Att simma utan vatten. En kvalitativ studie av simulering i vård- och omsorgsutbildning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Att simma utan vatten. En kvalitativ studie av simulering i vård- och omsorgsutbildning"

Transkript

1 KARLSTAD UNIVERSITET Att simma utan vatten. En kvalitativ studie av simulering i vård- och omsorgsutbildning Ingela Leibring

2 Inledning Min studie handlar om vårdlärares metodrumsundervisning inom den kommunala vuxenutbildningen. Studiens syfte var att skapa kunskap om hur vårdlärare arbetar med simulering av arbetsuppgifter i metodrumsundervisning. Vård- och omsorgsprogrammet är ett yrkesprogram som förbereder för ett arbete inom hälso- och sjukvård och socialtjänst. Till hälso- och sjukvård räknas att arbeta på sjukhus, vårdcentral eller hemsjukvård och till socialtjänst räknas hemtjänst, särskilt boende, gruppbostad, daglig verksamhet samt personlig assistent. Eleverna kan efter en slutförd utbildning få anställning som undersköterska. En övervägande del av av den skolförlagda undervisningen sker i ett traditionellt klassrum i form av föreläsningar, grupparbete och redovisningar. En mindre del av undervisningstiden sker i ett metodrum. I ett metodrum tränas arbetsuppgifter i en miljö som försöker efterlikna den som finns inom hälso- och sjukvård och socialtjänst. I ett metodrum ska elever förstå och koppla ihop teori och praktik. Med andra ord förstå det de läst i sina böcker beträffande människokroppens anatomi, fysiologi, sjukdomslära m.m. och träna praktiskt på att utföra arbetsuppgifter. Metodrumsundervisning omfattar allt från personlig omvårdnad till sjukvårdsuppgifter. Elever tränar bland annat på att utföra personlig hygien på övningsdockor som tvätta, klä på, mata och bli matad, förflyttning och bäddning m.m. Förutom personlig omvårdnad övas sjukvårdsuppgifter i form av att ta blodtryck, pulskontroller och temperaturmätning samt arbetsuppgifter som kräver en personlig delegering. Arbetsuppgifter som kräver en personlig delegering är läkemedelshantering, kvalificerad såromläggning, sug och syrgas, sondmatning, insulingivning och katetrisering m.m. I Gy 2011 skriver skolverket bland annat att det centrala innehållet i ämnet Vård och omsorg ska behandla: - Hälso- och sjukvårdsuppgifter, till exempel sondmatning, sugning av övre luftvägar, insulingivning och katetrisering samt hur dessa uppgifter ska delegeras. - Observation, behandlingar, kontroller och provtagning (s.5) En sjuksköterska har genom högskolestudier en formell kompetens och får enligt Socialstyrelsen (SOSFS 1997: 14) delegera arbetsuppgifter till en undersköterska. Undersköterskan erhåller då en reell kompetens och får en personlig delegering på längst ett år. Efter ett år måste en delegering förnyas av en sjuksköterska. En delegering ska vara 1

3 förenlig med en god och säker vård och underslöterskan kan inte överlåta den till någon annan. Detta paper fokuserar på en av mina frågeställningar som lyder: Vilka simuleringsaktiviteter förekommer i metodrumsundervisning? Simulering används när det är arbetsuppgifter som övas i skapade miljöer och som sen ska praktiseras ute i verkligheten. För en människa kan det vara direkt livsavgörande att en uppgift utförs korrekt. Det krävs övning för att kunna utföra dessa uppgifter i ett skarpt läge ute i yrkeslivet (Berglund, 2004). Simulering ger en möjlighet att repetera och befästa kunskap och på så sätt utveckla kompetens (Issenberg, McGaghie, Petrusa, Gordon & Scalese, 2005). Tidigare forskning En sammanfattning av tidigare forskning visar på att metodrumsundervisning är en viktig del för yrkesutbildning inom vård- och omsorg (Cant et al., 2009; Houghton et al. 2012). Elever får tillsammans öva upp kliniska färdigheter genom att träna kommande arbetsuppgifter i en trygg miljö (Issenberg et al, 2005). Turcato, Robertson och Covert (2008) definierar begreppet simulering som: any activity that reproduces a task environment with sufficient realism to serve a desired pedagogic goal ( s 257). Med andra ord en aktivitet som upprepar en uppgift som är tillräckligt realistisk för att tjäna önskat pedagogiskt mål. Cunningham (2010) anser att det är tillåtet att göra fel och ingen patient kommer till skada i ett metodrum. Risken för att göra medicinska misstag ute i vård och omsorg minskar och patientsäkerheten ökar. Metodrum har dock begränsningar och det är viktigt att de utformas så autentiskt som möjligt. En utveckling av material som övningsdockor är en del. Cunningham förslår att undersköterskor ska öva på dockor med simuleringsmöjligheter på medium fidelity. Cunningham beskriver tre olika nivåer av simulering som undervisning och de tre är följande: låg, medium och hög naturtrogenhet. There are three levels of simulation, low, medium and high fidelitey (s. 3). I den här studien kommer jag fortsättningsvis att använda den engelska benämningen low, medium and high fidelitey. Frågan är vad som är lämpligast för utbildning av undersköterskor undrar Cunningham (2010)? Low fidelity har använts i över trettio år och är en kostnadsvänlig variant som är lätt att genomföra. Denna nivå är mer uppgiftsfokuserad och tränas på konstgjorda kroppsdelar som venösa blodprov som tränas på speciella gummiarmar. Medium fidelity av simulering kostar mer och innebär t.ex. träning på en 2

4 övningsdocka (Nursing Anne). Elever kan på denna övningsdocka träna på att känna pulsationer, blodtryck, andnings och tarmljud. Vidare kan dockan användas för urinkatetrisering, injektioner, lavemang m.m. Dockan saknar bröstkorgsrörelser och fungerande ögonrörelser. Den mest avancerade dockan som används på high fidelity kan programmeras med hjärtövervakning och intensivvård för mycket svårt sjuka. Då kan övningen bli mindre uppgiftsfokuserad. Simuleringsaktiviter ger en valid och effektiv undervisning påstår Cant och Cooper, (2009). Vidare efterfrågas ytterligare studier om simuleringsaktiviter för att se om de svarar mot studenters och hälso- och sjukvårdens krav (Rickets, 2011). Tidigare forskning visar även på fem möjliga nackdelar med metodrumsundervisning. För det första så är det en nackdel om en felaktig teknik övas in (Sebiany, 2003). Likaså om metodrumsundervisning ersätter praktiktimmar (McCallum, 2007) eller om simuleringsaktiviteter inte är realistiska (McCaughey et al., 2010). Vidare att det var viktigt att inte tekniken dominerade helt och att simulering inte kunde ersatta patientkontakt samt att arbetsuppgifterna övades så att de blev befästa och inte glömdes bort. (Berrgan, 2011). Det är viktigt med kritiska utvärderingar av simuleringsaktiviteter med tanke på kvalitén (Rickets 2011). Vidare behövs en löpande utvärdering, fortbildning av lärare och stöd till studenterna (Sebiany). Rystedt (2009) hävdar att det är en myt att tro att high fidelity i simuleringssammanhang alltid ger ett bättre resultat än low fidelity. Detta antagande kan i själva verket gömma betydelsefulla utvecklingsmöjligheter av simuleringsmiljöer. Alltså att tro att ju mer verklighetstrogen en lärandemiljö är så blir resultatet automatiskt alltid bättre. Det viktiga är vad som upplevs som high fidelity och relevant av de medverkande eleverna. Eftersom som ett scenarios simulerings gränser inte går att fastställas klart i förväg utan är något som utvecklas interaktivt av deltagarna. Orsaken är att det lätt kan uppstå ett glapp mellan simuleringens förutsättningar och situationen som utspelas. Det är här som det måste till en interaktion emellan deltagare och här har lärarhandledning en stor betydelse. Hur denna interaktion blir är avgörande för om det blir en high fidelity för användarna. Pedagogiska strategier för undervisning i metodrum behöver utvecklas enligt Wellard och Heggen (2010) eftersom ett metodrum har begränsningar som kan liknas vid swimming without water (s. 43). Det är många arbetsuppgifter som ska tränas in och tiden som är avsatt för detta är begränsad (Sebiany, 2003). Det finns inget fastställt timantal i ämnesplaner för metodrumsundervisning inom Vård och omsorgsprogrammet. En vuxenutbildning i mellan Sverige har 25 tim. x 2 3

5 Syfte och frågeställning Syftet för det här konferensbidraget är att kartlägga vilka simuleringsaktiviteter som förekommer i metodrumsundervisning. Den fråga som kopplas till syftet är vilket yrkeskunnande simuleringsaktiviteterna bidrar till. Teoretiskt perspektiv Den här studiens syfte är att skapa kunskap om hur vårdlärare arbetar med simulering av arbetsuppgifter i metodrumsundervisning inom vård och omsorg. Studien har ett sociokulturellt perspektiv och den vilar på Vygotskys syn om att människor lär genom interaktion i en historisk, kulturell och social kontext (Vygotsky, 1978). Utifrån ett socio kulturellt perspektiv så är ett metodrum ett rum som har ett väl avgränsat kontext. Metodrummet har sedan länge använts inom vårdutbildning på olika nivåer och har därmed en stark funktion som bärare av utbildningskulturen inom vård och omsorg. Det finns kulturellt utvecklade förväntningar på att det som pågår i metodrummet ska efterlikna aktiviteter som förekommer i arbetslivet. Elever som kommer har alla med sig sin livshistoria och är färgade av sin kultur och har tidigare erfarenheter från privatliv och eventuellt yrkesliv. En del har tidigare arbetat inom vård och omsorg och andra har själva varit vårdtagare eller haft någon anhörig som fått vårdats. Metodrummet är ett rum som innehåller flera olika fysiska redskap. Dessa fysiska redskap är artefakter och finns i form av dockor, sprutor, syrgasflaskor och blodtrycksmanschetter för att träna yrkesuppgifter. Språket är för vårdläraren ett viktigt medierande redskap för att nå ut med sin undervisning. Vårdläraren har ett fackspråk i form av latinska termer som är specifikt för vård och omsorg. Metod Den här studien bygger på ett ljudinspelat empiriskt material från metodrumsundervisning. I min studie har jag besökt tre stycken kommunala gymnasieskolor med Vård- och omsorgsprogram i Mellansverige. Urvalet av tre olika lärare på varsin skola syftar till att möjliggöra för såväl likheter och skillnader beträffande simulerade arbetsuppgifter inom metodrumsundervisning. Skolornas geografiska placering var resultatet av ett bekvämlighetsuraval. Det var tre skolor som låg inom ett rimligt reseavstånd. Jag var i kontakt med ytterligare en skola men den valdes bort för att lektionen låg i slutet av maj. 4

6 Informanterna hade metodrumsundervisning i sin tjänst under mars och april månad 2013 och var legitimerade kvinnliga sjuksköterskor i övre medelåldern från 50 år och uppåt. Analys Analysen av ljudinspelad empiri från metodrumsundervisning har skett med hjälp av verktyg som finns inom kvalitativ innehållsanalys. Det centrala i en kvalitativ innehållsanalys är att beskriva variationer och mönster som kommer från en transkriberad text. Skillnader och likheter blir synliga och tydliggörs genom skapandet av kategorier med eventuella underkategorier. (Lundman & Granheim). Centrala begrepp inom kvalitativ innehållsanalys är: analysenhet, domän, meningsenhet, kondensering, abstraktion, kod, kategori och tema (Lundman & Granheim, 2008, s. 162). Begreppen förklaras i analysarbetet längre ned i texten och hur de används i denna studie. Till grund för analysen finns tre ordagrant transkriberade ljudinspelningar. Inspelad tid på skola nummer 1 var en timme och tjugo minuter, på skola nummer 2 en timme och nio minuter och på skola nummer 3 en timme och trettiotre minuter. Ljudinspelningarna har avlyssnats ett flertal gånger fram och tillbaka för att kunna skriva ner så ordagrant som möjligt I denna här studien utgörs analysenheten av hela det transkriberade materialet från tre ljudinspelade lektioner. Fokus var på vad läraren säger på lektionen både vid genomgång av övningen och när elever tränade. Från det transkriberade materialet har meningsenheter plockats ut och det är ord, meningar och stycken som har gemensamt sammahang och innehåll. De meningsenheter som har valts är sådana som är relevanta för syftet och frågeställningen d.v.s. sådana som berör yrkeslärares simuleringsaktiviteter och har i ett första skede återgetts ordagrant. Meningsfulla texter utifrån syfte och frågeställningar har plockats ut från den transkriberade empirin. Nästa steg var att kondensera dessa meningsenheter till en kortare text som blev mer lätthanterlig, dock med det centrala budskapet kvar. Därefter abstraherades den kondenserade texten till en kod. Koder med likartat innehåll placerades in under samma underkategori. Därefter samlas liknande underkategorier in under en och samma kategori. Varje kodad meningsenhet får enbart placeras i en underkategori och får inte passa in på två eller flera underkategorier. Underkategorier har en lägre abstraktions nivå än en kategori. I mitt arbete 5

7 framkom tre huvudkategorier med tillhörande underkategorier under rubriken simuleringsaktiviteter. Resultat Resultatet av studien presenteras utifrån tre olika lärares lektioner på tre olika skolor. Studiens första del handlar om simuleringsaktiviteter där det framkom 3 kategorier enligt följande: Tekniskt utförande, Tolkande och Bemötande. Inom kategorin tekniskt utförande ryms simulerade arbetsuppgifter som att ta ett blodprov på en gummiarmt och genomföra att alla moment som hör till uppgiften i rätt ordning. I kategorin tolkande ingår vårdlärarens försök att uppmärksamma eleverna att använda sig av sina sinnesintryck och läsa kroppsspråk för att förstå hur en vårdtagare mår. Bemötande kategorin tar upp vårdpersonals uppträdande på olika sätt och att det har betydelse för vårdtagarens välbefinnande. Tekniskt utförande Under kategorin Tekniskt utförande redovisas tre underkategorier som visar på praktiska arbetsuppgifter som simuleras på olika sätt. I min studie ingår det undervisning som omfattar venprov, urinkatetrisering och såromläggning. Detta är bara tre av flera arbetsuppgifter som simuleras i ett metodrum. Många av arbetsuppgifterna omfattar flera olika moment som ska utföras i rätt ordning för att det ska bli rätt resultat. Målet är att en elev ska bli säkrare och kunna utföra arbetsuppgifter på ett korrekt och säkert sätt ute i vård och omsorg. Det handlar om säkerhet och trygghet för både vårdtagare och elev. Venprov På skola nummer 1 får eleverna träna på att ta venprover på attrapper i form av en gummiarm. Istället för att börja träna direkt på en vårdtagare och riskera att sticka fel så tränas det på gummiarmar. I en venprovstagning ingår flera olika moment som ska utföras i en bestämd ordning. Det handlar bland annat om identitetskontroll så att det är rätt vårdtagare, rätt provtagningsetikett och rätt provrör. Det handlar om att följa basala hygienrutiner som handhygien med sprittvätt, handskar och skyddsrock. Att välja rätt blodkärl med hjälp av en stas runt armen som klämmer ihop armen så blodkärlen framträder tydligare och desinficera insticksställe. Det är handgrepp som att hålla en insticksnål med nålens öga uppåt, använda hållare med säkerhetsspärr korrekt, och sticka i rätt vinkel. Avsluta provtagning med att ta ut provröret först, sen nålen och sätta på plåster. Även hur kompressen hålls över insticksstället. 6

8 Blodproven ska hanteras rätt och vaggas så att inte blodkropparna skadas och så kallad hemolys uppstår och provet måste tas om. En gummiarm har konstgjorda blodkärl som fylls med en blodliknande röd vätska. Det är inte alltid som gummiarmens konstgjorda blodkärl fungerar och eleverna blir lätt frustrerade när det inte kommer blod i provröret. Vårdläraren förklarar tillvägagångssätt, tröstar och förklarar att det viktigaste med övningen är att få hålla i grejerna. dom är lite halvskruttiga, alltså dom fungerar inte så där bra. Äh armarna men egentligen så behöver inte komma så mycket röd saft i rören utan huvudsak en är att ni liksom får lite vana vid att hålla i grejerna. Det finns en skyddshylsa på nålen och det är en säkerhet för att undvika stickskador på provtagaren. Vårdläraren instruerar hur nålens öga ska hållas vid införandet i blodkärlet. Och så har jag skyddshylsan så här så har jag nålen uppåt, eller nålsögat uppåt. Och det är precis det jag ska ha när jag sticker också. (informant nr 1) Det finns två olika sätt att hantera provtagningsrör och hållare vid instick i blodkärlet. Vårdläraren informerar om de båda metoderna och visar på attrappen. Ni har två metoder att välja på. Antingen så sticker ni utan att ha röret påkopplat eller så sticker ni och har med röret. Man kan liksom stoppa in röret lite grann och hålla så här när man sticker. Sticka allt i ett. (informant nr 1) Vårdläraren visar hur det går till när det är flera provrör som ska fyllas. Det gäller att vagga röret försiktigt och sen föra in ett nytt provrör som ska fyllas: Jag ska ha det här röret och ett litet rör till och det fyller jag sakta och säkert. Nu. Och när det slutar rinna i röret, då är det fullt. Jag håller, drar ut. Vaggar röret lite gran, skakar det inte tar nästa rör som jag ska ta och tar det också. (informant nr 1) När provtagningen ska avslutas så informerar vårdläraren om att först släppa på stasen. Därefter ta ur provröret, hålla en torr sudd över insticksstället, dra ut nålen och fälla ut säkerhetshållaren så att inte någon stickskada kan uppstå. En stickskada kan i värsta fall leda till en blodsmitta på provtagaren i form av hepatit eller hiv smitta. 7

9 Jag är klar med provtagningen, släpper på stasen. Men alltså jag tar ur rörena först. Jag släpper på stasen, tar ur rören först. Sen tar jag min torra sudd, håller emot, drar ut nålen trycker till och sen tar jag med tummen och gör så. Nu kan jag inte sticka mig på den. (informant nr 1) Urinkatetrisering Skola nummer 2 har katetrisering av urinblåsa som dagens övning. För den här övningen är det en vuxenstor övningsdocka placerad i en sjukhussäng i ett metodrum. Dockan har utbytbara könsdelar och har till att börja med fått ett kvinnligt. Vårdläraren dukar upp utensilier på en vagn för en steril katetrisering av en urinblåsa på en kvinna. Hon visar och berättar i vilken tur och ordning olika moment utförs. Till sin hjälp har hon en elev som assisterar. I övningen ingår det flera arbetsmoment som att duka upp alla utensilier som behövs, arbeta sterilt, tvätta, bedöva, föra in en kateter och fixera den i urinblåsan på rätt sätt. På en kvinna kan det vara svårt att hitta urinröret och varje elev måste ha klart för sig hur anatomin ser ut. Vårdläraren avbryter övningen med att rita och förklara anatomin på tavlan i rummet bredvid. Nämen nu får vi gå och rita på tavlan tjejer. Så vi har klart för oss Hur ser vi ut i underlivet.? Här har vi clitoris som liksom är ett slemhinneveck och det är ju en väldigt känslig punkt hos kvinnan...men där skulle passa bra att stoppa in katetern. Men det ska vi naturligtvis inte göra Vi kan halka in i slidan, i vagina och där hittar vi ju inte urinröret. Utan du måste komma rätt. (informant 2) En elev deltar i övningen och får assistera vårdläraren när hon tvättar och för in katetern. Vårdläraren förklarar stegvis ett sterilt arbetssätt och belyser under tiden svårigheten att arbeta sterilt vid en katetrisering. Att du gör och då håller du bara upp och så kan jag mata på. För nu är den fortfarande steril här nere va och då kan jag göra så att jag väljer och antingen ta med handen eller om jag tar med en kompress Förutsatt att jag är steril.(informant2) Såromläggning 8

10 Vårdläraren på skola nummer 3 har såromläggning på en medicinavdelning som dagens tema. Hon börjar med att läsa upp en påhittad skriftlig ordination från en sjuksköterska. Eleverna får höra en utförlig beskrivning av hur stort såret är och hur det ser ut samt hur det ska läggas om. Vårdläraren och en annan elev spelar teater och är undersköterskor. De ska tillsammans lägga om ett fejkat sår på en annan elevs underben. Eleven som har ett simulerat venöst bensår ligger i en riktig sjukhussäng i ett metodrum. Det venösa bensåret är inte utmärkt på något sätt och eleverna får låtsas att det finns. Däremot så tvättas det simulerade såret enligt ordinationen. Jaa. Vi kör på riktigt. Lite vatten får vi ha på benet. Nu får vi tvätta ordentligt här Och då börjar jag tvätta liksom inne i såret först och sen går jag ut på kanterna. (informant 3) Vårdläraren visar och beskriver steg för steg den simulerade såromläggningen och berättar illustrativt hela tiden hur hon lägger om. Oj, oj nu hade det lossnat ordentligt där. Då tror jag faktiskt jag kan ta pincetten här och så kan jag liksom skala av den här torra huden här. Titta så fint den ramlar av. Oj oj oj vad bra. Så ser man liksom blir rensat ordentligt där. Så ska vi på med gelen.(informant 3) När såret är tvättat och omlagt visar vårdläraren hur ett ben ska lindas med kompressions lindning genom att linda elevens ben. Det är viktigt att det blir rätt lindat för att blodet ska kunna cirkulera och såret läka. jag lägger först runt här och sen drar jag upp den hit. Så att jag får till det med venpumparna och sen drar jag ner den igen. Och den sitter faktiskt helt upp till en vecka. (informant 3) Titta på benet innan ni börjar linda. Hur ser det ut? Är det några böjningar nånstans så? Planera lindningen.(informant 3) Vårdläraren påtalar hur viktigt det är att följa ordinationer och i det här fallet sjuksköterskans skriftliga instruktion vid en såromläggning. Hon jämför med att inte dela ut en tablett till en vårdtagare. 9

11 Följ instruktionen från ett till slut så gör ni inte fel. Men hoppar ni över ett av stegen då avbryter ni behandlingen. Det som är ordinerat. Det är precis samma sak som om ni inte ger en tablett till en patient eller vårdtagare.(informant 3) Vårdläraren påtalar att såromläggningen ska dokumenteras och låtsas att de går in i ett behandlingsrum och gör en anteckning i sårjournalen. Hon beskriver sökord och vad som ska skrivas. Då har vi vår sårjournal här inne. Har vi här, har vi sårjournalen och då frågar jag sköterskan och då sa hon till mig sä här att vi måste gå in och skriva på sår vi skriver hur såret såg ut (informant 3) Sammanfattning Det här är tre olika undervisningsmoment som dels visade på olika slags arbetsuppgifter som simuleras i ett metodrum, hur de genomfördes med hjälp av olika artefakter och vårdlärarna visade på vilka speciella svårigheter som kan uppstå. De använde både sitt språk och sin kropp för att förklara. Min studie har visat att inom venprovstagning så har eleverna stort fokus på själva tekniken. Vid venprov så framkom det bland annat svårigheten att hantera provtagningsmaterialet i rätt ordning, sticka och hamna rätt i ett blodkärl utan att sticka sig. Vid en katetrisering behövde eleverna extra undervisning beträffande anatomin. Då det fanns en svårighet att hitta rätt och föra in en urinkateter i ett urinrör och hålla allt sterilt. Vid såromläggning gällde det att noga läsa och följa omläggningsinstruktioner för sårtvätt och material, dokumentera och behärska konsten att linda ett ben rätt. Tolkande I kategorin tolkande handlar det om att läsa av och förstå vad olika sinnesintryck och kroppsspråk kan förmedla beträffande en vårdtagare. Personal kan med hjälp av sina egna sinnen som känsel, syn, hörsel och lukt avgöra hur en vårdtagare mår. Detta ger en möjlighet att kunna förutspå vad som kan komma att ske och därmed kunna förhindra oönskade reaktioner och händelser. Det kan även innebära att fundera på varför en vårdtagare reagerar på ett visst sätt. Bedöma genom att känna Vårdläraren poängterar vikten av att ha hudkontakt med en vårdtagare i samband med ett venprov. Hon påtalar att det går att förstå hur en vårdtagare mår genom att med sin hand hålla 10

12 vårdtagarens arm. Det är även bra att hålla i armen i fall att vårdtagaren skulle rycka till vid provtagningen. Jag har lite kontakt med Lasse. Håller i hans arm. Rycker han till så kanske då håller jag lite grann här. Jag känner hur han mår helt enkelt. (informant nr 1) Bedöma genom att se Här försöker vårdläraren få elever att inte enbart tänka på det praktiska tillvägagångssättet. Utan att även med ögonen iaktta hela människan vid en blodprovstagning. Vårdläraren poängterar att om en vårdtagare är på väg att svimma så märks det genom att ansiktsfärgen bleknar. Provtagningen ska då omedelbart avslutas. Sen när du blir lite van då kommer du att se människan Han kanske blir blek Lasse. Han kanske är på väg att svimma. Då måste du med en gång sluta.(informant 1) Läsa kroppsspråk Vårdläraren försöker genom att berätta om en egen upplevd händelse från yrkeslivet få elever att tänka på att tyda människans yttre signaler. Det var en kvinna som alltid reagerade med ett stort obehag vid kateterbyte. Vårdläraren vill få elever att reflektera över varför en människa reagerar på ett visst sätt i en intim situation som en katetrisering. Hon påtalar att det kan finnas flera orsaker till varför en vårdtagare reagerar på ett visst sätt. Vem vet vad denna kvinna varit med om? Det kan ha varit övergrepp och allt möjligt. Nu var hon gammal och dement va. Men det här obehaget. Så att ja vi måste tänka i många banor va?(informant 2) Sammanfattning Vårdlärarna vill här uppmana sina elever att se hela människan och inte enbart göra en arbetsuppgift. De lyfter här fram i sina simuleringsaktiviteter vikten av att på olika sätt uppmärksamma hela människan för att förstå hur en vårdtagare kan känna eller må. Detta görs genom att språkligt berätta om tidigare yrkeserfarenheter. Även genom att påkalla att läsa ansiktsfärg och hudens kondition. 11

13 Bemötande Bemötande omfattar simulerings aktiviter som handlar om hur personal uppträder och är mot vårdtagare i olika vårdsituationer. Detta omfattar flera olika aspekter. Den ena aspekten handlar om hur vårdpersonal hanterar sitt maktövertag och hur det kan minskas. Vårdläraren påtalar att en vårdtagare alltid befinner sig i ett underläge. Även vilken arbetsställning som vårdpersonal intar vid utförande av arbetsuppgifter har betydelse för vårdtagarens trygghet. Det är också av betydelse att inte blotta en vårdtagare mer än situationen kräver. Vårdpersonal får aldrig tvinga en vårdtagare till någonting. Utjämna makt Vårdläraren försöker få elever medvetna om att de som personal alltid har en högre position i en relation med en vårdtagare. Det är viktigt att elever blir medvetna om detta. Genom att jämföra med en populärkultur som seriefiguren Bamse så försöker vårdläraren tydliggöra att vårdpersonal har övertag och måste vara snäll. Försöka utjämna. Som vårdpersonal har jag alltid makt över vårdtagaren Om ni läser Bamse för era barn hemma...är man väldigt, väldigt stark då måste man också vara väldigt, väldigt snäll.(informant 1) Att ge ett lugnt intryck I exemplet vill vårdläraren göra eleverna medvetna om att det har en betydelse för en vårdtagare om de som personal står eller sitter ned på en stol vid en provtagning. Istället för att stå och hänga över en vårdtagare vid en blodprovstagning så blir situationen mer rofylld om vårdpersonal sitter ner på en stol. Rätt så bra om man sitter ner när man tar provet lugnare intryck tagit mig tiden.(informant 1) Värna om patientens integritet Här ger vårdläraren exempel på att en det är viktigt att en vårdtagare får behålla sin värdighet och inte blir blottad vid en undersökning eller behandling. Vårdläraren ger flera olika tips. Om det är flera vårdtagare i ett rum så ska en skärm eller ett draperi dras runt sängen. Täcket kan läggas på ett speciellt sätt så inte vårdtagaren känner sig så naken. Vårdläraren visar hur en vårdtagare som ska få en urinkateter inte får behandlas när kläder ska tas av. 12

14 Så här gör man inte va? Slänger sig på patienten. Rycker av byxorna. Det är ingen bra grej va?(informant 2) ni vet att det här när man blottar nån. Det känns ju väldigt utelämnande och jag brukar göra så jag lägger en filten eller täcket upp så här. Och man luras ju lite va att man blir mindre blottad om man har täcket oppe omkring sig.(informant 2) Att vi använder oss utav skärmen om det är ett rum där kanske flera kommer och går förbi.(informant 2) Aldrig bruka våld Vårdläraren poängterar att vårdpersonal aldrig får tvinga en vårdtagare till någonting. Om en dement vårdtagare vägrar att byta en urinkateter så måste vårdpersonal personalen avvakta och försöka vid ett senare tillfälle. Och aldrig bli hårda och bryska. Utan är det nån svår dement och det absolut inte går, då får vi avbryta försöka senare. (informant 2) Sammanfattning Här lyfter två av vårdlärarna i sina simuleringsaktiviteter upp olika situationer för att elever ska betänka sitt eget uppförande i möten med olika vårdtagare. En vårdlärare förevisar med sin kropp hur det inte får gå till. Den andra vårdläraren försöker med språket förmedla till eleverna att personal har en stor makt. Hon förstärker budskapet om personalens makt med att jämföra med en populärkultur som serietidningen Bamse. En sittande arbetsställning ger ett mer rofyllt intryck än en stående ställning vid provtagning. 13

15 Referenslista Barry Issenberg, S., McGaghie, W. C., Petrusa, E. R., Lee Gordon, D., & Scalese, R. J. (2005). Features and uses of high-fidelity medical simulations that lead to effective learning: A BEME systematic review*. Medical Teacher, 27(1), Berragan, L. (2011). Simulation: An effective pedagogical approach for nursing? Nurse Education Today, 31(7), Berglund, I. (2004). Lärande simulering eller simulerat lärande?: En studie av fyra elevers lärande av styrteknik med användning av ett datorbaserat inlärningsprogram på gymnasieskolans elprogram. Licentiatsuppsats, Stockholm: HLS. Cant, R. P., & Cooper, S. J. (2010). Simulation based learning in nurse education: Systematic review. Journal of Advanced Nursing, 66(1), Cunningham, D. D. (2010). Incorporating medium fidelity simulation in a practical nurse education program. The Journal of Practical Nursing, 60(1), 2-5. Lundman, B., & Hällgren Graneheim, U. (2008). Kvalitativ innehållsanalys. I M. Granskär, & B. Höglund- Nielsen (Red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård (ss ). Lund: Studentlitteratur. McCallum, J. (2007). The debate in favour of using simulation education in pre-registration adult nursing. Nurse Education Today, 27(8), McCaughey, C. S., & Traynor, M. K. (2010). The role of simulation in nurse education. Nurse Education Today, 30(8),

16 McCaughey, C. S., & Traynor, M. K. (2010). The role of simulation in nurse education. Nurse Education Today, 30(8), Ricketts, B. (2011). The role of simulation for learning within pre-registration nursing education A literature review. Nurse Education Today, 31(7), Rystedt, H. (2009). Simulering - att återskapa vårdpraktiker som lärandemiljöer. I J. Linderoth (Red.), Individ, teknik och lärande (ss ). Stockholm: Carlssons. Sebiany, A. M. (2003). New trends in medical education. Saudi Med J, 24(10), Skolverket. (2011). Gymnasieskola Stockholm: Skolverket. SOSFS 1997: 14. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd. Delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård och tandvård. Turcato, N. (. 1. )., Roberson, C. (. 1. )., & Covert, K. (. 2. ). (2008). Simulation-based education: What's in it for nurse anesthesia educators? AANA Journal, 76(4), Wellard, S. J., & Heggen, K. M. (2010). Are laboratories useful fiction? A comparison of norwegian and australian undergraduate nursing skills laboratories. Nursing & Health Sciences, 12(1), Vygotskij, L. S., & Cole, M. (1978). Mind in society: The development of higher psychological processes. Cambridge, MA: Harvard U.P. 15

17 16

Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter i kommunal hälso- och sjukvård Kommunerna i Kronobergs län

Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter i kommunal hälso- och sjukvård Kommunerna i Kronobergs län Diarienummer: Hälso- och sjukvård Rutin Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter i kommunal hälso- och sjukvård Kommunerna i Kronobergs län Gäller från: 2012-06-01 Gäller för: Socialförvaltningen Fastställd

Läs mer

Rutin för delegering. Syfte. Definitioner

Rutin för delegering. Syfte. Definitioner Ansvarig Gunilla Marcusson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Dokumentnamn Delegering Upprättad av Gunilla Marcusson Ledningssystem enligt SOSFS 2011:9 Berörda verksamheter Stöd & Omsorg Handbok för hälso-

Läs mer

Vårdens största fienden syns inte men finns där ändå! Följsamheten till hygienrutiner allt viktigare

Vårdens största fienden syns inte men finns där ändå! Följsamheten till hygienrutiner allt viktigare Självklart! Vårdens största fienden syns inte men finns där ändå! Följsamheten till hygienrutiner allt viktigare Var vårdar vi våra brukare/patienter? VRE - utbrottet i Västmanland 2008-2010 Totalt 267

Läs mer

Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter riktlinje

Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter riktlinje Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter riktlinje Inledning Delegering innebär att en person som är legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal genom beslut överlåter en eller flera arbetsuppgifter till

Läs mer

Riktlinjer för delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter

Riktlinjer för delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter Vår ref: Ingrid Björkman medicinskt ansvarig sjuksköterska Datum: justerat 2011-03-24 Riktlinjer för delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter Gällande författningar Patientsäkerhetslag (SFS 2011:1)

Läs mer

Riktlinje för delegering av hälso-och sjukvårdsuppgifter

Riktlinje för delegering av hälso-och sjukvårdsuppgifter Dokumenttyp: Dokumentet gäller för, personalkategori: Fastställt av, befattning och namn: Riktlinje Fastställelsedatum: 2015-03-25 Dokumentansvarig, befattning och namn: Senast uppdaterat: All personal

Läs mer

Kunskapstest inför delegering

Kunskapstest inför delegering Kunskapstest inför delegering Namn: Arbetsplats: Ringa in rätt svar 1. Du är hälso- och sjukvårdspersonal när Du efter delegering handhar läkemedel. 2. En delegering är frivillig. 3. En delegering kan

Läs mer

Rutin vid delegering av medicinska arbetsuppgifter

Rutin vid delegering av medicinska arbetsuppgifter Rutin vid delegering av medicinska arbetsuppgifter Denna delegeringsrutin används när någon som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen och som är formellt kompetent för en medicinsk arbetsuppgift överlåter

Läs mer

MAS Riktlinje Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter

MAS Riktlinje Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter MAS Riktlinje Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter 1 Delegering måste vara förenligt med god och säker vård I 6 kap Patientsäkerhetslagen 1 om skyldigheter för hälso- och sjukvårdspersonalen 2 regleras

Läs mer

Riktlinjer för delegering av enklare hälso- och sjukvårdsuppgifter.

Riktlinjer för delegering av enklare hälso- och sjukvårdsuppgifter. Omvårdnadsförvaltningen SID 1 (13) Ansvar för rutin Medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2015-08-07 Revideras 2017-08-07 Riktlinjer för delegering av enklare

Läs mer

Vård-SFI. Lära och utvecklas tillsammans. Studieinnehåll Norra Mellansverige. SFI Vård och omsorg

Vård-SFI. Lära och utvecklas tillsammans. Studieinnehåll Norra Mellansverige. SFI Vård och omsorg Vård-SFI Studieinnehåll Norra Mellansverige Lära och utvecklas tillsammans SFI Vård och omsorg Förberedande program för Omvårdnadsprogrammet Bakgrund Tanken med att starta en kurs inom SFI vård och omsorg

Läs mer

Vårdutbildningar. som leder till arbete. Studera i grupp. Studera på distans

Vårdutbildningar. som leder till arbete. Studera i grupp. Studera på distans Vårdutbildningar som leder till arbete Studera i grupp Studera på distans Studera flexibelt - individuella upplägg Studera effektivt Studera för framtiden Svensk Vård & Kompetensutveckling vardkompetens@svok.se

Läs mer

Dokumentnamn: Berörd verksamhet: Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Riktlinje för delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter

Dokumentnamn: Berörd verksamhet: Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Riktlinje för delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter Dokumentnamn: Riktlinje för delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter Berörd verksamhet: Sektor Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) MAS 2015-05-25

Läs mer

Hiv- och hepatit: hur ökar vi provtagning och vaccination?

Hiv- och hepatit: hur ökar vi provtagning och vaccination? Hiv- och hepatit: hur ökar vi provtagning och vaccination? Piperska muren 4 mars 2015 Smittskyddssjuksköterska Vaccination Vilka ska vaccineras? Vem får ordinera vaccin?? Provtagning inför vaccination?

Läs mer

Riktlinje för delegering av medicinska arbetsuppgifter

Riktlinje för delegering av medicinska arbetsuppgifter Riktlinje för delegering av medicinska arbetsuppgifter Antagen i socialnämnden 2009-04-07 46 Riktlinjerna är framtagna i samarbete med flertalet medicinskt ansvariga sjuksköterskor i Nordvästra Skåne.

Läs mer

Medicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner

Medicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner Medicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner Skellefteå 2012-02-03 Lena Skedebrant Smittskyddssköterska Västerbottens läns landsting lena.skedebrant@vll.se Exempel på medicinska

Läs mer

Riktlinje för Delegering av hälso och sjukvårdsuppgift inom den kommunala hälso och sjukvården i Nyköpings kommun

Riktlinje för Delegering av hälso och sjukvårdsuppgift inom den kommunala hälso och sjukvården i Nyköpings kommun Riktlinjer utarbetade för: Vård- och Omsorgsnämnden Kvalitetsområde: Hälso- och sjukvård Framtagen av ansvarig tjänsteman: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Jansson Giltig f o m: 2015-03-01 Lagstiftning,

Läs mer

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida

Läs mer

Rutin delegering, Falkenbergs kommun

Rutin delegering, Falkenbergs kommun Rutin delegering, Falkenbergs kommun HSL-pärm, avsnitt Delegering av Hälso- och sjukvård FALKENBERGS KOMMUN Innehåll RUTIN VID DELEGERING AV MEDICINSKA ARBETSUPPGIFTER... 2 ARBETSUPPGIFTER... 2 TIDSBEGRÄNSNING...

Läs mer

Att vara aktivt delaktig i hemrehabilitering. Äldre patienters erfarenhet av hemrehabilitering med sjukgymnast och arbetsterapeut - en innehållsanalys

Att vara aktivt delaktig i hemrehabilitering. Äldre patienters erfarenhet av hemrehabilitering med sjukgymnast och arbetsterapeut - en innehållsanalys Att vara aktivt delaktig i hemrehabilitering. Äldre patienters erfarenhet av hemrehabilitering med sjukgymnast och arbetsterapeut - en innehållsanalys http://hdl.handle.net/2320/4374 Bakgrund Vilka förväntningar

Läs mer

Bjurholmskommun 9.7. Äldre- och handikappomsorg Utbildningshäftet. Delegering av läkemedelshantering

Bjurholmskommun 9.7. Äldre- och handikappomsorg Utbildningshäftet. Delegering av läkemedelshantering Bjurholmskommun 9.7. Äldre- och handikappomsorg Utbildningshäftet Delegering av läkemedelshantering Avsnitt för delegering 1. Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2009:6) om bedömning av en hälso- och

Läs mer

Namn:... Datum och tid för del:... Plats:...

Namn:... Datum och tid för del:... Plats:... Namn:......... Datum och tid för del:...... Plats:...... Allmän och Specifik omvårdnad Syftet med omvårdnad är att stärka och/eller återställa hälsa, förebygga sjukdom och minska lidande. Omvårdnaden utgår

Läs mer

DELEGERING. Regel för hälso- och sjukvård Sida 1 (7) 2015-08-25

DELEGERING. Regel för hälso- och sjukvård Sida 1 (7) 2015-08-25 Sida 1 (7) 2015-08-25 DELEGERING MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm. www.stockholm.se/masmarinnerstaden Sida 2 (7) Innehåll Inledning... 3 Definitioner... 3

Läs mer

DELEGERING HÄLSO- & SJUKVÅRD. Uppdaterad 2015-06-17 DOKUMENT ANSVARIG: MEDICINSKT ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA

DELEGERING HÄLSO- & SJUKVÅRD. Uppdaterad 2015-06-17 DOKUMENT ANSVARIG: MEDICINSKT ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA HÄLSO- & SJUKVÅRD DOKUMENT ANSVARIG: MEDICINSKT ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA Uppdaterad 2015-06-17 HÄLSO & SJUKVÅRDSUPPGIFTER 2 (10) INNEHÅLLSFÖRTECKNING ALLMÄNT... 3 BEGREPPSFÖRKLARING... 4 FORMELL KOMPETENS...

Läs mer

Pedagogiskt Centrum. Syfte. Speltid. Antal deltagare. Målgrupp. Ämnesområde. Material. Spelmiljö. Texter och material. Layout och bearbetning

Pedagogiskt Centrum. Syfte. Speltid. Antal deltagare. Målgrupp. Ämnesområde. Material. Spelmiljö. Texter och material. Layout och bearbetning HIV-viruset 1 Pedagogiskt Centrum GR Utbildning - Pedagogiskt Centrum syftar till att utveckla, utbilda och genomföra verksamhet med den upplevelsebaserade pedagogiken som verktyg och förhållningssätt.

Läs mer

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt

Läs mer

PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE

PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE MRSA INFORMATION PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Denna broschyr är framtagen oktober 2010 av Smittskydd Stockholm i Stockholms läns landsting Om du vill beställa broschyren eller få

Läs mer

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1 2013-12-10 Dnr VLL 1757-2013 Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1. Bakgrund Länssamordningsgruppen, LSG, beslutade

Läs mer

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Riktlinje med rutiner Utgåva nr 1 sida 1 av 5 Dokumentets namn Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Utfärdare/handläggare

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

Tjänsteutlåtande 2010-02-11 Socialnämnden den 8 mars 2010. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Margareta Funemyr

Tjänsteutlåtande 2010-02-11 Socialnämnden den 8 mars 2010. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Margareta Funemyr DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Margareta Funemyr Tjänsteutlåtande 2010-02-11 Socialnämnden den 8 mars 2010 1(8) SN 2010/0022 Kvalitetsuppföljning av hälso- och sjukvården på bostäder med

Läs mer

Innan det händer. Sektionen för vårdhygien - Landstinget Uppsala län

Innan det händer. Sektionen för vårdhygien - Landstinget Uppsala län Innan det händer Sektionen för vårdhygien - Landstinget Uppsala län Definition - blodburen smitta Överföring av smittämnen via blodkontakt som leder till infektion (med/utan symtom) Från patient till patient

Läs mer

Britt Nilsson van den Berg Studienr:6065 Modul 11

Britt Nilsson van den Berg Studienr:6065 Modul 11 Britt Nilsson van den Berg Studienr:6065 Modul 11 SPANIEN 2012 OM SANTA ELENA CLINIC Santa Elena Clinic är uppriktad 1970. Sjukhuset ligger i Los Alamos, mellan Malaga och Torremolinos. Sedan dess har

Läs mer

MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård

MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård Örkelljunga kommun MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård Anvisning Stickskada Dokumentansvarig Från denna anvisning får avsteg göras endast efter överenskommelse med MAS. Styrdokument Lag/föreskrift/råd:

Läs mer

DÄR KUNSKAP & ANSVAR & TRYGGHET

DÄR KUNSKAP & ANSVAR & TRYGGHET DELEGERING DÄR KUNSKAP & ANSVAR & TRYGGHET GÅR HAND I HAND 1 Strängnäs kommun Ett utbildningskompendium sammanställt av: Cecilia Wineström sjuksköterska. & Katarina Thörne sjuksköterska på Riagården Antaget

Läs mer

Jag har ju sagt hur det ska vara

Jag har ju sagt hur det ska vara Jag har ju sagt hur det ska vara - men kommunikation är så mycket mer än att ge information. Säkra information genom kommunikation 40 80 % av all medicinsk information glöms direkt (Kessels, 2003) Nästan

Läs mer

Rutin för delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter samt egenvård

Rutin för delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter samt egenvård SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 2005-06-01 Gäller från och med: 2015-03-01 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Jeanette Brink, medicinsk

Läs mer

Kungälvs kommun 2013-11-26 Sektor vård- och äldreomsorg Sektor arbetsliv och stöd

Kungälvs kommun 2013-11-26 Sektor vård- och äldreomsorg Sektor arbetsliv och stöd Kungälvs kommun 2013-11-26 Sektor vård- och äldreomsorg Sektor arbetsliv och stöd Riktlinjer för Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter Inledning Delegering innebär att en person som är legitimerad

Läs mer

Familjedaghemmet Dagmamma i Brunna 2014ht- 2015vt

Familjedaghemmet Dagmamma i Brunna 2014ht- 2015vt Familjedaghemmet Dagmamma i Brunna 2014ht- 2015vt PROJEKT ARBETET MÄNNISKOKROPPEN Period: HT 2014- VT 2015 Vi har arbetat mycket med projekt människokroppen som barnen har visat ett stort intresse för.

Läs mer

Öronspolning - Vårdrutiner och riktlinjer för delegering

Öronspolning - Vårdrutiner och riktlinjer för delegering 2010-10-15 839-2009:V105 1 (5) Öronspolning - Vårdrutiner och riktlinjer för delegering Innehållsförteckning Bakgrund... 1 Inledning och syfte... 1 Vaxproppar och hörapparater... 2 Förutsättningar... 2

Läs mer

Välkommna! Basala hygienrutiner

Välkommna! Basala hygienrutiner Välkommna! Basala hygienrutiner Varför gör vi inte som man ska och vilka konsekvenser har det fått? Hygienombudsträff tillsammans med hygienombud och chefer våren 2015. 2015-04-14 Smittskydd/Vårdhygien

Läs mer

7.1 Riktlinje för delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter

7.1 Riktlinje för delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter 1(10) 7.1 Riktlinje för delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter I 6 kap Patientsäkerhetslagen 1 om skyldigheter för hälso- och sjukvårdspersonalen 2 regleras att hälsooch sjukvårdspersonalen ska utföra

Läs mer

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats KVALITATIV ANALYS Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel Övning i att analysera Therese Wirback, adjunkt Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats Fånga

Läs mer

Riktlinjer för delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvården

Riktlinjer för delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvården Riktlinjer för delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvården Skara den 21 november 2011 Anna-Lill Karlsson Medicinskt ansvarig sjuksköt. Innehållsförteckning DELEGERING... 3 Personalplanering...

Läs mer

Generella rutiner gällande diabetes och delegering vid diabetesvård inom Katrineholms kommun

Generella rutiner gällande diabetes och delegering vid diabetesvård inom Katrineholms kommun RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (6) Generella rutiner gällande diabetes och delegering vid diabetesvård inom Katrineholms kommun Baskunskaper All personal som arbetar inom kommunens äldre- och handikappomsorg

Läs mer

INNEHÅLL. VÄLKOMMEN TILL LABORATORIET 3 VAD ÄR BLOD? 4 BLODPROVSTAGNING 6 TROLLSALVA eller EMLA 11 HJÄRTFILM eller EKG 12

INNEHÅLL. VÄLKOMMEN TILL LABORATORIET 3 VAD ÄR BLOD? 4 BLODPROVSTAGNING 6 TROLLSALVA eller EMLA 11 HJÄRTFILM eller EKG 12 ÅUCS LABORATORIER INNEHÅLL VÄLKOMMEN TILL LABORATORIET 3 VAD ÄR BLOD? 4 BLODPROVSTAGNING 6 TROLLSALVA eller EMLA 11 HJÄRTFILM eller EKG 12 Text: Marju Aaltonen, Kirsi Kaitanen, Tarja Nyrhinen, Katja Tanner

Läs mer

Knipkulor för bäckenbottenträning

Knipkulor för bäckenbottenträning Knipkulor för bäckenbottenträning Guide till en starkare bäckenbottenmuskulatur Vielle VAGITRIM knipkulor är kliniskt utformade för att stärka bäckenbottenmuskulaturen och därigenom hjälpa till att kontrollera

Läs mer

KAN DELEGERAS TILL REELLT KOMPETENT OMVÅRDNADSPERSONAL

KAN DELEGERAS TILL REELLT KOMPETENT OMVÅRDNADSPERSONAL 2015-04-14 VÄGLEDNING VID DELEGERING - Följande arbetsuppgifter räknas som hälso- och sjukvårdsuppgifter. Före avsteg från denna vägledning ska medicinskt ansvarig sjuksköterska kontaktas för godkännande.

Läs mer

Basal hygien i vård och omsorg

Basal hygien i vård och omsorg SOSFS 2015:10 (M och S) Föreskrifter Basal hygien i vård och omsorg Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna

Läs mer

Riktlinjer för basal vårdhygien Framtagen och godkänd av:

Riktlinjer för basal vårdhygien Framtagen och godkänd av: RIKTLINJE Dokumentnamn RUTIN Riktlinjer för basal vårdhygien Framtagen och godkänd av: Eva-Karin Stenberg Charlotte Johnsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller from: 2011-11-01 Gemensam med Regionen:

Läs mer

Fallbeskrivningar - egenvård

Fallbeskrivningar - egenvård Fallbeskrivningar - egenvård Innehåll Fallbeskrivning 1 Injektion fragmin - utskrivning från sjukhus... 2 Fallbeskrivning 2 Ögondroppar efter poliklinisk starroperation... 2 Fallbeskrivning 3 TENS-behandling

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD KOMPETENS HOS MEDARBETARE PÅ STERILTEKNISK ENHET

HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD KOMPETENS HOS MEDARBETARE PÅ STERILTEKNISK ENHET HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD KOMPETENS HOS MEDARBETARE PÅ STERILTEKNISK ENHET Sterilteknikerutbildningen Sollefteå Lärcenter 300 YH p, 2013 Författare: Cecilia Söderberg Handledare: Maria Hansby Sammanfattning

Läs mer

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM 3 Innehåll Några inledande ord...3 Är du anhörig?...3 Varför behöver jag Waran?...5 Hur länge behöver jag ta Waran?...5 Hur ofta och när ska jag ta Waran?...6

Läs mer

Rutin för delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter

Rutin för delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter Rutin för delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter Syfte Rutinen beskriver förfarandet vid delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter enligt SOSFS 1997:14 Delegering av arbetsuppgifter inom hälso-

Läs mer

Vad styr tandvården? Vad innebär en god hygienisk standard?

Vad styr tandvården? Vad innebär en god hygienisk standard? Vad styr tandvården? Vad innebär en god hygienisk standard? Lagar som styr tandvården Tandvårdslagen SFS 1985:125 Patientsäkerhetslagen SFS 2010:658 Smittskyddslagen SFS 2004:168 Patientdatalagen SFS

Läs mer

Föreningsträdet Idrottshälsa. Handledning Aktiva 10 år. Sund stil och hygien Träna rätt Äta träna vila

Föreningsträdet Idrottshälsa. Handledning Aktiva 10 år. Sund stil och hygien Träna rätt Äta träna vila Föreningsträdet Idrottshälsa Handledning Aktiva 10 år Sund stil och hygien Träna rätt Äta träna vila Att arbeta med Föreningsträdet Syfte: Tanken med föreningsträdet är att med hjälp av enkla frågor skapa

Läs mer

Hälsa och vård yrken med många möjligheter. hälsa och vård. Läs till yrken inom UPPDATERAD NOVEMBER 2012

Hälsa och vård yrken med många möjligheter. hälsa och vård. Läs till yrken inom UPPDATERAD NOVEMBER 2012 Hälsa och vård yrken med många möjligheter UPPDATERAD NOVEMBER 2012 Läs till yrken inom hälsa och vård Att kunna hjälpa människor och ge dem möjlighet till ett bättre liv, är ett bland de mest givande

Läs mer

Vårdutbildningar. som ger dig möjligheter. Studera i grupp. Studera på distans. Studera flexibelt - individuella upplägg.

Vårdutbildningar. som ger dig möjligheter. Studera i grupp. Studera på distans. Studera flexibelt - individuella upplägg. Gymnasial vuxenutbildning Vårdutbildningar som ger dig möjligheter Studera i grupp Studera på distans Studera flexibelt - individuella upplägg Studera effektivt Studera för framtiden Falun@svok.se Västra

Läs mer

Bruksanvisning. För ytterligare information hänvisar vi till www.tillvaxthormon.se. Pfizer AB, 191 90 Sollentuna. Tel 08-550 520 00. www.pfizer.

Bruksanvisning. För ytterligare information hänvisar vi till www.tillvaxthormon.se. Pfizer AB, 191 90 Sollentuna. Tel 08-550 520 00. www.pfizer. LINDH & PARTNERS GBG Bruksanvisning För ytterligare information hänvisar vi till www.tillvaxthormon.se Pfizer AB, 191 90 Sollentuna. Tel 08-550 520 00. www.pfizer.se Genotropin Allmän information om tillväxthormon

Läs mer

Läs både texten i varje bild och eventuell text under bilderna.

Läs både texten i varje bild och eventuell text under bilderna. Självstudiematerial för information om preanalytiska faktorer vid lab.analyser, inom, LmD. Inom LmD finns laboratorier för klinisk kemi, klinisk mikrobiologi, klinisk patologi & cytologi och transfusionsmedicin,

Läs mer

Det här händer på operationsavdelningen

Det här händer på operationsavdelningen Det här händer på operationsavdelningen Välkommen till oss på operationsavdelningen! Den här broschyren är tänkt att ge dig en kortfattad information om vad som kommer att ske under din vistelse hos oss.

Läs mer

Dialog Meningsfullhet och sammanhang

Dialog Meningsfullhet och sammanhang Meningsfullhet och sammanhang Av 5 kap. 4 andra stycket i socialtjänstlagen framgår det att socialnämnden ska verka för att äldre personer får möjlighet att ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG Inledning Patientsäkerhetslag (2010:659) gäller from 1 januari 2011. Syftet med lagen

Läs mer

Handledning självskattning av basala hygienrutiner på Älvsbyns kommuns äldreboende, omsorgen, hemtjänst och personliga assistenter

Handledning självskattning av basala hygienrutiner på Älvsbyns kommuns äldreboende, omsorgen, hemtjänst och personliga assistenter Handledning självskattning av basala hygienrutiner på Älvsbyns kommuns äldreboende, omsorgen, hemtjänst och personliga assistenter Undersökningen är ett verktyg för att sätta mått på följsamheten till

Läs mer

Hygienregler. för Landstinget i Östergötland. www.lio.se. Reglerna gäller alla anställda inom Landstinget i Östergötland

Hygienregler. för Landstinget i Östergötland. www.lio.se. Reglerna gäller alla anställda inom Landstinget i Östergötland Hygienregler för Landstinget i Östergötland Reglerna gäller alla anställda inom Landstinget i Östergötland www.lio.se God vårdhygien allas ansvar Alla som arbetar i vården ska känna till och följa de basala

Läs mer

Personlig hygien och hygienrutiner. Hässleholms sjukhusorganisation

Personlig hygien och hygienrutiner. Hässleholms sjukhusorganisation Personlig hygien och hygienrutiner Hässleholms sjukhusorganisation Personlig hygien och basala hygienrutiner Allmänt Du som arbetar i vården kan själv bära på infektioner eller smitta som kan infektera

Läs mer

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Produktion KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Kriterierna gäller från 2009-10-01 Storgatan 4 280 60 Broby Växel: 044-775 60 00 Fax: 044-775 62 90 Plusgiro: 8 46

Läs mer

KUNSKAPSTEST Namn:. Flik 9.5. Insulingivning

KUNSKAPSTEST Namn:. Flik 9.5. Insulingivning KUNSKAPSTEST Namn:. Flik 9.5. Insulingivning Datum:. 1. Har man insulinbrist vid diabetes? Rätt Fel Vet Ej 2. Finns det tabletter som sänker blodsockret? Rätt Fel Vet Ej 3. Kan du kontrollera på signeringslistan

Läs mer

Rutin för avvikelsehantering inom hemvården och handikappomsorgen

Rutin för avvikelsehantering inom hemvården och handikappomsorgen Sid 1 (5) Socialtjänsten Ansvarig Utfärdad av Berörda verksamheter Version Medicinskt ansvarig Hemvård och sjuksköterska Avvikelsegrupp handikappomsorg 2010-12-21 Dokumentnamn Rutin för avvikelsehantering

Läs mer

Att presentera sig. 4-8 elever 60 min Social Färdighetsträning

Att presentera sig. 4-8 elever 60 min Social Färdighetsträning Att presentera sig Syfte med lektionen Förberedelser 4-8 elever 60 min Social Färdighetsträning Syftet med lektionen är att eleverna får möjlighet att reflektera kring vad som är viktigt att tänka på när

Läs mer

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen

Läs mer

Riktlinje för god inkontinensvård

Riktlinje för god inkontinensvård RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2014-01-02 Eva Franzén Förvaltningsledningen 2 2014-01-17 Eva Franzén Förvaltningsledningen Riktlinje för god inkontinensvård Styrdokument Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

Stöd vid upphandling av fortbildning i förflyttningskunskap. för dig som är chef

Stöd vid upphandling av fortbildning i förflyttningskunskap. för dig som är chef Stöd vid upphandling av fortbildning i förflyttningskunskap för dig som är chef Stöd vid upphandling av fortbildning i förflyttningskunskap I den här skriften får du råd om vad en heltäckande fortbildning

Läs mer

Kompetensbevis för undersköterskor Anställda inom Skaraborgs sjukhus

Kompetensbevis för undersköterskor Anställda inom Skaraborgs sjukhus Kompetensbevis för undersköterskor Anställda inom Skaraborgs sjukhus Sjukhuset i Mariestad Kärnsjukhuset, Skövde Sjukhuset i Falköping Sjukhuset i Lidköping Informationsmaterial för Verksamhetschefer/enhetschefer

Läs mer

VALIDERING. Vård- och omsorgscollege Västmanland. Struktur, process och principer för validering GY 2011. + Vux 2012. Omvårdnadsoch omsorgskompetens

VALIDERING. Vård- och omsorgscollege Västmanland. Struktur, process och principer för validering GY 2011. + Vux 2012. Omvårdnadsoch omsorgskompetens VALIDERING Vård- och omsorgscollege Västmanland Struktur, process och principer för validering GY 2011 + Vux 2012 Professionell Omvårdnadsoch omsorgs Rehabiliterande Etisk Ergonomisk Pedagogisk 1 Vård-

Läs mer

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6 LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Hälso- och sjukvårdsstaben Eva Eriksson 2011-09-28 LK/100553 Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Läs mer

Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. patienten/brukarens perspektiv

Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. patienten/brukarens perspektiv Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. För och nackdelar ur patienten/brukarens perspektiv Utvärderingsarbete - Johan Linder Leg Sjuksköterska, Fil mag Vänersborgs kommun FoU

Läs mer

Hemtjänst i. Strängnäs kommun. Dnr SN/2015:251-707

Hemtjänst i. Strängnäs kommun. Dnr SN/2015:251-707 Hemtjänst i Strängnäs kommun Dnr SN/2015:251-707 Förord I den här broschyren har vi samlat information för dig som vill veta mer om hemtjänst i Strängnäs kommun. Vi beskriver hur en ansökan om hemtjänst

Läs mer

Kvalitetskrav för utförare av hälso- och sjukvårdsuppgifter

Kvalitetskrav för utförare av hälso- och sjukvårdsuppgifter Kvalitetskrav för utförare av hälso- och sjukvårdsuppgifter Skara 2012-11-21 HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Skara kommun har ansvar för hemsjukvård i ordinärt boende. Ansvaret omfattar den kommunala hälso- och sjukvården

Läs mer

Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi

Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi Välkommen till den dagkirurgiska operationsavdelningen vid Akademiska sjukhuset På dagkirurgiska operationsavdelningen görs operationer som inte

Läs mer

Instruktioner. Nationell punktprevalensmätning av basala hygienrutiner och klädregler

Instruktioner. Nationell punktprevalensmätning av basala hygienrutiner och klädregler 2014-01-16 1 (8) Instruktioner Nationell punktprevalensmätning av basala hygienrutiner och klädregler Sveriges Kommuner och Landsting Post: 118 82 Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel 08-452 70 00,

Läs mer

Vårdhygieniska rutiner för kommunerna i södra Älvsborg

Vårdhygieniska rutiner för kommunerna i södra Älvsborg 1 (6) Dokumentbenämning/typ: Rutin Verksamhet/process: Hälso- och sjukvård Ansvarig: MAS Fastställare: Gäller fr.o.m: 2014-10-31 Diarienummer: Utgåva/version: Uppföljning: 2016 Vårdhygieniska rutiner för

Läs mer

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor sidan 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om en tjej som alltid är rädd när pappa kommer hem. Hon lyssnar alltid om pappa är arg, skriker eller är glad. Om han är glad kan

Läs mer

KURSPLAN. VÅ1027 Basal omvårdnad, 12 högskolepoäng, grundnivå 1, Basic Nursing, 12 Higher Education Credits *, Undergraduate Level 1

KURSPLAN. VÅ1027 Basal omvårdnad, 12 högskolepoäng, grundnivå 1, Basic Nursing, 12 Higher Education Credits *, Undergraduate Level 1 Sida1(6) KURSPLAN VÅ1027 Basal omvårdnad, 12 högskolepoäng, grundnivå 1, Basic Nursing, 12 Higher Education Credits *, Undergraduate Level 1 Mål Kursens övergripande mål är att studenten tillägnar sig

Läs mer

Rutiner för vård av brukare med MRSA (meticillinresistenta Staphylococcus aureus) inom kommunal vård och omsorg.

Rutiner för vård av brukare med MRSA (meticillinresistenta Staphylococcus aureus) inom kommunal vård och omsorg. Rutiner för vård av brukare med MRSA (meticillinresistenta Staphylococcus aureus) inom kommunal vård och omsorg. Utfärdare: Anders Johansson, hygienläkare i samarbete med kommunala MASfunktionen Fastställande

Läs mer

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Ståndpunkter som gäller de ungas motivation o För att lära bra behöver de unga belönas för vad de gör. Betyg är den främsta sporren för lärande. o För

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 2011:9. inom hälso- och sjukvården i särskilt boende för äldre

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 2011:9. inom hälso- och sjukvården i särskilt boende för äldre SID 1 (5) Ansvarig för rutin Medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2014-07-08 Reviderad senast 2015-07-08 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 2011:9

Läs mer

7. Riktlinjer för bildspråk. www.regionostergotland.se

7. Riktlinjer för bildspråk. www.regionostergotland.se 7. Riktlinjer för bildspråk www.regionostergotland.se 78 7.1 Varumärket och bildspråket Varför behövs ett bildspråk? Bilder är viktiga pusselbitar i den visuella identiteten. Inget sänder så omedelbara

Läs mer

Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK. Framförandeteknik. Jimmie Tejne och Jimmy Larsson

Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK. Framförandeteknik. Jimmie Tejne och Jimmy Larsson Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK Framförandeteknik Jimmie Tejne och Jimmy Larsson Innehåll Inledning... 1 Retorik för lärare... 2 Rätt röst hjälper dig nå fram konsten att tala inför grupp... 3 Analys... 4 Sammanfattning:...

Läs mer

ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA

ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA Riitta Aikkola Vasa yrkeshögskola 1 ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA Inlärning är en förmåga och det går att öva upp sin förmåga att lära sig. Alla har möjlighet att utveckla

Läs mer

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Värdegrund - att göra gott för den enskilde Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist

Läs mer

Hjälp att lära känna och förstå ditt för tidigt födda barn. Information till föräldrar

Hjälp att lära känna och förstå ditt för tidigt födda barn. Information till föräldrar Neonatalavdelningen Hjälp att lära känna och förstå ditt för tidigt födda barn Information till föräldrar 2 Hjälp att lära känna och förstå ditt för tidigt födda barn Målet med den här foldern är att hjälpa

Läs mer

Vad skall en matematiklärare kunna? Översikt. Styrdokument. Styrdokument. Problemlösning

Vad skall en matematiklärare kunna? Översikt. Styrdokument. Styrdokument. Problemlösning Vad skall en matematiklärare kunna? Andreas Ryve Stockholms universitet och Mälardalens Högskola. Översikt 1. Vad skall en elev kunna? 2. Matematik genom problemlösning ett exempel. 3. Skapa matematiska

Läs mer

Så går en tatuering till

Så går en tatuering till Så går en tatuering till Besök i Doc Forests tatueringsstudio + fakta L ÄR ARHANDLEDNING TRO, HOPP & KÄRLEK 1 Studion Hur man gör en tatuering De äldsta idag kända tatueringarna sitter på Ötzi, en 5000

Läs mer

Ensam och fri. Bakgrund. Om boken. Arbetsmaterial LÄSAREN. Författare: Kirsten Ahlburg. www.viljaforlag.se

Ensam och fri. Bakgrund. Om boken. Arbetsmaterial LÄSAREN. Författare: Kirsten Ahlburg. www.viljaforlag.se Arbetsmaterial LÄSAREN Ensam och fri Författare: Kirsten Ahlburg Bakgrund Ensam och fri är en berättelse om hur livet plötsligt förändras på grund av en skilsmässa. Vi får följa Lena och hennes tankar

Läs mer

Användning av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende SOL/LSS

Användning av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende SOL/LSS SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, MAS 2014-08-20 annika.nilsson@kil.se Användning av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende SOL/LSS RIKTLINJERNA AVSER Bälte, sele, rullstols- och brickbord och

Läs mer

Har du synpunkter på vården?

Har du synpunkter på vården? Har du synpunkter på vården? Patientnämnden Patientnämnden ska verka för goda kontakter mellan patienter och personal samt stödja och hjälpa enskilda patienter. När du vänder dig till oss får du kontakt

Läs mer

Sammanställning av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd för kommunal vård och omsorg om äldre

Sammanställning av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd för kommunal vård och omsorg om äldre 2010-06-15 Bilaga 2 Sammanställning av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd för kommunal vård och omsorg om äldre I detta dokument redovisas vilka av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna

Läs mer