Finlands Svenska Socialförbund r.f.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Finlands Svenska Socialförbund r.f."

Transkript

1 Finlands Svenska Socialförbund r.f. Medlemsbrev 3/2013

2

3 ORDFÖRANDENS SPALT Spridda tankar om dagens ledarskap Ledarskapet har förändrats genom tiderna och är idag mycket utmanande med tanke på de yttre ramarna. Ramarna styrs idag av å ena sidan ekonomi och å andra sidan juridik, regler och direktiv. Mitt i denna juridisk-ekonomiska omvärld krävs av ledaren också förståelse för den enskilda människan och för substansutveckling. Ofta förstår man som ledare, men det finns inget utrymme att visa sin förståelse för det mänskliga. Det känns som om det ekonomiskjuridiska tåget rullar vidare utan hållplats! Det stannar inte upp en enda gång. Och då talar vi inte om något tuff-tuff tåg, utan om ett snabbgående expresståg Den enskilda människan förväntas idag ha insikt i och förstå den globala ekonomins förutsättningar och följder och agera därefter. Men är det möjligt? De politiska och ekonomiska besluten görs ju på en nivå som inte når den enskilda människans vardag. Klyftan mellan dessa nivåer är stor. En vårdare som under hela sin utbildning fokuserat på god vård och omsorg, en vårdare som fungerar utifrån etiska principer och värderingar, ska dag för dag ställas inför det faktum att det blir allt färre händer i vården, trots att det paradoxalt nog krävs allt mera effektivitet och högre produktion. Och god kvalitet! Hur ska man som ledare kunna motivera och sporra i en sådan situation? De morötter som tidigare funnits har ätits upp av de ekonomiska ramarna och kvar blir oftast bara - piskan. Piskan har idag blivit ett verktyg för ledarna trots att alla vet att piskslag gör ont och orsakar sorg och ilska. Ledarskapsteorierna ger inte svar på denna fråga. Arbetsmotivation och arbetstillfredsställelse uppehålls inte genom piskslag eller genom att konstatera att du ska vara glad att du har ett stadigvarande jobb. Hur länge håller social- och hälsovårdspersonalens ork och välbefinnande (om man kan ens kan tala om ett sådant)? Hur ska en ledare kunna skapa förtroende om de anställda upplever att han/hon endast ser till ekonomi och juridik? Hur ska chefen agera för att få förståelse att han/hon nog förstår de anställdas pressade situation, men att ledaren ändå måste pressa dem ytterligare? Hur ska man som ledare samtidigt kunna fungera som coach, som sporrare, som ekonom och jurist när korselden är som värst? Samhällets och beslutsfattarnas krav är: ekonomin i balans, ett bra bokslut, god och transparent och billig - produktion, bärande visioner för organisationen och ökande av personalens välbefinnande (innefattande minskning av sjukfrånvaro)! Utmaningen är inte större än detta

4 När ställer sig personalen inom social- och hälsovård på barrikaderna? Personalens trytande ork och illamående kan inte avhjälpas med ett personalens välbefinnande projekt. Och vem lockas till att fungera som chef med det ansvar och de motstridiga förväntningar som finns? Med det tryck som existerar 24 timmar i dygnet sju dagar i veckan? Regeringens svar på många problem inom social- och hälsovården heter: stora kommuner och en ny struktur i social- och hälsovården! Strukturella förändringar kräver oerhört mycket energi. Finns det just nu överloppsenergi för dessa radikala förändringar eller borde man i stället skriva en lag, där man förbjuder några som helst förändringar inom strukturerna för två år framåt? Vem skulle var så modig att föreslå detta? Borde man få tid att stanna upp, få tid att fundera på vad man gör och hur man gör sitt arbete? Samhället går vidare. Det är självklart. Men den enskilda människan syns allt mindre i alla sammanhang. Trots allt prat om konsekvensbedömningar. Vi lever i ett samhälle där diskussionerna och besluten rör sig utanför den lilla människans territorium. Det hjälper inte att skriva en lag om hur skjutvapen ska förvaras för att förhindra familjetragedier. Det gäller att se till att den enskilda människan blir sedd och bekräftad i vardagen. Så enkelt och så förskräckligt svårt är det! Både för ledarna och medarbetarna. För oss som medmänniska. Nådendal, 5 september 2013 Märta Marjamäki ordförande VERKSAMHETSLEDARENS HÖRNA Höst och förändringar Fastän jag inte studerar längre känns hösten fortfarande som en nystart, en tid då man bläddrar i kalendern, planerar och fyller de tomma sidorna med diverse programpunkter både på jobbet och privat. Förändring och ordning och reda lockar, kanske en ny frisyr, nya gardiner eller storstädning och rensning av köksskåp och förråd. Även regeringen diskuterar (fortsättningsvis) förändringar. Det strukturomvandlingspaket och budgetförslag som lades fram för några veckor sedan innehåller bland annat förändringar som påverkar kommunernas verksamhet. Ett förslag är att man ska kunna införa tvångssammanslagningar baserat på invånar-

5 majoritetens vilja i de tolv största stadsregionerna. Genom ett åtgärdsprogram med början år 2014 vill man minska på kommunernas uppgifter och skyldigheter till ett belopp av en miljard euro. Statsandelarna till kommunerna ska enligt förslaget skäras ner med 362 miljoner euro. Även den subjektiva rätten till dagvård och betalningen av hemvårdsstöd föreslås genomgå förändringar. Förhoppningsvis ger strukturomvandlingspaketet och budgetförslaget önskade resultat. Strukturförändringar är på tapeten i vårt land, och många frågor har väckts under processens gång. Därför har vi valt att ordna en paneldebatt i höst för att lyfta fram dessa frågor till diskussion. 17 oktober går debatten av stapeln i Raseborg och vi hoppas på att både beslutsfattare, ledande tjänstemän, kommuninvånare, socialpolitiker, personer verksamma inom social- och hälsovården och övriga intresserade tar tillfället i akt och kommer med och lyssnar på diskussionen och även delar med sig av frågor och åsikter. Vi hoppas på att det blir en givande och aktiv debatt! Mer information hittar ni längre fram i medlemsbrevet. Emma-Lena Lybäck Vik. verksamhetsledare STYRELSEN Styrelsen höll möte På mötet utsågs Britt-Helen Tuomela-Holti till viceordförande för år Styrelsen valde Stefan Näse, Clara Kronqvist- Sundström, Paulina Eklund och Rita Lindholm-Wirtanen som medlemmar till valutskottet för år Styrelsen diskuterade och utvärderade årets kongress och beslöt att arrangera nästa förbundskongress med arbetsnamnet Vård i hemmet, antingen i Jakobstad eller i Tammerfors. På mötet diskuterades även önskemål som kom fram under årsmötet och beslöt att ordna ett regionalt socialpolitiskt diskussionstillfälle i Raseborg under hösten. Protokollet i sin helhet kan ni läsa på under fliken Arkiv. Nästa möte hålls 3.10 i Helsingfors.

6 STIPENDIERAPPORT Under hösten 2012 fick jag tacksamt ta emot ett stipendium från Finlands Svenska Socialförbund r.f. Stipendiet beviljades till min pro-gradu avhandling då jag skulle slutföra mina studier i socialt arbete. Min pro-gradu handlar om utvärderingsprocessen då socialarbetarna utreder eventuellt barnskyddsbehov. Pro-gradun skrev jag på finska och rubriken på originalspråket är Olisi enemmän annettavaa, jos asiaan pystyisi kunnolla paneutumaan (Man skulle ha mera att ge, om man hade möjlighet att ordentligt sätta sig in i ärendet). I min undersökning granskar jag socialarbetarnas erfarenheter av utvärderingar av barnskyddsbehov. I undersökningen strävar jag efter att klargöra utvärderingsprocessens möjligheter, problematik och olika faktorer som påverkar processen. Undersökningen utgår från ett fenomenologisktkonstruktionistiskt perspektiv. Som referensram använder jag barnskyddets utveckling och det barncentrerade arbetssättet. Undersökningen är en empirisk studie baserat på tre fokusgruppintervjuer med sammanlagt tio socialarbetare. Det transkriberade materialet består av sammanlagt 100 sidor. Som analysmetod har jag använt innehållsanalys och undersökningsmaterialet sammanfattar jag med hjälp av Erving Goffmans ramanalys. Undersökningens resultat påvisar att socialarbetarna upplever en mera strukturerad utvärderingsmodell inom barnskyddet som positiv och nödvändig, men också omöjlig att utföra i nödvändig utsträckning. Som utmaningar upplever respondenterna både bristen på tid samt egna begränsningar och svagheter i mötet med barnet. Också avsaknaden av terapeutiska kunskaper upplevs som en begränsning. Enligt respondenterna har utvärderingsprocessens inledande möte en viktig betydelse för dess fortsättning, både med tanke på mötets fysiska utrymme och deltagarnas inställning. Det inledande mötet ger ofta riktlinjer för den fortsatta processens omfattning. Man ansåg det också vara viktigt att den som gjort barnskyddsanmälan deltar i det inledande mötet. Utvärderingsprocesserna inom barnskyddet upplevs som omväxlande. Processens problemområden är bl.a. känslan av att socialarbetarna skuldbelägger

7 klienterna och de utmaningar som socialarbetarna upplever i samband med enskilda träffar med barnet eller ungdomen. Som problematiskt upplevs också svårigheten att tolka den information som produceras i samband med de enskilda träffarna. Utvärderingsprocessen påverkas också av arbetsgemenskapens och förmännens stöd eller avsaknaden av stöd. Respondenterna ansåg pararbetet under utvärderingsprocessen som betydelsefullt, oberoende av om arbetsparet var en annan socialarbetare eller någon professionell från en annan sektor. Hembesöken som görs under utvärderingsprocessen ansågs viktiga. Också de olika arbetsmetoderna ansågs värdefulla, även om man saknar en mera terapeutisk utbildning för att tolka de resultat som framgår med hjälp av olika arbetsmetoder. Hos respondenterna fanns en känsla av otillräcklighet angående tolkning av informationen, och vissa t.o.m. ifrågasatte om de alls ska tolka olika situationer. De fem tolkningsramar som jag finner i undersökningsmaterialet är den juridiska, strukturella, professionella, praktiska och attitydramen. På basen av undersökningsmaterialet tolkar jag dessa ramar som de fält, inom vilka man förverkligar utvärderingsprocessen om behovet av barnskydd. De olika ramarna strukturerar, möjliggör och begränsar utvärderingsprocessens olika faser. Undersökningens rubrik Man skulle ha mera att ge, om man hade möjlighet att ordentligt sätta sig in i ärendet beskriver i sin helhet hur socialarbetarna upplever utvärderingsprocessen inom barnskyddet. Eva Nordström MEDLEMSAVGIFTEN De som ännu inte betalt medlemsavgiften för år 2013 får en påminnelse med medlemsbrevet. Avgiften är 15 /person och 100 /organisation. Förbundets kontonummer är Pedersörenejdens andelsbank Genom medlemsavgiften hoppas vi kunna erbjuda medlemmarna förmånlig utbildning och en effektiv intressebevakning.

8 AKTUELLT Pressmeddelanden från Social- och hälsovårdsministeriet: Förändringar i inkomstrelaterad dagpenningsperiod Flera förändringar i utkomstskyddet för arbetslösa föreslås. Dessa gäller bland annat längden på inkomstrelaterad dagpenningsperiod, arbetsvillkor och s.k. rätt till tilläggsdagar för äldre arbetstagare. Förändringarna baserar sig på regeringsprogrammet samt det avtal om arbetskarriärer som arbetsmarknadsorganisationerna ingick våren Målet är att förenkla lagstiftningen och göra utkomstskyddet för arbetslösa mera sporrande. Inkomstrelaterad dagpenning ska betalas endast för 400 dagar i stället för nuvarande 500, om personens arbetshistoria är kortare än tre år. Den inkomstrelaterade dagpenningsperioden förkortas med 100 dagar också när arbetstagaren utan giltig orsak vägrar att delta i sysselsättningsfrämjande service under de första 250 arbetslöshetsdagarna. Villkoret för att få arbetslöshetsdagpenning är för löntagare 34 veckor i arbete under de 28 månader som föregick arbetslösheten och för företagare 18 månader i arbete under de fyra år som föregick arbetslösheten. Arbetsvillkoret för löntagare förkortas till 26 veckor och för företagare till 15 månader. Arbetsinkomstens minimibelopp för den som är försäkrad enligt FöPL, vilket för närvarande är 710 euro per månad, sammanhänger med arbetsvillkoret för en företagare. För att uppfylla arbetsvillkoret i fortsättningen krävs att den försäkrade arbetsinkomsten varit minst euro per månad. Summan höjs årligen med en lönekoefficient. I övrigt lindras villkoren för företagarens utkomstskydd under arbetslöshet. Äldre långtidsarbetslösa har för närvarande rätt till tilläggsdagar inom utkomstskyddet för arbetslösa, om de har fyllt 60 år när maximitiden för det inkomstrelaterade utkomstskyddet för arbetslösa uppnås. Åldersgränsen för rätten till tilläggsdagar höjs till 61 år. För att göra systemet enklare avstår man från omställningsskyddstillägget och omställningsskyddets förtjänstdel, till vilka flera specialvillkor hänför sig. I stället för dessa betalas en förhöjningsdel eller en förhöjd förtjänstdel till ett belopp som motsvarar omställningsskyddets förtjänstdel till alla för den tid som de deltar i sysselsättningsfrämjande service. Förhöjningsdel och förhöjd förtjänstdel betalas inte längre för de första 20 dagarna med arbetslöshetsdagpenning.

9 Regeringen överlämnade propositionen som gäller saken till riksdagen torsdagen den 29 augusti. Lagarna avses träda i kraft Socialvårdens tjänster ökar välbefinnandet, sysselsättningseffekterna svaga Den verksamhet, arbetsverksamhet och arbetsträning som socialvården i kommunerna ordnar för att stöda sysselsättningen främjar välbefinnandet och funktionsförmågan hos arbetslösa, handikappade och partiellt arbetsföra, men leder sällan till sysselsättning. Socialvården kan inte ensam ansvara för sysselsättningsmålen. För att uppnå dem förutsätts det att man skräddarsyr lämpliga arbetsuppgifter, får stöd från arbetsgivarna, att arbetsträningen får tilläggsresurser och att sammanjämkningen av socialskydd och lön underlättas. Detta framgår av en kommunkartläggning som social- och hälsovårdsministeriet beställt. Den har utrett hur den verksamhet, arbetsverksamhet och arbetsträning som socialvården ordnar organiseras och ordnas i kommunerna. Enkäten genomfördes i februari 2013 och besvarades av 122 representanter för socialvården i 129 kommuner. De svarande ansåg att verksamhet, arbetsverksamhet och arbetsträning som stöder sysselsättningen är viktiga tjänster, eftersom de förebygger utslagning och minskar behovet av kommunens övriga tjänster, till exempel mentalvårdstjänster. Kommunernas vanligaste målsättning med tjänsterna var att upprätthålla funktionsförmågan och erbjuda meningsfull aktivitet dagtid. Det var även dessa målsättningar som tjänsterna uppfyllde bäst. Bland det som behöver utvecklas nämndes oftast att tjänsterna borde vara mer målinriktade och särskilt inriktade på den öppna arbetsmarknaden. Även lagstiftningen och servicesystemet borde göras tydligare. Enligt de svarande är problemet med lagstiftningen nu att den är svårbegriplig och splittrad. Det leder till att kommunerna tolkar lagen olika och använder sig av olika verksamhetspraxis. De svarande önskade att det skulle gå att erbjuda klienterna service som motsvarar det individuella behovet, inte utgående från en diagnos eller arbetsmarknadsställningen, vilket nu är fallet. De ansåg även att man borde förbättra samarbetet och arbetsfördelningen mellan olika aktörer, särskilt mellan socialvården och arbets- och näringsförvaltningen. Den största klientgruppen i verksamhet i sysselsättningssyfte och arbetsverksamhet för handikappade enligt socialvårdslagen utgörs av personer som rehabiliteras inom mentalvården. Sysselsättningen av klienter i arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte försvåras främst av problem som gäller rusmedel, mental hälsa och livskompetens. Man uppskattar att antalet klienter kommer att öka, särskilt inom arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte.

10 UTBILDNING och DEBATT 17 oktober 2013 ordnar Socialförbundet en socialpolitisk paneldebatt i Raseborg. Under debatten diskuteras aktuella socialpolitiska frågor, bl.a. det svenska i strukturförändringarna och vilka utmaningar reformerna leder till för kommunen. Debatten hålls i Axxells utrymmen på Raseborgsvägen 5 i Ekenäs kl I panelen sitter rektor Henrik Hägglund (Svenska Social- och kommunalhögskolan), doktorand Linnéa Henriksson (Åbo Akademi), verkställande direktör Torbjörn Stoor (Det finlandssvenska kompetenscentret inom det sociala området) samt Hangö stads grundtrygghetsdirektör Elisabeth Kajander som även är medlem i grundtrygghetsnämnden i Raseborg. Stig Kankkonen kommer att fungera som debattledare. Beslutsfattare, ledande tjänstemän, kommuninvånare, socialpolitiker, personer verksamma inom social- och hälsovården och övriga intresserade är välkomna att delta i diskussionen. Fritt inträde. Kaffeservering från kl För kaffeserveringens skull önskar vi att ni anmäler ert deltagande senast till PA- och handikappolitiska dagen ordnas på Kommunförbundet i Helsingfors. Arr: bl.a. SAMS, VANE, Assistentti.info, FDUV, Handikappförbundet och Kommunförbundet. Tidpunkten för nästa års kongress är Kongressen kommer att hållas i Jakobstad med temat Vård i hemmet. Är det något speciellt ämne eller tema du önskar att vi tar upp under en föreläsning eller utbildningsdag? Jag tar gärna emot tips och önskemål om utbildningar. Hör av er på e-post eller telefon REKLAM Specialkompetens i rus- och mentalvård inom grundtrygghetstjänsterna 60 sp Läroavtalstyps fortbildning för högskoleutbildade Målsättningen med utbildningen är att deltagaren: - Lär sig identifiera, bedöma och vårda individer och familjer som har mentala störningar

11 såsom en del av sitt eget arbete. - Kan samarbeta med andra yrkesgrupper för klientens bästa. - Kan vid behov slussa klienten till specialsjukvård eller rehabilitering. - Kan utveckla sitt eget arbete och verka som sakkunnig i sin arbetsgemenskap. Beskrivningen över utbildningen: Utbildningen arrangeras i samarbete mellan Tammerfors yrkeshögskola, Tammerfors universitet och Helsingfors universitet/svenska social- och kommunalhögskolan. Både i Helsingfors och Tammerfors bildas 15 personers studiegrupper. Målsättningen med högskolefortbildningen är att ge nödvändig specialkompetens inom rusoch mentalvården för personal inom grundtrygghetstjänsterna. Fortbildningen riktar sig till personal inom social- och hälsovården, skol- och studenthälsovården, företagshälsovården, dagvård, familjearbete, barnskydd, hemvård, kriminalvården och inom åldringsvården. Utbildningen grundar sig på handledning på arbetsplatsen och närstudiedagar och på nätbaserade studier. Den studerande har en mentor som stöd på arbetsplatsen. Före studierna inleds, skaffar den studerande själv mentorn. Närstudiedagar: Närstudiedagarna år , , , , , Närstudiedagarna år , , Plats: Tammerfors yrkeshögskola, Kuntokatu 3 och Helsingfors universitet/sockom, Snellmansgatan 12, Helsingfors. Obs! För deltagare valda till Helsingfors hålls den andra närstudiedagen i Helsingfors. Utförande: Utbildningen utförs som läroavtalstyps fortbildning för högskoleutbildade. Tilläggsuppgifter finns på Ansökningstid: Elektronisk ansökan Utbildningsplatser 30 Utbildningen är finansierad av utbildnings- och kulturministeriet och är avgiftsfri för deltagarna. Tilläggsinformation: Svenska social- och kommunalhögskolan/hu Planerare Ulf Ahrenberg Tfn

12 Mångprofessionell social- och hälsovård II vid Yrkeshögskolan Novia, Nunnegatan 4 i Åbo Temat för dagarna är: 1.10Resursförstärkande barndom 2.10 Resursförstärkande möten i arbetslivet Konferensen riktar sig till yrkesverksamma inom social- och hälsovården, studerande, pedagoger, fortbildningsplanerare samt andra intresserade. Mera information om konferensen hittar du via Anmälningar görs via webblankett. Konferensen arrangeras av Avdelningen för vård och det sociala området vid YH Novia i Åbo. Mera information om konferensen fås av Eva Juslin Närståendeseminarium 2013: Utmaningar inom den psykiatriska vården i Österbotten - Med fokus på familjen och närstående Måndagen den 7.10 kl vid Seniorpunkten (Folkhälsans hus) Niklasvägen 1, Smedsby. Talare: Riksdagsledamot Ulla-Maj Wideroos, sjukhuslärare, familjeterapeut/psykoterapeut Heikki Kurkiala och överläkare Marja Vihervaara. Seminariet är öppet för alla intresserade! Anmälan till Eva Hanses senast 30.9 på telefon eller e-post Seminariet arrangeras av Svenska Österbottens anhörigförening, Omaiset mielenterveystyön tukena Vaasanseutu Anhörigas stöd för mentalvården i Vasanejden, Välittäjäprojektet i K5 och K2 och Psykosociala förbundet. Programmet hittar man på Psykosociala förbundets hemsida hålls Valtakunnalliset Päihde- ja mielenterveyspäivät 2013 i Helsingfors. Programmet finns på Vem vårdar vem? äldreomsorgen i ett vägskäl Tid och plats: , Kommunernas hus, Helsingfors Social- och hälsovården står inför stora utmaningar. Kommunstrukturen och social- och hälsovården reformeras, den nya äldreomsorgslagen träder i kraft och valfriheten utökas. Hur få god vård på svenska är en central fråga under konferensen. Under denna fullmäktigeperiod väljer kommunerna sin väg inom social- och hälsovården. Tuffa beslut kräver kunskap. Kom därför med för att lyssna, lära och diskutera. Seminariet riktar sig till såväl anställda som förtroendevalda i kommuner, tredje sektorn och församlingar, samt till övriga intresserade. Läs mera om programmet och anmälningsförfarandet på webbsidan: Sista anmälningsdag Psykosociala förbundet och Nordiska föreningen för social och mental hälsa NFSMH ordnar tillsammans ett nordiskt seminarium på Åland Tolerans för olikheter hur öka förståelsen för psykisk ohälsa och hälsa i de nordiska länderna

13 Tidpunkt: Fredagen den 18 oktober 2013, kl Plats: Kultur och kongresshuset Alandica, Strandg.33 Mariehamn Seminariet är öppet för alla intresserade som vill delta. Kontakta regionsekreterare Johanna Cresswell-Smith på e-post eller telefon om du vill delta på seminariet. Program och mer information finns på Psykosociala förbundets hemsida Arbete och utbildning självklart! Aktivera resurser i Svenskfinland! Tid: oktober Plats: Juvenes Kokouskeskus (konferenscenter), Åkerlundinkatu 1, Tammerfors. Arrangörer: VATES-stiftelsen och Optima samkommun Innehåll: Måndag: Tema: Att behålla ett jobb eller en studieplats i ett Supported Employment perspektiv. Tisdag : Tema: Framtid. Visioner, utmaningar, hållbarhet och långsiktighet. Anmälningar: De första 80 anmälda ryms med. Välj en workshop i samband med anmälningen. Anmälningar senast Priset: Utbildningen är avgiftsfri. Deltagarna står själva för resor, boende och mat. Läs mera om programmet, föreläsarna och anmälningsförfarandet på VATEs webbsida: SAXAT I Tesso 5/2013 kan man läsa om en forskargrupp på Institutet för hälsa och välfärd som utvecklar mätinstrument för vuxen socialt arbete. Målet är att inom några år kunna mäta vilka faktorer som påverkar och leder till förändring inom socialt arbete. I mätinstrumentet tar man i beaktande arbetets målsättningar, de metoder som har använts och andra möjliga påverkningsfaktorer såsom sociala relationer och livssituation. Bland annat enheter i Tuusula och Seinäjoki har deltagit i undersökningen. I Tuusula undersökte man de sociala tjänsternas påverkan på ungdomar i behov av social rehabilitering. En ung person som har som mål att söka jobb måste anmäla sig som arbetssökande och fylla i arbetskraftsbyråns blanketter. Detta visade sig vara en mekanism som ger resultat. Mekanismer som kan leda till marginalisering är däremot droger och brist på motivation. Av ungdomarna som deltog i undersökningen nådde en fjärdedel sina mål, och ytterligare en fjärdedel nådde delvis sina mål. Slutledningen var att ju mer arbete man gör för marginaliserade unga, desto mer påverkan fås. Man lyckades även klargöra vilka typer av stöd som påverkar olika typer av ungdomar. I Seinäjoki hade nästan alla klienter som deltog i undersökningen som mål att förbättra sin svaga ekonomiska situation. Cirka 44 procent var arbetslösa och många hade antingen ingen yrkesexamen eller hade av någon annan anledning inte fått de jobb de sökte. En del var sjuklediga, pensionerade eller studerande.

14 Undersökningen visade att bästa resultat fås när man satsar på att stöda klientens livssituation så omfattande som möjligt. Både i Tuusula och Seinäjoki fick man med hjälp av mätinstrumenten fram information om vad som påverkar och fungerar. Det viktigaste var att kombinera uppgifter om klienternas vardag med uppgifter om de metoder som användes i det sociala arbetet. På detta sätt får även kommunens beslutsfattare information om hur och varför socialvården behöver omfattande satsningar. Forskarna anser att det är viktigt att socialarbetarna på ett enkelt sätt får information om det arbete de gör och vad som ger resultat. När mätinstrumenten är färdigutvecklade hoppas forskarna på att de integreras i socialtjänsternas system så att de enkelt kan tas i bruk. I Tesso 5/2013 kan man även läsa om Imatras förnyade modell för familjeservice. Kostnaderna för familjeservice, speciellt barnskydd, steg oroväckande snabbt i Imatra under förra årtiondet. Varje år steg kostnaderna med upp till 30 procent jämfört med föregående år, och man beslöt att göra förändringar. Man lyckades stoppa kostnadsutvecklingen genom att förnya servicestrukturen för och tillvägagångssätten i barn- och familjetjänsterna. Mödrarådgivningen blev en välbefinnanderådgivning, där sex nya tjänster infördes. Familjearbetarna åker hem till alla förstföderskor, tar tag i familjens problem, hjälper där det behövs och stöder i vardagen. De hjälper till med alla sysslor som skapar stress och press hos de utmattade, nyblivna föräldrarna. Familjearbetarna är utbildade socionomer eller sjukskötare med psykiatrisk inriktning men tvekar ändå inte att vid behov greppa tag i diskborsten, fylla i blanketter som känns invecklade för föräldrarna, ge sömnskolning åt babyn i hemmet, eller handla mat. I Imatra har man konstaterat att det bästa sättet att hjälpa familjerna är att träffa dem i deras egen miljö, konkretisera problemen och att hjälpa där det behövs. Detta tillvägagångssätt har gett resultat. För varje år har antalet omhändertagna barn sjunkit och överlag har behovet av barnskydd minskat varje år. Kostnaderna för köptjänster inom barnskyddet har också sjunkit överraskande snabbt, från 2 miljoner år 2011 till 1,8 miljoner år I artikeln har man även intervjuat Jorma Sipilä, emeritus professor vid Tammerfors universitet, som har gjort en utredning över familjestöden med fokus speciellt på lönsamheten i förebyggande åtgärder. Enligt Sipilä är det tydligt att främjande av lika möjligheter för barn och familjer ger lägre kostnader. Att åtgärda problem i ett tidigt skede är också viktigt ur ett mänskligt och rättvist perspektiv. Sipilä beklagar att det i Finland, trots många olika typer av register och statistik, endast finns bristfälliga uppgifter om välfärdspolitikens resultat. Vi är i behov av mer omfattande uppgifter om kostnadseffektivitet som stöd i socialpolitiken.

15 ÖVRIGT På förbundet tar vi gärna emot era tankar och tips gällande verksamheten. Vi hoppas att ni alla ska bli nöjda med det som förbundet har att erbjuda och att ni aktivt deltar i förbundets utveckling. Ni får gärna sända verksamhetsledaren förslag på verksamhet under hela året eller höra av er om ni har frågor. Vi finns till för er! Verksamhetsledaren nås på e-postadressen eller på telefon Jag sänder regelbundet ut info, utlåtanden och reklam om utbildningar via e- posten och ni som vill vara med på mina e-postlistor får gärna meddela er adress till mig. Hemsidan och Facebook-sidan uppdateras också regelbundet, så håll utkik där med jämna mellanrum. Emma-Lena Lybäck Vik. verksamhetsledare

16

Märta Marjamäki Märta Marjamäki

Märta Marjamäki Märta Marjamäki Till medlemmarna i styrelsen och bokföraren samt ersättarna i styrelsen (för kännedom). KALLELSE Styrelsen för Finlands Svenska Socialförbund r.f. kallas till sammanträde torsdagen den 16 maj 2013 kl.

Läs mer

RP 5/2015 rd. Lagen avses träda i kraft den 1 juli 2015.

RP 5/2015 rd. Lagen avses träda i kraft den 1 juli 2015. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om utkomstskydd för arbetslösa PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås det att till lagen om utkomstskydd

Läs mer

Arbetslöshetsgrad (%) 8,7 9,4 9,0 8,8

Arbetslöshetsgrad (%) 8,7 9,4 9,0 8,8 20. Utkomstskydd för arbetslösa F ö r k l a r i n g : Utkomsten för arbetslösa tryggas genom arbetslöshetsdagpenningen, som betalas enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa, och arbetsmarknadsstödet.

Läs mer

FINLANDS SVENSKA SOCIALFÖRBUND FÖREDRAGNINGSLISTA/PROTOKOLL STYRELSEN 26.8.2014

FINLANDS SVENSKA SOCIALFÖRBUND FÖREDRAGNINGSLISTA/PROTOKOLL STYRELSEN 26.8.2014 Till medlemmarna i styrelsen och bokföraren samt ersättarna i styrelsen (för kännedom). KALLELSE Styrelsen för Finlands Svenska Socialförbund r.f. kallas till sammanträde tisdagen den 26 augusti 2014 kl.

Läs mer

Märta Marjamäki Märta Marjamäki

Märta Marjamäki Märta Marjamäki Till medlemmarna i styrelsen och bokföraren samt ersättarna i styrelsen (för kännedom). KALLELSE Styrelsen för Finlands Svenska Socialförbund r.f. kallas till sammanträde torsdagen den 3 oktober 2013 kl.

Läs mer

Finlands Svenska Socialförbund r.f.

Finlands Svenska Socialförbund r.f. Finlands Svenska Socialförbund r.f. Medlemsbrev 1/2014 ORDFÖRANDENS SPALT Vård i hemmet Ett av målen i regeringsprogrammet är att möjliggöra självständigt boende och utveckla de tjänster som förs till

Läs mer

20. (33.17 och 34.06, delvis) Utkomstskydd för arbetslösa

20. (33.17 och 34.06, delvis) Utkomstskydd för arbetslösa 20. (33.17 och 34.06, delvis) Utkomstskydd för arbetslösa F ö r k l a r i n g : Utkomsten för arbetslösa tryggas genom arbetslöshetsdagpenningen, som betalas enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa,

Läs mer

Finlands Svenska Socialförbund r.f.

Finlands Svenska Socialförbund r.f. Finlands Svenska Socialförbund r.f. Medlemsbrev 1/2015 ORDFÖRANDENS SPALT FÖRÄNDRINGENS VINDAR DRAR FRAM OCKSÅ I FINLANDS SVENSKA SOCIALFÖRBUND Förändringens vindar drar fram överallt, också i Finlands

Läs mer

TILL DIG SOM ANSÖKER OM DAGPENNING

TILL DIG SOM ANSÖKER OM DAGPENNING TILL DIG SOM ANSÖKER OM DAGPENNING MEDLEMSKAP Se till att du inte har några obetalda medlemsavgifter. Om du har betalat din medlemsavgift själv ber vi dig bifoga en kopia av det senaste betalningsverifikatet.

Läs mer

Utbildningsprogrammet för det sociala området Kompetenser för Socionom (YH) examen

Utbildningsprogrammet för det sociala området Kompetenser för Socionom (YH) examen Sosiaalialan AMK -verkosto Utbildningsprogrammet för det Kompetenser för Socionom (YH) examen Socionom (YH) kompetenserna är indelade enligt följande: - - - Etisk kompetens inom det Översättning: Susanne

Läs mer

Serviceenkät 2015. Ja Inte tillräckligt Nej Vet inte Jag har fått information om mina rättigheter på ett sådant sätt som jag förstår

Serviceenkät 2015. Ja Inte tillräckligt Nej Vet inte Jag har fått information om mina rättigheter på ett sådant sätt som jag förstår Serviceenkät 2015 1. Är du kvinna eller man? Jag är kvinna. Jag är man. 2. Hur gammal är du? Jag är under 30 år Jag är 30-45 år Jag är 46-60 år Jag är över 60 år 3. Till vilken grupp hör du? Jag är DUV-medlem

Läs mer

framgångsfaktorn på det sociala området

framgångsfaktorn på det sociala området framgångsfaktorn på det sociala området Kunnande, växelverkan, vilja. {Kunnande är kunskap, färdighet och rätt attityd.} En belönande yrkesbana Fackorganisationen Talentia befrämjar sina medlemmars karriärsutveckling

Läs mer

Arbetsförmågan ett gemensamt mål för oss alla. Social- och hälsovårdsministeriet

Arbetsförmågan ett gemensamt mål för oss alla. Social- och hälsovårdsministeriet Arbetsförmågan ett gemensamt mål för oss alla Social- och hälsovårdsministeriet Strategi för social- och hälsovårdspolitiken Socialt hållbart Finland 2020: behandlar alla samhällsmedlemmar jämlikt, stärker

Läs mer

PERSONLIG ASSISTANS FÖR GRAVT HANDIKAPPADE PERSONER TILLÄMPNINGSINSTRUKTIONER FR.O.M. 1.12.2009

PERSONLIG ASSISTANS FÖR GRAVT HANDIKAPPADE PERSONER TILLÄMPNINGSINSTRUKTIONER FR.O.M. 1.12.2009 Social- och hälsovårdsväsendet i Vasa/Socialarbete och familjeservice/ Handikappservice PERSONLIG ASSISTANS FÖR GRAVT HANDIKAPPADE PERSONER TILLÄMPNINGSINSTRUKTIONER FR.O.M. 1.12.2009 ALLMÄNT OM PERSONLIG

Läs mer

Utlåtande kring regeringens proposition om socialvårdslag och därtill hörande lagar

Utlåtande kring regeringens proposition om socialvårdslag och därtill hörande lagar 27.6.2014 TILL SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSMINISTERIET Ärende Bakgrund Allmänt Utlåtande kring regeringens proposition om socialvårdslag och därtill hörande lagar FDUV, eller Förbundet De Utvecklingsstördas

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om utkomstskydd för arbetslösa, lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner och en lag om ändring och temporär ändring

Läs mer

Utlåtande gällande slutrapporten för revidering av handikapplagstiftningen

Utlåtande gällande slutrapporten för revidering av handikapplagstiftningen . Till: Social-och hälsovårdsministeriet Utlåtande gällande slutrapporten för revidering av handikapplagstiftningen Ålands handikappförbund r.f. är en samarbetsorganisation för handikapp- och patientföreningar

Läs mer

Arbetslöshet. Stöd för arbetslösa. Kort och lättläst

Arbetslöshet. Stöd för arbetslösa. Kort och lättläst Arbetslöshet Stöd för arbetslösa Kort och lättläst Innehåll Arbetslöshet 1 FPA:s stöd för arbetslösa 2 När du blir arbetslös 3 Arbetslöshetsdagpenning 3 Arbetsmarknadsstöd 4 Integrationsstöd till invandrare

Läs mer

Ändringar i sjukförsäkringslagen och lagen om företagshälsovård Tillsammans för bättre arbetsförmåga

Ändringar i sjukförsäkringslagen och lagen om företagshälsovård Tillsammans för bättre arbetsförmåga Ändringar i sjukförsäkringslagen och lagen om företagshälsovård 1.6.2012 Tillsammans för bättre arbetsförmåga Utbildning för företagshälsovården 9.5 14.6.2012 Heikki Palomäki/Lauri Keso Sakkunnigläkaren

Läs mer

Medlemsguide. Försäkringsmannaförbundet FMF rf Försäkringstjänstemännens arbetslöshetskassa

Medlemsguide. Försäkringsmannaförbundet FMF rf Försäkringstjänstemännens arbetslöshetskassa Medlemsguide Försäkringsmannaförbundet FMF rf Försäkringstjänstemännens arbetslöshetskassa Denna guide innehåller allmän information för medlemmarna i Försäkringsmannaförbundet och Försäkringstjänstemännens

Läs mer

PERS NLIG ASSISTANS FÖR STÖRRE DELAKTIGHET OCH FLERE ALTERNATIV

PERS NLIG ASSISTANS FÖR STÖRRE DELAKTIGHET OCH FLERE ALTERNATIV PERS NLIG ASSISTANS FÖR STÖRRE DELAKTIGHET OCH FLERE ALTERNATIV :) VAD ÄR PERSONLIG ASSISTANS? Personlig assistans ordnas för personer med grav funktionsnedsättning som på grund av ett långvarigt handikapp

Läs mer

Märta Marjamäki Märta Marjamäki

Märta Marjamäki Märta Marjamäki Till medlemmarna i styrelsen och bokföraren samt ersättarna i styrelsen (för kännedom). KALLELSE Styrelsen för Finlands Svenska Socialförbund r.f. kallas till sammanträde torsdagen den 22 mars 2012 kl.

Läs mer

YH Novia - En föregångare för mångprofessionell kompetensutveckling inom social- och hälsovården

YH Novia - En föregångare för mångprofessionell kompetensutveckling inom social- och hälsovården YH Novia - En föregångare för mångprofessionell kompetensutveckling inom social- och hälsovården Mångprofessionell social- och hälsovård resursförstärkande arbetssätt Åbo, 30.10-1.11.2012 Eva Juslin, Pia

Läs mer

32. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård

32. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård 32. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård F ö r k l a r i n g : Momenten 30 och 31 i detta kapitel omfattas av lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården (733/1992). Dessutom

Läs mer

Märta Marjamäki Märta Marjamäki Ordförande

Märta Marjamäki Märta Marjamäki Ordförande ÅRSMÖTET 1/8 Till medlemmarna i Finlands Svenska Socialförbund K A L L E L S E Medlemmarna i Finlands Svenska Socialförbund rf kallas till ordinarie årsmöte, som hålls måndagen 7 april 2014 kl. 16.30 på

Läs mer

RP 90/2013 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 90/2013 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om utkomstskydd för arbetslösa och till vissa lagar som har samband med den PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna

Läs mer

RP 179/2009 rd. maximitiden på 500 dagar för arbeslöshetsdagpenning.

RP 179/2009 rd. maximitiden på 500 dagar för arbeslöshetsdagpenning. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om utkomstskydd för arbetslösa och av vissa lagar som har samband med den PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna

Läs mer

60. (33.06, delvis, 32 och 33, delvis) Av kommunerna anordnad social- och hälsovård

60. (33.06, delvis, 32 och 33, delvis) Av kommunerna anordnad social- och hälsovård 60. (33.06, delvis, 32 och 33, delvis) Av kommunerna anordnad social- och hälsovård F ö r k l a r i n g : Utgifterna under momentet föranleds huvudsakligen av statsandelen för driftskostnaderna för socialoch

Läs mer

Socialsektorn behöver lagen om yrkesutövande

Socialsektorn behöver lagen om yrkesutövande Socialsektorn behöver lagen om yrkesutövande Man bör stadga lagen om yrkesutövande för socialsektorn och de som utbildats inom den sociala branschen bör registrera sig. Valviras verskamhetssektor bör utvidgas

Läs mer

Projektplan för projektet Samarbete mellan minoriteter inom minoriteten (MiM)

Projektplan för projektet Samarbete mellan minoriteter inom minoriteten (MiM) Projektplan för projektet Samarbete mellan minoriteter inom minoriteten (MiM) Innehåll 1. Bakgrund och behov 2. Målsättningar och målgrupp 3. Samarbetsorganisationer och samarbetsparter 4. Projektets resultat

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar

Läs mer

Finlands Svenska Socialförbund r.f.

Finlands Svenska Socialförbund r.f. Finlands Svenska Socialförbund r.f. Medlemsbrev 2/2015 ORDFÖRANDENS SPALT Det handlar om bemötande! Vi vet alla att det är stora strukturreformer på kommande i vårt samhälle. Den förra regeringens modell

Läs mer

Personalpolicy. Finströms kommuns arbetsplatser präglas av engagerade och kompetenta medarbetare och ledare samt en god arbetsmiljö.

Personalpolicy. Finströms kommuns arbetsplatser präglas av engagerade och kompetenta medarbetare och ledare samt en god arbetsmiljö. Personalpolicy Finströms kommuns arbetsplatser präglas av engagerade och kompetenta medarbetare och ledare samt en god arbetsmiljö. Kommunens vision Finströms kommuns grundläggande uppgift är att ge finströmarna

Läs mer

Mot längre arbetsliv alla medel i bruk Vad erbjuder arbetspensionsrehabiliteringen? Nikolas Elomaa direktör/intressebevakning

Mot längre arbetsliv alla medel i bruk Vad erbjuder arbetspensionsrehabiliteringen? Nikolas Elomaa direktör/intressebevakning Mot längre arbetsliv alla medel i bruk Vad erbjuder arbetspensionsrehabiliteringen? Nikolas Elomaa direktör/intressebevakning Twitter: @nikolaselomaa Målet är att möjliggöra fortsatt arbete trots eventuella

Läs mer

STRATEGI För hållbara och livskraftiga lösningar inom det sociala området i Svenskfinland

STRATEGI För hållbara och livskraftiga lösningar inom det sociala området i Svenskfinland STRATEGI 2007 2017 För hållbara och livskraftiga lösningar inom det sociala området i Svenskfinland Innehåll 1 Mission...2 2 Vision...2 3 Strategiska verksamhetslinjer 2007-2017...3 3.1 Delta i utvecklandet

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av i lagen om utkomstskydd för arbetslösa PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om utkomstskydd

Läs mer

Klientens ställning och

Klientens ställning och Klientens ställning och rättigheter inom socialvården Lagen om klientens ställning och rättigheter kallas kort för klientlagen. Med klient menas den som ansöker om eller använder socialvård. Lagen gäller

Läs mer

HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE VÅRT GEMENSAMMA MÅL Nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården

HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE VÅRT GEMENSAMMA MÅL Nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE VÅRT GEMENSAMMA MÅL Nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården 2008 2011 Hälsa och trygghet för alla Kaste-programmet är social- och hälsovårdsministeriets lagstadgade

Läs mer

FINLANDS SVENSKA SOCIALFÖRBUND FÖREDRAGNINGSLISTA/PROTOKOLL STYRELSEN 28.4.2014

FINLANDS SVENSKA SOCIALFÖRBUND FÖREDRAGNINGSLISTA/PROTOKOLL STYRELSEN 28.4.2014 Till medlemmarna i styrelsen och bokföraren samt ersättarna i styrelsen (för kännedom). KALLELSE Styrelsen för Finlands Svenska Socialförbund r.f. kallas till sammanträde måndagen den 28 april 2014 kl.

Läs mer

ÄNDRINGAR I LAGEN OM SMÅBARNSPEDAGOGIK OCH FÖRORDNINGEN OM BARNDAGVÅRD 2016

ÄNDRINGAR I LAGEN OM SMÅBARNSPEDAGOGIK OCH FÖRORDNINGEN OM BARNDAGVÅRD 2016 Bildningsnämnden 17 09.03.2016 ÄNDRINGAR I LAGEN OM SMÅBARNSPEDAGOGIK OCH FÖRORDNINGEN OM BARNDAGVÅRD 2016 BILDN 09.03.2016 17 1.12.2015 108 Beredning och tilläggsuppgifter: direktör för småbarnspedagogik

Läs mer

I riktning mot barn- och familjeorienterade tjänster

I riktning mot barn- och familjeorienterade tjänster I riktning mot barn- och familjeorienterade tjänster Lämpligt stöd vid rätt tidpunkt Programmet för utveckling av barn- och familjetjänster (LAPE) är ett av de 26 spetsprojekt som ingår i regeringsprogrammet

Läs mer

Handbok för mentorer och adepter

Handbok för mentorer och adepter Handbok för mentorer och adepter Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare Handbok för mentorer och adepter Det teoretiska studielivet

Läs mer

skyddet var tillräcklig, och bestämmelserna i barnskyddslagen var primära i tillämpningen av lagstiftningen om utkomststöd och klientavgifter.

skyddet var tillräcklig, och bestämmelserna i barnskyddslagen var primära i tillämpningen av lagstiftningen om utkomststöd och klientavgifter. Resumé BARNSKYDDET I det nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården (KASTE) för åren 2008-2011 uppställdes som målsättning, att antalet barn som placerats utom hemmet ska minska i relation

Läs mer

FAKTA. SHVS verkar för att främja de studerandes hälsa, välfärd och studieförmåga.

FAKTA. SHVS verkar för att främja de studerandes hälsa, välfärd och studieförmåga. BÄTTRE STUDENTHÄLSA FAKTA SHVS verkar för att främja de studerandes hälsa, välfärd och studieförmåga. SHVS är sakkunnig inom studenthälsovård Studenternas hälsovårdsstiftelse (SHVS) erbjuder tjänster inom

Läs mer

Utkomstskydd för arbetslösa 2008

Utkomstskydd för arbetslösa 2008 Utkomstskydd för arbetslösa 2008 Den arbetslösa arbetssökandens rättigheter och skyldigheter Arbetslöshetsförmån betalas för att trygga den arbetslösa arbetssökandens utkomst under den tid då han eller

Läs mer

YRKESUTÖVARNAS OCH FÖRETAGARNAS ARBETSLÖSHETSKASSA

YRKESUTÖVARNAS OCH FÖRETAGARNAS ARBETSLÖSHETSKASSA 2014 YRKESUTÖVARNAS OCH FÖRETAGARNAS ARBETSLÖSHETSKASSA Inkluderar en anslutningsblankett AYT-kassan ditt ekonomiska skyddsnät MEDLEMSKAP I KASSAN LÖNAR SIG Syftet med att bli företagare är i allmänhet

Läs mer

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån

Läs mer

RP 49/2009 rd. som finns avtalad i den arbetssökandes jobbsökarplan. De föreslagna ändringarna är en del av regeringens

RP 49/2009 rd. som finns avtalad i den arbetssökandes jobbsökarplan. De föreslagna ändringarna är en del av regeringens Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om utkomstskydd för arbetslösa PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om utkomstskydd

Läs mer

UNGDOMSGARANTIN STÅR PÅ DEN UNGAS SIDA! www.nuorisotakuu.fi 1

UNGDOMSGARANTIN STÅR PÅ DEN UNGAS SIDA! www.nuorisotakuu.fi 1 UNGDOMSGARANTIN STÅR PÅ DEN UNGAS SIDA! www.nuorisotakuu.fi 1 Innehåll Vad då ungdomsgaranti? Varför ungdomsgaranti? Mål och budskap med ungdomsgarantin Vem genomför ungdomsgarantin? Resultat av ungdomsgarantin

Läs mer

Arbetslöshet. Stöd för arbetslösa. Kort och lättläst

Arbetslöshet. Stöd för arbetslösa. Kort och lättläst Arbetslöshet Stöd för arbetslösa Kort och lättläst Innehåll Arbetslöshet 1 FPA:s stöd för arbetslösa 2 När du blir arbetslös 2 Arbetslöshetsdagpenning 2 Arbetsmarknadsstöd 4 Arbetsinkomster och arbetsmarknadsstöd

Läs mer

Finlands Svenska Socialförbund r.f.

Finlands Svenska Socialförbund r.f. Finlands Svenska Socialförbund r.f. Medlemsbrev 2/2013 ORDFÖRANDENS SPALT Ja visst gör det ont. Ja visst gör det ont när knoppar brister. Varför skulle våren annars tveka? Så börjar en dikt av Karin Boye.

Läs mer

Handikappservicelagen och aktuella frågor

Handikappservicelagen och aktuella frågor Handikappservicelagen och aktuella frågor Nykarleby handikappråd 11.11.2010 Johanna Lindholm för det finlandssvenska handikappområdet johanna.lindholm@juridisktombud.fi Tel. 09-43423626, 040-5196598 Om

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av i lagen om skada, ådragen i militärtjänst PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att lagen om skada, ådragen

Läs mer

Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 4 lagen om stödjande av arbetslösas frivilliga studier

Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 4 lagen om stödjande av arbetslösas frivilliga studier Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om stödjande av arbetslösas frivilliga studier PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen

Läs mer

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras!

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras! Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF Samtal pågår men dialogen kan förbättras! En undersökning kring hur ekonomer uppfattar sin situation angående

Läs mer

Så fungerar det: Arbetslöshet och ersättningen

Så fungerar det: Arbetslöshet och ersättningen Så fungerar det: Arbetslöshet och ersättningen TRANSPORTS A-KASSA Det här är arbetslöshetsförsäkringen Arbetslöshetsförsäkringen är en försäkring som gäller för alla personer som arbetar eller har arbetat

Läs mer

Märta Marjamäki Märta Marjamäki

Märta Marjamäki Märta Marjamäki Till medlemmarna i styrelsen och bokföraren samt ersättarna i styrelsen (för kännedom). KALLELSE Styrelsen för Finlands svenska socialförbund kallas till sammanträde torsdagen den 20 september 2012 kl.

Läs mer

Processer inom sysselsättning i socialt arbete med ungdomar och unga vuxna - inom Korsholms kommun

Processer inom sysselsättning i socialt arbete med ungdomar och unga vuxna - inom Korsholms kommun Processer inom sysselsättning i socialt arbete med ungdomar och unga vuxna - inom Korsholms kommun 1 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Vägen till socialbyrån... 3 3. AN- byrån (Arbets- och näringsbyrån)...

Läs mer

Tankesmedjan Tankesmedja kring den subjektiva rätten till småbarnspedagogik. Vasa, Åbo och Helsingfors

Tankesmedjan Tankesmedja kring den subjektiva rätten till småbarnspedagogik. Vasa, Åbo och Helsingfors Tankesmedjan 9.3.2016 Tankesmedja kring den subjektiva rätten till småbarnspedagogik. Vasa, Åbo och Helsingfors Malin Eriksson, Svenska enheten för bildningsväsendet 9.3.2016 1 Läget i Svenskfinland En

Läs mer

Arbetshälsa och långa arbetskarriärer?

Arbetshälsa och långa arbetskarriärer? Arbetshälsa och långa arbetskarriärer? Överläkare Nordiskt arbetsmiljöforum 5.9.2014 Faktorer vi diskuterar under denna session allmänt om pensionsystemet i Finland och om pensionsreformen 2017 lite statistiska

Läs mer

SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen. Del 2. Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov

SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen. Del 2. Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen Del 2 Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov September 2007 2 Förord SKTF organiserar ungefär 5000 medlemmar inom äldreomsorgen. Viktiga

Läs mer

Förbundet Finlands Svenska Synskadade

Förbundet Finlands Svenska Synskadade Förbundet Finlands Svenska Synskadade Vad är FSS? Förbundet Finlands Svenska Synskadade rf. (FSS) är en intresse- och serviceorganisation av svenskspråkiga synskadade i Finland. Av landets omkring 80 000

Läs mer

Finlands Svenska Socialförbund r.f.

Finlands Svenska Socialförbund r.f. Finlands Svenska Socialförbund r.f. Medlemsbrev 4/2013 ORDFÖRANDENS SPALT GE TID BRY DIG! I Hufvudstadsbladet fanns den här veckan en intervju med en finlandssvensk pappa, som utsetts till Årets pappa.

Läs mer

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma Prat om produktivitet Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma till insikt? Försvann den mellan kunskapsmaskineriets kugghjul? Camilla Kronqvist synar produktivitetspratet.

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

RP 331/2010 rd. samt om avtalets giltighetstid.

RP 331/2010 rd. samt om avtalets giltighetstid. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av 50 i barnskyddslagen, familjevårdarlagen och lagen om stöd för närståendevård PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

Orolig för ett barn. vad kan jag göra?

Orolig för ett barn. vad kan jag göra? Orolig för ett barn vad kan jag göra? Rädda Barnen 2016 Formgivning: Rädda Barnen Foto: Oskar Kullander I den här foldern hittar du information och kontaktuppgifter som gäller för Åland. Texten i foldern

Läs mer

Referat från seminariet Kärlek. Omsorg. Tårar. 24.9.2015

Referat från seminariet Kärlek. Omsorg. Tårar. 24.9.2015 Referat från seminariet Kärlek. Omsorg. Tårar. 24.9.2015 Kaisa Kauppinen docent i socialpsykologi Helsingfors universitet Kauppinen inledde med att presentera sin aktuella forskning som behandlar de som

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 77/2003 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 13 lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I syfte att underlätta

Läs mer

Orolig för ett barn. vad kan jag göra?

Orolig för ett barn. vad kan jag göra? Orolig för ett barn vad kan jag göra? Barn i utsatta situationer behöver trygga sammanhang, med vuxna som uppmärksammar och agerar när något inte står rätt till. Men vad kan du som vuxen göra om du är

Läs mer

RIKTLINJER FÖR LEDNING AV PERSONALRESURSERNA VÄRDEGRUND Den värdegrund som en organisation har, ger en bild av de faktorer som är viktiga och grundläg

RIKTLINJER FÖR LEDNING AV PERSONALRESURSERNA VÄRDEGRUND Den värdegrund som en organisation har, ger en bild av de faktorer som är viktiga och grundläg PERSONALSTRATEGI VÄLUTBILDAD, ENGAGERAD OCH MOTIVERAD PERSONAL Kronoby kommun 2010 Godkänd av kommunfullmäktige 9.12.2010 Personalstrategin stöder och främjar genomförandet av Kronoby kommuns Strategi

Läs mer

Kundens valfrihet i fråga om social- och hälsotjänster

Kundens valfrihet i fråga om social- och hälsotjänster 1 Kundens valfrihet i fråga om social- och hälsotjänster Syftet med social- och hälsovårdsreformen är att se till att alla har tillgång till jämlika och moderna social- och hälsotjänster till rimliga kostnader.

Läs mer

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel JAG SAMSPELAR JAG VILL LYCKAS JAG SKAPAR VÄRDE JAG LEDER MIG SJÄLV MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel sid 1 av 8 Medarbetar- och ledarpolicy Medarbetare och ledare i samspel Syfte

Läs mer

FÖR MENTORER OCH ADEPTER VÄGLEDNING OCH TIPS

FÖR MENTORER OCH ADEPTER VÄGLEDNING OCH TIPS Handbok FÖR MENTORER OCH ADEPTER VÄGLEDNING OCH TIPS 1 Handbok för mentorer och adepter Det teoretiska studielivet och det praktiska arbetslivet är två världar som allt för ofta ligger långt ifrån varandra.

Läs mer

ÄRENDE FDUV:s kommentar gällande Kårkulla samkommuns boendeplan 2012 2020

ÄRENDE FDUV:s kommentar gällande Kårkulla samkommuns boendeplan 2012 2020 Till Kårkulla samkommun ÄRENDE FDUV:s kommentar gällande Kårkulla samkommuns boendeplan 2012 2020 FDUV är en nationell intresseorganisation för svenskspråkiga personer med utvecklingsstörning och deras

Läs mer

JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR

JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR Gör om gör rätt GS har som ambition att synliggöra medlemmarnas vardag. Ett tema som går igen under 2011 är Hur har du haft det

Läs mer

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Studiehandledning Ledaren och gruppen Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa

Läs mer

RP 34/2007 rd. Bestämmelserna om servicesedlar för hemservice trädde i kraft vid ingången av Lagarna avses träda i kraft vid ingången av 2008.

RP 34/2007 rd. Bestämmelserna om servicesedlar för hemservice trädde i kraft vid ingången av Lagarna avses träda i kraft vid ingången av 2008. RP 34/2007 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av 29 b i socialvårdslagen samt om ändring av folkhälsolagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING I propositionen

Läs mer

8. Allmänt om medarbetarsamtal. Definition

8. Allmänt om medarbetarsamtal. Definition 8. Allmänt om medarbetarsamtal Definition En förberedd regelbundet återkommande dialog mellan chef och medarbetare syftande till att utveckla verksamhet och individ och som präglas av ömsesidighet. (A

Läs mer

Tankar & Tips om vardagsutveckling

Tankar & Tips om vardagsutveckling Tankar & Tips om vardagsutveckling Sammanställning från gruppdiskussioner på kompetensombudsträff den 16 september 2010. Till Kompetensombudspärmen, under fliken Verktygslåda Temat under denna förmiddag

Läs mer

Rapport 2017:6 En vitbok om kvinnors arbetsmiljö

Rapport 2017:6 En vitbok om kvinnors arbetsmiljö Rapport 2017:6 En vitbok om kvinnors arbetsmiljö Organisera för en jämställd arbetsmiljö från ord till handling En vitbok från Arbetsmiljöverkets regeringsuppdrag Kvinnors arbetsmiljö 2011-2016. Innehåll

Läs mer

Arbetsplatsbesök med syfte att rekrytera förtroendevalda

Arbetsplatsbesök med syfte att rekrytera förtroendevalda Arbetsplatsbesök med syfte att rekrytera förtroendevalda På arbetsplatser där det finns förtroendevalda har Vårdförbundet fler medlemmar. Genom att utse förtroendevalda på arbetsplatsen skapar vi bättre

Läs mer

Vad innebär socialoch

Vad innebär socialoch Vad innebär socialoch hälsovårdsreformen för mig? Social- och hälsotjänsterna 2019 enligt utkastet till regeringens proposition 11/2016 1 Detta är social- och hälsovårdsreformen Social- och hälsovårdsreformen

Läs mer

YRKESUTÖVARNAS OCH FÖRETAGARNAS ARBETSLÖSHETSKASSA

YRKESUTÖVARNAS OCH FÖRETAGARNAS ARBETSLÖSHETSKASSA 2015 YRKESUTÖVARNAS OCH FÖRETAGARNAS ARBETSLÖSHETSKASSA Inkluderar en anslutningsblankett AYT-kassan ditt ekonomiska skyddsnät MEDLEMSKAP I KASSAN LÖNAR SIG Syftet med att bli företagare är i allmänhet

Läs mer

Nätverksträff - Kontaktpersoner EBP

Nätverksträff - Kontaktpersoner EBP Nätverksträff - Kontaktpersoner EBP Tid Tisdagen den 27 augusti 2013, kaffe 09.30, 10.00 15.00 Plats Medverkande Deltagare Avgift Anmälan Sunderby folkhögskola Marianne Forsgärde Norrbottens kommuners,

Läs mer

BREV TILL KOMMUNARBETSGRUPPERNA VIII / 2009 13.3.2009

BREV TILL KOMMUNARBETSGRUPPERNA VIII / 2009 13.3.2009 BREV TILL KOMMUNARBETSGRUPPERNA VIII / 2009 13.3.2009 Innehållsförteckning Aktuellt inom projektet våren 2009 1. ARVO-utbildning 2. Kartläggning gällande verksamhetsmodeller med låg tröskel i anslutning

Läs mer

FORSKARFÖRBUNDET TIETEENTEKIJÖIDEN LIITTO The Finnish Union of University Researchers and Teachers. Forskning för livet

FORSKARFÖRBUNDET TIETEENTEKIJÖIDEN LIITTO The Finnish Union of University Researchers and Teachers. Forskning för livet FORSKARFÖRBUNDET TIETEENTEKIJÖIDEN LIITTO The Finnish Union of University Researchers and Teachers Forskning för livet Ett medlemskap i Forskarförbundet är ett viktigt tecken på uppskattning för den egna

Läs mer

FOTO: ISTOCK MENTORBANKEN

FOTO: ISTOCK MENTORBANKEN S V E R I G E S A R K I T E K T E R FOTO: ISTOCK MENTORBANKEN INLEDNING Mentorskap är ett koncept för att inspirera, utmana och utveckla människor i profession och som person. Mentorskapet innebär att

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-27 Mer trygghet för Sveriges äldre Sverige är världens bästa land att åldras i. Alliansregeringens

Läs mer

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (7) 2014-03-17 LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 Inledning Jansje hälsade välkommen och inledde dagen. Dagen om Ledarskap och medarbetarskap är en fortsättning på förmiddagen

Läs mer

1(7) Belopp: 100 000 Tidsplan: 3/2016 12/2017. Beskrivning och motivering av informationsbehovet:

1(7) Belopp: 100 000 Tidsplan: 3/2016 12/2017. Beskrivning och motivering av informationsbehovet: 3.3.1 Hur producerar olika länder tjänsterna för främjande av barns och ungas hälsa och välfärd genom samarbete mellan olika förvaltningar såsom social- och hälsovården och skolväsendet? Belopp: 100 000

Läs mer

MENTORSKAPS- PROGRAMMET 1/14

MENTORSKAPS- PROGRAMMET 1/14 FÖRETAGSINFORMATION OCH ANSÖKAN MENTORSKAPS- PROGRAMMET CANCER ÄR MER ÄN BARA EN SJUKDOM. CANCER KAN VARA OSÄKERHET PÅ SIG SJÄLV OCH SIN FRAMTID, PÅ SINA VÄRDERINGAR OCH SINA DRÖMMAR. CANCER VÄNDER UPP

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program 1 (7) Typ: Program Giltighetstid: Tills vidare Version: 2.0 Fastställd: KF 2010-04-20, 18 Uppdateras: 2015 Styrdokument för personalarbetet på samtliga arbetsplatser i Strömsunds kommun. Strömsunds kommun

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

Personalpolitiskt program. Antaget av kommunfullmäktige , 22 Distribueras via personalavdelningen

Personalpolitiskt program. Antaget av kommunfullmäktige , 22 Distribueras via personalavdelningen Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2012-03-29, 22 Distribueras via personalavdelningen Personalpolitiskt program INLEDNING... 3 VISION... 3 INRIKTNINGSMÅL... 3 MEDARBETARSKAP OCH LEDARSKAP...

Läs mer

Ålands lagting BESLUT LTB 42/2016

Ålands lagting BESLUT LTB 42/2016 Ålands lagting BESLUT LTB 42/2016 Datum Ärende 2016-11-09 LF 23/2015-2016 Ålands lagtings beslut om antagande av Landskapslag om ändring av landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av barnskyddslagen

Läs mer

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011

Läs mer

RP 78/2007 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 7 kap. 5 och 11 i lagen om offentlig arbetskraftsservice

RP 78/2007 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 7 kap. 5 och 11 i lagen om offentlig arbetskraftsservice RP 78/2007 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 7 kap. 5 och 11 i lagen om offentlig arbetskraftsservice PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

Arbetslöshet Stöd för arbetslösa. Kort och lättläst

Arbetslöshet Stöd för arbetslösa. Kort och lättläst Arbetslöshet Stöd för arbetslösa Kort och lättläst Innehåll Arbetslöshet 1 FPA:s stöd för arbetslösa 2 När du blir arbetslös 3 Arbetslöshetsdagpenning 3 Arbetsmarknadsstöd 4 Integrationsstöd till invandrare

Läs mer

Arbetslöshet Stöd för arbetslösa. Kort och lättläst

Arbetslöshet Stöd för arbetslösa. Kort och lättläst Arbetslöshet Stöd för arbetslösa Kort och lättläst Innehåll Arbetslöshet 1 FPA:s stöd för arbetslösa 2 När du blir arbetslös 3 Arbetslöshetsdagpenning 3 Arbetsmarknadsstöd 4 Integrationsstöd till invandrare

Läs mer