SOLIDARITET OCH VALFRIHET. med ordning och reda RIKTLINJER VID FÖRÄNDRING AV DRIFTSFORM, UPPHANDLING OCH ÖVERGÅNG AV VERKSAMHET

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SOLIDARITET OCH VALFRIHET. med ordning och reda RIKTLINJER VID FÖRÄNDRING AV DRIFTSFORM, UPPHANDLING OCH ÖVERGÅNG AV VERKSAMHET"

Transkript

1 SOLIDARITET OCH VALFRIHET med ordning och reda RIKTLINJER VID FÖRÄNDRING AV DRIFTSFORM, UPPHANDLING OCH ÖVERGÅNG AV VERKSAMHET

2

3 SOLIDARITET OCH VALFRIHET med ordning och reda RIKTLINJER VID FÖRÄNDRING AV DRIFTSFORM, UPPHANDLING OCH ÖVERGÅNG AV VERKSAMHET

4

5 Innehåll 1. Inledning 8 2. Vad har hänt Var står Kommunal Två lagar Kommunallagen Lagen om offentlig upphandling LOU, och sedan Vad kan vi se Utvecklingen Olika drifts- och överlåtelseformer Kvalitet, hur då Några kvalitetskriterier Kan kvalitet bli ett vardagsarbete Upphandling överlåtelse och fackliga krav Inflytande - medbestämmande Kollektivavtalet och verksamhetsövergångar Kollektivavtalet Övergång av verksamhet Upphandlings- och överlåtelseprocessen Viktiga stadier Det första skedet Det andra skedet Det tredje skedet 71

6

7 Förord Kommunals förbundsmöte 2002 antog programmet Solidaritet och valfrihet i välfärden. De här riktlinjerna har utarbetats som en fortsättning och utveckling av de tankar och ståndpunkter som framförs i programmet. En anledning till varför riktlinjerna tagits fram är samhällsutvecklingen och den intensiva politiska diskussion som förs i frågan om offentliga och privata driftsformer, och om vilka krav som bör ställas i samband med att olika kommunala verksamheter förändrar driftsform, upphandlas och övergår till annan utförare. Ytterligare ett skäl är den efterfrågan på information, kunskap och handledning inom ämnesområdet, som uttryckts i Kommunals lokala organisation. I riktlinjerna tecknas med bred pensel vad som hänt i kommunerna sedan 1980-talets slut och var Kommunal står i den utvecklingen. De beskriver kommunallagen och lagstiftningen vid offentlig upphandling. Vidare tecknas en bild av olika överlåtelseoch driftsformer, liksom den utveckling vi kan skönja inom området. Från att kort beröra frågan om kvalitet går beskrivningen sedan över till att belysa upphandlings- och överlåtelseprocessen. Här finns frågorna om medbestämmande, kollektivavtalet och anställningstryggheten. Solidaritet och valfrihet med ordning och reda riktlinjer vid förändring av driftsform, upphandling och övergång av verksamhet har utarbetats av Sigmund Wiveson vid Kommunals förbundskontor. Programmet antogs av Kommunals förbundsstyrelse den 25 april Ylva Thörn Förbundsordförande FÖRORD 7

8 1. Inledning Den kommunala sektorn har sedan lång tid genomlevt stora förändringar. Ett uttryck för det har varit att man sett över sina organisationsformer och sedan 1980-talets andra hälft i ökad grad och takt konkurrensutsatt, upphandlat och överlåtit sin verksamhet till olika externa aktörer. Kommunals medlemmar har kanske mer än någon annan grupp fått känna av alla förändringars vindar. Strukturförändringar med konkurrensutsättning, upphandling och överlåtelse av verksamhet är ett ofta svårt och komplext ämne. Många frågor ställs. Det handlar bland annat om verksamhetens innehåll och organisation, kvalitet och ekonomi, lagar, bestämmelser och avtal inte minst arbetsrättsliga sådana. Kommunen och förvaltningen, eventuella företag och arbetsplatsen, anställda och brukare berörs av vad som ska omdanas men också hur och på vilka villkor förändringen sker. Många av frågorna är givetvis i grunden politiska, inte sällan partipolitiska, men de är också viktiga fackliga intresseområden. Några av dem gäller kollektivavtalet, anställningstryggheten och medbestämmandet. Kommunal har bland annat i programmet Solidaritet och valfrihet i välfärden (2002) tagit ställning till flera politiskt viktiga frågor som rör upphandling och överlåtelse av kommunal verksamhet. Då temat 8 INLEDNING

9 egenregi kontra entreprenad historiskt alltid engagerat kommunalarna ägnar Kommunal också en viktig del av sina resurser åt frågan. Det handlar bland annat om förhandlings- och utredningsverksamhet liksom om ekonomi, medlemsinformation och administration. En mängd utbildningar bedrivs inom området. Med dessa riktlinjer vill vi gå vidare på den vägen, bra kan bli bättre. Syftet med programmets riktlinjer är inte i första hand att diskutera den politiska avvägningen mellan eller ta ställning till offentliga drifts- och ägarformer kontra privata sådana. De är således inget inlägg för eller mot den ena eller andra driftsformen. Fokus ligger istället på vilka krav vi har och vad vi gör som fackförening i den beslutade skarpa upphandlingssituationen det vill säga hur och på vilka villkor omdaningen sker. Man kan säga att en upphandlingssituation sällan är lik en annan. Formerna och de lokala förutsättningarna är i verkligheten många och olika. Politisk ambition, kompetens och kvalitet i upphandlingsarbetet skiljer sig därtill väsentligen åt. Ambitionen med riktlinjerna är att söka mejsla ut och översiktligt och enkelt ta upp några av de vanligaste frågorna som kan vara återkommande i samband med upphandling och överlåtelse av kommunal verksamhet. Riktlinjerna tar också i första hand sikte på ett urval lagar som är mest aktuella för oss vid upphandling, liksom på verksamhetsförändringar upphandlingar och entreprenader som sker med lagen om offentlig upphandling som grund. Även så kallade pengsystem och modeller för ökat brukarinflytande och val av välfärdstjänster behandlas. I de riktlinjer som här presenteras är det inte möjligt att vara uttömmande och behandla alla viktiga lagar, bestämmelser och ekonomi eller förutse den mängd olikartade frågor och situationer som nästan alltid dyker upp vid varje enskild upphandling eller verksamhetsövergång. Avsikten är heller inte att här gå in på och belysa särskilda problem enskilda yrkesgrupper kan ha. Det är därför viktigt att riktlinjerna inte ses som en checklista utan mer som en allmän orientering och som en hjälpreda i tillämpliga fall. Vi hoppas att de ska vara till stöd och hjälp i det fackliga uppdraget. INLEDNING 9

10

11 2. Vad har hänt... Historiskt sett är den kommunala välfärdssektorn, om man ser till dess uppdrag och nuvarande omfattning, inte särskilt gammal, bara omkring 50 år. Det var i synnerhet under perioden 1950 till 1980-talet som den byggdes ut till det den är idag. Medborgarnas grundläggande efterfrågan på utbildning, vård och omsorg, kommunal service och infrastruktur kunde nu tillgodoses. Ambitionen var att välfärden skulle omfatta alla och fördelas efter behov. Samtidigt fanns det uppslutning bakom tanken att välfärden skulle betalas, finansieras, rättvist och efter förmåga. Under tiden för kommunernas och landstingens (landsting nedan likställd med kommun) utbyggnad rådde tämligen stor politisk enighet om att sektorn skulle utföra i princip all verksamhet själv, i egen regi. Man kan på ett sätt säga att för den uppfattningen fanns det stöd i både lagar och deras tillämpning, och om inte annat i så kallad sedvanerätt. Efter den kraftiga utbyggnaden kom kommunalpolitikernas intresse alltmer att riktas mot frågan hur de stora resurser man redan hade skulle utnyttjas mest effektivt. Under den senare delen av 1980-talet och in på 90-talet kom en brytningstid. I tiden sammanföll flera händelser, som inte bara begränsades till Sverige. De samhällsekonomiska och därmed även de kommunalekonomiska förutsättningarna förändrades. Arbetsmarknaden såg inte ut som tidigare. Mycket avreglerades. Den så kallade nya ekonomin fick fotfäste. Den svenska modellen ifrågasattes. Den politiska diskussionen förändrades. Förändringstrycket på och i kommunsektorn var stort. Kostnadsjakten var uttalad och verksamheterna skulle slimmas. De kommunala organisationerna skulle vara effektiva och konkurrenskraftiga. Samtidigt skulle kommunen, de kommunala besluten och verksamheten komma närmare medborgarna. Demokratin skulle fördjupas och medborgarnas inflytande över och val av kommunala välfärdstjänster skulle öka. I början av 1990-talet kom en ny kommunallag som gav kommunerna stor frihet att själva organisera sig och sin verksamhet. Samtidigt ersattes statsbidragssystemet av ett nytt som gav kommunerna inte i första hand staten ökade möjligheter att lokalt styra och fördela resurserna. Kommunerna införde stegvis nya budget-, styr- och regelsystem. VAD HAR HÄNT... 11

12 I många delar gick man från anslagsfinansiering över till ett kostnads/intäktstänkande. Diskussioner om prioriteringar, vad som producerades och på vilket sätt det skedde var vanliga. Vissa beslutsprocesser decentraliserades och förvaltningsorganisationerna gjordes mer självständiga. Kommunerna anammade också olika tankar på att verksamheten skulle styras och organiseras enligt ett beställare/utförarekoncept. I ett antal kommuner och verksamheter drevs utvecklingen så långt att kommunen i praktiken delades i två organisationer, en som beställde och köpte respektive en som sålde och levererade. I kölvattnet av de betydande struktur-, styr- och organisationsförändringarna i kommunerna växte möjligheten och den politiska viljan att pröva sin verksamhet i konkurrens internt i kommunen och/eller mot externa aktörer. Med 90-talet gjorde det privata sitt tydliga intåg i kommunerna. I ökande omfattning konkurrensutsattes, upphandlades eller överläts på annat sätt verksamhet till privata aktörer. Det tidigare gränslandet för vad som var offentlig och privat produktion av tjänster började nu suddas ut. Hur långt denna utveckling avancerat i Sveriges olika kommuner, landsändar och många verksamheter skiljer sig dock ännu åt. På ett sätt kan man i detta sammanhang säga att Kommunal, dess agenda och medlemmarnas arbete, är en spegelbild av de många politiska beslut som ligger bakom välfärdssektorns framväxt och utformning, både förr och nu. 12 VAD HAR HÄNT...

13

14 3. Var står Kommunal Frågan om egenregi kontra entreprenad - driftsformen för de kommunala uppgifterna - har alltid engagerat Kommunal. Det fackliga uppdraget är att oavsett driftsform tillvarata medlemmarnas intressen som anställda när det gäller löne- och arbetsvillkor, i olika frågor på arbetsmarknaden och i samhället i övrigt. Historiskt har det därför med nödvändighet inneburit att Kommunal format en uppfattning i frågan utifrån de faktiska omvärldsförutsättningar som finns i varje tid. Vid Kommunals förbundsmöte 2002 antogs programmet Solidaritet och valfrihet i välfärden. Den grundläggande uppfattning programmet ger uttryck för är att den gemensamma välfärden ska finansieras solidariskt med skatter samt att den ska omfatta alla och fördelas efter behov. En annan viktig princip är att det ska vara de demokratiskt folkvalda organen inte marknaden som ska rå över och fatta beslut om de gemensamma välfärdstjänsternas omfattning, inriktning och närmare utformning. Kommunerna ska i egen regi driva majoriteten av välfärdstjänsterna och Kommunal ska aktivt verka för att kommunala verksamheter utvecklas och hävdar sig väl i konkurrensen. För att säkerställa både kvalitet och ett fortsatt stöd bland medborgarna för välfärdstjänsterna och deras solidariska finansiering ger programmet också uttryck för att brukarna måste ges ökade möjligheter att kunna påverka respektive välja sina välfärdstjänster. Risken för ojämlikhet och segregering måste motverkas genom att gällande regelverk utformas lika för alla producenter. Principen om likabehandling måste hävdas tydligt och gälla alla medborgare och brukare. Används konkurrensinstrumentet måste konkurrensen vara rätt utformad och i alla delar ske på lika villkor för såväl offentliga som andra aktörer. Konkurrens får inte bli ett mål i sig utan kan endast vara ett medel bland många att stimulera till utveckling, kvalitet och få mer välfärdstjänster för skattepengarna. Spelreglerna ska vara tydliga, de ekonomiska förutsättningarna sunda och uppsatta kvalitetskrav säkerställda. Kommunernas egna verksamheter ska ha rätt och faktisk möjlighet att delta i konkurrensen. Upphandlingslagen, liksom arbetsrättsliga lagar och kollektivavtalet, ska följas. Brister i anställningstryggheten i samband med byte av arbetsgivare måste rättas till. Eventuell underbudskonkurrens måste 14 VAR STÅR KOMMUNAL

15 förhindras genom att de fackliga kraven riktas lika till alla aktörer, konkurrensneutrala avtal och genom att kollektivavtalets ställning vidmakthålls. Meddelarfriheten ska gälla all skattefinansierad verksamhet. Kommunals fackliga krav gäller såväl kommunerna som privata aktörer. Vissa verksamheter som myndighetsutövning och välfärdstjänster som är så kallade naturliga monopol ska varken konkurrensutsättas eller drivas av privata företag. Här är de stora högspecialiserade sjukhusen samt vatten- och avloppsverksamheten några viktiga exempel. Alla verksamheter, såväl privata som offentliga, bör kunna skapa någon form av överskott som ska ge resurser för utveckling och trygghet. Kommunal kan aldrig acceptera att vinst skapas genom dålig kvalitet, genom att verksamheten utarmas eller att personalen förslits. Kommunal ska på olika sätt aktivt bidra till att de offentligt finansierade och/eller beslutade välfärdstjänsterna utvecklas och förbättras. Medlemmarna ska bland annat på så sätt få del av den goda arbetsplatsen mönsterarbetsplatsen och medborgarna den bästa möjliga servicen. När vi blickar framåt och betraktar fenomenet offentlig upphandling våra gemensamt finansierade köp av varor och tjänster i ett övergripande perspektiv är det grundläggande att de mer än 400 miljarder kronor som den samlade svenska upphandlingen för närvarande omfattar per år kan användas som ett medel för att främja samhällsutvecklingen: tillgodose sociala och etiska krav, ickediskriminering, en långsiktigt hållbar miljö och god kvalitet i de offentligt finansierade tjänsterna. Att politiskt och fackligt ha både rätt och möjlighet att ställa sådana krav utgör ett fundament inte bara i Sverige utan även då det handlar om att göra skillnad vid upphandlingar som görs utanför landets gränser. I Sverige ska vår kollektivavtalsmodell värnas. Härigenom läggs en grund för en sund och lika konkurrens på den svenska arbetsmarknaden. VAR STÅR KOMMUNAL 15

16

17 4. Två lagar Avsnitt 2, Vad har hänt, och 3, Var står Kommunal, konstaterade att det politiska ansvaret och besluten för välfärdstjänsterna fortfarande i grunden vilar och enligt Kommunal ska vila på de politiskt folkvalda i kommunerna samt att tjänsterna liksom tidigare helt eller till större delen ska finansieras solidariskt genom skatter. Såtillvida är den svenska modellen intakt. Men det tredje kännetecknet för modellen i dess klassiska utformning, att även själva produktionen av tjänsterna skulle bedrivas i offentlig regi, har nu gradvis börjat suddas ut. Vilken ansats Kommunal som förbund ska ha i den förändringen utvecklas i programmet Solidaritet och valfrihet i välfärden och i dessa riktlinjer. När vi nu går vidare och närmare betraktar företeelsen konkurrensutsättning, upphandling och överlåtelse av kommunal verksamhet hur och på vilka villkor den sker är självklart politik och ekonomi central, men det är även lagstiftningen. En mängd särskilda författningar, lagar, förordningar och föreskrifter omgärdar och styr det mesta av de många olika verksamheter som faller innanför kommunernas samlade uppdrag. Varje sådan författning har samma viktiga betydelse för verksamheten även om den handlas upp och bedrivs av någon annan än kommunen. Till det ska läggas att normer och etiska regler som i övrigt kan vara gällande inom olika branscher och verksamheter givetvis ska gälla oavsett driftsform. Huvudregeln är alltså att för berörd verksamhet existerande lag mm ska tillämpas oavsett om den bedrivs i offentlig regi eller annan juridisk form. Under upphandlingsprocessens olika skeden är det viktigt att det förhållandet lyfts fram och preciseras, exempelvis i ett anbudsunderlag och entreprenadkontrakt. Vi väljer dock här att inte gå närmare in på all denna särskilda lagstiftning utan behandlar i första hand två lagar, nämligen Kommunallagen (1991:900) och Lagen om offentlig upphandling (1992:1528). Skälet till det är att just dessa båda lagar i hög grad styr och ofta lyfts fram i fokus när diskussionen förs om offentlig tjänsteproduktion kontra privat. TVÅ LAGAR 17

18 4.1. Kommunallagen Kommunallagen kommunernas grundlag ger kommunerna stor politisk handlingsfrihet att både forma sin verksamhet, organisation och att själva besluta om vilka driftsformer de vill ha. Inom ramen för kommunallagen styrs det kommunala uppdragets omfattning, inriktning och art i hög grad även av de så kallade kommunala befogenheterna den kommunala kompetensen som tillsammans med lagen lägger fast rättstillämpningen i varje tid. Den kommunala kompetensen beskriver principerna, hörnstenarna, för vad den kommunala verksamheten ska kännetecknas av. Verksamheten ska vara allmännyttig, lika åt alla, bedrivas till självkostnad och finnas i kommunen (lokaliseringsprincipen) men den kan också bedrivas i annan form som kommunen beslutar om. Därtill finns det en regel om så kallad kvalificerad anknytning, det vill säga kommunen får även bedriva viss annan verksamhet där man har vägande intressen. De överordnade kompetensprinciperna kan dock helt eller delvis brytas om det finns annan särskild lag som medger och stipulerar (bestämmer) något. Vad som ansetts kompetensenligt har historiskt sett utvidgats utifrån alla de politiska beslut som vuxit fram till det som kännetecknar dagens kommunala uppdrag, dess omfattning, inriktning och art. Lämnar kommunen över en kommunal angelägenhet till någon annan aktör måste man i avtal tillförsäkra sig insyn i verksamheten. Rättsligt kan de kommunala besluten prövas i domstol genom överklagande/besvär. I sådana fall som vi här talar om gör domstolen normalt en sammantagen bedömning av kompetensreglernas olika kriterier och om kommunens beslut/åtgärd är till gagn eller skada för kommunen, dess innevånare och skattekollektivet. Vanliga besvärsärenden i dag handlar om huruvida kommunen beslutat om verksamhet som tränger in i områden som annars kan anses vara den privata marknadens uppdrag att verka inom. Självfallet speglar besvärsärenden många gånger skilda parters olika egenintressen och politik. Kommunernas uppdrag kan också delas i obligatoriska, specialreglerade, verksamheter som styrs genom särskild lag och fakultativa, frivilliga, åtaganden. De obligatoriska verksamheterna, som exempelvis skola, vård och omsorg, utmärks genom att kommunerna är skyldiga att se till att tjänsterna alltid finns, och det offentliga kan aldrig avsäga sig det yttersta ansvaret för dem. Talande för de obligatoriska verksamheterna är att det var just dessa som man före 90-talets början ansåg bara kommunerna kunde och hade rätt att utföra och det är här som det privatas intåg markerade något nytt. 18 TVÅ LAGAR

19 De fakultativa uppgifterna, i allt väsentligt kommunaltekniskoch serviceverksamhet, är givetvis även de i stor utsträckning reglerade i lag. Exempel på det är den omfattande lagstiftningen kring VA-verksamheten och kommunal mark, gator och trafik. Kommunerna kan heller inte för dessa verksamheter enkelt undandra sig ansvar utan måste se till att de finns. En stor skillnad historiskt jämfört med de obligatoriska uppgifterna, är att inom de fakultativa sektorerna har man inte ansett att kommunerna varit bundna till att utföra verksamheten i egen regi, utan den har varit möjlig att driva i andra juridiska former. Det är också här som Kommunals medlemmar sedan lång tid varit mer utsatta för konkurrensutsättning, upphandling och entreprenader. Inte minst inom dessa verksamhetsområden förekommer till och från utspel av näringslivsföreträdare och borgerliga politiker om att i sitt sammanhang tämligen givna och kommunalekonomiskt försvarbara offentliga engagemang tränger undan privata initiativ. Kommunerna kan i egen regi organisera både sin obligatoriska och sin fakultativa verksamhet i förvaltningar, drifts- och resultatenheter mm, eller fullgöra sina uppgifter i egen regi genom kommunalförbund, gemensam nämnd, kommunala bolag och i viss utsträckning via avtalssamverkan kommuner emellan. Viktigt att stryka under är att hur än kommunen organiserar sig inom sig själv, inom den egna (offentliga) juridiska personen, är man fri att driva verksamheten i egen regi. Lagen om offentlig upphandling träffar alltså inte sådana egna kommunala organisationer och verksamheter, oavsett form. Men om kommunen väljer att köpa verksamhet från någon annan juridisk person än sig själv gäller som huvudregel offentlig upphandling. Vid gemensam kommunal avtalssamverkan (avtal mellan två eller fler kommuner) och då verksamheten organisserats genom kommunala bolag går meningarna inte sällan isär om vad som anses rättsriktigt enligt kommunal- och upphandlingsrätten. Finns myndighetsutövning utövande av rättigheter och skyldigheter mot enskilda i verksamheten får den endast utövas i offentlig förvaltningsform. Handlingars offentlighållande, offentlighetsprincipen, respektive sekretess finns reglerat framförallt i grundlagen (tryckfrihetslagstiftningen), förvaltningslagarna och sekretesslagen. Meddelarskyddet, det vill säga det rättsliga skydd offentligt anställda har att meddela sig till exempelvis massmedia utan att källan får efterforskas, finns också i yttrande- och tryckfrihetslagstiftningen. Det är ett lagskydd anställda i privat verksamhet inte har och är därför en bland flera viktiga fackliga frågor för Kommunal att på olika sätt uppmärksamma då kommunal verksamhet övergår i annan driftsform. TVÅ LAGAR 19

20 Vid pågående offentlig upphandling gäller vidare som huvudregel sekretess (tystnadsplikt), vilket innebär att handlingar och annan känslig information i samband med en upphandling i tillämpliga delar normalt kan sekretessbeläggas. Till skydd för kommunen kan således sekretess i tillämpliga delar även åsättas underlag i den egna verksamheten då kommunen avser att inkomma med ett så kallat egen regianbud. Sekretess kan även tillkomma fackliga företrädare som tar del av ett upphandlingsärende. Som framgått är kommunalrätten central då diskussionen förs både politiskt och juridiskt om offentlig tjänsteproduktion kontra privat. Företrädare för de privata aktörerna vill givetvis helt legitimt ha tillgång till en så stor och fri marknad som möjligt. Kommunerna är för sin verksamhet mer bundna och hänvisade till en kanske alltför snäv tolkning av kommunallagen och den kommunala kompetensen. Ett effektivt resursutnyttjande av skattemedlen skulle ibland kräva en vidare tillämpning av kompetensbegreppet. Ansvarskommittén har haft i uppgift att analysera och föreslå olika förändringar som ska ge en mer samordnad och ändamålsenlig 20 TVÅ LAGAR

21 samhällelig styrning och förvaltning. De beslutsnivåer man då talar om är kommunerna, landstingen, länsstyrelserna och andra statliga ansvarsområden. Kommittén för fram tankar på ökad regionalisering av landstingens och statens verksamhet. Utan att här ta ställning till Ansvarskommitténs olika förslag ser vi emellanåt behov och möjligheter att i ökad omfattning samordna viss verksamhet mellan kommuner och/eller landsting. Sådan samordning och utveckling kan ske på frivillig väg och bör inte snävt motverkas av bestämmelser i kommunallagen och annan lagstiftning. Här behöver kommunalpolitikerna större frihet och rättsligt stöd för en effektiv utveckling av den kommunala verksamheten. Kommunernas frihet till samverkan sinsemellan genom avtal bör exempelvis öka. Verksamhet bedriven genom kommunala bolag måste betraktas i huvudsak som en intern kommunal driftsform. En sådan utveckling bör kunna ske i samexistens med och utan att komma i konflikt med den offentliga upphandlingsrätten. Samtidigt förtjänar det utrymme som nuvarande kommunallag ändå ger för samverkan genom alternativa kommunala driftsformer, som exempelvis kommunalförbund och verksamhet via gemensam nämnd, att lyftas fram ytterligare i den kommunalpolitiska diskussionen. För att sådana kommunala driftsformer ska bli attraktivare och vanligare behöver dock sannolikt regelverk och beslutsprocesser förenklas och med bevarad rättsäkerhet göras mindre omständliga och byråkratiska Lagen om offentlig upphandling Lagen om offentlig upphandling (LOU) trädde i kraft 1994 och ersatte det tidigare upphandlingsreglementet. LOU är Sveriges implementering (anpassning) av EG-rätten till svensk lag samtidigt som den innesluter de nationella upphandlingsbestämmelserna. Lagen kan karaktäriseras som en procedurlag, den regelfäster alltså främst formerna för och förfarandet i samband med offentlig upphandling. Jämsides med LOU finns ett antal författningar som styr den offentliga upphandlingen. Nämnas här kan lagen (1994:615) om ingripande mot otillbörligt beteende vid offentlig upphandling (LIU). I EU-fördraget talas om fri rörlighet för kapital, varor, tjänster och människor utan konkurrenshinder inom unionen marknaden ska vara öppen. Samma tankar har präglat upphandlingsreglerna. Principen är att offentlig upphandling i EU ska ske utan konkurrenshinder. Konkurrensmöjligheterna ska utnyttjas. Upphandlingen ska vara transparent (genomskinlig). Anbudssökande, anbudsgivare och anbud ska behandlas objektivt, det vill säga på ett likvärdigt och ickediskriminerande sätt. TVÅ LAGAR 21

22 I LOUS HUVUDREGEL UTTRYCKS DET SÅ HÄR: Upphandling skall göras med utnyttjande av de konkurrensmöjligheter som finns och även i övrigt genomföras affärsmässigt. Anbudsgivare, anbudssökande och anbud skall behandlas utan ovidkommande hänsyn. Huvudregeln ska gälla all offentlig upphandling oavsett vad som upphandlas och hur det upphandlas. Begreppet affärsmässigt är en svensk tilläggsformulering som inte har sin motsvarighet i EG-direktiv. LOU täcker i princip all offentlig verksamhet som ska upphandlas såvida inte annan lag uttrycker något annat. Exempel på en sådan lag är LSS, dvs lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, som bygger på ett annat förfarande än traditionell upphandling. Tillspetsat innebär det således att om det offentliga ska köpa en vara och/eller tjänst av någon annan juridisk person än sig själv så ska LOU träda in. Utifrån den gränsdragningen definierar LOU vad/vem som utgör en upphandlande enhet. Med upphandlande enhet menas statliga, kommunala, andra myndigheter och beslutande församlingar i kommuner och landsting, bolag, stiftelser, samfälligheter, föreningar och sammanslutningar där det offentliga har ett direkt eller indirekt bestämmande inflytande eller ägande samt bolag (verksamhet) som bedrivs med särskilt tillstånd från offentlig myndighet. Med upphandlande enhet menas också Svenska kyrkans verksamheter som bedrivs enligt begravningslagen. LOU talar här alltså om all verksamhet som inrättats i syfte att täcka behov i det allmännas intresse såvida behovet inte är av industriell eller kommersiell karaktär. De grundläggande upphandlingsformer LOU talar om i de olika kapitlen är öppen respektive selektiv upphandling, förhandlad upphandling, direkt upphandling, förenklad och urvalsupphandling. Vid prövning av anbud ska den upphandlande enheten anta det anbud som är det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet, alternativt det anbud som har det lägsta priset. Anges lägsta pris i förfrågan får bara prisfaktorn beaktas. Vid bedömning av det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet ska den upphandlande enheten vid anbudsprövningen ta hänsyn till de omständigheter (kriterier) som angivits i annons och förfrågningsunderlag. Vid prövningen får inte andra kriterier än de som angivits i förfrågan (och annons) beaktas. Kriterierna ska så långt möjligt vara rangordnade. 22 TVÅ LAGAR

23 De sju kapitlen i LOU LOU är till sin form och uppbyggnad tämligen komplicerad. För en lekman underlättas inte förståelsen genom terminologin i lagtexten. Lagen är indelad i sju kapitel. Första kapitlet innehåller allmänna bestämmelser och bestämmelser som helt eller delvis gäller upphandlingsformer och förfarande i lagens övriga kapitel. Här läggs bland annat huvudregeln om likabehandling vid upphandling fast, vad som avses med upphandlande enhet och andra begrepp som används i LOU definieras, krav på annonsering anges. Vidare bestäms villkoren för hänvisning till tekniska standarder och vilka krav som får ställas på leverantören liksom möjligheten att hävda särskilda kontraktsvillkor, hur förfarandet vid mottagande och öppnande av anbud ska vara samt formerna för prövning av anbud mm. Andra kapitlet i LOU styr upphandling av varor. Tredje kapitlet reglerar upphandling av bygg- och anläggningsentreprenader och motsvarande. Fjärde kapitlet i LOU bestämmer upphandlingsförfarandet ifråga om vatten-, energi-, transport- och telekommunikationsområdena. Femte kapitlet handlar främst om förfarandet vid upphandling av tjänster. Sjätte kapitlet innehåller bestämmelser för bland annat upphandlingar som understiger förekommande tröskelvärden (se nedan) enligt kapitel två till fem. Sjunde kapitlet slutligen beskriver grunderna och formerna för så kallad överprövning, skadestånd och medling i fall när en leverantör anser att han lidit eller kan komma att lida skada i samband med offentlig upphandling. TVÅ LAGAR 23

24 Vilken upphandlingsform och vilket förfarande som ska användas styrs i princip av vad som är tänkt att upphandlas, av tillämpligt kapitel och vilket ekonomiskt värde (tröskelvärde, se nedan) den aktuella upphandlingen uppgår till. Val av upphandlingsform och förfarande är även beroende av var tjänsten/verksamheten avdelats i den förteckning som bilagts LOU. Under avdelning A i förteckningen återfinns tjänster av mer administrativ och hård karaktär som exempelvis kommunalteknisk verksamhet, kommunikationer, konsult-, finansiella - och fastighetstjänster. I avdelning B finns mjuk verksamhet som bland annat vård, skola, fritid och omsorg. Slutligen, till avdelning C har byggnads-, anläggnings- och installationsarbeten avdelats, enligt EGs klassificering. Tjänster och varor som överstiger tröskelvärdet hanteras som öppen, selektiv eller förhandlad upphandling. Tjänster som kategoriserats under avdelning A men som understiger tröskelvärdet hanteras som förenklad respektive urvalsupphandling. Tjänster enligt förteckningen under avdelning B hanteras förfarandemässigt på samma sätt. Det förtjänar att understrykas att förenklad respektive urvalsupphandling inte innebär att LOUs allmänna och stränga krav på konkurrenstävlan, lika och ickediskriminerande behandling mm kan sänkas i förhållande till övriga upphandlingsformer, i stället är det procedurreglerna som är färre. 24 TVÅ LAGAR

25 Direkt upphandling får endast brukas om upphandlingen handlar om ett (mycket) lågt värde. Övergång till förhandling i samband med en upphandling ska som huvudprincip endast brukas i undantagsfall då föregående förfarande inte medfört ett nöjaktigt resultat. Förhandlad upphandling får tillämpas under vissa i lagen angivna förutsättningar och används normalt i fall då det som ska upphandlas inte medger annat. Avser upphandlingen en mix av både varor och tjänster, vilket är vanligt i kommunala upphandlingar, gäller en så kallad överviktsprincip. Är värdet av exempelvis varor som ska upphandlas större än värdet av tjänsterna, gäller förfarandereglerna enligt kapitel två och omvänt. Motsvarande överviktsprincip ska användas när det handlar om de tjänster som förtecknats i avdelning A respektive B. Tröskelvärdet är olika för olika typer av upphandlingar och skiljer sig således delvis åt beroende på vilket kapitel i LOU som ska tillämpas. För icke EMU-medlemmar (Europeiska valutasamarbetet) fastställs de olika tröskelvärdena periodvis utifrån den växelkurs landet har mot euron. De tjänsteupphandlingar Kommunals medlemmar vanligen möter har för närvarande ett lägsta tröskelvärde på euro, vilket under senare år motsvarat mellan 1,8 och 1,9 miljoner kronor/år. Det är inte tillåtet att dela upp upphandlingar för att på så sätt komma under tröskelvärdet. Generellt ställs enligt LOU krav på tillräcklig och bred annonsering av upphandlingen i tryckta media och IT-media, detta för att upprätthålla konkurrens och lika behandling mellan tänkbara intressenter. För upphandlingar av exempelvis varor, bygg- och anläggningsverksamhet och tjänster inom transport-, energi- och vattensektorn över tröskelvärdet krävs även annonsering i vissa EU-media. Anbudstiderna är normalt minst 52 respektive 36 dagar och aldrig kortare än 22 dagar. Tiderna kan vara snävare vid förenklad, urvalssamt direkt upphandling. Vid förenklad och urvalsupphandling ska anbudstiden vara skälig och tillräcklig. Upphandlingen får inte vara styrd genom att (anbuds-) förfrågan hänvisar till vissa fabrikat och standarder. Upphandlingsförfarandet ska i alla delar så långt möjligt vara dokumenterad och på så sätt gå att granska och om nödvändigt beivra, ytterst av EU. Ett anbud kan förkastas om det är orimligt lågt och den upphandlande myndigheten efter en skriftlig förfrågan inte får en godtagbar förklaring till det låga priset. TVÅ LAGAR 25

26 Efter upphandlingsprocessen erhåller den förordade leverantören ett uppdrag. Det sker först genom ett så kallat tilldelningsbeslut som sedan ska bekräftas genom ett skriftligt avtal (entreprenadkontrakt) LOU, och sedan Den offentliga upphandlingsrätten i Sverige med det utseende den har i dag är tämligen ung, bara knappa 15 år gammal. Sedan LOUs tillkomst 1994 har lagen justerats och kompletterats i olika omgångar av riksdagen. Rättstillämpningen (domstolarnas uttalanden och domar) har utvecklats efter hand. Antalet rättsfall med LOU respektive EUs upphandlingsdirektiv som grund är fortfarande tämligen stort. Å andra sidan kan man hävda att rättssäkerheten för både kommuner och privata leverantörer sannolikt ökat jämfört med tidigare då det så kallade upphandlingsreglementet tillämpades. LOU har av många, inte minst kommunföreträdare, ansetts vara komplicerad att tillämpa och alltför långtgående i sina krav och utsträckningsområde. Man har också bland annat menat att lagen inte tar tillräcklig hänsyn till den kommunala sektorns förutsättningar, behov och utveckling. En annan kritik har varit att den svenska lagstiftningen inte i alla delar står i överensstämmelse med EUs upphandlingsdirektiv. Det är tämligen klart att LOU i flera fall kommit i tolknings- och tillämpningskonflikt med vissa av de grundläggande fackliga arbetsrättsliga normerna och kraven. Det ligger ju i det fackliga uppdraget att oavsett driftsform tillvarata medlemmarnas intressen i fråga om löneoch arbetsvillkor. Därmed är det naturligt att LOUs utformning, innehåll och tillämpning är viktiga för förbundet. Kommunal har sedan länge menat att det är möjligt att ställa så kallade sociala krav och miljökrav vid offentlig upphandling. Sådana krav måste bli en naturlig och etablerad del i det offentliga upphandlingsarbetet. LOU har analyserats och utretts flera gånger presenterade Upphandlingskommittén sitt slutbetänkande. Bland utredningens många analyser och förslag finns slutsatsen att det är möjligt att förena sociala krav och miljökrav med offentlig upphandling. I vilket skede av upphandlingsprocessen sådana krav kan ställas och hur de formuleras finns det skilda uppfattningar om. Åtminstone gäller att sociala krav kan ställas i form av så kallade särskilda kontraktsvillkor, vilket bör tydliggöras i förutsättningarna för upphandlingen. Det var också något regeringen tog fasta på i propositionen till 2002 års utformning av LOU. 26 TVÅ LAGAR

27 Senast den offentliga upphandlingslagstiftningen utreddes var det av den så kallade Upphandlingsutredningen, som lämnade sitt del- och huvudbetänkande 2005 respektive Utredningens uppdrag bestod till övervägande delen av att synkronisera den svenska lagstiftningen med gällande EG-direktiv när det gäller konstruktion, uppbyggnad, språklig översättning och anpassning. I tilläggsdirektiv fick utredningen i uppdrag att ytterligare analysera möjligheterna att ställa miljökrav, sociala krav och andra särskilda krav vid upphandling samt att bedöma möjligheten att införa en bestämmelse om att miljökrav och sociala krav bör ställas vid upphandling. I tilläggsuppdraget ingick också att analysera och lämna rekommendationer till regeringen huruvida Sverige utan att bryta mot EG-rätten kan ratificera (underteckna) ILO-konvention nr 94. ILO-konvention nr 94 innebär ett krav på att i de fall offentlig verksamhet köps in av någon annan läggs på entreprenad ska myndigheten tillse att kontraktet innefattar klausuler som tillförsäkrar de anställda arbets- och anställningsvillkor som inte understiger vad som gäller för arbete av samma art eller inom den näringsgren och på den ort där arbetet ifråga utförs (det vill säga kollektivavtal eller motsvarande). Utredningens huvudförslag innebär en nära anpassning till EUs upphandlingsdirektiv. Enligt förebild från EU föreslås att LOU ska delas i två lagar. Dels en lag om upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster. Dels en lag om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster. De nationella upphandlingsreglerna ska, som nu, vara inordnade i den föreslagna lagstiftningen. I många delar är de föreslagna bestämmelserna i de två lagarna likartade och lagarnas förfaranderegler liksom innebörd motsvarar i huvudsak nuvarande LOU. Det innebär att den allmänna orientering, som gjordes i föregående avsnitt av LOU i allt väsentligt kan gälla som en vägledning över innehållet också i den kommande nya upphandlingslagstiftningen. Lagens indelning i kapitel mm kommer dock sannolikt att förändras. Det återstår emellertid att se om riksdagen väljer att bibehålla upphandlingsbestämmelserna i en lag eller lagtekniskt delar dem i två lagar, som utredningen föreslår. En mycket viktig förändring i Upphandlingsutredningens förslag är att begreppet affärsmässighet inte återfinns i förslaget till ny huvudregel vid offentlig upphandling. Begreppet har i svensk domstol och av arbetsgivare använts i argumentationen när det gäller att förhindra TVÅ LAGAR 27

28 sociala krav som kollektivavtal och anställningstrygghet i samband med upphandling. Man har menat att det inte är affärsmässigt att förena en offentlig upphandling med sådana krav. I den del av utredningen som direkt handlar om arbetsrättsliga frågor föreslås att villkor som gäller så kallade sociala krav och miljökrav både får och kan ställas av upphandlande myndigheter/enheter vid offentlig upphandling. Enligt utredningen förs de bestämmelserna, enligt förebild från redan existerande EG-direktiv, in i den nya lagstiftningen. Hur denna möjlighet ska hanteras skickligt i kommunerna liksom rättsligt korrekt i upphandlingsprocessen finns det flera vägar för. Beträffande ILO-konvention nr 94 såg utredningen inga hinder för Sverige att ratificera konventionen, vilket ett flertal andra EU-länder redan gjort. Men man överlämnade frågan till regeringen för avgörande. Om regering och riksdag i dessa frågor beslutar enligt utredningens förslag kan man åtminstone sett med fackliga ögon säga att svensk lag har genomgått en positiv EU-anpassning i denna del. I skrivande stund (2007) avvaktar vi dock ännu den borgerliga regeringens och riksdagens behandling av utredningens olika förslag. När det gäller fackliga och arbetsrättsliga krav i samband med upphandling återkommer vi till de frågorna i senare kapitel. 28 TVÅ LAGAR

29

30 5. Vad kan vi se Förra kapitlet beskrev översiktligt kommunallagen och de kommunala befogenheterna liksom de offentliga upphandlingsbestämmelserna. Där underströks att avvägningen mellan kommunala och andra driftsformer, dess form och innehåll i första hand inte handlar om juridik utan om politiska värderingar och beslut. Det är först när de politiska besluten tagits som juridiska och andra frågor bör föras in i processen. Möjligheterna att ställa krav på miljö och sociala frågor vid offentlig upphandling har också berörts. Nästa avsnitt ska behandla olika överlåtelse- och driftsformer. Men innan dess vill vi beskriva några utvecklingsdrag när det gäller produktionen av de gemensamt finansierade välfärdstjänsterna. Beskrivningen omfattar inte alla de många infallsvinklar som diskuteras framför allt politiskt, utan den begränsas kort till två utvecklingstendenser Utvecklingen Det kommunala uppdraget förutsätter i grunden att kommunerna inte bara bär det yttersta ansvaret (bortsett från staten) för att gemensam välfärd, infrastruktur och allmän service levereras till kommunmedborgarna, utan även att de faktiskt själva också producerar en övervägande del av tjänsterna. Att det är så har närmast varit en självklarhet bland både allmänhet och anställda i kommunerna. Genom stegvisa politiska förändringar, företagens ökade intresse för den offentliga marknaden och att lagstiftningen (med några undantag) tillåter även andra aktörer än kommunerna att bedriva skattefinansierad verksamhet finns nu en ny kartbild. Kommunerna kan köpa verksamhet från annan kommun, kommunalt bolag, kommunalförbund eller landsting. Vanligen handlar köp mellan kommuner om utbildningsplatser, men även köp av omsorg om äldre och funktionshindrade och viss annan verksamhet förekommer. Den andel som köps från den privata marknaden dominerar stort bland den köpta verksamheten. Den verksamhet som köps närmar sig en femtedel av den samlade verksamhetens löpande kostnader. Hur stor andel som köps inom respektive verksamhetsgren och bransch varierar stort. Inom området allmänna kommunikationer köps exempelvis merparten av trafiken från den privata marknaden medan andelen köpt verksamhet inom vårdoch omsorgsområdet ligger under genomsnittet. Det som emellertid är 30 VAD KAN VI SE...

31 gemensamt för alla verksamheter är att sett över tid ökar trendmässigt den andel som kommunsektorn köper från den privata marknaden. Hur den framtida utvecklingen exakt kommer att se ut är svårt att förutse. Det vi med säkerhet kan teckna är hur historien sett ut och hur den politiska diskussionen ter sig i dag. Vi vet att det under överskådlig tid kommer att finnas olika aktörer och driftsformer inom de kommunala verksamheterna. Däremot är det osäkert att sia om hur stor andel av den kommunala verksamheten som i framtiden kommer att drivas av externa aktörer och i vilken exakt form det kommer att ske. Det vore inte seriöst att ange någon exakt volym eller andel. Som vi nyss pekade på visar dock utvecklingen sett över tid på en trendmässigt stegrad andel som bedrivs i privata former. Hur fördelningen mellan de offentliga och privata driftsformerna kommer att vara lokalt, regionalt och fördelat inom de olika välfärds- och tjänsteområdena kommer sannolikt även i fortsättningen att variera betydligt beroende bland annat på politisk majoritet i kommunerna. En god facklig framförhållning är att Kommunal bygger upp och har en beredskap för en ytterligare ökning av både antalet och den andel verksamhet som kan tänkas drivas av andra producenter än kommunen. En sådan framförhållning bör också innebära ökad beredskap för att antalet byten mellan olika utförare och ägare kan komma att stiga och att driftsformerna kan ha många olika profiler. Byte av driftsform inkluderar givetvis det faktum att kommuner nu även återtar verksamhet i egen regi. En annan utvecklingstendens som sedan ett antal år kunnat skönjas är att begrepp som mångfald, valfrihet och ökad tillänglighet får ökat genomslag, om än i varierande grad. För att förverkliga det finns tanken att skattefinansierade resursfördelningssystem utformas så att ersättningen tydligare kan följa medborgaren. Ofta talar man då om olika pengsystem som modell för fördelning. Olika politiska värderingar påverkar givetvis hur de olika modellerna utformas. Det är som alltid viktigt att ha en kompass, en politisk vision. Kommunals övergripande mål om solidarisk finansiering efter förmåga och fördelning efter behov ligger fast liksom att de kommunala uppgifterna ska vara underordnade beslut på den politiska arenan. Samtidigt gäller det att ta hänsyn till att det finns fler aktörer, driftsformer och fördelningssystem och kommer att finnas även i framtiden inom Kommunals avtalsområden. Denna verklighet måste förenas med de fackliga ståndpunkterna. Då gäller det att hantera frågeställningarna pragmatiskt utifrån vad som är bra för medlemmarna. På så sätt kan Kommunals politik få genomslag. Att vara öppen för nya krav och förändringar har alltid varit ett kännetecken för arbetarrörelsen. Olika medborgar- och brukarkrav som välfärdssystemet allt eftersom klarat av att tillgodose är ett gott betyg åt VAD KAN VI SE... 31

32 vårt gemensamma sätt att organisera resurserna. En förutsättning har alltid varit att grund- och kommunallagens krav på likabehandling av medborgarna efterlevs. En paroll från en av välfärdspolitikens förgrundsgestalter, Gustav Möller, lyder endast det bästa är gott nog åt folket. Kvaliteten och rättvisan ska vara så hög att välfärdspolitiken och dess finansiering genererar sitt eget stöd hos befolkningen. I HANDLINGSPROGRAMMET VÅRT ARBETE. VÅR FRAMTID TILL 1993 ÅRS KONGRESS BESKREVS KOMMUNALS FÖRHÅLLNINGSSÄTT NÄR DET GÄLLER OLIKA DRIFTSFORMER SÅ HÄR: Vi måste förutsättningslöst lära oss att analysera de för- och nackdelar olika driftsformer kan ha i olika sammanhang. I varje enskilt fall måste denna analys utgå från de lokala förutsättningarna. Det avgörande för vårt ställningstagande ska vara det totala utbytet som medlemmarna får av sitt arbete i respektive driftsform. I det totala utbytet ingår lön, allmänna anställningsvillkor, sociala förmåner, inflytande och utvecklingsmöjligheter i arbetet. Det innebär att vi i tider av förändring förmår förena både vår politiska vision med medlemsintresset och att fackligt hantera utvecklingen utifrån en mål-, medel- och nyttoanalys. Det vi nu skönjer bör leda oss till att vi i analysen och vårt fackliga arbete inte bara har den mer traditionella entreprenadmodellen i åtanke utan även för in olika nya former och modeller för fördelning av välfärdsresurserna till medborgarna. I den kommunalt finansierade verksamheten handlar det då närmast om olika penggarantier i form av så kallade brukar/kundvalssystem. Sådana fördelningssystem kan omfatta tjänster som produceras såväl av kommunen själv som av externa producenter. För att sådana fördelningssystem ska bli accepterade och stabila verksamheter måste troligen alla berörda intressenter inkluderas både i dialogen och i utformningen av de olika modellerna. DE INTRESSENTER VI DÅ TALAR OM ÄR: 4 Kommunen och de folkvalda politikerna som beställare och ytterst ansvariga för ekonomi, inriktning, kvalitet och volym. 4 Brukarna och deras behov av inflytande, kvalitet och tillänglighet. 4 Producenterna och deras krav på affärsmässig säkerhet. 4 Och de anställda med krav på trygghet, goda löne- och arbetsvillkor mm. 32 VAD KAN VI SE...

33 Det handlar alltså om att hitta en minsta gemensam nämnare och finna fördelnings- och upphandlingsmodeller som tar hänsyn till alla berörda aktörers intressen. När det talas om mångfald och valfrihet inom ramen för de gemensamt finansierade tjänsterna och verksamheterna kan det dock inte bara vara frågan om att individen obetingat kan välja. Det kommer aldrig att finnas någon absolut valfrihet och mångfald. Den begränsas alltid av tillgången på resurser, andra restriktioner och mål. Men medborgarens vilja att komma till tals och få välja sin tjänst måste det alltid finnas utrymme för i vår välfärdsmodell. Individen och det gemensamma får inte ställas mot varandra. Det kan inte vara antingen eller, utan vår modell bygger på och rymmer både och. Grundläggande måste alltid vara att ha verkligt inflytande över och kunna påverka den tjänst man har. Medborgaren ska alltså inte som ett förstahandsalternativ tvingas välja bort något utan ha självklar möjlighet att tillförsäkras verklig valfrihet genom påverkan och inflytande även i den tjänst man har. Både kommuner och möjliga privata producenter bör anta denna utmaning och utforma välfärdstjänsterna, fördelningsmodellerna och upphandlingssystemen därefter. I många kommuner pågår också en utveckling med den inriktningen Olika drifts- och överlåtelseformer Kommunen kan välja att bedriva verksamheten i egen regi eller att upphandla den av någon annan. Formerna för överlåtelse av skattefinansierad verksamhet på annat sätt än genom offentlig upphandling begränsas genom lagstiftningen. Man kan som huvudregel säga att olika former av så kallad avknoppning av kommunal verksamhet utan upphandling inte har stöd i den offentliga upphandlingsrätten. Överlåts och/eller bedrivs verksamhet på annat sätt ska det ske med stöd av annan särskild lag. Det kan då exempelvis handla om tillståndsbeviljad och bidragsfinansierad verksamhet enligt skollagen. Vid försäljning av kommunala tillgångar som även innehåller tjänsteverksamhet är grundregeln att den del som utgör köp av verksamhet ska upphandlas offentligt i sedvanlig konkurrens. Några av grunderna för de gemensamt finansierade verksamheterna är, som beskrivits i avsnittet Lagen om offentlig upphandling, att det vid upphandling så långt möjligt säkerställs att skattemedlen hanteras rättssäkert och effektivt, att likabehandling och ickediskriminering tillförsäkras alla presumtiva aktörer på en öppen marknad. VAD KAN VI SE... 33

34 Det gäller små som stora, gamla som nya producenter oavsett juridisk form. Ingen ska behandlas diskriminerande, negativt eller positivt. Det finns inget känt både rättssäkert och bättre sätt som hanterar de gemensamma skattemedlen än likabehandlingsprincipen. Alla ska ha samma chans på lika villkor. Denna grundläggande rättsprincip rymmer alltså inte olika slag av hemmasnickrade modeller för avknoppning, så kallade auktorisationer eller andra former för överlåtelse av offentlig verksamhet till någon eller några särskilt utvalda aktörer. Låter kommunen någon annan utföra offentligt finansierad verksamhet bör och ska konkurrenstävlan och likabehandling enligt upphandlingsrätten gälla. Sker överlåtelser genom avknoppning, auktorisation eller dylikt utan upphandling och av partipolitiska motiv är det anmärkningsvärt. De kommunalrättsliga driftsformerna är, som framgått i avsnittet Kommunallagen, de verksamheter som bedrivs av kommunerna själva. Organisationen och utformningen av verksamheten bestämmer kommunen själv. Mångfald och variation är här stor. Kommunerna kan även själva bedriva sin verksamhet genom kommunalförbund eller gemensam nämnd liksom med vissa begränsningar genom avtal mellan kommunerna. Kommunala företag är också en driftsform som i mycket kan betraktas som egen kommunal verksamhet. Men de kommunala företagen har juridiskt en särskild ställning i den kommunala organisationen, så därför finns de med i den uppräkning på olika icke-kommunala driftsformer som redovisas nedan. Privat drift kan ske i olika företagsformer, som aktie- och handelsbolag, enskild firma, stiftelse, ekonomisk förening i form av brukar- eller personalkooperativ mm. Vanligen drivs de dock i form av aktiebolag, stiftelse eller ekonomiska föreningar. DRIFTSFORMERNA ÄR: 4 Kommunala företag 4 Kommunala driftsentreprenader 4 Bidragsfinansierad enskild verksamhet 4 Platser på enskild institution 4 Brukar/kundvalssystem med pengersättning Kommunala företag Kommunala företag ägs till minst 50 procent av en kommun eller av flera kommuner gemensamt. De utgör en egen från kommunen skild juridisk person, men ingår i kommunens/kommunernas tillgångar. 34 VAD KAN VI SE...

Statens, kommuners och myndigheters inköp regleras i ett särskilt regelverk, den offentliga upphandlingen.

Statens, kommuners och myndigheters inköp regleras i ett särskilt regelverk, den offentliga upphandlingen. Allmänt Statens, kommuners och myndigheters inköp regleras i ett särskilt regelverk, den offentliga upphandlingen. Marknaden för offentlig upphandling är den största marknaden för handel med varor och

Läs mer

2000-11-10 reviderad 2001-01-16 och 2001-02-05. Fastställd av kommunfullmäktige den 5 februari 2001, 9 KONKURRENSPOLICY FÖR ÖSTERSUNDS KOMMUN

2000-11-10 reviderad 2001-01-16 och 2001-02-05. Fastställd av kommunfullmäktige den 5 februari 2001, 9 KONKURRENSPOLICY FÖR ÖSTERSUNDS KOMMUN 2000-11-10 reviderad 2001-01-16 och 2001-02-05 Fastställd av kommunfullmäktige den 5 februari 2001, 9 KONKURRENSPOLICY FÖR ÖSTERSUNDS KOMMUN Konkurrenspolicy 1(4) Konkurrenspolicy riktlinjer vid konkurrensutsättning

Läs mer

Program med mål och riktlinjer för privata utförare mandatperioden

Program med mål och riktlinjer för privata utförare mandatperioden STYRANDE DOKUMENT Fastställt av Dokumentansvarig Datum Kommunfullmäktige Förvaltningschef Jonas Sverkén 2016-06-20 1 (5) Program med mål och riktlinjer för privata utförare mandatperioden 2015 2018 Bakgrund

Läs mer

Policy för konkurrensprövning av verksamheter inom Säffle kommun

Policy för konkurrensprövning av verksamheter inom Säffle kommun Policy för konkurrensprövning av verksamheter inom Säffle kommun 2 Inledning I denna policy anges riktlinjer för konkurrensprövning av verksamheter inom Säffle kommun. Policyn ska vara ett stöd för nämnder,

Läs mer

Kommunfullmäktiges program för uppföljning och insyn

Kommunfullmäktiges program för uppföljning och insyn Kommunfullmäktiges program för uppföljning och insyn Dnr 2015/0236 Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 2 2. Privat utförare... 2 3. Programmets omfattning... 2 4. Styr- och uppföljningsprocessen... 2 5.

Läs mer

En lag om upphandling av koncessioner (SOU 2014:69)

En lag om upphandling av koncessioner (SOU 2014:69) FÖRSLAG TILL YTTRANDE Vårt dnr: Bilaga 2014-12-12 JU Förbundsjurist Eva Sveman Adress En lag om upphandling av koncessioner (SOU 2014:69) Sammanfattning SKL tillstyrker att koncessioner regleras i en särskild

Läs mer

Kommittédirektiv. Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen. Dir.

Kommittédirektiv. Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen. Dir. Kommittédirektiv Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen Dir. 2006:42 Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2006. Sammanfattning

Läs mer

Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på?

Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på? Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på? Karlstad den 9 december 2014 Birgitta Laurent 1 Offentlig upphandling Offentlig sektor köper varor, tjänster och byggentreprenader för 500-600

Läs mer

Vissa förslag till ändringar i lagen om offentlig upphandling med anledning av Välfärdsutredningens förslag

Vissa förslag till ändringar i lagen om offentlig upphandling med anledning av Välfärdsutredningens förslag 2017-11-22 Dnr 499/2017 1 (5) Finansdepartementet Avdelningen för offentlig förvaltning Enheten för offentlig upphandling 103 33 Stockholm Vissa förslag till ändringar i lagen om offentlig upphandling

Läs mer

Program för uppföljning och insyn

Program för uppföljning och insyn Program för uppföljning och insyn Diarienummer Senast uppdaterad Beslutsinstans Ansvarig processägare 2018/0333 2019-03-19 Kommunfullmäktige Ekonomichefen Dokumentets syfte Syftet med program för uppföljning

Läs mer

Riktlinjer för upphandling

Riktlinjer för upphandling Riktlinjer för upphandling UPPH2012-0066 Fastställda av Landstingsstyrelsen 2013-05-27 Gäller fr.o.m. 2013-07-01 Tidigare riktlinjer upphör därmed att gälla. Landstingets ledningskontor Upphandlingsenheten

Läs mer

Policy och riktlinjer för upphandling Antagen av kommunfullmäktige 2005-mm-dd Ersätter upphandlingspolicy antagen 2003-09-22

Policy och riktlinjer för upphandling Antagen av kommunfullmäktige 2005-mm-dd Ersätter upphandlingspolicy antagen 2003-09-22 Policy och riktlinjer för upphandling Antagen av kommunfullmäktige 2005-mm-dd Ersätter upphandlingspolicy antagen 2003-09-22 Upphandlingspolicy Vallentuna 2005.doc 1/6 Policy Vallentuna kommuns och kommunala

Läs mer

Plan för konkurrensutsättning och alternativa driftsformer i Stenungsunds kommun

Plan för konkurrensutsättning och alternativa driftsformer i Stenungsunds kommun STENUNGSUNDS KOMMUN Plan för konkurrensutsättning och alternativa driftsformer i Stenungsunds kommun Typ av dokument Plan Dokumentägare Näringslivsansvarig Beslutat av Kommunfullmäktige Giltighetstid Tills

Läs mer

Policy för Konkurrensutsättning. Upplands-Bro kommun 2013-01-15,rev 2013-03-06 Antagen av Kommunfullmäktige den 6 maj 2013, Kf 53

Policy för Konkurrensutsättning. Upplands-Bro kommun 2013-01-15,rev 2013-03-06 Antagen av Kommunfullmäktige den 6 maj 2013, Kf 53 Policy för Konkurrensutsättning Upplands-Bro kommun 2013-01-15,rev 2013-03-06 Antagen av Kommunfullmäktige den 6 maj 2013, Kf 53 1 Policy för konkurrensutsättning i Upplands-Bro kommun Bakgrund I kommunens

Läs mer

Kvalitet före driftsform

Kvalitet före driftsform Kvalitet före driftsform - Ett program för valmöjligheter med ansvar för framtiden Socialdemokraterna i Haninge, Handenterminalen 3 plan 8 136 40 Haninge. Tel 745 40 74 socialdemokraterna.haninge@telia.com

Läs mer

VÄGLEDANDE RÅD OCH BESTÄMMELSER FÖR UPPHANDLING

VÄGLEDANDE RÅD OCH BESTÄMMELSER FÖR UPPHANDLING FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 14 b 1 (5) VÄGLEDANDE RÅD OCH BESTÄMMELSER FÖR UPPHANDLING Fastställd av kommunstyrelsen 2013-05-07, 101 Sammanfattning Vägledande råd och bestämmelser är ett komplement till

Läs mer

Inköpspolicy för Fyrbodals kommunalförbund

Inköpspolicy för Fyrbodals kommunalförbund Antagen av direktionen 2013-02-07 Inköpspolicy för Fyrbodals kommunalförbund Affärsmässighet Upphandling skall göras med utnyttjande av de konkurrensmöjligheter som finns, och även i övrigt genomföras

Läs mer

Drömmen om förenkling

Drömmen om förenkling Drömmen om förenkling Under 20 år, sedan 1994 har många drömt om ett enklare regelverk för den offentliga upphandlingen. Den 1 juli 2014, är dagen D för högre gränsvärden inom upphandlingsformen direktupphandling

Läs mer

ALTERNATIVA DRIFTSFORMER

ALTERNATIVA DRIFTSFORMER PROGRAM FÖR ALTERNATIVA DRIFTSFORMER (KONKURRENSPROGRAM) Utkast INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID 2 Bakgrund 3 Nulägesbeskrivning 3 Mål och syfte 4 Omfattning 4 Befintlig / ny verksamhet 4 Interna bud 4 Principer

Läs mer

Liten guide om offentliga upphandlingar. Till stöd för dig som förhandlar och/eller sitter i samverkan som förtroendevald i Vision Stockholms stad

Liten guide om offentliga upphandlingar. Till stöd för dig som förhandlar och/eller sitter i samverkan som förtroendevald i Vision Stockholms stad Liten guide om offentliga upphandlingar Till stöd för dig som förhandlar och/eller sitter i samverkan som förtroendevald i Vision Stockholms stad Innehåll Varför en guide? Sid. 3 ILO:s åtta kärnkonventioner

Läs mer

Policy. Inköps och upphandlingspolicy KS14-293 003. Föreskrifter. Plan. Program. Reglemente. Riktlinjer. Strategi. Taxa

Policy. Inköps och upphandlingspolicy KS14-293 003. Föreskrifter. Plan. Program. Reglemente. Riktlinjer. Strategi. Taxa KS14-293 003 Inköps och upphandlingspolicy Föreskrifter Plan Policy Program Reglemente Riktlinjer Strategi Taxa Inledning Bjurholms kommun (nedan kallad kommunen) köper varor, tjänster och entreprenader

Läs mer

Riktlinjer för upphandling

Riktlinjer för upphandling Riktlinjer för upphandling Fastställt av kommunfullmäktige 2006-06-21 143 Ersätter kommunfullmäktiges beslut 1994-10-27 90 Senast förändrat av kommunfullmäktige 2008-08-27, 184 INLEDNING 3 OMFATTNING 3

Läs mer

Yttrande över Idébetänkande SOU 2002:31 Vinst för vården. Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige

Yttrande över Idébetänkande SOU 2002:31 Vinst för vården. Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige Landstingsstyrelsen Vänsterpartiet FÖRSLAG TILL BESLUT 2002-08-20 P 27 Yttrande över Idébetänkande SOU 2002:31 Vinst för vården Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige att yttra sig enligt nedanstående

Läs mer

Författningssamling. Styrande dokument. Antagen 2008-02-05 Sida 1 (5) Senast reviderad: 2008-05-28 Senast reviderad av: Martin Fransson

Författningssamling. Styrande dokument. Antagen 2008-02-05 Sida 1 (5) Senast reviderad: 2008-05-28 Senast reviderad av: Martin Fransson Antagen 2008-02-05 Sida 1 (5) Senast reviderad: 2008-05-28 Senast reviderad av: Martin Fransson Styrande dokument GÄLLANDE BESLUT: Anvisningar vid konkurrensutsättning i Växjö kommun Antaget av kommunstyrelsen

Läs mer

Lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) reglerar all upphandling och de fem grundläggande principerna för offentlig upphandling är:

Lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) reglerar all upphandling och de fem grundläggande principerna för offentlig upphandling är: Upphandlingsbestämmelser inom Ale kommun 1. Syfte Syftet med dessa bestämmelser är att säkra Ale kommuns upphandlingsprocess. Varor och tjänster ska upphandlas korrekt enligt lagar, beslut och förordningar

Läs mer

Program för uppföljning av privata utförare

Program för uppföljning av privata utförare Program för uppföljning av privata utförare Ks/ 2016:142 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Program för uppföljning av privata utförare Fastställt av kommunfullmäktige 2016-10-20

Läs mer

Offentlig upphandling. LOU och LUF

Offentlig upphandling. LOU och LUF Offentlig upphandling LOU och LUF Vad är offentlig upphandling? Med offentlig upphandling menas de åtgärder som vidtas av en upphandlande myndighet för att tilldela ett kontrakt eller ingå ett ramavtal

Läs mer

Inköps- och upphandlingspolicy

Inköps- och upphandlingspolicy Inköps- och upphandlingspolicy Dokumentnamn: Policy Dokumentansvarig: Ekonomifunktionen/upphandling Beslutad av: Kommunfullmäktige Beslutsdatum: 2016-12-19 DNR: KS-2016/00426 Policy för upphandling och

Läs mer

Upphandling av parkeringsövervakning

Upphandling av parkeringsövervakning KKV1015, v1.1, 2010-03-23 BESLUT 2010-04-15 Dnr 711/2009 1 (5) Mölndals Parkerings AB Box 320 431 24 Mölndal Upphandling av parkeringsövervakning Beslut Mölndals Parkerings AB har brutit mot lagen (1992:1528)

Läs mer

Lagen om offentlig upphandling

Lagen om offentlig upphandling 1992 kom Lagen om offentlig upphandling (LOU) Lagen om offentlig upphandling inom områdena vatten, energi, transport och posttjänster 2007 (LUF) Ny uppdatering, LOU, 15 juli 2010 Kringlagstiftning Avtalslagen

Läs mer

INKÖPS- OCH UPPHANDLINGSPOLICY för Karlskrona kommunkoncern. Antagen av Kommunfullmäktige den 21 mars 2013 39

INKÖPS- OCH UPPHANDLINGSPOLICY för Karlskrona kommunkoncern. Antagen av Kommunfullmäktige den 21 mars 2013 39 INKÖPS- OCH UPPHANDLINGSPOLICY för Karlskrona kommunkoncern Antagen av Kommunfullmäktige den 21 mars 2013 39 2(5) Inledning Karlskrona kommunkoncern (nedan kallad kommunen) köper varor, tjänster och entreprenader

Läs mer

Policy. Inköps- och upphandlingspolicy KS Föreskrifter. Plan. Program. Reglemente. Riktlinjer. Strategi. Taxa

Policy. Inköps- och upphandlingspolicy KS Föreskrifter. Plan. Program. Reglemente. Riktlinjer. Strategi. Taxa KS17-323 003 Inköps- och upphandlingspolicy Föreskrifter Plan Policy Program Reglemente Riktlinjer Strategi Taxa Version Antagen Giltig från och med Dokumentansvarig 1.0 Kommunfullmäktige 2017-01-01 Ekonomiavdelning

Läs mer

Styrelseutbildning för koncernen Stockholms Stadshus AB 2015. Catharina Gyllencreutz, stadsjurist Stockholms stads juridiska avdelning

Styrelseutbildning för koncernen Stockholms Stadshus AB 2015. Catharina Gyllencreutz, stadsjurist Stockholms stads juridiska avdelning Styrelseutbildning för koncernen Stockholms Stadshus AB 2015 Catharina Gyllencreutz, stadsjurist Stockholms stads juridiska avdelning The Capital of Scandinavia Väsentliga regelverk EU-rätten Regeringsformen

Läs mer

Policy för inköp och upphandling

Policy för inköp och upphandling Policy för inköp och upphandling Policy för inköp och upphandling Dnr KS 2014-555 Typ av dokument: Policy Handläggare: Upphandlare, Elin Johansson Antagen av: Kommunfullmäktige Revisionshistorik: Ersätter

Läs mer

Dokumentation av direktupphandlingar

Dokumentation av direktupphandlingar Dokumentation av direktupphandlingar Den 1 juli 2014 höjs direktupphandlingsgränsen. Samtidigt införs en utökad dokumentationsplikt som innebär att upphandlande myndigheter och enheter ska dokumentera

Läs mer

Lag (2007:1091) om offentlig upphandling

Lag (2007:1091) om offentlig upphandling Upphandlingsfunktionen 2009-01-13 Lag (2007:1091) om offentlig upphandling Trädde ikraft 2008-01-01 Disposition: Kap 1-14 Över tröskelvärdena (varor och tjänster: > 200 000 Euro) Kap 15 Under tröskelvärdena

Läs mer

KONKURRENSKOMMISSIONEN KKO

KONKURRENSKOMMISSIONEN KKO KONKURRENSKOMMISSIONEN KKO 01-055 062 PM-2 2001-09-12 SLUTLIG BEDÖMNING Fråga om snedvridning av konkurrensen genom bristande affärsmässighet vid offentlig upphandling (direktupphandling). Ett antal kommuner

Läs mer

Sammanfattning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2007.

Sammanfattning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2007. Sammanfattning Ett landsting får i dag sluta avtal med någon annan om att utföra de uppgifter som landstinget ansvarar för enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Inskränkningar finns emellertid när

Läs mer

Upphandlingsanvisning för Åda Ab

Upphandlingsanvisning för Åda Ab Upphandlingsanvisning för Åda Ab sid 2 (5) 1. Anvisningens tillämpningsområde I enlighet med landskapslag (1994:43) angående tillämpningen i landskapet Åland av lagen om offentlig upphandling ska lagen

Läs mer

EU-KOMMISSIONENS GRÖNBOK ANGÅENDE OFFENTLIG UPPHANDLING, KOM (2011) 15

EU-KOMMISSIONENS GRÖNBOK ANGÅENDE OFFENTLIG UPPHANDLING, KOM (2011) 15 Dokument Sida YTTRANDE 1 (7) Datum Dnr Referens: Samhällspoltik och analys/ingemar Hamskär 2011-03-14 11-0008 Direkttel: 08-782 92 11 E-post: ingemar.hamskar@tco.se Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1992:1528) om offentlig upphandling; SFS 2002:594 Utkom från trycket den 24 juni 2002 utfärdad den 13 juni 2002. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-29

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-29 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-29 Närvarande: F.d. justitierådet Bo Svensson och f.d. regeringsrådet Leif Lindstam samt justitierådet Per Virdesten. Offentlig upphandling från eget

Läs mer

Riktlinjer för upphandling i Hallstahammars kommun

Riktlinjer för upphandling i Hallstahammars kommun Riktlinjer för upphandling i Hallstahammars kommun Inledning: Kommunen är totalt sett en mycket stor köpare av varor och tjänster. Denna upphandlingspolicy syftar till att kommunens medel används effektivt

Läs mer

Inköp Lagen om offentlig upphandling m.m. Bilagor: Prop 1993/94:78 Information om blanketter för annonsering

Inköp Lagen om offentlig upphandling m.m. Bilagor: Prop 1993/94:78 Information om blanketter för annonsering Cirkulärnr: 1993:206 Diarienr: 1993:2596 Handläggare: Avdsek: Ulf Palm J Civilrätt Datum: 1993-12-27 Mottagare: Rubrik: Kommunkansliet Inköp Lagen om offentlig upphandling m.m. Bilagor: Prop 1993/94:78

Läs mer

Policy för konkurrensutsättning. Policy för konkurrensutsättning av kommunal verksamhet. i Falköpings kommun

Policy för konkurrensutsättning. Policy för konkurrensutsättning av kommunal verksamhet. i Falköpings kommun Policy för konkurrensutsättning av kommunal verksamhet i Falköpings kommun Innehållsförteckning Bakgrund 3 Tillvägagångssätt vid konkurrensutsättning 3 Vad som kan konkurrensutsättas 3 Arbetsordning för

Läs mer

Nya EU-direktiv om upphandling och koncessioner. Eva Sveman

Nya EU-direktiv om upphandling och koncessioner. Eva Sveman Nya EU-direktiv om upphandling och koncessioner Eva Sveman Nya upphandlingsdirektiv Direktiv om upphandling inom den klassiska sektorn Direktiv om upphandling inom försörjningssektorn Direktiv om upphandling

Läs mer

Krav på riktlinjer vid direktupphandlingar

Krav på riktlinjer vid direktupphandlingar Krav på riktlinjer vid direktupphandlingar Direktupphandling får användas om kontraktets värde uppgår till: Lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) Högst 505 800 kronor, dvs. högst 28 procent

Läs mer

PROGRAM. Program för mål och uppföljning av privata utförare

PROGRAM. Program för mål och uppföljning av privata utförare PROGRAM Program för mål och uppföljning av privata utförare Typ av styrdokument Program Beslutsinstans Kommunfullmäktige Fastställd 2016-11-28, 142 Diarienummer KS 2016/231 Giltighetstid Fr.o.m. 2016-12-01

Läs mer

Riktlinjer för direktupphandling inom Vetlanda kommun

Riktlinjer för direktupphandling inom Vetlanda kommun 1 (5) Riktlinjer för inom Vetlanda kommun Dokumenttyp: Riktlinje Beslutad av: Kommunstyrelse (2014-11-05 181) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2014-11-05 Dokumentansvarig: Leif Henriksson,

Läs mer

STOCKHOLMS STADS UPPHANDLINGSPOLICY

STOCKHOLMS STADS UPPHANDLINGSPOLICY Kommunfullmäktige Beslutsdatum 2007-03-26 Reviderad 2014-02-17 Sida 1 (6) Dokumentets mottagare, förvaltning och uppföljning Detta dokument vänder sig till dem som fattar beslut i inköps- och upphandlingsfrågor

Läs mer

Landskrona kommuns konkurrensutsättningspolicy

Landskrona kommuns konkurrensutsättningspolicy Sidan 1 av 6 Antagen av kommunfullmäktige 2008-10-27, 151, att gälla från och med det kommunfullmäktiges beslut vunnit laga kraft. Landskrona kommuns konkurrensutsättningspolicy 1. Definition 2. Mål och

Läs mer

Program. Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare

Program. Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare Program Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare 1 Styrdokument Handlingstyp: Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare Diarienummer:

Läs mer

Sociala hänsyn och offentlig upphandling på den inre marknaden

Sociala hänsyn och offentlig upphandling på den inre marknaden Sociala hänsyn och offentlig upphandling på den inre marknaden Bakgrund och syfte Frågan om hur de ekonomiska mål som den inre marknaden syftar till att förverkliga bör och kan balanseras mot de sociala

Läs mer

Upphandling Samverkansrådet 10 februari 2014

Upphandling Samverkansrådet 10 februari 2014 1 Upphandling Samverkansrådet 10 februari 2014 Stefan Gudasic T.f. enhetschef SLL Upphandling SLL Upphandling Avdelningschef Tf Karin Peedu Upphandling vårdens varor och tjänster Jan Matsson 6,5 upphandlare

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum 2017-05-17 86 KS 225/17 Program för uppföljning och insyn av privata utförare Beslut Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen

Läs mer

Inköps- och upphandlingspolicy

Inköps- och upphandlingspolicy STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN Inköps- och upphandlingspolicy Antaget av Kommunfullmäktige 2008-10-30, 111 Sidan 1 av 3 Inköps- och upphandlingspolicy för kommunerna Lysekil, Munkedal, Sotenäs, Strömstad

Läs mer

Besvarande av skrivelse från Brigitta Sevefjord (v) om meddelarskydd och kollektivavtal i avtal med privata utförare

Besvarande av skrivelse från Brigitta Sevefjord (v) om meddelarskydd och kollektivavtal i avtal med privata utförare HSN 2008-11-18 p 13 1 (3) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning TJÄNSTEUTLÅTANDE 2008-10-xx HSN 0802-0240 Handläggare: Peter Ölund Besvarande av skrivelse från Brigitta Sevefjord (v) om meddelarskydd

Läs mer

Program för mål och uppföljning av privata utförare

Program för mål och uppföljning av privata utförare Styrande dokument Senast ändrad 2015-09-15 Program för mål och uppföljning av privata utförare Dokumenttyp Styrande dokument Dokumentansvarig Utvecklingsenheten Dokumentnamn Program för mål och uppföljning

Läs mer

Skillnader mellan LOU och LUF

Skillnader mellan LOU och LUF Skillnader mellan LOU och LUF Upphandling The VÄRMEK Way Lag om offentlig upphandling, LOU, är en lagstiftning som är processinriktad. Den är gjord så för att garantera att små leverantörer ska ha samma

Läs mer

Inledning. Upphandlingsrättsliga principer

Inledning. Upphandlingsrättsliga principer Inledning Offentlig upphandling är en process för inköp av varor, tjänster och entreprenader som görs av offentlig sektor och som regleras av Lagen om offentlig upphandling (LOU). Syftet med reglerna är

Läs mer

Upphandlingspolicy. MA Upphandlingsenheten. Upphandlingspolicy 1(10)

Upphandlingspolicy. MA Upphandlingsenheten. Upphandlingspolicy 1(10) Upphandlingspolicy MA Upphandlingsenheten Upphandlingspolicy 1(10) Innehållsförteckning Upphandlingspolicy... 3 Upphandlingsrutiner... 3 Inledning... 3 Grunderna för offentlig upphandling... 3 Omfattning...

Läs mer

Riktlinjer för upphandling och inköp

Riktlinjer för upphandling och inköp Riktlinjer upphandling och inköp Dnr Ks 11/159 Riktlinjer för upphandling och inköp Ånge kommunkoncern Antagen av kommunstyrelsen 2011-06-07 110 841 81 Ånge kommun tel 0690-250 100 e-post ange@ange.se

Läs mer

Upphandlings- och inköpspolicy

Upphandlings- och inköpspolicy Kommunfullmäktige POLICY 2015-05-20 Antagen av Kommunfullmäktige 1(9) Paragraf 2015-09-28 108 Upphandlings- och inköpspolicy 2(9) Innehåll 1 Upphandlings- och inköpspolicy... 3 1.1 Syfte... 3 1.2 Intern

Läs mer

Offentlig upphandling i praktiken

Offentlig upphandling i praktiken Niclas Forsberg Offentlig upphandling i praktiken NORSTEDTS JURIDIK AB Innehall Forord 11 Inledning 13 1. Lagens tillampningsomrade och troskelvarden 15 Allmant 15 Upphandling av varor 16 Upphandling av

Läs mer

INKÖPS OCH UPPHANDLINGSPOLICY för Umeå kommunkoncern. Antaget av Umeå kommunfullmäktige

INKÖPS OCH UPPHANDLINGSPOLICY för Umeå kommunkoncern. Antaget av Umeå kommunfullmäktige INKÖPS OCH UPPHANDLINGSPOLICY för Umeå kommunkoncern Antaget av Umeå kommunfullmäktige 2011-05-30. 2(5) Inledning Umeå kommunkoncern (nedan kallad kommunen) köper varor, tjänster och entreprenader för

Läs mer

Kommittédirektiv. Kommunala företag. Dir. 2009:81. Beslut vid regeringssammanträde den 3 september 2009

Kommittédirektiv. Kommunala företag. Dir. 2009:81. Beslut vid regeringssammanträde den 3 september 2009 Kommittédirektiv Kommunala företag Dir. 2009:81 Beslut vid regeringssammanträde den 3 september 2009 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska analysera om det finns ett behov av ett generellt

Läs mer

Inköps- och upphandlingspolicy

Inköps- och upphandlingspolicy Inköps- och upphandlingspolicy Inköps- och upphandlingspolicy Datum för beslut: 2017-06-12, 36 Kommunledningskontoret Reviderad: Beslutsinstans: Kommunfullmäktige Giltig till: 2020-12-31 Policy för upphandling

Läs mer

Visions synpunkter på På jakt efter den goda affären (SOU 2011:73)

Visions synpunkter på På jakt efter den goda affären (SOU 2011:73) 2012-01-17 Sida 1 Visions synpunkter på På jakt efter den goda affären (SOU 2011:73) Vision har beretts möjlighet att till TCO lämna synpunkter på Delbetänkande av upphandlingsutredningen (SOU 2011:73).

Läs mer

Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag av Åtvidabergs kommun

Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag av Åtvidabergs kommun Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag av Fastställt av: : 2016-09-28, 96 Dnr: ATVKS 2015-00650 003 För revidering ansvarar: Kommunledningsförvaltningen

Läs mer

Förvaltningens förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anta förvaltningens förslag till

Förvaltningens förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anta förvaltningens förslag till TJÄNSTESKRIVELSE 2016-11-01 Kommunstyrelsen Erika Nysäter Utredare Telefon 08-555 010 89 erika.nysater@nykvarn.se Program för uppföljning och insyn av verksamhet som bedrivs av privata utförare för mandatperioden

Läs mer

INKÖPSPOLICY Antagen av kf 10/2001 Kommunfullmäktige tillhanda

INKÖPSPOLICY Antagen av kf 10/2001 Kommunfullmäktige tillhanda INKÖPSPOLICY Antagen av kf 10/2001 Kommunfullmäktige tillhanda 1. Kommunen som köpare Kommunens inköpsverksamhet, dvs flödet av material, produkter och tjänster från leverantör till slutlig förbrukning

Läs mer

Riktlinjer för kommunfullmäktiges program rörande privata utförare

Riktlinjer för kommunfullmäktiges program rörande privata utförare Syfte Vägledning för hur arbetet med att ge privata aktörer uppdrag att utföra kommunala angelägenheter ska genomföras och vad det ska innehålla. Gäller för Alla nämnder Referensdokument SKL: Program för

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar

Läs mer

Nya upphandlingsregler. Upphandlingskonferens oktober 2015 Eva Sveman

Nya upphandlingsregler. Upphandlingskonferens oktober 2015 Eva Sveman Nya upphandlingsregler Upphandlingskonferens 21-22 oktober 2015 Eva Sveman Lagrådsremiss Nytt regelverk som upphandling Förslag på implementering av EU:s nya upphandlingsdirektiv inom den klassiska sektorn

Läs mer

Svedala Kommuns 1:06 Författningssamling 1(5)

Svedala Kommuns 1:06 Författningssamling 1(5) Författningssamling 1(5) Inköpspolicy för Svedala kommun antagen av kommunfullmäktige 2001-11-27, 114, med ändring Gäller från 2004-12-08, 132, 2006-09-13, 121 2002-01-01 Inköpspolicy för Svedala kommun

Läs mer

Policy och riktlinje för upphandling och inköp inom Göteborgs Stad

Policy och riktlinje för upphandling och inköp inom Göteborgs Stad Policy och riktlinje för upphandling och inköp inom Göteborgs Stad Policy för upphandling och inköp All anskaffning av varor, tjänster och entreprenader ska baseras på en helhetssyn där Stadens gemensamma

Läs mer

INKÖPS- OCH UPPHANDLINGSPOLICY för Säffle kommun

INKÖPS- OCH UPPHANDLINGSPOLICY för Säffle kommun INKÖPS- OCH UPPHANDLINGSPOLICY för Säffle kommun Antagen av kommunfullmäktige 24 september 2012, 151 2 Innehållsförteckning Inledning... 3 1. Förhållningssätt... 3 2. Samordnad upphandling... 4 3. Standardisering...

Läs mer

Kommunfullmäktiges program rörande privata utförare

Kommunfullmäktiges program rörande privata utförare Kommunfullmäktiges program rörande privata utförare Antagen av kommunfullmäktige 2015-06-17, 100 Namnet på dokumentet Innehållsförteckning Lagstiftningen och dess syfte... 1 1 Lagstiftning... 1 2 Syfte...

Läs mer

Fråga om snedvridning av konkurrensen genom bristande affärsmässighet vid offentlig upphandling.

Fråga om snedvridning av konkurrensen genom bristande affärsmässighet vid offentlig upphandling. KONKURRENSKOMMISSIONEN KKO 02-060 PM 2 2002-10-30 SLUTLIG BEDÖMNING Fråga om snedvridning av konkurrensen genom bristande affärsmässighet vid offentlig upphandling. Säters kommun har vid inhyrning av anläggningsmaskiner

Läs mer

Handläggare Datum Diarienummer Jan Malmberg 2011-08-30 KSN-2011-0330

Handläggare Datum Diarienummer Jan Malmberg 2011-08-30 KSN-2011-0330 KS 7 2011-09-07 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Jan Malmberg 2011-08-30 KSN-2011-0330 Kommunstyrelsen Yttrande över SOU 2011:43 Offentlig upphandling från eget företag - och vissa

Läs mer

Kommunallagen Offentlighets- och sekretesslagen Arkivlagen Speciallagar (Socialtjänstlagen, LSS, patientdatalagen m.fl.)

Kommunallagen Offentlighets- och sekretesslagen Arkivlagen Speciallagar (Socialtjänstlagen, LSS, patientdatalagen m.fl.) Per Matsson, Per Matsson Konsult AB per@permatssonkonsult.se www.permatssonkonsult.se Kommunallagen Offentlighets- och sekretesslagen Arkivlagen Speciallagar (Socialtjänstlagen, LSS, patientdatalagen m.fl.)

Läs mer

Datum 2013-09-02. VÄRMEKs legala bas

Datum 2013-09-02. VÄRMEKs legala bas Datum 2013-09-02 VÄRMEKs legala bas VÄRMEK agerar inom lag om upphandling för försörjningssektorn (LUF). LUF:en är något mer flexibel än LOU men omgärdas ändå av strikta regler. Upphandlande enheter/myndigheter

Läs mer

Dokumentation av direktupphandlingar

Dokumentation av direktupphandlingar Dokumentation av direktupphandlingar Den 1 juli 2014 infördes en utökad dokumentationsplikt som innebär att upphandlande myndigheter och enheter ska dokumentera omständigheter av betydelse om upphandlingen

Läs mer

POLICY FÖR INKÖP OCH UPPHANDLING

POLICY FÖR INKÖP OCH UPPHANDLING POLICY FÖR INKÖP OCH UPPHANDLING Antagen av kommunfullmäktige 2011-04-14 32 Senast reviderad av kommunfullmäktige 2016-06-02 61 Dnr: KA 2016/302 Ekonomiavdelningen Jörgen Karlsson, Ekonomichef ALLMÄNT

Läs mer

Policy för alternativa driftsformer

Policy för alternativa driftsformer Policy för alternativa driftsformer Krokoms kommuns styrdokument STRATEGI avgörande vägval för att nå målen PROGRAM verksamheter och metoder i riktning mot målen PLAN aktiviteter, tidsram och ansvar POLICY

Läs mer

Offentlig upphandling - en affärsmöjlighet?

Offentlig upphandling - en affärsmöjlighet? Offentlig upphandling - en affärsmöjlighet? Ellen Hausel Heldahl Malmö 161028 Upphandlingsprojektet inom SN m.fl. Vi vill påverka tjänstemän och politiker som ansvarar för upphandlingsfrågor Gör upphandlingsfunktionen

Läs mer

Översyn av nämndens hantering av föreningsbidrag, revidering riktlinjer Bidrag till föreningar med särskild social inriktning, 18 juni 2008.

Översyn av nämndens hantering av föreningsbidrag, revidering riktlinjer Bidrag till föreningar med särskild social inriktning, 18 juni 2008. sid 1 (5) ARBETSMARKNADS- OCH SOCIALFÖRVALTNINGEN Staben Ekonomi Tjänsteyttrande 2013-09-04 Bengt Palo, 054-5405215 bengt.palo@karlstad.se Till arbetsmarknads- och socialnämnden Översyn av nämndens hantering

Läs mer

Program för mål och uppföljning av privata utförare

Program för mål och uppföljning av privata utförare Program för mål och uppföljning av privata utförare Dokumenttyp Dokumentansvarig Utvecklingsenheten Dokumentnamn Program för mål och uppföljning av privata utförare Fastställd/Upprättad Kommunfullmäktige

Läs mer

Upphandlings- och inköpsreglemente för Malung-Sälens kommun

Upphandlings- och inköpsreglemente för Malung-Sälens kommun Upphandlings- och inköpsreglemente för Malung-Sälens kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-10-28 93 Gäller från och med 2013-11-26 Reviderad 2014-11-03 av upphandlingsenheten Innehåll Syfte...3 Regler...3

Läs mer

Uppföljningsarbetet ska genomsyras av ett systematiskt arbete för att förbättra kvalitet och uppföljning.

Uppföljningsarbetet ska genomsyras av ett systematiskt arbete för att förbättra kvalitet och uppföljning. ! " # " Region Kronoberg har med stöd av kommunallagen möjlighet att lämna över vården av en kommunal angelägenhet till privata utförare, enligt KL 3 kap 16. Riksdagen har beslutat om förändringar i kommunallagen

Läs mer

ClueE: det juridiska perspektivet. David Langlet Joshua Prentice

ClueE: det juridiska perspektivet. David Langlet Joshua Prentice ClueE: det juridiska perspektivet David Langlet Joshua Prentice Studerade områden Det främjande regelverket hur påverkar det kommunerna? Offentlig upphandling främjare eller hämmare? Kravet på affärsmässigt

Läs mer

Datum 2014-06-11. att anta förändring och komplettering av Riktlinjer för upphandling i enlighet med bilaga,

Datum 2014-06-11. att anta förändring och komplettering av Riktlinjer för upphandling i enlighet med bilaga, KS 7 18 JUNI 2014 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Frenander Charlotta Malmberg Jan Sandmark Mats Datum 2014-06-11 Diarienummer KSN-2014-0660 Kommunstyrelsen Revidering av riktlinjer för upphandling

Läs mer

1(7) Konkurrensprogram. Styrdokument

1(7) Konkurrensprogram. Styrdokument 1(7) Styrdokument 2(7) Styrdokument Dokumenttyp Program Beslutad av Kommunfullmäktige 2012-10-31, 182 Dokumentansvarig Kommunchefen Reviderad av Eda kommun 3(7) Innehållsförteckning...4 1. Syfte... 4 2.

Läs mer

Regelförenkling för upphandlingar som inte ingår i upphandlingsdirektivet

Regelförenkling för upphandlingar som inte ingår i upphandlingsdirektivet Finansdepartementet Enheten för Upphandlingsrätt 103 33 Stockholm Regelförenkling för upphandlingar som inte ingår i upphandlingsdirektivet Vid möte på Finansdepartementet, Enheten för upphandlingsrätt,

Läs mer

Beställaransvarslagen och upphandlingslagen

Beställaransvarslagen och upphandlingslagen Beställaransvarslagen och upphandlingslagen Riktlinjer för samordningen av skyldigheterna i beställaransvarslagen och upphandlingslagen Rådgivningsenheten för offentlig upphandling Helsingfors 7.7.2008

Läs mer

Konkurrensprogram för Ronneby kommun

Konkurrensprogram för Ronneby kommun 2011-08-23 Dnr: 2011/203 Rev 2011-09-29 Kommunledningsenheten Antaget av KF 2011-09-29 247 Konkurrensprogram för Ronneby kommun Inledning, motiv och mål Den kommunala servicen skall vara av god kvalitet

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING Program för mål och uppföljning av privata utförare för mandatperioden 2015-2108 Antaget av fullmäktige 2016-09-15, 104, Dnr 2016/0042 KS.103 Innehållsförteckning 1. Lagstiftningen samt dess syfte och

Läs mer

Fullmäktiges program för verksamhet som utförs av privata utförare MÅL OCH RIKTLINJER, UPPFÖLJNING OCH INSYN 1

Fullmäktiges program för verksamhet som utförs av privata utförare MÅL OCH RIKTLINJER, UPPFÖLJNING OCH INSYN 1 Fullmäktiges program för verksamhet som utförs av privata utförare MÅL OCH RIKTLINJER, UPPFÖLJNING OCH INSYN 1 2 Innehåll Varför program bakgrund och syfte... 4 Vad är privata utförare... 5 Vad ska fullmäktiges

Läs mer

Policy. Policy för konkurrensprövning. Sida 1/5

Policy. Policy för konkurrensprövning. Sida 1/5 Sida 1/5 Policy för konkurrensprövning Inledning Öppenhet för alternativa driftsformer Ökad valfrihet, kvalitetsutveckling, kostnadseffektivitet Egen regi eller alternativ driftsform? Kommunens välfärdsverksamheter

Läs mer

Riktlinjer för upphandling i Norrtälje kommun

Riktlinjer för upphandling i Norrtälje kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Riktlinjer för upphandling i Norrtälje kommun Antagen av kommunstyrelsen 2014-03-31, 52 1 2014-01-27 Riktlinjer för upphandling i Norrtälje kommun Riktlinjer till samtliga kommunens

Läs mer