EXAMENSARBETE. Upphandlingsprocessen inom den privata byggsektorn vid upphandling av teknikentreprenader. Kristian Nilsson. Luleå tekniska universitet

Transkript

1 EXAMENSARBETE 2006:040 CIV Upphandlingsprocessen inom den privata byggsektorn vid upphandling av teknikentreprenader Kristian Nilsson Luleå tekniska universitet Civilingenjörsprogrammet Industriell ekonomi Institutionen för Industriell ekonomi och samhällsvetenskap Avdelningen för Industriell organisation 2006:040 CIV - ISSN: ISRN: LTU-EX--06/040--SE

2 Förord Detta examensarbete är genomfört på Luleå Tekniska Universitet, avdelningen för Industriell organisation, under hösten 2005 som avslutning på civilingenjörsprogrammet Industriell ekonomi med examensinriktning Strategiskt arbete och företagsutveckling. Detta examensarbete har gett mig mycket ny och värdefull kunskap, och jag har många att tacka för resultatet. Först av allt vill jag tacka Kyl & Värmepump Teknik AB i Glumslöv som gett mig möjligheten att utföra detta arbete. Samtliga respondenter som har varit mycket hjälpsamma och tillmötesgående, vilket har underlättat mitt arbete. Utan dem hade jag aldrig kunnat genomföra arbetet. Ett särskilt tack vill jag ge till Robert Nilsson, min handledare på Kyl & Värmepump Teknik AB, för hans hjälp under arbetets gång. Mina handledare vid universitetet - Diana Chronéer och Per-Erik Eriksson - ska ha ett jättestort tack för all tid de lagt ner för att hjälpa mig att hålla arbetet på rätt kurs. Avslutningsvis vill jag tacka min sambo som har hjälpt mig och stöttat mig på alla sätt under hösten. Luleå, Januari 2006 Kristian Nilsson 1

3 Sammanfattning Sveriges byggsektor har varit under ständig strukturell förändring sedan mitten av 1900-talet. Idag finns bara 4 av de 10 stora byggföretagen som var verksamma i mitten av 1990-talet kvar. Lågkonjunkturen under 1990-talet gjorde att de större byggföretagen började använda sig av underentreprenörer istället för att använda eget folk. Det resulterade i att år 2001 fanns det cirka 4000 VVS-installationsföretag. Företagsantalet speglar antalet inom de närmare 20 branschgrupperna inom teknik och hantverk i byggsektorn. Överetableringen av specialister och den minskade efterfrågan på byggmarknaden har skapat ökad rivalitet. I Sverige kan entreprenadupphandlingar delas in i två stora kategorier: offentlig och privat upphandling. I denna studie behandlas endast privata upphandlingar. Vid privat upphandling finns inga krav på att följa förordningar och regler. Studier visar att entreprenörerna i genomsnitt vinner 1 av 10 upphandlingar de blir inbjudna att lämna anbud på. Fyra till sju procent av entreprenörernas årsomsättning uppskattas användas till entreprenadupphandlingar. I dag är kunskapen om hur upphandlingsprocessen går till vid privat upphandling mycket liten. Den här studien gjordes för att öka kunskapen om upphandlingsprocessen i den privata byggsektorn. Målet med studien var mer specifikt att ta reda på vilka metoder och kriterier som privata upphandlare inom byggsektorn använder sig av vid upphandlingar av teknikentreprenader. Elva intervjuer med privata upphandlare som regelbundet och kommersiellt upphandlar teknikentreprenader genomfördes. Resultat av studien är att privata upphandlare använder sig av ett selektivt upphandlingsförfarande av typen på en armlängds avstånd som konkurrensutsätts hårt. Hur upphandlingsprocessen genomförs är mycket personligt och varierar mycket mellan upphandlare, då inga upphandlingsregler åberopas. Valet av entreprenadform är direkt avgörande för vilka roller de privata upphandlarna har i upphandlingsprocessen. Privata upphandlare använder i huvudsak en informell prekvalificering vid valet av vilka entreprenörer som bjuds in att lämna anbud. I huvudsak baseras valet på den privata upphandlarens egna erfarenheter och relationer. Det är endast vid stora entreprenader som upphandlare utför en formell prekvalificering. Endast ett fåtal företag har framtagna arbetssätt och metoder för hur prekvalificering och anbudsutvärdering skall utföras. Detta gör att upphandlingsförfarandet är mycket olika mellan upphandlare. Vid anbudsutvärdering försöker de privata upphandlarna nollställa de inkomna anbuden genom att jämföra och jämställa dessa. Utvärderingen kan delas in i två delar: mjuka parametrar samt pris. Studien visar att priset väger mycket tungt vid upphandling av underentreprenader. 2

4 Abstract The Swedish construction sector has been under constant structural change since the mid 20 th century. Today, only 4 out of 10 large construction companies that existed in the mid 1990 s are still in business. A recession during the 1990s caused large construction companies to start using sub-contractors instead of their own workforce. As a result of the use of sub-contractors about 4000 ventilation and sanitary installation companies existed in the year The number of companies also reflects the number of companies within the 20 business sectors of technology and crafts in the construction sector. The high number of specialists and the little demand for services in construction sector has created a growing competition. Swedish construction procurements can be divided into two large categories: public and private procurement. This study only takes into consideration the private procurement. Private procurement is not required to follow any specific rules or regulations. Studies show that, on average, the entrepreneur wins one out of ten tenders they are invited to. Between 4 and 7 percent of their turnover is estimated to be spent on tendering. Today knowledge of the private procurement process is almost nonexistent. This study was conducted to increase knowledge about the procurement process within the private construction sector. The goal of the study was to investigate what methods and criteria the private procurer is using when procuring technology contracts within the construction sector. Eleven private procurers that procure technology contracts regularly and commercially were interviewed. The study shows that the private procurer generally uses a selective procurement procedure based on one arm s length relationships which are exposed to tough competition. How the procurement process is conducted is very different and varies between different procurers; no referral to any procurement rules is made. The choice of contract form is directly decisive for the roles of the private procurers in the procurement process. An informal pre-qualification is mainly used by the private procurer when selecting which entrepreneurs to invite to tender. The informal pre-qualification is based on the private procurers own experiences and relations. A formal pre-qualification is only used by procurers when procuring large projects. Only a few companies have created work procedures and methods for how to conduct prequalification and bid evaluation. This makes the procedure very personal from procurer to procurer. When conducting bid evaluation, the private procurer tries to make the bids comparable and equalizing them. The evaluation process can be divided into two parts, the soft parameters and the price. This study shows that the price is very important in the procurement of sub-contractors. 3

5 INNEHÅLL FÖRORD SAMMANFATTNING ABSTRACT 1 INTRODUKTION INLEDNING PROBLEMDISKUSSION SYFTE AVGRÄNSNINGAR METOD UNDERSÖKNINGSSYFTE UNDERSÖKNINGSANSATS UNDERSÖKNINGSSTRATEGI FÖRFATTARENS FÖRKUNSKAPER DATAINSAMLINGSMETOD URVALSMETOD ANALYS AV DATA ANALYSSTRATEGI METODPROBLEM BYGGSEKTORN TEORETISK REFERENSRAM UPPHANDLINGSFORMER Offentlig upphandling Privat näringslivsupphandling och BKKs Upphandlingsregler ENTREPRENADFORMER RELATIONER OCH SAMVERKANSFORMER URVALSPROCESSEN EMPIRI TILLVÄGAGÅNGSSÄTT VID ENTREPRENADUPPHANDLING PREKVALIFICERING ANBUDSUTVÄRDERING ANALYS TILLVÄGAGÅNGSSÄTT VID ENTREPRENADUPPHANDLING PREKVALIFICERING ANBUDSUTVÄRDERING SLUTSATSER AVSLUTANDE DISKUSSION REFERENSLISTA

6 1 Introduktion 1.1 Inledning Byggsektorn har varit under ständig strukturell förändring sedan mitten på talet. Under åren genomgick entreprenadföretagen en omfattande strukturförändring i samband med den rådande lågkonjunkturen då närmare 30 % av företagen försvann från marknaden. Av de tio stora byggföretagen som fanns på mitten av 1990-talet finns endast fyra företag kvar: Skanska, NCC, Peab och JM. Av samtliga bygg- och installationsentreprenörer som var verksamma i byggsektorn år 2001 hade 99 procent färre än 50 anställda (SOU 2002:115). Effekterna av lågkonjunkturen och fastighetskrisen på mitten av 1990-talet har skapat ett myller av mindre bygg- och installationsentreprenörsföretag med olika förutsättningar och erfarenheter som krigar om de upphandlingar som finns att räkna på. För att ta ett exempel 2001 fanns det ca 4000 vvs-installationsföretag med knappt 4500 arbetsställen Cirka hälften av dessa var enmansföretag, och en tredjedel av företagen har 1-4 anställda. Detta överensstämmer även med de flesta företagen inom branschgrupperna Teknik och Hantverk i byggsektorn (SOU 2002:115). Byggsektorn kan inte delas in i en bransch, då den består av många aktörer, som i sin tur kan ha ett antal olika branscher inom flera varu- och tjänsteområden. Ett exempel är Bygg- och installationsentreprenörerna. De delas in i tre stora branschgrupper: Bygg, Hantverk, och Teknik (Industrifakta). Dessa branscher kan i sin tur delas in i delmarknader, oftast med olika struktur, marknadsförhållande och geografisk begränsning. Större entreprenadupphandlingar berör näst intill hela byggsektorn, vilket gör urvalsprocessen av entreprenörsföretag väldigt komplex, då aktörerna har så olika förutsättningar att genomföra entreprenaden (SOU 2002:115). Ökande komplexitet, överetablering av specialister och minskande efterfrågan på byggmarknaden har skapat ökad rivalitet, vilket har lett till en negativ effekt på relationen mellan huvudentreprenören och underentreprenören. Då huvudentreprenörer ser att det finns stora kostnadsbesparingar att göra gällande underentreprenörer pressar de priserna genom att ställa underentreprenörer mot varandra (Matthews et al., 1996; Jamieson et al. 1996). Huvudentreprenören använder sig av underentreprenader av flera anledningar, (Oliver, 1991) men det är vanligt att slutsatsen dras att det är den instabila marknaden som den stora orsaken (McWilliams and Gray, 1995; Jones et al., 1997). Detta eftersom användningen av underentreprenader möjliggör för huvudentreprenören att vara flexibel när marknaden förändras. Byggindustrin är mycket säsongsbetonad, vilket inte berättigar att huvudentreprenören har kapaciteten att utföra hela byggprocessen med egen arbetskraft och egna maskiner (Kale and Arditi, 2001). Byggföretag föredrar att vara flexibla framför att tillhandahålla en stor organisation som klarar att ta på sig hela byggprocessen (Beardsworth et al., 1991). Den instabila och säsongsbetonade marknaden har skapat relationer mellan huvudentreprenörer och underentreprenörer för att möta markandens behov (Jones et al., 1997). 1

7 1.2 Problemdiskussion I Sverige kan entreprenadupphandlingar delas in i två stora kategorier: offentlig upphandling och privat upphandling. Den offentliga upphandlingen är mycket styrd, då det finns krav på att denna följer lagen om offentlig upphandling. Privat upphandling är däremot inte styrd, då denna typ av upphandling inte har några krav på att följa förordningar och regler, så länge de inte bryter mot Brottsbalken (BKK, 2000) eller andra tvingande offentliga regler. Detta gör det svårt för entreprenörerna inom byggsektorn att veta hur de ska arbeta gentemot privata upphandlare för att få möjlighet att bli inbjuden att lämna anbud. De privata upphandlarna använder sig ofta av ett mer selektivt upphandlingsförfarande där de inte går ut med annonser eller skrivelser, vilket är ett krav vid offentlig upphandling. Vid ett selektivt upphandlingsförfarande är det den privata upphandlaren som själv väljer vilka entreprenörer som får vara med och lämna anbud, vilket skiljer sig från den offentliga upphandlingen som möjliggör för alla som följer det utlagda förfrågningsunderlaget att lämna anbud. De privata upphandlarna kan delas in två huvudgrupper: beställare och huvudentreprenörer. Beställaren är den som äger projektet och huvudentreprenören är upphandlad på någon entreprenadform av beställaren och upphandlar i sin tur underentreprenörer. Entreprenadformen som väljs för projektet är bestämmande för projektorganisationen av aktörer, arbetsfördelningen och implementeringen av olika aktiviteter. Beställare kan välja att lägga ut aktiviteter - såsom upphandling, underentreprenader av installationer och material - på en huvudentreprenör. Det finns fall där beställaren väljer att sköta dessa upphandlingar i egen regi. I de fall beställaren själv sköter upphandlingen av underentreprenader kan beställaren lägga samordningsansvaret på en huvudentreprenör, installationsentreprenör eller en materialentreprenör (Dubois och Gadde, 2000). Enligt Dainty, Briscoe och Millett (2001) utgörs cirka 57% av det sammanlagda arbetet vid en entreprenad av material och underentreprenadstjänster. I detta medeltal tas även hänsyn till mindre projekt, reparationer och underhåll, där underentreprenader inte används så ofta. Vid stora nybyggnationer är proportionen av arbetet som utgörs av underentreprenörer mycket högre (Dainty, Briscoe and Millett, 2001). Specialister och underentreprenörers bidrag till det totala byggprojektet kan utgöra upp till 90% av det totala värdet av projektet (Nobbs, 1993). Den ökade trenden att anlita underentreprenörer relaterade Nobbs till skiftet från traditionellt hantverk till allt mer sofistikerade teknologibaserade produkter. Den dominerande formen av affärer inom byggindustrin är kontraktsbaserad (Dubois och Gadde, 2000). Thompson et al. (1998) presenterade liknade observationer och drog slutsatsen att affärsutbytet var mer kontrakts- än relationsbaserat. Gann (1996) fann att administrationen av leverantörsnätverken i traditionella hantverksbaserade hus produktioner ofta grundas i marknadsbaserade, korttidsinteraktioner mellan oberoende företag. Den underliggande anledningen till detta är den höga tilliten till anbudsutvärderingsprocessen. Leverantörers tävlan vid varje upphandling ses som det mest lämpliga valet för att försäkra sig om att uppnå det bästa för projektet (Dubois och Gadde, 2000). Traditionellt har pris varit det avgörande kriteriet vid valet av entreprenör (Smith, 1776; Kale and Arditi, 2001). Företagen inom bygg-, hantverk- och teknikbranscherna har under de senaste decennierna varit till stor del styrda av branschernas grossister och leverantörer. 2

8 Detta på grund av att agenturer eller avtal gav dem ensamrätt att sälja en specifik produkt i Sverige. Genom att skapa goda relationer till beställare och konsulter skrevs deras produkter in i upphandlingstexterna. Detta innebar att endast de företag som hade möjlighet att köpa de inskrivna produkterna av grossisterna kunde lämna anbud på jobbet, då denna produkt inte kunde ersättas. Detta innebar också att entreprenörerna var tvungna att arbeta med de priser som var satta av grossisterna. Med rädslan av att få ett högre pris än sina konkurrenter, eller att inte få tillgång till de inskrivna produkterna, gick inte företagen ut med vilka samarbetspartners och företag de anlitat. Följden har blivit en branschkultur där man gärna inte pratar om, eller vill visa upp vilka företag som regelbundet anlitas för att utföra underentreprenader eller projektering. I samband med Sveriges inträde i EU har ensamrätten att sälja en produkt näst intill försvunnit. Idag har de flesta svenska grossister och leverantörer möjlighet att sälja och leverera samma typ och märke av produkter till sina kunder. Detta har gett möjligheter för entreprenörerna att ta in offerter från flera olika företag och har därmed ändrat förhållandena mellan grossister och entreprenörer. Grossisterna kan inte längre i samma grad styra entreprenören och det har även lett till att en rad nya leverantörer och grossister har kommit in på den hårt traditionella marknaden. De öppnare marknaderna som skapades i samband med inträdet i EU har även lett till högre konkurrens mellan entreprenörerna då det finns fler som kan gå in med anbud på upphandlingarna. Tillvägagångssätten vid upphandling har förändrats över åren. Detta i samband med att de Allmänna Bestämmelserna (AB) för Byggnads-, Anläggnings- och installationsentreprenader skrivits om. De högre kraven inom arbetsledning, kvalitet, miljö och garantiansvar från beställare och bestämmelser gör att entreprenörerna allt oftare måste anlita proffs inom dessa områden. Jamieson et al. (1996) relaterade det ökade användandet av underentreprenörer till komplexiteten av både konstruktionerna av byggnader och organisationsrelationer. Det har visat sig att trots att underentreprenörer utgör en viktig del av byggindustrin, så framstår det inte som självklart i beställarens och huvudentreprenörens urvalskriterier och metoder att man ska utvärdera föreslagna underentreprenörer (Kumaraswamy and Matthews, 2000). Upphandlingsförfarandet inom byggsektorn baseras på armlängds avstånd - relationer och är tänkt att möjliggöra tillvaratagandet av marknadens krafter. Dock finns det tvivel om detta är sant (Dubois och Gadde, 2000). En motsägande undersökning som presenterades av Eccles (1981) visar på att huvudentreprenörer tenderar att lita på ett fåtal underentreprenörer inom varje branschnisch, och tenderar att etablera långsiktiga relationer med dessa. Liknelser finns hos underentreprenörerna som föredrar att arbeta med ett fåtal huvudentreprenörer som de sedan för långsiktiga och flexibla relationer med (Eccles, 1981). Det rådande upphandlingsförfarandet för med sig stora förlupna kostnader på grund av att ett stort antal timmar spenderas på att designa, projektera och kalkylera anbud som aldrig används. Dubois och Gadde visar på att entreprenörerna vinner i genomsnitt 1 av 10 projekt som de lämnat anbud på. De uppskattar att 4 till 7% av entreprenörers årsomsättning används till entreprenadupphandlingar. De förändrade förutsättningarna inom byggsektorn har skapat diskussioner bland entreprenörerna inom byggsektorn kring hur de privata beställarna och huvudentreprenörerna beroende på entreprenadform i dagsläget selekterar ut vilka 3

9 entreprenörer som bjuds in att lämna in anbud i samband med entreprenadupphandling. Samt, om det om det inte finns några krav eller regler som de privata beställarna måste följa vid upphandlingar, hur arbetar de då i praktiken? Vilka metoder och kriterier använder de vid utvärderingen i urvalsprocessen av de inkomna anbuden vid valet av vem som vinner ordern? 1.3 Syfte Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilka metoder och kriterier som privata upphandlare inom byggsektorn använder sig av vid upphandlingar av teknikentreprenader, det vill säga då de väljer ut vilket entreprenörföretag som vinner ordern. Detta görs för att skapa kunskap bland entreprenörerna inom teknikbranschen om hur beställare och huvudentreprenörer inom privata näringslivssektorn arbetar med upphandlingar då de inte har kravet på sig att följa reglerna för offentlig upphandling. Arbetets syfte är också att teknikentreprenörer såsom El-, Värme- /sanitets-, Ventilation, Kyl-, Styr- och reglerinstallatörer med flera inom byggsektorn skall öka sina chanser att bjudas in till entreprenadupphandling samt kunna vinna ordrar vid upphandlingar. För att kunna få en uppfattning hur privata upphandlare arbetar vid urvalsprocessen idag ställs följande frågor: Hur arbetar privata upphandlare med upphandlingsprocessen idag? Hur väljer privata upphandlare ut vilka entreprenörer som bjuds in att lämna anbud vid upphandlingen? Hur utvärderar privata upphandlare inkomna anbud? 1.4 Avgränsningar Då examensarbetet fokuserar på teknikbranschen i byggsektorn kommer de privata upphandlarna som intervjuas i första hand vara personer som kommersiellt upphandlar teknikentreprenader. En avgränsning att enbart titta på privata upphandlare har gjorts då dessa är de som oftast upphandlar teknikentreprenader, samt att de oftast tillämpar ett selektivt upphandlingsförfarande. Studien kommer att baseras på upphandlingsförfarandet hos privata upphandlare så som beställare och huvudentreprenörer. En avgränsning görs att inte studera underentreprenörers upphandlingsförfarande. I undersökningar om urvalsprocessen utförda av Hautch (1996) delas processen in i fem delar. Dessa är projektpaketering (project packaging), inbjudan (invitation), prekvalificering (prequalification), shortlisting, anbudsutvärdering (bid evaluation). Inom ramen för syftet och examensarbetets tidsbegränsning har bedömningen gjorts att det vore en alltför stor uppgift att undersöka och analysera alla fem delar. Med anledningen av detta avgränsas arbetet till delarna prekvalificering och anbudsutvärdering då dessa anses ha störst betydelse för att uppfylla examensarbetets syfte. En geografisk avgränsning till Skåne, Västra Götaland och Sydsverige görs då entreprenörerna inom teknikbranschen i dessa områden har liknande förutsättningar när man ser till det geografiska, såsom transportsträckor, klimat och geologi. 4

10 2 Metod I detta kapitel beskrivs den metod som använts för att genomföra studien. Kapitlet ska bidra till att läsaren får en förståelse för den arbetsgång författaren använt vid framtagandet av arbetet, samt med vilken undersökningsansats problemet bemötts. Resonemang kring de olika faktorer som kan ha påverkat uppsatsens reliabilitet och validitet diskuteras i kapitlet metodproblem. Undersök- nings syfte: Explorativ Deskriptiv Explanativ Undersök- nings ansats: Kvalitativ Kvantitativ Undersök- nings strategi: Fallstudie Arkivanalys Enkäter Experiment Historie analys Data- Arkivprotokoll Direkt Observation Deltagande Observation Fysiska Objekt insamlings metod: Dokumentation Intervjuer Fokuserade respondentintervjuer Urvals metod: Selektiv Slumpvist Analys av data: Induktiv Abduktiv Deduktiv Analytisk strategi Utgår i från teorin/den teoretiska referensramen Framtagning av casebeskrivning Figur 2.1. Vald forskningsväg, källa: egen. 5

11 2.1 Undersökningssyfte Yin (1994) och Eriksson & Wiederheim-Paul (1997) framhäver att undersökningsstrategier kan användas till att undersöka, beskriva eller förklara. Explorativa, undersökande, studier används då det finns lite kunskap inom området och man försöker finna grundläggande förståelse (Björklund & Paulsson, 2003). De kan även användas då viktiga karakteristiska drag och relationer är svåra att bestämma (Eriksson & Wiederheim-Paul, 1997). Deskriptiva, beskrivande, studier används när det finns grundläggande kunskap inom, och förståelse för området och då målet är att beskriva, men inte förklara relationer (Björklund & Paulsson, 2003). Deskriptiva studier är rekommenderade att använda när problem är väl strukturerade men målet inte är att genomföra studier om kopplingarna mellan orsak och verkan. Forskaren har klart för sig vad han eller hon vill undersöka, men vet inte svaren (Eriksson & Wiederheim-Paul, 1997). Explanativa, förklarande, studier kan användas då man söker djupare kunskap och förståelse, och då man både vill beskriva och förklara (Björklund & Paulsson, 2003). Explanativa studier är användbara för att studera relationer mellan orsak och verkan. Den som forskar försöker att identifiera de faktorer, som tillsammans orsakar ett visst fenomen (Eriksson & Wiederheim-Paul, 1997). Valet av formen på studien beror på ambitionen och kunskapen runt det undersöka området (Wallén, 1996). Undersökningssyftet för detta examensarbete kommer vara i huvudsak deskriptivt. Detta på grund av att syftet är väl strukturerat på ett sådant sätt att det är klart vad målet för arbetet är nämligen att skapa bättre förståelse om vilka metoder och kriterier som privata upphandlare inom byggsektorn använder sig av vid upphandlingar av teknikentreprenader. Dessutom fokuserar inte rapporten på kopplingarna mellan orsaker och verkan, vilket även detta visar på att examensarbetet följer den deskriptiva formen. Dock bör man nämna att detta arbete också har explorativa inslag. Det är få undersökningar som är gjorda om vilka metoder och kriterier som privata upphandlare inom byggsektorn använder sig av vid upphandlingar av teknikentreprenader. Det bör tilläggas att inga studier har hittats som är gjorda med fokus exakt på hur privata upphandlare väljer teknikentreprenörer vid entreprenadupphandlingar. De studier som är gjorda riktar sig till byggentreprenörer och till största del baseras de på offentliga upphandlingar och dess regelverk. I slutet av detta arbete kommer författarens egna slutsatser att presenteras genom att besvara forskningsfrågorna. Således börjar arbetet förklara de problem som beskrivs tidigare i detsamma, vilket i sin tur innebär att studien i huvudsak är deskriptiv, men att den även innehåller delar som är explorativa och explanativa. 6

12 2.2 Undersökningsansats Enligt Holme och Solvang (1991), finns det två huvudansatser vid en studie: kvalitativ och kvantitativ. En kvantitativ ansats innebär att information som samlas in kan mätas eller värderas numeriskt. Allt går dock inte att mäta kvantitativt, och det sätter gränser för möjligheterna till kunskapsgenerering genom kvantitativa studier. Enkäter och användning av matematiska modeller är metoder är lämpande för kvantitativa studier (Björklund & Paulsson, 2003). När kvantitativa studier genomförs används statiska metoder för att analysera data, och ett stort antal respondenter väljs ut - antingen slumpvist eller genom eget urval. En kvantitativ ansats är mer formell, strukturerad och karaktäriseras av att forskaren har stor kontroll (Holme och Solvang, 1991). Kvalitativa studier används för att skapa en djupare förståelse för ett specifikt ämne, en specifik händelse eller situation. Möjligheterna till generalisering är dock lägre jämfört med kvantitativa studier. Observationer och intervjuer är ofta bättre lämpade vid kvantitativa studier, men det är i slutändan det praktiska tillvägagångssättet som avgör vilken form av information man får (Björklund & Paulsson, 2003). Under en kvalitativ studie undersöks en eller flera områden mer på djupet eftersom huvudmålet med studien är att få en djupare förståelse av problemet som studeras, samt skapa en djup och detaljerad kunskap inom de områden som undersöks. Den kvalitativa ansatsen karaktäriseras av att forskaren arbetar nära källan, och att studien genomförs mindre formellt (Holme och Solvang, 1991). Valet av undersökningsansats görs utefter de definierade forskningsfrågorna som presenterats i syftet med arbetet, och de data som krävs för att svara på dessa. För detta arbete används en kvalitativ ansats. Den är vald då målet är att uppnå större förståelse om vilka metoder och kriterier som privata upphandlare inom byggsektorn använder sig av vid upphandlingar av teknikentreprenader. För att förstå och karakterisera dessa metoder och kriterier är den kvalitativa ansatsen bäst lämpad. De framtagna forskningsfrågorna kommer att behöva svar som troligen inte kan uppfyllas till fullo genom en kvantitativ ansats. 7

13 2.3 Undersökningsstrategi Yin (1994) beskriver fem undersökningsstrategier som forskare kan använda sig av. De är experiment, enkät, arkivanalyser, historieanalys och fallstudier. Yin påstår att valet av strategi beror på (1) typen av forskningsfråga, (2) i vilken omfattning som forskaren har kontroll av beteendeförlopp och (3) graden av fokus på nutida eller historiska händelser. Tabell 2.2 nedan visar de olika undersökningsstrategiernas relationer till dessa villkor. Tabell 2.2 Relevanta situationer för olika undersökningsstrategier Strategi Typ av forskningsfrågor Behov av kontroll av beteendeförloppet Fokus på nutida händelser Experiment Hur, varför Ja Ja Enkäter Vem, vad, var, hur många, hur mycket Nej Ja Arkivanalys Vem, vad, var, hur många, hur mycket Nej Ja/ Nej Historieanalys Hur, varför Nej Nej Fallstudier Hur, varför Nej Ja Yin, 1994, sid. 6 I detta arbete är forskningsfrågorna i huvudsak utformade i hur karaktär. Exempel på detta är Hur arbetar privata upphandlare med upphandlingsprocessen idag? Där finns ingen kontroll av beteendeförloppet, då respondentens svar inte kan förutses, och fokus är på nutida händelser. Detta påverkar valet av undersökningsstrategi. Ett experiment utförs när forskaren kan påverka och manipulera beteende direkt och exakt. Detta kan ske i ett laboratorium, där man fokuserar på isolerade variabler (Yin, 1994). Då det krävs att det finns kontroll över omgivningen vid genomförandet av ett experiment är det omöjligt att genomföra examensarbetet på detta sätt, eftersom det inte kommer att vara möjligt att få full kontroll av omgivningen. En enkätundersökning avser enligt Tull and Hawkins (1990), systematisk insamlande av information från respondenter, ofta i form av frågeformulär. Att använda frågeformulär skulle inte bidra till arbetet eftersom det finns flera sätt att arbeta på, vilket skulle göra ett frågeformulär näst intill omöjligt att ta fram. Därför kan även denna strategi uteslutas från detta arbete. Historieanalysmetoden behandlar information från förr och används när ingen relevant person är i livet att inhämta information ifrån (Yin, 1994). De diskussioner som förts ovan visar på att det finns två lämpliga strategier för detta examensarbete: arkivanalys eller fallstudie. När en analys av arkiverad information genomförs är målet att beskriva förekomsten av ett fenomen. Tillämpningen av strategin arkivanalys är svår när ämnesområdet är ett ej studerat forskningsområde. Yin beskriver arkivanalys på följande sätt: 8

14 An empirical inquiry that investigates a contemporary phenomenon within its real life context, espacially when the boundaries between phenomenon and context are not clearly evident (Yin, 1994, p13) Yin poängterar att den rekommenderade undersökningsstrategin vid forskningsfrågorna av hur -karaktär, det vill säga där ingen kontroll av beteendeförlopp finns och nutida händelser studeras, är att göra en fallstudie. Enligt Yin (1994) kan en fallstudie genomföras i form av en single-case eller som en multi-case studie. Eriksson och Wiederhiem-Paul (1997) trycker på möjligheterna att jämföra de olika valda fallen som undersökts vid en multiple-case studie. Eventuellt kan en jämförelse leda till ökad förståelse. Data som fås genom en multiple-case studie anses ofta som mer pålitlig och att gör att studien i denna form ses som mer förtroendeingivande och robust. På grund av dessa fördelar kommer detta examensarbete att använda multiple-case studie. För detta examensarbete används en undersökningsstrategi som närmast kan liknas med enkäter. Insamlandet av data kommer göras genom intervjuer som utförs efter en framtagen intervjumall. Mallen presenteras som bilaga i slutet av rapporten. Eftersom mycket lite är dokumenterat runt den privata upphandlingsprocessen kan frågor om detta inte besvaras med arkivanalys. Vilket medför att näst intill ingen kontroll av beteendeförloppet kan skapas. Svaret på frågorna är inte förutbestämda och kan därför inte kontrolleras. Målet är att studera hur den privata upphandlaren arbetar idag vilket inte möjliggör undersökningsstrategi som utgår från något som är förutbestämt med mål att bevisa att så är fallet och inga rätt och fel kan presenteras i slutsatsen. Eventuella diskussioner rörande konsekvenser av de privata upphandlarnas agerande kommer presenteras i det avslutande diskussionskapitlet. Strategin som har används för detta arbete har som mål att besvara de forskningsfrågor som ställt i syftet. 9

15 2.4 Författarens förkunskaper Författarens förkunskaper och förståelse för hur teknikföretag inom byggsektorn arbetar, kulturer och förhållande mellan parter, fungerar har införskaffats under flera års tid. Under skollov och vid behov i mer än 10 års tid har författaren arbetat som kyltekniker vid fler olika företag, samt utfört administrativa sysslor. Vid Luleå tekniska universitet har även kurser såsom entreprenadjuridik och Värme och Ventilationsteknik lästs. I kurserna Omvärldsbevakning och strategisk analys och Implementering av strategiska beslut riktades alla arbeten mot företag inom teknikbranschen. Ett av dessa arbeten var en studie och framtagande av framtidsstrategier för ett kylföretag. Sedan 2003 har författaren drivit ICE Bolt, en enskild firma som riktar sig mot mindre entreprenadföretag. Uppdrag som strategisk analys, marknadsföring och organisationsförändringsarbeten har genomförts. Författaren har även läst Entreprenörskap och nyförtagande vid avdelningen Industriell organisation vid Luleå tekniska universitet. Denna kunskap, tillsammans med att ha genomgått Teknikbrostiftelsen i Luleås utbildning Bli entreprenör, samt att ha varit projektledare för Idéhuset i Luleå från våren 2004 till sommaren 2005, har skapat god kunskap om företagsstrukturer, entreprenörskap och kulturer som finns i olika branscher. Idéhuset är ett forum dit studenter med tankar och funderingar kring eget företagande kan vända sig, Idéhuset anordnar även seminarier och entreprenörsmässor. Som projektledare tillhandahåller man även personlig coachning för unga entreprenörer. Enligt Holme and Solvang (1991) är valet av respondenter avgörande för arbetet. Om fel personer blir intervjuade, kan den utförda studien bli felaktig och rent av oanvändbar. Genom att använda den samlade kunskapen och kontaktnäten vid urvalet av respondenter har en mycket kompetent och erfaren respondentgrupp valts. 10

16 2.5 Datainsamlingsmetod Vid utförandet av en fallstudie hävdar Yin (1994) att datainsamlingen kan styrkas genom sex olika källor. Dessa källor är: dokumentationer, arkivprotokoll, intervjuer, direkt observation, deltagande observation samt fysiska objekt. Det är även viktigt med flera datakällor. Då kan man använda sig av en metod som kallas triangulation vilken kräver data från två eller fler källor. Tabell 2.3 visar på styrkor och svagheter hos de sex datakällorna. Tabell 2.3 Sex källor av information: Styrkor och svagheter Källa av information Dokumentation Arkivprotokoll Intervjuer Direkt Observation Deltagande Observation Fysika objekt Yin, 1994, sid. 80 Styrkor Stabil kan bli granskad vid flera tillfällen. Diskret Är inte skapad som resultat av fallstudien. Exakt Innehåller exakta namn, referenser och detaljer av en händelse. Bred täckning Under en lång tid, flera händelser och många förutsättningar. Detsamma som för Dokumentation. Precis and kvantitativ. Riktad information av direkt relevans för studiens syfte. Kan skapa djupare förståelse. Verklighet Undersökning genomförs på händelser i nuet Kontextuell behandlar händelser som har med ämnet att göra Detsamma som för direkt observation. Ger insikt i personer i organisationers beteende och motiv Ger insikt i kulturer. Ger insikt i tekniska processer. Svagheter Tillgång kan vara låg. Partiskt urval om insamlingen är ofullständig. Författarens partiskhet Tillgång kan undanhållas medvetet. Detsamma som för Dokumentation. Tillgänglighet på grund av sekretess. Partisk på grund av dåligt valda frågor. Respondenten kan vara partisk. Osäkerhet på grund av bristande minne. Respondenter ger endast information som intervjuaren vill höra. Tidskrävande Selektivt om denna inte utförs med stor täckning. Händelserna kan utspela sig på ett inte ordinarie sätt på grund av att de observeras Kostsam Kräver många timmar av mänskliga observatörer Detsamma som för direkt observation. Partisk på grund av att forskaren manipulerar händelserna. Selektiv. Tillgång. Arkivprotokoll har samma styrkor som dokumentation som finns presenterade ovan i tabell 2.3, men är även mer kvantitativ och precis. Eftersom arbetet kommer att 11

17 utföras med en kvalitativ ansats tillför inte dessa styrkor något till detta arbete. Direkta observationer kommer inte att användas i första hand då en sådan metod är väldigt tidskrävande och kostsam. Samma gäller för deltagande observation. Dock skall tilläggas att observationer av båda typerna har genomförs när möjlighet att delta vid diverse möten funnits. Fysiska objekt är inte intressanta för denna studie då det inte finns behov av data som innehåller historiska eller kulturella kännetecken eller tekniska tillvägagångssätt. I detta arbete kommer i första hand dokumentation och intervjuer användas. Till största del kommer det vara dokumentation från litteraturstudier och andra publikationer på nätet eller vid Luleå tekniska universitet som används vid datainsamlingen. Denna typ av dokumentation skapar en bild av hur teorier beskriver vilka verktyg, metoder och kriterier som används vid upphandlingar av byggentreprenader samt hur byggsektor är uppbyggd. Söktermer som användes vid databassökningarna var: prequalification, bid evaluation, criteria assessment, partnering, subcontractor, construction, contractor selection och tender price. Intervjuerna används sedan för att skaffa en djupare insikt om hur privata upphandlare inom byggsektorn arbetar vid upphandlingar av teknikentreprenader. Intervjuer kan ske genom personlig direkt kontakt eller via telefon. En dialog som förs via e-post eller SMS kan ofta också kategoriseras som intervju. Genom intervjuer får författaren tillgång till så kallad primärdata, det vill säga data som samlats in i syfte att användas i den aktuella studien. Det finns många olika former av intervjuer. Valet av, och antalet respondenter kan variera. Alla frågor kan vara bestämda på förhand och tas upp i en bestämd ordning (strukturerad intervju), eller så kan ämnesområdena vara bestämda och frågorna formuleras efterhand och tas upp när undersökaren anser det vara lämpligt med tanke på exempelvis respondentens svar eller reaktion på tidigare ställda frågor (semi-strukturerad intervju). Intervjun kan även helt ha formen av ett samtal där frågorna uppkommer efterhand (ostrukturerad intervju). Intervjun kan bandas, nedtecknas eller memoreras. Speciellt vid känsliga frågeställningar kan det vara lämpligt att varken banda eller anteckna under själva intervjun utan göra noteringar genast efter intervjun istället. Då får man oftast mer fullständiga svar (Björklund & Paulsson, 2003). I detta examensarbete genomfördes semi-strukturerade intervjuer då målet med intervjuerna var att samla in information om hur respondenterna själv såg på de arbetssätt, metoder och hur dessa användes i praktiken vid upphandling av teknikentreprenader. Detta krävde att intervjuerna inte var helt strukturerade. Intervjuerna utfördes i första hand med personlig direktkontakt. De bokades per telefon och utfördes sedan på plats hos respondenten. En responentgrupp på 15 respondenter valdes ut och sammanlagt genomfördes 11 intervjuer, varav 4 var med beställare och 7 med huvudentreprenörer. Metoden valdes då de respondenter som utsågs var väldig hårt uppbokade. Genom att spela in delar av intervjuerna kunde tiden för intervjuerna kortas ner, vilket i sin tur gjorde att endast ett fåtal av de valda respondenterna inte ansåg sig ha tid. De som tackade nej till att medverka i en intervju har i stället bidragit med information över e-post eller brevledes. Två 12

18 personer intervjuades per telefon eftersom de befann sig utanför Skånes gränser. Före alla intervjuer skickades ett e-post ut som förklarade syftet med examensarbetet och vilka områden som intervjun skulle behandla. I detta e-post bifogades även en intervjumall (se bilaga) för att respondenterna skulle ha möjlighet att förbereda sig. Intervjuerna tog i genomsnitt strax under en timme att genomföra. För att få en bättre helhetssyn på de metoder och kriterier examensarbetet utreder, valdes respondenter från både beställare och huvudentreprenörer ut. 2.6 Urvalsmetod För att följa arbetets deskriptiva undersökningssyfte, valdes selektivt urval som urvalsmetod. För att besvara forskningsfrågorna som examensarbetet ställer, krävs att en studie genomförs. Det första kriteriet för urval av respondenter var att de regelbundet skulle arbeta med upphandlingar av bygg- och teknikentreprenader. Det andra kriteriet var att de som ingick i respondentgruppen skulle sitta på en sådan position att de hade mandat att ta beslut vid upphandlingar. Tredje kriteriet var att respondenternas företag skulle vara verksamma inom den valda geografiska avgränsningen, det vill säga Skåne, Västra Götaland och Sydsverige. Dessa kriterier valdes för att säkerställa att respondenterna hade goda kunskaper om upphandlingars olika delar, att de var delaktiga genom hela upphandlingen och att de var bekanta med byggsektorns regionala förutsättningar och värderingar. För att kunna välja ut respondenter som passade in på ovan nämnda kriterier genomfördes en urvalsprocess i tre steg. Först gjordes en grov sammanställning av de företag författaren ansåg klara de kriterier som var satta. Sammanställningen gjordes genom att söka av det avgränsade område genom branschmatriklar, webbsidor, telefonkataloger och egna kontakter. I steg två gjordes en utfrågning bland författarens egna kontakter om vilka företag som var stora privata upphandlare av bygg- och teknikentreprenader. Utifrån detta gjordes urvalet av de företag som författaren skulle vända sig till. Steg tre var att vända sig mot de valda företagen och undersöka vilka respondenter på dessa företag som uppfyllde de ställda kraven. När detta var gjort kontaktades respondenterna per telefon, och samtidigt bokades datum för intervjerna. 13

19 2.7 Analys av data Det finns i grund och botten tre sätt att dra slutsatser på: induktion, deduktion och abduktion (Alversson & Sköldberg, 1994). Under ett arbetes gång kan man vandra mellan olika abstraktionsnivåer där det generella (teorierna) och det konkreta (empirin) utgör ändpunkterna. Induktion innebär att man startar i verkligheten och försöker upptäcka mönster som man kan sammanfatta i modeller och teorier. Vid induktion kan ett ämne studeras utan att det först gjorts någon inläsning av existerande teori, istället formuleras teori utifrån den empiri som samlas in. Vid deduktion börjar man med teorierna och gör utifrån dessa förutsägelser om undersökningsresultaten, vilka man sedan försöker få verifierade av insamlade fakta. Därmed dras slutsatser om separata företeelser utifrån den befintliga teorin. När nivåvandringar sker fram och tillbaka mellan de olika abstraktionsnivåerna talar man om abduktion (Björklund & Paulsson, 2003). När abduktion används utgår arbetet från den insamlade empirin precis som i induktion, men man tar inte distans från den redan befintliga teorin inom ämnet. Idén med abduktion är att en teoretisk överlappning utförs under arbetets gång (Alversson & Sköldberg, 1994). I Tabell 2.4 visas en tydlig bild av skillnaderna mellan de tre tillvägagångssätten. Tabell 2.4 Deduktiv, induktiv och abduktiv Teori Deduktiv Induktiv Abduktiv Empirisk Regelbundenhet Empirisk Observation Alvesson & Sköldberg, 1994 sid. 45 Detta examensarbete startades med en induktiv inriktning, då ämnet valdes utifrån författarens erfarenheter. Det övergick tidigt till en mer abduktiv inriktning då en studie av redan existerande teorier inom områdena generell upphandling och entreprenadupphandling utfördes i ett tidigt stadium. Sedan samlades information och teorier in om byggsektorn, entreprenadformer samt samverkansformer inom byggsektorn. Författaren valde sedan att arbeta med teorier som hade direkt koppling till entreprenadupphandlingar inom byggsektorn eftersom målet var att svara på de ställda forskningsfrågorna. Då det söktes svar på vilka metoder och kriterier som privata upphandlare inom byggsektorn använder sig av vid upphandlingar av teknikentreprenader. Utifrån dessa teorier och författarens egna 14

20 erfarenheter skapades sedan intervjufrågorna så att den insamlade empirin sedan skulle kunna verifiera teorierna. Redan vid föranalysen av empirin insåg författaren att det krävdes studier av fler teorier för att ge svar på forskningsfrågorna. Det visade sig också att relationer hade mycket betydande inslag vid upphandlingsprocessen av teknikentreprenader. En ren induktiv inriktning kunde inte tillämpas på grund av att arbetet var tidsbegränsat till 20 veckor. 2.8 Analysstrategi Dataanalys är processen som skapar ordning, struktur och mening av den insamlade datamängden. Detta är en viktig och tidkrävande del av studien. Kvalitativ dataanalys genomförs för att få fram generella samband mellan olika kategorier av data, för att sedan bygga teorier kring dessa. Det är viktigt att inse att urvalsgrupperna är mindre vid kvalitativa studier än vid kvantitativa, men att de kan vara mer utstuderade och komplexa. Detta kommer att i sin tur påverka insamlad data (Marchall and Rossman, 1989). Alla undersökningar bör utgå från en Analytisk strategi, för att skapa givna tillvägagångssätt för vad som ska analyseras och varför (Yin, 1994). För att uppfylla examensarbetets syfte, det vill säga att undersöka vilka metoder och kriterier som upphandlare inom den privata byggsektorn använder sig av vid upphandlingar av teknikentreprenader, grupperas och sammanställs den insamlade empirin i områden så slutsatserna som görs för de valda forskningsfrågorna på ett överskådligt sätt kan följas från empirikapitlet genom analyskapitlet fram till slutsatsen. Områden är tillvägagångssätt vid entreprenadupphandling, prekvalificering och anbudsutvärdering. I analyskapitlet ställs empirin mot den teoretiska referensramen. En analys genomförs för att finna om den insamlade empirin stöds av de befintliga teorierna eller om den valda respondentgruppen använder sig av andra metoder och kriterier vid upphandlingsprocessen av teknikentreprenader inom den privata byggsektorn. 15

21 2.9 Metodproblem Under arbetets gång uppstod ett antal frågeställningar då det gäller brister som kan förknippas med studien. De artiklar och material som finns rörande underentreprenörer och upphandlingsförfarande brister i anknytningen till den svenska byggsektorn, eftersom Sverige arbetar och följer bestämmelser som inte kan liknas med andra länder. Detta har gjort att flera förändringar har fått göras för att formulera om och härleda det svenska upphandlingsförfarandet och entreprenadformer vid entreprenadupphandlingar. Frågor har uppkommit om ärligheten vid intervjuerna, eftersom ämnet som har valts för examensarbetet kan vara väldigt känsligt. Dock anses de intervjuerna som gjorts vara så ärligt besvarade att inga behöver uteslutas. För att studien ska ge en mer generell bild av de privata beställarna i hela Sverige bör en större och mer omfattande studie genomföras då försättningarna för upphandlingen skiljer sig beroende på var den privata upphandlaren befinner sig. 16

22 3 Byggsektorn Byggsektorn omfattar alla verksamheter som direkt bidrar vid uppförande, ändring eller förvaltning av byggnadsverk. Med byggnadsverk avses byggnader och anläggningar. Byggsektorn utgör inte en samlad bransch utan består av många sektorer med ett antal olika branscher inom en rad varu- och tjänsteområden. Många yrkesgrupper med inbördes olika arbetsförhållanden och förutsättningar medverkar i byggandet. Byggnadsverksamhet är främst husbyggnad, såsom uppförande av bostäder, industrier och kontorsbyggnader. Anläggningar är övriga slag av byggnadsverk, exempelvis dammar, broar, hamnar och flygfält. I fortsättningen kommer begreppet byggsektorn att användas för den samlade bygg- och anläggningssektorn (SOU 2002:115). Nedan följer korta beskrivningar av ett antal viktiga aktörer och dess roller i byggsektorn. Byggherren Sedan 1600-talet har begreppet byggherre använts och dess ursprungliga betydelse är den som härskar på bygget. Byggherren har traditionellt sett svarat för produktionen med hjälp av arkitekt och byggmästare, varefter byggnaden överlämnas till passiv förvaltning. Idag är såväl tekniska lösningar som genomförandeprocesser mer komplicerade och ställer helt andra krav på samverkan mellan specialister och aktiv förvaltning än i äldre tider. Byggherren leder byggprojektet från idé till färdigställande. En viktig uppgift är att på ett tydligt och kalkylerbart sätt, tekniskt och ekonomiskt, definiera kraven på byggprojektet i byggtermer (programfas), att svara för genomförandet (projektering och byggande) samt idrifttagande och i förkommande fall överlämna byggverket till brukarna. Det är byggherren som beslutar om investeringar i byggnader och andra byggnadsverk. Byggherren ansvarar för att bygget och det byggda svarar mot gällande författningar, att finansiering ordnas, att brukarena blir nöjda och att investeringen blir lönsam. Detta gör att byggherren får en nyckelroll och ställer ett krav på denne att redan från början ha en klar bild av vad han vill åstadkomma. Det finns fler lagar och förordningar som byggherren måste följa. Byggherren förutsätts inte bara ansvara för de krav som ställs med hänsyn till egna önskemål och ekonomiska eller kundspecifika faktorer. Byggherren ansvarar också i stor utsträckning för att samhällets olika krav på byggandet tillgodoses. Detta kräver att byggherren har goda kunskaper när det gäller samordningsfrågor och de specifika kompetenser som krävs för att genomföra byggprojekten (SOU 2002:115). Figur 4.1 nedan visar på relationen mellan möjligheten att påverka och kostnaden i ett byggprojekt. Figuren visar att kostnaden för att förändrar något under projektets gång ökar med tiden. 17

23 Figur 3.1 Relationen mellan möjligheten att påverka och kostnaden i byggprojekt. 100% Möjlighet att påverka Kostnad Program Projektering Entreprenad Slutbesiktning Förändringar på plats kan vara både besvärliga och kostsamma. I flera fall så kostsamma att de besparingar som gjordes vid den konkurrensutsatta upphandlingen övervägs av de tillkommande kostnaderna på byggplatsen (Dubois och Gadde, 2000). Entreprenörer och leverantörer Entreprenören är den som uppför, ändrar, underhåller och reparerar byggnader och anläggningar på uppdrag av byggherren. Förr var det vanligt att den lokala byggmästaren knöt till sig olika kompetenser genom att själv anställa egna snickare, murare, betongarbetare, målare, golvläggare, plattsättare och så vidare. För specialarbeten i form av el- och teleinstallationer, liksom teknikinstallationer för värme, kyla, ventilation och sanitet med mera, anlitades då som nu underentreprenörer. Dessa kontrakterades ibland av byggentreprenören men oftast direkt av byggherren. I dag blir det allt vanligare att även underentreprenaderna upphandlas på totalentreprenad, vilket lägget större ansvar på underentreprenören att själv ta fram lösningar som uppfyller projektens funktionskrav, samt att de innehar de kompetenser som krävs för genomförandet. Total- och generalentreprenörerna har numer i större utsträckning än tidigare rollen som samordnare och administratörer snarare än entreprenörer. I dag utförs merparten av arbetena i total- eller generalentreprenader av personal som inte är anställd av entreprenören. Även stora delar av de egentliga byggnadsarbetena utförs idag av underentreprenörer som kontrakteras av total- eller generalentreprenören. Hantverkare såsom snickare, murare och betongarbetare tillhandahålls i många fall också av bemanningsföretag. Det innebär att huvuddelen av arbetena kommer att utföras av personer och företag som beställaren inte har direkt avtalsrelation med. Vid totalentreprenad svarar entreprenören även för upphandling och samordning av de olika projektörer och övriga konsulter som konstruerar, dimensionerar och utformar byggnadsverket. Upphandling av konsulter sker då nästan undantagslöst med lägsta pris som viktigaste urvalskriterium (SOU 2002:115). 18