Tidningen Nr SKÅNES HEMBYGDSFÖRBUND

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tidningen Nr 2 2005 SKÅNES HEMBYGDSFÖRBUND"

Transkript

1 Tidningen Nr Kettingfabriken i Loshult, ett industriminne som förvaltas och visas av Loshults hembygdsförening. Foto: Kerstin Arcadius INNEHÅLL Ständiga medlemmar ett problem? s 2 Hembygdsrally s 2 Hembygdsförsäkringen s 2 Brandskyddsarbete s 3 Kyrkvaktmästaranteckningar s 3 Arkivens dag s 3 Skadedjursbekämpning s 4 Killebergs Kettingfabrik s 4 Nationaldagsfirande s 5 Skog och historia i Skåne s 5 Café- och konditoridokumentation s 5 K-märkning av sanatorium? s 6 Mejeridokumentation s 6 Kansli-uppgifter s 7 Tidningen är sju sidor i utskrift. Skriv gärna ut flera ex och sprid! November 2005 Ansvarig utgivare: Per Stenmarck Redaktör: Björn Rosenberg SKÅNES HEMBYGDSFÖRBUND

2 STÄNDIGA MEDLEMMAR ETT PROBLEM? Många föreningar har ständiga medlemmar, vars medlemsavgift en gång var till glädje i ekonomin men som med tiden istället innebär kostnader: för årliga utskick, egna avgifter till andra organisationer där man betalar per medlem etc. Flera föreningar har numera tagit bort denna form av medlemskap, dvs. man tar inte längre in ständiga medlemmar. Men de som redan har fått ständigt medlemskap är förstås kvar. Sveriges Hembygdsförbund har tagit upp den här problematiken i en av sina handledningar. Ni som är medlemmar i SHF kan konsultera nr 12 (2002) som heter Konsten att lösa juridiska knivigheter. I den behandlas frågan om ständiga medlemmar. I vårens nummer av Skånes hembygdsförbunds tidning planerar vi att ha en artikel om detta. Kerstin Arcadius De som på eftermiddagen körde längs Öresund fick en stark naturupplevelse. Man fick se fem tromber på en gång dra fram i Öresund. Ca 50 personer lämnade in sina tipslappar. Tre hade tolv rätt och utslagsfrågan fick fälla avgörande. Men det fanns säkert deltagare som tyckte att frågorna var för svåra och avstod från att lämna sina tipslappar. För räkningar som vi gjorde visade att ca 120 personer deltog på två eller flera platser. Utvärderingen gav styrelsen blodad tand. Det är redan beslutat att vi kör nästa år också och hoppas på bättre väder. Lars-Göran Persson Kullens hembygdsförening HEMBYGDSRALLY Under flera år har styrelsen i Kullens Hembygdsförening diskuterat hur kan vi öka intresset för Hembygdsföreningens verksamhet. Så väcktes frågan kan vi ordna ett rally så att alla våra 8 objekt blir besökta. Så blev beslutet vi tillsätter en kommitté som tittar på hur andra gjort och hur vi skulle lägga upp ett rally där också de objekt som inte är så kända kommer att besökas. Slutligen blev beslutet att vi anordnar ett rally. Minst fyra objekt måste besökas, utslagsfrågan fanns på ett objekt, max 12 rätt, tre frågor på varje ställe, om man besökte mer än fyra objekt fick den tävlande själv avgöra vilka objekt som skulle räknas. På varje objekt fanns det en person som skulle signera att man besökt objektet. Så skulle det fixas priser och det gick lätt. Vi betalade fyrahundra kronor för tretton priser. Första pris var en gourmémåltid på Rusthållaregården i Arild. Sen var priserna allt från keramik till karta över Kullaberg. Så var det dags för att tala om att det var Hembygdsrally, som man också kan kalla en tipsrunda. Annons i dagspressen och en artikel i ortspressen, lite flygblad i butiker och på anslagstavlor. Så var vi framme vid den 7 aug, Hembygdens dag, tipslapparna fanns på alla objekten, man kunde starta och avsluta på vilket av objekten som man önskade. Det var med viss spänning som vi klockan öppnade objektens portar. Den summering vi gjort visar att det var en ganska lyckad dag. Vissa av objekten hade aldrig tidigare haft så många besökare. Andra, de som år efter år är mest besökta, hade svårt att engagera besökarna att köra rundan. I medlemsavgiften till Sveriges Hembygdsförbund ingår en grundförsäkring som består av fem olika försäkringar. Ansvars-, styrelseansvar-, rättsskydds-, förmögenhetsbrotts-, och olycksfallsförsäkring. Om inte föreningen betalar medlemsavgiften till SHF (betalas via avgiften till det regionala förbundet) i tid, så omfattas man inte av grundförsäkringen. Utöver grundförsäkringen kan föreningen till en rimlig premie försäkra sina byggnader och sin lösegendom. Hembygdsförsäkringen är konkurrenskraftig både till innehåll och pris. För att inbrottsförsäkringen skall gälla krävs att byggnaderna uppfyller kraven i skyddsklass 1. Tänk också på att inför vintern inte ha för låg underhållsvärme så att vattenledningarna fryser med en vattenskada som följd. Alternativet är att tappa ur systemet under vintern, om inte hembygdsgården används. Det lönar sig att montera ett vattenlås en liten kostnad jämfört med vad en vattenskada kostar. Vissa skadeförebyggande åtgärder medför rabatt på försäkringspremien. Skicka in rabattformuläret senast den 31 oktober för att få rabatt på nästa års försäkringsfaktura. Alla ändringar i försäkringsbeståndet skall anmälas till försäkringskansliet. Mer information lämnas av det regionala förbundets försäkringsansvarige eller av försäkringskansliet. Hembygdsförsäkringen, Box 25, Träslövsläge. Tel:

3 HUR HAR VI I BARA HÄRADS HEMBYGDSFÖRENING GJORT MED SBA (BRANDSKYDDSARBE- TET)? Föreningen äger en 35 m lång skånelänga med vasstak, klineväggar och allmoge som är byggnadsminnesförklarad. För byggnader med stora kulturhistoriska värden gäller att man skall arbeta systematiskt med egenkontroll. Detta skall vara dokumenterat och man skall rapportera till kommunen (senast 1 januari 2005). Hembygdsförsäkringen skrev även om det i ett utskick till föreningarna i december Hur har vi gjort då med SBA? Vi började med att gå igenom olika ställen på nätet där vi kunde hitta mallar och beskrivningar. Våra främsta källor har varit Svenska Brandskyddsföreningen (www.svbf.se), Malmö Stad (www.malmo.se!trygghet o Säkerhet!Systematiskt brandskydd) och Räddningsverkets Allmänna råd. Med hjälp av dessa har vi hittat en enkel och fungerande modell som följer rekommendationerna. Modellen består av följande fyra delar. 1. Brandskyddspolicy Styrelsen har fastställt en policy på 10 rader. Den anger vad som är viktigast att skydda. Det görs en allmän riskvärdering. Dessutom anges att det måste finnas en balans mellan brandskyddsarbetet och uppdraget att bevara en kulturhistorisk miljö. 2. Skriftlig redogörelse till Kommunen Här har vi använt den blankett som Svenska Brandskyddsföreningen utformat. När vi skickade in blanketten så bifogade vi även kopia av vårt dokumenterade brandskyddsarbete och protokoll från den senaste Checklista Internkontroll Brandskydd. 3. Dokumentation av Brandskyddsarbetet Dokumentationen ligger i stort fast mellan åren och finns i en speciell pärm som alla i styrelsen har tillgång till. I pärmen finns även brandskyddspolicyn. Eventuella ändringar beslutas av styrelsen. Vi följer de standardiserade rubrikerna: Ansvar Vem har ansvar för säkerheten i föreningen. Finns det någon tillsynsmyndighet. Organisation Namn på personer och vilken roll de har i säkerhetsarbetet. Utbildning Vilken utbildning skall ansvariga ha. T ex guider och vakter. Vem utbildar. Instruktioner och rutiner Utrymningsrutiner, uppsamlingsställe, kaffekokare, övernattning, rökning. Dokumentation av brandskydd Planritningar, utrymningsplaner, särskilda risker, vilket brandskydd finns. Drift och underhåll Kontroll och underhåll av brandskyddet t ex årliga besiktningar. Kontroll / Uppföljning / Tillbudsrapportering Rutiner för internkontroll, tillbudsrapportering. 4. Checklista, Internkontroll Brandskydd Här följer vi en av de standardiserade checklistorna. Lite formellt sker en besiktning av byggnaden. Ordförande är i detta fall brandskyddsansvarig medan två andra styrelsemedlemmar är kontrollanter. Den har inneburit t ex bättre skyltning, ändrad förvaring av brandfarliga vätskor, ändrade lås osv. Inga stora saker men flera små som gör att vi idag känner att vi har en lägre risknivå. Det strukturerade sättet att arbeta gör att brandskyddet kan hanteras relativt enkelt av styrelse och de ansvariga. Svårigheten ligger fortsatt i överväganden kring risker, brandskydd och bevarande. Anders Menander Bara härads hembygdsförening KYRKVAKTMÄSTAR- ANTECKNINGAR Skånes hembygdsförbund har uppmärksammats på att det förekommer att kyrkvaktmästare för anteckningar i sitt arbete om kyrkan och dess historia, kyrkogården, begravda personer m.m. och att det är tveksamt om dessa blir bevarade. Med det intresse för gravstenar och kyrkogårdar som vi märker i Skånes hembygdsförbund vill vi vidareföra detta tips om ett kanhända värdefullt källmaterial. K. A. ARKIVENS DAG 12 NOVEMBER Det ska vi fira är temat för årets Arkivens dag. I arkiven finns spännande material som visar hur människor har firat högtider och bemärkelsedagar under olika tidsepoker. Under en gemensam öppet-hus-dag på landets arkiv presenteras firande sett genom arkivens material. Passa på och besök landsarkiv, folkrörelsearkiv, kommunarkiv och hembygdsföreningars arkiv. Det samlade programmet finns att läsa på Riksarkivets hemsida: dag Pia Sander 3

4 VAD GÖR MAN FÖR ATT MOTA SKADEDJUREN?? Nyckelordet är Samordnad skadedjurskontroll (IPM). Släpp inte in djuren tillsammans med föremål som förvärvats till samlingarna, utan gör en karantän. Inspektera samlingarna regelbundet, använd klisterfällor för övervakning, försök förvara föremålen överskådligt, håll rent, så att inte härdar döljer sig i omgivningen, se till att inte gnagare kan ta sig in genom hål vid rörgenomdragningar eller att fåglar kan bygga bo på vinden. De är några av de förebyggande åtgärder som ingår i IPM. PRE-MAL, de svenska museernas, arkivens och bibliotekens skadedjursgrupp har arbetat med forskning och undervisning om skadedjursproblem i samlingar sedan 20 år tillbaka. För att kunna tackla problemet från olika aspekter är gruppen sammansatt av personer med skilda specialiteter, såsom konservering av textil, trä, papper och djur, entomologi och yrkesmedicin. Gruppen leds från Naturhistoriska riksmuseet. När man bekämpar skadedjur är det viktigt att föremålen inte skadas och att människorna som arbetar med samlingarna inte utsätts för hälsorisker, därför är forskningen inriktad på ogiftiga bekämpningsmetoder, såsom frysning, värme och låg syrehalt. PRE-MAL ger service till museer och andra institutioner med samlingar. Du kan kostnadsfritt få hjälp med artbestämning av förmodade skadeinsekter och rådgivning om åtgärder. Gruppen arrangerar konferenser, kurser, seminarier och workshops. Två böcker har getts ut: Åkerlund, 1991, Ängrar finns dom? och Åkerlund, Flato & Hellekant 1998, Från silverfisk till hälsorisk. samt en undervisningsvideo. Dessa och klisterfällor kan köpas från PRE-MALs sekretariat. Besök gärna PRE-MALs webbsida Där hittar du bl.a. Pandoras Ask, som visar hur man arbetar med Samordnad skadedjurskontroll (IPM) i samlingar. Där finns också en databas i access, för dokumentation av fångster och åtgärder. Den kan du ladda ner gratis från Internet. PRE-MAL har förärats EUs kulturarvspris Europa Nostra Award 2004, för sitt arbete. Monika Åkerlund DOKUMENTÄR OM KILLEBERGS KETTINGFABRIK Killebergs Kettingfabrik, med anor sedan slutet av 1700-talet, har ägts och drivits av samma smedsläkt i sex generationer. Den sjätte generationen av ägarfamiljen heter Tryggve Hillerström. Han lade ner produktionen 2002 och året efter övertogs fabriken med maskinpark, inredning och verktyg av Loshults Hembygdsförening. Redan vid övertagandet beslöt föreningen att filmdokumentera den unika industrimiljön, där praktiskt taget ingenting förändrats sedan 1930-talet. Riksantikvarieämbetet stödde projektet och ställde välvilligt pengar till förfogande. Landsantikvarie Åke Werdenfels från Länsmuseet i Kristianstad har, såväl före som under arbetets gång, på många sätt hjälpt oss med kontakter, goda råd och värdefulla synpunkter. För att framställa filmen har vi anlitat Q-Film i Hästveda med Carl Slättne som producent och filmare och Karin Slättne som medproducent och redigerare. Från hembygdsföreningens sida är det främst eldsjälarna Stig Nyman och Torsten Trulsson som har bistått filmteamet. Övriga medlemmar har ställt upp när så behövts. Vår målsättning har varit att göra en dokumentär som så långt möjligt visar hur kätting tillverkades i Killeberg från 1926 fram till dess fabriken lades ner Det hade naturligtvis varit önskvärt att även kunna visa hur kätting tillverkades före 1926, innan maskiner började användas, men tyvärr så har vi inte den kunskap som krävs för detta. I arbetet med filmen har vi haft stor hjälp av tidigare ägaren, Tryggve Hillerström. Tillsammans med två tidigare anställda, Ingvar Persson och Roland Johansson, har han hjälpt oss med att ställa maskinerna i brukbart skick och med råd och upplysningar. Dessa tre medverkar även i filmen med att visa olika moment i produktionen t ex hur man tillverkar kogrimmor och draglinor för hästar. Filmarbetet är nu inne i sin slutfas, men än återstår en del arbete. Bl a med den slutliga redigeringen och påläggning av speakertext. Loshults hembygdsförening Adressen till PRE-MAL är: Monika Åkerlund Naturhistoriska riksmuseet Box Stockholm E-post: Webbadress: www. nrm.se/premal 4

5 NATIONALDAGSFIRANDE Deltog er förening i firandet av nationaldagen den 6 juni i år? Som arrangör eller som medverkande? Nationalkommittén för nationaldagen söker uppgifter om hur hembygdsföreningar firat nationaldagen Det kanske ska bli en bok med exempel på hur föreningar kan göra. Den som vill sprida erfarenheter från sin förening kan höra av sig till mig på tel eller e-post: K. A. SKOG OCH HISTORIA I SKÅNE Skog och historia i Skåne är ett storskaligt inventeringsprojekt som syftar till att registrera forn- och kulturlämningar i Skånes skogstrakter. Ett mål är att tydliggöra den historiska utvecklingen i länet och människans påverkan på landskapet. Ett annat är att öka förståelsen för kulturhistoriska lämningar och möjligheter till kunskapsuppbyggnad kring den skogliga kulturmiljön. Målet är även att skapa ett underlag för att effektivt skydda, vårda och bruka olika typer av lämningar. Projektet drivs som ett samarbetsprojekt mellan Riksantikvarieämbetet, Länsstyrelsen i Skåne län, Skogsvårdsstyrelsen Södra Götaland, Regionmuseet Kristianstad och Länsarbetsnämnden/arbetsförmedlingen. Uttrycket Skog och historia kan vara missvisande. Man får uppfattningen att det rör sig om lämningar som människan efterlämnat vid försörjningsstrategier i skogslandskapet men de flesta av skogens lämningar är anlagda i ett öppet landskap (t.ex. gravhögar, odlingslämningar, torp). Idag har bruket förändrats på många håll och skogen tar över. Faran med inventeringar är att materialet inte används vid kunskapsuppbyggnaden kring landskapets utveckling. Inom Skog och historia har ett forskningsprogram upprättats för att arbeta vidare med de påträffade lämningarna. Forn- och kulturlämningar påträffas som objekt i ett skogslandskap men de har en gång varit delar av ett kulturlandskap. För att kunna förstå lämningarna är det nödvändigt att beskriva de system som de är produkter av. Vad påträffas och vad mer borde finnas? Detta kräver att man analyserar historiska processer och då inte bara de ekonomiska. Också politiska (ex. olika reformer), sociala (ex. rätten till mark), religiösa (ex. sätt att utforma förhistoriska gravar) och teknologiska (ex. kunskapen att utnyttja olika nischer) kan ha spelat roll för vilka lämningar som finns och hur de ser ut. Fyra olika teman kommer att diskuteras: - Försörjningsstrategier och skogsmiljö vilken produktion och ekonomi har varit rådande inom olika områden och vilka lämningar har det givit upphov till. - Öster, väster, norr och söder här undersöks de regionala variationer som kan påvisas bland lämningarna och detta relateras till olika naturgeografiska förhållanden. - Skogsmiljöernas ideologiska dimensioner det är inte bara ekonomin som styrt hur landskapet utformades i äldre tider. Religion och politiska/sociala förhållanden har spelat roller här. Viktiga har säkert också etiska och estetiska aspekter varit. - De dolda lämningarna slutledning ex silentio. En diskussion kring lämningar som måste ha funnits i anslutning till de lämningar som påträffas, men som tagits bort eller försvunnit på naturlig väg. Ett av de grundläggande målen för Skog och historia är att öka förståelsen för skogen som kulturmiljö med alla dess kulturlämningar och därför finns en strategi för hur materialet skall bli tillgängligt för flera. En viktig målgrupp är förstås skogsbrukarna som har skogen som inkomstkälla och vars hänsyn mot lämningarna är en garanti för att de skall få finnas kvar. Det inventerade materialet kommer också att göras tillgängligt för beslutsfattare/makthavare, forskning och utbildning. Det kommer också, på sikt, att finnas tillgängligt för allmänheten. Bertil Helgesson Regionmuseet, Kristianstad MINNS DE GAMLA CAFÉERNA OCH KONDITORIERNA Minns du flipperspelet, jukeboxen och de goda wienerbröden? Minns du hur många fotbollsmatcher ni diskuterat på fiket i byn? Minns du de speciella stamgästerna som satt och läste dagens tidning och drack kaffe kopp efter kopp? Kanske på Café Continental eller som i mitt fall på Café Linnea. Café- och konditoriepoken försvann eller åtminstone minskade dramatiskt i mitten på 1960-talet i min hembygd. I byn (Broby) fanns 1950 fem caféer och 1965 fanns det bara ett kvar. Varför försvann caféerna? Kanske för att TV kom in i alla hem och man kunde handla kakor till låga priser i snabbköpen. Caféet flyttade till TV-soffan. Ännu minns vi dessa mysiga ofta av rök inpyrda lokalerna. Men hur länge? Jag har själv försökt dokumentera caféer och konditorier i min hembygd och märkt att efter 50 år har många minnen hamnat långt bak i människors medvetande. Min uppmaning till dig, käre läsare, är att du skall samla ihop minnena från denna viktiga epok snarast. Det är ett spännande arbete! Här följer några förslag till frågor du kan ställa till caféinnehavare, bagare, tidigare anställda och besökare: - När startade och upphörde caféet/k(c)onditoriet? - Finns det foton av caféet exteriört/interiört? - Bakade man själv eller köptes brödet från annat bageri? - Fanns det jukebox och/eller flipperspel? - Vilka öppettider hade man? - Fanns det uteservering? - Hur många anställda hade man? 5

6 - Vilken typ av besökare dominerade på det aktuella caféet/konditoriet? - Hade man servering vid begravningar, födelsedagar etc.? - Levererade man kaffekorgar till privatpersoner eller företag? - Vilken typ av porslin använde man? Listan på frågor kan göras oändligt lång och alla passar inte till alla gamla caféer. Det viktiga är att du försöker att ta reda på något om den för många människor så viktiga miljön det gamla caféet/konditoriet/fiket. Sven Jensén Göinge hembygdsförening KAN MAN K-MÄRKA ETT GAMMALT SANATORIUM? År 1912 byggdes det av Ivar Tengbom ritade Broby sanatorium i NÖ Skåne (i nuvarande Ö.Göinge kommun) och året därpå skedde den officiella invigningen. Med tiden tillkom också andra byggnader i området. Barnpaviljongen stod färdig 1933 och den betraktades länge som dåvarande Kristianstad läns Landstings vackraste byggnad. En annan märklig byggnad är den s.k. FA-paviljongen (FA står för första och andra våningen). Den byggdes under 2:a världskriget med dåligt byggnadsmaterial. Märkligt nog är det den byggnad förutom underläkarhuset numera hyreshus som är i bäst skick idag. Hundratals TBC-patienter, läkare, sjuksköterskor och annan personal har tillbringat längre eller kortare perioder i denna miljö ett samhälle i samhället. Sorg och glädje ingick i sanatorielivet på ett självklart sätt, vilket kanske kan vara svårt att förstå för den som aldrig upplevt det själv. Det finns otaliga minnen kring och en del dokumentationer om detta sanatorium. En bok, som visar utvecklingen på Broby sanatorium , har utgivits av en intressegrupp, och några artiklar, som skrivits av före detta patienter, har införts i Göinge hembygdsförenings årsbok. På 1960-talet bytte Broby sanatorium namn till Brobysjukhuset och omvandlades till ett långvårdshem. TBC var för evigt utrotad. Trodde man! Idag vet vi annorlunda. År 1995 är ett märkesår i före detta Broby sanatoriums historia. Då upphörde all sjukvård. Vårdcentralen flyttade ner i byn. Redan några år tidigare hade de äldre placerats ut i hem på sina hemorter. Den anrika anläggningen var till salu. Kommunen ville inte köpa sjukhusområdet och ingen annan heller. Underhållet sköttes trots allt och små verksamheter förekom lite här och var i byggnaderna. Spekulationerna var många och media publicerade artikel på artikel. Slutligen köpte en dansk affärsgrupp byggnaderna, den vackra parken och skogen med sina mytomspunna vandringsleder. Det blev konkurs och en ny dansk grupp köpte alltihop. Nu slutade underhållet helt förutom de ovan nämnda byggnaderna. Och här står vi med ett gammalt sanatorium i originalskick. Varje dag ökar förfallet. Sanatorier i andra delar av Sverige har omvandlats exempelvis till SPA-anläggning eller privat sjukhem. Men inget sjukhus eller sanatorium i Sverige har blivit K-märkt dvs skyddat för att kunna visa eftervärlden en av de viktiga milstolparna i vår medicinala historia. Jag vill därför besvara min fråga i rubriken med JA. Man skulle rädda ett kulturarv och tillfredställa 100-tals människor som levde där och fortfarande minns. Men hur gör man? Sven Jensén DOKUMENTERA MJÖLKHANTE- RINGEN OCH MEJERIRÖRELSEN I DIN HEMBYGD De lokala mejeriernas, andelsmejerierna, tid är förbi. De flesta av dem startade i slutet på 1800-talet och upphörde på 1960-talet eller tidigare. Det är alltså minst 40 år sedan vi förlorade denna typ av verksamhet ute i bygderna. I stället fick vi centrala mejerier. Ibland kan man återfinna de gamla mejeribyggnaderna med en ny verksamhet, såsom bryggeri, konstlokal eller filmlokal. Men i väldigt många fall har byggnaderna fått skatta åt förgängelsen. Mjölken hämtades förr i kannor, sedan kom mjölktanken. När skedde denna förändring? Minnena bleknar och människor, som verkade inom mjölkhanteringen och mejerinäringen försvinner. Det är alltså hög tid att samla minnena, vilka kan vara i form av foton, där såväl interiörer med människor och maskiner i verksamhet som exteriörer med byggnader och mjölktransporter. Andra viktiga dokument är olika mjölkarundor. Som exempel kan jag nämna att i mina hemtrakter har vi dokumenterat en mjölkarunda som hade 61 kunder Den siste på denna runda upphörde med mjölkning i augusti i år. Enskilda människors berättelser är väldigt viktiga. Jag ger några förslag till frågor, som du kan ställa till de människor du vill intervjua: - Minns du var mjölken hämtades från din/grannens gård? - Finns det något foto från din grannes mjölkbord? - Hämtades mjölken med häst eller lastbil? - När slutade mjölken att hämtas i kannor? - Hur kyldes mjölken på gårdarna före mjölktankens tid? - Hämtade du smör, ost och grädde från mejeriet? - Kom det någon mjölkfettprovare till din/grannens gård? - Hur mycket mjölk lämnade du till ditt mejeri? Ja, frågorna är många. Gör ett formulär med dina frågor och börja intervjua personer bönder, mejeripersonal och konsumenter - som var med på den tiden. Det är fortfarande inte för sent! Glöm inte att leta i hembygdsföreningarnas arkiv och årsböcker. Om du har tur kan du också hitta uppslag på internet. Sven Jensén 6

7 Kansliet i Lund Kerstin Arcadius, kanslichef (heltid) Pia Sander, hembygdskonsulent (heltid) Carina Johansson, kontorsassistent (förmiddagar) Postadr: Box 153, LUND Besöksadress: Byggnad 10, S:t Lars-området Telefon: , resp Fax: E-post: Kansliet i Kristianstad Björn Rosenberg, hembygdskonsulent (halvtid, dagar med ojämnt datum) Postadr: Nya Boulevarden 9, KRISTIANSTAD Besöksadress: Regionmuseet, Stora Torg Telefon: Fax: E-post: Skånes Hembygdsförbunds plusgiro: Skånes Hembygdsförbunds bankgiro:

Systematiskt brandskyddsarbete Privata företag

Systematiskt brandskyddsarbete Privata företag Systematiskt brandskyddsarbete Privata företag Systematiskt brandskyddsarbete (SBA) innebär att en verksamhet på ett strukturerat sätt planerar, utbildar, övar, dokumenterar, kontrollerar, åtgärdar och

Läs mer

Systematiskt brandskyddsarbete Kyrkor & Samlingslokaler

Systematiskt brandskyddsarbete Kyrkor & Samlingslokaler Systematiskt brandskyddsarbete Kyrkor & Samlingslokaler Följande exempel är en beskrivning av hur det systematiska brandskyddsarbetet kan se ut och dokumenteras för en större kyrka. Informationen under

Läs mer

Det är också viktigt att tydliggöra ansvar mellan ägare och nyttjanderättshavare.

Det är också viktigt att tydliggöra ansvar mellan ägare och nyttjanderättshavare. Avser Ingående delar i systematiskt brandskyddsarbete Framtaget av Mats Balder Fastställt av Anders Finn Nr F/02 B Avdelning Förebyggande Datum 13.07.01 Ersätter nr Datum 13.01.10 Gäller fr.o.m. 15.01.01

Läs mer

Systematiskt brandskyddsarbete Nivå Mellan Större grundskola

Systematiskt brandskyddsarbete Nivå Mellan Större grundskola Systematiskt brandskyddsarbete Nivå Mellan Större grundskola Följande exempel är en beskrivning av hur det systematiska brandskyddsarbetet kan se ut och verka för en grundskola. Informationen under respektive

Läs mer

Systematiskt brandskyddsarbete på Stora objekt

Systematiskt brandskyddsarbete på Stora objekt Systematiskt brandskyddsarbete på Stora objekt Typ: större gymnasieskola/industri>20anställda/samlingslokal>150besökare/ varuhus/hotell/kulturbyggnader/motsvarande Följande exempel är en beskrivning av

Läs mer

Systematiskt brandskyddsarbete Kommunala verksamheter

Systematiskt brandskyddsarbete Kommunala verksamheter Systematiskt brandskyddsarbete Kommunala verksamheter Systematiskt brandskyddsarbete (SBA) innebär att en verksamhet på ett strukturerat sätt planerar, utbildar, övar, dokumenterar, kontrollerar, åtgärdar

Läs mer

Visa vad ni kan! Och var med i utställningen Trä äger!

Visa vad ni kan! Och var med i utställningen Trä äger! Visa vad ni kan! Och var med i utställningen Trä äger! Handbok för lärare och elever som vill lära mer om trä, trähus och hållbart byggande. - ett samarbete mellan Västarvet och Kultur i Väst Tycker du

Läs mer

BYGGNADS- VERKSAMHETS- BRANDSKYDDSBESKRIVNING SAMT RISKBILD

BYGGNADS- VERKSAMHETS- BRANDSKYDDSBESKRIVNING SAMT RISKBILD Systematiskt brandskyddsarbete Komplicerad Större industri Följande exempel är en beskrivning av hur det systematiska brandskyddsarbetet kan se ut och verka för en större industri. Informationen under

Läs mer

Systematiskt brandskyddsarbete Stor Större industri, Större Vårdanläggning, mm

Systematiskt brandskyddsarbete Stor Större industri, Större Vårdanläggning, mm Systematiskt brandskyddsarbete Stor Större industri, Större Vårdanläggning, mm Följande exempel är en beskrivning av hur det systematiska brandskyddsarbetet kan se ut och verka för exempelvis en större

Läs mer

Systematiskt brandskyddsarbete Nivå Högre Större industri

Systematiskt brandskyddsarbete Nivå Högre Större industri Systematiskt brandskyddsarbete Nivå Högre Större industri Följande exempel är en beskrivning av hur det systematiska brandskyddsarbetet kan se ut och verka för en större industri. Informationen under respektive

Läs mer

Systematiskt brandskyddsarbete Hotell Vandrarhem

Systematiskt brandskyddsarbete Hotell Vandrarhem Systematiskt brandskyddsarbete Hotell Vandrarhem Följande exempel är en beskrivning av hur det systematiska brandskyddsarbetet kan se ut och dokumenteras för ett mindre hotell. Informationen under respektive

Läs mer

SYSTEMATISKT SÄKERHETSARBETE. Datum: Sida: 1(5) 1 Riktlinjer för internt systematiskt säkerhetsarbete för Habo kommun

SYSTEMATISKT SÄKERHETSARBETE. Datum: Sida: 1(5) 1 Riktlinjer för internt systematiskt säkerhetsarbete för Habo kommun Datum: Sida: 1(5) 1 Riktlinjer för internt systematiskt säkerhetsarbete för Habo kommun 1.1 Allmänt Bakgrund Från och med 2004-01-01 har Lag om skydd mot olyckor (2003:778), LSO, bl.a. ersatt den tidigare

Läs mer

Underlag för Systematiskt brandskyddsarbete på namn

Underlag för Systematiskt brandskyddsarbete på namn Denna mall är baserad på material framarbetat av Falkenbergs Räddningstjänst. Underlag för Systematiskt brandskyddsarbete på namn Innehållsförteckning Systematiskt brandskyddsarbete 1 Brandskyddspolicy

Läs mer

Systematiskt brandskyddsarbete Liten Skola, Samlingslokaler, Hotell, Restaurang, mm

Systematiskt brandskyddsarbete Liten Skola, Samlingslokaler, Hotell, Restaurang, mm Systematiskt brandskyddsarbete Liten Skola, Samlingslokaler, Hotell, Restaurang, mm Följande exempel är en beskrivning av hur det systematiska brandskyddsarbetet kan se ut och verka för exempelvis en grundskola.

Läs mer

Nivå 3, Systematiskt brandskyddsarbete

Nivå 3, Systematiskt brandskyddsarbete Nivå 3, Systematiskt brandskyddsarbete Till denna kategori återfinns de objekt som är byggnadsteknisk komplicerade och där verksamheten medför högre krav på skydd och säkerhet avseende brand. Utöver den

Läs mer

Systematiskt brandskyddsarbete Risknivå 2: Mellan Mindre hotell

Systematiskt brandskyddsarbete Risknivå 2: Mellan Mindre hotell Systematiskt brandskyddsarbete Risknivå 2: Mellan Mindre hotell Följande exempel är en beskrivning av hur det systematiska brandskyddsarbetet kan se ut och dokumenteras för ett mindre hotell. Exemplet

Läs mer

Kommunal författningssamling för Smedjebackens kommun

Kommunal författningssamling för Smedjebackens kommun Kommunal författningssamling för Smedjebackens kommun Fastställd av Kf 108 Den 2015-09-21 Kommunfullmäktige 2015-09-21 16 Kommunstyrelsen 2015-09-08 25 Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-08-25 19 Kf 108

Läs mer

Systematiskt brandskyddsarbete Risknivå 1: Hög Större industri

Systematiskt brandskyddsarbete Risknivå 1: Hög Större industri Systematiskt brandskyddsarbete Risknivå 1: Hög Större industri Följande exempel är en beskrivning av hur det systematiska brandskyddsarbetet kan se ut och dokumenteras för en större industri. Exemplet

Läs mer

Systematiskt brandskyddsarbete. Grundskola

Systematiskt brandskyddsarbete. Grundskola Systematiskt brandskyddsarbete Nivå mellan Grundskola Följande exempel är en beskrivning av hur det systematiska brandskyddsarbetet kan se ut och verka för en grundskola. Informationen under respektive

Läs mer

Medlemsblad. Nr 4 Årg. 17 (2008) Bästa medlemmar

Medlemsblad. Nr 4 Årg. 17 (2008) Bästa medlemmar Medlemsblad Nr 4 Årg. 17 (2008) Bästa medlemmar När vintermörker och höstrusk nu lägrar sig över vår vackra bygd kan vi tänka tillbaka på de vackra dagarna under sensommaren och förhösten. Det trägna gäng

Läs mer

Brandskyddspolicy för Södra Stockholms Folkhögskola

Brandskyddspolicy för Södra Stockholms Folkhögskola Brandskyddspolicy för Södra Stockholms Folkhögskola Systematiskt Brandskyddsarbete Originalpärm Detta dokument är framtaget av Södra Stockholms Folkhögskola hösten 2010 Brandskyddspolicy Vi på Södra Stockholms

Läs mer

Systematiskt brandskyddsarbete Risknivå 2: Mellan Större grundskola

Systematiskt brandskyddsarbete Risknivå 2: Mellan Större grundskola Systematiskt brandskyddsarbete Risknivå 2: Mellan Större grundskola Följande exempel är en beskrivning av hur det systematiska brandskyddsarbetet kan se ut och dokumenteras för en större grundskola. Exemplet

Läs mer

Systematiskt brandskyddsarbete Liten Skola, Samlingslokaler, Hotell, Restaurang, mm

Systematiskt brandskyddsarbete Liten Skola, Samlingslokaler, Hotell, Restaurang, mm Systematiskt brandskyddsarbete Liten Skola, Samlingslokaler, Hotell, Restaurang, mm Följande exempel är en beskrivning av hur det systematiska brandskyddsarbetet kan se ut och verka för exempelvis en grundskola.

Läs mer

AVTRYCK. Tid, ting, minne

AVTRYCK. Tid, ting, minne AVTRYCK Tid, ting, minne AVTRYCK Tid, ting, minne Vad är historia? Historia är de människor som har levt före oss. Människor som har lämnat spår efter sig överallt. Spåren är avtryck som kan berätta om

Läs mer

Systematiskt brandskyddsarbete

Systematiskt brandskyddsarbete Systematiskt brandskyddsarbete Brand & Räddning Securitas tjänster inom brand och räddning är en trygghet för dig som ansvarar för brandskyddet i en verksamhet eller fastighet. Vi hjälper dig att effektivt

Läs mer

Systematiskt Brandskydds- Arbete

Systematiskt Brandskydds- Arbete Systematiskt Brandskydds- Arbete RÄDDNINGSTJÄNSTEN HÖGA KUSTEN- ÅDALEN Postadress: 870 80 KRAMFORS Besöksadress: KRAMFORS Järnvägsgatan 80 Telefon: 0612-80 000 Telefax: 0612-105 42 Besöksadress: HÄRNÖSAND

Läs mer

Minnesanteckningar förda vid möte med ABM-IT/tekniska gruppen Fredagen den 19 november 2004

Minnesanteckningar förda vid möte med ABM-IT/tekniska gruppen Fredagen den 19 november 2004 Minnesanteckningar förda vid möte med ABM-IT/tekniska gruppen Fredagen den 19 november 2004 Närvarande: Christian Bajomi, Länsmuseet Västernorrland Olle Burlin, Länsmuseet Västernorrland Märta Molin, ABM

Läs mer

9-3 KOMMUN BRANDSKYDD SPOLICY

9-3 KOMMUN BRANDSKYDD SPOLICY 9-3 BRANDSKYDD SPOLICY Inledning Enligt lagen om skydd mot olyckor (SFS 2003:778) ska alla ägare och nyttjanderättshavare av byggnader och anläggningar, vidta de åtgärder som behövs för att förebygga brand

Läs mer

Beskrivning. Brandskyddspolicy. BRF Lampan 1

Beskrivning. Brandskyddspolicy. BRF Lampan 1 BRF Lampan Systematiskt brandskyddsarbete Beskrivning / Brandskyddspolicy SBA-pärm, flik () Beskrivning Denna dokumentation avser brandskyddet hos BRF Lampan och omfattar fastigheterna på Åsögatan 98 och

Läs mer

RÄDDNINGS VERKET 2001 : 2

RÄDDNINGS VERKET 2001 : 2 MEDDELANDE FRÅN RÄDDNINGS VERKET 2001 : 2 SYSTEMATISKT BRANDSKYDDSARBETE Allmänna råd och kommentarer Allmänna råd och kommentarer om systematiskt brandskyddsarbete beslutade den 20 december 2001. Enligt

Läs mer

INLEDNING 7 Målsättningen med detta arbete 7 Rapportens uppläggning 7 Källor och metoder. 8

INLEDNING 7 Målsättningen med detta arbete 7 Rapportens uppläggning 7 Källor och metoder. 8 INNEHÅLL INLEDNING 7 Målsättningen med detta arbete 7 Rapportens uppläggning 7 Källor och metoder. 8 DEL 1 HISTORISK UTVECKLING Naturgeografiska förutsättningar.. 11 Inlandsisen formade landskapet 13 FÖRHISTORISK

Läs mer

BRANDSKYDDSPLAN Eudora Internationella Förskola

BRANDSKYDDSPLAN Eudora Internationella Förskola BRANDSKYDDSPLAN Eudora Internationella Förskola 1 Register Dokumentation av brandskydd 3 Brandskyddspolicy 3 Drift och underhåll 4 Ansvar och organisation 4 Kontroll och uppföljning 5 Utrymningsplan och

Läs mer

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Ungdomssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Gustav Thane, renovering och anpassning av smedja Journalnummer:

Läs mer

Systematiskt brandskyddsarbete Hög nivå

Systematiskt brandskyddsarbete Hög nivå Systematiskt brandskyddsarbete Hög nivå Denna nivå omfattar komplexa samlingslokaler t.ex. Teatrar, Köpcentra, Nöjespalats och större sjukhus, hotell och industrier med komplicerade utrymningsförhållanden

Läs mer

Nivå 2, Systematiskt brandskyddsarbete

Nivå 2, Systematiskt brandskyddsarbete Nivå 2, Systematiskt brandskyddsarbete Till denna kategori räknas objekt där kraven på det systematiska brandskyddsarbetet är högre. Många objekt i denna kategori omfattas av kraven om skriftlig redogörelse

Läs mer

Systematiskt brandskyddsarbete Mellan nivå

Systematiskt brandskyddsarbete Mellan nivå Systematiskt brandskyddsarbete Mellan nivå I mellannivån ingår byggnader, anläggningar och verksamheter med mellanstor riskbild, exempelvis; samlingslokaler, större varuhus, vårdanläggningar, större skolor,

Läs mer

Statens räddningsverks författningssamling

Statens räddningsverks författningssamling Statens räddningsverks författningssamling Utgivare: Key Hedström, Statens räddningsverk ISSN 0283-6165 Statens räddningsverks allmänna råd och kommentarer om systematiskt brandskyddsarbete Räddningstjänst

Läs mer

Vägledning i systematiskt brandskyddsarbete

Vägledning i systematiskt brandskyddsarbete Vägledning i systematiskt brandskyddsarbete Regeringsgatan 38 NK 100. 111 77 Stockholm. Tel: 08/762 90 00 www.hufvudstaden.se Förebyggande brandskydd En brand är bland det värsta som kan inträffa i en

Läs mer

Fredriksberg. Information till boende. Systematiskt Brandskyddsarbete Bilaga 2

Fredriksberg. Information till boende. Systematiskt Brandskyddsarbete Bilaga 2 Information till boende Tre av fyra brandskador inträffar i bostäder. Närmare 100 personer dör i bostadsbränder varje år, många på grund av att säkerhetsutrustning saknas. I regel är det slarv som förorsakar

Läs mer

INTRESSEFÖRKLARINGAR

INTRESSEFÖRKLARINGAR AB www.wesee.eu www.tjust.com www.tjust.eu Lars Cornell lars@wesee.eu 2009-06-06 INTRESSEFÖRKLARINGAR DELIGHTED Västerviks Museum www.vasterviksmuseum.se Museiechef Pierre Gustafsson En av museets viktigaste

Läs mer

Förorenade fastigheter hur gör man?

Förorenade fastigheter hur gör man? Förorenade fastigheter hur gör man? Förorenade fastigheter hur gör man? Storslagen natur är något som ofta förknippas med Dalarna. Kanske är det de höga bergen och djupa skogarna som gör att många trivs

Läs mer

Enkätundersökningen Digitalt kulturarv Västernorrland 2009

Enkätundersökningen Digitalt kulturarv Västernorrland 2009 Enkätundersökningen Digitalt kulturarv Västernorrland 2009 Bakgrund Enkätundersökningen har gjorts inom projektet EuropeanaLocal som administreras av samverkansorganisationen ABM Resurs. EuropeanaLocal

Läs mer

Skriftlig redogörelse av brandskyddet

Skriftlig redogörelse av brandskyddet Skriftlig redogörelse av brandskyddet RÄDDNINGSTJÄNSTEN Postadress: 551 89 Jönköping, Besöksadress: Glansgatan 7 Telefon: 036-10 70 00 Telefax: 036-71 29 44 E-post: raddning@rtj.jonkoping.se www.jonkoping.se/rtj

Läs mer

INSPEKTION AV HANTERINGEN AV ALLMÄNNA HANDLINGAR HOS NORRTÄLJE- MALSTA FÖRSAMLING

INSPEKTION AV HANTERINGEN AV ALLMÄNNA HANDLINGAR HOS NORRTÄLJE- MALSTA FÖRSAMLING STOCKHOLMS STADSARKIV LANDSARKIV FÖR STOCKHOLMS LÄN INSPEKTIONSRAPPORT SID 1 (8) 2008-12-11 DNR 9.3-15052/08 SSA 2008:9 Norrtälje-Malsta församling Att: Anne Menander INSPEKTION AV HANTERINGEN AV ALLMÄNNA

Läs mer

HUR DET KOM TILL. Vid Byalagets styrelsemöte 3 december 2001 diskuterades frågan om ett

HUR DET KOM TILL. Vid Byalagets styrelsemöte 3 december 2001 diskuterades frågan om ett HUR DET KOM TILL Vid Byalagets styrelsemöte 3 december 2001 diskuterades frågan om ett då en grupp personer sedan en tid arbetade med uppslaget om ett sådant för att kunna visa industriernas framväxt.

Läs mer

ANSVAR OCH ORGANISATION

ANSVAR OCH ORGANISATION ANSVAR OCH ORGANISATION Ansvar Ansvaret för brandskydd i byggnader och anläggningar vilar på ägare av byggnad samt nyttjanderättshavare. Om ägare och nyttjanderättshavare inte är densamme är det viktigt

Läs mer

Granskning av kommunens brandberedskap

Granskning av kommunens brandberedskap Granskning av kommunens brandberedskap Kalmar kommun Juni 2007 Pär Sturesson Stefan Wik 2 Innehållsförteckning 1. Inledning...3 2. Tillvägagångssätt...3 3. Lagar och förordningar...3 3.1 Lagen om skydd

Läs mer

En vägledning inför räddningstjänstens tillsyn

En vägledning inför räddningstjänstens tillsyn En vägledning inför räddningstjänstens tillsyn Södertörns brandförsvarsförbund Vad gör du om det brinner hos dig? Att det skulle kunna börja brinna i din anläggning är säkert något du tänkt på. Likaså

Läs mer

Verksamhetsberättelse för 2010

Verksamhetsberättelse för 2010 Verksamhetsberättelse för 2010 Helsingborg Verksamhetsberättelse för 2010 Styrelsen Ordförande Vice ordförande Kassör Ledamöter Dan Karlsson Ann-Christine Malmgren Tomas Nordström Lillebil Pettersson Åke

Läs mer

Carl von Linné 300 år

Carl von Linné 300 år Carl von Linné 300 år Foto: Tommy Westberg Lena Carlstedt, Falköping, 2007 Innehåll INNEHÅLL...2 BAKGRUND...3 MÅL...4 RESURSER...4 Freemind...5 Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik...6 Växten

Läs mer

Dessa dokument är fritt att använda, ändra och anpassa så att det passar Er verksamhet.

Dessa dokument är fritt att använda, ändra och anpassa så att det passar Er verksamhet. Exempel Förskola Följande exempel är en beskrivning av hur systematiskt brandskyddsarbete kan bedrivas på en förskola. För att uppfylla minimikravet bör en enkel dokumentation över brandskyddet sammanställas.

Läs mer

Skånes hembygdsförbund VERKSAMHETSPLAN 2010-2011

Skånes hembygdsförbund VERKSAMHETSPLAN 2010-2011 Skånes hembygdsförbund VERKSAMHETSPLAN 2010-2011 Framtidsfrågor Skånes hembygdsförbund fick av stämman 2009 i uppdrag att låta en arbetsgrupp ta fram en proposition som presenteras på stämman 2010 (se

Läs mer

1. Brands kydds policy Varför? I en brandskyddspolicy anges inriktning och övergripande mål för brandskyddsarbetet.

1. Brands kydds policy Varför? I en brandskyddspolicy anges inriktning och övergripande mål för brandskyddsarbetet. 1. Brands kydds policy I en brandskyddspolicy anges inriktning och övergripande mål för brandskyddsarbetet. Brandskyddspolicyn fastställs av ledningen och ska vara känd av alla i organisationen. Exempel

Läs mer

Vård av gotländska kulturmiljöer

Vård av gotländska kulturmiljöer ATT SÖKA STATLIGA BIDRAG FÖR Vård av gotländska kulturmiljöer På Gotland finns ett brett kulturellt arv att bevara, bruka och utveckla. Här finns till exempel kulturreservat, 60 områden utpekade som riksintressen

Läs mer

ARKEOLOGISKA ARKIVRAPPORTER FRÅN LUND, nr 394. Kv. Eskil 20, Lund. Arkeologisk förundersökning 2011. Aja Guldåker

ARKEOLOGISKA ARKIVRAPPORTER FRÅN LUND, nr 394. Kv. Eskil 20, Lund. Arkeologisk förundersökning 2011. Aja Guldåker ARKEOLOGISKA ARKIVRAPPORTER FRÅN LUND, nr 394 Kv. Eskil 20, Lund Arkeologisk förundersökning 2011 Aja Guldåker Kulturen, Lund 2011 Innehåll Inledning 2 Fornlämningsmiljö 2 Tidigare arkeologiska iakttagelser

Läs mer

Systematiskt brandskyddsarbete Medelstort objekt Hotell

Systematiskt brandskyddsarbete Medelstort objekt Hotell Systematiskt brandskyddsarbete Medelstort objekt Hotell Följande exempel är en beskrivning av hur det systematiska brandskyddsarbetet kan se ut och verka för ett hotell. Informationen under respektive

Läs mer

NYBILDNINGSGUIDE. Guide till att starta er Vi Unga-förening

NYBILDNINGSGUIDE. Guide till att starta er Vi Unga-förening NYBILDNINGSGUIDE Guide till att starta er Vi Unga-förening Hur startar vi en Vi Unga-förening? Vill du starta en egen förening eller kanske hjälpa andra att starta sin förening? Här finns all information

Läs mer

Projektplan för projektet Framtid i Access (FIA)

Projektplan för projektet Framtid i Access (FIA) Framtid i Access Projektplan Fastställd av styrgruppen 2006-11-28 Projektplan för projektet Framtid i Access (FIA) Bakgrund ABM-centrum är ett samarbetsprojekt mellan Kungl. biblioteket, Statens ljud-

Läs mer

MEDLEMSANSÖKAN SVERIGES UNGDOMSRÅD

MEDLEMSANSÖKAN SVERIGES UNGDOMSRÅD MEDLEMSANSÖKAN SVERIGES UNGDOMSRÅD LÄS DETTA INNAN NI BÖRJAR FYLLA I ANSÖKAN HUR NI FYLLER I ANSÖKAN Läs den korta texten innan varje ruta. Den förklarar varför vi behöver de uppgifter som ni fyller i.

Läs mer

Lansering av www.matvarden.se!

Lansering av www.matvarden.se! Livsmedelsstrategi för Sverige var med och påverka! För mat & dryck i Gävleborg NYHETSBREV NR 1 2015 MatVärdenvad gör vi 2015? Bra mat till fleroffentlig upphandling! Lansering av www.matvarden.se! Livsmedelsfrågan

Läs mer

Årsredovisning. Skånes hembygdsförbund

Årsredovisning. Skånes hembygdsförbund Årsredovisning för Skånes hembygdsförbund Räkenskapsåret 2008 Skånes hembygdsförbund 1(9) Styrelsen för Skånes hembygdsförbund får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2008. Förvaltningsberättelse

Läs mer

livsstil 48 hästfocus #4 2014 www.hastfocus.se Där tiden står still

livsstil 48 hästfocus #4 2014 www.hastfocus.se Där tiden står still 48 hästfocus #4 2014 Med gripande och vackra bilder vill fotografen Lars-Olof Hallberg föra vidare ett kultur-arv som håller på att dö ut. Sedan slutet på 80-talet har han besökt ett 30-tal gårdar som

Läs mer

Systematiskt brandskyddsarbete

Systematiskt brandskyddsarbete STOCKHOLMS BRANDFÖRSVAR PM SID 1 (13) Systematiskt brandskyddsarbete BAKGRUND...2 LAGSTIFTNING...2 DEN ENSKILDES SKYLDIGHETER...3 BRANDSYN HAR ERSATTS AV TILLSYN...3 INNEHÅLL SYSTEMATISKT BRANDSKYDDSARBETE...4

Läs mer

Särskilda tillsynsprojekt 2013 Metodstudie ansvarskoll tillsyns- eller bidragsobjekt?

Särskilda tillsynsprojekt 2013 Metodstudie ansvarskoll tillsyns- eller bidragsobjekt? PROMEMORIA/PM 1(9) Kontaktperson Karin Persson Miljötillsynsenheten, EBH-gruppen Särskilda tillsynsprojekt 2013 Metodstudie ansvarskoll tillsyns- eller bidragsobjekt? Denna PM utgår från ansökan om bidrag

Läs mer

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E EN I R E S S P LANDSKA UPPTÄCK LANDSKAPET SVERIGE SKÅNE ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR KURSPLAN, LGR 11 GEOGRAFI Syfte BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till

Läs mer

Intresseanmälan om att utföra arkeologiska utredningar och undersökningar i Dalarnas län under 2015

Intresseanmälan om att utföra arkeologiska utredningar och undersökningar i Dalarnas län under 2015 Intresseanmälan om att utföra arkeologiska utredningar och undersökningar i Dalarnas län under 2015 Enligt Riksantikvarieämbetets föreskrifter och allmänna råd avseende verkställigheten av 2 kap 10-13

Läs mer

som gäller Systematiskt brandskyddsarbete. Original och kompletterande handlingar finns hos

som gäller Systematiskt brandskyddsarbete. Original och kompletterande handlingar finns hos FLIK 17 Systematiskt brandskyddsarbete Under denna flik finns exempel på dokumentation som gäller Systematiskt brandskyddsarbete. Original och kompletterande handlingar finns hos brandskyddssamordnaren

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

FAQ Elektronisk inrapportering av resultat från mentalbeskrivning hund, MH.

FAQ Elektronisk inrapportering av resultat från mentalbeskrivning hund, MH. FAQ Elektronisk inrapportering av resultat från mentalbeskrivning hund, MH. Deltagarfrågor Fråga: Jag har aldrig skapat ett konto via något elektroniskt media tidigare. Hur gör jag? Svar: Se film på hur

Läs mer

VÄRDEFULLA BYGGNADER KULTURHISTORISKA KVALITETER VÄRDERAS HÖGT

VÄRDEFULLA BYGGNADER KULTURHISTORISKA KVALITETER VÄRDERAS HÖGT VÄRDEFULLA BYGGNADER KULTURHISTORISKA KVALITETER VÄRDERAS HÖGT »En klar majoritet tycker också att det är viktigt att bevara de kulturhistoriska karaktärsdragen och de är också beredda att betala mer för

Läs mer

FINNSAM-konferens i Tiveden 31 augusti 2 september

FINNSAM-konferens i Tiveden 31 augusti 2 september FINNSAM-konferens i Tiveden 31 augusti 2 september Av Jan-Erik Björk (text och foto) Fredagen den 31 augusti FINNSAM:s höstkonferens ägde denna gång rum i Tiveden. Det var nästan tio år sedan som FINNSAM

Läs mer

Kulturarvsturism och regional utveckling

Kulturarvsturism och regional utveckling 2013-03-14 Maria Agestam Den vetenskapliga definitionen: Kulturarv avser såväl materiella som immateriella uttryck. Kulturarv omfattar traditioner, språk, konstnärliga verk, historiska lämningar, arkiv-

Läs mer

POLICY OCH HANDLINGSPLAN FÖR BRANDSKYDD PÅ FRITIDSGÅRDEN VÄVAREN

POLICY OCH HANDLINGSPLAN FÖR BRANDSKYDD PÅ FRITIDSGÅRDEN VÄVAREN POLICY OCH HANDLINGSPLAN FÖR BRANDSKYDD PÅ FRITIDSGÅRDEN VÄVAREN ÅR 2011 Brandskyddsplan för Fritidsgården Vävaren Policy Vi brinner för säkerhet! Brandskyddsplanen är ett levande dokument som ständigt

Läs mer

Så byggde man förr. Mårten Sjöbeck vid ängsladan som numera finns på Fredriksdal museer och trädgårdar.

Så byggde man förr. Mårten Sjöbeck vid ängsladan som numera finns på Fredriksdal museer och trädgårdar. Så byggde man förr Mårten Sjöbeck vid ängsladan som numera finns på Fredriksdal museer och trädgårdar. Att söka i landskapet I denna handledning möter du Mårten Sjöbeck och tre av de byggnader han inventerade,

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

BRANDSKYDDSPOLICY. Antaget av kommunfullmäktige 050331 Reviderad Ks 2008-10-28 129

BRANDSKYDDSPOLICY. Antaget av kommunfullmäktige 050331 Reviderad Ks 2008-10-28 129 BRANDSKYDDSPOLICY Antaget av kommunfullmäktige 050331 Reviderad Ks 2008-10-28 129 Inledning Denna policy, ska tillämpas inom alla kommunala verksamheter i tillämpliga delar. Vissa verksamheter kan medföra

Läs mer

Tillfällig uthyrning av lokaler

Tillfällig uthyrning av lokaler Räddningstjänsten Tillfällig uthyrning av lokaler Allmänt Detta dokument gäller för lokaler som tillfälligt hyrs ut till andra ändamål än de normalt används till, t ex för övernattning, disco, fest etc.

Läs mer

Utvärdering av K-märkta fartyg

Utvärdering av K-märkta fartyg Sjöhistoriska museet Kulturarvsenheten RAPPORT Datum Utvärdering av K-märkta fartyg 1. Fartygets namn och signal Fritextsvaren är här med självklarhet olika för alla de fartyg som skickat in enkätsvaren.

Läs mer

Vanliga frågor & svar

Vanliga frågor & svar Vanliga frågor & svar Innehåll Ordlista... 2 Om Brevet... 2 Vad ska jag göra med brevet som jag fått?... 2 Motivering saknas till min fastighet, varför?... 2 Vilka har fått utskicket från Länsstyrelsen?...

Läs mer

SLÅ LÅT. Att synas. Seminarium HLF Låt Hjärtat Slå Onsdagen den 5 november 2008, Malmö Ansvarig/utbildare Jan Linné.

SLÅ LÅT. Att synas. Seminarium HLF Låt Hjärtat Slå Onsdagen den 5 november 2008, Malmö Ansvarig/utbildare Jan Linné. LÅT SLÅ LÅT SLÅ Kompetensprojekt På det mänskliga planet Projektledning: Jan Linné Ornella Nettelhed Nils Joelsson Administration: Susanne Kruuse Att synas Seminarium HLF Låt Hjärtat Slå Onsdagen den 5

Läs mer

De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand

De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand Medan nutidens socialvårdare som bäst bryr sina hjärnor med problemet åldringsvården, kan man i Bro socken allfort lyssna till en gammal sägen,

Läs mer

Naturskydd och social utveckling lagen, tolkningen, glädjen och hälsan

Naturskydd och social utveckling lagen, tolkningen, glädjen och hälsan Naturskydd och social utveckling lagen, tolkningen, glädjen och hälsan Presentation vid Ekoseminariet Nr. 5 i Tequisquiapan, Querétaro, Mexiko den 11 april 2014. Av Ann-Marie Svensson Utan en lokal tolkning

Läs mer

JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM. möten som berör och berikar

JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM. möten som berör och berikar JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM möten som berör och berikar 2 Alla tiders dagens kultur blir Erfarenheten kring vad det är att leva är nödvändig. Den hjälper oss att tolka historien och reflektera över nuet. Livets

Läs mer

Barns tidiga språk- och matematikutveckling med bilden som utgångspunkt.

Barns tidiga språk- och matematikutveckling med bilden som utgångspunkt. Barns tidiga språk- och matematikutveckling med bilden som utgångspunkt. Rapport från Förskolan Regnbågen, Emmaboda. Emmaboda 2008-2009 1 Slutrapport/utvärdering: Barns tidiga språk- och matematikutveckling

Läs mer

Kalmar Brandkårs vägledning inför tillsyn enligt

Kalmar Brandkårs vägledning inför tillsyn enligt Kalmar Brandkårs vägledning inför tillsyn enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor och Lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor Vad gör Du om det brinner hos Dig? Att det skulle kunna börja

Läs mer

Rapport av projektet Flottning och Folkliv

Rapport av projektet Flottning och Folkliv Dnr HLA 59-2010/20380 Rapport av projektet Flottning och Folkliv 2009-2010 Innehållsförteckning Syfte med projektet... 3 Projektets utformning... 3 Projektets genomförande och resultat... 4 Ekonomisk redovisning...

Läs mer

Elements, säkerhetskopiering och dina bilder

Elements, säkerhetskopiering och dina bilder Elements, säkerhetskopiering och dina bilder Mattias Karlsson Sjöberg, december 2011. Moderskeppet.se Lär dig tänka rätt och använda rätt verktyg för att säkerhetskopiering, datorbyte och hårdiskbyte.

Läs mer

BRANDSKYDDSPOLICY VID. Voxnadalens gymnasium-komvux

BRANDSKYDDSPOLICY VID. Voxnadalens gymnasium-komvux 140801 BRANDSKYDDSPOLICY VID Voxnadalens gymnasium-komvux 1. Beskrivning Denna dokumentation avser brandskyddsarbetet på Voxnadalens gymnasium-komvux i Ovanåkers kommun och omfattar skolans lokaler. 2.

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

Vill du vara en Kulturarvsskapare?

Vill du vara en Kulturarvsskapare? Vill du vara en Kulturarvsskapare? Tävling för barn och unga: Kulturarvsskaparna Sverige Berätta historien om ett föremål och dela den med hela Europa din grupp kan vinna 500 euro! HUSHÅLLSPAPPER, MOBILTELEFONER,

Läs mer

Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista

Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets landsbygdsföretagare: Namn på nominerad företagare eller grupp av företagare: Hans Wiklander Journalnummer:

Läs mer

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola Projektmaterial IT-KOMMUNIKATION - HANDIKAPPAR DET? Molkoms folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net MOLKOMS

Läs mer

Försäkring för Samfällighetsföreningar

Försäkring för Samfällighetsföreningar Försäkring för Samfällighetsföreningar Det här är en branschanpassad försäkring för samfällighetsföreningar och dess medlemmar. Försäkringen ger ett väl anpassat skydd för samfällighetsföreningar och kan

Läs mer

Policy för brandskydd. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-09, 90/13

Policy för brandskydd. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-09, 90/13 Policy för brandskydd Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-09, 90/13 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Lagstiftning, föreskrifter mm... 2 Övergripande mål... 3 Systematiskt brandskyddsarbete

Läs mer

Regler och anvisningar för Malmökretsens tävlingar Scouternas Dag och Trapperyxan / Dynggrepen.

Regler och anvisningar för Malmökretsens tävlingar Scouternas Dag och Trapperyxan / Dynggrepen. Södra Skånes Scoutdistrikt Sida 0 Regler och anvisningar för Malmökretsens tävlingar Scouternas Dag och Trapperyxan / Dynggrepen. Scouternas Dag 1 Regler och anvisningar 2 Upprättande av budget 3 Exempel

Läs mer

Kallmora bergtäkt ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:09 SÄRSKILD ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1

Kallmora bergtäkt ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:09 SÄRSKILD ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:09 SÄRSKILD ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 Kallmora bergtäkt Kallmora 1:112, Norbergs socken och kommun, Västmanland Helmut Bergold ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:09

Läs mer

Kulturutredningens betänkande

Kulturutredningens betänkande Kulturutredningens betänkande Sammanfattning på lättläst svenska Stockholm 2009 SOU 2009:16 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL RYDALS MUSEUM!

VÄLKOMMEN TILL RYDALS MUSEUM! VÄLKOMMEN TILL RYDALS MUSEUM! Kultur i tiden Upplevelsebaserat lärande Unikt industrilandskap Ditt utvidgade klassrum Gratis för förskola och grundskola i Marks kommun VI ÄR EN ARENA FÖR DIG! Vi kan erbjuda

Läs mer

REDOVISNING AV SCOUTVERKSAMHET i patrull, avdelning, och kår. Så här gör ni! Illustration: Magnus Frederiksen

REDOVISNING AV SCOUTVERKSAMHET i patrull, avdelning, och kår. Så här gör ni! Illustration: Magnus Frederiksen REDOVISNING AV SCOUTVERKSAMHET i patrull, avdelning, och kår 2008 Så här gör ni! Illustration: Magnus Frederiksen Vad är en lokalavdelning? Ungdomsstyrelsen* använder sig av begreppet lokalavdelning för

Läs mer

VÄXJÖ TINGSRÄTT SLUTLIGT BESLUT Mål nr M 433O-10 Miljödomstolen 2010-12-29 meddelat i Växjö

VÄXJÖ TINGSRÄTT SLUTLIGT BESLUT Mål nr M 433O-10 Miljödomstolen 2010-12-29 meddelat i Växjö Copyright (c) Lex Press AB VÄXJÖ TINGSRÄTT SLUTLIGT BESLUT Mål nr M 433O-10 Miljödomstolen 2010-12-29 meddelat i Växjö Sid 1 (4) KLAGANDE 1. BE 2. MOTPART Länsstyrelsen i Jönköpings län 551 86 Jönköping

Läs mer