Mot en stadig tillvaro

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Mot en stadig tillvaro"

Transkript

1 Mot en stadig tillvaro En utvärdering av den kontaktpersonbaserade insatsen Perrongen i Uppsala kommun Uppsala Universitet Sociologiska institutionen Socionomprogrammet C-uppsats 15 hp Författare: Moalie Guthagen Handledare: Kari Jess Examinator: Bo Lewin

2 Den här uppsatsen är en utvärdering av insatsen Perrongen i Uppsala kommun. Perrongen är en kontaktpersonbaserad insats med integrerat nätverksarbete. I uppsatsen har Antonovskys (1991) KASAM använts som teoretisk bas. Datainsamlandet har skett genom att åtta respondenter, som tidigare haft Perrongen som insats, har svarat på varsin enkät samt deltagit i varsin intervju. Resultaten pekar på att respondenterna i huvudsak uppfattat insatsen Perrongen som positiv, vilket stämmer överens med tidigare forskning. Alla respondenter i denna uppsats har slutfört Perrongen i sin helhet. Ett utökat urval där även respondenter som avslutat insatsen i förtid är att rekommendera inför kommande studier. Nyckelord: Utvärdering, Uppföljning, Kontaktperson, KASAM, Perrongen 2

3 Innehåll Innehåll Inledning Bakgrund Syfte Frågeställningar Avgränsning Begrepp Disposition Perrongens arbetssätt Tidigare forskning Preventiva insatser Risk och skyddsfaktorer Det sociala stödet som skyddsfaktor Vem berörs Forskning om insatsen kontaktperson Teori Känsla av sammanhang Föränderlighet Beståndsdelar KASAM som skyddsfaktor Preventiva insatser med KASAM - ett exempel Metod Litteratur Metodval Fördelar och nackdelar med halvstrukturerade intervjuer

4 5.4 Datainsamlingsteknik Urval Respondenter och intervjusituation Bortfall Reliabilitet, validitet och generaliserbarhet Analysmetod Etiska reflektioner Resultat och analys Redogörelser av hur det har gått för ungdomar som var föremål för insats hos Perrongen mellan Ungdomarnas upplevelser av hjälpen de fick hos Perrongen Att lita på Att påverka Att förstå och att bli förstådd Att utvecklas Att se i efterhand Diskussion Sammanfattande avsnitt och reflektioner rörande hur det har gått för ungdomarna Sammanfattande avsnitt och reflektioner rörande hur ungdomarna upplevde hjälpen Begränsningar med metod Bortfallsanalys Intervjuareffekter Litteraturkritiskt avsnitt Vidare forskning Referenser Tryckta referenser Böcker Tidskrifter

5 Elektroniska källor Muntlig källa Bilaga 1 Informationsbrev Bilaga 2 - Enkät Bilaga 3 - Intervjuguide

6 1 Inledning Nedan beskrivs uppsatsens bakgrund, syfte och frågeställningar. Vidare presenteras också avgränsning, begreppsdefinitioner samt uppsatsens disposition. 1.1 Bakgrund Uppföljning och utvärdering är begrepp som gång på gång eftersöks när det kommer till sociala insatser. Att många insatser alltför sällan eller inte alls följs upp, uppföljningarna är bristande i sin kvalité, eller inte har haft underlag eftersom tanken om uppföljning inte fanns vid påbörjad insats bidrar till en osäkerhet kring socialt arbete och dess avsedda effekter. På senare år har röster höjts för att uppmärksamma att det förefaller sig på detta sätt. Vi tror vi vet att en insats är effektiv, vi tror vi förstår mekanismerna bakom varför det fungerar, men det blir mer och mer angeläget att kunna visa på fakta. Ulla Jergeby (2009) efterlyser till exempel i sin text Evidensbaserad praktik i socialt arbete en balans mellan bästa rådande evidens, brukarens erfarenhet och önskemål och den professionelles erfarenhet evidensbaserad praktik. Hon diskuterar hur vetenskaplig evidens hör hemma i det sociala arbetets fält, och påpekar både att socialt arbete förmodligen aldrig kommer att kunna baseras helt på vetenskap men också vikten av att kunna kvalitetssäkra och kostnadseffektivisera verksamheter och dess insatser med hjälp av vetenskapliga metoder (Jergeby 2009) fick ungefär barn och unga insatsen kontaktperson/familj 1 i enighet med 4 kap 1 SoL i Sverige. Detta gör att det är en av socialtjänstens mest använda insatser för barn och unga (SoS: ). Insatsen beskrivs som vanlig redan i officiell statistik från 1998 (Socialtjänstens statistik av insatser för barn och unga 1998:4). I överensstämmelse med förväntningarna inför denna uppsats tycks dock uppföljningar och forskning kring insatsen kontaktperson fortfarande redovisas sparsamt. Verksamheten Perrongen i Uppsala kommun startade Det är en i huvudsak kontaktpersonbaserad insats som riktar sig till barn och ungdomar mellan år vars familjer är bosatta i Uppsala kommun. Målgruppen är ungdomar som har eller riskerar att hamna i missbruk av alkohol eller droger eller riskerar att utveckla andra sociala problem. Här finns också möjlighet för de ungdomar som har behov av fortsatt eftervård efter avslutat placering att få stöd. Perrongen arbetar mot alla barn- och ungdomsenheter inom individ- och familjeomsorg i Uppsala. Ungdomarna får en plats efter myndighetsbeslut. 1 Kontaktperson och kontaktfamilj särskiljs inte i nationell statistik (Andersson, Arvidsson 2001). 6

7 Medarbetarna på Perrongen har sedan länge haft en intention att bidra till den eftersökta evidensen inom praktiskt socialt arbete. Detta har gjort att det idag finns ett underlag för både uppföljning och utvärdering. Ungdomar som avslutat insatsen fick vid ett avslutningsmöte fylla i ett kortare utvärderingsformulär och blev också tillfrågade om en eventuell uppföljning. Var det ok att bli kontaktad om några år av den anledningen? Många svarade ja. För att ytterligare förbättra insatsen är medarbetarna, utöver en nyfikenhet på utvärderingens resultat, även intresserade av att utveckla och kvalitetssäkra insatsen. Perrongen arbetar idag efter många teoretiska ansatser, och har god metodologisk kunskap kring arbetsmetoder. Man vet idag att insatsen i huvudsak får positiv respons från dem som är delaktiga, och att den för många fungerar väl för att bygga upp någon slags struktur och stödfunktion kring ungdomen som fått insatsen, men man vet inte helt säkert vilka delar av insatsen som är avgörande för dess utfall. Ju tydligare bilden blir kring vilka delar som kan vara betydelsefulla att utveckla vidare, desto mer effektiv kan insatsen bli. Bilden som träder fram av både underlag, intresse och initiativ till förbättringar ter sig för mig spännande och utmanande. Jag har i denna uppsats, förutom den grundläggande uppföljningen av ungdomarna och deras utvärdering av insatsen, för avsikt att närmre undersöka en av insatsen nyligen integrerade teoretiska ansatser och se ifall där kan finnas element som skulle kunna utvecklas vidare. Teorin av intresse är KASAM känsla av sammanhang. Kan man jobba med KASAM för att förbättra insatsen, och i så fall hur? 1.2 Syfte Syftet med denna uppsats är att följa upp ungdomar som för en tid sedan varit föremål för insatsen och verksamheten Perrongen. Huvudfokus är att genom ungdomarnas utvärderingar försöka ta reda på vilka delar som upplevdes som värdefulla genom insatsen. 1.3 Frågeställningar Hur har det gått för ungdomar som var föremål för insats hos Perrongen mellan ? Hur upplevde ungdomarna hjälpen de fick hos Perrongen? 1.4 Avgränsning Denna rapport behandlar endast insatsen kontaktperson inom ramen för SoL kap.4 1 och i ett fall LVU. Insatsen kan också fås enligt LSS. Perrongen berörs dock inte av ungdomar med behov av detta slag mer än i undantagsfall. 7

8 I teoriavsnittet kommer KASAM att presenteras. KASAM är en teori som beaktar påverkan på individen från flera nivåer i omgivningen, likt det systemteoretiska tänkandet. Denna påverkan från olika samhällsnivåer kommer i sin tur även att inverka på individens egen KASAM-utveckling. I denna uppsats kommer endast de delar av KASAM som direkt kan påverkas av Perrongen som insats beröras, och därför kommer inte till exempel kulturella aspekter av KASAM eller kulturell påverkan på individens KASAM-utveckling presenteras närmre. 1.5 Begrepp Begreppet kontaktperson syftar till att en enskild person ger stöd åt barn i skolåldern. Särskiljt i uppsatsen används genomgående två begrepp med åsyftan till de idag vuxna personer som varit föremål för insatsen Perrongen, och som valt att delta i utvärderingen. Dessa är ungdomarna och respondenterna. Ungdomarna används i syfte att beskriva dem under den aktiva tiden med Perrongen, och respondenterna syftar till dem som intervjuade vuxna. För tydlighetens skull särskiljs kontaktpersonen från Perrongens övriga personal. I beskrivningar rörande Perrongens personal eller Perrongens medarbetare, är inte kontaktpersonen inkluderad om inte så framgår. 1.6 Disposition Inledande avsnitt Perrongens arbetssätt beskriver i stora drag Perrongens metodik och teoretiska ansats för att ge läsaren en introduktion till insatsen grundläggande drag. För att bakgrunden till uppsatsens syfte och frågeställningar ska framgå beskrivs därefter avsnittet Tidigare forskning syftet med preventiva insatser, begreppen risk och skyddsfaktorer och insatsen kontaktperson. Teoriavsnittet ger en introduktion till uppsatsens teoretiska ansats KASAM, följt av en redogörelse för uppsatsens metod. I resultat och analys sammanställs respondenternas berättelser i två delar; uppföljning och utvärdering. Avsnittet är uppdelat för att spegla de två frågeställningarnas olika karaktär. Uppsatsen avslutas med en diskussion kring den tidigare resultat och analysdelen, begränsningar med metoden, ett litteraturkritiskt avsnitt samt förslag till vidare forskning. 8

9 2 Perrongens arbetssätt I detta avsnitt ges en introduktion till verksamheten Perrongen samt dess metodik och teoretiska ansats. Perrongen är som tidigare nämnts en i huvudsak kontaktpersonbaserad insats som även jobbar med familjearbete, så kallat nätverksarbete. Perrongen är en förebyggande insats. Den riktar sig till exempel till dem som inte ännu missbrukar aktivt, eller har den mest utsatta familjesituationen. Perrongen jobbar med dem som har ett problembeteende. I avsnittet tidigare forskning kommer begreppen att beskrivas närmare. Perrongen arbetar efter ett flertal olika metodologiska och teoretiska ansatser. Här kan inte alla beskrivas, utan den som är intresserad av att läsa om verksamheten i sin helhet rekommenderas att läsa verksamhetsbeskrivningen tillhörande Perrongen 2. Några av ansatserna presenteras dock nedan. Till att börja med arbetare Perrongen med en förankring i BBIC (barnets behov i centrum). Vidare finns en systemteoretisk grund vilket märks genom Perrongens vilja och inarbetade arbetssätt att inkludera familje- och nätverksarbete i hög grad, i jämförelse med andra kontaktpersoninsatser. Det finns också bland medarbetarna på Perrongen en stark tro på anknytningsteori, och förmåga att även som äldre tonåring knyta an till starka förebilder. Nyligen har man också börjat arbeta med Aaron Antonovskys KASAM-formulär, vilket mäter känslan av sammanhang hos individen vid start och vid avslut av insatsen. Pia Sandqvist, samordnare och familjebehandlare på Perrongen i Uppsala berättar under ett möte om verksamhetens olika moment vilka löper genom insatsen. Till att börja med arbetar Perrongens medarbetare enligt en strukturerad tydlighet, det vill säga att de tillsammans med ungdomens kontaktperson arbetar efter en metaforisk tågresa där vissa moment ingår vid särskilda stopp. Syftet med denna resa är att illustrera händelser av det som komma skall, och förbereda kontaktpersonen på funderingar och ställningstaganden som ungdomen kan komma att möta. Det är samtidigt också ett en presentation av de fyra faser som kan kännas igen från terapeutiska sammanhang; kopplande, hållande, byggande och läkande (se till exempel Johan Sundelin 2007). Dessa står i sin tur i relation till de faser som respresenterar Perrongens utgångspunkt i anknytningsteori; anknytningsfas, nyskapandefas, utvecklingsfas och 2 Verksamhetsbeskrivning finns att hämta på Perrongens huvudkontor, kontaktperson Pia Sandqvist. 9

10 generaliseringsfas (se exempelvis Broberg 2003). Dessa genomarbetas successivt genom insatsen. Perrongen arbetar med månadsmöten, så kallade nätverksmöten. Deltar gör två medarbetare från Perrongen, ungdomen själv, förälder/föräldrar och ungdomens kontaktperson. Ytterligare personer kan delta, skolrepresentanter tillhör den grupp som är mer vanligt förekommande. Under dessa månatliga sammankomster presenteras en annan pedagogisk illustration; Pallen. Pallen uppkom ursprungligen för att kunna presentera ungdomarna en lättförståelig modell över deras egen utveckling som de själva kunde ta del av. Pallens fyra ben respresenterar varsitt område i ungdomens liv; familjen, skolan, fritiden och jag. Den ritas upp för ungdomen med benen olika långa eller korta beroende på vilket utrymme varje område tar i ungdomens liv. Det blir tydligt för ungdomen vilka områden som tar oproportionerlig plats och vad som fokuseras på för tillfället, men även vilka områden som är bra som de är. På detta sätt visar man också utvecklingen ungdomen gör, benens längder förändras, för att slutligen låta pallen stå stadigt. När BBIC infördes som arbetsmodell fortsatte Pallen att användas men nu också med syftet att översätta dess ben till att representera och inkorporeras i BBIC:s behovsområden. Till sist bör också nämnas att de kontaktpersoner som arbetar för Perrongen rekryteras av Perrongens egen personal, för att säkra att ungdomen matchas med rätt kontaktperson. Beteckningen är kvalificerade kontaktperson enligt SoL 3 kap. 6, och har en arbetsbeskrivning motsvarande 20 timmar/vecka i spenderad tid tillsammans med ungdomen förlagd till två kvällar i veckan samt heldygnsövernattning i Perrongens lägenheter varannan helg. 10

11 3 Tidigare forskning Avsnittet nedan berör för uppsatsen relevant forskning och litteratur. Inledningsvis presenteras begreppen preventiva insatser samt risk- och skyddsfaktorer, åtföljt av definitioner om vem som berörs av preventiva insatser. Vidare beskrivs det sociala stödet som skyddande faktor. Avslutar gör en sammanfattning av relevant litteratur kring insatsen kontaktperson. 3.1 Preventiva insatser Prevention är per definition något aktivt i förebyggande syfte, något proaktivt. Ett mål för preventiva insatser är att agera nu, att hinna förutse eventuella framtida oönskade konsekvenser och förebygga desamma genom att främja positiv utveckling. Det görs en distinktion mellan olika typer av prevention. De kategoriseras på två olika sätt i litteraturen, universell, selektiv och indikerad prevention eller primär, sekundär och tertiär prevention. Ferrer-Wreder, Stattin, Lorente, Tubman & Adamson (2005) väljer de förstnämnda kategorierna i sin beskrivning av vad som menas med de olika begreppen. - Universell, eller primär prevention, vilket som namnet antyder är insatser riktade till befolkningen i stort. - Selektiva, eller sekundära preventioner syftar till att grupper av utsatta erbjuds stöd. - Indikerad, eller tertiär prevention innebär att man har identifierat individer i riskzonen. Perrongen tillhör den sista kategorin, indikerad prevention. Skillnaden mellan preventivt arbete och behandling kan beskrivas som att preventionen styr bort ungdomar från livsvägar som kan leda till framtida anpassningsvårigheter. Behandling träder ikraft när ungdomen redan är inne i ett visst socialt sammanhang, till exempel institution för drogrehabilitering (Ferrer-Wreder et al 2005). Som för alla insatser finns en ekonomisk aspekt även för det förebyggande arbetet. Kostnader och lönsamhet ska vägas samman i en ofta snäv budget. Nationalekonomerna Ingvar Nilsson och Anders Wadeskog argumenterar i sin rapport Det är bättre att stämma i bäcken än i ån (2008) för ekonomisk lönsamhet när det kommer till förebyggande åtgärder riktade mot unga. I rapporten presenteras en kalkyl för vad ett utanförskap kan kosta. I deras beräkningar är det andra förebyggande insatser som exemplifieras än det förebyggande arbete som utförs på Perrongen. Det som är intressant i sammanhanget är dock de exempelkostnader som Nilsson 11

12 och Wadeskog presenterar för en ung människa på glid. Dessa exempelkostnader får antas förändras lite oavsett om motkostnaden för den preventiva insatsen i sig varierar. Priset på marginalisering och utanförskap är stort, mycket stort. För varje ung människa som i onödan tvingas in i ett utanförskap leder det till samhällskostnader som på årsbasis uppgår till mellan kr och kr i form av ökad välfärdskonsumtion. Till detta kommer värdet av årliga produktionsförluster på ytterligare ca kr per person. (Nilsson & Wadeskog 2008:9) Författarna argumenterar för att vi måste se på den preventiva insatsen annorlunda, där samverkan, långsiktighet och helhetssyn är ledord. Många gånger ställs inte frågan vad kostnaden bli om inte insatsen genomförs. De menar att kortsiktigheten i många budgetar ofta resulterar i resursslöseri. När det kommer till sociala förebyggande insatser måste beräkningar göras med ett tidsperspektiv som är flerårigt, helst mer än fem, både då man planerar en insats och följer upp den (Nilsson & Wadeskog 2008). Vikten av förebyggande arbete kan dessutom illustreras genom den regeringssatsning som uppdragit Statens folkhälsoinstitut att göra en årlig kartläggning av samtliga kommuners förebyggande arbete riktat till barn och unga i olika risksituationer. Genom att skicka en elektronisk enkät till 17 olika aktörer i 45 kommuner samt till två stadsdelar i varje storstad insamlades material om vilka insatser som erbjöds vilka riskgrupper under En sammanställning av detta material visar att det, trots att det inom vissa aktörer finns ett ansenligt utbud av olika typer av preventionsinsatser, också finns ett visst utvecklingsbehov. Till exempel nämns det att det i större utsträckning bör tas hänsyn till hela familjen i de verksamheter som även innefattar vuxna brukare. Dessutom krävs bättre kunskaper om vilka skydds- respektive riskfaktorer som är viktiga för barn och unga i risksituationer, samt hur dessa faktorer samvarierar (Statens folkhälsoinstitut 2001). 3.2 Risk och skyddsfaktorer Med riskfaktorer menas faktorer som på ett individuellt eller miljömässigt plan uppträder på ett sådant sätt att individen löper ökad risk att utveckla problem och/eller anpassningssvårigheter i sitt vuxna liv (Ferrer-Wreder et al. 2005). Dessa faktorer upptar större eller mindre utrymme i olika individers tillvaro och samvarierar med så kallade skyddsfaktorer, vilka kan komma till hjälp under perioder som kännetecknas av till exempel stress eller utsatthet. Risker i de här sammanhangen kan vara allt ifrån egenskaper hos barnet 12

13 självt, som till exempel blyghet, till någon form av bristande föräldraförmåga (Lagerberg och Sundelin, 2008). Utmärkande för en skyddsfaktor är att de medverkar till ett gynnsammare utfall i närvaro av en risk. Lagerberg och Sundelin (2008) presenterar i sin bok Risk och prognos i socialt arbete med barn ett flertal studier som exemplifierar faktorer som kan anses befrämja hälsa och välbefinnande. Bland dessa nämns skolframgång och problemlösningsförmåga. Även moderns omvårdnad, god övervakning och tillsyn från föräldrar eller annan vårdande vuxen samt yttre stöd genom till exempel en granne eller lärare nämns. De sistnämnda faktorer är det som kan kallas socialt stöd. I samma avsnitt beskrivs även motståndskraft som ett sätt att tänka, som gynnar individens känsla av hopp, optimism, kontroll och sammanhang. Här nämns Antonovskys känsla av sammanhang och mening, vilket är denna uppsats huvudsakliga teori. Den beskrivs närmre i det senare teoretiska avsnittet. 3.3 Det sociala stödet som skyddsfaktor Som nämns i stycket ovan så visar en mängd forskning övertygande resultat för att skyddsfaktorer spelar en roll i prognosen för hur någon klarar utsatthet. En av skyddsfaktorerna är socialt stöd. Forskning visar att det sociala stödet har betydelse för både den fysiska och den psykiska hälsan (Rydén & Stenström 2008). Det råder dock inte hel enighet om vad socialt stöd egentligen innebär och vad dess kärna består av. I den här uppsatsen avses socialt stöd syfta till i den upplevelse någon känner att han eller hon har; någon som bryr sig om, och tycker om en, en känsla av att vara uppskattad samt en upplevelse av att tillhöra en grupp av individer med ömsesidiga åtaganden och förpliktelser (Cobb 1976). Både självkänsla och välbefinnande gynnas av vetskapen om att andra kan bistå vid svårigheter. Det ger dessutom en trygghetskänsla och kan vara viktigt då man stöter på svårigheter. Socialt stöd kan också ge ökad känsla av kotroll och bättre möjligheter att hantera känslomässiga konsekvenser i stressfyllda situationer. Socialt stöd har även visat på skyddande effekter vid stress (se ex Rydén & Stenström 2008:146). En kontaktperson kan både i frånvaro och i närvaro av familj och nätverk stå för socialt stöd för ungdomar. I denna uppsats figurerar kontaktpersoner som socialt stöd för ungdomar med problembeteenden. 3.4 Vem berörs För att kunna bli aktuell för ett indikerat preventionsprogram som Perrongen krävs att någon form, eller några former, av avvikande beteende eller problembeteende uppmärksammats. Problembeteenden innefattar bland annat; våld och kriminalitet, alkohol- och 13

14 droganvändning/missbruk, misslyckade skolprestationer eller tonårsgraviditet och riskabla sexuella beteenden (Jessor 1998). Som tidigare påvisats finns belägg för att vissa problembeteenden hos ungdomar är en viktig faktor för att kunna förutsäga deras anpassning i vuxen ålder (ex Jessor 1998). Detta gör att dessa beteenden inte enbart orsakar negativa konsekvenser för ungdomen själv och samhället i stunden (Ferrer-Wreder et al. 2005), utan också i ett mer långsiktigt perspektiv. Preventivt arbete är därför intressant både ur ett individperspektiv, såväl som ur ett samhällsperspektiv. 3.5 Forskning om insatsen kontaktperson Litteraturen som behandlar insatsen kontaktperson är knapphändig och ibland svår att särskilja från andra närliggande typer av åtgärder, till exempel familjehem. I den mån det finns studier med resultat och utvärderingar från svenska insatser visar dessa en allmän koncensus om att insatsen är omtyckt och verksam (se exempelvis Andersson & Bangura Arvidsson 2003). Andersson och Arvidsson publicerade 2003, på uppdrag av Socialstyrelsens Centrum för utvärdering av socialt arbete, en sammanställning av de då tillgängliga studier som fanns kring insatsen kontaktperson/kontaktfamilj. Studien, Vad vet vi om insatsen kontaktperson, beskrivs som en kunskapsöversikt och man har förutom att titta på de publicerade verk från forskare inom området även inkluderat så kallade gråa publikationer, det vill säga uppsatser på C- och D-nivå. Bilden av de av insatsen berörda parternas omdömen, bland annat handläggande socialsekreterare, ungdomar som fått insatsen och föräldrar till dessa barn, är samstämmig; Av alla tillgängliga rapporter att döma tycks kontaktperson/-familj vara en insats med förvånansvärt positiva förtecken ur alla berörda parters perspektiv, även om de olika parterna anger (delvis) olika motiv för att vara nöjda. Vi har inte i vårt kunskapsunderlag kunnat finna att insatsen är kopplad till kontroll och disciplinering eller upplevs som sådan. (Andersson & Bangura Arvidsson 2003:87) Även den FoU-rapport som 2003 framställts av och inom Uppsala kommun om just verksamheten Perrongen ger en liknande redogörelse. Studien är genomförd dels med hjälp av individuella intervjuer med ungdomarna själva och deras föräldrar och dels fokusgruppsintervjuer med kontaktpersoner. Här redovisas en positiv bild av kontaktpersonens betydelse. I rapporten beskrivs hur ungdomar, föräldrar och kontaktpersoner 14

15 upplevt att vara föremål för en insats som inte alltid är positiv på alla sätt, men som ger avlastning och trygghet i form av en annan vuxen än den egna familjen. Det framkom också att mer familje- och nätverksarbete var att eftersträva, vilket Perrongen tog till sig och idag jobbar aktivt med (FoU-rapport 1/2003). I internationell litteratur är den term som motsvarar Sveriges kontaktperson den engelska termen mentor. Spencer (2006) har i sin text Understanding the mentoring process between adolescent and adults också beskrivit hur en relation till en annan vuxen gynnar de ungdomar som finns i riskzonen att utveckla sociala problem. Djupintervjuer genomfördes med par av kontaktperson och ungdom som samarbetat i minst ett år. Artikeln ger även information om att forskning påbörjats för att identifiera vilka processer som gör att samarbete mellan kontaktperson och ungdom fungerar, men att mycket kvarstår att ta reda på. Spencer själv identifierar fyra relationella processer som underbygger ett gott samarbete; äkthet, empati, samarbete och sällskap. Det finns också internationell forskning som visar på andra resultat. Big Brother/Big Sister program är ett amerikansk frivilligbaserat program där vuxna spenderar fritid ihop med ungdomar som befinner sig i någon form av risksituation, något som kan liknas den svenska typen av kontaktpersonuppdrag (Andersson & Bangura Arvidsson 2003). I en studie av Abbot, Meredith, Self-Kelly och Davis (1997) jämfördes två grupper unga pojkar med liknande problematik, en grupp vars deltagare tilldelats en Big Brother och en grupp vars deltagare stod på väntelista. Inga skillnader i de problemområden (problembeteende, skolprestationer och förälder- barn relationer) som studien undersökte kunde påvisas efter månader av deltagande emellan de två jämförelsegrupperna. Interventionen kritiserats för att endast påverkar en mindre del av ungdomarnas liv. Främst skapas tillfälle till gemensamma fritidssysselsättningar, och detta kan till och med ytterligare ha fråntagit ungdomarnas intresse för skolarbete. (Abbot et al. 1997). Ett av ändamålen med uppsatsen är att bidra till kunskap om insatsen kontaktperson. Trots att den svenska litteraturen verkar tyda på liknande uppfattningar om insatsen finns internationell forskning som förhåller sig mer kritiskt. I likhet med till exempel Spencer (2006) kommer denna uppsats frågeställningar studeras utifrån ett antal intervjuer. Sammanställningen kommer sedan att beröra bland annat nyttan med prevention, det sociala stödet som skyddsfaktor och respondenternas erfarenheter av kontaktpersoner. 15

16 4 Teori I teoriavsnittet beskrivs Antonovskys Känsla av sammanhang (1991). Teorin har i huvudsak använts i uppsatsens analys, men har även tagits i beaktan i utformningen av intervjufrågorna. 4.1 Känsla av sammanhang Antonovsky (1991) har genom sin bok Hälsans mysterium visat på synsättet salutogenes, hälsans villkor. Han menar att KASAM, känsla av sammanhang, spelar en nyckelroll i hur människor klarar att hantera olika stressmoment i livet. Nedan följer en introduktion till hans tankesätt och efter det en presentation av några studier som påvisar varför det är relevant att ta hänsyn till KASAM som skyddsfaktor i socialt arbete Föränderlighet Antonovsky menar att KASAM etableras i den tidiga barndomen men är föränderligt ända upp i trettioårsåldern. KASAM sträcker sig på en skala från svag till stark. Det är i huvudsak interaktionen mellan barnet och dennes vårdnadshavare, eller intima sociala relationer som grundlägger KASAM. Genom erfarenheter av andra personliga interaktioner och upplevelser i barndomen och tonåren förstärks eller försvagas sedan KASAM. Något av en kritisk punkt nås någonstans i tidigt vuxenliv där en svag KASAM ofta generar en ond cirkel. Bristen på vad Antonovsky kallar generella motståndsresurser (det vill säga allt som kan ge kraft att möta stressorer), gör att stressorer i livet påverkar individen negativt och fortsätter att försvaga KASAM vilket gör livet kaotiskt, ohanterbart och meningslöst. Stressorer i sig behöver inte vara negativa, utan det är möjligheterna att hantera stressorerna som är avgörande för om mötet leder till utveckling eller ohälsa. En stakare KASAM innebär bättre möjlighet att möta och hantera stressorer Beståndsdelar Vad innebär då KASAM- känsla av sammanhang? KASAM utgörs av tre komponenter, begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet som förhåller sig till varandra; Begriplighet utgör den uttalade kärnan i begreppet KASAM. Begriplighet syftar till i vilken utsträckning individen upplever inre och yttre stimuli som förnuftsmässigt gripbara, som information som är ordnad, sammanhängande och tydlig snarare än kaotisk, oordnad, slumpmässig och oförklarlig. Eller med ett annat ord; förutsägbart. 16

17 Hanterbarhet syftar till vilken grad man upplever att det står resurser till ens förfogande, med hjälp av vilka man kan möta de krav som ställs av de situationer som man står inför. Står till ens förfogande innebär både resurser som är under ens egen kontroll eller som kontrolleras av behöriga andra ens make eller hustru, vänner, kolleger, Gud, partiledaren, en läkare någon som man känner att man kan räkna med och som man litar på. Här eftersträvas belastningsbalans det vill säga en bra balans mellan krav och gensvar i såväl dagliga åtaganden som i relationer. Meningsfullhet är motivationskomponenten, vilket innebär vikten av att vara delaktig och medverkande i de processer som skapar såväl ens framtid som ens dagliga erfarenheter. Meningsfullhet innebär också att ha områden i livet som är viktiga för en, att vara engagerad i, och som har betydelse för individen. Komponenten syftar även till i vilken utsträckning någon känner att livet har en känslomässig innebörd, och att åtminstone en del av de problem och krav som man ställs inför i livet är värda att investera energi i, och att utmaningar är att välkomna snarare än bördor (Antonovsky 1991). En bra sammanfattning av KASAM ger Antonovsky (1991) själv som i sin bok beskriver: Känslan av sammanhang är en global hållning som uttrycker i vilken utsträckning man har en genomträngande och varaktig en dynamisk känsla av tillit till att 1) de stimuli som härrör från ens inre och yttre värld under livets gång är strukturerade, förutsägbara och begripliga, 2) de resurser som krävs för att man skall kunna möta de krav som dessa stimuli ställer på en finns tillgängliga och 3) dessa krav är utmaningar, värda investering och engagemang. (Antonovsky 1991: 41) KASAM som skyddsfaktor Koposov, Ruchkin och Eisemann (2003) har undersökt om KASAM kan fungera som medlare när unga utsatts för samhällsrelaterat våld och därmed befinner sig i riskgruppen för att utveckla mental ohälsa. Studien utfördes genom att en grupp ryska ungdomsbrottslingar med hjälp av formulär fick självskatta komponenterna utsatthet av våld i samhällssammanhang, psykopatologi, involvering i problembeteenden och känsla av sammanhang, vilka sedan analyserades kvantitativt med hjälp av SPSS. Studien visade på ett samband mellan högre KASAM och lägre självskattad mental ohälsa. Författarna menar att 17

18 studien har ett viktigt teoretisk värde och är meningsfull för kliniskt arbete, eftersom den visar på att preventiva och terapeutiska insatser ska riktas mot att öka känslan av sammanhang, och att detta kan vara av särskild vikt vid riskpopulationer (Koposov et al 2003). I en svensk studie har det undersökts om salutogena effekter av KASAM kan inverka på ungdomars ADHD-utveckling. Edbom, Malmberg, Lichtenstein, Granlund och Larsson (2009) visar genom studien att även om sambanden mellan starkare symptom på ADHD vid 16 års ålder och starkare symptom på ADHD vid 21 års ålder fortfarande råder, var sambanden svagare där värden också visade på ett högt KASAM. Denna longitudinella tvillingstudie genomfördes genom att i två omgångar, när ungdomarna var 16 respektive 21 år gamla, mäta deras grad av ADHD och KASAM. Även Edbom et al. poängterar vikten av att vidare studera sambanden mellan den salutogena effekten av KASAM och hur KASAM kan införlivas tidigare i preventiva interventioner Preventiva insatser med KASAM - ett exempel Tomas Lindstein (2001) har i en tredje bok om verksamheten Ersta Vändpunkten i Stockholm beskrivit och analyserat barn- och ungdomars upplevelser och värderingar av Vändpunkten utifrån ett salutogent perspektiv med stark förankring i KASAM. Verksamheten vänder sig till barn och ungdomar som lever i familjer med missbruksproblematik. Pedagogiken bygger till stor del på en gruppsamverkan där barn och ungdomar tillsammans med ledare delar och reflekterar över sina erfarenheter. I en sammanställning av en brukarutvärdering av insatsen används Antonovskys KASAM för att bättre förstå de intervjuutsagor om den egna situationen som berättats av barnen. Därtill finns i arbetet ännu en funktion; genom att applicera och kategorisera barnens berättelser inom ramen för KASAM:s beståndsdelar finns också möjligheten att se var verksamheten uppfattas som begriplig, hanterbar och meningsfull, och var den kan bli tydligare för att ytterligare jobba för att stärka barnen och ungdomarnas känsla av sammanhang. 18

19 Lindstein har valt att formulera frågor om vad han kallar uppfyllandet av grundläggande rekvisit. - Är möten och mötesplatser begripliga? - Får barnen och ungdomarna erfarenheter av genuint samarbete och delaktighet? - Upplever de att någon utveckling eller förändring sker som ett resultat av verksamheten? (Lindstein 2001:244) Vidare har Lindstein illustrerat de olika rekvisiten i en modell, se Figur 1. Modellen ger en tydlig bild av hur de olika delarna samverkar för att skapa känsla av sammanhang. I den här uppsatsen har modellen fungerat som ett kompletterande verktyg för att i analysdelen kunna fastställa om ungdomarna som deltagit i insatsen Perrongen upplevt insatsen som begriplig, hanterbar och meningsfull. Figur 1: Illustration av grundläggande rekvisit (Lindstein 2001:245) Lindsteins menar att utifrån den empiri som sammanställts kan han med belägg påstå att utifrån barnen och ungdomarnas upplevelser är verksamheten Vändpunkten både begriplig, hanterbar och meningsfull. Han fortsätter emellertid att diskutera den komplexitet hos de 19

20 faktorer som ger omedelbar begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet och påvisar också att det i denna typ av arbete bör finnas en medvetenhet kring att när saker drivs till sin spets kan de även motverka sitt syfte. I denna uppsats kommer inte diskussionen beröras närmare, men poängen är likväl viktig och visar på betydelsen av att uppnå en balans i teorins olika byggstenar. 20

21 5 Metod Det metodologiska avsnittet beskriver de tillvägagångssätt som använts inför och under arbetet med uppsatsen. Avslutningsvis finns det avsnitt som berör etiska reflektioner. 5.1 Litteratur En litteratursökning har genomförts genom universitetsdatabasen LIBRIS. Sökorden som använts är salutogenesis, sense of coherence och youth samt sense of coherence och adolescent. Vidare har litteratur berörande preventivt arbete, risk och skyddsfaktorer samt böcker rörande friskforskning utforskats närmre. Ytterligare avsnitt i litteratur berörande insatser för utsatta barn har studerats. 5.2 Metodval Undersökningen utgår från en kvalitativ ansats, men innehåller både kvantitativa och kvalitativa moment. Materialet har till största del inhämtas genom halvstrukturerade livsvärldsintervjuer (Kvale & Brinkmann 2009), med en kompletterande enkätdel respondenterna själva fyllt i. Eftersom studien till stor del är en utvärdering av insatsen Perrongens verksamhet och effekter motiveras metodvalet av att det i den kvalitativa intervjun går att komma närmare individernas egna upplevelser. Den kompletterande enkäten har samlat bakgrundsinformation på ett tidseffektivt sätt för både intervjuare och respondent. Först utformades ett informationsbrev för att ge respondenterna grundläggande information om studiens syfte och materialhantering (se bilaga 1). En kortare kvantitativ enkät utformades med syftet att få tillgång till respondenternas bakgrundsvariabler såsom ålder, kön, civilstånd, arbetssituation mm (se bilaga 2). Dessa data gav i analysskedet en överskådlighet över hur respondenternas vardagssituation ser ut idag. Detta, tillsammans med vissa av frågorna i intervjuerna, kom att ligga till grund för uppföljningsdelen av undersökningen. Gällande intervjuerna utarbetades en intervjuguide genom tematiska rubriker med undersökande utgångspunkter (se bilaga 3). De tematiska rubrikerna är; Innan insatsen, Insatsens utformning, Livet efter insatsen, Syn på insatsen idag samt Hälsa idag. Dessa rubriker utarbetades utifrån behovet av att sätta insatsen i ett sammanhang, medarbetare på Perrongens önskan om en utvärdering av insatsen samt egenintresset för att följa upp insatsen utifrån begreppen begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Frågor utifrån de tre begreppen begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet formulerades med Antonovskys eget KASAM-formulär som utgångspunkt (se Antonovsky 1991). Efter att ha gått igenom 21

22 formuläret och sortera ut vilka frågor som mäter vilka begrepp matchades vissa frågor med de teman som rubrikerna representerar. Frågornas innebörd koncentrerades för att kunna presenteras i ett intervjusammanhang och omformulerades därefter för att bättre passa ett retrospektivt samtal. Underfrågor till rubrikerna är formulerade på ett lättförståeligt sätt för att underlätta för uppföljningsfrågor och i och med dessa så innehållsrika svar som möjligt. Med denna guide som utgångspunkt för intervjuerna, kan intervjutekniken kallas en halvstrukturerad livsvärldsintervju (Kvale & Brinkmann 2009). 5.3 Fördelar och nackdelar med halvstrukturerade intervjuer Syftet med den kvalitativa intervjun är att respondenten ges gott om utrymme för att berätta sin historia. Det ska finnas utrymme för att en längre tid uppehålla sig vid frågor som för denne ter sig särskilt intressanta, och det finns en anledning till att frågorna är formulerade på ett sätt som lämnar tolkningsutrymme. Det ger utrymme för andra typer av föreställningar än intervjuarens egna, vilket kan ge en bättre förståelse för hur respondenten ser sin situation. Det är också respondenten själv som till stor del väljer hur och i vilken omfattning han eller hon vill dela med sig av sina erfarenheter. Dessa är den kvalitativa metodikens fördelar. En struktur i intervjuerna ger också en klar fördel när det kommer till tematiserande och analys av materialet. Nackdelen är att på samma sätt som det i positiv bemärkelse lämnas utrymme för respondentens tolkning, kan detta utrymme försvåra för intervjuaren att få eftersträvade svar på sina frågor. Det krävs uppmärksamhet och fingertoppskänsla för att avgöra vilka frågor som kan följas upp ytterligare och vilka frågor som bör lämnas därhän, trots att önskat svar kanske inte utlämnats (Kvale & Brinkmann 2009). 5.4 Datainsamlingsteknik Åtta stycken respondenter har fått besvara varsin enkät samt deltagit i varsin halvstrukturerad livsvärldsintervju som spelats in i sju fall av åtta. Två intervjuare har intervjuat fyra deltagare var och transkriberat sina intervjuer. Intervjuerna genomfördes under tre veckor i december månad Urval Respondentunderlaget har till stor del varit styrt av vilka uppgifter som funnits tillgängliga hos Perrongen. En tabell där Perrongens ungdomars avslut finns dokumenterade har använts i 22

23 inledningsskedet av urvalsprocessen. De ungdomar som vid insatsens avslutningsmöte fått förfrågan om uppföljning och varit positiva till detta har kontaktats. En lottning avgjorde i vilken ordning kontaktandet skulle ske. Medarbetare på Perrongen har på grund av sekretesskäl stått för den inledande kontakten och förfrågan om deltagande i studien. 5.6 Respondenter och intervjusituation Intervjuerna har genomförts där det passat respondenterna bäst. Fyra intervjuer har utförts i en av Perrongen tillhandahållen övernattningslägenhet, två i vardera respondents hem, en i ett grupprum i en universitetsbyggnad och en via det internetbaserade kommunikationsprogrammet Skype (www.skype.com) eftersom respondenten i fråga bor på annan ort. Samtliga respondenter är mellan år. Fem stycken är kvinnor och tre är män. Respondenterna kommer att presenteras i ett senare skede, men här kan sägas att de har ett medelvärde på två och ett halvt år av insats, vilket troligtvis skulle stämma bra överens med ett presumtivt medelvärde av det totala antalet ungdomar som fått insatsen eftersom Perrongens metodik beräknas sträcka sig över två år, exklusive en utslussningsperiod. Det råder stor spridning på hur lång tid som förflutit sedan insatsen avslutades, mellan några månader och ungefär åtta år. 5.7 Bortfall Alla ungdomar som på något sätt haft insatsen Perrongen fullföljer inte behandlingen enligt plan. Eftersom förfrågan om uppföljning vanligtvis sker vid ett avslutningsmöte har de ungdomar som inte fullföljt behandlingen heller inte fått frågan om uppföljning, och därför uteslutits. Vidare har vissa kontaktuppgifter allt eftersom kommit att betraktats som inaktuella, då personen helt enkelt inte gått att nå. Dessa personer faller då av naturliga skäl bort. 5.8 Reliabilitet, validitet och generaliserbarhet Begreppen reliabilitet, validitet och generaliserbarhet relevans kan diskuteras i kvalitativa sammanhang. Begreppen kopplas och definieras nästan automatiskt till kvantitativ forskning. Alan Bryman (2002) föreslår i boken Samhällsvetenskapliga metoder istället begreppet trovärdighet som tillsammans med dess underrubriker tillförlitlighet, överförbarhet och pålitlighet representerar och diskuterar liknande medotologiska kontrollfunktioner som reliabilitet, validitet och generaliserbarhet. Att skapa en tillförlitlighet i resultaten inbegriper dels att man säkerställt att forskningen utförts i enlighet med de regler som finns och sedan att 23

24 man rapporterar resultaten till de personer som är en del av den sociala verklighet som studerats, för att dessa ska bekräfta att forskaren uppfattat den verkligheten på ett riktigt sätt. Detta kallas att en respondentvalidering utförts. All information som framtagits till denna uppsats har genomförts enligt lagar och regler som personuppgiftslagen, sekretesslagen samt behandlats med aktsamhet inför utomstående. Etiska överväganden presenteras i ett särskilt avsnitt. I denna studie har samtliga deltagare avböjt att kontrolläsa transkriberingen. Dock var samtliga intresserade av att läsa igenom det slutliga resultatet. En validering av verksamhetsbeskrivningen av Perrongen har genomförts genom att informationsansvarig personal på Perrongen fått läsa igenom detta avsnitt innan publicering. Överförbarhet syftar till huruvida resultaten kan påvisas även i någon annan kontext eller situation eller i samma kontext vid en senare tidpunkt. Kvalitativa forskare uppmanas att producera fylliga och detaljerade redogörelser. En fyllig redogörelse eller en tät beskrivning ger en möjlighet att bedöma hur pass överförbara resultaten är till en annan miljö. I ett försök att förenkla inför en eventuell överföring av studiens resultat till andra sammanhang finns i denna uppsats dels en presentation över relevanta delar av Perrongens verksamhet samt hänvisningar till vart ytterligare information kan inhämtas. Dessutom sammanfattas även respondenternas bakgrundsproblematik för att läsaren ska kunna få en inblick i varför ungdomarna aktualiserades för insatsen. Pålitlighet presenteras som den kvalitativa forskningens motsvarighet till reliabilitet. Detta innebär för forskaren att anta ett granskande synsätt och genom detta säkerställa att det skapas en fullständig och tillgänglig redogörelse av alla faser av forskningsprocessen. För att förbättra pålitligheten har genomgående noggrannhet eftersträvats gällande metodbeskrivning och analysmetod kopplat till teoriavsnittet. Metodbegränsningar presenteras i diskussionsavsnittet. 5.9 Analysmetod Den kvantitativa enkäten har använts för att samla in bakgrundsinformation om respondenterna. Bakgrundsinformationen har tillsammans med viss information från intervjuerna sammanställts i en presentation av respondenterna utifrån den första frågeställningen; Hur har det gått för ungdomar som var föremål för insats hos Perrongen mellan ? 24

25 Materialet har i sju fall av åtta spelats in. I de fall intervjuerna spelats in har en transkribering gjorts för att tillåta innehållsanalys efter flertalet genomläsningar. I det sista fallet har en sammanställning av intervjusvaren från intervjuguiden gjorts för att tillåta samma typ av analys som de övriga sju. Gällande den kvalitativa intervjudelen har en innehållsanalys gjorts med fokus på de teman som framgår i syfte och frågeställningar; uppföljning och utvärdering. Inför analysen valdes även tre kärnteman ut utifrån Antonovskys KASAM; begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Under analysens gång har även andra teman trätt fram, ämnen som återkommit bland respondenterna. Dessa är; Att lita på, Att påverka, Att förstå och att bli förstådd, Att utvecklas och Att se i efterhand. Varje tema behandlades utifrån en sammanställning av varje respondents innehållsanalys, för att meningsbärande enheter skulle framträda. Dessa meningsbärande enheter har slutligen lett till en helhet och ett resultat, efter flertalet genomläsningar, jämförelser respondenter emellan och återblickande kontroller i litteraturen Etiska reflektioner Kvale och Brinkmann (2009) har definierat etiska frågor att ställa sig innan en intervjuundersökning formas. Den första punkten berör vilka goda effekter undersökningen genererar. Med detta menas av undersökningen i stort, men även kanske av extra vikt, för respondenterna. Alla teman och frågor som skapats för att ligga till grund för intervjuerna har ifrågasatts på ett kritiskt sätt i förhållande till respondentpåverkan. Vidare har informerat samtycke inhämtats. Tydlighet med avseende på avsikten med studien, eventuella nackdelar med att delta och materialanvändning har eftersträvats i informationsbrevet. Även Bryman (2002) presenterar teman som uppmuntrar till etiska funderingar och respondentpåverkan. I likhet med Kvale och Brinkmann (2009) tas respondenternas förståelse för sin egen och andras miljö upp, men också ifall studien på något sätt bidrar till att respondenterna själva kan förändra sin situation. Dessa teman tillsammans innebär att studien strävar efter äkthet. Ett ytterligare moment i att eftersträva äkthet är ifall undersökningen ger en tillräckligt rättvis bild av de olika åsikter och uppfattningar som finns i den grupp av människor som studerats. Som forskare och intervjuare kan denna fråga inte besvaras helt objektivt, utan att respondenterna själva fått ge sina ställningstaganden. En medvetenhet om 25

26 tolkningsförfaranden och framför allt tolkningsföreträdet forskaren besitter när hon dessutom väljer ut vad som ska presenteras har kontinuerligt reflekterats över. Som tidigare visat i stycket om urval så har medarbetare på Perrongen stått för den inledande kontakten. Detta har inneburit en förflyttning i kontrollförfarandet. För att försäkra att alla potentiella respondenter fick en liknande introduktion, med information baserat på de fyra etiska grundprinciperna i vetenskaplig forskning (se Vetenskapsrådets forskningsetiska principer, 2002), sammanställdes en mall för Perrongens medarbetare att följa. I denna ingick information om studiens syfte och upplägg, vilka intervjuarna var, hur informationen skulle användas och att det var helt frivilligt att delta. Trots fullt förtroende för Perrongens medarbetares professionalitet måste det dock problematiseras att ingen kontroll har kunnat utfärdas att mallen verkligen följdes, att inga påtryckningar av något slag förekom, eller att dynamiken mellan medarbetare och före detta klient på något sätt inverkar så till vida att deltagande accepterades trots tveksamheter vid den inledande kontakten. Istället får samtyckesinformationen tillsammans med verbal kommunikation stå för en extra kontroll av införståddhet, begriplighet och godkännande i inledningen av intervjutillfället. Ingen ersättning har utdelats för deltagande i studien. Deltagarna har avsatt tid under sin fritid. 26

27 6 Resultat och analys Avsnittet resultat och analys presenteras i två delar. Delarna har uppsatsens frågeställningar som utgångspunkt. I den första delen beskrivs de respondenter som intervjuats. Efterföljande del åskådliggör insatsen Perrongens styrkor, samt områden med förbättringsutrymme, utifrån respondenternas berättelser. Ferrer-Wreder et al. (2005) menar att riskfaktorer gör att individen löper ökad risk att utveckla problem och eller anpassningssvårigheter. ADHD är ett exempel på en riskfaktor (Lagerberg & Sundelin 2008). Mätningar finns på att ungdomar med ADHD har bland annat lägre självförtroende, inlärningssvårigheter och problem med vidareutbildning och arbetsliv som följd (Socialstyrelsen 2002). I alla fall av ungdomar som aktualiseras för insatser som Perrongen har en bedömning gjorts att en eller flera riskfaktorer finns närvarande. Alla ungdomar som kommer till Perrongen har naturligtvis inte ADHD, eller växt upp i socialt utsatta områden, utan ungdomarna ifrån Edbom et al (2010) artikel och ifrån Koposovs et al (2003) studie, har i denna uppsats fått illustrera hur ungdomar i närvaro av riskfaktorer över tid har utvecklats hälsosammare i närvaron av stark KASAM. I denna uppsats har respondenternas berättelser om viktiga händelser, moment eller delar i arbetet tillsammans med kontaktpersonen och Perrongens personal fått ligga till grund för den teoretiska analys som parallellt fortlöper genom presentationen av resultatet. 6.1 Redogörelser av hur det har gått för ungdomar som var föremål för insats hos Perrongen mellan Följande avsnitt behandlar delen Uppföljning, där en kort sammanfattning beskriver den grundläggande problematik som gjorde att ungdomen blev aktuell för Perrongen, hälsa och sysselsättning idag, samt hur länge sedan insatsen avslutades. Denna sammanfattning tjänar också som presentation av vilka respondenterna är. Man 23 år: Beskriver sig själv som att han alltid varit lite av ett problembarn i skolan. Hamnade senare i fel umgänge med kriminalitet och droger som följd. I samband med en familjetragedi eskalerade situationen och då orkade inte föräldrarna möta honom i hans utåtagerande beteende. Idag mår han bra, och han beskriver det som att han känner sig både trygg och självständig. Han har både pluggat och jobbat utomlands. Ett intresse är att resa, vilket han gör väldigt mycket och pluggar dessutom språk. Har sedan tidigare en universitetsexamen. 27

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Stegen in i arbetslivet Processtöd - SIA-modellens metod

Stegen in i arbetslivet Processtöd - SIA-modellens metod Stegen in i arbetslivet M Processtöd - SIA-modellens metod Ann-Christine Gullacksen Docent i socialt arbete Hälsa och Samhälle Malmö högskola december 2012 Förloppets faser i SIA-modellen Fas 1 Fas 2 Fas

Läs mer

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling Kursens syfte En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik Metodkurs kurslitteratur, granska tidigare uppsatser Egen uppsats samla in, bearbeta och analysera litteratur och eget empiriskt

Läs mer

www.evalenaedholm.se Eva-Lena Edholm FÖRELÄSARE, SAKKUNNING & HANDLEDARE

www.evalenaedholm.se Eva-Lena Edholm FÖRELÄSARE, SAKKUNNING & HANDLEDARE Eva-Lena Edholm FÖRELÄSARE, SAKKUNNING & HANDLEDARE Styrkor och resurser - en föreläsning om att starta positiva processer Enligt systemteori är varje människa ett system. Varje människa är ett system.

Läs mer

Allmänna synpunkter på Socialstyrelsens förslag

Allmänna synpunkter på Socialstyrelsens förslag G2 2013 v 2.1 2014-01-23 Dnr 10.1-44318/2013 1(8) Avdelning sydväst Annelie Andersson annelie.andersson@ivo.se Socialstyrelsen Avdelningen för regler och behörighet Enheten för socialjuridik 106 30 Stockholm

Läs mer

Samhällsekonomiska vinster av hälsofrämjande insatser riktade till barn och unga. Socialpediatrisk forskning, Inna Feldman

Samhällsekonomiska vinster av hälsofrämjande insatser riktade till barn och unga. Socialpediatrisk forskning, Inna Feldman Samhällsekonomiska vinster av hälsofrämjande insatser riktade till barn och unga Socialpediatrisk forskning, Inna Feldman Kommunstyrelsen i mellanstor kommun Det finns många förslag Men hur vet kommunen?

Läs mer

Rutiner för opposition

Rutiner för opposition Rutiner för opposition Utdrag ur Rutiner för utförande av examensarbete vid Avdelningen för kvalitetsteknik och statistik, Luleå tekniska universitet Fjärde upplagan, gäller examensarbeten påbörjade efter

Läs mer

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter

Läs mer

Salutogen miljöterapi på Paloma

Salutogen miljöterapi på Paloma Salutogen miljöterapi på Paloma Innehållsförteckning Bakgrund s.2 Den salutogena modellen s.3 Begriplighet s.3 Hanterbarhet s.3 Meningsfullhet s.3 Den salutogena modellen på Paloma s.4 Begriplighet på

Läs mer

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 Uppsala universitet Institutionen för moderna språk VT11 Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 För betyget G skall samtliga betygskriterier för G uppfyllas.

Läs mer

Hälsopedagogik, Närdistans sommarkurs

Hälsopedagogik, Närdistans sommarkurs 1 Ämne: Kurs: Kurskod: Hälsa Hälsopedagogik, Närdistans sommarkurs HÄLHÄLO Poäng: 100 Litteratur : Hälsopedagogik, Anna.Karin Axelsson, Sanoma Utbildning http://www.sanomautbildning.se/content/templates/pages/projectgroup.as

Läs mer

SKOLFS. På Skolverkets vägnar. ANNA EKSTRÖM Christina Månberg

SKOLFS. På Skolverkets vägnar. ANNA EKSTRÖM Christina Månberg 1 (15) Dnr 2013:454 Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2010:94) om ämnesplan för ämnet hälsa i gymnasieskolan och inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå; beslutade den

Läs mer

Att investera i framtiden

Att investera i framtiden 2013 Arbetsmarknads- och familjenämnden Datum Diarienummer 1 (5) Arbetsmarknads- och familjeförvaltningen Enheten för kvalitet Sofia Eriksson, 070-0866201 Att investera i framtiden -Rapport från utbildning

Läs mer

SET. Social Emotionell Träning. www.set.st

SET. Social Emotionell Träning. www.set.st www.set.st Varför livskunskap i skolan? Förebygga psykisk ohälsa Värdegrundsarbete Inlärning Förebygga mobbing Jämlikhet Skyddsfaktorer God social kapacitet Impulskontroll Kunna hantera konflikter Kunna

Läs mer

Nya tankar om meningsfulla föräldramöten. Skolan förebygger 2 101201

Nya tankar om meningsfulla föräldramöten. Skolan förebygger 2 101201 Nya tankar om meningsfulla föräldramöten Skolan förebygger 2 101201 Program för dagen Bakgrund till Tematiska föräldramöten Vikten av bra relationer skola hem Dialogspelet Självvärdering kvalitetssäkring

Läs mer

Familjer med komplex problematik ett utvecklingsarbete på socialtjänstens barn- och familjeenhet

Familjer med komplex problematik ett utvecklingsarbete på socialtjänstens barn- och familjeenhet Familjer med komplex problematik ett utvecklingsarbete på socialtjänstens barn- och familjeenhet Francesca Östberg francesca.ostberg@fou-sodertorn.se francesca.ostberg@socarb.su.se September 2015 Ett utvecklingsprojekt

Läs mer

Nya tankar om meningsfulla föräldramöten. Upplägg av dagen. Presentationsövning

Nya tankar om meningsfulla föräldramöten. Upplägg av dagen. Presentationsövning Nya tankar om meningsfulla föräldramöten Bo Hjalmarsson och Maria Lindborg hösten 2011 Upplägg av dagen Vi presenterar och resonerar kring Tematiska föräldramöten Ni kommer att få prova på delar av materialet

Läs mer

APL-plats: Period: 2014, vecka 11-14. Specialpedagogik 2, 100 poäng

APL-plats: Period: 2014, vecka 11-14. Specialpedagogik 2, 100 poäng Elev: Klass: VO11 APL-plats: Period: 2014, vecka 11-14 Kurs: Specialpedagogik 2, 100 poäng Den arbetsplatsförlagda utbildningen ska behandla följande centrala innehåll i kursen: SPECIALPEDAGOGIK 2 1. Planering,

Läs mer

Metodguide och intervjuguide - Västernorrlandsmodellen för barns brukarmedverkan

Metodguide och intervjuguide - Västernorrlandsmodellen för barns brukarmedverkan Metodguide och intervjuguide - Västernorrlandsmodellen för barns brukarmedverkan Bakgrund till barns brukarmedverkan Några kommuner från Västernorrlands län har tillsammans med Allmänna Barnhuset och 33

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning

Verksamhetsbeskrivning Verksamhetsbeskrivning PerrongenBo Kontaktuppgifter Besöksadress Prästgatan 11 Telefon 018 7277271 eller 018 7277277 www.radostod.se vardochomsorg.uppsala.se www.uppsala.se Sida 2 av 6 Organisatorisk tillhörighet

Läs mer

1. När du talar med människor, har du då en känsla av att de inte förstår dig? 1 2 3 4 5 6 7

1. När du talar med människor, har du då en känsla av att de inte förstår dig? 1 2 3 4 5 6 7 KASAM frågeformulär 29 frågor Här är några frågor (29) som berör skilda områden i livet. Varje fråga har 7 möjliga svar. Var snäll och markera den siffra som bäst passar in på just dig. Siffrorna 1 och

Läs mer

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe GRUNDPRINCIPER OCH HÅLLPUNKTER Princip 1 Den gode mannen verkar för att alla beslut fattas i vad som är barnets bästa

Läs mer

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det

Läs mer

Lärarhandledning Hälsopedagogik

Lärarhandledning Hälsopedagogik Lärarhandledning Hälsopedagogik Får kopieras 1 72 ISBN 978-91-47-11592-1 Rune Johansson, Lars Skärgren och Liber AB Redaktion: Anders Wigzell Omslagsbild: Maja Modén Produktion: Adam Dahl Får kopieras

Läs mer

VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP?

VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP? VAD ÄR MENTORSKAP? INTRODUKTION VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP? Mentorskap och coachning MENTORSKAP ATT BYGGA EN RELATION VARFÖR MENTORSKAP? Introduktion Mentorskap handlar om att bygga en

Läs mer

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6)

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) Försvarsmaktens Värdegrund Vår värdegrund Syfte Förvarsmaktens värdegrund är en viljeförklaring. Den beskriver hur vi vill vara och hur vi vill leva, som individ, grupp

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda

Läs mer

Sociala nämndernas förvaltning 2015-04-01 Dnr: 2015/99-NF-012 Karin Bodlund - aw800 E-post: karin.bodlund@vasteras.se. Brukarrevision SoL-boende

Sociala nämndernas förvaltning 2015-04-01 Dnr: 2015/99-NF-012 Karin Bodlund - aw800 E-post: karin.bodlund@vasteras.se. Brukarrevision SoL-boende TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning 2015-04-01 Dnr: 2015/99-NF-012 Karin Bodlund - aw800 E-post: karin.bodlund@vasteras.se Kopia till proaros Vård- och omsorg Nämnden för personer med

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

Tentamen vetenskaplig teori och metod, Namn/Kod Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Tentamen 1

Tentamen vetenskaplig teori och metod, Namn/Kod Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Tentamen 1 Namn/Kod Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Tentamen 1 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK GSJUK13v Tentamenskod: Tentamensdatum: 2015 10 02 Tid: 09:00 12:00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel Totalt

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

2.1 Normer och värden

2.1 Normer och värden 2.1 Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. (Lpfö98 rev.2010,

Läs mer

Ansökan om utvecklingsmedel till tidiga insatser för barn och ungdomar i riskzonen en samverkansmodell för skola, socialtjänst och barnpsykiatri.

Ansökan om utvecklingsmedel till tidiga insatser för barn och ungdomar i riskzonen en samverkansmodell för skola, socialtjänst och barnpsykiatri. ENSKEDE-ÅRSTA-VANTÖRS STADSDELSFÖRVALTNING INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN SID 1 (6) 2009-04-07 Till Länsstyrelsen i Stockholms län Ansökan om utvecklingsmedel till tidiga insatser för barn och ungdomar i

Läs mer

BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM

BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM Hannele Renberg 2012-10 04 Stockholm Uppstarstkonferens 1 Varför ska vi engagera

Läs mer

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM Metod PM Problem Om man tittar historiskt sätt så kan man se att Socialdemokraterna varit väldigt stora i Sverige under 1900 talet. På senare år har partiet fått minskade antal röster och det Moderata

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande

Läs mer

Föräldrastöd: Hur kan vi stödja föräldrar som är nya i Sverige

Föräldrastöd: Hur kan vi stödja föräldrar som är nya i Sverige Föräldrastöd: Hur kan vi stödja föräldrar som är nya i Sverige Camilla Pettersson Länsstyrelsen i Örebro län Örebro universitet Illustration: MostPhotos Varför bör vi utveckla stödet till föräldrar? Nationell

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Camilla Engrup & Sandra Eskilsson Examensarbete på magisternivå i vårdvetenskap vid institutionen

Läs mer

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016 för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö Antagen av Malmö kommunfullmäktige 2009.04.29 Kontaktpersoner Stadskontorets

Läs mer

Salutogent förhållningssätt och ledarskap

Salutogent förhållningssätt och ledarskap Salutogent förhållningssätt och ledarskap ETT SÄTT ATT STÄRKA ELEVMOTIVATIONEN Utvecklingsledare Tomelilla 1 Utvecklingsledare Tomelilla 2 Det du tänker om mig Så du ser på mig Sådan du är mot mig Sådan

Läs mer

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården Sid 1 (13) Handlingsplan för Nya Lurbergsgården X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (13) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan

Läs mer

Studiehandledning Pedagogisk forskning III

Studiehandledning Pedagogisk forskning III Stockholms universitet Institutionen för pedagogik och didaktik Studiehandledning Pedagogisk forskning III Vårterminen 2014 Inledning Vetenskapsteori kan definieras som ett ämne inom filosofin: läran om

Läs mer

Systematisk Uppföljning i Ekonomiskt bistånd

Systematisk Uppföljning i Ekonomiskt bistånd Systematisk Uppföljning i Ekonomiskt bistånd Utveckling av uppföljningsmodell Siv Nyström 2015-12-10 Återblick utvecklingsarbete 2005 ASI prövades i ekonomiskt bistånd i fyra stadsdelar i Stockholm. Klienter

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn. 1 Inledning... 3

Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn. 1 Inledning... 3 RIKTLINJE Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Särskilda förutsättningar... 3 2.1 Barns behov i centrum - BBIC... 3 2.2 Evidensbaserad praktik... 3 3 Jourhem...

Läs mer

Del 1 Likabehandlingsplan för Sjöbogårdens förskola

Del 1 Likabehandlingsplan för Sjöbogårdens förskola SJÖBO FÖRSKOLEOMRÅDE Stadsdelsförvaltning Norr Del 1 Likabehandlingsplan för Sjöbogårdens förskola 2014-2015 På samtliga förskolor finns en gemensamt framtagen värdegrund som ska genomsyra vardagsarbetet

Läs mer

Människor mellan raderna. Ett samarbete mellan Norrköpings Stadsbibliotek Öppenvården Gränden. Rapport 2011 NORRKÖPINGS STADSBIBLIOTEK

Människor mellan raderna. Ett samarbete mellan Norrköpings Stadsbibliotek Öppenvården Gränden. Rapport 2011 NORRKÖPINGS STADSBIBLIOTEK Människor mellan raderna Ett samarbete mellan Norrköpings Stadsbibliotek Öppenvården Gränden Rapport 2011 NORRKÖPINGS STADSBIBLIOTEK Människor mellan raderna: Ett nytt verktyg inom missbruksvården? Människor

Läs mer

Dialog Meningsfullhet och sammanhang

Dialog Meningsfullhet och sammanhang Meningsfullhet och sammanhang Av 5 kap. 4 andra stycket i socialtjänstlagen framgår det att socialnämnden ska verka för att äldre personer får möjlighet att ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap

Läs mer

Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift

Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift 1 Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift Temat för övningen är ett pedagogiskt tema. Övningen skall bland medstuderande eller studerande vid fakulteten kartlägga hur ett antal (förslagsvis

Läs mer

Jakobsdal HVB, Credere.

Jakobsdal HVB, Credere. Vård & Omsorg Jakobsdal HVB, Credere. i Stenungsunds kommun. Behandlingsverksamheten riktar sig till flickor och pojkar mellan 12-18 år. Upptagningsområde: Hela landet SoL och LVU Foto: Ted Olsson Jakobsdal

Läs mer

Retorik & framförandeteknik

Retorik & framförandeteknik Introduktion Vi har läst Lärarhandledning: Våga tala - vilja lyssna, som är skriven av Karin Beronius, adjunkt i språk och retorikutbildare, tillsammans med Monica Ekenvall, universitetsadjunkt, på uppdrag

Läs mer

UTVECKLINGSSAMTAL. Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal

UTVECKLINGSSAMTAL. Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal UTVECKLINGSSAMTAL Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal Detta är ett stödmaterial för planering och förberedelser av utvecklingssamtal och innehåller tre delar: 1. Syfte med utvecklingssamtal 2.

Läs mer

SKILLSS. LSS verksamheter

SKILLSS. LSS verksamheter SKILLSS - En ny evidensbaserad 1 kvalitetssäkringsmetod för LSS verksamheter SKILLSS är en strukturerad, Kvalitetssäkrad, Innovativ och Lärande metod för LSS verksamheter. SKILLSS har som syfte att utveckla

Läs mer

Om systematisk uppföljning. inom den sociala barn- och ungdomsvården

Om systematisk uppföljning. inom den sociala barn- och ungdomsvården Om systematisk uppföljning inom den sociala barn- och ungdomsvården Vad innebär det? Systematisk uppföljning och utvärdering av verksamheten verksamhetsuppföljningen utgör kärnan i det förbättringsarbete

Läs mer

Socioekonomisk Kalkyl Främjande och förebyggande insatser för barn och unga

Socioekonomisk Kalkyl Främjande och förebyggande insatser för barn och unga Torshälla stads nämnd Datum 1 (5) Torshälla stads förvaltning Ledning och administration Annette Johansson, 016-710 73 03 TSN/2014:312 Torshälla stads nämnd Socioekonomisk Kalkyl Främjande och förebyggande

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

Kvalitativ metodik. Varför. Vad är det? Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar?

Kvalitativ metodik. Varför. Vad är det? Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar? Kvalitativ metodik Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar? Mats Foldevi 2009 Varför Komplement ej konkurrent Överbrygga klyftan mellan vetenskaplig upptäckt och realiserande

Läs mer

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra?

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Anmälan Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Att anmäla en misstanke om t ex barnmisshandel, föräldrars missbruk

Läs mer

Nationellt system för uppföljning som kommunerna nu implementerar. Omfattning, förutsättningar och framtidsutsikter för privat utförd vård och omsorg

Nationellt system för uppföljning som kommunerna nu implementerar. Omfattning, förutsättningar och framtidsutsikter för privat utförd vård och omsorg Nationellt system för uppföljning som kommunerna nu implementerar Bakgrund *Socialtjänstlagen och Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade har bestämmelser om att kvaliteten i verksamheten

Läs mer

Kvalitativa metoder II. 4.

Kvalitativa metoder II. 4. Kvalitativa metoder II. 4. Ann-Sofie Smeds-Nylund annssmed@abo.fi Åbo Akademi Strandgatan 2 65100 Vasa 9.11.2015 1 Kvalitet Etik God kvalitet och god etik vid kvalitativa studier KVALITET qualitas (lat)

Läs mer

I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS

I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS Barn- och ungdomsförvaltningen Resurscentrum TINS - LättLäst I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS Barnen får språkträning varje dag, på flera olika sätt och i

Läs mer

Forskningsprocessens olika faser

Forskningsprocessens olika faser Forskningsprocessens olika faser JOSEFINE NYBY JOSEFINE.NYBY@ABO.FI Steg i en undersökning 1. Problemformulering 2. Planering 3. Datainsamling 4. Analys 5. Rapportering 1. Problemformulering: intresseområde

Läs mer

Sävsjöviks förstärkta familjehem

Sävsjöviks förstärkta familjehem Sävsjöviks förstärkta familjehem Vi erbjuder familjehemsvård för vuxna personer med missbruk och / eller kriminalitet. Vår målgrupp är företrädesvis Individer med konstaterad eller misstänkt neuropsykiatrisk

Läs mer

Individuellt fördjupningsarbete

Individuellt fördjupningsarbete Individuellt fördjupningsarbete Ett individuellt fördjupningsarbete kommer pågå under hela andra delen av kursen, v. 14-23. Fördjupningsarbetet kommer genomföras i form av en mindre studie som presenteras

Läs mer

TILLIT, GRÄNSER OCH RELATIONER

TILLIT, GRÄNSER OCH RELATIONER TILLIT, GRÄNSER OCH RELATIONER MARGARETHA LARSSON LEKTOR I OMVÅRDNAD H Ö G S K O L A N I S K Ö V D E W W W. H I S. S E M A R G A R E T H A. L A R R S O N @ H I S. S E Bild 1 TONÅRSFLICKORS HÄLSA ATT STÖDJA

Läs mer

Program för stöd till anhöriga

Program för stöd till anhöriga Program för stöd till anhöriga 2017-2020 stockholm.se Maj 2016 Dnr: 3.1.1 244/2016 och 540-244/2016 Utgivare: Socialförvaltningen och Äldreförvaltningen 3 (11) Introduktion Det här programmet ska fungera

Läs mer

Det professionella perspektivet Dokumentation Uppföljning/utvärdering. - begrepp och möjliga tillvägagångssätt. Elisabeth Beijer

Det professionella perspektivet Dokumentation Uppföljning/utvärdering. - begrepp och möjliga tillvägagångssätt. Elisabeth Beijer Det professionella perspektivet Dokumentation Uppföljning/utvärdering - begrepp och möjliga tillvägagångssätt Elisabeth Beijer 2010-12-09 Evidensbaserad praktik mötet med brukare/klienter Situation och

Läs mer

Perspektiv på prevention

Perspektiv på prevention Perspektiv på prevention Torbjörn Forkby, Docent i socialt arbete Göteborgs universitet, FoU i Väst/GR Bild: Pia Schmidtbauer Utbildning? Metoder? Teorier? Målgrupper? Varför? När? Var? Ett arbete i en

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik

Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik Barnets ställning i vårdnadstvister Elevens idé Martin har en idé om att göra sitt gymnasiearbete om barn

Läs mer

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Metoduppgift 4 - PM Barnfattigdom i Linköpings kommun 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Problem Barnfattigdom är ett allvarligt socialt problem

Läs mer

Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar

Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar Perspektiv Barnomsorg, Daghem, Dagis, Förskola (Förskolan nr 1. 2006) Finns

Läs mer

En rimlig hypotes är att det finns en samhällsekonomisk potential i att satsa på förebyggande arbete inom de generella verksamheterna för barn och

En rimlig hypotes är att det finns en samhällsekonomisk potential i att satsa på förebyggande arbete inom de generella verksamheterna för barn och Sammanfattning Psykisk ohälsa är ett allvarligt hälsoproblem bland barn och ungdomar och därmed ett angeläget område för samhällsinsatser. Det mesta av de resurser som samhället satsar på barn och ungdomar

Läs mer

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten VÅRD & OMSORG Gäller perioden 2006-01-01 2008-12-31 enligt beslut i kommunfullmäktige 2005-12-18 153 1 Förord I denna plan för Vård & Omsorg redovisas

Läs mer

EXAMENSARBETE CIVILEKONOM

EXAMENSARBETE CIVILEKONOM EXAMENSARBETE CIVILEKONOM Sven-Olof Collin E-mail: masterdissertation@yahoo.se Hemsida: http://www.svencollin.se/method.htm Kris: sms till 0708 204 777 VARFÖR SKRIVA EN UPPSATS? För den formella utbildningen:

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

för Rens förskolor Bollnäs kommun

för Rens förskolor Bollnäs kommun för Bollnäs kommun 2015-08-01 1 Helhetssyn synen på barns utveckling och lärande Återkommande diskuterar och reflekterar kring vad en helhetssyn på barns utveckling och lärande, utifrån läroplanen, innebär

Läs mer

Poängsättning COPSOQ II, Sverige

Poängsättning COPSOQ II, Sverige Poängsättning COPSOQ II, Sverige Hur beräknar man medelvärden och fördelningar? I COPSOQ-enkäten används följande metod för beräkning av medelvärden på skalor och fördelningar: 1. För varje enskild fråga

Läs mer

Frågor att diskutera. Frågor att diskutera. Hälsofrämjande arbete. Inledning. Syfte med materialet

Frågor att diskutera. Frågor att diskutera. Hälsofrämjande arbete. Inledning. Syfte med materialet DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Frågor att diskutera Hälsofrämjande arbete Inledning Nätverket för hälsofrämjande förskole- och skolutveckling i Halland 1 har sammanställt ett diskussionsunderlag som

Läs mer

2013-04-02 MÄNSKLIGA RELATIONERS ROLL I DET FÖREBYGGANDE ARBETET MÄNSKLIGA RELATIONER. Ghita Bodman

2013-04-02 MÄNSKLIGA RELATIONERS ROLL I DET FÖREBYGGANDE ARBETET MÄNSKLIGA RELATIONER. Ghita Bodman MÄNSKLIGA RELATIONERS ROLL I DET FÖREBYGGANDE ARBETET 1 MÄNSKLIGA RELATIONER 2 1 MÄNSKLIGA RELATIONERS ROLL I DET FÖREBYGGANDE ARBETET... FÖR ATT JAG..., SKA MÅ BRA... 3 SALUTOGENES Främjande av hälsa

Läs mer

Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment

Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment Göteborg den 30 oktober 2014 Ann-Christine Gullacksen 1 Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment Göteborg den 30 oktober 2014 Ann-Christine Gullacksen 2 Delaktighetstrappan

Läs mer

Stöd ett barn. Att vara familjehem, kontaktfamilj & kontaktperson

Stöd ett barn. Att vara familjehem, kontaktfamilj & kontaktperson Stöd ett barn Att vara familjehem, kontaktfamilj & kontaktperson Om den här broschyren Hej! Vad kul att du läser den här broschyren! Det betyder förhoppningsvis att du vill lära dig mer om de olika uppdragen

Läs mer

Socialt arbete VI, högskolepoäng Social Work VI, credits (ECTS)

Socialt arbete VI, högskolepoäng Social Work VI, credits (ECTS) Institution för socialt arbete, Umeå universitet, 901 87 Umeå Telefon: 090-786 50 00 http://www.socw.umu.se/utbildning/program/socionomprogrammet-umea/ Sid 1 (5) Kursplan Socialt arbete VI, 151-180 högskolepoäng

Läs mer

Sociologiska institutionen, Umeå universitet.

Sociologiska institutionen, Umeå universitet. Sociologiska institutionen, Umeå universitet. Sammanställning av Förväntade studieresultat för kurserna Sociologi A, Socialpsykologi A, Sociologi B, Socialpsykologi B. I vänstra kolumnen återfinns FSR

Läs mer

Utvärdering FÖRSAM 2010

Utvärdering FÖRSAM 2010 Utvärdering av FÖRSAM genom deltagarintervjuer, Samordningsförbundet Göteborg Väster Innehåll 1. Bakgrund... 2 2. Metod... 2 2.1 Urval... 2 2.2 Intervjuerna... 2 2.3 Analys och resultat... 3 3. Resultat...

Läs mer

Seminariebehandling av uppsatser 1. Seminariebehandling av C- och D-uppsatser

Seminariebehandling av uppsatser 1. Seminariebehandling av C- och D-uppsatser Seminariebehandling av uppsatser 1 Seminariebehandling av C- och D-uppsatser Seminariebehandling av uppsatser 2 Anvisningar för ventilering av C- och D-uppsatser Seminariet är opponentens ansvarsuppgift

Läs mer

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

Aristi Fernandes Examensarbete T6, Biomedicinska analytiker programmet

Aristi Fernandes Examensarbete T6, Biomedicinska analytiker programmet Kursens mål Efter avslutad kurs skall studenten kunna planera, genomföra, sammanställa och försvara ett eget projekt samt kunna granska och opponera på annan students projekt. Studenten ska även kunna

Läs mer

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (7) 2014-03-17 LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 Inledning Jansje hälsade välkommen och inledde dagen. Dagen om Ledarskap och medarbetarskap är en fortsättning på förmiddagen

Läs mer

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Lokemodellen Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Bakgrund Diskussionen om en kunskapsbaserad socialtjänst tog fart när dåvarande generaldirektören för Socialstyrelsen Kerstin

Läs mer

Undervisningen om ANDT. Berth Andersson Mats Anderberg LINNEUNIVERSITETET

Undervisningen om ANDT. Berth Andersson Mats Anderberg LINNEUNIVERSITETET Undervisningen om ANDT Berth Andersson Mats Anderberg LINNEUNIVERSITETET Det finns ett problem som vi vill förebygga Inget nytt: t ex år 1888, Varningsord mot brännvinsbruk och dryckenskap I t ex Louisiana

Läs mer

Salutogent förhållningssätt

Salutogent förhållningssätt Salutogent förhållningssätt i vård och omsorg om de äldre Socialförvaltningens ledningsförklaring Vi utgår från medborgarens egen förmåga och resurser för att främja hälsa. Det vi tillsammans åstadkommer

Läs mer

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Projektplan: Föräldrastöd små barn. Sammanfattning. Bakgrund till projektet. Projektets syfte

Projektplan: Föräldrastöd små barn. Sammanfattning. Bakgrund till projektet. Projektets syfte Projektplan: Föräldrastöd små barn Sammanfattning Projektets avser att nå så stor andel som möjligt av alla föräldrar till barn i åldern 2 till 4 år i en stadsdel, Angered, i Göteborg med ett erbjudande

Läs mer

Individbaserad systematisk uppföljning

Individbaserad systematisk uppföljning Individbaserad systematisk uppföljning Johan Glad 2015-09-21 Den evidensbaserade beslutsprocessen (Haynes, Devereaux & Guyatt, 2002) Personens situation samt kontextuella omständigheter Professionell expertis

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

Kvalitetsindex. Utvecklingshemmet Ringgården. Rapport

Kvalitetsindex. Utvecklingshemmet Ringgården. Rapport Kvalitetsindex Rapport 2009-06-09 Innehåll - 2009-06-09 - Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex - Strategi och metod - Medelpoäng, aritmetiskt medelvärde, totalt samt på respektive fråga -

Läs mer