Färre fall av dykarsjuka. AT-tjänster. 8 sidor. »Den sjuke behöver en ansvarig läkare«signerat

Transkript

1 Nya råd för att minska risken för plötslig spädbarnsdöd KOMMENTAR, ÖVERSIKT»Den sjuke behöver en ansvarig läkare«signerat Så påverkar valresultatet vårdpolitiken AKTUELLT Läkartidningen.se nr 38/2014 organ för sveriges läkarförbund grundad 1904 nr september 2014 vol ORIGINALSTUDIE Färre fall av dykarsjuka 8 sidor AT-tjänster

2 Skandinavisk Hälsovård ab

3 innehåll nr 38 september 2014 reflexion Visst ska man bli läkare!»vilka vill vi rekrytera till att bli framtidens läkare? Vill vi försöka locka de bästa studenterna? I sådant fall bör vi nog se över hur vi framställer vår profession. Är det fortfarande många som vill bli läkare i Sverige?«, frågade min handledare under min utbytestermin i USA för cirka fem år sedan. Hon menade att amerikanska läkarprogram inte längre attraherade de bästa studenterna. De sökte sig till andra yrken som gav högre lön, bekvämare arbetstider och mindre ansvar. Frågan kändes ganska främmande då, men känns nu alltmer relevant. Läs mer om utlandsstudenter i ett samarbete mellan Polen och Västmanland, initierat av eldsjälen Jerzy Leppert, professor och forskare. nyheter Sidan 1558 Foto: Marie Ström I ett debattinlägg som publicerades i Dagens Medicin häromveckan ställde kirurgen Claes Brodin frågan om läkarna var nästa yrkeskår i fritt fall. Han beskrev en läkarkår vitt skild från den stereotypa nidbild som ibland målas upp i media och redogjorde även för de arbetsmiljömässiga bekymmer som framkommit i en rad debattartiklar, enkäter och studier. Många kände uppenbarligen igen sig och artikeln har delats tusentals gånger i sociala medier. Kanske är vi dock lite för snabba att sprida budskapet om vår hemska arbetssituation. Vilka blir konsekvenserna? Riskerar vi att göra rädslan för en ännu värre framtid till en självuppfyllande profetia? Ta till exempel barnmorskornas arbetssituation. Så som den beskrivits den senaste tiden är det nog många som tänkt till en extra gång innan de valt att läsa till barnmorska. Vad innebär det för deras yrkeskårs framtid? Vilka vill vi rekrytera till att bli framtidens läkare? Vill vi försöka locka de bästa studenterna? I sådant fall bör vi nog se över hur vi framställer vår profession. För visst är läkare ändå ett fantastiskt yrke och vården i Sverige av god kvalitet, och inte är väl utmaningarna större än att vi kan möta dem? Michael Wilczek medicinsk redaktionschef michael.wilczek@lakartidningen.se reflexion 1547 Visst ska man bli läkare! Michael Wilczek signerat 1551 Den sjuke behöver en ansvarig läkare Ove Andersson lt debatt 1522 Behåll kravet på extern granskning av läkarnas ST-utbildning Petter Borna, Peter Elbe, Gösta Eliasson, Sven Karlander, Kerstin Lindell, Ingmar Nilsson, Henrietta Stålbrandt, David Svaninger 1523 Apropå! Läkaretiken kontra råa kampsporter Slå knockout på MMA? Christian Åkermark Läsarkommentarer/Mer debatt på Läkartidningen.se nyheter 1554»Diger vårdpolitisk agenda för nya regeringen«1555 De är kandidater till ny socialminister 1556 Både vinnare och förlorare bland sjukvårdspartierna Oklart läge i storstadsregionerna 1558 Västerås + Wroclaw = sant 1560 Nytt samarbete mellan Jönköping och Rumänien 1561 Svensk praktik hjärtefråga för MSF Utland 1562 Intermountain Healthcare, Salt Lake City, Utah, USA. Icke vinstdrivande organisation ger en sjukvård med hög kvalitet klinik och vetenskap kommentar 1564 Nya råd för att minska risken för plötslig spädbarnsdöd.»trippelriskmodellen«ger grund för prevention Göran Wennergren nya rön 1566 Tvångssyndrom ökar risken för schizofreni sjufaldigt Anders Hansen Snabbt och korrekt omhändertagande av patienter som uppsöker sjukvård i samband med dykning är viktigt; utebliven behandling kan leda till bestående sequelae. Åtta års statistik från Västra Götaland visar på färre fall av dykarsjuka. Sidan 1568 Foto: Hussein El-Alawi/TT Nyhetsbyrån läkartidningen nr volym

4 innehåll nr 38 september 2014 Amerikanernas matvanor har förbättrats men är fortfarande dåliga Anders Hansen 1567 Strukturella skillnader i hjärnan vid bipolär sjukdom Anders Hansen artiklar 1568 Originalstudie Färre fall av dykarsjuka i Västra Götaland. Åtta års statistik visar minskat antal konsultationer och behandlingar Sandra Wenneberg, Per Arnell, Nicklas Oscarsson, Hans Örnhagen 1572 Översikt Mängder av hypoteser om plötslig spädbarnsdöd men inget genomslag Hugo Lagercrantz 1576 Fallbeskrivning Järnintoxikation förgiftning med lättillgängligt läkemedel Karolina Galmén, Jonas Höjer 1578 Översikt Fetthaltiga mjukdelstumörer i rörelseapparaten ofta godartade Mats Geijer, Emelie Styring, Otte Brosjö, Mikael Skorpil debatt och brev om vården delvis rätt, men lika ofta fel Carl-Gustaf Elinder 1584 Replik: Kritik utan evidens, symtomatiskt i sjukvårdsdebatten Stefan Fölster 1585 Hormonbehandling i klimakteriet risk för oseriös verksamhet Hilde Löfqvist, Eva Rylander mest läst på läkartidningen.se Mest lästa artiklar på Läkartidningen.se den senaste veckan: 1. Ett 80-tal förhörs av polis om övertidsuttagen i Västernorrland 2. C-politiker: Läkare jobbar för lite 3. Läkarhjälp vid nödsituationer viktigt att veta vad som gäller 4. Suicid hos unga misstänkt biverkan av SSRI 5. Läkarbrist slår hårt mot Falun kultur 1586 Om smärtan som glädjekälla och livsnödvändigt ont Emmanuel Bäckryd 1587 Recensioner 1588 lediga tjänster 1590 platsannonser 1609 meddelanden 1610 information från läkarförbundet Rättelse Medicinska redaktören Margaretha Bågedahl Strindlund fick i förra numret av Läkartidningen en felaktig mejladress den rätta adressen är margaretha. bagedahl@lakartidningen.se. Tipsa Läkartidningen Har du ett nyhetstips ta kontakt med redaktionen! Mejla till: tipsa@lakartidningen.se översikt Fetthaltiga mjukdels tumörer i rörelseapparaten är ofta godartade. Sidan 1578 Tala om ifall du vill vara anonym! Vetenskapliga artiklar har genomgått referentbedömning. Varje manuskript granskas av minst en (ofta fler) av Läkartidningens stab av vetenskapliga experter. Granskningen av manuskript sker enligt internationella rekommendationer ( Organ för Sveriges läkarförbund Box 5603, Stockholm Besöksadress: Östermalmsgatan 40 Telefon: Fax: Webb: Läkartidningen.se E-post: fornamn.efternamn@lakartidningen.se annonser@lakartidningen.se Chefredaktör och ansvarig utgivare Pär Gunnarsson Medicinsk huvudredaktör Jan Östergren (internmedicin) Redaktionschef och stf ansvarig utgivare Karin Bergqvist Medicinsk redaktionschef Michael Wilczek Webbchef Elisabet Ohlin Marknads- och annonsdirektör Ulf Jansson Medicinska redaktörer Anne Brynolf, vik underläkare Margaretha Bågedahl-Strindlund, docent (psykiatri) Ylva Böttiger, docent (klinisk farmakologi) Pelle Gustafson, docent (ortopedi/organisation) Stefan Johansson, med dr (pediatrik) Lena Marions, docent (obstetrik/gynekologi) Carl Johan Sundberg, professor (fysiologi) Carl Johan Östgren, professor (allmänmedicin) Sekretariat Inga-Maj Lagerholm Administration/ekonomi Yvonne Bäärnhielm Produktion Mats Kardell (IT) Bo Svensson (IT) Grafik: Typoform (där inget annat anges) Korrektur: Lennart Werner Redaktion Miki Agerberg (reporter) Björn Enström (webbredaktör) Sara Holfve (AD, medicinsk redigering) Gabor Hont (kultur) Carin Jacobsson (meddelanden) Ewa Knutsson (debatt) Michael Lövtrup (reporter) Marie Ström (reporter) Madeleine Ramberg Sundström (redigering) Birgit Wilhelmson (medicinsk redigering) Marknads- och annonsavdelning Hélène Engström (marknadskoordinator) Irene Balsam (annonsservice) Håkan Holmén (säljare) Eva Larsson (säljare) Göran Sterner (säljare) Prenumerationsavdelningen Hélène Engström pren@lakartidningen.se Läkartidningen Förlag AB Håkan Wittgren (vd) TS-kontrollerad upplaga: ex ISSN: (pappersutgåva) (webbupplaga) Tryckeri Sörmlands Grafiska AB organ för sveriges läkarförbund grundad läkartidningen nr volym 111

5 För patienter med typ 2-diabetes FORXIGA (dapagliflozin) selektiv SGLT2-hämning Minskar överskottsglukos och associerade kalorier via njurarna 1 SIGNIFIKANT SÄNKNING AV HbA 1c 1 3 MINSK AR VIKTEN * CIRKA 70 g GLUKOS UTSÖNDRAS DAGLIGEN Forxiga hämmar selektivt SGLT2, verkningsmekanismen är helt oberoende av insulin och kompletterar de flesta nuvarande behandlingar vid typ 2-diabetes. 1,4 Effekten av Forxiga är även oberoende av funktionen hos betacellerna. 1,2 En tablett Forxiga en gång om dagen ger en signifikant och bibehållen sänkning av HbA 1c och kan medföra de ytterligare fördelarna viktminskning * och viss sänkning av blodtrycket jämfört med placebo som tillägg till metformin. 1 3 AstraZeneca AB, AstraZeneca Nordic-Baltic, Södertälje, Tel: , * Forxiga är inte avsett för behandling av övervikt och viktförändring var ett sekundärt effektmått i de kliniska studierna. Referenser: 1. Forxiga 2. Bailey CJ et al. Lancet. 2010;375: Bailey CJ et al. BMC Medicine 2013, 11: Idris I och Donnelly R. Diabetes Obes Metab. 2009;11: Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Forxiga (dapagliflozin) filmdragerade tabletter, Rx, F, SGLT2-hämmare. Indikationer: Forxiga är avsett för vuxna från 18 år med diabetes mellitus typ 2 för att förbättra glykemisk kontroll som 1. Monoterapi: När behandling med enbart kost och motion inte ger tillräcklig glykemisk kontroll hos patienter för vilka behandling med metformin inte anses lämplig på grund av intolerans. 2. Tilläggsbehandling: I kombination med andra glukossänkande läkemedel, inklusive insulin, när dessa tillsammans med kost och motion, inte ger tillräcklig glykemisk kontroll. Forxiga finns som tabletter i styrkan 10 mg. Senaste översyn av produktresumén: För ytterligare information och priser se Subventioneras endast som tillägg till behandling med metformin _08/14_SE

6 Vi på Folksam engagerar oss i det som våra kunder bryr sig om. Och en sak har vi lärt oss genom åren: försäkringar är, precis som vård och omsorg, mycket mer än siffror och statistik. Det handlar om känslor. Om allt du håller kärt och bryr dig om i livet ditt hem, dina ägodelar, dina intressen, din familj och framtid. Därför är det extra roligt att vi är Sveriges läkarförbunds nya samarbetspartner. Det innebär att vi kan erbjuda dig försäkringar till ett fördelaktigt pris, men också att vi utvecklat och finslipat våra produkter och tjänster så att de passar just dig. Vi vet att du har annat att göra på dagarna än att grubbla över dina försäkringar. Men nästa gång du tänker på allt det du bryr dig om, som du älskar och vill skydda då vet du vem du kan prata med. Vi finns på tel och folksam.se/slf. Varmt välkommen!

7 signerat Redaktör: Michael Feldt Den sjuke behöver en ansvarig läkare Det saknas ofta ett samlat medicinskt ansvar för de patienter som behöver det. Ansvaret är otydligt hos de myndigheter som har ansvar för uppföljning av kvalitet och säkerhet i vården. Något måste göras. Ett medicinskt patientansvar behöver definieras. Genomgående redovisas från 70-talet och framåt väsentligen samma problembild för alla med komplexa eller långvariga vårdbehov. Det som varit ett återkommande problem är oklara ansvarsgränser, bristande samordning och otillräckligt med läkartid. Tidigare var patientansvar ett uttalat mål i denna utveckling. Lagstiftning skulle garantera att det fanns patientansvariga läkare. Socialstyrelsen har vid två tillfällen följt upp hur lagstiftningen fungerade. Då konstaterades att kontinuitet och samordning är viktiga frågor för att uppnå patientsäkerhet och en god vård. År 2010 förändrades lagen och det personliga ansvaret togs bort. En utvärdering 2012 av förändringen visade att det fanns en stor osäkerhet om hur lagen skulle tolkas. En väl definierad patientansvarig läkare hade övergått till en fast vårdkontakt utan ansvar för den enskildes vård. Få utomstående visste egentligen vad det innebar och hur lagstiftningen konkret skulle tolkas. Enligt tidigare lagstiftning var vårdgivarna ansvariga för att tillgodose patientens behov av trygghet, säkerhet och kontinuitet. Patienternas behov av samordning och kontinuitet skulle bevakas och tillgodoses genom möjligheten att välja en fast läkarkontakt i primärvården och en patientansvarig läkare. I och med lagändringen 2010 övergick det till att»verksamhetschefen ska säkerställa att patientens behov av trygghet, kontinuitet, samordning och säkerhet i vården tillgodoses. Om det är nödvändigt för att tillgodose dessa behov, eller om en patient begär det, ska verksamhetschefen utse en fast vårdkontakt för patienten«. Patienten får alltså inte välja den fasta vårdkontakten. Det kan även vara vem som helst på vårdcentralen, inklusive vaktmästaren. Enligt propositionen ska denne»bistå och stödja patienten i kontakterna med vård och hjälpa till att samordna insatserna«. Nog så vällovligt och behövligt att bistå patienten i kontakterna med vården, men det löser inte det grundläggande och återkommande problemet: det måste finnas någon som är ansvarig för själva vården och samordningen. Om inget görs kvarstår problemen även i framtiden. Illustration: Colourbox I de allra flesta situationer bör specialisten i allmänmedicin inom primärvården vara den fasta läkarkontakten med patientansvar. Men lika viktigt är att det alltid finns ett vårdepisodrelaterat patientansvar även inom annan vård. För det borde vara en självklar rättighet för patienter med långvarig och återkommande sjukdom att ha en patientansvarig läkare i och utanför sjukhusvistelser en rättighet som helt klart ger en ökad kontinuitet som borgar för en ökad trygghet för alla och därmed ökad patientsäkerhet och kvalitet. Problemet har alltså uppmärksammats sedan åtminstone 1970-talet. Myndigheter, vården och patienter har sedan dess pekat på att något måste göras. Lagstiftningen har via avskaffandet av patientansvarig läkare (PAL) och borttagandet av rätten att ha en fast läkare i primärvården succesivt försämrat möjligheter till en fast läkarkontakt. Konsekvenserna av bristen på fasta läkarkontakter har blivit allt tydligare. Läkarförbundets politik har alltid varit att alla patienter med kroniska och långvariga sjukdomar ska ha en lagstadgad rätt till en fast ansvarig läkare. Vi ser att det inte har fungerat och att lagstiftningen måste ses över. Det behövs en läkare som i samråd med patienten ansvarar för vården. Inför den fasta läkarkontakten och patientansvaret i hälso- och sjukvårdslagen.»inför den fasta läkarkontakten och patientansvaret i hälso- och sjukvårdslagen.«ove Andersson andre vice ordförande i Läkarförbundet ove.andersson@slf.se Varje vecka skriver representanter för Sveriges läkarförbund. läkartidningen nr volym

8 lt debatt Redaktör Ewa Knutsson Behåll kravet på extern granskning av läkarnas ST-utbildning Kravet på extern granskning av enheter som utbildar ST-läkare har bidragit till högre utbildningskvalitet. Nu föreslår Socialstyrelsen att kravet på att granskningen ska vara extern och oberoende tas bort. Det är svårt att förstå varför, skriver företrädare för SPUR-granskningsverksamhetens expertråd (SPUREX). Socialstyrelsen har reviderat författningen om ST-utbildning och det nya förslaget är fram till den 30/9 ute på remiss. Förslaget innehåller flera förändringar till det bättre, men på en punkt befarar vi att kvaliteten på ST-utbildningen riskerar att kraftigt försämras om förslaget går igenom. I Socialstyrelsens gällande föreskrift (SOSFS 2008:17) står:»vårdgivaren ska ge direktiv och säkerställa att det finns dokumenterade rutiner för hur verksamheter med specialiseringstjänstgöring regelbundet ska granskas genom externa inspektioner. Den inspekterande enheten och den inspekterade verksamheten får inte ha ekonomiska, administrativa eller organisatoriska kopplingar till varandra.«socialstyrelsen föreslår nu att denna föreskrift ersätts med följande:»vårdgivaren ska ansvara för att verksamheten enligt 1 regelbundet granskas och utvärderas för att säkerställa en hög och jämn kvalitet i specialiseringstjänstgöringen.«kravet på att granskningen ska vara extern och oberoende har alltså utgått. För SPUREX: PETTER BORNA PETER ELBE peter.elbe@karolinska.se GÖSTA ELIASSON gosta.eliasson@sfam.se SVEN KARLANDER KERSTIN LINDELL INGMAR NILSSON HENRIETTA STÅLBRANDT DAVID SVANINGER (SYLF) Vi har anledning att anta att ST-utbildningens kvalitet har ökat genom åren, inte minst tack vare den kvalitetsreform som regelverket från 2008 innebar. Fortfarande finns dock en variation mellan olika specialiteter, kliniker och landsting som är oacceptabelt stor, och på vissa håll är utbildningen undermålig. Framför allt är det Socialstyrelsens föreskrifter om handledning, bedömning och utbildningsplanering som inte efterföljs.»frivilligheten har dock inneburit att det i första hand har varit kvalitetsmedvetna verksamheter som har låtit sig inspekteras «Externa granskningar i form av SPUR-inspektioner har sedan 1993 erbjudits kliniker och vårdcentraler. Detta har lett till att många kvalitetsbrister kunnat identifieras och åtgärdas. Frivilligheten har dock inneburit att det i första hand har varit kvalitetsmedvetna verksamheter som har låtit sig inspekteras, medan de med lägre intresse har undvikit granskning. Sedan obligatorisk extern granskning infördes i 2008 års författning har antalet granskningar ökat, men inspektionsverksamheten är fortfarande inte heltäckande. Att extern granskning leder till en förbättrad utbildning är väl dokumenterat. Externt granskade kliniker uppvisar bättre utbildningsklimat än de som aldrig genomgått sådan. I många andra sammanhang kontrolleras utbildningskvalitet med hjälp av externa granskningar. Skolinspektionen och universitetskanslersämbetet kan till och med stänga av utbildningsenheter från att undervisa och examinera om de inte uppvisar acceptabel utbildningskvalitet. Att i ljuset av detta avstå från att använda extern kvalitetsgranskning av en av våra mest kvalificerade utbildningar framstår som obegripligt. Följderna av en undermålig utbildningskvalitet vid enstaka verksamheter kan leda till sämre vårdkvalitet, ojämlik vård och brister i patientsäkerheten. Det är därför svårt att förstå varför Socialstyrelsen nu verkar vilja ta tillbaka en så viktig reform som infördes för bara sex år sedan. Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna. Att avstå från extern kvalitetsgranskning av en av våra mest kvalificerade utbildningar framstår som obegripligt, skriver företrädare för SPUREX. SPUREX utgör ett expertråd till SPURgranskningsverksamheten och består av representanter för Läkarförbundets specialitetsföreningar samt Sylf (Sveriges yngre läkares förbund) Foto: Colourbox 1522 läkartidningen nr volym 111

9 lt debatt läsarkommentarer Vi publicerar här utdrag ur läsarkommen tarer som i sin helhet finns att läsa på Läkartidningen.se Dags att berätta din historia? Illustration: Colourbox Kommentar till»mirakelmannen från Hult«, Läkartidningen. 2014;111:C3UA: I bland tänker jag så här: Alla vi som har arbetat ett antal år i sjukvården har minst en anmärkningsvärd episod i minnenas arkiv. Låt oss efterhand delge läsarna våra mest minnesvärda upplevelser! Stefan Lundgren Foto: Colourbox Kommentar till»bb Sophias händelseanalys: Intensivvården var adekvat och professionell «, Läkartidningen. 2014;111:C3XA. Utan att vilja strö salt i såren var det denna och andra komplicerade situationer som gjorde att jag och många med mig ifrågasatte att etablera en förlossningsklinik på avstånd från akutsjukhus. När man bygger nytt har det tidigare varit en regel att lägga neonatalvården intill förlossningen och naturligtvis i nära anslutning till vuxenoperation och intensivvård. På 1970-talet var jag med om att reducera den perinatala dödligheten vid ett centrallasarett med sådana åtgärder. Jag tror inte att grunden för planeringen förändrats under de år som gått. Modern kuvös. Sten Dreborg mer debatt på läkartidningen.se Här publiceras ett utdrag ur slutrepliken i en debatt som startade i LT 37/2014 (sidorna ), och som i sin helhet finns att läsa på Läkartidningen.se/debatt Socialstyrelsen medverkar till ett paradigmskifte Att Socialstyrelsen i den offentliga debatten inte har mer att säga om grundläggande kvalitet i enkätstudier och felkällor av patientupplevd kvalitet är beklämmande. Hela systemet, där patienten gjorts till väljande kund utifrån så kallade kvalitetsindikatorer, är en illusion, ett falsarium och ingår i den omvandling av svensk sjukvård som skett och sker. Det är synd att Socialstyrelsen medverkar i detta paradigmskifte. Bengt Järhult [paradigm] Kinesiskt tecken/ Colourbox apropå! Läkaretiken kontra råa kampsporter Slå knockout på MMA? Hjärnskakning är en skada som ofta nonchaleras och inte behandlas eller följs upp enligt vedertagna principer. Detta gäller inte minst inom idrotten, trots att det i dag finns riktlinjer för hur skadan bör hanteras och hur en återgång till sporten bör ske [1].Dessutom visar en ny avhandling från Göteborg att en hjärnskakning läker betydligt långsammare än man tidigare trott. Det kan ta mer än fyra månader innan man är återställd [2]. Den normala frånvarotiden efter en hjärnskakning är betydligt kortare, oftast bara 1 2 veckor. Inom boxningen stängs den drabbade av i en månad, och det krävs ett läkartillstånd för att gå upp i ringen igen. I boxning, som är en av Riksidrottsförbundet sanktionerad sport, tillåter man utövarna att slå sin motståndare medvetslös. I de flesta andra sporter blir man då utvisad och bestraffad. Man kan även bli åtalad och fällas för grov misshandel, men inte om det sker innanför repen i boxningsringen. PO Enquist har uttryckt det som»tortyr inför betalande publik«. Detta kommer tydligt fram i en intervju i Svenska Dagbladet [3] där det framgår att proffsboxaren Frida Wallberg, som blev knockad för över ett år sedan, fortfarande inte klarar av att lämna sängen vissa dagar. Ännu värre är kampsporten MMA (mixed martial arts), som utövas i inhägnade burar. Även den är sanktionerad av Riksidrottsförbundet. Av tävlingsreglerna för amatörer inom sporten framgår att det är tillåtet med slag, sparkar och knän mot huvudet i stående kamp. Om motståndaren ligger ner, sitter eller står på knä får man bara slå mot huvudet och kroppen. Att sparka och knäa motståndaren är tillåtet mot övriga delar av kroppen, till exempel lever, mjälte och njurar. Dessutom är strypningar, armlås runt halsen, tillåtna. Denna brutala»sport«visas på tv, i stället för granskande, kritiska reportage. Vi har som läkare ingen skyldighet att ingripa vid nödsituationer, men det gör vi normalt sett ändå. När det gäller boxning och brutala kampsporter borde vi även verka för ett förbud av såväl etiska som humanitära skäl. Att medicinskt skolade personer ställer upp som matchläkare på galor med dessa råa sporter är anmärkningsvärt. Sveriges läkarförbunds centralstyrelse antog 1985 ett antal uttalanden om utövning av läkaryrket i samband med tävlings- och motionsidrott [4]. Där faststlogs att»samma regler som gäller inom den medicinska etiken i allmänhet ska också gälla för idrottsmedicinen«. Det anses till exempel vara av särskild betydelse att läkarens främsta mål är patientens hälsa. Hur resonerar en matchläkare som ställer upp med vetskap om att deltagarnas främsta mål är att slå sin motståndare knockout? Det rimmar illa med de etiska regler läkaren förväntas följa. I Läkarförbundets uttalanden står vidare:»om viss idrottsutövning bedöms förenad med betydande risker ska läkaren försöka eliminera dessa genom att påverka såväl idrottsutövaren som övriga berörda beslutsfattare.«det är uppenbart att det föreligger en betydande risk att någon blir slagen knockout i dessa sporter. Det bästa sättet att eliminera riskerna är ett Kampsporten MMA har blivit populär i Sverige. Stora galor arrangeras i Globen i Stockholm, närmast i oktober i år. förbud; om inte annat förbjuda slag mot huvudet. Det är till sist en moralisk, etisk fråga. Ska vi tillåta offentliga slagsmål där man får slå motståndaren medvetslös? Christian Åkermark specialist i ortopedisk kirurgi, idrotts läkare christian.akermark@ telia.com REFERENSER 1. Tegner Y, Gustafsson B, Forssblad M, et al. Hjärnskakning och idrott nya riktlinjer för handläggning. Läkartidningen. 2007; 104: Neselius S. Diagnosis and monitoring of sport-related concussion. [avhandling]. Göteborg: Göteborgs universitet, Sahlgrenska akademin; Den nya Wallbergs kamp. Svenska Dagbladet. SvD SPORT. 15 aug Idrottsmedicin. Uttalanden antagna av Sveriges läkarförbunds centralstyrelse den 6 juni Stockholm: Sveriges läkarförbund; Foto: Colourbox läkartidningen nr volym

10 nyheter val 2014 Valresultatet innebär att det lär dröja innan vi får veta vilken vårdpolitik som den nya regeringen vill föra. Men klart är att många områden pockar på reformer och att regeringen, för att få igenom sin politik, i stor utsträckning kommer tvingas till blocköverskridande samarbete. Nytt styre väntar också i många landsting efter valet, som innebar rejäla kliv framåt för ett par sjukvårdspartier.»diger vårdpolitisk agenda för nya regeringen«av valresultatet att döma väntar nu en komplicerad regeringsbildning. Utfallet blir troligen en förhållandevis svag regering som kommer att få svårt att driva igenom reformer på egen hand. Att i det läget, innan vi ens vet vilka partier som kommer att ingå i den nya regeringen, sia om vilken politik som kommer att föras på vårdområdet de kommande fyra åren blir ofrånkomligen lite vanskligt. Utifrån grundantagandet att det blir en Socialdemokratiskt ledd regering som helt eller delvis stöder sig på Vänsterpartiet och Miljöpartiet, går det inte desto mindre att peka ut ett flertal områden där reformer är att vänta, och i några fall även vilken inriktning dessa reformer kommer att ha. Analysen bygger på frågor som Läkartidningen ställt direkt till partierna samt partiernas egna politiska dokument. Den nya regeringen kommer sannolikt att försöka driva igenom begränsningar i möjligheten till vinstuttag i offentligt finansierad välfärdsverksamhet. Alla de tre rödgröna partierna har lagt sådana förslag. Deras förslag skiljer sig ganska mycket åt Socialdemokraterna vill lösa problemet indirekt genom att ställa hårda kvalitetskrav medan Miljöpartiet och Vänsterpartiet vill se direkta begränsningar av möjligheten till vinstuttag. Vänsterpartiet har dessutom ställt närmast ultimativa krav vad gäller att få igenom sitt vinstförbud. Att hitta en modell som alla partierna kan ställa upp på kommer att kräva en hel del förhandlingar. När väl det är gjort blir frågan förstås hur övriga riksdagspartier kommer att ställa sig. Men med tanke på det politiska kapital som satsats kan man räkna med att det kommer initiativ på området. En förändring i regelverket för de privata välfärdsbolagen som med all säkerhet kommer är att meddelarskydd för de anställda införs. Det finns ett brett stöd bland riksdagspartierna för den utredning som för ett år sedan föreslog att det ska vara förbjudet att efterforska vem som slagit larm till medierna om missförhållanden i en sådan verksamhet. Bristen på specialister inom främst allmänmedicin kommer att accentueras ytterligare de kommande åren genom omfattande pensionsavgångar. Kraven på den nya socialministern att agera när det gäller läkarbristen och inte bolla frågan tillbaka till landstingen lär öka. Det som Läkarförbundet efterfrågar är framför allt mer nationell samordning av ST-tjänsterna. Som framgick av Läkartidningens enkät till partierna (LT nr 36/2014) finns det numera också ett brett och blocköverskridande stöd för detta. Det kommer också under den kommande mandatperioden med stor sannolikhet att tas initiativ för att förändra vårdgarantin och kömiljarden. Läkarförbundet har ända sedan kömiljarden lanserades kritiserat dess brist på helhetsfokus och de undanträngningseffekter som den för med sig. En majoritet av riksdagspartierna vill nu att garantin ska utvidgas till att omfatta hela vårdkedjan ATT GÖRA-LISTA Begränsa välfärdsbolagens vinstmöjligheter Införa meddelandefrihet i välfärdsbolagen Fixa vårdgarantin Lösa läkarbristen Minska administrations bördan Effektivisera IT Samordna den högspecialiserade vården Minska överbeläggningarna och inkludera återbesök, och arbete pågår redan på SKL med att ta fram och implementera den infrastruktur som detta kräver. Mer osäkert är vad som kommer att hända med läkarutbildningen. Efter att den särskilde utredaren Stefan Lindgren för ett och ett halvt år sedan la fram sitt förslag om en sexårig läkarutbild läkartidningen nr volym 111

11 nyheter val 2014 ning har det varit i stort sett tyst från Utbildningsdepartementet. Socialdemokraterna säger till Läkartidningen att utredningens förslag är»intressanta«. Miljöpartiet och Vänsterpartiet meddelar att de inte har någon åsikt i frågan om läkarutbildningen behöver reformeras, medan flera borgerliga partier är positiva till en ny utbildning. Men även om man skulle vara principiellt för en översyn är frågan hur högt regeringen kommer att vara beredd att prioritera frågan. Pressen från EU har trots allt släppt efter att yrkeskvalifikationsdirektivet ändrats så att den nuvarande läkarutbildningen klarar EUkraven, och det lär finnas mycket annat på den nya utbildningsministerns agenda. Ett dokument som kommer att ligga kvar i byrålådan på Socialdepartementet är Missbruksutredningens förslag att huvudansvaret för missbruksvården ska föras över till landstingen, något som Läkarförbundet stöder. Förslaget har blockerats på grund av skilda uppfattningar inom alliansregeringen, och ett regeringsskifte innebär ingen förändring i det avseendet, då bara Miljöpartiet stöder förslaget, medan Socialdemokraterna och Vänsterpartiet anser att huvudmannaskapet bör fortsätta att vara delat. Regeringsskiftet betyder också att Läkarförbundet kan sluta hoppas på att det ska komma några nationella initiativ för att utvidga vårdvalet till specialistvården. Förbundet får inrikta sig på att verka för att inte det befintliga vårdvalet det i primärvården begränsas alltför mycket. Vänsterpartiet, som vill avskaffa LOV, lär inte få stöd för det eftersom vårdvalet är väl etablerat även i många S-styrda landsting. Rent principiellt anser dock både Socialdemokraterna och Miljöpartiet att vårdvalet ska vara frivilligt och inte som i dag obligatoriskt. Försök att få igenom en sådan lagändring kan mycket väl komma. Den nya regeringen kommer att ärva ett antal utredningar, varav två handlar om att minska administrationsbördan för vårdpersonalen respektive skapa effektivare och säkrare IT-stöd. Exakt vad utredningarna kommer fram till, och hur en ny regering kommer att ställa sig det som föreslås, är svårt att veta i nuläget. Men med ett ökande tryck på vårdens resurser och fortsatta bemanningsproblem blir det svårt för den nya regeringen att stå passiv i så centrala frågor. En utredning som också pågår rör betalningsansvaret för färdigbehandlade patienter. Mer än vårdplatser i den somatiska slutenvården upptas varje dag av patienter som är utskrivningsklara. Om den siffran kunde minska genom att det blev dyrare för kommunerna att låta patienterna ligga kvar skulle de kroniska överbeläggningarna på landets sjukhus lätta. Det är dock oklart hur de rödgröna partierna ställer sig till en sådan förändring. Ytterligare två viktiga utredningar är den som nämns av Läkarförbundets ordförande i artikeln här intill, den om den högspecialiserade vården, samt Klagomålsutredningen, som handlar om hur klagomål mot vårdgivare och vårdpersonal ska hanteras. Michael Lövtrup reporter, Läkartidningen Helene Hellemark Knutsson Lena Hallengren De är kandidater till ny socialminister Två kvinnor är heta kandidater till att bli ny socialminister i den vänsterregering som nu väntas ta över. Vem det än blir tror Läkarförbundets ordförande att valresultatet innebär att vi kommer att få se en pragmatiskt präglad vårdpolitik. Oavsett vilka andra partier som som kommer att ingå i den nya regeringen är Läkarförbundets ordförande Heidi Stensmyrens grundtips att det blir en socialdemokrat som tar över som socialminister. Om man tittar historiskt har socialministerposten ofta legat på det största regeringspartiet. Hälso- och sjukvården utgör en så stor del av samhällsbygget, det handlar om många människors behov och om stora resurser, att det ligger något symboliskt i att det största partiet leder Socialdepartementet. Miljöpartiet och Vänsterpartiet har inte heller några starka profiler på hälso- och sjukvårdsområdet, säger Heidi Stensmyren. Vad gäller tänkbara namn inom socialdemokraterna är det två personer hon lyfter fram som de starkaste kandidaterna. Lena Hallengren, som är vice ordförande i Socialutskottet, är ju profilerad på området och har dessutom tidigare ministererfarenhet. Sedan har vi Helene Hellemark Knutsson, landstingsråd i Stockholm, som blivit mer profilerad inom hälsooch sjukvårdspolitik de sista åren och som jag tror kommer att spela en viktig roll vid ett regeringsskifte. Om man tittar på vilka som tagit fram Socialdemokraternas hälsooch sjukvårdspolitiska rapport är det Lena Hallengren och Helene Hellemark Knutsson som delat på det arbetet. Samma namn nämner Hans Karlsson, chef för avdelningen för vård och omsorg på Sveriges Kommuner och landsting, SKL. Det är klart att det spekuleras här på SKL vem som kan ta över på olika poster. Det är vanskligt att peka på enskilda personer, men om»om man tittar historiskt har socialministerposten ofta legat på det största regeringspartiet.«man skulle nämna några som aktualiseras i samband med hälsosjukvårdsfrågor så är Helene Hellemark Knutsson en person som nämns som framstående på S-sidan, och vi har också Lena Hallengren som ofta nämns. De är de två som jag tänker kommer att kliva in i positioner, antingen i vår organisation eller i en kommande S-ledd regering. Om man tänker sig att socialministerposten skulle hamna hos något annat parti nämner Hans Karlsson vänsterpartiledaren Jonas Sjöstedt. Jag uppfattar att han har uttalat ambitioner på det sociala området, men då är det läkartidningen nr volym

12 nyheter val 2014 inte så mycket hälso- och sjukvårdsfrågor, utan det som vänstern drivit hårdast handlar ju om vinstmöjligheterna i välfärden. Att hitta kandidater från Miljöpartiet är svårare, menar Hans Karlsson. I SKL-sammanhang har Miljöpartiet lyft fram Ann-Catrin Lofvars från Dalarna som har varit aktiv i hälso- och sjukvårdsfrågor och även andra SKL-frågor. Oavsett vem som blir minister menar Heidi Stensmyren att valresultatet pekar mot att det kommer att bli en svag regering som kommer att få svårt att driva igenom reformer, särskilt i ideologiskt laddade frågor som vinstförbud i välfärdssektorn. För att få igenom sina förslag kan regeringen behöva söka stöd över blockgränsen, vilket innebär att politiken troligen blir mer pragmatiskt inriktad. Socialdemokraterna har ju också en tradition av pragmatisk politik på hälsooch sjukvårdsområdet. När det gäller vilka hälsooch sjukvårdspolitiska frågor som kommer att stå i fokus under mandatperioden nämner Heidi Stensmyren en ökad nationell samordning av den högspecialiserade vården, liknande den som redan skett inom cancervården. Måns Roséns utredning om den högspecialiserade vården ska vara klar Det betyder att man kommer att hinna med reformer på området under mandatperioden. Ett annat område där hon hoppas på förändring gäller respekten för den professionella kompetensen. Det har funnits en tilltro till olika ledningssystem som ett smart system att uppnå bra vård. Men det är inte systemen som tar hand om patienterna, det är de som står på golvet, och det är där ansvaret måste placeras. Socialdemokraterna har sagt att man vill utreda styrningen av vården och låta proffsen vara proffs, så jag hoppas att vi kommer att se ett skifte från NPM till att stärka yrkesutövarnas formella ansvar. Michael Lövtrup Både vinnare och förlorare bland Det nya partiet Vård för pengarna i Sörmland är årets raket bland sjukvårdspartierna. Det blir tredje största parti i landstingsvalet. Norrbottens sjukvårdsparti gör också ett superval. Enfrågepartiet Vård för pengarna, som startades av vårdpersonal i Sörmland för ett år sedan får 11,5 procent av rösterna och 8 mandat i landstingsfullmäktige, enligt de preliminära valnattsresultaten. Partiet, som bland annat vill minska administrationen inom vården, avskaffa»onödiga nämnder«och stoppa fallskärmsavtal, leds av neurologen Jonas Lindeberg som arbetar på Nyköpings lasarett. I partistyrelsen sitter även läkaren Anders Mansten. Så gick det för vårdpartierna Vårdpartiet i Skåne 2013 Dalarnas sjukvårdsparti 2005 Sjukvårdspartiet Västra Götaland 2003 Sjukvårdspartiet i Värmland 2001 Sjukvårdspartiet Västmanland 2005 Vård för pengarna (Södermanland) 2013 Norrbottens sjukvårdsparti 1994 Sjukvårdspartiet Gävleborg Procent Vård för pengarna kan nu få en vågmästarroll. Maktbalansen ser ut att rubbas ordentligt inom Landstinget Sörmland. Tidigare har Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Folkpartiet styrt i landstinget. Nu tappar de sin majoritetsposition. Norrbottens sjukvårdsparti, som grundades 1994, gör sitt bästa landstingsval hittills. Partiet får 25,4 procent av rösterna och kniper 19 mandat. Det är därmed näst största parti efter Socialdemokraterna. Partiet har tidigare samarbetat med de borgerliga partierna, men har sagt att de kan tänka sig att samarbeta med alla utom Sverigedemokraterna. Valresultat 2010 Valresultat 2014 Registreringsår Valet 2014 har fallit väl ut även för Sjukvårdspartiet Gävleborg som ökar från 4 mandat till 6 mandat. Men det finns även förlorare bland sjukvårdspartierna. Sjukvårdspartiet i Västra Götaland, som befunnit sig utanför fullmäktige, hamnar ännu längre från makten i och med årets valresultat. Partiet lyckas bara få 0,7 procent jämfört med 2,8 procent Även Sjukvårdspartiet i Oklart läge i storstadsregionerna Sverigedemokraternas frammarsch gjorde att inget av blocken fick egen majoritet i någon av de tre storstadsregionerna. På måndagsförmiddagen efter valdagen var det inte klart vilka som ska styra dem. Stockholms läns landsting, det största i Sverige, har under två mandatperioder styrts av den moderatledda alliansen med Filippa Reinfeldt som sjukvårdslandstingsråd. Men i årets val blev Moderaterna den stora förloraren och tappade 14 mandat, enligt de preliminära siffrorna dagen efter valet. Samtidigt gick Socialdemokraterna och Vänsterpartiet fram med några mandat var. Enligt de preliminära siffrorna har Alliansen fortfarande två mandat mer än de rödgröna. Men det är en bräcklig Så gick det i de övriga landstingen (valnattsresultat) Landsting Styre Valresultat Östergötland M+C+FP+KD+ (minoritetsstyre) * Värmland MP+SIV+M+C+FP+KD Förlorar majoriteten* Västernorrland M+C+FP+MP+KD+ Förlorar majoriteten Västmanland S+MP+V Behåller majoriteten Örebro S+MP+V Behåller majoriteten Västerbotten S+MP Förlorar majoriteten Uppsala M+C+FP+KD Förlorar majoriteten Södermanland S+MP+FP Förlorar majoriteten Norrbotten S+V+MP Behåller majoriteten Kronoberg M+C+KD+FP Förlorar majoriteten* Kalmar S+MP+V Behåller majoriteten Jönköping M+C+FP+KD+MP Förlorar majoriteten* Jämtland S+MP+V Behåller majoriteten Halland M+C+FP+MP+KD Behåller majoriteten Gävleborg S+MP+C Förlorar majoriteten Dalarna S+MP+V Förlorar majoriteten Blekinge S+MP+V Behåller majoriteten = Vrinnevilistan = Sjukvårdspartiet i Värmland = Sjukvårdspartiet Västernorrland * = SD vågmästare majoritet, eftersom SD tog sig in i landstingsfullmäktige och fick 9 mandat. Diskussioner pågår om hur Sverigedemokraterna ska kunna hållas utan inflytande. Källa: Valmyndighetens valnattsresultat. Resultaten preliminära. Källa: Valmyndighetens valnattsresultat. Resultaten preliminära läkartidningen nr volym 111

13

14 nyheter utbildning Sedan ett par år bjuder landshövdingen in sommarpraktikanterna från Wroclaw till en middag på Västerås slott. Från vänster: Maame Kumah, Leith Al-Amide, Samuel Galindo, Anna Marcinkiewicz, Fredrik Isberg, Karolina Domanski, Helen Kim, Terhas Heaven Menghis, Heba Alblebish, Joanna Nielsen och Deepali Nigam. Västerås + Wroclaw = sant Sverige måste bli bättre på att fånga upp svenska läkarstudenter som läser i utlandet. Det tycker professorn och forskaren Jerzy Leppert eldsjälen bakom ett samarbete mellan Västmanland och Polen.»Okej, vill du läsa i Polen gör då det, men det är ditt bekymmer.«lite så ser attityden ut i dag, säger Jerzy Leppert, professor i allmänmedicin vid Centrum för klinisk forskning i Västerås. Under fyra somrar har Landstinget Västmanland erbjudit svenska läkarstudenter som läser i Polen skräddarsydd praktik. Initiativet kom från ett av landstingsråden, vänsterpartisten Hans Jansson. Hans son hade börjat på läkarutbildningen i Gdansk och stött på patrull. I Polen ställs det krav på att studenterna gör sommarpraktik inom hälsooch sjukvården och sonen ville, liksom majoriteten av de svenska utlandsstudenterna, göra praktik i Sverige. Något som visade sig vara snudd på omöjligt. Det blev tydligt för mig att det inte finns någon ordentlig koppling mellan Sverige och Polen, säger Hans Jansson. Han tog kontakt med Jerzy Leppert och frågade om det gick att göra något åt problemet. Landstinget har sedan många år ett samarbete med Uppsala universitet och ordnar kliniska placeringar åt läkarstudenterna under terminerna. Jerzy Leppert frågade i sin tur handledarna om det skulle fungera att ta emot svenska studenter från utländska läkarutbildningar under sommaren. De sa ja. Därefter gick det snabbt. Blickarna riktades mot den polska staden Wroclaw och Wroclaw Medical University, 1558 läkartidningen nr volym 111

15 nyheter utbildning»man är helt bortkopplad när man pluggar utomlands. Man har ingen som helst kontakt med svensk sjukvård.«casper Collett, utlandsstudent»det vore bra för svensk sjukvård om man gjorde en drive för att försöka ta hand om de utlandsstuderande också.«johan Carlander, kirurg, handledare» säger man att man vill att de som utbildar sig utomlands ska komma till oss när de är färdiga läkare, är det minsta man kan göra att fixa så de får det här stödet.«åke Tenerz, verksamhetschef på medicinkliniken Jerzy Leppert, initiativtagare och eldsjäl. där över 200 svenska läkarstudenter finns. En annan anledning till valet av just Foto: Marie Ström Wroclaw är att Jerzy Leppert är född där. Via hans kontakter och språkkunskaper blev det enklare att få igång ett samarbete, och parterna slöt ett avtal åkte en mindre landstingsdelegation till Wroclaw. En liten och vilsen grupp svenska studenter mötte dem. En av dem var Casper Collett. Man är helt bortkopplad när man pluggar utomlands. Man har ingen som helst kontakt med svensk sjukvård, säger han och fortsätter: Om man ringer för att ordna praktikplats i Sverige får man bara höra att platserna redan är öronmärkta. Eller så är det försäkringsfrågan som ställer till problem. För hans del ledde mötet på universitet i Wroclaw till tre somrars praktik i Västmanland. Sedan februari gör han sin AT på sjukhuset i Västerås. Det är ett väldigt trevligt sjukhus. Varken jag eller min fästmö, som också läst i Wroclaw och just nu väntar på sin AT, kommer från Västmanland men har ändå valt att stanna kvar. Första sommaren fick fem studenter från Wroclaw praktik. Alla som ville fick en plats. Praktikperioden är på fyra veckor och har skräddarsytts för att passa kraven som den polska läkarutbildningen ställer. Varje student får individuell handledning. Första och andra året praktiserar de inom primärvården, antalet läkarstudenter som studerar utomlands Totalt svenska läkarstudenter studerade i utlandet med studiemedel 2013/14: 1. Polen: Rumänien: Danmark Ungern Lettland Tjeckien Storbritannien Slovakien Litauen Norge 53 Källa: Centrala studiestödsnämnden, CSN tredje året på sjukhuset i Västerås. Först på medicinkliniken, sedan på kirurgavdelningen och femte året på pediatrik/gyn. Praktiken är oavlönad, men studenterna får bo gratis i en studentkorridor på sjukhusområdet. Allt har dock inte gått smärtfritt. Försäkringsfrågan var ett av hindren på vägen. Första sommaren blev lösningen att anställa studenterna som vårdbiträden. Numera täcks Wroclawstudenterna av samma försäkring som Uppsalastudenterna, eftersom Centrum för klinisk forskning som organiserar praktiken är en del av Uppsala universitet. En annan viktig fråga var vilken ersättning som klinikerna skulle få. Det går inte att motivera dem att jobba gratis. Vi kände att det var viktigt att de fick samma ersättning som de får för att ta emot de svenska studenterna, säger Jerzy Leppert. Landstingspolitikerna hostade upp kronor för att täcka kostnaderna det första året. Sedan dess har antalet studenter ökat varje sommar. Andra sommaren kom 12 stycken, förra året 16 och i somras 22. Nästa sommar hoppas Jerzy Leppert på 30 platser. Intresset för sommarpraktiken har ökat. I år var det 33 sökande till de 22 platserna. Vem som får en plats avgörs med hjälp av ett antal urvalskriterier. Det viktigaste är bra betyg. Men lokal förankring, tidigare forskning samt om man redan gjort sommarpraktik i landstinget och skött sig bra är också meriterande. Kirurgen Johan Carlander har handlett läkarstudenter från både Wroclaw och Uppsala och konstaterar att det finns skillnader. I Polen blir studenterna grundligt drillade teoretiskt, men har mindre klinisk erfarenhet jämfört med Uppsalastudenterna. Casper Collett nickar igenkännande och berättar om sitt första möte med en njurstenspatient på akutmottagningen. Jag kunde förstå att det var njursten och visste att det finns fem olika typer. Jag vet vilka som är vanligast, vilka som syns på en röntgen och vilka bakterier som brukar läkartidningen nr volym

16 nyheter utbildning växa i dem. Men sedan tog det stopp eftersom jag inte lärt mig den kliniska handläggningen. Samtidigt upplever Johan Carlander Wroclawstudenterna som extremt motiverade. Den polska läkarutbildningen är tuff. I Casper Colletts årskull tog sig till exempel bara 37 av de 82 ur - sprungliga studenterna ända fram till examen. Det har fungerat väldigt bra. Det är klart att det blir en inkörningsperiod. Men får vi bara studenterna att stanna hos oss är de redan inne i vårt system när de börjar sin AT, säger Johan Carlander. Han tycker att fler landsting borde göra som Västmanland. Det vore bra för svensk sjukvård om man gjorde en drive för att försöka ta hand om de utlandsstuderande också. Åke Tenerz, som är verksamhetschef på medicinkliniken, håller med. Det är klart att det är lite pyssel. Men säger man att man vill att de som utbildar sig utomlands ska komma till oss när de är färdiga läkare, är det minsta man kan göra att fixa så de får det här stödet. För mig är det här framtida kollegor. Syftet med satsningen är långsiktigt. Förhoppningen är att praktikanterna ska skolas in så väl att de väljer att stanna kvar under sin AT och ST allra helst inom bristspecialiteter som psykiatri och allmänmedicin och sedan fortsätter inom landstinget som färdiga specialister. Än så längre har planen lyckats ganska bra. Fyra av fem från den första kullen har fått eller väntar på en ATtjänst i Västmanland. Joanna Nielsen, som läst tre år i Wroclaw och gjort två sommarpraktikperioder i Västmanland, säger att det inte är omöjligt att hon söker en AT-tjänst i landstinget. Förra sommaren var hon på en vårdcentral, i år har hon varit på en medicinsk akutvårdsavdelning. Det har fungerat väldigt bra. Handledarna har varit väldigt trevliga och duktiga och vill verkligen att vi ska lära oss saker. Som utlandsutbildad läkare känner hon sig ibland betraktad som mindre värd, som ett slags»andra klassens läkarstudent«. Därför är hon extra tacksam över möjligheten. Många av oss utlandsstudenter vill arbeta och bo i Sverige. Då är det oerhört viktigt att få en inblick i den svenska sjukvården. Men svenska studenter får alltid Jerzy Leppert hälsar på landshövdingen i Västmanlands län, Ingemar Skogö.»Det här samar betet vidgar ju rekryteringsbasen till sjukvården. Det är klart jag hoppas att de trivs och vill stanna här i länet«, säger Ingemar Skogö. företräde, säger hon innan hon försvinner i väg till sitt studentrum för att byta om. En timme senare står hon och väntar på bussen till Västerås slott tillsammans med de andra festklädda praktikanterna. Wroclawstudenterna och deras handledare är bjudna till landshövding Ingemar Skogö på middag, en välkomnande gest som blivit en ny tradition:»du inbjuds till informell samvaro över en bit mat för samtal om en eventuell yrkesframtid i Västmanland«, står det på inbjudan. På slottet hälsar landshövdingen gästerna med ett glas bubbel. Wroclawstudenterna är uppskattade, säger han. Det här samarbetet vidgar rekryteringsbasen till sjukvården. Det är klart jag hoppas att de trivs och vill stanna i länet. Marie Ström Nytt samarbete mellan Jönköping och Rumänien Landstinget i Jönköpings län har nyligen knutit ett vänavtal om sommarpraktik för svenska läkarstudenter från rumänska Cluj-Napoca. I sommar har primärvården tagit emot sex studenter.»många av oss utlandsstudenter vill arbeta och bo i Sverige. Då är det oerhört viktigt att få en inblick i den svenska sjukvården. Men svenska studenter får alltid företräde.«joanna Nielsen, utlandsstudent Under våren reste några representanter från primärvården i Jönköpings län till den rumänska staden Cluj-Napoca, där många svenska läkarstudenter finns. Mötet ledde till ett vänavtal med det medicinska universitetet Iuliu Hatieganu University of Medicine and Pharmacy. Samarbetet bar frukt redan i somras, då sex svenska studenter fick praktik i primärvården. Karin Wihlborg, läkarstrateg för de 31 landstingsdrivna vårdcentralerna Bra Liv i Jönköpings län, ser praktiken som en pusselbit i ett långsiktigt rekryteringsarbete. Landstinget har sneglat mot Kalmar, som sedan flera år har ett liknande samarbete med Gdansk (LT nr 26/2010), för att lära sig av deras erfarenheter. Genom att ha en fortsatt kontakt Carl-Johan Hyltse med studenterna, och kanske hjälpa dem med andra praktikplatser som de behöver på olika avdelningar på sjukhuset framöver, är de bättre introducerade den dag vi vill anställa dem, säger hon. Satsningen riktar sig särskilt till läkarstudenter som har anknytning till Jönköpings län. Carl-Johan Hyltse tillhör målgruppen. Han har läst tre år i Cluj-Napoca och är uppväxt strax utanför Jönköping. I sommar har han praktiserat på en vårdcentral i Gränna under tre veckor läkartidningen nr volym 111