Offentligt privat partnerskap. Lägesbeskrivning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Offentligt privat partnerskap. Lägesbeskrivning"

Transkript

1 Offentligt privat partnerskap Lägesbeskrivning

2 Offentligt privat partnerskap Lägesbeskrivning

3 Sveriges Kommuner och Landsting Sektionen för demokrati och styrning Stockholm 2005 Produktion: Ordförrådet Tryck: åtta.45 ISBN X

4 Förord I många europeiska länder pågår ett arbete med att finna nya former för offentliga myndigheter att samverka med privata företag och ideella organisationer. Samlingsnamnet för denna nya samarbetsform har blivit offentligt privat partnerskap (OPP). Området har också uppmärksammats av EU och bl.a. har kommissionen utarbetat en grönbok om OPP. Även i Sverige finns ett stort intresse för OPP och då speciellt inom kultur- och fritidssektorn. Många nya idrottsarenor och konserthallar utvecklas i samarbete mellan offentliga och privata aktörer. Även inom andra verksamhetsområden finns ett allt större intresse för frågan bland företrädare inom kommuner och landsting/regioner. Frågorna runt OPP är många. I nuläget är det emellertid varken möjligt eller lämpligt att ge några definitiva svar. Utvecklingen pågår och det är klokt att låta den trial-and-error -process som kännetecknar området fortsätta ännu ett tag. Denna skrift är därför främst tänkt som en lägesbeskrivning. Genom skriften vill vi visa några exempel på hur man i praktiken valt att prova samverkan. Vi har också velat belysa de legala förutsättningarna. Skriften har tagits fram i samarbete med Ramböll Management AB. Frågor om skriften besvaras av Lena Svensson, sektionen för demokrati och styrning, Sveriges Kommuner och Landsting Lennart Hansson Sektionschef Sektionen för demokrati och styrning

5 Innehåll Offentligt privat partnerskap 5 Vad är ett offentligt privat partnerskap? 5 Olika former av offentligt privat partnerskap 8 Olika vägar fram till ett OPP 8 Varianter av OPP 11 Exempel på ett OPP-koncept 13 Inom vilka områden används OPP? 14 Grundläggande drivkrafter bakom partnerskap 18 En ekonomisk fråga om besparingar och behov av finansiering 18 En del av tillväxtpolitiken 18 De privata aktörernas drivkrafter 22 Utmaningar vid offentligt privata partnerskap 24 Offentligt privata partnerskap och den demokratiska processen 24 Hantering av risker 25 OPP ur ett juridiskt perspektiv möjligheter och begränsningar 28 Legala förutsättningar 28 Offentligt privat partnerskap en internationell utblick 35 Sverige 35 Danmark 35 Storbrittanien 37 Nederländerna 41 Kanada 42 EU-initiativ inom lagstiftningsområdet 43 Källförteckning 46 4 Offentligt privat partnerskap

6 Offentligt privat partnerskap Vad är ett offentligt privat partnerskap? Partnerskap är en samarbetsform som har vuxit fram efter inspiration och idéer från USA och Storbritannien och då främst inom bygg- och anläggningsområdet. I ett historiskt perspektiv var det byggbranschen som var först med en formalisering av begreppet partnerskap i form av konceptet partnering. Inspiration har också hämtats ifrån offentliga initiativ i Storbritannien i form av Private Public Partnership (PPP) och Private Finance Initiative (PFI). Det är först och främst erfarenheter från konventionell upphandling och entreprenadavtal som har lett till utvecklingen av partnerskap. Upphandling kan i många fall vara ett bra sätt för att få till stånd effektiv drift av en verksamhet som inte ska drivas av kommunen eller landstinget/regionen. Detta gäller främst när den aktuella tjänsten är okomplicerad och där utbudet av tjänster är förhållandevis standardiserat. Om däremot behovet innehåller nytänkande, innovation, delad riskhantering och långa relationer, täcker inte alltid den offentliga upphandlingen detta behov. Offentligt privat partnerskap (OPP) är ett begrepp som täcker ett antal olika samarbetsformer av olika karaktärer. Att entydigt definiera begreppet kan därför vara svårt. Snarare än att presentera en entydig definition av de samarbetsformer som kan rymmas inom begreppet offentligt privat partnerskap tar den definition som föreslås i den här skriften fasta på gemensamma nämnare för att på så sätt skapa en avgränsning gentemot andra former av samarbete. Ett offentligt privat partnerskap Offentligt privat partnerskap sammanför ett ömsesidigt intresse och en nytta mellan två eller flera parter, varav minst en är offentlig och en är privat, i ett långsiktigt samarbete vars resultat bidrar till offentliga tjänster. Parterna har valt samarbetet med anledning av respektive parts kompetens. Samarbetet karaktäriseras av att det har en kontraktsliknande eller associationsrättslig form som i synnerhet reglerar fördelningen av risker. Målet med ett partnerskap innebär dessutom oftast någon form av innovation, utveckling eller investering. Partnerskapet innehåller oftast långa relationer. Grundläggande för ett partnerskap är att alla parter går in i samarbetet med ett ömsesidigt och långsiktigt intresse. Ömsesidigheten består i en önskan om att förbättra, utveckla eller skapa nya lösningar på ett kostnads- och kva- Offentligt privat partnerskap 5

7 litetseffektivt sätt. Det utesluter inte att det även finns vinstdrivna intressen bakom samarbetet. Med långsiktigt samarbete avses ett samarbete vars mål och juridiska bindningstid kan sträcka sig över flera mandatperioder. Oftast innefattar partnerskapet också en kontraktsbunden ömsesidig riskfördelning mellan parterna. Målsättningen är också många gånger en önskan om en etablering av något som inte tidigare existerat, eller utveckling av något till en ny form eller struktur. Det kan röra sig om etablering, innovation, utveckling eller investering i ny infrastruktur, faciliteter, serviceverksamheter, metoder eller teknologi. Med privat verksamhet menas här verksamheter som bedrivs i en privaträttslig form som t.ex aktiebolag eller ekonomisk förening. Definitionen innefattar både vinst- och ickevinstdrivna verksamheter som t.ex. företag, idrottsföreningar, intresseorganisationer. Med offentliga tjänster avses här tjänster som kommuner och landsting tillhandahåller och som faller inom ramen för den kommunala kompetensen. Ett OPP bygger på dialog, incitament och förtroende I en partnerskapsmodell bör det läggas vikt vid processförberedelser och innovativa lösningar. Genom hela projektets förlopp verkar båda parter för ett dialogbaserat arbetssätt och för en förbättrad metod för att lösa uppgifterna på ett sätt som är till fördel för samtliga parter. I partnerskapsavtalet säkras även att det sker en löpande uppföljning av tjänsternas kvalitet. Uppföljningen av samarbetet bör hellre vara dialogbaserat och kontinuerligt än ett kontrollverktyg efter avslutat samarbete. I partnerskapets inledningsskede genomför parterna en gemensam riskanalys där de bedömer storleken på den ekonomiska risken och hur stor risk som finns för respektive samarbetspartner samt vilka parter som bäst kan hantera de olika riskerna. Därefter byggs incitament in i samarbetet för att minimera och hantera dessa risker. I vissa partnerskap är det även möjligt att i samarbetsformen infoga en modell för delning av de ekonomiska vinster som eventuellt uppstår vid en effektivisering, förbättring eller innovation av tjänsten eller processen. 6 Offentligt privat partnerskap

8 Kramfors kommun Bordtennisklubben i Docksta Genom ett unikt samarbete mellan lokalt näringsliv, föreningsliv och kommunen har tätorten Docksta genomgått en positiv utveckling. Ett antal personers intresse för hembygden och dess utveckling har varit drivande. Docksta BTK (Bordtennisklubben) är i dag en informell samhällsinstitution som är engagerad i ett flertal projekt som exempelvis fastighetsägare, entreprenör och administratör: BTK-huset med ungdomsgård, uthyrning och utställning Industrihuset med uthyrning till lokala företag Alpin skidanläggning med linbana, lift, restaurang och café Stugby med rövarby och labyrint Skofabrik med ca 20 anställda Skuleberget, innehållande världsnaturarv och en klätterled Bostadsföretag med 60 lägenheter Äldreboende med ca 40 platser. BTK:s fastighetssektion är navet i verksamheten. Totalt bildar detta en koncern med 4 5 bolag och med ca 30 anställda, samt en omsättning på mer än 20 miljoner kronor per år. Totalt har BTK genom sina aktiviteter genererat arbetstillfällen på orten. Offentligt privat partnerskap 7

9 Olika former av offentligt privat partnerskap Olika vägar fram till ett OPP Ett OPP kan uppstå på många olika sätt. Det finns ingen rätt väg att gå eller en standardmodell för hur ett OPP ska bildas, varken i Sverige eller i andra länder. Det är svårt att definiera exakta kriterier för när ett samarbete eller projekt övergår till ett OPP. I realiteten handlar det ofta mer om det förhållningssätt med vilket en privat och en offentlig aktör ingår i samarbetet snarare än en klar juridisk/teknisk gräns mellan vad som är ett OPP och vad som inte kan räknas som ett sådant. Upphandling Traditionellt är det den offentliga parten som genom en behovsinventering kommer fram till att tjänster, varor eller byggentreprenader behöver införskaffas. Det vanliga förfarandet är då att den offentliga myndigheten sonderar marknaden för att se om det går att få in konkurrenskraftiga anbud. Det är ett strategiskt val från den offentliga partens sida eftersom den offentliga myndigheten själv avgör om den offentliga tjänsten ska produceras i egen regi eller genom användningen av marknadens aktörer. Ett allt mer incitamentsbaserat kontrakt kan till slut leda fram till ett partnerskap. När den offentliga parten tar initiativ till ett OPP bör en noggrann analys göras av förutsättningarna för att inleda ett samarbete med en extern aktör. Resulterar initiativet i ett ömsesidigt förpliktande kontrakt med ekonomiska villkor, ska tillämpliga regler om offentlig upphandling respekteras. Inledande samråd med privata aktörer som inte resulterar i att den offentliga myndigheten förpliktar sig att utföra någon motprestation, faller inte under upphandlingsskyldigheten. Begreppet partnerskap indikerar att innehåll och former för samarbete skiljer sig åt i förhållande till den traditionella kund-/leverantörsrelationen. Den traditionella kontraktsbundna samarbetsformen grundas på att avtalsparterna i detalj ska kunna styra och kontrollera varandras skyldigheter och agerande. Inte sällan blir resultatet två kontraktsparter som var och en kämpar om att få ut så mycket som möjligt av avtalet. Det har visat sig att ju mer detaljerat kontraktet och uppdragsspecifikationen är, desto fler konflikter och diskussioner om exempelvis genomförandet och extrauppgifter kan uppstå. Detta 8 Offentligt privat partnerskap

10 gäller särskilt inom de områden där förutsättningarna kan förändras under kontraktsperioden. Privat initiativ Ett offentligt privat partnerskap kan också uppstå genom en vidareutveckling av ett privat initiativ eller projekt. Ett privat företag/förening kan ha lagt ned tid och resurser på att testa och utveckla en affärsidé, ett byggprojekt eller något annat utvecklingsorienterat projekt till vilket man bjuder in kommunen att ta del av. Ett byggföretag kan t.ex. föra fram en idé om hur man kan skapa ett, för båda parter, lönsamt byggprojekt genom att bygga kringfunktioner som i vissa avseenden faller utanför den kommunala kompetensen. Institutionellt OPP Ett institutionellt OPP uppkommer genom att en fristående enhet (skild juridisk person) upprättas, vilken den offentliga och den privata partnern gemensamt förfogar över. Samarbetet mellan den offentliga och den privata partnern sker i associationsrättslig form, i många fall genom ett samägt aktiebolag. Ingenting hindrar att samarbetet sker inom ramen för andra tillgängliga associationsformer. Den gemensamma enheten får mer i uppdrag att övervaka leveransen av ett allmännyttigt arbete eller en allmännyttig tjänst, framför att utföra tjänsten i egen regi. Den kommunala självkostnadsprincipen kan i många fall göra ett institutionellt OPP mindre attraktivt ur den privata partnerns synvinkel. Enligt självkostnadsprincipen får en kommun inte bedriva verksamhet i vinstsyfte, dvs. de avgifter som tas ut av användarna får i regel enbart täcka kommunens kostnader för verksamheten. För den privata partnern kan därför det främsta motivet till en med den offentliga sektorn samägd och samfinansierad enhet vara tillgången till en allmännyttig tjänst som samtidigt erbjuder ett mervärde i något avseende. Det kan t.ex. röra sig om att bygga eller rusta upp en allmännyttig anläggning som den privata partnern är i behov av. Även om projektet faller utanför den egentliga verksamheten hos den privata partnern kan projektet bedömas som företagsekonomiskt lönsamt i ett längre perspektiv. Haparanda Bottenvikens Reningsverk AB Haparanda stad ägde och drev tidigare reningsverket men nyttjade det endast till 25 procent. I samband med att en om- och tillbyggnad blev aktuell, som skulle kosta 40 miljoner kronor, insåg man att ett samarbete över gränsen till Finland skulle vara det mest kostnadseffektiva. Organisationen av verksamheten i ett bolag gjorde det möjligt att även ta med privata intressenter, och i Offentligt privat partnerskap 9

11 denna process visade OY Hartwall AB Lapin Kulta intresse. Kapacitetsutnyttjandet vid reningsverket är fördelat mellan aktörerna där Lapin Kulta och Haparanda använder 25 procent respektive, och Torneå stad 50 procent. Lapin Kulta äger också 10 procent av bolaget där Torneå stad är huvudägare med 65 procent. Bolagsordningens andra paragraf slår fast att Bolaget har till föremål för sin verksamhet att rena utsläpp av avloppsvatten och hantera övrigt avfall från Haparanda stad, Torneå stad och OY Hartwall AB Lapin Kultas bryggeri i Torneå. Enligt bolagsordningen gäller även att bolagets syfte ej ska vara att bereda vinst åt aktieägarna utan enligt god teknisk praxis och optimalt resursutnyttjande med tillämpning av kommunal självkostnads- och likställighetsprincip svara för avloppsreningen inom Haparanda och Torneå varvid abonnenternas behov av driftsäkerhet och service liksom god hushållning ska beaktas. 1 Ett annat exempel är väg 225 mellan Moraberg och Lövstalund i Sörmland. Detta utgör dock inte ett exempel på ett institutionellt partnerskap, men speglar en växande trend. Väg 225 i Stockholms län AstraZeneca Vägobjektet (delen Lövstalund trafikplats Moraberg) har föranletts av bland annat AstraZenecas fabrikssatsningar i Gärtuna, och syftet är att skapa en bättre och snabbare förbindelselänk till E4/E20 från Östertälje, Järtuna och Igelsta. Bland annat satsar AstraZeneca 7 miljarder på en ny anläggning i Gärtuna, vilket innebär att fler människor ska ta sig från Södertälje och till och från sina nya arbetsplatser. AstraZeneca deltar i vägprojektet som långivare. Peab Anläggning Öst är entreprenör och bygget beräknas ta cirka två år. Avtalsgrundat OPP Till skillnad från det institutionella partnerskapet avser ett rent 2 avtalsmässigt OPP ett partnerskap som uteslutande grundar sig på avtalsmässiga förbindelser mellan olika aktörer. Någon skild enhet där det offentliga och det privata ingår som delägare tillskapas inte. Den internationellt mest välkända modellen av ett avtalsgrundat offentligt privat partnerskap är koncession, där den privata partnern erbjuder allmänheten en tjänst under den offentliga partnerns kontroll. Koncession innebär ett tillstånd från det offentliga att låta den privata aktören upprätta och bedriva viss verksamhet. Ersättningen tas i allmänhet ut av tjänstens användare eventuellt i kombination med stöd från det allmänna. Utmärkande för en koncession är också att den finansiella risken helt eller åtminstone delvis flyttas över på koncessionshavaren, dvs. den privata partnern. 1 Kraft genom samverkan (2003) Svenska Kommunförbundet. 2 Även ett institutionellt OPP baseras i grund och botten på avtal mellan delägarna i bolaget/ enheten den juridiska personens författning (bolagsordning). 10 Offentligt privat partnerskap

12 Koncessionsmodellen har i praktiken kommit att bli den kanske mest använda modellen för att etablera ett OPP, framför allt inom byggsektorn. Koncessionstiden uppgår i allmänhet till år. Avtalsgrundade partnerskap genom koncessionsmodellen är vanligt förekommande vad gäller t.ex. större infrastrukturinvesteringar. Det mest kända svenska exemplet på ett offentligt privat partnerskap i en koncessionsmodell är Arlandabanan. Även i de nordiska grannländerna har större infrastrukturprojekt genomförts genom tillämpning av koncessionsmodellen; motorvägen mellan Lahtis och Helsingfors i Finland samt Orkdalsveg i Norge. Enligt modellen upprättades ett projektbolag med ansvar för projektering, byggande, finansiering, drift och underhåll av infrastrukturen, och infrastrukturen övergår i offentlig ägo efter koncessionstidens utgång. Ny motorväg i Norge (Orkdalsvegen) Orkdalsvegen A/S (Skanska) I Norge inleddes våren 2003 det första OPP-projektet genom anläggningen av den nya motorvägen E39 från Øysand till Thamshavn. Motorvägen kommer att bli 22 km lång och förkortar körsträckan mellan orterna med 2,4 km. E39:an kommer att förses med ett körfält i vardera riktningen och ha en bredd på 10 meter. Omkörningsfiler kommer att byggas på en del sträckningar. Hela sträckan förses med vägbelysning. Anläggningsarbetet inleddes i april 2003 och förväntas färdigställas den första september Det norska Vägverket Statens Vegvesen har svarat för planeringen av genomförandet av projektet samt anskaffat den nödvändiga marken. Detta arbete inleddes Projektet utgör ett av totalt tre pilotprojekt som finns inplanerade för perioden , som en del i den norska regeringens transportplan. Projektet upphandlades och tilldelades Orkdalsvegen A/S som är ett projektbolag ägt av Skanska BOT AB och Laing Roads Ltd till lika delar. Projektbolaget ansvarar för det totala anläggningsarbetet, finansieringen och driften och underhållet fram till Bolaget investerar riskkapital och lånade medel i vägprojektet som ska täcka de samlade byggkostnaderna. När vägen öppnats för trafik erhåller projektbolaget en årlig ersättning av beställaren baserad på tillgänglighet och standard på vägen. Vid utgången av avtalsperioden överlåts vägen till väghållaren (Statens Vegvesen). Projektbolaget har i sin tur ingått tre stora kontrakt för att uppfylla förpliktelserna enligt OPP-avtalet: två kontrakt med Skanska varav det ena avser projektering och anläggningsarbete och den andra driften och underhållet av vägen. Det tredje avtalet är ett låneavtal med projektets långivare. Varianter av OPP De två huvudmodellerna, institutionellt OPP och avtalsgrundat OPP, kan sägas representera två vedertagna och principiella sätt att betrakta och kategorisera ett partnerskap. Tillämpningen av offentligt privata partnerskap som samarbetsform har dock lett till att olika operationella varianter och beteckningar har utvecklats. Offentligt privat partnerskap 11

13 Nedan ges en kort redogörelse för de vanligaste varianterna av OPP-konstruktioner. Listan är inte uttömmande och andra varianter förekommer, ofta med nationella förtecken. Beteckning BOT (BOOT) DBFO PFI Partnerskapsavtal med incitamentskonstruktioner Rethinking construction Beskrivning Beteckningen står för Build, Operate, Transfer och utgör den i dagsläget kanske mest utbredda varianten av ett OPP-koncept. BOT används flitigast när det gäller att uppföra byggnader, olika anläggningar eller infrastruktur, t.ex. vägar och järnvägar. Konceptet går i korthet ut på att ett projektbolag, som upprättats enkom för projektet, tilldelas ett uppdrag att bygga (inklusive projektering), förvalta och vid avtalstidens slut, överlåta (transfer) objektet till beställaren (i praktiken tilldelas projektbolaget ofta en koncession för uppgiften). Projektbolaget ägs i sin tur av olika företag ur olika discipliner samt finansinstitut/banker. Ofta förblir objektet i offentlig ägo under hela avtalstiden, men projektbolaget kan också stå som ägare (ofta lägger man då till ett O [=own] i beteckningen). När det gäller finansieringen kan denna del helt eller delvis läggas på den privata partnern. Hur upplägget i slutänden utformas får bl.a. betydelse för hur uppdraget skall tilldelas den privata partnern. Design, Build, Finance, Operate-modellen innebär att den privata partnern eller partnerna (konsortium) ges i uppdrag att projektera, bygga, finansiera och förvalta objektet i fråga, t.ex. en byggnad. Ägandet övergår inte i något skede till den privata partnern utan beställaren står som ägare under hela perioden. Private Finance Initiative. Termen PFI förekommer som en synonym till OPP. PFI är dock en term som används i Storbritannien (England) för det program som den brittiska regeringen inrättat och som styr det privata näringslivets medfinansiering av produktionen av offentliga/allmännyttiga tjänster. Detta program utgör i många avseenden förebilden för det offentligas och den privata sektorns samarbete i partnerskap i en rad olika länder världen över. PFI är dock ett snävare begrepp än OPP, eftersom det senare inte nödvändigtvis omfattar privat finansiering. Modellen utgår från principen att byggentreprenören ges ett långtgående ansvar för den färdigställda byggnaden, en bra bit in i förvaltningsskedet. Tanken är här, liksom vid BOT, att skapa ett incitament för entreprenören att bygga så bra och kostnadseffektivt som möjligt. En bärande tanke är också att man före projektstarten skapar en situation där samtliga parter enas om gemensamma målsättningar och värderingar för att undvika att onödiga tvister uppstår i byggnadsskedet. Det centrala elementet i denna modell är vad som brukar kallas strategic partnering. Förfaringssättet består i att laganda och erfarenhet byggs upp i de konstellationer som ska arbeta tillsammans, och att avtal upprättas för byggnation av ett flertal projekt efter varandra. Tanken är att höja byggkvaliteten genom större kunskap. I normala fall medverkar en konstellation endast vid ett projekt. Viss uppmärksamhet är dock påkallad vid den här typen av förfarande eftersom upphandlingslagstiftning kan vara tillämplig om beställaren utgör en upphandlande enhet. 12 Offentligt privat partnerskap

14 Gemensamt för de ovan beskrivna varianterna av OPP är att de, mer eller mindre, innebär en form av paketering av uppgiften i fråga. Med paketering avses t.ex. att ett traditionellt byggentreprenadkontrakt utvidgas till att omfatta även efterföljande drift och underhåll av byggnaden. Syftet är att genom ett sådant förfarande skapa incitament för utföraren att bygga med hög kvalitet och så effektivt som möjligt. Detta eftersom denne även ansvarar för driften och underhållet. Inom byggsektorn betraktas ofta BOT-modellen som en vidareutveckling av en s.k. funktionsupphandling. Beställaren tänker i termer av de funktioner som en byggnad eller anläggning är tänkt att uppfylla, i motsats till att genom detaljerade instruktioner styra byggentreprenaden. En avgörande skillnad mot en funktionsentreprenad är att utförandet finansieras av den privata partnern. De olika varianterna skiljer sig åt främst med avseende på äganderätt och finansiering. I vissa upplägg är tanken att objektet aldrig ska ägas av den offentliga partnern, utan endast hyras (t.ex. lokaler eller infrastruktur) under en längre period. Hyran utgör då ersättning till den privata partnern. I andra varianter är det den privata partnern som under en längre tidsperiod hyr tillgången av den offentliga partnern som står som ägare, t.ex. i en koncession. Exempel på ett OPP-koncept Ett OPP drivs vanligtvis i projektform, som kan innehålla att byggnader uppförs med efterföljande drift och underhåll under en längre tid. Varje OPPprojekt är i grunden unikt, med olika omvärldsförutsättningar och motiv. Projektbolaget består av flera parter och har tillkommit enbart med syfte att tillhandahålla den efterfrågade tjänsten eller objektet. Projektbolaget är ofta en sammanslutning av bolag som representerar olika verksamheter och kompetenser. Anledningen till att flera bolag knyts till projektbolaget är att det oftast inte finns något företag som har kapacitet, eller är villigt, att själv utföra samtliga åtaganden, t.ex. projektering, byggande och efterföljande drift av anläggningen eller byggnaderna. Projektbolaget består av företag verksamma inom olika branscher som entreprenörer, konstruktörer och leverantörer. Dessa benämns ofta sponsorer och är delaktiga i projektets finansiering och står för tillskottet av projektbolagets eget kapital. Detta innebär att företagen ofta får dubbla roller i projektet, både som operatör/entreprenör och som aktieägare/delägare i projekt- Offentligt privat partnerskap 13

15 bolaget. Företagen ges därför två olika förtjänstmöjligheter, dels som ersättning för utfört arbete men även som avkastning på investerat kapital. Detta skapar incitament för företagen att utföra det åtagna uppdraget såväl ekonomiskt som kvalitativt. I projektet står sponsorernas egna kapital endast för en mindre del av finansieringen. Huvuddelen av kapitalet bidrar kommersiella långivare med. Långivarna är ofta internationella banker och finansiella institutioner specialiserade på denna form av finansieringssystem. Inom vilka områden används OPP? Som tidigare nämnts tillämpas OPP-lösningar främst vid kapitalkrävande investeringar i infrastruktur, anläggningar och byggnader. Medfinansiering från det privata näringslivet har gjort att stora projekt kunnat inledas tidigare än om enbart offentliga medel anvisats. Inom övriga områden är partnerskapskonstruktionen mera oprövad. Modellen har under senare år använts även vid rena driftentreprenader. Hørsholm Sygehus, Danmark Under 2002 upphandlade Amtet (motsvarande landsting) ett partnerskap avseende samtliga service- och tekniska funktioner vid sjukhuset. Syftet var att skapa en dynamisk och utvecklande samarbetsmodell tillsammans med en extern partner för att lösa ett brett spektrum av servicefunktioner. Partnerskapet bygger på en förutsättning om ömsesidig tillit och gemensamt ansvar för en optimal och effektiv drift och utveckling av sjukhusets kringfunktioner framför kontroll och detaljerad styrning. Den privata partnern tillhandahåller sjukhusets servicefunktioner, dvs. städning, matlagning, reception, café, teknisk support m.m. Ett framstående element i partnerskapet är utveckling av effektivare lösningar inom en rad områden. Det rör sig bl.a. om kvalitetsutveckling och kvalitetsdokumentation inom områden där sjukhusledningen anser att optimala förhållanden bör råda. Dessutom genomför parterna gemensamma strategiska projekt, t.ex. avseende personalutveckling, organisationsutveckling och kommunikation. Ett OPP är inte en partnerskapsmodell som är förbehållen privata företag och offentliga myndigheter. Den ideella sektorn har, framför allt i Sverige, kommit att spela en allt större roll i dessa sammanhang. Bland annat deltar idrottsföreningar i allt större utsträckning i ett trepartssamarbete med privata företag och lokala myndigheter. I Sverige har konstruktioner med inslag av OPP aktualiserats främst vid uppförande och ombyggnad av olika idrottsarenor. Ofta har kommunerna sett en möjlighet att med hjälp av medfinansiering från ishockeyklubbar på elitnivå 14 Offentligt privat partnerskap

16 upprusta eller bygga en ny ishall med tillhörande kringfunktioner. I många fall utgör ishallarna i praktiken därför multifunktionella evenemangskomplex som kan utnyttjas för olika tillställningar som t.ex. mässor. Kommunerna har på detta sätt fått tillgång till moderna utrymmen utrustade med modern teknologi där idrottsverksamheten kan utvecklas. Samtidigt har ishockeyklubben, som på elitnivå ofta i dag drivs i aktiebolagsform med en mångmiljonomsättning, fått tillgång till en modern ishall som förhoppningsvis kan leda till sportsliga framgångar samt ökade biljett- och sponsorintäkter. Resultatet av satsningen är en win-win -situation för kommunen och klubben. Evenemangsarena Kinnarps Arena i Jönköping Den nya arenan har en kapacitet på platser och kostade 135 miljoner kronor att bygga. Investeringen finansierades via lån från Kinnarp AB som är ett ledande kontorsmöbelföretag. Elitserieklubben HV 71 äger och driver arenan via bolag. Klubben köpte loss den gamla arenan Rosenlundshallen av Jönköpings kommun till ett pris av 7 miljoner kronor. HV 71 arrenderar marken av kommunen till ett marknadsmässigt arrende. Årsomsättningen uppgår till 90 miljoner kronor varav hälften härrör från biljettintäkter. Arenan går med vinst och amortering av lånet sker enligt plan. Ett eget kapital finns på 18 miljoner kronor. Den kommunala ersättningen per år uppgår till 1,8 miljoner kronor och avser köp av istid. Kommunens ersättning motsvarar endast ca 2 procent av omsättningen. Ett stort antal restauranger, barer, shoper och försäljningsställen finns liksom ett 40-tal loger, som lokala företag abonnerar/hyr. Goda konferensmöjligheter finns och ett samarbete är etablerat med den närliggande Elmia-mässan. Arenan har som mål att även arrangera tio stora kulturevenemang och andra idrottsevenemang per år. Arenan samarbetar med nio bussföretag samt taxi för att snabbt och bekvämt föra folk till och från evenemangen. Arenan utgör ett ganska stort företag under november månad 2004 betalas lön till 240 personer. Partners i projektet är Kinnarp AB, HV 71, Jönköpings kommun, ett 50-tal lokala företag (sponsorer) samt en mycket trogen publik. Även när det gäller drift av större anläggningar finns det exempel på projekt med OPP-inslag som genomförts i Sverige. VA-verket i Norrtälje VA-verksamheten (vatten- och avlopp) i Norrtälje har traditionellt skötts av kommunens tekniska förvaltning. Från och med januari 2002 sköts driften av det franska företaget Veolia Water, som efter upphandling tilldelades ett tioårigt driftsentreprenadkontrakt. Veolia Water har anställda och verkar i över 100 länder. Företaget hade 2001 en omsättning av 13,6 miljarder euro, varav över 55 procent genererats utanför Frankrike, och betjänade över 110 miljoner människor. Norrtälje kommun äger fortfarande anläggningen och har kvar huvudmannaskapet. Avtalet kan omförhandlas efter två år. Anläggningen innehåller 20 VA-områden med 70 mil ledningar, 13 vattenverk, 19 reningsverk och 80 pumpstationer samt betjänar abonnenter. Veolia Water skall enligt entreprenadavtalet svara för drift och underhåll och kundservice. Offentligt privat partnerskap 15

17 Avtalet innehåller moment som avses stimulera till utveckling och effektivisering. Lyckas man exempelvis sänka kostnaderna i förhållande till viss del av anbudspriset, skall besparingen delas lika mellan parterna. I fråga om åtgärder för underhåll och förnyelse upp till kr står Veolia Water för kronor. För större investeringar än så svarar kommunen. Men Veolia Water kan komma med förslag. Kommunen har kvar taxefrågorna och beslutsrätten avseende strategiska frågor som t.ex. val av investeringar och finansiering för dessa. Ett område som under senare år rönt stort intresse är uppförandet av skolbyggnader. Kommuner ser ofta området som intressant ur ett OPP-perspektiv, eftersom möjligheter finns att testa nya sätt att uppföra och förvalta dessa byggnader, som utgör en stor och relativt kapitaltung kommunal verksamhet. Exempel på detta finns från både England och Finland. Gymnasieskola i Esbo Finland Esbo stad valde att tillämpa en BOOT-modell (Build, Own, Operate, Transfer) för att uppföra en ny gymnasieskola för ca 550 elever. I projektet ingick även en tillhörande simhall och sporthall. Kommunen ingick ett koncessionsavtal med ett privat byggkonsortium, som omfattar design, uppförande, finansiering, drift och underhåll av skolan, sporthallen och simhallen under en period om 25 år. Den pedagogiska verksamheten, dvs. undervisningen, sköts av kommunen. Vid avtalsperiodens utgång har kommunen rätt att lösa in skolan, att sälja den till tredje part eller att upphandla projektet igen. Skolan med tillhörande byggnader färdigställdes under år Motivet till kommunens val var en önskan om att uppnå effektiviseringsvinster genom att låta den privata sektorn bygga och förvalta byggnaderna. Projektet valdes ut som ett pilotprojekt för att testa en OPP-lösning. Projektbolaget som upprättades för ändamålet, Arandur OY, ägs av NCC, ABB och Sodexho. Projektbolaget har i sin tur ingått avtal med respektive ägare om uppförande, drift och underhåll. Finansieringen ordnades via ABB Credit mot att bolaget fick äganderätten till byggnaderna, vilka sedan hyrs av projektbolaget. Från kommunens håll är man hittills nöjda med utfallet även om några större kostnadsbesparingar knappast är att vänta. Däremot överfördes många av de risker som kommunen vanligtvis står för på projektbolaget. Kommunen uppger dock att transaktionskostnaderna varit ganska höga, mycket beroende på tung dokumentation och liten erfarenhet av dylika lösningar. Även när det gäller uppförandet av sjukhus har OPP-konceptet internationellt blivit ett alternativ till ett traditionellt beställningsjobb. Framför allt i Storbritannien har man under senare år överlåtit åt privata aktörer att bygga, finansiera och förvalta sjukhusbyggnader. Exempel finns även från andra länder, som t.ex. Kanada. 16 Offentligt privat partnerskap

18 Royal Ottawa Hospital Kanada Avtalet mellan beställaren och det utförande konsortiet av företag ingicks i slutet av sommaren Avtalssumman, som avser finansiering av såväl bygget som efterföljande förvaltning (underhåll och drift), uppgår till 256 miljoner kanadensiska dollar över en period på 20 år och åtta månader. Enligt beräkningar underskrider detta kostnaden för ett traditionellt projekt med ca 17 miljoner dollar. Kapitalkostnaden för projekteringen och uppförandet av byggnaderna, inkl. sjukhuset och forskningsinstituten, uppgår till ca 127 miljoner dollar. Betalningen från det offentligas sida inleds först när utrymmena färdigställts och öppnats för verksamhet i slutet av år Det täcker amorteringen av lånen avseende byggnaderna, uppvärmning, luftkonditionering och belysning, mat och bäddutrustning, säkerhetsutrustning, markunderhåll och löpande underhåll av byggnader och utrymmen. Ett livscykel-program har byggts in i avtalet, vilket ska säkerställa att faciliteterna bevaras i nytt skick under hela avtalsperioden genom löpande underhåll. Offentligt privat partnerskap 17

19 Grundläggande drivkrafter bakom partnerskap En ekonomisk fråga om besparingar och behov av finansiering Det finns ett flertal olika drivkrafter bakom de offentligt privata partnerskapen. Den kanske största drivkraften bakom kommuners och landstings intresse av att samarbeta med privata aktörer genom partnerskap är den pressade ekonomiska situationen. I takt med de strukturella förändringar och de ökade kostnader som kommuner och landsting står inför, kommer även kraven på effektivare och mer kvalitetsbaserade metoder och lösningar att öka. I sin tur kommer detta att ställa större krav på offentlig sektor att hitta nya lösningar till finansiering och utförande. Effektiviseringar och besparingar är en central drivkraft bakom det offentligt privata samarbetet, men det finns också många andra avgörande motiv och drivkrafter. Kraven kommer inte endast i form av budgetnedskärningar och minskade resurser, utan även i form av exempelvis förändrade demografiska förutsättningar eller ökad internationell konkurrens. Ny teknologi och nya metoder ställer också ändrade krav på kompetens och resurser. Mycket tyder på att samarbetet mellan den offentliga sektorn och den privata kommer att både behöva förändras och öka för att möta dessa utmaningar. En del av tillväxtpolitiken Diskussionen om offentligt privata partnerskap bör inte begränsas till enbart kostnadsbesparingar. I ett långsiktigt perspektiv kan det offentligt privata samarbetet även bli en viktig tillgång för skapandet av tillväxt. Den offentliga sektorn i Sverige representerar en stor källa för kunskap och resurser med dess välutbildade och specialiserade medarbetare. Dessutom finns en unik tillgång till data, kunskap och forskning samt tillgång till beprövade och trovärdiga metoder och produkter, exempelvis inom områden som infrastruktur, hälso- och sjukvård och miljöarbete. Den offentliga sektorn är därmed också ett centrum för utveckling av kunskap, metoder och tjänster likväl som den även utför dessa tjänster i stor utsträckning. 18 Offentligt privat partnerskap

20 Genom ökat samarbete mellan offentliga och privata aktörer finns här en stor möjlighet till kunskapsöverföring från den offentliga sektorn till den privata och vice versa samt stora möjligheter till nyskapande och innovation. Ett exempel på relativt avancerad kunskapsöverföring är partnerskapet mellan Göteborgs Stad och motorbranschen med syftet att utveckla en ny utbildning för morgondagens yrkesbehov. Göteborgs Stad Motorbranschens tekniska gymnasium 3 Partnerskapet mellan Göteborgs Stad och motorbranschen har lett till att en helt ny fordonsteknisk utbildning Motorbranschens tekniska gymnasium (MTG) har utvecklats som ett gemensamt projekt. MTG:s utbildningsinnehåll är valt för att tillgodose morgondagens krav på kvalificerad arbetskraft. Skolan leds av en styrgrupp med representanter från motorbranschen samt rektor för skolan. Förutom styrgruppen finns också en projektgrupp som arbetar med skolans utveckling samt en referensgrupp som har till uppgift att granska kursinnehållet. Relationen mellan parterna regleras i ett samarbetsavtal. Motorbranschen deltar aktivt i driften av skolan genom att tillhandahålla viss utbildning, kursinslag för lärarna, bilar att praktisera på samt testinstrument och en garanterad praktikanställning i samband med utbildningen. Ett urval av skolans bärande idéer slår fast att MTG: ska vara motorbranschens nya utbildning mot framtida kompetensbehov ska drivas av kommunen i nära samarbete med motorbranschen ska ge kvalificerad utbildning för gymnasieelever samt kompletterande utbildning för yrkesverksamma i motorbranschen ska vara en modern utbildning som blir ett intressant alternativ till de nationella programmen ska ha en liten fast kärntrupp av lärare som samverkar med branschrepresentanter vid genomförande av utbildningen. Tillväxt på kommunal och regional nivå innebär också att skapa strukturella förutsättningar för en lokal ekonomisk utveckling och därmed också försäkra sig om att arbetstillfällen skapas och behålls inom kommunen. Här spelar de offentligt privata partnerskapen också en viktig roll. Särskilt när dessa resulterar i både kunskapsöverföring och infrastrukturella investeringar som kanske inte skulle ha varit möjliga att genomföra utan samverkan mellan privata och offentliga aktörer. 3 Kraft genom samverkan (2003) Svenska Kommunförbundet Offentligt privat partnerskap 19

21 Nacka Kommun Dieselverkstaden På grund av Atlas Copcos strukturförändringar och strategi för fastighetsinnehav såldes företagets samtliga anläggningar i Sickla, Nacka kommun, till Ljungberggruppen Atlas Copco hade också genom åren minskat antalet anställda i området från drygt till 600. Ljungberggruppen är ett fastighetsbolag som äger kommersiella lokaler, kontor och bostäder i Stor-Stockholmsområdet. Ljungberggruppen hade redan vid förvärvet, utöver en rent affärsmässig utveckling, en vision om att skapa kulturella upplevelser i området. Kultur är en viktig del i företagets utveckling och marknadsföring. I samarbete/partnerskap med Nacka kommun skapades Dieselverkstaden som inryms i en vacker gammal byggnad där Atlas Copco tidigare tillverkade dieselmotorer för stora fartyg. Ljungberggruppen byggde om och restaurerade byggnaden. Nacka kommun satsade 20 miljoner kronor i projektet och fick en ståtlig kulturanläggning som uppskattningsvis är värd ca 80 miljoner kronor. Dieselverkstaden innehåller bland annat följande: Bibliotek med barn- och ungdomsprofil. Teater och bio. Konsthall för foto, video, tavlor etc. Klätterverket AB för äventyr och upplevelser. Mediecentral för skolor och förskolor. Länsmusiken i Stockholms län med Blåsarsymfoniker. I området finns i övrigt en av landets största stormarknader, simhall, sporthall, gym- och fritidslokaler, samt arbetsplatser och kontorslokaler. Ökad kvalitet genom partnerskap En ytterligare drivkraft bakom OPP-lösningar är det växande kravet på högre kvalitet på offentliga tjänster. Sett ur denna aspekt kan vissa typer av OPPlösningar medföra högre kvalitet på offentliga tjänster samtidigt som kunskapsöverföring mellan det offentliga och det privata kan medföra positiva synergieffekter för företagens tillväxt. För viss tjänsteproduktion kan det innebära en stor kostnad för den offentliga myndigheten att upprätthålla tillräcklig kompetens och uppdaterad kunskap inom området. Vid samarbete med en extern leverantör väljer den offentliga parten därför en leverantör som är specialist på det relevanta området. Nyköping Rosvalla Event Center En nedsliten ishall och en fotbollsarena med eftersatt underhåll gjorde att kommunen började fundera på en ny anläggning. En upphandling gjordes enligt LOU, och PEAB valdes som partner för samarbetet. PEAB kommer via olika bolag att äga och driva anläggningen Nyköpings Mässoch Sportcentrum under 20 år. Kommunen har rätt att köpa anläggningen efter 15 år och har också viss prövningsrätt vart fjärde år, dvs. inför varje mandatperiod. Kommunen garanterar även vissa hyresintäkter för PEAB. 20 Offentligt privat partnerskap

22 Nyköpings Mäss- och Sportcentrum kommer bland annat att innehålla: Två ishallar, varav en ny med platser för idrott och kultur. En multihall för friidrott, handboll, innebandy m.m. En mässhall och ett torg. 13 fotbollsplaner. 10 tennisbanor. 50 äldrebostäder och ett lågprishotell. Restauranger, barer, konferens, butiks- och kontorslokaler. En ny modern bowlinghall med 16 banor. Större delen av anläggningen stod klar under våren 2004, med undantag för hotelldelen. Förutsättningar för innovativa partnerskap Ett av de huvudargument som tas upp av förespråkare för OPP är önskemålet om innovation och nyskapande. Detta argument bygger till stor del på föreställningen att verksamheter i offentlig sektor är tungrodda, konservativa och saknar incitament till förändring. Den offentliga sektorn i Sverige har under senare år gått igenom stora förändringsprocesser och infört nya arbetsmodeller, vilket gjort att detta argument blir allt svårare att hävda. De största förutsättningarna för att skapa innovativa lösningar ligger i stället i att parterna i ett OPP har tillit till varandra. Därmed ökar möjligheten för parterna att dela med sig av respektive organisations kunskap och erfarenheter. I samband med det delade risktagandet och en gemensam incitamentsstruktur skapar ett offentligt privat partnerskap möjlighet till innovation genom utnyttjandet av respektive parts olika erfarenheter och kompetens. Innovation i det här fallet kan handla om att skapa helt nya modeller för att lösa en uppgift, vilket också kan vara ett av de kriterier som parterna kommit överens om. Flexibiliteten i samarbetet kan också ge parterna möjlighet och rum att testa nya idéer till att lösa uppgiften utan att vara bundna i detaljerade kontrakt. Även detta förutsätter ett stort mått av förtroende för varandra i partnerskapet och att det sker en kontinuerlig dialog mellan parterna om målsättningar och genomförande. De förutsättningar till innovation och förbättrad kvalitet som finns inom partnerskapsstrukturen innebär i sig inte att ett offentligt privat partnerskap automatiskt kommer att resultera i något sådant. För att sådana förutsättningar över huvud taget ska skapas krävs ett fungerande och öppet samarbete mellan parterna och en fungerande incitamentsstruktur. Som påtalats Offentligt privat partnerskap 21

23 tidigare är det inte alla projekt och tjänster som lämpar sig för en partnerskapslösning. De privata aktörernas drivkrafter En intressant utveckling i Sverige är framväxten av mer eller mindre formella OPP som involverar inte bara ett privat företag och en offentlig myndighet, utan ofta också en ideell organisation, som t.ex en idrottsförening. Ett sådant typiskt OPP-liknande projekt i Sverige kan beskrivas som ett samspel mellan tre olika aktörer. Offentlig myndighet Privat företag Ideell organisation Denna form av trepartssamarbete är förhållandevis unik för Sverige. I exempelvis andra länder som England eller Danmark, är det inte alls lika vanligt att ideella organisationer väljer att ingå i ett OPP. När det i detta avsnitt görs en skillnad mellan privata företag och ideella organisationer är det för att kunna differentiera mellan de motiv och drivkrafter som ligger bakom dessa partners intresse för att ingå i ett OPP. För ett privat företag är några av de viktigaste motiven eller drivkrafterna för att ingå i ett OPP att man ser en möjlighet till att driva ett projekt med vinst eller att få tillgång till en ny marknad. Detta är dock inte de enda motiven som kan motivera ett partnerskap med en offentlig aktör. För många företag handlar det i hög grad också om att skapa en annan sorts relation till offentliga beställare eller samarbetspartners med större flexibilitet och utrymme för utveckling. En vanlig koncession eller entreprenörsupphandling uppfattas av många företag som onödigt restriktiv och stel i sin form. 22 Offentligt privat partnerskap

24 För den ideella organisationen är motivet till att ingå i ett OPP inte baserat på vinst. I stället baseras ofta intresset på möjligheten att skaffa sig nya och bättre faciliteter och att utveckla den egna verksamheten för att på så sätt attrahera både fler medlemmar och eventuellt en ökad sponsorkrets. Inte sällan är ett partnerskap det enda alternativet för en idrottsförening som har ambitioner att bygga och driva exempelvis en idrottsanläggning. I Sverige finns det ett mycket rikt föreningsliv med en lång och stark historisk tradition. Föreningslivet kan vara en källa till konstruktiva och spännande OPP-lösningar, men precis som med vilket annat samarbete som helst måste samarbetsparterna ställa sig frågan om den ideella organisationens motiv till och engagemang för en OPP-lösning. Detta för att försäkra sig om att även den ideella organisationen är en seriös och ekonomiskt stabil partner i en långsiktig relation. Offentligt privat partnerskap 23

25 Utmaningar vid offentligt privata partnerskap Offentligt privata partnerskap och den demokratiska processen En fråga som ofta tas upp i samband med inblandning av privata aktörer i den offentliga verksamheten är hur detta påverkar den demokratiska processen, av vem och hur det slutliga ansvaret ska utkrävas. Partnerskapsprincipen bygger i stor utsträckning på en övergång från traditionella linjära och hierarkiska politiska styrformer mot en mer nätverksbaserad modell. I en sådan modell bedrivs ett bredare samarbete mellan olika nivåer och med inblandning av privata och ideella aktörer i politiken. 4 Vad innebär partnerskapsmodellen för medborgarinflytandet? Finns det risk för att viktiga beslut fattas delvis utanför de formella/traditionella demokratiskt valda organen som är ansvariga för frågorna inför medborgarna? Som ett exempel kan nämnas den debatt som berör de regionala partnerskap som bildas i samband med strukturfondsprojekt. Två motstridande huvudsynpunkter ur aktuell forskning kring de regionala partnerskapen är att partnerskap kan påverka den demokratiska processen negativt genom att viktiga beslut tas utanför de formella beslutsorganen, eller partnerskap utvidgar demokratin genom att fler deltar i processen. Frågan är om samma diskussion kan överföras till möjliga effekter av de offentligt privata partnerskapen. Somliga menar att ett partnerskap kännetecknas av otydlig status. Är de beslutsorgan eller genomförandeorganisationer? Ett partnerskap fungerar som en mötesplats för olika offentliga organ, företag och/eller frivilligorganisationer och har en viss beslutskompetens. Det är ett demokratiskt problem att den oklara statusen kan innebära att viktiga beslut kan fattas av en grupp personer utan klara mandat. Samtidigt kan mängden av olika samverkansformer, partnerskap och gemensamma bolag leda till att det blir allt svårare för den vanliga medborgaren att få överblick. 4 SOU 1999:83, Demokratiutredningens forskarvolym 24 Offentligt privat partnerskap

26 Vem levererar egentligen en tjänst och av vem kan man som väljare och skattebetalare i slutändan utkräva ansvar? Andra forskare menar att en konsekvens av själva partnerskapstanken innebär en smygprivatisering genom att privata aktörer får inflytande över offentliga resurser. 5 Det blir därför nödvändigt att arbeta vidare med frågor som: Vem kan avkrävas ansvar för beslutsfattandet och hur stor påverkan har näringslivet på vilka projekt som ska genomföras eller hur vissa tjänster ska levereras? Innebär detta en försämring av den demokratiska insynen? Hur stort inflytande bör den privata sektorn ha i den offentliga sektorns verksamheter? Hur stor öppenhet är möjlig för privata företag utan att riskera konkurrensfördelar i samband med partnerskap? Det finns i dag ingen mätning av i vilken omfattning offentligt privata partnerskap påverkar den demokratiska processen. Några enkla svar går inte att ge på frågeställningarna, men de kan vara utgångspunkt för att partnerskapen ska bedrivas med så stor öppenhet och insyn som möjligt. Hantering av risker Överföringen av risk till den privata partnern framhävs ofta som ett av de centrala kännetecknen som utmärker ett OPP. Risker förekommer i stort sett i all verksamhet och definieras i allmänhet som möjligheten för förverkligandet av oväntade negativa konsekvenser. Syftet med riskhanteringen är, att så långt det är möjligt, förutse och därigenom vidta åtgärder för att minimera sannolikheten att en viss risk realiseras. Strävan bör vara att placera risken hos den part som bäst och till lägsta kostnad kan hantera, eller med ett annat ord, minimera risken. I praktiken spelar ofta även parternas förhandlingsstyrka en stor roll när det gäller att fördela olika risker. I riskfördelningen är det också viktigt att ta hänsyn till parternas finansiella styrka och därigenom deras förmåga att bära konsekvenserna av att en viss risk realiseras. 5 Olsson, Jörgen (2000) Regionala partnerskap utveckling på bekostnad av demokratin? Landstingsförbundet: Stockholm Offentligt privat partnerskap 25

ALTERNATIV FÖR GENOMFÖRANDE AV

ALTERNATIV FÖR GENOMFÖRANDE AV ALTERNATIV FÖR GENOMFÖRANDE AV INFRASTRUKTURPROJEKT Infrastrukturprojekt har i Sverige traditionellt sett finansierats av staten, landstingen och kommunerna över budgeten och genom lån. Det har dock blivit

Läs mer

Upphandling för arbetsmetod strategisk partnering Startbesked

Upphandling för arbetsmetod strategisk partnering Startbesked 2015-03-04 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2015/142-050 Kommunstyrelsens stadsutvecklingsutskott Upphandling för arbetsmetod strategisk partnering Startbesked Förslag till beslut Kommunstyrelsens stadsutvecklingsutskott

Läs mer

ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTADS STADSNÄT AB

ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTADS STADSNÄT AB ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTADS STADSNÄT AB Organisationsnummer 556532-6187 Bolagets syfte Det kommunala ändamålet med Halmstads Stadsnät AB:s verksamhet är enligt bolagsordningen, att anskaffa, äga och förvalta

Läs mer

Nya EU-direktiv om upphandling och koncessioner. Eva Sveman

Nya EU-direktiv om upphandling och koncessioner. Eva Sveman Nya EU-direktiv om upphandling och koncessioner Eva Sveman Nya upphandlingsdirektiv Direktiv om upphandling inom den klassiska sektorn Direktiv om upphandling inom försörjningssektorn Direktiv om upphandling

Läs mer

ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTAD IT-NÄT AB

ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTAD IT-NÄT AB ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTAD IT-NÄT AB Organisationsnummer 556532-6187 Bolagets syfte Halmstad IT-nät AB skall enligt bolagsordningen Bolaget har till föremål för sin verksamhet att anskaffa, äga och förvalta

Läs mer

Om betydelsen av vinstsyftet i aktiebolagslagen

Om betydelsen av vinstsyftet i aktiebolagslagen Rolf Skog 140627 Om betydelsen av vinstsyftet i aktiebolagslagen Inledning Affärsverksamhet kan bedrivas i olika associationsformer, däribland i bolag. I svensk lag finns bestämmelser om enkla bolag, handelsbolag

Läs mer

Innovationsupphandling utvecklar din verksamhet

Innovationsupphandling utvecklar din verksamhet Innovationsupphandling utvecklar din verksamhet Alla offentliga verksamheter har möjligheter att göra innovationsupphandlingar. Inledning Offentlig sektor upphandlar årligen varor och tjänster för cirka

Läs mer

Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på?

Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på? Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på? Karlstad den 9 december 2014 Birgitta Laurent 1 Offentlig upphandling Offentlig sektor köper varor, tjänster och byggentreprenader för 500-600

Läs mer

Landskrona kommuns konkurrensutsättningspolicy

Landskrona kommuns konkurrensutsättningspolicy Sidan 1 av 6 Antagen av kommunfullmäktige 2008-10-27, 151, att gälla från och med det kommunfullmäktiges beslut vunnit laga kraft. Landskrona kommuns konkurrensutsättningspolicy 1. Definition 2. Mål och

Läs mer

OPS- Offentlig Privat Samverkan Ett alternativ för Simrishamns kommun? 2009-03-10

OPS- Offentlig Privat Samverkan Ett alternativ för Simrishamns kommun? 2009-03-10 OPS- Offentlig Privat Samverkan Ett alternativ för Simrishamns kommun? 2009-03-10 Linda Andersson, +46 8 520 593 20, +46 70 318 93 20 linda.m.andersson@se.ey.com Innehållsförteckning 1 Bakgrund 2 Vad är

Läs mer

Utbildningsmodul 1. Grundläggande om Avtal om energiprestanda. Project Transparense Juni 2015. www.transparense.eu

Utbildningsmodul 1. Grundläggande om Avtal om energiprestanda. Project Transparense Juni 2015. www.transparense.eu Utbildningsmodul 1. Grundläggande om Avtal om energiprestanda Project Transparense Juni 2015 Översikt utbildningsmoduler I. Grundläggande om Avtal om energiprestanda II. Processen från projektidentifiering

Läs mer

Vilken betydelse har. kommunalägda bostadsbolag. för medborgaren?

Vilken betydelse har. kommunalägda bostadsbolag. för medborgaren? Vilken betydelse har kommunalägda bostadsbolag för medborgaren? En kort rapport om att använda bostadsbolag inom kommunal ägo i bostadspolitiken Rapporten skriven av Marcus Arvesjö, som nås på marcus@kramamignu

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Kommunal Författningssamling

Kommunal Författningssamling Kommunal Författningssamling Koncernpolicy för Kävlinge kommun Dokumenttyp Beslutande organ Förvaltningsdel Policy Kommunstyrelsen Kommunkansliet Antagen 2002-03-14, Kf 12/02:1 Ansvar Kanslichef Koncernpolicy

Läs mer

ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTADS ENERGI OCH MILJÖ AB

ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTADS ENERGI OCH MILJÖ AB ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTADS ENERGI OCH MILJÖ AB Organisationsnummer 556528-3248 Bolagets syfte Det kommunala ändamålet med Halmstads Energi och Miljö AB:s verksamhet är, enligt bolagsordningen att - bedriva

Läs mer

Anna Ulfsdotter Forssell, advokat och delägare Kristian Pedersen, advokat. Innovativa upphandlingar

Anna Ulfsdotter Forssell, advokat och delägare Kristian Pedersen, advokat. Innovativa upphandlingar Anna Ulfsdotter Forssell, advokat och delägare Kristian Pedersen, advokat Innovativa upphandlingar Upphandling24 konferens Stockholm den 4 november 2009 Innovativa upphandlingar nya möjligheter till goda

Läs mer

Upphandling av samverkansprojekt inom driftverksamhet

Upphandling av samverkansprojekt inom driftverksamhet Upphandling av samverkansprojekt inom driftverksamhet Ett utvecklingsprojekt inom ramen för verksamhetsnära utvecklingar Författare: Hawzheen Karim, Verksamhetsutvecklare, Svevia Jenny Sandberg, Verksamhetsutvecklare,

Läs mer

Motala kommun genom dess bndningsnämnd, org.nr 212000-2817 ("kommunen") 591 86 Motala

Motala kommun genom dess bndningsnämnd, org.nr 212000-2817 (kommunen) 591 86 Motala NYTTJ AN DERATTS AVTAL Parter: Motala Idrottspark AB, org.nr 556849-1913 ("MIPAB") Box 48, 591 21 Motala Bildningsnämnden 2013-08- 2 8 Ämnrin nr,.,..,, "-ih! nr. r

Läs mer

Systematisk gemensam riskhantering i byggprojekt. Ekaterina Osipova Byggproduktion Luleå tekniska universitet

Systematisk gemensam riskhantering i byggprojekt. Ekaterina Osipova Byggproduktion Luleå tekniska universitet Systematisk gemensam riskhantering i byggprojekt Ekaterina Osipova Byggproduktion Luleå tekniska universitet Bakgrund och syfte Riskhantering blir allt viktigare i dagens byggbransch. Snabba förändringar

Läs mer

Vision och Verksamhetsidé Luftfartsmuseum på Arlanda PM

Vision och Verksamhetsidé Luftfartsmuseum på Arlanda PM Vision och Verksamhetsidé Luftfartsmuseum på Arlanda PM Vision Att i bred samverkan bygga ett nytt Nationellt Civilt Luftfartsmuseum av internationell toppklass; som håller högsta kulturella kvalitet,

Läs mer

Gråa hår av offentlig upphandling?

Gråa hår av offentlig upphandling? Gråa hår av offentlig upphandling? Filipstad den 1 oktober 2015 Birgitta Laurent 1 Offentlig upphandling Regler för offentliga inköp finns sedan lång tid tillbaka. Genom EUmedlemskapet är vi bundna av

Läs mer

BYGGENTREPRENADUPPHANDLINGAR UR ETT JURIDISKT PERSPEKTIV

BYGGENTREPRENADUPPHANDLINGAR UR ETT JURIDISKT PERSPEKTIV BYGGENTREPRENAD UPPHANDLINGAR UR ETT OSUND JURIDISKT STRATEGISK PERSPEKTIV ANBUDSGIVNING Anna Ulfsdotter Forssell / Partner / Advokat Kristian Pedersen / Delägare Partner / / Advokat 21 27 september oktober

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

GRÄNSÖVERSKRIDANDE PROJEKT från investering till återbetalning. HH som business case

GRÄNSÖVERSKRIDANDE PROJEKT från investering till återbetalning. HH som business case GRÄNÖVERKRIDANDE ROJEKT från investering till återbetalning HH som business case INEDNING Konkurrenskraftiga regioner är regioner som är tillräckligt stora och som dessutom hänger samman. Där avstånd mäts

Läs mer

Juridiska förutsättningar vid samverkan kring VA-verksamhet. Gilbert Nordenswan Svenskt Vatten

Juridiska förutsättningar vid samverkan kring VA-verksamhet. Gilbert Nordenswan Svenskt Vatten Juridiska förutsättningar vid samverkan kring VA-verksamhet Gilbert Nordenswan Svenskt Vatten Upplägg Grundförutsättningar Förhållandet mellan kommunallagen och vattentjänstlagen Kommunens förhållande

Läs mer

ClueE: det juridiska perspektivet. David Langlet Joshua Prentice

ClueE: det juridiska perspektivet. David Langlet Joshua Prentice ClueE: det juridiska perspektivet David Langlet Joshua Prentice Studerade områden Det främjande regelverket hur påverkar det kommunerna? Offentlig upphandling främjare eller hämmare? Kravet på affärsmässigt

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Anna Ulfsdotter Forssell, advokat och delägare. Innovativa upphandlingar. Upphandling24:s konferens i Stockholm den 25 september 2008

Anna Ulfsdotter Forssell, advokat och delägare. Innovativa upphandlingar. Upphandling24:s konferens i Stockholm den 25 september 2008 Anna Ulfsdotter Forssell, advokat och delägare Innovativa upphandlingar Upphandling24:s konferens i Stockholm den 25 september 2008 Innovativa upphandlingar det är möjligt! 2008-09-26 Company presentation

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Möten som utvecklar staden.

Möten som utvecklar staden. Möten som utvecklar staden. Redan på 40-talet insåg boråsarna att det behövdes ett speciellt hus för möten. Därför byggdes ett stort möteshus av framsynta invånare. Byggnaden har sedan använts flitigt,

Läs mer

ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTADS FASTIGHETS AB

ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTADS FASTIGHETS AB ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTADS FASTIGHETS AB Organisationsnummer 556041-1786 Bolagets syfte Det kommunala ändamålet med Halmstads Fastighets AB:s verksamhet är enligt bolagsordningen, att i allmännyttigt syfte

Läs mer

STOCKHOLMS STADS UPPHANDLINGSPOLICY

STOCKHOLMS STADS UPPHANDLINGSPOLICY Kommunfullmäktige Beslutsdatum 2007-03-26 Reviderad 2014-02-17 Sida 1 (6) Dokumentets mottagare, förvaltning och uppföljning Detta dokument vänder sig till dem som fattar beslut i inköps- och upphandlingsfrågor

Läs mer

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen ÖVERENSKOMMELSE OM samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen örebro kommun och det civila samhället presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund,

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Utbildningsmodul 4. för avancerade EPC-marknader

Utbildningsmodul 4. för avancerade EPC-marknader Utbildningsmodul 4. för avancerade EPC-marknader Finansiering av EPC-projekt Project Transparense OVERVIEW OF TRAINING MODULES I. Grundläggande om EPC II. EPC-processen från projektidentifiering till upphandling

Läs mer

ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTADS NÄRINGSLIVS AB

ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTADS NÄRINGSLIVS AB ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTADS NÄRINGSLIVS AB Organisationsnummer 556509-7663 Bolagets syfte Det kommunala ändamålet med Halmstads Näringslivs AB:s verksamhet är enligt bolagsordningen, att allmänt främja

Läs mer

Nästa station: Framtiden!

Nästa station: Framtiden! Vi möter framtiden Nästa station: Framtiden! Hur föreställer du dig framtidens transporter? En vanlig bild är svävande fordon som rör sig med ljusets hastighet. Än är vi inte där men vi satsar stort för

Läs mer

CONNECTs Delfiner. CONNECT Norr bidrog till att 42 miljoner kronor i restes i form av nytt kapital. (CONNECT i Sverige som helhet: 77mkr )

CONNECTs Delfiner. CONNECT Norr bidrog till att 42 miljoner kronor i restes i form av nytt kapital. (CONNECT i Sverige som helhet: 77mkr ) BAKGRUND CONNECT Norr 2011 : CONNECT Norr bidrog till att 42 miljoner kronor i restes i form av nytt kapital. (CONNECT i Sverige som helhet: 77mkr ) Sex Investerarträffar Tolv Företagspresentationer för

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi

Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi Flexibilitet, snabbhet och kompetens är företagens viktigaste framgångsfaktorer i framtiden. Den globala konkurrensen mellan företagen hårdnar.

Läs mer

Riktlinjer för Österåkers kommun avseende gåvor, finansiella bidrag och sponsring

Riktlinjer för Österåkers kommun avseende gåvor, finansiella bidrag och sponsring Sammanträdesprotokoll för Kommunstyrelsens arbetsutskott 2014-06-18 1} AU 6:14 Dnr. KS 2013/296-020 Riktlinjer för Österåkers kommun avseende gåvor, finansiella bidrag och sponsring Arbetsutskottets förslag

Läs mer

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK FRIHET Svenska Investeringsgruppens vision är att skapa möjligheter för ekonomisk tillväxt och frihet genom att identifiera de främsta fastighetsplaceringarna på marknaden. Vi vill hjälpa våra kunder att

Läs mer

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN sverigesingenjorer.se 2 SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN BAKGRUND Den globala konkurrensen hårdnar. Det blir allt tydligare att den enda vägen till framgång är genom utveckling

Läs mer

Kommunen kom överens med föreningarna inom Arenastaden att dessa skulle bli ägare av sina respektive arenor.

Kommunen kom överens med föreningarna inom Arenastaden att dessa skulle bli ägare av sina respektive arenor. Vision Arenastaden Arenastaden i Växjö är ett centrum för idrott, utbildning, ledarskap och evenemang och skapar möten mellan människor. Med så många arenor i nära anslutning till varandra, där 15 olika

Läs mer

Bildande av parkeringsbolag

Bildande av parkeringsbolag FÖRSLAG 1(6) Siv Lejefors, koncernjurist 011-15 11 15, 073 030 1955 Kommunfullmäktige Bildande av parkeringsbolag Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att 1. Godkänna att Norrköping Rådhus AB

Läs mer

Några bilder med sikte på den närmaste framtiden för hälso och sjukvården i SLL med särskilt fokus på Nya Karolinska

Några bilder med sikte på den närmaste framtiden för hälso och sjukvården i SLL med särskilt fokus på Nya Karolinska Några bilder med sikte på den närmaste framtiden för hälso och sjukvården i SLL med särskilt fokus på Nya Karolinska med Stig Nyman 2012 09 06 Det här hade jag tänkt hinna med: Bakgrund och beslutet om

Läs mer

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Innehåll

Läs mer

Riktlinjer för hantering av intressekonflikter för Rhenman & Partners Asset Management AB

Riktlinjer för hantering av intressekonflikter för Rhenman & Partners Asset Management AB Riktlinjer för hantering av intressekonflikter för Rhenman & Partners Asset Management AB Denna policy är fastställd av styrelsen för Rhenman & Partners Asset Management AB (Rhenman & Partners) den 29

Läs mer

Storumans kommun. Ägarpolicy för. Antagen av kommunfullmäktige 2013-09-24 94

Storumans kommun. Ägarpolicy för. Antagen av kommunfullmäktige 2013-09-24 94 Storumans kommun Ägarpolicy för Storumans kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-09-24 94 Ägarpolicy för Storumans kommun Allmänt 1. Inledning Delar av Storuman kommuns verksamhet bedrivs i aktiebolagsform.

Läs mer

Ökad svensk konkurrenskraft OCH ett hållbart samhälle fokus på innovation i offentlig upphandling

Ökad svensk konkurrenskraft OCH ett hållbart samhälle fokus på innovation i offentlig upphandling Ökad svensk konkurrenskraft OCH ett hållbart samhälle fokus på innovation i offentlig upphandling Innovation en förutsättning för god offentlig upphandling Teknikföretagen och våra medlemsföretag vill

Läs mer

Sammanfattning 2014:1

Sammanfattning 2014:1 Sammanfattning Äldreomsorg är en viktig välfärdstjänst som tar betydande ekonomiska resurser i anspråk. I dag går var femte kommunal skattekrona till vård och omsorg om äldre. En tydlig trend är att allt

Läs mer

Företagspolicy för Ulricehamns kommun och dess bolag

Företagspolicy för Ulricehamns kommun och dess bolag 1 Företagspolicy för Ulricehamns kommun och dess bolag 1 Bakgrund Kommunallagen ställer krav på kommunalt inflytande och kontroll över all kommunal verksamhet, även den som ägs och bedrivs i bolagsform.

Läs mer

Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap. Friskvårdsklubben Social resursnämnd

Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap. Friskvårdsklubben Social resursnämnd Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap Friskvårdsklubben Social resursnämnd Innehåll Bakgrund och förutsättningar för avtalet... 3 Värdegrund... 3 Friskvårdsklubbens värdegrund:... 4 Insatser...

Läs mer

Beställaransvarslagen och upphandlingslagen

Beställaransvarslagen och upphandlingslagen Beställaransvarslagen och upphandlingslagen Riktlinjer för samordningen av skyldigheterna i beställaransvarslagen och upphandlingslagen Rådgivningsenheten för offentlig upphandling Helsingfors 7.7.2008

Läs mer

Kommunfullmäktiges program rörande privata utförare

Kommunfullmäktiges program rörande privata utförare Kommunfullmäktiges program rörande privata utförare Antagen av kommunfullmäktige 2015-06-17, 100 Namnet på dokumentet Innehållsförteckning Lagstiftningen och dess syfte... 1 1 Lagstiftning... 1 2 Syfte...

Läs mer

ERSÄTTNINGSPOLICY Bakgrund Definitioner Nordiska Kreditmarknadsaktiebolaget Stockholm

ERSÄTTNINGSPOLICY Bakgrund Definitioner Nordiska Kreditmarknadsaktiebolaget Stockholm ERSÄTTNINGSPOLICY 1. Bakgrund 1.1. Finansinspektionens föreskrifter FFFS 2011:1 innehåller bestämmelser om hur bl.a. kreditmarknadsbolag ska mäta, styra, rapportera och kontrollera de risker som ersättningssystem

Läs mer

AKTIEÄGARAVTAL AVSEENDE

AKTIEÄGARAVTAL AVSEENDE 5163964-v1 AKTIEÄGARAVTAL AVSEENDE NORTH SWEDEN DATACENTER LOCATIONS AB INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 BAKGRUND 2 2 BOLAGET 3 3 BOLAGSORDNING 3 4 STYRELSE M.M. 3 5 ÖVERLÅTELSE AV AKTIER 3 6 SEKRETESS 4 7 AVTALSBROTT

Läs mer

VINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen

VINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen VINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen VINNOVA Information VI 2006:10 OM VINNVINN vinnvinn är ett initiativ för tillväxt i regionala innovationssystem. Nya affärsmöjligheter

Läs mer

TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG

TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG Kerstin Eriksson Näringspolitiskt ansvarig, Famna Tillväxtrapport för idéburen vård och social omsorg Detta är den andra tillväxtrapporten som Famna

Läs mer

ÄGARDIREKTIV FÖR HALLANDS HAMNAR HALMSTAD AB

ÄGARDIREKTIV FÖR HALLANDS HAMNAR HALMSTAD AB ÄGARDIREKTIV FÖR HALLANDS HAMNAR HALMSTAD AB Org nr 556008-5374 Bolagets syfte Det kommunala ändamålet med Hallands Hamnar Halmstad AB:s verksamhet är, enligt bolagsordningen, att tillhandahålla hamnanläggningar

Läs mer

Riktlinjer för upphandling

Riktlinjer för upphandling Riktlinjer för upphandling UPPH2012-0066 Fastställda av Landstingsstyrelsen 2013-05-27 Gäller fr.o.m. 2013-07-01 Tidigare riktlinjer upphör därmed att gälla. Landstingets ledningskontor Upphandlingsenheten

Läs mer

Nya upphandlingsdirektiv på gång vilka förändringar innebär de? SOI:s Årskonferens den 10 april 2013 Kristian Pedersen / Advokat / Partner

Nya upphandlingsdirektiv på gång vilka förändringar innebär de? SOI:s Årskonferens den 10 april 2013 Kristian Pedersen / Advokat / Partner vilka förändringar innebär de? SOI:s Årskonferens den 10 april 2013 Kristian Pedersen / Advokat / Partner 2 Agenda Inledning Förslaget till nya upphandlingsdirektiv Sociala hänsyn Intressekonflikter och

Läs mer

Byggentreprenader eller hyresavtal Björn Söderlund

Byggentreprenader eller hyresavtal Björn Söderlund Byggentreprenader eller hyresavtal Björn Söderlund Bakgrund Byggnadsstyrelsen var fram t.om. 1993 ansvaring för lokalförsörjning inom statsförvaltningen Efter 1993 var varje myndighet fri att teckna egna

Läs mer

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen 1 Sammanfattning Skärgårdsstiftelsens styrelse

Läs mer

Projektbolagen. Partnering i aktiebolagsform för entreprenader eller leveranser inom Byggteknik eller IT Teknik

Projektbolagen. Partnering i aktiebolagsform för entreprenader eller leveranser inom Byggteknik eller IT Teknik Projektbolagen Partnering i aktiebolagsform för entreprenader eller leveranser inom Byggteknik eller IT Teknik Ett företag som vill bygga om, bygga nytt eller investera i ett projekt Ny byggnad på egen

Läs mer

URA 20 NÄR SKALL SPECIALFÖRETAG, BILDAT FÖR ETT SPECIELLT ÄNDAMÅL, OMFATTAS AV KONCERNREDOVISNINGEN?

URA 20 NÄR SKALL SPECIALFÖRETAG, BILDAT FÖR ETT SPECIELLT ÄNDAMÅL, OMFATTAS AV KONCERNREDOVISNINGEN? UTTALANDE FRÅN REDOVISNINGSRÅDETS AKUTGRUPP URA 20 NÄR SKALL SPECIALFÖRETAG, BILDAT FÖR ETT SPECIELLT ÄNDAMÅL, OMFATTAS AV KONCERNREDOVISNINGEN? Enligt punkt 9 i RR 22, Utformning av finansiella rapporter

Läs mer

En utvecklingskraftig bussbransch

En utvecklingskraftig bussbransch En utvecklingskraftig bussbransch bidrar till en fördubblad kollektivtrafik Juni 2014 Sveriges Bussföretag 2014-06-10 Hög effektivitet förutsättning för en utvecklingskraftig bussbransch Regering, riksdag

Läs mer

Sammanfattning från KSLA:s seminarium: Kan entreprenörskap rädda landsbygden? Den 30 mars 2011.

Sammanfattning från KSLA:s seminarium: Kan entreprenörskap rädda landsbygden? Den 30 mars 2011. Sammanfattning från KSLA:s seminarium: Kan entreprenörskap rädda landsbygden? Den 30 mars 2011. Text: Gunilla Sandberg Mer kunskap behövs för att förstå hur entreprenörskap på landsbygden fungerar. Det

Läs mer

Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag från Österåkers kommun

Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag från Österåkers kommun Tjänsteutlåtande 0 Öster Kommunstyrelsens kontor Björn Moe Datum 2015-04-22 Dnr Till Kommunstyrelsen Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag från Österåkers

Läs mer

Genomlysning av kundvalskontoret - fortsatt utveckling

Genomlysning av kundvalskontoret - fortsatt utveckling Tjänsteutlåtande Kommundirektör 2014-08-06 Björn Eklundh 08-590 970 31 Dnr: Bjorn.Eklundh@upplandsvasby.se KS/2014:230 20922 Kommunstyrelsen Genomlysning av kundvalskontoret - fortsatt utveckling Förslag

Läs mer

Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström

Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström Wall Street har ingen aning om hur dåligt det är därute. Ingen aning! Ingen aning! Dom är idioter! Dom förstår ingenting! Jim Cramer, programledare CNN (tre veckor före finanskrisen) Grundkurs i nationalekonomi,

Läs mer

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Dnr: UmU 100-394-12 Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Umeå universitet 2020 Vision och mål Fastställd av universitetsstyrelsen den 8 juni 2012 Umeå universitet 2020 Vision och mål Umeå

Läs mer

Utbildningsmodul II. EPC-processen från projektidentifiering till upphandling. Project Transparense. www.transparense.eu

Utbildningsmodul II. EPC-processen från projektidentifiering till upphandling. Project Transparense. www.transparense.eu Utbildningsmodul II. EPC-processen från projektidentifiering till upphandling Project Transparense Översikt utbildningsmoduler I. Grundläggande om EPC II. EPC-processen från projektidentifiering till upphandling

Läs mer

Strategisk plan 2015-2018

Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan 2015-2018 1 Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan för mandatperioden 2015-2018 Fastställt av: Fullmäktige 2015-06-22 52 Produktion: Kommunledningskontoret Dnr: MK KS 2015/00217 Bilder:

Läs mer

East Sweden Business Solutions. Effektiv logistik

East Sweden Business Solutions. Effektiv logistik East Sweden Business Solutions Effektiv logistik Välkommen till East Sweden, affärsmiljön med växtkraft! Rätt läge Vad har globala industriföretag som Siemens, Ericsson, Toyota, Saab och Väderstadverken

Läs mer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer Hallands sommarlovsentreprenörer Projektnamn Hallands sommarlovsentreprenörer Projektidé Att ta konceptet sommarlovsentreprenör till Halland och tillsammans med kommuner, lokala näringsidkare och föreningar

Läs mer

Karlstads kommuns avtal med Karlstads Energi

Karlstads kommuns avtal med Karlstads Energi KOMMUNLEDNINGSKONTORET Stadssekretariatet Konkurrensverket 103 85 Stockholm Karlstad 2013-01-14 Per Danielsson, 054-540 80 18 per.danielsson@karlstad.se Er ref 603/2012 Karlstads kommuns avtal med Karlstads

Läs mer

Yttrande över SOU 2015:7 Krav på privata aktörer i välfärden

Yttrande över SOU 2015:7 Krav på privata aktörer i välfärden Sida 1 av 5 YTTRANDE 2015-06-02 SOU 2015:7 Regeringskansliet 103 33 Stockholm Yttrande över SOU 2015:7 Krav på privata aktörer i välfärden Sveriges Elevkårer lämnar härmed ett yttrande över betänkande

Läs mer

FinELib. FinELib-konsortiet är rätt partner för vetenskap, forskning, undervisning och inlärning på högsta nivå

FinELib. FinELib-konsortiet är rätt partner för vetenskap, forskning, undervisning och inlärning på högsta nivå FinELib strategi 2007 2015 FinELib-konsortiet är rätt partner för vetenskap, forskning, undervisning och inlärning på högsta nivå VISION: FinELib-konsortiet är rätt partner för vetenskap, forskning, undervisning

Läs mer

Bostadsbyggande i Dalarna

Bostadsbyggande i Dalarna Bostadsbyggande i Dalarna Kommunal samverkan regionalt för att lösa ett samhällsproblem Bengt-Åke Rehn - ordförande rådet miljö-bygga-bo i Region Dalarna Bengt Welin - utredare 1 Bostadsfrågorna uppmärksammas

Läs mer

Översyn av nämndens hantering av föreningsbidrag, revidering riktlinjer Bidrag till föreningar med särskild social inriktning, 18 juni 2008.

Översyn av nämndens hantering av föreningsbidrag, revidering riktlinjer Bidrag till föreningar med särskild social inriktning, 18 juni 2008. sid 1 (5) ARBETSMARKNADS- OCH SOCIALFÖRVALTNINGEN Staben Ekonomi Tjänsteyttrande 2013-09-04 Bengt Palo, 054-5405215 bengt.palo@karlstad.se Till arbetsmarknads- och socialnämnden Översyn av nämndens hantering

Läs mer

Samarbete och samverkan

Samarbete och samverkan Samarbete och samverkan Amy Rader Olsson Uthållig Kommun Seminarium om utvecklingsprocesser för en hållbar stadsplanering 2014-09-24 amy.olsson@abe.kth.se Tre typiska fallgropar...som ofta går hand i hand

Läs mer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Sammanfattning av Förstudie 1 www.orebroll.se Post Box 1613, 701 16 Örebro Besök Eklundavägen

Läs mer

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Kommittédirektiv Framtidens stöd till konsumenter Dir. 2011:38 Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över det befintliga stödet till konsumenter i form

Läs mer

FAQ VERKSAMHETEN. .u. Vad är syftet med X2AB?

FAQ VERKSAMHETEN. .u. Vad är syftet med X2AB? FAQ VERKSAMHETEN.u. Vad är syftet med X2AB? Syftet med X2ABs verksamhet är att erbjuda regionala kollektivtrafikmyndigheter,länstrafikbolag och trafikföretag en möjlighet att driva gemensamma utvecklingsprojekt

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

ALTERNATIVA DRIFTSFORMER

ALTERNATIVA DRIFTSFORMER PROGRAM FÖR ALTERNATIVA DRIFTSFORMER (KONKURRENSPROGRAM) Utkast INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID 2 Bakgrund 3 Nulägesbeskrivning 3 Mål och syfte 4 Omfattning 4 Befintlig / ny verksamhet 4 Interna bud 4 Principer

Läs mer

Styrelseutbildning för koncernen Stockholms Stadshus AB 2015. Catharina Gyllencreutz, stadsjurist Stockholms stads juridiska avdelning

Styrelseutbildning för koncernen Stockholms Stadshus AB 2015. Catharina Gyllencreutz, stadsjurist Stockholms stads juridiska avdelning Styrelseutbildning för koncernen Stockholms Stadshus AB 2015 Catharina Gyllencreutz, stadsjurist Stockholms stads juridiska avdelning The Capital of Scandinavia Väsentliga regelverk EU-rätten Regeringsformen

Läs mer

Vad är kommunal revision? Den revision som bedrivs i kommuner, landsting, regioner och kommunalförbund

Vad är kommunal revision? Den revision som bedrivs i kommuner, landsting, regioner och kommunalförbund Vad är kommunal revision? Den revision som bedrivs i kommuner, landsting, regioner och kommunalförbund Den här bildserien informerar om vad den kommunala revisionen är och hur den fungerar. Bilderna kan

Läs mer

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Förord Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning. För att nå dit kan utbildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att

Läs mer

TILLSAMMANS OCH MED GÖTEBORG ÄR VI STARKARE

TILLSAMMANS OCH MED GÖTEBORG ÄR VI STARKARE TILLSAMMANS OCH MED GÖTEBORG ÄR VI STARKARE Medverkande kommuner: Förstudie framtagen av: BAKGRUND SYFTE Med utgångspunkt från erfarenheterna av samarbetet mellan kommunerna Alingsås, Härryda, Lerum, Mölndal

Läs mer

Datum 2013-09-02. VÄRMEKs legala bas

Datum 2013-09-02. VÄRMEKs legala bas Datum 2013-09-02 VÄRMEKs legala bas VÄRMEK agerar inom lag om upphandling för försörjningssektorn (LUF). LUF:en är något mer flexibel än LOU men omgärdas ändå av strikta regler. Upphandlande enheter/myndigheter

Läs mer

BORGENSPOLICY. Beslutad av kommunfullmäktige 2012-02-06 PROGRAM

BORGENSPOLICY. Beslutad av kommunfullmäktige 2012-02-06 PROGRAM BORGENSPOLICY Beslutad av kommunfullmäktige 2012-02-06 PROGRAM Uppdaterad senast februari 2012 Borgenspolicy 1. Allmänt 1.1 Inledning Ett kommunalt borgensåtagande är ett stöd från kommunen som syftar

Läs mer

Ägarpolicy för kommunägda bolag

Ägarpolicy för kommunägda bolag Datum 2014-09-18 Ägarpolicy för kommunägda bolag Kommunfullmäktige 2014 Antagen av: Kommunfullmäktige 2014-11-24, 196 Dokumentnamn: Ägarpolicy för kommunägda bolag Ärendebeteckning: Kst/2014:452, Ägarpolicy

Läs mer

Coop Franchise en spännande och lönsam företagarform!

Coop Franchise en spännande och lönsam företagarform! Coop Franchise en spännande och lönsam företagarform! Har du drömt om att vara din egen men inte vågat ta steget? Som franchisetagare av en Coop Konsum- eller Coop Nära-butik får du det fulla ansvaret

Läs mer

Livförsäkringsverksamheten i SEB. en presentation

Livförsäkringsverksamheten i SEB. en presentation Livförsäkringsverksamheten i SEB en presentation Livförsäkringsverksamheten i SEB en presentation Trygghet genom hela livet SEB erbjuder pensionsförsäkringar och trygghet under livets olika skeden för

Läs mer

Verksamhetsutveckling och affärsrelationer grunden skapas vid upphandlingen

Verksamhetsutveckling och affärsrelationer grunden skapas vid upphandlingen Verksamhetsutveckling och affärsrelationer grunden skapas vid upphandlingen Västtrafikmodellen Från Beställar- Leverantörsroller till Partnerskap Upphandling i Göteborg 2013-11-28 Västtrafik i siffror

Läs mer

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23 Medlemsdirektiv Upplands Väsby Promotion Utgåva 2012-03-23 Detta är ett Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse. Det ska ses som ett komplement till stadgarna Den finns i en sammanfattande del och en mera

Läs mer