När beslzrivs vård som god?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "När beslzrivs vård som god?"

Transkript

1 När beslzrivs vård som god? Maud Söderlund Leg. sjuksköterska, fil. dr. i pedagogik och doktor i hälsovetenskap, lektor i hälsopedagogik vid institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Högskolan i Gävle 'ag är filosofie doktor i pedagogik och doktor i hälsovetenskap, med huvudämnet vårdvetenskap, och anställd som universitetslektor i hälsopedagogik vid Högskolan i Gävle. Jag deltar sedan '999 i en postdoktoral utbildning i vårdvetenskap, med syfte att uppnå docentkompetens. Inom ramen för den avser jag att beskriva olika perspektiv på vård, vårdares (licentiatavhandling i pedagogik, 1993), patienters (doktorsavhandling i pedagogik, '998) och anhörigas (vårdvetenskaplig avhandling, 2004), för att förstå vård som fenomen. Ett övergripande syfte med den nu pågåendestudien är att medelst en kvalitativ meta-analys av tidigare studier komparera studierna både avseende perspektiv och metodologi, vilket kan leda till såväl teorigenerering som metodutveckling. Som förste forskare utanför Amerika tilldelades jag 2000 professor Madeleine Leiningers Research Award för vårdvetenskaplig utveckling. Jag har även tilldelats ett antal stipendier för framgångsrika forskningsinsatser och erhöll vitsordet eximia cum laude approbatur för den vårdvetenskapliga avhandlingen2004 Sen '999 har iag parallellt med slutfasen i min forskarutbildning i vårdvetenskap bedrivit postdoktorala studier i vårdvetenskap vid Åbo Akademi, samhälls- och vårdvetenskapliga fakulteten, institutionen för vårdvetenskap i Vasa. Där avlade jag i juni 2004 min avhandling i vårdvetenskap vars titel är: IISom drabbad aven orkan - anhörigas tillvaro när en närstående drabbas av demensii. Jag är bihandledare för forskarstuderande i pedagogik vid pedagogiska institutionen, Uppsala universitet och vid pedagogiska institutionen vid Åbo Akademi i Vasa, i vårdvetenskap vid institutionen förvårdvetenskap, Åbo Akademi, Vasa och i medicinsk vetenskap vid Karolinska institutet. För närvarande deltar jag i en handledarutbildning för forskare i samarbete med lärosäten inom Pentaplus, det vill säga Karlstads universitet, Kau, Örebro universitet, Oru, Högskolan Dalarna, HDa, Högskolan i Gävle, HiG, och Mälardalens högskola, MdH. Jag är också projektledare för ett projekt vars intresse är att identifiera hur människor som ska arbeta professionellt med hälsofrämjande insatser för andra tänker kring hälsa och en hälsofrämjande livsstil. Jag utexaminerades som sjuksköterska 1968 vid dåvarande Sjuksköterskeskolan i Gävle utexaminerades jag från vidareutbildning för sjuksköterskor i medicinsk och kirurgisk sjukvård. Tog examen som vårdlärare vid SIHUS 1975 och har sedan 1976 utbildat sjuksköterskor från grund- till vidareutbildning. Jag har också undervisat i vårdlärarutbildningen vid Uppsala universitet avlade jag en magisterexamen i vårdvetenskap vid institutionenför vårdvetenskap i Vasa. Samma år lade jag även fram min licentiatavhandling i pedagogik med titeln IIGod omvårdnad - en beskrivning av intentioner och uppfattningar ll, vilken berör sjuksköterskors uppfattningar av god omvårdnad disputerade jag i ämnet pedagogik. Avhandlingens titel är III en mänsklig atmosfär" Trygghet, samhörighet och gemenskap - god vård ur ett patientperspektiv, vilken berör pedagogiska processer i olika vårdsammanhang och dess effekteravseende människors hälsa. Efter disputationen i december 1998 var jag ämnesansvarig i pedagogik inom sjuksköterskeprogrammet, med inriktning mot hälsa, vård och omsorg. I och med en omorganisation vid Högskolan i Gävle tillfördes jag 2001 institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi. Därefter var jag den samhällsvetenskapliga ledamoten i programrådet för sjuksköterskeprogrammet. Sedan 1999 har jag också handlett friskvårdspedagogiska programmets studenters uppsatser på C- och D-nivåerna. Jag var även projektledareför arbetsgruppen för utveckling av friskvårdspedagogiska programmet under och var under programansvarig för hälsopedagogiska programmet, en utveckling av det friskvårdspedagogiska programmet. Sedan 2003 är jag lektor i hälsopedagogik vid institutionenför pedagogik, didaktik och psykologi vid Högskolan i Gävle och tillika kursansvarig för de hälsopedagogiska kurserna i hälsopedagogiska programmet. 22 OMvARDAREN l/2006

2 I orlzanens öga finns en lugn och vilsa1n plats Andelen människor som drabbas av demens i Sverige ökar. De kommer att behöva vård i någon form. Man kan på goda grunder anta att anhöriga påverkas av hur vården organiseras och av hur professionella vårdare bemöter dem och deras närstående i deras kontakt med vården. TEXT: M.ud Söderlund ILLUSTRATIONER: Linn Fleisher Idenna artikel, som utgår från min doktorsavhandling i vårdvetenskap: "Som drabbad aven orkan" - anhörigas tillvaro nären närstående drabbas av demens" I presenteras anhörigas erfarenheter av att vara anhöriga till en närstående som drabbats av demens och som behöver vård, endera av de anhöriga själva eller av andra. r Sverige har vi en bland världens äldsta befolkningar. Detta får troligtvis konsekvenser på olika sätt, en är att när andelen äldre ökar så ökar också antalet människor som drabbas av demens. Dessa kommer att behöva vård i någon fonn. Troligtvis kommer detta i första hand att beröra de anhöriga, eftersom tillgången på vårdplatser, personal och ekonomiska resurser är starkt begränsade, vilket kan te sig cyniskt enär vi idag har kunskap och kompetens att vårda människor som drabbats av demens utifrån helt andra förutsättningar än tidigare generationer - om bara de ekonomiska resurserna finns. Det är nu istället de anhöriga som tvingas axla det gemensamma samhällsansvaret. En del vårdar frivilligt själva sina närstående, med eller utan hjälp, medan andra fortfarande tvingas lämna över vården till andra. Andra känner sig tvingade att vårda den närstående i hemmet, med el- > OMvARDAREN t/2006 2)

3 > ler utan hjälp, när de istället kanske skulle vilja få hjälp med vården. Många av de anhöriga ansvarar för och utför vården av den närstående ensamma. Denna period påverkar de anhörigas hälsa negativt och utgör den viktigaste orsaken till att den närstående blir placerad i särskilt boende. Detta gör de anhöriga till en extremt sårbar grupp, vilket riktar mitt intresse mot denna grupp. De anhörigas perspektiv på vård kan ge en värdefull och kompletterande bild av betydelse, framför allt i relation till professionellt vårdande. Min studie utgör därför en beskrivning av de anhörigas tillvaro när en för dem närstående drabbas av demens och behöver vård. I Studien har i huvudsak genomförts i Sverige, varför det företrädesvis är svenska förhållanden som lyfts fram. Tidigare studier fokuserar framförallt på de anhörigas vård av den närstående - inte vården av de anhöriga själva eller vad vård betyder för dem, se figur. Tidigare forskning har visat att det som avgör för de anhörigas upplevelse av hälsa är mer hur de anhöriga ser på sig själva, sina relationer och på livet i stort än den närståendes tillstånd. Därför blir det viktigt att flytta fokus, se figur r, för att kunna förstå när de anhöriga tillskriver hälsa en innebörd och när de tillskriver livet en mening. Några studier vars intresse varit att studera anhörigas hälsa har genomförts. 2 De riktar sitt intresse endera mot unga anhöriga, mot makar eller mot anhöriga till närstående med en Anhörigas vård aven närstående som drabbats av demens. Identifierar mönster i hur anhöriga upplever att det är att vårda en närstående. Gestaltar makars erfarenhet av att vårda en maka/make i det egna hemmet. Figur~. Forslmingsfältet beroende av fokus. särskild sjukdomsdiagnos, medan studier som berör anhörigas lidande, speciellt i relation till hälsa, är ovanliga. Detta är ännu ett outforskat område, även om man när man applicerar ett lidandeperspektiv på tidigare studiers resultat kan identifiera lidande. Från tidigare beskrivningar av de anhörigas situation såsom varande ansvarsfull, stressfylld, tung och krävande och att de själva är i behov av såväl medicinsk behandling som psykologiskt omhändertagande och omfattande stödprogram, framgår att de anhöriga lider. Om de anhöriga känner sig ensamma i sin ensamhet för att de upplever sig övergivna av andra och om de upplever hopplöshet, oro, rädsla och otillräcklighet, och om de inte får bekräftelse av andra förstärks denna bild. Därmed blir det möjligt att identifiera konflikten mellan hur vård och vårdande är och borde vara. Ovanstående kan mot bakgrund av hur litet de anhörigas situation förstås eller uppmärksammas av vårdare få ödesdigra konsekvenser avseende de anhörigas möjligheter att nå hälsans potential. Därmed vidrörs vårdandets innersta kärna; att hjälpa en annan människa när denne själv inte kan, vill eller förmår. En utgångspunkt för studien är att den naturliga liksom den professionella vården om anhöriga - kan ses som en vårdvetenskapens ide,3 vars yttersta syfte är att lindra lidande och befrämja liv, vilket bekräftas dels ur ett idehistoriskt perspektiv,4 dels hur lidande såväl som Vårdares vård och omsorg om de anhöriga till en närstående som drabbats av demens. Gestaltar de anhörigas situation, och när lidande, vård och hälsa tillskrivs mening av de anhöriga i deras kontakt med vården och dess representanter. lindring av lidande framträder som ett grundfenomen i olika vårdkontexter.5 Utgående från att betrakta lidandet som en grundkategori för vårdande kan det bli möjligt att se vård ur en ny aspekt, men även att ge en nybeskrivning av hälsa ur ett anhörigperspektiv. Detta givet att man antar att lidandets och hälsans dimensioner inte utesluter varandra utan att de tvärtom verkar förutsätta varandra. 6 Avsikten i denna studie är därför att utifrån ett vårdvetenskapligt perspektiv beskriva den gestalt som kan förmå förändra vår förståelse för de anhörigas situation. Vad som är vårdande är den systematiska vårdvetenskapens intresse och hur vi kan förverkliga vårdandet den kliniska vårdvetenskapens.7 Ett övergripande syfte med avhandlingen är att utveckla en modell för vårdande, såsom det gestaltar sig för anhöriga, speciellt när en för dem närstående drabbas av demens och behöver vård. Syftet med avhandlingen är även hermeneutiskt. Den vill bidra till läsarens förståelse av tolkningens och förståelsens väsen. Att tolka och förmedla människors budskap är både ansvarsfullt och viktigt. Det är tolkningen som öppnar de anhörigas värld och blottlägger därmed deras vardagsverklighet och deras upplevelser av den. Den ska vara så levandegjord att läsaren själv kan uppleva vad detta kan innebära.8 För vårdvetenskapen blir det viktigt att nå insikt om vad som är utmärkande för de anhörigas situation i kontakt med vård, sett ur deras perspektiv. Att skapa det vetande som kan öka vårdares förmåga att förstå patienters ochanhörigas villkor och tillgodose deras rätt till vård av god kvalitet är därför en utmaning värd att anta. Än mer värt är det om kunskapen upplevs så meningsfull att den kan åstadkomma framsteg i praxis. Ytterst söker jag som forskare förståelse av vårdandets värld i min strävan från det triviala till det meningsfulla. Det anstår vårdvetenskapen att visa den väg som leder från söndring till helhet. Det är i vardagshandlingar som vårdare kan visa sin respekt för de anhöriga.9 Genom att tillåtas berätta sin livsberättelse kan det bli möjligt för de anhöriga att se helhet och mening med det som skett. Att stanna upp och lyssna på deras minnen och upplevelser, att ha mod att gå in i lidandets kampro tillsam- 24 OMvARDAREN l/2006

4 våniandets kärleksgärningar kan identifieras i de anhörigas utsagor utgör det den hälsoresurs som ger de anhöriga kraft och mod att leva - även i stunder av sjukdom ochlidande. Vårdarens uppgift blir att se och förstå att den anhöriga lider och att villkorslöst försöka lindra lidandet, även om de inte alltid kan förstå lidandets dimensioner. Det åligger dem att skapa det vårdande som för de anhöriga utgör ett vårdande meningssammanhang - att få vara i en atmosfär av gemenskap, som en känsla av samförstånd.i 6 mans med den anhörige utgör vårdarens viktigaste vårdaktivitet i dennes strävan att väcka det hopp som kan ge livet mening, och det som kan förmå de anhöriga att sträcka sig vidare. Detta möter upp mot människans längtan efter värdighet och ses av betydelse för hennes möjlighet att försonas med livet och dess villkor och ses också som avgörande för att uppnå den enhet av helighet som utgör människans väsen. I I De anhörigas utsagor bär berättelsens kännetecken. Deras berättelse tar form i relation till hur det har varit och vad de ser framför sig ska hända dem och deras närstående. Ur deras utsagor framträder de universella temata som förmår öppna de anhörigas värld och visa hur den anhöriga tolkar och upplever sin situation. Dessa temata är utanförskapets tillvaro, ingenmanslandets tillvaro och gemenskapens tillvaro. I en fallstudie som återges i avhandlingen I2 kan vi se hur det är att leva, tyngd avansvarsbördan, i ständig beredskap för vad som kan hända, i en känsla av oförståelse inför sin situation och med känslan av att vara övergiven av samhället, vilket torde vara förödande för den anhörigas hälsa, varför den anhöriga tillskrivs ett lidande på dess samtli- ga nivåer, det vill säga på görande, varande och varandenivå.i3 Detsamma kan beskrivas gälla de anhöriga som känner främlingskap, kaos och uppgivenhet i de villkor av ohälsa, illabefinnande och olust som deras utanförskap medför. Däremot kan den kamp de anhöriga utkämpar tillsammans med vårdare föra dem fram emot samhörighetens känsla av värdighet i en vårdande gemenskap. Då ersätts utanförskapets lidande med lindring av lidande även på den existentiella nivån, så att lust, känsla av välbefinnande, harmoni i och med livet, förmår ge dem den livskraft de behöver för att leva. Avgörande synes vara ingenmanslandets vara ellericke vara somett vårdvetenskapens territorium,i4 det vill säga om vårdare förmår svara an på de anhörigas önskan om ett kärleksfullt bemötande och en kärleksfull vård eller inte gör det. Från de anhörigas perspektiv på vård upplevs det kränkande om vårdare, utanatt förmedla en kärleksfull hållning, bara kommer och utför sina uppgifter. Genom att tolka de anhörigas utsagor blir det möjligt att se det meningsbärande, och vårdandets meningssammanhang framträder och kan beskrivas. En abduktiv tesi5 som formats är - att när Att möta en annan människa innebär i sig en konkret kärlekshandling. I det sammanhanget möts mansomvärdefull oavsett vem man är. I relation till Katie Erikssons vårdteori17 blir det även förståeligt att de anhörigas lidande lindras när de upplever värdighet och välbefinnande. När de bekräftas, tröstas och helas i gemenskapens tillvaro erfar de hälsans vara. Det är den transkriberade texten från tjugosju anhörigas utsagor om sina upplevelser som kräver sin tolkning. Forskaren beskriver därefter en gemensam mening; det som är betydelsebärande och meningsskapande. Det som först är obegripligt kan på detta sätt göras begripligt - så här kan det upplevas att vara anhörig till en som drabbats av demens och behöver vård: Som drabbad av en orkan.18 Livet förändras dramatiskt. Livet blir inte som man tänkt sig och det känns tragiskt; att kanske ha planerat för och sett fram emot att få avsluta ett långt liv tillsammans i lugn och ro men istället obarmhärtigt dras med, som i en kaotisk virvelvind, i en för dem icke påverkbar situation. Därför beskrivs de anhörigas situation metaforiskt som att bli drabbad aven tropisk orkan, med den förödelse som en sådan medför. Metaforen används i avsikt att levandegöra det empiriska materialet, att få det att tala. En orkan byggs upp successivt, tills den intar sin karaktäristiska form, hotfullt avtecknande sig mot horisonten. Med dess kraftiga virvelstorm förstör den städer, samhällen och dödar människor där den drar fram. Men i orkanens mitt - i orkanens öga - innanför dess dånande, våldsamma och virvlande vind finns en lugnochvilsam plats. Med orkanmetaforen blir det förståeligt att ingenmanslandet inte bara framstår som ett > OMvARDAREN t/2006

5 > hot utan även kan utgöra en möjlighet. När vårdare på allvar försöker förstå de anhöriga och deras tillvaro såsom den upplevs av dem, kan de dela de anhörigas bördor, deras ansvar och känsla av utanförskap. Det är när vårdandets kärleksgärningar kan identifieras i de anhörigas utsagor de får mod att leva och kraft att vara människa och förmår att gå vidare från ingenmanslandet till gemenskapens tillvaro. Det sanningslika visar sig I9 och allt blir uppenbart, vårdandet finns där som motpol till det icke-vårdande och formas som ett Terra Caritatis. 2o En existentiell tolkning beror av att forskaren förstår genom sitt sätt att vara och ska beröra läsaren, varför jag avslutningsvis vill citera ett brev jag fått: "Tack för inbjudan. Tyvärr kan jag inte delta. Det skulle kännas extra viktigt just nu att lyssna på din disputation. Min far, 92 år gammal, har drabbats av demens med psykosliknande symtom. Det är precis som att drabbas aven orkan, för honom och för oss! Det är svårt att vara tacksam för alla år han fått vara frisk och verksam. Mamma är den som drabbas hårdast, 93 år och lite skröplig, men fast besluten att klara honom hemma med viss h;älp. De har fått mycket bra och kompetent h;älp av psykogeriatriken... Kände att jag ville skriva detta när ;ag såg din titel på avhandlingen. Finns det något "orkanens öga" i detta kaos! Vilken otrolig symbolik i titeln. Hur fast rotad måste man inte alla vara runt omkring för att inte slitas upp med rötterna och brytas sönder!" a Noter: I Söderlund, Almberg, 1999, Grafström, 1994, Jansson, 2001, Sällström, Söderlund, Matilainen, Eriksson & Lindström, 1997, , Eriksson, 2001, Eriksson, Lindström & Nåden, Eriksson, Bondas-Salonen, Herberts, Lindholm & Matilainen, '995 7 Eriksson, 2001, Söderlund, Söderlund, 1998, 2004, Ödman, '979, '997 9 Söderlund, Eriksson, 1994, Wiklund, I I Eriksson, Söderlund, Eriksson et al., 1995, Eriksson, Söderlund, Eriksson & Lindström, Söderlund, Eriksson, 2001, Söderlund, Eriksson, 2001, Söderlund, Söderlund, Litteraturförteckning: Almberg, B. (1999) Family caregivers caring for relatives with dementia. Pre- and postdeath experiences. (Dissertation). Department of Clinical Neuroscience and Occupational Therapy and Elderly Care Research, Division of Geriatric Medicine, Karolinska Institutet; and Stockholm Gerontology Research Center, Stockholm, Sweden. Eriksson, K., red., Bondas-Salonen, T., Herberts, S., Lindholm, L. &. Matilainen, D. (1995) Den mångdimensionella hälsan. Vårdforsknings1apport. Vasa sjukvå1dsdistrikt SKN och Åbo Akademi, institutionen för vårdvetenskap, Vasa. Eriksson, K. &. Lindström, U. Å. (1997) Understanding the world of the patient, the suffering human being. The new c1inical paradigm from nursing to caring. Advanced Practice Nursing Quarterly, 3 (I), Eriksson, K. &. Lindström, U. Å. (1999) Abduction - A way to deeper Understanding of the World of Caring. Scandinavian Journal of Caring Science, I 1(4), Eriksson, K. (2001) Vårdvetenskap som akademisk disciplin. Vårdforskningsrapport. Abo Akademi, Institutionen för vårdvetenskap, Vasa. Eriksson, K., Lindström, U. Å. &. Nåden, D. (20or) Caring Science as an Academic Discipline. Paper presented at The Third Internationallnterdisciplinary Conference "Advances in Qualitative Methods", South Africa, Eriksson, K. &. Lindström, U. Å. ( ) Dialog om vårdvetenskaplig grundforskning i postdoktoral workshops, opublicerade manuskript. Åbo Akademi, Institutionen för vårdvetenskap, Vasa. Grafström, M. (1994) The experience of burden in the care of elderly persons with dementia. (Dissertation). Karolinska sjukhuset, Stockholm. Jansson, W. (2001) Family-based Dementia Care. Experiences from the Perspective of Spouses and Adult Children. (Dissertation). Department of Clinical Neuroscience, Dccupationai Therapy and Elderly Care Research, Division of Geriatric Medicine, Karolinska Institutet, Stockholm; Stockholm Gerontology Research Center, Section of Geriatric Medicine Stockholm, Sweden. Matilainen, D. (1997) Idemönster i Karin Neuman-Rahns livsgärning och författarskap - en idehistorisk-biografisk studie i psykiatrisk vård i Finland under 1900-talets första hälft. (Doktorsavhandling). Åbo Akademi, institutionen för vårdvetenskap, Vasa. Sällström, C. (1994) Spouses'experiences of living with a partner with A1zheimer's disease. (Dissertation). Umeå University Medical Dissertations, Umeå. Söderlund, M. (1998).,En mänsklig atmosfär". Trygghet, samhörighet och gemenskap - God vård ur ett patientperspektiv. (Doktorsavhandling). Acta Universitatis Upsaliensis, Uppsala Studies in Education, Uppsala. Söderlund, M. (2004) "Som drabbad aven orkan" - anhörigas tillvaro när en närstående drabbas av demens. (Doktorsavhandling). Abo: Abo Akademis förlag-ab o Akademi University Press. Wiklund, L. (2000) Lidandet som kamp och drama. (Doktorsavhandling). Åbo Akademi, Institutionen för vårdvetenskap, Vasa. Ödman, p-j. (1979) Tolkning, förståelse, vetande. Hermeneutik i teori och praktik. Almqvist & Wiksell Förlag AB, Stockholm. Ödman, p-j. (1997) Pedagogikhistoria och hermeneutik. Pedagogisk forskning i Sverige 2 (2), II OMvARDAREN l/2006

Beslut om tilldelning av MFS-stipendier för år 2013, per lärosäte och institution Lärosäte Institution Interna Externa Totalt Stipendiebelopp*

Beslut om tilldelning av MFS-stipendier för år 2013, per lärosäte och institution Lärosäte Institution Interna Externa Totalt Stipendiebelopp* Beslut om tilldelning av MFS-stipendier för år 2013, per lärosäte och institution Lärosäte Institution Interna Externa Totalt Stipendiebelopp* Blekinge Tekniska Högskola Studerandeavd. Förvaltningen 6

Läs mer

Tabeller. Teckenförklaring Explanation of symbols. Noll Zero. Mindre än 0,5 Mindre än 0,05

Tabeller. Teckenförklaring Explanation of symbols. Noll Zero. Mindre än 0,5 Mindre än 0,05 Universitetskanslersämbetet och SCB 28 UF 23 SM 1401 Tabeller Teckenförklaring Explanation of symbols Noll Zero 0 0,0 Mindre än 0,5 Mindre än 0,05 Less than 0.5 Less than 0.05.. Uppgift inte tillgänglig

Läs mer

Maud Söderlund. Som drabbad av en orkan. Anhörigas tillvaro när en närstående drabbas av demens

Maud Söderlund. Som drabbad av en orkan. Anhörigas tillvaro när en närstående drabbas av demens Maud Söderlund Som drabbad av en orkan Anhörigas tillvaro när en närstående drabbas av demens SOM DRABBAD AV EN ORKAN Som drabbad av en orkan Anhörigas tillvaro när en närstående drabbas av demens Maud

Läs mer

Akutpsykiatrisk vård. talare. Datum och plats: 30 september 1 oktober, Stockholm. Fördjupningsdag 2 oktober: Telefonrådgivning inom psykiatrin

Akutpsykiatrisk vård. talare. Datum och plats: 30 september 1 oktober, Stockholm. Fördjupningsdag 2 oktober: Telefonrådgivning inom psykiatrin Akutpsykiatrisk vård kunskap utveckling inspiration Suicidala personer öka din förmåga i samtal, bemötande och diagnostisering! Omvårdnad i intensiv och akutpsykiatri ta del av senaste forskningen och

Läs mer

Torgeir Alvestad Fil. Dr.

Torgeir Alvestad Fil. Dr. Förskolans relationelle värld - små barn som kompetente aktörer i produktive förhandlingar http://hdl.handle.net/2077/22228 Torgeir Alvestad Fil. Dr. Universitetslektor vid Göteborgs universitet Institutionen

Läs mer

Sjuksköterskeprogrammet, 180 högskolepoäng Programkod VGSSK

Sjuksköterskeprogrammet, 180 högskolepoäng Programkod VGSSK 1(6) Sjuksköterskeprogrammet, 180 högskolepoäng Programkod VGSSK Nursing Programme, 180 higher education credits Inriktningskod ----- Examen Sjuksköterskeexamen Bachelor of Science in Nursing Filosofie

Läs mer

Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution.

Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution. Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution. Lärosäte Institution Externa Interna Totalt Summa* Blekinge tekniska högskola Studerandeavdelningen, Förvaltningen 9 11

Läs mer

Specialistsjuksköterskeprogrammet 2015/2016

Specialistsjuksköterskeprogrammet 2015/2016 Specialistsjuksköterskeprogrammet 2015/2016 60 / 75 HP UPPSALA DISTANS 50%, CAMPUS 100%, CAMPUS 50% Specialistsjuksköterskeprogrammet är för dig som vill fördjupa dina kunskaper och självständigt ansvara

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1)

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1) KAROLINSKA INSTITUTET STOCKHOLM UTBILDNINGSPLAN Specialistutbildning för sjuksköterskor Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1) Graduate Diploma in Psychiatric Care Specialist Nursing I 60 ECTS INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Underkännandets praktik - lärarutbildningens funktion som grindvakt

Underkännandets praktik - lärarutbildningens funktion som grindvakt Underkännandets praktik - lärarutbildningens funktion som grindvakt Docent, Ulla Karin Nordänger (projektledare) Doktorand, Jens Gardesten Professor, Per Gerrevall Fil. dr, Henrik Hegender Doktorand, Kristina

Läs mer

Svensk sjuksköterskeförening om

Svensk sjuksköterskeförening om JUNI 2009 Svensk sjuksköterskeförening om Sjuksköterskans profession De gemensamma kriterierna för en profession är att den vilar på vetenskaplig grund i form av ett eget kunskapsområde leder till legitimation

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100); utfärdad den 19 juni 2013. SFS 2013:617 Utkom från trycket den 2 juli 2013 Regeringen föreskriver 1 att bilaga 1 och

Läs mer

Stress, engagemang och lärande när man är ny

Stress, engagemang och lärande när man är ny Stress, engagemang och lärande när man är ny Longitudinell Undersökning av Sjuksköterskors Tillvaro: LUST Longitudinal Analysis of Nursing Education/Entry in work life: LANE ann.rudman@ki.se Institutionen

Läs mer

Sjuksköterskeexamen Degree of Bachelor of Science in Nursing

Sjuksköterskeexamen Degree of Bachelor of Science in Nursing 1(7) Sjuksköterskeprogrammet, 180 högskolepoäng Programkod Nursing Programme, 180 ECTS Inriktningskod ----- VGSSK Examen Sjuksköterskeexamen Degree of Bachelor of Science in Nursing Filosofie kandidatexamen

Läs mer

Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics

Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics Ergonomisektionen/LSR Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics Frukostseminarie I samverkan med Mousetrapper 2 oktober, 2012 08.30-09.30 Susanne Glimne Leg. Optiker/Universitetsadjunkt Optikerprogrammet

Läs mer

Genusstudier i Sverige

Genusstudier i Sverige Genusstudier i Sverige Genusvetenskapliga studier och genusforskning bedrivs på alltfler högskolor och universitet i Sverige. Genusforskning kan ses som övergripande term för ett fält som också kan benämnas

Läs mer

Forskningsläget nationell och internationell utblick

Forskningsläget nationell och internationell utblick Forskningsläget nationell och internationell utblick Monica Eriksson, PD, Docent Centrum för Salutogenes Institutionen för Omvårdnad, hälsa och kultur Högskolan Väst monica.eriksson@hv.se Handbook on

Läs mer

Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin

Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2007-04-04 Sid 2 (5) 1. Basdata 1.1. Programkod 3FO07

Läs mer

sammanboende med Ylva Hasselberg, professor i ekonomisk historia vid Uppsala universitet två söner från ett tidigare äktenskap

sammanboende med Ylva Hasselberg, professor i ekonomisk historia vid Uppsala universitet två söner från ett tidigare äktenskap Henry Ohlsson Curriculum Vitæ Senast ändrad: 25 februari 2015 Personligt fullständigt namn födelsedatum och födelseort civilstånd Henry Gustav Ohlsson 22 maj 1956, Bollnäs, Sverige sammanboende med Ylva

Läs mer

Högskoleverkets granskning av magisterexamen i arbetsrätt och logopedi, jurist- och logopedexamen, våren 2012

Högskoleverkets granskning av magisterexamen i arbetsrätt och logopedi, jurist- och logopedexamen, våren 2012 Sid 1 (8) skoleverkets granskning av magisterexamen i arbetsrätt och logopedi, jurist- och logopedexamen, våren 2012 Arbetsrätt Juristexamen Logopedexamen Logopedi Jurist- och logopedexamen samt magisterexamen

Läs mer

HUR KAN VI BÄTTRE FÖRSTÅ OCH TA HAND OM BARN SOM ÖVERLEVER CANCER?

HUR KAN VI BÄTTRE FÖRSTÅ OCH TA HAND OM BARN SOM ÖVERLEVER CANCER? PRESSINBJUDAN Stockholm 2005-03-07 HUR KAN VI BÄTTRE FÖRSTÅ OCH TA HAND OM BARN SOM ÖVERLEVER CANCER? I takt med att fler barn överlever sin cancer ställs forskare inför nya frågeställningar. Hur klarar

Läs mer

VÅRDANDE SOM ETIK, RELATION OCH PROCESS 10,5 HP

VÅRDANDE SOM ETIK, RELATION OCH PROCESS 10,5 HP VÅRDANDE SOM ETIK, RELATION OCH PROCESS 10,5 HP Kurskod: VAE010 GRUPPINLÄMNING 3.3 20130504 Vårdande som etik, relation och process 1. VÅRDETISKT PROBLEM Viola Smith född 1929 inkom för tre veckor sedan

Läs mer

Antalet kvinnliga lektorer har ökat med 82 procent. Antal lektorer omräknade till helårspersoner, per kön under perioden 2003 2013

Antalet kvinnliga lektorer har ökat med 82 procent. Antal lektorer omräknade till helårspersoner, per kön under perioden 2003 2013 UF 23 SM 1401 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2013 Higher Education. Employees in Higher Education 2013 I korta drag Antalet kvinnliga lektorer har ökat med 82 procent

Läs mer

Forskande och undervisande personal

Forskande och undervisande personal Universitetskanslersämbetet och SCB 9 UF 23 SM 1301 Forskande och undervisande personal I gruppen forskande och undervisande personal ingår anställningskategorierna, professorer, lektorer, adjunkter, meriteringsanställningar

Läs mer

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2013-06-19 Bilaga 2

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2013-06-19 Bilaga 2 Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad Sidan 1 av 8 2013-06-19 Bilaga 2 Sidan 2 av 8 Innehåll universitetslektor samt biträdande universitetslektor

Läs mer

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Det finns minnen som inte lämnar någon ro Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym

Läs mer

Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes

Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes Åsa Hörnsten Universitetslektor Institutionen för omvårdnad Umeå universitet Vad är framgång? DIVA Diabetesintervention i Västerbotten

Läs mer

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde. Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...

Läs mer

Boka en ambassadör från (H)järnkoll

Boka en ambassadör från (H)järnkoll Boka en ambassadör från (H)järnkoll Ambassadörerna har egna erfarenheter av psykisk ohälsa och berättar gärna om hur det är. Boka din egen ambassadör och slå hål på fördomar och öka dina kunskaper. Du

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. MASTERPROGRAM i VÅRDVETENSKAP palliativ vård 120 HÖGSKOLEPOÄNG. MASTER [TWO YEARS] IN HEALTH CARE SCIENCES - Palliative Care

UTBILDNINGSPLAN. MASTERPROGRAM i VÅRDVETENSKAP palliativ vård 120 HÖGSKOLEPOÄNG. MASTER [TWO YEARS] IN HEALTH CARE SCIENCES - Palliative Care UTBILDNINGSPLAN MASTERPROGRAM i VÅRDVETENSKAP palliativ vård 120 HÖGSKOLEPOÄNG MASTER [TWO YEARS] IN HEALTH CARE SCIENCES - Palliative Care 120 ECTS credits 1 (8) Masterprogram i vårdvetenskap palliativ

Läs mer

Integrering av den fysiska och psykosociala miljön betydelsen av organisation och ledarskap

Integrering av den fysiska och psykosociala miljön betydelsen av organisation och ledarskap Integrering av den fysiska och psykosociala miljön betydelsen av organisation och ledarskap Docent David Edvardsson La Trobe University Umeå Universitet - Vad betyder ledarskapet för integreringen av fysisk

Läs mer

Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara:

Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara: Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara: säker kunskapsbaserad och ändamålsenlig patientfokuserad effektiv jämlik i rimlig tid Turning ideas into action initial idea might

Läs mer

Kunskapsbaserad vård av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman

Kunskapsbaserad vård av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman Kunskapsbaserad vård av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman Ca 140 000 personer - de flesta mycket gamla 5 % av befolkningen 65 år och äldre 40 % av befolkningen 90-95 år

Läs mer

Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom

Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom Gunilla Cruce Socionom, PhD POM-teamet i Lund & Inst kliniska vetenskaper - psykiatri Lunds universitet Sverige

Läs mer

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2015-06-11 Bilaga 2

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2015-06-11 Bilaga 2 Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad Sidan 1 av 8 2015-06-11 Bilaga 2 Sidan 2 av 8 Innehåll Övergripande bedömningsgrunder... 3 universitetslektor

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

eller sjuk? Anna Nixon Andreasson Stressforskningsinstitutet och Med.dr Anna Nixon Andreasson

eller sjuk? Anna Nixon Andreasson Stressforskningsinstitutet och Med.dr Anna Nixon Andreasson Hur vet man om man är frisk eller sjuk? Anna Nixon Andreasson Stressforskningsinstitutet och Centrum för allmänmedicin Med.dr Anna Nixon Andreasson Hälsa och sjukdom genom historien Hälsa och sjukdom genom

Läs mer

Har vårdmiljön betydelse för hälsa och återhämtning Evidensbaserad kunskap och patient outcome

Har vårdmiljön betydelse för hälsa och återhämtning Evidensbaserad kunskap och patient outcome Har vårdmiljön betydelse för hälsa och återhämtning Evidensbaserad kunskap och patient outcome Isabell Fridh Intensivvårdssjuksköterska, Fil Dr Ins7tu7onen för vårdvetenskap och hälsa Vårdvetenskap Vårdvetenskap

Läs mer

Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter att öka

Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter att öka UF 23 SM 1501 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2014 Higher Education. Employees in Higher Education 2014 I korta drag Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter

Läs mer

Projektplan. för PNV

Projektplan. för PNV Projektplan för PNV ( Patient Närmre Vård) Eva Müller Avdelningschef Vårdenheten avd 15 2005-06-06 1 Innehållsförteckning Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Metod sid. 4 Kostnader sid. 5 Tidsplan sid. 5 Referenslista

Läs mer

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

Litteratursammanställning 2009-05-05 ANHÖRIGA. Situation, behov och samhällets stöd En litteratursammanställning

Litteratursammanställning 2009-05-05 ANHÖRIGA. Situation, behov och samhällets stöd En litteratursammanställning ANHÖRIGA Situation, behov och samhällets stöd En litteratursammanställning Dokumentägare: FoU Seniorium 1(28) INNEHÅLL 1 INLEDNING Vem är anhörig? Anhörigas situation Anhörigas behov och samhällets stöd

Läs mer

Institutionen för vårdvetenskap UTBILDNINGSPLAN FÖR SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET 180 HÖGSKOLEPOÄNG

Institutionen för vårdvetenskap UTBILDNINGSPLAN FÖR SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET 180 HÖGSKOLEPOÄNG Institutionen för vårdvetenskap UTBILDNINGSPLAN FÖR SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET 180 HÖGSKOLEPOÄNG UTBILDNINGSPLAN FÖR SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET, 180 HÖGSKOLEPOÄNG, Bachelor of Science in Nursing Beslut om inrättande

Läs mer

KAPITEL 10 projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv

KAPITEL 10 projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv 10. Projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv Medlemmarna i gruppen representerar olika infallsvinklar på kunskapsområdet och gruppen har bestått av följande personer: Projektgrupp Sten Anttila

Läs mer

Kommunikation av sjukdom

Kommunikation av sjukdom Kommunikation av sjukdom Hur sjukdom uppfattas och hur sjukroller uttrycks och kommuniceras är kulturberoende och varierar i tid och rum hur förklarar man sjukdom till vem vänder man sig när man är sjuk

Läs mer

Programbeskrivning för doktorsprogram

Programbeskrivning för doktorsprogram Programbeskrivning för doktorsprogram i Teknik och Hälsa vid KTH Programbeskrivningen är fastställd av Lars-Åke Brodin, Ewa Wigaeus Tornqvist, Svein Kleiven 2010-09-10, ändrad: 2010-09-10 Programbeskrivning

Läs mer

Vid Samhälls- och vårdvetenskapliga fakulteten

Vid Samhälls- och vårdvetenskapliga fakulteten 59 Samhälls- och vårdvetenskapliga fakulteten Examina Vid Samhälls- och vårdvetenskapliga fakulteten kan man studera för politices magisterexamen och för magisterexamen i hälsovetenskaper. Man kan också

Läs mer

I have to quit! Factors that influence quit attempts in smokers with COPD

I have to quit! Factors that influence quit attempts in smokers with COPD I have to quit! Factors that influence quit attempts in smokers with COPD, distriktssköterska, med. dr. FPU ledare Akademiskt primärvårdscentrum Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) Kronisk inflammation

Läs mer

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Värdegrund - att göra gott för den enskilde Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

Föreläsare - Skånska demensdagen 6 oktober 2015

Föreläsare - Skånska demensdagen 6 oktober 2015 1 Föreläsare - Skånska demensdagen 6 oktober 2015 Nollvision Lars Sonde Utredare och forskare vid Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum Engagerad i Svenskt Demenscentrums utbildningsarbete. Under föreläsningen

Läs mer

PUBLICERINGSRÅD FÖR DEN MEDICINSKA OCH HÄLSOVETENSKAPLIGA FAKULTETEN VID LINKÖPINGS UNIVERSITET OCH FÖR REGION ÖSTERGÖTLAND

PUBLICERINGSRÅD FÖR DEN MEDICINSKA OCH HÄLSOVETENSKAPLIGA FAKULTETEN VID LINKÖPINGS UNIVERSITET OCH FÖR REGION ÖSTERGÖTLAND PUBLICERINGSRÅD FÖR DEN MEDICINSKA OCH HÄLSOVETENSKAPLIGA FAKULTETEN VID LINKÖPINGS UNIVERSITET OCH FÖR REGION ÖSTERGÖTLAND Publikationer i vetenskapliga tidskrifter tillhör hörnstenarna i forskningsverksamhet

Läs mer

Ögonsjukvård 2013. 7 8 februari 2013, Stockholm

Ögonsjukvård 2013. 7 8 februari 2013, Stockholm Ögonsjukvård 2013 Neurooftalmologi neurologiska sjukdomars påverkan på ögonen Så utför du synfältsundersökning för olika diagnoser metoder, tolkning och vanliga felkällor Telefonrådgivning inom ögonsjukvård

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

PSYKIATRI. Ämnets syfte

PSYKIATRI. Ämnets syfte PSYKIATRI Ämnet psykiatri är tvärvetenskapligt. Det bygger i huvudsak på medicinsk vetenskap, vårdvetenskap och pedagogik. Ämnet behandlar vård- och omsorgsarbete vid psykiska sjukdomar. Ämnets syfte Undervisningen

Läs mer

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund 2012-12-06 Syftet med dagen att presentera det nationella kunskapsstödet för palliativ vård med innehåll, krav och konsekvenser för kommunernas och regionens ledning i Västra Götaland En värdegrund uttrycker

Läs mer

"Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna?" Lars-Eric Olsson Fil. Dr

Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna? Lars-Eric Olsson Fil. Dr "Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna?" Lars-Eric Olsson Fil. Dr Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, centrum för personcentrerad vård Personer är vi

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

Kvinnor med en utbildning på forskarnivå. Per Gillström, Universitetskanslersämbetet, tfn 08-563 085 16, per.gillstrom@uk-ambetet.

Kvinnor med en utbildning på forskarnivå. Per Gillström, Universitetskanslersämbetet, tfn 08-563 085 16, per.gillstrom@uk-ambetet. UF 23 SM 1301 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2012 Higher Education. Employees in Higher Education 2012 I korta drag Personalen allt mer välutbildad Den forskande och undervisande

Läs mer

Festtal Den öppna högskoleundervisningen på Åland 40 år

Festtal Den öppna högskoleundervisningen på Åland 40 år Festtal Den öppna högskoleundervisningen på Åland 40 år Bästa studenter, lärare och gäster, det är en stor ära för mig att idag få hålla festtalet till den öppna högskoleverksamheten på Åland som nu fyller

Läs mer

En doktorands rätt att disputera

En doktorands rätt att disputera Lunds universitet, rektor Box 117 221 00 Lund Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Teresa Edelman 8534 teresa.edelman@hsv.se

Läs mer

Vård- och omsorgsprogrammet (VO)

Vård- och omsorgsprogrammet (VO) 204 gymnasieskola 2011 (VO) Examensmål för vård- och omsorgsprogrammet Vård- och omsorgsprogrammet är ett yrkesprogram. Efter examen från programmet ska eleverna ha de kunskaper som behövs för att arbeta

Läs mer

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Innehåll Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun sid 3 Befolkningsprognos för äldre i Alingsås kommun sid 4 Att bo tryggt sid 5 Stöd för ett gott åldrande sid

Läs mer

Antal svarande Fråga 1.1 I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=203

Antal svarande Fråga 1.1 I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=203 Antal svarande Fråga. I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=23 9 9 8 79 Antal svarande 7 6 5 4 I mycket hög grad I hög

Läs mer

FÖRETAGSSKÖTERSKEUTBILDNING, 40 POÄNG

FÖRETAGSSKÖTERSKEUTBILDNING, 40 POÄNG HÄLSOVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN Utbildningsplan för uppdragsutbildning Dnr CF 50-37/2006 Sida 1 (5) FÖRETAGSSKÖTERSKEUTBILDNING, 40 POÄNG Occupational Health Nursing Programme, 40 points Utbildningsprogrammet

Läs mer

Madeleine Åberg-Svensk, sekreterare

Madeleine Åberg-Svensk, sekreterare Närvarande Britt-Marie Lindgren (ordf.), Institutionen för omvårdnad Solveig Engman, Institutionen för omvårdnad Christina Juthberg, Institutionen för omvårdnad (Örnsköldsvik) Elisabeth Lindahl, Institutionen

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Kursplan. Medicinsk vetenskap psykiatri, obstetrik, pediatrik, geriatrik. Medical Science psychiatry, obstetrics, paediatrics, geriatrics

Kursplan. Medicinsk vetenskap psykiatri, obstetrik, pediatrik, geriatrik. Medical Science psychiatry, obstetrics, paediatrics, geriatrics Kursplan Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete Kurskod VOA441 Dnr 14/2001-510 146/2003-510 Beslutsdatum 2001-01-24 2003-06-23 Kursens benämning Engelsk benämning Ämne Medicinsk vetenskap psykiatri,

Läs mer

Kursplanen är föredragen vid Forskningsnämndens möte den 27 oktober 2011 och godkänd genom Ordförandebeslut den 20 februari 2012

Kursplanen är föredragen vid Forskningsnämndens möte den 27 oktober 2011 och godkänd genom Ordförandebeslut den 20 februari 2012 Kursplanen är föredragen vid Forskningsnämndens möte den 27 oktober 2011 och godkänd genom Ordförandebeslut den 20 februari 2012 Gäller från 2012 Teorier och metoder för forskning om sociala representationer,

Läs mer

Mats Karlsson 2008 04 25

Mats Karlsson 2008 04 25 Akademin för hälsa, vård och välfärd, HVV 10 veckor på Åland Utvärderingsrapport från praktikperiod på Stiftelsen Hemmet, Åland Mats Karlsson 2008 04 25 Denna rapport beskriver praktiktiden 21 januari

Läs mer

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY VÄSTERBOTTEN COUNTY COUNCIL Epidemiology and Global Health Strategic Development Office Public Health Unit ANNELI IVARSSON

Läs mer

PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points

PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points UTBILDNINGSPLAN PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora

Läs mer

Utbildningsplan för specialistsjuksköterskeprogrammet kirurgisk vård 2KV13

Utbildningsplan för specialistsjuksköterskeprogrammet kirurgisk vård 2KV13 Utbildningsplan för specialistsjuksköterskeprogrammet kirurgisk vård 2KV13 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2011-11-24 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2012-10-17 Reviderad av Styrelsen för utbildning

Läs mer

Den effektiva föreläsningen form och innehåll

Den effektiva föreläsningen form och innehåll Den effektiva föreläsningen form och innehåll Ulf Ekelund, Inst f Kliniska Vetenskaper, Lund Abstract I föreliggande arbete beskrivs kortfattat följande fördelar med föreläsningen som undervisningsform:

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Statistik i samband med sista ansökningsdag till vårterminen 2014 (VT 2014)

Statistik i samband med sista ansökningsdag till vårterminen 2014 (VT 2014) Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Fredrik Lindström Statistiker 1-4755 fredrik.lindstrom@uhr.se PM Datum 213-1-17 Diarienummer 1.1.1-393-213 Postadress Box 4593 14 3 Stockholm

Läs mer

Modell för omvårdnad Institutionen för omvårdnad, Umeå universitet. Fastställd vid prefektens beslutsmöte 2015-01-29

Modell för omvårdnad Institutionen för omvårdnad, Umeå universitet. Fastställd vid prefektens beslutsmöte 2015-01-29 Modell för omvårdnad Institutionen för omvårdnad, Umeå universitet Fastställd vid prefektens beslutsmöte 2015-01-29 1 Modell för omvårdnad En modell för omvårdnad (Figur 1), används och utvecklas successivt

Läs mer

Marie Gustafsson. Forskning och publicering Olika typer av publikationer och informationskällor Vetenskapliga artiklar. marie.gustafsson@hb.

Marie Gustafsson. Forskning och publicering Olika typer av publikationer och informationskällor Vetenskapliga artiklar. marie.gustafsson@hb. Att söka information Marie Gustafsson marie.gustafsson@hb.se Dagens föreläsning: Att söka vetenskaplig litteratur Forskning och publicering Olika typer av publikationer och informationskällor Vetenskapliga

Läs mer

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11 Värdegrund för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27 Reviderad 2011-05-11 Värdegrund Värdegrunden anger de värderingar som ska vara vägledande för ett gott

Läs mer

Utbildningsplan för masterprogrammet i hälsoinformatik 4HI10

Utbildningsplan för masterprogrammet i hälsoinformatik 4HI10 Utbildningsplan för masterprogrammet i 4HI10 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2009-11-06 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2009-11-24 Sid 2 (7) 1. Basdata 1.1. Programkod 4HI10 1.2. Programmets

Läs mer

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda.

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. 1 PSYKOTERAPI ALA PETRI - Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. - Definition av psykoterapi: Psykoterapi är en behandlingsmetod väl förankrad i psykologisk

Läs mer

Innehåll. Förord... 7. Inledning... 9. Vardagsångest och hur man hanterar den... 65. kapitel 1 Vad är ångest?... 11. kapitel 2 Teorier om ångest...

Innehåll. Förord... 7. Inledning... 9. Vardagsångest och hur man hanterar den... 65. kapitel 1 Vad är ångest?... 11. kapitel 2 Teorier om ångest... Innehåll Förord.... 7 Inledning.... 9 kapitel 1 Vad är ångest?... 11 kapitel 2 Teorier om ångest.... 27 kapitel 3 Arv eller miljö?... 51 kapitel 4 Michael Palin och Graham Taylor: Vardagsångest och hur

Läs mer

Kursplan. Beslutsdatum 2001-09-11 2002-02-19 Kursens benämning Vårdvetenskap/Omvårdnad - hälsa. Caring Science with focus on Nursing - health

Kursplan. Beslutsdatum 2001-09-11 2002-02-19 Kursens benämning Vårdvetenskap/Omvårdnad - hälsa. Caring Science with focus on Nursing - health Kursplan Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete Kurskod VRA422 Dnr 196/1-510 23/2-510 Beslutsdatum 1-09-11 2-02-19 Kursens benämning Vårdvetenskap/Omvårdnad - hälsa Engelsk benämning Ämne Caring

Läs mer

HÄLSA SOM STRATEGI. Inspirationsföreläsning med Per Gärdsell. Mars 2011

HÄLSA SOM STRATEGI. Inspirationsföreläsning med Per Gärdsell. Mars 2011 HÄLSA SOM STRATEGI Mars 2011 Inspirationsföreläsning med Per Gärdsell Inom ramen för hälsofrämjande skolutveckling anordnas varje år en inspirationsdag för förskolor och skolor i Laholm som arbetar med

Läs mer

78 procent av Umeå universitets granskade utbildningar är av hög kvalitet/mycket hög kvalitet

78 procent av Umeå universitets granskade utbildningar är av hög kvalitet/mycket hög kvalitet Sid 1 (5) 78 procent av Umeå universitets granskade utbildningar är av hög kvalitet/mycket hög kvalitet Psykologi Nationalekonomi Medie- och kommunikationsvetenskap Journalistik Geovetenskap och kulturgeografi

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i journalistik, medier och kommunikation, 240 högskolepoäng

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i journalistik, medier och kommunikation, 240 högskolepoäng Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i journalistik, medier och kommunikation, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet

Läs mer

En broschyr om Tvångssyndrom

En broschyr om Tvångssyndrom En broschyr om Tvångssyndrom Riksförbundet för Social och Mental Hälsa Förekomst Tvångssyndrom är en form av psykiska besvär som över 2 % av befolkningen har. Man talar därför om det som en folksjukdom.

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Palliativ vård. Vård vid. slutskede

Palliativ vård. Vård vid. slutskede Palliativ vård Vård vid slutskede Grafisk produktion: Mediahavet Foto: Cia Lindkvist/Mediahavet att leva tills man dör Palliativ vård handlar om sjukdomar som vi inte kan läka och hela. Inför svår sjukdom

Läs mer

Salutogent tänkande. Att jobba med det friska hos barn och ungdomar. BRIS och Stiftelsen Allmänna Barnhuset. www.salutogenes.com

Salutogent tänkande. Att jobba med det friska hos barn och ungdomar. BRIS och Stiftelsen Allmänna Barnhuset. www.salutogenes.com Salutogent tänkande Att jobba med det friska hos barn och ungdomar BRIS och Stiftelsen Allmänna Barnhuset Salutogenes Utveckling mot hälsa Stress- sårbarhetsmodellen STRESS Hög - Livshändelser ohälsa

Läs mer

Att arbeta inom Stöd och service

Att arbeta inom Stöd och service Att arbeta inom Stöd och service 1 Att arbeta inom Stöd och service Att leva med en funktionsnedsättning innebär att man på grund av skada eller sjukdom har svårt att fungera utan hjälp. Stöd och service

Läs mer

Landstingets program om integration LÄTT LÄST

Landstingets program om integration LÄTT LÄST Landstingets program om integration LÄTT LÄST Alla har rätt till ett gott liv De flesta av oss uppskattar en god hälsa. Oftast tycker vi att den goda hälsan är självklar ända tills något händer. Hälsa

Läs mer

13-14/6 2011 Birmingham botanical gardens

13-14/6 2011 Birmingham botanical gardens 13-14/6 2011 Birmingham botanical gardens Bakgrund Uppdrag Klinisk bibliotekarie på Hudiksvalls sjukhus sept. 2010 - maj 2011: 22 sjuksköterskor på en kirurgisk vårdavd. deltog en strävan att knyta biblioteket

Läs mer

Hur ska vi ta hand om de allra äldsta i framtiden?

Hur ska vi ta hand om de allra äldsta i framtiden? Hur ska vi ta hand om de allra äldsta i framtiden? - dagens och morgondagens utmaningar Mats Thorslund Aging Research Center Karolinska Institutet/Stockholms universitet Vad kommer att hända? Befolkningsutvecklingen

Läs mer

FÖRTECKNING ÖVER UTBILDNINGSOMRÅDENA VID UNIVERSITETEN, EXAMINAS NAMN OCH DE UNIVERSITET DÄR EXAMINA KAN AVLÄGGAS

FÖRTECKNING ÖVER UTBILDNINGSOMRÅDENA VID UNIVERSITETEN, EXAMINAS NAMN OCH DE UNIVERSITET DÄR EXAMINA KAN AVLÄGGAS 2220 Bilaga FÖRTECKNING ÖVER UTBILDNINGSOMRÅDENA VID UNIVERSITETEN, EXAMINAS NAMN OCH DE UNIVERSITET DÄR EXAMINA KAN AVLÄGGAS Förkortningar av utbildningsenheternas namn: BA HHH HU HU (SSKH) JoU JU KIH

Läs mer

Nära Varandra. Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans

Nära Varandra. Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans Nära Varandra Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans 2 Nära Varandra det här vill vi! Relationer är det viktigaste vi har. Vi människor vill hitta sätt att, som det här häftet heter,

Läs mer

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg I februari 2011 startade arbetet med nya blandade lokala lärande nätverk inom det prioriterande området: Kombinera förvärvsarbetet och anhörigomsorg.

Läs mer

FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka

FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka 1 FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka Syftet med denna guide är att ge information om hur det är att leva med en person

Läs mer

Utveckling av etisk kompetens vid specialistsjuksköterskeutbildningen inriktning mot operationssjukvård

Utveckling av etisk kompetens vid specialistsjuksköterskeutbildningen inriktning mot operationssjukvård Introduktion Utveckling av etisk kompetens vid specialistsjuksköterskeutbildningen inriktning mot operationssjukvård Institutionen för hälsovetenskaper Omvårdnad Ann-Catrin Blomberg E-mail: Ann-Catrin.Blomberg@kau.se

Läs mer