EXAMENSARBETE. Ska vi gå ut? En undersökning av elevers och lärares syn på utomhusundervisning. Erik Kling Linda Kummu. Luleå tekniska universitet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "EXAMENSARBETE. Ska vi gå ut? En undersökning av elevers och lärares syn på utomhusundervisning. Erik Kling Linda Kummu. Luleå tekniska universitet"

Transkript

1 EXAMENSARBETE 2010:045 Ska vi gå ut? En undersökning av elevers och lärares syn på utomhusundervisning Erik Kling Linda Kummu Luleå tekniska universitet Lärarutbildning Allmänt utbildningsområde C-nivå Institutionen för Pedagogik och lärande 2010:045 - ISSN: ISRN: LTU-LÄR-EX--10/045--SE

2 Ska vi gå ut? En undersökning av elevers och lärares syn på utomhusundervisning Erik Kling Linda Kummu Handledare: Anna Vikström Luleå Tekniska Universitet Lärarutbildningen Allmänt utbildningsområde C-nivå Institutionen för Pedagogik och lärande

3 Förord Vi vill börja med att ge ett speciellt tack till de lärare, lärarstudenter och elever som tagit sig tid och låtit sig intervjuas av oss. Utan dem hade inte vår studie varit möjlig att genomföra. Vi vill ge ett stort tack till vår handledare Anna Vikström som under arbetets gång stöttat och trott på oss. Du tog dig tid och gav respons på vårt arbete. Tack även till er andra som gett oss goda råd under arbetets gång. Sist men inte minst vill vi tacka varandra. Vi har haft givande samtal och funnits som stöd för varandra. Studien hade inte blivit densamma om vi inte genomfört den tillsammans.

4 Abstrakt Syftet med studien var att få en inblick i hur elever och lärare uppfattar utomhusundervisningen, om informanterna ser för- och nackdelar med utomhusundervisning och om den kan vara motivationshöjande. Intervjuer har genomförts med sex elever, två verksamma lärare och två lärarstudenter. Resultatet av studien visar att lärare och elever har överlag en likartad syn på utomhusundervisningen. Kännetecknande positiva karaktärsdrag utgörs av att den är motivationshöjande, har verklighetskoppling och påverkar hälsan i positiv mening. Informanterna talade även om hinder som fick dem att avstå från att vara utomhus. Dessa hinder var till största del av praktisk karaktär, exempelvis vädrets påverkan. Sökord, nyckelord Naturen, outdoor education, utomhuspedagogik, utomhusundervisning.

5 Innehållsförteckning Förord Abstrakt Innehållsförteckning Bakgrund... 1 Tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter... 1 Vad är utomhuspedagogik?... 1 Varför ska lärare bedriva undervisning utomhus?... 2 Människan och närheten till naturen... 2 Att arbeta utanför de traditionella undervisningsformerna... 3 Motivation hos eleverna... 4 Var kan utomhuspedagogiken ske?... 4 Teorier om lärande... 6 Lärandet utifrån sociala perspektiv... 6 Undersökande arbetssätt - konstruktivism... 7 Autentiskt lärande... 8 Syfte Metod Datainsamlingsmetod Valet av intervju Inspelning av intervju Förberedelser Genomförande Urval Elevintervjuer Lärarintervjuer Lärarstudenternas intervjuer Databearbetning Analys och tolkning Resultat Elevintervjuerna Fördelar med att vara ute Nackdelar med att vara ute Varför eleverna tror att de är ute Lärarstudent- och lärarintervjuer Fördelar med utomhusundervisning Nackdelar med utomhusundervisning Sammanfattning och jämförelse mellan lärare, lärarstudenter och elever Diskussion Metoddiskussion Urvalsenkäter och intervjuer Urval Resultatdiskussion Fördelar med utomhusundervisning Nackdelar med utomhusundervisning Trovärdighet Generaliserbarhet För vårt framtida yrke Referenser... 30

6 Bilagor

7 Bakgrund Ju närmare källan, desto klarare vatten Ordspråk Under delar av vår lärarutbildning arbetade vi i utomhusmiljöer. Lärarna som valde utomhusundervisning borde därmed ha antagit att utomhusundervisning har kvaliteter. Genom undervisning utomhus fick vi erfara hur det är att lära i en annan miljö än klassrummet. Vi själva upplevde en annan slags förståelse genom att vi fick komma så "nära på" det vi arbetade med. Arbetssättet var upplevelsebaserat, motivationshöjande och roligt. Vi anser att det ger möjligheter till att konkretisera ett ämne som annars kan vara ganska svårt att ta till sig och begripa. Undervisningen sker i en autentisk miljö. Vi har båda under våra verksamhetsförlagda utbildningar bedrivit verksamhet utomhus inom olika ämnen. Resultaten har varit varierande. Nyfikenheten att få studera utomhusundervisning på närmare håll väcktes. Kan utomhusundervisning bidra med att elevernas intresse och motivation för de olika ämnena ökar? Genom vår studie önskar vi få en insyn i hur lärare och elever tänker kring undervisningsmiljön utomhus. När vi talar om elever och lärares syn på utomhusundervisning menar vi vilka uppfattningar de har. Vi hoppas att vi får inspiration till hur vi kan vägleda elever till lustfyllt lärande genom undervisning i naturen. Genom att få ta del av lärares och elevers åsikter om undervisningen hoppas vi kunna utveckla våra didaktiska kunskaper. Tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter Det finns en del forskning och litteratur kring utomhusundervisning. Området benämns ofta med termerna utomhuspedagogik eller den internationella benämningen outdoor education. Vi kommer i denna studie även att benämna området med termen "utomhusundervisning". Vad är utomhuspedagogik? Det finns ingen enkel definition av begreppet utomhuspedagogik. Dahlgren et al. (1997) har gjort ett försök till att definiera begreppet. De centrala begreppen som författarna tar upp är att utomhuspedagogiken styrs av handlingsinriktade lärandeprocesser som oftast sker med aktiviteter utomhus. De viktiga perspektiven av utomhuspedagogikens identitet är enligt författarna; helhetsupplevelsen, den ämnesövergripande integrationen och direktkontakten mellan den lärande och objektet för lärande. Dahlgren et al. (1997) menar att genom utomhuspedagogik kommer man i kontakt med naturen och inlärningssituationerna skapar en spänning som resulterar i att eleven får en maximal upplevelse som ger ett bra flyt i inlärningen. Enligt författarna saknar inomhusundervisning den spänning som kan uppstå vid utomhusundervisning. Detta beror på att inomhus är undervisning oftast strukturerad och välkontrollerad. Vidare nämner författarna att aktiviteter och upplevelser utomhus bidrar till att utveckla kunskap och en relation till natur, kultur och samhälle. 1

8 Nationalencyklopedin definierar begreppet utomhuspedagogik utomhuspedagogik, pedagogik som utgår från platsens betydelse för lärandet. Termen introducerades under tidigt 1990-tal och kopplas till en pragmatisk reformpedagogisk bildningstradition som ser kunskap som aktivitet. Den bygger på en växelverkan mellan autentiska upplevelser och textbaserat lärande. Praktiskt utövas den i form av tolkning, vägledning och reflektion i natur- och kulturlandskap, där eleven vistas större delen av undervisningstiden (www.ne.se). Undervisningssituationen kan förläggas i både urbana och rurala miljöer, och genom att lärandet förutom utevistelse även förutsätter mer rörelse framhålls ofta de positiva effekterna för elevernas hälsa (www.ne.se). Begreppet utomhuspedagogik är väldigt brett och det är svårt att sammanfatta det i en kort definition. Definitionerna visar på att utomhuspedagogik är något som oftast bedrivs i en miljö som kan variera, såsom i en lantmiljö eller i en stadsmiljö. Utomhuspedagogik ger tillfällen till att arbeta i en autentisk miljö och anses skapa en närhet till naturen. Varför ska lärare bedriva undervisning utomhus? I Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet 1994 (Lpo94, 1994) står Skolan skall främja elevernas harmoniska utveckling. Detta skall åstadkommas genom en varierad och balanserad sammansättning av innehåll och arbetsformer (Lpo94, s.6). Det står i lärarnas uppdrag att de ska bedriva varierande undervisning och detta går att skapa genom utomhuspedagogiken. Läraren lyfter ut den vanligt förekommande inomhusundervisningen och använder andra arbetsformer. Hammerman et al. (2001) talar för att lärare oftare bör använda sig av utomhuspedagogik. Han menar att en av fördelarna med att bedriva utomhusundervisning är att eleverna kommer bort från de vanliga störningsmomenten i skolan. Dessa störningsmoment kan vara exempelvis ljud i form av en annan klass som slutar för dagen eller ringklockan som ringer in. Det går att komma ifrån detta genom att ha undervisningen utomhus. Eleverna får röra på sig och bara tillgången till frisk luft och rörelse piggar upp eleverna. I Lpo 94 (s.5): Skolan ska sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen. Dahlgren et al. (1997) säger att det skapas kvaliteter i en utomhusmiljö som inte skapas i en inomhusmiljö eller en klassrumsmiljö. Författarna menar att utomhus framstår möjligheterna att sammanföra begreppskunskap, teoretisk kunskap och erfarenhets- och förtrogenhetskunskap. Både teoretisk och praktisk kunskap går att bindas ihop och sammanföras till en förståelse. Dahlgren et al. (1997) anser att eleverna får möjligheten att lära sig både delar och helheter och sammanbinda dessa. En undervisningsmetod som tydligare konfronterar oss med olika sinnesintryck ger bättre minnesbehållning. (Dahlgren et al. 1997, s.24). En del av helheten kan därmed vara ett sinnesintryck så som ljud-, smak-, lukt-, känsel- eller synintryck. I Lpo94 (s.4) går att läsa: Undervisningen skall anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Elever lär olika och undervisningen ska vara individanpassad. En elev kanske lär lättast genom sinnesintrycket hörsel medan en annan elev lär sig lättast genom det visuella, det vill säga synintrycken. Som Dahlgren et al. (1997) säger så kan utomhusundervisning erbjuda möjligheten att lära genom alla sinnesintryck. Människan och närheten till naturen Braute et al. (1997) tar upp att naturen ser annorlunda ut idag. Nu är det exempelvis mer vägar, industri och annan bebyggelse. Naturen fångar inte längre barnens uppmärksamhet utan det är andra faktorer som gör det, exempelvis television och dator. Idag finns en större 2

9 tillgänglighet till information och media av olika slag. Författarna förmodar att det blir mer naturligt att naturen kan hamna i skymundan till följd av det är annat som fångar uppmärksamheten hos barnen. Enligt Orr (1992) spenderar den typiska 18-åringen i USA timmar i klassrummet och timmar framför tv-apparaten. Han anser att unga amerikaner idag har en extremt begränsad förståelse om djur, naturliga system och problemen med miljön. Han är inte förvånad att kunskapen om naturen har begränsats mycket de senaste 30 åren, eftersom kontakten med naturen och vistelsetiden i naturen har minskat. Vidare refererar Braute et al. (1997) till en undersökning som visar att barnen under besök hos vänner vistas inomhus. Detta i sin tur har bidragit till att det bildats en uppfattning om att barn idag inte har lika bra kontakt med naturen och i vissa fall inte känner någon samhörighet alls med naturen. I Lpo94 (s.8) står under mål att sträva mot att skolan skall sträva efter att varje elev visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv. Eftersom det saknas en närkontakt med naturen hos barnen anser vi att det blir en viktig uppgift för skolor att skapa en förbindelse och bygga upp närheten till naturen. Braute et al. (1997) refererar dessutom till nordiska ministerrådet (1990) som säger att saknaden av närkontakten med naturen i barndomen medför att intresset uteblir. Detta bidrar i sin tur till att det bildas en vuxenbefolkning som saknar intresse för att bevara naturen och dess resurser. Enligt styrdokumenten är ett av lärarnas uppdrag att få barn att värna om vår miljö, utomhuspedagogiken kan därför ses som en fördelaktig arbetsform att använda för detta ändamål. Skolan erbjuder därmed möjligheten att bygga upp närkontakten igen med naturen. Enligt Braute et al. (1997) har vi idag även en annan syn på naturen än vad vi människor hade förr. Förr handlade vardagen om jakt, jordbruk och fiske. Samhörighet med naturen var därmed nödvändig för att kunna överleva. Dagens samhälle utmärks idag av industri och urbanisering. Samhörigheten med naturen är ej längre lika nödvändig. Nu anpassas naturen till våra behov, där människan styr och står över naturen. Vidare säger Braute et al. (1997) att idag dominerar konsumtionen hos oss människor och vi tänker inte längre lika mycket på bevarandet av naturen. Människans förhållande till naturen är därmed inte längre detsamma. Förhållandet påverkar människans attityder gentemot naturen. Om det inte finns något förhållande till naturen blir det också svårt att förstå och vilja bevara den. I skolan får vi möjligheten att både påverka attityden och synen gentemot naturen. Enligt Braute et al. (1997) kan detta endast ske genom direktkontakt med naturen. Att arbeta utanför de traditionella undervisningsformerna Lundegård et al. (2004) skriver att de tror att många lärare känner en rädsla för att arbeta utanför klassrummet. Utanför klassrummet har de inte längre samma kontroll vilket medför att planering av lektioner inte blir lika lätt. Vi nämnde tidigare att Dahlgren et al. (1997) pratar om den strukturerade och välorganiserade inomhusundervisningen som skiljer sig från det ostrukturerade inlärningsrummet som naturen erbjuder med dess spänning. Anledningen till att lärare inte bedriver utomhuspedagogik grundar sig i en rädsla för de okontrollerade och ostrukturerade förhållandena som råder utomhus. För att lärare ska kunna skapa den spänning som eleverna eftersträvar måste lärare våga bedriva undervisning under mer ostrukturerade och okontrollerade förhållanden. En metod för att skapa en sådan undervisning kan ske genom att bedriva utomhusundervisning. Utomhusundervisning ger även tillfällen till att arbeta ämnesöverskridande (Dahlgren et al. 1997; Lundegård et al. 2004). I Lpo 94 (s.12-13) står det att läraren ska: organisera och genomföra arbetet så att eleven får möjlighet att arbeta ämnesövergripande. Dahlgren et al. (1997) säger att 3

10 utomhuspedagogik har ett stort utbud av konkret material samt stora möjligheter till praktiskt arbete. Utomhusundervisning gör det lätt för lärare att integrera flera ämnen med varandra. Motivation hos eleverna Definitionen av motivation enligt Schunk et al. (2008) kommer från latinska verbet movere, som betyder att röra på sig. Deras allmänna definition är: Motivation is the process whereby goal-directed activity is instigated and sustained. (Schunk et al. 2008, s.4). Motivation är något som får oss att hålla igång och som får oss att arbeta och slutföra uppgifter. Nationalencyklopedins korta definition är: motivation, de faktorer hos individen som väcker, formar och riktar beteendet mot olika mål (www.ne.se). Är motivation något som kan väckas hos eleverna i samband med utomhusundervisning? Hammerman et al. (2001) menar att utomhusundervisning bidrar till att bandet mellan elev och lärare förstärks, samt att läraren lär känna eleven på ett annat sätt än vid undervisning inomhus. Miljön utomhus ger läraren möjlighet att observera eleverna under andra omständigheter än de som uppstår vid inomhusundervisning. Författarna anser även att utomhusundervisning inspirerar eleverna till att själva senare vilja forska vidare inom det område som upptäckts. Exempelvis kan upptäckten av ett småkryp leda till att eleven vill undersöka mer om denna insekt och letar vidare information om den. The classroom, when extended into the outdoors, provides the setting in which students may enjoy the pure thrill of discovery along with the plain, down-to-earth fun learning. (Hammerman et al. 2001, s.20). Hammerman et al. (2001) tycker att utomhusundervisning ger förutsättningar för elever att upptäcka saker utomhus som kommer att upplevas roligt. Upptäckten av exempelvis en insekt kan leda till vidare intresse. Hammerman et al. (2001) menar att om eleverna funnit ett intresse för något har man hittat motivationen hos eleverna för att arbeta vidare, i detta fall att arbeta med insekten de upptäckt. Var kan utomhuspedagogiken ske? Dahlgren et al. (1997) säger att: Utomhuspedagogik kan också bedrivas på skolgårdar, i parker och trädgårdar, i stadsmiljöer (industrilandskap och kulturhistoriska miljöer) och med lantgården som läromedel. Dessutom kan utomhuspedagogiken äga rum under en stadsvandring, i djurpark eller ett naturreservat. Dessa platser är kopplade till direktupplevelser i autentisk miljö vars syften är att skapa direktkontakt med materialet till ett aktivt deltagande, dvs. interaktion och socialisation (Dahlgren et al. 1997, s.26). Författarna menar att utomhuspedagogik kan ske i princip var som helst, så länge miljön möjliggör direktupplevelser och är autentisk, det vill säga att den ger förstahandsupplevelser. Det finns lärare som inte ser alla möjligheter med den miljö de har kring skolan. Det är bara en skolgård och vad kan man göra där? Dahlgren et al. (1997) har tagit upp några punkter om skolträdgårdens potentialer: ett pedagogiskt laboratorium en lärobok i alla ämnen en plats för reflektion en utgångspunkt i praktisk miljölära och kretsloppstänkande en bas för undervisning om vår kropp och hälsa en plats för estetiska upplevelser 4

11 ett exempel på undersökande arbetssätt en viktig och social funktion som befrämjar relationen elev/lärare/förälder (Dahlgren et al. 1997, s.44). Skolgården har mycket att erbjuda, det gäller bara att se dess möjligheter som lärare. Utomhuspedagogik kan alltså ske på alla skolgårdar vid alla skolor, där alla miljöer har något att tillföra. Många av de punkter som Dahlgren tagit upp går att återfinna i Lpo94, såsom exempelvis, omsorg om miljön, ämnesintegration, reflektion etcetera. Således finns stöd för att arbeta efter alla nämnda punkter. Mayer et al. (2009) har i en studie undersökt vilken effekt exponering av naturen har för välbefinnandet. Forskarna hade två grupper av försökspersoner, en grupp i naturen och en grupp i stadsmiljö. Undersökningspersonerna (båda grupperna) promenerade 10 minuter i respektive miljö. Under promenaden hade alla undersökningspersoner samtidigt memoreringsövningar. Mayer et al. (2009) ville ta reda på vilken effekt denna promenad gav. Forskarna utgick från en tabell för att fastställa deltagarnas psykologiska tillstånd. Tabellen visade om promenaden gav en positiv eller negativ effekt. De positiva effekterna karaktäriseras av entusiasm, engagemang och förstärkt uppmärksamhet. De negativa effekterna karaktäriseras av ilska, förakt, avsky, skuld, rädsla och nervositet. Innan tabellen avlästes fick undersökningspersonerna själv gradera sig på skalor om hur de upplevde promenaden. Skalorna var uppdelade i både de positiva som negativa effekterna. Mayers resultat visar att vistelse i naturen leder till psykologiska fördelar. De som vistades i den naturliga miljön påvisade mer positiva effekter än de som vistades i stadsmiljön. De som vistades i den naturliga miljön hade färre fel i memoreringsövningarna och kände större samhörighet mellan naturen och sig själv. Using a variety of methodologies and measures, researchers have shown that exposure to the natural world decreases negative behaviors and states (e.g., aggression, anxiety, depression, illness) and increases positive ones (e.g., affect, health, cognitive capacity) (Mayer et al. 2009, s.608). Studien visar på att naturmiljön bidrar till mer positiva effekter än stadsmiljön. Dock bidrog vistelsen utomhus även i stadsmiljö till positiva effekter. Båda miljöerna, bägge utomhus, har bidragit med positiva effekter för välbefinnandet. Forskarna visar även på att miljöerna inte bara har med prestation att göra utan även att utomhusvistelse påverkar den psykiska hälsan i positiv mening (Mayer et al. 2009). Sammanfattningsvis visar tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter på att utomhusundervisning: kan vara motivationshöjande och kan bidra med en mer spännande undervisningsform bryter de traditionella undervisningssituationerna kan binda ihop teoretisk och praktisk kunskap kan arbeta med individers olika sinnesintryck påverkar individers natursyn och skapar en närkontakt med naturen bidrar till att öka individens fysiska och psykiska välbefinnande ger möjlighet till ämnesövergripande undervisning kan ske i vilken utomhusmiljö som helst från lantmiljö till stadsmiljö 5

12 Teorier om lärande Lave et al. (1991) menar att alla teorier om lärande baseras på grundläggande antaganden om personen, världen och deras relationer. De grundläggande antagandena utformar en teori av lärande som en del av social praktik. Enligt Wenger (1998) finns det olika varianter av teorier om lärande och alla behandlar olika aspekter av lärandet. Alla teorier om lärande är användbara för olika ändamål och ingen teori ersätter en annan. Vi har inte haft avsikt att beskriva och tolka alla teorier som finns. De teorier om lärande som vi presenterar är omfattande i sin helhet. Vi har därför valt att fokusera på några av de områden som går att koppla till utomhuspedagogiken. I valet av teorier om lärande har vi först tittat på vad forskning säger att utomhusundervisning är. Utifrån detta har vi sedan tittat på teorier om lärande som stödjer det arbetssätt som utomhusundervisning karaktäriseras av. Exempelvis att utomhusundervisning är verklighetskopplat, att se det man arbetar med i sin rätta miljö. Lärandet utifrån sociala perspektiv Det finns teorier om lärande som betonar att lärandeprocessen sker genom ett socialt samspel mellan individ och omgivning. Vygotskij talar om vikten av den sociala miljön inom uppfostringspedagogiken. Han anser att om den sociala miljön förändras, förändras även beteendet hos eleverna. Vidare skriver Lindqvist (1999) att enligt Vygotskij är det läraren som organiserar miljön och läraren uppfostrar barnet genom miljöförändringar. Han talar om det sociala som en viktig aspekt vid inlärningen. Vygotskij menar att den sociala miljön utvecklar elevens handlingar. En aktiv miljö kräver aktiva elever och lärare (Lindqvist 1999). Enligt Strandberg (2006) menar Vygotskij att aktiviteter leder till lärande och utveckling och dessa aktiviteter har nyckelorden: sociala, medierade, situerade och kreativa. I sociala aktiviteter lär sig eleverna genom kommunikationen och av samspelet med andra. De tar till sig ny kunskap och utvecklar kunskap. Denna kunskap utgörs senare till individens egen kunskap som åter igen kan utvecklas vid nya kommunikationstillfällen. I medierade aktiviteter använder sig eleverna av verktyg som hjälpmedel. Människans relation till välden ses som indirekt och inte direkt. I situerade aktivitet äger lärandet rum i speciella situationer som kulturella sammanhang, rum och platser. Det är lättare att lära sig till bilmekaniker i en bilverkstad än vad det är på en öde ö. Det är lättare att lära sig tyska i Tyskland än i Ryssland. Det är lättare att lära sig att läsa i en miljö som innehåller texter än i en miljö som inte gör det (Strandberg 2006, s.12). I kreativa aktiviteter får eleverna nyttja relationer, hjälpmedel och situationer samt även omforma dessa (Strandberg 2006). Exempelvis vid utomhuspedagogik är det enligt Vygotskij lättare att lära sig om naturen i naturen än i en annan miljö. I denna miljö får eleverna möjlighet att samarbeta och kommunicera med varandra, för att bygga ny kunskap eller bygga på befintliga kunskaper. Vid dessa tillfällen kan eleverna använda sig av olika verktyg som hjälpmedel, det kan vara till exempel en lupp eller ett mätverktyg (Strandberg 2006). Wenger (1998) menar att det finns en allmän uppfattning om var lärande sker och på vilket sätt det sker. 6

13 For many of us, the concept of learning immediately conjures up images of classrooms, training sessions, teachers, textbooks, homework, and exercises. Yet in our experience, learning is an integral part of our daily lives. It is part of our participation in our communities and organizations (Wenger 1998, s.8). Enligt Wenger sker lärande i sociala sammanhang, i dagliga situationer. Han menar att människan är en social varelse och hon lär sig genom att känna social delaktighet med sin omgivning, exempelvis genom att vara en del av ett arbetslag. Wenger menar att den sociala delaktigheten erbjuder fyra olika komponenter i lärandeprocessen som gör att: Vi lär oss genom samhörighet i vår omgivning Vi lär oss genom reflektion över hur lärande förändrar oss Vi lär oss genom handling Vi lär oss genom erfarenhet av synen på livet och världen som meningsfull Wenger (1998) använder sig av begreppet "community of practice" vilket syftar till en miljö där lärandet sker. Han utgår från att alla tillhör ett "community of practice" som exempelvis kan vara ett hushåll eller ett klassrum med elever och lärare eller andra vardagliga situationer. Det är genom dessa "communities of practice" som vi lär oss och lärandet sker överallt. Lärandet utvecklas genom att tillsammans med andra dela sina erfarenheter och lära sig från varandra. Inom utomhuspedagogiken kan lärandet ske till exempel på skolgården, i en skärgård eller i en skog. Wenger (1998) påpekar att det viktiga är att lärandet sker i samspel med andra. Undersökande arbetssätt - konstruktivism Rousseau (1992) som levde under 1700-talet talade på sin tid om att människan bör återvända till naturtillståndet och utvecklas i naturen, i den naturliga processen som funnits från början. Rousseau ansåg att naturen sköter om djuren bättre än vi människor. Djur så som häst, katt och tjur är för det mesta större, starkare, spänstigare och modigare i skogen än de djur som vi har i våra hem och gårdar. När vi förser dem med mat leder det endast till en urartning. Vidare jämför Rousseau människan med djuren och menar att det är samma förhållanden där. Människan passar bättre i naturen för att utvecklas. Så förhåller det sig också med människan själv: när hon blir samhällsmänniska och slav, blir hon svag, räddhågad och krypande, och hennes slappa och förverkligande levnadssätt försvagar såväl styrka som mod (Rousseau 1992, s.86). Redan vid den här tiden fanns tankegången att människans närhet till naturen anses vara viktig för individens utveckling. Senare teorier visar också på vikten av närheten till naturen för den personliga utvecklingen. Dock ser inte de senare teorierna samhällsutvecklingen som ett lika stort hinder som Rousseau gjorde (Rousseau 1992). Dewey (1995) levde mellan och ansåg att individen fungera i motsatspar med omvärlden och det är i detta samspel med omvärlden som individen utvecklas. Det välkända uttrycket learning by doing återspeglar detta samspel mellan människa och hennes omvärld. En elev måste få vara aktiv gentemot sin omvärld och ges chans till att pröva och experimentera (Dewey 1995). Piaget är en annan som påpekar betydelsen av experimenterande undervisning. Piaget (1976) såg eleverna som spontana och utforskande individer och ansåg att i undervisningen skulle eleven själv få återupptäcka eller rekonstruera ny kunskap de tillägnat sig. Kunskap skulle inte förmedlas direkt till eleverna utan de skulle få tillägna den sig själv genom experimentella arbetssätt. Eleverna skall alltså tillåtas få 7

14 utrymme i undervisningen genom att vara aktiva och utforska sin spontanitet. Piaget sa: Att förstå är att upptäcka eller att återuppbygga genom återupptäckt. (Piaget, 1976, s.26). Därmed kan man upptäcka något nytt eller bygga på en redan befintlig kunskap genom att än en gång utforska den kunskapen (Piaget 1976). Utgångspunkten för ett stimulerande, målinriktat och fördjupande arbetssätt är enligt Dewey elevens intresse och aktivitetsnivå (Dewey 1995). Lindqvist (1999) menar att Vygotskij också talar om intressets betydelse för lärandet. Har eleven ett intresse för det som undervisningen berör kommer eleven att fångas och lyssna uppmärksamt. Som en logisk följd anser han därför att all undervisning ska byggas upp med hänsyn till att elevernas intresse kommer till (Lindqvist 1999). Autentiskt lärande Vygoskij resonerar om verklighetsbaserat lärande, det situerade lärandet. Att vistas i den miljö där utövandet kommer till sin rätt (Strandberg 2006). Ellen Key ( ) förespråkade en individanpassad skola där eleverna skulle kunna närma sig verkligheten. Hennes rekommendationer var: tidig specialisering, där utpräglade individuella anlag finnas; koncentrering kring vissa ämnen under vissa tidpunkter; självarbete under hela skoltiden; verklighetsberöring under alla skolstadier, - detta måste varda den nya skolans hörnstenar (Key 1995, s.106). Den sista så kallade hörnstenen, verklighetsberöring, kan enligt Key åstadkommas genom att eleverna får vara ute i naturen. Hon ansåg att eleven så långt som det är tänkbart skulle få uppleva något så verkligt som möjligt för att få större förståelse. Undervisning som var möjlig att bedriva i naturen skulle ske i en autentisk lärandemiljö, det vill säga i naturen och inte genom ett referat. Med referat menade Key exempelvis en bok (Key 1995). Dewey berör också verklighetsuppfattningens betydelse. Han påpekar att handling i autentiska situationer medför att observationsförmåga, påhittighet, konstruktiv fantasi och logiskt tänkande utvecklas. Aldrig så många faktalektioner, planerade enbart som faktalektioner, kan bidra ens med en skugga av den förtrogenhet med växter och djur, på bondgården och trädgården, som förvärvas genom att man faktiskt lever mitt ibland dem och bryr sig om dem (Dewey 1995, s.54). Dewey framhåller att skillnaderna är stora mellan den teoretiska och praktiska inhämtningen av kunskap i verkliga situationer. Han poängterar att vikten av inlärning sker genom handling i den rätta miljön (Dewey 1995). Säljö (2000) talar också om miljöns betydelse för att befästa kunskapen. Han menar att den kunskap vi lärt oss kan bevaras genom att vistas i miljöer som hjälper till att befästa kunskapen. Det är lätt att inse att varje samhälle har ett behov av att försäkra sig om att de fysiska och teoretiska färdigheter som man utvecklat kan bevaras och föras vidare till kommande generationer. Om man inte skaffar miljöer och kommunikativa situationer där dessa görs tillgängliga för människor, riskerar man förlora de insikter man gjort (Säljö 2000, s.38). Vi ska förstå den kunskap som vi har tagit till oss. Vi har exempelvis svårt att förstå en viss kunskap som vi erhållit teoretisk men inte fått verklighetskopplingen till. Detta kan exemplifieras med eld. Vi har fått teorin om hur vi skapar eld och gör upp en brasa men vi 8

15 får inte utöva det på riktigt, alltså saknar vi förståelsen av hur eld uppstår. Får eleverna göra upp en egen eld kommer en annan förståelse att byggas och kunskapen befästas. En del kunskap ska få befästas i utomhusmiljö, en miljö där det lämpligast passar sig att inta kunskapen (Säljö 2000). Key (1996) talar vidare om årstiderna och dess betydelse för undervisningen. Under vintern t.ex. läses i min drömda skola matematik; den passar med den klara och kalla vinterluften! Men under vår och höst studerar man hela dagarna naturen ute i naturen och icke varje område av naturen som ett särskilt ämne, utan insikten i geologi, botanik och djurvärld erhålls i ett oskiljaktigt samband. Medan lärljungarna genom levande skådning lär sig i en levande lärbok en sammanfattning i stora drag av vad sinnena lärt dem, eller de få själv på regnvädersdagar! göra en sådan skriftlig och tecknad redogörelse (Key 1996, s ). Key kopplar här till den andra hörnstenen som vi tidigare nämnt. Hon pratar om en framtida drömskola där hon vill att undervisning utomhus inte får glömmas bort. Undervisning utomhus anser hon ska bedrivas när vädret tillåter. Naturen är som Key säger en levande lärobok där elevernas alla sinnen kommer till användning. Vidare poängterar hon vikten av att inte bara lämna alla intryck från naturen. I klassrummet ska man teoretiskt arbeta vidare med naturens intryck. Det finns en tydlig koppling mellan praktik och teori samt att naturen har stor betydelse för oss människor. Key understryker naturens betydelse och betonar att undervisning utomhus ska ses som en lärobok som man ska ta tillvara på och arbeta med. Hon markerar uttryckligt att verklighetskopplingen och det praktiska arbetet i naturen ger mer fördjupad kunskap än texten i en lärobok (Key 1996). 9

16 Syfte Syftet med studien är att undersöka lärares och elevers syn på utomhusundervisning som en miljö för lärande. Vilka fördelar respektive nackdelar ser lärare och elever med utomhusundervisning? Hur anser lärare och elever att utomhusundervisning kan vara motivationshöjande? 10

17 Metod Vi började med att formulera ett syfte, därefter sökte vi och läste litteratur och forskning som kunde kopplas till syftet. När vi kände att vi fått en god teoretisk bakgrund gick vi vidare med att fastställa informationsinsamlingsmetod. Valet blev en urvalsenkät (se bilaga 1) till eleverna som låg som grund för vidare intervjuer (se bilaga 2). Vi arbetade även fram underlag med frågor och följdfrågor för intervjuer med lärare (se bilaga 3). Vi bestämde oss för hur många elever respektive lärare vi borde intervjua. Därefter kontaktades lärare och dag för urvalsenkät och intervjutillfällena valdes. Vi fick klartecken att intervjua sex elever och tre lärare. En lärare lämnade återbud till att intervjuas. På grund av tidsbrist och då andra lärare inte kunde medverka tog vi kontakt med två lärarstudenter och intervjuade dem (se bilaga 4). Efter utförandet av alla intervjuer transkriberade vi intervjuerna och sammanställde resultatet. När resultatet var nedskrivet och jämförelserna mellan elevresultat och lärarresultat var gjorda startade vi med vår diskussionsdel. Datainsamlingsmetod Det finns olika metoder för att genomföra en undersökning. Det kan vara en kvalitativ eller en kvantitativ. Skillnaden mellan om man ska göra en kvalitativ eller kvantitativ undersökning menar Trost (1994) är: Om frågeställningen gäller hur ofta, hur många, eller hur vanligt skall man göra en kvantitativ studie. Om frågeställningen däremot gäller att förstå eller att hitta mönster skall man göra en kvalitativ studie (Trost 1994, s.22). Vi vill komma åt uppfattningen av lärares och elevers syn på utomhusundervisning. För eleverna genomförde vi inledningsvis en enkätundersökning varav sex elever senare intervjuades. Denscombe (2009) skriver att man kan använda sig av en metodkombination när ett urval ska göras. Det innebär att man använder sig av två olika metoder, som i vårt fall en enkätundersökning och senare en intervjustudie. Urvalsenkäten ligger som underlag för genomförandet av intervjustudien. Vi eftersträvar att våra intervjuer representera så många olika synsätt hos eleverna som möjligt. Valet av intervju Valet av intervjuer är att det har en fördel gentemot kvantitativa studier eftersom frågorna lämnar större utrymme för svaren. Den intervjuade kan med egna ord förklara hur han eller hon tänker och är inte bunden till ett par svarsalternativ som ofta kan förekomma vid exempelvis enkätundersökningar (Patel et al. 2003). Vidare säger Patel et al. (2003) att en kvalitativ intervju kan vara välstrukturerad men ändå lämna utrymme åt förändringar under själva intervjutillfället. Intervjuaren kan exempelvis ha tänkt ställa frågorna i en viss ordning men under intervjuns gång ändra ordningen beroende på vilka svar som den intervjuade ger. Denscombe (2009) talar om tre olika sorters forskningsintervjuer, strukturerade, semistrukturerade och ostrukturerade. Den strukturerade intervjun lämnar litet utrymme för den intervjuade att tala fritt. Den som intervjuar har kontroll över hur svaren och hur frågorna utformas. Denscombe (2009) gör liknelsen mellan en strukturerad intervju och ett frågeformulär som behandlar ett visst antal frågor i en bestämd ordning. Varje fråga har ett antal förbestämda svar som den intervjuade har att välja bland. Denscombe (2009) anser att strukturerade intervjuer kan jämföras med en insamling av kvantitativ data. 11

18 Vid en ostrukturerad intervju ska den som intervjuar försöka att ingripa så lite som möjligt. Ett ämne introduceras och den intervjuade får tala fritt om vilka tankar som hon eller han har om det ämnet. Denscombe (2009) skriver att den ostrukturerade och semistrukturerade intervjun strävar efter att "upptäcka" saker i komplexa frågor medan den strukturerade strävar efter "kontroll" under intervjun. Vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer för att samla in data till studien. Den semistrukturerade intervjun kan ses som ett mellanläge mellan den strukturerade och den ostrukturerade. En semistrukturerad intervjuform innebär att den som intervjuar har ett färdigt program med frågor som ska tas upp och besvaras. Den som intervjuar kan dock vara flexibel vad gäller hur programmet ska följas. Vissa ämnen och vissa frågor kan ställas vid olika tillfällen och den som intervjuar är inte bunden till en viss ordningsföljd. Det viktiga vid en semistrukturerad intervju är att den intervjuade får tillfälle att utveckla sina idéer och får dessutom en chans att förklara mer utförligt hur han eller hon tänker. Vid en semistrukturerad intervju är frågorna öppna för att den intervjuade ska kunna tala fritt om det ämne som behandlas (Denscombe 2009). Inspelning av intervju Trost (2005) och Denscombe (2009) uppger både om fördelar och nackdelar med bandinspelning. Båda säger att personer som låter sig spelas in till en början kan känna sig hämmade av inspelningen, men att det släpper efter ett tag och de vänjer sig. Trost (2005) framhåller ytterligare nackdelar, dessa är att det tar tid att lyssna igenom intervjuerna och återfinna detaljer i intervjun. Denscombe (2009) nämner att en nackdel är att icke-verbala kommunikationer utelämnas. Fördelarna är att det ger en fullständig dokumentation av det som sägs under intervjun samt att man i lugn och ro kan arbeta igenom materialet efter intervjutillfället. Trost (2005) tar även upp fördelarna med bandinspelad intervju. Möjligheterna att efteråt att lyssna till tonfall och ordval medför att intervjuaren kan lära sig av de misstag som gjorts och samtidigt upptäcka det som man har gjort bra. Bandintervju möjliggör också att intervjuaren slipper göra en massa anteckningar. Detta kan vara till fördel om intervjuaren till exempel har dålig handstil. Fördelar med bandinspelning är att de ger en fullständig dokumentation. Förberedelser Inför utförandet av en intervju är det viktigt att vara påläst i det ämne som ska undersökas (Patel et al. 2003). Vi har tittat på tidigare forskning inom det område som vi skulle undersöka och genom det byggt upp en stabil teoretisk grund som vi har nytta av vid intervjutillfället. Kvale et al. (2009) nämner också att det krävs kunskap om intervjuämnet. Intervjuaren ska kunna ställa andra frågor än de tänkta för att kunna följa upp svaren som den intervjuade personen anger. Intervjuformulär kan enligt Patel et al. (2003) utformas med öppna frågor eller olika teman. Vårt tema är lärare och elevers syn på utomhusundervisning. Vidare rekommenderar Patel et al. (2003) att intervjufrågorna är övergripande och ger den intervjuade en öppenhet att svara hur individen vill. Det är dock viktigt att vara beredd med följdfrågor till de övergripande frågorna för att få ut det mesta möjliga från den intervjuade. Vi har utgått från ett antal grundfrågor (bilaga 2,3 och 4) och mentalt förberett följdfrågor. Under intervjun till lade vi även nya följfrågor om behovet fanns. 12

19 Det är viktigt att tänka på vilken mängd frågor som ställs. Patel et al. (2003) understryker vikten av att inte trötta ut den intervjuade genom för många frågor eller dåligt formulerade frågor. Vi tolkar det som att det inte är mängden frågor som är viktigt utan hur välformulerade och hur täckande för studien frågorna är. Genomförande Urvalsenkäten och intervjuerna genomfördes under senare delen av hösten Urval Kvale et al. (2009) anser att undersökningar kan komma upp till en mättnadsnivå, det vill säga när man intervjuat tillräckligt många. Författarna menar att det är svårt att säga ett exakt antal undersökningspersoner, men att det är beroende av undersökningens syfte. Märker man att man når en mättnadspunkt där fler intervjuer inte ger ny kunskap kan man se det som om man intervjuat tillräckligt många. Trost (2005) säger däremot att man inte ska använda sig av mättnadsnivåintervju utan att man ska bestämma i förväg hur många man ska intervjua, och att man ska allmänt begränsa sig till ett litet antal från början. Det handlar om kvaliteten på intervjuerna inte antalet. Vi kommer att följa både Kvale och Trosts rekommendationer. Från början bestämde vi oss för sex elever och fyra lärare för att sedan känna av om vi nått vår mättnadsnivå. Vi valde att utföra vår undersökning i en åldersgrupp som vi själva kommer att vara verksamma inom när vi kommer ut på arbetsmarknaden. Båda känner ett intresse för att arbeta med de yngre barnen i de tidigare åren. År 3 lämpar sig bättre än år 1 och år 2 eftersom eleverna i år 3 har mer skolerfarenhet samt större ordförråd för att kunna uttrycka vad de anser. Vi utförde även vår sista verksamhetsförlagda utbildning i år 3 i Luleå kommun, där vi fick vid detta tillfälle löfte om att återvända för att utföra vår studie. I denna åldersgrupp visste vi att eleverna vi skulle intervjua haft utomhusundervisning under hösten Valet av att intervjua lärarna för år 3 eleverna blev därmed naturligt för att få se på likheter och skillnader i upplevelser av utomhusundervisning. Vi bestämde på förhand vilka som skulle ingå i enkätundersökningen och tillämpade således ett icke slumpmässigt urval. Efter enkätundersökningen bestämde vi vilka som skulle intervjuas. Trost (2007) menar att ett icke slumpmässigt urval är ett urval som inte har skett slumpmässigt, urvalspersonerna är på förväg bestämda. Han talar om ett strategiskt urval som innebär att man vill komma åt en viss information genom enkäter för att vidare kunna utför kvalitativa intervjuer med informanter som angett olika svar. Vårt urval har skett i två steg: första steget där vi bestämde ålder och klass på dem som skulle ingå i studien och det andra steget där vi bestämde vilka som skulle intervjuas utifrån de enkätsvar vi fick in. Innan enkätundersökningen utfördes hade vi en kort genomgång där vi gick igenom begreppet lektion och vad lektion utomhus innebär. Detta gjorde vi eftersom elever inte nödvändigtvis behöver uppleva utomhusundervisning som en lektion. Det var två grupper om elever med 14 stycken elever i vardera år 3 klass. Från vardera gruppen saknades en elev, varav vi har ett bortfall på två elever. Elever som deltog i urvalsenkäten var sammanlagt 28 stycken. För att avgränsa elevintervjuerna utförde vi ett andra icke slumpmässigt urval utifrån enkätundersökningen. Vi har utgått från elevernas svar på urvalsenkäten för att vidare välja ut de elever vi intervjuat. Vi valde elever som angett olika svarsalternativ. Detta för att belysa utomhusundervisningen från alla olika sidor, vare sig det är en positiv eller en negativ syn. 13

20 Genom urvalsenkäten fick vi en indikation på vad eleverna har för syn på utomhusundervisningen. Vi gick igenom urvalsenkäterna och tittade på vilka olika uppfattningar eleverna stod för. Därefter delade vi in urvalsenkäterna efter övervägande positivt svar, neutralt svar och övervägande negativt svar. Utifrån indelningen (positivt-, neutralt-, negativt tyckande) valde vi sedan ut sex elever med olika tyckanden. Två elever från de olika indelningarna intervjuades. De sex utvalda eleverna tillfrågade vi sedan om vi fick intervjua, varav det var okej för alla. Lärarna i år 3 hade inhämtat tillstånd av målsman för att intervjua eleverna. Tre lärare som arbetade i år 3 hösten 2009 hade tidigare accepterat att intervjuas. Vi fick ett återbud av en lärare strax innan intervjutillfället. På grund av återbudet uppsökte vi en ny skola och kontaktade de två lärarna där för år 3, dock hade dessa lärare inte tid med intervjuer. Anledningen var att de arbetade med utvecklingssamtal. På grund av tidsbrist fick vi kontakta två lärarstudenter istället för lärare. Ena lärarstudenten är färdigutbildad men har inte tagit ut sin examen utan läser ännu vidare. Den andra lärarstudenten är färdigutbildad januari De verksamma lärarna har arbetat cirka 30 år vardera inom skolan. Elevintervjuer Innan varje intervju startade hade vi först fått klartecken från att eleverna själva ville ställa upp på att intervjuas och att vi fick spela in intervjuerna på våra mobiltelefoner. Elevintervjuerna utfördes under två skilda dagar, med tre elever per dag. Varje elev intervjuades enskilt. Under de första tre intervjuerna satt vi i ett mindre rum intill ett klassrum. Klassrummet har tre dörrar och fönster som medför god insyn från ett annat klassrum. Rummet används ibland även som kök. Under den sista av de tre första intervjuerna var det några störningsmoment i form av personer som uträttade små ärenden i rummet som vi satt och intervjuade i. Till intervjutillfälle två letade vi upp ett tomt klassrum för att utföra intervjuerna i, eftersom vi ville komma åt en lugn och tyst intervjumiljö för att minimera risken för störningsmoment eftersom vi spelade in intervjuerna på våra mobiltelefoner. Vid detta tillfälle dök det dock också upp några störningsmoment genom en lärare som hämtade elever från ett närliggande grupprum, samt elever som hämtade sudd och penna. Detta skedde under intervju nummer tre vid det andra intervjutillfället. Trost (2005) talar om hur miljön bör se ut när en intervju sker. Han menar att miljön ska vara fri från åhörare, den ska vara så ostörd som möjligt och informanterna ska känna sig trygg i den miljön man vistas i. Trost (2005) påtalar även att det finns både för- och nackdelar med de flesta platser som intervjuerna sker vid, och att man tar hänsyn till miljön när man analyserar sitt resultat och diskuterar vilken slags påverkan lokalen kan ha haft på trovärdigheten. Detta har vi beaktat i metoddiskussionen. Lärarintervjuer Innan intervjun startade frågade vi om det gick bra att vi spelade in samtalen på våra mobiltelefoner. Båda lärarna godkände det. Intervjuerna med lärarna utfördes under två skilda dagar. Båda intervjuerna skedde i lärarnas respektive hemklassrum. Under första intervjun var det inga större störningsmoment, det hördes några ljud utifrån korridoren när en klass gick ut på rast. Vid andra lärarintervjun 14

21 knackade dock rektorn på två gånger och lämnade korta meddelanden till läraren. Vid ena tillfället tappade läraren bort sig om vad vi talade om och även vi som intervjuvare kände att fokus från samtalet försvann. Men vi hittade snabbt upp tråden igen och fortsatte intervjun. Lärarstudenternas intervjuer Lärarstudenternas intervjuer utfördes sist av alla intervjuer och de skedde under en och samma dag efter varandra. Båda lärarstudenterna godkände att vi fick spela in samtalen på våra mobiltelefoner. Intervjuerna ägde rum i ett grupprum på biblioteket. Det var inga störande ljud under någon av intervjuerna. Databearbetning Trost (2005) anser att bearbetning sker av materialet utan att man själv märker att tid ägnats till detta. Hans bedömning är att eftersom man själv har gjort alla intervjuer och samlat in informationen från informanterna så kan man också sitt material. Vidare påtalar han att transkriberingen inte bör ske i direkt anslutning till intervjutillfället. Intervjuarna behöver bygga upp en distans till intervjumaterialet och känna sig avslappnade (Trost 2005). Vi valde att låta intervjumaterialet sjunka in innan vi började bearbeta det. Detta gjorde vi för att bygga upp distansen och inte känna oss nervösa i arbetet kring materialet. När vi transkriberade inspelade data gjorde vi det lite olika beroende på vårt intervjuobjekt. Anledningen till var att intervjuerna skilde sig beroende på om det var lärare eller elev vi intervjuade. Eleverna var ganska fåordiga och gav många korta svar, vilket gav oss stort rum till att själva tolka vad som sades. Lärarna och lärarstudenterna däremot hade många välutvecklade meningar och kunde ge bra förklaringar till vad de menade. När vi analyserat elevernas intervju på band har vi gjort det genom vad Kvale et al. (2009) kallar för en språkanalys. Vid en språkanalys uppmärksammas språkbruket i detalj och hur aktiv eller passiv den intervjuade är. En språkanalys ger en högre grad av tolkningsfrihet och eftersom vi inte fick många analyserande och utvecklade svar av eleverna var vi tvungna att få ut så mycket som möjligt av det som vi spelat in på band. Det innebar att vi fick titta närmare på själva språket för att kunna tolka exakt vad det är eleverna menar med det dem sagt. I transkriberingen uttryckte det sig genom att vi skrev ner exempelvis när eleven svarade osäkert, svarade med ett "mm" osv. När vi lyssnade på de inspelade samtalen med lärarna var vi inte tvungna att lägga lika stor vikt på språket eftersom vi ofta fick välutvecklade svar. Lärarna kunde säga vad de ville ha sagt och omtolkning var ofta inte nödvändigt. När vi transkriberade dessa samtal var vi därför inte lika noggranna med att få med vartenda ord eller mening. Poängteras bör dock exempelvis att om ett "mm", en paus eller upprepad mening var av betydelse för innebörden av det sagda transkriberade vi ner det. Analys och tolkning Trost (2005) anser att: Då man ska analysera materialet bör det vara så fullständigt som möjligt. Inga dataprogram finns som är bättre än en uppmärksam och vältränad intervjuares minne och förmåga att kombinera en mängd detaljer och samtidigt ta med endast de verkligt betydelsefulla. Allt detta resulterar i att det vanligen är allra bäst om intervjuaren och undersökaren/forskaren är en och samma person/er (Trost, 2005, s.58). 15

22 Vidare nämner han att intrycken man erhåller vid själva intervjun är oerhört värdefulla. Det man ser och hör, eller rentav tolkar ut från situationen ("läser mellan raderna") är värdefullt när man analyser sitt data (Trost 2005). När vi analyserat vår data har vi i analysen försökt vara så noggranna som möjligt. Samtidigt är det bara vi som har varit på plats tillsammans med informanterna. Vi har tagit till oss intryck under intervjun, och vi har presenterat det som har varit mest relevant i förhållande till vårt syfte med studien. Denscombe (2009) har fem steg för en analys av kvalitativ data. Dessa fem steg är: att förbereda data, bli förtrogen med data, tolka data, verifiera data och slutligen presentera data. Förberedelser av data berör bland annat säkerhetskopiering av rådata och att ha all material i samma format. Förtrogenhet med data tar upp aspekter som att bli bekant med materialet, att kunna "läsa mellan raderna", och att hitta koder. Att tolka data handlar i sin tur om fyra steg: koda data, kategorisera data, identifiera teman och samband (göra kopplingar) samt slutligen utveckla begrepp och komma fram till vissa generella uttalanden (dra slutsatser från tidigare steg). Det fjärde steget i en analys av kvalitativ data är verifieringen av data där Denscombe (2009) berör validitet, tillförlitlighet, generaliserbarhet och objektivitet. Sista steget är presentation av data (Denscombe 2009). Vi har använt oss av Denscombes modell som grund och vid vår analys. Vid tolkningen av data började vi med att hitta nyckelord i det transkriberade materialet, sådant som var vanligt förekommande och karakteriserade intervjuerna, exempelvis frisk luft - hälsa. Denscombe (2009) anser att man ska grunda sin kodning på: en typ av händelse; en typ av handling; en åsiktsriktning; förekomsten av ett särskilt ord eller uttryck; en underförstådd betydelse eller åsikt (Denscombe, 2009, s ) När vi utsett nyckelord gjorde vi en bedömning av vilka nyckelord som var viktiga för vår studie, och vilka kategorier vi kunde dela in nyckelorden i. Kategorierna för vår del att utgår från olika teman där övergripande temana utgår från för- och nackdelar med utomhusundervisning samt om utomhusundervisning kan anses motivationshöjande. Vi kopplade därefter samman resultatredovisningen till vårt syfte och forskningsfrågor. Denscombe (2009) påtalar att man måste fatta beslut om vilken typ av saker som måste kodas, detta styrs ofta av forskningsproblemets karaktär. Vidare anser Denscombe (2009) att forskare måste inse att de inte kan presentera all data och att de måste prioritera vissa delar framför andra. När vi har presenterat resultatet har vi valt att använda oss av citat. Detta för att läsaren ska få inblick i vem den intervjuade är, och vad personen/personerna egentligen sagt. Kvale et al. (2009) påtalar att intervjustudier ibland är tröttsamma att läsa. Dessa tröttsamma intervjustudier karaktäriseras enligt författarna av många långa, sega och ordagranna citat sida efter sida. Vidare säger de att det finns flera skäl till att en intervjustudie blir tråkig. Ett skäl är att forskaren identifierar sig för starkt med intervjupersonen vilket leder till att det blir svårt att hålla ett kritiskt förhållningssätt till vad intervjupersonen säger. En annan anledning till att forskare radar upp citat efter citat är rädslan för att göra en subjektiv tolkning, de finner det lättast att ordagrant skriva ner vad intervjupersonen säger för att undvika egna tolkningar som de uppfattar som någon form av farlig spekulation (Kvale et al. 2009). 16

Att påverka lärande och undervisning

Att påverka lärande och undervisning Camilla Skoglund Elevers medskapande i lärprocessen 7,5 p Att påverka lärande och undervisning 2008-02-11 Inledning Jag har intervjuat fyra elever, i den klass som jag är klassföreståndare för, kring vad

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Utveckling och lärande Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med: I förskoleklass arbetar eleverna med: År F - att lyssna och ta till sig enkel information i grupp (MI-tänk) - att delta i ett samtal - att lyssna på en saga och återberätta - att beskriva enklare bilder

Läs mer

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Lokal arbetsplan för Bensby förskola Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Bensby förskola erbjuder ca 70 platser till barn i åldrarna 1-6 år. Verksamheten bedrivs i en huvudbyggnad

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

Checklista. Hur du enkelt skriver din uppsats

Checklista. Hur du enkelt skriver din uppsats Checklista Hur du enkelt skriver din uppsats Celsiusskolans biblioteksgrupp 2013 När du skriver en uppsats är det några saker som är viktiga att tänka på. Det ska som läsare vara lätt att få en överblick

Läs mer

Kvalitativ Analys. Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408

Kvalitativ Analys. Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408 Kvalitativ Analys Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408 Inlämningsuppgift 2 Era gruppinlämningar ligger här framme, leta reda på er egen!!! Jag har godtyckligt gett er ett gruppnummer, referera till det

Läs mer

Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde

Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde 2012-10-10 Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde Fritidshemmets uppdrag Det är viktigt att personalen utformar verksamheten så att fritidshemmet kompletterar skolan både tids- och

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2013-09-19 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

1. Bakgrundsfaktorer och förutsättningar för lärande

1. Bakgrundsfaktorer och förutsättningar för lärande 1. Bakgrundsfaktorer och förutsättningar för lärande Föräldrakooperativet Stensödens ekonomiska förenings förskola ligger otroligt vackert vid skog och berg 5km från Idbynskolan, 1,5 mil norr om Örnsköldsvik.

Läs mer

Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken

Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken Personalen ska arbeta efter: läroplanens värdegrund mål och riktlinjer för förskolan Lpfö 98 (reviderad 2010) Mål för I Ur och Skur Personalen ska se

Läs mer

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck

Läs mer

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV EN RESUMÉ AV BOKEN DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV AV STAFFAN SELANDER & GUNTHER KRESS Juni 2011 Cecilia Montén Maria Zevenhoven 1 Inledning För att anpassa skolan och undervisningen till

Läs mer

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Ståndpunkter som gäller de ungas motivation o För att lära bra behöver de unga belönas för vad de gör. Betyg är den främsta sporren för lärande. o För

Läs mer

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande Arbetsplan 2013-2014 Med fokus på barns lärande Postadress Besöks adress Telefon Fax E-mail Skolvägen 20, 952 70 Risögrund Skolvägen 20 0923-65838 0923-65838 rison1@edu.kalix.se Förord Förskolan ska lägga

Läs mer

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15 Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Verksamhetsplan för förskolan Rapphönan 14/15 1 Innehållsförteckning Kommunens vision 3 Verksamhetsidé 4 Vision 5 Förskolans uppdrag 6 Våra

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012 Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012 Det här materialet har utarbetats utifrån våra styrdokument: Ett annat viktigt

Läs mer

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år På Bifrosts Pedagogiska Enhet känner barn och elever glädje och lust till lärande. Kommunikation,

Läs mer

Centralt innehåll. I årskurs 1 3

Centralt innehåll. I årskurs 1 3 75 3.17 Svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Skolan med arbetsglädje Montessori

Skolan med arbetsglädje Montessori Skolan med arbetsglädje Montessori Vem var Maria Montessori? Maria Montessori (1870-1952) var Italiens första kvinnliga läkare. I sitt arbete kom hon tidigt i kontakt med mentalt störda barn och socialt

Läs mer

Intervju med den andre

Intervju med den andre Malmö högskola Lärarutbildningen Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå del II 15 högskolepoäng Intervju med den andre Marcus Andersson Lärarexamen 210hp Kultur, Medier, Estetik Datum för

Läs mer

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället: prövning grundläggande svenska Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid

Läs mer

Med utgångspunkt i målen för verksamheten utgår dagbarnvårdaren i sitt arbete från såväl det enskilda barnet som barngruppens behov.

Med utgångspunkt i målen för verksamheten utgår dagbarnvårdaren i sitt arbete från såväl det enskilda barnet som barngruppens behov. Förutsättningar Familjedaghemmet Familjedaghemmet är en del av förskoleverksamheten/skolbarnsomsorgen med egna förutsättningar, en egen organisation och en egen pedagogisk inriktning. Verksamheten utmärks

Läs mer

1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna 7

1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna 7 1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå som motsvarar den utbildning som ges inom grundsärskolan Biologi Kurskod: SGRBIO7 Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet

Läs mer

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Dialog Meningsfullhet och sammanhang

Dialog Meningsfullhet och sammanhang Meningsfullhet och sammanhang Av 5 kap. 4 andra stycket i socialtjänstlagen framgår det att socialnämnden ska verka för att äldre personer får möjlighet att ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap

Läs mer

Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011

Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011 Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011 Fritidshemmet ska ge den omsorg som krävs för att föräldrar ska kunna förena föräldraskap med förvärvsarbete och studier. Fritidshemmets uppgift är

Läs mer

Vad skall en matematiklärare kunna? Översikt. Styrdokument. Styrdokument. Problemlösning

Vad skall en matematiklärare kunna? Översikt. Styrdokument. Styrdokument. Problemlösning Vad skall en matematiklärare kunna? Andreas Ryve Stockholms universitet och Mälardalens Högskola. Översikt 1. Vad skall en elev kunna? 2. Matematik genom problemlösning ett exempel. 3. Skapa matematiska

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN Jollen / Kanoten 2012-2013

VERKSAMHETSPLAN Jollen / Kanoten 2012-2013 1 (6) Datum VERKSAMHETSPLAN Jollen / Kanoten 2012-2013 MÅLOMRÅDE o LPFÖ Barn i åldern 1-5 år introduceras i begreppet lärstilar. Statliga mål: Alla pedagoger arbetar utifrån lokal pedagogisk planering.

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Sidan 1 2015-04-23 LIKABEHANDLINGSPLAN Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Likabehandlingsplan med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot mobbning, diskriminering och annan

Läs mer

UNDERVISNINGSPROCESSER, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE, 10 POÄNG

UNDERVISNINGSPROCESSER, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE, 10 POÄNG LÄRARHÖGSKOLAN i STOCKHOLM KURSPLAN 1:5 UNDERVISNINGSPROCESSER, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE, 10 POÄNG Curriculum Studies and Communication, 10 Credit Points (15 ECTS) LÄRDOK-KOD: 1. BESLUT OCH RIKTLINJER

Läs mer

1. Beskrivning av Stormhattens förskola

1. Beskrivning av Stormhattens förskola Stormhattens föräldrakooperativa förskola Verksamhetsplan 2014/2015 1. Beskrivning av Stormhattens förskola 1.1 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Naturvetenskaps- och tekniksatsningen. Företag som lärmiljö

Naturvetenskaps- och tekniksatsningen. Företag som lärmiljö Företag som lärmiljö Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla kunskaper om tekniken i vardagen och förtrogenhet med ämnets specifika uttrycksformer och begrepp. Undervisningen

Läs mer

Att leka sig in i skolans värld

Att leka sig in i skolans värld Att leka sig in i skolans värld När förskoleklassen presenterades för oss sas det Det här är förskola med skolinslag och det är precis så det är. Mellan fem till sju år händer det så mycket och på det

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik

Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik Barnets ställning i vårdnadstvister Elevens idé Martin har en idé om att göra sitt gymnasiearbete om barn

Läs mer

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015 Utbildningsförvaltningen Pjätteryds naturförskola Lokal arbetsplan Pjätteryds naturförskola 2014-2015 1 Innehållsförteckning 1. Presentation av grundfakta...3 2. Årets utvecklingsområden 4 3. Normer och

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Fölet 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Fölet 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Fölet 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 3 I Trollhättan skall

Läs mer

Bovallstrands skola, förskola och fritidshem

Bovallstrands skola, förskola och fritidshem Bovallstrands skola, förskola och fritidshem Välkommen till Bovallstrands skola Från 1 12 år på samma ställe Skolan där ALLA blir sedda Vi satsar på friskvård varje dag Vi erbjuder följande verksamheter:

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Lokal arbetsplan Universums förskola 2013/2014 Vår Vision: Oändligt lärande Värdegrund: Trygghet, glädje & nyfikenhet

Lokal arbetsplan Universums förskola 2013/2014 Vår Vision: Oändligt lärande Värdegrund: Trygghet, glädje & nyfikenhet Lokal arbetsplan Universums förskola 2013/2014 Vår Vision: Oändligt lärande Värdegrund: Trygghet, glädje & nyfikenhet 2013-06-03/Lena Mattisson 1 Innehåll Universums förskola... 3 Förskolans uppdrag...

Läs mer

Matematikplan Förskolan

Matematikplan Förskolan Matematikplan Förskolan Utarbetad 2014 Sammanfattning Ett matematikprojekt har pågått i Munkedals kommun under åren 2013-2014 där grundskolan har deltagit. Som ett led i det arbetet har denna plan för

Läs mer

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se Bedömning - i syfte att uppskatta, värdesätta och ge respons! Utveckla, analysera - jag kan, vill, vågar

Läs mer

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Fastställd av Svenska Scoutrådets styrelse 2009-06-13 Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Scouting handlar om att ge unga människor verktyg till att bli aktiva samhällsmedborgare med ansvar

Läs mer

Kvibergsnässkolan. Individuell Utvecklingsplan. Skriftligt omdöme för. Elevens namn

Kvibergsnässkolan. Individuell Utvecklingsplan. Skriftligt omdöme för. Elevens namn Kvibergsnässkolan Individuell Utvecklingsplan Skriftligt omdöme för Elevens namn Termin Träningsskolan I läroplan för det obligatoriska skolväsendet står att läsa: Skolan ansvarar för att varje elev som

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur

Läs mer

Dokumentation av kvalitetsarbete

Dokumentation av kvalitetsarbete Dokumentation av kvalitetsarbete Svampar Hedekas förskola Smörblomman Hösten 2014 Förskolor Norr Munkedals kommun Jeanette Björlén Nadia Lindh Elisabet Sjöberg Grundförutsättningar Personalgrupp Vår personalgrupp

Läs mer

Resultatuppföljning 2014

Resultatuppföljning 2014 Resultatuppföljning 2014 Enligt skollagen ska det systematiska kvalitetsarbetet inriktas mot att uppfylla de nationella målen för utbildningen i grundskolan och förskolan. Kravet innebär att huvudmän,

Läs mer

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation och värdegrund ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation Frivillig förskola 1-3 4-5 år F- 9 Gymnasiet Arbete, yrkesutbildning, universitet

Läs mer

Hanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=?

Hanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=? Hanna Melin Nilstein Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=? Lpp (Lokal pedagogisk plan) för verklighetsbaserad och praktisk matematik Bakgrund och beskrivning

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan 3.2 Engelska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden,

Läs mer

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska Engelska Kurskod: GRNENG2 Verksamhetspoäng: 450 Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens

Läs mer

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh RAPPORT 2012-06-11 BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh Rapport från tillsynsbesök Faktauppgifter Mätdatum:2011-10-15 Heltidstjänster I barngrupp: 4,75 Tjänster med högskoleutb: 3,0 (60%) Antal barn:

Läs mer

UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012. Avdelning: Brogårds förskola

UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012. Avdelning: Brogårds förskola UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012 Avdelning: Brogårds förskola Det systematiska kvalitetsarbetet MÅL för vår verksamhet 2011/2012 Brogårds förskolas verksamhetsidé, som tar stöd i den reviderade

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Vad innebär begreppet entreprenörskap och entreprenöriellt lärande som ett pedagogiskt förhållningssätt för dig som lärare? Bergsnässkolan Ett pedagogiskt förhållningssätt i klassrummet i entreprenöriellt

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Om kompetens och lärande

Om kompetens och lärande Om kompetens och lärande Vi bär på mycket mer kunskap än vi tror och kan så mycket mer än vi anar! När som helst i livet har du nytta och glädje av att bli medveten om delarna i din kompetens. Du funderar

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning SKOLFS 2004:18 Utkom från trycket den 24 augusti 2004 Senaste lydelse av Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning 2004-08-09 Skolverket föreskriver med

Läs mer

Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014

Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014 2015-06-14 Till alla vårdnadshavare På Förskolan Vattentornet Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014 Bakgrund Under året hösten 2013 och våren 2014 arbetade vi med att lära oss förstå hur man

Läs mer

Välkomnandet av den nya förskoleklassen

Välkomnandet av den nya förskoleklassen Välkomnandet av den nya förskoleklassen Ett samarbete för en mjukare övergång mellan förskola och förskoleklass Malmsjö skola- Förskolan Trollgården- Förskolan Trollet- Förskolan Älvan. Vt- 12 Emelie Vesterholm,

Läs mer

Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem

Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem Det enskilda barnet ska vara förskolans, skolans och fritidshemmets ögonsten! Tro på dem, se dem! De är viktiga! Tre grundpelare

Läs mer

RADIOSKRIVARKLUBBEN LÄRARHANDLEDNING AV: ANDERS EDGREN ILLUSTRATION: VERONICA GRÖNTE/ PENNVÄSSAREN

RADIOSKRIVARKLUBBEN LÄRARHANDLEDNING AV: ANDERS EDGREN ILLUSTRATION: VERONICA GRÖNTE/ PENNVÄSSAREN RADIOSKRIVARKLUBBEN LÄRARHANDLEDNING AV: ANDERS EDGREN ILLUSTRATION: VERONICA GRÖNTE/ PENNVÄSSAREN 1 RADIOSKRIVARKLUBBEN Radioskrivarklubben är ett projekt som UR drivit sedan mitten av 1990-talet. Målet

Läs mer

Karlshögs Fritidshem

Karlshögs Fritidshem rlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarls högkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshö gkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlsögkarlshögkarlshögkarlshögka

Läs mer

Aktiva Ute Malmö Naturskola

Aktiva Ute Malmö Naturskola Aktiva Ute Malmö Naturskola I projektet Aktiva Ute utbildades unga Malmöbor till att bli naturinspiratörer. Syftet med utbildningen var att göra deltagarna nyfikna på naturen, ge positiva upplevelser av

Läs mer

SMÅBARNSFOSTRAN. Information till småbarnsföräldrar. Vad skapar nyfikenhet, inlärningsglädje?

SMÅBARNSFOSTRAN. Information till småbarnsföräldrar. Vad skapar nyfikenhet, inlärningsglädje? Vad skapar nyfikenhet, inlärningsglädje? Vad ligger bakom lek och rörelse? Varifrån glädje i delaktighet? SMÅBARNSFOSTRAN Information till småbarnsföräldrar Syftet med detta häfte är att informera föräldrar

Läs mer

Blåbärets pedagogiska planering. ht- 2013/v t - 2014

Blåbärets pedagogiska planering. ht- 2013/v t - 2014 Blåbärets pedagogiska planering ht- 2013/v t - 2014 Normer och värden Mål från Läroplanen:. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar.. Förskolan ska

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning Rapport 2012:10 Läsundervisning inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning För att klara av studierna och nå en hög måluppfyllelse är det viktigt att eleverna har en god läsförmåga.

Läs mer

Exempel på observation

Exempel på observation Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning

Läs mer

Träff 1 1. Utse en diskussionsledare för dagens träff. Diskussionsledaren ser till att alla punkter (1 8) hinner behandlas.

Träff 1 1. Utse en diskussionsledare för dagens träff. Diskussionsledaren ser till att alla punkter (1 8) hinner behandlas. Träff 1 1. Utse en diskussionsledare för dagens träff. Diskussionsledaren ser till att alla punkter (1 8) hinner behandlas. 2. Diskutera kursuppläggningsförslaget. Bestäm veckor och tider för de olika

Läs mer

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara matematik- och kunskapsutvecklande.

Läs mer

Våga tala - tips på strategier för att minska nervositeten

Våga tala - tips på strategier för att minska nervositeten Våga tala - tips på strategier för att minska nervositeten Brukar du ibland sjukskriva dig hellre än att hålla en presentation, redovisning eller delta i gruppdiskussion? Mår du illa, får black out eller

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Enhetsplan för Mellangården och Lillgården 07/08

Enhetsplan för Mellangården och Lillgården 07/08 Enhetsplan för Mellangården och Lillgården 07/08 DEMOKRATI OCH INTEGRATION: UPPDRAG Att vi ger möjlighet till ett aktivt skolråd Att vi gör informationen från enheten tillgänglig på olika hemspråk. Att

Läs mer

Prata matematik. Bengt Drath. Stöpenskolan i Skövde kommun

Prata matematik. Bengt Drath. Stöpenskolan i Skövde kommun Prata matematik Bengt Drath Högskolan i Skövde Stöpenskolan i Skövde kommun Matematikkunnande Vad ingår i begreppet matematikkunnande? eller som elever skulle tänka: Hur skall en duktig elev i matte vara?

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING KVALITETSREDOVISNING Montessoriförskolan Paletten / Dotorp Läsår 2010/2011 Sig-Britt Karlsson Rektor Normer och värden Mål: Att varje barn utvecklar: Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. Förmåga

Läs mer

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Nordanstigs kommun Gnarps skola Dnr 53-2005:786 Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av

Läs mer

Kunskap i skolan. LÄRANDE genom Mål och bedömning. Fäladsgården

Kunskap i skolan. LÄRANDE genom Mål och bedömning. Fäladsgården Kunskap i skolan LÄRANDE genom Mål och bedömning Framtiden? Någon har sagt: Om 50 år finns inte 70% av dagens yrke! Skolans innehåll? Om vi inte vet så mycket om morgondagen kanske vi inte kan fokusera

Läs mer

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Herkules Förskola personalkooperativ är beläget på södra Lidingö i Käppalaområdet. Vi har nära till skogen och om vintern har vi pulkabacke och mojlighet

Läs mer

Arbetsplan för Korallen 2014_2015

Arbetsplan för Korallen 2014_2015 Arbetsplan för Korallen 2014_2015 Gruppens sammansättning Vi har 17 barn. 10pojkar och 7 flickor. 2 barn födda 13 9 barn födda 12 6 barn födda 11 Personal Heléne Runesson förskollärare 80 % Annelie Quist

Läs mer

Dialog Gott bemötande

Dialog Gott bemötande Socialtjänstlagen säger inget uttalat om gott bemötande. Däremot kan man se det som en grundläggande etisk, filosofisk och religiös princip. Detta avsnitt av studiecirkeln handlar om bemötande. Innan vi

Läs mer

Kvalitetsanalys. Rönnhagens förskola

Kvalitetsanalys. Rönnhagens förskola Kvalitetsanalys Rönnhagens förskola Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 6 Arbete i verksamheten... 7 Övriga mål

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2011/12 Grundsärskolan Ferlinskolan/Strandvägsskolan

Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2011/12 Grundsärskolan Ferlinskolan/Strandvägsskolan Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2011/12 Grundsärskolan Ferlinskolan/Strandvägsskolan Ingela Dullum Rektor 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Kunskaper sidan 5 Elevernas ansvar och inflytande

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

Bevara barnens skogar

Bevara barnens skogar Bevara barnens skogar Verksamhetsriktlinjer STÄMMANS BESLUT OM RIKTLINJER 2011-2014 Naturskyddsföreningen ska verka för: att barn- och familjeverksamhet på sikt bedrivs av minst hälften av kretsarna en

Läs mer

Bevara barnens skogar. lek och lär i skogen runt knuten

Bevara barnens skogar. lek och lär i skogen runt knuten Bevara barnens skogar lek och lär i skogen runt knuten Foto: Fredrik Ericsson Skogen ger friska och smarta barn Skogen är ett favorittillhåll för många barn, det är kul att se växter och djur på riktigt

Läs mer