. Vad skulle du vilja att man tog upp då? 11. Vad innebär begreppet föräldrastöd för dig? 12. Om du var ansvarig för småbarnsföräldrar i samhället, vad skulle du tycka var viktigt att förändra? 13. Kort sammanfattning av det viktigaste som framkommit. Har informationen uppfattats rätt? Kommentarer? Dataanalys De transkriberade intervjuerna (individuella och fokusgrupp) analyserades tematiskt efter Malteruds modell (7). Först dekontextualiseras materialet i en analys av mönster (teman med underkategorier) och sedan rekontextualiseras den i en kontroll av att den ursprungliga texten faktiskt omfattas av identifierade mönster. 238

239 SLUTSATSER Fäder är självständiga föräldrar som efter initial osäkerhet hittar rätt väl in i rollen som småbarnsföräldrar. Utan egentliga modeller eller vägledning, men ofta med stöd från sin partner, hittar de sin egen väg genom trial and error. Stöd vill de endast ha på sina egna villkor. De försöker att inte hetsa upp sig för mycket och tar rollen av den lugnare föräldern hakuna matata. Fäder upplever sig dock ha ett stort ansvar för den egna familjen och menar att föräldraskapet är något naturligt som alla klarar av bara de lyssnar till sig själva, använder sitt sunda förnuft och försöker. Fäderna efterfrågar större flexibilitet och valfrihet, både när det gäller arbetstider, föräldradagar och möjlighet att vara hemma med sina barn. Det är viktigt att arbeta mer aktivt för att inkludera fäder i MVC/BVC verksamheten. Fäder som är hemma med sina barn är kompetenta föräldrar och vill bli bemötta som sådana. Pappadagar på öppna förskolan med pappainriktat upplägg efterfrågas. Den slags information papporna vill ha är: aktuella frågor i barnets olika utvecklingsfaser, praktisk information om barnskötsel, information om nya relevanta forskningsresultat och om föräldraledighet. Anpassa tider så att även arbetande fäder med intresse kan komma Gör reklam som är känslig för fäders behov (språk, design, direkt riktad) för insatser så att pappor för upp ögonen för dem och kan välja dem själva Pappaledigheten är fantastisk ur ett internationellt perspektiv, men i slutändan riskerar ekonomin att styra valen om inte pappan/paret är väldigt medvetet jämställda i de val de gör. Alla pappor i studien hade hämtat väsentliga lärdomar från tiden hemma om livet med barn. En önskan från papporna är därför att man inte sänker Föräldraförsäkringen för mycket eller lägger ett för lågt tak på försäkringen. Uppmuntra alla företag att fullt ut acceptera pappaledigheten. Underlätta för avlastning vid behov, till exempel genom att verka för utbyggt informellt nätverk Det offentliga utbudet för barnfamiljer har möjlighet att spela en aktiv roll i att främja ett jämställt ansvar i föräldraskapet. Detta kräver medvetna analyser och en översyn av verksamheten ur ett genusperspektiv. 239

240 RESULTAT I den tematiska analysen framkom 7 teman (Tabell ). De tre första rör synen på faderskapet. Vilken syn har pappan själv på vissa aspekter av faderskapet och med vilka förhållningssätt närmar han sig uppgiften? Dessutom, hur uppfattar papporna att man ser på pappor i samhället? De två efterföljande teman belyser vilka problem pappor kan uppleva. De är uppdelade på svårigheter som kommer utifrån, vad man skulle kunna kalla för levnadsvillkor, och svårigheter som kommer inifrån, som mer har att göra med vissa upplevelser. Slutligen, i tema 6 och 7, presenteras de resurser pappor kan använda sig av och vad de upplever skulle kunna främja deras faderskap. Tabell En översikt av teman och kategorier TEMA Faderskapet Förhållningssätt Samhälle och kultur Yttre svårigheter Inre svårigheter Resurser i fader-/föräldraskapet För att främja fader-/föräldraskapet KATEGORIER Tidigare erfarenheter Första tiden Upplevelser Tid tillsammans Hakuna matata Eget ansvar Sunt förnuft och trial and error Mål Den moderna pappan Jämlikhet Pappaledighet Mellan kulturer och generationer Ekonomi Samhällsvillkor Tid Hemmet Försvårande faktorer Att förstå och göra rätt Begränsningar Utlämnad som pappa Parrelationen Trötthet Formellt nätverk Informellt nätverk Information Egna erfarenheter Samhälleliga åtgärder Avlastning Bildning och kontakt Personutveckling 240

241 Övergripande går det att säga att papporna inte såg så många problem och att de verkade ta lätt på de problem som fanns. Detta fångades särskilt väl i den kategori som kallas Hakuna matata, ett uttryck hämtat från den populära Disneyfilmen om Lejonkungen och som betyder inga bekymmer. Trots detta förhållningssätt diskuterades emellertid flera svårigheter och möjliga sätt att lösa dem. Generellt var det också svårt för papporna att berätta om vilket stöd de fått i sitt faderskap och vilket stöd de önskade. Ingen av dessa frågor lämnades obesvarad, men den information som presenterades beskrivs bättre som resurser i faderskapet och faktorer som kan främja faderskapet. Papporna presenterade många starka uppfattningar och ibland gick dessa åt helt skilda håll inom en kategori. Även inom papporna kunde känslorna gå isär: vissa förhöll sig till exempel tveksamma till gruppträffar, men kunde ändå tycka att det var bra att delta. Ett så kallat latent tema, ett tema som genomsyrar materialet utan att riktigt uttryckas, var: Mamman en trygg backup. Många av papporna upplevde barnets mamma som ett stort stöd. Det var henne de vände sig till när det blev problem. Det var hon som hade koll. Det var oftast också mammorna som hade tidigare erfarenhet av barnskötsel och den kunde vara omfattande. En pappa berättade skämtsamt om hur mamman kom hem och höll förhör. Under några av telefonintervjuerna hände det att pappan vände sig till mamman i familjen med en fråga. Det fanns emellertid också de pappor som inte alls gav uttryck för något av detta. Faderskapet Papporna belyste flera aspekter av faderskapet under samtalen. Det verkade vanligt att vara helt novis när första barnet kom, men papporna kunde också ha tränat med yngre släktingar. Att få ett andra barn kunde upplevas som en lika stor omställning. Första tiden efter födseln verkade domineras av mamma-barn-relationen. Papporna fick då ge det stöd och den markservice de kunde. Det behövde emellertid inte betyda att papporna upplevde några problem med att vara själva med barnet. Två saker dominerade upplevelsen av faderskapet: hur fantastiskt det var och hur krävande det var. För att umgås med sina barn lekte papporna mycket med dem, eller hittade på aktiviteter. Lekar inkluderade bus och att jaga barnen. Många av aktiviteterna tog plats utomhus som bad eller utflykter. Museum och IKEA var två utflyktsmål. Dessutom så gosade och myste papporna med sina barn. TIDIGARE ERFARENHETER Jag har inte haft någon erfarenhet alls, utan ehh jag fick börja på noll. FÖRSTA TIDEN Första ett och ett halvt åren med barnet så är det ju väldigt mycket mamma, mamma och när det händer något så ropar dom på mamma och då har man själv ägnat mest tid åt att, ja, dammsuga, diska, städa, byta blöjor och torka upp, ge papper till mamman då hon ammar och så vidare. Så man var ju väldigt mycket en service, vaktmästarfunktion, så där. UPPLEVELSER Det är fantastiskt... Men jag är förvånad över hur trött man kan bli också. Hur krävande det är, men också hur givande det är. 241

242 TID TILLSAMMANS Vi bor ju ganska nära en sjö där så vi brukar vara rätt mycket nere och vandra lite i natur, brukar nere och fiska Så vi kan vara rätt mycket på hemmaplan. Men annars så är det åka järnet på sådana här aktiviteter som om man har någon skogens dag, eller, ja, sådana där grejer. Då brukar jag åka och fika med dom ibland. Tycker dom är roligt. Dom gillar att fika. Sen, ja, mycket ligga och, ja hyra en film och se någon DVD och sådär. Myser med ungarna. Sen brukar jag försöka komma iväg någon resa, då, också. Då och då. Med dom lite. Små resor. Dom gillar att åka båten här hemma, då, som det blir här till fastlandet. Förhållningssätt Flera av fädernas förhållningssätt speglades i det som sades. Många pappor förmedlade en bild av faderskapet som i princip fritt från utmaningar. Och de utmaningar som fanns löste sig alltid. Det var inget att hetsa upp sig över. Det behövde inte vara krångligt. Detsamma gällde prylar och information. Hakuna matata. Det var också tydligt att papporna såg på faderskapet som sitt helt egna ansvar. Det var föräldern själv som skulle vara den aktiva agenten och hitta lösningarna. Det var viktigt inte minst på grund av att många hade olika uppfattningar om vad som var viktigt. Organiserade lösningar och samhällslösningar var inte lika välkomna. I alla fall inte utöver det stöd som redan fanns, till exempel i form av dagis. Det fanns dock en förståelse för att andra kunde behöva extra stöd. Trots den coola fasaden verkade det finnas en inneboende ambivalens: papporna hade trots allt ett antal utmaningar att diskutera liksom ett antal förslag på stöd som skulle uppskattas. Men utmaningarna verkade inte gå in i märgen på dem: föräldraskapet ansågs vara något naturligt som alla klarar av bara de lyssnar till sig själva, använder sitt sunda förnuft och försöker. Slutligen framkom det också ett flertal mer eller mindre uttalade mål som papporna strävade efter i faderskapet. Det som var bäst för barnen sattes först. Papporna ville stimulera sitt barns utveckling och erbjuda en trygg och bra miljö. Att förmedla goda värderingar till sina barn togs också upp. Det gällde också att ta tillvara på barnaåren. HAKUNA MATATA Jag går inte och grämer mig i onödan heller. Utan jag är kanske lite mer som en gås då, som det rinner av bara, om det är någonting. EGET ANSVAR Det är ju en avvägning hela tiden, för du har ju stöd i form av dagis och förskolor och allt vad det är. Och skolan och så vidare. Men skolan har ju en uppgift och sen har man som förälder en uppgift också. Och att det är klart att det finns stöd därifrån, men det stora ansvaret ska man ju ta själv. SUNT FÖRNUFT OCH TRIAL AND ERROR Jag tror nog de flesta av oss har något inbyggt som gör att man, ehh, på något sätt grejar det där. MÅL Sen kan det väl finnas nån slags... också det här, det tror jag hänger ihop med att man just ingått sin föräldraledighet, att, jag gärna vill att sonen ska ha det så... ska ha det roligt så att 242

243 säga, jag vill ju vara ledig för att jag vill kunna stimulera och vara med i hans utveckling och att han ska tycka det är kul. Och inte bara att han ska få hänga med mig liksom, när jag gör annat. Samhälle och kultur Många pappor tog upp vilken integrerad del pappan numera är i familjen. Han deltar mer och han är mer medveten om sitt ansvar. En pappa i dagens samhälle kunde känna sig uppskattad och accepterad i papparollen. Det diskuterades också att det som tycks vara ett samhälleligt ideal om total jämställdhet har flera mörka fläckar. Inte alla mammor vill dela föräldraledigheten lika med papporna. En mamma som faktiskt gjorde det fick dessutom kritik för sitt moderskap. Det kan sålunda finnas en syn i samhället att barn trots allt är kvinnans yttersta ansvar. Vissa pappor upplevde sig också tydligt komma i andra hand på dagis, på MVC, eller i samhällsapparaten. Att kunna vara pappaledig upplevdes mycket positivt. Det innebar emellertid en stor omställning att ta ut pappaledigheten. Det gav också en fördjupad bild av vad det innebär att vara hemma med barn. En stor fråga var dock den ekonomiska ersättningen med tanke på att många män fortfarande tjänar mer än kvinnor. Arbetet kunde även på andra sätt påverka om papporna tog ut ledighet. Det berodde på hur obekväm man kände sig med att lämna jobbet, hur tillåtande branschen var och var man befann sig i arbetslivet. Responsen på huruvida man tyckte att staten skulle försöka tvinga fram en jämnare fördelning var mycket delad. Gällande skillnader mellan generationer och kulturer så diskuterades framförallt pappaledighetens tillgänglighet i dagens Sverige. Det togs också upp att det var vanligare med hemmamammor förr. Det resonerades kring om det kan ha varit lättare att vara förälder i ett mindre stressat och krävande samhälle. Dessutom kunde man uppleva att barn tar mycket mer plats idag. Generationsskillnader innebar att de egna föräldrarnas råd inte alltid upplevdes relevanta. Ett exempel på kulturella skillnader var pappan som tycker att det var ensamt att uppfostra barn i Sverige. DEN MODERNA PAPPAN Förutom att man inte kan amma så så gör ju en pappa idag precis allt vad som behövs. JÄMLIKHET Den här jämställdhetssamhälle vi eftersträvar, på något sätt så är det mycket som känns om man säger, vad som sägs i tv är ju en sak i debatten och vad som är i verkligheten är ju en annan. PAPPALEDIGHET Jag skulle för min egen del ha ingenting emot att stanna hemma och ta hand om barnen och så vidare, om en av oss kunde klara och liksom mecka med den ekonomiska delen. ( ) Det skulle vara idealet. MELLAN KULTURER OCH GENERATIONER [Min pappa] har nog väl sagt att jag är väldigt mycket mer delaktig än vad han var. ( ) Tyckte jag var mycket duktigare än vad han var. Men det är väl en generationsgrej, eller kulturgrej, tror jag. 243

244 Yttre svårigheter Det fanns ett flertal yttre svårigheter som påverkade papporna. En sådan är den ekonomiska biten. Den kunde vara svår för småbarnsfamiljer. Den kunde också bli extra svår när det var pappan som var hemma med barnet, om det var han som tjänade mest pengar i familjen. Flera hade svårt att förstå hur föräldrapenningen fungerade. Samhällets villkor kunde också innebära utmaningar. Många hade svårigheter med att kombinera arbete och barn. Det kunde vara svårt att få plats på dagis. Nedskärningar påverkade servicen på BVC. Försäkringskassans handläggningstider orsakade också problem. Tid kunde också innebära problem för papporna på flera olika sätt. De pappor som jobbade kunde ha svårt att gå på barnrelaterade aktiviteter (organiserad lek, föreläsningar om barnskötsel) på grund av att det ofta skedde under kontorstid. Andra aspekter att ta hänsyn till var barnets dygnsrytm och hur mycket längre tid saker och ting kunde ta. Flera pappor nämnde svårigheten med att hålla ordning i hemmet när man hade småbarn. Mammornas och pappornas syn på hur det problemet skulle lösas var inte alltid synkroniserade. Slutligen nämndes några faktorer som kunde försvåra vardagen som småbarnsförälder. Någon pappa hade extra vilda barn och en annan extra känsliga. Några av barnen hade mat- eller sömnproblem. Att ha fler än ett barn kunde också innebära utmaningar. Andra svårigheter inkluderade sjukdomar i familjen eller om parrelationen tog slut. EKONOMI Ja, vad ska jag säga Alltså, vi är ju lyckligt lottade i Sverige, som har föräldrapenning och sånt där, men det är ju svårt att leva på dom. Det må Det är ju hälften som Fortfarande idag är det ju pappor som har i regel högre inkomst. Så hade föräldrapenningen varit bättre så hade nog mer pappor tagit hand om barnen också. SAMHÄLLSVILLKOR Då fick jag hela tiden gå med mössan i handen till chefen och säga till chefen: Nu vill jag ta ledigt den och den timmen, och sen gick jag hem för att göra detta och detta. Men, ja, så kom jag tillbaka: Nej, men nu har tiden ändrats. Till slut chefen sa: Du får ta semester en dag om du behöver ta ledigt, inte en timme här och var och så vidare. TID Största utmaningarna ja, det är ju den här, ja, som jag sa förut, det med tiden, att det är ganska att hinna, va, med barnen. Så mycket som man vill, va. HEMMET Man kan inte ha det perfekt hemma hela tiden. Det kan inte vara kliniskt rent. Det kan inte Alltså, man måste acceptera att barnen måste få spilla en kopp med choklad. FÖRSVÅRANDE FAKTORER Det kan ju vara vara tufft, för man har två då, som är så nära varann då, så man man räcker inte till till båda två. 244

245 Inre svårigheter När man blir förälder är det mycket som är nytt. Hur ska man till exempel balansera stimulans och vila, eller närhet och självständighet? Hur vet man vad ett skrik betyder? Och hur vet man vad som är rätt och vilka gränser man ska sätta? All tillgänglig information kan dessutom göra det svårare, snarare än enklare, att svara på sådana frågor. Många pappor hade också känt av de begränsningar som föräldraskapet förde med sig, inte minst socialt. Med barnen följde rutiner och planering. Födseln var ett tillfälle då pappor kunde känna sig utanför. Att kliva in på en öppen förskola där det bara fanns mammor var ett annat. Det starka fokus MVC har på kvinnan var också något papporna kände av. Det var dock olika hur man upplevde det. Att få barn kunde också leda till att parrelationen hamnade i kläm. Det kunde vara svårt att hitta tid för varandra och man fick anstränga sig lite extra för att kunna göra saker tillsammans. I vissa fall höll inte parrelationen. Trötthet var också något många pappor pratade om. Det värsta med bristen på sömn var att tålamodet tröt och att man fungerade sämre. ATT FÖRSTÅ OCH GÖRA RÄTT Men sen är det klart att, när man själv inte varit förälder innan så, det finns ju massa saker som man undrar över, hur ska det här vara, och hur funkar det här, och BEGRÄNSNINGAR Det sociala livet är lite lidande när man har småbarn. Det blir inte så mycket umgänge. All kraft går ju liksom åt till att sköta hemmet med de små. UTLÄMNAD SOM PAPPA Runt själva födseln då då är du ju utlämnad. Så har du ju väldigt, sådär liksom Du vet ju Du vet ju inte vilken roll du ska få spela då. PARRELATIONEN Det är inte svårt att fokusera på vår son och annat, men, ehh, det är väldigt lätt att glömma bort varandra. TRÖTTHET Sen är det fruktansvärt viktigt att man får sin sömn också. Är du trött så fungerar du inte. Det har jag kommit fram till. Då liksom, man tappar Man har dåligt tålamod och man har liksom Allting kan bli helt fel en hel dag bara för att man sovit dåligt. Resurser i fader-/föräldraskapet Papporna diskuterade ett flertal resurser som kan eller skulle kunna underlätta faderskapet. I diskussioner som rörde det formella nätverket diskuterades främst MVC, BVC och öppen förskola. Upplevelserna var dock blandade. Några hade inte haft det så bra, medan flera var mycket nöjda. De senare tyckte sig ha blivit lika välkomnade som mammor och hade sett MVC och BVC som en trygghet. Speciellt bra tyckte vissa att det varit att ha en och samma barnmorska/distriktssköterska. Föräldragrupper (oftast de på MVC) hade uppskattats mycket av några pappor, medan andra inte hade fått, kunnat eller velat gå. Man kunde också vara tveksamt inställd till dem samtidigt som man tyckte att det 245

246 faktiskt gav något när man var där. Att det var kvinnan som står i fokus på MVC och att det fanns rena mammagrupper fick ingen riktigt kritik av papporna. Istället kunde de som hade erfarenhet av det uttrycka att det kändes naturligt. Vissa pappor var tveksamma till öppna förskolan, andra var översvallande positiva. Det var en plats som både kunde underhålla krävande barn och avlasta pappan. Dessutom gavs möjlighet att utbyta erfarenheter. Speciellt mycket hade pappadagar på öppna förskolan uppskattats. Dagis diskuterades också mycket, oftast i positiva ordalag. Det informella nätverket var ett stort stöd i faderskapet och det största stödet för många kom från barnets mamma. Det var hon som hade tidigare erfarenhet, som var mest påläst och som stämde av. De egna föräldrarna kunde också vara ett stort stöd för många. Även då man inte ville fråga dem om råd kunde de hjälpa till med avlastning. Andra släktingar kunde också vara en resurs liksom kompisar. Man verkade dock inte vilja belasta vännerna för mycket. Arbetskamrater diskuterade man mer sällan med. Förutom det informella nätverket kunde information vara en viktig resurs. Mest populär verkade böcker och sjukvårdsupplysningen vara. Några nämnde tidningar och/eller broschyrer. En del av papporna använde sig mycket av Internet, medan andra inte gjorde det alls. Maillistor och samtal kunde också bidra med information. En resurs i fader- /föräldraskapet var också de erfarenheter man samlade på sig. Mycket kunde vara lättare med sitt andra barn, till exempel. Då hade man redan prövat på själv. Erfarenheter kunde man emellertid också få av att se och förhålla sig till andra föräldrar. Ibland ville man ta efter något och ibland göra precis tvärtemot. FORMELLT NÄTVERK Så det var... så det var en aktivitet, som jag hoppas prioriteras högt, för det är jätteviktigt. Att gå hemma, det är viktigt att göra med sitt barn, men det är oerhört viktigt att också komma ut. Även att föräldrarna får träffa andra vuxna annars kan man köra fast lite. Så då är det bra att ha en deadline till sångstunden klockan elva och så... man måste iväg. Det är bra, för annars kan det dra ut på tiden innan man... om det är trassligt... att dottern inte tycker att det är roligt att äta, eller ta på sig kläderna. Det är bra för då kan man säga: Vi måste till sångstunden. INFORMELLT NÄTVERK Och om man har ett bra socialt nätverk, som jag sa, då har man ju redan en föräldragrupp. INFORMATION Då ringer jag i första hand liksom till sjukvårdsupplysningen och frågar liksom: Nu har jag gett en Alvedon för två timmar sedan och febern är fortfarande närmare 40 liksom. Och sen skulle jag utgå därifrån vad de säger för nånting så att säga. Man är ju mycket lugnare. EGNA ERFARENHETER Det är väl skillnad på första och andra barn Andra barnet så är det vissa saker man känner igen och då kan man ju själv dra sina slutsatser vad man ska göra. För att främja fader-/föräldraskapet Det fanns några samhälleliga åtgärder papporna trodde skulle kunna främja fader- /föräldraskapet. Angående barnomsorg nämndes mer pengar till dagis (som skulle gå 246

247 direkt till barnen) samt alternativa, mer flexibla lösningar. Även mer feedback till föräldrarna om barnet efterfrågades, så att eventuella varningssignaler inte kunde passera förbi obemärkt. Vad gällde BVC rörde önskemålen att slippa nedskärningar, att BVC skulle följa med längre upp i åren, att besöken skulle vara tätare och att det skulle finnas en speciell sjuksköterska som kände igen en och som man kunde återvända till. Funderingar av mer ekonomisk karaktär inkluderade förslag på arbetstidsförkortning och att det inte skulle läggas ett för lågt tak på föräldrapenningen. Från arbetsmarknaden önskade man en större acceptans gällande pappaledighet. En pappa nämnde också att det skulle vara skönt med en anpassad återgång i arbetet efter en längre ledighet. Slutligen önskades enklare regler gällande föräldradagarna. Och att försäkringskassan blev mer serviceminded. En annan sak som diskuterades som en främjande faktor var möjlighet till avlastning. I huvudsak nämndes avlastning gällande hushållsnära tjänster samt någon att vända sig till när det krisade med hämtning på dagis, när hela familjen var sjuka, eller när man behövde en stund för sig själv. Papporna tog också upp att de ville kunna diskutera med varandra, älta, stämma av och lära sig nya saker. Olika lösningar som diskuterades för att uppnå detta var föreläsningar, pappagrupper, eller samling via BVC. Öppna förskolor var ett annat potentiellt forum. Det var tydligt att det var viktigt att få träffa andra pappor inte bara mammor. Träffar borde också ges vid vettiga tider, det vill säga då papporna kunde komma. Den slags information papporna efterfrågade handlade om aktuella frågor i barnets olika faser, generell information om barnskötsel i tydliga termer, information om nya relevanta forskningsresultat och om föräldraledighet. Slutligen lyftes personlig utveckling fram som något att underlätta. En pappa tyckte att det borde tas fram ett program för personlig mognad som absolut skulle följas upp. En annan nämnde vikten av att lära sig planera. SAMHÄLLELIGA ÅTGÄRDER Alltså, barnomsorgen ska fungera. Alltså, man lämnar ifrån sig barnet någonstans, då ska man känna sig trygg. AVLASTNING Om vi satsar på den här kvalitativa relationen med mina barn: jag skulle bli gärna hemskt glad att få avlastningen för de saker som är Vad ska jag kalla dem? Jag använder det begreppet som är allmänt känt för oss allihopa: hushållsnära tjänster. BILDNING OCH KONTAKT Jag hade väl en känsla av att mammorna satt kanske i grupp på kanske två, tre stycken och, ja, det var lite svårare kanske att komma in i [den gruppen]. Nu blev det ju lite lättare när man började att kommer fler och fler pappor även på de blandade dagarna, ehh, men det är viktigt att man på något sätt sätter sig in i det att man välkomnar papporna på de här öppna förskolorna. PERSONUTVECKLING Om inte du har personlig mognad för att ta hand om ett barn så kommer ingenting att hjälpa så det spelar ingen roll. 247

248 DISKUSSION Resultatsammanfattning Även om det verkar som papporna inte riktigt vill prata om utmaningar i samband med sitt faderskap, så presenteras ett antal svårigheter de har att förhålla sig till. Ekonomi, tid och hem är några av de områden som diskuteras. Att göra rätt, att vara utlämnad som pappa, parrelationen och tröttheten är andra. På liknande sätt verkar papporna ha svårt att prata om vilket stöd man vill ha, men det går att identifiera faktorer som skulle kunna främja föräldraskapet. Den information som ges om de resurser som används ger också en fingervisning om vad papporna uppskattar. Det gör också informationen om samhällets syn på faderskapet och hur papporna själva ser på faderskapet. Vad gäller hur eventuella insatser ska utformas kan hänsyn med fördel tas till pappornas förhållningssätt. Resultatdiskussion MVC och BVC är uppskattade verksamheter. Därför kan det tyckas extra viktigt att inte skära ner på dem. Många är mycket nöjda med det bemötande de får, men inte alla. Det är sålunda något som går att jobba med. Det sitter inte nödvändigtvis i väggarna på institutionerna. Mer kan göras för att inkludera papporna. Ett sätt skulle kunna vara att prata mer med papporna på MVC om vad de kan göra under födseln där de kan känna sig utelämnade. Det skulle också gå att på ett bättre sätt integrera föräldragrupperna för åtminstone de pappor som vill delta i gruppverksamheten. Det inkluderar att anpassa tiden så att även de pappor som jobbar under den första tiden, då mamman vanligtvis är den som är hemma, också kan vara med om de vill. Dessutom skulle pappors behov tydligare kunna diskuteras, liksom parrelationen. MVC och BVC är också bra och redan etablerade fora för förmedling av den bildning och den kontakt som skulle kunna främja faderskapet. Kanske ännu bättre är öppna förskolan där pappor skulle kunna träffas på pappadagar. Många pappor kan ha skrämts bort från öppna förskolan av tankar att de skulle vara ensamma pappor och dessutom inte gilla verksamheten. Med pappadagar och ett program inriktat på pappor skulle det kunna avhjälpas. Man skulle kunna ta hänsyn till pappornas mål i faderskapet i ett sådant program, till exempel viljan att stimulera sitt barns uppväxt. Det skulle också göra det möjligt för pappor att träffas och diskutera. Dessutom skulle man få erfarenhet av att observera andra föräldrar, något som nämndes som en resurs i faderskapet. Eftersom många pappor uppfattar faderskapet som ett eget ansvar kan en lösning till att få pappor att komma vara att marknadsföra insatserna på rätt sätt. Papporna vill inte tvingas in i dem, de vill välja dem. Något att tänka på oavsett insats som utformas. Angående samhället och den moderna pappan ligger Sverige mycket bra till. Det är något att glädjas över och att (fortsätta) lyfta fram och uppmuntra! Den moderna pappan är mer integrerad i familjen. Han känner ett större ansvar och deltar mer. Att ta ut pappaledighet verkar emellertid fortfarande vara svårt inom vissa branscher. Där skulle man aktivt kunna arbeta för att skapa acceptans för pappaledighet, vilket är något som efterfrågas. Avlastning med hushållsnära tjänster och extrahjälp vid kris är också något som efterfrågas. Möjligtvis är det något som kan kombineras med de informella nätverk som papporna nämnde och som verkade utgöra en stor del av pappornas stöd i faderskapet. Skapandet av kontaktytor på till exempel BVC eller öppna förskolan skulle kunna göra 248

249 det möjligt för pappor att skapa informella nätverk kring den hjälp de kan behöva med sina barn. Det latenta tema som skymtade i materialet, om mamman som backup, erbjuder en alternativ förklaring till varför papporna inte har så lätt att tidigt se utmaningar och diskutera stöd. Istället för att vara genuint bekymmersfria så skulle det kunna vara så att papporna inte har behövt ta det avgörande ansvaret i barnskötseln. Utmaningar och behov av stöd bör vara mest aktuellt för den som har detta ansvar. En viktig fråga att arbeta med i detta sammanhang är också att renodla samhällets budskap om jämlikhet i samband med tillskott till familjen. Om målet från samhället är att sträva mot jämlika familjer, varför är då MVC-verksamheten till så stor del fokuserad på kvinnan? Varför är så många föräldragrupper i verkligheten mammagrupper? Hur kan istället budskapet att båda föräldrarna är lika viktiga förmedlas? SLUTSATSER Värna om MVC/BVC och arbeta mer aktivt för att inkludera fäder i verksamheten Pappadagar på öppna förskolan med pappainriktat upplägg. Den slags information papporna vill ha är: aktuella frågor i barnets olika utvecklingsfaser, praktisk information om barnskötsel, information om nya relevanta forskningsresultat och om föräldraledighet. Anpassa tider så att även arbetande fäder med intresse kan komma Gör reklam för insatser så att pappor för upp ögonen för dem och kan välja dem själva Pappaledigheten är fantastiskt ur internationellt perspektiv men det är viktigt att: o Inte sänka inte föräldrapenningen för mycket och inte lägga ett för lågt tak på den o Uppmuntra alla företag att fullt ut acceptera pappaledigheten Underlätta för avlastning vid behov, till exempel genom att verka för utbyggt informellt nätverk 249

250 250

251 4.4. BEHOV AV FÖRÄLDRASTÖDSINSATSER FÖR FRÄMJANDE AV FÖRSKOLEBARNS LIVSSTIL GÄLLANDE KOST OCH RÖRELSE Delprojektledare: Christina Stenhammar Referent: Anders Hjern och Anna Sarkadi 251

252 SAMMANFATTNING Bakgrund Antalet barn och ungdomar med övervikt/fetma har ökat de senaste åren till följd av en förändrad livsstil. Syfte Delprojektets syfte var att undersöka vilket stöd föräldrar till 4-åriga barn upplevde att de har fått och vilket stöd de efterfrågade för att kunna främja sina barns livsstil gällande kost och fysisk aktivitet. Metod Kvalitativ datainsamlingsmetod valdes. Fem fokusgrupper genomfördes med totalt 30 föräldrar till 4-åriga barn. Alla gruppintervjuer ljudinspelades och transkriberades ordagrant. Materialet analyserades enligt tematisk analys. Resultat Analysen av föräldrarnas upplevelser och synpunkter resulterade i sex olika teman med tillhörande kategorier. De två första teman Vägen till livsstil och Livsstil i förändring beskrev föräldrarnas upplevelse av att de var ansvariga för sina barns livsstil, men att utmaningen var stor med det stora utbudet av stillasittande aktiviteter och ohälsosamma livsmedel. Flera föräldrar uttryckte känslan av ensamhet i föräldraskapet och förvirring till följd av massmedias publicering av omogna forskningsrön under temat Hinder på vägen. Föräldrarna betonar i temat Upplevt stöd betydelsen av BVC under barnets första år, men även de egna erfarenheterna från den egna barndomen. Gällande Önskat stöd för främjande av barns livsstil var föräldrarna eniga om att förskolan borde vara en självklar arena för att stötta föräldrar att kunna ta mer ansvar för sina barns livsstil. Många föräldrar efterfrågade fortbildning till personal och föräldrar samt föräldragrupper med diskussion. Föräldrar till överviktiga barn poängterade tidiga och förebyggande insatser under det sista temat När övervikten är ett faktum Slutsatser Under barnets första år upplevde föräldrarna ett stöd från BVC, därefter avtog stödet. Föräldrarna föreslog förskolan som en viktig arena för främjandet av sina barns livsstil och efterlyste fortbildning på flera nivåer, men framförallt föräldragrupper med möjlighet till diskussion med andra föräldrar i liknande situation. 252

253 4.4. BEHOV AV FÖRÄLDRASTÖDSINSATSER FÖR FRÄMJANDE AV FÖRSKOLEBARNS LIVSSTIL GÄLLANDE KOST OCH RÖRELSE Delprojektledare: Christina Stenhammar Referent: Anders Hjern och Anna Sarkadi Tack! Ett stort tack till alla föräldrar som ställde upp och deltog i gruppintervjuerna och delade med Er av Era synpunkter och reflektioner. Tack även till personalen på Parkens förskola som var behjälplig med rekryteringen av en fokusgrupp. Dessutom vill jag rikta ett stort tack till Anna Sarkadi och Anders Hjern för värdefullt stöd. Kommentar: Studien avsåg ursprungligen föräldrar som hade överviktiga barn och deras behov. Efter diskussion med såväl uppdragsgivaren som referensgruppen blev det klart att en studie med något bredare fokus på livsstil skulle vara mer attraktiv ur ett folkhälsoperspektiv. Det innebar även ett etiskt dilemma att rekrytera föräldrar med grundval att deras barn är överviktigt med tanke på hur olika synen på vikt kan vara samt att projektet inte hade möjlighet att erbjuda hjälp till dessa föräldrar vid behov. INLEDNING Definition av begreppet livsstil Termen livsstil är ursprungligen lanserad av Alfred Adler för att beteckna beteendemönster bestämda av personliga egenskaper, motiv och värderingar. Livsstil är ett uttryck för det sätt man väljer att leva sitt liv på. Det finns många olika livsstilar och de är ofta geografiskt och kulturellt betingade eller begränsade (36). Förändrad livsstil Människors livsstil har förändrats mycket de senaste decennierna. Den nya samhällsstrukturen med högt tempo gör att färre människor har tid och möjlighet till goda kost- och motionsvanor. Familjer har mer sällan gemensamma måltider och väljer ofta snabbmat eller halvfabrikat med ett högre energiinnehåll i jämförelse vanlig husmanskost (37). Utbudet av stillasittande aktiviteter har ökat med tv och dataspel. Många barn väljer detta framför spontan lek och uteaktivitet. Fritiden är ofta redan inplanerad och utrymmet för egna initiativ till rörelse och lek har minskat (38). En ökning av övervikt och fetma bland barn och ungdomar är konstaterad. Att vara överviktig som barn och ungdom innebär större risk att senare utveckla hjärtkärlsjukdomar, högt blodtryck, förhöjda blodfetter och att utveckla diabetes typ två (39). Övervikt/fetma har till stor del genetiska orsaker, men den snabba ökningen av antalet individer med övervikt/fetma måste ändå förklaras utifrån miljöfaktorer (40-42). Det är sedan länge klarlagt att övervikt/fetma är mer vanligt förekommande i familjer med låg socioekonomisk status (43-46). Familjer i västvärlden med låg utbildningsnivå och låg inkomst lider inte av så stor fattigdom att de saknar livsmedel och därför drabbas av svält. Tvärtom erbjuder det moderna samhället ett annat problemscenario, där de mest sårbara individerna löper risk att utveckla vällevnadssjukdomar till följd av olämpliga livsmedelsval och fysisk inaktivitet. Dagens 253

254 föräldrageneration har vuxit upp under en period i Sveriges historia då stora satsningar gjordes för att förebygga vissa folkhälsoproblem hos barn som karies, barnolycksfall, passiv rökning och aga/barnmisshandel. Dessa insatser kan avläsas som vissa specifika hälsovanor som är vanligare i Sverige än i de flesta andra länder i världen. Dit hör t ex lördagsgodis, att inte använda fysisk bestraffning och att inte röka inne. Nyinvandrade föräldrar, som av naturliga skäl inte delar denna kollektiva folkhälsofostran, har därför inte sällan andra mönster för just denna typ av hälsovanor oavsett vilket land man vuxit upp i (47). Dagens föräldrastöd gällande barns livsstil I Sverige finns en väl utbyggd barnhälsovård (BHV) som når i stort sett alla småbarnsfamiljer och har som främsta arbetsuppgift att övervaka hälsan hos barn (45, 46). Av tradition har BHV haft god beredskap att uppmärksamma och åtgärda otillräcklig viktuppgång hos barn, däremot har man saknat rutiner för att agera vid övervikt och fetma. På nationell nivå finns inga riktlinjer för BHV gällande barns kost och rörelse. I BHVs metodbok i Uppsala län(48)finns anvisningar när det gäller kost om amning, tillägg och smakportioner. Vid 3 respektive 10 månader överlämnar BVC (Barnavårdscentral) Livsmedelsverkets broschyr om mat till föräldrarna. Vid 18 månader finns ett specifikt avsnitt i metodboken gällande kost och fysisk aktivitet, som uppmanar BVC-sköterskan att ta upp kost och fysisk aktivitet som en samtalspunkt med alla föräldrar, detta med motiveringen att problem med övervikt ökar. I ett andra steg tillfrågas föräldrarna vilka tankar de själva har kring dessa frågor. Det kan handla om att föräldrarna känt oro för sina egna barn när det gäller övervikt eller att det finns ärftliga faktorer, som kan tänkas öka risken för barnet att utveckla övervikt. Samtalet skall sedan leda över till vad man själv kan göra i familjen med aktivitets- och matråd. De råd som ges är att man bör undvika inaktivitet och stimulera till vardagsaktivitet, man rekommenderar t ex att små barn klär sig själva och uppmanar att använda vagn i mindre utsträckning. Barn under två år bör endast undantagsvis se på tv. När det gäller mat ges råd om frukost, regelbundna mattider, undvika småätande mellan måltiderna, frukt och grönsaker varje dag, vatten eller mjölk till maten (försiktighet med läsk, saft, O boy, juice) samt att undvika att vänja barnet vid sött. I metodboken betonas att samtalet måste individualiseras och bygga på lyhördhet för den enskilda familjens behov samt att försöka förstärka de goda idéer som föräldrarna själva presenterar i samtalet. Vid 3, 4 och 5 år föreslås i metodboken att kost och fysisk aktivitet diskuteras på liknande sätt. Om barnet är överviktigt (övervikt är inte närmare specificerat) kan broschyren "Råd om vikt, barn 3-6 år" lämnas till föräldrarna. Idag saknas tydliga gränser för övervikt/fetma som är ålders- och könsspecifika. Av de internationellt vedertagna data som finns framgår att barnens BMI (49), efter en inledande snabb ökning, skall plana av och till och med att minska i 2-3 års ålder. Först vid fem års ålder vänder den neråtgående BMI utvecklingen och börjar öka i långsam takt för att vid 18 års ålder nå de gränser för övervikt och fetma som gäller för vuxna. Detta är den normala utvecklingen, dvs. att babyhullet avtar då barnen lärt sig gå och successivt ökar sin rörlighet. Erfarenheter pekar på att majoriteten av patienterna som söker vård i skolåldern har debuterat i sin fetma redan i förskoleåldern. Man kan alltså konstatera att den naturliga nedgången i BMI inte har skett och att omgivningen inte har reagerat på att övervikten grundlagts redan i låg ålder genom ett alltför högt kaloriintag. Risken är att en 254

255 normalt rund liten baby fortsätter att öka och att bibehålla en större mängd kroppsfett än vad som egentligen är normalt för ett växande barn. Det finns alltså risk att man förbiser att BMI utvecklingen avviker från den normala kurvan genom att man inte med blotta ögat kan uppfatta en utebliven nedgång i BMI. Föräldrars betydelse för barns livsstil Familjens livsstil präglar barnet och påverkas i hög grad av föräldrarnas egen hälsa, inställning och egna kost- och motionsvanor. Flera studier pekar på att föräldrar underskattar sin egen betydelse för utvecklingen av barns hälsobeteenden (50, 51). Det framkommer även att föräldrar har svårigheter att rätt bedöma sitt barns vikt och undertolkar ofta barnets vikt. En vanlig föreställning är att barn växer ifrån sin övervikt och därför känner föräldrarna ingen oro. Kulturella skillnader kan ses då man i vissa kulturer anser övervikt som ett tecken på vällevnad under tidiga barnaår. Kunskaper om konsekvenser av övervikt varierar också (52-54). Många föräldrar har ambitionen att upprätthålla goda vanor, men har svårt att genomföra dessa (55). Under hela förskoleåldern introduceras barnet successivt i familjens måltidsvanor och motionsvanor. Således är detta en avgörande period för grundläggandet av en hälsosam livsstil. Uttalade hinder och önskat stöd Flera internationella kvalitativa intervjustudier med föräldrar i fokusgrupper har genomförts i syfte att kartlägga föräldrars erfarenheter av vad som försvårar för dem att ge sina barn i förskoleåldern en näringsrik kost och tillräcklig fysisk aktivitet. I en kanadensisk studie med 39 föräldrar till barn i åldrarna 2-5 år framkom hinder på tre olika nivåer: individuella, sociala och miljöbetingade hinder (56). Individuella hinder som uttrycktes var om barnet var petig i maten. En del föräldrar kunde inte förmå barnet att äta hälsosamt, detta klassades som ett socialt hinder. De miljöbetingade hinder som beskrevs var tillgång på hälsosam kost, medial påverkan, bristande skyddsnät samt otillräckliga resurser. Dessa resultat överensstämde väl med den studie som genomfördes bland förskolepersonal i samma område (57). I en amerikansk studie med fokusgrupper bestående av föräldrar till förskolebarn och förskolepersonal framkom att hinder för att införa hälsosamma matvanor var brist på egna goda matvanor, brist på hälsosamma livsmedel, tid, kunskap, utbildning samt föräldrars gränssättning. Det stöd som föreslogs i intervjuerna var mer utbildning både till föräldrar och också förskolepersonal samt vissa samhällsinsatser. Gällande hinder för att kunna ge sina barn tillräcklig fysisk aktivitet framkom bristande kunskap, barnets ålder, barnomsorg, syskon, motstånd hos barnet samt brist på tid och ekonomiska resurser (58). Dessutom angavs dåligt väder som ett miljöorsakat hinder, då föräldrarna i visst väder hade svårt att övertala barnen till uteaktivitet. Många föräldrar var inte oroade för hur mycket tid barnet ägnade framför teven eller att beteendet kunde utgöra en risk för övervikt utan eventuell oro handlade mer om teveprogrammens innehåll. Föräldrarna fick själva föreslå hur de skulle kunna öka barnens fysiska aktivitet. Förslagen bestod bland annat av föräldrautbildningsprogram för att få barnen i rörelse och minska tiden framför teven(59). 255

256 I Sverige finns inte studier av detta slag. Däremot har vi i en tidigare enkätstudie beskrivit de hinder som föräldrar upplever sig ha för att ge sina barn hälsosamma kostoch aktivitetsvanor (54). Tidsbristen var gemensam för alla föräldrar. Föräldrar med lägre utbildning önskade mer ekonomiska resurser för att kunna klara kostnaden för barnens fritidsaktiviteter. Om samhället ska kunna erbjuda föräldrar rätt verktyg för främjande av hälsosam livsstil bland barn är ett första steg att kartlägga vad man som förälder upplevt sig ha fått för stöd och vilket slags föräldrastöd man önskar för att kunna erbjuda sina barn en hälsosam livsstil gällande kost och rörelse. Forskning visar att vi anlägger våra levnadsvanor tidigt i livet och behåller dem livet ut. SYFTE Avsikten med delprojektet är att kartlägga vilket stöd föräldrar har erhållit och efterfrågar för främjandet av sina 4-åringars livsstil avseende kost och rörelse. FRÅGESTÄLLNINGAR Vilka svårigheter i föräldrarollen möter föräldrar för främjandet av barns livsstil? Vilket stöd upplever föräldrar att de har erhållit gällande barns livsstil? Vilken typ av föräldrastödsinsatser efterfrågas för främjandet av barns livsstil? Studien är godkänd av Etisk Prövningsnämnd dnr.2008/145. METOD En kvalitativ ansats med fokusgruppsintervju som datainsamlingsmetod valdes. Fokus låg på föräldrarnas egna uppfattningar kring vilket stöd de erhållit och önskar för främjandet av sina 4-åringars livsstil avseende kost och rörelse. Flera pilotintervjuer, (såväl individuella som i grupp) genomfördes för att testa om frågeguiden var tillämpbar för att uppnå studiens syfte och besvara de huvudsakliga frågeställningarna. Pilotstudierna resulterade i vissa justeringar av frågeguidens struktur. Fem fokusgrupper har genomförts. Fokusgruppernas storlek varierade, mellan 4-8 informanter i varje grupp. Urval Undersökningspersonerna i fyra av fokusgrupperna rekryterades slumpmässigt bland föräldrar som hösten 2007 deltagit i en enkätstudie rörande Föräldrarelaterade riskfaktorer som har betydelse för utveckling av övervikt/fetma bland 3-åriga barn i Uppsala län (PROOCstudien). Deltagande i PROOC-studien samt barnets födelseår (år 2004) var en homogenitetsfaktor för dessa fyra grupper, samt utbildningsnivån inom grupperna. Grupperna var heterogena med avseende på föräldrarnas etnicitet och kön samt barnens BMI (uppgifter om barnens BMI finns i PROOC-studien). Det var svårt att rekrytera föräldrar med invandrarbakgrund till dessa fokusgrupper, totalt tre stycken och en grupp föräldrar rekryterades med invandrarbakgrund från en förskola i ett invandrartätt område i Uppsala. I delprojektet genomfördes fem fokusgrupper med totalt 30 informanter, med majoriteten mödrar 83, 3 % (n=25) och 16, 7 % fäder (n=5). I varje grupp fanns en pappa 256

257 med som deltagare. De 4-åriga barnen var samtliga födda i Sverige, 46,7% (n=14) av barnen var flickor och 53,3%(n=16) var pojkar. Gällande bakgrundsvariabler för de deltagande föräldrarna i studien och jämförelse med populationen i Sverige finns nedan (1) (Tabell ). Tabell Beskrivande statistik av intervjupersonerna Föräldrarna N=30 Projektet SCB* Födelseland Sverige 73,3% 82,0% Annat 26,7% 18,0% Längst avslutade utbildning Grundskola 10 % 14,0% Gymnasium 53,3 % 49,0% Universitet/Högskola (>3 år) 36,7% 20,0% Sysselsättningsform Förvärvsarbetar heltid 46,1% 54,6% Förvärvsarbetar deltid 12,5% 15,0% Studerar 3,9% 3,7% Föräldraledig 28,9% 4,2% Arbetssökande 3,1% 4,5% Civilstatus Gift 80,0% 51,3% Sammanboende 13,3% 24,3% Ensamstående 6,7 % 24,4% * SCBs rapport Barn och deras familjer 2006 (1) Vid rekryteringen av föräldrar till de fyra första fokusgrupperna skickades 20 inbjudningar ut till varje planerad grupp. Några dagar efter brevets ankomst kontaktades föräldrarna telefonledes. Mer än hälften av föräldrarna tackade nej vid denna förfrågan, med hänvisning till alla de aktiviteter som hör till månaden maj och början av juni när de flesta av intervjuerna ägde rum. Fokusgrupperna i början av augusti krockade med semester för flera föräldrar. De föräldrar som avböjde deltagande uttryckte dock ett intresse för studien, endast en förälder uppgav att ämnet inte berörde. Till den första fokusgruppen rekryterades tio föräldrar, men endast hälften (n=5) kom. De föräldrar som inte kom enligt överenskommelse kontaktades telefonledes och de uppgav att de glömt bort intervjun. För att undvika internt bortfall i de tre kommande grupperna kontaktades föräldrarna per telefon för påminnelse ett par kvällar innan fokusgruppen och samtliga som tackat ja kom till intervjun. Den sista fokusgruppen ägde rum på en förskola, förskollärarna rekryterade föräldrarna utifrån gällande kriterier. Tio föräldrar tillfrågades och sex tackade ja, de som avböjde deltagande uppgav tidsbrist eller bristande språkkunskaper som skäl. Datainsamling Inbjudan till de fyra första fokusgrupperna skickades alltså ut i ett missivbrev med information och förfrågan om deltagande. I brevet informerades föräldrarna om att 257

258 studien är ett regeringsuppdrag som Folkhälsoinstitutet fått och att föräldrarna rekryterats utifrån deras deltagande i en enkätstudie under hösten 2007, rörande 3-åringars matvanor och viktutveckling. Vidare beskrevs den aktuella studiens syfte, det praktiska arrangemanget med en inledande frukostbuffé och de tillfrågades om att delta i ett gruppsamtal med andra föräldrar (8-10 st). Vid tidpunkt för fokusgrupp hälsades föräldrarna välkomna av moderator och observatör och visades in i det rum fokusgruppen skulle äga rum. Moderator och observatör presenterade sig kort och respektive roll klargjordes. För att få en mjukstart ombads föräldrarna i en runda bordet fråga berätta om hur många barn de hade och barnens ålder. Gruppintervjun tog ca 90 minuter. Alla intervjuer spelades in på band och transkriberades för analys. Ersättning utgick med 100 kr per förälder. Tabell Frågor som användes i intervjuguiden Frågor 1. Vad ingår i begreppet livsstil för dig? 2. I vilken utsträckning tror du att man som förälder kan påverka sitt barns livsstil? 3. Vilken sorts stöd har du som förälder till ett förskolebarn fått när det gäller ditt barns kost? 4. Vilken sorts stöd har du som förälder till ett förskolebarn fått när det gäller ditt barns rörelse? 5. Vad skulle du som förälder vilja ha för sorts stöd när det gäller barns kost och rörelse? 6. Finns det något som ansvariga för barnens hälsa i samhället borde tänka på när det gäller barnens livsstil? Dataanalys Tematisk analys valdes som analysmetod och de nedskrivna intervjuerna tolkades och sammanfattades genom dekontextualisering där materialet bröts ned i teman och kategorier (7). Denna process gjordes i flera omgångar under analysens gång, från obruten text till olika teman och kategorier som varierade under analysens gång. Denna tematisering och kategorisering finns illustrerad i ett flödesschema där slutresultatet finns redovisat. Även den forskningsansvariga har analyserat materialet och bedömt om kategorierna passar till avsett tema. Därefter gjordes en rekontextualisering där de erhållna svaren från det dekontextualiserade materialet i syfte att undersöka att de fortfarande stämde överens med det sammanhang det hämtades ifrån. Det var viktigt att validera delarna i förhållande till helheten. 258

259 SLUTSATSER Föräldrar till barn i förskoleåldern anser att livsstilsfrågor gällande barns kost och fysiska aktivitet är viktiga och engagerar, i synnerhet som livsstilen förändrats avsevärt de senaste åren med stort utbud av ohälsosamma livsmedel och stillastittande aktiviteter. Som förälder är man medveten om att man utgör barnens förebild och har stor möjlighet till påverkan. Samtidigt påpekar föräldrarna sina egna begränsningar i livsstilsfrågor. Att majoriteten av barn vistas stor del av vardagen på förskolan och att i takt med barnets växande ålder ökar påverkan från kamrater. Föräldrarna betonar att det egna nätverket med föräldrar till barn i liknande ålder utgör ett stort stöd, de som erbjudits möjlighet att delta i föräldragrupp uttrycker positiva upplevelser och erfarenheter. Flera föräldrar har upplevt att förskolan är ett stöd och ett bollplank rörande barnets kost och rörelse. BVC-sköterskan utgör ett stort stöd för föräldrar under barnets första år, framförallt vid övergången från amning till smakportioner. Även informationsmaterial från barnmatsföretagen upplever föräldrar som ett stöd. Folktandvårdens föräldraträffar hos tandhygenist under barnets första år uppskattas. Många föräldrar efterfrågar att förskolan ska användas som en arena för föräldrastöd, dels för fortbildning men även för diskussionsgrupper. Föräldrarna önskar att förskolan ska bjuda in till temakvällar, gärna med en inledande föreläsning av expertis och att det sedan ska finnas utrymme för diskussion. Behovet av att bolla livsstilsfrågor med andra föräldrar är stort. I viss mån vill man även träffa gemensamma överenskommelser om till exempel utevistelse, TVoch dataspel. I detta sammanhang poängterar även föräldrar att BVC skulle ha en självklar roll. De skulle kunna bidra med kompetensutveckligen vid dessa föräldraträffar och på så vis stötta föräldrar även till barn som är äldre än ett år. Föräldrarna efterfrågar tidiga insatser, gärna av förebyggande karaktär av samhället för att själva kunna ta ansvar för främjandet av sina barns livsstil gällande kost och rörelse. 259

260 RESULTAT Alla föräldrar i grupperna poängterade att frågan om barns livsstil avseende kost och rörelse är mycket aktuell i dagens samhälle, flera uttryckte att frågan verkligen berör och att man har ett behov av att diskutera och få stöd för att på ett bättre sätt kunna erbjuda sina barn en hälsosam livsstil. Stämningen i grupperna var god med många skratt och igenkännanden. Föräldrarna var mycket positiva till att diskutera barns livsstil utifrån de aktuella frågeställningarna med föräldrar i liknande situation. En förälder skrev en blogg efteråt och förmedlade att frågan engagerade och gruppdiskussionen behövs. Gruppdiskussionerna var lite trevande i början, men blev snabbt självgående och livliga, föräldrarna hade snarare svårt att avsluta samtalet. Samtliga grupper präglades av tolerans och respekt för allas åsikter. I tre av grupperna fanns en uttalad samstämmighet, men även i de två grupper där något avvikande åsikter fanns så accepterades de. Resultatet presenteras nedan och inleds initialt med en tabell som ger en översiktlig sammanställning över projektets sex teman med tillhörande kategorier (Tabell ). Tabell En översikt av teman och kategorier TEMAN Vägen till livsstil Livsstil i förändring Hinder på vägen Upplevt stöd Önskat stöd för främjande av barns livsstil När övervikten är ett faktum KATEGORIER Begreppet livsstil Föräldern ansvarig och vägvisare Kamraterna tar över Förskolan - en viktig partner Skärmen som trollbinder barnet Spontan leken är borta Guldkant var dag eller bara på lördagen? Mångfaldig påverkan (reklam, Mc Donalds) Restriktioner och förbud Föräldraskapet - det stressiga en- eller tvåmansföretaget Forskningsrönen som förvirrar Lika många policyn som förskolor Att vara nykomling i Sverige Kalibrera med andra föräldrar Det egna nätverket BVC-stöd under den första tiden eller när något krånglar När förskolan arbetar genomtänkt med mat och rörelse Det föredömliga stödet Andra föräldrar som bollplank -socialt nätverk Förskolan som arena för stöd BVC kan förebygga mer Förebyggande insatser Enhetlig policy, tydliga riktlinjer och lagstiftning Råd innan det är för sent Svårt att säga nej -svårt att få ett ja 260

261 Vägen till livsstil BEGREPPET LIVSSTIL Föräldrarna var i stort sett eniga om att begreppet livsstil var ett brett begrepp som innefattade människans val av och inställning till kost, motion, arbete, fritid, vänner samt alkohol- och tobaksvanor men även etik och moral, det vill säga i stort sett hela sättet att leva. En förälder ansåg dock att livsstilen inte handlar så mycket om inställningen utan mer står för resultatet. - Ja, men hur man lever sin vardag vad gäller kosten och aktiviteten som du redan har nämnt då och andra faktorer och för vuxna rökning och alkohol, så att säga, men sedan kan man alltid göra tillfälliga utsvävningar, men hur man lever sin vardag i det dagliga. Förhållningssätt vad man har för inställning och hur man lever sin vardag. De vanor och levnadsmönster som kan relateras till den egna personen. - Jag tycker personligen att det handlar mer om vad man gör och inte så mycket om inställningen. Jag själv kan ha en viss inställning, men tittar jag på vad jag själv gör, så stämmer det inte riktigt. Barn gör vad jag själv gör och inte vad jag tycker. Flera av föräldrarna med invandrarbakgrund betonade även religionen som en central del av livsstilen. - Kulturen, religionen betyder mycket, om man är invandrare så har man lite annorlunda med religion, mat, kultur och så språket. Vi har annan mat hemma och det finns inte samma på dagis det är mycket skillnad på livsstil. FÖRÄLDERN ANSVARIG OCH VÄGVISARE Alla föräldrar i samtliga grupper var eniga om att det är föräldrarna som i första hand är ansvariga för sina barns livsstil, de uttryckte en ansvarskänsla både för hur de själva levde som förebild och som primär vägvisare för barnet. Flera föräldrar påpekade dock att samhället påverkar barnets livsstil i hög grad. - Barn gör som föräldrar gör inte som föräldrar säger - Det är föräldrarna som ansvarar för barnens livsstil. - När barnen är så små så väljer ju föräldrarna åt dem, de väljer inte själva, vi väljer åt dem. - Visa alternativen kanske. - Vi har ju lämnat ifrån oss en del så att säga utav de här grundläggande sakerna som att maten inte är giftig och att leksakerna funkar och såna saker, det har ju blivit samhällets ansvar vi har ju ett institut där ögonen på alla nallar testas, så att de inte lossnar och man får inte sälja mat av viss karaktär och så vidare.sådana saker har vi som föräldrar fått hjälp med, vi måste ju som föräldrar ha ett fungerande samhälle runt oss på något sätt så att det fungerar. Föräldrarna måste ansvara för barnet och vad vi ger de, men med samhällets hjälp. 261

262 KAMRATERNA TAR ÖVER Föräldrar som även hade äldre barn i skolåldern uttryckte att de redan hade upplevt kamraternas betydelse för sina barns livsstil och hur de som föräldrar fått mindre utrymme för påvkerkan i takt med barnens stigande ålder. Kamraternas beteende och livsstil var viktigt för barnen. - Jag tror att man som förälder i hög grad kan påverka sina barn som små, man kan grundlägga något, något de kan ha med sig i vuxen ålder till viss del, men visst självklart tar de med kompisars beteenden i skolåldern mer till viss del och längre fram så, men de får med sig en slags stomme, tror jag - Det är säkert när de[barnen] är lite yngre som man kan påverka sina barn mest, sedan blir de mer och mer egna individer och Ju äldre de blir så fattar de mer egna beslut som i tonåren kanske - Nu kan man ju styra sitt barn, men det blir svårare. När de är så små så är det enklare att själv bestämma, mina äldre barn speglar sig mer i sina kamrater. Jag märker det. FÖRSKOLAN - EN VIKTIG PARTNER Som nämndes ovan så ansåg samtliga informanter att föräldrarna bär huvudansvaret för sina barns livsstil, men att samhällets stöd är nödvändig. Förskolan nämndes framförallt som en viktig partner, då många barn vistas mycket tid på förskolan. Ja, det är föräldrarna som är ansvariga för barns hälsa, men förskola/skola kan underlätta och ge stöd ja. - Det ska var ett samarbete, jag vet ju inte hur mitt barn beter sig under de åtta timmarna som hon är någon annanstans så att inte den personalen låter ett dåligt beteende vara Om mitt barn är elakt mot ett annat barn måste jag ju ha reda på det.även om det är mitt ansvar. En förälder ifrågasatte att vissa föräldrar har svårt att kompromissa med förskolans normer, medan en förälder uttryckte frustration över att förskolan bjuder på glass vid barnens födelsedagar. när vi liksom har föräldramöten på dagis vill väldigt många föräldrar, att dagiset liksom ska sätta deras normer hela tiden Det ska inte vara glass och det ska inte vara så och usch. Allt är förbjudet och ska vara så exakt. Det blir väldigt mycket diskussioner när vi har våra föräldramöten och jag kan ibland tycka att dagiset måste få sätta sin norm och inte bara att JAG, JAG, JAG ska sätta min norm hela tiden. ( ) Jag tycker personligen att det ibland är bra att dagiset sätter sina egna normer som kanske inte alltid stämmer överens med mina och visst det kanske skapar en frustration just då. - Jag kan tycka att folk får gärna ge glass och annat till sina barn, men jag kan tycka i förskolan så hör det inte hemma Vi har väldigt mycket synpunkter på vad man gör i det offentliga. 262

263 Livsstil i förändring SKÄRMEN SOM TROLLBINDER BARNET Många föräldrar poängterade att utbudet vad gäller tv-program och dataspel är alldeles för stort och jämförde gärna med den egna barndomen. Flera föräldrar berättade även att barnen blir uppslukade och avskärmade framför tv och dator och att de är svåravledda, detta leder inte sällan till konflikter. I vår generation spelade man inte dataspel som liten. När vi växte upp så fanns det en halvtimme på kvällen eller hur det nu var, men nu finns det ju kanaler hela dagarna. -..men vår mellankille, han som är 3 år, han älskar att sitta vid datorn. Han skulle kunna sitta en hel dag och klicka på musen och spela. -Han skulle kunna sitta framför teven alla dygnets vakna timmar om han fick. Just nu längtar han till det ska börja regna, för att då ska han få se på film. När han vaknar frågar han Regnar det idag? Nej, det är sol så öppnar man dörren och Ut. Det är en kamp, tyvärr. Flera föräldrar betonade hur viktigt tydliga gränser är för hur mycket barnet får titta på tv eller spela dator. Gränser upplevdes ofta som ett stöd, men föräldrarna erkände samtidigt att vid vissa tillfällen var det bekvämt att låta barnen sitta ner framför tv/dator. När barnen är i 4-årsåldern kände de flesta föräldrarna dock att gränssättningen var hanterbar, men det var svårare ju äldre barnet var. - Man får vara väldigt bestämd, nej nu får du för att han skulle kunna sitta i flera timmar. Det tycker vi är han är ju inte ens 4 år ibland är det ju bekvämt att han sitter där han är ganska aktiv och på liksom..stökig. Antingen morgon eller kväll får det bli liksom ( ) Men ibland så känner man oj Ska det vara så här tidigt, jag får dåligt samvete det känns jobbigt. - Det är ett ännu större problem sedan när de blir större och de sitter hemma framför datorn, än så länge är man ju rätt så mycket tillsammans och gör saker tillsammans, än så länge vill de ju det i alla fall. SPONTANA LEKEN ÄR BORTA I fyra grupper framkom det synpunkter på att den spontana leken håller på att dö ut, de organiserade aktiviteterna tar över och det finns knappt tid kvar till det fria lekandet. Flera föräldrar uttryckte att det är väldigt tidskrävande att skjutsa barnen till alla aktiviteter. Många önskade att barnen återupptäcker det spontana lekandet, och att man gärna går ihop med andra föräldrar för att stötta med gränssättning, som uppmuntrar och stimulerar barnen till den fria leken. - Det känns som om barn nu för tiden har svårare att komma på saker att göra. Man kanske i förskolan/skolan behöver lära barn hur man egentligen leker. - De behöver lära sig att ha tråkigt. Det behöver inte gå i 190 hela tiden. - Jag önskar att det här spontana lekandet skulle komma tillbaka mer, att man är ute och leker på ett sätt i sin hemmiljö det skulle man kunna jobba mer på om man som föräldrar har lite samma filosofi. Och då kan de inte slinka in hos nästa och sätta sig vid datorn istället. 263

264 Jag vet att de har gjort mer i så i parhusområden, att man har som en gård och de bestämde Nu är alla dörrarna stängda. Samtidigt insåg man att samhället i sin planering också har en del att bidra med för att återuppliva den spontana leken. - Men sen är det också så att de får inte bygga bort alla grönområden som finns det måste finnas någonstans kvar som de kan röra sig i bara det finns gräs så kan de ju spela fotboll.det är ju samma sak att förut så spolade de isar lite här och var men nu att de slutade med det.. och nu finns det bara på vissa ställen då ska man ta sig alla har ju inte ens bil.att ta sig till en isbana eller en kulle att åka pulka på eller att åka skidor på det måste finns grönområden kvar det tycker jag är ett jätteproblem det måste styras upp. GULDKANT VAR DAG ELLER BARA PÅ LÖRDAGEN? Majoriteten av de svenska föräldrarna hade infört lördagsgodis som tradition, man upplevde detta som en bra och självklar gräns som också accepterades av barnet och gränssättningen fungerade även som ett skydd mot konflikter. Många föräldrar upplevde dock att utbudet av godis är stort och lättillgängligt. Det blev tydligt att flera föräldrar tummade på regeln om endast lördagsgodis. Även fredagsmys börjar bli ett utbrett begrepp i de svenska familjerna. - Jag tänker också på att förr var det mest lördagsgodis, nu är det fredagsmys också. Ibland känns det som om det är lördag hela veckan. Det trappas upp. Det ska vara guldkant hela tiden. - Det handlar ju också om att lära sig att vänta på någonting att längta och vänta.. all snabbmat är ju verkligen att bryta ner den biten och man ska ha omedelbar behovstillfredsställelse och Jag ska ha det nu och man får leksaker, ballonger, flaggor och allt på en gång, man kan ha det varje dag om man vill försök få bort det och ha fest en dag i veckan...kanske, då blir det också mycket roligare. Flera föräldrar uttryckte ett missnöje över att förskolan erbjöd belöningar till barnen i form av sötsaker. - Jag tycker de[förskolepersonalen] ska erbjuda så lite glass och godis på förskolan som möjligt, det är ju ändå vardag. De behöver inte muta sig till det, de är poppis ändå. Föräldrarna med invandrarbakgrund ifrågasatte lördagsgodis och att det handlar om att äta något trevligt när man är lediga tillsammans hela familjen. Flera föräldrar med invandrarbakgrund menade att många invandrarpappor arbetar på restauranger under helgerna och att det är förklaringen till att invandrare äter godis andra dagar i veckan. I gruppen med invandrarföräldrar var man eniga om att invandrare äter godis oftare, ibland varje dag, men i mindre mängder. Man hade känslan att många svenskar frossar i godis på lördagarna. - I vår familj äter vi inte lördagsgodis, vi har andra dagar som vi äter sötsaker. Vaddå lördagsgodis? Man kanske inte är ledig just på lördagen.och då kan man äta godis på annan dag barnen säger att de vill ha lördagsgodis men vaddå vi är ju inte lediga då för oss är det inte så viktigt vilken dag det är. 264

265 MÅNGFALDIG PÅVERKAN I de fyra första grupperna påpekade föräldrarna att snabbmatsförtagen, tv-reklamen och handlarna påverkar barnen i hög grad vad gäller livsstilsfrågor. De vänder sig ofta direkt till barnen vilket upplevdes som frustrerande och ifrågasattes av flera föräldrar. Även förskolan nämndes som en aktör som påverkar barnen mycket. En förälder med styvbarn berättade att det är svårt när föräldrarna är separerade och olika regler gäller för de olika familjerna. Dessutom kan man som mamma och pappa ha olika åsikter. - Just med MC Donalds som använder sig av senaste Disney filmen och vänder sig direkt till barnen. Det kan jag känna är jättetokigt. Man kan inte vända sig till barn som konsumenter. Det är säkert svårt att komma åt, men visst är det så att i Sverige får man inte vända sig till barn i reklamen. - Det finns ju en anledning till reklam till barn, manfår ju inte ha barnreklam i TV, då har ju trean flyttat till England naturligtvis bara för där får ju de visa sin reklam och då kommer det ju till oss i alla fall och man ser ju att barnen säger Det där vill jag ha. - Jag som har bonusbarn ser ju väldigt tydliga skillnader hur det görs hos den andra föräldern och hur det görs hos oss det är totalt höger-vänster. Det är jättejobbigt att försöka få någon mellan väg där, det ser man visst påverkat det.. visst absolut. -I dagens läge om man jämför min barndom med dagens alltså dagens barn så, det där vad jag menar med dagis det är påverkan från föräldrar delas emellan föräldrar och personalen på dagis och så vidare det där blir väldigt svårt för att nästan sex sju åtta timmar om dagen så är barnet på förskolan. Den är inte under kontroll av föräldrarna, utan den lilla tid som finns när barnet kommer hem så dagis eller skola hem så finns det två föräldrar så har de säkert olika åsikter i uppfostran av barn, den gör också att man påverkar ju, men det kan bli fel, speciellt när man kommer från ett annat land till ett annat samhälle med annat system. RESTRIKTIONER OCH FÖRBUD I två av grupperna togs debatten om socker upp, både det rena och det dolda sockret och även inställningen till light produkter. Föräldrarna diskuterade sina erfarenheter av och inställning till restriktion och förbud, flera uttryckte en viss osäkerhet inför för hårda restriktioner, de kände en oro inför barnets framtida revolt. En förälder berättade att de hade fattat beslut att införa totalförbud vad gäller sockerintag till barnen, något många vuxna i familjens omgivning hade reagerat på och ifrågasatt. - Nu kan man lite lättare styra, sedan undrar jag om det kan slå tillbaks när barnen blir äldre, man inte får bli för rigid heller. Jag tänker på en barnläkare som jag träffade en gång som hade fyra barn, där det första barnet hade totalt förbud, men var den största godisråttan av alla. Jag kan nästan tänka mig att det ligger något i det. Blir det för märkvärdigt och speciellt tar det lätt över. Då blir det stort. Om det får vara med i lagom dos och inte bli för upphåsat, då kanske det inte behöver bli lika stort. - Ja, det är en balansgång. Jag känner en bekant som förbjöd sitt barn [att äta godis] under de tre första åren, han tjatade hela tiden. Det kan bli som en revolt. 265

266 - vi har strypt det mesta av sockret hemma till våra barn, de får ingen glass ingen juice inget nej, det funkar jättebra. Jag märker större problem i förhållningssätt hos andra vuxna än för våra barn. Våra barn tycker inte att det är konstigt att de inte har fått äta glass. Det är inte konstigare än att en kille inte får äta korv eller att en inte får äta kött alls. Men det är andra vuxna som tycker vi är elaka. Hur kan vi göra så mot våra barn? Hinder på vägen FÖRÄLDRASKAPET- DET STRESSIGA EN- ELLER TVÅMANSFÖRETAGET Ensamhetskänslan i föräldraskapet uttrycks tydligt, framförallt bland föräldrarna med invandrarbakgrund, men även bland de svenska föräldrarna. Mor- och farföräldrarna finns sällan med i vardagen. Tidspressen är ytterligare en faktor som bidrar till känslan av stress och otillräcklighet. Bristen på tid förklarade flera föräldrar som orsaken till mindre hälsosamma måltider. En majoritet av föräldrarna upplevde att de inte fått tillräcklig information från BVC gällande barnets kost och rörelse, de saknade stöd nu när barnen var i 4 årsåldern och viktiga livsstilsfrågor var aktuella. - Det blir en sådan otrolig stress [vid matlagningen], det är jättejobbigt. Det är lätt hänt att välja något lätt att lag som kanske inte är så nyttigt. - Jag tycker att vi inte fått information om vad eller hur barn ska äta eller röra sig eller var man ska vända sig när man behöver hjälp det är lätt att gå till akuten dörren är inte låst som på vårdcentralen och här känner vi inte många. Man känner sig ensam det är synd! - När man går på de här årskontrollerna, de är ju ganska innehållslösa man kanske träffar en läkare som frågar hur de mår. Sen väga, mäta och sen Det här ser väl bra ut och en klapp på huvudet och sedan är det klart Det här är ju årskontrollerna, som ska vara lite mer omfattande, men man träffar ju inte någon att prata med. FORSKNINGSRÖNEN SOM FÖRVIRRAR Föräldrarna i alla fem grupperna påpekade att media publicerar forskningsrön utan vetenskapligt stöd, vilket en del föräldrar klarade av att sortera, medan en del förmedlade en känsla av stress till följd av ofta motsägelsefulla råd och rön. Vissa föräldrar hade dock tagit fasta på specifika råd och följde dem. - Media spottar ut en massa nyheter om vad man ska äta man vet att barn ska äta rätt och röra sig de skriver mycket olika, man vet inte till slut. - Information får man varje vecka på löpsedlarna om vad som är farligt och sedan får man välja om man vill ta till sig det eller inte men visst oroar de.. - Man vet inte hur man ska sålla alla de här budskapen som man får som överallt och hur mycket man ska låta sig manipuleras. Det känner jag ofta att man blir ju manipulerad av alla forskningsprojekt och resultat och kvällstidningar. Ja, jag är själv inom forskningen och försöker då tro på det men ibland känner man det att det går ut för snabbt med ofärdiga resultat. - Det har varit mycket om den här smakförstärkaren. Jag kollar på allt. 266

267 LIKA MÅNGA POLICYN SOM FÖRSKOLOR I samtliga grupper betonade föräldrarna att de saknar en enhetlig policy inom förskolan vad gäller barnens kost och rörelse. De uttryckte att skillnaderna är stora och förskolans policy styrs i hög grad av inställningen och intresset hos förskolepersonalen. - Det är stora skillnader mellan dagis och även mellan grupper, det har så mycket med personalen att göra liksom, jag tycker är lite märkligt med kost och motion när det gäller förskolan och förskolelärarna får inte lära sig mer i utbildningen, det är väldigt märkligt Nu är ju många medvetna ändå och liksom tar reda på det på eget sätt, men i utbildningen så förekommer det i princip noll. Policy runt kost och utelek varierar mycket mellan förskolorna. - Jag håller med om det... man skulle vilja ha en översyn det känns som på förskolan blir det väldigt mycket upp till personalen och dessutom så tycker jag... ja...de har ju hand om våra barn så många timmar de har ju verkligen i grupp möjlighet att påverka..och är det då något man inte tycker om ja...då får man ju det de har en jätteviktig roll jag måste säga det. ATT VARA NYKOMLING I SVERIGE I samtalen med föräldrar med utländsk bakgrund framkom ofta att man upplevde en del svårigheter som inte svenskfödda föräldrar har. Bristande färdigheter i svenska språket som barriär för sociala kontakter och inhämtande av information nämndes ofta. Vissa föräldrar uttryckte att de helst vill ha hälsoinformation på det egna språket och att de försöker att överföra den livsstil som man vuxit upp med till sina barn. Andra berättade att de upplevde sådan särbehandling, som information på annat språk än svenska, som ett hinder för att lära sig svenska och den svenska livsstil som man försöker att uppfostra sina barn i. - Det är så lätt att bli vilsen för att man vill så gärna bli svensk, är det inte så, många som jag möter vill så jättegärna bli svensk och göra som svenskarna gör och så tittar man sig omkring och så blir det här man fångar upp för att man tappar sina traditioner av att äta frukt och grönt och kanske om det nu är det, för att man är rotlös så blir det det närmaste man tittar på. - Det skiljer mycket från land till land, och i mitt land så bryr de sig inte lika mycket om vad man äter till exempel till mellanmål och så som vi gör i Sverige utan det kan vara choklad, chips eller Coca-cola. Det har jag hört av andra också. Vi har en vana att äta oftare och det är svårt att ändra och varför ska vi ändra jag vet inte. en klubba.. vi har blivit uppväxta så man uppfostrar sina barn som man själv blivit uppfostrad.. -I mitt hemland är det varmt och skönt och barnen är ute mycket mer och springer, här i Sverige så är det kallt väder så barnen måste vara inne är lite skillnad vi har mer sol och barnen är mer ute..de simmar och spelar mycket fotboll och detsamma med mat..i våra länder har vi mer färsk frukt och det smakar mer och det är stor skillnad både på mat och hur vi rör oss, bara att man tänker på solen så vi rör oss mycket mer i våra länder här i Sverige svettas man nästan aldrig och man rör inte på sig så mycket det är skillnad. 267

268 Upplevt stöd KALIBRERA MED ANDRA FÖRÄLDRAR Det framkom i alla grupper att andra föräldrar med barn i samma ålder hade utgjort ett bra stöd, flera föräldrar upplevde att erfarenhetsutbytet vad gällde gränssättningen tillförde mycket och såg andra föräldrar som självklara och ovärderliga bollplank. Man kände en slags gemenskap inför de frågor som föräldraskapet väcker. Vanligtvis pratade man med föräldrar till barnens kamrater, men även grannar och egna vänner med barn hade varit till stöd. - Ett tag var min sons kompisar ofta hemma hos oss och spelade TV spel, när jag sedan sa åt dem att gå ut och leka, då plötsligt var de aldrig hos oss. Då ringde jag till hans bästa kompis föräldrar och då kom vi överens om reglerna. Då uppstod ju den tredje och då var vi fler föräldrar som kom överens. Det kändes bra. - Det är viktigt att gå ihop med andra föräldrar, som kompisar med barn i samma åldrar, men idag finns inget uppstyrt, vilket vore väldigt bra...utan man pratar med de föräldrar som ens barn leker med. - När vi bodde i en annan del av Sverige träffades vi några föräldrar och bestämde att två tre stycken, följde med barnen tre ggr per termin och spela fotboll ett par ggr i veckan det funkade jättebra vi hjälpte varandra och pratade med varandra. Vi hade bra stöd och vi gjorde upp saker och bestämde gränser och aktiviteter, vi hjälptes åt. BVC-STÖD UNDER DEN FÖRSTA TIDEN ELLER NÄR NÅGOT KRÅNGLAR Alla föräldrar ansåg att BVC hade varit ett utmärkt stöd under barnets första levnadsår och framförallt i samband med introduktionen av smakportioner vid övergången från amning. Några föräldrar i två av grupperna nämnde de föräldragrupper som initierats av BVC som ett stöd, flera föräldrar kunde dock inte påminna sig om att de hade fått en sådan inbjudan. Några föräldrar nämnde att de endast hade fått broschyrer i sin hand som innehöll information om kost. En förälder hade fått en informationsfolder om barn och TV-tittande, medan alla andra föräldrar saknade råd gällande TV-tittande och eventuella begränsningar. - Just när man skulle börja med mat fick man råd från BVC till exempel vad man inte ska ge före 1 års ålder, som att man ska vara aktsam med salt och spenat. Sedan dess har man inte fått så mycket information, utan det beror mycket på vad man själv äter. - Jag tycker det var bra med föräldragrupper, det var såå bra. Två föräldrar berättade att de hade haft problem med sina barn gällande barnets kost, och de föräldrarna ansåg att BVC hade varit stöttande och omvårdande. - Jag tror jag hade tur på det viset att jag träffade eller hade en bra sköterska på BVC och hon har alltid tid att prata, till och med när jag träffar henne på gatan frågar hon Hur är det med ditt barn? Jag har haft så mycket bekymmer med mitt barn, han vill inte äta. 268

269 NÄR FÖRSKOLAN ARBETAR GENOMTÄNKT MED MAT OCH RÖRELSE I tre av grupperna framkom förskolan som ett bra stöd avseende livsstilsfrågor runt barnet, man kände att man kunde fråga om tips och råd, även om flera av föräldrarna efterlyste mer kompetens bland förskolelärarna. Vissa förskolor hade tagit ett medvetet grepp vad gäller kost och aktivitet med hälsosamma livsmedelsval och mycket utevistelse och gymnastik, vissa förskolor hade till och med hälsoprofilerat sig. Föräldrarna upplevde detta som ett stöd. - Jag är också nöjd med våra förskolelärare, de är bra att resonera med, för de känner mina barn och är det något man funderar över så kan man fråga om de också har märkt det där.. och få lite tips om vad man kan göra. Det tycker jag också är en viktig bit där kan jag se skillnad om att småbarnsavdelningen är mer pressad eller så där och jag kände att barnen inte fick vara ute så mycket som jag skulle vilja och önskat Jag tycker att de är fantastiska. - Man är ändå väldigt priviligerad att det finns en kock på dagis som lagar maten,jag tror ändå det har en viss betydelse. Att skapa ett intresse kring maten. - På vårat dagis är de ute jämt, ja eller ofta. Utflykt oavsett väder varje onsdag oavsett väder Det är toppen DET FÖREDÖMLIGA STÖDET I fyra av fem grupper pratade föräldrarna mycket positivt om de informationsträffar Folktandvården hade bjudit in till, endast en förälder i dessa grupper kunde inte erinra sig om besök hos tandhygiensten. Många föräldrar tyckte att informationen var tydlig och man uppskattade den förebyggande insatsen. Barnmatsföretagens broschyrer nämndes i alla grupper i positiva ordalag, man tyckte att det fanns en proffsighet i att de även lämnar förslag på recept för egen tillagning av barnmat. Boken Leva med barn (60) tog en grupp upp som ett bra stöd i livsstilfrågor för barnen, denna bok hade föräldrarna fått från MVC eller BVC. - Ja där [på Folktandvården] fick man faktiskt bra information om vad som innehåller socker och man fick komma till en tandhygienist, några barn med sina föräldrar en grupp med tre fyra barn Det var bra förebyggande. - Barnmatsföretagen försöker fånga oss barnfamiljer, som ju är en åtråvärd målgrupp i marknadsföringssammanhang. Bra kostråd får man till exempel i utskick från Semper. Jag tycker att de är proffsiga, för de ger recept och tips till dem som lagar mat själva, det är inte bara reklam för de egna produkterna. Likaså får man nyhetsbrev från till exempel Liberoklubben, där sådant som sovvanor, TV-tittande finns med. Önskat stöd för främjande av barns livsstil ANDRA FÖRÄLDRAR SOM BOLLPLANK -SOCIALT NÄTVERK I alla grupper kom önskemålet om föräldragrupper upp, man önskade samverka med andra föräldrar och ha dem som bollplank för gränssättning och som stöd för att orka axla föräldrarollen. Föräldrarna var eniga om att ett liknade forum som fokusgrupperna fast på initiativ av förskolan vore ett ypperligt sätt att möta föräldrar på ett informellt sätt i ett diskussionsforum. 269

270 -Ja, tänk att inom förskolan prata ihop sig med föräldrar och bilda nätverk. - När de är små kan man fortfarande kontrollera de. Det är ju bara att stänga av tv och säga att nu är det färdigtittat och nu gör vi så..men det är ju en problematik..jag skulle gärna vilja träffa föräldrar och diskutera såna här saker gränser och så.när man möter föräldrar i klassen Vad ska vi ha för policy?? Det är jättejobbigt om barnens kamrater får göra si och så eller så får den och så får inte mitt barn, det blir så många olika gränser nej där skulle jag verkligen vilja resonera med andra föräldrar om Vad tycker vi??? Hur gör vi? - Det handlar mycket om att våga vara förälder. Att våga känna efter, tänka efter vad tycker jag... för det är inte så himla lätt att våga tänka efter så man ser vad alla andra får.. det är svårt med gränserna det är jättesvårt men att våga gå till sig själv och då behöver man ju mycket stöd... Att man inte alltid hamnar i den diskussionen med sina barn och jag tror det vore bra att ha den diskussionen med andra vuxna. FÖRSKOLAN SOM ARENA FÖR STÖD Det framgick i alla fem fokusgrupper att föräldrarna såg förskolan som en självklar och hitintills outnyttjad arena för föräldrastöd. Man poängterade att man gärna skulle delta i föräldragrupper som initierades av förskolan, men att man som förälder inte riktigt orkade vara den drivande parten. Samtliga föräldrar uttryckte ett intresse för deltagande i en sådan grupp. Många föräldrar ställde sig positiva till att tillsammans med föräldrar på förskolan sätta en gemensam linje när det gällde barnens livsstilsfrågor. Vissa föräldrar ansåg att det vore en fördel att ha en kunnig person med sig på området, som kunde relatera till aktuell forskning, medan andra såg det som en fördel att ha en mer informell diskussion med andra föräldrar på förskolan. Några föräldrar lyfte fram ett de saknade en motsvarighet till skolans skolhälsovård på förskolan, en kompetens som finns lättillgänglig i vardagen. - Jag tror att det är många[föräldrar] som är omedvetna, inte att de är okunniga om kost och hur barnen ska röra på sig lite grann handlar det om att orka och vilja.. därför tror jag att det är viktigt att få stöd från förskola och andra föräldrar, om man nu ska ha diskussionsforum eller ja, det är ju inte kunskapen som saknas liksom. - I ett sådant forum vore det bra att ha en representant från samhället, som kan de riktlinjer som finns och peka på lite forskning annars så har man något att utgå ifrån i alla fall annars sitter vi där med olika synpunkter.och så..givetvis får alla göra som de vill, men då har man något att förhålla sig till och då har man ett bra stöd ja en representant. - Egentligen borde det vara lite naturligt på BVC har de här småbarnsgrupperna och de kunde sedan naturligt övergå i grupper till förskolan, lite företagshälsovård som i skolan gärna i den här modellen, men det är inte BVC som organiserar utan förskolan. BVC KAN FÖREBYGGA MER Förutom förskolan såg man även att BVC är en outnyttjad resurs vad gäller föräldrastöd för att främja barns livsstil. Samtliga föräldrar påpekade att de årliga hälsokontrollerna på BVC endast användes för tillväxtkontroll och vaccination, inte som ett tillfälle till förebyggande insatser. Dels saknade man det spontana samtalet i samband med hälsokontrollerna, dels saknade man en fortsättning på de föräldragrupper som flertalet BVC bjuder in till under det första levnadsåret. 270

271 - På BVC har de ju typ 4 års kontroll och 5 års kontroll jag tycker att vid såna tillfällen skulle man väl kunna få lite information som förebyggande insats de kan väl fråga lite om hur barnen äter, rör på sig och hur de sover... nu bara är det vaccin, mäta och väga och så. Jag tror om man i samband med 3 års kontrollen hade möjlighet att bjuda in till något litet diskussionsforum där det fanns en färdig agenda och vi kommer ta upp TV tittande eller aggressioner så ja...och med tänkbara tider...kanske någon vardag kväll och någon helg tid. Några föräldrar önskade att BVCs stöd var mer individuellt anpassad och inte så standardiserat. - Jag skulle gärna fråga BVC i större utsträckning om man kände att det inte var så standardiserat, jag får bara ett visst svar på det jag frågar, de utgår från boken. FÖREBYGGANDE INSATSER Föräldrar i alla grupper poängterade betydelsen av tidiga insatser, att förebygga. Alla grupper önskade att förskolans personal fick mer fortbildning vad gäller barn kost och rörelse, det skulle vara en bra grund för ett föräldrastöd. Man ser det som en långsiktig och bra investering. - Något man önskar är att förskolelärarna har mer utbildning i kost och barns rörelsebehov, de påverkar ju så mycket när våra [barn] började på småbarnsavdelningen så var det o boy till mellanmålet och det tyckte vi var konstigt i föräldragruppen. - Då måste man tänka om från samhället, det är väl bättre att satsa i på mindre barn man får ju igen det, det blir inte så dyrt då man måste tänka långsiktigt...att satsa när de är tonåringar och redan är på väg åt fel håll.då blir det dyrt för samhället och det blir så många andra som blir lidande.det blir akut. - Jag har en vision och det är att idrotten hänger ihop med skolan att barnen erbjuds aktiviteter direkt efter sen har man sina team..där tänk så bra...aktiviteterna sker efter skolan när vi jobbar, så att vi slipper skjutsa plus att det skulle fånga fler och man skulle kunna känna sig lite stolt över sin skola och sedan skulle man slippa fritids som förvaring, och dessutom skulle det avlasta föräldrarna med alla skjutsningar. ENHETLIG POLICY, TYDLIGA RIKTLINJER OCH LAGSTIFTNING För att som förälder på ett bättre sätt kunna ansvara för sina barns livsstil uttryckte föräldrarna önskemål om enhetlig policy med tydliga riktlinjer uppifrån. Andra insatser från samhället som föräldrarna önskade var förkortad arbetstid och lägre priser på hälsosam kost som frukt och grönsaker. Dessutom betonade föräldrarna vikten av att det finns grönområden kvar, där den spontana leken kan få nytt liv. - Jag önskar att det skulle komma mer centralt styrt ifrån vad förskolan serverar för mat och hur, jag vet inte vad det är för bestämmelser men jag håller med det behöver inte alls vara O boy till mellanmål, saftsoppor och annat utan nyckelhålsprodukter och andra osötade produkter. Filmjölk med bär i vad som helst alltså, det smygs in väldigt mycket socker och jag är inte emot socker så, men jag bara menar att samma policy vore en klar fördel. 271

272 - Man måste ju kunna ha ekonomiska möjligheter att göra bra val, men för att ha det måste man jobba minst heltid, förkortad arbetstid det är vad samhället kan göra för att underlätta för föräldrarna så att barnen kan få en bättre livsstil. - Men sen är det också så att de får inte bygga bort alla grönområden som finns det de måste finnas någonstans kvar som de kan röra sig i bara det finns gräs så kan de ju spela fotboll det är ju samma sak att förut så spolade de isar lite här och var men nu att de slutade med det.. och nu finns det bara på vissa ställen då ska man ta sig alla har ju inte ens bil att ta sig till en isbana eller en kulle att åka pulka på eller att åka skidor på det måste finns grönområden kvar det tycker jag är ett jätteproblem det måste styras upp. När övervikten är ett faktum RÅD INNAN DET ÄR FÖR SENT I två av grupperna, totalt fem föräldrar berättade att deras barn var överviktiga, de uttryckte en klar besvikelse att de inte fått något stöd i tidigare skede, man insåg att det nu var svårt att få bukt med problematiken, mat- och aktivitetsvanorna var redan väl etablerade bland barnen. - BVC kollar bara vad som har hänt när man väger och mäter, men ger ingen information framåt Vad kommer hända, vad kan hända För vissa mammor och kanske pappor vore det bra.. Om man inte frågar så får man ingen kontakt och information. - Senare i skolåldern kommer information om att barn inte ska titta så mycket på TV, men då finns ju vanan där. Flera föräldrar förmedlade också en känsla av skuld över att inte ha bromsat viktutvecklingen i tid och samtidigt som man ser att förskolan skulle kunna göra en hälsofrämjande insats genom information på ett tidigt stadium. - Tidig information är viktigt, när min son var liten åt han inte och sen tvingade jag honom och vid en viss ålder gick han upp väldigt mycket och det var svårt att ha kontroll. Varför har det blivit såhär??? Men sen har jag tagit en läxa, jag känner mig skyldig varför tvingade jag varför ingen berättade för mig? - Tidigt stöd till föräldrarna när det syns tendenser, de måste de se här på förskolan, nu är det andra terminen han är här och han fortsätter att vara kraftig då kanske man måste träffa föräldern kanske inte själv men kanske i grupp och prata mat så mamma vet vad hon ska laga vägleda mamman en sån mamma behöver vägledning ingen mamma gör så med flit, matar sitt barn så att det blir rund och bullig det finns ingen sån mamma. SVÅRT ATT SÄGA NEJ - SVÅRT ATT FÅ ETT JA Som förälder till ett överviktigt barn berättade flera föräldrar att det som var svårast att hantera var skillnaden mellan syskonen och att det ställde stora krav på föräldrarna vad gäller gränssättningen och i synnerhet eftersom utbudet är så obegränsat. Många gånger tyckte man synd om det överviktiga barnet och ville inte att det skulle särbehandlas. Dessutom kände föräldrarna att det var svårt att lyckas aktivera det överviktiga barnet som ofta beskrevs som lat. 272

273 - Ska alla andra ta en glass, men inte hon, jag vet inte Ska alla andra festa på pizza men inte hon...hur ska man göra? - Man måste anstränga sig så mycket som förälder, en son ska gå på ishockey man är tvungen att följa med, som du säger de är lata de gör det inte själva när de redan är överviktiga och inte hänger med... de blir lata... jag önskar att skolan kunde hjälpa med aktivitet efter skolan. Det ska finnas mer föreningar som kan hjälpa till med att barnen rör på sig. - Här [i Sverige]finns det ett stort utbud och när du har börjat är det svårt att sluta. Det är svårt också att ta med barnet när det finns massa godis vid kassan du kanske måste välja en annan butik det blir jobbigt för mamman affärerna måste också kunna hjälpa. 273

274 DISKUSSION Metoddiskussion Syftet med studien var att kartlägga vilket stöd föräldrar upplevde att de har fått och vilket stöd de önskade för främjande av sina barns livsstil gällande kost och rörelse, med fokusgrupper som datainsamlingsmetod. Under pilotstudien av intervjuguiden genomfördes individuella intervjuer, dessa intervjuer blev korta och ytliga i jämförelse med erfarenheten av fokusgrupperna, där gruppdynamiken öppnade upp för nya samtalsvinklar, föräldrarna byggde vidare på andras uppslag och idéer. Vid flera tillfällen kommenterade..jag tycker som du.. eller Det där du sa om och samtalet fortsatte ytterligare. Fokusgrupper som metod har varit en mycket positiv erfarenhet, även om rekryteringsprocessen var tidskrävande. CREDIBILITY VALIDITET Pålitligheten i slutsatserna i förhållande till frågeställningarna förstärks dels av att en intervjuguide använts som stöd för att ha en viss struktur på intervjuns upplägg och dels av att både moderator och observatör deltagit vid tillfället för fokusgruppen, observatören har under samtalets gång antecknat och avslutningsvis även sammanfattat diskussionen för att försäkra sig om att informanterna upplevde att samtalet hade uppfattats på ett korrekt sätt. Efter gruppdiskussionens slut har dessutom moderator och observatör diskuterat intervjuns kärna och innehåll. Den kritik som ofta framförs mot fokusgrupper är att dominanta informanter kan hindra synpunkter från dem som är mer lågmälda. Vid två av grupperna fanns det informanter som var mer tysta än övriga och de uppmuntrades särskilt att delge sina synpunkter. Samtalen har varit känslosamma och personliga i alla fem grupperna till följd av en god stämning med hög tolerans för avvikande åsikter. Anledningen till det har säkert varit att frågan om barns livsstil känns aktuell och engagerar och att man som förälder ser det som en av utmaningarna i föräldraskapet. DEPENDABILITY RELIABILITET Materialets tillförlitlighet och giltighet under analysen, förstärktes i denna studie genom att moderatorn själv transkriberade intervjuerna och blev på så sätt väl insatt i materialet. Säkerheten i att slutsatserna stämmer utifrån materialet förstärks av att även en kvalificerad medforskare gjort en tematisk analys av materialet och en rekontextualisering. TRANSFERABILITY GENERALISERBARHET Samtliga informanter hade barn i 4-årsåldern och liknande utbildningsnivå inom grupperna, men grupperna var blandade avseende etnicitet och kön. Bortfallet handlade huvudsakligen om praktiska förhinder då gruppen rekryterades i maj månad med intervjuer i juni och augusti. Resultatdiskussion Resutatet visade att föräldrarna känner sig ansvariga för sina barns livsstil, samtliga föräldrar ansåg sig vara en viktig förebild under småbarnsåren, men föräldrar med barn i skolåldern underskattade många sin egen betydelse i likhet med andra studier, de hävdade 274

275 att kamraterna hade en större påverkan (50, 51). Det framgick även, precis som i andra studier, att många föräldrar upplevde den förändrade livsstilen med stort utbud av energirika livsmedel och stillasittande aktiviteter som en utmaning i föräldrarollen, vilket också medför stora krav på tydlig gränssättning (37, 38). I tidigare kvalitativa studier upplevde föräldrarna det stora utbudet av ohälsosamma livsmedel, medias påverkan, brist på ekonomi och tid som hinder för att kunna erbjuda sina barn en hälsosam kost och tillräckligt med rörelse (54-56). I en studie upplevdes dåligt väder som ett hinder för tillräcklig utevistelse med rörelse för barnen (58). Detta överensstämmer väl med flera av de hinder som föräldrarna i detta delprojekt påpekade. Flera av föräldrarna med invandrarbakgrund betonade att utevistelse med rörelse begränsades till följd av det kalla klimatet. Även utbudet av ohälsosamma livsmedel, direktreklam till barnen, ofördelaktig prissättning av hälsosamma livsmedel och brist på tid upplevdes som hinder för en bättre livsstil i gruppintervjuerna. Föräldrarna i projektet upplevde att de fått bra stöd gällande kostfrågor under barnets första levnadsår från BVC, men att informationen därefter planat ut. I metodboken för BHV i Uppsala Län (48) påpekas dock att frågor runt kost och fysisk aktivitet bör initieras i samband med årskontrollerna, något som föräldrarna påpekade som en brist och gärna välkomnade som förebyggande åtgärd mot övervikt bland barn. Detta står i motsatsförhållande till den avsikt som uttrycks i metodboken för barnhälsovården i Uppsala län, där alla föräldrarna bodde. Som nämndes i inledningen föreslås i metodboken individualiserade samtal om livsstil med konkreta råd kring mat och fysisk aktivitet. Det kan hända att dessa samtal inte hinns med trots att personalen gärna vill det, men det kan också vara så att BVC prioriterar och känner sig bekvämare med samtal kring de mindre barnen. En tidigare studie (58) har visat att föräldrarna önskade mer utbildning när det gäller barns kost och fysiska aktivitet, dels riktat till föräldrar och dels till förskolepersonalen. Detta är helt i linje med vad föräldrarna i alla grupper i den här studien önskade. Dessutom ville föräldrarna i det här aktuella projektet att förskolan skulle bli arena för föräldrastöd, gärna i form av föräldragrupper med diskussioner i syfte att kunna kalibrera med andra föräldrar. I liknande studier har önskemål om föräldrautbildning framkommit (58). Föräldrar till barn med övervikt/fetma poängterade vikten av förebyggande åtgärder. Föräldrar med invandrarbakgrund betonade att deras situation var speciell till följd av kulturkrock, bristande språkkunskaper och begränsat nätverk. Många av föräldrarna med invandrarbakgrund upplevde svårigheter att lära sig kartan i det svenska samhället, var och vem man ska vända sig till vid frågor och de efterlyste socialt nätverk med andra föräldrar för att få stöd i sin föräldraroll, de önskade diskutera med andra föräldrar om gränssättning och funderingar gällande frågor om barnens livsstil som föräldraskapet för med sig. 275

276 SLUTSATSER Föräldrar till barn i förskoleåldern anser att livsstilsfrågor gällande barns kost och fysiska aktivitet är viktiga och engagerar Som förälder är man medveten om att man utgör barnens förebild och har stor möjlighet till påverkan. Samtidigt påpekar föräldrarna sina egna begränsningar i livsstilsfrågor, att majoriteten av barn vistas stor del av vardagen på förskolan och att i takt med barnets växande ålder ökar påverkan från kamrater. Föräldrarna betonar att det egna nätverket med föräldrar till barn i liknande ålder utgör ett stort stöd, de som erbjudits möjlighet att delta i föräldragrupp uttrycker positiva upplevelser och erfarenheter. Flera föräldrar har upplevt att förskolan är ett stöd och ett bollplank rörande barnets kost och rörelse. BVC-sköterskan utgör ett stort stöd för föräldrar under barnets första år, framförallt vid övergången från amning till smakportioner. Även informationsmaterial från barnmatsföretagen och Folktandvårdens föräldraträffar uppskattas. Många föräldrar efterfrågar att förskolan ska användas som en arena för föräldrastöd, dels för fortbildning men även för diskussionsgrupper. Föräldrarna önskar att förskolan ska bjuda in till temakvällar, gärna med en inledande föreläsning av expertis och att det sedan ska finnas utrymme för diskussion. Behovet av att bolla livsstilsfrågor med andra föräldrar är stort. I viss mån vill man även träffa gemensamma överenskommelser om till exempel utevistelse, TV- och dataspel. I detta sammanhang poängterar även föräldrar att BVC skulle ha en självklar roll. De skulle kunna bidra med kompetensutveckligen vid dessa föräldraträffar och på så vis stötta föräldrar även till barn som är äldre än ett år. Föräldrarna efterfrågar tidiga insatser, gärna av förebyggande karaktär av samhället för att själva kunna ta ansvar för främjandet av sina barns livsstil gällande kost och rörelse. 276

277 REFERENSER 1. Statistiska Centralbyrån. Barn och deras familjer Stockholm; Report No.: Demografiska Rapporter 2007:4 2. Ervér M-A, Fahlström G. Det är en pärs det är jobbigt att ha barn, ändå är det det bästa som finns Fokusgrupper om stöd i föräldraskap. Vård i Norden. 2001;21(3): Währborg P. Stress och den nya ohälsan. Smedjebacken: Natur och Kultur; Bäck-Wiklund M, Bergsten B. Det moderna föräldraskapet en studie av familj och kön i förändring. Stockholm: Natur och Kultur; Statistiska Centralbyrån. SCB Utbildningsnivå 2007 efter kön och ålder (åldersklasser), år [updated 2008; cited ]; Available from: 6. Sturges J, Hanrahan K. Comparing Telephone and Face-to-Face Qualitative Interviewing: a Research Note. Qualitative Research. 2004;4: Malterud K. Kvalitativa metoder i medicinsk forskning (Qualitative methods in medical research). Lund: Studentlitteratur; Bigner JJ. Parent-child relation (6th Ed) Merrill Prentice Hall Columbus, Ohio Bhugra D. Migration and mental health.. Acta Psychiatr Scand. 2004;209: Berry JW. Stress perspectives on acculturation. In D L Sam & J W Berry (Eds), The Cambridge handbook of acculturation (pp 43-58) Cambridge: Cambridge University Press Wiking E, Johansson SE, Sundquist J. Ethnicity, acculturation, and self reported health. A population based study among immigrants from Poland, Turkey, and Iran in Sweden. J Epidemiol Community Health Jul;58(7): Hjern A. Självrapporterad ohälsa hos personer med utländsk bakgrund underlag till Samlad redovisning av integrationspolitikens resultat. Socialstyrelsen. 2007;(Prop 2005/06:1). 13. Orth-Gomér K, Wamala S, Horsten M, Schenk-Gustafsson K, Schneiderman N, Mittleman A. Marital stress worsens prognosis in women with coronary heart disease. JAMA. 2000;284: Cast AD. Well-Being and the Transition to Parenthood: An Identity Theory Approach.. Sociological Perspectives. 2004;47(1): Delmore-Ko PM. Developing a parental identity: Expectatios about parenthood and descriptions of self as parent.. Dissertation Abstracts International:Section B: The Sciences and Engineering 2001;61(10-B), April 2001,

278 16. Guyll M, Matthews, K. A. & Bromberger, J.T Discrimination and unfair treatment: relationship to cardiovascular reactivity among African American and European American women.. Health Psychology. 2001;20: Lee J-S, Koeske GF, Sales E. Social support buffering of acculturative stress: a study of mental health symptoms among Korean international students. International Journal of Intercultural Relations. 2004;28(5): Tseng V. Family interdependence and academic adjustment in college. Youth from immigrant and U.S.- born families. Child development. 2004;75(3): Rostila M. Birds of a Feather Flock Together and fall ill? Migrant homophily and health in Sweden. Dissertation, Stockholm University. 2008;Healthy bridges - Studies of social capital, welfare, and health. 20. Liebert RMS, L.L. Personality strategies and issues Bremberg S, editor. Nya verktyg för föräldrar. Stockholm: Statens Folkhälsoinstitut; Lager AB, S. Föräldrars intresse för och användning/upplevd nytta av olika former av föräldrastöd: Arbetsrapport inom ramen för Statens folkhälsoinstituts regeringsuppdrag om föräldrastöd Silverstein BL, Auerbach, C. F., & Levant, R. F. Using qualitative research to strengthen clinical practice.. Professional Psychology: Research and Practice 2006;37(4): White MA, Wilson ME, Elander G, Persson B. The Swedish family: transition to parenthood. Scand J Caring Sci. 1999;13(3): Dejin-Karlsson E. Ökad risk att föda SGA-barn. Jordemodern. 2008; nov (Tema:Utlandsfödd). 26. Taloyan M, Johansson, L. M., Johansson, S. E., Sundquist, J. & Kocturk, T. O.. Poor self-reported health and sleeping difficulties among Kurdish immigrant men in Sweden. Transcult Psychiatry, 43, ;43: Fabian H. Women who do not attend parental education classes during pregnancy or after birth. Stockholm: Karolinska Institutet; Janson S, Svensson, P. G., Olsson, I. & Lannemyr, E. Immigrant families in the county of Värmland. A challenge to the MCH Service. In P. D. O Neill (Ed.), Second International Conference on Migration and Health, Brussels, Belgium, conference report. 1992; International Organization (IOM) and Commission of European Communities Ekblad S, Ginsburg, B-E., Jansson, B., and Levi, L. In. Marsella, Anthony J.,, Bornemann T, Ekblad, Solvig, Orley, John. Amidst peril and pain: The mental health and well-being of the world's refugees.. Washington, DC, US: American Psychological Association. 1994:

279 30. Maslow A. A theory of human development. In: Harriman P, editor. Twentieth century psychology: Recent developments: Ayer Publishing; Fägerskiöld A. A change in life as experienced by first-time fathers. Scandinavian Journal of Caring Sciences. 2008;22(1): Åsa Premberg A-LHMB. Experiences of the first year as father. Scandinavian Journal of Caring Sciences. 2008;22(1): Sarkadi A, Kristiansson R, Oberklaid F, Bremberg S. Fathers' involvement and children's developmental outcomes: A systematic review of longitudinal studies. Acta Paediatrica. 2007;97: Moore J, Goldstein Y. Sexual problems among family medicine patients. J Fam Pract. 1980;10: Magnusson M, Wallby T, and Wettergren B. Barnhälsovården i Uppsala län - Årsrapport Uppsala: Barnhälsovårdens länsavdelning; Nationalencyklopedin. Bokförlaget Bra Bölcker AB, Höganäs; Socialstyrelsen. Folkhälsorapport. Stockholm; Grindberg T, Langlo Jagtöien G. Barn i rörelse Lund: Studentlitteratur; SBU. Fetma - problem och åtgärder. Rapport 160. Stockholm; Maffeis C. Aetiology of overweight and obesity in children and adolescents. Eur J Pediatr Sep;159 Suppl 1:S Berg IM, Simonsson B, Brantefor B, Ringqvist I. Prevalence of overweight and obesity in children and adolescents in a county in Sweden. Acta Paediatr Jun;90(6): Petersen S, Brulin C, Bergstrom E. Increasing prevalence of overweight in young schoolchildren in Umea, Sweden, from 1986 to Acta Paediatr Jul;92(7): Stice E, Presnell K, Shaw H, Rohde P. Psychological and behavioral risk factors for obesity onset in adolescent girls: a prospective study. J Consult Clin Psychol Apr;73(2): Gortmaker SL, Must A, Perrin JM, Sobol AM, Dietz WH. Social and economic consequences of overweight in adolescence and young adulthood. N Engl J Med Sep 30;329(14): Power C, Parsons T. Nutritional and other influences in childhood as predictors of adult obesity. Proc Nutr Soc May;59(2): Hagelin E, Magnusson M, Sundelin C. Barnhälsovård. Stockholm: Liber;

280 47. Angel B, Hjern A. Att möta flyktingar. Lund: Studentlitteratur; Barnhälsovårdens Länsavdelning. Metodbok för barnhälsovård i Uppsala län. Uppsala; Cole TJ, Bellizzi MC, Flegal KM, Dietz WH. Establishing a standard definition for child overweight and obesity worldwide: international survey. BMJ May 6;320(7244): Hart KH, Herriot A, Bishop JA, Truby H. Promoting healthy diet and exercise patterns amongst primary school children: a qualitative investigation of parental perspectives. J Hum Nutr Diet April 01, 2003;16(2): Borra ST, Kelly L, Shirreffs MB, Neville K, Geiger CJ. Developing health messages: qualitative studies with children, parents, and teachers help identify communications opportunities for healthful lifestyles and the prevention of obesity. J Am Diet Assoc Jun;103(6): Jain A, Sherman SN, Chamberlin LA, Carter Y, Powers SW, Whitaker RC. Why don't low-income mothers worry about their preschoolers being overweight? Pediatrics May;107(5): Sherry B, McDivitt J, et al. Attitudes, practices, and concerns about child feeding and child weight status among socioeconomically diverse white, Hispanic, and African- American mothers. J Am Diet Assoc Feb;104(2): Stenhammar C, Sarkadi A, Edlund B. The role of parents educational background in healthy lifestyle practices and attitudes of their 6-year-old children. Public Health Nutrition. 2007;10(11): Dwyer J, Needham L, Simpson JR, Heeney ES. Parents report intrapersonal, interpersonal, and environmental barriers to supporting healthy eating and physical activity among their preschoolers. Appl Physiol Nutr Metab Apr;33(2): Needham L, Dwyer JJ, Randall-Simpson J, Heeney ES. Supporting healthy eating among preschoolers: challenges for child care staff. Can J Diet Pract Res Summer;68(2): Peterson JC, Rogers EM, Cunningham-Sabo L, Davis SM. A framework for research utilization applied to seven case studies. Am J Prev Med Jul;33(1 Suppl):S Irwin JD, He M, Bouck LM, Tucker P, Pollett GL. Preschoolers' physical activity behaviours: parents' perspectives. Can J Public Health Jul-Aug;96(4): Tucker P, Irwin JD, Sangster Bouck LM, He M, Pollett G. Preventing paediatric obesity; recommendations from a community-based qualitative investigation. Obes Rev Aug;7(3):

281 60. Gustafsson LH, Köhler M. Leva med barn. Stockholm: Gothia Förlag AB;

282 282

283 KAPITEL 5 SKOLBARNSFÖRÄLDRARS BEHOV AV STÖD I FÖRÄLDRASKAPET Birgitta Kerstis 283

284 SAMMANFATTNING Bakgrund: Kring blivande föräldrar och föräldrar till förskolebarn finns ofta fungerande instanser, exempelvis MVC och BVC, dit föräldrar kan vända sig om de behöver stöd i sitt föräldraskap, särskilt under barnets första år. För föräldrar med skolbarn är det inte lika självklart till vilken instans föräldrarna ska vända sig när de upplever att de behöver stöd. Syfte: Att beskriva vilket behov av stöd föräldrar till skolbarn i låg och mellanstadiet har. Metod: Rekrytering av föräldrar skedde genom fyra skolor varav en friskola och tre kommunala skolor. Datainsamlingen utgjordes av 16 individuella intervjuer, en intervju med ett föräldrapar och en fokusgruppsintervju med fem föräldrar, tillsammans totalt 17 kvinnor och 6 män. Intervjuerna transkriberades ordagrant och analyserades tematiskt efter Malteruds modell. Resultat: Ett fungerande socialt nätverk beskrevs som ovärderligt. En tydligare kommunikation efterfrågades när det gäller barnets studieresultat i skolan. Fler personal i skolan önskades för att öka barnens känsla av trygghet och upplevelse av att bli sedda. Föräldrarna upplevde en sårbarhet i att elevens skolgång var så beroende av den enskilda lärarens kompetens och hur den läraren såg på barnet. Skolhälsovårdens arbetsuppgifter upplevdes oklara och många av föräldrarna efterfrågade skolkuratorer. Föräldrarna till barn med speciella behov upplevde en inkompetens och långsamhet när det gäller insättande av adekvata åtgärder. Tveksamhet fanns för att ta kontakt med socialtjänsten eller barn- och ungdomspsykiatrin på grund av rädsla att barnet skulle få en stämpel. Litteraturen och Internet beskrevs som viktiga källor för information. Farhågor fanns inför den kommande tonårstiden. Föräldrarna med utländsk bakgrund oroade sig för tillhörighetskänslan hos sina barn. Slutsatser: Kring barnen med funktionshinder behövs bättre riktlinjer för stödåtgärder. Det vore önskvärt att skapa bättre arenor för dialog mellan föräldrar och skola. Dessutom önskas tidiga signaler om barnet har svårigheter med exempelvis läsning. Skolhälsovårdens uppgifter behöver tydliggöras och tillgången till skolkuratorer och psykologer ökas. Fler vuxna i skolan skulle bidra till bättre möjligheter att fånga upp oro, mobbning och barn som behöver extra stöd. Kanske behöver skolan öppna upp det slutna klassrummet för ökad insyn kollegor emellan och erbjuda utomstående professionell handledning för lärarna i pedagogiska frågor. En intressant fortsättning på detta projekt skulle vara att undersöka lärarnas erfarenheter av hur man ser på samverkan med föräldrarna till barnen i skolan.. 284

285 INNEHÅLLSFÖRTECKNING KAPITEL 5 SKOLBARNSFÖRÄLDRARS BEHOV AV STÖD I FÖRÄLDRASKAPET 283 SAMMANFATTNING BAKGRUND Lagar och förordningar för skola och föräldrar Skolans värld Hälsovård i skolan Skolan - barnets andra hem Barn med funktionshinder SYFTE METOD Urval Datainsamling Dataanalys SLUTSATSER RESULTAT Föräldrarnas allmänna villkor Föräldraskapets utmaningar Skolans tillgångar Utmaningar för skolan och samhället Stöd utanför skolan DISKUSSION SLUTSATSER REFERENSER 301 Tack! Jag vill skänka ett stort tack till Björn Wettergren, Christina Stenhammar och Anna Sarkadi. 285

286 SKOLBARNSFÖRÄLDRARS BEHOV AV STÖD I FÖRÄLDRASKAPET Delprojektledare: Birgitta Kerstis Referent: Björn Wettergren BAKGRUND Kring blivande föräldrarna och föräldrar till förskolebarn finns ofta fungerande instanser, exempelvis MVC och BVC, dit föräldrarna kan vända sig om de behöver stöd i sitt föräldraskap, särskilt under barnets första levnadsår. Kring föräldrar med skolbarn är det inte lika självklart till vilken instans föräldrarna ska vända sig om de upplever att de behöver stöd. Om föräldrarna engagerar sig och får inflytande i skolan trivs barnen bättre i skolan, skolkar mindre, får bättre betyg och fortsätter med högre studier i större utsträckning (1). Engagemanget och inflytandet kan bestå i att föräldrarna söker och får information från skolan, att de deltar i aktiviteter på skolan, engagerar sig i föräldra- och lärarorganisationer och medverkar i beslut om skolan (1). Lagar och förordningar för skola och föräldrar Skolplikten tydliggör föräldrarnas ansvar att se till att barnet går i grundskolan ( 7) (2). Enligt skollagen ska skolan ge eleverna kunskaper och färdigheter samt i samarbete med hemmen främja barnens harmoniska utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedborgare (1 kap 2) (2). Grundskolan ska ha som mål att föräldrarna på olika sätt får information om sitt barns studier och utveckling. Enligt läroplanen har lärare och rektor ansvaret för att samverkan med föräldrarna utvecklas. Det är skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar att skapa de bästa möjligheterna för barn och ungdomars utveckling (2). Läraren ska med utgångspunkt i föräldrarnas önskemål fortlöpande informera elever och hem om studieresultat och utvecklingsbehov. Rektorn har ett särskilt ansvar för samarbetet mellan skolan och hemmen och att föräldrarna får information om skolans mål och arbetssätt (2). Skolans värld Enligt den svenska skollagen ska alla barn och ungdomar ha tillgång till en likvärdig utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist, sociala och ekonomiska förhållanden (kap 1, 2 )(2). Nioårig skolplikt gäller från sju års ålder med en möjlighet till frivillig skolstart vid sex år. Vid sidan av kommunala skolor finns fristående skolor som är öppna för alla. Skolverket måste godkänna de fristående skolorna. De fristående skolornas undervisning ska ha samma mål som i de kommunala skolorna, men kan ha en inriktning, till exempel konfessionell eller pedagogisk, som skiljer sig från de kommunala skolornas. All personal ska i den enskilda skolan bidra till att skolans mål uppfylls, även om huvudansvaret vilar på rektor och lärare (2). 286

287 Hälsovård i skolan Enligt skollagens (kap 14) (2) är kommuner och fristående skolor skyldiga att ordna skolhälsovård för elever i förskoleklass, grundskola, gymnasieskola, särskola, specialskola och sameskola. Socialstyrelsen har tillsynsansvaret för skolhälsovården sedan Med skolhälsovård menas insatser av skolsköterska och skolläkare för att främja elevers hälsa. Skolhälsovården ska bistå skolledning med information, råd och utredningar i frågor som är viktiga för elevernas hälsa. Dessutom ska skolhälsovården samarbeta med landstingets hälso- och sjukvård (2). Enligt Propositionen 2000:19 Från dubbla spår till elevhälsa (3), rekommenderas att elevhälsan ska betecknas som den verksamhet som representerar elevvård och skolhälsovård i skolan. Inom elevhälsan bör det finnas högskoleutbildade yrkesgrupper med kompetens i socialt arbete, psykologi, medicin, omvårdnad, specialpedagogik och studie - och yrkesvägledning. Elevhälsan ska finnas tillgänglig för elever, föräldrar (i frågor som rör deras barns skolgång), lärare, arbetslag, annan skolpersonal och skolledning (4). Skolan - barnets andra hem Skolan är barnens arbetsplats och den miljö där de vistas en stor del av dagen. Yngre elever brukar uppge att de trivs väl med skolan. Huvudparten av svenska fjärdeklassare uppgav i undersökningen Barns vardag att de trivdes bra i skolan, och 70 % kände att de flesta vuxna där brydde sig om dem (5). Tre av fyra elever tyckte att skolans lokaler var fina och att skolmaten var bra. Dock tyckte 14 % att lektionerna var bråkiga, en tredjedel att ljudnivån var för hög och en av tio att luften var obehaglig eller tung. Nästan hälften av eleverna tyckte att toaletterna var obehagliga att besöka (6). Risken att mobbas är störst för pojkar i åldrarna 7 12 år. För barn med låg social status finns en risk att mobbas i alla åldrar (7). Av de svenska pojkarna uppgav 18 % i WHO:s skolbarnsundersökning att de blivit mobbade minst en gång och 2 3 % minst en gång i veckan. För flickorna var motsvarande siffror 12 % respektive 0 2 % (8). Många barn blir idag utsatta för kränkningar som inte kan klassas som mobbning, men som kan vara nog så påfrestande för barnet. Kränkningar kan ske på vägen till skolan, i klassrummet, på rasten och på vägen hem från skolan. Undersökningar visar att det är viktigt för barnets välbefinnande att ha en nära vän i klassen, att ha kamrater på fritiden och att delta i organiserade fysiska fritidsaktiviteter (9). Barn som är socialt utsatta i skolan har oftare besvär med huvudvärk, magont, oro och ängslan. Att vara socialt utsatt i skolan påverkar också kamratrelationerna på fritiden. De barn som har sämre relationer i skolan har färre kamrater på fritiden, de känner sig stressade och otrygga i högre utsträckning än barn med goda kamratrelationer (9). Psykosomatiska symtom och stressrelaterade besvär är vanliga bland barn och ungdomar. Flickor är överrepresenterade när det gäller huvudvärk, ont i leder och muskler och depressionssjukdomar. Forskning visar att det finns ett samband mellan psykosomatiska symtom och bristande stresshantering (copingförmåga). Människor etablerar copingstrategier tidigt i livet, och om copingförmågan inte är tillräckligt utvecklad kan känslomässiga svårigheter överföras till smärtupplevelse (10). 287

288 Studier som berör psykosomatiska problem och stressrelaterade besvär visar att unga tonårsfickor är en särskilt utsatt grupp. I en studie gjord i Uppsala bland tonåringar framkom att 10 % av flickorna och 3 % av pojkarna har eller har haft en depressionssjukdom, där sömnstörningar var en av varningssignalerna. Förekomsten av muskelsmärta utan påvisbar fysisk orsak är 4-15 % i samma undersökning (11). Muskelvärk hos skolbarn kan bero på flera orsaker såsom exempelvis hållningsproblem, skolmöblers utformning, fysisk inaktivitet eller överaktivitet, psykologiska eller emotionella faktorer samt smärta hos andra familjemedlemmar. Det framkommer dock att det inte alltid finns direkta samband mellan exempelvis ryggvärk/huvudvärk och graden av fysisk aktivitet. Däremot finns det statistiskt signifikanta samband mellan ryggvärk, huvudvärk, ont i magen och sociala, psykosociala och känslomässiga faktorer (12). Barn med funktionshinder Elevantalet i särskolan har ökat dramatiskt de senaste femton åren (13). Detta stämmer inte med antalet barn som fötts med utvecklingsstörning utan det förhåller sig precis tvärt om. Orsaker till ökningen av elever i särskolan kan vara att elever som tidigare klarade den vanliga skolan inte klarar den idag. Detta i sin tur kan bero på 90-talets ekonomiska nedskärningar, ett nytt betygssystem och en allt mer teoretiskt inriktad grundskola. Att kategorisera en ny grupp elever som funktionshindrade kan på sikt få stora konsekvenser för såväl den enskilde individen som samhället (13). Dyslexi är en störning i vissa språkliga funktioner som är viktiga för att kunna utnyttja principer för kodning av språket. Den som har dyslexi har svårigheter med automatiserad ordavkodning vid läsning. Svagheten på detta område kvarstår ofta upp i vuxen ålder. En genetisk disposition antas ligga till grund till störningen (14). Dyslexi beskrivs som det vanligast förekommande handikappet i västvärlden ungefär fem procent beräknas ha allvarliga problem medan ännu fler drabbas lindrigare (14). ADHD (Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder) innebär avvikelser inom områdena uppmärksamhet, aktivitet och impulsivitet. Det finns tre varianter av ADHD. I den första varianten domineras symtomen av uppmärksamhetsbrist, i den andra av överaktivitet och bristande impulskontroll och i den sista är symtomen en blandad form med både uppmärksamhetsbrist och överaktivitet. Ofta är ADHD sammankopplat med andra problem, som exempelvis inlärningssvårigheter, läs- och skrivsvårigheter och psykiska störningar. Fyra till åtta procent av alla skolbarn anses ha ADHD. Pojkar drabbas tre gånger oftare än att flickor (15). 288

289 SYFTE Syftet var att beskriva vilket behov av stöd föräldrar till skolbarn i låg- och mellanstadiet har. METOD Urval Rekryteringen skedde genom fyra skolor varav en friskola och tre kommunala skolor i Västmanland. Två skolor har avböjt deltagande, en på grund av omorganisation och en skola har inte svarat trots påstötningar. Skolornas lokalisation i Västerås styrde valet av skolor så att en geografisk spridning uppnåddes. Då ett av studiens mål var att intervjua föräldrar med invandrarbakgrund valdes en skola som ligger i ett område i vilket många med invandrarbakgrund bor. Totalt intervjuades 17 kvinnor och 6 män (Tabell 5.1.). Av föräldrarna i studien hade åtta barn i friskola. Sex av föräldrarna var födda i annat land än Sverige: Iran (tre stycken, varav en var adopterad som liten), Somalia och Frankrike. Av föräldrarna levde 15 tillsammans med barnets andra förälder och således var åtta ensamstående, sex kvinnor och två män. En pappa var förälder till ett barn adopterad från Ryssland. Tabell 5.1. Beskrivande statistik av intervjupersonerna Föräldrarna N=23 Projektet SCB Källdata* Födelseland Tabell 1.4.a Sverige 74% 82,0% Annat 26% 18,0% Längst avslutade utbildning Grundskola* 8,6 % 14,0% Gymnasium 30,4% 49,0% Folkhögskola (<3 år) 8,7% 15,0% Universitet/Högskola (>3 år) 52,2% 20,0% Sysselsättningsform Tabell 8.1 & 8.2 Förvärvsarbetar heltid 52,2% 54,6% Förvärvsarbetar deltid 21,7% 15,0% Studerar 4,3% 3,7% Sjukskriven 17,4% - Arbetssökande 4,3% 4,5% Civilstatus Tabell 1.5 Gift 52,2% 51,3% Sammanboende 21,7% 24,3% Ensamstående 26.1% 24,4% Boende med den andre föräldern 65 % 72% * Om inget annat anges refereras rapporten Barn och deras familjer 2006 (16) Utbildningsnivå efter kön och ålder beräknad på år (17) I denna studie ingick 52 % högskoleutbildade jämfört med 20 % i befolkningen (16). Det betyder att föräldrar med högre utbildning har valt att delta i högre utsträckning: en 289

290 typ av snedselektion som har präglat hela Föräldrastödsprojektet. Alla utbildningsnivåer är dock representerade inklusive en mamma som var analfabet. Föräldrar med invandrarbakgrund är väl representerade. I denna studie ingick frågan om informanten levde med den andra föräldern. Det gjorde 65 % vilket är något lägre än genomsnittet för barn 0-18 år i Sverige. Datainsamling Till hjälp vid intervjuerna användes en frågeguide (Tabell 5.2.). Datainsamlingen utgjordes av 16 individuella intervjuer, en intervju med ett föräldrapar och en fokusgruppsintervju med fem stycken föräldrar, tillsammans totalt 23 föräldrar med barn i årskurs 1 till 6. Intervjuerna har spelats in och sedan skrivits ut ordagrant. En av informanterna var, förutom att hon var förälder, dessutom lärare på Waldorfskolan. Med henne gjordes en individuell intervju med frågor både om hennes föräldraskap och om hennes lärarroll (Tabell 5.2.). Tabell 5.2. Frågor som användes i intervjuguiden Frågor 1. Hur tycker du det är att vara förälder*? 2. Var får du som förälder stöd? a. Var skulle du vilja få stöd ifrån om du skulle behöva ytterligare stöd? b. Var skulle du söka efter information om du behövde stöd? 3. Finns det någon situation när du har behövt stöd utifrån rörande ditt barn? Om ja, a. Vad tyckte du om det stödet? b. Hade du önskat dig någon annan form av stöd? 4. Hur upplever du skolan i avseende: a. Information b. Delaktighet c. Kommunikation med personalen 5. Till den enda läraren i studien: a. Hur kan lärare ge stöd åt barn och dess föräldrar? b. Hur är det att ha barn med funktionshinder i klassen? 6. Om du var ansvarig för barn och föräldrar i samhället, hur skulle det då vara för barnen och deras föräldrar? *Förälder till barn i låg och mellanstadiet Dataanalys Intervjuerna transkriberades ordagrant och analyserades därefter tematiskt efter Malteruds modell (18) vilket innebär att efter genomläsning av samtliga intervjuer eftersöks gemensamma mönster. Dessa kallas för teman. Därefter analyseras varje tema för sig för att hitta kategorier som mer i detalj beskriver temats innehåll. För att illustrera innebörden i varje kategori används citat. 290

291 SLUTSATSER Skolan bör finna ett sätt att förmedla barnets resultat till föräldrarna. Det bör finnas konkreta vägar att delge föräldrarna barnets skolprestation via EDS, elevdokumentationssystemet, då föräldrarna efterfrågar en tydligare kommunikation när det gäller deras barns studieresultat i skolan. Dessutom önskas tidiga signaler om barnet har svårigheter med exempelvis läsning. Föräldrar till barn med specifika behov såsom dyslexi, ADHD och funktionsnedsättningar av olika slag bör lyssnas till. Föräldrarna sitter ofta inne med en ovärderlig kunskap när det gäller det egna barnet. Det bör vara fler personal kring barnen i skolan. Föräldrarna uttryckte en stark önskan om fler vuxna kring barnen för att tidigt kunna stävja bråk och oroligheter. Dessutom fanns hos en del föräldrar känslan att fritis mest fungerar som förvaring och att personalen stundom inte vet exakt var barnen befinner sig. Det känns oerhört sårbart att elevens skolgång är så beroende av den enskilda lärarens kompetens och syn på eleven. Kanske behöver skolan öppna upp det slutna klassrummet för ökad insyn kollegor emellan och erbjuda utomstående professionell handledning i pedagogiska frågor. Skapa arenor för dialog med föräldrarna. Skapa dialog när chanser finns som i utvecklingssamtal och föräldramöten. Istället för att på föräldramöten ge information som likväl kan förmedlas via papper eller Internet efterfrågar föräldrarna ett forum för dialog mellan föräldrarna och skolan. Dessutom föreslås att skolan anordnar föreläsningar om aktuella ämnen med efterföljande diskussion. Skolhälsovårdens roll och resurser bör förtydligas. Är skolsyster en snäll kvinna som sitter i ett rum vissa tider och plåstrar om sår eller en resurs för föräldrar, lärare och barn i skolans vardag? Dessutom efterfrågar nästan hälften av de intervjuade föräldrarna tillgång till skolkurator. Sträva efter samverkan mellan skola och föräldrar och eventuella andra instanser som är involverade i barnets liv. För de instanser som möter familjer i exempelvis skilsmässa efterfrågas en samverkan så att framför allt barnen inte behöver möta flera personer i olika utredningar. 291

292 RESULTAT I den tematiska analysen framkom fem teman (Tabell 5.3.). De två första temana handlade om föräldrarnas allmänna villkor och utmaningar under barnets skoltid. De följande temana beskrev skolans tillgångar och utmaningar för skolan. Det sista temat beskrev föräldrarnas stöd utanför skolan. Tabell 5.3. En översikt över teman och slutkategorier TEMA KATEGORI Föräldrarnas allmänna villkor Föräldraskapets utmaningar Skolans tillgångar Utmaningar för skolan och samhället Stöd utanför skolan Känslor kring föräldraskapet Faktorer som påverkar Längtan Oro Barn med särskilda behov Mod att framföra sina åsikter Tillhörighet Samhället i övrigt Pedagogik Delaktighet Kommunikation Extra hjälpinsatser Skolan som informationskanal Elevhälsa De vuxnas roll kring barnen Pedagogik Möta barn med speciella behov och deras föräldrar Dialog med föräldrar Sveriges välfärdsystem Det egna nätverket Litteratur och Internet Andra instanser Föräldrarnas allmänna villkor Många föräldrar vittnade om en stor lycka samtidigt som det var svårt att vara förälder. Föräldrarna talade om utmaningar och att det var det viktigaste i livet att vara förälder men beskrev också stora krav, framför allt utifrån. Faktorer som påverkade föräldraskapet var bland annat om föräldern var ensamstående, kom från annat land, var arbetslös eller hade en konflikt med den andre föräldern. Föräldrarna uttryckte en längtan i att lyckas med sin föräldraroll. Denna längtan var oberoende av kultur eller etnicitet. Det fanns hos en del föräldrar, en längtan efter sina anhöriga, främst de egna föräldrarna, för att få råd och hjälp med exempelvis barnpassning. Några föräldrar uttryckte en sorg över det egna barnets förlust av kontakt med mor- eller farföräldrar. Ibland berodde längtan på avstånd, men inte alltid. Hos en 292

293 förälder skönjdes en längtan efter sin mor som inte hade förmågan att finnas för sin dotter trots geografisk närhet. Den kommande tonårstiden med droger och andra faror upplevdes för många som en källa till stor oro. En del har äldre barn som det hade stormat kring med exempelvis alkoholintag och trakasserier på Internet bland annat. En mamma som kom från ett krigshärjat land uttryckte oro för att eventuellt återvända dit. Dessutom upplevde hon en oro för att det skulle hända släktingar hemska saker, som exempelvis kidnappning på grund av att de har släktingar i rika Sverige. En pappa oroade sig för sonen som blivit mobbad och en mamma var orolig för pedofiler. KÄNSLOR KRING FÖRÄLDRASKAPET Det är en utmaning. Det ställs större krav ju mer barnen växer. På olika sätt, det är lättare när barnen är små, tycker jag. Sedan blir det annorlunda. Det blir liksom att de måste börja flyga med sina egna vingar. Man måste hjälpa dem och släppa dem. Det är inte alltid lätt. (mamma) FAKTORER SOM PÅVERKAR Jag har ju hela tiden varit själv med barnen så om jag får säga själv så är jag dubbelt så bra (skratt). (mamma) LÄNGTAN Pappa finns inte och mamma har jag inte så mycket stöd av. Hon är väldigt egocentrisk i sitt. Så nej, så där har jag ingenting och hämta. Inget stöd alls, tråkigt, men så är det. (mamma) ORO Ja, än så länge så är det lugnt. Så är det. Men det kanske blir, man kanske blir mer orolig.. gå upp i åldrarna, tonåren. För dom har ju mycket press på sig idag. Stackars barn. Från media och alla möjliga håll, hur dom ska se ut, hur dom ska klä sig och allting. Dom har ju press på sig. Alla vill ju se ut som dom på TV. (pappa) Föräldraskapets utmaningar Föräldrarnas utmaningar var mångsidiga och individuella. Bland annat beskrev föräldrar till barn med speciella behov, exempelvis ADHD, dyslexi och funktionshinder, en oerhört pressad situation. Några föräldrar födda i annat land beskrev kluvenheten i tillhörighetskänslan. En annan stor utmaning för föräldrar var att våga föra fram sina åsikter i skolan. Det kunde röra allt från att ha åsikter om sexualundervisningen till att barnet som har svårt att koncentrera sig skulle få använda hörlurar. Föräldrarna upplevde inte alltid ett positivt gehör för sina åsikter. Många föräldrar uttryckte en känsla av tidsbrist. Några föräldrar vittnade om svårigheter att leva upp till barnens krav på exempelvis dyra kläder. BARN MED SÄRSKILDA BEHOV Det är tufft när man måste slåss för att få den hjälp man behöver. Vi har ju haft väldigt tufft med pojken. Men nu efter fem år har man äntligen gjort dyslexiutredningen. Så nu ska han få hjälp i årskurs sex (mamma) 293

294 MOD ATT FRAMFÖRA SINA ÅSIKTER Jag kan se skillnader på pojkens fröken och den fröken hon har. Där gav de alltid extra uppgifter om man var duktig, så man inte behövde ha tråkigt. Hon däremot får bara jobba till den sidan. Och hon är jättesnabb och duktig så hon tycker det är jättetråkigt att behöva vänta in de andra. Då sa jag att jag ville gärna att hon får extra uppgifter. Jag fick inte riktigt respons för det. Så jag ringde till min svärmor för hon har varit lärare. Så hon skickade matteböcker som hon kunde öva med hemma stället. (mamma) TILLHÖRIGHET Bekymmer och bekymmer. Fram till tre generationer de är fortfarande invandrare. Hon är född här i Sverige, hennes barn till och med kommer att vara invandrare. Hennes barnbarn kommer att registreras som svenskar. Alltså tre generationer och det är det som känns bekymmersamt. Hon känner inte ens Iran. Men när hon är trettio år gammal hon kommer fortfarande att vara invandrare. Hon har ingen aning om vad Iran är. Hon är född här. (pappa) SAMHÄLLET I ÖVRIGT Att man ska vara mellan de här ramarna så här är man en bra förälder och gör man inte så så är man inte en bra förälder. Ibland kan man känna att man inte räcker till på grund av det och inte vad ungarna kräver för de kräver egentligen inte så mycket. Utan att det är liksom allt utifrån. Så har det kanske alltid varit. Klädstilen det ska vara märkeskläder, utlandsresor, det ska vara det och det ska vara det för det får och har alla andra. Och det är egentligen inte barnen som ställer de kraven utan det är hur samhället blivit liksom. (mamma) Det var många som nämnde tidsfaktorn. jag tycker hela tiden det finns en tidsbrist. Jag skulle kunna komma med många förslag men jag vet inte om jag skulle genomföra dem. Tiden räcker inte på något konstigt sätt. Jag vet inte varför det är sådan brist på tid? Jag försöker bromsa så jag ska få privat tid så jag ska kunna andas. Det är mycket såna här extra möten och extra engagemang. Jag är nog en sån som har lätt för att engagera mig också och jag tycker saker är roligt. Men då blir det för mycket roligt. (mamma) Skolans tillgångar Som skolans tillgångar beskrev ett flertal föräldrar en stor nöjdhet med personalen på skolan. De föräldrar som hade sina barn på friskolor upplevde ett större engagemang, delaktighet och nöjdhet med pedagogiken jämfört med när de haft barnen inom kommunal skola. I princip var alla rörande överens om att kvaliteten på barnets skolgång berodde på vilken lärare barnet har och i viss mån rektor och skolans utformande för övrigt. Många föräldrar var nöjda med den information de fått men för de föräldrar som inte hade tillgång till information via Internet tycker de flesta att det vore ett bra sätt att ta del av information på. De föräldrar som hade barn med lättare läs- och skrivsvårigheter var nöjda med den hjälp de fick. När det gäller hemspråksundervisning var föräldrarna kluvna huruvida den var bra eller dålig. De tyckte att det var för lite hemspråksundervisning samtidigt som den inte fick inskränka på barnens övriga skolgång. Skolan fungerade som en informationskanal, om exempelvis familjecenter (familjecenter för barn i skolåldern är en lokal stödfunktion i Västerås). Många föräldrar 294

295 upplevde ett stort stöd från andra föräldrar i barnens klasser. Detta gällde främst om föräldrarna hade haft barn i samma dagis eller i samma klass länge. PEDAGOGIK och den vanliga klassen är också väldigt bra, det är inte så många elever heller så att, läraren hinner med och så. Och det är bra lärare också, tycker jag. Jag tycker hon är lite, lite sträng, hon kan lära dom lite disciplin tycker jag. Att man lär sig från början. Att man kan sköta sig och ta ansvar för sig och sina grejer och såna saker, det gillar jag. (pappa) DELAKTIGHET Ja, men det är mest med kort man kan titta vad de har gjort och sådär. Det är kul. Och vad de har för mat. ( ). Det är faktiskt flickans fröken som är duktig. Hon tar mycket kort och de skriver. De hade matteövning på skolgården och då skulle man mäta och lägga grejer på skolgården. Eller att de bygger på slöjden och då ser man vad de har gjort. Om de har haft någonting på idrotten, skoljoggen. Då kan man titta på sina barn. Det är jättekul faktiskt. (mamma angående skolans hemsida) De föräldrar vars barn gick i friskola uttryckte en stor tillfredsställelse när det gällde delaktigheten. Ja, lite tror jag för jag tror att kommunala skolor har ju lite mer det här att, alltså de har ju liksom färdiga mallar att så här ska det vara, medan på en friskola så kan man ju komma med åsikter och de tas på allvar, alltså att de försöker kanske uppnå det. (mamma) KOMMUNIKATION Allt, ja, (paus) det är också jätteolika. Det beror också på egentligen vad du har för lärare. Det här med veckoblad, man får veta vad som ska hända. De har ju sett väldigt olika ut för olika lärare. Vissa har det och vissa har det inte (paus). (mamma) EXTRA HJÄLPINSATSER Ja, det är jag verkligen, för det var ju dom som började och fråga mig då om jag tyckte att de skulle lägga in något stöd, alltså för att de tyckte att det gick inte så där jättebra och det har ju fungerat skitbra. De har ringt hem den där extra läraren och fråga hur det går och vi hade specialpapper som vi fyllde i då hur det gick och, ja, och det fungerade ju mycket bättre för honom att läsa nu, så att hade han inte fått den hjälpen så tror ju inte jag att han hade kommit dit han är idag, så det är ett stort plus för dom. (mamma) SKOLAN SOM INFORMATIONSKANAL Familjecentrum, för de verkar bra och de har ju varit mycket på föräldramöten och pratat och varit med i skolan, vet jag när det har varit problem i klasserna och det verkar jättebra. Jag har en kompis som har gått hos dom och hos någon psykolog som föräldrar alltså, som alltså ett par, och även med deras son då som dom har haft problem med och hon är supernöjd så att, ja, de tror jag skulle ta kontakt med först. (mamma) Utmaningar för skolan och samhället Skolhälsovårdens uppgift och tillgänglighet upplevdes av många som diffus. Några föräldrar vittnade om ett oerhört stöd av skolsköterskan. Mer än hälften av föräldrarna efterfrågade en skolkurator. 295

296 I princip alla önskade fler personal runt barnen i skolan. Detta för att stävja oroligheter i tid och kunna ge hjälp till alla barnen. Fritis beskrevs som en förvaringsplats där föräldrarna ibland kände en osäkerhet om personalen verkligen visste var barnet var. De flesta föräldrarna uttryckte en önskan om att få mer insyn i hur deras barn presterade i skolan. Många var för betyg tidigare än vad barnen får i dag. Föräldrarna uttryckte en osäkerhet över hur deras barn presterade och var mycket måna om att få hjälp tidigt vid eventuella problem. Många föräldrar önskade en annan form på föräldramöten. De önskade istället för traditionella informationsmöten ett tillfälle att utbyta erfarenheter med andra föräldrar och gärna intressanta föreläsare. Kring barnen med speciella behov upplevdes en inkompetens och långsamhet i insättande av adekvata åtgärder. Flera föräldrar hade fått kämpa för att få den hjälp de ansåg att deras barn behövde. Två föräldrar, vars barn hade Downs syndrom intervjuades. De vittnade om sin kamp för att deras barn skulle få gå i en vanlig klass med huvudmål att deras barn ska få lära sig läsa och skriva precis som alla andra barn. Föräldrarna tyckte att det var viktigt att se möjlighet hos alla barn och normalisera istället för att bekräfta och förstärka det som var problem. En lärare från Waldorfskolan intervjuades och i hennes klass gick tre elever med funktionshinder. Hon vittnade om styrkan att ha barn med funktionshinder integrerade, kamraterna blev tillåtande och vågade leka på ett sätt som hon härledde till att det fanns tre barn med funktionshinder i klassen. Läraren poängterade vikten av att se det normala och ge varje barn utrymme att växa som individ. ELEVHÄLSA Om jag ska vara riktig ärlig så har jag lite svårt att se vad det är de [skolhälsovården] ska göra. Alltså för mig blir de mer några som plåstrar om man har ramlat och har gjort illa sig och att man eventuellt kan komma till skolläkaren. Men oftast blir det ju så att man hänvisas ändå till familjeläkaren så att jag har lite svårt med att se vad de ska göra. Sedan gör ju de vissa av de här undersökningarna hörsel, syn, längd och vikt och så. Men, ja något annat förväntar jag nog inte heller av dem faktiskt. Det är ju mer när de kommer upp på högstadiet då har ju de blivit nästan kuratorer, och det är inte alltid bra, tycker jag (paus). Så det jag skulle önska var ju att alla skolor hade en skolkurator. Och blir det konflikter mellan skola och föräldrar att de då genast blir inkopplade (paus). Önskedröm. (mamma) En del föräldrar hade vag uppfattning om skolhälsovårdens funktion och tillgänglighet. måndag varannan vecka åtta till nio, du vet sådana där jätteläskiga tider. (pappa) DE VUXNAS ROLL KRING BARNEN det här hände på fritids när F gick i ettan, då kommer man till fritids och så, ja, var är F? Då känner man sådär ett hugg under några sekunder. Har de ingen aning om var han är? Ja, han gick ut, kanske, jaha, alltså, ja, han skulle alltså kunna bli kidnappad, brutit benet, slagit sig det är ju de ögonblicken man sig otrygg med skolan. (pappa) Många av föräldrarna ville ha fler vuxna kring barnen. Ja framförallt så tycker jag att alla skolor, nu i Waldorf är det så redan, men i alla skolor så ska ju klasserna vara mindre framförallt det sen att det ska vara mer personal, alltså mer personal som kanske inte är direkt inblandad i undervisningen, men att det finns mer vuxna människor kring barnen som liksom är där. (mamma) 296

297 PEDAGOGIK jag vet inte vad jag skulle göra men jag tycker att skolan är lite föråldrad, alltså, vilket förvånar mig eftersom det kommer ut ett antal nyexaminerade lärare varje år, pigga och fräscha med nya idéer som, som aldrig slår igenom. (pappa) Nästan alla föräldrar uttryckte vikten av en tydlig kommunikation med skolan. Ja, betyg, oavsett alltså hur de är men att det finns en skala alltså som för mig som lekman som inte är där varje dag, kan översätta det till, det här är nog ganska bra eller vi kanske ska jobba med det här hemma ( ) ja men då känner man sig nöjd och trygg sådär, men det borde vara ett enhetligt kommunikationssystem emellan föräldrar och lärare, där det specificeras, det här betyder det, det här betyder det. (mamma) MÖTA BARN MED SPECIELLA BEHOV OCH DERAS FÖRÄLDRAR att dyslexi finns men ändå så ska det liksom inte märkas, jag vet inte om det är lite statistik i skolan att det ska liksom man ska skyffla det lite under jag vet inte, det är lite konstigt det där. För de har ju väldigt mycket, de har ju rätt att få massor av hjälp men jag vet inte, eller så är det att de är tjejer, för att killarna är ju mer bråkiga och då får ju de uppmärksamhet, tjejer är ju tysta, men jag menar de kan ju inte skriva något bättre för det eller läsa något bättre bara för att de sitter tysta på lektion så att nej det är lite konstigt. (mamma) En mamma vittnade om hur oerhört viktigt det var att normalisera funktionshinder, att se möjligheter istället för att fokusera på problemen. Och jag kan ju höra hur föräldrar sitter i möten med rektorer, habilitering, lärare och sånt, där rektorn säger att, vi har inga pengar till att anställa resurs till ditt barn! och sånt där, och det är ju sådant där som dom absolut inte får diskutera med föräldrar över huvudtaget men det var ju eftersom vi har ju den närmaste skolan här, om man ska ta en kommunal skola. Och där finns det ju grundsär, så vi innan vi hade bestämt oss så var vi ju där och tittade, och när dom bara fick reda på att X hade Downs syndrom då, då var det ju. Nej, vi har inte träningsskola här, sa dom då, men jag har lärt mig nu sen några månader tillbaka att man ska inte säga så, utan man säger såhär: X:s största problem, det är hennes språkstörning att hon har svårt med språket. Hennes nästa problem det är att hon har en utvecklingsstörning, så att hon har lite svårare att förstå och det tar längre tid att förstå. Och sen är det hennes Downs syndrom. Så för säger man att jag har en dotter som är språkstörd då får dom ingen bild. Men säger jag att hon har Downs syndrom då har dom en bild redan. Då har dom en stämpel på henne direkt, att då är hon sån. (mamma) DIALOG MED FÖRÄLDRAR Ja, du får komma på ett föräldramöte och de här böckerna kommer vi att använda och vi kommer att göra så här och så här och så här. Och så får vi gå hem. Jag vet inte vad det är för delaktighet. (mamma) Stöd utanför skolan Betydelsen av det egna nätverket vittnade alla om. Utan en fungerande inre krets blir det väldigt ensamt. Styrkan i att ha egna föräldrar för att få hjälp med det praktiska och att få 297

298 råd beskrevs som ovärderligt. De föräldrar som var födda i ett annat land uttryckte att Sverige var ett bra land att leva i. Litteraturen och Internet upplevdes som oerhörda källor att ösa information ur angående föräldraskap. Ett par föräldrar lovprisade biblioteken. Instanser som erbjöd stöd exempelvis barnoch ungdomspsykiatrin (BUP), socialtjänsten och familjecenter beskrevs varierande. Familjecenter, en lokal instans för Västerås som erbjuder stöd till barn och föräldrar, beskrevs positivt från flera. En del föräldrar som inte varit i kontakt med socialtjänsten eller BUP upplevde att det skulle kännas som ett stort steg att ta kontakt med dem. Det fanns en rädsla att barnet skulle få en stämpel på sig. En mamma som genomgått en komplicerad skilsmässa saknade samordningen kring familjen. SVERIGES VÄLFÄRDSYSTEM Ja, jag tycker om Sverige mycket. Man känner frihet och trygghet, ja allt. Man blir lugn här i Sverige. (mamma) DET EGNA NÄTVERKET ja, vi har ju stöd i farmor. Det har vi haft, det är väl det stora stödet ja hon har ju sin livshistoria. Ja och de trivs ju där. De pratar ju på ett annat sätt. Det ungarna berättar för henne är säkert något som är väldigt bra för dem. (pappa) LITTERATUR OCH INTERNET Alltså, jag läser ju också väldigt mycket och har alltid gjort när det gäller barnuppfostran eller sådant som jag tycker är jobbigt så läser jag ju gärna om det och då hämtar man ju kunskap och så där, sen är ju inte allt man läser bra men man tar ju till sig det man tycker är bra då och sen är det ju även skönt och kanske läsa om andra har det jobbigt så tänker man men jag har det inte så jobbigt ändå. (mamma) Många föräldrar använde Internet för att finna kunskaper. Man frågar ju naturligtvis och vill jag veta något så finns det ju på nätet. (mamma) ANDRA INSTANSER Ja, framförallt så skulle jag ju vilja att just det här med när det vart, nu blir det här inte riktigt med skolan då, men jag skulle ju vilja att när det är en sådan här situation när det blir skilsmässa och sådär, att de går in och gör allting från ett och samma ställe och därifrån tar man in experter och att vissa saker ser man ju, då behöver man inte fråga om allting, men så är det ju inte när det gäller det här utan här ska de traggla igenom allting och ungarna tröttnar ju, det blir ju att de inte säger allting för de tycker det är jobbigt. Nej men gud, ska vi tjata om det här en gång till! (mamma) Många föräldrar upplevde det som ett stort steg att kontakta barn- och ungdomspsykiatrin. Mamma: jag skulle nog inte ringa barnpsyk i första taget, det skulle jag inte göra för det känns ju ganska stort utan man skulle väl kontakta skolan först eller via skolsyster eller något sådant, nu hade vi en som var ute och presenterade sig, men jag minns inte vad hon hette och som jobbade då för någon sådan här familje/ Intervjuare: /familjecenter? 298

299 Mamma: Ja, precis och hon sa ju det att man fick ju gärna kontakta henne då och hon ligger ju på hemsidan så att det är ju där man kanske skulle titta lite grand och se. (mamma) DISKUSSION Skoltiden är en stor del av barnets vardag. De flesta föräldrarna som deltagit i denna intervju var ganska nöjda med skolan. Dock var alla rörande överens om att det var upp till den enskilda läraren hur skoltiden för deras barn utformades. För barnet är skolåldern en otroligt viktig del av deras liv. Det känns sårbart att elevens skolgång är så beroende av den enskilda lärarens kompetens och syn på eleven. Har det skurit sig någon gång eller föräldern upplevs som besvärlig eller krävande kan det få konsekvenser för barnet utan att det finns andra vuxna som kan kompensera för den synen på eleven. Kanske behöver skolan öppna upp det slutna klassrummet för ökad insyn kollegor emellan och erbjuda utomstående professionell handledning för lärarna. Som förälder kan det behövas mycket mod att börja diskutera exempelvis pedagogik med läraren. Denna studie visar att det inte alltid möts positivt när exempelvis föräldern önskade större utmaningar för barnet eller att barnet skulle få ha hörlurar för att kunna koncentrera sig i ett oroligt klassrum. Skolans värld kan vara en grym tillvaro för det barn som blir utsatt för kränkningar som exempelvis hånfulla ord och fysisk misshandel. Föräldrarna önskade fler personal i skolan, inte bara lärare utan vuxna som ser och bekräftar barnet. Detta för att ge barnet trygghet och möjlighet till god inlärning i en miljö som är lugn och kärleksfull. Skolhälsovårdens uppgifter var inte helt klara för föräldrarna. Många tyckte att deras öppettider var diffusa och dessutom efterfrågades en större tillgång till skolkuratorer. Det vore intressant att inventera föräldrars och barns behov när det gäller elevhälsan. Dialogen med föräldrarna behöver ses över. I stället för traditionella föräldramöten och utvecklingssamtal önskade föräldrarna en dialog. Föräldramöten skulle bättre kunna användas till forum för dialog mellan föräldrarna och skolan än som i dag då många föräldramöten består av information som istället kan förmedlas via papper eller Internet. Dessutom efterfrågades intressanta föreläsningar. Skollagen säger att alla skolor ska vara öppna för alla, detta gäller även friskolor. I praktiken fungerar det inte så. En omfattande rundringning som teveprogrammet Skolfront och radioprogrammen Barnaministeriet och Skolministeriet gjort till landets friskolor visar att var tionde skola säger blankt nej till att ta emot elever med funktionshinder. Det visade sig dessutom att mer än 40 % av skolorna hade en klart negativ inställning till att anpassa sin verksamhet eller skolmiljö för barnen med funktionshinder 4. De föräldrar till barn med funktionshinder har således inte samma valfrihet som föräldrar till barn utan funktionshinder. Dessutom kan man fundera över hur rättvist det är mot kommunala skolor som inte 4 Utbildningsradion, pedagog,

300 har någon möjlighet att rata barn som kommer att behöva extra resurser och därmed bli kostsamma. En naturlig fortsättning på detta projekt skulle vara att göra intervjuer med lärare för att ta del av deras erfarenheter kring samverkan med föräldrar. SLUTSATSER Alla de intervjuade föräldrarna beskrev föräldraskapet med positiva uttryck, exempelvis som det viktigaste i livet, men med en känsla av att det samtidigt var mycket krävande. De flesta föräldrarna var relativt nöjda med skolan dock påvisar de föräldrar som har barn med specifika behov att bemötandet från skolan varit mycket otillfredsställande. Angående skolhälsovården beskrevs en osäkerhet över öppettider och skolhälsovårdens uppgifter, dessutom efterfrågade många en större tillgång till skolkuratorer. I princip alla föräldrar önskade fler personal i skolan inte bara för det pedagogiska utan även för att se och bekräfta barnen. Från lärarna efterfrågade föräldrarna en tydlighet när det gällde barnets resultat i skolan, många var för betyg tidigare än vad som sker idag. Pedagogiken var de flesta nöjda med under förutsättning att läraren fungerade tillfredsställande. Flera föräldrar med barn med specifika behov, exempelvis dyslexi och ADHD upplevde en stor otillfredsställelse framför allt innan de hade fått skolans acceptans att deras barn har specifika behov. Vissa föräldrar beskrev att deras åsikter inte upplevts positivt av läraren rörande exempelvis extrauppgifter till sitt kunskapshungrande barn. Föräldrarna med barn på friskolor upplevde en större tillfredsställelse med delaktigheten, pedagogiken, människosynen och snabbare beslutsvägar. Ett flertal föräldrar beskrev traditionella föräldramöten som otillfredsställande. Mycket av informationen som ges på mötena kunde ges på papper eller via e-post och istället efterfrågades en dialog med skolan och de andra föräldrarna. Dessutom fanns önskemål om aktuella föreläsningar. Fritids beskrevs av några som en förvaringsplats och ibland upplevdes osäkerhet om personalen visste var barnen befann sig. Alla talade om vikten av det egna sociala nätverket. Många beskrev en längtan efter att ha de egna föräldrarna närmare. Dessutom skönjdes en längtan efter att lyckas med föräldrarollen och en stor oro kunde förnimmas inför tonårstiden. 300

301 REFERENSER 1. Statens Folkhälsoinstitut. Wennerholm Juslin PB, S. Bättre skolprestationer med ökat föräldrainflytande.; SFS. Skollagen (1985:1100); SOU 2000:19. Från dubbla spår till Elevhälsa - i en skola som främjar lust att lära, hälsa och utveckling. Stockholm: Regeringens offentliga utredningar, Utbildningsdepartementet; Barnombudsmannen. Barns vardag - tioåringar om skolan och fritiden. Örebro: Stockholm SCB; Barnombudsmannen. Barns vardag - tioåringar om skolan och fritiden. demografi med barn och familj. Örebro; Dahm B. klagomål på inomhusmiljö hos skolbarn. I inomhusklimat. Örebro; Köhler L. Det kan bli bättre. Sammanfattning av föredrag från konferensen om barns hälsa och välfärd i Norden.. Göteborg: Nordiska hälsovårdshögskolan.; Danielsson MM, U.. Svenska skolbarns hälsovanor 1997/98. Tabellrapport 2000:5.. Stockholm: Folkhälsoinstitutet; Ostberg V. Children in classrooms: peer status, status distribution and mental wellbeing. Soc Sci Med Jan;56(1): Engström IS, T. Theoréll, T. Psykosomatiska tillstånd hos barn och ungdomar. Psykosomatisk medicin. Lund: Studentlitteratur; Von Knorring AC-B, K. Nyberg, AM. Hedlund, M. Stalenheim, G. von Knorring, L. Depression common among young people with somatic disorders. Fatigue, lack of emotional engagemang, increased need of slepp are some of the warning signals. Läkartidningen. 2004;101(5): Billie BL, B. Carksson, J.. Migrän och spänningshuvudvärk hos barn och tonåringar. Lund: Studentlitteratur; Tideman M. Normalisering och kategorisering. Om handikappideologi och välfärdspolitik i terio och praktik för personer med utvecklingsstörning. Lund: Studentlitteratur AB Hoien TL, I. Dyslexi. Från teori till praktik. Sundbyberg: Natur och kultur; Gillberg C. Ett barn i varje klass om ADHD och DAMP. Stockholm: Cura Förlag och utbildning AB;

302 16. Statistiska Centralbyrån. Barn och deras familjer Stockholm; Report No.: Demografiska Rapporter 2007:4 17. Statistiska Centralbyrån. SCB Utbildningsnivå 2007 efter kön och ålder (åldersklasser), år [updated 2008; cited ]; Available from: 18. Malterud K. Kvalitativa metoder i medicinsk forskning (Qualitative methods in medical research). Lund: Studentlitteratur;

303 KAPITEL 6 BEHOV AV FÖRÄLDRASTÖDSINSATSER HOS FÖRÄLDRAR TILL TONÅRSFLICKOR OCH TONÅRSPOJKAR Jonas Engman Karin Fängström 303

304 SAMMANFATTNING Bakgrund: Tonårstiden kan vara en omvälvande tid fylld av utmaningar, både för tonåringen och för föräldrarna. Det finns dock brist på kunskap gällande föräldrarnas behov av stöd för att hantera dessa utmaningar. Syfte: Att undersöka vilka utmaningar i föräldrarollen som föräldrar till tonåringar möter och vilka erfarenheter av stöd de har. Vidare utreda om och i så fall vilka föräldrastödsinsatser föräldrarna har behov av och/eller efterfrågar. Metod: Trettioen föräldrar (20 kvinnor och 11 män) rekryterades via idrottsföreningar, konfirmationsgrupper och en högstadieskola. Föräldrarna djupintervjuades med hjälp av en semistrukturerad intervjuguide: 23 individuellt och 8 i en fokusgrupp. Alla intervjuer spelades in på band, transkriberades och analyserades sedan tematiskt. Resultat: Utmaningar föräldrar behövde hantera var de omständigheter föräldraskapet omges av, den oro man kände över sin tonåring, den nya balansgång föräldraskapet till en tonåring innebar, samt de problem som ibland upplevdes överstiga den egna förmågan. Föräldrar hade erfarenhet av olika former av stöd, inklusive skola, experter och det sociala nätverket. De insatser föräldrar uttryckte att de hade ett behov av var: utbyggda sociala nätverk, stöd via skolan samt möjligheter att diskutera problem med erfarna tonårsföräldrar och med professionella. Behovet omfattar också stöd till tonåringen samt utbildning och information om tonåringens utveckling och om föräldraskapet (exempelvis via media). Slutsatser: Utifrån de behov och den efterfrågan som föräldrarna har gett uttryck för finns ett antal insatser som kan rekommenderas: samtalsstöd via jourhavande förälder och professionella, utvecklade föräldramöten vilka kan utgöra en arena för att skapa sociala nätverk och förmedla utbildning och information, stöd till tonåringen i form av skolkuratorer och skolpsykologer, skapandet av en webbsida för tonårsföräldrar samt utbildning och information via tv eller Internet. 304

305 INNEHÅLLSFÖRTECKNING KAPITEL 6 BEHOV AV FÖRÄLDRASTÖDSINSATSER HOS FÖRÄLDRAR TILL TONÅRSFLICKOR OCH TONÅRSPOJKAR 303 SAMMANFATTNING INLEDNING Tonårstiden Tonårsfakta Föräldraskapet under tonårstiden Vilket stöd i föräldraskapet har föräldrar till tonåringar? SYFTE FRÅGESTÄLLNINGAR METOD Urval Datainsamling Dataanalys SLUTSATSER RESULTAT Det positiva föräldraskapet Omständigheterna Föräldrars oro Den nya balansgången problem, gränssättning och frigörelse Problem som är större än familjen Upplevt stöd Önskat stöd DISKUSSION OCH SLUTSATSER REFERENSER 320 Tack! Stort tack till alla föräldrar som har berättat om hur det är att vara förälder till en tonåring! Tack också till Ingegerd Gavelin vid Föräldramottagningen, kyrkoherde Ulf E.J. Olsson, Boltic Handbollslag och Katedralskolan, för er hjälp. 305

306 BEHOV AV FÖRÄLDRASTÖDSINSATSER HOS FÖRÄLDRAR TILL TONÅRSFLICKOR OCH TONÅRSPOJKAR Delprojektledare: Jonas Engman och Karin Fängström Referenter: Ann-Margret Rydell och Tanja Tydén Kommentar: I inledningen av föreliggande studie antogs behovet av föräldrastödsinsatser vara olika för föräldrar till tonårsflickor respektive tonårspojkar. Preliminära analyser indikerade inga sådana skillnader. Materialet för de respektive grupperna slogs därför samman i det fördjupade analysarbetet. INLEDNING Tonårstiden Tonårstiden är en omvälvande tid, både för tonåringen och för föräldrarna. Tonåringen går från att vara barn till att bli vuxen, och under resans gång formas identiteten, kamratgruppen blir allt viktigare och föräldrarnas regler och normer ifrågasätts. Detta påverkar, i större eller mindre utsträckning hela familjen och den tidigare maktfördelningen inom den (1). För tonåringen är förändringarna stora och många samt både fysiska och psykiska. Under puberteten förändras kroppen och den sexuella mognaden och orienteringen tar fart. Många ungdomar har sin sexuella debut under tonårstiden (2). Tonåren innebär också en tydligare emotionell separation från familjen och istället blir identifikationen med kamratgruppen viktig. Samtidigt präglas tillvaron av osäkerhet; vem är jag, vad vill jag, duger jag? För de flesta tonåringar är tiden både jobbig, spännande och rolig, men för en del ungdomar blir vissa områden problematiska. Flera börjar bruka alkohol eller droger, andra känner sig nedstämda och tappar helt lusten att leva, och vissa skadar sig själva för att hantera tillvaron. Det finns även en påtaglig risk att ungdomar råkar ut för våld. Tonårsfakta I Sverige är den genomsnittliga debutåldern för sex 16,5 år för flickor och 16,8 år för pojkar. Vid en jämförelse med tidigare studier gjorda för 10 och 20 år sedan hade bland 16-åringar användningen av preventivmedel vid första samlaget ökat och alkoholkonsumtion minskat (2). Användningen av preventivmedel skiljer sig dock åt mellan olika grupper. De som debuterat efter 15 års ålder och elever på teoretiska program använder oftare preventivmedel vid sitt första samlag (3). När ungdomar i en studie (2) tillfrågades om vilka som var de viktigaste källorna till information om sex nämndes tidningar, vänner, lärare och ungdomsmottagningar. Föräldrar och syskon skattades som mindre viktiga. Andelen niondeklassare som dricker alkohol har minskat sen 1970-talet. Men andelen med intensivkonsumtion som dricker stora mängder minst 1 gång i månaden har inte minskat i samma utsträckning (3). För niondeklassarna var den genomsnittliga debutåldern för berusning 14 år. De ungas alkohol- och narkotikabruk är starkt kopplat till ett antal risk- och skyddsfaktorer. Riskfaktorer kan vara problem i familjen och skolan 306

307 med bland annat skolk (4). Andelen niondeklassare som prövat narkotika har ökat sedan mitten av 1980-talet. Vid mätning 2002 var det 9 % som uppgav att de någon gång använt narkotika. Två procent av pojkarna och en procent av flickorna i såväl årskurs nio som gymnasiets årskurs två uppgav att de använt anabola androgena steroider (4). Ungdomar rapporterar att det inte är ovanligt de känner sig nere och ledsna. Andelen ungdomar, speciellt flickor, som mår dåligt har kraftigt ökat sedan 1985 (3). Det är dock högst 5 % av tonåringarna som drabbas av klinisk depression (5). Självskadebeteende är ett problem som ofta debuterar i tonåren. Det finns inte någon entydig statistik över förekomsten av självskador vilket bland annat beror på att det bara är en liten del av de ungdomar som rapporterat självskador som vårdats på sjukhus(6). Trots detta har man sett en viss tendens till ökning av beteendet under de senaste åren, framförallt bland tonårsflickor (6, 7). Våld mot ungdomar är något som uppmärksammats mycket de senaste åren, och på senare tid har detta blivit särskilt tydligt i media. I en studie genomförd på svenska ungdomsmottagningar under 2007, framkom slående höga siffror för hur många ungdomar som de senaste 12 månaderna utsatts för psykiskt, fysiskt och/eller sexuellt, våld (8). Flickor blev oftare än pojkar utsatta psykiskt (33% jämfört med 18%) och sexuellt (14% jämfört med 4,7%) och det var vanligt att alla former av övergrepp mot flickorna skedde av en person som de kände. Det finns också ett stort överlapp mellan de olika formerna av våld. Fysiska övergrepp var vanligare bland pojkar, och 27 % av dem rapporterade att de hade blivit utsatta det senaste året, ofta av en främling(8). Föräldraskapet under tonårstiden Hur är det då att vara förälder till en tonåring? I foldern Närkontakt producerad av Preventionscentrum Stockholm (5) beskriver föräldrar till tonåringar att föräldraskapet mycket handlar om att prata med sin tonåring, om regler för t.ex. tid vid datorn eller tid ute med kompisar, tonåringens humörsvängningar, om droger och om oro. Det är en tid som för de flesta föräldrar präglas av både ljus och mörker. Ett dilemma för föräldrar är att tonåringar, för att bli självständiga och kompetenta individer, behöver få frihet och att utforska och experimentera, samtidigt som de också helst ska skyddas från upplevelser som är farliga (1). Det är en balansgång för föräldrar och tonåringens frigörelseprocess kan vara svår att hantera. Att inte veta vad tonåringen gör på Internet, vilka vännerna är, eller om det finns alkohol eller droger med i bilden kan väcka mycket oro. Det kan också vara oroligt om ungdomen är ledsen och tappar lusten, orken eller aptiten. Att umgås och göra saker tillsammans med sin tonåring och att visa att man är intresserad och beredd att lyssna och ta tonåringen på allvar, beskrivs som ett bra sätt att skapa en förtroendefull relation. Det är också så ungdomar beskriver en bra förälder. Den goda relationen kan ses som en förutsättning för att tonåringen ska vilja vända sig till sina föräldrar vid svårigheter samt respektera de gränser och regler föräldrarna sätter. Enligt årsrapporten 2005 från Barnombudsmannen uppgav 72 % av ungdomarna att deras föräldrar hade pratat med dem om förhållningssätt kring alkohol, rökning och narkotika. De flesta tonåringarna upplevde att det var bra att det fanns tydliga gränser och regler för vad som är accepterat hemma. Men det är inte alltid gränssättning mottas positivt av tonåringen i stunden. 307

308 En studie från 2002 visade att bara 50 % av 16-åringarna rapporterade att föräldrarna hade diskuterat sex med dem. Detta trots att föräldrar kan vara ett viktigt komplement till andra källor av information om sex, sexuellt beteende och pornografi (9). Vilket stöd i föräldraskapet har föräldrar till tonåringar? I rapporten Nya verktyg för föräldrar (2004) finns en kartläggning av det vetenskapligt utvärderade stöd som ges till föräldrar. Den visar att det i Sverige saknas brett täckande förebyggande verksamheter för föräldrar med barn i åldern år. En av de viktiga insatser som erbjuds föräldrarna är individuella kontakter med personal inom skola och fritidsverksamhet. Föräldrar uppger att samtal med personal inom skola och fritidsverksamhet är ett stöd för dem (10). Skolan har också ett ansvar att utveckla samverkan med föräldrarna men ska även via elevhälsan finnas tillgänglig för föräldrar vad gäller frågor som rör deras barns skolgång (11). Det är skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar att skapa de bästa möjligheterna för barn och ungdomars utveckling (12). Enligt gällande skollag har dock personalen inom skolan ingen skyldighet att ge föräldrar stöd i deras roll som föräldrar (10). Andra förebyggande föräldrastödsinsatser som förekommer i Sverige är strukturerade diskussionsgrupper med inriktning på barns behov, öppna diskussionsgrupper, diskussionsgrupper med teman samt spridning av tryckt material. Exempel på strukturerade grupper är Steg för steg och Örebro Prevention Program (10). Det finns även vissa hemsidor som är riktade mot föräldrar till tonåringar. Här finns tillfälle att ta del av andras erfarenheter, av information och ibland finns även möjligheter att fråga en expert om hjälp (10, 13). Det finns också möjlighet att söka stöd och hjälp per telefon, via de tre nationella hjälplinjerna (10). Den turbulenta tid som tonårstiden kan vara medför ofta många utmaningar som föräldrarna behöver hantera. Vilket stöd har föräldrarna i föräldrarollen för att handskas med dessa svårigheter? Finns det något de saknar? Vilket slags stöd önskar föräldrarna sig? SYFTE Att bidra till ökad kunskap om hur föräldrar till tonåringar upplever sitt föräldraskap samt vilket stöd och vilken hjälp i föräldraskapet som efterfrågas. FRÅGESTÄLLNINGAR Vilka utmaningar i föräldrarollen möter föräldrar till tonåringar i Sverige idag? Vilka erfarenheter av föräldrastödsinsatser har föräldrar till tonåringar? Vilka föräldrastödsinsatser har föräldrar till tonåringar ett behov av och/eller efterfrågar? 308

309 METOD Urval Deltagarna bestod av 20 kvinnor och 11 män (Tabell 6.1.). De rekryterades från Uppsala med omnejd, Stockholm, Gotland och Sundsvall. Rekryteringen skedde via idrottsföreningar, en högstadieskola, ett bussbolag, konfirmationsgrupper, en föräldrastödsmottagning samt på plats på ett köpcentrum. Få av de tillfrågade anmälde intresse, men av dem som var intresserade valdes ett antal ut via syftesurval (för att få en spridning inom socioekonomisk status, kön och etnicitet). Dessa män och kvinnor kontaktades efter en tid per telefon för att tillfrågas om deltagande. Samtliga var positiva till att delta. På några faktorer skiljer sig de deltagande föräldrarna från snittet i riket. Fler är födda i Sverige och fler har någon form av högskoleutbildning. De arbetar heltid i högre utsträckning, vilket kanske inte är anmärkningsvärt med tanke på att barnen är tonåringar. Många är också gifta och flera levde i ombildade familjer. Föräldrar födda i andra länder än Sverige, ensamstående, och de med endast grundskoleutbildning är inte lika väl representerade som övriga. Många föräldrar hade både pojkar och flickor, men av de tonåringar som primärt diskuterades (en per förälder) var 20 (65 %) flickor och 11 (35 %) pojkar. De var alla i åldern år. Tabell 6.1. Beskrivande statistik av intervjupersonerna. Föräldrarna n=31 Variabel Projektet SCB Källdata* Födelseland Tabell 1.4.a Sverige 90,3% 82,0% Annat 9,7% 18,0% Längst avslutade utbildning Grundskola 9,7% 14,0% Gymnasium 38,7% 49,0% Folkhögskola (<3 år) 0% 15,0% Universitet/Högskola (>3 år) 51,6% 20,0% Sysselsättningsform Tabell 8.1 & 8.2 Förvärvsarbetar heltid 67,7% 54,6% Förvärvsarbetar deltid 12,9% 15,0% Studerar 3,9% 3,7% Sjukskriven 16,1% - Arbetssökande 3,2% 4,5% Civilstatus Tabell 1.5 Gift 58,1% 51,3% Sammanboende 16,1% 24,3% Ensamstående 12,9% 24,4% * Om inget annat anges refereras rapporten Barn och deras familjer 2006 (14) 309

310 Datainsamling Av föräldrarna intervjuades 23 individuellt och 8 i en fokusgrupp. I fokusgruppen deltog både föräldrar till tonårsflickor och tonårspojkar. Individuella intervjuer tog i genomsnitt 37 minuter och gruppdiskussionen 101 minuter. Föräldrar till tonårspojkar blev intervjuade av en man och föräldrar till tonårsflickor av en kvinna. I fokusgruppen deltog båda intervjuarna. Ersättning utgick med 100 kr per förälder. Intervjufasen avslutades när mättnad i materialet uppnåtts. Dataanalys Alla intervjuer spelades in på band och transkriberades för analys. De transkriberade intervjuerna analyserades tematiskt efter Malteruds modell (15) vilket innebar att efter genomläsning av samtliga intervjuer eftersöktes gemensamma mönster. Dessa kallades för teman. Därefter analyserades varje tema för sig för att hitta kategorier som mer i detalj beskrev temats innehåll. För att illustrera innebörden i varje kategori användes citat. 310

311 SLUTSATSER Lättillgänglighet och socialt utbyte är nyckelord för att stöd till föräldrar med tonåringar ska få genomslagskraft. Föräldrar vill ha utbyggda sociala nätverk samt möjligheter att diskutera och få hjälp med de frågor man ställs inför både från erfarna tonårsföräldrar och från professionella. För de enklare problemen vill föräldrar ringa jourhavande förälder. Ju svårare problemen är desto mer professionell hjälp efterfrågas. Skolan är ett etablerat forum som kan användas för att: Skapa dessa nätverk. Förmedla utbildning och information om föräldraskap och tonåringens utveckling. Föräldramöten kan utvecklas till att rymma diskussioner om till exempel gemensamma gränser, samt vara en arena för att ge varandra stöd och råd. Via kurator/psykolog ge stöd till tonåringen då den är i behov av det. Eftersom skolan inte tilltalar alla, bör även mer otvungna mötesplatser skapas, förslagsvis på Internet. Utbildning och information kan på ett lättillgängligt sätt förmedlas via tv, Internet eller radio, t.ex. genom program liknande Klass 9A eller Barnmorskorna. 311

312 RESULTAT I den tematiska analysen framkom sju teman (Tabell 6.2.). De första fem temana i tabellen rör vad det innebär att vara förälder till en tonåring. Dessa teman ger en kontext till det stöd föräldrar upplever att de fått och det stöd de önskar. Denna kontext är också viktig för att kunna lyfta fram de behov som inte utmynnat i en efterfrågan. Behov och efterfrågan är inte nödvändigtvis samma sak vilket illustreras på ett överskådligt vis i Pentagon-modellen (16). Efter beskrivning av det huvudsakiga innehållet i varje tema följer kategorier med citat för att illustrera innehållet. Tabell 6.2. En översikt över teman och kategorier. TEMA Det positiva föräldraskapet Omständigheterna Föräldrars oro Den nya balansgången problem, gränssättning och frigörelse KATEGORI Kommunikationen Samvaro Att finnas till hands Förmedla självförtroende och framtidstro Kultur och samhällsstruktur Tid och tidsbrist Andra föräldrars gränssättning Föräldraförhållandet Skillnad mellan syskon Råka illa ut Alkohol och droger Tonåringens relationer Framtiden Nya problemområden Gränssättning och förhandling Frigörelse Problem som är större än familjen Upplevt stöd Önskat stöd Sociala nätverk Egna erfarenheter och kunskap Skolan Experthjälp Utbildning och information Nätverk Samtalsstöd Skolan Utbildning och information Stöd till tonåringen Inget stöd önskas 312

313 Det positiva föräldraskapet Som en röd tråd återfanns kommunikation och samvaro med tonåringen som viktiga bitar i det positiva föräldraskapet. Kommunikationen rörde allt från att som förälder vara lyhörd för de små inviterna till samtal, till att prata om riskfaktorer såsom alkohol. Genom att göra saker tillsammans upplevde föräldrar att de kom närmare sin tonåring. Ofta skedde samvaron på tonåringens villkor, vilket var en förändring från barnatiden. En majoritet lyfte också fram vikten av att finnas till hands som förälder, att vara en trygghet dit tonåringen kunde vända sig vid behov. Föräldrarna såg också att det var en viktig uppgift att stärka tonåringens självförtroende och framtidstro. Något som återkom i många föräldrars berättelser var en glädje över att vara förälder till en tonåring, där nya sätt att samtala och nya saker att göra tillsammans var aspekter som lyftes fram. KOMMUNIKATION Sen att, att liksom att just det där med att man får föra vuxnare samtal, med tonårsbarn, om man har den kontakten. ( ) Det rör ju allt från relationer mellan, mellan ehh barn, elev och lärare och relationer till kompisar och relationer till killar och, och allting sånt va, framtida jobb och frågor om sex och samlevnad och allting sånt. SAMVARO man gör det ena med den ena, gör det andra med den andra. Och man är ute och springer med sonen så får man vara ute med hästarna med dottern Ja, det blir ju så. Om man ska liksom hålla sig lite ajour med dem eller vara med lite granna då får man ehh anpassa sig lite efter deras aktiviteter. ATT FINNAS TILL HANDS Ja, i grunden så handlar det om att skapa ett förtroende va, att tonåringen med förtroende kan vända sig till sina föräldrar, när det krisar. FÖRMEDLA SJÄLVFÖRTROENDE OCH FRAMTIDSTRO Det viktigaste som tonårsförälder det är att ge sina barn självkänsla. ( ) Ja, det är att förstå att man har ett eget värde och att man inte behöver rätta sig efter vad, man behöver inte falla för grupptrycket alltså. Utan man kan stå stadigt och säga, Det här tycker jag är fel va. Omständigheterna Föräldraskap och möjligheten att vara den förälder man ville vara påverkades av faktorer i samhället, i familjesfären, samt i mötet dem emellan. Föräldrar vittnade om att de kände en frustration över det samhälle och den vardagsmiljö som tonåringarna mötte, i skolan eller på stan. Även kulturella skillnader mellan familjen och samhället kunde vara frustrerande och ett hinder istället för en tillgång som kunde tas tillvara. Ytterligare ett hinder kunde vara upplevelsen av att tiden inte räckte till, men även andra föräldrars föräldraskap, särskilt deras bristande gränssättning, kunde vara problematisk och en källa till ilska. 313

314 De föräldrar som var ensamstående upplevde att det var svårt att själv bära hela ansvaret för sin tonåring. När ansvaret delades av två i en parrelation kunde det istället vara relationens kvalité som var av betydelse. Det faktum att syskon kunde vara så olika varandra och att relationen mellan föräldern och de olika tonåringarna kunde skilja sig åt mycket var också en omständighet som kunde påverka föräldraskapet. KULTUR OCH SAMHÄLLSSTRUKTUR...språkmässigt är det katastrof alltså. Jag menar, när pojkarna, när de ska gå mellan skåpen där och ska fram liksom och det står tjejer i vägen så säger de Flytta på dig horjävel!. TID OCH TIDSBRIST Ja, men visst är det så va, för tempot idag är så uppskruvat. Alla jobbar och håller på va. Föräldrarna är borta mycket hemifrån och ungarna gör som de vill lite grann och så va. ANDRA FÖRÄLDRARS GRÄNSSÄTTNING Det som är jobbigast egentligen Det handlar inte så mycket om sitt eget barn utan det handlar om andra föräldrars sätt att hantera sina barn. FÖRÄLDRAFÖRHÅLLANDET Och så att jag är ju ensamstående, och då har jag liksom ingen annan vuxen, om man är två har man i alla fall den andra föräldern och ta hjälp av och kunna sitta och bolla med och prata med och så där då. SKILLNAD MELLAN SYSKON Jag har två, mina två äldsta är väldigt olika till sättet, min äldsta han, han är väldigt tystlåten, berättar inte. Försöker jag så, så är han som en mussla. Medans min dotter då som är 16, henne har jag otroligt bra kommunikation med, vi kan prata om allt och hon kommer till mig om det är någonting. Så jag kan uppleva den här skillnaden som otroligt jobbig Föräldrars oro Samtliga föräldrar var mer eller mindre oroliga för sina tonåringar. Oron rörde bland annat risken att tonåringen ska råka illa ut. Här fanns en tydlig skillnad om tonåringen var en pojke eller flicka. Vad gäller flickor var föräldrarna oroliga för att de skulle bli våldtagna. För pojkar handlade oron främst om olyckor i samband med mopedåkande. Oavsett tonåringens kön var föräldrar oroliga för mötet med alkohol och droger. Många uttryckte att alkoholdebuten inte gick att undvika, men att det gällde att den kommer så sent som möjligt och att tonåringen lärde sig vara vaksam så inte någon lurade på dem droger. Dessutom fanns många tankar om tonåringens kamratrelationer och sexuella relationer, samt en viss oro inför den vuxna framtiden som närmade sig. 314

315 RÅKA ILLA UT Och tjejer här är ju just det här att man tänker att dom ja, kan bli våldtagen eller något sånt där. Och killar då är det ju det här och vara ute och köra moppe och att dom. Ja det ska ju köras fort och annat. ALKOHOL OCH DROGER Utan nu är man ju orolig det här med att hon ska börja gå ut och när alkoholdebuten kommer och inte, inte att jag inte litar på henne. Även om hon dricker, det kommer hon göra, utan det är ju liksom hur samhället ser ut idag. TONÅRINGENS RELATIONER Och så det där att prova sig fram med olika kompisar. De var inte samma som hon jämt har varit med förut och så vet man inte vilka de är. FRAMTIDEN Ja, man kan inte liksom ta bort den biten som man vet att Det svåra som kommer. ( ) Men jag menar, bo utan pengar och inte få något jobb och gå sysslolös. Det är ju lätt att det kan bli en vana, att man inte sen, ja, att man är rädd att det blir att dom kanske inte vill jobba. Den nya balansgången problem, gränssättning och frigörelse När barnet blir tonåring blir föräldraskapet en konst i att hitta en balans mellan att släppa tonåringen fri och ändå behålla en del av kontrollen. Att veta var och hur man ska sätta gränserna för sin tonåring upplevdes av de flesta som den stora utmaningen, särskilt eftersom det ofta skedde i förhandling med tonåringen själv. Gränssättning kunde röra allt från när det var dags att komma hem på kvällen till hur Internet användes för att publicera text och bilder. Tonåringens frigörelse kunde kännas både positiv och skrämmande. Föräldrar resonerade kring att tonåringen måste få prova sina egna vingar samtidigt som man önskade att de inte ska falla så hårt. Det kunde också vara komplicerat att som förälder veta när tonåringen var i behov av att vara liten och när det behovet är som bortblåst. NYA PROBLEMOMRÅDEN Internet har vi ju pratat om. Att man inte lägger ut sig och håller på Bilder som är, inte bra Nakenbilder eller, ja, vad man nu Och sen att man inte släpper in vem som helst i sin mailbox. GRÄNSSÄTTNING OCH FÖRHANDLING Ja, att man hela tiden måste, ehh, just det här att inte släppa dom va. Man kan inte släppa ett barn som är tonåring, dom tycker det själva att dom klarar allting, det finns ju ingenting som är farligt, ingenting kan hända dom. ( ) För det gäller ju hela tiden att avväga. För man får inte vara för sträng heller. Det kan ju gå åt pepparn på det viset också. 315

316 FRIGÖRELSE Alltså det som är det som är svårt det är ju den där balansgången. Som att för att ibland så vill hon ju vara tre år, ibland så vill hon vara 30. Och jag ska ungefär känna på mig när det är det ena och när det är det andra. Problem som är större än familjen För de allra flesta föräldrar var tonårstiden förvisso komplex och stundvis problematisk, men ändå hanterbar. För en del föräldrar blev emellertid tonårstiden ett nästan ohanterbart kaos av problem och oro. När tonåringen var deprimerad, suicidhotade, skadade sig själv, blev allvarligt mobbad eller rent av rymde, så var upplevelsen i de allra flesta fall att de vanliga föräldrakunskaperna och förmågorna inte räckte till. Man behöver hjälp utifrån. För vissa föräldrar som hade tonåringar med en särskild sårbarhet, t.ex. ADHD, Asperger eller utvecklingsstörning, så kunde det bli nya problem att hantera. När hon gick i åttan, nian tror jag, då var det helt plötsligt på tapeten poppis att man skulle försöka ta självmord. Man skulle skära sig, man skulle rista sig. Man skulle vara deprimerad. Man skulle skriva på msn där att: Nu har jag tagit piller. Svarar inte i telefon, så då vet ni. Ja, det var jättesvårt. speciellt min yngsta här blev väldigt deprimerade till och från. Och jag tror inte det är så bra och gå ut på Internet och se att, att, att de finns flera ungdomar som är deprimerade och drar ner varandra. Och sen vart ju hon mer och mer deppad. Jo, men det har ju redan funnits [pratar om aggressivitet] sen förut Med diagnosen [ADHD]. ( ) Den blev ju såklart värre då med sjuttonåringen Upplevt stöd Alla föräldrar hade erfarenheter av informellt stöd och i mer eller mindre utsträckning även formellt stöd. I de flesta fall fanns både goda och dåliga erfarenheter av det stödet. Det informella stöd som diskuterades handlade om sociala nätverk. Att kunna ge och få information av andra föräldrar, samt att kunna stämma av information. Släkten kunde också vara ett gott stöd, men ibland var villkoren för olika eller så tystades det ned som borde kommit fram. Den egna erfarenheten, från den egna ungdomen, yrket eller från tidigare barn, nämndes också som ett stort stöd. Skolväsendet, riktad information och experter är varianter av formellt stöd som lyftes fram. När skolan fungerade som bäst fångade den upp problem och avlastade föräldrarna, men känslan kunde också vara att problem lämnades osedda eller att det bara hackades på föräldrarna. Riktad information inkluderade föreläsningar och strukturerade familjestödsprogram. Möjlighet att ventilera problem, att bekräftas och få situationer normaliserade sågs som viktiga bidrag från experter. Det kunde dock vara problematiskt att få experthjälp och kvalitén varierade. SOCIALA NÄTVERK I början så ringde vi ju och då var vi ju väldigt pinsamma för det var inga andra som gjorde det. Och fråga: Är det verkligen fest hos er?. 316

317 Så min minsta syrra är ju tjugotvå nu. Och den andra är tjugoåtta så att dom kan jag ju få mycket tips och råd på. Just hur det är att ha en tjej. EGNA ERFARENHETER OCH KUNSKAP Och sen får man inte glömma bort hur man själv var som tonåring. För det har jag haft mycket hjälp med. SKOLAN Men för att så fungerar det ju med den här skolkuratorn som vi hade kontakt med Hon märkte på rasterna och ringde och pratade med mig om att; Hörrudu, din pojke här han Han har varit i dom här sammanhangen där och där och det är nog inte så bra Skulle vi kunna ta ett snack om det här? Och asså Då blev det ju någonting helt annat Då är det mer liksom Från början. Så det är inte så lätt ibland, som vi sagt med rektorer och skolor. Och det var värst att inte nån tog riktigt ansvar nånstans tyckte... Det var så många inblandade att man satt där ensam plötsligt. EXPERTHJÄLP Så hade jag inte haft henne [samtalsstöd med professionell] tror jag inte jag hade klarat av det. (...) då kan jag fått klart för mig att det inte bara är min unge som är på det här viset. Utan dom flesta ungar är på det här viset. Det är inge fel på min. Hon skar sig inte, men hon rispade sig på armarna. Och då fick jag inte något stöd någonstans, för det fanns ingen kurator som kunde prata med henne då när jag ville ha nån kurator att prata med. UTBILDNING OCH INFORMATION Men däremot att få någon sorts input av något slag, det tycker jag att jag varit hjälpt av i min föräldraroll, att jag har jobbat med ungdomar, och därmed också fått en viss utbildning genom föreläsningar, eller ja, kommunikation med folk som har tänkt ett steg längre. Önskat stöd Vilket stöd föräldrarna ville ha uttrycktes antingen som ett behov eller som ett önskemål. Vad gäller det mer informella föräldrastödet var det många som diskuterade mötesplatser och nätverk. Sådana insatser skulle kunna förenkla skapandet av kontakter med andra föräldrar, tydligt visa att man inte var ensam i sin situation, samt ge utrymme för att få prata av sig. Samtalsstöd var ett mer formellt stöd som diskuterades ivrigt. Man ville ha kontakt med professionella yrkesutövare för att få otvetydiga råd, med jourhavande vuxna för att få bolla vissa frågor, eller med ett tonårs-bvc för en otvungen och lättillgänglig kontakt. Skolan, som redan sågs som en inkörsport, kunde också få ta mer plats. Inte minst för att det är ett lättillgängligt forum. Man ville också ha utbildningar och information om tonåringar och föräldraskap, vilket skulle kunna ges lättillgängligt och intressant i olika medier. Det fanns också föräldrar som uttryckte att ett stöd skulle vara att veta att tonåringen hade det stöd, den sysselsättning och de förebilder den skulle behöva. Några föräldrar ville inte ha något stöd alls. 317

318 NÄTVERK Där, hur kan vi skapa sandlådor då? För, för tonårsföräldrar? Jag tror det, så bra jag, att se hur andra har det. För det första avdramatiserar man, tror jag, sin egen roll lite grann, om man känner att man har ett stöd. Jag tror att man mår bra: Jaha, det är fler som har såhär SAMTALSSTÖD Det, det kan vara, liksom bara att få, få känna att man kan lyfta luren och ringa nånstans, och, och få komma, sätta sig och prata med en person ( ) Det är det man behöver. Man behöver få höra från nån som ehh på nåt sätt känns det ändå bra att få prata med nån som man vet har nån riktigt erfarenhet. Men det skulle väl kunna fungera likadant för föräldrar som har problem alltså, att man får ha någon jourhavande vuxen även där Ja, möjligtvis att det skulle För alltså, det finns ju barnavårdscentral när man är liten. Då går man ju dit och sen kan man ju fråga nåt i förbifarten, sådär. Och sånt finns det ju inte när barn är äldre. Men man kan ju ha problem som är allvarliga utan att vara så allvarliga. Och då, i det fallet så undrar jag om det ens finns någonstans att vända sig. Inte vad jag vet i alla fall, tror jag. SKOLAN Men tänk om skolan skulle lägga upp ett program, så säger man det att under den här terminen så finns det 8 tillfällen då ni tillsammans med, ska ta del utav den och den informationen. Också så att man har något substantiellt på ett föräldramöte. Det är ju också för att vi är stressade. Precis som barna är stressade. Så när vi kommer så behöver det vara liksom något mer med kvalité. UTBILDNING OCH INFORMATION Men alltså, en ren föreläsning, missförstå mig rätt, en kvalificerad information som ger något adekvat, någonting som alla förstår och alla har nytta utav. Äh, men alltså jag kan ju tycka att det som skrivs nu om att man funderar på att ha föräldrautbildningar alltså tonårsutbildningar för tonårsföräldrar, alltså det tror ju jag ehh, skulle vara ganska bra. Ja, men typ TV-serier, typ Nanny. Där man ser exempel på situationer där, så här skulle du kunnat göra istället. Och så kanske lite diskussioner i nån liten panel efteråt, eller nåt sånt där. STÖD TILL TONÅRINGEN Och framför allt så är det mer, eller framför allt, men det är ju väldigt mycket att man vill att tonåringar ska få prata. 318

319 INGET STÖD ÖNSKAS Men nu är det så att X har ju aldrig haft problem på något sätt, hon är ju, hon fungerar ju jättebra i både socialt och skolmässigt och så alltså. Jag har väl inte behövt något mer hjälp alltså. DISKUSSION OCH SLUTSATSER Det finns ett flertal utmaningar som föräldrar till tonåringar möter i föräldrarollen idag. Dessa är av varierande slag; några lättare och några svårare. Bland annat måste man förhålla sig till de omständigheter föräldraskapet omges av, den oro man känner över sin tonåring, den nya balansgång föräldraskapet till en tonåring innebär, samt de problem som man ibland upplever helt överstiger den egna förmågan. Föräldrar har erfarenhet av olika former av stöd, inklusive skola, experter och det sociala nätverket. Dessa former återkommer i det stöd som önskas. Man vill ha ett utbyggt nätverk samt möjligheter att diskutera de frågor man ställs inför både med erfarna tonårsföräldrar och med professionella. Man vill också att skolan, som är ett lättillgängligt forum, utvecklar sina stödinsatser. Det finns även en efterfrågan på utbildning och information om tonåringens utveckling samt om föräldraskapet. Det finns emellertid delade meningar om hur informationen ska ges och i vilket forum. En möjlighet som uttryckligen diskuterats är att göra informationen lättillgängligt via olika medier. Slutligen vill man också kunna känna sig trygg med att tonåringen ska få stöd när det behövs. Lättillgänglighet och socialt utbyte är nyckelord som återkommer. För att stöd till föräldrar med tonåringar ska få genomslagskraft bör det alltså ligga i linje med dessa ledord. Utbyggnaden av sociala nätverk kan göras på flera sätt. En möjlighet är att använda redan etablerade forum, till exempel skolan. Föräldramöten kan utvecklas till att rymma diskussioner om till exempel gemensamma gränser, samt vara en arena för att ge varandra stöd och råd. Att skolans roll utvecklas är också något som efterfrågas vad gäller utbildning och information om föräldraskapet. Eftersom skolan inte tilltalar alla, bör även mer otvungna mötesplatser skapas. Den efterfrågan på lättillgänglig utbildning och information som framkommit kan också mötas genom att använda tv, radio eller Internet. På så vis når man majoriteten av alla hem och kan göra det på sätt som engagerar, till exempel genom program liknande Klass 9A eller Barnmorskorna. Den generella efterfrågan på samtalsstöd är stark, men formen kan se olika ut beroende på i vilken fas behovet framträder. Att ringa till en jourhavande tonårsförälder för att bolla problematiska situationer, är ett lättillgängligt sätt att kanske avvärja framtida problem. Ju mer akuta och svårhanterliga problemen blir, desto mer professionell hjälp efterfrågas. Oavsett form och behovsfas uttrycker föräldrarna vikten av att veta var man vänder sig och att hjälpen inte dröjer. 319

320 REFERENSER 1. Baumrind D. Effective Parenting During the Early Adolescent Transition. In: Cowan PA, Hetherington ME, editors. Family Transitions Hillsdale: Lawrence Erlbaum Associates; Häggström-Nordin E. Worlds Apart? Sexual Behaviour, Contraceptive Use and Pornography Consumption Among Young Women and Men [PhD Thesis]. Uppsala: Uppsala Universitet; Barnombudsmannen. Upp till 18 - fakta om barn och ungdom; Fender E, Hvitfeldt T. Skolelevers drogvanor 2007 Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning; Report No.: Toss A. Närkontakt. En broschyr om att leva tillsammans. Stockholms stad, Precens; Socialstyrelsen. Vad vet vi om flickor som skär sig? Stockholm; Fängström K, Olsson A. Självskadebeteende - lek eller allvar? En studie om antal självskadetillfällen och kön som indikatorer på klinisk relevans [Master s thesis]. Uppsala: Uppsala Universitet; Danielsson I, Blom H, Nilses C, Heimer G, Högberg U. Utsatthet för våld bland ungdomar som söker på Ungdomsmottagning - en nationell studie. Department of Public Health and Research, Sundsvall Hospital; 2008 [updated 2008; cited ]; Available from: SFOG%20prevalens%20UM_Helena%20Blom.pdf. 9. Häggström-Nordin E, Hanson U, Tydén T. Sex Behavior Among High School Students in Sweden: Improvement in Contraceptive Use Over Time. Journal of Adolescent Health 2002;30(4): Statens folkhälsoinstitut. Nya verktyg för föräldrar; SOU 2000:19. Från dubbla spår till elevhälsa - i en skola som främjar lust att lära, hälsa och utveckling. Stockholm: Utbildningsdepartementet Skollagen, 1985:1100. (1985) se - Sveriges största mötesplats för tonårsföräldrar. Christina Olsson; 2008 [updated 2008; cited ]; Available from: 14. Statistiska Centralbyrån. Barn och deras familjer Stockholm; Report No.: Demografiska Rapporter 2007:4 15. Malterud K. Kvalitativa metoder i medicinsk forskning (Qualitative methods in medical research). Lund: Studentlitteratur;

321 16. Janson U, Lagerberg D. Pentagonen en modell för verksamhetsanalys. In: Lagerberg D, Sundelin C, editors. Barnfamiljerna och samhällets ambitioner. Stockholm: Liber;

322 322

323 KAPITEL 7 FAMILJEVERKSTAN EN UPPFÖLJNING Karin Fängström 323

324 INNEHÅLLSFÖRTECKNING KAPITEL 7 FAMILJEVERKSTAN EN UPPFÖLJNING 323 SAMMANFATTNING INLEDNING Bakgrund TEORETISKT RAMVERK Studiecirkelns pedagogik Familjeverkstan som studiematerial Innehållsanalys SLUTSATSER SYFTE FRÅGESTÄLLNINGAR METOD Urval RESULTAT Ramar och struktur Det pedagogiska samspelet Upplevd effekt Framtid och vidareutveckling DISKUSSION Resultatet Delprojektets metod SLUTSATSER OCH FRÅGOR INFÖR FRAMTIDEN REFERENSER 339 Tack! Stort tack till alla föräldrar som har delat med sig av sina erfarenheter från Familjeverkstan! Tack också till Emma Knutsson för din insats som medbedömare. Sist men inte minst, tack till teamet och Anna Sarkadi för stöd, uppmuntran och många skratt. 324

325 SAMMANFATTNING Bakgrund: Familjeverkstan heter det nya svenska föräldrastödsprogrammet som i dagsläget ges i sex studieförbunds regi. Implementeringen av Familjeverkstan har på vissa orter varit svår. Även besvär med rekrytering av föräldrar och marknadsföring har förekommit. Syfte: Att undersöka hur Familjeverkstan uppfattats av föräldrar som deltagit, gällande motiv till att delta, hur de kom i kontakt med Familjeverkstan, de ramar som omgärdad deltagandet, det pedagogiska samspelet samt den upplevda effekten. Metod: Nio föräldrar (5 mammor och 4 pappor) rekryterades via cirkelledare. Föräldrarna intervjuades med en semistrukturerad intervjuguide per telefon. Alla intervjuer spelades in på band, transkriberades och analyserades med innehållsanalys. Resultat: Föräldrar sökte sig till Familjeverkstan för att de ville ha verktyg för att förbättra sitt föräldraskap samt prata med andra föräldrar. Föräldrarna kom i kontakt med Familjeverkstan via skola, förskola, reklam i tidning eller via bekantas rekommendationer. Studiematerialet beskrevs av föräldrarna som enkelt med användbara tips. Hemuppgifterna gav möjlighet att praktiskt öva färdigheter, vilket var viktigt. Antal studietillfällen varierade från 5 till 10 och föräldrarna deltog i snitt vid 79 % av tillfällena. Det pedagogiska samspelet gynnades av att det var lagom antal föräldrar i gruppen, att cirkelledaren skapade trygghet och struktur i gruppen, och att deltagandet var frivilligt. Föräldrarna hade lärt sig att tillbringa tid med sina barn, att kommunicera på ett annat sätt, och de hade fått verktyg att hantera konflikter, tjat, rutiner och barnets rädslor. Föräldrarna önskade en uppföljning. Slutsatser: Deltagandet i Familjeverkstan hade upplevts mycket positivt och givande. Utifrån resultaten finns ett antal åtgärder som kan rekommenderas: information till studieförbunden om hur en optimal Familjeverkstancirkel ser ut, en webbplats för föräldrar, nya sätt att marknadsföra Familjeverkstan för att nå ut till fler föräldrar, en ordentligt genomförd effektutvärdering, system och verktyg för att tillse trovärdighet mot materialet och studieformen, samt att på sikt göra en implementeringsstudie. 325

326 FAMILJEVERKSTAN EN UPPFÖLJNING Delprojektledare: Karin Fängström Referent: Anna Sarkadi och Ann-Margret Rydell INLEDNING Bakgrund Familjeverkstan (FV) heter det nya svenska föräldrastödsprogrammet som lanserades den 1 februari Materialet har finansierats av Socialdepartementet och Statens Folkhälsoinstitut. För innehållet svarade Preventionscentrum, Stockholms stad. Filmerna som ingår i programmet har producerats av Tre Vänner Produktion. Programmet är skapat för att passa studieförbundens pedagogiska form och i samband med lanseringen tecknades kontrakt med olika studieförbund som åtog sig att sprida programmet. Det finns i dagsläget sex stycken studieförbund som har tecknat kontrakt med FHI om Familjeverkstan. Dessa är: ABF, Studiefrämjandet, Studieförbundet Vuxenskolan, Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet, Studieförbundet Bilda samt Studieförbundet Sensus. Genom att teckna kontrakt får studieförbunden tillgång till materialet. Det är sedan de respektive studieförbunden som står för t.ex. utbildning av cirkelledare, spridning, marknadsföring och uppföljning. I samtal med cirkelledare och samordnare på studieförbunden har det framkommit att det finns en del svårigheter med implementeringen av Familjeverkstan. Flera vittnar om att det har varit problem med att komma igång med cirkelverksamheten. Ett problem kan vara huruvida man har fått tillstånd den samverkan med kommunen som i de flesta fall krävs enligt kontraktet med FHI. I de fall där det sedan tidigare finns upparbetade kanaler, har denna samverkan inte varit problematisk. På vissa håll har man upplevt att det är ett svalt intresse för Familjeverkstan. Det kan vara kommunens, cirkelledares eller föräldrars intresse som är svalt. Huruvida det på orten finns tidigare föräldrastödsprogram, t.ex. Komet eller COPE, framkommer som en faktor som man tror kan påverka intresset. Ytterligare något som har framträtt är att det kan finnas svårigheter med rekrytering av föräldrar. En fråga som har uppkommit i samband med detta är hur man bäst marknadsför Familjeverkstan för att nå ut till så många föräldrar som möjligt. Delprojektet Uppföljning av Familjeverkstan avser att undersöka några aspekter av vad föräldrar som har gått i en studiecirkel tycker om Familjeverkstan. I de eftersökningar som har gjorts för att få kontakt med föräldrar och cirkelledare har det framkommit att studieförbunden centralt har en begränsad information gällande t.ex. antal cirklar som har genomförts i deras regi, var cirklar har genomförts, hur många cirkelledare som är utbildade och hur många av dem som har genomfört en cirkel. Först på regional, ibland lokal, nivå finns den informationen. Således har det varit tidskrävande och komplicerat att samla information om var det finns föräldrar som har gått i Familjeverkstan. 326

327 TEORETISKT RAMVERK I arbetet med föreliggande undersökning har tre teoretiska ramverk varit av betydelse. För att utforma intervjuguiden användes teorier om studiecirkelns pedagogik och de specifika egenskaper som studiematerialet Familjeverkstan har. Som analysmetod användes kvalitativ innehållsanalys (content analysis) (1). Studiecirkelns pedagogik Det finns några element som är gemensamma för de flesta studiecirklar. Dessa är frivillighet, träffarnas regelbundenhet, jämlikhet och att deltagarna är med och styr innehållet (2). Gemensamt är också att gruppklimatet är en avgörande faktor för hur cirkelträffarna uppfattas i sin helhet. I en studie undersöktes deltagandet i olika studiecirklar med fokus på motiv, uppfattningar om studiecirkeln som studieform, lärandeprocesser i studiecirkeln, det egna lärandet och eventuella effekter som de intervjuade upplevde att deltagandet hade lett till (3). Här framkom att studiecirkeln innebär en kollektiv lärandemiljö där diskussionen står i centrum. Viktiga faktorer för inlärning var bland annat studiematerialet, gruppen samt cirkelledaren och dennes roll för att forma det pedagogiska klimatet. Den upplevda effekten gällde nya kunskaper och färdigheter, personlig utveckling samt gemenskap och ett utökat socialt nätverk (3). Familjeverkstan som studiematerial Familjeverkstan är ett filmbaserat studiecirkelmaterial som är tänkt att inspirera till och stimulera diskussion mellan föräldrar. Materialet innehåller också många praktiska moment, bland annat hemuppgifter att jobba med mellan träffarna. Cirkelledaren, vars uppgift är att underlätta diskussioner och hålla en pedagogisk struktur i gruppen, bör undvika att hamna i en expertroll eller ge exakta svar. Tanken är att svaren finns i gruppen och i materialet. Innehållsanalys Innehållsanalys är en empirisk vetenskaplig metod som används för att dra slutsatser ur olika slag av kommunikation, t.ex. intervjuer. Deduktiv innehållsanalys är en strukturerad process som innebär att på förhand formulerade teman, som är noggrant definierade, appliceras på texten som ska analyseras (1). Dessa teman måste vara väl förankrade i teori eller empiri. SYFTE Att undersöka hur Familjeverkstan (FV) uppfattats av föräldrar som har deltagit i en studiecirkel i Familjeverkstan. 327

328 FRÅGESTÄLLNINGAR Motiv och kontakt o Hur kom föräldrar i kontakt med FV? o Vilka motiv hade föräldrar för att gå i FV? Ramar och struktur o Hur regelbundet inföll träffarna? o Hur många träffar gick de på? o Finns önskemål om fler alternativt färre antal träffar? o Hur upplevdes studiematerialet? o Hur upplevdes hemuppgifterna? o Vad har föräldrar uppskattat mest respektive minst med FV? Pedagogiska samspelet o Hur många föräldrar var det i gruppen? o Hur upplevde föräldrar att stämningen i gruppen var? o Hur har diskussionerna i gruppen upplevts? o Hur upplever föräldrar att ledaren har varit gällande att få ihop gruppen, fördela ordet, ge direkta svar på frågor, ge och följa upp hemuppgifter? Upplevd effekt o Hur har den individuella kompetensen påverkats vad gäller konflikthantering, samvaro med barnet, kommunikation med barnet? o Tror föräldrar att de kommer att använda det de lärt sig i FV i framtiden? METOD Urval Under vintern 2007 samt våren och sommaren 2008 genomfördes Familjeverkstan på några orter i landet, bl.a. Halmstad, Stockholm, Gävle och Östersund. Inför föreliggande studie kontaktades cirkelledare från olika studieförbund (SV, ABF och Studiefrämjandet) som var aktiva på de olika orterna för att rekrytera föräldrar. En spridning vad gäller föräldrarnas utbildningsnivå, kön samt hur aktiva de var i gruppen eftersträvades. Deltagarna i föreliggande studie bestod av 9 föräldrar, varav 5 kvinnor och 4 män, som hade gått i FV på respektive ort under vintern 2007 eller våren och sommaren När det gäller kvalitativa studier strävar man inte efter generaliserbarhet i statistisk bemärkelse, men variationsvidden måste vara tillräckligt stor för att personer som gått i Familjeverkstan ska kunna känna igen sig väl. De nio föräldrar som intervjuades är i högre utsträckning, jämfört med snittet i riket, födda i Sverige, har någon form av högskoleutbildning, arbetar deltid och är gifta (Tabell 7.1.). Huruvida detta är representativt för föräldrar som gått i Familjeverkstan går ej att svara på eftersom det inte finns befintlig demografisk statistik över dem. 328

329 Tabell 7.1. Beskrivande statistik av intervjupersonerna. Föräldrarna N=9 Variabel FV SCB Källdata* Födelseland Sverige 100% 82,0% Annat 0% 18,0% Tabell 1.4.a Längst avslutade utbildning Grundskola 11,1% 14,0% Gymnasium 33,3% 49,0% Folkhögskola (<3 år) 11,1% 15,0% Universitet/Högskola (>3 år) 44,4% 20,0% Sysselsättningsform Tabell 8.1 & 8.2 Förvärvsarbetar heltid 44,4% 54,6% Förvärvsarbetar deltid 55,6% 15,0% Studerar 0% 3,7% Föräldraledig 0% 4,2% Arbetssökande 0% 4,5% Civilstatus Tabell 1.5 Gift 77,8% 51,3% Sammanboende 11,1% 24,3% Ensamstående 11,1% 24,4% * Om inget annat anges refereras rapporten Barn och deras familjer 2006 (4) Utbildningsnivå efter kön och ålder beräknad på år (5) Datainsamling I enlighet med den vetenskapliga processen i innehållsanalys skapades en semistrukturerad intervjuguide utifrån teorier om studiecirkelns pedagogik och utifrån studiematerialet Familjeverkstans specifika egenskaper (Tabell 7.2.). Intervjuerna tog i genomsnitt 29 minuter. Ersättning utgick med 75 kr per intervju. Intervjuerna gjordes per telefon och spelades in via ett särskilt instrument för detta. Därefter transkriberades intervjuerna ordagrant. 329

330 Tabell 7.2. Frågor som användes i intervjuguiden Fråga 1. Hur kom du i kontakt med FV? 2. Vad gjorde att du sökte dig till FV? 3. Hur många träffar gick du på? Hade du önskat fler/färre antal träffar? 4. Har du uppskattat att gå i FV? Vad har varit bra och vad har varit mindre bra? Fanns det något du saknade eller kunde ha varit utan? 5. Fick du berätta om hemuppgiften och hur den hade gått? Hur var det? 6. Hur många föräldrar var det i gruppen? Kände du någon av de andra föräldrarna sen innan? a. Hur var det? 7. Hur var stämningen i gruppen? 8. Hur var cirkelledaren vad gäller: d. Få ihop gruppen? e. Fördela ordet? f. Förklara eller svara på frågor? 9. Jämfört med innan du gick FV: a. Kan du beskriva en konfliktsituation som du tycker att du hanterar bättre nu? b. Är antalet konflikter färre nu? c. Tycker du att du har mer positiv tid med ditt barn? d. Har ditt sätt att prata med ditt barn förändrats? e. På vilket sätt har det ändrats? Dataanalys De transkriberade intervjuerna analyserades med hjälp av innehållsanalys. Med stöd i teorier och empiri om studiecirkelns pedagogik (3) samt studiematerialet Familjeverkstan framtogs fyra teman med beskrivningar av innehållet i form av kategorier. Utifrån dessa teman genomlästes sedan samtliga intervjuer för att hitta meningsbärande enheter som överensstämde med respektive tema. Meningsbärande enheter som inte stämde in på något tema identifierades och analyserades också (6). Dessa enheter gav upphov till ett nytt tema och fem nya kategorier. Två av intervjuerna analyserades av en medbedömare. Som en kvalitetssäkring beräknades grad av överensstämmelse mellan bedömarna (7). Utav 60 kodade meningsbärande enheter, bedömde granskarna 50 enheter lika och 10 enheter olika. För att illustrera innebörden i varje kategori används citat. 330

331 SLUTSATSER Deltagandet i Familjeverkstan har upplevts mycket positivt och givande. Föräldrarna är måna om att fler föräldrar får gå i Familjeverkstan. Enligt föräldrarna har en optimal Familjeverkstan cirkel: 7-9 deltagare med en spridning i bakgrund och erfarenheter, en cirkelledare med kompetens som gruppledare och inom barn- och föräldraområdet, samt åtminstone en återträff/uppföljning. Denna kunskap bör föras ut till studieförbunden. Som ett led i att upprätthålla effekten bör en webbplats för föräldrar som gått i Familjeverkstan skapas. Den kan innehålla t.ex. uppdaterad information, diskussionsforum, möjlighet att chatta med en cirkelledare samt kommande utbildningar. Nya vägar behövs för studieförbunden att marknadsföra Familjeverkstan för att nå ut till fler föräldrar. Det kan exempelvis röra sig om intensiv marknadsföring i miljonprogramsområden. System och verktyg för att tillse trovärdighet mot materialet och studieformen (program fidelity) bör utformas liksom strukturerade sätt att ge feedback till cirkelledare. I fortsättningen behövs en ordentligt genomförd utvärdering av effekt och vilka föräldrar som deltar. Detta bör göras centralt för att få en helhetsbild. På sikt bör en implementeringsstudie göras av Familjeverkstan där områden som adoption och program fidelity särskilt uppmärksammas. Detta för att undersöka styrkor och svagheter i införandet av Familjeverkstan. Genom en sådan studie kan viktiga verktyg för att underlätta implementeringen via studieförbunden identifieras. 331

332 RESULTAT Via innehållsanalys framtogs på förhand fyra temata (1-4 i Tabell 7.3.). Dessa teman beskriver vad som gjorde att föräldrar sökte sig till och hur de kom i kontakt med Familjeverkstan. Temana ger också en bild av föräldrars tankar om de ramar som omgärdade deltagandet, hur det pedagogiska samspelet gestaltade sig och vad man har lärt sig eller tar med sig från Familjeverkstan. Det femte temat framkom under analysprocessen och beskriver föräldrars tankar om framtida behov och önskningar gällande Familjeverkstan. Tabell 7.3. En översikt av teman och kategorier TEMA KATEGORIER 1. Motiv och kontakt Bildning Socialt behov Kanalen in 2. Ramar och struktur Studiematerialet Träffarnas regelbundenhet Den fysiska arbetsmiljön Frivillighet 3. Det pedagogiska samspelet Cirkelledaren Gruppen Diskussionen 4. Upplevd effekt Individuell kompetens Sociala nätverk Mervärde 5. Framtid och vidareutveckling Upprätthålla effekt Uppföljning Andra föräldrars möjlighet att gå Familjeverkstan Motiv och kontakt Föräldrar sökte sig till Familjeverkstan för att det fanns saker i föräldraskapet de ville förbättra. Det var alltså inga särskilda problem eller svåra hemsituationer som framkom som motiv. Istället ville de t.ex. få tips och verktyg för hur de skulle hantera konflikter bättre eller hur familjemedlemmar skulle göra för att samarbeta. Föräldrarna önskade också höra hur andra föräldrar som var i liknande situation tänkte och gjorde, och på så sätt få fler idéer och tips. Flera föräldrar beskrev en önskan att prata med andra föräldrar än de i det egna umgänget, just för att de ville få tillgång till nya värderingar och tankesätt och på så vis få perspektiv och hjälp att reflektera över sig själv som förälder och sitt 332

333 beteende. De flesta föräldrar hade via marknadsföring på skola, förskola eller öppna förskolan fått vetskap om Familjeverkstan. Reportage i tidningen, vänner som hade rekommenderat cirkeln eller att aktivt söka på Internet eller via telefon hade också varit kanaler in. BILDNING innan jag började Familjeverkstan så upplevde jag ju inte att jag gjorde det för att vi hade sån jobbig hemsituation. Så har det ju inte varit, utan mer att att få verktyg till att ja men göra det bättre. SOCIALT BEHOV och när barnet börjar skolan har man nästan inga nätverk alls egentligen. För om det blir problem då, då kanske man hellre gruvar sig och pratar med andra föräldrar. Att det är lite skämmigt. Så att det är väl mer att få ett nätverk att ja, fundera, tänka till, diskutera KANALEN IN Det var så att jag bor i ett bostadsområde där förskolor och skola hade ett utskick Ramar och struktur Studiematerialet upplevdes av föräldrarna som väldigt bra, eftersom det var enkelt och innehöll användbara tips. Filmerna beskrevs som målande med hög igenkänningsfaktor, även om de ibland var lite för övertydliga. Alla föräldrar hade varje vecka haft hemuppgifter som de redovisade påföljande vecka i gruppen. Att ha hemuppgifter och öva på det de hade lärt sig och på så sätt få se hur tillsynes små förändringar kunde ge stora resultat upplevdes som viktigt. Det var få föräldrar som saknade något specifikt i materialet, det som nämndes var material om skilsmässa och att vara ensam förälder. Även om alla ämnen inte upplevdes lika aktuella var det ändå inte något ämne föräldrarna ville vara utan, eftersom de såg att det skulle kunna komma till användning i framtiden. Oavsett om träffarna var en gång i veckan eller varannan vecka var föräldrarna nöjda och upplevde att de hann träna mellan gångerna och att det blev en bra kontinuitet. De som hade en träff per vecka kunde uppleva att veckorna med Familjeverkstan blev intensiva, på gott och ont. Antal tillfällen varierade från 5 till 10 och det upplevdes lagom att ha ett ämne per träff. Föräldrarna deltog i snitt vid 79 % av tillfällena. Alla grupper ägde rum på kvällstid, vanligtvis 2 till 2,5 timmar. Uttalanden om den fysiska arbetsmiljön rörde vikten av att gruppen hade en avskild lokal och kunde stänga om sig. Dessutom upplevdes det negativt då det varit problem med tekniken vid filmvisningarna. Att Familjeverkstan är en studiecirkel som man deltog i av fri vilja upplevdes som positivt, dels för att alla i gruppen var intresserade av ämnet och dels för att det blev en trevlig stämning. Stämningen upplevdes också påverkas av att det inte var någon examination. STUDIEMATERIALET hemuppgift och det tyckte jag var väldigt givande för man blev tvungen att applicera sina nya kunskaper på verkligheten 333

334 Det med rädsla [ett tema i materialet] var ju ingenting som jag hade just eller vi hade inget just då, som det var. Men jag känner ju att det var väldigt bra att om det dyker upp så kan jag ta fram mina papper och titta där. Så det känns ju, ehh som en trygghet. TRÄFFARNAS REGELBUNDENHET Det var väl en gång i veckan då( )Nej, det var ganska bra, för då var man ju på alerten och skulle träna det här som vi hade lärt oss. DEN FYSISKA ARBETSMILJÖN Det var andra verksamheter i dom här i dom här lokaldelarna och just där vi satt fanns ingen dörr att stänga FRIVILLIGHET och vi var alla där frivilligt, vi var alla där för att vi kände att vi behövde det här och att vi tyckte det var nyttigt och trevligt. Det pedagogiska samspelet Cirkelledarens roll var mycket viktig och föräldrarna upplevde att deras ledare hade varit betydelsefulla för att skapa trygghet i gruppen. Cirkelledaren eller ledarna hade också varit duktiga på att bolla över frågor till gruppen, fördela ordet och detta tillsammans med tryggheten hade skapat ett positivt diskussionsklimat. Att ledaren var kunnig och hade stor erfarenhet av att arbeta med barn och föräldrar, lyftes fram som något viktigt. Gruppen bör vara lagom stor för att diskussionerna skulle bli levande. En grupp på fyra deltagare upplevdes som alldeles för liten, medan i en grupp på 13 tog diskussionerna aldrig slut vilket gjorde att det blev ont om tid för materialet. Föräldrar som hade gått i en grupp med 7-9 deltagare varr nöjdast. Gruppen fick inte heller vara för homogen vad gäller föräldrarnas värderingar och erfarenheter, eftersom de nya infallsvinklarna och idéerna då uteblev. Diskussionerna påverkades också av i vilken grad föräldrarna kunde relatera till ämnet, där egna personliga erfarenheter gjorde att diskussionerna fick skjuts. I alla grupper upplevdes stämningen som god och många föräldrar ser gruppen och diskussionerna som det som har varit allra bäst med Familjeverkstan. CIRKELLEDAREN har vi haft en fantastisk ledare, väldigt klok och varm och förståndig människa på alla sätt och vis, så det har ju tillfört otroligt mycket ( ) Ja, för att det betyder tror jag jättemycket för att gruppen liksom fungerar att man törs kanske berätta och öppna sig så va.. Jag tycker att hon har varit en jättetillgång (...) när man kanske har förklarat någonting så har hon lyft någonting annat som en annan inte har tänkt på som har varit jätteviktigt.. GRUPPEN kanske det skulle ha varit bättre att vara i en grupp där man kanske inte kände någon så att man skulle kunna få en bredare syn på på olika människors ja, tekniker eller hur dom lever och så. 334

335 DISKUSSIONEN Jag menar det är inga nyheter så [studiematerialet], det är egentligen självklarheter. Men ändå så kan man behöva på något vis friska upp minnet eller diskutera med andra föräldrar som har liknande erfarenheter. Alltså sätta ord på erfarenheter och få höra vad andra säger. Jaa, och det är det det är det som jag tror ger bäst. Att sitta och i grupp och diskutera, och byta erfarenheter Upplevd effekt Det var framförallt den individuella kompetensen som hade påverkats. Föräldrarna upplevde att de hade blivit påminda om vikten av och hur de kunde göra för att ta sig tid att umgås med sitt barn och vara närvarande i stunden. Och även om det var svårt när vardagens alla måsten pockade på, så fanns en ambition. Dessutom var gensvaret från barnen väldigt positivt. Vissa föräldrar menade också att de hade lärt sig att kommunicera med barnet på ett nytt sätt genom att prata med barnet istället för till barnet. I Familjverkstan upplevde föräldrar också att de hade fått verktyg för att hantera t.ex. konflikter, tjat, rutiner och barnets rädslor. Under studiecirkelns gång blev det sociala nätverket som gruppen utgjorde mycket viktigt. Möjligheten att i lugn och ro diskutera funderingar kring föräldraskap och barnet och sedan fortsätta diskussionerna när man sågs hemma på gatan eller på öppna förskolan, bidrog till detta. Deltagandet hade också gett flera föräldrar något mer än detta, däribland bekräftelsen på att man inte var ensam, att det man gör inte var så tokigt och att föräldraskapet var en livsuppgift. INDIVIDUELL KOMPETENS Att jag liksom lär mig mer att släppa att släppa ja, men strunta i det där måstet en halvtimme och ägna mig åt henne liksom. och vart det konflikter så försökte man rusa på i samma hastighet ändå. Jag tror att, nu stannar man upp och tar sig tid när en konfliktsituation uppstår. det här att jag leker med dem mer, att jag fått gensvar, barnen tycker det är jättekul ( )det uppskattar dem mer än någonting annat nästan. SOCIALA NÄTVERK Vi kom väldigt nära ( ) Och sen träffade man dem på öppna förskolan också ju föräldrarna MERVÄRDE När man har stått mitt uppe i det värsta eländet så tycker man Men vad tusiken, är det bara vi som har det så här? Men så upptäcker man ju att det här är ju ganska normala situationer. Man är inte ensam! Framtid och vidareutveckling Under studiecirkelns gång bröt föräldrarna aktivt olika beteendemönster hos sig själva, t.ex. genom att ändra sättet att hantera konflikter, prata med sitt barn eller vara mer 335

336 närvarande när man umgås. Dessa förändringar upplevdes som mycket positiva, men när studiecirkeln var slut och det hade gått en tid var det lätt att hamna i gamla mönster igen. Fler föräldrar efterlyste därför möjligheter att bli påminda om det som de hade lärt sig. Det kunde vara, som en förälder gjort, genom att sätta upp post-it lappar hemma med de regler man lärt sig, eller att ha en uppföljningsträff med gruppen. Vissa grupper hade haft en organiserad återträff, medan andra inte hade det. Det fanns hos föräldrarna en efterfrågan efter att följa upp och få diskutera hur det hade gått, vilka svårigheter de hade stött på och påminna varandra om kunskaper och färdigheter. I en grupp hade man organiserat en slags fortsättning på Familjeverkstan. Den gruppen gick på utvalda föreläsningar och hade sedan en efterföljande diskussionsforum. Några föräldrar hade också lyft frågan om vilka föräldrar som sökte sig till Familjeverkstan. En förälder menade att för mödrar med invandrarbakgrund hade Familjeverkstan fungerat som en möjlighet att lära känna det svenska samhället. En annan förälder ställde sig frågan om de föräldrar som i andras ögon behövde det mest verkligen sökte sig till Familjeverkstan. Något som majoriteten av föräldrarna nämnde spontant var att de rekommenderade andra föräldrar att delta och att de önskade att informationen sprids om Familjeverkstan existens. UPPRÄTTHÅLLA EFFEKT Det är ju lätt att man halkar ur det där och går tillbaka till sitt vanliga, och man behöver hela tiden påminnas. UPPFÖLJNING Alltså någon uppföljning extra uppföljning ( ) Med lite repetition, för det är så lätt att man glömmer. ANDRA FÖRÄLDRARS MÖJLIGHET ATT GÅ FAMILJEVERKSTAN Så därför vill jag faktiskt pressa på att det här är så viktigt och så bra att det måste fortsätta. att få in dom här mödrarna tycker jag var jättebra, att dom kommer ut och att dom får prata lite svenska och dom får lära känna vår kultur( )Det här var den enda svenska kontakten dom hade också. 336

337 DISKUSSION Resultatet De föräldrar som intervjuats berättade att de var mycket nöjda och glada över sitt deltagande i Familjeverkstan. Det som hade varit allra bäst var diskussioner med andra föräldrar där de hade fått nya perspektiv, tips och bekräftelse på att de inte var ensamma. En önskan om detta var för många föräldrar motivet till att de sökte sig till Familjeverkstan. Att via hemuppgifter praktiskt tillämpa de nya kunskaperna och förhållningssätten hade också upplevts mycket givande. Inte minst när de underlättade vardagen tillsammans med barnet och den positiva responsen från barnet var stark. Detta är sannolikt viktiga pusselbitar för att föräldrarna ska känna sig kompetenta och få ökad tilltro till sig själva som föräldrar. Själva studiematerialet Familjeverkstan tilltalade föräldrarna eftersom det tog upp de stora frågorna och innehöll samtidigt många bra tips och knep. Filmerna hade hög igenkänningsfaktor och fungerade som språngbrädor för diskussionerna. I materialet beskrevs att nyckelmoment i träffarna var de praktiska övningarna, både i gruppen och i hemmet via hemuppgifter. Föräldrarna var positiva till att aktivt träna de nya kunskaperna. Vidare var en grundförutsättning i materialet, cirkelledarens roll att underlätta diskussioner och hålla en pedagogisk struktur i gruppen, istället för att hamna i en expertroll eller ge exakta svar. Tanken var att svaren finns i gruppen och i materialet. Att ledaren hade tillämpat detta förhållningssätt och bollat tillbaka frågor till gruppen istället för att ge svar uppskattades, men hade också väckt en viss frustration ibland. Ytterligare en del av Familjeverkstans struktur var antalet träffar. Meningen är att ha en träff per ämne med den sista gången som avslutning, d.v.s. 9 träffar. I intervjuerna framkom att träffarnas antal varierade från 5 till 10. De som hade fem träffar, avhandlade då två ämnen per vecka. Frågan är om detta påverkar möjligheten för föräldrarna att hinna diskutera båda ämnena, göra två hemuppgifter på en vecka och ta till sig materialet? Frågan är också om detta är ett avsteg från den tilltänkta modellen eller om konceptet innehåller möjlighet till dessa variationer. Föräldrar som deltagit i Familjeverkstan bröt gamla beteendemönster då de provade nya förhållningssätt. Ur ett studiecirkelperspektiv var det vissa faktorer, vad gäller studiecirkelns pedagogiska processer, som bör vara uppfyllda för att lärandet skulle bli optimalt. Framförallt handlade det om gruppklimatet, vilket även i tidigare forskning visar sig vara avgörande för hur cirkelsammankomsterna upplevs (3). Enligt föräldrarna i föreliggande undersökning var klimatet beroende av antalet föräldrar i gruppen, cirkelledarens förmåga att skapa trygghet och hålla struktur i gruppen, samt att alla var där frivilligt. Då fanns möjligheter att ta till sig materialet och att bjuda på sig själv och sina erfarenheter, vilket var en förutsättning för givande diskussioner. När antalet föräldrar hade varit så lågt som fyra eller föräldrarna varit för lika varandra, hade de diskussioner man efterfrågade uteblivit, vilket föräldrarna påpekat som brister. För att föräldrarna skulle fortsätta tillämpa de nya kunskaper och färdigheter som de lärt sig önskade de träffa sin studiecirkelgrupp för en uppföljning. 337

338 Delprojektets metod De nio föräldrar som intervjuades var födda i Sverige, hade någon form av högskoleutbildning, arbetade deltid och var gifta, i högre utsträckning än snittet i riket. Huruvida detta också gäller för övriga deltagare i Familjeverkstan är viktigt att undersöka i framtida studier. Först då kan man se om det finns en diskrepans mellan vilka föräldrar man vill nå och de som deltar i Familjeverkstan. Föräldrarna i föreliggande undersökning blev tillfrågade att delta av sina cirkelledare. Det är möjligt att dessa föräldrar utgjorde några av de mest intresserade, motiverade och positiva föräldrarna som har gått i Familjeverkstan. Huruvida de övriga föräldrar som har gått Familjeverkstan helt överensstämmer med den bild som målats av dessa föräldrars uttalanden är oklart. Därför är det av stor vikt att i framtiden göra en ordentlig utvärdering av Familjeverkstan. Då krävs att man noga definierar vad som ska mätas, preciserar hur det ska mätas och sedan gör en mätning innan studiecirkel genomförts samt efter genomförd cirkel. Antalet föräldrar bör också vara högre än i föreliggande undersökning. Därtill bör även de tankar och åsikter som de föräldrar har som hoppar av Familjeverkstan undersökas. SLUTSATSER OCH FRÅGOR INFÖR FRAMTIDEN Det här behövs: Enligt föräldrarna har en optimal Familjeverkstan cirkel; 7-9 deltagare med spridning i bakgrund och erfarenheter, en cirkelledare med kompetens inom barn- och föräldraområdet och som gruppledare samt minst en återträff/uppföljning. Som ett led i att upprätthålla effekten en Internetsajt för föräldrar som har gått i Familjeverkstan som innehåller uppdaterad information, ett diskussionsforum, möjlighet att chatta med en cirkelledare samt information om kommande utbildningar. Nya vägar behövs för studieförbunden att marknadsföra Familjeverkstan för att nå ut till fler föräldrar. Det kan exempelvis röra sig om intensiv marknadsföring i miljonprogramsområden. System och verktyg för att tillse trovärdighet mot materialet och studieformen (program fidelity), liksom strukturerade sätt att ge feedback till cirkelledare. Ordentligt genomförd utvärdering av effekt och vilka föräldrar som deltar. Utvärderingen bör göras centralt för att få en helhetsbild. På sikt bör en implementeringsstudie göras, med särskilt fokus på områden som adoption och program fidelity. Detta för att undersöka styrkor och svagheter i införandet av Familjeverkstan. Utifrån resultaten eventuellt hitta hjälpande implementeringsverktyg för studieförbunden. 338

339 REFERENSER 1. Mayring P. Qualitative Content Analysis. Forum:Qualitative Social Research. 2000;1(2). 2. Borgström L, Gougoulakis P, Höghielm R. Lärande i studiecirkel. En studie av en pedagogisk miljö. Stockholm: Institutionen för pedagogik; Gougoulakis P. Studiecirkeln. Livslångt lärande... på svenska. Stockholm: Lärarhögskolan; Statistiska Centralbyrån. Barn och deras familjer Stockholm; Report No.: Demografiska Rapporter 2007:4 5. Statistiska Centralbyrån. SCB Utbildningsnivå 2007 efter kön och ålder (åldersklasser), år [updated 2008; cited ]; Available from: 6. Hsieh H-F, Shannon SE. Three Approaches to Qualitative Content Analysis. Qualitative Health Research. 2005;15(9): Graneheim UH, Lundman B. Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achive trustworthiness. Nurse Education Today. 2004;24:

340 340

341 KAPITEL 8 KARTLÄGGNING AV ÖVRIGA AKTÖRERS FÖRÄLDRASTÖDSINSATSER FÖR ÅLDERSGRUPPEN 0-18 ÅR Jonas Engman Linda Larsson 341

342 SAMMANFATTNING Bakgrund: I en demokrati är övriga aktörer viktiga byggstenar och plattformer för människors engagemang och vilja att påverka sina livsvillkor. Bristfällig kunskap om vad som erbjuds av vem utgör emellertid ett hinder för den som är intresserad av att engagera sig likaväl som för den som vill utnyttja de tjänster som erbjuds. Syfte: Att sammanställa föräldrastödsinsatser som erbjuds av verksamheter som inte styrs av kommun, landsting eller stat. Metod: De övriga aktörerna identifierades med hjälp av sökmotorerna Google och Live search, samt adressregistren Eniro.se och Hitta.se. Exempel på de tjugonio sökord som användes är föräldrastöd, föräldrarollen och föräldrarådgivning. Totalt 208 övriga aktörer ombads berätta om sin verksamhet och sitt utbud av föräldrastödsinsatser i en webbenkät. Av de 74 aktörer (36 %) som besvarade webbenkäten erbjöd 71 st någon form av föräldrastöd. Resultat: Av totalt 130 redovisade insatser var 96 st (73 %) lämpade för spädbarnsföräldrar, 98 st (75 %)för föräldrar med förskolebarn, 86 st (66 %) för föräldrar med skolbarn och 80 st (65 %) för föräldrar med tonåringar. Majoriteten av insatserna (80 %) riktade sig till alla föräldrar. De tre vanligaste formerna för insatser var kurs i grupp, individuella stödsamtal och alternativa former (dvs. annan form än stödsamtal, rådgivning över telefon eller e-post, diskussionsforum på Internet, kurs, öppen föreläsning, eller skriftligt material). De flesta insatserna var delvis strukturerade. Tre fjärdedelar av insatserna krävde utbildning, men endast 15 % av insatserna var vetenskapligt utvärderade. Hälften av insatserna byggde på tidigare erfarenhet. Slutsatser: Sammanställningen visar att de insatser som erbjuds av övriga aktörer är varierande, men också att det finns många likheter. Det stora bortfallet pekar på svårigheter att definiera målgruppen, att på ett adekvat sätt ringa in dem samt att få fulltäckande svar av dem. Resultaten bör därför läsas som en förevisning om vad som finns på föräldrastödsmarknaden. 342

343 INNEHÅLLSFÖRTECKNING KAPITEL 8 KARTLÄGGNING AV ÖVRIGA AKTÖRERS FÖRÄLDRASTÖDSINSATSER FÖR ÅLDERSGRUPPEN 0-18 ÅR 341 SAMMANFATTNING INLEDNING SYFTE METOD Datainsamling Urval Bortfall SLUTSATSER RESULTAT Övergripande Spädbarn Förskolebarn SLUTSATSER REFERENSER 352 BILAGOR I APPENDIX BILAGA 6. Övriga Aktörer Sökord BILAGA 7. Övriga Aktörer Sammanställning av föräldrastödsinsatser Tack! Ett stort tack till alla aktörer som deltog i denna sammanställning. Ett extra tack till alla som hörde av sig för att dela med sig av erfarenheter och förhoppningar. 343

344 KARTLÄGGNING AV ÖVRIGA AKTÖRERS FÖRÄLDRASTÖDSINSATSER FÖR ÅLDERSGRUPPEN 0-18 ÅR Delprojektledare: Jonas Engman & Linda Larsson Referent: Anna Sarkadi INLEDNING Begreppet föräldrastöd avser här insatser som hjälper föräldrar att ge sina barn en så bra uppväxt/uppfostran som möjligt. Föräldrastödsinsatser ges i många olika former och av många olika aktörer. Den mest kända formen av föräldrastöd är troligtvis föräldragrupperna på MVC och BVC. De största aktörerna återfinns inom kommunernas, landstingens och statens verksamhet. Det är dock inte bara den offentliga sektorn som står för utbudet av föräldrastödsinsatser. (1). Många aktörer, exempelvis frivilligorganisationer, studieförbund, religiösa grupper eller enskilda företag erbjuder sina tjänster till olika grupper av föräldrar (2). Däremot finns det ingen sammanställning av vilka föräldrastödsinsatser som erbjuds av vilka övriga aktörer. I en demokrati är övriga aktörer viktiga byggstenar och plattformer för människors engagemang och vilja att påverka sina livsvillkor. Bristfällig kunskap om vad som erbjuds av vem utgör ett hinder för den som är intresserad av att engagera sig likaväl som för den som vill utnyttja de tjänster som erbjuds. På så sätt kan övriga aktörers bidrag hamna i skymundan istället för att utgöra ett kraftfullt komplement till det som erbjuds av den offentliga sektorn. Det visade sig emellertid att en fullständig förteckning av övriga aktörers föräldrastödsinsatser var svår att få. Detta ligger på ett sätt i sakens natur: många olika insatser av många olika aktörer till många olika målgrupper i alla möjliga former. SYFTE Att göra en sammanställning av föräldrastödsinsatser som erbjuds av verksamheter som inte styrs av kommun, landsting eller stat. METOD Datainsamling I en första datainsamlingsfas användes sökmotorerna Google och Live search, samt adressregistren Eniro.se och Hitta.se, för att identifiera övriga aktörer som erbjöd föräldrastödsinsatser. Syftet med sökmotorerna var att hitta de aktörer som presenterade sin verksamhet på Internet, medan adressregistren användes för att lokalisera även de verksamheter som endast hade en traditionell postadress. Exempel på de 29 sökord som användes är föräldrastöd och föräldrautbildning. Det fanns också mer generella sökord som föräldrar och föräldrarollen. Övriga sökord, inklusive föräldracoaching och föräldrarådgivning, var mer specifika. (Alla sökord redovisas i Bilaga 6 i Appendix.) 344

345 De aktörer som identifierades ombads berätta om sin verksamhet och sitt utbud av föräldrastödsinsatser i en webbenkät. Webbenkäten (som gjorde i Questback ) bestod av 6 frågor om själva verksamheten. En av dessa frågor gällde samarbete med andra verksamheter och en annan fråga hur aktören såg på sin roll i ett framtida utbyggt föräldrastöd. Därefter följde 10 frågor om den primära föräldrastödsinsatsen, till exempel angående i vilken form och hur strukturerat insatsen gavs. Vidare efterfrågas vilka barn och vilka föräldrar som var aktuella för insatsen, liksom längden och kostnaden för den. Slutligen efterfrågades vilken utbildning som krävdes av ledarna och på vilket sätt insatsen var utvärderad. Det var dessutom möjligt att ge specificerad information om ytterligare 1-2 insatser, samt att kort nämna eventuella övriga föräldrastödsinsatser som fanns i utbudet. Urval Sammanlagt kontaktades 208 övriga aktörer med en förfrågan om att delta i undersökningen. Det fåtal som inte kunde nås via e-post utskick (då korrekt e-post saknades) kontaktades via telefon för att sedan få utskicket via e-post. Två påminnelser gick ut efter det första utskicket. När enkäten stängdes hade 74 aktörer (36 %) besvarat den. Av dessa erbjöd 71 någon form av föräldrastöd. Många av de som kontaktades meddelade sin glädje över att ha blivit sedda. Några skrev också engagerade meddelanden om sin verksamhet som ett komplement till enkäten. Samtidigt var 36 % en låg svarsfrekvens, vilket leder till frågor om varför så få hade svarat och vilka aktörer det var som faktiskt hade svarat. Bortfall En svaghet med undersökningen är att relativt få verksamheter svarat på enkäten. Kanske var det inte intressant att framställa sin verksamhet i en sammanställning av övriga aktörers föräldrastödsinsatser. Många av adresserna var av typen vilket gör att uppmaningen av att delta i undersökningen kom till en allmän e-post adress på företaget/organisationen. Om någon sedan medvetet gjort en bedömning att inte svara eller om brevet försvann i mängden reklambrev eller annan information till dessa adresser är svårt att uttala sig om. En del av adresserna som hittades kan ha varit gamla eller gått till verksamheter som upphört. Deltagande i en webbenkät utan att ha fått tidigare information om den kan dessutom vara något man avstår ifrån för att undvika till exempel datavirus. En del aktörer hörde av sig efter att enkäten stängdes och flera ringde för att undra om deras insatser lämpade sig för enkäten. Det har således varit både svårt att definiera målgruppen, ringa in dem på ett adekvat sätt och få fulltäckande svar av dem. Resultaten bör därför läsas med försiktighet och mer som en förevisning om vad som finns på föräldrastödsmarknaden. Å andra sidan finns i översikten insatser för alla åldrar, av alla möjliga former och från alla delar av landet. 345

346 SLUTSATSER Många av de övriga aktörer som fyllde i enkäten var mycket entusiastiska. De vill nå ut till fler föräldrar och det finns ett flertal saker de kan se sig göra i ett framtida utbyggt föräldrastöd. Det finns de som vill verka som ett komplement till befintliga insatser, andra vill tillhandahålla information eller skapa mötesplatser för föräldrar. De insatser som erbjuds av övriga aktörer idag är varierande, men det finns också många likheter. Det är inte ovanligt att erbjuda fler än en insats. Lite mer än hälften av alla verksamheter som svarat på enkäten erbjuder två föräldrastödsinsatser, medan lite mindre än en tredjedel av dem har tre insatser. De insatser som erbjuds är ganska jämnt fördelade över barnens ålder. De flesta är dock riktade mot spädbarnsföräldrar och föräldrar till förskolebarn, men föräldrar till skolbarn och tonåringar kommer inte långt bakom. Det finns ett antal insatser upp i skolåldern och tonåren. Här är övriga aktörer ett tydligt komplement till samhällets officiella utbud av föräldrastöd. Under tonåren är insatsernas form dessutom präglad av interaktion som sker i grupp eller i individuella samtal i motsats till informationsmaterial eller Internetsidor. Således gäller ofta konkret vägledning i föräldraskapet för dessa åldrar. Majoriteten av insatserna (80 %) riktar sig till alla föräldrar, alltså kan man inte se att övriga aktörer i alla fall i den här översikten skulle ha nischat sig mot särskilda grupper. De tre vanligaste formerna för insatser är kurs i grupp, individuella stödsamtal och alternativa former som studiecirkel eller fråga en expert. De flesta insatserna är delvis strukturerade. Tre fjärdedelar av insatserna kräver utbildning, men endast 15 % uppger att insatsen är vetenskapligt utvärderad. Hälften av insatserna bygger på tidigare erfarenhet. 346

347 RESULTAT I Bilaga 7 i Appendix redovisas en sammanställning av alla deltagande aktörers presentationer av verksamhet och föräldrastödsinsatser. Övergripande Information om de verksamheter som deltog i undersökningen nådde föräldrar först och främst via Internet och ryktesvägen. Många av aktörerna samarbetade också med andra verksamheter som t.ex. frivilligorganisationer, skola/förskola och socialtjänsten. Av de insatser som presenterades som de primära (71 st) var kurs i grupp den vanligast förekommande formen (26). Nästa föräldrastödsinsats gavs främst i form av individuella stödsamtal (10 av 41). Den tredje och sista föräldrastödsinsats man kunde specificera gavs också främst i form av individuella stödsamtal samt i alternativ form (4 av 18 vardera). Med alternativ form menas att den gavs i annan form än stödsamtal, rådgivning över telefon eller e-post, diskussionsforum på Internet, kurs, öppen föreläsning, eller skriftligt material. Två exempel på insatser i alternativ form var pappacafé-verksamhet i studiecirkelform och stödperson (doula) under graviditet och förlossning. Av de 130 redovisade insatserna var 96 st (73 %) lämpade för spädbarnsföräldrar, 98 st (75 %) för föräldrar med förskolebarn, 86 insatser (66 %) för föräldrar med skolbarn och 80 insatser (65 %) för föräldrar med tonåringar (Tabell 8.1.). Majoriteten av insatserna (80 %) riktade sig till alla föräldrar, alltså kan man inte se att övriga aktörer i alla fall i den här översikten skulle ha nischat sig mot särskilda grupper. Tre fjärdedelar av insatserna (97 st) krävde en specifik utbildning, till exempel barnmorskeutbildning, coachutbildning och/eller terapeututbildning. Endast 15 % (19 st) var vetenskapligt utvärderade, medan 52 % (67 st) byggde på tidigare erfarenheter. Priser och längd på insatserna varierade kraftigt. Några insatser var helt gratis, någon kostade 125 kr/år och en annan 5000 kr för en tre timmar lång föreläsning. En av kurserna i grupp pågick 5-7 gånger, 3 timmar åt gången, varannan vecka. På ett av diskussionsforumen på Internet stannade besökarna i genomsnitt 5 minuter per dag 5 dagar i veckan. En tredje verksamhet erbjöd individuella stödsamtal och anpassade längden efter föräldrarnas behov och önskemål. Om föräldrastödet byggdes ut i Sverige såg aktörerna att deras verksamheter skulle kunna bidra med att stödja blivande föräldrar och föräldrar i sin föräldraroll (t.ex. rådgivning, terapi). De kunde också tänka sig en roll där man gav information om föräldraskapet och där de var ett komplement till exempelvis MVC, BVC och skolan. De kunde också hjälpa föräldrar att hitta sitt eget sätt att vara förälder på och skapa mötesplatser som communities och samtalsgrupper för diskussion. Det framkom även att de skulle kunna nå flera med sina verksamheter om föräldrastödet byggdes ut. Spädbarn 56 aktörer erbjöd totalt 96 insatser som var riktade till spädbarnföräldrar. Större delen, 77 % (74 st) av insatserna var öppna för alla föräldrar med spädbarn. De övriga 23 % nådde enbart specifika grupper som mammor, pappor, ensamstående eller invandrarföräldrar. 347

348 23 % av insatsernas struktur var helt bestämda på förhand, medan 53 % av insatserna var delvis bestämda på förhand och 8 % följde ingen struktur alls. För övriga 16 % var frågan inte relevant som till exempel då insatsen utgjordes av skriftligt material. Tabell 8.1. Översikt, uppdelat på barnens ålder, över vilka föräldrar som nås med insatsen, insatsernas struktur, utvärdering och de vanligaste formerna. Spädbarn Förskolebarn Skolbarn Tonåringar Antal insatser Föräldrar som nås Öppna för alla föräldrar 77 % (74) 86 % (84) 91 % (78) 94 % (75) Insatsernas struktur Helt bestämda på för hand 23 % 22 % 19 % 19 % Delvis bestämda på för hand 53 % 53 % 59 % 58 % Har ingen bestämd struktur 8 % 14 % 13 % 16 % Behövde inte svara på frågan 16 % 11 % 9 % 7 % Insatsernas utvärdering Vetenskapligt utvärderade 15 % 17 % 17 % 16 % Bygger på tidigare erfarenheter 51 % 51 % 56 % 51 % Utvärderas på annat sätt 20 % 19 % 21 % 19 % Utvärderar inte 14 % 13 % 13 % 14 % Vanligaste formen av insatser Individuella stödsamtal 17 % 18 % 17 % 24 % Kurs i grupp 26 % 24 % 26 % 21 % Andra alternativa former 20 % 22 % 27 % 26 % Föreläsningar 8 % 11 % 10 % 11 % Modererade diskussionsforum, Internet 7 % 7 % 6 % 8 % Rådgivning via e-post 7 % 6 % 5 % 5 % 15 % av insatserna till spädbarnföräldrar var vetenskapligt utvärderade (t.ex. genom randomiserande kontrollerade studier), 51 % av insatserna byggde på tidigare 348

349 erfarenheter. 14 % av insatserna var inte utvärderade, medan 20 % utvärderats på annat sätt, till exempel genom att klienter/kunden fick utvärdera aktörens insats genom enkäter. De vanligaste formerna av föräldrastödsinsatser för spädbarn organiserades genom kurs i grupp (26 %). Kurserna som erbjöds var bland annat yoga eller kurser organiserade av barnmorskor eller psykoterapeuter. En femtedel av insatserna anordnades i alternativa former, vilket kan vara studiecirklar eller att få ställa frågor till experter. 17 % av insatserna utgjordes av individuella stödsamtal till exempel med barnmorskor eller genom coaching. Av insatserna för föräldrar med spädbarn skedde 8 % genom föreläsningar som ordnades av olika verksamheter. Andra former av insatser som erbjöds för spädbarnsföräldrar var modererade diskussionsforum på Internet (7 %) och rådgivning via e-post (7 %). Förskolebarn 58 aktörer erbjöd sammanlagt 98 insatser till föräldrar med förskolebarn. 86 % (84 st) av insatserna var öppna för alla föräldrar med förskolebarn. Det resterande 14 % nådde bland annat pappor, ensamstående, mammor eller invandrarföräldrar. 22 % av insatserna som aktörerna erbjöd hade en på förhand bestämd struktur. 53 % hade en struktur delvis bestämd på förhand och 14 % hade ingen bestämd struktur. För övriga 11 % var frågan inte relevant då insatsen exempelvis utgjordes av skriftligt material. Insatserna hade utvärderats på liknande sätt som de insatser som riktade sig till spädbarnsföräldrar. 17 % var vetenskapligt utvärderade, 51 % byggde på tidigare erfarenheter och 19 % hade utvärderats på annat sätt (t.ex. utvärdering med klient/kund). Resterande 13 % av insatserna var inte utvärderade. De vanligaste formerna av föräldrastödsinsatser till föräldrar med förskolebarn organiseras genom kurs i grupp (24 %). Kurserna arrangerades av olika verksamheter och studieförbund. 22 % av insatserna anordnas i andra alternativa former, exempelvis studiecirklar och att ställa frågor till experter. 18 % av insatserna är individuella stödsamtal med exempelvis barnmorskor och coacher. 11 % erbjöd föreläsningar som arrangerades av olika verksamheter. 7 % erbjöd modererade diskussionsforum på Internet och 6 % erbjöd rådgivning via e-post för föräldrar med förskolebarn. Skolbarn För föräldrar till skolbarn erbjöd 51 aktörer totalt 86 insatser. 91 % (78 st) av insatserna vände sig tillalla föräldrar med skolbarn. Det återstående 9 % nådde till exempel mammor, ensamstående, invandrarföräldrar eller pappor. När det gällde insatsernas struktur var 19 % av insatserna helt bestämda på förhand och 59 % var delvis bestämda på förhand. 13 % hade ingen bestämd struktur på sina insatser och resterande 9 % svarade inte på frågan då den inte var relevant. 17 % av aktörernas insatser var vetenskapligt utvärderade och 56 % av insatserna byggde på tidigare erfarenheter. 21 % av insatserna hade utvärderats på annat sätt (t.ex. utvärdering med klient/kund) och 13 % var inte utvärderade alls. De vanligaste formerna av insatser för föräldrar med skolbarn arrangerades genom alternativa former (27 %), till exempel via Internet. 26 % av insatserna organiserades genom kurs i grupp, genom exempelvis verksamheter och studieförbund. 17 % av 349

350 insatserna arrangerades genom individuellt samtalsstöd som till exempel psykoterapi och coaching. 10 % av insatserna till föräldrar med skolbarn arrangerades genom föreläsningar som olika verksamheter anordnar. Andra former av insatser som erbjöds föräldrar med skolbarn var modererade diskussionsforum på Internet (6 %) och rådgivning via e-post (5 %). Tonåringar 48 aktörer erbjöd sammanlagt 80 insatser för föräldrar med tonåringar. 94 % (75 stycken) av insatserna vände sig till alla föräldrar. Resterande 6 % nådde bland annat mammor, pappor, invandrarföräldrar eller ensamstående föräldrar. 19 % av insatsernas struktur var helt bestämd på förhand, 58 % var delvis bestämda på förhand och 16 % hade ingen bestämd struktur på sina insatser. Frågan var inte relevant för resterande 7 %. Av insatserna för föräldrar med tonåringar var 16 % vetenskapligt utvärderade medan 51 % byggde på tidigare erfarenheter. 19 % av insatserna hade utvärderats på annat sätt (t.ex. utvärdering med kund/klient) och 14 % utvärderade inte sina insatser. De vanligaste formerna av insatser för föräldrar med tonårsbarn arrangerades genom alternativ form (26 %) som studiecirklar. 24 % av insatserna erbjöds som individuella stödsamtal med till exempel psykoterapeuter och coacher. 21 % av insatserna organiserades som kurs i grupp, exempelvis från olika verksamheter och studieförbund. 11 % av insatserna ordnades genom föreläsningar som olika verksamheter och studieförbund arrangerade. Andra former av insatser som erbjöds föräldrar med tonåringar var modererade diskussionsforum på Internet (8 %) och rådgivning via e-post (5 %). 350

351 SLUTSATSER Många av de övriga aktörer som fyllde i enkäten var mycket entusiastiska. De ville nå ut till fler föräldrar och det fanns ett flertal saker de kunde se sig göra i ett framtida utbyggt föräldrastöd. Det fanns de som ville verka som ett komplement till MVC, BVC och skolan. Andra ville ge information eller skapa mötesplatser för föräldrar. De insatser som erbjöds av de övriga aktörerna är varierande, men det fanns också många likheter. Det var inte ovanligt att erbjuda fler än en insats. Lite mer än hälften av alla verksamheter som svarat på enkäten erbjöd två föräldrastödsinsatser, medan lite mindre än en tredjedel av dem hade tre insatser. Att flera verksamheter erbjuder flera insatser kan hjälpa till att förklara de likheter som finns i materialet. De insatser som erbjöds var ganska jämnt fördelade vad gäller hur gamla barnen skulle vara. De flesta var dock riktade till spädbarnsföräldrar och föräldrar till förskolebarn, men föräldrar till skolbarn och tonåringar kom inte långt bakom. De flesta insatserna var öppna för alla grupper av föräldrar (t.ex. mammor, pappor, ensamstående, osv.). De tre vanligaste formerna av insatser var kurs i grupp, individuella stödsamtal och alternativa former som till exempel studiecirkel eller att fråga en expert. Skillnaderna åldersgrupperna emellan var minimala, men kurs i grupp var mest populär för föräldrar till spädbarn och förskolebarn, medan alternativa former var mest populärt för föräldrar till skolbarn och tonåringar. De flesta insatserna var delvis strukturerade. Tre fjärdedelar av insatserna krävde utbildning och hälften av dem byggde på tidigare erfarenhet. En svaghet med undersökningen var att så få verksamheter svarat på enkäten. Kanske var det inte intressant att framställa sin verksamhet i en sammanställning av övriga aktörers föräldrastödsinsatser. Dessutom kan deltagande i en webbenkät utan att ha fått tidigare information om den vara något man avstår ifrån för att undvika till exempel datavirus. Möjligtvis hade svarsfrekvensen förbättrats om andra sätt att nå verksamheterna använts. Det inkluderar andra eller mer omfattande sökvägar för att hitta dem och andra medier än e-post för att nå dem. 351

352 REFERENSER 1. Bremberg S, editor. Nya verktyg för föräldrar. Stockholm: Statens Folkhälsoinstitut; SOU 1997:161. Stöd i föräldraskapet. Stockholm: Socialdepartementet;

353 KAPITEL 9 FÖRSKOLAN SOM ARENA FÖR FÖRÄLDRASTÖD - Lärdomar från ett försök med det evidensbaserade programmet Triple P i Uppsala Linda Larsson Annika Ehn Magnusson Anna Sarkadi 353

354 SAMMANFATTNING Bakgrund: De flesta evidensbaserade föräldrastödsprogram i Sverige vänder sig till hälsooch sjukvårdspersonal samt socialtjänsten. Förskolan är en hittills outnyttjad tillgång när det gäller föräldrastöd. Förskollärare har daglig kontakt med föräldrar och arbetar redan med föräldrastöd men utan verktyg eller tid för detta. Syfte: Pröva användningen av föräldrastödsprogrammet Triple P på förskolan i Sverige, genom att utbilda ett antal förskollärare. En av ambitionerna med försöket var att ta in lärdomar om hur användningen av föräldrastödsprogrammet Triple P fungerar i Sverige och förskolan. Metod: Femton förskollärare i Uppsala kommun valdes ut för att utbildas i Selected Triple P, Primary Care Triple P och Group Triple P. Efter sju veckors praktiskt utförande genomgick förskollärare och delprojektledarna en examination av nivåerna. En utvärdering gjordes efter varje utbildningsnivå. Förskollärarna har i slutet av pilotprojektet utvärderat hela projektet. Föräldrar som deltagit i Selected Triple P (171 besökare) utvärderade hur de upplevt seminarierna. Antal informationsblad som delats ut vid enskilda samtal, Primary Care Triple P sammanställdes. Data för Group Triple P var inte tillräcklig för att dra slutsatser ifrån. Delprojektledarna har tagit in lärdomar under projektets gång. Resultat: Förskollärarna uppskattade seminarieserien, Selected Triple P, mest av utbildningsnivåerna. De kände sig osäkra eller neutrala gällande om de hade tillräckligt med färdigheter för att tillämpa samtliga nivåer i arbetet med föräldrar. Förskollärarna tyckte att rollen som föräldrastödjare passade deras profession och verksamhet, de såg ett behov hos föräldrar att få stöd. De framhöll att Triple P programmet var tilltalande men en nackdel var det engelska materialet. Tydlig information och handledning var viktigt i arbetet med Triple Ps program. Föräldrar som deltagit i Selected Triple P var övervägande positiva till seminarierna och dess kvalité. Slutsatser: Utvärderingar och lärdomar visade att förskollärarna och föräldrarna tagit emot Triple Ps program positivt. Förskolan sågs som lämplig arena för föräldrastödsinsatsen Triple P. Det var ett nytt förhållningssätt och uppdrag för förskollärarna att arbeta med föräldrastödsprogram, men programmet ansågs vara lämpat för deras profession. Lärdomarna visade att det krävs god information, kommunikation, organisation och engagemang bland samtliga inblandade för att föräldrastödsinsatser ska fungera i förskolan. 354

355 INNEHÅLLSFÖRTECKNING KAPITEL 9 FÖRSKOLAN SOM ARENA FÖR FÖRÄLDRASTÖD 353 SAMMANFATTNING INLEDNING Triple Ps nivåer SYFTE FRÅGESTÄLLNINGAR METOD Urval Procedur Datainsamling Dataanalys SLUTSATSER OCH LÄRDOMAR RESULTAT Förskollärarnas utvärdering av utbildningen Styrkor och hinder i utbildningen Förskollärarnas utvärdering efter avslutat pilotprojekt Programmet Triple P Erfarenheter från utbildning och program Att arbeta med Triple P i förskolan Framtid Föräldrautvärdering av Selected Triple P Sammanställning av Triple Ps informationsblad LÄRDOMAR Diskussionen om strategin time out Vad innebär Triple P för förskollärarna? Förutsättningar för att programmet Triple P ska lyckas SLUTSATSER Utbildningen Pilotprojektet Föräldrars syn Erfarenheter av pilotprojektet REFERENSER 380 BILAGOR I APPENDIX BILAGA 8. RÅDATA FÖR TRIPLE P - Utbildningen BILAGA 9. RÅDATA FÖR SELECTED TRIPLE P 355

356 FÖRSKOLAN SOM ARENA FÖR FÖRÄLDRASTÖD - LÄRDOMAR FRÅN ETT FÖRSÖK MED DET EVIDENSBASERADE PROGRAMMET TRIPLE P I UPPSALA Linda Larsson, Annika Ehn Magnusson, Anna Sarkadi INLEDNING De flesta evidensbaserade föräldrastödsprogram som hittills introducerats i Sverige vänder sig till hälso- och sjukvårdspersonal samt socialtjänsten. Skolans personal har utbildats inom program som speciellt riktar sig till barn med olika diagnoser som till exempel ADHD. Förskollärarna är dock en outnyttjad grupp trots att 90 % av barn över två år går i förskolan. Således kommer i stort sett alla föräldrar i kontakt med förskolans personal, ett argument som ofta framförs när det gäller insatser via BVC. Vidare har förskollärarna dagligen kontakt med föräldrar och arbetar därmed redan rent praktiskt med föräldrastöd utan att de alltid har bra verktyg eller tid för detta. Triple P (Positive Parenting Program) är ett föräldrastödsprogram från Australien som bygger på mer än 30 års klinisk och empirisk forskning. Programmet finns i 17 länder som Nya Zeeland, Canada, Japan, Tyskland, England och nu mer också i Sverige (1). Programmet vänder sig till föräldrar som har barn från noll år upp till tonåren. Triple P är ett mycket väldokumenterat föräldrastödsprogram, både när det gäller effektstudier och implementeringen i olika kulturella och sociala sammanhang (2). SBU är den myndighet i Sverige som ansvarar för att ta fram aktuellt kunskapsunderlag för olika behandlingsmetoder inom det medicinska och preventiva området. År 2009 kommer en rapport från SBU om hur man ser på de olika evidensbaserade föräldrastödsprogrammen och där Triple P ingår som ett av de granskade programmen. Ett antal randomiserade studier vittnar om Triple Ps potential att förebygga problem samt främja positiva relationer mellan föräldrar och deras barn. Programmet hjälper föräldrarna att utveckla effektiva strategier för att kunna hantera barns vanliga och vardagliga beteendeproblem. Det bidrar även till att minska stress och depression hos föräldrar. Triple Ps nivåer Triple P programmet har sitt teoretiska ursprung i beteendeterapi med familjeinriktning. Det består av fem nivåer som är oberoende av varandra. Nivåerna är följande: Nivå 1, Universal Triple P - Information via media om positivt föräldraskap. Nivå 2, Selected Triple P - Information och råd för föräldrar som har specifika funderingar kring sina barns uppförande och utveckling. (En seminarieserie på 3 x 90 minuter) Nivå 3, Primary Care Triple P - Enskilda samtal med föräldrar som har barn med specifika uppförandeproblem. (4 samtal x minuter) Nivå 4, Group Triple P - Ett brett program som vänder sig till en grupp föräldrar som behöver intensiv träning i positivt föräldraskap. Föräldrarna som deltar i grupp har gemensamt att de anser att deras barn har flera beteendeproblem. (10 timmar i 8 sessioner) 356

357 Nivå 5, Enhanced Triple P - Vänder sig till föräldrar där barn har fortlöpande problem och där familjen i sig inte fungerar. (Individuella program med sessioner mellan minuter) SYFTE Pröva användningen av föräldrastödsprogrammet Triple P på förskolan i Sverige, genom att utbilda ett antal förskollärare. En av ambitionerna med försöket var att ta in lärdomar om hur användningen av föräldrastödsprogrammet Triple P fungerar i Sverige och förskolan. FRÅGESTÄLLNINGAR Hur tas föräldrastödsprogrammet Triple P emot av förskollärarna och föräldrarna vid sju förskolor och två öppna förskolor i Uppsala kommun? Är förskolan en lämplig arena för föräldrastödsprogrammet Triple P? METOD Urval Förskollärarna som deltagit i projektet rekryterades via de tre områdescheferna för förskolan i Uppsala kommun. Cheferna valde ut ett antal förskolechefer som i sin tur tillsammans valde ut 15 förskollärare som skulle gå utbildning i Triple P. Antalet förskollärare som genomgått utbildning, genomfört programmet och ackrediteringen, var 12 stycken samt de två delprojektsledarna från Föräldrastödsprojektet. Delprojektledarna räknas in som förskollärare i datainsamling, resultat och slutsatser som handlar om utbildningen i Triple P. Under pilotprojekt valde tre förskollärare att avbryta sin medverkan i programmet. En av förskollärarna avbröt redan efter första dagen på utbildningen och de andra två avbröt innan ackrediteringen. Programmet Triple P har i utförts på sju förskolor och två öppna förskolor i Uppsala kommun. Av de föräldrar som deltog i webbenkäten för utvärderingen av Selected Triple P var den stora majoriteten högskoleutbildade (Tabell 9.1.). Det är en markant snedselektion jämförande med befolkningen där 20 % är högskoleutbildade (3). Vad gäller ensamstående föräldrar förekom inga i föreliggande undersökning, medan de utgör 24 procent i befolkningen. Antal barn i familjen var gav liknande siffror som för landet i övrigt. 357

358 Tabell 9.1. Beskrivande statistik av föräldrarna som besvarat enkäten via Internet om Selected Triple P Längsta utbildning Grundskola Gymnasium Folkhögskola (<3 år) Universitet/Högskola Antal barn** Civilstatus Gift Sammanboende Ensamstående avslutade Föräldrar n=38 Triple P 0% 18% 3% 79% 39% 48% 13% 58% 42% 0% 358 SCB 14% 49% 15% 20% 43% 42% 12% 51% 24% 24% Källdata* Tabell 1.7 a Tabell 1.5 * Om inget annat anges refereras rapporten Barn och deras familjer 2006 [3] Utbildningsnivå efter kön och ålder beräknad på år [4] **n=89 Föräldrar som har lämnat denna information, dvs även de som besvarat pappersenkäten Procedur Utbildningen i Triple Ps föräldrastödsprogram gavs i tre av de fem nivåerna: Selected Triple P, Primary Care Triple P och Group Triple P. Utbildningen hölls av en Triple P utbildare från Australien under en vecka i augusti Tre av förskollärarna utbildades enbart i Selected Triple P och Primary Care Triple P. Efter utbildning utförde förskollärarna programmet på sin egen förskola. Två av förskollärarna genomförde tillsammans det första seminariet i Selected Triple P samt Group Triple P. De övriga förskollärarna utförde Selected Triple P och Primary Care Triple P under pilotprojektet. De arbetade i par vid utförandet av Selected Triple P och ensamma i arbetet med Primary Care. Förskollärarna informerade om seminarierna i Selected Triple P och enskilda samtal Primary Care Triple P på respektive förskola och fick på så sätt in intresseanmälningar från föräldrar till seminarierna och de enskilda samtalen. Förskollärarna höll sammanlagt 17 seminarier, det första seminariet i seminarieserien hölls 7 gånger, det andra hölls 5 gånger och det tredje seminariet hölls 5 gånger på olika förskolor och öppna förskolor. Det var totalt 171 besökare, 79 stycken på det första seminariet, 46 på det andra och 42 stycken på det tredje seminariet. Flera av besökarna deltog på fler seminarier än ett, vilket var Triple Ps intention med seminarieserien. Tanken med detta pilotprojekt var att utvärderingen av seminarierna skulle göras efter varje seminarium genom en webbenkät. Enkäten var dock inte aktiv då förskollärarna började med seminarierna vilket försvårade arbetet att i efterhand distribuera webbenkäten till de deltagande föräldrarna. Detta kompenserades delvis med pappersenkäter som kunde fyllas i på plats.

359 Förskollärarna hade tillsammans 13 föräldrar som deltog i Primary Care Triple P (enskilda samtal). När det gäller Primary Care Triple P och Group Triple P finns det ingen utvärdering tillgänglig annat än förskollärarnas egna berättelser om att de framförallt uppfattade Primary Care Triple P som en användbar metod i deras arbete. I Primary Care Triple P användes informationsblad. Intresset för gruppsamtal (Group Triple P) var inte så stort, det förekom enbart en grupp med två deltagande föräldrar och det datamaterial som tagits in anses vara för litet för att dra slutsatser ifrån. Efter sju veckors praktiskt utförande av nivåerna genomgick förskollärarna och delprojektledarna en examination av en ackrediterare från Triple P. Alla 12 förskollärarna och delprojektledarna blev ackrediterade. En ackrediterad förskollärare har rätt att privat utföra de nivåer som den är ackrediterad i, det innebär att utbildningen inte är knuten till den verksamhet som de arbetar i. Datainsamling FÖRSKOLLÄRARE Förskollärarna ombads efter varje utbildningsnivå att svara på ett antal frågor som handlade om hur givande utbildningsnivån hade varit. Föräldrarna fick göra detsamma efter varje seminarium. Förutom ett antal bakgrundsfrågor och fördjupande frågor så gick alla frågor ut på att ange hur mycket man höll med om ett påstående som gjordes angående någon aspekt av utbildningsnivåerna eller seminarierna. Frågor som ställts till förskollärarna visas i Tabell 9.2. Tabell 9.2. Frågor till förskollärarna för utvärdering av Triple P workshop, utbildningen Fråga 1. Hur skulle du skatta kvaliteten på presentationen av workshopen? 2. Gav workshopen tillräckligt med möjligheter till aktivt deltagande? 3. Hur skulle du skatta workshopens innehåll? 4. Känner du att du har tillräckliga färdigheter för att tillämpa Triple P i ditt arbete med familjer? 5. Över lag, hur nöjd är du med workshopen? 6. Var vänlig och skriv ner workshopens styrkor (värdefulla saker den gav dig) 7. Var vänlig skriv ner workshopens svagheter (saker du inte tyckt om) 8. Var vänlig och skriv ner eventuella andra kommentarer eller råd angående hur workshopen skulle kunna förbättras. Frågorna 1 och 3 rankas från 7, Utmärkt till 1, Dåligt. Fråga 2 och 4 rankas från 1, Nej, definitivt inte till 7, Ja, definitivt. Fråga 5 rankas från 7, Väldigt nöjd till 1, Väldigt missnöjd. Frågorna 6 till 8 besvaras skriftligt. De 14 förskollärarna som deltagit i pilotprojektet, inklusive de två som avbrutit innan ackrediteringen fick i slutet av projektet skriva enskilda utvärderingar. Varje förskollärare fick i fritext skriva max ett A4-papper om sina uppfattningar och synpunkter om pilotprojektet. Samtliga förskollärare lämnade en skriftlig utvärdering. 359

360 FÖRÄLDRAR Föräldrar som deltagit i Selected Triple P fick fylla i utvärderingar om hur de upplevt seminarierna. Frågorna som ställdes visas i tabell 9.3. Tabell 9.3. Frågor till föräldrar som användes i utvärdering efter ett seminarium i Selected Triple P Fråga 1. Hur skulle du värdera kvalitén på framförandet av seminariet? 2. Fanns det tillräckliga möjligheter att ställa frågor? 3. Intresserade seminariet dig? 4. Använde föreläsaren tydliga exempel för att illustrera föräldrafrågorna? 5. Gav föreläsaren tydliga förklaringar? 6. Erhöll du tillräckligt med kunskap eller information för att kunna genomföra de föräldraråd du fick? 7. Hur skulle du värdera innehållet i seminariet i stort? 8. Var seminariet till hjälp för att erhålla förståelse av vad du kan göra för att hjälpa ditt barn med att lära nya färdigheter och uppförande? 9. Kan du använda bladet du fick med tips till föräldrarna? 10. Tänker du genomföra de föräldraråd du fick? Frågorna är rankad från 1 till 7, där 1 betyder Dåligt eller Nej, absolut inte och 7 betyder Utmärkt eller Ja, definitivt. Webbenkäten skickades till sammanlagt 56 föräldrar. Efter första seminariet skickades enkäten till 35 stycken, ytterligare 12 fick den efter det andra seminariet och ytterligare 9 fick enkäten efter det tredje seminariet. De ursprungliga 35 fick alltså enkäten tre gånger. Av dessa 56 föräldrar deltog 38 i utvärderingen (Tabell 9.1.) och de har svarat en till tre gånger på enkäten, vilket totalt gav 89 svar. 27 föräldrar fyllde i pappersenkäten efter andra seminariet och 22 stycken har fyllt i den efter tredje seminariet. På det första seminariet gjordes inga manuella utvärderingar. Det fanns således sammanlagt 171 möjliga utvärderingstillfällen (besök) på de tre seminarierna där dock samma person kan ha deltagit och därmed gjort utvärderingen flera gånger. Sammanlagt kom det in 138 svar, det innebär att 80 % av de möjliga utvärderingstillfällena också motsvaras av en ifylld enkät. På grund av att enkäten är utformad med anonymitet går det inte att se hur många personer som har gett dessa 138 svar. De förskollärare som utförde Primary Care Triple P (enskilda samtal) med föräldrar, använde sig av olika informationsblad med praktiska råd om positivt föräldraskap. De olika informationsbladen visas i Tabell 9.4. Dessa sammanställdes sedan för att se vilka informationsblad föräldrar var mest intresserade av. 360

361 Tabell 9.4. Triple Ps informationsblad som förskollärarna delat ut till föräldrar Informationsblad Triple P Positivt föräldraskap Spädbarn Småbarn Förskolebarn Att vara förälder Att hantera stress Att stödja din partner Att balansera arbete och familj Separationsångest Gnäll Toaletträning Olydnad I Att skada andra Att dela med sig Att gå iväg Raseriutbrott Problem vid läggdags Att åka och handla Att plocka undan Olydnad II Bråk och aggressivitet Att ha gäster Problem vid måltid Separationsproblem Dataanalys Utvärderingen av Triple P gjorde av både förskollärare, delprojektledarna och föräldrar. Svaren angavs på en sjugradig skala som sträcker sig från 1 till 7. En 4 innebär att man förhöll sig neutralt till påståendet. Ju högre poäng över 4, desto mer positiv förhöll man sig till den aspekt som berördes. Dessa påståenden analyserades genom granskning av centraltendenser (medel och median) och spridning, samt genom att se hur stor andel som förhöll sig övervägande positiva till de respektive påstående ( 6). Resultaten av de fördjupade frågorna presenteras övergripande. När de skriftliga utvärderingarna från förskollärarna tagits in, analyserades de tematiskt efter Malteruds modell (4). Det innebär att samtliga utvärderingar läses igenom i sökandet efter gemensamma mönster, vilka kallas för teman. Varje tema analyseras för sig för att hitta kategorier, vilket innebär en mer detaljerad beskrivning på temats innehåll. Kategoriernas innebörd illustreras med citat. 361

362 SLUTSATSER OCH LÄRDOMAR Pilotprojektet visar att förskollärarna har tagit emot föräldrastödsprogrammet Triple P på ett positivt sätt. Förskollärarna var nöjda med utbildningen och programmet. De är också positiva till det varierade materialet som erbjuder tips och strategier som de kan använda sig av i arbete med föräldrar. Hinder som förekommit under förskollärarnas utbildning har varit språkförståelsen då utbildningen gavs på engelska. Det intensiva tempot har också varit ett hinder. Förskollärarnas erfarenheter av projektet har medfört stress och glädje, men också nya kunskaper. De ser ett behov hos föräldrar av stöd i föräldraskapet för att bättre kunna hantera sina barns beteende. Förskollärarna framhåller att rollen som föräldrastödjare är något som passar deras profession. De påpekar även att det är viktigt för dem att få handledning under utbildningen och utförandet samt att det behövs tydlig information om programmets innehåll och de krav som finns. Förskollärarna anser att det inte går att arbeta heltid i barngrupp om de samtidigt arbetar som föräldrastödjare. Föräldrar som deltagit i seminarierna är positiva till den kunskap och information de fått. Seminarierna bidrar till ökad förståelse för hur de kan hjälpa sina barn att utvecklas. Större delen (67-76%) av föräldrarna tänker genomföra de föräldraråd de fick på seminarierna. Lärdomar som har dragits från pilotprojektet gällande hur användningen av föräldrastödsprogrammet Triple P fungerade på ett antal förskolor i Uppsala kommun Sverige är att: 1. Triple P innebär ett nytt förhållningssätt för förskollärare där man hjälper föräldern att hitta sina egna svar och lösningar i stället för att ge direkta tips och råd 2. Föräldrastöd är ett lämpligt men nytt uppdrag för förskolan: förskollärarna vill arbeta med föräldrastöd och föräldrarna förväntar sig hög barnkompetens på förskolan och tar gärna emot stöd därifrån 3. Informationen och kommunikationen behöver vara tydlig om programmets innehåll samt vad som krävs av både kommun och förskollärare innan man bestämmer sig för att pröva metoden i sin egen kommun. Budgeten bör utarbetas så att den innehåller avsatt tid för att genomföra programmet 4. Förskollärarna behöver handledning och arbetslag om de ska lyckas genomföra Triple P utförandet 5. Selected Triple P (nivå 2) och Primary Care Triple P (nivå 3) har goda förutsättningar att passa in i förskolan som arena och i förskollärarens professionella kompetensutveckling 6. Group Triple P (nivå 4) är inte lämpat att ledas endast av förskollärare. I den mån förskollärare vill leda grupper bör detta göras i samarbete med personal från exempelvis socialtjänstens öppna verksamhet, familjerådgivningen eller BVC 7. Utvärderingarna för föräldrarna behöver vara lätta att administrera för att uppnå så god svarsfrekvens som möjligt. Förskollärarna måste förstå vikten av utvärdering och stödja datainsamlingen 362

363 RESULTAT Förskollärarnas utvärdering av utbildningen Förskollärarna fick efter varje avslutad utbildningsnivå fylla i en utvärdering om deras uppfattning av respektive nivå. Resultatet från utvärdering visas nedan. I tabell 9.5. framgår att kvalitén på utbildningen för Selected Triple P skattades högt. Sammantaget var förskollärarna också mycket nöjda med utbildningen. Förskollärarna var däremot osäkra på om de hade tillräckliga färdigheter för att tillämpa Triple P i deras arbete med familjer. Tabell 9.5. Utvärdering av utbildningsnivå 2 (Selected Triple P) angett i centraltendenser (inkl. mått på spridning) samt i hur stor andel som var övervägande positiva ( 6) Utbildningsnivå 2 - Selected Triple P N=15 Medel St. avvikelse Median % 6 och 7 1. Hur skulle du värdera kvalitén på framförandet av seminariet? 2. Gav workshopen tillräckligt med möjligheter till aktivt deltagande? 3. Hur skulle du skatta workshopens innehåll? 4. Känner du att du har tillräckliga färdigheter för att tillämpa Triple P i ditt arbete med familjer? 5. Över lag, hur nöjd är du med workshopen? 6,13 0,64 6,00 81,25 6,13 0,74 6,00 75,00 6,07 0,70 6,00 75,00 4,33 0,98 5,00 6,25 6,07 0,80 6,00 68,75 Frågorna 1 och 3 rankas från 7, Utmärkt till 1, Dåligt. Fråga 2 och 4 rankas från 1, Nej, definitivt inte till 7, Ja, definitivt. Fråga 5 rankas från 7, Väldigt nöjd till 1, Väldigt missnöjd. Utbildningskvalitén för Primary Care Triple P tyckte förskollärarna var väldigt bra och de var överlag nöjda med utbildningen (Tabell 9.6.). Vad gäller tillämpning av Triple P i arbetet med familjer efter utbildningen är förskollärarna även här osäkra på om de har tillräckliga färdigheter. Tabell 9.6. Utvärdering av utbildningsnivå 3 (Primary Care Triple P) angett i centraltendenser (inkl. mått på spridning) samt i hur stor andel som var övervägande positiva ( 6) Utbildningsnivå 3 - Primary Care Triple P N=16 Medel St.avvikelse Median % 6 och 7 1. Hur skulle du värdera kvalitén på framförandet av seminariet? 2. Gav workshopen tillräckligt med möjligheter till aktivt deltagande? 6,00 0,82 6,00 81,25 5,38 0,81 5,00 31,25 3. Hur skulle du skatta workshopens innehåll? 5,75 0,86 5,50 50,00 4. Känner du att du har tillräckliga färdigheter för att tillämpa Triple P i ditt arbete med familjer? 3,88 0,89 4,00 0,00 363

364 5. Över lag, hur nöjd är du med workshopen? 5,50 0,89 5,00 37,50 Frågorna 1 och 3 rankas från 7, Utmärkt till 1, Dåligt. Fråga 2 och 4 rankas från 1, Nej, definitivt inte till 7, Ja, definitivt. Fråga 5 rankas från 7, Väldigt nöjd till 1, Väldigt missnöjd. Förskollärarna ansåg att kvalitén på utbildningen för Group Triple P var bra och var överlag nöjda med utbildningen (Tabell 9.7.). Liksom i de andra delarna var de dock osäkra på om deras färdigheter var tillräckliga för att utföra Triple P i deras arbete med familjer. Tabell 9.7. Utvärdering av utbildningsnivå 4 (Group Triple P) angett i centraltendenser (inkl. mått på spridning) samt i hur stor andel som var övervägande positiva ( 6) Utbildningsnivå 4 - Group Triple P N=12 (11 på fråga 5) Medel St.avvikelse Median % 6 och 7 1. Hur skulle du värdera kvalitén på framförandet av seminariet 2. Gav workshopen tillräckligt med möjligheter till aktivt deltagande? 5,83 0,72 6,00 50,00 5,83 0,83 6,00 43,75 3. Hur skulle du skatta workshopens innehåll? 5,75 0,75 6,00 43,75 4. Känner du att du har tillräckliga färdigheter för att tillämpa Triple P i ditt arbete med familjer? 4,33 0,49 4,00 0,00 5. Över lag, hur nöjd är du med workshopen? 5,73 0,90 5,00 31,25 Frågorna 1 och 3 rankas från 7, Utmärkt till 1, Dåligt. Fråga 2 och 4 rankas från 1, Nej, definitivt inte till 7, Ja, definitivt. Fråga 5 rankas från 7, Väldigt nöjd till 1, Väldigt missnöjd. Resultaten från de olika utbildningsnivåerna visade på att förskollärarna uppskattade delkursen om seminarieserien mest (Selected Triple P). De var dock positiva även till de andra två utbildningsnivåerna som de deltog i. Vad gäller om förskollärarna känner att de har tillräckligt med färdigheter för att kunna tillämpa Triple P med föräldrar är de däremot osäkra eller neutrala i alla nivåer. Som det framgår av svaren på frågorna 6-8 kan denna osäkerhet bero på att man hade velat öva mer och att utbildningsmaterialet var på engelska. Standardavvikelsen för samtliga utbildningsnivåer var liten vilket tydde på att deltagarna var eniga om hur de tyckte att utbildningens olika nivåer var. Styrkor och hinder i utbildningen Styrkor (fråga 6, tabell 2) i utbildningen var enligt förskollärarna att programmet hade ett bra och omfattande material med tips och strategier som de kunde förmedla i sitt arbete med föräldrar. Förskollärarna framhöll att programmet och utbildningens upplägg var bra eftersom det fanns ett varierat material med PowerPoint-föreläsningar, DVD-film, diskussioner och rollspel. Förskollärarna ansåg även att det var väldigt positivt med det aktiva deltagandet och att få öva på att hålla i olika delar av nivåerna som programmet och utbildningen innebar. En annan styrka med utbildningen var Triple P-utbildaren som ansågs vara bra, engagerande och som förmedlade innehållet på ett tydligt sätt. 364

365 De hinder (fråga 7, tabell 9.2.) som upplevdes under utbildningen var den höga intensiteten med mycket information och högt tempo. Ett annat hinder som förskollärarna nämnde var språket: utbildningen och delar av materialet var på engelska vilket påverkade deras förståelse av utbildningen och programmet. Förskollärarna önskade mer tid (fråga 8, tabell 9.2.) till diskussion, övning i grupp och ett material på svenska. Förskollärarnas utvärdering efter avslutat pilotprojekt I den tematiska analysen som gjordes på förskollärarnas skriftliga utvärderingar framkom fyra teman (Tabell 9.8.). Det första temat handlade om förskollärarnas uppfattningar om Triple P. Det andra och tredje temat beskrev deras erfarenheter från utbildningen, programmet och genomförandet av programmet. Det sista temat tog upp förskollärarnas tankar om vad som bör tas hänsyn till nästa gång ett liknande program för föräldrastöd implementeras och vad de hoppades på i framtiden. Först ges en beskrivning av temats innehåll, därefter följer kategorierna för varje tema. Kategorierna beskrivs genom citat. Tabell 9.8. En översikt av teman och kategorier från förskollärarnas skriftliga utvärderingar TEMA Programmet Triple P Erfarenheter från utbildning och program Att arbeta med Triple P i förskolan Framtid KATEGORIER Konceptet Utbildarna Materialet Genomförande Känslor och erfarenhet Information Handledning Kamratstöd Synen på föräldrars behov av stöd Rollen som föräldrastödjare Tid Stöd från förskoleverksamheten Att tänka på till nästa gång Fortsättning Programmet Triple P Det som genomsyrat förskollärarnas beskrivningar var att de ansåg att Triple P hade ett intressant, informativt och tilltalande koncept som föräldrastödsprogram. Utbildarna ansågs förmedla utbildningen och ackrediteringen på ett engagerande och skickligt sätt, där det fanns möjlighet att få svar på frågor och funderingar om utförandet och programmet. Förskollärarna tyckte att Triple Ps program hade ett strukturerat och varierande material med god kvalité, men att det behövde bearbetas, framförallt språkligt, för att passa svenska förhållanden. Nackdelen med materialet ansåg förskollärarna vara att delar av det var på engelska, vilket försvårade förståelsen och gav merarbete med 365

366 översättning av materialet. Förskollärarna trodde att genomförandet av programmets olika nivåer skulle komma att förbättras ju mer praktisk övning de fick tillsammans med föräldrar. KONCEPTET Trots att det varit rabalder nu på tv om olika föräldrastöd med time out osv så känns det som att detta är något bra. Det är en bra föräldrautbildning och det behövs verkligen här i Sverige. UTBILDARNA Läraren var kompetent, kursdeltagarna trevliga och miljön var stimulerande. Kursen var intensiv och på hög nivå och på slutet insåg jag vilket stort arbete stod framför mig MATERIALET Materialet upplevde jag som mycket positivt. Budskapet var klart, tydligt och positivt. Det kändes bra att kunna säga att det byggde på lång och bred erfarenhet. Dock var materialet lite väl traditionellt i tonen, man kände av den anglikanska traditionen Materialet i form av böcker, manualer, dvd och informationsblad är av bra kvalitet, bra strukturerat och bearbetat. En absolut självklarhet är att allt material ska översättas till svenska och utifrån svenska förhållanden. GENOMFÖRANDE Det kändes bra att genomföra seminarierna, det gick bättre och bättre för varje gång Erfarenheter från utbildning och program Förskollärarnas deltagande i projektet förde med sig många olika känslor och erfarenheter. Det var en tid som innehöll mycket stress och påfrestande arbete, men som i slutändan gav glädje, stolthet, nya kunskaper och insikter om den egna kapaciteten. Något som följt som en röd tråd genom hela projektet var bristen på tillgänglig information. Förskollärarna önskade att de innan utbildningen hade fått tydligare information om programmets innehåll och vad som skulle krävas av dem i utbildningen. De önskade också att de hade haft information att ge till föräldrarna om programmet samt att de hade kunnat informera om Triple P en tid innan det startade på förskolorna. Förskollärarna saknade handledning under pilotprojektet, i form av en person med erfarenhet av programmet och som skulle kunna svara på deras frågor gällande materialet och genomförandet. De betonade betydelsen av kamratstöd förskollärarna emellan, där de kunnat samarbeta, uppmuntra och utbyta erfarenheter med varandra. KÄNSLOR OCH ERFARENHET Nu är jag glad att jag gick utbildningen. Mycket av det vi läst kan jag använda i vardagen på öppna förskolan. 366

367 I det stora hela är jag, trots att det varit stressigt, jobbigt och krävande, glad att jag fått vara med och lära mig mycket nytt! Mycket som jag kan använda mig av i mitt arbete och privat. Att genomföra examen och därmed bli en Triple P:are som förmedlar budskapet kan jag i dagsläget inte ta på mig. Jag känner mig helt enkelt inte tillräckligt förberedd varken kunskapsmässigt eller mentalt. Det har varit några tuffa och intensiva veckor men jag är glad att jag genomförde kursen. Den var den bästa kursen som jag har deltagit i. INFORMATION Mycket klarare information och riktlinjer hade underlättat arbetet väldigt mycket. En folder till föräldrarna bör utan tvekan tryckas upp för att kunna ge en förhandsinformation om programmets innehåll, vilket efterfrågades av många föräldrar. Det var svårt att svara på frågor innan man själv var helt insatt. Jag är övertygad om att många fler föräldrar skulle ha medverkat, om vi hade haft något material att dela ut, som visar på grundtankarna i programmet. Det var alldeles för lite tid för att sprida information om Triple P till föräldrar samt för kort varsel för att alla som var intresserade kunde komma och vara med. Det var väldigt synd. Vi skulle annars fått en större grupp om vi hade haft mer tid HANDLEDNING Jag känner att vi hade behövt en handledare, när svåra frågor dyker upp. KAMRATSTÖD Det har varit skönt att arbeta i par på samma förskola. Vi har kunnat stötta och lugna ner varandra i denna väldigt stressiga tid! Annars hade det inte gått! Jag är tacksam för att jag och X har arbetat med det här ihop annars hade det varit väldigt jobbigt! Vi har varit varandras stöd och bollat tankar med varandra! Att arbeta med Triple P i förskolan Förskollärarnas syn på föräldrars behov av föräldrastöd kommer ifrån deras erfarenheter av de dagliga mötena med föräldrar och barn. De ser föräldrar som saknar kunskaper om hur de ska hantera sina barn och de träffar föräldrar som saknar ett socialt nätverk, och därmed inte har någon hjälp i sitt föräldraskap. Förskollärarna beskrev att deras upplevelser av föräldrars syn på föräldrastödet Triple P var positivt och något som både föräldrar och förskollärare ansåg att föräldrar har behov av. Förskollärarna betraktade programmet som kompetenshöjande för deras profession, där de berikats med verktyg och kunskaper om föräldraskap. Förskollärarnas roll påverkades, då fokus tas ifrån barnen och istället lades på att stödja föräldrarna i deras föräldraskap. Att ha en roll som föräldrastödjare sågs som något nytt och annorlunda men inte ogenomförbart, utan snarare något som passade deras profession. 367

368 Förskollärarna framhöll att arbetet med Triple P påverkat deras vanliga arbete i verksamheten och de ansåg att det inte gick att arbeta heltid samtidigt som de arbetade som föräldrastödjare. Förskollärarna lade ner mycket tid på det omfattande programmet, vilket i sin tur påverkade deras arbete och privata tid. Förskollärarna ansåg att de behövde ett större stöd från respektive förskoleverksamhet. Detta för att se till att kollegor inte blev lidande av att föräldrastödjarna hade mindre tid i barngruppen och att de uppmuntrade och hade förståelse för arbetet som föräldrastödjare. SYNEN PÅ FÖRÄLDRARS BEHOV AV STÖD Vi träffar dagligen på föräldrar som inte vet hur de skall vara med sina barn, barn som inte har rutiner och inga gränser och allt är kaos. Dessutom är detta bara början, dessa barn kommer att vara odrägliga om några år. Många har ingen aning om hur man sköter ett litet barn. Många har idag heller inte det naturliga nätverket som mor eller farföräldrar. Man har ingen att fråga om råd eller att ta efter och man litar inte på sin egna förmåga. Där vill jag sätta in Triple P! Tidigt när vi har föräldraträffar, innan alla bekymmer uppstår. Att få hjälp med positivt föräldraskap att ha bra redskap för framtiden!!!! (och att vi får mindre med familjer som har problem med sina barn) Både jag och de föräldrar som vi har haft kontakt med genom projektet är mycket positiva till Triple P och anser att många föräldrar behöver stöd i sin föräldraroll, instrument för att bli ännu bättre föräldrar! ROLLEN SOM FÖRÄLDRASTÖDJARE Tankar har också funnits om hur mycket av min egen kompetens, som lärare på förskolan, hur mycket jag får tillföra, utifrån barnperspektivet i olika rekommenderade strategier. Min roll på förskolan är barnet i fokus och i programmet föräldern, vilket har varit en utmaning, men inte omöjlig. Vi som målgrupp är, utifrån min erfarenhet nu, mycket positivt och för föräldrarna en tillgång. Förskolan är en målgrupp som är i stort behov av föräldrastödsarbete. Möjligt att få in det som en del i förskoleverksamheten i samarbetet förskola/hem. Erfarenheten av valet av förskolan för att använda sig av och erbjuda Triple P i Uppsala har, i min mening, varit positiv. Tycker att det är den naturligaste aktören att erbjuda, tillgängliggöra, enkel, basic föräldrastöd. TID Jag anser att det inte fungerar att jobba heltid och samtidigt jobba med Triple P Mycket fritid har gått åt, många helger eftersom kursen var så komprimerad, mycket skulle göras på kort tid. Material skulle gås igenom och seminarier förberedas. STÖD FRÅN FÖRSKOLEVERKSAMHETEN Vikarie vid frånvaro för Triple P arbete, gör att arbetslaget inte blir lidande. 368

369 Kollegorna har också stor betydelse, att de informerats om innehåll och tidsplaneringen. Framtid Förskollärarnas erfarenheter av projektet och programmet Triple P bidrog till uppfattningar om vad man kan behöva ta hänsyn till nästa gång man utbildar förskollärare i programmet. Det rörde informationen om programmets innehåll och vad som förväntades av dem som utbildades. De framhöll även vikten av att det borde finnas gott om tid för genomförandet av programmet. Förskollärarna eftersökte en person som var ansvarig för programmet, som de kunde vända sig till med frågor och funderingar som rörde både programmet och deras verksamhet. Förskollärarna såg fram emot ett fortsatt arbete med Triple P och att stödja föräldrar i deras föräldraroll. ATT TÄNKA PÅ TILL NÄSTA GÅNG Om fler kommuner väljer att skicka folk på denna utbildning - se till att de får ordentligt med tid och att de är medvetna om vad de ger sig in på!! Det är att föredra att det finns en huvudansvarig Triple P person, för att skapa struktur. FORTSÄTTNING Jag ser fram emot, och hoppas på att Uppsala får fortsätta med detta föräldraprogram, så att jag får möjligheten att få fortsätta arbeta som föräldrastödjare i Uppsala Kommun. Projektet har varit en stor utmaning och mycket eget arbete. Tidvis har det varit mycket stressande, framförallt när vi skulle ackrediteras, mitt i utförandet av programmet, oavsett om man hade praktiserat alla delarna i programmet, men jag lyckades genomföra det och är mycket stolt över att vara godkänd föräldrastödjare i Triple P. Föräldrautvärdering av Selected Triple P Föräldrarna som deltog på förskollärarnas seminarium gjorde enskilda utvärderingar efter varje seminarium. Nedan redovisas resultatet från föräldrautvärderingarna för respektive seminarium. Föräldrarna ansåg att det första seminariets innehåll var väldigt bra och att de fått kunskaper och information om hur de skulle genomföra de föräldraråd de fått (Tabell 9.9.). De framhöll även att de tänkte genomföra de föräldraråd som de erhållit under seminariet. Föräldrarna ansåg att seminariet bidrog till förståelse för vad de som föräldrar kunde göra för att hjälpa sitt barn att lära sig nya färdigheter och uppföranden. Kvalitén på framförandet av seminariet värderar föräldrarna som bra, 33 % rankade seminariet som väldigt bra eller utmärkt. 369

370 Tabell 9.9. Föräldrarnas åsikter om seminarium 1 (Styrkan med ett positivt föräldraskap) anges i centraltendenser (inkl. mått på spridning) samt i hur stor andel som var övervägande positiva Selected Triple P - Seminarium 1 N=12 (11 på fråga 15) Medel St.avvikelse Median % 6 och 7 1. Hur skulle du värdera kvalitén på framförandet av seminariet? 2. Fanns det tillräckliga möjligheter att ställa frågor? 4,92 1,68 5,00 33,33 6,50 0,80 7,00 83,33 3. Intresserade seminariet dig? 6,00 1,04 6,00 66,67 4. Använde föreläsaren tydliga exempel för att illustrera föräldrafrågorna? 5,50 1,78 6,00 66,67 5. Gav föreläsaren tydliga förklaringar? 5,75 1,42 6,00 66,67 6. Erhöll du tillräckligt med kunskap eller information för att kunna genomföra de föräldraråd du fick? 6,00 1,13 6,00 75,00 7. Hur skulle du värdera innehållet i seminariet i stort? 5,58 1,24 6,00 58,33 8. Var seminariet till hjälp för att erhålla förståelse av vad du kan göra för att hjälpa ditt barn med att lära nya färdigheter och uppförande? 5,50 1,24 5,50 50,00 9. Kan du använda informationsbladet du fick med tips till föräldrarna? 5,27 1,42 5,00 41, Tänker du genomföra de föräldraråd du fick? 5,67 1,23 6,00 66,67 Frågorna är rankad från 1 till 7, där 1 betyder Dåligt eller Nej, absolut inte och 7 betyder Utmärkt eller Ja, definitivt. Föräldrar som deltog på det andra seminariet tyckte att seminariets innehåll var väldigt bra och att de fick kunskap och information för att kunna genomföra föräldraråden själva (Tabell 9.10.). De kunde tänka sig att använda föräldraråden som de fått under seminariet. Föräldrarna ansåg att seminariet hjälpt dem att förstå vad de som föräldrar kunde göra för att hjälpa sitt barn att lära sig nya färdigheter och kunskaper. Föräldrarna värderade kvalitén på framförandet av seminariet som lite mer än bra, det var 53 % som ansåg att framförandet var mycket bra eller utmärkt. 370

371 Tabell Föräldrarnas åsikter om seminarium 2 (Att forma trygga, kompetenta barn) anges i centraltendenser (inkl. mått på spridning) samt i hur stor andel som var övervägande positiva Selected Triple P - Seminarium 2 N=38 (37 på fråga 11 och 15) Medel St.avvikelse Median % 6 och 7 1. Hur skulle du värdera kvalitén på framförandet av seminariet? 2. Fanns det tillräckliga möjligheter att ställa frågor? 5,32 1,49 6,00 52,63 6,53 1,22 7,00 89,47 3. Intresserade seminariet dig? 6,47 1,06 7,00 86,84 4. Använde föreläsaren tydliga exempel för att illustrera föräldrafrågorna? 5,47 1,50 6,00 63,16 5. Gav föreläsaren tydliga förklaringar? 5,81 1,00 6,00 63,16 6. Erhöll du tillräckligt med kunskap eller information för att kunna genomföra de föräldraråd du fick? 5,82 1,16 6,00 65,79 7. Hur skulle du värdera innehållet i seminariet i stort? 5,76 1,13 6,00 68,42 8. Var seminariet till hjälp för att erhålla förståelse av vad du kan göra för att hjälpa ditt barn med att lära nya färdigheter och uppförande? 5,89 1,23 6,00 73,68 9. Kan du använda informationsbladet du fick med tips till föräldrarna? 6,24 0,93 6,00 78, Tänker du genomföra de föräldraråd du fick? 6,21 1,07 7,00 76,32 Frågorna är rankad från 1 till 7, där 1 betyder Dåligt eller Nej, absolut inte och 7 betyder Utmärkt eller Ja, definitivt. Utvärderingens resultat för det tredje seminariet visas i Tabell Föräldrarna värderade seminariets innehåll som lite mer än bra. De ansåg att seminariet bidrog med kunskap och information för att de själva skulle kunna genomföra föräldraråden, vilket också tre fjärdedelar av deltagarna framhöll att de tänkte använda sig av. Seminariet bidrog i stor utsträckning till förståelse för hur föräldrar kan hjälpa sitt barn att utveckla nya färdigheter och uppföranden. Föräldrarna ansåg att framförandet av seminariet var av bra kvalité, 56 % rankade framförandet som mycket bra eller utmärkt. 371

372 Tabell Föräldrarnas åsikter om seminarium 3 (Att forma motståndskraftiga barn) anges i centraltendenser (inkl. mått på spridning) samt i hur stor andel som var övervägande positivt. Selected Triple P - Seminarium 3 N=39 (37 på fråga 15) Medel St.avvikelse Median % 6 och 7 1. Hur skulle du värdera kvalitén på framförandet av seminariet? 2. Fanns det tillräckliga möjligheter att ställa frågor? 5,49 1,17 6,00 56,41 6,51 0,79 7,00 87,18 3. Intresserade seminariet dig? 6,41 0,91 7,00 94,87 4. Använde föreläsaren tydliga exempel för att illustrera föräldrafrågorna? 5,82 1,21 6,00 64,10 5. Gav föreläsaren tydliga förklaringar? 5,77 1,25 6,00 66,67 6. Erhöll du tillräckligt med kunskap eller information för att kunna genomföra de föräldraråd du fick? 5,77 1,01 6,00 66,67 7. Hur skulle du värdera innehållet i seminariet i stort? 5,77 0,87 6,00 69,23 8. Var seminariet till hjälp för att erhålla förståelse av vad du kan göra för att hjälpa ditt barn med att lära nya färdigheter och uppförande? 5,90 1,07 6,00 66,67 9. Kan du använda informationsbladet du fick med tips till föräldrarna? 5,78 0,98 6,00 61, Tänker du genomföra de föräldraråd du fick? 6,08 1,04 6,00 74,36 Frågorna är rankad från 1 till 7, där 1 betyder Dåligt eller Nej, absolut inte och 7 betyder Utmärkt eller Ja, definitivt. Resultatet från utvärderingarna visade att föräldrarna uppskattade seminarierna. Standardavvikelsen visade på att det fanns en liten spridning gällande föräldrarnas uppfattningar om de tre seminarierna, men i stort var de övervägande positiva till seminarierna och deras kvalité. Inga statistiska tester gjordes mellan de olika tillfällena, men det tycks som att både uppfattningen om framförandet (fråga 1) och intresset för innehållet (fråga 3) utvecklats positivt under studietiden. Datamaterialet i föreliggande pilotprojekt var litet och därför bör resultaten tolkas försiktigt. Bortfallet i materialet berodde delvis på utvärderingens struktur och problem med webbenkätens utformning och funktion. Några föräldrar svarade inte på webbenkäten trots att de angivit sin e-postadress vid seminariet. 372

373 Sammanställning av Triple Ps informationsblad Sammanlagt delades 18 informationsblad ut till föräldrar som deltagit i enskilda samtal, Primary Care. De informationsblad som föräldrar var mest intresserade av hörde till kategorin Positivt föräldraskap, t.ex. Att hantera stress och Att balansera arbete och familj (Tabell 9.12.). Bland informationsbladen som handlar om barn var information om Olydnad det mest förekommande. Tabell Antal utdelade informationsblad till föräldrar i Primary Care Positivt föräldraskap Informationsblad Triple P Att vara förälder 2 Att hantera stress 3 Att stödja din partner 1 Att balansera arbete och familj 2 Spädbarn Separationsångest 0 Småbarn Gnäll 0 Toaletträning 0 Olydnad I 3 Att skada andra 0 Att dela med sig 0 Att gå iväg 0 Raseriutbrott 0 Problem vid läggdags 1 Förskolebarn Att åka och handla 0 Att plocka undan 0 Olydnad II 2 Bråk och aggressivitet 0 Att ha gäster 1 Problem vid måltid 2 Separationsproblem 1 Antal utdelade LÄRDOMAR Det framkom många lärdomar ur pilotprojektet med föräldrastödsprogrammet Triple P i Uppsala kommun. Nedan följer delprojektledarnas (Linda Larsson och Annika Ehn- Magnusson) erfarenheter av projektet som kan vara av vikt inför framtiden. Avsnittet inleds med den diskussion som uppkom i början av projektet, därefter följer lärdomarna. 373

374 Diskussionen om strategin time out När projektet startade var det bara en tidsfråga innan Triple Ps metod skulle ifrågasättas. I Triple Ps program används time out som en strategi för att minska allvarlig olydnad hos barn samt lära barn självkontroll, vilket ledde till en diskussion mellan Triple Ps ledning och de berörda personerna i projektet. Diskussionen handlade om programmet var något som passar för föräldrar som lever i Sverige, eftersom strategin har diskuterats flitigt i media med röster som gjorde gällande att time out kan skada barn. Matthew Sanders och Alina Morawska från School of Psychology, University of Queensland beskrev Triple Ps syn på time out i en artikel som presenterades vid diskussionen om strategin i början av projektet (5). Time out enligt Triple P ska används på ett korrekt sätt i en trygg miljö för att vara effektiv och den behöver inte användas av alla föräldrar. Det finns många verktyg i Triple Ps program som föräldern kan välja mellan, varav time out är ett. Kritiken som riktas mot metoden har två olika riktningar, den ena handlar om dess effektivitet som uppfostringsmetod och den andra dess potentiellt negativa effekt på relationen mellan barn och föräldrar. Som underlag för diskussionen kring Triple P skrev projektledaren Anna Sarkadi en sammanfattning av det vetenskapliga underlaget och texten publicerades på projektets webbsida (6). Vad gäller effektiviteten av time out som uppfostringsmetod framhåller Sanders och Morawska att strategin är effektiv om den används på rätt sätt. Time out enligt Triple P betyder att bryta en svårare form av oönskat beteende hos ett barn genom att under en viss tid (1-5 minuter) inte ge barnet uppmärksamhet eller belönande stimulis. Strategin behöver inte ges på en speciell plats, utan det viktigaste är att det finns en skillnad mellan time out och deltagande i aktivitet, time in. Metodens effektivitet ligger just i skillnaden mellan time out och time in. Det krävs att föräldrar och barn tillsammans diskuterar reglerna gällande strategin under lugna förhållanden. Strategin ska inte användas om barnet är rädd, har gjort sig illa eller behöver närhet. Utan time out används när barn utför ett inadekvat eller farligt beteende, exempelvis förstör, slåss, kan skada sig själv eller ignorerar föräldrarnas tillsägelser upprepade gånger. Strategin innefattar ett antal bestämda steg: Berätta för barnet vilket beteende som är orsaken till time out Hänvisa barnet till time out Tala om hur lång time out-tiden är Påpeka att barnet måste vara tyst under time out Berätta när time out är över och påbörja en positiv aktivitet Barnet ska inte själv bryta time out-tiden när det lugnat ner sig, utan det gör föräldern. Att låsa in eller hålla fast barnet framhålls inte ha något forskningsstöd. Den andra inriktningen av kritik gäller time outs potentiellt negativa effekter på relationen mellan barn och föräldrar. Det finns ingen studie som visar på att barn vars föräldrar använt time out skulle ha fler beteendeproblem, mer ängslan eller nedstämdhet. Det som visats är att en effektiv hantering av tidiga beteendeproblem förhindrar uppkomsten av senare problem. Time out strategin kräver att föräldern behåller sitt lugn och är bestämd i sitt utförande av strategin. Det innebär att föräldern inte ska skrika på 374

375 sitt barn, hota eller använda mindre effektiva strategier. Program som enbart använder sig av belöningssystem, uppmuntran och vägledning utan att hantera oacceptabelt beteende har visat sig vara mindre effektiva för att hantera svåra beteenden. Däremot behöver alla barn uppmuntran och positiva förebilder (5). Informationen om time out som Sanders och Morawska tillsammans med övrig ledning inom Triple P delgivit bidrog till att diskussionen om strategin minskade mellan Triple Ps ledning och de berörda personerna i pilotprojektet. En tid därefter togs den omstridda metoden upp i UNT, Uppsala Nya Tidning. Två av förskollärarna som varit involverade i pilotprojektet beskriver i UNT att de är försiktiga med att förespråka time out på sin förskola. En av förskollärarna framhåller i intervjun; Jag försöker trycka på att det verkligen är något som måste kännas rätt för föräldern innan de ger sig in på. Det kräver kunskap (7). Sammanfattningsvis måste alla som påbörjar användningen av Triple P, eller andra evidensbaserade metoder som innehåller time out, vara beredda på en diskussion inom organisationen, men också genom lokala media. Man har möjlighet att påverka hur saklig den diskussionen blir genom att vara öppen inför frågan och presentera argument både för och emot. Viktigast är troligtvis att definiera time out så som det menas i Triple P eftersom många får sin bild genom olika teveserier och annan media, utan närmare definition eller nyanserad diskussion. Vad innebär Triple P för förskollärarna? NYTT FÖRHÅLLNINGSSÄTT Användningen av föräldrastödsprogrammet Triple P visade sig under projektet vara ett helt nytt förhållningssätt för förskollärarna, vilket de själva påpekade. Genom programmet lärde de sig att inte ge föräldrarna svar eller konkreta tips på deras funderingar om sitt barns beteende. De lärde sig istället ett förhållningssätt som innebär att vägleda föräldern/föräldrarna till hur de vill att deras barn ska vara samt hur de vill vara som föräldrar. I enighet med Triple Ps manualer för de olika nivåerna, hänvisade förskollärarna föräldern/föräldrarna till materialet vid frågor eller till vad föräldrarna själva tycker. Så även om förskollärarna tilltalades av materialet kan det vara svårt att helt anamma förhållningssättet. Förskollärarna ville gärna falla tillbaka på kunskap från sin egen erfarenhet i stället för att hänvisa till Triple P. Detta är något som kräver medvetenhet och praktiskt träning. NYTT UPPDRAG Att stödja föräldrar genom ett program var något helt nytt för förskollärarna och inget som fanns med i deras nuvarande uppdrag. Försöket med Triple P i förskolan har visat att Selected Triple P och Primary Care Triple P passar bäst in i förskollärarnas roll, detta eftersom nivåerna ger allmän och specifik information på tips och strategier till föräldrar utifrån Triple Ps evidensbaserade program. GROUP TRIPLE P? Group Triple P är den fjärde nivån i Triple Ps föräldrastödsprogram och denna nivå sågs inte lika självklart ingå i förskollärarnas roll. Detta eftersom förskollärarna kom väldigt 375

376 nära föräldrarna och deras privata problem. I Group Triple P kan problem som stress, depression och relationsproblematik hos föräldrarna dyka upp, vilket förskollärarna inte var utbildade i att hantera. Förskollärarna själva föreslår att om de ska genomföra Group Triple P, ville de göra det tillsammans med socialtjänsten. Förutsättningar för att programmet Triple P ska lyckas ORGANISATION OCH STRUKTUR Erfarenheter av pilotprojektet visade att en struktur måste byggas upp innan utbildning och program kan börja. Det krävs information och god kommunikation mellan samtliga som berörs av projektet. Det visade sig att både skriftlig och muntlig information är att föredra. Att tidigt tydliggöra syftet med projektet, programmets innehåll, tidsplanen, en noggrann skattning av hur mycket tid som förskollärarna behöver för att kunna genomföra programmet och vad som förväntas av deltagarna och deras verksamheter är viktigt. Det är viktigt att verksamheterna som ska delta i projektet är väl informerade så att de kan organiser