DET ÄR LÄTTARE ATT RO NÄR MAN SITTER I SAMMA BÅT OCH ROR ÅT SAMMA HÅLL

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "DET ÄR LÄTTARE ATT RO NÄR MAN SITTER I SAMMA BÅT OCH ROR ÅT SAMMA HÅLL"

Transkript

1 DET ÄR LÄTTARE ATT RO NÄR MAN SITTER I SAMMA BÅT OCH ROR ÅT SAMMA HÅLL OM LOKAL SAMVERKAN PÅ MEDBORGARPLATSEN OCH DET LOKALA BROTTSFÖREBYGGANDE RÅDET SÖDERANDAN REBECKA KLASSON Examensarbete i kriminologi Malmö högskola hp Hälsa och samhälle Kriminologiprogrammet Malmö 05/2013

2 DET ÄR LÄTTARE ATT RO NÄR MAN SITTER I SAMMA BÅT OCH ROR ÅT SAMMA HÅLL OM LOKAL SAMVERKAN PÅ MEDBORGARPLATSEN OCH DET LOKALA BROTTSFÖREBYGGANDE RÅDET SÖDERANDAN REBECKA KLASSON Klasson, R. Det är lättare att ro när man sitter i samma båt och ror åt samma håll. Om lokal samverkan på Medborgarplatsen och det lokala brottsförebyggande rådet Söderandan. Examensarbete i kriminologi 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för kriminologi, Studien belyser fenomenet samverkan ur ett lokalt brottsförebyggande perspektiv som en metod för att genomföra framgångsrika förändringar med inriktning på brottsförebyggande och trygghetskapande arbete. Tidigare forskning visar att samverkan är ett fenomen som värdesätts i allt högre utsträckning och som idag snarare är en nödvändighet än ett alternativ för att kunna genomföra framgångsrika förändringar. Studien är baserad på Medisgruppen, ett samverkansprojekt med aktörer som verkar på Medborgarplatsen i Stockholm med utgångspunkt i att deras projekt är framgångsrikt. Med en kvalitativ inriktning är målet att belysa och förklara framgångsfaktorer i Medisgruppens samverkansprojekt. Kvalitativa intervjuer med representanter från Medisgruppen har genomförts. Studiens resultat visar att projektgruppens arbete har tydligt präglats av framgångsfaktorer och att de åtgärder som implementerats har stöd i tidigare forskning. Ytterligare studier på ämnet behöver genomföras eftersom att samverkan och lokalt brottsförebyggande arbete är två fenomen som behöver belysas ytterligare med tanke på att dagens kunskapsläge är begränsat. Nyckelord: Brottsförebyggande arbete, förädling, lokalt brottsförebyggande råd, Medborgarplatsen, samverkan, Söderandan, trygghetsskapande. 2

3 IT S EASIER TO ROW WHEN YOU ARE IN THE SAME BOAT AND ARE ROWING IN THE SAME DIRECTION ABOUT LOCAL COLLABORATION ON MEDBORGARPLATSEN AND THE LOCAL CRIME PREVENTION COUNCIL SÖDERANDAN REBECKA KLASSON Klasson, R. It s easier to row when you are in the same boat and are rowing in the same direction. About local collaboration on Medborgarplatsen and the local crime prevention council Söderandan. Degree project in criminology 15 credits. Malmö University: Faculty of health and society, Department of Criminology, The study highlights the phenomenon of collaboration from a local crime prevention perspective as a method to implement successful changes with a focus on crime prevention and creating safety work. Previous research shows that collaboration is a phenomenon that is valued increasingly and which today is more a necessity than an option to be able to implement successful change. The study is based on Medisgruppen, a collaboration project with participants who functions on Medborgarplatsen in Stockholm on the basis that their project is successful. With a qualitative approach the goal is to highlight and explain success factors in the Medisgruppen collaborative project. Qualitative interviews with representatives from Medisgruppen have been implemented. The results demonstrate that the project team's work has clearly been marked by success factors and that the measures implemented are supported by previous research. Further studies on the subject needs to be implemented because of the fact that collaboration and local crime prevention work are two phenomenon that need to be further investigated because current knowledge is limited. Keywords: Collaboration, crime prevention, local crime prevention council, Medborgarplatsen, refinement, creating safety, Söderandan. 3

4 FÖRORD Följande kandidatuppsats är skriven vid kriminologiprogrammet på Malmö Högskola. Med detta förord vill jag framför allt tacka min handledare Erika Hedenskog som tack vare sitt stöd och sin hjälp har bidragit med goda råd till denna studie. Jag vill tacka verksamma på det lokala brottsförebyggande rådet Söderandan på Södermalm i Stockholm som under arbetets gång har varit väldigt tillmötesgående och hjälpsamma. Ett särskilt tack riktas till Bengt Jansson och Monica Ahlqvist. Avslutningsvis vill jag framföra ett stort tack till samtliga personer vars bidrag och medverkan har varit väsentligt för studiens genomförande. Tack! Malmö, maj 2013 Rebecka Klasson 4

5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING: 1. Inledning Syfte och frågeställningar Bakgrund Tidigare forskning Lokalt brottsförebyggande arbete Framgångsfaktorer för samverkan Metod och material Reliabilitet Validitet Intervju Litteratur Minnesanteckningar och rapporter Statistisk Bearbetning av material Etiska ställningstaganden Resultat Problem Åtgärder Arbetsprocess Framgångsfaktorer Diskussion Begränsningar Möjligheter Slutsatser Referenser Bilagor Bilaga 1: Medborgarplatsen i bilder Bilaga 2: Söderandans aktiviteter Bilaga 3: Intervjuguide

6 1. INLEDNING Det viktigaste är att försöka nå de uppsatta målen och att alla parter upplever att samarbetet verkligen kommer att leda någonstans, att det är hållbart och att tillvägagångssätten är tillförlitliga. (Brottsförebyggande rådet, 2010, s. 36). Samverkan är ett fenomen som blir allt vanligare och tenderar att snarare vara en nödvändighet än ett alternativ för att projekt och förändringar ska få genomslagskraft (Dowling et. al, 2004). När det gäller brottsförebyggande arbete är betydelsen av samverkan någonting som diskuteras allt mer i internationella sammanhang (Justitiedepartementet, 2000/2001). Värdet av att stärka och utveckla samverkan mellan olika lokala aktörer på brottspreventionens område betonas (Wikström & Torstensson, 1997). När ett brotts-eller otrygghetsproblem uppstår ställer det krav på att någonting måste ske för att komma tillrätta med problemet. Att förhindra brott är faktiskt inte bara polisens ansvar. I det lokala brottsförebyggande arbetet är polisens och kommunens samordnade insatser det centrala enligt det brottsförebyggande rådet (Brå, 2010). Kommunerna och polisen är de tongivande aktörerna i det lokala brottsförebyggande arbetet. (Justitiedepartementet, 2000/01, s. 23). Det brottspreventiva arbetet kan ske genom att förändra den fysiska miljön på utsatta platser, uppmärksamma och informera brottsoffer eller genomföra insatser för att minska utanförskap (Brå, 2010, s. 11). För att det brottspreventiva arbetet ska bli mer effektivt är det av betydelse att polis och kommun samordnar direkta och indirekta åtgärder med andra aktörer som bland annat fastighetsägare, föreningar och näringsliv. Intressenternas resurser kan då nyttjas i en högre utsträckning och på ett mer effektivt vis (Brå, 2010). Brå (a.a.) menar att det är just detta som är syftet med samverkan att åstadkomma något mer än en part ensam kan åstadkomma. (Brå, 2010, s. 11). Men hur ska man samverka för att på bästa sätt nå framgång i sitt projekt? Vid samverkan är det av betydelse att man skapar sig förutsättningar för att kunna nå framgång. Samverkan kräver både tid, resurser och engagemang och för att kunna uppfylla sina visioner och sina mål är det nödvändigt att man går till väga på bästa möjliga vis. För att bygga upp en stabil och varaktig samverkan krävs ett strukturerat och systematiskt arbetssätt. (Brå, 2010, s. 18). Den här studien syftar till att belysa ett exempel på lokalt brottsförebyggande arbete där det lokala brottsförebyggande rådet Söderandan i Stockholm inom Södermalms stadsdelsområde har den ledande rollen. Men vad är ett lokalt brottsförebyggande råd? Lokala brottsförebyggande samverkansformer som har kommunen, kommundel eller stadsdelsförvaltning som huvudman. Kan till exempel också heta folkhälsoråd eller trygghetsråd (Brå, 2010, s. 136). Deras främsta uppgifter är att minska brottsligheten och öka tryggheten i det lokala området (Brå, 2006). Det kan röra sig om att genomföra lokala brottsförebyggande projekt, kartlägga hur den lokala problembilden ser ut, utvärdera lokala brottsförebyggande projekt eller anordna nätverksträffar (Brå, 2006, s. 10). De flesta kommuner har idag etablerat någon form av lokalt brottsförebyggande råd och i storstäderna, däribland Stockholm, samt i några av de större städerna finns det också lokala brottsförebyggande råd i flera av stadens stadsdelar (Brå, 2006). Söderandan är ett lokalt brottsförebyggande råd i samarbete med stadsdelsförvaltningen samt med ett antal organisationer och myndigheter som omfattar stadsdelarna Södermalm, Långholmen, Reimersholme, Södra Hammarbyhamnen, Riddarholmen samt Gamla Stan vilka tillsammans utgör Södermalms stadsdelsområde (Södermalms SDO). Verksamheten startade år 2004 och dess mål är att minska brottsligheten och öka tryggheten för de boende och de 6

7 butiker, restauranger samt besökare som rör sig inom området men sträcker sig även till att uppnå ett renare och grönare område. Det lokala brottsförebyggande arbetet som studien belyser utgår ifrån en specifik projektgrupp som involverar aktörer som bor eller arbetar kring Medborgarplatsen i Stockholm där Söderandan har en ledande roll. Projektet har upplevts vara framgångsrikt av aktörerna själva gällande främst tryggheten på platsen samt kommunikationen mellan aktörerna och det studien ämnar undersöka är att ta reda på varför de har upplevt den framgång som de har upplevt. 2. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR Syftet med denna kvalitativa studie är att beskriva lokalt brottsförebyggande arbete i ljuset av fenomenet samverkan. Att redogöra för den metod för det lokala brottsförebyggande arbete som bedrivs inom Södermalms SDO samt undersöka vilka framgångsfaktorer som har karaktäriserat det aktuella projektet eftersom att det upplevs som framgångsrikt. Studien inriktar sig på en projektgrupp, den så kallade Medisgruppen, som startades utifrån problem på och runt Medborgarplatsen, Stockholm, och som vuxit till ett stort samverkansprojekt mellan flera förvaltningar, organisationer, myndigheter, förbund och verksamheter. Namnet Medisgruppen är en förkortning för Medborgarplatsgruppen, gruppen går även under namnet referensgruppen. Syftet med att fokusera på denna specifika grupp är att belysa samverkan eftersom det är ett fenomen som får allt mer uppmärksamhet och som värdesätts i allt större utsträckning när det kommer till förändringsprocesser i olika projekt. Aktuella frågeställningar för studien är: Vilken problembild har varit utgångspunkt för Medisgruppens arbete? Vilka har åtgärderna varit i Medisgruppens arbete? Hur ser arbetsprocessen ut i projektet? Vilka är framgångsfaktorerna i samverkansprojektet? Definitioner Brottsförebyggande arbete: Åtgärder som syftar till att dels påverka de omständigheter i själva situationen som gör att personer väljer att begå brott, dels åtgärder som syftar till att minska benägenheten (motivationen) hos människor att begå brott (Brå, 2010, s. 136). Samverkan: Arrangemang av gemensam arbetsgrupp där parterna annars är oberoende organ som samarbetar för att uppnå ett gemensamt mål, vilket kan innebära att det skapas nya organisatoriska strukturer eller processer för att planera och genomföra ett gemensamt program, samt att dela relevant information, risker och belöningar. (Dowling et. al, 2004, s ). Samverkan i brottsförebyggande arbete: innebär att parterna tillför sina specifika resurser, kompetenser och kunskaper, för att man gemensamt ska minska 1 Min översättning från engelska till svenska 7

8 sannolikheten för brott och reducera skadeverkningar (inklusive rädsla) av brott (Brå, 2010, s. 11). Otrygghet: Upplevelser i form av rädsla, oro och risk (Heber, 2008). Trygghet: Upplevelser i form av säkerhet, tillit och trygghet (Heber, 2008). Det finns besläktade begrepp till samverkan som partnerskap, samarbete och gemensam arbetsgrupp varav en del menar på att det är subtila skillnader mellan dessa varpå andra anser att de är synonymer (Dowling et. al, 2004). Begreppen samverkan, samarbete, partnerskap och gemensam arbetsgrupp används som synonymer i denna studie. 3. BAKGRUND Problemen på och kring Medborgarplatsen har karaktäriserats av brottslighet samt upplevd otrygghet både för människor som bor, arbetar eller vistas i området. Innan samverkansprojektets påbörjan visade en trygghetsmätning år 2008, initierad av Stockholms stad, att situationen på Södermalm blev mer och mer problematisk i form av utsatthet för brott och upplevd otrygghet. Det finns en motsvarande trygghetsmätning från Trygghetsmätningarna är tänkta att spegla utvecklingen för utsatthet för brott, upplevd rädsla och oro för att utsättas för att brott samt upplevda ordningsstörningar på Södermalm i Stockholm och följande procentsiffror från mätningarna avser invånare på Södermalm (Stockholms stad, 2008; Stockholms stad, 2011). Resultaten från 2008 visar att det är 16,4 % som är oroliga att utsättas för brott och 6,6 % uppger att de har utsatts för sådant hot att de har blivit rädda. En majoritet upplever ordningsstörningar som ungdomar som stör ordningen (51 %), mörka områden och dålig belysning (60 %), skadegörelse (68 %), klotter (70 %) och nedskräpning (78 %) i stor utsträckning i området där de bor (Stockholms stad, 2008). 48 % upplever problem med berusade personer i bostadsområdet eller i närheten av detta.16 % är oroliga att utsättas för våld i den offentliga miljön, 11 % upplever oro för att utsättas för våldtäkt och 14 % känner oro att utsättas för rån. 16 % är ganska eller mycket oroliga för att en närstående ska utsättas för brott (Stockholms stad, 2008). Efter upplevelsen att problemen endast förvärrades utan att någonting blev bättre var det en uppgivenhet som infann sig strax före jul Några aktörer fick helt enkelt nog. De bestämde sig för att göra någonting åt situationen. Vid första mötet i januari 2009 deltog ca 20 olika aktörer; olika verksamheter, fastighetsägare, stadsdelsförvaltningen och polisen bland annat. Syftet var att ta fram en gemensam problembild och kartlägga situationen. Vem eller vilka orsakar problemen? När orsakas problemen? Var orsakas problemen? Detta var startskottet. Projektet påbörjades med andra ord i årsskiftet 2008/2009 och har haft som förebild parken Bryant Park i New York. Bryant Park 2 karaktäriserades tidigare av otrygghet, mörka områden och kriminalitet men har efter ett omfattande projekt omvandlats till en trivsam plats som befolkas av människor i alla generationer (Bryant Park, 2013). Det målas upp som ett gott exempel, att såhär kan det faktiskt gå till. Det är möjligt att få bort de här läskiga människorna och få det så att barn kan gå genom parken utan att behöva bli rädda. Det står jättemycket om det på nätet också. Så det är ett gott exempel. (IP 3 4). Detta samverkansprojekt kommer även att benämnas som referensgruppen i och med att aktörerna 2 För mer information om Bryant Park, besök gärna deras hemsida 3 Intervjuperson 8

9 upplyser varandra om egna upplevelser samt problem och försöker tillsammans komma med förslag på åtgärder för att lösa de aktuella problemen. Den fysiska miljön på och kring Medborgarplatsen i Stockholm presenteras i bilaga 1. Söderandans verksamhet avser att skapa en tryggare, renare och grönare miljö för människor med en anknytning till Södermalm samt för besökare. De medverkande organisationerna i Söderandan har bildat tre grupper; en styrgrupp, en marknadsgrupp samt en samverkansgrupp. Samverkansgruppen består av sju undergrupper: Boendegruppen, trafikgruppen, Hornstullsgruppen, samverkan Söder, skoldockning, Gamla Stan och Hammarby Sjöstad (Söderandan, 2013a). Deras mål är att: Bryta anonymiteten Genomföra föräldravandringar och förebyggande missbruksarbete Minska andelen hot och snatteriet i butiker Minska krogrelaterade problem Minska brottsligheten och öka tryggheten i närmiljön Motverka skadegörelse, klotter och nedskräpning Motverka våld och anonymitet Utveckla grannsamverkan, bryta anonymitet och öka engagemanget hos boende Öka samarbetet med skolor Öka tryggheten och säkerheten för oskyddade trafikanter i Södermalms SDO (a.a.). Söderandan arbetar även för att få människor delaktiga och få sina röster hörda och deras egna kriterier är Renare, grönare och tryggare. Verksamhetens medlemmar består av föreningar, företagare, myndigheter, organisationer, skolor, ett samfund inom området samt ett antal privatpersoner som är stödmedlemmar och ett antal Söderandanambassadörer som stödjer Söderandan 4. Söderandan har cirka 1200 medlemmar totalt. Deras nuvarande aktiviteter är: Gatumöten Grannsamverkan Krogar mot narkotika Kvälls- och nattvandring Samverkan Söder Skoldockning Sms-grupper Säker i butik Söderandanbussen Söderandans dag Söderandans tidning Trygghetsvandringar Utsättning för uppsökare (Söderandan, 2013b). För beskrivning av aktiviteterna, se bilaga 2. Resultaten från trygghetsmätningen 2011 (Stockholms stad, 2011) visar att det är färre personer som har utsatts för flera olika brottstyper och det är även färre som upplever oro att utsättas för brott samt oro för att en närstående ska utsättas för brott. Det är även en lägre andel personer som upplever ordningsstörningar i form av ungdomar som stör ordningen, skadegörelse samt mörka och oupplysta områden i stor utsträckning i området där de bor. Dock har utsattheten för några brottstyper ökat och en större andel upplever att nedskräpning 4 För den som är vidare intresserad av Söderandan, besök gärna deras hemsida 9

10 och narkotikamissbrukare på allmänna platser stör ordningen i området i stor utsträckning. Sammanfattningsvis har tryggheten ökat och andelen som upplever oro eller rädsla för att utsättas för brott har minskat under de senaste tre åren (Stockholms stad, 2011). De främsta positiva förändringarna mellan 2008 och 2011 är att: Andelen personer som upplever oro för att utsättas för överfall eller våld i den offentliga miljön en gång i månaden eller oftare har minskat betydligt Andelen personer som upplever oro för att utsättas för rån en gång i månaden eller oftare har minskat betydligt Andelen personer som upplever oro för att utsättas för våldtäkt en gång i månaden eller oftare har minskat betydligt Andelen personer som upplever att klotter stör ordningen i stor utsträckning i området där de bor har minskat betydligt (Stockholms stad, 2011). Södermalm är den stadsdel i Stockholm där människors upplevda trygghet har ökat mest under den aktuella tidsperioden (Söderandan, 2011). 4. TIDIGARE FORSKNING I detta avsnitt kommer forskning att beröras som lyfter fram samverkan och partnerskap, dess svårigheter samt faktorer som är nödvändiga för att framgångsrika förändringar ska kunna ske i ett grupprojekt, så kallade framgångsfaktorer. Även brottsförebyggande arbete på lokal nivå kommer att belysas. 4.1 Lokalt brottsförebyggande arbete: samverkan och relevanta åtgärder Brottsförebyggande arbete i ett samverkansperspektiv är även ett internationellt fenomen. Intresset för att utveckla de samarbeten som finns och för att dela med sig av kunskap och erfarenheter för att förebygga brott diskuteras allt oftare i internationella sammanhang. I många länder avsätts det särskilda resurser för att arbeta med brottspreventiva verksamheter på lokal nivå. Det talas om behovet av samordning för organiseringen av det brottsförebyggande arbetet. Samverkan mellan olika aktörer som lokala myndigheter, organisationer, näringsliv och privata aktörer är av väsentlig betydelse när det kommer till brottsprevention (Justitiedepartementet, 2000/2001). För ett effektivt brottsförebyggande arbete behövs både offentliga åtgärder och medborgerliga insatser (Justitiedepartementet, 2000/01, s. 10). Lokalt brottsförebyggande arbete 5 är dock ett relativt nytt fenomen i Sverige och den kunskap och de erfarenheter som finns på området är därför begränsade (Brå, 2006). Det är även ovanligt att brottspreventiva åtgärder utvärderas vilket försämrar den redan begränsade kunskapen på området (Wikström & Torstensson, 1997). Något som även bör påpekas är att lagstiftningen måste utformas så att den understödjer utvecklingen av det lokala brottspreventiva arbetet (a.a.). Eftersom problem och upplevelser av problem skiljer sig mellan olika geografiska områden, till exempel mellan mindre orter och större städer, är det viktigt att anpassa den lokala brottspreventionen efter de lokala problemen (Wikström & Torstensson, 1997; Wikström & Torstensson, 1999). En sådan kartläggning är en viktig utgångspunkt för att brottspreventionens olika aktörer ska få en gemensam 5 För konkreta exempel på lokala samverkansprojekt, se Wikström & Torstensson (1997) och Brå (2010) 10

11 problembeskrivning att bygga samverkan och åtgärder utifrån. (Wikström & Torstensson, 1997, s. 17). Erfarenheterna av samverkan i ett brottsförebyggande syfte visar nämligen på betydelsen av att den baseras på lokala problem och förutsättningar (Brå, 2010; Justitiedepartementet, 2000/01.) En stor del av brottsligheten är vanligtvis koncentrerad till stadskärnorna (Wikström & Torstensson, 1997). Wikström & Torstensson (1999) skriver vidare att vad som är nödvändigt för en framgångsrik och fungerande lokal brottsprevention ur ett samverkansperspektiv är ett tydligt definierat och gemensamt mål vilket delas av de inblandade aktörerna. Aktörerna kan då bygga upp ett långvarigt samarbete där allas kompetens och resurser kan nyttjas optimalt i strävan mot att uppfylla sina mål. En av de främsta orsakerna som förhindrar samverkan mellan olika aktörer är just avsaknaden av en delad vision gällande hur problemen kan lösas på bästa sätt. Polisen har en central roll i det lokala brottsförebyggande arbetet men polisens förmåga att påverka brottsligheten utan hjälp från andra aktörer är begränsad och polisen bör därför samverka med aktörer som kan vara till hjälp i den lokala brottspreventionen (a.a.). Även Justitiedepartementet (2000/01) påpekar det faktum att polisen inte kan bemästra brottsligheten på egen hand. Exempel på lokal brottsprevention som framhävs och värderas som betydelsefull är: Synlig närpolisverksamhet vid tidpunkter och på platser där problemen är som mest omfattande En minskad tolerans gällande vilka beteenden som är acceptabla på offentliga platser Installation av övervakningskameror; främst sena kväller och nätter Utveckling av samverkan med nöjeslivet gällande frågor som rör den allmänna ordningen Aktivera boende i området att delta i brottsförebyggande arbete samt informera dessa om aktuella problem Samverka med fastighetsägare i brottsförebyggande syfte (Wikström & Torstensson, 1999). 4.2 Framgångsfaktorer för samverkan Dowling et. al (2004) menar att det inte råder någon brist på förslag om hur man kan samverka men de flesta experter menar på att det inte finns någon tydlig och obestridd definition av begreppet. I en metastudie av Dowling et. al (a.a.) undersöks vad som karaktäriserar framgångsrikt partnerskap när det handlar om hälsofrämjande åtgärder. Författarna har delat upp framgång i samverkansprojekt i framgång i processen samt framgång i resultaten. Den tidigare innebär arbetet i partnerskapet och relationen mellan parterna medan den senare syftar på om samarbetet leder till fördelar och positiva resultat. Experter påstår ofta att samverkansprojekt ska bedömas utifrån dess resultat framför dess process (a.a.). Men man kan anse att de två är jämbördiga i betydelse eftersom att det kan vara problematiskt att få projektet med förändringen att bestå när processen i sig inte är välfungerande och de delaktiga upplever negativa attityder. Samarbetet kan även ses som ett självändamål i form av sociala önskvärda fördelar mellan parterna i gruppen. Det är även allmänt erkänt att det är svårt att utvärdera effekter av samverkansprojekt beroende på problematiken att kunna säkerställa att effekterna kan tillskrivas samarbetet. Att bedöma vad som skulle ha hänt i frånvaron av det aktuella samarbetet är än svårare (a.a.). Med tanke på att metastudien behandlar projekt inom hälsa och social omvårdnad (Dowling et. al, 2004), vilket inte faller inom den här studiens aktuella område, har det endast fokuserats på de faktorer som nämns som framgångsrika i processen eftersom att arbetsprocessen i sig, hur man samverkar, kan appliceras till andra ämnesområden. De 36 studier som metastudien baseras på har det gemensamt att de har genomgåtts av experter inom området som har lämnat sitt sakutlåtande samt att de explicit associerar samverkan med framgång eftersom syftet med 11

12 metastudien var att finna evidens på att samverkan fungerar (Dowling et. al, 2004). Både deras och den här studiens utgångspunkt är att framhäva samverkan som ett positivt fenomen. I denna metastudie har ett antal frekvent förekommande faktorer kunnat urskiljas vilka är karaktäristiska för framgångsrika samverkansprojekt. Nedan följer en bild av de faktorer som nämns som framgångsrika för samarbetets process samt en förklaring av dessa. 2) Överensstämmelse om syftet & behovet av samverkan 1) Engagemang & åtagande hos aktörerna 3) Förtroende, ömsesidighet & respekt mellan aktörerna Processframgång 6) Lämpligt ledarskap 4) Gynnsamma miljömässiga funktioner 5) Ansvarstagande organisation Figur 1: Framgångsfaktorer i processframgång (Dowling et. al, 2004). 1) Framgångsrika partnerskap tros bero på graden av engagemang och åtagande hos parterna. Indikatorer för att mäta denna faktor bestod av aktörernas entusiasm för partnerskapet vilket reflekterades av deras beteenden och föreställningar (Dowling et. al, 2004). Att samverka med en annan part är ofta fruktbart men kräver engagemang. Det går inte att samverka utan att avsätta tid, personal och pengar. (Brå, 2010, s. 31). 2) Lyckosamma samarbeten anses också kräva både överensstämmelse om syftet med och behovet av samverkan. En grundläggandse indikator för att mäta detta begrepp bland studierna var i vilken grad mål och visioner är delade samt förekomsten av ett ömsesidigt beroende mellan parterna, att alla behövs (Dowling et. al, 2004). 3) Framgångsrika samverkansprojekt tros karaktäriseras av höga nivåer av tillit, ömsesidighet samt respekt mellan aktörerna. Vanligtvis mäts detta genom att undersöka i vilken utsträckning aktörerna har förtroende för varandra (Dowling et. al, 2004). Samverkan kräver 12

13 även kännedom om den andra partens organisatoriska och resursmässiga förutsättningar. I en samverkansprocess är det viktigt att både respektera varandras olikheter och ta vara på varandras kunskaper och erfarenheter. (Brå, 2010, s. 31). 4) Även den omgivning och miljö som samarbetet utspelar sig i har betydelse för dess framgång. Gynnsamma miljömässiga egenskaper omfattas av det finansiella klimatet, lämpliga institutionella och juridiska strukturer samt en bredare verksamhet som är institutionsöverskridande. Omgivningen har därför studerats för att urskilja ett politiskt och socialt klimat som främjar samverkan (Dowling et. al, 2004). Förankring på såväl politisk nivå som förvaltningsledningsnivå och i verksamheten i övrigt, är central för arbetets legitimitet, resursfördelning, långsiktighet och framgång. (Brå, 2010, s. 14). 5) En tillfredsställande organisation i bemärkelsen att de är ansvarsskyldiga. En lämplig granskning, bedömning och uppföljning av partnerskapet anses också vara väsentliga för ett framgångsrikt samarbete. För att mäta detta har det kontrollerats för riktlinjer gällande ansvar och värderingsstrukturerna för partnerskapet (Dowling et al, 2004). 6) Ett passande ledarskap och management för samverkansprojektet är även nödvändigt. Försök att mäta denna faktor har utgjorts av att bedöma kvaliteten på partnerskapets verkställande myndighet gällande den strategiska inriktningen av samverkansprojektet samt ledningen av de åtgärder vilka är utformade för att uppnå den aktuella inriktningen (Dowling et. al, 2004). Eftersom samordnarna fungerar som motor för arbetet är det bra att de har god kunskap om de lokala brottsproblemen och de lokala förhållandena. (Brå, 2010, s. 34). Dessa nämnda faktorer kan ses som riktlinjer i hur man bör gå tillväga i samverkansprojekt och förändringsprocesser. När det kommer till framgång i arbetsprocessen respektive de följande resultaten är det sannolikt att den tidigare kan urskiljas i ett tidigt stadie och under samverkans gång medan den senare tar längre tid för att synas. Framgång i processen kan även ses som en förelöpare till framgång i resultaten (Dowling et. al, 2004). Människor som har varit delaktiga i samverkansprojekt och i förändringsprocesser vilka har upplevts som misslyckade och svåra tenderar att bli misstänksamma och negativt inställda till förändringar och möjligheten att samverkan kan fungera (Kotter, 1996). Men har de i så fall samverkat på rätt sätt? Kotter (1995; 1996) har konstaterat åtta skäl till att förändringsprocesser inte fungerar, att de blir ineffektiva. Baserat på detta har han skapat en modell för en framgångsrik genomförd förändring som består av en åttastegsprocess. De åtta delstegen kan delas in i tre huvudsteg; förbereda, genomföra samt fullfölja. Nedan följer en schematisk bild över förändringsprocessen samt en beskrivning av de åtta delstegen var för sig. 13

14 1. Skapa en insikt om att förändring behövs Förbereda 2. Skapa en projektgrupp med mandat att genomföra förändringar 3. Skapa en vision Genomföra 4. Kommunicera förändringen 5. Skapa delaktighet 6. Skapa några "snabba" resultat Fullfölja 7. Eliminera motstånd mot förändringar 8. Befäst förändringen Figur 2: Förändringsprocessen i ett framgångsrikt samverkansprojekt (Kotter, 1995). Delsteg 1: Skapa en insikt om att förändring behövs) Det främsta felet som Kotter (1996) nämner är att man inte etablerar en tillräckligt stark insikt om att en förändring faktiskt bör ske hos de som påverkas utav förändringen, exempelvis de som är delaktiga i projektet. Kotter (a.a.) menar på att detta misstag är fatalt eftersom att förändringar alltid misslyckas med att uppnå sina mål när högmodet är stort. Med högmodet menar Kotter (a.a.) att en eller flera personer överskattar sin förmåga om att de kan påtvinga, oftast större, förändringar i en organisation eftersom de själva ser förändringen som naturlig eller behövlig men utan att skapa denna insikt i större utsträckning hos de inblandade. Vad som behövs är att skapa en insikt om att en förändring faktiskt bör ske, att den är nödvändig, för att de inblandade ska anstränga sig till den grad att en förändring ska kunna genomföras och lyckas (a.a.). Parterna bör enas om att de har problem som de kan och bör lösa tillsammans innan de börjar samverka. (Brå, 2010, s.29). Delsteg 2: Skapa en projektgrupp med mandat att genomföra förändringar) Det andra felet som Kotter (1996) påpekar är att den grupp som styr projektet inte är tillräckligt starka för att hantera arbetet. De saknar kompetens, kontakter och ledarskapsförmåga. I detta fall handlar det om lagspel, att arbeta tillsammans som en grupp och ej som enskilda individer. Insatser som saknar en tillräckligt kraftfull och vägledande koalition, en projektgrupp, kan göra synliga framsteg under en kortare period men förr eller senare kommer motverkande krafter att underminera initiativen. Även i detta delsteg underskattas svårigheten i att faktiskt genomföra transformationer och betydelsen av en projektgrupp som faktiskt har mandat och förmåga att kunna genomföra förändringar. Huvudaktörer i en verksamhet eller i en organisation ska vara involverade i projektet för att det ska kunna få den genomslagskraft som är nödvändig. Ett starkt och centralt ledarskap betonas (a.a.). Den höga beslutsnivån ger samverkan prioritet och legitimitet, vilket är en betydelsefull framgångsfaktor. (Brå, 2010, s. 14). Delsteg 3: Skapa en vision) Visionen spelar en betydelsefull roll i att åstadkomma relevanta förändringar genom att hjälpa till att styra, rikta, samordna och inspirera till åtgärder hos de 14

15 som är involverade i projektet. Utan en vision kan förändringar tendera till att endast bestå av oförenliga och tidsödande projekt som antingen går i fel riktning eller som inte leder någonstans. Om de delaktiga inte delar en vision kan varje beslut som ska tas leda till en intensiv debatt om vad man bör göra och hur, där både dyrbar tid och energi förspills samt att gruppens moral sannolikt försvagas. När man delar en vision för sitt projekt leder denna vision gruppen i beslutsfattandet eftersom besluten följer i spåren av den gemensamma visionen. Inte att förglömma, visionen bör ej vara för komplicerad eller för otydlig utan den ska vara klar och realistisk (Kotter, 1996.). Kotter (a.a.) nämner som en tumregel att om du inte kan beskriva den vision som driver initiativet till förändringen på högst fem minuter och få en respons som antyder både förståelse och intresse, så är du ute på hal is. Genom att skapa samsyn får parterna samma mål med samverkan, vilket givetvis underlättar arbetet. (Brå, 2010, s. 34). Det sammanfattar det första huvudsteget, att förbereda. Nu följer huvudsteg nummer två, att genomföra. Delsteg 4: Kommunicera förändringar) Här betonar Kotter (1996) förmågan att kunna kommunicera förändringen, det vill säga att kommunicera de potentiella fördelar som kan följa förändringen samt att en förändring faktiskt är möjlig och genomförbar. Åtgärder som ska implementeras ska även de kommuniceras. Det är av vikt att kunna kommunicera med de som är delaktiga för att de ska vara hjälpsamma och kunna göra mindre eller kortsiktiga uppoffringar. Kommunikationen sker både verbalt via ord och konkret via gärningar varav den senare anses vara den mer betydelsefulla av de två. Det centrala i detta delsteg är att ord och handlingar följer i varandra och att de inblandade därför upplever de beslut som tas och de förändringar som sker som naturliga eftersom de överensstämmer med kommunikationen som sker (a.a.). Det är viktigt för framgång att alla parter är överens om vad som beslutats. (Brå, 2010, s. 30). Delsteg 5: Skapa delaktighet) Nya initiativ till förändringar misslyckas alltför ofta på grund av att de inblandade upplever sig maktlösa av hinder på vägen. Oavsett om hindren endast finns i deras tankar eller om de faktiskt finns externt handlar det om att skapa en delaktighet bland de som är involverade i förändringen. Det centrala är att alla aktörer är delaktiga i förändringen, man genomför den tillsammans. Ledaren ska inte undvika eventuella hinder utan konfrontera dessa för att på så sätt skapa en delaktighet i gruppen och inte få sina medarbetare att känna sig maktlösa vilket i sin tur underminerar en förändring (Kotter, 1996). Delsteg 6: Skapa några snabba resultat) Reell förändring tar tid, vilket måste accepteras, men för att projektgruppen ska uppleva förändringen som lönsam och eftersträvansvärd krävs det några snabba resultat för att få ett kvitto på att förväntade mål och resultat uppfylls. Att skapa kortsiktiga resultat skiljer sig ifrån att hoppas på kortsiktiga resultat. När inte kortsiktiga mål etableras och uppfylls riskerar projektet att bli nedlagt antingen beroende på att de delaktiga tappar tålamodet och intresset eller att eventuella finansiärer inte får se några konkreta resultat (Kotter, 1996). Nu följer det tredje och sista huvudsteget, att fullfölja. Delsteg 7: Eliminera motstånd mot förändringar) När ett projekt har pågått en längre period och de delaktiga har arbetat hårt är det lätt hänt att man tar ut segern i förskott när den första större förbättringen inträffar. Man ska absolut få fira sin framgång men att anta att arbetet nu är mer eller mindre färdigställt är ett stort misstag. Långsiktiga förändringar behöver lång tid för att kunna etableras och under denna period är de känsliga för regression (Kotter, 1996). I 15

16 detta delsteg är det med andra ord viktigt att fullfölja sina mål och visioner och inte avstanna så fort ett mål har uppfyllts. En förändringsprocess tar lång tid och behöver lång tid på sig för att bli framgångsrik och man måste därför eliminera alla eventuella motstånd mot förändringar som får den ursprungliga förändringen att avta eller upplösas. Men främst, drivkraften får inte avta (a.a.). Delsteg 8: Befäst förändringen) För att förändringen ska kunna bestå är det av vikt att den blir befäst, att den blir en del av de sociala normerna och de gemensamma värderingarna. Två faktorer är särskilt viktiga när det kommer till att befästa de nya metoder som följer med förändringen. Det första är att uppvisa vilka specifika beteenden, attityder eller åtgärder som har varit förutsättningen för de aktuella förbättringarna så att inte de inblandade associerar förbättringarna med fel sak. Utan det ska medvetet uppvisas vad som faktiskt har åstadkommit de positiva förändringarna. Det andra är att tillräcklig tid tas till att försäkra sig om att nästa generation som ska ta över arbetet faktiskt personifierar sig med det nya tillvägagångssättet för att det ska kunna befästas. Annars kan ett dåligt beslut som tas bland de nya ledarna i organisationen underminera allt hårt arbete som har åstadkommits under en lång period (Kotter, 1996). Problemet med att lyckas med en välfungerade och effektiv samverkan när det kommer till brottspreventionens område tycks vara relaterat till det faktum att det ofta saknas gemensamma utgångspunkter i samverkansprojektet. Utan en samsyn är det svårt att samverka (Wikström & Torstensson, 1997). /.../ det lokala brottspreventiva arbetet kräver en gemensam strategi för att lyckas. (Wikström & Torstensson, 1997, s. 49). Den fundamentala insikten för framgångsrika förändringar är att den stora förändringen inte kommer att ske som om det vore en barnlek. Man ska heller inte hoppa över steg i processen för att man känner krav på att producera resultat (Kotter, 1996). Genom att undvika dessa problem, eller minimera de i den utsträckning som är möjlig, och följa modellen för en förändringsprocess har man förutsättningarna att lyckas med sitt projekt (a.a.).... alla aktörer som bor och verkar i ett område, grannar, barnomsorg, skola, frivilligorganisationer, kyrkan, vårdcentraler, polisen, näringslivet alla har en naturlig och viktig roll i det brottsförebyggande arbetet (Justitiedepartementet, 2000/01, s. 61). Sammanfattningsvis menar forskning på området att det finns ett flertal faktorer, eller kriterier, som bör beaktas och implementeras för att en framgångsrik förändring ska kunna genomföras och bestå. Det är en process som kräver att aktörerna är delaktiga i projektet, att de avsätter tid och resurser samt att det finns en gemensam vision, ett delat engagemang och en stark ledare. 5. METOD OCH MATERIAL Denna studie är ett samarbete med det lokala brottsförebyggande rådet Söderandan i Stockholm och syfte och frågeställningar har initierats av Söderandan. Metoden som har valts är kvalitativ i form av personliga intervjuer. Vilken typ av metod, kvalitativ eller kvantitativ, som bör användas ska baseras på syftet samt tillhörande frågeställningar. I detta fall är kunskapsbasen bristfällig i form av att det inte finns några tidigare studier som har genomförts för att undersöka detta samverkansprojekt och frågeställningarna är relativt invecklade och faktorer och åtgärder som har haft betydelsefull effekt kan variera i en större utsträckning. 16

17 Målet är snarare att kunna beskriva och förstå vilka framgångsfaktorer som har bidragit till upplevelsen av ett framgångsrikt samverkansprojekt som har haft en positiv effekt på problemen kring Medborgarplatsen. Baserat på detta passar en kvalitativ ansats bättre än en kvantitativ. Detta tillvägagångssätt är ett typiskt induktivt tillvägagångssätt där resonemanget går från det speciella till det generella och man vill kunna använda kunskap från ett enskilt fall för att säga något närmare om en allmän nivå (Malterud, 2009). Det bör betonas att begreppen samverkan, samarbete, partnerskap och gemensam arbetsgrupp används ibland som synonymer och ibland som skilda begrepp i litteraturen men i denna studie används dessa som synonymer. Med tanke på att problemställningarna är relativt komplicerade har undersökningen behövt gå på djupet för att kunna söka svar och därför har åtta personer som medverkar i detta samverkansprojekt intervjuats. Eftersom att en och samma verklighet kan beskrivas utifrån olika perspektiv har ett flertal intervjuats med tanke på att de kan ha olika upplevelser och komma med olika tolkningar och reflektioner kring samma fenomen vilket kan vara av värde. En och samma verklighet kan även beskrivas utifrån olika perspektiv, beroende på vem man är som person (Malterud, 2009). 5.1 Reliabilitet För att uppnå hög reliabilitet ska undersökningen vara öppen och tillgänglig så att externa enheter har möjlighet att ta del av studiens steg och även utföra den själva. När resultaten blir desamma när den är utförd av olika personer med samma mätinstrument kan man tala om hög reliabilitet (Jacobsen, 2007). Om denna studie skulle uppvisa liknande resultat som tidigare studier med samma omfattning, målgrupper och målsättning kan det antas att den aktuella studien har en relativt hög reliabilitet och ifall uppföljande studier efter denna uppnår liknande resultat har denna studie nått en hög reliabilitet (a.a.). 5.2 Validitet Validitet indelas ofta i intern respektive extern validitet. Den interna validiteten syftar till relevansen av de begrepp eller kartläggningsmetoder som har använts, huruvida de är relevanta för det aktuella fenomenet. Därför måste de verktyg och den metod som används i eftersträvandet efter kunskap vara lämpliga för att kunna ge giltiga svar på de frågeställningar vi har. Hur lämpliga är dessa för vårt syfte? (Malterud, 2009). Den externa validiteten innebär huruvida resultaten kan överföras till en annan kontext och man ska därför noggrant kontrollera sitt tillvägagångssätt så att man med en så god sannolikhet som möjligt mäter det som är studiens syfte. En högre intern validitet kan stärka den externa validiteten. Validiteten ska övervägas genom hela processen (a.a.). Det material som ligger till grund för den här undersökningen är primärdata i form av intervjuer samt sekundärdata i form av forskningslitteratur, minnesanteckningar, rapporter samt offentlig statistik. 5.3 Intervju Åtta personer har intervjuats vilka medverkar i det aktuella samverkansprojektet. Alla intervjupersoner representerar olika yrkesverksamheter eller föreningar. De som är representerade i studien är: Atrium Ljungberg (fastighetsbolag) Bostadsrättsföreningen Söder Torn 17

18 Fastighetskontoret 6 Intresseföreningen Fatbursparken Kulturskolan Medborgarplatsens bibliotek PUNKTmedis Polisen Sensus studieförbund Urval och bortfall Efter samtal med Bengt Jansson, samordnare för Söderandan och studiens kontaktperson, har sex personer sorterats ut från urvalet beroende på att dessa personer i princip ej har varit aktiva i samverkansgruppen (deltar nästan aldrig på möten etcetera) eller att de endast har varit verksamma under en tidsbestämd kort period och deras kunskap på området antas därmed vara bristfällig. Dessa har bortsetts ifrån eftersom att de sannolikt inte kan bidra med relevant information för studien och de kan därmed underminera studiens validitet. 31 personer kvarstod efter detta externa bortfall. Efter detta har personer ur Medisgruppen slumpmässigt lottats fram utifrån en lista där personerna har ordnats efter efternamn med anledning av att de inte ska kategoriseras efter kön, ålder, yrke etcetera utan vara så slumpmässigt fördelade som möjligt. De har sedan tilldelats varsin siffra mellan 1-31 där den som har hamnat överst på listan har fått nummer 1 och så vidare till den sista personen som har fått siffran 31. Excel (Matematik och trigonometri; slump mellan) har använts för att slumpmässigt lotta fram en siffra mellan När samma siffra har kommit två gånger eller fler så har den bortsetts ifrån. En förfrågan sändes därefter ut om deltagande i denna studie via e-post till de tolv respondenter som blev framslumpade. För de personer som inte har haft möjlighet att delta eller inte har svarat på den utsända förfrågan har nya respondenter från listan slumpats fram. Slumpmässigt urval brukar avrådas när det handlar om få enheter eftersom det riskerar att bli snedfördelat med anledning av att tillfälligheter kan få stor genomslagskraft (Jacobsen, 2007). Dock upplevs inte detta som ett problem i den aktuella studien eftersom att den undersöker en mindre projektgrupp där systematiska skillnader ej är av betydelse. Dock har en åtgärd vidtagits i form av att endast en aktör får representera samma verksamhet, det vill säga att i de fall det är två aktörer med i referensgruppen som representerar samma verksamhet kan endast en av dessa bli delaktig. Genom detta anses urvalet inte kan upplevas som snedfördelat. I kvalitativa studier har inte svarsfrekvens och bortfall samma betydelse som det har i kvantitativa (Trost, 2012). Det ska dock påpekas att fyra personer ej svarade på förfrågan om deltagande i studien och tre svarade att de ej hade möjlighet att delta i studien eller att de ansåg att de ej hade någonting att tillföra undersökningen. Vid bortfall är det inte dess storlek som har betydelse utan det är vilka som faller bort (a.a.). Bortfall gällande exempelvis könsfördelning, ålder eller yrkesställning är utan betydelse i denna studie eftersom målet inte är att kunna utesluta systematiska skillnader för att statistiskt kunna generalisera resultaten till en större population. Syftet är att intervjua delaktiga aktörer i ett samverkansprojekt om deras upplevelser av projektet och därför är det respondenter med god kunskap och som kan bidra med relevant information sett till studiens syfte som har blivit intervjuade. Det är deras subjektiva uppfattningar som ska belysas. För att få både bredd och djup i materialet har åtta personer intervjuats vilket anses vara tillräckligt för att få en övergripande bild av samverkansprojektet. Dessa tillvägagångssätt syftar till att stärka studiens validitet och reliabilitet eftersom det centrala är att erhålla så giltig och pålitlig information som möjligt. 6 Fastighetskontoret är dock representerat i form av projekt Södermalms hjärta, vilket Medisgruppen är en referensgrupp för. Mer om Södermalms hjärta i resultatdelen 18

19 Struktur Intervjuerna har varit semistrukturerade där personerna har fått samma frågor i samma ordningsföljd i den utsträckning det har varit möjligt. Dock beror det mycket på vad personerna säger, i och med att de kan svara på frågor som ännu inte har ställts. Standardiseringen är med andra ord relativt låg (Trost, 2012). Frågorna har varit öppna där den intervjuade har fått möjlighet att med egna ord beskriva sin uppfattning och följdfrågor har ställts med strävan efter fördjupningar. Alla intervjuer utom en har skett genom personliga intervjuer där den intervjuade har fått välja platsen. Den intervju som ej genomfördes som en personlig intervju skedde genom en telefonintervju då tidsmässiga resurser saknades för att genomföra en personlig intervju. En intervju har dock genomförts med huvudprojektledaren för Södermalms hjärta eftersom det projektet står i relation till referensgruppen. Alla intervjuer har spelats in med en diktafon, efter frågan om tillåtelse, och med hjälp av denna har intervjuerna sedan transkriberats, omvandlats från tal till text (Malterud, 2009). Bortsett från en inledning och en avslutning har intervjuguiden baserats på fyra teman: problem, arbetsprocess, förändringar samt framtid vilka är underbyggda med ett antal frågor. Det är betydelsefullt att undersökningen är öppen och tillgänglig för utomstående att kunna ta del av (Malterud, 2009) och därför bifogas en fullständig version av intervjuguiden i bilaga 3. Intervjuguiden är sammanställd utifrån tidigare forskning om samverkan och dess framgångsfaktorer genom att anpassa teman samt tillhörande frågor för att de på ett relevant sätt ska kunna belysa studiens syfte och dess frågeställningar. För att uppnå en hög validitet krävs det att man har en tydlig struktur och att ens teorier och metoder är relevanta i förhållande till ens syfte (a.a.). 5.4 Litteratur Litteratur har sökts kring samverkan och brottsförebyggande arbete av både nationell och internationell typ. För att finna relevant forskningslitteratur har databasen Summon använts, som är en bred och övergripande databas, där sökorden har varit: successful partnerships samt local crime prevention. Även brottsförebyggande rådets hemsida, har använts där sökordet har varit samverkan i brottsförebyggande arbete. Utifrån tidigare kunskap om författare som är relevanta för ämnet har det även funnits väsentliga artiklar. Vidare har material om intervju som metod sökts på Malmö högskolas bibliotek där sökorden har varit: intervju samt kvalitativ metod. 5.5 Minnesanteckningar och rapporter Minnesanteckningar från möten om samsverkansprojektet, från dess start fram till idag, och fyra rapporter har erhållits av aktuella kontaktpersoner på Söderandan. Detta material kommer att användas som stöd och ledsagning till informationen som intervjuerna kommer att utmynna i för att kunna stämma av vad respondenterna berättar med de anteckningar som finns. De används i syfte att validera respondenternas information. 5.6 Statistisk Två trygghetsundersökningar som har initierats av Stockholms stad och är utförda 2008 respektive 2011 på Södermalm ingår även i underlaget till studien. De områden som ingick i båda undersökningarna var Reimersholme-Långholmen, Norra Högalid, Mellersta Högalid, Södra Högalid, Storkyrkan, Mariatorget, Södra station, Västra Katarina, Östra Katarina, Norra Sofia, Södra Sofia samt Södra Hammarbyhamnen. Dessa områden utgör tillsammans Södermalms SDO (Stockholms stad, 2008; Stockholms stad, 2011). Svarsfrekvensen för trygghetsmätningen 2008 var 66 % medan den för 2011 års trygghetsmätning var 59 %. Polisanmälda brott har uteslutits med anledning av att det inte har funnits en jämförelse mellan 2008 och Detta måste tas i beaktande i analysen av resultaten. Med anledning av 19

Brottsförebyggande program. för Ronneby kommun

Brottsförebyggande program. för Ronneby kommun Brottsförebyggande program för Ronneby kommun Utgivare: Kommunledningsförvaltningen Gäller från: 2012-04-26 Antagen: KF 121/2012 Innehållsförteckning Lokala brottsförebyggande rådets uppgift... 2 Ronneby

Läs mer

Gemensam problembild och orsaksanalys - Hur gör vi? Caroline Mellgren Institutionen för kriminologi Malmö högskola

Gemensam problembild och orsaksanalys - Hur gör vi? Caroline Mellgren Institutionen för kriminologi Malmö högskola Gemensam problembild och orsaksanalys - Hur gör vi? Caroline Mellgren Institutionen för kriminologi Malmö högskola Att arbeta kunskapsgrundat - Utgångspunkter Utgå från kunskap om problemet: kartlägg problembilden

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Södermanlands län och Eskilstuna kommun

Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Södermanlands län och Eskilstuna kommun Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Södermanlands län och Eskilstuna kommun Bakgrund I februari 2007 beslutade Rikspolisstyrelsen om nationella direktiv angående samverkan mellan Polismyndigheter

Läs mer

Trygg i Göteborg - Trygg i Angered - Trygg i V Hisingen - Trygg i..

Trygg i Göteborg - Trygg i Angered - Trygg i V Hisingen - Trygg i.. Trygg i Göteborg - Trygg i Angered - Trygg i V Hisingen - Trygg i.. Långsiktig samverkan mellan Polisen och SDF inom Göteborgs stad 1 Arbetsprocessen 6. Uppföljning 1. Lägesbild 5. Aktivitet Åtgärd 4.

Läs mer

Skånepolisens trygghetsmätning 2013

Skånepolisens trygghetsmätning 2013 RAPPORT 1 (5) Skånepolisens trygghetsmätning 2013 Årets trygghetsmätning är den tionde i en obruten serie som inleddes år 2004. Trenden för problemnivåerna under åren har varit sjunkande. I ett skåneperspektiv

Läs mer

Malmö områdesundersökning ett underlag för prioritering och planering

Malmö områdesundersökning ett underlag för prioritering och planering Malmö områdesundersökning ett underlag för prioritering och planering Jenny Theander Malmö stad Marie Torstensson Levander & Anna-Karin Ivert, Institutionen för kriminologi Malmö högskola Malmö områdesundersökning

Läs mer

Handlingsplan Trygg och säker

Handlingsplan Trygg och säker 1/7 Beslutad när: 2016-05-30 121 Beslutad av Kommunfullmäktige Diarienummer: KS/2016:215-003 Ersätter: Gäller fr o m: 2016-05-30 Gäller t o m: 2018-12-30 Dokumentansvarig: Uppföljning: 2018 Säkerhetschef

Läs mer

TRYGG I STOCKHOLM? 2011 En stadsövergripande trygghetsmätning

TRYGG I STOCKHOLM? 2011 En stadsövergripande trygghetsmätning SIDAN 1 TRYGG I STOCKHOLM? 211 En stadsövergripande trygghetsmätning Stockholms stad Brottsförebyggande och trygghetsskapande frågor Projektledare: Niklas Roth Tel: 8-58 4324 E-mejl: niklas.roth@stockholm.se

Läs mer

Upplevd trygghet och anmälda brott på Kungsholmen

Upplevd trygghet och anmälda brott på Kungsholmen KUNGSHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING BARN OCH UNGDOM STÖD TILL RESULTATST YRNING TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) DNR 1.6-692-2012 2012-12-03 Till Kungsholmens stadsdelsnämnd Upplevd trygghet och anmälda brott

Läs mer

Trygghetsundersökningen i Västra Götalands län, Polisområde 2-2005

Trygghetsundersökningen i Västra Götalands län, Polisområde 2-2005 Rikspolisstyrelsen, Ekonomibyrån augusti 2005 Trygghetsundersökningen i Västra Götalands län, Polisområde 2-2005 OM UNDERSÖKNINGEN I Polisens trygghetsmätning undersöks medborgarnas uppfattning om ordningsstörningar,

Läs mer

Malmö Trygg och säker stad

Malmö Trygg och säker stad Malmö Trygg och säker stad Samverkansöverenskommelse mellan Malmö stad och Polisområde Malmö 2012-2016 Malmö trygg och säker stad Samverkansöverenskommelse mellan Malmö stad och Polisområde Malmö 2012-2016

Läs mer

LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE. 2. Möte med. att tänka på före, under och efter besöket

LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE. 2. Möte med. att tänka på före, under och efter besöket LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE 2. Möte med kommunen att tänka på före, under och efter besöket Att ridklubben har en bra dialog och ett gott samarbete med sin kommun är viktigt för ridklubbens

Läs mer

Förändringsledning Hur långt har vi kommit?

Förändringsledning Hur långt har vi kommit? Förändringsledning Hur långt har vi kommit? Förändringsledning har under de senaste åren blivit mer och mer etablerat både inom näringslivet och den offentliga sektorn. Det vi, som har arbetat som förändringsledare

Läs mer

Samverkansöverenskommelse. mellan Polismyndigheten i Västra Götaland, polisområde Älvsborg och Borås Stad

Samverkansöverenskommelse. mellan Polismyndigheten i Västra Götaland, polisområde Älvsborg och Borås Stad Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Västra Götaland, polisområde Älvsborg och Borås Stad Samverkansöverenskommelse Borås Stad och Polismyndigheten i Västra Götaland, polisområde Älvsborg,

Läs mer

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016 för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö Antagen av Malmö kommunfullmäktige 2009.04.29 Kontaktpersoner Stadskontorets

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Östergötlands län och Motala kommun

Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Östergötlands län och Motala kommun Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Östergötlands län och Motala kommun 1. Inledning Denna samverkansöverenskommelse syftar till att formalisera och ytterligare utveckla samarbetet mellan

Läs mer

KS DECEMBER 2013

KS DECEMBER 2013 KS 17 18 DECEMBER 2013 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Hagström Ingela Datum 2013-11-15 Diarienummer KSN-2013-1258 Kommunstyrelsen Överenskommelse mellan Uppsala kommun och Polismyndigheten i Uppsala

Läs mer

Policy och riktlinjer

Policy och riktlinjer Policy och riktlinjer ANDT (ALKOHOL, NARKOTIKA, DOPNING OCH TOBAK) ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-06-17 Bakgrund Den 30 mars 2011 antog riksdagen en samlad nationell strategi för alkohol-, narkotika-,

Läs mer

Förlängning av samverkansavtal mellan Uppsala kommun och Lokalpolisområde Uppsala/Knivsta för

Förlängning av samverkansavtal mellan Uppsala kommun och Lokalpolisområde Uppsala/Knivsta för KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Carina Börjesdotter Datum 2015-11-09 Diarienummer KSN-2015-2027 Kommunstyrelsen Förlängning av samverkansavtal mellan Uppsala kommun och Lokalpolisområde Uppsala/Knivsta

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2018. Brottsförebyggande rådet i Arboga

Verksamhetsplan 2015-2018. Brottsförebyggande rådet i Arboga Verksamhetsplan 2015-2018 Brottsförebyggande rådet i Arboga Brottsförebyggande rådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Brottsförebyggande rådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 3 1.3 Rådets sammansättning...

Läs mer

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Metoduppgift 4 - PM Barnfattigdom i Linköpings kommun 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Problem Barnfattigdom är ett allvarligt socialt problem

Läs mer

Samverkan Trygg och säker stad

Samverkan Trygg och säker stad Samverkan Trygg och säker stad Samverkansöverenskommelse kommun och polis - samverkan i lokalt brottsförebyggande arbete Nationell handlingsplan (RPS 2008) Handbok Samverkan i lokalt brottsförebyggande

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

Trygghetsundersökning 2014 Kalmarlän

Trygghetsundersökning 2014 Kalmarlän Trygghetsundersökning 2014 Kalmarlän Allmänt om trygghetsundersökningar Polismyndigheten i Kalmar län har sedan slutet av 1990-talet genomfört medborgarundersökningar med viss frekvens i länets kommuner

Läs mer

Samverkansöverenskommelse

Samverkansöverenskommelse Samverkansöverenskommelse mellan Borås Stad och Polismyndigheten, Lokalpolisområde Borås Samverkansöverenskommelse Borås Stad och Polismyndigheten, lokalpolisområde Borås, träffar följande överenskommelse

Läs mer

Trygghetsmätning 2013 Polismyndigheten i Södermanland. Resultat från Vingåker

Trygghetsmätning 2013 Polismyndigheten i Södermanland. Resultat från Vingåker Trygghetsmätning 2013 Polismyndigheten i Södermanland Resultat från Vingåker Innehållsförteckning Inledning... 2 Teknisk beskrivning... 3 Svarsfrekvenser... 4 Problem i området där Du bor... 5 Utsatthet

Läs mer

Överenskommelse mellan Uppsala kommun och Lokalpolisområde Uppsala/Knivsta för 2015

Överenskommelse mellan Uppsala kommun och Lokalpolisområde Uppsala/Knivsta för 2015 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Börjesdotter Carina Datum 2015-01-05 Diarienummer KSN-2014-1450 Kommunstyrelsen Överenskommelse mellan Uppsala kommun och Lokalpolisområde Uppsala/Knivsta för 2015 Förslag

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

Innehåll. 1. Förbundets ändamål och uppgifter Verksamhetsidé & Mål Organisation Verksamhetsplan Budget

Innehåll. 1. Förbundets ändamål och uppgifter Verksamhetsidé & Mål Organisation Verksamhetsplan Budget Verksamhetsplan & budget 2016 Innehåll 1. Förbundets ändamål och uppgifter... 2 2. Verksamhetsidé & Mål... 3 3. Organisation... 5 4. Verksamhetsplan 2016... 6 5. Budget 2016... 8 www.samordningtrelleborg.se

Läs mer

Trygghetsmätning 2013 Polismyndigheten i Södermanland. Resultat från Nyköping

Trygghetsmätning 2013 Polismyndigheten i Södermanland. Resultat från Nyköping Trygghetsmätning 2013 Polismyndigheten i Södermanland Resultat från Nyköping Innehållsförteckning Inledning... 2 Teknisk beskrivning... Fel! Bokmärket är inte definierat. Svarsfrekvenser... 4 Problem i

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vårt värdegrundsarbete 1 Varför ska vi arbeta med värdegrunder? Förvaltningsledningen har definierat och tydliggjort vad värdegrunderna ska betyda för vård-

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

Undersökningspopulation: Allmänheten, 16-85 år boende inom Kalmar län

Undersökningspopulation: Allmänheten, 16-85 år boende inom Kalmar län T r ygghet s under s ökni ng 2014 Kr onober gsl än Allmänt om trygghetsundersökningar Polismyndigheten i Kronobergs län har sedan 2005 genomfört medborgarundersökningar i samtliga länets kommuner, frånsett

Läs mer

Polisens trygghetsundersökning. Nacka polismästardistrikt 2006

Polisens trygghetsundersökning. Nacka polismästardistrikt 2006 Polisens trygghetsundersökning polismästardistrikt 2006 Rikspolisstyrelsen, Controlleravdelningen 2006 TRYGGHETSUNDERSÖKNING I NACKA POLISMÄSTARDISTRIKT ÅR 2006 OM TRYGGHETSUNDERSÖKNINGEN... 3 ATT TOLKA

Läs mer

Förslag på verksamhetsplan 2008

Förslag på verksamhetsplan 2008 Förslag på verksamhetsplan 2008 VISION Centrala Hisingen en levande stadsdel mitt i Göteborg. VERKSAMHETSIDÉ FCH samverkar och driver utvecklingen av Centrala Hisingen, för att stärka området som en omtyckt

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor?

Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor? Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor? Jag vill! Jag kan! Vad vi menar med handlingskompetens Alla elever som lämnar skolan ska göra det med en känsla av handlingskompetens. Begreppet är centralt

Läs mer

PROGRAM FÖR DET BROTTS- OCH DROGFÖREBYGGANDE RÅDET (Brå) Antaget av Socialnämnden

PROGRAM FÖR DET BROTTS- OCH DROGFÖREBYGGANDE RÅDET (Brå) Antaget av Socialnämnden PROGRAM FÖR DET BROTTS- OCH DROGFÖREBYGGANDE RÅDET (Brå) Antaget av Socialnämnden 2008-11-27 MÅLSÄTTNING Brotts- och drogförebyggande rådet (Brå) i Kristianstad skall verka för att: Öka tryggheten i kommunen

Läs mer

Trygghetsmätning 2013 Polismyndigheten i Södermanland. Resultat från Eskilstuna

Trygghetsmätning 2013 Polismyndigheten i Södermanland. Resultat från Eskilstuna Trygghetsmätning 2013 Polismyndigheten i Södermanland Resultat från Eskilstuna Innehållsförteckning Inledning... 2 Teknisk beskrivning... 3 Svarsfrekvenser... 4 Problem i området där Du bor... 5 Utsatthet

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Strategi Program» Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi Program» Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi Program» Plan Policy Riktlinjer Regler Motverka i Borås Stad Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program verksamheter och metoder i riktning

Läs mer

Hur reagerar människor i krissituationer?

Hur reagerar människor i krissituationer? Hur reagerar människor i krissituationer? Ann Försvarshögskolan Reaktioner i krissituationer: både eviga frågor och nya problem Lissabon 1755 Diffusa och osäkra hot Flöde av information om risker Mångfald

Läs mer

European Crime Prevention Award (ECPA) Annex I

European Crime Prevention Award (ECPA) Annex I European Crime Prevention Award (ECPA) Annex I Please answer the following questions in English language. 1. Is this your country s ECPA entry or is it an additional project. (Only one ECPA entry per country

Läs mer

ANDT-strategi för Varbergs kommun

ANDT-strategi för Varbergs kommun ANDT-strategi för Varbergs kommun Dokumenttyp: Strategi Beslutad av: Kommunstyrelsen Gäller för: Varbergs kommun Dokumentnamn: ANDT-strategi Beslutsdatum: 2015-09-29, 188 Dokumentansvarig avdelning: Kommunkansliet

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

Nyckeln till framgång

Nyckeln till framgång Nyckeln till framgång 1 2 En liten bok om Industrilås värderingar att bära nära hjärtat. 3 När vi på Industrilås ville formulera vilka vi är och vad vi står för skapade vi begreppet En filosofi, många

Läs mer

Handlingsplan mot våldsbejakande

Handlingsplan mot våldsbejakande Handlingsplan mot våldsbejakande extremism November 2015 2 (6) Inledning Våldsbejakande extremism har blivit allt mer synligt i samhället de senaste åren och uppfattas ibland som ett hot mot vår demokrati.

Läs mer

Utvärdering Unga Kvinnor. Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK

Utvärdering Unga Kvinnor. Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK Utvärdering Unga Kvinnor Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK Inledning Om utvärderingen Utvärderingen av Unga Kvinnor genomförs vid Centrum för tillämpad arbetslivsforskning (CTA), Malmö högskola. Karen Ask,

Läs mer

Trygghetsmätning 2013 Polismyndigheten i Södermanland. Resultat från Flen

Trygghetsmätning 2013 Polismyndigheten i Södermanland. Resultat från Flen Trygghetsmätning 2013 Polismyndigheten i Södermanland Resultat från Flen Innehållsförteckning Inledning... 2 Teknisk beskrivning... 3 Svarsfrekvenser... 4 Problem i området där Du bor... 5 Utsatthet för

Läs mer

Samverkan kring barn som far illa

Samverkan kring barn som far illa Samverkan kring barn som far illa Per Germundsson Forskning och utvecklingsarbeten inom funktionshinderområdet i Öresundsregionen MAH, Malmö 2011-04-05 Fragmentisering Samhällets insatser för att bistå

Läs mer

Checklista för systematiska litteraturstudier 3

Checklista för systematiska litteraturstudier 3 Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier 3 A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande

Läs mer

Trygghetsmätning 2011. Polismyndigheten i Skåne

Trygghetsmätning 2011. Polismyndigheten i Skåne Trygghetsmätning 2011 Polismyndigheten i Skåne 1 Bakgrund Under flera år har polismyndigheten i Skåne regelbundet genomfört trygghetsmätningar, som i kombination med annan relevant information utgör en

Läs mer

HANDLINGSPLAN 2014-2015

HANDLINGSPLAN 2014-2015 HANDLINGSPLAN 2014-2015 Mellan landstinget och kommunerna i Norrbotten Våld är en ensidig handling och inte en ömsesidig handling. Där det finns våld finns också motstånd. Omgivningens positiva respons

Läs mer

Ett tryggare Piteå ett samverkansavtal mellan polisen och Piteå kommun

Ett tryggare Piteå ett samverkansavtal mellan polisen och Piteå kommun Ett tryggare Piteå ett samverkansavtal mellan polisen och Piteå kommun Brottsförebyggande arbete i Piteå Samhället har allt att vinna på minskad brottslighet och ökad trygghet. Därför behövs ett planerat

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Hässleholms kommun och Hässleholms lokalpolisområde

Samverkansöverenskommelse mellan Hässleholms kommun och Hässleholms lokalpolisområde TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Datum Diarienummer 2016-11-29 2016/723 100 Handläggare Säkerhetschef Anders Nählstedt Kommunledningskontoret Kommunstyrelsen 0451-26 80 21 anders.nahlstedt@hassleholm.se Samverkansöverenskommelse

Läs mer

Trygghetsmätning 2013 Polismyndigheten i Södermanland. Resultat från Katrineholm

Trygghetsmätning 2013 Polismyndigheten i Södermanland. Resultat från Katrineholm Trygghetsmätning 2013 Polismyndigheten i Södermanland Resultat från Katrineholm Innehållsförteckning Inledning... 2 Teknisk beskrivning... 3 Svarsfrekvenser... 4 Problem i området där Du bor... 5 Utsatthet

Läs mer

En sammanfattning Implementeringsutvärdering av Beslutsstöd i tre kommuner

En sammanfattning Implementeringsutvärdering av Beslutsstöd i tre kommuner En sammanfattning Implementeringsutvärdering av Beslutsstöd i tre kommuner - Examensarbete av Lina Smith och Petra Hansson, socionomprogrammet inriktning verksamhetsutveckling, Malmö Högskola Kontakt:

Läs mer

Överenskommelse för ökad trygghet i Härnösands kommun Samverkan Polismyndigheten och Härnösands kommun

Överenskommelse för ökad trygghet i Härnösands kommun Samverkan Polismyndigheten och Härnösands kommun Överenskommelse för ökad trygghet i Härnösands kommun 2012-2013 Samverkan Polismyndigheten och Härnösands kommun Bakgrund I januari 2008 presenterade Rikspolisstyrelsen en handlingsplan kallad Samverkan

Läs mer

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 PROJEKTLEDNING inom produktutveckling Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 Innehållsförteckning Inledning... 3 Projektarbete... 4 Projektledning & Ledarskap...

Läs mer

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Sveriges Vägledarförening är en intresseförening för personer som har till uppgift att bedriva studie - och yrkesvägledning inom främst

Läs mer

Antagna av Kommunfullmäktige

Antagna av Kommunfullmäktige Mål för det brottsförebyggande arbetet i Motala kommun Antagna av Kommunfullmäktige 2002-09-23 1. Bakgrund Samhällsutvecklingen efter andra världskriget har bland annat inneburit en starkt ökad brottslighet.

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun LUNDS KOMMUN Box 41, 221 00 Lund kommunkontoret@lund.se www.lund.se Stortorget 7 Telefon (vx) 046-35 50 00 Produktion Personalavdelningen, Kommunkontoret Design www.mariannaprieto.com Foto Wirtén PR &

Läs mer

Piteå kommun Trygghetsundersökning 2016

Piteå kommun Trygghetsundersökning 2016 Piteå kommun Trygghetsundersökning 2016 Polisområde Norrbotte, Region Nord 2016-05-04 RAPPORT 2 (10) Piteå kommun Innehåll 1 INLEDNING... 3 2 SYFTE... 4 3 PROBLEMOMRÅDEN... 4 4 RESULTAT... 5 4.1 Utemiljö...

Läs mer

Våra kunniga och kompetenta medarbetare skapar och möjliggör vår framgång.

Våra kunniga och kompetenta medarbetare skapar och möjliggör vår framgång. Våra värderingar Våra kunniga och kompetenta medarbetare skapar och möjliggör vår framgång. Vi vill att de ska fortsätta se oss som sin framtida arbetsgivare. Vi vill också att vårt varumärke ska locka

Läs mer

Arbetsmiljöarbete och motivation

Arbetsmiljöarbete och motivation Arbetsmiljöarbete och motivation Teoretisk översikt och konstruktion av ett frågeformulär Mattias Åteg, Ing-Marie Andersson, Greg Neely, Gunnar Rosén, Jonas Laring och Olle Nygren arbetslivsrapport nr

Läs mer

Likabehandlingspolicy för Region Skåne

Likabehandlingspolicy för Region Skåne Likabehandlingspolicy för Region Skåne Ingen är vaccinerad mot diskriminering. Att reagera på det faktum att någon är annorlunda är naturligt. Det är när man börjar agera utifrån en rädsla för det som

Läs mer

Erfarenheter från det Nationella skadeförebyggande programmets besök i de svenska Säkra och trygga kommunerna

Erfarenheter från det Nationella skadeförebyggande programmets besök i de svenska Säkra och trygga kommunerna Erfarenheter från det Nationella skadeförebyggande programmets besök i de svenska Säkra och trygga kommunerna BAKGRUND OCH SYFTE Under 2003 genomförde det Nationella skadeförebyggande programmet (SFP)

Läs mer

Plan för Isbjörnens förskola

Plan för Isbjörnens förskola Plan för Isbjörnens förskola Isbjörnens förskola ingår i enheten Hökåsens förskolor. Barn och medarbetare har rätt till en trygg arbetsmiljö och att ej bli utsatta för kränkande behandling av något slag.

Läs mer

Xxxx Motivation och drivkrafter

Xxxx Motivation och drivkrafter Motivation och drivkrafter Sida 1 Om motivation och drivkrafter Definition på motivation enligt Bonniers lilla uppslagsbok: Motivation är en sammanfattning av de drivkrafter som ligger bakom en handling.

Läs mer

BROTTSFÖREBYGGANDE RÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2008

BROTTSFÖREBYGGANDE RÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2008 Brottsförebyggande rådet Datum 2008-01-18 Handläggare Annika Wågsäter projektledare BRÅ Er Referens Vår Referens BROTTSFÖREBYGGANDE RÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2008 Det övergripande målet för det brottsförebyggande

Läs mer

Handlingsplan för ständiga förbättringar

Handlingsplan för ständiga förbättringar Handlingsplan för ständiga förbättringar Varje enhet ska effektivisera sin verksamhet genom att genomföra ständiga förbättringar, som ska ske inom ramen för ordinarie kvalitetsarbete. Med minst en förbättring

Läs mer

ArbetsrelateratDNA. Daniel Brodecki. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport.

ArbetsrelateratDNA. Daniel Brodecki. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport. Daniel Brodecki Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport. Detta är ett underlag som visar vad som är viktigt för dig och hur du kan använda din potential på ett optimalt sätt. Ett ArbetsrelateratDNA

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

Stöd till trygghetsvärdar i Tensta

Stöd till trygghetsvärdar i Tensta SPÅNGA-TENSTA STADSDELSFÖRVALTNING STRATEGISKA STABEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2013-05-06 Handläggare: Michael Frejd Telefon: 08-508 03 254 Till Spånga-Tensta stadsdelsnämnd Förvaltningens förslag till

Läs mer

Allmänna synpunkter på Socialstyrelsens förslag

Allmänna synpunkter på Socialstyrelsens förslag G2 2013 v 2.1 2014-01-23 Dnr 10.1-44318/2013 1(8) Avdelning sydväst Annelie Andersson annelie.andersson@ivo.se Socialstyrelsen Avdelningen för regler och behörighet Enheten för socialjuridik 106 30 Stockholm

Läs mer

Kommunrapport Svenljunga Trygghetsmätningen Västra Götaland, polisområde Älvsborg Våren 2011

Kommunrapport Svenljunga Trygghetsmätningen Västra Götaland, polisområde Älvsborg Våren 2011 Kommunrapport Svenljunga Trygghetsmätningen Västra Götaland, polisområde Älvsborg Våren 2011 Producerad av MIND Research www. m i n d r e s e a r c h. se INNEHÅLLSFÖRTECKNING Fältarbete och svarsfrekvens

Läs mer

Tryggheten i Västra Götalands län, Polisområde 2, år 2006

Tryggheten i Västra Götalands län, Polisområde 2, år 2006 Rikspolisstyrelsen, Controlleravdelningen Juni 2006 Tryggheten i Västra Götalands län, Polisområde 2, år 2006 OM TRYGGHETSUNDERSÖKNINGEN... 3 ATT TOLKA RESULTATEN... 3 FAKTA OM TRYGGHETSUNDERSÖKNINGEN...

Läs mer

Kommunrapport Ulricehamn Trygghetsmätningen Västra Götaland, polisområde Älvsborg Våren 2011

Kommunrapport Ulricehamn Trygghetsmätningen Västra Götaland, polisområde Älvsborg Våren 2011 Kommunrapport Ulricehamn Trygghetsmätningen Västra Götaland, polisområde Älvsborg Våren Producerad av MIND Research www. m i n d r e s e a r c h. se INNEHÅLLSFÖRTECKNING Fältarbete och svarsfrekvens Sid

Läs mer

Att samverkan för barns bästa Främjande och hindrande faktorer

Att samverkan för barns bästa Främjande och hindrande faktorer Att samverkan för barns bästa Främjande och hindrande faktorer Samverkan som strategi Helsingfors 2015-11-24 Berth Danermark berth@danermark.se Frågor att besvara Hur få till stånd en fungerande samverkan?

Läs mer

BUMERANG 360 ID: visar om din uppfattning stämmer med kollegornas

BUMERANG 360 ID: visar om din uppfattning stämmer med kollegornas BUMERANG 360 visar om din uppfattning stämmer med kollegornas ID: 65572 Totalt har 6 av 6 slutfört analysen (100 %) Analysdatum: 2013-02-26 Utskriftsdatum: 2013-03-22 Ensize International AB Martin Jansson

Läs mer

Sociala risker. Ett exempel på lokalt säkerhetsarbete och dess effekter

Sociala risker. Ett exempel på lokalt säkerhetsarbete och dess effekter Sociala risker. Ett exempel på lokalt säkerhetsarbete och dess effekter Ulf Lundström Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap Umeå universitet Disposition/syfte Beskriva och analysera ett exempel

Läs mer

Handbok för avtalsarbete mellan polis och kommun

Handbok för avtalsarbete mellan polis och kommun Handbok för avtalsarbete mellan polis och kommun Utgivare Polismyndigheten i Stockholms län, 2014 Produktion Kommunikationssektionen Foto Lars Hedelin Guide för avtalsarbete Sedan hösten 2012 har Polismyndigheterna

Läs mer

INFORMATIONSVÄRDERING AV SÖDERANDANS DIGITALA FILMER

INFORMATIONSVÄRDERING AV SÖDERANDANS DIGITALA FILMER Stadsdelsarkivarierna Sida 1 (8) Dnr 1084-2016-2.8 2016-11-02 INFORMATIONSVÄRDERING AV SÖDERANDANS DIGITALA FILMER 1. SÖDERANDANS DIGITALA FILMER PÅ YOUTUBE 1.1 RÅDET OCH LEVERANTÖRER AV FILMER Söderandan

Läs mer

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM Metod PM Problem Om man tittar historiskt sätt så kan man se att Socialdemokraterna varit väldigt stora i Sverige under 1900 talet. På senare år har partiet fått minskade antal röster och det Moderata

Läs mer

Prestation Resultat Potential

Prestation Resultat Potential Arbetsblad Prestation Resultat Potential Ett arbetsblad för att bedöma och skapa dialog om prestation, resultat och potential. Arbetsblad Prestation, resultat och potential För att bedöma prestation och

Läs mer

Rapport 2014:3. Nationella trygghetsundersökningen Regionala resultat

Rapport 2014:3. Nationella trygghetsundersökningen Regionala resultat Rapport 2014:3 Nationella trygghetsundersökningen 2006 2013 Regionala resultat Nationella trygghetsundersökningen 2006 2013 Regionala resultat Rapport 2014:3 Brå centrum för kunskap om brott och åtgärder

Läs mer

Strategisk plan 2013-2016

Strategisk plan 2013-2016 Strategisk plan 2013-2016 1 Förord Detta är IKSU:s strategiska plan för perioden 2013-2016. Planen är IKSU:s överordnade och styrande dokument. Den är antagen av IKSU:s styrelse. Alla i beslutande och

Läs mer

BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE

BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE 150 ledningsgrupper senare - vår bild av en dold potential Detaljerade fallstudier av verkliga ledningsgruppssituationer och typiska problem såväl som konkreta tips för

Läs mer

Kvinnor över 65 år i tre söderortsstadsdelar och deras livskvalitet

Kvinnor över 65 år i tre söderortsstadsdelar och deras livskvalitet Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning Beställaravdelningen för äldre, funktionsnedsatta och socialpsykiatri Tjänsteutlåtande Sida 1(5) Dnr 1.1.-718/2013 2013-11-18 Handläggare Åsa Winfridsson Telefon08-508

Läs mer

Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift

Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift 1 Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift Temat för övningen är ett pedagogiskt tema. Övningen skall bland medstuderande eller studerande vid fakulteten kartlägga hur ett antal (förslagsvis

Läs mer

ANTAGEN KF 2012-06-18 118

ANTAGEN KF 2012-06-18 118 ANTAGEN KF 2012-06-18 118 2 (5) INLEDNING Folkhälso- och Trygghetsplanen omfattar alla kommunmedborgare i Borgholm och utgör grunden för ett framgångsrikt och långsiktigt arbete med folkhälso- och trygghetsfrågor.

Läs mer

Kursplan för SH Samhällskunskap A

Kursplan för SH Samhällskunskap A Kursplan för SH1201 - Samhällskunskap A som eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs Eleven ska ha kunskap om demokratins framväxt och funktion samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbetssätt, kunna

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

Folkhälsomyndigheten 2015-04-16

Folkhälsomyndigheten 2015-04-16 Folkhälsomyndigheten 2015-04-16 Malin Bergqvist Folkhälsosamordnare/ Drogsamordnare Åre kommun Maria Warne Lektor Avdelningen för hälsovetenskap Mittuniversitetet ETT SAMVERKANSPROJEKT MELLAN PRAKTIKER

Läs mer

Skolledningens ställningstagande

Skolledningens ställningstagande Likabehandlingsplan Ankan 2013/2014 Skolledningens ställningstagande Denna likabehandlingsplan bygger på skollagen och diskrimineringslagen. Lagarna förtydligar förskolans ansvar att arbeta mot all form

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

Fokus barn och unga. Anne-Charlotte Blomqvist. Stadsledningskontoret Fokus barn och unga

Fokus barn och unga. Anne-Charlotte Blomqvist. Stadsledningskontoret Fokus barn och unga Fokus barn och unga Anne-Charlotte Blomqvist Stadsledningskontoret Fokus barn och unga Barnperspektiv och barnets perspektiv i budget 2015 I Sundbyberg ska alla barn oavsett förutsättningar få en bra start

Läs mer

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn 2 Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Bakgrund På hösten 2007 beslutade regeringen att föra en dialog om relationen

Läs mer

Boomerang 360 ID: Ensize International AB (dev) Henrik Wigh Sofielundsvägen Sollentuna

Boomerang 360 ID: Ensize International AB (dev) Henrik Wigh Sofielundsvägen Sollentuna Boomerang 360 ID: 1972 Totalt har 6 av 9 slutfört analysen (67 %) Analysdatum: 2008-11-05 Utskriftsdatum: 2017-01-24 Ensize International AB (dev) Henrik Wigh Sofielundsvägen 4 191 47 Sollentuna +46-8-791

Läs mer

Åtgärder för minskad brottslighet och ökad trygghet i Skärholmen

Åtgärder för minskad brottslighet och ökad trygghet i Skärholmen för minskad brottslighet och ökad trygghet i Skärholmen Dessa åtgärder bygger bland annat på problembilder från kartläggningar i Skärholmen som Svenska Bostäder och SDF Skärholmen har genomfört under 2007.

Läs mer