Ett direkttextningssystem för SVT

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ett direkttextningssystem för SVT"

Transkript

1 Ett direkttextningssystem för SVT 1 Beskrivning av projekt 1.1 Bakgrund Sveriges Television (SVT) skall i enlighet med nu gällande sändningstillstånd tillse att minst 65% av programmen i företagets huvudkanaler (SVT1 och SVT2) är textade. Textning av TV-program sker för att personer med hörselnedsättning skall kunna ta del av SVT:s programutbud. Det beräknas att drygt 1 miljoner svenska har hörselskador eller hörselnedsättning av sådan art att textning är nödvändigt för att uppnå full begriplighet. Frågan om programtextning i TV har i olika omgångar uppmärksammats av riksdagen och riksdagens kulturutskott. Ett flertal motioner med krav på bättre textservice har behandlats och textningen av SVT:s program utgör en prioriterad fråga för den nu sittande statliga public service-utredningen. SVT arbetar aktivt för att utveckla volymen textade program, med målsättning att så snart tekniken gör det möjligt, närma oss hundraprocentig texning. Det finns också förväntningar om ökade krav i ett nytt sändningstillstånd. Men för att nå sådana höga mål krävs dock en ny teknisk lösning för textproduktion vid direktsända program. Av dessa skäl är det viktigt att ett nytt verktyg för direkttextning blir tillgängligt de närmaste åren. Utan ett sådant kommer SVT inte att nå upp till det långsiktiga målet om full textning. Den nu använda arbetsmetoden utvecklades på 1980-talet och bygger på snabbinskrivning av text via sk Velotype-tangentbord. Manuell snabbtextning är mycket krävande och någon utveckling sker inte längre av de tekniska hjälpmedel som används. I några länder har därför en övergång skett till automatisk taligenkänning för hantering av direkttextning. Den nya tekniken har visat sig vara en bra metod. Man använder då i första hand så kallade skuggtalare som formulerar och uttalar den text som skall visas. Man kan därför göra taligenkänningen talaranpassad. Automatisk taligenkänning förutsätter emellertid att en språklig infrastruktur finns tillgänglig. Av naturliga skäl har skapandet av denna grundval främst inriktats på ett begränsat antal världsspråk. Taligenkänningstekniken är därför idag enbart förbehållen TV-företag som verkar inom stora språkområden, exempelvis BBC. Även om teknik och metoder idag alltså föreligger för programtextning via automatisk taligenkänning utgör bristen på infrastruktur för svenska ett avgörande hinder för att ta i bruk en modern teknik. SVT tog under 2006 initiativ till en offentlig upphandling i syfte att låta utveckla en taligenkänningsmjukvara på svenska. Upphandlingen fick dock avbrytas eftersom ingen anbudslämnare kunde infria de uppställda kraven eller ansåg det vara av intresse att utveckla den nödvändiga grundstrukturen för ett så litet språk som det svenska. Det är mot bakgrund av ovanstående förhållanden som här deltagande parter tagit initiativ till ett projekt med mål att utveckla en svensk infrastruktur för taligenkänning.

2 1.2 Mångsidig användbarhet Även om det ursprungliga behovet emanerar från ett intresse av att utveckla direkttextningen av TV-program utgör detta enbart en av en mängd möjliga tillämpningar för en svensk taligenkänningsinfrastruktur. Ett stort antal intressen och behov både inom den offentliga sektorn och i det privata näringslivet skulle kunna tillgodoses när talat språk i näst intill realtid kan överföras till skriven text. Genom att koppla olika applikationer till en lämpligt utformad språkdatabas kan en stor mångsidighet i funktionalitet och användande uppnås. Framtagandet av en infrastruktur för svensk taligenkänning skall därför inte betraktas som ett specifikt intresse för personer med hörselskador eller hörselnedsättning, eller för användning inom televisionen, utan bör framför allt ses en vital nationell angelägenhet med stor näringspolitisk och kulturell räckvidd. Utvecklingen av den taligenkänningsteknik som idag efterfrågas av SVT möjliggör tillämpningar inom andra områden, som exempelvis textning av befintliga arkiv och indexering och sökning i talmaterial och talarberoende dikteringstillämpningar. Detta projekt lägger därutöver en viktig grund för fortsatt utveckling mot framtida, mer avancerade tillämpningar. Bland dessa kan nämnas direkttextning utan skuggtalare eller talaroberoende dikteringstjänster. I figur 1 nedan beskrivs närliggande tillämpningar inom storvokabulärtaligenkänning för naturligt tal och deras relationer av svårighetsgrad/teknikhöjd. SVT:s talarberoende tekniska målsättning i dagsläget är markerad med tjock ram där textning innefattar både igenkänning av skuggtalare och rättning av igenkänningsresultatet. Figur 1. Illustration av olika närliggande taligenkänningstillämpningar. 1.3 Behov och prestanda Den efterfrågade taligenkänningsmjukvaran skall ha tillräckliga prestanda för att klara talarberoende taligenkänning av kontinuerligt talat språk. SVT:s behov av taligenkänning skiljer sig från merparten av andra tillämpningar eftersom stora krav ställs avseende talhastighet och igenkänningsnoggrannhet. Vid erfarenheter dragna från röststyrd direkttextning i andra länder och vid faktiska försök på SVT med dagens befintliga svenska taligenkänningssystem har en miniminivå hittats för träffsäkerhet och igenkänningshastighet. Denna nivå är satt så att taligenkänning ska vara praktiskt användbar vid storskalig direkttextning med bibehållen kvalitet motsvarande dagens manuella Velotype-textning. Ordigenkänningsnivån skall med marginal överstiga 90 % i genomsnitt för ett 30 minuters återdikterat tv-program av nyhetskaraktär. Igenkänningstiden per ord skall i genomsnitt vara under tre sekunder och får aldrig överstiga fyra sekunder. En igenkänningsmotor som designas för att klara SVT:s behov skiljer sig därmed från merparten av de system som idag finns på marknaden för att klara detta nästan-realtidskrav med stor ordlista. I första fasen skall systemet klara att texta väderpresentationer. Därefter sker en utvärdering av uppnått resultat och beslut fattas om projektets fortsättande in i fas två. Den andra fasen innebär en breddning av systemets tillämpningsområden med vidare utveckling till nya språkliga

3 domäner. Detta för att nå fram till det slutliga målet där taligenkänningen måste hålla sådan kvalitet att tv-program av allmän karaktär kan textas. Försök på SVT har visat att det är mycket svårt att karaktärisera program så att de faller inom väl avgränsade domäner. Basordlistan måste därför vara omfattande. SVT:s önskemål är att den motsvarar i storlek Svenska akademins ordlista samt även innehåller egennamn och ortsnamn i den omfattning som vanligen förekommer i svenskt tal. Ordlistans storlek skall i ringa omfattning påverka igenkänningstid och igenkänningsnivå. Ett ord som saknas i ordlistan skall i möjligaste mån inte feltolkas. Befintlig taligenkänningsteknik tolkar oftast saknade ord så att hela den omkringliggande meningen blir förvanskad. SVT:s önskemål är att om taligenkänningssannolikheten ligger under ett givet tröskelvärde skall en felaktig tolkning inte göras utan textaren skall istället uppmärksammas så att manuell korrigering kan göras. De försökspersoner som SVT har använt (både utbildade direkttextare och andra) har kunnat lära sig att utföra denna korrigering samtidigt som man fortsätter att återdiktera pågående program. Detta förutsatt att igenkänningsnivån är tillräcklig så att korrigering maximalt behöver göras några gånger i minuten. Utmärkande för ord som behöver korrigeras är enligt SVT:s erfarenheter att de under pågående sändning kommer att återupprepas ett antal gånger, men att de senare inte kommer att förekomma i tv-program på lång tid. För att på lång sikt garantera systemets användbarhet och prestanda krävs ett kontinuerligt arbete med systemunderhåll och uppdatering av tal- och språkdata. Detta arbetsområde, som skulle kunna beskrivas som en fas tre, omfattas inte av detta projekt. Delprojektets syfte är att studera rimligheten i ovan ställda krav och eventuella alternativa lösningar för att slutresultatet på textningsservicen till tittarna håller motsvarande kvalitet trots att igenkänningsnivå och tid från taligenkänningsmotorn understiger ovanstående gränsvärden. Sammanfattningsvis skall taligenkänningsmjukvaran konstrueras med standardiserade protokoll för att kunna integreras i olika systembyggnader. Systemets egenskaper skall motsvara högt ställda krav avseende parametrarna; - Träffsäkerhet (Andel ord som är korrekt tolkade.) - Realtidsfunktionalitet (Minimal tid mellan ljudregistrering och textvisning.) - Ordhantering (Möjlighet till lärande kompletteringsfunktion.) - Integrerbarhet (Möjlighet till systemintegrering.) 2 Projektplan för ett direkttextningssystem för SVT Projektet är ett första steg för att skapa en talstyrd textningsservice. För att skaffa erfarenhet har projektet konstruerats med en s.k. parallell avtappning, där ett delmål utgörs av ett system för direkttextning av väderleksrapporter. Projektet delas upp i ett antal utvecklingssteg som behandlar brukarnas behov, en infrastruktur för tal- och spåkdata, utveckling av taligenkännare, samt en integrering med SVT:s textsystem. För att den slutliga tillämpningen på bästa sätt skall tillgodose de intressen och önskemål som föreligger från den del av TV-publiken som har behov av kontinuerlig textning av pågående

4 program skapas en referenspanel där de hörselskadades intresseorganisationer finns representerade. Projektplanens olika delprojekt beskrivs nedan. 2.1 Brukare- och användarbehov Detta delprojekt syftar till att säkra att projektets resultat verkligen motsvarar vad användarna vill ha samt att hålla brukarorganisationer informerade om projektets framskridande. Delprojektet består av tre delar: 1) Specificering av brukarnas behov i form av prestanda och nivåer hos olika parametrar i systemet, med hjälp av befintlig kunskap och eventuellt nya brukarundersökningar, om så behövs. 2) Tester och utvärderingar med brukare enligt vedertagna metoder vid lämpliga tillfällen. 3) Upprättande av en referensgrupp med representanter för olika brukargrupper. Fortlöpande dialog och informationsutbyte med referensgruppen under projektets hela gång. 2.2 Infrastruktur Taldata Talkorpora, det vill säga inspelade taldatabaser, där man märkt upp vad som sagts, eventuellt kompletterat med övrig information, till exempel beträffande störningar, är grundläggande för att modellera taligenkänningen. Erfarenheten visar att ju bättre databasen stämmer med den slutliga användningen och användarna desto bättre blir resultatet. I ett första steg gäller det att ta reda på vilka befintliga taldatabaser som kan vara relevanta för projektet. Avsikten är att i första hand bygga upp en allmän taldatabas med läst tal, eftersom läst tal både är lättare att spela in och att märka upp. Vi bedömer att man behöver ca 100 olika talare. Emellertid är inspelningar från den tänkta användningen nödvändiga för att bäst kunna träna, testa och utvärdera olika igenkänningssystem. Dessa inspelningar kan även användas för att anpassa systemen till de tänkta skuggtalarna. Inspelningarna måste lyssnas igenom och märkas, annoteras. Detta är ett tidsödande arbete som tar ca 50 gånger den inspelade taltiden och för detta behöver man träna särskild personal som sedan får utföra märkningen. Eventuellt behöver befintliga metoder och redskap för märkning modifieras först. Taldata bör sedan analyseras och beskrivas, till exempel vad gäller täckning av olika akustisk-fonetiska enheter, ingående ord, ordens förekomstfrekvenser med mera Lexikon Den vokabulär som systemet ska klara av beskrivs i ett lexikon där en fonetisk transkription beskriver uttalet av orden. Ord som kan förväntas uttalas på olika sätt får flera transkriptioner. Även här gäller, liksom för taldata, att ta reda på vilka befintliga lexika som finns. Dessa måste under alla förhållanden kompletteras med ytterligare ord med hänsyn tagen till den slutliga användningen. Ordens ortografi och transkriptioner ska vara standardiserade. Speciellt får man ta hänsyn till den höga frekvensen av utländska ord i vissa domäner. Dessa ställer naturligtvis särskilda krav på transkriptionen och den akustiska modelleringen. För nyhetsprogram tillkommer dagligen nya ord och begrepp som man måste kunna hantera vid

5 textningen. Ett sätt att göra det kan vara att dagligen gå igenom nyhetstexter på Internet och leta efter nya ord. De vanligaste och viktigaste får sorteras ut via en filtrering som förmodligen måste övervakas manuellt. Orden transkriberas sedan fonetiskt och läggs till igenkänningslexikonet. För detta måste en lämplig mjukvara utvecklas. Lexikonet analyseras med avseende på frekvenser och täckningsgrader för olika domäner. Idag befintliga redskap klarar förmodligen det mesta av lexikonhanteringen, men till exempel den inkrementella utökningen av vokabulären kommer att kräva en nyutveckling Språkdata De statistiska språkmodeller som utnyttjas av taligenkänningsmotorerna beräknas på texter som företrädesvis ansluter sig så nära som möjligt till den tänkta tillämpningen. Även här gäller att ta reda på vilka befintliga språkdata som kan vara användbara och att även utnyttja de specifika data som spelas in med tanke på den slutliga användningen. Ingångsdata till beräkningarna är dels rena, relevanta textdata, dels det ortografiskt transkriberade tal man får vid annoteringen av taldata. Texterna skall tokeniseras, normaliseras och standardiseras vad gäller stavning, gemena/versaler, förkortningar och akronymer. Rena textdata, till exempel från SVT:s textsidor om väderleksrapporter kan användas. Ännu bättre är att använda utskrifter från direkttextningen eftersom återspeglar hur skuggtalaren kommer att uttrycka sig. Texterna analyseras med avseende på exempelvis ordfrekvenser, n-gram, perplexitet och täckningsgrad. N-gram är en statistisk beskrivning av språket som anger hur sannolika olika ord är beroende på olika antal föregående ord. Perplexitet beskriver hur svårt ett språk är. Grovt sett anger det hur många ord som kan följa på ett givet ord i språket. En siffersekvens har lägre perplexitet än en nyhetstext. Täckningsgraden beskriver hur bra språkmodellen täcker all observerade yttranden. För att göra textningen generellt användbar måste språkmodellen utvecklas. Det kan göras så att man lägger till nya domäner en i taget, exempelvis nyheter, sport, kultur och så vidare. Inför textning av en given programtyp aktiverar man motsvarande språkmodell samtidigt som man väljer rätt akustisk modell för den aktuella skuggtalaren. I ett längre perspektiv kan man tänka sig att bygga upp mer omfattande språkmodeller som kan hantera flera domäner. Ett slutmål kan vara att ha enbart en generell språkmodell. Även språkmodellen bör modifieras inkrementellt med hänsyn till nytillkomna ord enligt ovan under avsnittet om lexikon. 2.3 Taligenkännare Detta arbetspaket omfattar utveckling av taligenkänningssystem för SVTs ändamål samt integrering av de modeller och resultat, som tas fram i flera av de övriga arbetspaketen. Avsikten är att den infrastuktur, data och modeller som tas fram följer öppna standarder och format så att de nedan i och kan anpassas till ett eller flera taligenkänningssystem som i tur utvecklas för SVTs behov i Akustiska modeller Genom datadrivna processer som akustisk träning och adaption görs en sammanvägning av talkorpora, uttalslexika och övrig fonetisk språkspecifik kunskap. Resultatet blir modeller på akustisk-fonetisk nivå för att hantera olika talare, talstilar och svenska dialekter. Dessa akustiska

6 modeller utgör en viktig komponent till taligenkännaren som sedan kan kombineras med modeller med kunskap på språklig/syntaktisk nivå Språkmodeller Anpassning av de statistiska språkmodellerna behöver göras för att passa ett specifikt igenkänningssystem formatmässigt. Målsättningen bör vara att utveckla ett flexibelt gränssnitt så att därefter nya språkmodeller på standardformat kan automatkonverteras utan specifikt anpassningsarbete Igenkänningsmotor Infrastrukturella resurser, modeller och standarder är gemensamma och separeras från enskild parts kod/mjukvara. SVT-anpassade akustiska modeller, uttalsmodeller och språkmodeller integreras i detta arbetspaket till s.k. komposita modeller så att hela taligenkänningskedjan från tal till text kan verifieras i realtid (online). I syfte att utvärdera prestanda hos modellerna bör också ett offline-system upprättas som baseline, mot vilket test-simuleringar kan köras. Arbetet omfattar dessutom eventuell justering av s.k. frontend-processning (signalbehandling, särdragsextraktion ur talsignalen), optimering av de komposita modellerna för att förbättra prestanda, samt andra ev. anpassningar av taligenkännaren för textningsapplikationen (ex. anpassning av utmatningsformat etc.). För de igenkänningssystem som SVT-modellerna integreras i, skall sedan utvärdering göras för att utvärdera modellernas kvalitet och individuella egenskaper. 2.4 Integrering i SVTs prototyp Uppbyggnad av system Integrering i SVTs prototyp Mjukvara för undertextning innefattande även direkttextning finns kommersiellt tillgänglig från flertalet leverantörer. SVT använder idag Softel Swift i kombination med qwerty- samt Velotype-tangentbord. Swift har även visst stöd för att använda taligenkänning som inmatningsmetod. Dels genom att taligenkänningsmotorn integrerar med Windows och emulerar ett tangentbord. Utmatning sker då där markören är placerad, i det här fallet i Swift applikationen. Dels genom ett API där utdata från taligenkänningen skickas direkt in i Swift. SVT har inte för avsikt att nyutveckla ett textningssystem utan att integrera dagens och eventuella framtida textningssystem med igenkänningsmotorn. Detta delprojekt ska utreda om någon av de befintliga gränssnittspecifiktionerna (SAPI m.fl.) stödjer de krav SVT har på integration mellan textningssystem och igenkänningsmotor. I det fall att något sådant API inte kan hittas skall delprojektet föreslå hur ett sådant gränssnitt skall utformas. Målet vid utvecklingen av väderprototypen är inte att fullständigt integrera Swift, då detta får ses

7 som ett allt för omfattande arbete som även involverar en extern leverantör. En enklare prototyp som visar möjligheterna med tvåvägs interaktion mellan textningssystem och taligenkänningmotor för utbyte av tolkad text och återföring av korrigeringar bör utvecklas och utvärderas. Denna prototyp skall även ge möjlighet till dagligt underhåll av lexikon och språkmodeller baserad på aktuella nyhetstexter. 3 Tidsplan och resursbehov I nedanstående schema visas tidplanen för projektets 36 månader. Genom fas 1 (18 mån) läggs grunden för slutförandet och den tekniska genomförbarheten för projektmålen verifieras. Därefter tar fas 2 vid som fortgår 18 månader fram till färdigt direkttextningssystem redo för driftsättning. [Infällda tiderär tentativa förslag.] Aktiviteter Tidplan och faser Uppstart Bemanning Ansvarsområden Verktyg 2.2 Infrastruktur Taldata Lexikon Språkdata 2.3 Taligenkännare Akustiska modeller Språkmodeller Igenkänningsmotor 2.4 Integrering I SVT's Miljö Systemuppbyggnad Uppdateringprogram Träning av textare Tester & utvärdering Beslutspunkt Fas 2 Produktifiering Dokumentation, Support, Utbildning Fas 1 (Väderpilot) Fas 2 (Domän SVT) 18 mån 36 mån Tid Figur 2. Tidplan och projektfaser Uppskattat resursbehov för varje delprojekt Delprojekt Arbetsbeskrivning Uppskattad kostnad ksek Projektledning Tre år halvtid 4800

8 2.1 Brukare och användarbehov Taldata En dialekt för generell igenkännare (inspelning och uppmärkning) 100 talare läst tal (100 timmar) 20 timmar skuggtalare (inspelning och uppmärkning) Lexikon Språkdata Akustiska modeller Språkmodeller Taligenkännare Integrering i prototyp 4 Organisation Projektet har en ledning och en styrgrupp. Ledningens uppgift är att leda projektet och hantera alla de frågor som uppstår under arbetets gång. En styrgrupp representerar alla intressenter som deltar i projektet. 4.1 Styrgrupp Styrgruppen har övergripande ansvar för projektet. Styrgruppen representerar samtliga intressenter och har en sammankallande ordförande. Styrgruppen träffas ett på förhand överenskommet antal gånger om året eller vid behov. 4.2 Ledning Ledningens ansvar är se till att projektet löper enligt den uppsatta planen och består av en projektledare och en ledningsgrupp. Projektledaren har huvudansvaret för projektets utförande. Ledningsgruppen består av projektledaren och projektledarna för varje delprojekt. Ledningsgruppen sammanträffas regelbundet. 4.3 Delprojekt Projektet delas upp i ett antal delprojekt. Varje delprojekt har en projektledare. 4.4 Referensgrupp En referensgrupp bildas under året för att inhämta synpunkter och behov från användarna. 500

9 4.5 Beskrivning av deltagare Hjälpmedelsinstitutet Hjälpmedelsinstitutet, tidigare Handikappinstitutet, bildat 1968, är ett nationellt kunskapscentrum inom området hjälpmedel och tillgänglighet för människor med funktionsnedsättning. Institutet arbetar för full delaktighet och jämlikhet genom att medverka till bra och säkra hjälpmedel, en effektiv hjälpmedelsverksamhet och ett tillgängligt samhälle. Hjälpmedelsinstitutets verksamhet omfattar forskning och utveckling, utredningsverksamhet, provning och stöd vid upphandling av hjälpmedel, utbildning och kompetensutveckling, information och kommunikation samt internationell verksamhet. På institutet arbetar cirka 90 personer. Hjälpmedelsinstitutets huvudmän är staten och Sveriges Kommuner och Landsting. Institutet har sedan många år tillbaka ett nära samarbete med avdelningen för tal, musik och hörsel på KTH rörande kommunikation för personer med funktionsnedsättning. Institutet var också ledande i det projekt som tog fram och introducerade de svenska Velotype-tangentborden, inklusive utbildning av operatörer, för manuell snabbtextning som fortfarande används av SVT för direkttextning IBM Svenska AB IBM är ett av världens ledande företag inom informationsbehandling. Med fler än medarbetare och tusentals teknik- och affärspartner över hela världen är vi ett globalt integrerat företag. IBM Svenska AB grundades år 1928 och har i dag ca anställda i Sverige. På ett hundratal orter där vi inte själva har kontor representeras IBM av våra samarbetspartner, certifierade IBM Business Partner, som säljer våra produkter och lösningar. Under mer än 50 år har IBM varit tongivande i att driva datorutvecklingen framåt och satsar varje år 5-6 miljarder dollar på forskning och utveckling. Över forskare arbetar i IBM:s grundforskningslaboratorier i USA, Kina, Israel, Schweiz, Japan och Indien. För IBM är tillgänglighet viktigt därför skapade IBM år 2003 ett antal Tillgänglighetscentra Human Ability and Accessibility Centers i USA, Europa, Japan, Brasilien, Kina och Australien. Dessa centers hjälper IBM att se till att våra produkter och tjänster är tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. Centren verkar för en gemensam standard, applicerar forskningsteknologier, skapar industribaserade lösningar och informerar om tillgänglighet. IBM:s Tillgänglighetscenter har en direkt koppling till IBM:s forskningscenter runt om i världen. Ny teknologi testas tillsammans med partners och kunder. IBM vill gå längre än standard och regelverk för att förbättra integrationen med informationsteknologi. IBM har varit en ledare inom utvecklingen av taligenkänning i 40 år. IBM:s produkt för taligenkänning, Automated Speech Recognition (ASR), heter ViaVoice och används i flera applikationer däribland ViaScribe. ViaScribe används av bl.a. universitet för att i realtid omvandla föreläsarens tal till text som presenteras på en storbildskäm och kan läsas av

10 hörselskadade elever. ViaScribe utvecklas tillsammans med en organisation som heter Liberated Learning Consortium. ViaVoice används även i ett undertextsystem som utvecklats av Read Bee Media för BBC i England samt i produkten Protitle Live som utvecklats av Ninsight för ett franskt TV-bolag KTH Avdelningen för tal, musik och hörsel, skolan för datavetenskap och kommunikation, KTH, har varit en internationellt erkänd forskningsgrupp i mer än trettio år. Talgruppen engagerar omkring 25 seniorer och doktorander. Arbetet innefattar grundlägganden forskning inom talkommunikation, talsyntes och taligenkänning och flera talteknologiska områden som dialogsystem and hjälpmedel för kommunikationshindrade. Skapandet av en infrastruktur för talteknologi kommer att bli en viktig grund för forskningen. Huvudinriktningen är att förstå hur talad mänsklig kommunikation sker och hur denna kunskap skall kunna modelleras i människa-maskin interaktion. Forskningen kring multimodala dialogsystem är tvärveteskaplig och kombinerar talteknologi med lingvistik, kognition, psykologi och datavetenskap. Gruppen deltar i ett flertal EU-projekt och är också representerad i styrelsen för International Speech Communication Association (ISCA) board and the European Language and Speech Network (ELSNET) board. CTT (Centre for Speech Technology) är placerad vid institutionen och är organiserad som en plattform för samarbete mellan industri och akademisk forskning. CTT tillhörde första generationens kompetenscentra som finansierades av VINNOVA och är nu finansierad genom enskilda projekt. Talgruppens forskning kan grupperas i föjande huvudinriktningar: Metoder för automatisk talförståelse, Principer för talarkarrakäristik, Talproduktion för multimodal talsyntes, Språkteknologi för interaktiva dialogsystem, Skapandet av en infrastruktur för talteknologi, Talteknologiska kommunikationshjälpmedel Sveriges Television AB SVT är ett oberoende medieföretag i allmänhetens tjänst. Företaget utgör ett aktiebolag och ägs av en stiftelse. SVT sänder program i 7 TV-kanaler och har en omfattande verksamhet på webben. SVT har en årlig omsättning på ca 4 miljarder kronor. Företaget bedriver verksamhet på 30 orter runt om i landet och har anställda. Verksamheten som finansieras via TV-avgifter styrs via ett av riksdagen fastställt flerårigt sändningstillstånd där ramarna för verksamheten anges. Årligen fattar riksdagen även beslut om företagets finansieringsvillkor där bland annat TV-avgiftens storlek regleras sändes 81 av de 100 mest sedda svenska TV-programmen i någon av SVT:s kanaler. Sveriges Television är enligt nu gällande sändningstillstånd skyldiga att texta 65 procent av programmen i företagets huvudkanaler SVT1 och SVT2. Detta uppdrag infrias. SVT:s ambition är dock att snarast möjligt kunna erbjuda undertextning i huvudkanalernas samtliga program där tal förekommer TeliaSonera TeliaSonera är det ledande telekommunikationsföretaget i Norden och Baltikum med starka positioner internationellt inom mobil kommunikation i Eurasien, inklusive Turkiet och Ryssland.

11 I slutet av 2006 lanserade TeliaSonera framgångsrikt mobiltjänster i Spanien. TeliaSonera erbjuder pålitliga, innovativa och användarvänliga tjänster för överföring och paketering av ljud, bild, data, information, transaktioner och underhållning. TeliaSonera ser enkelhet och service som viktiga verktyg för att skapa långsiktig, hållbar tillväxt och värde för sina kunder och aktieägare. TeliaSonera siktar på att genom sina internationella affärsområden tillvarata den starka tillväxten inom mobilitets- och bredbandstjänster och integrerade företagstjänster och den höga tillväxten på marknaderna österut. TeliaSonera har lång och gedigen erfarenhet av tal- och språkteknologiområdet och har utvecklat och lanserat flera tjänster inom detta område. TeliaSonera har deltagit i åtskilliga nationella och internationella forskningsprojekt och har bl.a. deltagit som en av de största intressenterna i Centrum för Talteknologi vid KTH och har bidragit till instiftandet av en professur i talteknologi med inriktning på svenska språket vid denna institution UR Sveriges Utbildningsradio AB (UR) är ett av tre programbolag inom public service. Verksamheten finansieras i huvudsak av tv-avgiftsmedel. UR:s uppdrag är att producera och distribuera utbildningsprogram för användning i förskola, ungdomsskola, högskola och vuxenutbildning. UR har även ett folbildningsansvar och ska bidra till att väcka intresse för bildning och kunskap. UR arbetar flermedialt med produktion av tv- och radioprogram och webb. Även text-tv och trycksaker fyller viktiga pedagogiska uppgifter. UR:s nuvarande sändningstillstånd löper t.o.m UR förfogar över 4,75 % av de tv-avgiftsmedel som fördelas till programbolagen. UR:s sändningsvolym i tv uppgick under 2006 till 1739 timmar och i radio till 584 timmar. UR:s utbud används i stor omfattning. I grundskolan använde 74 % av alla lärare bild- och ljudmaterial från UR under Utlåningen av UR-program från mediecentralerna uppgick till drygt program. UR:s uppdrag avser även språkliga och etniska minoriteter samt funktionshindrade. De resurser som UR avsätter för funktionshindersområdet ska öka under tillståndsperioden särskilt i fråga om åtgärder för ökad tillgänglighet och förbättrad hörbarhet. Alla URs program som riktar sig till en publik över tio år textas med såväl öppen som dold text samt översättningar av utländska språk. Under 2006 uppgick andelen svensktextade program till närmare 80 % av det totala tv-utbudet Veridict AB Veridict AB är ett svenskt högteknologiföretag med specialisering inom talteknologi och automatisk taligenkänning. Företaget är forskningsavknoppning från KTH och grundades 2006 efter mångårig forskning vid Centrum för Talteknologi vid KTH. Veridict utvecklar och säljer idag avancerad taligenkänningsteknik för professionellt bruk och krävande tillämpningsområden. Idag har Veridict samarbeten med ett antal större börsnoterade svenska bolag och organisationer. Därtill finns fortsatta starka kopplingar till forskningen vid KTH. Veridict har med sin teknologi erhållit flera utmärkelser, och har bl.a. vunnit första pris i affärstävlingen Venture Cup 2006 och erhållit statliga VINNOVA s och Energimyndigheten innovationpris VINN NU år Företaget har sitt huvudkontor beläget i WennerGren-Center i Stockholm. Veridict befinner sig i dag i ett starkt tillväxtskede och expanderar för närvarande verksamheten i Stockholm.

12 5 Projektrisker Utvecklingen av en struktur för svensk taligenkänning är, som framgår av föreliggande projektbeskrivning, en komplex process. Det är därför angeläget att söka former för att minimera de risker som kan föreligga i utvecklingsarbetet. Utvecklingsriskerna kan grupperas i följande utskiljbara kategorier; - Tidförskjutningsrisker Även om systematik och teknologi för att konstruera en struktur för taligenkänning är etablerad finns risk att komplikationer av praktisk art uppstår som gör att projektets tidplan påverkas. Tidsåtgången relatera naturligtvis också till de disponibla medel som föreligger i projektet och till de arbetsinsatser som görs av var och en av de i projektet ingående aktörerna. - Kostnadsförskjutningsrisker Projektkostnaden har beräknats utifrån de bedömningar som i planeringsskedet är möjliga att göra beträffande tidsåtgång och resursinsats för projektets genomförande. Fördyringar kan uppstå för den händelse att idag okända komplikationer tillstöter eller om de grundläggande förutsättningarna exempelvis intressentgruppens sammansättning och åtaganden förändras på ett mer påtagligt sätt.. - Kvalitetsrisker Också i ett läge där projektet genomförs inom angiven tidsplan och kostnadsram föreligger en risk att stipulerade kvalitetsparametrar inte visar sig möjliga att uppnå fullt ut. - Kompetensförlust på grund av avhopp Projektplanen har utarbetats så långt som möjligt för att olika kompetenser utnyttjas i de separata delprojekten. Genom detta kan en eventuell partners avhopp isoleras till ett delprojekt. 5.1 Riskhantering Följande redovisade förhållanden och åtgärder är avsedda att säkerställa att projektet kan fullföljas i enlighet med redovisad plan Projektgruppens sammansättning Sammansättning av projektaktörer säkerställer kravet på en både djup och bred teoretisk och praktisk erfarenhet inom det aktuella verksamhetsområdet. Samtliga aktörer har dessutom en betydande erfarenhet av driva projekt av stor komplexitet. De i projektet ingående parterna har, både var och en för sig och tillsammans, ett intresse av att projektet genomförs framgångsrikt. Den bakomliggande kompetens- och kunskapsbank som existerar i de i projektet medverkande företagen ger en betydande stadga i de olika utvecklingsfaserna. Så till exempel kan SVT avsätta ekonomiska och personella resurser i den nödvändiga testverksamheten

13 5.1.2 Projektstruktur Den föreslagna projektmodellen innebär att utveckling sker parallellt av en generell struktur för svensk taligenkänning och av en begränsad värdedemonstrator inom den språkliga domän som relaterar till väderpresentation. Upplägget gör det möjligt att tidigt säkerställa arbetsform och tekniktillämpning i det samlade projektet. Avtappningen i ett delmål fungera som en hållplats för projektet där utvärdering sker av funktionalitet och kvalitet. Nödvändiga justeringar kan, om behov föreligger snabbt implementeras för att säkerställa projektets åsyftade slutresultat Projektorganisation Projektorganisationens uppbyggnad garanterar full transparens. Samtliga i projektet ingående parter har tillsammans med användarrepresentanter goda möjligheter att följa och aktivt påverka projektarbetet samt att tillse att det följer uppgjorda planer, fastställda ekonomiska ramar och redovisad tidsdisposition. Projektorganisationen, som till sin form är väl beprövad, utgör en säker grundval för fortlöpande riskminimering. 6 Upphovsrätt Upphovsrätten till projektets resultat kommer att beskrivas i detalj då för projektets start. Man kommer då att så långs som möjligt följa de principer som används i till exempel EU projekt. Målsättningen är att den utvecklade infrastrukturen skall göras tillgänglig som en nationell resurs. Den kunskap och infrastruktur som tillförs från respektive partner är bakgrundskunskap och behandlas enligt de principer som respektive part anger. De i projektet deltagande parterna förbehåller sig rätten till eget upphovsrättsligt skyddat material.

Medier Fakta i korthet

Medier Fakta i korthet Jag vill ha fler syntolkade filmer, tv-program och teaterföreställningar. Delar av dessa skulle kunna förinspelas och läggas i en molntjänst som jag kommer åt med valfritt hjälpmedel, exempelvis en daisyspelare

Läs mer

Kontinuitet och förändring

Kontinuitet och förändring Kontinuitet och förändring Lättläst sammanfattning Betänkande av Public service-utredningen Stockholm 2008 SOU 2008:64 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. Beställningsadress: Fritzes kundtjänst

Läs mer

Intelligent bemanningsplanering

Intelligent bemanningsplanering Intelligent bemanningsplanering Välkommen till Allocate Optima, ett system för resursplanering och bemanningsoptimering som gör det möjligt för företag att hantera stora personalstyrkor med många olika

Läs mer

På regeringens vägnar. Alice Bah Kuhnke. Jon Dunås. Likalydande till Sveriges Utbildningsradio AB. Regeringens beslut.

På regeringens vägnar. Alice Bah Kuhnke. Jon Dunås. Likalydande till Sveriges Utbildningsradio AB. Regeringens beslut. Regeringsbeslut 12 2016-12-20 Ku2016/02488/MF Kulturdepartementet Sveriges Television AB 105 10 Stockholm Krav på tillgänglighet till tv-sändningar för personer med funktionsnedsättning avseende Sveriges

Läs mer

Del 1. Hur ser ni på den svenska mediemarknaden och public service-bolagens påverkan?

Del 1. Hur ser ni på den svenska mediemarknaden och public service-bolagens påverkan? Sida 1 av 6 Del 1. Hur ser ni på den svenska mediemarknaden och public service-bolagens påverkan? Hur beskriva mediemarknaden? För att kunna analysera public service-bolagens påverkan på mediemarknaden

Läs mer

Tekniska stödtjänster

Tekniska stödtjänster Sveriges Television AB:s (SVT) och Sveriges Utbildningsradio AB:s (UR) samrådsyttrande över PTS andra förslag till beslut avseende grossistmarknaden för programutsändningstjänster för distribution av TV-sändningsinnehåll

Läs mer

Metodstöd www.informationssäkerhet.se 2

Metodstöd www.informationssäkerhet.se 2 Projektplanering www.informationssäkerhet.se 2 Upphovsrätt Tillåtelse ges att kopiera, distribuera, överföra samt skapa egna bearbetningar av detta dokument, även för kommersiellt bruk. Upphovsmannen måste

Läs mer

Bilaga 4: Tidsuppskattning. Wikispeech. en användargenererad talsyntes på Wikipedia

Bilaga 4: Tidsuppskattning. Wikispeech. en användargenererad talsyntes på Wikipedia Bilaga 4: Tidsuppskattning Wikispeech en användargenererad talsyntes på Wikipedia Process Steg Egenskap Typ [1] Estimated (h) Vem? Summa Sum Walk Skel 545 Sum walking skeleton to 1224 Uppläsning 1 Navigering

Läs mer

Intressent- och behovskarta

Intressent- och behovskarta Dokument nr: Version: Status: Sida: 1 Utgåva (0)6 Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Leveransrapport ehälsa/mobilitet 1403 Dokumentbeskrivning: Intressent- och behovskarta Utfärdat av: Utf datum: Godkänt

Läs mer

Det är få program som teckentolkas, även om det blir bättre och bättre. Oftast är det barnprogram.

Det är få program som teckentolkas, även om det blir bättre och bättre. Oftast är det barnprogram. Det är få program som teckentolkas, även om det blir bättre och bättre. Oftast är det barnprogram. Kvinna 27 år Textas det inte på tv så kan man ibland titta på surfplatta, till exempel SVT play. Då textas

Läs mer

Affärsjuridik enligt Lindahl

Affärsjuridik enligt Lindahl Affärsjuridik enligt Lindahl Ett affärsråd ska vara glasklart. Inte gömmas i en hög av papper. Ett rakare arbetssätt Du vill ha raka svar och tydliga råd. Vårt mål är att alltid leverera relevant rådgivning

Läs mer

Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ

Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ 1(6) Projektnamn: Resultatuppföljning på alla nivåer (delprojekt inom Ett lärande Väsby) Projektledare: Daniel Santesson, Strategisk Controller Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ Projektorganisationen

Läs mer

emålbild för Kungsbacka 2020 Vårt utvecklingsarbete för att bli en del av e-samhället

emålbild för Kungsbacka 2020 Vårt utvecklingsarbete för att bli en del av e-samhället emålbild för Kungsbacka 2020 Vårt utvecklingsarbete för att bli en del av e-samhället Förord Vi behöver jobba smartare, effektivare och på nytt sätt för att möta förändrade förutsättningar. Genom att ta

Läs mer

Bedömningsprotokoll XX-programmet

Bedömningsprotokoll XX-programmet Utgåva 1.1 Datum 2013-03-25 Bedömningsprotokoll XX-programmet Principer för kvalitetsgranskning Kvalitet Programrelevans Genomförbarhet Nyttiggörande Projekttitel Diarienummer Projekttid Sökande organisation

Läs mer

Teknikskifte. i Sveriges skolor UR online med digital teknik

Teknikskifte. i Sveriges skolor UR online med digital teknik Teknikskifte i Sveriges skolor UR online med digital teknik Den nya tekniken Nedsläckningen av det analoga marknätet för televisionen har börjat. 2008 ska hela Sverige ha bytt till digitalt marknät. Teknikskiftet

Läs mer

REVISIONSRAPPORT. Landstinget Halland. Granskning av projektredovisning. styrning och uppföljning 2004-05-18. Leif Johansson

REVISIONSRAPPORT. Landstinget Halland. Granskning av projektredovisning. styrning och uppföljning 2004-05-18. Leif Johansson REVISIONSRAPPORT Granskning av projektredovisning styrning och uppföljning Landstinget Halland 2004-05-18 Leif Johansson INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING...1 1. Uppdrag...2 2. Syfte och metod...2

Läs mer

Projektplan för utvecklingen av Kryssarklubbens nya webbplats

Projektplan för utvecklingen av Kryssarklubbens nya webbplats Projektplan för utvecklingen av Kryssarklubbens nya webbplats Sammanfattning Detta dokument beskriver hur Kryssarklubbens nya webbplats skall tas fram. Planen är ett resultat av det arbete som gjorts av

Läs mer

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Projektägare: Landstinget i Värmland Projektperiod: 2014 09 01 2015 12 31 1. Bakgrund Ohälsotalet är högre än

Läs mer

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12 12 1 (6) Projektmodell Projektmodell Projektmodell... 1 1. Riktlinjer projektmodell... 1 2. Projektförutsättningar... 2 2.1 Uppdragsgivaren... 2 2.2 Direktiv... 2 2.3 Förstudie... 2 2.4 Beslut... 2 2.5

Läs mer

Regionalt befolkningsnav Utgåva P 1.0.0 Anders Henriksson Sida: 1 (6) 2011-09-20. Projektdirektiv

Regionalt befolkningsnav Utgåva P 1.0.0 Anders Henriksson Sida: 1 (6) 2011-09-20. Projektdirektiv Anders Henriksson Sida: 1 (6) Projektdirektiv Regionala nav för identitetsuppgifter och hantering av autentiserings- och auktorisationsuppgifter Anders Henriksson Sida: 2 (6) 1 Projektnamn/identitet Regionala

Läs mer

Sammanfattning. 1. Inledning

Sammanfattning. 1. Inledning Nationell strategi för arbetet med att digitalisera, digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation 2012 2015 Sammanfattning Den nationella strategin för arbetet

Läs mer

Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ

Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ 1(6) Projektnamn: (delprojekt i Ett lärande Väsby) Projektledare: Anna Carlsson. Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ Projektorganisationen är fastställd (styrgrupp, projektgrupp, eventuell referensgrupp)

Läs mer

Myndigheten för radio och TV Att: uppdrag@mrtv.se

Myndigheten för radio och TV Att: uppdrag@mrtv.se Myndigheten för radio och TV Att: uppdrag@mrtv.se Svar gällande Myndigheten för radio och TV:s uppdrag om förhandsprövning av nya tjänster FOX International Channels Nordic (FIC) är en del av 21st Century

Läs mer

SUNETs Projektmodell. Syfte. Processer. Version: 2012-04-10

SUNETs Projektmodell. Syfte. Processer. Version: 2012-04-10 SUNETs Projektmodell Version: 2012-04-10 Syfte Syftet med denna modell för arbete med SUNETs tjänster är att ge användare och kunder en väl fungerande tjänst som uppfyller de mål som SUNET styrelse har

Läs mer

Projektplan: Standardiserad hantering av SLU:s användaridentiteter, SLU-identiteter

Projektplan: Standardiserad hantering av SLU:s användaridentiteter, SLU-identiteter 1 (6) Projektplan: Standardiserad hantering av SLU:s användaridentiteter, SLU-identiteter Förslagsställare: * Projektledare: Helen Alstergren * Uppdragsgivare: Ulf Heyman Datum: 1. Bakgrund och motiv Antalet

Läs mer

Bilaga 5: Nytt språk svenska. Wikispeech. en användargenererad talsyntes på Wikipedia

Bilaga 5: Nytt språk svenska. Wikispeech. en användargenererad talsyntes på Wikipedia Bilaga 5: Nytt språk svenska Wikispeech en användargenererad talsyntes på Wikipedia Innehållsförteckning Innehållsförteckning Introduktion Nyckel: 1 Intresse 2 Identifiera existerande resurser 3 API anpassningar

Läs mer

Projektnamn: Nyanlända barn och elevers utbildning. Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ

Projektnamn: Nyanlända barn och elevers utbildning. Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ 1(7) Projektnamn: Nyanlända barn och elevers utbildning Projektägare: Björn Axén Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ Projektorganisationen är fastställd (styrgrupp, projektgrupp, eventuell referensgrupp)

Läs mer

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Innehållsförteckning sidan Inledning... 3 Syfte... 3 Övergripande mål... 3 Prioriterade områden... 4 Utbildning Arbete och tillväxt Näringsliv

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer

Kommittédirektiv. Åtgärder för att öka småföretagens itanvändning. Dir. 2011:54. Beslut vid regeringssammanträde den 22 juni 2011

Kommittédirektiv. Åtgärder för att öka småföretagens itanvändning. Dir. 2011:54. Beslut vid regeringssammanträde den 22 juni 2011 Kommittédirektiv Åtgärder för att öka småföretagens itanvändning Dir. 2011:54 Beslut vid regeringssammanträde den 22 juni 2011 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska bl.a. analysera it-användningen

Läs mer

Automatisk taligenkänning som hjälpmedel för att bedöma muntliga språkfärdigheter

Automatisk taligenkänning som hjälpmedel för att bedöma muntliga språkfärdigheter Automatisk taligenkänning som hjälpmedel för att bedöma muntliga språkfärdigheter Mikko Kurimo Institutionen för signalbehandling och akustik Aalto-universitetet Innehåll 1. Hur automatisk taligenkänning

Läs mer

Projektnamn: Projektägare: 1. Grundläggande information PROJEKTDIREKTIV 1 (5) 1.1. Bakgrund Verksamhetsstrategi. Region Norrbotten.

Projektnamn: Projektägare: 1. Grundläggande information PROJEKTDIREKTIV 1 (5) 1.1. Bakgrund Verksamhetsstrategi. Region Norrbotten. PROJEKTDIREKTIV 1 (5) Projektnamn: Region Norrbotten. Projektägare: Landstingsdirektören. 1. Grundläggande information 1.1. Bakgrund Landstinget har hos regeringen ansökt om att få överta det regionala

Läs mer

Dok.beteckning NGL Arbetsmiljö Utgåva 1.0 Nina Larsson, Petra Hedgren Sida: 1 (10) 2013-03-22. Projektplan

Dok.beteckning NGL Arbetsmiljö Utgåva 1.0 Nina Larsson, Petra Hedgren Sida: 1 (10) 2013-03-22. Projektplan Nina Larsson, Petra Hedgren Sida: 1 (10) Projektplan NGL, fokusprojekt C.6 Arbetsmiljö för lärare i nätbaserad undervisning Nina Larsson, Petra Hedgren Sida: 2 (10) Innehåll 1 Basfakta... 4 1.1 Godkännande

Läs mer

1(5) Regeringskansliet Kulturdepartementet Enheten för medier, film och idrott Martin Persson

1(5) Regeringskansliet Kulturdepartementet Enheten för medier, film och idrott Martin Persson 1(5) Regeringskansliet Kulturdepartementet Enheten för medier, film och idrott Martin Persson Remissvar SOU 2012:59 (Nya villkor för public service) Föreningen svenska tonsättare (FST) organiserar sedan

Läs mer

Kom igång med kriterierna för utmärkelsen Skola för hållbar utveckling

Kom igång med kriterierna för utmärkelsen Skola för hållbar utveckling Kom igång med kriterierna för utmärkelsen Skola för hållbar utveckling Förskolan 1 5 år Efter ett gemensamt beslut om att arbeta för utmärkelsen gör ni en intresseanmälan via Internet: http://www.skolutveckling.se/utvecklingsteman/hallbarutveckling/utmarkelsen/

Läs mer

Centerkvinnornas internationella strategi. Antagen på 2009 års förbundsstämma

Centerkvinnornas internationella strategi. Antagen på 2009 års förbundsstämma Centerkvinnornas internationella strategi Antagen på 2009 års förbundsstämma Varför har Centerkvinnorna ett internationellt arbete? Det övergripande målet med Centerkvinnornas internationella arbete är

Läs mer

TMP Consulting - tjänster för företag

TMP Consulting - tjänster för företag TMP Consulting - tjänster för företag Adress: http://tmpc.se Kontakta: info@tmpc.se TMP Consulting är ett bolag som utvecklar tekniska lösningar och arbetar med effektivisering och problemslösning i organisationer.

Läs mer

DEN SVENSKA MEDIEMARKNADEN SVERIGES UTBILDNINGSRADIOS SYNPUNKTER OCH SVAR PÅ MRTV:S REGERINGSUPPDRAG ATT ANALYSERA PUBLIC SERVICE OCH MEDIEMARKNADEN

DEN SVENSKA MEDIEMARKNADEN SVERIGES UTBILDNINGSRADIOS SYNPUNKTER OCH SVAR PÅ MRTV:S REGERINGSUPPDRAG ATT ANALYSERA PUBLIC SERVICE OCH MEDIEMARKNADEN DEN SVENSKA MEDIEMARKNADEN SVERIGES UTBILDNINGSRADIOS SYNPUNKTER OCH SVAR PÅ MRTV:S REGERINGSUPPDRAG ATT ANALYSERA PUBLIC SERVICE OCH MEDIEMARKNADEN INNEHÅLL Innehåll 1 INLEDNING... 3 2 I VILKEN ELLER

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Ks 69/01 2001-05-18 Ks14 1

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Ks 69/01 2001-05-18 Ks14 1 HÄRJEDALENS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Ks 69/01 2001-05-18 Ks14 1 PROJEKTPOLICY Denna projektpolicy syftar till att göra projektarbete som arbetsform effektivt samt att ange riktlinjer

Läs mer

Remissvar Nya villkor för public service (SOU 2012:59)

Remissvar Nya villkor för public service (SOU 2012:59) REMISSVAR 1 (6) ERT ER BETECKNING 2012-10-22 Ku2012/1365/MFI Regeringskansliet Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar Nya villkor för public service (SOU 2012:59) Regeringen beviljar public service

Läs mer

När samverkan mellan affärssystemen är en besvärlig väg med många hinder

När samverkan mellan affärssystemen är en besvärlig väg med många hinder När samverkan mellan affärssystemen är en besvärlig väg med många hinder ITWorks Group System Integration Specialists Tel: 08 625 46 40 E-post: filexfilexpress ... gör vi vägen både rakare, snabbare och

Läs mer

Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Utfärdat av: Utf datum: Godkänt av : Godk datum: PROJEKTBESKRIVNING... 1

Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Utfärdat av: Utf datum: Godkänt av : Godk datum: PROJEKTBESKRIVNING... 1 Dokument nr: Version: Status: Sida: 1.00 Prel Utgåva (1)9 Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Projektbeskrivning Dokumentbeskrivning: Underlag för beslut om stimulansmedel Mobilitet Mobila tjänster Utfärdat

Läs mer

Invånarens syn på vilka etjänster inom Socialtjänsten som länet borde erbjuda samt behovet av regional plattform SLUTRAPPORT Version 1.

Invånarens syn på vilka etjänster inom Socialtjänsten som länet borde erbjuda samt behovet av regional plattform SLUTRAPPORT Version 1. Invånarens syn på vilka etjänster inom Socialtjänsten som länet borde erbjuda samt behovet av regional plattform SLUTRAPPORT Version 1.0 Kalmar 2014-11-28 Ort och datum Diana Axelsson-Olsson Projektledare

Läs mer

Handlingsplan fö r samverkan mellan Upphandlingsmyndigheten öch VINNOVA öm innovationsupphandling

Handlingsplan fö r samverkan mellan Upphandlingsmyndigheten öch VINNOVA öm innovationsupphandling Handlingsplan fö r samverkan mellan Upphandlingsmyndigheten öch VINNOVA öm innovationsupphandling -01-11 1 (7) Inledning Avsikt Avsikten med handlingsplanen är att identifiera gemensamma aktiviteter som

Läs mer

Vissa frågor om kommersiell radio

Vissa frågor om kommersiell radio MTG Radio remissvar på Ds 2016:23 Vissa frågor om kommersiell radio MTG Radio ( MTG ) har beretts möjlighet att inkomma med synpunkter på DS 2016:23 Vissa frågor om kommersiell radio. Med anledning av

Läs mer

Vägledning till ansökningsblankett för Nordiska Ministerrådets Demografiprogram 2014-2015

Vägledning till ansökningsblankett för Nordiska Ministerrådets Demografiprogram 2014-2015 Vägledning till ansökningsblankett för Nordiska Ministerrådets Demografiprogram 2014-2015 Förutsättningar En förutsättning för att beviljas medel ur programmet är att projektet bidrar till Nordisk nytta,

Läs mer

Projekt Trafikskola för jämställdhet 2005-2007 Landstinget Dalarna

Projekt Trafikskola för jämställdhet 2005-2007 Landstinget Dalarna Projekt Trafikskola för jämställdhet 2005-2007 Landstinget Dalarna Bakgrund Det krävs ett nytt sätt att tänka för att lösa de problem som det gamla sättet att tänka har skapat. Albert Einstein. Jämställdhet

Läs mer

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Kommittédirektiv Framtidens stöd till konsumenter Dir. 2011:38 Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över det befintliga stödet till konsumenter i form

Läs mer

Utredning avseende anmälan om SVT och TV 4:s krav på särskild ersättning för visning av fotbolls-vm 2006

Utredning avseende anmälan om SVT och TV 4:s krav på särskild ersättning för visning av fotbolls-vm 2006 FÖRETAGAROMBUDSMANNEN PROMEMORIA Stiftelsen Den Nya Välfärden Datum 2006-09-29 Danderydsgatan 10 Ärende FO 2006-007 Box 5625 PM nr 2 (slutlig bedömning) 114 86 Stockholm Utredare Mårten Hyltner Utredning

Läs mer

ViTal. Talsyntes. Användarhandledning

ViTal. Talsyntes. Användarhandledning ViTal Talsyntes Användarhandledning Introduktion ViTal är ett program som utvecklats för att med hjälp av artificiellt tal vara ett stöd vid läsning och skrivning. ViTal kan användas både i undervisning

Läs mer

SUNET:s strategi 2012-2014. SUNET:s strategigrupp 2011-12-07

SUNET:s strategi 2012-2014. SUNET:s strategigrupp 2011-12-07 SUNET:s strategigrupp 2011-12-07 Förord Alla organisationer och verksamheter bör regelbundet se över sin verksamhetsidé och strategi. Särskilt viktigt är det för SUNET som verkar i en snabbt föränderlig

Läs mer

Syfte och organisation. Hör gärna av dig till oss om du har fler frågor. 08-587 940 00. När trader avtalet om samgåendet i kraft?

Syfte och organisation. Hör gärna av dig till oss om du har fler frågor. 08-587 940 00. När trader avtalet om samgåendet i kraft? Business Assurance DNV GL Merger - Frågor och Svar Här finner du svar på generella frågor om sammanslagningen av DNV och GL, samt frågor som gäller dig som kund till DNV Business Assurance. Hör gärna av

Läs mer

Beslut Krav på tillgänglighet av tv-sändningar för personer med funktionsnedsättning

Beslut Krav på tillgänglighet av tv-sändningar för personer med funktionsnedsättning 1/11 Beslut 2011-06-23 Dnr 10/01035 Leverantörer av medietjänster enligt sändlista Krav på tillgänglighet av tv-sändningar för personer med funktionsnedsättning Myndigheten för radio och tv:s beslut 1.

Läs mer

Kompetensprojekt På det mänskliga planet

Kompetensprojekt På det mänskliga planet LÅT SLÅ LÅT SLÅ Kompetensprojekt På det mänskliga planet Projektledning: Jan Linné Ornella Nettelhed Nils Joelsson Administration: Susanne Kruuse Praktisk Projektledning Seminarium HLF Låt Hjärtat Slå

Läs mer

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23 Medlemsdirektiv Upplands Väsby Promotion Utgåva 2012-03-23 Detta är ett Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse. Det ska ses som ett komplement till stadgarna Den finns i en sammanfattande del och en mera

Läs mer

Första analys av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Första analys av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Första analys av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Gruppintag 1 - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 10 maj 2012 Evaluation North Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Läs mer

Utveckling av gemensamma arbetsprocesser för högskolans verksamhetsstöd

Utveckling av gemensamma arbetsprocesser för högskolans verksamhetsstöd Dnr Mahr 19-2014/568 1 (av 10) Projektplan Beslutsdatum: Beslutande: Dokumentansvarig: 2015-03-27 Susanne Wallmark Jenny Wendle Revisionsinformation Version Datum Kommentar 1.0 150327 Slutgiltig projektplan

Läs mer

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap Dnr: ST 2013/281-1.1 Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap 2013-2015 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för hälso- och livsvetenskap Gäller från 2013-10-24 Beslutat av: Beslutsdatum: 2013-1024

Läs mer

Offentliga Sektorns Managementprogram

Offentliga Sektorns Managementprogram Offentliga Sektorns Managementprogram OFFENTLIGA SEKTORNS MANAGEMENTPROGRAM Utveckling för dig som är högre chef inom offentlig sektor Som högre chef i den offentliga sektorn lever du i en spännande och

Läs mer

Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun

Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun Riktlinjerna är antagna av förvaltningsledningen 2013-01-28 och gäller tillsvidare. (Dnr KS2012/1542) Ansvarig för dokumentet är chefen för enheten Utveckling,

Läs mer

Stöd vid upphandling av fortbildning i förflyttningskunskap. för dig som är chef

Stöd vid upphandling av fortbildning i förflyttningskunskap. för dig som är chef Stöd vid upphandling av fortbildning i förflyttningskunskap för dig som är chef Stöd vid upphandling av fortbildning i förflyttningskunskap I den här skriften får du råd om vad en heltäckande fortbildning

Läs mer

Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola

Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola 1. Vad är det övergripande motivet bakom utvärderingen vad är syftet? Varför? Detta är en av de viktigaste frågorna att ställa sig inför planeringen

Läs mer

SÄKRA DIN AFFÄR VART DEN ÄN TAR DIG. Protection Service for Business

SÄKRA DIN AFFÄR VART DEN ÄN TAR DIG. Protection Service for Business SÄKRA DIN AFFÄR VART DEN ÄN TAR DIG Protection Service for Business DET ÄR EN MOBIL VÄRLD Wifi Fotgängare Idag använder vi fler enheter med fler anslutningar än någonsin tidigare. Att då kunna välja var

Läs mer

Remiss : Regional FOU - strategi för Mittsverigeregionen

Remiss : Regional FOU - strategi för Mittsverigeregionen 2006-09-23 Sidan 1 av 5 Dnr [nr] Kommunledningskontoret Björn Amnow Telefon: 0611 348050 Utskott 1 Remiss : Regional FOU - strategi för Mittsverigeregionen Inledning Genom initiativ från Europa Forum Norr

Läs mer

PROJEKTSLUTRAPPORT Överföring av hemsjukvård. - Beslutsprocess

PROJEKTSLUTRAPPORT Överföring av hemsjukvård. - Beslutsprocess PROJEKTSLUTRAPPORT Överföring av hemsjukvård - Beslutsprocess Titel: PROJEKTSLUTRAPPORT Överföring av hemsjukvård Projekt: Överföring av hemsjukvård Idnr: Delprojekt: Beslutsprocess Idnr: Beställare: Landstingsstyrelsen

Läs mer

Välkommen till Det digitala Malmö

Välkommen till Det digitala Malmö Välkommen till Det digitala Malmö Världen blir mer och mer digital för varje dag. Samma sak händer i Malmö. I Malmö stad vill vi använda digitaliseringen på ett positiv sätt och därigenom förbättra servicen

Läs mer

Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige FOKUS. Vetenskapsrådet

Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige FOKUS. Vetenskapsrådet Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige FOKUS Vetenskapsrådet Hearings maj 2014 Disposition Bakgrund Arbetsprocess Förslag till modell just nu Fortsatt arbete Tidsplan Frågor och diskussion UoH intäkter

Läs mer

KONSTEN SOM KUNSKAPSVÄG

KONSTEN SOM KUNSKAPSVÄG KONSTEN SOM KUNSKAPSVÄG Studier av konstnärligt seende (Saks) Dokumentation och vetenskapligt seminarium SE OCH LÄRA, ELLER LÄRA ATT SE I en tid av stark målfokusering inom förskola och skola och med samhällets

Läs mer

Varför Hinfo Syfte. Produktfamilj

Varför Hinfo Syfte. Produktfamilj Vad är Hinfo? Hinfo, är en nationell produkt, artikel och avtalsdatabas, framtagen i samarbete mellan sjukvårdshuvudmännens hjälpmedelsverksamhet i Sverige, leverantörer av hjälpmedel och Hjälpmedelsinstitutet

Läs mer

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Kommunikationsplan Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Bakgrund Uppdraget för Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa (SWEAH) är att under de kommande åren utveckla ett effektivt, framgångsrikt

Läs mer

Vardagssamverkan Blåljus

Vardagssamverkan Blåljus U T V E C K L I N G A V S A M V E R K A N I S Y F T E A T T Ö K A S A M O R D N I N G E N A V S A M H Ä L L E T S R E S U R S E R F Ö R A T T F Ö R H I N D R A O C H L I N D R A S T Ö R N I N G A R I S

Läs mer

Gemensam värdegrund. Föreningen Vårdföretagarna och Vårdförbundet

Gemensam värdegrund. Föreningen Vårdföretagarna och Vårdförbundet Gemensam värdegrund Föreningen Vårdföretagarna och Vårdförbundet Varför en gemensam värdegrund? Föreningen Vårdföretagarna och Vårdförbundet har tillsammans gjort denna värdegrund. I den ger vi vår gemensamma

Läs mer

Kommittédirektiv. Radio och TV i allmänhetens tjänst. Dir. 2007:71. Beslut vid regeringssammanträde den 31 maj 2007

Kommittédirektiv. Radio och TV i allmänhetens tjänst. Dir. 2007:71. Beslut vid regeringssammanträde den 31 maj 2007 Kommittédirektiv Radio och TV i allmänhetens tjänst Dir. 2007:71 Beslut vid regeringssammanträde den 31 maj 2007 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall utifrån de gällande villkoren för

Läs mer

Krav på tillgänglighet till tv-sändningar för personer med funktionsnedsättning

Krav på tillgänglighet till tv-sändningar för personer med funktionsnedsättning TECKENSPRÅKSTOLKNING SYNTOLKNING TEXTNING UPPLÄST TEXT ANVÄNDARE ANVÄNDBAR ANVÄNDBAR ALLA PROGRAMBOLAG RÄTTIGHETER KRAV SE HÖRA LÄSA FÖRSTÅ TECKENSPRÅKSTOLKNING SYNTOLKNING TEXTNING UPPLÄST TEXT ANVÄNDARE

Läs mer

Ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling PLANERINGSPROJEKT (SFS 2008:1407) Delegationen för hållbara städer/ Miljövårdsberedningen (Jo 1968:A) 103 33

Läs mer

Vision och övergripande mål 2010-2015

Vision och övergripande mål 2010-2015 Vision och övergripande mål 2010-2015 Beslut: Högskolestyrelsen, 2009-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2009/1139/10 Gäller fr o m: 2010-01-01 Ersätter: Dalauniversitetet akademi och yrkesliv i partnerskap.

Läs mer

Andra utlysningen Öppen 14 november 2008 tom 11 mars 2009. Forskningsprogram inom området Produktframtagning

Andra utlysningen Öppen 14 november 2008 tom 11 mars 2009. Forskningsprogram inom området Produktframtagning ProViking ProViking 14 november 2008 Andra utlysningen Öppen 14 november 2008 tom 11 mars 2009 Forskningsprogram inom området Produktframtagning 1. Inledning Stiftelsen för Strategisk Forskning har under

Läs mer

Projektledarutbildning 6 dagar

Projektledarutbildning 6 dagar Projektledarutbildning 6 dagar Nercia Utbildning AB I Sverige finns ca 1600 utbildningsföretag med olika utbud av program och kurser, de flesta med ett redan färdigt upplägg som sedan anpassas efter kunden.

Läs mer

Svenskt Vatten Utveckling

Svenskt Vatten Utveckling Svenskt Vatten Utveckling Syfte med seminariet: Att diskutera forskningsutbytet mellan akademin och företag. Vilka samarbeten har fungerat bra och vilka samarbeten har fungerat sämre? Vilka lärdomar kan

Läs mer

Vad vill svenska folket se på TV? Och stämmer i så fall tittarnas önskemål

Vad vill svenska folket se på TV? Och stämmer i så fall tittarnas önskemål TV-tittarnas programpreferenser och TV-kanalernas programutbud TV-TITTARNAS PROGRAMPREFERENSER OCH TV-KANALERNAS PROGRAMUTBUD KENT ASP Vad vill svenska folket se på TV? Och stämmer i så fall tittarnas

Läs mer

PROJEKTUTVECKLING. 12 maj 2009. Ängelholm

PROJEKTUTVECKLING. 12 maj 2009. Ängelholm PROJEKTUTVECKLING 12 maj 2009 Ängelholm Syfte Utveckla arbetssätt för att stärka kvinnor och män som står långt från arbetsmarknaden att komma i arbete eller närmare arbetsmarknaden Se och ta tillvara

Läs mer

Projektansökan 2011-10-20

Projektansökan 2011-10-20 Projektansökan 2011-10-20 Projektidé Vad skall ni göra för vem och varför? Beskriv i en till två meningar. Etablera IFS Rådgivning inom Almi Företagspartner Halland för företagarrådgivning till utlandsfödda

Läs mer

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region Internationalisering Globaliseringen Ökat informationsutbyte och minskade hinder för migration, investeringar och handel har påverkat den ekonomiska utvecklingen i världen. Globaliseringen har dessutom

Läs mer

Förslag om att bygga upp en ny fristående enhet för samordning av kliniska prövningar, i första hand läkemedel, inom Stockholms Läns Landsting

Förslag om att bygga upp en ny fristående enhet för samordning av kliniska prövningar, i första hand läkemedel, inom Stockholms Läns Landsting Landstingsstyrelsens förvaltning FoUU-kansliet Bilaga 2006-03-30 Dnr LS 0602-0316 Förslag om att bygga upp en ny fristående enhet för samordning av kliniska prövningar, i första hand läkemedel, inom Stockholms

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

PROCESSBESKRIVNING BYALAG. Hur det fungerar det när ni har bestämt er för fibernät

PROCESSBESKRIVNING BYALAG. Hur det fungerar det när ni har bestämt er för fibernät PROCESSBESKRIVNING BYALAG Hur det fungerar det när ni har bestämt er för fibernät Bredband i hela Sverige Målet för bredbandspolitiken är att Sverige ska ha bredband i världsklass. För att kunna realisera

Läs mer

DoÄr E-arkivering. Projektplan

DoÄr E-arkivering. Projektplan Håkan Svensson Sida: 1 (6) DoÄr Projektplan Håkan Svensson Sida: 2 (6) Innehåll 1 Basfakta... 3 2 Projektidé och mål... 3 2.1 Bakgrund och projektidé... 3 2.2 Projektmål... 3 2.3 Avgränsningar... 4 3 Leverans

Läs mer

Planera genomförande

Planera genomförande Planera genomförande www.informationssäkerhet.se 2 Upphovsrätt Tillåtelse ges att kopiera, distribuera, överföra samt skapa egna bearbetningar av detta dokument, även för kommersiellt bruk. Upphovsmannen

Läs mer

Ramverk för projekt och uppdrag

Ramverk för projekt och uppdrag Peter Yngve IT-centrum 2011-02-10 1.0 1 (9) Ramverk för projekt och uppdrag Peter Yngve IT-centrum 2011-02-10 1.0 2 (9) BAKGRUND/MOTIV... 3 MÅL OCH SYFTE... 3 DEFINITIONER AV PROJEKT... 3 MODELL FÖR PROJEKTSTYRNING...

Läs mer

Halmstad Arena utvärdering av projektet

Halmstad Arena utvärdering av projektet Halmstad Arena utvärdering av projektet Januari 2011 Bo Thörn Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning INLEDNING 1 PARTNERINGSDEKLARATIONEN 1 RESULTAT 2 PRODUKT 2 PROCESS 2 EKONOMI 3 UPPFÖLJNING

Läs mer

Policy för internkontroll för Stockholms läns landsting och bolag

Policy för internkontroll för Stockholms läns landsting och bolag Policy för internkontroll för Stockholms läns landsting och bolag Policy för internkontroll för Stockholms läns landsting och bolag 2 (6) Innehållsförteckning Policy för internkontroll... 1 för Stockholms

Läs mer

Tillgänglighet och teknologi en omöjlig möjlighet?

Tillgänglighet och teknologi en omöjlig möjlighet? en omöjlig möjlighet? Katarina Mühlenbock, datalingvist, fil dr DART 2014-06-02 Dagens presentation Vad är tillgänglighet, kommunikation, information? Webbtillgänglighet Vad är språkteknologi? Hur kan

Läs mer

VARFÖR ÄR REGIONALT SAMARBETE EN SÅ VIKTIG FRAMGÅNGSFAKTOR FÖR ETT STADSNÄT

VARFÖR ÄR REGIONALT SAMARBETE EN SÅ VIKTIG FRAMGÅNGSFAKTOR FÖR ETT STADSNÄT VARFÖR ÄR REGIONALT SAMARBETE EN SÅ VIKTIG FRAMGÅNGSFAKTOR FÖR ETT STADSNÄT ERFARENHETER UR VERKLIGHETEN CHRISTER LANNESTAM SSNF Svenska Stadsnätsföreningen Swedish Urban Network Association www.ssnf.org

Läs mer

Projektarbete. Innehåll

Projektarbete. Innehåll Projektarbete David Axelson-Fisk Verksamhetscontroller och projektledare Kyrkokansliet 1 06-11-19 Innehåll Projektbegreppet Projektmodellen Projektflödet Projektorganisationen Projektledaren Projektbeställaren

Läs mer

http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive

http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive Sprog i Norden Titel: Forfatter: Kilde: URL: Behovet av språkinfrastruktur för direkttextad tv Rickard Domeij Sprog i Norden, 2013, s. 1-8 [i hæftet: s. 59-66] http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive

Läs mer

Datum 2015-06-16 Dnr 1501816. Region Skånes medverkan i utvecklingen av Mobilområdet

Datum 2015-06-16 Dnr 1501816. Region Skånes medverkan i utvecklingen av Mobilområdet Regionstyrelsen Lennart Svensson Utvecklare 040-623 97 45 Lennart.R.Svensson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-06-16 Dnr 1501816 1 (5) Regionstyrelsen s medverkan i utvecklingen av Mobilområdet i Skåne

Läs mer

En gemensam och sektorsöverskridande målbild är förutsättningen för en attraktiv och hållbar stads utveckling.

En gemensam och sektorsöverskridande målbild är förutsättningen för en attraktiv och hållbar stads utveckling. NYCKLAR TILL FRAMGÅNGSRIK STADSUTVECKLING! En gemensam och sektorsöverskridande målbild är förutsättningen för en attraktiv och hållbar stads utveckling. Dokumentation från ett samtal i projektet Den Goda

Läs mer

Ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling INVESTERINGSPROJEKT (SFS 2008:1407) Delegationen för hållbara städer/ Miljövårdsberedningen (Jo 1968:A) 103

Läs mer

Projektlaboratoriet. Utbildningsprogram i en virtuell simuleringsmodell. Testa dig själv som projektledare och förbättra dina färdigheter

Projektlaboratoriet. Utbildningsprogram i en virtuell simuleringsmodell. Testa dig själv som projektledare och förbättra dina färdigheter Projektlaboratoriet Utbildningsprogram i en virtuell simuleringsmodell Testa dig själv som projektledare och förbättra dina färdigheter Om spelet Projektlaboratoriet simulerar i realtid ditt ansvar som

Läs mer

1(6) Slutrapport förprojektering. Sammanfattning

1(6) Slutrapport förprojektering. Sammanfattning 1(6) Sammanfattning Förstudien i projektet SpråkSam har, som tidigare rapporterats förlängts genom att Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum har finansierat vissa aktiviteter som projektets parter sett

Läs mer