När beslzrivs vård som god?
|
|
- Linda Forsberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 När beslzrivs vård som god? Maud Söderlund Leg. sjuksköterska, fil. dr. i pedagogik och doktor i hälsovetenskap, lektor i hälsopedagogik vid institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Högskolan i Gävle 'ag är filosofie doktor i pedagogik och doktor i hälsovetenskap, med huvudämnet vårdvetenskap, och anställd som universitetslektor i hälsopedagogik vid Högskolan i Gävle. Jag deltar sedan '999 i en postdoktoral utbildning i vårdvetenskap, med syfte att uppnå docentkompetens. Inom ramen för den avser jag att beskriva olika perspektiv på vård, vårdares (licentiatavhandling i pedagogik, 1993), patienters (doktorsavhandling i pedagogik, '998) och anhörigas (vårdvetenskaplig avhandling, 2004), för att förstå vård som fenomen. Ett övergripande syfte med den nu pågåendestudien är att medelst en kvalitativ meta-analys av tidigare studier komparera studierna både avseende perspektiv och metodologi, vilket kan leda till såväl teorigenerering som metodutveckling. Som förste forskare utanför Amerika tilldelades jag 2000 professor Madeleine Leiningers Research Award för vårdvetenskaplig utveckling. Jag har även tilldelats ett antal stipendier för framgångsrika forskningsinsatser och erhöll vitsordet eximia cum laude approbatur för den vårdvetenskapliga avhandlingen2004 Sen '999 har iag parallellt med slutfasen i min forskarutbildning i vårdvetenskap bedrivit postdoktorala studier i vårdvetenskap vid Åbo Akademi, samhälls- och vårdvetenskapliga fakulteten, institutionen för vårdvetenskap i Vasa. Där avlade jag i juni 2004 min avhandling i vårdvetenskap vars titel är: IISom drabbad aven orkan - anhörigas tillvaro när en närstående drabbas av demensii. Jag är bihandledare för forskarstuderande i pedagogik vid pedagogiska institutionen, Uppsala universitet och vid pedagogiska institutionen vid Åbo Akademi i Vasa, i vårdvetenskap vid institutionen förvårdvetenskap, Åbo Akademi, Vasa och i medicinsk vetenskap vid Karolinska institutet. För närvarande deltar jag i en handledarutbildning för forskare i samarbete med lärosäten inom Pentaplus, det vill säga Karlstads universitet, Kau, Örebro universitet, Oru, Högskolan Dalarna, HDa, Högskolan i Gävle, HiG, och Mälardalens högskola, MdH. Jag är också projektledare för ett projekt vars intresse är att identifiera hur människor som ska arbeta professionellt med hälsofrämjande insatser för andra tänker kring hälsa och en hälsofrämjande livsstil. Jag utexaminerades som sjuksköterska 1968 vid dåvarande Sjuksköterskeskolan i Gävle utexaminerades jag från vidareutbildning för sjuksköterskor i medicinsk och kirurgisk sjukvård. Tog examen som vårdlärare vid SIHUS 1975 och har sedan 1976 utbildat sjuksköterskor från grund- till vidareutbildning. Jag har också undervisat i vårdlärarutbildningen vid Uppsala universitet avlade jag en magisterexamen i vårdvetenskap vid institutionenför vårdvetenskap i Vasa. Samma år lade jag även fram min licentiatavhandling i pedagogik med titeln IIGod omvårdnad - en beskrivning av intentioner och uppfattningar ll, vilken berör sjuksköterskors uppfattningar av god omvårdnad disputerade jag i ämnet pedagogik. Avhandlingens titel är III en mänsklig atmosfär" Trygghet, samhörighet och gemenskap - god vård ur ett patientperspektiv, vilken berör pedagogiska processer i olika vårdsammanhang och dess effekteravseende människors hälsa. Efter disputationen i december 1998 var jag ämnesansvarig i pedagogik inom sjuksköterskeprogrammet, med inriktning mot hälsa, vård och omsorg. I och med en omorganisation vid Högskolan i Gävle tillfördes jag 2001 institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi. Därefter var jag den samhällsvetenskapliga ledamoten i programrådet för sjuksköterskeprogrammet. Sedan 1999 har jag också handlett friskvårdspedagogiska programmets studenters uppsatser på C- och D-nivåerna. Jag var även projektledareför arbetsgruppen för utveckling av friskvårdspedagogiska programmet under och var under programansvarig för hälsopedagogiska programmet, en utveckling av det friskvårdspedagogiska programmet. Sedan 2003 är jag lektor i hälsopedagogik vid institutionenför pedagogik, didaktik och psykologi vid Högskolan i Gävle och tillika kursansvarig för de hälsopedagogiska kurserna i hälsopedagogiska programmet. 22 OMvARDAREN l/2006
2 I orlzanens öga finns en lugn och vilsa1n plats Andelen människor som drabbas av demens i Sverige ökar. De kommer att behöva vård i någon form. Man kan på goda grunder anta att anhöriga påverkas av hur vården organiseras och av hur professionella vårdare bemöter dem och deras närstående i deras kontakt med vården. TEXT: M.ud Söderlund ILLUSTRATIONER: Linn Fleisher Idenna artikel, som utgår från min doktorsavhandling i vårdvetenskap: "Som drabbad aven orkan" - anhörigas tillvaro nären närstående drabbas av demens" I presenteras anhörigas erfarenheter av att vara anhöriga till en närstående som drabbats av demens och som behöver vård, endera av de anhöriga själva eller av andra. r Sverige har vi en bland världens äldsta befolkningar. Detta får troligtvis konsekvenser på olika sätt, en är att när andelen äldre ökar så ökar också antalet människor som drabbas av demens. Dessa kommer att behöva vård i någon fonn. Troligtvis kommer detta i första hand att beröra de anhöriga, eftersom tillgången på vårdplatser, personal och ekonomiska resurser är starkt begränsade, vilket kan te sig cyniskt enär vi idag har kunskap och kompetens att vårda människor som drabbats av demens utifrån helt andra förutsättningar än tidigare generationer - om bara de ekonomiska resurserna finns. Det är nu istället de anhöriga som tvingas axla det gemensamma samhällsansvaret. En del vårdar frivilligt själva sina närstående, med eller utan hjälp, medan andra fortfarande tvingas lämna över vården till andra. Andra känner sig tvingade att vårda den närstående i hemmet, med el- > OMvARDAREN t/2006 2)
3 > ler utan hjälp, när de istället kanske skulle vilja få hjälp med vården. Många av de anhöriga ansvarar för och utför vården av den närstående ensamma. Denna period påverkar de anhörigas hälsa negativt och utgör den viktigaste orsaken till att den närstående blir placerad i särskilt boende. Detta gör de anhöriga till en extremt sårbar grupp, vilket riktar mitt intresse mot denna grupp. De anhörigas perspektiv på vård kan ge en värdefull och kompletterande bild av betydelse, framför allt i relation till professionellt vårdande. Min studie utgör därför en beskrivning av de anhörigas tillvaro när en för dem närstående drabbas av demens och behöver vård. I Studien har i huvudsak genomförts i Sverige, varför det företrädesvis är svenska förhållanden som lyfts fram. Tidigare studier fokuserar framförallt på de anhörigas vård av den närstående - inte vården av de anhöriga själva eller vad vård betyder för dem, se figur. Tidigare forskning har visat att det som avgör för de anhörigas upplevelse av hälsa är mer hur de anhöriga ser på sig själva, sina relationer och på livet i stort än den närståendes tillstånd. Därför blir det viktigt att flytta fokus, se figur r, för att kunna förstå när de anhöriga tillskriver hälsa en innebörd och när de tillskriver livet en mening. Några studier vars intresse varit att studera anhörigas hälsa har genomförts. 2 De riktar sitt intresse endera mot unga anhöriga, mot makar eller mot anhöriga till närstående med en Anhörigas vård aven närstående som drabbats av demens. Identifierar mönster i hur anhöriga upplever att det är att vårda en närstående. Gestaltar makars erfarenhet av att vårda en maka/make i det egna hemmet. Figur~. Forslmingsfältet beroende av fokus. särskild sjukdomsdiagnos, medan studier som berör anhörigas lidande, speciellt i relation till hälsa, är ovanliga. Detta är ännu ett outforskat område, även om man när man applicerar ett lidandeperspektiv på tidigare studiers resultat kan identifiera lidande. Från tidigare beskrivningar av de anhörigas situation såsom varande ansvarsfull, stressfylld, tung och krävande och att de själva är i behov av såväl medicinsk behandling som psykologiskt omhändertagande och omfattande stödprogram, framgår att de anhöriga lider. Om de anhöriga känner sig ensamma i sin ensamhet för att de upplever sig övergivna av andra och om de upplever hopplöshet, oro, rädsla och otillräcklighet, och om de inte får bekräftelse av andra förstärks denna bild. Därmed blir det möjligt att identifiera konflikten mellan hur vård och vårdande är och borde vara. Ovanstående kan mot bakgrund av hur litet de anhörigas situation förstås eller uppmärksammas av vårdare få ödesdigra konsekvenser avseende de anhörigas möjligheter att nå hälsans potential. Därmed vidrörs vårdandets innersta kärna; att hjälpa en annan människa när denne själv inte kan, vill eller förmår. En utgångspunkt för studien är att den naturliga liksom den professionella vården om anhöriga - kan ses som en vårdvetenskapens ide,3 vars yttersta syfte är att lindra lidande och befrämja liv, vilket bekräftas dels ur ett idehistoriskt perspektiv,4 dels hur lidande såväl som Vårdares vård och omsorg om de anhöriga till en närstående som drabbats av demens. Gestaltar de anhörigas situation, och när lidande, vård och hälsa tillskrivs mening av de anhöriga i deras kontakt med vården och dess representanter. lindring av lidande framträder som ett grundfenomen i olika vårdkontexter.5 Utgående från att betrakta lidandet som en grundkategori för vårdande kan det bli möjligt att se vård ur en ny aspekt, men även att ge en nybeskrivning av hälsa ur ett anhörigperspektiv. Detta givet att man antar att lidandets och hälsans dimensioner inte utesluter varandra utan att de tvärtom verkar förutsätta varandra. 6 Avsikten i denna studie är därför att utifrån ett vårdvetenskapligt perspektiv beskriva den gestalt som kan förmå förändra vår förståelse för de anhörigas situation. Vad som är vårdande är den systematiska vårdvetenskapens intresse och hur vi kan förverkliga vårdandet den kliniska vårdvetenskapens.7 Ett övergripande syfte med avhandlingen är att utveckla en modell för vårdande, såsom det gestaltar sig för anhöriga, speciellt när en för dem närstående drabbas av demens och behöver vård. Syftet med avhandlingen är även hermeneutiskt. Den vill bidra till läsarens förståelse av tolkningens och förståelsens väsen. Att tolka och förmedla människors budskap är både ansvarsfullt och viktigt. Det är tolkningen som öppnar de anhörigas värld och blottlägger därmed deras vardagsverklighet och deras upplevelser av den. Den ska vara så levandegjord att läsaren själv kan uppleva vad detta kan innebära.8 För vårdvetenskapen blir det viktigt att nå insikt om vad som är utmärkande för de anhörigas situation i kontakt med vård, sett ur deras perspektiv. Att skapa det vetande som kan öka vårdares förmåga att förstå patienters ochanhörigas villkor och tillgodose deras rätt till vård av god kvalitet är därför en utmaning värd att anta. Än mer värt är det om kunskapen upplevs så meningsfull att den kan åstadkomma framsteg i praxis. Ytterst söker jag som forskare förståelse av vårdandets värld i min strävan från det triviala till det meningsfulla. Det anstår vårdvetenskapen att visa den väg som leder från söndring till helhet. Det är i vardagshandlingar som vårdare kan visa sin respekt för de anhöriga.9 Genom att tillåtas berätta sin livsberättelse kan det bli möjligt för de anhöriga att se helhet och mening med det som skett. Att stanna upp och lyssna på deras minnen och upplevelser, att ha mod att gå in i lidandets kampro tillsam- 24 OMvARDAREN l/2006
4 våniandets kärleksgärningar kan identifieras i de anhörigas utsagor utgör det den hälsoresurs som ger de anhöriga kraft och mod att leva - även i stunder av sjukdom ochlidande. Vårdarens uppgift blir att se och förstå att den anhöriga lider och att villkorslöst försöka lindra lidandet, även om de inte alltid kan förstå lidandets dimensioner. Det åligger dem att skapa det vårdande som för de anhöriga utgör ett vårdande meningssammanhang - att få vara i en atmosfär av gemenskap, som en känsla av samförstånd.i 6 mans med den anhörige utgör vårdarens viktigaste vårdaktivitet i dennes strävan att väcka det hopp som kan ge livet mening, och det som kan förmå de anhöriga att sträcka sig vidare. Detta möter upp mot människans längtan efter värdighet och ses av betydelse för hennes möjlighet att försonas med livet och dess villkor och ses också som avgörande för att uppnå den enhet av helighet som utgör människans väsen. I I De anhörigas utsagor bär berättelsens kännetecken. Deras berättelse tar form i relation till hur det har varit och vad de ser framför sig ska hända dem och deras närstående. Ur deras utsagor framträder de universella temata som förmår öppna de anhörigas värld och visa hur den anhöriga tolkar och upplever sin situation. Dessa temata är utanförskapets tillvaro, ingenmanslandets tillvaro och gemenskapens tillvaro. I en fallstudie som återges i avhandlingen I2 kan vi se hur det är att leva, tyngd avansvarsbördan, i ständig beredskap för vad som kan hända, i en känsla av oförståelse inför sin situation och med känslan av att vara övergiven av samhället, vilket torde vara förödande för den anhörigas hälsa, varför den anhöriga tillskrivs ett lidande på dess samtli- ga nivåer, det vill säga på görande, varande och varandenivå.i3 Detsamma kan beskrivas gälla de anhöriga som känner främlingskap, kaos och uppgivenhet i de villkor av ohälsa, illabefinnande och olust som deras utanförskap medför. Däremot kan den kamp de anhöriga utkämpar tillsammans med vårdare föra dem fram emot samhörighetens känsla av värdighet i en vårdande gemenskap. Då ersätts utanförskapets lidande med lindring av lidande även på den existentiella nivån, så att lust, känsla av välbefinnande, harmoni i och med livet, förmår ge dem den livskraft de behöver för att leva. Avgörande synes vara ingenmanslandets vara ellericke vara somett vårdvetenskapens territorium,i4 det vill säga om vårdare förmår svara an på de anhörigas önskan om ett kärleksfullt bemötande och en kärleksfull vård eller inte gör det. Från de anhörigas perspektiv på vård upplevs det kränkande om vårdare, utanatt förmedla en kärleksfull hållning, bara kommer och utför sina uppgifter. Genom att tolka de anhörigas utsagor blir det möjligt att se det meningsbärande, och vårdandets meningssammanhang framträder och kan beskrivas. En abduktiv tesi5 som formats är - att när Att möta en annan människa innebär i sig en konkret kärlekshandling. I det sammanhanget möts mansomvärdefull oavsett vem man är. I relation till Katie Erikssons vårdteori17 blir det även förståeligt att de anhörigas lidande lindras när de upplever värdighet och välbefinnande. När de bekräftas, tröstas och helas i gemenskapens tillvaro erfar de hälsans vara. Det är den transkriberade texten från tjugosju anhörigas utsagor om sina upplevelser som kräver sin tolkning. Forskaren beskriver därefter en gemensam mening; det som är betydelsebärande och meningsskapande. Det som först är obegripligt kan på detta sätt göras begripligt - så här kan det upplevas att vara anhörig till en som drabbats av demens och behöver vård: Som drabbad av en orkan.18 Livet förändras dramatiskt. Livet blir inte som man tänkt sig och det känns tragiskt; att kanske ha planerat för och sett fram emot att få avsluta ett långt liv tillsammans i lugn och ro men istället obarmhärtigt dras med, som i en kaotisk virvelvind, i en för dem icke påverkbar situation. Därför beskrivs de anhörigas situation metaforiskt som att bli drabbad aven tropisk orkan, med den förödelse som en sådan medför. Metaforen används i avsikt att levandegöra det empiriska materialet, att få det att tala. En orkan byggs upp successivt, tills den intar sin karaktäristiska form, hotfullt avtecknande sig mot horisonten. Med dess kraftiga virvelstorm förstör den städer, samhällen och dödar människor där den drar fram. Men i orkanens mitt - i orkanens öga - innanför dess dånande, våldsamma och virvlande vind finns en lugnochvilsam plats. Med orkanmetaforen blir det förståeligt att ingenmanslandet inte bara framstår som ett > OMvARDAREN t/2006
5 > hot utan även kan utgöra en möjlighet. När vårdare på allvar försöker förstå de anhöriga och deras tillvaro såsom den upplevs av dem, kan de dela de anhörigas bördor, deras ansvar och känsla av utanförskap. Det är när vårdandets kärleksgärningar kan identifieras i de anhörigas utsagor de får mod att leva och kraft att vara människa och förmår att gå vidare från ingenmanslandet till gemenskapens tillvaro. Det sanningslika visar sig I9 och allt blir uppenbart, vårdandet finns där som motpol till det icke-vårdande och formas som ett Terra Caritatis. 2o En existentiell tolkning beror av att forskaren förstår genom sitt sätt att vara och ska beröra läsaren, varför jag avslutningsvis vill citera ett brev jag fått: "Tack för inbjudan. Tyvärr kan jag inte delta. Det skulle kännas extra viktigt just nu att lyssna på din disputation. Min far, 92 år gammal, har drabbats av demens med psykosliknande symtom. Det är precis som att drabbas aven orkan, för honom och för oss! Det är svårt att vara tacksam för alla år han fått vara frisk och verksam. Mamma är den som drabbas hårdast, 93 år och lite skröplig, men fast besluten att klara honom hemma med viss h;älp. De har fått mycket bra och kompetent h;älp av psykogeriatriken... Kände att jag ville skriva detta när ;ag såg din titel på avhandlingen. Finns det något "orkanens öga" i detta kaos! Vilken otrolig symbolik i titeln. Hur fast rotad måste man inte alla vara runt omkring för att inte slitas upp med rötterna och brytas sönder!" a Noter: I Söderlund, Almberg, 1999, Grafström, 1994, Jansson, 2001, Sällström, Söderlund, Matilainen, Eriksson & Lindström, 1997, , Eriksson, 2001, Eriksson, Lindström & Nåden, Eriksson, Bondas-Salonen, Herberts, Lindholm & Matilainen, '995 7 Eriksson, 2001, Söderlund, Söderlund, 1998, 2004, Ödman, '979, '997 9 Söderlund, Eriksson, 1994, Wiklund, I I Eriksson, Söderlund, Eriksson et al., 1995, Eriksson, Söderlund, Eriksson & Lindström, Söderlund, Eriksson, 2001, Söderlund, Eriksson, 2001, Söderlund, Söderlund, Litteraturförteckning: Almberg, B. (1999) Family caregivers caring for relatives with dementia. Pre- and postdeath experiences. (Dissertation). Department of Clinical Neuroscience and Occupational Therapy and Elderly Care Research, Division of Geriatric Medicine, Karolinska Institutet; and Stockholm Gerontology Research Center, Stockholm, Sweden. Eriksson, K., red., Bondas-Salonen, T., Herberts, S., Lindholm, L. &. Matilainen, D. (1995) Den mångdimensionella hälsan. Vårdforsknings1apport. Vasa sjukvå1dsdistrikt SKN och Åbo Akademi, institutionen för vårdvetenskap, Vasa. Eriksson, K. &. Lindström, U. Å. (1997) Understanding the world of the patient, the suffering human being. The new c1inical paradigm from nursing to caring. Advanced Practice Nursing Quarterly, 3 (I), Eriksson, K. &. Lindström, U. Å. (1999) Abduction - A way to deeper Understanding of the World of Caring. Scandinavian Journal of Caring Science, I 1(4), Eriksson, K. (2001) Vårdvetenskap som akademisk disciplin. Vårdforskningsrapport. Abo Akademi, Institutionen för vårdvetenskap, Vasa. Eriksson, K., Lindström, U. Å. &. Nåden, D. (20or) Caring Science as an Academic Discipline. Paper presented at The Third Internationallnterdisciplinary Conference "Advances in Qualitative Methods", South Africa, Eriksson, K. &. Lindström, U. Å. ( ) Dialog om vårdvetenskaplig grundforskning i postdoktoral workshops, opublicerade manuskript. Åbo Akademi, Institutionen för vårdvetenskap, Vasa. Grafström, M. (1994) The experience of burden in the care of elderly persons with dementia. (Dissertation). Karolinska sjukhuset, Stockholm. Jansson, W. (2001) Family-based Dementia Care. Experiences from the Perspective of Spouses and Adult Children. (Dissertation). Department of Clinical Neuroscience, Dccupationai Therapy and Elderly Care Research, Division of Geriatric Medicine, Karolinska Institutet, Stockholm; Stockholm Gerontology Research Center, Section of Geriatric Medicine Stockholm, Sweden. Matilainen, D. (1997) Idemönster i Karin Neuman-Rahns livsgärning och författarskap - en idehistorisk-biografisk studie i psykiatrisk vård i Finland under 1900-talets första hälft. (Doktorsavhandling). Åbo Akademi, institutionen för vårdvetenskap, Vasa. Sällström, C. (1994) Spouses'experiences of living with a partner with A1zheimer's disease. (Dissertation). Umeå University Medical Dissertations, Umeå. Söderlund, M. (1998).,En mänsklig atmosfär". Trygghet, samhörighet och gemenskap - God vård ur ett patientperspektiv. (Doktorsavhandling). Acta Universitatis Upsaliensis, Uppsala Studies in Education, Uppsala. Söderlund, M. (2004) "Som drabbad aven orkan" - anhörigas tillvaro när en närstående drabbas av demens. (Doktorsavhandling). Abo: Abo Akademis förlag-ab o Akademi University Press. Wiklund, L. (2000) Lidandet som kamp och drama. (Doktorsavhandling). Åbo Akademi, Institutionen för vårdvetenskap, Vasa. Ödman, p-j. (1979) Tolkning, förståelse, vetande. Hermeneutik i teori och praktik. Almqvist & Wiksell Förlag AB, Stockholm. Ödman, p-j. (1997) Pedagogikhistoria och hermeneutik. Pedagogisk forskning i Sverige 2 (2), II OMvARDAREN l/2006
Konsten att hitta balans i tillvaron
Aktuell forskare Konsten att hitta balans i tillvaron Annelie Johansson Sundler, leg sjuksköterska Filosofie doktor i vårdvetenskap och lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde. För att få veta mer om
Läs merVÅRDVETENSKAP FÖR FRAMTIDEN. Lisbeth Fagerström Professor i vårdvetenskap vid ÅA Professor i sykepleievitenskap, Høgskolen Sørøst-Norge
VÅRDVETENSKAP FÖR FRAMTIDEN Lisbeth Fagerström Professor i vårdvetenskap vid ÅA Professor i sykepleievitenskap, Høgskolen Sørøst-Norge FÖRELÄSNINGENS STRUKTUR VÅRDVETENSKAPEN FÖR PATIENTEN OCH I TIDEN
Läs merOmvårdnadsarbete inom den. en vårdteoretisk. grund. rdutvecklare, RPR, Vadstena Doktorand i vårdvetenskap, Åbo Akademi. Vadstena nov 2011
Omvårdnadsarbete inom den rättspsykiatriska vården v utifrån en vårdteoretisk grund Nätverket för f r Rättspsykiatrisk R omvårdnad, Vadstena 10-11 11 nov 2011 Kenneth Rydenlund,vårdutvecklare rdutvecklare,
Läs merParadigmskifte? ANNA FORSBERG
Paradigmskifte? ANNA FORSBERG Hur utmanar vi det biomedicinska paradigmet? Läkaren har fokus på sjukdomen och refererar till ett biomedicinskt paradigm i mötet med patienten. Hela traditionen av naturvetenskaplig
Läs merSpecialistsjuksköterskeprogram, inriktning barnsjukvård
1 (5) Medicinska fakultetsstyrelsen Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning barnsjukvård 60 högskolepoäng (hp) Avancerad nivå (A) VASBS Programbeskrivning Utbildningen syftar till att utbilda specialistsjuksköterskor
Läs merDÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17
DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17 Allt material på dessa sidor är upphovsrättsligt skyddade och får inte användas i kommersiellt
Läs merDiabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator
Diabetes- och endokrinologimottagningen Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator vid diabetes- och endokrinologimottagningen Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet
Läs merSTÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25]
STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25] 1 I slutet av 1990-talet fick jag möjlighet att samordna ett projekt för personer
Läs merOmvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och
Högskolan i Halmstad Sektionen för hälsa och samhälle 2012 Omvårdnad Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och forskningsområde. Inom forskningsområdet omvårdnad
Läs merAvancerade specialistsjuksköterskors erfarenheter efter examen vem ifrågasätter kompetensen?
Avancerade specialistsjuksköterskors erfarenheter efter examen vem ifrågasätter kompetensen? Eva Jangland, Klinisk lektor, specialistsjuksköterska, medicine doktor 1 Pia Yngman Uhlin, Forskning och utvecklingsledare,
Läs merUtbildningsplan för masterprogram i vårdvetenskap palliativ vård, 120 hp
1 (5) Utbildningsplan för masterprogram i vårdvetenskap palliativ vård, 120 hp Programme Syllabus for Master [120 credits] in Health Care Sciences Palliativ Care 1. Kod, omfattning och fastställande Programkod
Läs merEtt erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår
Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.
Läs merNationella riktlinjer 2010
Lära om diabetes eller lära för livet Bibbi Smide Leg sjuksköt; Docent 2013 Nationella riktlinjer 2010 Utbildning Pat utb i egenvård central roll i diabetesvården naturlig del i vården av personer med
Läs merKognitiv nedsättning och anhörigperspektiv
Kognitiv nedsättning och anhörigperspektiv Janina Stenlund, Leg. sjuksköterska, Silviasjuksköterska Uppläggning Kognitiv svikt Anhörigsjukdom och anhörigstöd Nationella riktlinjer för vård och omsorg Metoder/förhållningssätt
Läs merSahlgrenska akademin
Sahlgrenska akademin Dnr J 11 4600/07 LOKAL EXAMENSBESKRIVNING Filosofie magisterexamen med huvudområdet omvårdnad Degree of Master of Science (One Year) with a major in Nursing Science 1. Fastställande
Läs merSpecialistsjuksköterskeprogram, inriktning psykiatrisk vård
1 (5) Medicinska fakultetsstyrelsen Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning psykiatrisk vård 60 högskolepoäng (hp) Avancerad nivå (A) Programkod VASPV Programbeskrivning Utbildningen syftar till att
Läs merFatigue trötthet vid cancer och dess behandling
Fatigue trötthet vid cancer och dess behandling Varför är jag så trött? Att vara trött är ofta en normal reaktion på något du gjort som krävt mycket energi. Trötthet i samband med cancersjukdom och dess
Läs merVärdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting
Värdegrund för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Visionen om en god hälso- och sjukvård Landstinget i Stockholms län ska genom att erbjuda kompetent och effektiv hälso- och sjukvård bidra
Läs merForskningsanknytning av vårdutbildningarna, en utmaning
Forskningsanknytning av vårdutbildningarna, en utmaning Maria Eriksdotter Prefekt, Professor i geriatrik Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Karolinska Institutet Överläkare Tema
Läs merTorgeir Alvestad Fil. Dr.
Förskolans relationelle värld - små barn som kompetente aktörer i produktive förhandlingar http://hdl.handle.net/2077/22228 Torgeir Alvestad Fil. Dr. Universitetslektor vid Göteborgs universitet Institutionen
Läs merVårda vårdarna! Anna-Karin Edberg Professor omvårdnad, Forskningschef Högskolan Kristianstad
Vårda vårdarna! Anna-Karin Edberg Professor omvårdnad, Forskningschef Högskolan Kristianstad Positive care experiences are dependent on individual staff action Dawn Brooker Vad döljer sig bakom tidningsrubrikerna?
Läs merUtbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin
Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2007-04-04 Sid 2 (5) 1. Basdata 1.1. Programkod 3FO07
Läs merFörhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg.
Förhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg. Elisabeth Bergdahl Leg. Sjuksköterska, med dr. PKC, Palliativt kunskapscentrum Förhållningssätt, möten och relationer Bakgrund 1)
Läs merIntroduktion till Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad Provmoment: Ladokkod: VVI011/TEN1 Tentamen ges för: GSJUK15v samt tidigare
Introduktion till Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad Provmoment: Ladokkod: VVI011/TEN1 Tentamen ges för: GSJUK15v samt tidigare TentamensKod: (Kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje
Läs merVerktyg för att överbrygga hinder för transkulturella vårdrelationer
Verktyg för att överbrygga hinder för transkulturella vårdrelationer Erfarenheter från hälso- och sjukvårdspersonal inom barncancervården Pernilla Pergert, Leg. sjuksköterska, Med Dr. Barncancerforskningsenheten,
Läs merUTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1)
KAROLINSKA INSTITUTET STOCKHOLM UTBILDNINGSPLAN Specialistutbildning för sjuksköterskor Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1) Graduate Diploma in Psychiatric Care Specialist Nursing I 60 ECTS INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merSpecialistsjuksköterskeprogrammet 2015/2016
Specialistsjuksköterskeprogrammet 2015/2016 60 / 75 HP UPPSALA DISTANS 50%, CAMPUS 100%, CAMPUS 50% Specialistsjuksköterskeprogrammet är för dig som vill fördjupa dina kunskaper och självständigt ansvara
Läs merBakom rutinerna Kunskap och omvårdnadspraxis i mänskliga gränssituationer. Inger James. /smash/search.
Bakom rutinerna Kunskap och omvårdnadspraxis i mänskliga gränssituationer Inger James http://www.diva-portal.org /smash/search.jsf Kontext Gränssituationer Kirurgisk vårdavdelning Olika gemenskaper Huvudsyftet
Läs merSahlgrenska akademin. Filosofie masterexamen med huvudområdet omvårdnad. Degree of Master of Science (Two Years) with a major in Nursing
Sahlgrenska akademin LOKAL EXAMENSBESKRIVNING Dnr J 11 1162/08 Filosofie masterexamen med huvudområdet omvårdnad Degree of Master of Science (Two Years) with a major in Nursing 1. Fastställande Examensbeskrivning
Läs merStartsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar
1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under
Läs merBarn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul
Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver
Läs merVård- och omsorgsprogrammet (VO)
Vård- och omsorgsprogrammet (VO) Vård- och omsorgsprogrammet (VO) ska utveckla elevernas kunskaper om och färdigheter i vård och omsorg samt ge kunskaper om hälsa, ohälsa och funktionsnedsättning. Efter
Läs merSAHLGRENSKA AKADEMIN. Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot distriktssköterska, 75 högskolepoäng
Utbildningsplan Dnr G2018/317 SAHLGRENSKA AKADEMIN Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot distriktssköterska, 75 högskolepoäng Programkod: V2DIS 1. Fastställande Utbildningsplanen är fastställd
Läs merSAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning
KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och
Läs merBemötande i vården. Upplägg. Introduktion. Bemötandeärenden till patientnämndens kansli. Intervjuer med patienter som upplevt bristande bemötande
Bemötande i vården Eva Jangland Sjuksköterska, klinisk adjunkt Kirurgen, Akademiska sjukhuset Doktorand Institutionen för kirurgiska vetenskaper Uppsala Universitet Upplägg Bemötandeärenden till patientnämndens
Läs merPATIENTFOKUSERAD HANDLEDNING
2013-05-27, rev 2013-09-16 Akademin för hälsa, vård och välfärd PATIENTFOKUSERAD HANDLEDNING Att vårda och lära utifrån patienten Mälardalens högskola är en av Sveriges största högskolor. Nära samarbete
Läs merCurriculum Vitae. Fullständigt namn: Sylvia, Ingegerd Helena Svensson Födelsedata: 700723-8202 Adress: Valbovägen 55, 818 33 Valbo
Curriculum Vitae Fullständigt namn: Sylvia, Ingegerd Helena Svensson Födelsedata: 700723-8202 Adress: Valbovägen 55, 818 33 Valbo Telefon: 070-33 00 342 E-post: helena.svensson@careeducation.se Nuvarande
Läs merSJUKVÅRD. Ämnets syfte
SJUKVÅRD Ämnet sjukvård är tvärvetenskapligt och har sin grund i vårdvetenskap, pedagogik, medicin och etik. Det behandlar vård- och omsorgsarbete främst inom hälso- och sjukvård. I begreppet vård och
Läs merStress, engagemang och lärande när man är ny
Stress, engagemang och lärande när man är ny Longitudinell Undersökning av Sjuksköterskors Tillvaro: LUST Longitudinal Analysis of Nursing Education/Entry in work life: LANE ann.rudman@ki.se Institutionen
Läs merHälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom
Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom Anita Johansson Med. dr. Hälso- och vårdvetenskap FoU-enheten Skaraborg Sjukhus Nka Anörigkonferens, Göteborg
Läs merVälkommen till kurator
Njurmedicinska enheten Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator på njurmedicinska enheten Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet både för dig som patient och för
Läs merFysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom
Y Cedervall 2012 1 Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom Ylva Cedervall Leg sjukgymnast, Med. Doktor Falun 24 och 25 november 2014 ylva.cedervall@pubcare.uu.se Cedervall Y. Physical Activity and Alzheimer
Läs merFörhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg.
Förhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg. Elisabeth Bergdahl Leg. Sjuksköterska, med dr. PKC, Palliativt kunskapscentrum Förhållningssätt, möten och relationer Bakgrund 1)
Läs merAnhörigas upplevelse av hjärtstopp och återupplivning
Åsa Axelsson Göteborg universitet Sahlgrenska Universitetssjukhuset Anhörigas upplevelse av hjärtstopp och återupplivning Ingen intressekonflikt Hjärtstopp Behandling Förlust Förutsättningar Alltid plötsligt
Läs merSatsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården
Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Produktionsfakta Utgivare Svensk sjuksköterskeförening Sakkunnig i forskningsfrågor: Elisabeth Strandberg Grafisk form Losita Design AB, www.lositadesign.se
Läs merUnderkännandets praktik - lärarutbildningens funktion som grindvakt
Underkännandets praktik - lärarutbildningens funktion som grindvakt Docent, Ulla Karin Nordänger (projektledare) Doktorand, Jens Gardesten Professor, Per Gerrevall Fil. dr, Henrik Hegender Doktorand, Kristina
Läs merSjuksköterskeprogrammet, 180 högskolepoäng Programkod VGSSK
1(6) Sjuksköterskeprogrammet, 180 högskolepoäng Programkod VGSSK Nursing Programme, 180 higher education credits Inriktningskod ----- Examen Sjuksköterskeexamen Bachelor of Science in Nursing Filosofie
Läs merSömnproblematik, stress och behandling
Succé nytt datum! Sömnproblematik, stress och behandling för dig i primär och företagshälsovården Sambandet mellan sömnproblem, stress och livsstil! Utmattningssyndrom ohälsa sömn KBT behandling vid sömnproblem!
Läs merATT MÖTAS, SAMTALA OCH SAMVERKA
ATT MÖTAS, SAMTALA OCH SAMVERKA Annina Jansson socialarbetare, arbetshandledare janssonannina@gmail.com Vad handlar det om? Professionella samtal Kommunikation på olika sätt Samtalsmetodik Konstruktiva
Läs merSpecialistsjuksköterskeprogrammet 2016/2017
Specialistsjuksköterskeprogrammet 2016/2017 60 / 75 HP UPPSALA DISTANS 50%, CAMPUS 100%, CAMPUS 50% Specialistsjuksköterskeprogrammet är för dig som vill fördjupa dina kunskaper och självständigt ansvara
Läs merSvåra närståendemöten i palliativ vård
Svåra närståendemöten i palliativ vård Professor Peter Strang Karolinska Institutet, Stockholm Överläkare vid Stockholms Sjukhems palliativa sekt. Hur påverkas närstående? psykisk stress fysisk utmattning
Läs merAntal svarande Fråga 1.1 I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=203
Antal svarande Fråga. I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=23 9 9 8 79 Antal svarande 7 6 5 4 I mycket hög grad I hög
Läs merBoka en ambassadör från (H)järnkoll
Boka en ambassadör från (H)järnkoll Ambassadörerna har egna erfarenheter av psykisk ohälsa och berättar gärna om hur det är. Boka din egen ambassadör och slå hål på fördomar och öka dina kunskaper. Du
Läs merOm tröst och att trösta 1
Åsa Roxberg Om tröst och att trösta 1 Michael 2010; 7: 282-6. Syftet med denna artikel är att undersöka tröstens innebörd, med fokus på vårdande och icke-vårdande tröst såsom den framträder i Jobs bok
Läs merYttrande över betänkandet Trygghet och attraktivitet en forskar-karriär för framtiden (SOU 2016:29) - Rekryteringsstrategigruppens synpunkter
Bilaga till rektorsbeslut 2016-06-14 (KI:s dnr 1-272/2016) Datum 2016-06-07 Yttrande över betänkandet Trygghet och attraktivitet en forskar-karriär för framtiden (SOU 2016:29) - Rekryteringsstrategigruppens
Läs merLandstingets program om integration LÄTT LÄST
Landstingets program om integration LÄTT LÄST Alla har rätt till ett gott liv De flesta av oss uppskattar en god hälsa. Oftast tycker vi att den goda hälsan är självklar ända tills något händer. Hälsa
Läs merExistentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården
Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården Att möta och uppmärksamma patienters behov av existentiellt stöd vid livets slut Annica Charoub Specialistsjuksköterska palliativ vård
Läs merIntroduktion till etik i omvårdnaden GERD AHLSTRÖM, PROFESSOR I OMVÅRDNAD, GRUPPCHEF ÄLDRES HÄLSA OCH PERSONCENTRERAD VÅRD
Introduktion till etik i omvårdnaden GERD AHLSTRÖM, PROFESSOR I OMVÅRDNAD, GRUPPCHEF ÄLDRES HÄLSA OCH PERSONCENTRERAD VÅRD Våra fyra grundpelare: Svensk sjuksköterskeförening http://www.swenurse.se All
Läs merSjuksköterskeexamen Degree of Bachelor of Science in Nursing
1(7) Sjuksköterskeprogrammet, 180 högskolepoäng Programkod Nursing Programme, 180 ECTS Inriktningskod ----- VGSSK Examen Sjuksköterskeexamen Degree of Bachelor of Science in Nursing Filosofie kandidatexamen
Läs merEtt demensvänligt samhälle
Ett demensvänligt samhälle Anna Brorsson, leg arbetsterapeut, universitetsadjunkt, Med Dr, NVS, sektionen för arbetsterapi, Karolinska Institutet http://ki.se/nvs/cactus-forskargrupp Avhandling Access
Läs merTabeller. Teckenförklaring Explanation of symbols. Noll Zero. Mindre än 0,5 Mindre än 0,05
Universitetskanslersämbetet och SCB 28 UF 23 SM 1401 Tabeller Teckenförklaring Explanation of symbols Noll Zero 0 0,0 Mindre än 0,5 Mindre än 0,05 Less than 0.5 Less than 0.05.. Uppgift inte tillgänglig
Läs merUTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Vård av äldre II 40 poäng (ALDR2)
KAROLINSKA INSTITUTET STOCKHOLM UTBILDNINGSPLAN Specialistutbildning för sjuksköterskor Vård av äldre II 40 poäng (ALDR2) Graduate Diploma in Elderly Care Specialist Nursing II, 60 ECTS Dnr 4540/01-395
Läs merVåldsamma möten i psykiatrisk vård. Gunilla Carlsson Institutionen för vårdvetenskap Högskolan i Borås
Våldsamma möten i psykiatrisk vård Gunilla Carlsson Institutionen för vårdvetenskap Högskolan i Borås Hot och våld ökat? Förväntan och ansvar Hot och våld som arbetsmiljöproblem Frågeställningar Hur ser
Läs merNär döden utmanar livet: frågor om människans fria val, om ansvaret och skulden som bördor i livets slutskede.
När döden utmanar livet: frågor om människans fria val, om ansvaret och skulden som bördor i livets slutskede. Peter Strang, överläkare, professor i palliativ medicin Karolinska Institutet, Stockholm Stockholms
Läs merMed utgångspunkt i barnkonventionen
Med utgångspunkt i barnkonventionen arbetar Stiftelsen Allmänna Barnhuset med att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik. Öka kompetensen hos de professionella som möter barn, påverka beslutsfattare
Läs merEmpati och medlidande i vårdmötet. Maria Arman, leg sjuksköterska, leg barnmorska, docent i vårdvetenskap
Empati och medlidande i vårdmötet Maria Arman, leg sjuksköterska, leg barnmorska, docent i vårdvetenskap Vårdande gör vårdaren mer mänsklig (Kleinman 2009) The art of medicine, Caregiving: the odyssey
Läs merMaud Söderlund. Som drabbad av en orkan. Anhörigas tillvaro när en närstående drabbas av demens
Maud Söderlund Som drabbad av en orkan Anhörigas tillvaro när en närstående drabbas av demens SOM DRABBAD AV EN ORKAN Som drabbad av en orkan Anhörigas tillvaro när en närstående drabbas av demens Maud
Läs merNätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken
Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg I februari 2011 startade arbetet med nya blandade lokala lärande nätverk inom det prioriterande området: Kombinera förvärvsarbetet och anhörigomsorg.
Läs merALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I HÄLSOVETENSKAP Filosofiska fakultetsnämnden
ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I HÄLSOVETENSKAP Filosofiska fakultetsnämnden 2008-09-11 1 Ämnesområde Hälsovetenskap är ett mångvetenskapligt ämne med fokus på människan i friskt tillstånd,
Läs merChristèl Åberg - Äldreomsorgsdagarna
ALDRIG NÅNSIN KAN JAG VARA FÄRDIG En kvalitativ intervjustudie om tröst i mötet med personer med demenssjukdom Magisteruppsats, 15hp Avancerad nivå Specialistsjuksköterskeprogrammet inriktning demensvård
Läs merSahlgrenska akademin LOKAL EXAMENSBESKRIVNING. Medicine magisterexamen i huvudområdet arbetsterapi
Sahlgrenska akademin Dnr G 2012/522 LOKAL EXAMENSBESKRIVNING Medicine magisterexamen i huvudområdet arbetsterapi Degree of Master of Medical Science (One Year) with a major in Occupational therapy 1. Fastställande
Läs merBeslut om tilldelning av MFS-stipendier för år 2013, per lärosäte och institution Lärosäte Institution Interna Externa Totalt Stipendiebelopp*
Beslut om tilldelning av MFS-stipendier för år 2013, per lärosäte och institution Lärosäte Institution Interna Externa Totalt Stipendiebelopp* Blekinge Tekniska Högskola Studerandeavd. Förvaltningen 6
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100); utfärdad den 19 juni 2013. SFS 2013:617 Utkom från trycket den 2 juli 2013 Regeringen föreskriver 1 att bilaga 1 och
Läs merPERSONCENTRERAD VÅRD. Åsa Andersson
PERSONCENTRERAD VÅRD Åsa Andersson Leg. sjuksköterska, doktorand Strategisk rådgivare Svensk sjuksköterskeförening asa.andersson@swenurse.se 24.10.2014 Centrum för personcentrerad vård, Tvärvetenskapligt
Läs merEmpati på KI s Sjuksköterskeprogram. Annika Skytt Sektionen för omvårdnad Karolinska Institutet Hösten 2014
Empati på KI s Sjuksköterskeprogram Annika Skytt Sektionen för omvårdnad Karolinska Institutet Hösten 2014 BESKRIVNING AV HUVUDOMRÅDET OMVÅRDNAD VID KI Omvårdnad tar sin utgångspunkt i människans upplevelse
Läs merUtbildningsplan. Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot psykiatrisk vård. 60 högskolepoäng
Utbildningsplan Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot psykiatrisk vård 60 högskolepoäng Specialist Nursing Education Program - Psychiatric Care 60 Higher Education Credits *) Fastställd
Läs merStudiehandledning. Institutionen för pedagogik och didaktik. Kursens syfte
1(6) Studiehandledning Individens meningsskapande i utmanande existentiella livssituationer, 7,5 hp The individual s creation of meaning in the face of challenging existential life situations, 7,5 ECTS
Läs merKunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt
Kunskap är nyckeln Bemötande vad skall man tänka på i mötet med demenssjuka och deras anhöriga/närstående Trine Johansson Silviasjuksköterska Enhetschef Solbohöjdens dagverksamhet och hemtjänst för personer
Läs merSpecialistutbildning, Vård av äldre, 60 hp
1 (7) Utbildningsplan för: Specialistutbildning, Vård av äldre, 60 hp Elderly Care Specialist Nursing Programme, 60 Higher Education Credits Allmänna data om programmet Programkod Tillträdesnivå Diarienummer
Läs merBilaga 1. Artikelmatris
1/5 Bilaga 1. Artikelmatris Ben Natan, M. & Garfinkel, D. End of life needs as perceived by terminally ill older adult patients, family and staff 2010 Att jämföra den betydelse som olika behov i slutet
Läs merHelle Wijk Legitimerad sjuksköterska, Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Göteborg Universitet
Stödjande miljöer för personer med minnesnedsättning och förvirringssymtom Helle Wijk Legitimerad sjuksköterska, Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Göteborg Universitet
Läs mer2014-09-20. Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar
Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar Marina Jonsson Allergisamordnare, Barnsjuksköterska Centrum för Arbets- och Miljömedicin Doktorand, Kvinnors och Barns Hälsa Karolinska Institutet
Läs merMentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap
Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder
Läs merLägesrapport II i projektet Entreprenörskap inom HVV
2013-02-21 1 (5) Tillväxtverket Ärendeid: 00164872 Diarienummer: 2011004691 Lägesrapport II i projektet Entreprenörskap inom HVV l. l Fokus: Pedagogisk utveckling i fokus I verksamhetsberättelsen 2013
Läs merÄLDRE PERSONER MED LÅNGVARIG SMÄRTA - OMVÅRDNAD
ÄLDRE PERSONER MED LÅNGVARIG SMÄRTA - OMVÅRDNAD Catharina Gillsjö, PhD, FNP, RN Lektor i omvårdnad Högskolan i Skövde Bild 1 AVHANDLING Gillsjö, C. (2012). Older adults' conceptions of home and experiences
Läs merVetenskaplig grund och beprövad erfarenhet
Högskolan Kristianstad bjuder in förskolans lärare och ledare till en föreläsningsserie med rubriken: Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet vad kan det betyda i ett förskoleperspektiv? Förskolans
Läs merInformationspuff för psykiskt stöd
Informationspuff för psykiskt stöd Grunderna i psykisk första hjälp Informationspuff för psykiskt stöd Mål att ge grundkunskap om faktorer som orsakar stress vid olyckor och i specialsituationer. att öka
Läs merAkutpsykiatrisk vård. talare. Datum och plats: 30 september 1 oktober, Stockholm. Fördjupningsdag 2 oktober: Telefonrådgivning inom psykiatrin
Akutpsykiatrisk vård kunskap utveckling inspiration Suicidala personer öka din förmåga i samtal, bemötande och diagnostisering! Omvårdnad i intensiv och akutpsykiatri ta del av senaste forskningen och
Läs merhästfolk 6 hästfocus #2 2011 www.hastfocus.se De helande hästarna Samspel Anna och hennes halvblod Benetton samspelar i terapisessionerna.
hästfolk De helande hästarna Samspel Anna och hennes halvblod Benetton samspelar i terapisessionerna. 6 hästfocus #2 2011 www.hastfocus.se De helande hästarna hästfolk De helande hästarna The Joy of being
Läs merLOKAL EXAMENSBESKRIVNING. Medicine masterexamen med huvudområdet arbetsterapi
Sahlgrenska akademin Dnr G 2012/521 LOKAL EXAMENSBESKRIVNING Medicine masterexamen med huvudområdet arbetsterapi Degree of Master of Medical Science (Two Years) with a major in Occupational therapy 1.
Läs merSocial omsorg - äldreomsorg. Magnus Nilsson, fil.dr. Universitetslektor i socialt arbete Karlstad universitet
Social omsorg - äldreomsorg Magnus Nilsson, fil.dr. Universitetslektor i socialt arbete Karlstad universitet Gerontologi Gerontologi vad är det? Gerontologi samhällsvetenskapligt orienterad Geriatrik medicinskt
Läs merKursplan. Kurskod VOB431 Dnr 9/2001-510 Beslutsdatum 2001-01-24. Vårdvetenskap/Omvårdnad vetenskapsteori och forskningsmetod
Kursplan Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete Kurskod VOB431 Dnr 9/2001-510 Beslutsdatum 2001-01-24 Engelsk benämning Ämne Vårdvetenskap/Omvårdnad vetenskapsteori och forskningsmetod Caring
Läs merInte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001
Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska
Läs merFakulteten för hälso och livsvetenskap. Sjuksköterskeprogrammet, 180 högskolepoäng Nursing Programme, 180 credits
Dnr: 2014/3472 3.1.1 Utbildningsplan Fakulteten för hälso och livsvetenskap Sjuksköterskeprogrammet, 180 högskolepoäng Nursing Programme, 180 credits Nivå Grundnivå Fastställande av utbildningsplan Fastställd
Läs merSamordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga
Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett
Läs merKontaktmannaskap LSS. Vård- och omsorgsförvaltningen
Kontaktmannaskap LSS Vård- och omsorgsförvaltningen Vad är kontaktmannaskap? Att vara kontaktansvarig är inte bara ett uppdrag utan också en förtroendefull relation som bara du har med kunden. Förtroendet
Läs mer1 Appendix till riktlinjer för anställning som professor eller lektor 2008-04-01 för bedömning av pedagogiska meriter
1 Appendix till riktlinjer för anställning som professor eller lektor 2008-04-01 för bedömning av pedagogiska meriter MEDICINSKA FAKULTETEN, LUNDS UNIVERSITET Underlag för bedömning av den pedagogiska
Läs merPedagogisk akademi vid Medicinska fakulteten
1 (5) Medicinska fakultetsstyrelsen Pedagogisk akademi vid Beslutsförslag Medicinska fakultetsstyrelsen föreslås inrätta en pedagogisk akademi enligt riktlinjer i det följande. Syfte Att skapa ett nätverk
Läs merChristèl Åberg - Högskolan Väst 1
ALDRIG NÅNSIN KAN JAG VARA FÄRDIG En kvalitativ intervjustudie om tröst i mötet med personer med demenssjukdom Magisteruppsats, 15hp Avancerad nivå Specialistsjuksköterskeprogrammet inriktning demensvård
Läs merAtt vara tonåring när mamma eller pappa dör
Att vara tonåring när mamma eller pappa dör Anette Alvariza Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta
Läs mer