Transkribering samtalat med fokusgrupper på Falkbergsskolan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Transkribering samtalat med fokusgrupper på Falkbergsskolan"

Transkript

1 Transkribering samtalat med fokusgrupper på Falkbergsskolan ( Inspelningstid 50 minuter, 8 elever, samt Helena, Tony och Ewa. I transkriberingen förekommer talspråksformer som; nåt, dom, asså, osv.. Detta för att texten ska vara autentisk.) Eleverna presenterar sig. De går i årskurs sju och åtta. Helena, VI sitter i Falkbergsskolans konferensrum. VI har förberett frågor med följer också upp elevernas svar med spontana följdfrågor. Ewa: Hur tror ni att det här en-till-en-projektet kommer att funka? Tror ni att något kommer att förändras? Pojke: Det har det väl redan gjort, jag menar jobbsättet. Det går mycket snabbare att anteckna och ibland behöver man inte ens anteckna för det blir utskickat till alla. Ewa: Så man har liksom ett digitalt klassrum med sig. Tony: Via v-klass då? Pojken: Ja Flicka: Man kan också liksom märka att alla har ju datorn med sig och då är det ju färre som liksom glömmer material. Man har ju datorn med så då behöver man ju inte lika ofta ha det andra materialet med sig. Ewa: Och menar du att datorn har man koll på och inte glömmer? Flickan: Jaa Ewa: Minns du vad du tänkte innan ni skulle få datorerna? Flickan: Ja jag var mest förväntansfull, mest så hära att det skulle bli roligt, kul. Ewa: Varför skulle det bli kul? Nu kanske jag låter lite dum, men jag vill fråga för att få veta hur ni tänker/tänkte. Jag vill inte riskera att det är jag som gissar jag vill höra era egna ord. Vad var det som skulle bli kul? Är ni överens om alla här att ni tänkte att det skulle bli kul? Unisont: Jaaaa! Ewa Vad var det då som skulle bli så kul? Annan flicka: Det är en Mac Book. Ewa: Så det var datortypen som var så kul? 1

2 Flickan: Jaa Ewa: Det var en grej var det nåt annat då? Tony: Varför är det kul då att det är en Mac Book? Flickan: Ja men jag vet inte, liksom bara kul, jag vet inte Tony: Nej det är inte så lätt att veta. Annan flickan: Ja men det skulle också bli kul med ett annat arbetssätt. Ewa: Så du trodde att datorerna skulle medföra ett annat arbetssätt och att det skulle bli roligare. Vad var det som du trodde skulle bli roligare? Har det något att göra med att du har en dator hemma? Flickan (med lite hjälp, se ovan): Man vet att det är roligt och sitta vid datorn hemma och då skulle det ju kunna bli kul i skolan också. Ewa Var det någon av er som tänkte att det skulle kunna bli något negativt genom att ni fick datorerna? Flickan: Jo en sak som jag i alla fall efteråt har kommit på; att man måste släpa den hela tiden. Annan flicka: Den är väldigt tung. Ewa: Den är tung Ytterligare en annan: 2 kilo. Annan flicka: Och så en annan sak, om jag får säga, Ewa: Alla får säga Samma flicka: Jo en sak om man sitter så här på lektionen, beroende på vad man har för lärare, och inte fäller ner locket på datorn så kanske inte alla lyssnar på instruktioner och så. Ewa: Ibland kan datorn alltså vara ett distraktionsinslag, är det så du menar? Flickan: Ja de är väl det negativa. Ewa: Om jag tolkar det rätt hade ni mest positiva förväntningar. De flesta: Ja (mumlar nickar instämmande). Ewa: Finnas det något annat negativt, jag menar förväntningar, som ni har komma på, 2

3 Elev: Kanske liksom att man måste vara så försiktig med den, man måste vara så rädd om den, den kan bli stulen, inte glömma den nånstans, inte tappa den, hålla reda på den och bära den med sig hela tiden. Andra instämmande röster: Ja mmm, ja (suck) Helena: Vad gör ni med datorn när ni har idrott? En flicka: Låser in den i skåpet. Helena: Så ni har skåp att ha dom i. Tony: Ja varje elev har fått en egen liten låda. Helena: Jaha Tony: Är det bra då? Många: Jaaa En flicka: Ja det är bra man kan använda det på lunchen och så också. En pojke: Jag har aldrig låst in min dator. Ewa: Vad gör du då på idrotten om du inte låser in den? Pojken: Jag har den så här i ryggsäcken hela tiden. Jag har ett så hära specialfack så lägger jag den bara där och har den inne på idrotten. Ewa: Nu har vi varit inne på nackdelar, en del nackdelar. Men om vi skulle vända på det och fundera på vad som är bra eller vad ni tror kommer att bli positivt med att ha datorer. Ni är ju nybörjade med datorer i skolan, ni har ju bara haft dem så där en fjorton där, men ni får väl spekulera lite. Vad kan det bli för fördelar för er personligen när det gäller er studiesituation? Ni har alla sagt att det kommer bli roligare, men något mer när det gäller fördelar. Om man ska räkna upp en lista med fördelar kan ni hinna några sådana? Tony. Tio i topp Ewa: Ska vi gå bordet runt så får ni säga en fördel var. Flicka 1: Man har alltid datorn, man slipper typ släpa med sig sju pärmar hem. Flicka 2: Man hittar så allt utbildningsmaterial lättare, all fakta och så. Ewa: Okej. Tony: Du menar Internet och så, det man kan hitta där. 3

4 Ewa: Menar du den typen av fakta som din lärare har sagt åt dig att söka eller menar du att man kan söka på egen hand också. Flicka 2: Ja det med men kanske framför allt om man håller på att jobba med någonting så hittar man allt man behöver utan att behöva använda tio böcker. Tony: Blir det så att man använder biblioteket mindre nu då man har datorerna? Flicka 2: Ja Annan flicka: Men vi använde inte biblioteket så mycket förut heller. Tony: Nähä. så (avbryts) Helen:(påminner) Rundan Flicka: Det är praktiskt om man får en massa glosor, så slipper man ta hem dom. Pojke: Det är väldigt bra man har liksom allt i datorn. Det är lätt att hålla ordning på grejerna. Man slipper släpa på grejerna. Ewa: Det är praktiskt, det blir ordning och redan och man slipper släpa Tony: Ordning och reda pengarna på fredag. Flicka: Nu har alla med sig det de ska till lektionerna. Tony: Är det så at alla har med sig datorerna, ingen glömmer dem? Gruppen: Ja (unisont) Tony: Varför tror ni det är så? I vanliga fall glömmer folk, än den ena än den andra kommer utan penna, bok osv. Flicka: Det är så viktigt. Det är lite som mobilen. Man måste ha den liksom. Tony: Skratt Pojke: Tidsfördriv, på rasterna. Tony: Det var intressant. (Avbryts av Helena) Ursäkta Helena: Tillbaks till rundan! Flicka: Det är lite som vi har v-klass, alltså viktig information som man kanske förut skulle fått dagen efter kan man nu mejla ut. Asså man kan få läxor och all annan information direkt och så har man den i datorn. Ewa Det betyder att man har koll, eller? 4

5 Flicka: Ja Flicka: Det går mycket bättre att anteckna nu förut var man ju tvungen att typ skriva allt för hand och det tog ju sån tid. Man orkade liksom inte så till sist sket man i det. Det går bättre nu. Nu har man dator då går det enklare. Flicka: man behöver inte släpa så mycket grejer nu, böcker och så man behöver bara datorn och där finns allt. Pojke: Man lär sig mer och så om it och så. Du lär dig mycket, mycket mer. Jag har lärt mig mycket mer. Ewa: På 14 dar? Pojken: Ja mycket mer. Jag har lärt mycket, mycket mer. Flicka: Ja Tony: Skratt, får man fråga, typ vad? Pojken: Ja den är ju en helt annan data, förut höll man på med Windows typ hela tiden. Nu kommer det här och det är helt annorlunda. Jag vet knappt hur man byter bakgrund längre. Det är Tony: Kul. Ewa Om vi ska titta i kristallkulan då blicka framåt till om ett år och tänka er hur ert eget lärande på den här skolan, ser ut om ett år. Datorerna är verkligen på plats då. På vilket sätt tror ni att datorerna då har förändrat skolan och lärandet? Tystnad länge. Det var en ganska svår fråga och man får säkert tänka lite på den. Tystnad, lång paus. Den kanske var för svår. Vi byter fråga. Vad tror du att du måste bidra med för at det ska bli ett lyckat projekt? Flicka: Det är väl att vara rädda om dom så de funkar liksom. Ewa Mm, nåt mer? Flicka: Höja sina betyg? Ewa: Hur kan man göra det då med hjälp av datorn? Elev: Typ så här söka mer å nätet och koll på hemsidor och så, få mer information och så, läsa mer. Ewa: Så du menar att man kan ta del av mer information, och läsa mer och att det kan innebära att man har chans att höja betygen tror du. Elev: Ja. 5

6 Ewa; Finns det fler sätt, annat som datorn kan bidra mer för att höja betygen? Flicka: Ja det är ju mycket enklare att skriva, tycker i a f jag, man orkar liksom mer anstränga sig och så när man gör et projektarbete och det kan ju också innebära at betygen blir bättre. Ewa: Så du menar att man lägger ner mer energi på att göra ett bra jobb på projekt och sådant. Elev: Ja Helena: Om vi återvänder till Ewas första fråga som ju var: vad måste ni bidra med för att detta ska bli ett lyckat projekt? Politikerna i kommunen har lagt ner hundratals kronor på att kunna ge er datorer. Vad kan ni göra för at detta ska bli förutom då det ni redan sagt att vara rädda om grejerna. Elev: Man kan ju jobba på att det ska synas en förändring, jobba mer Lång tystnad Ewa NI berättade nyss at ni lärt er massor de här första 14 dagarna med datorerna. Har ni upplevt att ni kan lära på fler sätt med datorerna i jämförelse med tidigare? Eller vad tror ni det kommer att innebära, tror ni att ni kommer att få använda fler verktyg och göra roliga saker, lära på fler sätt, eller kommer det mer fortsätta som vanligt? Flicka: Ja det finns ju typ andra spelaktiga sätt även om vi hittills inte prövat, t.ex. inom matten typ lite spelaktiga, andra metoder. Ewa: Finns det ytterligare verktyg som ni tror att ni kommer at få använda förutom spel, att ni skriver, söker information och så? Tystnad Ewa: Vad har ni gjort hittills då, kan ni räkna upp det? Elev: I hemkunskapen och so har vi skrivit projekt. I (avbryts) Annan elev: I bilden håller vi på med en film. Vi jobbar med bildmanus och vi ska typ göra en trailer typ till en film. Ewa: Till en skräckfilm eller Elev: Vi får välja genre själva Ewa: Så man kan jobba med film. Finns det fler verktyg at arbeta med. Elev: (flicka): Vi har Garageband så man kan göra egen musik. Det ska göra i musiken. Ewa: Så man kan göra egen musik också. Det var väl ytterligare ett verktyg. Helena: Hur var det förut då; kunde ni jobba med film då? 6

7 Elev: Inte direkt; det fanns ju typ några datorer i skolan Elev pojke: Inte på samma sätt, nu finns det mer utvecklade avancerade program så man kan klippa lägga på musik och sånt. Elev: Vi hade förut så här på engelskan att man skulle filma sig själv när man pratade engelska och lyssna på det. Det är ju också en ny metod. Ewa: Då kan man utvärdera sig själv, sin egen engelska. Ewa: Nu har vi varit inne på vad skolan gör att det här ska bli ett bra projekt. Ni har berättat vad ni redan har fått göra, hur ni får arbeta, hur skolan ordnat för datorernas förvaring. Vad förväntar ni er att skolan ska gör mer för att det här ska bli ett lyckat projekt? Elev: Jag tycker dom, skolan redan har gjort ganska bra ifrån sig, med tanke på men asså. Men kanske att basera skoluppgifterna mer utifrån datorn, vad man kan göra med en dator. Du kan säkert lära mer av sådan uppg. Ewa: Tror ni att eleverna själva skulle kunna bidra till detta komma med förslag till hur uppg. ska designas. Elev: Ja om lärarna godkänner det finns det säkert elever som skulle kunna det. Kanske kan man t o m skapa en uppgiftsbank tillsamman med datorerna. Helena: Kan alla lärare tillräckligt mycket för att kunna använda datorn? Eleverna: Alla kan ju inte lika bra men alla lärare kan tillräckligt för att kunna använda datorn i a f på et bra sätt. Ewa Kan ni hjälpa lärarna då, händer det att de ber om hjälp. Elev: Jo det händer och ofta är det någon som vet och kan hjälpa till. Ewa Då blir det lite teamwork då? Tony: Då är det eleverna som är experter. Ewa: Är det något mer ni kan komma på? Vi har pratat om olika sajter att datorn är ett stöd för läxhjälp och ordning och reda och att få göra olika saker. Tony: Det jag skulle tycka vara intressant att veta är om första dagen. Hur kändes det första dagen, första lektionen, och hur blev det. Elev: Alltså det var lite nytt och spännande. Alla sätt där så här och från början hade vi inte riktigt någon konkret uppgift utan så hära att vi skulle lära känna datorn Sen höll vi också på med uppgifter för hand om vi ska säga men sen fick vi andra projekt på datorn efter hand. 7

8 Ewa Hade ni någon speciell ceremoni när datorerna delades ut? Tony: Det var ju då tv 4 var här. Ewa: Gjorde ni något annat speciellt den dagen. Elev: De två första dagarna höll vi bra på med datorerna. Tony: Sen kom höstlovet. Ewa: Det var ju smart., med lovet. På min skola ska de få göra en film första dagen i grupper om hur det är att få en dator. Vad tror ni om det? Elver: Kul idé för då får man både upptäcka datorn och samtidigt göra något. Helena: Jag frågade förut hur det var med lärarna vad de kunde, men hur var det med barnen. De kan väl också olika mycket och är olika vana. Elev: Asså alla har ju olika vana men alla kan ju mer eller mindre och sen frågar man varandra: Hur gör man det här? Ewa: Det löser sig alltså genom att man hjälper varandra. Hur har det här påverkat rasterna då? Har något förändrats? Elev: Ja alla sitter bara med datorerna och typ är inte så sociala längre. Det är typ inte så bra. Tony: Tror du det blir så framöver eller är det bara in början? Elev: Jag tror nog inte att det kommer at vara så hela tiden. Annan elev: Men det kommer vara mer så; jag kommer ihåg första dagen det var alldeles knäpptyst i rasthallen och alla typ alla satt och stirra ner i datorerna utom vi då. ( Någon har fotat detta., Caroline.). Ewa: Förutom att man då är mindre sociala har det några andra effekter under rasterna. Tystnad Ewa: Jag tänker att det kan väl inte bli så mycket spring då i a f, om alla sitter med sina datorer. Elev: Jo det är ju gaska tyst, men man stänger ju inte in sig hela tiden i datorn, men pratar ju ändå liksom man grupperar sig runt en dator. Ewa: Har ni märkt någon skillnad då det gäller uppföljning av era arbeten, jag menar på hur lärarna kommenterar era arbeten och följer upp det ni producerar? Elev: man kan ju skicka ett arbete till dom. Det är ju helt klart snabbare. De kan ju säga direkt, vad man kan jobba mer på få at få högre betyg och sånt där och det funkar redan. 8

9 Elev: Jag har inte märkt så mycket än med kommentarer också, men jag tror det kommer mer framöver. Tony: Skickar ni via v-klass. Elev: Man kan också använda air-drop, också via telefonen t ex. Ewa: Man kommer också att kunna jobba på samma dok, eller hur? Tony: Jag det kommer mycket kul framöver. Ewa: Föräldrarna då, vad säger de? Elev: Det är väl olika från förälder till förälder beroende på hur datorberoende man är liksom. Ewa: Dina föräldrar då vad säger dom t e x. Elev: De har inte märkt så stor skillnad. Jag var redan helt upptagen av datorn redan innan. Annan elev: Hos mig t e x har det blivit så att min lillebror har ingen egen dator och nu har jag två och då får han typ låna min ena dator ibland. Helena: Och så har ni skrivit på någonting när det gäller säkerheten, eller hur? Elev: Jag vi har typ ett kontrakt som vi skrivit på innan man fick datorn. Tony: Vad det några konstigheter med kontraktet då? Elev: Nej om det händer något måste föräldrarna ha skrivit på liksom. Ewa: Men vad jag förstår då på er så har ni inte märkt några större föräldrareaktioner? Elev: Och mina föräldrar är typ rädda för att det ska bli ett rån, att de ska bi stulen. Tony: Är du orolig för det? Elev: Neej (flera) Tony: Har ni pratat om det då på skolan vad man ska göra om man skulle bli rånad. Elever: Nej Annan elev: (pojke): Det är väl bara typ att ge bort den. Tony: Just precis. Ni ska inte utsätta er för några som helst risker och börja försvara datorn. Vi har alla typer av försäkringar och det är viktigt att ni vet. 9

10 Ewa: Det här är något som vi tar med oss att det är viktigt att förtydliga. Elev: Man kan ju alltid få en ny dator. Tony (Berättar hur han körde över mobilen) Alla skrattar gott. Summan av kardemumman blir at et händer olyckor- Ewa: Om ni som avslutning nu ska formulera ett råd till oss som vi ska tänka på vad är det då som vi ska ta med oss och tänka på? Elev 1: Ge ut mer information typ om hur datorn fungerar. Lära ut med om olika program och så, specialfunktioner och så. Elev 2: Både till lärare och elever. Alla elever nickar instämmande Ewa: Tony har du någon fråga som du vill ställa. Tony: Vad tror ni ungdomar kommer att säga om tjugo år om ni berättar att ni fick datorer och att det blev en stor grej. Elev: Who cares; de kommer inte tycka att det är nån stor grej liksom Elev 2: Det kommer att vara andra grejer som gäller då, annan teknik. Tony: Tror ni att läromedel kommer att bli digitala? Eleverna: Jaa Tony: Vad är bra med det då i så fall? Elev: Det är ju att grejerna inte försvinner lika lätt att man håller reda på grejerna och så. Elev 2: Man sparar mer pengar på datorn. Elev 3: I längden i alla fall. Helena: Använder ni datorn till samma saker hemma och i skolan? Två elever: Ja både och Annan elev (pojke) Neej. Ewa: Du sa nej, kan vi inte få höra lite om skillnaden? Vad gör du hemma som du inte gör i skolan? Elev (pojke) Hemma sitter jag typ vid Skype och snackar med olika kompisar och typ med spel och sånt. Jag kanske har onlinespel som jag spelar med kompisarna, face book och sånt. 10

11 Helena: Men face book kollar ni väl på i skolan också. Elever (flickor ironiskt) Neej aldrig vi bara studerar. Elev: Jo med inte lika mycket Ewa: Så det är framförallt spelen då och Skype som är skillnaden. Men använder i inte Skype i skolan? Elev (pojke) Jo men asså, det är skillnad det är inte samma sak. Hemma gör man vad man vill, i skolan gör man andra saker, hemma som man vill, är uppkopplad hela tiden. Elev: I skolan ska man ju hålla på med det som läraren bestämmer i a f under lektionerna. Ewa: Så det är alltså skillnad mellan det man gör hemma och i skolan, men vad är det som sammanfaller då, du svarade ju t e x både och? Elev: Man kanske använder sånt som man gör hemma på raster och så och se gör man ju skolarbete hemma också och då blir dt ju att man gör samma saker. Ewa: Händer det att du använder samma verktyg hemma som i skolan? Finns det ingenting som överlappar? Elev (pojke): Jo det händer ju att man använder spel i skolan, t ex på matten och sen är det ju så att man lär sig jättemycket när man spelar hemma. Man pratar t ex med en massa folk utomlands på engelska och sånt. Helena: Jag tänkte på en sak som ni sa, att det är så bra att lärarna kan nå ut med information fortare. Men känns det aldrig jobbigt att hela tiden kolla på datorn om läraren vill nåt och så. Elev: Men vi har inte börjat använda V-klass typ så mycket än. Elev 2 Men lite bir det ju så, vår engelska lärare t e x skickade ut massor på v-klass och det blev det att man missade för att man inte tittat och då blev det oj! Jag har missat det här. Tony: Det kanske är viktigt at skolan är tydlig med detta hur man ska hantera information och vad som krävs av eleverna. På Tullinge gymnasium gick vi ut med att förväntade oss att eleverna skulle kolla på v-klass en eller två ggr om dagen. Elev: Det tror jag också är viktigt för oss blev det så at det var många som inte visste och blev förvånade av att vi skulle ha läxförhör. Men då sa man at det hade stått på v-klass. Annan elev: Man kommer nog bi latare i framtiden, man blir ju tränad av at bära. Helena: Men den träningen kan man nog vara utan; den leder bara till förslitningar i rygg och axlar. Ewa: Jag är väldigt glad över den här stunden och tycker at vi fått massor av bra, spännande och tänkvärda svar. 11

12 Tony: Har ni någon fråga i vill ställa till oss. Elev: Nej intet speciellt. Ewa: Då får vi nästan säga: Vi ses igen då. På återseende! 12

13 Föräldraintervju sammanfattning (Endast det viktigaste är transkriberat, föräldrarna upprepar samma svar många ggr. Samtalet med mig Ewa, Tony tre föräldrar och skolledningen, tar ca 30 min) Ewa: Vad har ni för förväntningar på en-till-en-projektet? Pappa: Jag förväntar mig att min dotter ska få lära sig att använda de verktyg som datorn erbjuder oh innebär, att arbetssättet ska förändras. Jag märker redan att det har det. Bra när min dotter får hem läxor, att det ju självklart at använda datorn både att skriva på och att söka information. Även typen av läxor och uppgifter har ändrats, t ex bilden då var det ett bildprogram i datorn som hon använde och film var det senast. Det gick faktiskt fortare än vad jag trodde att det skulle göra och det är väl en fortsatt förväntan som jag har att man fortsätter jobba med pedagogiken och tar till sig det nya. Ewa: Så du ser redan nu att lärverktygen är mer varierade, är de så? Förälder: Ja det kan man säga, mer varierade på så sätt att man försöker hitta direkt det som är kopplat till skolarbetet, Ewa: Någon annan som har tänkt på något annat sätt. Förälder: Jag är lite orolig över att det kan gå ut över den traditionella undervisningen. Även om ni dotter är ambitiös så kan jag vara lite oroligt. Det finns ju risker hur många timmar som är bra att vara uppkopplat och så. Förr hade vi en gemensam dator i ett gemensamt rum. Nu har hon datorn i sitt eget rum; hon sover med den liksom. Det blir svårare att ha koll som förälder, att sätta gränser. Det är så stora nu at de har en egen åsikt. Förälder 2: Jag tycker det också finns farhågor att de är lättare at se svagheter, dels då att de är uppkopplade jämt och ständigt, sen det därmed källkritik det blir ju att de går ut på sajter som Wikipedia. Sen har väl inte riktigt hängt med allt man skulle behöva lära sig, t.ex. fingersättning. Är det okej at skriva med tummar och pekfingrar eller ska man lära sig en bra fingersättning. Sen blir det ett logistikproblem när det ska göra annat direkt efter skolan. Min dotter t ex åker direkt till stallet: vad gör man då med datorn? Helst vill ju skolan inte att man lämnar datorn på skolan. Förälder 3: Jag min son går ju i nian så vi har ingen erfarenhet. Men jag skulle vilja påpeka att niorna blev väldigt besvikna på att de fick städa den dagen. De skulle ha behövt ha någon uppmuntran i stället. Och egentligen har jag svårt att förstå att man inte satsade på niorna. Jag tror att e skulle ha kunnat göra storverk helt enkelt, att det hade varit bra att ge datorerna till de äldsta och sen att de yngre fått ärva. Ewa: Vad är ett lyckat projekt i ert perspektiv? Förälder: Jo att datorerna hjälpte till att förbättra skolprestationerna, ha höjt meritvärdena. Att man hittar andra arbetsformer, vad de nu kan vara. 13

14 Ewa: Vilken kvalité tänker du då på? Förälder: Man ska kunna kritiskt granska text och bli bra på att sålla information. Förälder 2: De kommer bli mer teknisk kunniga, och få en känsla av att datorn är deras. De blir förberedda och det blir ett steg närmare arbetsmarknaden. Eleverna kommer närmare en arbetsmarknad och det är lyckat. Förälder 3 Datorn blir ett självklart verktyg och att man lär sig från början ett källkritiskt förhållningssätt, att sortera information etc. Förälder 2: Men det krävs ju duktiga pedagoger då. Ewa: Det krävs alltså då en tillräckligt kompetent personal. Förälder 1: Jag tänkte på det här, är man ute på vissa sidor så blir man av med datorn? Tony: Så är det inte. Rektor: Nej det är inte så. Tony: Det som gäller i samhället gäller också inom kommunen. Man ska följa lagen och det står också på det avtal ni skrivit under. Och att datorn är fri är själva förutsättningen för ett lyckat projekt, eleverna vill annars inte ha datorerna. Men skola måste ha fokus på detta. Förälder 2: Vad gör ni om eleverna ha pornografisk bilder t ex? Tony: Det som inte är okej analogt är heller inte okej digitalt. Om det händer något olämpligt måste man ta en diskussion om det. Rektor: Om det blir ett problem måste vi självklart ta tag i detta. Ewa Här har vi väl ett område där vi ska överlappa varandra föräldrar och skolan. Förälder 2: V hade ett beslut i vår familj där vi hade ett gemensam datorn och då var det lätt at ha koll, nu har det blivit svårare. Tony: Ni kan fortfarande ställa krav. Förälder 2: Men det har blivit mycket svårare. Ewa: Vad kan datorn bli för resurs för ert eget barns lärande: Förälder: Det blir mer vana vid alla de här verktygen som finns i datorn, att filma, att redigera osv. Det skulle också vara roligt om Falkbergs oförtjänta dåliga rykte. Men det krävs också en handlingsplan där det blir tydligt hur skolan handskas med eventuella problem, t e x vad man gör om eleverna kollar på porr, är ute på olämpliga sajter. Diskussion måste finnas både på skolan och hemma. Det är också ett ansvar som 14

15 skolan har och inte enbart föräldrarna. För att bli trovärdig måste skolan ta det, samt också vara tydliga med hur lärande ska gå till, förhållningssätt till källkritik, om man ska lära korrekt fingersättning etc. Rektor: Det finns en fara med det också; at väcka den björn som sover. Men det är en delikat fråga detta. Ewa: Kommer detta påverka skolan som institution på något sätt? Förälder: Jag hoppas det, t.ex. att synen på utbildning breddas, man måste mer arbeta med förståelse än att samla fakta, utbildningen förskjuts mot förståelse. Arbetsmarknaden och skolan kommer också närmas sig varandra yrkesliv och verklighet, att mer arbeta med kompetenser som efterfrågas. Förälder: Jag tänker at det också skulle vara roligt om det öppnade för samarbeten mellan studenter världen över, mellan skolor osv vidare. Med andra som inte lever som man själv gör. Samtal med tre lärare (Tony och Helena leder samtalet med tre lärare. Samtalet vara ca 55 minuter och är transkriberat i sin helhet. Jag kallar lärarna 1,2,3. Ibland är et dock svårt at skilja rösterna åt mellan lärare 1 och 3. Jag närvarar inte under samtalet) Tony: Vi är här för att tala om en-till-en-projektet., för att samla in era synpunkter eftersom ni är den första skolan är det viktigt att lära av era erfarenheter att de andra skolorna får ta del av dem. Vi har talat med elever och föräldrar och fått oerhört värdefulla synpunkter från dem. Det är tänkt så här att Helena här ställer frågorna och jag försöker anteckna. Helena: De frågor som vi ställt till elever och till föräldrar ställer vi nu också till er, om anpassade utifrån er yrkessituation. Då är vår första fråga: När ni fick reda på att det här projektet skulle starta vad tänkt ni då inför det? Lärare 1: Jag har bara gått och väntat hela terminen på att det här skulle starta, att datorerna skulle komma. Vi började tänka i nya banor, fröet var liksom sått. Tänk vad vi skulle kunna göra nu om vi hade datorerna. Lärare 2: Jag tänkte bara på alla problem som skulle bli; hur eleverna skulle vara ute på face book och liknande och sen hur jag skulle få stopp på det. Lärare 3: Jag tänkte på hur jag skulle kunna använda detta i undervisningen. Jag var inställd på en lång omställningsperiod. Det är svårt att använda ny teknik på rätt sätt, på en gång. Hur man faktiskt använder den på rätt sätt i undervisningen. Jag tänkte t e x på alla undervisningsprogram, översättningsverktyg och liknande och hur eleverna skulle kunna använda dem; hur jag skulle kunna avgöra vad som faktiskt var kunskap hos 15

16 eleven. Jag är språklärare och måste hitta sätt att konstruera uppgifter på nya sätt. Det är inte så lätt; man måste hitta nya sätt att undervisa. Helena Och vad säger du, vad du lika negativ hela tiden. Lärare 2: Det finns ju en massa vinster man får med datorerna men det är ju också ett inkörslopp, man upptäcker dom inte alltid förrän man satt igång, det känns alltid jobbigt då. Och nu var det ju den här Mac med en massa program som jag inte jobbat på. Men det finns ju hur mycket som helst i den, men man kommer u inte åt dom. Jag kan inte programmen. Jag vet inte vad man kan göra. Helena: Nää. Lärare 2: Men jag upplever inte att min arbetssituation har blivit jobbigare utan det är snarare tvärt om. Helena: Var tror ni at ni kommer att vara om ett år i den här processen? Lärare 2: Jag tror inte att det är sådär radikalt annorlunda utan jag tror att man behöver längre tid för att lära sig. Det som man upptäcker är ju att det inte är så lätt att hitta vettiga program för eleverna att jobba med. Jag jobbar som mattelärare då. Smart skola där finns det ju en hel del, men den nivån blir inte högre än sådär g-nivå. Och nästa steg ska ju vara då att man istället för böcker har digitala läromedel. Men det vet inte jag vad det kostar och så. Lärare 3: Jag har varit och tittat på det i engelskan och det är på så låg nivå. Så att det är faktiskt (tystnar) Lärare 2: Så jag är lite orolig faktiskt för det är inget att bita i, det som jag ser på gratisprogram. Helena: Vad tror du då? Lärare 1: Om ett år? (tystnad).nej men det är så svårt att se. Just nu är vi inne i någon sorts smekmånad. Vi försöker kartlägga hur datorvana de är, men så kan de inte såna här verktyg och resurser. Men om ett år bör dom ju ha greppat det. Och då är det ju frågan vad nästa steg blir, vilka dörrar man öppnar då. Vad är det man ska lära. Det är svårt att spekulera i. Helena: Då tar vi nästa steg och blickar ännu längre framåt: Vad är ett lyckat digitaliseringsprojekt? Lärare 2: Jag ser ju datorerna mer som ett hjälpmedel, inte som något som löser alla pedagogiska problem. De är hjälpmedel t.ex. för elever som har vissa svårigheter t e x att skiva för hand. Men jag upplever att de inte är duktiga när det gäller längre skrivande. Eleverna är duktiga på kortare skrivningar t ex att chatta med kompisar på face book, eller spela spel och sånt. Men de har dålig kunskapa om hur wordprogrammet fungerar: hur man gör tabeller, styckesindelning etc. Det är ett bra redskap som innebära att man kan göra andra saker än man kunde förut. 16

17 Helena: Vad säger du då? Lärare 1: Jag ser det nog mer som en slags helhetslösning. Plattformen som vi är inne på nu, v-klass, där vi kan lägga upp arbeten, där eleverna kan kommunicera med läraren och få en mer direkt respons på uppgiften, och se resultatet i där. Det är också en möjlighet. Sen också att det finns så många olika program som innebär att man kan använda datorn för alla möjliga moment i undervisningen som ska vara inkluderat i ämnet. Inte för att man behöver göra det utan för att man skulle kunna. Lärare 3: Jag ser det i två perspektiv, dels att man öppnar upp; det här med plattformen och det och sen också att inlärning inte bara kan ske med papper och penna utan at det finns fler möjligheter, bredd, helhetslösning som X sa. Sen tror jag också att vi om tio år kommer att säga: tack och lov at våra barn fick lära sig de här under någorlunda styrda former. De är en del av en ny tid, IT-eran. Vi är inte i industrialismen längre; den har vi lämnat bakom oss. Det här är något de måste lära sig hantera X fick lära sig genom att gå på KTH eller något sådant. De här eleverna får detta med sig och det är nödvändigt. Det här är den nya revolutionen, det här är vad de lever i. Lärare 2: Fast det finns ju en värld vid sidan om som de också måste lära sig Lärare 3: Ja, men det gör vi ju. Jag säger som du. Det här är ett redskap. Penna är ett redskap, boken är ett annat. Den här terminen använder jag den jättemycket, för att dom ska lära sig det här. Pennan kan de hantera. De kan spela spel, använda Skype, men de kan inte hantera ett worddokument ordentligt. Och det kan jag lära dom och det ska jag lära dom. Så jag känner det är roligt att v har hoppat på det här tåget. Det här är ungarnas framtid. Lärare 2: Men jag tvivlar ju på att jag kan sitta på Bahamas och styra undervisningen, via Skype. Det är många som tror att de här datorerna Lärare 3: Men där har jag en. att socialt verka, om man nu inte ändrar hela skollagen. Det kan man i och för sig göra på fler sätt, på fler sätt, men Skype är ju ett. Jag har elever som undrat, men om jag är sjuk och du har en viktig föreläsning kan jag ringa upp dig då på Skype. Men självklart! Jag kan ställa datorerna där bredvid. Eh, kanske mer undantag än så länge, men det går. Lärare 2: Dom har ju kört det en del som varit sjuka. Lärare 3: Jag har inte tillämpat det praktiskt än, men jag och klassen har talat om det. Tony: Fittja gör det. Lärare 2: Jag det är ju fantastiskt och man kan ju också spela in sin egen föreläsning och sen lägga upp den. Men det man ska veta är ju att det finns ju en del lärare som gjort det och då behöver ju jag inte uppfinna hjulet på nytt. Lärare 3: O ja. Lärare 2: Enkla en del, men en del är ju jättebra. 17

18 Lärare 3: Gå in och titta på en labb t ex jätteroligt! Jag har en f d man som jobbar inom industrin och där är detta med att Skypa en realitet. Man kan inte åka över till Korea och titta på industrirobotar titt som tätt, men man kan Skypa. Det är redan en realitet inom industrin. Helena: Då vill jag fråga för att det här nu ska bli så lyckat som det kan, som ni har beskrivit: det här med att kommunicera, få olika lärverktyg och Skypa. Vad ska till? Lärare: Jag skulle nog vilja haft mer, haft mer Tony: Seminarier? Lärare 3: Nä, nä workshops, tittat mer på det praktiska, lärt om olika program och så. Vi går på den ena föreläsningen efter den andra om hur fantastisk det kan vara och det kan det ju. Det kan ju vara inspirerande. Men asså på nåt sätt är ju det man vill ha det man kan använda och där känner jag att man hade kunnat få väldigt mycket mer av. Alltså tips på hur kan man göra inom de olika ämnena Tony: Jag kan bara inflika, att i det här ingår ett utbildningspaket och det är skolan själv som bestämmer vad man vill göra med detta. Vill skolan ha workshops får de göra detta. Det kan ni göra. Lärare 1: Vi har lämnat önskemål på APT att få jobba praktiskt. Tony: Ja ni har tre tillfällena kvar; jag vet inte vad ni beställt, men det första utbildningstillfället handlade om sociala medier. Det jag säger till alla skolor är at jag kan inget om din personal.; skolan måste själv lägga upp detta. Den som säger att den vill ha workshops rakt igenom får det. Nu ska jag vara tyst. Lärare 2: Jag tycker man skulle behöva prata och diskutera med folk som har jobbat med olika delar. Vad har fungerat jättebra, om det nu är Skype att man spelat in undervisningen eller vad det är. Tony: Jag kan berätta att en skola ska ha en workshop om detta: hur man gör film med eleverna. Första ska hela personalen utbildas och sen introduceras eleverna i detta. Så kan man också göra. Helena: Detta förutsätts alltså för att det ska li lyckat: kunskaper, praktik, erfarenhetsutbyte. Vad krävs mer? Lärare 2: Det är väl att datorerna faktiskt fungerar och det har vi upptäckt att de faktiskt inte riktigt gör. Lärare 1: Vi har haft en del elever som lämnat in. Lärare 2: Och då hamnar en del elever på efterkälken Och det kräver liksom två planeringar. Min dator är inte med, batteriet är inte uppladdat, eller något annat. Då har ju dom inget att göra, men jag har löst det så att en har fått titta på en kompis. Det känns 18

19 ju taskigt att vara så hård men, det tekniska måste ju funka. Vi hade en del problem här i höstas då internet låg ner Helena: Sånt händer ju att en server kraschar, och det kommer hända framöver också. Det får man räkna med, det händer ju sådant och inte bara med datorer. Lärare 1: Men de har ju inte med sig böcker och pennor och sånt om olyckan är framme. När det väl händer då sitter man där och då funkar ingenting. Tony: Men de kan skriva på datorn även om nätet inte funkar. Lärare 1: Ja, ja Lärare 3: Men det här var en dag då inget funkade inte strömmen heller. Helena: Det är då man får gå tillbaka till svarta tavlan. Lärare 1: Ja det funkar också. Helena: Vilka är det som har mest att vinna på den här förändringen? Lärare 2: Eleverna. Men jag lär mig ju också, ju mer jag anstränger mig desto mer lär jag mig också. Lärare 1: Men jag skulle vilja säga att jag tror att eleverna har olika mycket att vinna. Dom mer fokuserade eleverna vinner ju mest. I den grupp som jag har är den kanske så att ungefär hälften av eleverna gör andra saker och då sitter jag inte ner en enda sekund under lektionerna. Och jag vet detta för jag har haft två VFU-elever nu i två veckor och då säger att så fort jag går därifrån plopp och så är det Face Book. Helena: Jag tänkte just fråga vilka andra saker, men det är då Face Book. Lärare 1: Ja dom sitter där bakom sina skärmar och dom är rätt bra på att se ut som dom kanske jobbar. I ett vanligt klassrum ser man att dom inte skriver. Men det funkar inte här. Lärare 2: När jag har gjort föreläsningar då har jag ju kollat att alla skrivit det de ska. Det är undantagsvis om dom inte har gjort. Men då har de ju hunnit vara på face book och någon annanstans. Men jag håller med om att jag måste röra mig mer nu. Jag rör mig runt precis hela tiden. Jag hade ju tänkt att jag skulle kunna göra något på in egen dator också men det går inte. Jag rör mig runt precis hela tiden. Helena: och det är för att hålla koll då? Behöver de mycket hjälp också. Lärare 3: Ja men det är olika också. Jag tror inte det skulle vara samma problem i den nia jag har t e x. Helena: Ja barn är olika. Dom som är fokuserade har mest att vinna, vilka är det då, de som har lite sämre förutsättningar eller gäller det de duktiga också. 19

20 Lärare 1: Båda grupperna lyfts. Dom duktiga, om jag nu utgår från mina ämnen, jag har so och sv. I so:n har vi arbetat med jordbävningar och vulkaner nu. Dom aktiva och fokuserade dom är ute på hur många sidor som helst och hämtar information och läser. De tankar ner bilder, är ute på YouTube hittar fantastiska bilder och skapar fantastiska läromedel för sig själva. Dom ofokuserade dom går ju till Wikipedia, men det är ju ingen skillnad för så jobbade de ju förut också även när vi inte hade datorer: tog den enkla vägen. Jag har läromedel i klassrummet också som de fokuserade eleverna också hinner med för att få så många källor som möjligt till sina arbeten. Men förut satt de ofokuserade med mobilen och sms: ade under bänken med boken framför sig. Nu sitter de med läroboken och datorn framför sig och Wikipedia växelvis med face book. Jag ser ingen skillnad. Och jag tycker inte heller at jag rör mig mer i klassrummet nu. Jag har alltid rört mig mycket. Jag har ingen kateder, utan jag har allt rört mig lika mycket. Förr sa jag: Lägg undan mobilen! Nu säger jag: Gå ut ur sidan. På min tid satt jag och ritade gubbar. Det är ingen större skillnad. Helena: Hur är det med störmomenten i klassrummet, är det någon skillnad på det? Stör de störande mindre? Lärare 2: Både ja och nej. En del sitter med YouTube på och det kan ju störa. Lärare 1: Men jag tycker att jag ka bli alldeles knäpp ibland av att det är heltyst och jag liksom bara siter där. Alla ungar sitter med sina lurar framför datorn och det är knäpptyst: Vad ska jag göra liksom? Man får gå runt och peta på eleverna för att fråga om de behöver hjälp. Men sen finns det ju också andra lektioner där jag går runt och stänger lock och säger du gör fel saker du får göra det här hemma. För så gör jag. Lärare 3: Jag har elever som jobbar avsevärt bättre utan dator. Jag jobbar ju också med läs och skriv. Vissa elever gör ingenting det kan gå dagar, till sista tar jag dator och då kan de skriva en hel sida. Helena: Minsann! Lärare 3: Men det funkar ju också väldigt bra t.ex. för dyslektiker. Jag kan gå fram och undra ibland vad de gör och då sitter de och lyssnar på en text eller jobbar med talsyntes och få en bättre förståelse för det vi jobbar med. Lärare 2: Det har varit förvånansvärt få protester när man ber elever stänga locket. De bara gör det utan protester. Helena: De vill ha ett verbalt utbyte också i klassrummet. Lärare 2: Jaa. Helena: Och den här förändringen nu är bästa för eleverna, vilka ar något att förlora? Tyst. Helena: Eller ka det vara så att alla är vinnare? 20

21 Lärare 2: Kanske de elever som är duktiga på att uttrycka sig muntligt. Man kan tappa bort lite av de muntliga om man inte tänker på det. Man måste hela tiden ge möjlighet till alla redskap och delar. Annars tror jag faktisk at alla är vinnare. Lärare 1: Jag har svårt att bedöma detta eftersom jag bara haft gruppen den här terminen Tony: Än vet vi inte riktigt, men vi kommer tillbaka och då blir det spännande att höra vad ni tycker längre fram för det kommer säkert att förändras i a fall har jag ändrat uppfattning i en del frågor. Lärare1: Jag tänker på de här hyperambitiösa eleverna som kan stressas för helt plötsligt finns inget stopp. Det finns ju snudd på en oändlig mängd information som de kan avvända. Men hur sätter man stopp så, så att man inte får elever som går in i väggen. Sen skulle jag vilja säga läromedelsförlagen, hittills i a fall. Helena: Nu går vi då till ert för-och efterarbete hur detta eventuellt har förändrats. Tony sista fråga. Lärare 3: För mig har det nog blivit väldigt mycket mer. Sen är det de där plattformen som fullt ut inte riktigt blivit anpassad till den verksamhet som är. Det är fler saker som jag behöver göra. Jag kan inte lägga upp en fil för alla elever som jag har exempelvis, utan måste lägga upp fler. Då kan man tänka att det inte tar så lång tid men det gör det tio minuter om dagen blir en hel del. Jag skulle önska att mina ämnen kom upp som ex svenska årskurs 9, engelska årskurs 8 osv. Tony: Vill du att jag ska svara på det eller. Vi tog v-klass även om det inte är riktigt anpassat för grundskolan, men det ska göras. Men det är svårt att komma med synpunkter innan man är där. Lärare 1: En annan baksida är att man alltid kan bi nådd som lärare; man kan alltid skicka in uppgifter och du kan Jag har försökt En av mina kollegor har jobbat jättemycket med formativ bedömning som man ska göra, men det är inte alltid bra. Läraren kan ju också arbeta sönder sig själv och svårt att sätta stopp. Lärare 2: Jag pratade ju innan och allt det här efterarbetet med elever och sånt och sen i ämnena så tror jag att förberedelserna nog har minskat. T.ex. har jag försökt leta efter interaktiva repetitionsuppgifter på nätet och hittat det. Och är det bra repetition då är det, då finns det att hitta direkt. Men det är svårare att hitta för duktiga elever. Jag håller på nu att skriva ett eget läromedel av det vi gått igenom. Jag märker ju att det blir mer struktur, de får ett kompendium men hänvisningar till internetsidor och så där. Så jag tycker nog att det är mindre förarbete, men jag har ju inte en nia heller. Det tror jag är stressande. Lärare 3: Det kan vara stressande det här med att alltid vara tillgänglig. Eleverna som kommer och frågar: har du läst mitt arbete. Jag skickade det igår kl. tio. Nej det har jag inte. För man får ju lite dåligt samvete. Vi kan också ta på oss för mycket tills man tänker till. Det är mycket i den delen. 21

22 Lärare 2: Det är mycket mer med att läsa deras arbeten, men å andra sida slipper man ju släpa alla papper. Helena: Mindre förarbete och mer efterarbete låter som. Lärare 3: jag skulle inte vilja säga att det är mindre förarbete Lärare 1: Nää. Men måste tänka på nytt sätt och det tar ju tid. Lärare 3: Jag har haft svårt at hitta material till engelskan som jag är nöjd med och då måste jag ju sätta mig ner och göra material själv som jag är nöjd med och som jag kan lägga upp på v-klass., eller airdroppa till dom. Det kan ju vara två tre timmar så jag vet inte. Lärare 2: Du har inte använt läroboken då som grund, som jag har i matten och sen använt nätet också. Lärare 3: Nej jag har ju varit ut och tittat vad som finns till Happyboken och det är i stort sett glosor. De vill ju inte släpa sina böcker nu när de har datorerna. Men min plan är att jag ska ha böckerna i klassrummet istället nu till våren, så då är problemet löst. Jag har inte orkat ta tag i det. Men det är inte så där superlätt att hitta bra saker på nätet. Lärare 2: Jag tror att det är farligt att släppa boken helt och tro att allt ska ligga färdigt på nätet. Även om det finns visioner att undervisningen ska vara likvärdig så går man in och tankar ner allt. Lärare 1: Utifrån mitt so-perspektiv tror jag det är jätteviktigt at ha läroboken i klassrummet särskilt för de svaga eleverna där massutbudet kan bli övermäktigt: Vilken sida ska man titta på? De sitter kanske med någon konstig sida från KTH och de förstår ingenting. Och då säger man att i läroboken finns en bas som du kan läsa och då hämtar eleverna den och där förstår de vad som står. Helena: Är det något mer som ni vill säga eller tycker att vi ska anteckna, annars kan vi avrunda detta. Lärare 2: Alltså mina farhågor, det därmed face book och annat sånt där. Jag tycker faktiskt att förvånansvärt många elever faktisk använder datorn till det dom ska. Jag har ju sett vuxna på föreläsningar, hur de gör. Eleverna klarar detta bra. Det är få som jag skulle vilja beslagta datorn av, nästa inga och då handlar det om elever som inte gjorde någonting förut heller. Oron som jag hade att detta skulle bli kaos det känner jag inte längre. Tony: Roligt att höra. Lärare: Jag har inte fler elever nu att skälla på nu. De flesta sköter det här oerhört bra. Helena och Tony: Eleverna var också positiva när vi träffade dem och berömde både skolan och lärarna. 22

23 Lärare 3: Ja vet ju att föräldrarna varit väldigt oroliga för det här med källkritik, men mycket ger sig självt. En elev kan komma och säga på en sida står det så här och på en annan så här, vad är sant? Men då säger gå in och jämför med NE för den kan man tro på och de lär sig att kritiskt granska. De jämför också olika sidor och lär sig att gå till NE och kolla upp. Lärare2: De är också rädda om datorerna och jag tror bara att en dator har gått sönder. Tony och Helena: Stort tack för er tid. 23

24 24

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Resultat Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Fråga 1 Mycket inspirerande (6) till mycket tråkigt (1) att arbeta med etologisidan Uppfattas som mycket inspirerande eller inspirerande

Läs mer

Intervjusvar Bilaga 2

Intervjusvar Bilaga 2 49 Intervjusvar Bilaga 2 Fråga nummer 1: Vad säger ordet motivation dig? Motiverade elever Omotiverade elever (gäller även de följande frågorna) (gäller även de följande frågorna) Att man ska vilja saker,

Läs mer

Sune slutar första klass

Sune slutar första klass Bra vänner Idag berättar Sunes fröken en mycket spännande sak. Hon berättar att hela skolan ska ha ett TEMA under en hel vecka. Alla barnen blir oroliga och Sune är inte helt säker på att han får ha TEMA

Läs mer

En-elev-en-dator, Botkyrka kommun maj 2012. Elevenkäten besvaras senast fredagen den 1 Juni.

En-elev-en-dator, Botkyrka kommun maj 2012. Elevenkäten besvaras senast fredagen den 1 Juni. En-elev-en-dator, Botkyrka kommun maj 2012. Elevenkäten besvaras senast fredagen den 1 Juni. Genom att besvara den här enkäten bidrar du med viktig kunskap om en-till-en-projektet och hjälper oss att förbättra

Läs mer

Skolbesöksmanual. Sammanställd av Djurens Rätts ungdomsgrupp i Helsingborg

Skolbesöksmanual. Sammanställd av Djurens Rätts ungdomsgrupp i Helsingborg Skolbesöksmanual Sammanställd av Djurens Rätts ungdomsgrupp i Helsingborg Ungdomsgruppen i Helsingborg startades hösten 2010 och arbetar mycket med att besöka skolor och klasser för att väcka tankar om

Läs mer

B. Vad skulle man göra för att vara bättre förberedd inför en lektion i det här ämnet?

B. Vad skulle man göra för att vara bättre förberedd inför en lektion i det här ämnet? Studieteknik STUDIEHANDLEDNING Syftet med dessa övningar är att eleverna själva ska fördjupa sig i olika aspekter som kan förbättra deras egen inlärning. arna görs med fördel i grupp eller parvis, och

Läs mer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg) Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,

Läs mer

om läxor, betyg och stress

om läxor, betyg och stress 2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har

Läs mer

Barn och skärmtid inledning!

Barn och skärmtid inledning! BARN OCH SKÄRMTID Barn och skärmtid inledning Undersökningen är gjord på uppdrag av Digitala Livet. Digitala Livet är en satsning inom Aftonbladets partnerstudio, där Aftonbladet tillsammans med sin partner

Läs mer

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Tilla ggsrapport fo r barn och unga Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad

Läs mer

HÖJ DINA SO- BETYG! Allmänna tips

HÖJ DINA SO- BETYG! Allmänna tips HÖJ DINA SO- BETYG! Allmänna tips Det finns flera saker du kan göra både i klassrummet och utanför klassrummet som gör att du kommer få enklare att höja dina betyg, både i SO och i andra ämnen. 1. Läs

Läs mer

Studieteknik. Använd hjälpmedel För att kunna lära dig på ett effektivt och roligare sätt måste du använda alla hjälpmedel som finns tillgängliga:

Studieteknik. Använd hjälpmedel För att kunna lära dig på ett effektivt och roligare sätt måste du använda alla hjälpmedel som finns tillgängliga: Studieteknik Sätt upp mål och ha något roligt som morot Sätt upp några få, större mål för terminen. Det kan till exempel vara att höja betyget i något eller några ämnen. För att målen inte ska verka avlägsna

Läs mer

Så här gör du för att. vuxna ska. lyssna på dig. Läs våra tips

Så här gör du för att. vuxna ska. lyssna på dig. Läs våra tips Så här gör du för att vuxna ska lyssna på dig Läs våra tips Vuxna kan lära sig mycket av oss. Vi tänker på ett annat sätt och vet grejer som de inte tänkt på. Det här är en tipsbok Du träffar många vuxna

Läs mer

Utvärdering 2015 deltagare Voice Camp

Utvärdering 2015 deltagare Voice Camp Utvärdering 15 deltagare Voice Camp 8 deltagare Har det varit roligt på lägret? (%) 1 8 6 4 1 Ja Nej Varför eller varför inte? - Enkelt, jag älskar att sjunga och det är alltid kul att träffa nya vänner

Läs mer

Rapport från satsningen En dator per elev i årskurs 7-8

Rapport från satsningen En dator per elev i årskurs 7-8 KROKOM2500, v1.0, 2012-02-29 RAPPORT ENKÄT 1 (10) Datum 6/5 2013 Barn och utbildningsnämnden Monica Andersson IT-pedagog 0640-16 377, monica.andersson@krokom.se Rapport från satsningen En dator per elev

Läs mer

ipads i skolan Vanliga frågor och svar (FAQ)

ipads i skolan Vanliga frågor och svar (FAQ) Vanliga frågor och svar (FAQ) Har du frågor om om? Titta här om du kan hitta ett svar på din fråga! Om du inte gör det - kontakta ditt barns lärare eller någon av kontaktpersonerna. Du hittar kontaktuppgifter

Läs mer

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 - Har du verktyg för att bemöta din oroliga och nedstämda tonåring? Föräldrakursen oro/nedstämdhet är ett samarbete mellan Råd & stöd, Gamla Uppsala familjeenhet

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Sammanfattning av enkäten en till en projektet

Sammanfattning av enkäten en till en projektet Sammanfattning av enkäten en till en projektet Tack för att ni tog er tid att svara på enkäten. Vi på 4-6 har sammanställt resultatet, och även gjort små förklaringar och svar till frågor, eller kommentarer

Läs mer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg) Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet. Det kan ha varit ett LAN, ett musikarrangemang, en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske skött ett

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

2. Hur tycker du att stämningen i sjuan i stort har förändrats under året glädje, trygghet, gemenskap och kommunikation?

2. Hur tycker du att stämningen i sjuan i stort har förändrats under året glädje, trygghet, gemenskap och kommunikation? 1. Hur tycker du att det har varit att gå i sjuan som helhet? Gör ett omdöme som handlar om rolighetsgraden (hur kul det har varit) och ett omdöme som handlar om hur du upplever ditt lärande (hur mycket

Läs mer

Demokrati & delaktighet

Demokrati & delaktighet Demokrati & delaktighet Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:

Läs mer

Kapitel 1 - Hej Hej! Jag heter Lola. Och jag är 10 år och går på vinbärsskolan som ligger på Gotland. Jag går i skytte och fotboll. Jag älskar min bästa vän som heter Moa. Jag är rädd för våran mattant

Läs mer

Lärarrummet för lättläst lattlast.se/larare

Lärarrummet för lättläst lattlast.se/larare Kampen mot klockan - funderingsfrågor, diskussion om tid och skrivövning Ämne: Svenska, SVA, Årskurs: 7-9 Lektionstyp: reflektion, diskussion, skrivövning Lektionsåtgång: 2-5 Upp och hoppa! hojtar mamma.

Läs mer

1. Sätt upp mål och ha något roligt som morot delmål

1. Sätt upp mål och ha något roligt som morot delmål Studieteknik Studieteknik innebär hur man studerar och ska underlätta studierna. Målet är att lära sig så mycket som möjligt under den planerade tiden. Man blir effektiv, får kontroll och slipper stress!

Läs mer

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Under våren 2015 gjordes en enkät på som handlade om trivsel, trygghet och barnens delaktighet. Enkäten riktades mot er som föräldrar,

Läs mer

1. Låt mej bli riktigt bra

1. Låt mej bli riktigt bra 1. Låt mej bli riktigt bra Rosa, hur ser en vanlig dag i ditt liv ut? Det är många som är nyfikna på hur en världsstjärna har det i vardagen. Det börjar med att min betjänt kommer in med frukost på sängen.

Läs mer

Kapitel 1 hej Hej jag heter Trulle jag har ett smeknamn de är Bulle. Min skola heter Washinton Capitals jag går i klass 3c de är en ganska bra klass.

Kapitel 1 hej Hej jag heter Trulle jag har ett smeknamn de är Bulle. Min skola heter Washinton Capitals jag går i klass 3c de är en ganska bra klass. Kapitel 1 hej Hej jag heter Trulle jag har ett smeknamn de är Bulle. Min skola heter Washinton Capitals jag går i klass 3c de är en ganska bra klass. Jag har en kompis i min klass han är skit snäll mot

Läs mer

Killen i baren - okodad

Killen i baren - okodad Killen i baren - okodad 1. R: (Säger sitt namn och hälsar välkommen.) K: Tack. Ja, e hmm jag tänkte väl bara säga så här att det känns djävligt konstigt å vara här. Jag brukar gå till doktorn när jag...

Läs mer

Lidköping, Sockerbruket 071109

Lidköping, Sockerbruket 071109 Arbetsgruppen Regionalt handlingsprogram Barn och ungas kultur och fritid -------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Lidköping,

Läs mer

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ...

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER 1 Vi på Kung Saga gymnasium har som mål att arbeta med att ni elever ska få en bra förberedelse för ert vuxenliv, det tycker vi är det viktigaste. Andra mål som vi arbetar

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

Tro på dig själv Lärarmaterial

Tro på dig själv Lärarmaterial sidan 1 Författare: Eva Robild och Mette Bohlin Vad handlar boken om? Den här boken handlar om hur du kan få bättre självkänsla. Om du har bra självkänsla så blir du mindre stressad. I boken får du tips

Läs mer

Pojke + vän = pojkvän

Pojke + vän = pojkvän Pojke + vän = pojkvän Min supercoola kusin Ella är två år äldre än jag. Det är svårt att tro att det bara är ett par år mellan oss. Hon är så himla mycket smartare och vuxnare än jag. Man skulle kunna

Läs mer

För att undervisningen skulle fungera var det nödvändigt att arbeta i mindre grupper. Då kunde barnen jobba i sin egen takt.

För att undervisningen skulle fungera var det nödvändigt att arbeta i mindre grupper. Då kunde barnen jobba i sin egen takt. 68 Årskurslöst är min modell Det blev roligare att vara lärare under 80-talet. Eleverna blev mer öppna och spontana. När den nya läroplanen kom 1980 ökade också den pedagogiskafriheten. Jag fick lättare

Läs mer

Hej snygging Hej. Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig.

Hej snygging Hej. Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig. Hej snygging Hej Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig. Lyssna din lilla hora! Jag känner folk som gillar att spöa på tjejer, de tvekar inte att hoppa på ditt huvud. Vill du det???

Läs mer

Tema 3 När kroppen är med och lägger sig i. Vi uppfinner sätt att föra ett budskap vidare utan att prata och sms:a.

Tema 3 När kroppen är med och lägger sig i. Vi uppfinner sätt att föra ett budskap vidare utan att prata och sms:a. Tema 3 När kroppen är med och lägger sig i Vi uppfinner sätt att föra ett budskap vidare utan att prata och sms:a. När vi vill berätta för andra vad vi tänker och känner kan vi göra det på olika sätt.

Läs mer

Kan logga in och ha strategier för att minnas sitt lösenord. Kan ta hand om och hanterar sin enhet. Kan starta och stänga av sin enhet.

Kan logga in och ha strategier för att minnas sitt lösenord. Kan ta hand om och hanterar sin enhet. Kan starta och stänga av sin enhet. Eskilstuna kommun Digitalia Lägg till ELEVEN framför varje fält när du läser planen. Lycka till! Hantering av digitala enheter Fritidshem F 1-3 4-6 7-9 Får lära sig att ladda ner appar till en surfplatta

Läs mer

Årsberättelse 2013-2014

Årsberättelse 2013-2014 Årsberättelse 2013-2014 Optima Paul Hallvar gata madebyloveuf@hotmail.com Affärsidé/ Verksamhetsidé Vårt företag virkar mattor och korgar. Vi har gjort en produktionsplan där vi har delat upp uppgifterna

Läs mer

Lyssna på oss. Vi vet. Ungdomsexperterna på BUP i Karlstad tipsar. föräldrar och andra vuxna vad de behöver lära sig för att ge barn och unga bra stöd

Lyssna på oss. Vi vet. Ungdomsexperterna på BUP i Karlstad tipsar. föräldrar och andra vuxna vad de behöver lära sig för att ge barn och unga bra stöd Lyssna på oss. Vi vet. Ungdomsexperterna på BUP i Karlstad tipsar föräldrar och andra vuxna vad de behöver lära sig för att ge barn och unga bra stöd Föräldrar borde förstå att man inte kan diskutera när

Läs mer

ipad i skolan Vanliga frågor och svar (FAQ) för skolledare och personal

ipad i skolan Vanliga frågor och svar (FAQ) för skolledare och personal ipad i skolan Vanliga frågor och svar (FAQ) för skolledare och personal Har du frågor om om ipad i skolan? Titta här om du kan hitta ett svar på din fråga! INNEHÅLLSFÖRTECKNING Frågor om problem Vad händer

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Kapitel 2 - Brevet 6-7 Kapitel 3 - Nycklarna 8-9 Kapitel 4 - En annan värld 10-11 Albin Kapitel 5 - En annorlunda vän 12-13 Kapitel 6 - Mitt uppdrag 14-15 Kapitel 7 -

Läs mer

V.A.T lärstilstest och studieteknik

V.A.T lärstilstest och studieteknik Namn Mål och syfte V.A.T lärstilstest och studieteknik o Ökad motivation till skolarbete. o Ökad självinsikt o Ökad kunskap om studieteknik o Ökad insikt om egna behov för bäst lärande. Förslag till ämne

Läs mer

Utvärdering/sammanställning av UM Lönnens utåtriktade arbete läsåret 09/10

Utvärdering/sammanställning av UM Lönnens utåtriktade arbete läsåret 09/10 Utvärdering/sammanställning av UM Lönnens utåtriktade arbete läsåret 9/ Grundskolor Ungdomsmottagningen Lönnen gör inför varje ny termin ett utskick till 19 grundskolor där vi erbjuder deras elever (i

Läs mer

Vänersborg Samlevnadskurs 2001-10-04

Vänersborg Samlevnadskurs 2001-10-04 Detta var bra 1 Precis allting! Det har verkligen varit två perfekta dagar 2 Bra övningar. Trevliga och berikande diskussioner. 4 Allting. Bra med möte ungdomar och vuxna. 5 Både föreläsningarna och de

Läs mer

I do for money sattes upp i regi av Åsa Olsson på Dramalabbet under Teater Scenario 2008.

I do for money sattes upp i regi av Åsa Olsson på Dramalabbet under Teater Scenario 2008. I do for money sattes upp i regi av Åsa Olsson på Dramalabbet under Teater Scenario 2008. (journalist) och (sexsäljare) befinner sig i en bar i Pattaya, Thailand. En intervjusituation. och det va som om

Läs mer

Billie: Avgång 9:42 till nya livet (del 1)

Billie: Avgång 9:42 till nya livet (del 1) LEKTIONER KRING LÄSNING Lektionsövningarna till textutdragen ur Sara Kadefors nya bok är gjorda av ZickZack Läsrummets författare, Pernilla Lundenmark och Anna Modigh. Billie: Avgång 9:42 till nya livet

Läs mer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer 2009-04-16 Sid: 1 (7) Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer Det var en gång en kanin som hette Kalle. Han bodde på en grön äng vid en skog, tillsammans med en massa andra kaniner. Kalle hade

Läs mer

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 24 september 2013 Vad har varit bra under dagen? Tänkvärt - Kommunikation viktigt för att förebygga konflikter Givande dag, lugnt och bra tempo Håkan - Bra föreläsare,

Läs mer

Utskrift av inspelat samtal hos Arbetsförmedlingen

Utskrift av inspelat samtal hos Arbetsförmedlingen BJÖRN L BERGLUND UTSKRIFT AV SAMTAL HOS AF 1 (9) Utskrift av inspelat samtal hos Arbetsförmedlingen Samtalet ägde rum hos Arbetsförmedlingen i Sollentuna tisdag 13 juni 2006 kl. 11.00 Inspelningen är cirka

Läs mer

Tom var på väg till klassrummet, i korridoren såg han en affisch det stod så här:

Tom var på väg till klassrummet, i korridoren såg han en affisch det stod så här: -Hörde du ljudet? -Var inte dum nu Tom sa Tobias! Klockan ringde. Rasten var slut, dom hade sv efter. När de kom in sa sura Margareta idag ska vi skriva en bok med åtta kapitel och du Tom får hemläxa.

Läs mer

Det goda boksamtalet- en ömsesidig dialog Våra gemensamma tankar för att boksamtalet ska bli bra, Sa 1a och Språkintroduktionen.

Det goda boksamtalet- en ömsesidig dialog Våra gemensamma tankar för att boksamtalet ska bli bra, Sa 1a och Språkintroduktionen. Våra gemensamma tankar för att boksamtalet ska bli bra, Sa 1a och Språkintroduktionen. I boksamtalet vill jag att de andra i gruppen ska- ha ett mordiskt intresse, brinnande blick, öronen på skaft och

Läs mer

Så bra är ditt gymnasieval

Så bra är ditt gymnasieval Så bra är ditt gymnasieval fakta om kvaliteten på alla program och skolor w sidan 4: programmen som ger jobb 6: de gör mest för att alla elever ska nå målen 8: utbildningarna med högst betyg 10: skolorna

Läs mer

Thomas i Elvsted Kap 3.

Thomas i Elvsted Kap 3. Kap 3 Nu börjar träningen Imre, inte Ymre När kommer din pappa, frågar jag Lappen, vi kanske ska dela upp innan. Han är redan hemma, han jobbar på Metallen med datorer, säger Lappen, så vi ska nog strax

Läs mer

Det blåste nästan storm ute. Trädens

Det blåste nästan storm ute. Trädens 1 Det blåste nästan storm ute. Trädens kronor böjde sig för vinden och löven låg i frusna drivor på marken. Det var onsdagen före höstlovet. Måste vi gå ut på rast? sa Maja när skolklockan ringde. Nej,

Läs mer

Mitt Jobb svenska som andraspråk

Mitt Jobb svenska som andraspråk Sara elektriker AV-nummer 41511tv 2 Programvinjett /Sara är i en lägenhet, hon spikar, borrar och monterar./ SARA elektriker. Jag är utbildad starkströmselektriker. Jag har ju alltid gillat mycket tekniska

Läs mer

EU Barn Online II (31/03/2010) 9-10 ÅRINGAR

EU Barn Online II (31/03/2010) 9-10 ÅRINGAR KOPIERA ID- NUMMER FRÅN KONTAKTBLADET LANDSKOD STICKPROVSN UMMER ADRESSNUMMER INTERVJUARENS NAMN OCH NUMMER ADRESS: POSTNUMMER TELEFONNUMMER EU Barn Online II (31/03/2010) 9-10 ÅRINGAR HUR MAN FYLLER I

Läs mer

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att Hej! Du som har fått den här broschyren har antagligen ett syskon som har ADHD eller så känner du någon annan som har det. Vi har tagit fram den här broschyren för att vi vet att det inte alltid är så

Läs mer

STRESS ÄR ETT VAL! { ledarskap }

STRESS ÄR ETT VAL! { ledarskap } { ledarskap } STRESS ÄR ETT VAL! SLUTA SÄTTA PLÅSTER PÅ DINA SYMPTOM NÄR DU ÄR STRESSAD. LÖS PROBLEMEN VID KÄLLAN ISTÄLLET OCH FUNDERA ÖVER VILKA VAL DU GÖR SOM CHEF. E n undersökning visar att 70 procent

Läs mer

MO1002_HT17. Antal svar: 4

MO1002_HT17. Antal svar: 4 MO00_HT7 Antal :. Vad var bäst med kursen? Vad var bäst med kursen? Helheten dvs bredden i innehållet Intressant överblick över hur allt är uppbyggt och självklart smarta och trevliga kamrater De engagerade

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Målplanering för relationer Exempel 3:1

Målplanering för relationer Exempel 3:1 Målplanering för relationer Exempel 3:1 Våra relationer mår bra av en fungerande arbetsfördelning hemma. Ställer upp för maka/make och barn. Sköter allt hemarbete trots mera smärta. Täta konflikter. Känner

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig 2014 Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan

Läs mer

Vad tycker du om kursen som helhet? 1 - Mycket dålig 0 0% 2 1 2% 3 0 0% % 5 - Mycket bra 25 57%

Vad tycker du om kursen som helhet? 1 - Mycket dålig 0 0% 2 1 2% 3 0 0% % 5 - Mycket bra 25 57% 44 svar Sammanfattning Se hela svar Hur stor andel av undervisningen har du deltagit i? Ingen undervisning All undervisning 1 - Ingen undervisning 0 0% 2 0 0% 4 0 0% 5 1 2% 6 0 0% 7 3 7% 8 1 2% 9 20 45%

Läs mer

Att våga tala. - går det att lära sig? Mina egna små erfarenheter... Fredrik Bengtsson

Att våga tala. - går det att lära sig? Mina egna små erfarenheter... Fredrik Bengtsson Att våga tala - går det att lära sig? Mina egna små erfarenheter... Fredrik Bengtsson Vad jag tänkte prata om... Vem är jag? Vad gör jag här? min bakgrund som talare Går det att lära sig att våga nåt?

Läs mer

Utvärdering deltagare 2013 v.7-9 31 deltagare

Utvärdering deltagare 2013 v.7-9 31 deltagare Utvärdering deltagare 13 v.7-9 31 deltagare Tycker du att det har varit kul att vara på läger? (%) 1 8 4 1 Ja Nej Varför eller varför inte? - För att man fick nya kompisar, fick göra det man tycker om

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning ÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning Ordlista stålskena fraktur brott i handleden akuten amputering konvention avtal efterskott omprövning överklaga SJUVÅRD VID ILLFÄLLIG VISELSE UOMLANDS

Läs mer

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Bakrund.2 Syfte,frågeställning,metod...3 Min frågeställning..3 Avhandling.4,

Läs mer

BESTÄLLARSKOLAN #4: VAD KOSTAR DET ATT GÖRA FILM?

BESTÄLLARSKOLAN #4: VAD KOSTAR DET ATT GÖRA FILM? Sida 1/7 BESTÄLLARSKOLAN #4: VAD KOSTAR DET ATT GÖRA FILM? I detta avsnitt kommer du upptäcka bland annat: Hur du sparar halva reklamfilmskostnaden Vad det är som kostar i en film Vad du måste berätta

Läs mer

EXEMPELTEXTER SKRIVA D

EXEMPELTEXTER SKRIVA D EXEMPELTEXTER SKRIVA D Beskriv Må bra (s. 13) En god hälsa är viktig. Om man vill ha ett långt och bra liv, måste man ta hand om både kropp och själ. Jag försöker äta rätt för att må bra. Jag väljer ofta

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

jonas karlsson det andra målet

jonas karlsson det andra målet jonas karlsson det andra målet noveller wahlström & widstrand 064802Det andra målet.orig.indd 3 12/21/06 3:03:00 PM Wahlström & Widstrand www.wwd.se Jonas Karlsson 2007 Tryck: GGP Media GmbH, Tyskland

Läs mer

Kapitel 1 Hej! Jag heter Jessica Knutsson och jag går på Storskolan. Jag är nio år. Jag har blont hår och små fräknar. Jag älskar att rida.

Kapitel 1 Hej! Jag heter Jessica Knutsson och jag går på Storskolan. Jag är nio år. Jag har blont hår och små fräknar. Jag älskar att rida. Kapitel 1 Hej! Jag heter Jessica Knutsson och jag går på Storskolan. Jag är nio år. Jag har blont hår och små fräknar. Jag älskar att rida. Min bästa kompis heter Frida. Frida och jag brukar leka ridlektion

Läs mer

Namn: Klass: IUP-häftet. F- klass. Med hjälp av IUP-häftet kan elever, pedagoger och vårdnadshavare på Sofia skola förbereda utvecklingssamtalen.

Namn: Klass: IUP-häftet. F- klass. Med hjälp av IUP-häftet kan elever, pedagoger och vårdnadshavare på Sofia skola förbereda utvecklingssamtalen. Namn: Klass: F- klass IUP-häftet Med hjälp av IUP-häftet kan elever, pedagoger och vårdnadshavare på Sofia skola förbereda utvecklingssamtalen. 1 Vad är IUP-häftet? Det här är ditt IUP-häfte där du utvärderar

Läs mer

#Killmiddag. För högstadiet och gymnasiet. Obs: Ladda ned instruktionsbladet på killmiddag.se innan ni sätter igång.

#Killmiddag. För högstadiet och gymnasiet. Obs: Ladda ned instruktionsbladet på killmiddag.se innan ni sätter igång. För högstadiet och gymnasiet Obs: Ladda ned instruktionsbladet på killmiddag.se innan ni sätter igång. Konceptet är framtaget av Make Equal och frågorna är en del avsatsningen Allt vi inte pratar om. Läs

Läs mer

Publicerat med tillstånd Tidningsmysteriet Text Martin Widmark Bild Helena Willis Bonnier Carlsen 2005

Publicerat med tillstånd Tidningsmysteriet Text Martin Widmark Bild Helena Willis Bonnier Carlsen 2005 Kapitel 3 är de kommer ut från Pia Penn-Tax rum, frågar Lasse: Varför var Marklund så stressad? Och varför river han i fotografens lådor, säger Maja. De tittar på nästa dörrskylt: Sigge Jansson reporter,

Läs mer

En elev en dator, Botkyrka kommun sept Elevenkäten besvaras senast 11

En elev en dator, Botkyrka kommun sept Elevenkäten besvaras senast 11 En elev en dator, Botkyrka kommun sept. 2013. Elevenkäten besvaras senast 11 Genom att besvara den här enkäten bidrar du med viktig kunskap om en till en projektet och hjälper oss att förbättra och utveckla

Läs mer

Stefan hade inte hängt med, det tog ett ögonblick innan han kunde svara. Öh från Sverige? Pojken fick en rynka mellan ögonbrynen, lät lite irriterad

Stefan hade inte hängt med, det tog ett ögonblick innan han kunde svara. Öh från Sverige? Pojken fick en rynka mellan ögonbrynen, lät lite irriterad BARCELONA 2008 Stefan och Karin hade skaffat mobiltelefonen nästan genast när de anlände till Barcelona drygt en månad tidigare. De hade sedan dess haft den inom räckhåll alla dygnets timmar, varit måna

Läs mer

Vi vill veta vad du tycker om skolan.

Vi vill veta vad du tycker om skolan. Vi vill veta vad du tycker om skolan. 1 Hjälp oss att läsa dina svar med vår maskin Dina svar kommer att läsas med hjälp av en maskin. För att det ska fungera ber vi dig att tänka på följande när du svarar:

Läs mer

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola?

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola? 1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan Gymnasieskolan Går inte i grund- eller gymnasieskola. Du behöver inte svara på fler frågor. Viktigt, skicka ändå in blanketten!

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

Hjälp min planet Coco håller på att dö ut. Korvgubbarna har startat krig Kom så fort du kan från Tekla

Hjälp min planet Coco håller på att dö ut. Korvgubbarna har startat krig Kom så fort du kan från Tekla Kapitel 1 Hej jag heter Albert och är 8 år. Jag går på Albertskolan i Göteborg. Min fröken heter Inga hon är sträng. Men jag gillar henne ändå. Mina nya klasskompisar sa att det finns en magisk dörr på

Läs mer

Marie Oskarsson Helena Bergendahl

Marie Oskarsson Helena Bergendahl Marie Oskarsson Helena Bergendahl Kapitel 1 Det var alldeles tyst i klass 2 B. Jack satt med blicken envist fäst i skrivboken framför sig. Veckans Ord var ju så roligt Han behövde inte kolla för att veta

Läs mer

Mental träning termin 2 HT-10 Sida 1 av 1

Mental träning termin 2 HT-10 Sida 1 av 1 1 av 11 2010-12-13 16:22 Mental träning termin 2 HT-10 Sida 1 av 1 Antal besvarade enkäter: 15 1 Hur tycker du att målen för momentet har uppfyllts? Vi har väl uppfyllt de delarna bra. Jag tycker det känns

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola Projektmaterial EN REFLEKTION ÖVER DATAUNDERVISNING OCH SAMARBETE Birkagårdens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Blixten och hans Vänner kapitel 5

Blixten och hans Vänner kapitel 5 Kapitel 5 I vilket Blixten möter Jaja och Nänä. Det blixtrade till i Idériks gröna huvud. "Jag fick en ny idé", ropade han. "Vi gör om hela museet till en djungel! "Ja", skrek Idérika, "med träd och blommor

Läs mer

INTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR

INTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR INTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR INLEDNING INTERAKTION: SAMVERKAN, SAMSPEL ELLER ÖMSESIDIG PÅVERKAN? Vad betyder det att något är interaktivt? Det är lite av ett modeord och många vill använda det. Många gånger

Läs mer

Vår tanke med den här lärarhandledningen är att ge er förslag på arbetsformer och diskussionsuppgifter att använda i arbetet med boken. Mycket nöje!

Vår tanke med den här lärarhandledningen är att ge er förslag på arbetsformer och diskussionsuppgifter att använda i arbetet med boken. Mycket nöje! 1 Vår tanke med den här lärarhandledningen är att ge er förslag på arbetsformer och diskussionsuppgifter att använda i arbetet med boken. Mycket nöje! Lärarhandledningen är gjord i mars 2014 av Lena Nilsson

Läs mer

Vad svarade eleverna?

Vad svarade eleverna? Vad tycker eleverna om sina skolor? Vad svarade eleverna? Tjej 78 50 % Kille73 47 % Vill inte svara 8 5 % Vad är det bästa med din skola? att man känner alla. maten och att fröknarna har tid med en bra

Läs mer

Retorik - våra reflektioner. kring. Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens handbok samt www.retorik.com

Retorik - våra reflektioner. kring. Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens handbok samt www.retorik.com Berättare blir man genom att göra två saker så ofta som möjligt: 1. Lyssna. 2. Berätta. I den ordningen. Och omvänt. Om och om igen. Retorik - våra reflektioner kring Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens

Läs mer

Personalenkäten, En elev en dator, gymnasieskolan i Botkyrka kommun, besvaras senast fredagen den 1 februari 2013.

Personalenkäten, En elev en dator, gymnasieskolan i Botkyrka kommun, besvaras senast fredagen den 1 februari 2013. Personalenkäten, En elev en dator, gymnasieskolan i Botkyrka kommun, besvaras senast fredagen den 1 februari 2013. Genom att besvara den här enkäten bidrar du med viktig kunskap om en till en projektet

Läs mer

Fundera på, samtala Fundera på, samtala

Fundera på, samtala Fundera på, samtala 2 Min egen berättelse Att skriva min berättelse var som en upptäcktsresa i mig själv. Det var inte alltid lätt. Ibland var det jättetungt, om jag ska vara ärlig, men det kändes alltid meningsfullt. Jag

Läs mer

Den kidnappade hunden

Den kidnappade hunden Den kidnappade hunden Lisa, Milly och Kajsa gick ner på stan med Lisas hund Blixten. Blixten var det finaste och bästa Lisa ägde och visste om. När de var på stan gick de in i en klädaffär för att kolla

Läs mer