Miljödriven tillväxt inom näringslivet i Skåne. Gröna miljoner den outnyttjade potentialen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Miljödriven tillväxt inom näringslivet i Skåne. Gröna miljoner den outnyttjade potentialen"

Transkript

1 Miljödriven tillväxt inom näringslivet i Skåne Gröna miljoner den outnyttjade potentialen 1

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING sida Inledning 3 Sammanfattning 4 Bakgrund till uppdraget 6 Prioriteringar och avgränsningar 6 Tidigare studier 8 Intervjuer 10 Enkät 10 Miljömarknad i förändring 10 Tillväxtpolitik med miljöinriktning 12 Två grundstrategier 16 Exportstrategin 16 Importstrategin 18 Iakttagelser och slutsatser 19 En möjlig målbild för regionen på 5 års sikt 22 Förslag till åtgärder 24 Bilagor 28 2

3 INLEDNING Hur kan man skapa tillväxtmöjligheter för det skånska näringslivet och samtidigt förbättra förutsättningarna att nå miljömålen? Denna studie presenterar strategier och förslag på åtgärder. Studien omfattar produkter, tjänster, systemlösningar och FoU. Skåne har av regeringen utsetts till pilotlän för att miljöperspektivet ska stärkas i det regionala tillväxtarbetet och denna studie är en del av det arbetet. Studien fokuserar på två aktuella områden: livsmedel och energieffektiva produkter och tjänster. Skåne har i ett europeiskt perspektiv stor attraktionskraft inom båda områdena. Öresundssamarbetet, där Danmark och Sverige kompletterar varandra, stärker den attraktionen. Ett internationellt samförstånd ligger som grund för flera av miljömålen vilket både innebär en möjlighet och en risk. Den skånska konkurrenskraften på miljömarknaden kan snabbt minska i förhållande till andra regioner eller länder. Samtidigt finns en stor marknadspotential till exempel när samtliga världens länder ska finna sätt att minska utsläppen av växthusgaser samtidigt som efterfrågan på energi ökar. Ett långsiktigt och för omvärlden känt miljömålsarbete kan också attrahera ytterligare kompetens och miljödrivna företag till regionen. För att nå en ökad och hållbar regional tillväxt måste emellertid samverkan mellan näringsliv, offentlig sektor och universitet/högskolor öka. Arbetet med denna studie har letts av en styrgrupp bestående av Maria Lindegren och Johanna Pivén, Länsstyrelsen i Skåne, Katarina Pelin, Region Skåne samt Karl-Erik Grevendahl, Sustainable Business Hub. Till vår hjälp har vi haft Mikael Edelstam, Miljöstrategi AB och Christer Dahlskog, Dahlskog Kommunicera AB. Studien har finansierats av Naturvårdsverket inom ramen för pilotlänsprojektet. Nu går vi in i nästa fas med marknadsutveckling och tillväxtskapande insatser och lägger därmed grunden till det kommande tillväxtprogrammet. Du är välkommen att delta i detta arbete! Skåne i juli 2002 Region Skåne Sustainable Business Hub Katarina Pelin Karl-Erik Grevendahl Länsstyrelsen i Skåne Länsstyrelsen i Skåne Maria Lindegren 3 Johanna Pivén

4 SAMMANFATTNING Denna studie har valt att fokusera på miljödriven tillväxt inom de skånska styrkeområdena livsmedel respektive energi och klimateffektiva produkter och tjänster. Inom dessa områden går det att hitta en kombination av kommersiella, politiska och forskningsmässiga drivkrafter som gör utvecklingen dynamisk. Förenklat finns följande styrkor och fördelar: Starkt samhällsstöd för förändring. Stor slutmarknad och exportpotential. Tydligt behov av miljöutveckling. Skåne nationellt centrum för produktion av livsmedel. Efterfrågan bland konsumenter (livsmedel) och professionella kunder (energi/klimat). Akademisk kompetens i regionen. Företagskompetens i regionen. Många aktörer i regionen. Demonstrationsprojekt finns. Målet är att på sikt öka tillväxten inom dessa områden samtidigt som miljön gynnas. För att skapa dynamik vill studien bidra till att skapa kompetenskluster inom områdena. Klustret bör innefatta företag, akademisk spetskompetens, aktörer inom offentlig sektor, kunder, finansiärer och fristående nätverk. Studien ser tillväxtmöjligheter inom fler områden än som traditionellt brukar kallas för miljöteknik och omfattar produkter, tjänster eller systemlösningar som ger minskad miljöpåverkan eller ökad miljöanpassning. Alltså produkter, tjänster eller system där miljöprestandan är en viktig del av värdet och/eller en del av säljargumentet eller erbjudandet till kund. Det kan handla både om att detta värde finns inbyggt i det kunden köper, och att företaget har ett miljöarbete som indirekt betyder mycket för kundens val av leverantör. Utöver ordinarie miljösatsningar i regionen behövs två kompletterande strategier för att skapa tillväxt inom miljöområdet: Genom export av nya eller befintliga system, produkter och tjänster skapa tillväxt i regionen (exportstrategin). Genom import till regionen av kompetens, verksamheter och företag på miljöområdet skapa ökad tillväxt och sysselsättning i regionen (importstrategin). En genomgång av styrkor och svagheter i regionen vad gäller attityder och resurser på området miljö och tillväxt visar att Skåne har en stor outnyttjad potential. Projekt realiseras inte eftersom idéerna, diskussionen, affärstänkandet, samordningen och drivkraften saknas. En målbild för 2007 skissas. Avslutningsvis presenteras ett antal åtgärdsförslag: Stimulans av skånsk diskussion kring miljö som tillväxt- och konkurrensmedel genom högnivåmöten, seminarieturnéer och ledarskapsutveckling. Åtgärder för stimulera hemmamarknaden genom att ta fram en miljökompetenskatalog, kommunerna genomför tävlingar vid markupplåtelse för att påskynda demonstrationsprojekt, höja miljökraven i upphandling och använda miljömålsarbetet för att stimulera marknaden. Gradera upp skånsk attraktivitet på miljöområdet genom interaktiv presentation av den skånska miljömarknaden, skapa en web-plats med GISapplikation med energiföreteelser i Skåne, upprätta ett early-warning-system till skånska företag inför nationella eller internationella teknikupphandlingar och tävlingar, skapa en resurspool med kompetens kring marknadsanalys, varumärkesbyggande och miljömarknadsföring. Affärsinriktat relationsbyggande och andra exportstödjande åtgärder genom nätverk av studiebesöksmål, strategi för analys och bevakning av behoven på några prioriterade exportmarknader samt studieresor till några prioriterade marknader för att förstå behoven och skapa kontakter. Initiera konkreta större satsningar som sätter Skåne på miljömarknadskartan som exempelvis ett energiinstitut för hållbar utveckling, en satsning på modern ekologisk mat med hög förädlingsgrad och ett prestige- och utvecklingsprojekt för hållbar 4

5 utveckling, eventuellt i anslutning till Västra Hamnen i Malmö. Intressanta exportmarknader är Nederländerna, Tyskland, Polen och på längre sikt Kina och Japan. Förslagen ska leda till: Stärkt diskussion och idéutveckling kring tillväxt och miljö Utveckling av demonstrationsprojekt och pilotprojekt Ökat politiskt intresse och stöd från statlig nivå Ökad finansiering till FoU-resurser på skånska universitet och i skånska företag Nya internationella företagsetableringar och ett nystartade småföretag Ökad export för skånska företag Ökat handelsutbyte Stärkt skånsk konkurrenskraft Eftersom en del av förslagen kräver betydande kraftsamling, behövs en kärngrupp av personer i ledande befattning som står bakom och aktivt driver frågorna för att det ska finnas förutsättningar att lyckas. Initiativ till detta bör förmodligen komma från politiskt håll, medan stora delar av aktiviteten bör ske bland företag och institutioner. 5

6 BAKGRUND TILL UPPDRAGET Den svenska riksdagen har satt upp femton övergripande miljömål som ska nås inom en generation. Målen ska brytas ner regionalt för att kunna bedöma vilka insatser som är nödvändiga för att uppnå målen. Avsikten är att miljömål och tillväxt ska kunna samverka. I syfte att integrera miljö i det regionala tillväxtarbetet har tre pilotlän utsetts: Skåne, Dalarna och Västerbotten. Pilotlänen ska tillsammans med Naturvårdsverket utveckla metoder för hur det ekologiska hållbarhetsperspektivet kan införlivas dels i processen med tillväxtavtalen, dels i olika åtgärdsprogram. De långsiktiga målen med pilotlänen är att skapa ett större lokalt och regionalt engagemang för hur vi formar en hållbar tillväxt miljö blir en integrerad del i det regionalekonomiska arbetet för en hållbar samhällsutveckling (För ytterligare bakgrund kring miljömål och pilotlän, se bilaga 1) Samhället kommer under de närmaste decennierna att sätta in stora resurser för att ställa om till hållbarhet. Omställningen kommer att slå igenom på nästan alla samhällsområden, direkt eller indirekt. Detta kräver en diskussion om hur miljöanpassning och tillväxt som mål interagerar, men kunskapsunderlaget är begränsat. PRIORITERINGAR OCH AVGRÄNSNINGAR En viktig utgångspunkt för studien har varit att bidraga med nytänkande kring frågorna, vilket i kombination med de tidigare beskrivna frågeställningarna har lett fram till ett antal val. Studien fokuserar på kopplingen mellan miljömålen och tillväxt i Skåne. Den bör bland annat tjäna som underlag för det kommande regionala tillväxtprogrammet och för det handlingsprogram som tas fram för de nya skånska miljömålen. Samtidigt kan vissa av förslagen genomföras separat. När studien genomförts har följande bidragit till val av fokus och avgränsningar: Tillväxten och Skånes geografi följer inte samma avgränsningar Export/import påverkar var tillväxt respektive miljöförbättringar uppkommer Måluppfyllelse och tillväxt är i flera fall helt beroende av okända faktorer Extremt komplexa samband Aktörernas prioriteringar är svåra att förutse Miljömål och tillväxt följer inte samma avgränsningar Strategierna för att nå miljömålen påverkas av ideologiska värderingar i samhällsutvecklingen Kopplingen mellan miljömålen, miljösatsningar och tillväxt kan göras på en rad sätt. Denna studie har därför avgränsats enligt nedan. Tillväxt primär utgångspunkt Studien har valt tillväxt som primär utgångspunkt för hur arbetet har strukturerats. Avgränsningar som är relevanta för tillväxttänkande har använts. Fokus har då legat på tillväxt med högre miljöprestanda än dagens verksamheter. Studien har valt att lyfta fram ett internationellt perspektiv. Syftet är att generera tillväxt i form av lönsamhet/ekonomisk aktivitet eller sysselsättning till Skåne, oavsett om det blir ett nollsummespel på svensk eller global nivå. Den relativa konkurrenskraften för Skåne är i fokus. Privat näringsliv Studien fokuserar på tillväxtpotentialen i näringslivet. Orsaken är att marknadslösningar bedömts som en stark och stabil trend på miljöområdet, där potentialen för hållbar tillväxt är stor och till viktiga delar oexploaterad. Två sektorer fokuserade Studien har valt att begränsa arbetet till ett par sektorer energi och livsmedel. Dessa har stor betydelse för arbetet med att nå flera av de nationella miljömålen, t ex Begränsad klimatpåverkan, Giftfri miljö, Ingen övergödning, Grundvatten av god kvalitet, Ett rikt odlingslandskap, God bebyggd miljö m fl. De valda sektorerna kombinerar några av de miljömål som har störst relevans för Skåne, samtidigt som de innehåller skånska verksamheter med tillväxtpotential. Alla produkter, tjänster och system, inte bara traditionell miljöteknik Studien har inte varit ute efter att belysa endast sådana produkter, tjänster eller system som traditionellt ingår i miljöteknikbegreppet. Studien har istället i första hand strävat efter att bredda begreppet, och omfattar alltså produkter, tjänster eller systemlösningar utanför det traditionella miljöteknikområdet, men som ger minskad miljöpåverkan/ökad miljöanpassning. Alltså produkter, tjänster eller system inom alla sektorer där miljöprestandan är en viktig del av värdet och/ eller en del av säljargumentet/erbjudandet till kund. Det kan handla både om att detta värde finns inbyggt i det kunden köper, och att företaget har ett miljöarbete som indirekt betyder mycket för kundens val av leverantör. Exempel inom energisektorn är: effektivare energianvändning, förnybara energikällor, minskade utsläpp från energianvändning, bättre kontroll/ 6

7 uppföljning på miljöaspekter av produkten/ tjänsten, ny mer miljöanpassad teknik, påbyggnadsvärden eller tilläggstjänster med miljöinriktning kopplade till energiaffären, certifierat miljöledningssystem, nya systemlösningar, kunskapsöverföring m.m. Exempel inom livsmedel är: ekologiskt odlade produkter, förädlade produkter med miljöhänsyn i förädlingskedjan, varumärken som byggs med miljöprofil, certifierade miljöledningssystem, produkter som av konsumenten upplevs miljö/ hälsoriktiga, lantbruk eller produktionsanläggningar med särskild miljöhänsyn eller miljöanpassad delverksamhet m.m. Miljö integreras alltmer som en aspekt på flertalet produkter och tjänster, och blir samtidigt en kompletterande kvalitetsfaktor vid försäljning. Att samtidigt begränsa tillväxttänkandet till en smal sektor med teknik inriktad på specifika områden blir en gammaldags och alltför snäv väg att söka tillväxt och miljöförbättringar. Samtal om miljö som kvalitets-, konkurrens- och säljaspekt Studien bygger till stor del på samtal med relevanta aktörer på området. Detta för att kunna bedöma engagemang, kompetens, och insatsbehov i direkt kontakt med de aktörer som kan ha potential att påverka tillväxten i näringslivet. Fokus har varit att hitta konkreta åtgärder som kan vara stimulerande och möjliga att genomföra för att öka dynamiken i det skånska arbetet med tillväxtoch miljöfrågor, snarare än någon heltäckande plan eller statistisk grund för prioritering av åtgärderna. Sammanfattningsvis har studien fokuserat på Tillväxt som primär utgångspunkt och miljömålen som sekundär utgångspunkt Funktionella tillväxtavgränsningar istället för geografiska enheter Tillväxtpotential i privat näringsliv Två relativt väl avgränsade sektorer, livsmedel och energi Alla produkter, tjänster och system, inte bara traditionell miljöteknik Samtal med aktörerna som viktig utgångspunkt för slutsatser och rekommendationer Metoden har varit att översiktligt gå igenom ett mindre urval av befintliga utredningar med tydlig bäring på frågeställningen, att utifrån ett antal idéer diskutera med utvalda personer, att skicka ut en enkät till ett litet antal företag, samt att förädla detta genom diskussioner i styrgruppen. Studien är kvalitativ, inte kvantitativ. 7

8 TIDIGARE STUDIER Det råder en generell brist på kunskapsunderlag kring kopplingen mellan miljö och tillväxt. Följande studier har dock utgjort ett viktigt bakgrundsmaterial till det arbete som genomförts och till de slutsatser som sedan dragits. Kartläggning av svenska miljöanpassade produkter inom livsmedelsbranschen Studien finansierades av Miljöteknikdelegationen och genomfördes av personal på Planering och miljö, Region Skåne. Skåne fick i undersökningen representera det livsmedelsproducerande Sverige. Livsmedelsbranschen indelades i nio branschområden som valdes med utgångspunkt från att de ansetts utgöra en betydande del av livsmedelsbranschens miljöpåverkan samt att de förmodats innehålla betydande miljösatsningar. För identifiering av miljöanpassade produkter användes miljömärkningar, miljörelevanta branschstandarder samt egenformulerade miljörelaterade urvalskriterier. Sammantaget kartlades strax under 3000 miljöanpassade produkter fördelade på ca 600 företag. I antal produkter var Förädlade livsmedel överlägset störst (2450 produkter) tack vare KRAVmärkningens stora genomslag. Områdena Gödningsmedel och återföring av näringsämnen (300 produkter) och Bekämpningsmedel (120 produkter) visade också ansenliga produktantal. Antalet identifierade miljöföretag i Skåne exklusive KRAV-företag uppgick till 23 stycken, som tillhandahöll strax under 140 miljöanpassade produkter. Av dessa ansvarade två företag som säljer biologiska bekämpningsmedel för 85 stycken. I analysen konstaterar författarna att: Trots att Skåne är det landskap med störst livsmedelsproduktion i Sverige, ser det relativt tunnsått ut när det gäller utbudet av miljöanpassade produkter. Bortser man från företagen med KRAV-märkta produkter blir antalet företag med miljöanpassade alternativ väldigt blygsamt. Även ur ett internationellt perspektiv ligger Sverige en bit efter när det gäller miljösatsningar på flera områden inom livsmedelsbranschen. Det är tydligt att acceptansen och efterfrågan på miljöanpassade produkter inom den svenska livsmedelsbranschen är relativt låg i jämförelse med andra europeiska länder. Intervjuer med tio av företagen kring exporthinder gav bilden att sådana hinder är mycket individuella. Författarna drar slutsatsen att exportsatsningar och marknadsstimulerande åtgärder generellt bör vara inriktade på välavgränsade företagskluster för att ha en möjlighet att nå resultat. Rapporten föreslår klusterbildning kring fyra områden baserat på en kombination av rapportens resultat och en analys av livsmedelssektorns miljöproblem. De fyra områdena är: Infrastruktur och behandlingsmetoder för miljöanpassat utnyttjande av biologiskt avfall, Miljöanpassad skadebekämpning, Lantbruksmaskiner samt Förädlade livsmedel. Exportmarknaden för ekologiska livsmedel Studien finansierades av Miljöteknikdelegationen och genomfördes av Ekologiskt Marknadscentrum, Skåne. Tidigare studier har visat att i 8 av 18 studerade europeiska länder karaktäriseras marknaden för ekologiska livsmedel av stark efterfrågan bland konsumenter. Dessa länder är Danmark, Tyskland, England, Sverige, Schweiz, Österrike, Norge och Italien. De tre första har valts ut för vidare granskning. Danmark och Tyskland har haft ett tidigt och stort statligt och privat engagemang för ekologisk odling som drivit på utvecklingen, medan livsmedelsskandaler utgör en stark drivkraft i England. Världsmarknaden för ekologiska livsmedel uppskattades till ca 20 miljarder kronor år 2000, varav knappt hälften såldes i Västeuropa. Det intressanta är tillväxttakten. Euromonitor och ITC ger följande siffror i miljoner USD för tillväxten av butiksförsäljning av ekologiska livsmedel i några europeiska länder Land % tillväxt Belgien Danmark ,5 Holland Frankrike Italien Schweiz Storbritannien >1 Sverige >2 Tyskland ,75 Österrike ,5 Andel % all livsmedels försäljning I rapporten beskrivs olika strategier för att ta sig in med produkter på den ekologiska livsmedelsmarknaden. Det finns också en genomgång av marknaden i Tyskland, Danmark och Storbritannien. Denna sorts kunskap behöver fördjupas och analyseras inför eventuella utvecklings- och exportsatsningar inom livsmedelsindustrin. 8

9 Öresund Food Excellence Inom ramen för marknadsföring av livsmedelsindustrin i Öresundsregionen har Öresund Food Excellence tagit fram ett visst material om ekologisk odling och marknaden för ekologiska livsmedel. Ett utdrag illustrerar drivkrafterna bakom och tillväxtpotentialen inom sektorn: Main factors driving the market are 1 : general concern about the application of new technology in food production and opposition to GMO ethical objections to food production methods concern about the environment concern about own safety and health perception that organic products are tastier sentimental attachment to the land greater willingnes of retail chains to service the market government support schemes Organic food markets and per capita spending, Market 1997 mill. $ 1999 mill. $ 2000 mill. $ Per capita $ United States 4,200 6,000 8, Japan 1,000 2,000 2, Germany 1,800 2,500 2, France 720 1,000 1, United Kingdom Netherlands Switzerland 350 n.a Denmark 300 n.a Sweden Italy 750 n.a. 1, Austria There are large differences between the countries and the share of organic food and drink products. Market share, organic products, Country Market share, organic, % United States 1.5 EU 15 (average) 1.8 Germany 1.4 Austria 2-3 The Öresund region 2-3 United Kingdom and France 0.5 The market share of organic products differs greatly depending on product. In the Öresund region, dairy products, cereals and vegetables hold strong market shares. Energikluster i Skåne Rapporten Energikluster i Skåne, utförd av EcoView, är en förstudie med syfte att kartlägga Skåneregionens energikluster med särskilt beaktande av inom regionen pågående forskning, bransch, näringslivsstruktur och marknad på energiområdet. Rapporten vill också kartlägga status och komparativa styrkor och svagheter inom energiområdet och de klusterbildningar som beskrivs. Inom Skåneregionen finns spetskompetens inom biobränsleförädling, förbränning, energiomvandlingsteknik, energihushållning och artificiell fotosyntes. Dessutom finns ett antal kluster med fokus som inte utgörs av teknisk specialisering, utan av en samling aktörer kring ett helt energislag eller en viss problemställning. Dessa kluster är inriktade på biogas, fasta bränslen från åkermark, byggande och fukt/värme/energieffektivisering, samt systemfrågor kring energi och miljö. Skåne med LTH i spetsen pekas ut som ett kompetenscentrum för forskning inom energiområdet, med verksamhet inom i stort sett samtliga prioriterade områden. Men den bild som tonar fram av dagens samspel mellan FoU och näringsliv är splittrad. Resultatet av tekniköverföring som leder till marknadsintroduktion, särskilt med lokalt/ regionalt perspektiv, är dåligt. Energiforskningen i regionen befinner sig på vissa områden på mycket hög nivå, men det råder mycket stor eftersläpning i tillämpning av befintlig kunskap, både nationellt och regionalt. På regional nivå behövs nya former för ömsesidiga problem- och tekniköverföringsmekanismer. Detta måste redan initialt ske med sikte på att utveckla komparativa fördelar för Sverige inom ett större näringspolitiskt perspektiv. Flera aktörer pekar på behovet av planering och målinriktat agerande i politiska sammanhang. I regionalt perspektiv har energifrågan ingen självklar huvudman. Rapportens huvudförslag är ett regionalt energiinstitut som positioneras som aktör mellan forskningsmiljön och energimarknaden, med fokus på system-, funktions-, applikations- och koncepttänkande. Organisationen föreslås ha en i huvudsak virtuell och projektbaserad struktur. Förslag till roll och inriktning finns i rapporten. Øresund Environment Inom ramen för Øresund Science Region arbetar Øresund Environment med miljöfrågor. Syftet är att skapa en arena för samarbete mellan forskning, företag och myndigheter med målsättningen att utveckla regionens näringsliv, bidra till integration i hela Öresundsregionen samt att öka ansträngningarna för att åstadkomma en hållbar utveckling. Under uppbyggnadsperioden av Øresund Environment pekade Environment Task Force Øresund ut ett antal områden som prioriterade där det finns en stark kompetens i regionen och därmed 9

10 potential för utveckling. De områden som pekas ut som prioriterade och för vilka strategier håller på att utvecklas är livsmedel, miljöteknik, byggande, miljökonsulting, turism och trafik/luftföroreningar. Med tanke på den internationella konkurrens som råder på dessa områden bör granskningen och prioriteringen göras betydligt hårdare för att kunna fungera som styrmedel för satsningar. Den kompetens som presenteras på flera av områdena är inte tillräcklig för att få en ledande roll utan mycket stora satsningar. (För utförligare presentation av förslagen på satsningsområden se bilaga 3.) INTERVJUER En viktig del av arbetet har varit att träffa personer med överblick och kunskap i anslutning till den övergripande frågeställningen om tillväxt och miljö. Följande personer/organisationer har intervjuats: Nils-Eric Svensson, Region Skånes näringslivsenhet Svend Holst-Nielsen, Stephan Müchler, Per Tryding, Sydsvenska Industri och Handelskammaren Lennart Fredenberg, Maria Sunér, Sydkraft Ulf Åberg, Region Skåne Inward Investment Carl Foung, Internationella Miljöinstitutet Per Quistbäck, Energikontoret i Lund Rolf Bjerndell, Skånemejerier Tommy Åhlander, Krinova Hans Henecke, Region Skånes näringslivsenhet Arne Elmroth, Lunds Universitet Rolf-Axel Nordström,Ängavallens Gård Per-Olof Nilsson, Thorn Lighting Gunilla Andersson, Ekologiskt Marknadscentrum Intervjuerna har varit värdefulla när det gäller att ge en bild av hur olika aktörer ser på miljöfrågorna i ett marknadsperspektiv. ENKÄT Som komplement till intervjuerna har en enkät skickats ut till ett mindre antal företag inom sektorerna livsmedel respektive energi. Svarsfrekvensen har varit låg, varför inga tydliga slutsatser kan dras från det erhållna materialet. Enkäten bör används igen i ett bredare utskick för att ge mer information om dagens situation och företagens engagemang, behov och syn på regionens möjligheter MILJÖMARKNAD I FÖRÄNDRING Den grundläggande tesen i denna studie är att samhället under de närmaste decennierna kommer att satsa stora resurser på att ställa om till hållbarhet. Omställningen kommer att slå igenom på nästan alla samhällsområden, direkt eller indirekt. Det kommer att innebära stora förändringar av vilka krav marknaden kommer att ställa och därmed motsvarande affärsmöjligheter för de aktörer som förstår att avläsa denna process och ta fram tjänster, produkter och system i linje med de nya kraven. Eftersom näringslivets miljöarbete till stor del hittills har fokuserats på riskreducering, effektivare resursanvändning samt ordning och reda finns redan idag en potential till utveckling av nya erbjudanden på en lång rad områden. Som vanligt gäller det att veta vilka områden och vilka erbjudanden, d.v.s. helt enkelt att bättre förstå marknaden. De företag som lyckas med detta får försteg på en marknad värd många tusen miljarder kronor per år de närmaste decennierna. Två övergripande processer är viktiga när man mot bakgrund av samhällsomställningen och dess påverkan på marknaden söker efter kopplingar mellan tillväxt i näringslivet och miljö. Behov av ändrat fokus för miljöarbetet Den första delprocessen är att miljöarbetet inom näringslivet har mognat. Inom stora delar av svenskt näringsliv är de tidigare aktuella problemen nu hyfsat hanterade men arbetet forstätter för att på marginalen förbättra situationen. En lång rad verktyg för att driva miljöarbetet har etablerats miljörevision, standardiserade miljöledningssystem, checklistor för produktutveckling, rapporteringsrutiner etc. Mycket återstår naturligtvis att förbättra, men tillväxtpotentialen finns knappast i marginalförbättringar av detta arbete som huvudsakligen har en defensiv karaktär. Snarare behövs nytänkande med mer strukturell inriktning för att gå in i ett offensivt arbete där man hittar tillväxtpotentialen i miljö- och hållbarhetsfrågor. (Enkäten finns redovisad i bilaga 4). 10

11 Enkelt kan inriktningen på företagens arbete illustreras av följande bild. Marknadsutveckling Kundbehovsanalyser, konceptutveckling, affärsmöjligheter, nya produkter, spetsprojekt, marknadskommunikation, profilering etc Marknadsfokus Internt fokus Försäkringar Kvalitetssäkring, certifiering, kunskapsuppbyggnad, miljöledningssystem, krav på underleverantörer, etc Offensivt Defensivt Resursbesparingar Transportoptimering, energieffektivisering, avfallshantering etc Tre huvudinriktningar på företagens arbete kan inbegripas i de tre begreppen försäkringar, resurseffektivisering och marknadsutveckling. Under de senaste tjugo åren har företagen kommit långt i arbetet med att hitta försäkringar, d.v.s. verktyg eller former för miljöarbetet som minskar risken för misstag eller olyckor. Exempel på detta är miljörevision, certifierade miljöledningssystem, interna databaser och rutiner för kontroll, konsensuslistor på farliga ämnen, riktlinjer för miljörapportering etc. Fortfarande finns naturligtvis problem, men arbetet med detta utvecklas hela tiden både vad gäller att utveckla befintliga verktyg och att hitta nya, effektivare verktyg. Här sker också en annan förnyelse, exempelvis när etik och sociala frågor börjar integreras som en del i den större helheten hållbarhet. Arbetet med försäkringar drivs av ett behov av att minska risken i verksamheten. Inriktningen är huvudsakligen defensiv och internt fokuserad. Resurseffektivisering har också utvecklats under lång tid, t ex i form av minskat antal insatsämnen i processindustri, ökad fyllningsgrad i lastbilar, energieffektiviseringsåtgärder, materialsnåla konstruktioner m m. Arbetet med resurseffektivisering drivs ofta av potentialen för kostnadsbesparingar. Inriktningen är huvudsakligen defensiv och internt fokuserad. Marknadsutveckling har många branscher haft svårare att ta till sig. De sektorer eller företag som kommit längst är ofta de som varit utsatta för långvarig kritik från myndigheter eller miljöorganisationer, eller är konsumentnära. Exempel är massaindustrin respektive dagligvaruhandeln. Satsningar inom marknadsutveckling drivs i första hand av möjligheten att öka konkurrenskraft i form av lönsamhet, marknadsandelar eller andra mätetal. Inriktningen är huvudsakligen offensiv och extern fokuserad. I ett sammanhang där tillväxt och miljö ska kombineras är det i marknadsutveckling som den stora potentialen finns. Ökat fokus på marknadslösningar Den andra delprocessen är att samhället generellt har flyttat tyngdpunkten från politiska lösningar i riktning mot marknadslösningar. När det gäller miljöfrågorna i näringslivet betyder detta att lagar och regler fått en relativt sett mindre betydelse som pådrivande faktor, och att marknads- och kundinriktningen blivit central för den fortsatta utvecklingen. Inom vissa branscher är den förändringsprocessen igång. Det är här som den stora potentialen finns just när det gäller tillväxt. Denna utveckling betyder bland annat att den arbetsinriktning och bemanning som miljöfrågorna har haft under senaste 5-25 åren börjat bli otillräcklig. Fackkompetens inom miljöområdet behöver nu kompletteras med kompetens inriktad på management, marknadsanalys och marknadsutveckling, varumärkesbyggande, produktkvalitet och produktutveckling. Det är genom insatser på dessa områden som den relativt sett starkaste tillväxtpotentialen finns och som företag kan skaffa sig konkurrensfördelar av nytt slag. Dessa två förändringsprocesser ger nya förutsättningar för miljöarbetet i näringslivet. Fokus behöver flyttas från defensiva, internt fokuserade strategier och åtgärder, till offensiva, externt fokuserade strategier och åtgärder. Detta innebär behov av fler kompetenser och ny kunskap om företagen ska kunna utnyttja den nya spelplanen som miljömarknaden utgör. Miljöbegreppet måste flyttas från miljöarenan till marknadsarenan. Företagets arbete med miljöfrågor kan inte längre avgränsas till att styras av sakfrågorna indelat efter miljöfrågornas logik, utan måste istället hanteras efter företagens tillväxt- och marknadslogik, med fokus på kundbehov och marknadsutveckling. Miljöexperterna måste släppa ansvar till andra funktioner i företaget och dessa måste tillämpa sina kunskaper på en ny arena. Nackdelen är att sakfrågorna och miljökunnandet kan hamna i bakgrunden. Fördelen är att det som är företagandets fokus utveckling, affärsmöjligheter, marknadstänkande, konkurrenskraft hamnar i centrum. Därmed engageras helt nya krafter i miljöarbetet. 11

12 TILLVÄXTPOLITIK MED MILJÖINRIKTNING Den aktuella tillväxtdiskursen har fört fram en syn på hur olika aktörer kan samverka för att komplettera varandra. Modellen kallas ofta Triple Helix. Samtidigt ökar fokus på att arbeta med regionala styrkeområden där en grupp av aktörer kluster - med samma eller kompletterande inriktingar kan samverka och på det sättet öka möjligheterna till framgång. Triple Helix och kluster är grundtankar i denna rapport. Triple Helix som strategisk modell Samverkansmodellen Triple Helix dominerar idag tankegångarna kring hur man ska utnyttja samhällets olika aktörer och kompetenser. Modellen innebär enkelt uttryckt en samverkan mellan offentlig sektor, företag och universitet/ högskolor. Triple Helix-modellen kommer till uttryck bland annat i satsningen på Kompetenscenter en form av forskningssamarbete mellan högskola och företag. En grundtanke är att utveckla högskolan som forskningsresurs för näringslivet. På detta sätt förstärks länken mellan högskolans forskning och företagens FoU som är särskilt betydelsefull i uppbyggnaden av innovationssystem i Sverige. Fem centrum inom energiområdet finansieras av Energimyndigheten. Vinnova samverkar med Energimyndigheten i genomförandet av programmet. Forskningsverksamheten utvecklas och finansieras etappvis genom avtal mellan en högskola, ett antal företag och Vinnova eller Energimyndigheten. Inför beslut om en ny etapp utvärderas centrumen med hjälp av internationell expertis. Eftersom kompetenscentrum är den form som statliga myndigheter har valt för att stimulera dynamiken i innovationssystem och samverkan mellan olika aktörer kan det vara intressant att titta på vilka framgångskriterier som definierats för dessa center. De nedan angivna kriterierna utformades av NUTEK Ett framgångsrikt kompetenscentrum: erbjuder näringslivet en attraktiv och koncentrerad forskningsmiljö för samverkan, problemlösning och långsiktig kompetensutveckling. Centrumet har en tydlig hemvist inom den avtalsslutande högskolan. har ett uthålligt deltagande från näringslivet i ledning, genomförande och finansiering av ett forskningsprogram av gemensamt intresse och attraherar insatser från näringslivsintressenter av minst samma omfattning som NUTEKs finansiering har en tydlig kompetensprofil inom vilken centrumet är internationellt konkurrenskraftigt och förmår att anpassa och stärka den med hänsyn till intressenternas behov och den tekniskvetenskapliga utvecklingen förnyar och utökar sin intressentkrets inom näringslivet i Sverige (inklusive mindre och medelstora företag) är väl förankrat inom högskolan och högskolans egna insatser i form av basorganisation och andra resurser för centrumets verksamhet ökar successivt under centrets utveckling utmärks av ömsesidig personrörlighet mellan högskolans och företagens FoU-miljöer genom att forskarstuderande och forskare inom högskolan bedriver forskning i aktivt samarbete med och inom företag FoU-personal från företagen är verksam inom centrumets högskolemiljö samverkar med högskolans grund- och forskarutbildningsinsatser har ökande extern finansiering för verksamheter som stärker centrumets kompetensprofil och - bas åstadkommer resultat som företagen har nytta av och som leder till vetenskaplig meritering (doktors-/lic.examina, publicering i internationella tidskrifter m m) samverkar med andra forskargrupper och forskningsinstitutioner och har ett ökande inslag av internationellt, särskilt europeiskt forskningssamarbete i linje med näringslivsintressenternas önskemål. Triple Helix-modellen är också grunden för klustertänkandet, d v s att inom en region hitta grupper av aktörer som har kompetens och verksamhet inom ett område där man sammantaget ligger före omvärlden. Kompetenscentrum är en form för att stimulera befintliga sådana kluster. Eftersom klustertanken är central i de flesta regioners tillväxttänkande idag, är det viktigt att veta något om tankarna bakom kluster. Kluster i regional tillväxt Nedanstående är i stora delar utdrag ur Promemoria nr 21 (December 2000) från Regionplane- och Trafikkontoret i Stockholm, skriven av Temaplan och Inregia. De är medtagna här som bakgrund och sammanhang för en del av de förslag som förs fram i senare delar av denna rapport. Kluster kan definieras som geografiska koncentrationer av relaterade företag, specialiserade leverantörer, serviceföretag, företag i närliggande branscher och institutioner (t ex universitet, standardiseringsmyndigheter och handelsorganisationer) som både konkurrerar och samarbetar inom ett visst område. Det är sällan möjligt att utnyttja traditionell branschklassificering (t ex SNI-koder) för att definiera ett kluster. En vidare syn behövs för att få med viktiga aspekter. 12

13 En sådan bredare syn är viktig i detta projekt, där fokus inte varit traditionell miljöteknik, utan också produkter, tjänster eller systemlösningar utanför detta område, men som ger minskad miljöpåverkan/ökad miljöanpassning. Alltså produkter, tjänster eller system inom alla sektorer där miljöprestandan är en viktig del av värdet och/eller en del av säljargumentet/erbjudandet till kund. Denna bredare syn på miljöprodukter måste samtidigt i ett klustertänkande kompletteras med företag och organisationer inom områden som juridik, finansiering, marknadsföring etc. Kluster kan sägas bestå av företag som har närhet till varandra i tre dimensioner teknologisk närhet, organisatorisk närhet och geografisk närhet. Om dessa närhetsvillkor är uppfyllda kommer företagen och andra stödjande organisationer, som högskolor, myndigheter, forskningsinstitut och finansinstitut, börja påverka varandras produktivitet och utvecklingskraft, och ha möjligheter att dra ömsesidig nytta av varandra. Hur dynamiken inom klustret fungerar har betydelse för regionens konkurrenskraft genom tre mekanismer: produktivitetsutveckling, innovationer och nyföretagande. Produktivitetsutveckling Genom samlokalisering får klusterföretagen fördelar som kan omvandlas till högre produktivitet. Specialiserade produkter. Lokalisering inom ett kluster kan ge bättre och billigare tillgång till specialiserade resurser, t ex komponenter, maskiner, tjänster och personal. Detta i sin tur uppmuntrar till utveckling av lokala leverantörer och etablering av nya eller inflyttade leverantörer. Information. Inom klustret kan företag få bättre och billigare tillgång till information om t ex marknad och teknik, vilket innebär möjligheter till ökad produktivitet. Informationsflödet underlättas genom regelbundna kontakter och personliga relationer. Det kan t ex gälla att snabbt få information om nya kundbehov. Kompletterande produkter och tjänster. Inom ett kluster kan företagen utnyttja tillgången på andra produkter eller tjänster för att öka värdet av företagets egen produkt. Inom ett kluster underlättas möjligheten till samordning mellan produkter och tjänster, samtidigt som det interna trycket på förbättringar av kvaliteten ökar. Kompletterande marknadsföringsinsatser. En annan möjlighet är att genomföra gemensamma marknadsföringsinsatser, t ex genom mässor och publikationer, vilket kan bidra till att hela klustret får en bättre status. Kunder får dessutom större möjlighet att vid ett besök träffa flera leverantörer, vilket minskar kundens risk. Institutioner och gemensamma resurser. De institutioner och gemensamma resurser som finns inom en region är naturligtvis av värde även för de kluster som är lokaliserade där. Det kan gälla högskolor, infrastruktur, mässor etc. Speciellt värdefull är tillgången till specialiserade satsningar, t ex högskolor där företagen kan rekrytera personal med nödvändig kompetens och därigenom slipper investera så mycket i intern kompetensutveckling. Belöningar och resultatmått. Kluster tenderar att öka företagens drivkrafter när det gäller produktivitetsutveckling genom ren konkurrens och grupptryck. Stolthet och ambitioner att lyckas väl i det lokala näringslivet kan vara viktiga drivkrafter. Innovationer. Lokalisering inom ett kluster erbjuder många möjligheter att öka innovationspotentialen hos företag. Det kan exempelvis gälla att snabbare uppmärksamma nya kundbehov, utnyttja ny teknik, produktions- och leveransmöjligheter, större flexibilitet och förmåga att agera snabbt genom fördelaktig tillgång till nya komponenter, tjänster och maskiner inom klustret, och ett socialt tryck från övriga aktörer inom klustret. Den fysiska och värdemässiga närheten mellan många entreprenörer sänker både transport och transaktionskostnaderna. Dessutom borgar den värdemässiga gemenskapen för ett ömsesidigt förtroende, d v s uppbyggnaden av ett socialt kapital mellan ett antal entreprenörer. Detta sociala kapital bidrar tillsammans med låga transport- och transaktionskostnader till ett en relativt stor del av den innovationspotential som uppstår i mötet mellan entreprenörerna realiseras. Detta bidrar till att ytterligare öka innovationsförmågan och därmed främja regional dynamik och tillväxt. Nyföretagande. Flera nya företag etableras i anslutning till existerande kluster. Skälen till detta är flera. För det första är informationen om nya affärsmöjligheter ofta bättre inom klustret, vilket gör det lättare att dra nytta av detta och starta ny verksamhet. För det andra är inträdesbarriärerna ofta lägre, eftersom man kan dra nytta av de kunskaper, den personal och de övriga resurser som redan finns tillgängliga inom klustret. För det tredje finns det vanligen såväl lokal efterfrågan som andra företag som redan lyckats inom området, vilket bidrar till ett minska den upplevda risken med att starta ett nytt företag. Den problemlösningsinriktning på processerna som finns inom klustret ger en ackumulation av kunskap som ofta bara är tillgänglig bland de personer som finns inom klustret. Problemlösningsprocessen leder också många 13

14 gånger till att inblandade parter ser helt nya affärsmöjligheter. Drivkrafter för nya kluster. Slumpen spelar ofta en stor roll för utvecklingen av nya kluster. Samtidigt kan en del påverkbara faktorer urskiljas. Fördelaktiga resurser. De historiska och geografiska förutsättningarna bidrar ofta till att det finns en speciellt förmånlig tillgång till vissa insatsfaktorer inom en region. Det kan gälla allt från hantverkskunnande och universitetskompetens, till goda transportmöjligheter genom god infrastruktur. Avancerad lokal efterfrågan. I många fall stimuleras utvecklingen av kluster av att det finns en ovanligt stark eller avancerad efterfrågan på vissa produkter i en region. Idag är det snarast efterfrågans grad av sofistikering, snarare än volym, som betonas. Befintlig verksamhet. Eftersom nya kluster ofta utvecklas i anslutning till etablerad verksamhet är det viktigt med tillgång till relaterad verksamhet, antingen inom enskilda företag eller inom en viss industri. Innehåll för Triple Helix och kluster För att veta vad samverkan mellan olika aktörer ska fokuseras på, och för att identifiera kluster av betydelse i den egna regionen, måste man hitta en sorteringsmekanism som ger en uppfattning om vilka områden som har potential att bli riktigt stora i framtiden. Med inriktning på att skapa tillväxt inom miljöområdet i bred mening är följande en enkel sökbild som kan ge viss ledning om var framtida stora miljömarknader kan finnas. Den mycket grova grundmodellen måste sedan kompletteras och konkretiseras. Sökandet bör inriktas på områden som har följande egenskaper: Behov av miljömässig utveckling Behoven kommer att stå sig över lång tid Många aktörer finns God grundkompetens finns Spetskompetens finns Marknadspotential hemma Marknadspotential på exportmarknaden Aktörer med kunnande inom marknadsanalys och export Aktörer med nätverk som kan stödja exportfrämjande åtgärder Demonstrationsprojekt finns eller planeras Nationella initiativ kan lotsas till Skåne med rätt insats Det är uppenbart att de två områdena energi och livsmedel uppfyller flertalet av ovanstående förutsättningar, och att det därmed skulle finnas möjligheter att identifiera eller bygga upp kluster inom dem. Med det som utgångspunkt måste man hitta vägar att fokusera insatserna och utveckla nya strategier som ger Skåne försprång. För att göra det behöver man också se på den statliga forsknings- och näringspolitiken, där några tendenser kan urskiljas som talar för en starkare koppling mellan tillväxtfrågor och miljö framåt. Förändrad statlig FoU Stora delar av den statliga forskningsorganisationen har gjorts om de senaste åren, även om de större förändringarna av inriktningen på forskningsfinansieringen kommer att synas först år Detta eftersom planeringen medvetet bundits under för att minska osäkerheten vid övergången till ett nytt system/ny organisation. Nutek, Energimyndigheten och Vinnova är de viktigaste statliga finansiärerna av forskning inom området miljö och tillväxt i bred mening. Vinnova som ny stor forskningsfinansiär har satt hållbar utveckling som övergripande prioritet. Samtidigt finns det ett antal andra signaler om förändrad inriktning på det man vill finansiera. Viktiga punkter är bl a: Innovationsaspekter i systemen på olika nivåer Att skapa större konkurrenskraft internationellt genom att prioritera forskningsmiljöer med kritiska massa En förskjutning från renodlad kunskapsutveckling till ökad tyngd på resultat/effekter och implementering Avnämarperspektiv Mjuka frågor Mer sektorsövergripande projekt Kopplat till EUs 6.e ramprogram ett ökat fokus på stora projekt eftersom EU kräver detta SME s Hösten 2002 presenterar Vinnova den nya inriktningen på sin forskningsfinansiering. Ett flertal mindre call under har visat stark inriktning på hållbarhet och innovationer. Detta får troligen bredare genomslag i det nya programmet. Avgränsade politiska initiativ En samlad statlig näringspolitik med hållbar tillväxt som inriktning saknas. Några större separata initiativ värda att nämna är dock Lokala Investeringsprogram (LIP) och den kommande satsningen på klimatåtgärder (KLIMP). Båda kan tolkas som större experiment för att få igång näringslivets arbete med marknadsutveckling inom hållbarhetsområdet. Miljöeffekten är bättre än planerat och har givit viktiga erfarenheter. Flera goda exempel har skapats varav Bo01 i Västra Hamnen i Malmö är ett viktigt sådant exempel. För Skåne gäller att miljöfrågorna behöver arbetas in tydligare i tillväxtavtalen. EuroForecast, Ledningskonsulterna i Stockholm, som utvärderat bl a det skånska tillväxtavtalet, pekar i sin slutrapport på att miljöprofileringen inte fått genomslag i hela åtgärdskedjan. 14

15 Utvärdering av denna första generationen avtal pekar på brister i det skånska tillväxtavtalet när man kommer till den konkreta nivån. I arbetet med tillväxtavtal ska länen också beakta jämställdhetsmålen, miljömålen/kraven på en hållbar utveckling och regeringens sysselsättningsmål. I analys och mål/ visionsavsnitten behandlas alla tre målen och det finns i avtalsförslaget projektförslag rörande insatser för kvinnor och för miljön. Båda områdena, som kan ses som övergripande mål/restriktioner för tillväxtarbetet och på de insatser som förs fram för att stimulera tillväxten, har dock inte, som vi kan se, vägts in i inriktning och utformning av strategier och insatsområden. Integrering av hållbarhetstänkandet i tillväxtavtalen har sedan dess blivit alltmer aktuell, och utgör en central fråga i en miljöinriktad näringspolitik i Skåne. 15

16 TVÅ GRUNDSTRATEGIER Två huvudstrategier för tillväxt kan identifieras utöver de ordinära miljösatsningar som görs i regionen. Här kallas de exportstrategi respektive importstrategi. I verkligheten interagerar de på ett komplicerat sätt. Exportstrategin är vanliga exportinriktade satsningar genom samordning och marknadsföring av befintliga eller nya produkter, tjänster och system, men med fokus på miljöområdet. Strategin illustreras bäst av Exportrådets satsning på ett nätverk för miljöteknikföretag. Några sådana satsningar har tidigare genomförts med viss spretighet och svagt resultat. Exportrådets nuvarande satsning verkar kraftfullare, men har också mött kritik. Nedan kommer en del möjligheter till utveckling av sådana satsningar, och behov för att stärka dem, att diskuteras. Importstrategin har på miljöområdet diskuterats betydligt mindre. Enkelt uttryckt är det import till regionen av kompetens och verksamheter som ger ökad ekonomisk tillväxt och sysselsättning. För detta krävs att regionen är attraktiv för aktörer inom området miljö och utveckling. De bästa exemplen kommer här från andra områden än från miljöområdet. EXPORTSTRATEGIN Denna studie har en bredare syn på vad som är miljöprodukter, miljötjänster och miljösystem än vad som brukar vara fallet. Samtidigt är det viktigt att titta på vilka villkor som gäller för den snävare miljötekniksektorn, eftersom den är en etablerad sektor med stor potential. Svensk miljöteknikexport Exportrådet publicerade i oktober 2001 den första stora studien av svensk miljöteknikexport Svensk Miljöteknikexport, avgränsning, omfattning, marknader. Exportrådets studie pekar på ett starkt svenskt exportområde som hittills fått liten uppmärksamhet. Den samlade exportmarknaden av miljöteknik i världen beräknas år 2010 vara värd miljarder kronor per år, och den växer snabbare än någon annan marknad. Miljöteknik kan bli Sveriges nästa stora exportsuccé. Genom nätverket svensk Miljöteknikexport har Exportrådet organiserat drygt 500 svenska företag inom vatten- och avloppsteknik, avfallsteknik/ återvinning och luftrening. Den stora merparten av företagen har mindre än 50 anställda och mer än hälften av företagen har mindre än 10 anställda. Miljöteknik enligt Exportrådets definition omsätter ca 20 miljarder kronor, d.v.s. mer än teko- eller flygindustrin. Miljöteknikexporten uppgår till nära 8 miljarder kronor per år. Det största och viktigaste området, vatten- och avloppsteknik, har en exportandel på 57 %, avfallshantering och återvinning 21 %, och luftrening 31 %. Jämfört med nio av Sveriges största branscher visar miljöteknik upp en större exportaggressivitet. Storföretagen står för merparten av exporten, men det är de minsta företagen som förväntar sig den största exporttillväxten såväl i absoluta som i relativa termer. Exporttillväxten år 2000 var ca sex procent. Främsta marknader är idag Norden och övriga Västeuropa. Viktiga framtidsmarknader är Asien, Central- och Östeuropa. De viktigaste målgrupperna för företagen är kommunal och offentlig verksamhet. Processteknisk industri, stålindustri och annan tyngre industri; vatten- och reningsverk; massaoch träindustri är andra viktiga målgrupper. I tredje världen är även internationella finansiärer och bilaterala biståndsorganisationer mycket viktiga aktörer. Miljöteknikbehovet finns överallt i världen men tillgången till finansiering avgör om marknaden är intressant. De enskilt viktigaste framgångsfaktorerna för ökad export är enligt företagen att hitta lokala representanter och samarbetspartners, att delta i effektiva nätverk samt att få hjälp med att identifiera nya kunder. En annan viktig faktor är möjligheterna för mindre företag att finansiera marknadssatsningar. Kan man underlätta ovan nämnda faktorer finns det ytterligare en oerhörd exportpotential Av de drygt 500 företag som ingår i Exportrådets studie finns 56 i Skåne län (bilaga 5). Det har inte varit möjligt att få separat statistik för de skånska företagen. Skånsk export av miljörelaterade produkter, tjänster och system Studien har inte funnit några separata undersökningar när det gäller skånsk export av miljöteknik eller andra miljörelaterade produkter, tjänster eller systemlösningar utöver Exportmarknader för ekologiska livsmedel en översikt Storbritannien, Tyskland och Danmark som utförts av Ekologiskt Marknadscentrum för Miljöteknikdelegationens räkning. Däremot finns mer generella undersökningar, t ex Skånsk export En enkät- och intervjuundersökning i företag med årlig export som överstiger en miljon kronor. Rapporten publicerades av Region Skånes Näringslivsenhet år 2000, och siffermaterialet finns uppdaterat i mars

17 I den skånska studien noteras att det som skiljer Skåne från resten av Sverige är att skånska företag har en betydligt lägre exportandel. Antalet exporterande företag uppgår till De sex största exportörerna svarar för drygt en femtedel av exporten, och när tre fjärdedelar av exporten lagts ihop visar det sig att endast omkring 120 företag svarar för denna. De flesta skånska företag exporterar alltså för relativt låga värden, och endast ca företag har en exportomsättning som överstiger en miljon kronor. De skånska företagens främsta exportmarknader är idag Norden och övriga Västeuropa, med tyngdpunkt på Storbritannien, Nederländerna och Tyskland. Bland länder man planerar att exportera till utmärker sig Polen. Mycket lite intresse visas för den baltiska och ryska marknaden. Kina och Japan finns med som marknader med låg export idag, men ändå nämnda som möjliga satsningar framåt. Enkäten från 2001 ger följande underlag från 424 svarande företag (av 750 som fått utskicket). När skånska företag säljer på utländska marknader är följande de viktigaste kanalerna: direktförsäljning 216 återförsäljare 181 agent 164 De viktigaste exporthinder som anges är: bristande personella resurser 120 bristande kunskap om marknaden 89 för stor konkurrens 86 regler/bestämmelser på marknaden 83 Man söker nya affärsmöjligheter och nya kunder genom: mässor 260 personliga besök 246 kontakter genom ett eller flera led 204 internet 160 Den skånska studien har inte en indelning som gör att miljörelaterad export kan särskiljas. Slutsatser om exporthinder De två undersökningarna visar i stor utsträckning en liknande bild vad gäller frågeställningar kring vilka hinder och åtgärder som kan påverka exporten. Eftersom denna studie söker bredare företags-profiler än bara miljöteknik, men ändå miljö-relaterade produkter och tjänster, kan det förväntas att behoven för de berörda företagen väl överensstämmer med det som visas i Exportrådets studie och i den skånska exportstudien. Samtidigt innebär omdefinieringen av marknaden både ett nytt utbud och nya målgrupper. Analysen av vilka vägar man ska gå för att nå ut på exportmarknaden behöver därför fördjupas väsentligt. Åtgärder för att bygga upp kompetens på detta område är en huvudinriktning i förslagen som följer i senare avsnitt. Behov av utveckling av exportstrategin Det finns två viktiga delar som skulle kunna komplettera befintliga satsningar på export inom miljöområdet. Den första är att bredda bilden av vad som är miljörelaterade produkter, tjänster och system. En definition som ligger i linje med synen i denna rapport skulle innebära en rad nya möjligheter till samarbeten och erbjudanden som kan öka den svenska miljörelaterade exporten. Antalet möjliga deltagande företag och produkter/ tjänster ökar starkt. Detta medför i sin tur att fler kanaler till exportmarknaderna finns att tillgå, möjligheten till mer sammansatta och kompletterande erbjudanden uppstår, nya marknader, marknadssegment och kunder kan bearbetas. Genom samverkan mellan olika aktörer ökar innovationsförmågan i systemet (både i form av produktinnovationer och organisatoriska innovationer), och resurserna förstärks. Den andra är en ökad satsning på marknadsanalys. Här ligger kärnan i att veta vad de potentiella kunderna efterfrågar. En stor del av svensk miljöteknikexport går idag till kunder inom den offentliga sektorn. Kunskap om vad dessa efterfrågar byggs upp i relativt god takt, och kopplingen till olika finansieringsorgans krav på miljösidan är inte svår att få fram. När allt fler aktörer utanför den offentliga sektorn också börjar efterfråga miljö som en del av erbjudandet och när miljö blir ett säljargument inom allt fler produkter och tjänster, uppstår ett behov av en mer avancerad marknadsanalys. Detta gäller oavsett om man analyserar hemmamarknad eller exportmarknad, men utmaningen är större på exportmarknaden eftersom uppfattningen om vad en miljöprodukt är kan ha grundläggande skillnader i olika kulturer eller på olika nationella marknader. Flertalet miljömärkningar är t ex fortfarande huvudsakligen nationellt baserade, lagstiftningen varierar och kundkraven kan skilja sig kraftigt. Miljö i allmänna termer är inte längre ett tillräckligt säljargument. Man kan jämföra med hur avancerad analys av målgruppernas behov, ålder, sociala status, designpreferenser etc som görs för mobiltelefonutveckling. Eller möjligheten till att erbjuda finansieringslösningar för stora investeringar i infrastruktur på mobiltelefonområdet. Motsvarande utveckling kring kundernas behov från den enskilda individen till storföretaget eller nationen och nytänkande kring affärsmodeller behöver inledas på miljöområdet. En mer avancerad analys innefattar också frågor om hur 17

18 beslutsprocesser inför köp av miljöerbjudanden ser ut. Detta tankesätt skulle kunna innebära att svenskt näringsliv lägger upp motsvarande utvecklings- och försäljningssatsningar som man de senaste decennierna gjort för stridsplanet Jas, men på miljöinriktad infrastruktur. Med svenskt kunnande kring stadsplanering, vattenrening, fjärrvärme och fjärrkyla, avfallshantering m fl, skulle man kunna erbjuda t ex Polen ett mycket stort paket för att hjälpa landet att nå upp till de krav EU ställer för medlemskap. Paketet skulle inkludera hjälp med finansieringslösning, motköp, utbildning i att hantera de tekniska systemen etc. Satsningen skulle naturligtvis stödjas av regeringens kontakter och kanaler. En sådan försäljning öppnar för fortsatta kontakter och försäljning av mängder av sekundära produkter och tjänster med miljöprofil. Likheten med Jas är att svenskt kunnande och teknik ligger i frontlinjen på båda områdena, skillnaden är att slutmarknaden på miljöområdet är större. Samordning av kunskap Kunskapen om hur man ska öka exporten är utspridd. Det rör frågor som marknadens behov, finansieringsvillkor och miljökrav från stora långivare, kulturfrågor, tekniska krav, kunskap om hur man kan finansiera utvecklingsprojekt via svenska eller EU-program inom miljö och energiområdet m m. För stora företag är det möjligt att köpa in kunskapen, även om det förvånande ofta är svårt för dem att orientera sig i den offentliga sektorns system. För mindre företag blir hindren ofta för många att övervinna. Det finns stort behov av en regional funktion som hjälper företagen genom systemen. Det kan gälla idéer och krav för ansökningar till KLIMP, EUs ramprogram, Energimyndighetens och Vinnovas olika delprogram, eller kontakter med universitet och andra forskningsinstitutioner som krävs för att finansiera idéer och projekt. En sådan satsning, som drar resurser till regionen skulle troligtvis ha god kostnadseffektivitet sett över en längre period. Även samordning av företag verkar ibland behövas, där idéer utifrån ofta ger helt nya infallsvinklar på affärsutvecklingen inom miljöområdet. IMPORTSTRATEGIN Import av tillväxt Marknaders och regioners attraktivitet styrs av en rad faktorer. Attraktiva områden drar till sig verksamheter och investeringar, och därmed ekonomisk tillväxt och sysselsättning. Ett område där detta har blivit tydligt för svensk del är IT. Sverige har en hög internetanvändning, hög mobiltelefonanvändning, välutbildad och teknikvan befolkning, avancerad forskning och näringsliv med en lång rad avancerade företag inom IT-sektorn. Sverige är helt enkelt en avancerad marknad som speglar framkanten på utvecklingen, både på tillverkarsidan och på användarsidan. Här formas morgondagens krav och lösningar. Detta har skapat en internationell attraktivitet, utländska företag etablerar sig och en god spiral har drivit fram Sverige som ledande nation på ITområdet. Sysselsättning och ekonomisk tillväxt har blivit ett resultat. Sverige världens mest avancerade miljömarknad Miljöområdet kan betraktas på samma sätt. Sverige är kanske världens mest avancerade miljömarknad idag. Egenskaper som bidrar till detta är bl a: Pådrivande lagstiftning och regelverk i övrigt Ledande företag när det gäller varor, tjänster och system med hög miljöprestanda Stark ställning vad gäller introduktion av olika miljöledningssystem och verktyg för miljöarbete Miljökrav i företagens inköp som driver miljötänkandet genom leverantörskedjan Stor erfarenhet av samverkan mellan företag och myndigheter i utvecklingsprojekt gällande miljöteknik och systemlösningar På många områden som rör miljörelaterad infrastruktur finns ledande system och kompetens FoU-intensivt, med miljörelaterad forskning inom en rad viktiga områden Offentlig upphandling med miljöprofil Avancerad offentlig sektor i övrigt på miljöområdet Avreglerad el-marknad Krävande konsumenter Flera miljömärkningar i konkurrens Starka pådrivande miljöorganisationer Anläggningar eller pilotprojekt i internationell frontlinje Mycket mer går att nämna, men kontentan är att om man vill titta på vad framtiden bär med sig för marknadsförutsättning när det gäller miljö, är Sverige kanske den bästa platsen att studera detta på. Sverige har dessutom en i grunden positiv miljöprofil alltsedan FNs konferens om miljöfrågor i Stockholm Detta är ett sätt att beskriva situationen som inte utnyttjats hittills. Samordning av befintliga strukturer, projekt, resurser, marknadsföringsinsatser etc saknas i stort sett. Fokus har legat på att skapa tillväxt genom exportsatsningar. Detsamma gäller flertalet länder som arbetar med miljö som konkurrensmedel. Därmed är potentialen för framgång extra stor. Möjliga intressenter En avancerad miljömarknad är intressant för mängder av verksamheter och aktörer som behöver 18

19 förstå hur samhällets omställning till hållbarhet kommer att förändra marknadskraven. Det kan handla om t ex: Internationella företag som vill förstå morgondagens marknadsförutsättningar för sin produktutveckling som vill bevaka frontlinjen av forskning och utveckling inom hållbar utveckling som söker samarbete med akademisk miljöforskning som söker partners för gemensamma satsningar som vill veta hur implementering av ny teknik och nya lösningar sker i praktiken Nya spetsteknologiföretag med tillämpning på miljöområdet Universitet med egen miljöforskning som söker samarbeten Forskare och studenter som vill befinna sig där utvecklingsfronten är Miljöinstitutioner inom EU etc Studiebesök från administration och politisk nivå i andra länder Forskningsfinansiärer som vill studera utvecklingens frontlinje Finansiärer av utvecklings- och pilotprojekt Offentlig sektors roll för den krävande marknaden Även om tillväxtpotentialen i offentlig sektor inte står i fokus för denna rapport, finns det en betydelsefull roll för de offentliga aktörerna. Offentlig sektor har ett övergripande samhällsansvar där långsiktigt hållbar utveckling alltmer tonar fram som det sektorsövergripande målet. Ekonomiska, ekologiska och sociala frågor skall interagera och sammantaget skapa gynnsamma förhållanden och ett gott liv för den enskilde individen. I uppgiften ligger att vara pådrivare, initiativtagare och inspiratör i näringslivsinriktat arbete. Att se nya möjligheter, bidra till nätverksbyggande och möjliggöra utvecklingsprojekt som annars inte skulle kunna genomföras. En mängd EU-finansierade projekt drivs med offentlig verksamhet som huvudman. Här finns en stor utvecklingspotential där pilotprojekt kan visa vägen mot målet långsiktigt hållbar utveckling. Offentlig verksamhet har även ett samhällsansvar vid upphandling av varor och tjänster. Här har nya möjligheter öppnats genom förändring av den svenska lagstiftningen. Om all offentlig verksamhet samordnade sina krav skulle det innebära en kraftsamling och en rejäl skjuts för utvecklingen i rätt riktning. Sammantaget är den stimulans som den offentliga sektorn kan ge troligen avgörande för att lyfta nivån på hemmamarknaden. Detta ger både grunden för exportsatsningar och för en ökad attraktionskraft för Skåne. För detta krävs en gemensam strategi och framförallt ett kraftigt ökat medvetande inom offentlig sektor Skåne som miljömarknad Skåne speglar den svenska bilden i stort. Det finns både starka och svaga sidor i regionen när det gäller att skapa en mer fokuserad skånsk attraktionskraft inom miljö- och hållbarhetsfrågor. Ett antal av förslagen nedan i denna rapport är inriktade på att utnyttja de starka sidorna och kompensera för svaga sidor i den befintliga situationen. Några större satsningar som definitivt skulle öka den skånska attraktionskraften föreslås också. Att öka den skånska attraktionskraften på miljöområdet genom att satsa på utveckling av kompetens, innovationer och demonstrationsprojekt är kanske den intressantaste strategin för en näringspolitik inriktad på hållbar tillväxt i regionen. Grunden för detta finns, och strategin är i princip outnyttjad. IAKTTAGELSER OCH SLUTSATSER Kombination av kontakter under arbetet med studien, styrgruppens överblick av skånskt miljöarbete och miljödiskussion, samt det skriftliga material som funnits att tillgå, har givit en intressant överblick av läget och potentialen för skånska satsningar inom tillväxt och miljö. Nedan redovisas detta sammansmält till två huvuddelar en som hanterar utmaningar i form av svagheter i nuvarande situation och en som pekar på möjligheter. Iakttagelser utmaningar och problem För att hitta tillräcklig handlingskraft att utnyttja ett tillfälle krävs ibland en hårdhänt självanalys. Eftersom Skåne har ett uppenbart tillfälle att genom en kraftfull satsning på miljödriven tillväxt etablera en långsiktig konkurrensfördel, måste man samtidigt våga se en del brister som kan försvåra en sådan utveckling. Följande är därför en djävulens advokats genomgång av ett mentalt och faktiskt tillstånd där förändring är på väg, men takten i förändringen behöver öka. Punkterna bygger på resultatet av intervjuer, genomgång av material, enkät, diskussioner i styrgruppen samt tidigare erfarenhet av den skånska situationen. Brist på överblick och samarbete Det förefaller finnas en generell brist på överblick av vad som sker, vilka aktörerna är, och vem som kan vad. Det leder till dålig samordning och bristfälligt resursutnyttjande. Det finns en avsaknad av tradition att samverka med varandra kring större projekt, som flera intervjuade har nämnt. Detta förefaller gälla både inom offentlig sektor, inom 19

20 privat näringsliv, inom den akademiska världen och mellan dessa grupper. Mindre effektiv politisk struktur än Göteborgs- och Stockholmsregionen Trots spännande insatser i t ex Helsingborg, Kristianstad, Lund och Malmö, saknar Skåne det självklara kommunala ledarskap från en stor kommun som i Göteborg och Stockholm. En politisk struktur, där ingen dominerande kommun kan driva utvecklingsfrågor med samma kraft som Stockholm och Göteborg, ger sämre kraft, och tidskrävande förankringsprocesser. Både Stockholm och Göteborg ligger före när det gäller att ha projekt och/eller politiska linjer som främjar miljöinriktat näringsliv. Stockholms ledning illustreras t ex av de exportinitiativ på miljöområdet som presenteras på Exportrådets hemsida (bilaga 6). Inte heller Region Skåne har ännu etablerat sig på ett tydligt sätt inom detta område. Oklart ledarskap på miljöområdet Det finns också en brist på ledarskap när det gäller idéutveckling och drivande av skånska initiativ på miljöområdet. Det är få aktiva i debatten, få nytänkare, och få föregångare både bland politiker och bland företagsledare. Aktiva fora på hög nivå för diskussioner om miljö och utveckling är få. De många krafter som driver miljöfrågorna skulle behöva samordnas, och ha tydligare koppling till grundläggande skånska utvecklingsstrategier och ledande företrädare inom olika sektorer. Skåne ligger inte i frontlinjen när det gäller idéutvecklingen och initiativ Det kan finnas flera förklaringar till detta. En är rimligtvis att de centrala aktörer som finns i Stockholm i form av departement, miljömyndigheter, stabsfunktioner hos företagen (där ofta miljöfrågornas strategiska dimension hanteras), miljöorganisationernas huvudkontor m m, saknas i Skåne. Göteborg har inte heller dessa aktörer, men visar ändå mer nytänkande och initiativ på miljöområdet. En annan är att den framåtsyftande miljödiskussionen i Skåne har låsts av debatterna om Öresundsbro och Barsebäck, där stora delar av näringsliv och politiker företrätt den sida som betecknats som miljöfientlig och utvecklingspositiv i debatten. Miljö har då hamnat i det utvecklingsfientliga hörnet. Ett undantag vad gäller idéutveckling är Internationella Miljöinstitutet i Lund, men denna resurs förefaller vara dåligt utnyttjad regionalt. Fokus på Danmark Skåne fokuserar av naturliga skäl på Danmark. Risken finns att detta avskiljer regionen från den debatt som pågår centralt inom företag, myndigheter och i politiken. Det är ofta i den debatten som de internationella kopplingarna och inflödet av omvärldskunskap finns. När man inte deltar i den diskussionen riskerar man att hamna på efterkälken. Uppgivenhet inför danskarnas förmåga Framförallt på livsmedelsområdet uppstår en stark känsla av att danskarna sprungit förbi Skåne det senaste decenniet och att skåningarna accepterar detta. Istället för att se potentialen i den skånska livsmedelsindustrin lämnar man fältet fritt för danska initiativ. De spirande initiativen är ännu svaga En rad initiativ med intressant inriktning har etablerats under senare år. Ett exempel är alla små fristående nätverk med inriktning på näringslivets miljöarbete som uppstått. Fortfarande har dessa dock små resurser. De akademiska nätverken kopplade till Öresundsuniversitetet har ofta karaktären av nätverk av nätverk, där innehållet ännu är oklart. De skånska företagen är dåliga på export generellt Detta slår igenom också när det gäller exportsatsningar med miljöinriktning. Den närhet till andra marknader som borde vara en fördel är knappast utnyttjad. Livsmedelssektorn saknar driv och given andraprofil saknas Istället för att vara ett förväntat styrkeområde miljömässigt visar sig den skånska livsmedelssektorn inte särskilt aktiv, undantaget enstaka företag. Andelen ekologisk odlad areal är lägre än det svenska genomsnittet, danska ekologiska produkter ökar snabbt i regionen, de stora organisationerna med tyngdpunkt i Skåne har svårt att driva förändringsarbete. På miljöområdet har skånskt näringsliv inte heller någon given andraprofil när livsmedelsindustrin svajar. Iakttagelser - möjligheter De utmaningar och problem som finns kan förstås vändas till möjligheter. Dessutom finns ett antal saker som visar en potential för skånskt näringsliv när det gäller tillväxt och miljö. Konkurrens i internationellt perspektiv Eftersom Sverige är mycket avancerat som miljömarknad kan regionen både i exportsammanhang och för att öka sin attraktionskraft bygga vidare på detta. Med relativt enkla åtgärder i form av samverkan och presentation av befintliga resurser kan regionen förmodligen presentera sig som en av de internationellt intressantaste inom området miljö och tillväxt. Pilotprojekt Skåne har viktiga tillgångar i form av pilotprojekt. Ett exempel är de omfattande satsningar som 20

Lokala energistrategier

Lokala energistrategier Lokala energistrategier Kommunens roll att stimulera och främja en hållbar energianvändning och tillförsel på lokal nivå Presentationen Varför energi är en strategisk fråga för en kommun? Hur kan den omsättas

Läs mer

Remiss Miljömålsrådets fördjupade utvärdering av Sveriges miljömål 2008 Nu är det bråttom!

Remiss Miljömålsrådets fördjupade utvärdering av Sveriges miljömål 2008 Nu är det bråttom! Remiss 2008-07-23 Diarienummer 013-2008-2666 Ert Diarienummer M2008/1443/Mk Miljödepartementet 103 33 Stockholm registrator@environment.ministry.se Remiss Miljömålsrådets fördjupade utvärdering av Sveriges

Läs mer

Näringslivets miljöarbete och Sveriges miljömål

Näringslivets miljöarbete och Sveriges miljömål Näringslivets miljöarbete och Sveriges miljömål En undersökning av synen på miljöarbetet och Sveriges miljömål hos branscher och företag Torbjörn Brorson Vad kan jag då säga som inte redan blivit sagt?

Läs mer

Uppdrag att göra en analys av forskning om biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Uppdrag att göra en analys av forskning om biologisk mångfald och ekosystemtjänster Regeringsbeslut I:5 2015-02-12 M2015/772/Nm Miljö- och energidepartementet Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande Box 1206 111 82 STOCKHOLM Uppdrag att göra en analys av forskning

Läs mer

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och

Läs mer

Miljö- och Hållbarhetspolicy. Fastställd av styrelsen i Orusts Sparbank

Miljö- och Hållbarhetspolicy. Fastställd av styrelsen i Orusts Sparbank Miljö- och Hållbarhetspolicy Fastställd av styrelsen i Orusts Sparbank 2016-04-19 110. Datum för fastställelse 2016-04-19 Sidan 2 Innehåll 1. Syfte... 3 3. Organisation och ansvar... 3 3.1 Styrelsen...

Läs mer

Nuteks förslag till kunskaps- och forskningsstrategi som underlag till den forskningspolitiska propositionen

Nuteks förslag till kunskaps- och forskningsstrategi som underlag till den forskningspolitiska propositionen Datum 2007-12-21 Ert datum 2007-06-09 Dnr 012-2007-2443 Ert Dnr N2007/5553/FIN Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Kopia: Utbildningsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Nuteks förslag till kunskaps- och forskningsstrategi

Läs mer

prometheus Clustering to increase Green Energy SMEs

prometheus Clustering to increase Green Energy SMEs Ökad konkurrenskraft Clustering to increase med av gröna thekluster competiveness of Green Energy SMEs energitjänsteföretag Att samla leverantörer av gröna energitjänster och produkter till kluster för

Läs mer

Verksamhetsplan för Avfall Sveriges arbetsgrupp för export. Februari 2012

Verksamhetsplan för Avfall Sveriges arbetsgrupp för export. Februari 2012 Verksamhetsplan för Avfall Sveriges arbetsgrupp för export Februari 2012 Bakgrund Styrelsen för Avfall Sverige beslutade 2011 att inrätta en ny arbetsgrupp för att stimulera till utveckling inom området

Läs mer

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 Ansvarsfördelning för delmål inom miljöstrategiskt program för Region Skåne Genomförande och ansvar Att de konkreta

Läs mer

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Rapport 2015:4 EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Varje år tar EU-kommissionen fram en rapport som mäter EU-ländernas forsknings och innovationsförmåga (Innovation Union Scoreboard).

Läs mer

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer.

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. Varför en innovationsstrategi? Syftet med en halländsk innovationsstrategi

Läs mer

Svensk export och internationalisering Utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande (SOU 2008:90) Remiss från Utrikesdepartementet

Svensk export och internationalisering Utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande (SOU 2008:90) Remiss från Utrikesdepartementet PM 2008: RI (Dnr 305-2465/2008) Svensk export och internationalisering Utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande (SOU 2008:90) Remiss från Utrikesdepartementet Borgarrådsberedningen föreslår

Läs mer

Regional utveckling verklighet och framtidsfrågor

Regional utveckling verklighet och framtidsfrågor Regional utveckling verklighet och framtidsfrågor Regioner och innovationsfrämjande 2011-05-27 Maria Lindqvist, Nordregio Innovation "An 'innovation' is the implementation of a new or significantly improved

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Tillväxtverkets program och insatser

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Tillväxtverkets program och insatser Tillväxtverkets program och insatser 1 Programmet Miljödriven Tillväxt Totala medel för 2012: 30 mkr Ansökningar: 1 mars -30 april samt ytterligare en omgång till hösten Mål: Stöd till affärsutveckling

Läs mer

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb Näringslivsprogram 2017 Tillsammans mot 70 000 nya jobb Näringslivsprogram 2017 Inledning Näringslivsprogrammet beskriver Uppsala kommuns långsiktiga näringslivsarbete och är ett kommunövergripande styrdokument.

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Tillväxtverkets program och insatser

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Tillväxtverkets program och insatser Tillväxtverkets program och insatser 1 Programmet Miljödriven Tillväxt Totala medel för 2012: 30 mkr Ansökningar: 1 mars -30 april samt ytterligare en omgång till hösten Mål: Stöd till affärsutveckling

Läs mer

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m. Regeringsbeslut 1:12 REGERINGEN 2010-11-25 U2010/7180/F Utbildningsdepartementet Se sändlista Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Läs mer

Avsiktsförklaring. Bakgrund

Avsiktsförklaring. Bakgrund Avsiktsförklaring Denna avsiktsförklaring har idag träffats mellan Jönköpings kommun och Stiftelsen Högskolan i Jönköping, var för sig även kallad part och gemensamt kallade parterna. Bakgrund Syftet med

Läs mer

InItIatIvet för. miljö ansvar

InItIatIvet för. miljö ansvar InItIatIvet för miljö ansvar Initiativet för miljöansvar Initiativet för Miljöansvar är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt att kunna fungera

Läs mer

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin 1(5) Datum Diarienummer Region Västerbotten 2013-09-13 Vårt dnr 1.6.2-2013-2621 Box 443 Ert dnr 12RV0136-16 Dokumenttyp 901 09 UMEÅ REMISSVAR Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län 2014-2020

Läs mer

AFFÄRSDRIVEN MILJÖUTVECKLING I FYRBODAL

AFFÄRSDRIVEN MILJÖUTVECKLING I FYRBODAL 2013-02-04 AFFÄRSDRIVEN MILJÖUTVECKLING I FYRBODAL Under de kommande två åren kommer Fyrbodals Kommunalförbund inom ramen för satsningen på Affärsdriven Miljöutveckling prioritera enligt följande programskrivning.

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Östra Mellansverige

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Östra Mellansverige Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Östra Mellansverige SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 1 Analys s.9, Processen kring programframtagandet: I partnerskapet ingår den offentliga, ideella

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Jämställdhetsperspektiv på Skånes tillväxtavtal

Jämställdhetsperspektiv på Skånes tillväxtavtal LÄNSSTYRELSEN I SKÅNE LÄN Landskapsvård i Skåne 1998 LÄNSSTYRELSEN I SKÅNE LÄN Jämställdhetsperspektiv på Skånes tillväxtavtal Samhällsbyggnadsenheten Maria Lindegren LÄNSSTYRELSEN 1(7) I SKÅNE LÄN Samhällsbyggnadsenheten

Läs mer

Sammanfattande beskrivning

Sammanfattande beskrivning Projektnamn: DRIV i Blekinge Programområde: Skåne-Blekinge Ärende ID: 20200450 Sammanfattande beskrivning Under 2014 har ett energikluster i Blekinge byggts upp bestående av företag, offentliga aktörer

Läs mer

Kraftsamling Biogas Skåne. Skåne som pilot för Biogas 2009-09-07. Skånes förutsättningar goda. Vad har hänt? Planering. Idé.

Kraftsamling Biogas Skåne. Skåne som pilot för Biogas 2009-09-07. Skånes förutsättningar goda. Vad har hänt? Planering. Idé. Skånes förutsättningar goda Störst råvarutillgångar av Sveriges län Skåne som pilot för biogas Goda förutsättningar för avsättning av biogas och rötrester Stor andel av de svenska företag som levererar

Läs mer

Vision: Triple Steelix skall med stålet som bas verka för ökad tillväxt och attraktionskraft i Bergslagen.

Vision: Triple Steelix skall med stålet som bas verka för ökad tillväxt och attraktionskraft i Bergslagen. Vår verksamhet 2007 Vision: Triple Steelix skall med stålet som bas verka för ökad tillväxt och attraktionskraft i Bergslagen. Underlättar för innovationer och nytänkande Det är i mötet mellan olika kompetenser

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av miljömålssystemet. Dir. 2008:95. Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008

Kommittédirektiv. Översyn av miljömålssystemet. Dir. 2008:95. Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008 Kommittédirektiv Översyn av miljömålssystemet Dir. 2008:95 Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska utreda och föreslå förändringar i miljömålssystemets

Läs mer

Internationalisering av små och medelstora företag som drivkraft för svenska innovationer

Internationalisering av små och medelstora företag som drivkraft för svenska innovationer Internationalisering av små och medelstora företag som drivkraft för svenska innovationer Sammanställning från den nationella klusterkonferensen i Karlstad 8 9 februari, 2011 Dialog om en svensk innovationsstrategi

Läs mer

På grön kvist miljödriven näringslivsutveckling i det regionala tillväxtarbetet

På grön kvist miljödriven näringslivsutveckling i det regionala tillväxtarbetet På grön kvist miljödriven näringslivsutveckling i det regionala tillväxtarbetet RKG 2012-04-17 Klas Fritzon Uppdraget Styrt via regleringsbrev 2011, leverans juni Årlig uppföljning av det regionala tillväxtarbetet,

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

Kalmar 2009-05-27. Invest in Sweden Agency (ISA) Lennart Witzell. www.isa.se

Kalmar 2009-05-27. Invest in Sweden Agency (ISA) Lennart Witzell. www.isa.se Kalmar 2009-05-27 Invest in Sweden Agency (ISA) Lennart Witzell www.isa.se UTLÄNDSKA DIREKTINVESTERINGAR Därför är utländska investeringar viktiga Utländska investeringar har en ökande betydelse för tillväxt

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Från Arjeplog till Malmö Bildades 2009 Finns på 9 orter Drygt 370 medarbetare Vi arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft Bättre förutsättningar för företagande Attraktiva regionala miljöer

Läs mer

Vi 2013:20. Programöversikt Stöd till forskning och innovation

Vi 2013:20. Programöversikt Stöd till forskning och innovation vinnova INFORMATION Vi 2013:20 Programöversikt 2014 Stöd till forskning och innovation Program och utlysningar 2014 VINNOVA driver program för att stärka innovationskraften i Sverige. Programmen har olika

Läs mer

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG 20110909 TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG Tillväxtprogram Fyrbodal Prioriterade programområden Projekt Förstudier Verksamheter t med programområdenas prioriteringar och insatser

Läs mer

I Sverige finns flera världsledande fordonstillverkare

I Sverige finns flera världsledande fordonstillverkare FFI Transporter, mobilitet och tillgänglighet har stor betydelse för livskvalitet och tillväxt. För en fortsatt positiv samhällsutveckling måste transportlösningarna även vara säkra och miljömässigt hållbara.

Läs mer

2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020.

2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. 1 Inledning Regionförbundets uppdrag är att på olika sätt medverka till att regionen utvecklas så att fler människor

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Övre Norrland

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Övre Norrland Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Övre Norrland SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 39, Kapital: En grundläggande förutsättning för tillväxtmöjligheterna i en region är en

Läs mer

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Foto Charlotte Gawell/Folio Produktion Näringsdepartementet Tryck Elanders Artikelnummer N2015.22 Maritim strategi Inriktning

Läs mer

Kommittédirektiv. En nationell miljömålssamordnare för näringslivet. Dir. 2014:105. Beslut vid regeringssammanträde den 26 juni 2014

Kommittédirektiv. En nationell miljömålssamordnare för näringslivet. Dir. 2014:105. Beslut vid regeringssammanträde den 26 juni 2014 Kommittédirektiv En nationell miljömålssamordnare för näringslivet Dir. 2014:105 Beslut vid regeringssammanträde den 26 juni 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska i rollen som nationell miljömålssamordnare

Läs mer

REDOVISNING MILJÖLEDNING I STATEN 2015

REDOVISNING MILJÖLEDNING I STATEN 2015 REDOVISNING MILJÖLEDNING I STATEN 2015 Naturvårdsverket 2016-09-26 Kristina von Oelreich Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-09-28 1 Bidra till de nationella miljömålen och FN:s

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Småland med öarna

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Småland med öarna Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Småland med öarna SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 1 Insatsområden 1. Tillgänglighet Detta insatsområde innehåller åtgärder för att ge en ökad

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Där kärnkompetens och kunskapsekonomi möts Kunskapsutvecklingen som nyckel till innovationer och regional tillväxt

Där kärnkompetens och kunskapsekonomi möts Kunskapsutvecklingen som nyckel till innovationer och regional tillväxt Där kärnkompetens och kunskapsekonomi möts Kunskapsutvecklingen som nyckel till innovationer och regional tillväxt Katarina Fellman 14 februari 2011 Upplägg för presentationen Om forskningsprojektet Den

Läs mer

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete Tillväxt och integration Katrineholm Läge för liv & lust Vision 2025: I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23 Medlemsdirektiv Upplands Väsby Promotion Utgåva 2012-03-23 Detta är ett Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse. Det ska ses som ett komplement till stadgarna Den finns i en sammanfattande del och en mera

Läs mer

VINNVINN konceptdokument

VINNVINN konceptdokument Konceptdokument VINNVINN05 1 VINNVINN konceptdokument Syftet med dokumentet är att lägga fast förutsättningarna för fortsättningen och utvidgningen för VINNVINN-projekten för 2005-2006. VINNVINN är ett

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. ASSET 14 April. Tillväxtverkets finansieringsmöjligheter

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. ASSET 14 April. Tillväxtverkets finansieringsmöjligheter ASSET 14 April Tillväxtverkets finansieringsmöjligheter 1 Vi arbetar offensivt för hållbar tillväxt i hela landet genom att underlätta företagande 2 Programmet Miljödrivna marknader Löptid: 2011 Totala

Läs mer

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2 Projektplan Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Bakgrundsbeskrivning Ideella föreningen

Läs mer

Plattform för Strategi 2020

Plattform för Strategi 2020 HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har

Läs mer

Miljödriven näringslivsutveckling. Mikael Edelstam Styrelseordförande Sustainable Business Hub

Miljödriven näringslivsutveckling. Mikael Edelstam Styrelseordförande Sustainable Business Hub Miljödriven näringslivsutveckling Mikael Edelstam Styrelseordförande Sustainable Business Hub Investments internationally TOTAL GLOBAL PRIVATE CLEANTECH INVESTMENT (IN $BN EX PUBLIC MARKETS AND CORPORATE

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Information Nationella Regionalfondsprogrammet

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Information Nationella Regionalfondsprogrammet Information Nationella Regionalfondsprogrammet 1 1 Regionalfonden 2014-2020 Nio program i Sverige 6 2 3 4 5 Åtta regionala strukturfondsprogram 1. Övre Norrland 2. Mellersta Norrland 3. Norra Mellansverige

Läs mer

Forskningspolicy Region Skåne

Forskningspolicy Region Skåne Forskningspolicy Region Skåne Förutsättningar för forskning och utveckling i Skåne Den växande globala konkurrensen ställer höga krav på utvecklingen av forskningen och innovationsförmågan. Skåne har potential

Läs mer

VINNOVA. Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07

VINNOVA. Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07 VINNOVA Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07 Kort om oss Så fördelas pengarna Vad vi erbjuder Vi investerar 2,7 MILJARDER KRONOR varje år i runt 2400 FORSKNINGS- OCH INNOVATIONSPROJEKT.

Läs mer

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region Internationalisering Globaliseringen Ökat informationsutbyte och minskade hinder för migration, investeringar och handel har påverkat den ekonomiska utvecklingen i världen. Globaliseringen har dessutom

Läs mer

VINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen

VINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen VINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen VINNOVA Information VI 2006:10 OM VINNVINN vinnvinn är ett initiativ för tillväxt i regionala innovationssystem. Nya affärsmöjligheter

Läs mer

Väsentlighetsanalys för E.ON. Norden

Väsentlighetsanalys för E.ON. Norden Väsentlighetsanalys för E.ON Norden 2014 Väsentlighetsanalys för E.ON Norden 2014 I arbetet med att bidra till ett mer hållbart samhälle har vi tagit hjälp av drygt 250 personer som är viktiga för oss

Läs mer

Näringsdepartementet. En nationell strategi för regional tillväxt och attraktionskraft

Näringsdepartementet. En nationell strategi för regional tillväxt och attraktionskraft En nationell strategi för regional tillväxt och attraktionskraft 2014 2020 Nationell strategi för regional tillväxt och attraktionskraft 2014 2020 Är vägledande och styrande för det regionala tillväxtarbetet

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Att konkurrera med kunskap svenska småföretag på en global marknad. Sylvia Schwaag Serger

Att konkurrera med kunskap svenska småföretag på en global marknad. Sylvia Schwaag Serger Att konkurrera med kunskap svenska småföretag på en global marknad Sylvia Schwaag Serger VINNOVAs uppgift är: att främja hållbar tillväxt genom finansiering av behovsmotiverad forskning och genom utveckling

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 KOMMUNFÖRBUNDET SKÅNE BRYSSEL Denna verksamhetsplan presenterar verksamhetsinriktning, arbetsmetod och prioriteringar under 2014-.2015 för Kommunförbundet Skånes Brysselrepresentation.

Läs mer

Finansiering av forskning och utveckling- vilka möjligheter?! Susanna Kindberg. SP Energy Technology Center

Finansiering av forskning och utveckling- vilka möjligheter?! Susanna Kindberg. SP Energy Technology Center Finansiering av forskning och utveckling- vilka möjligheter?! Susanna Kindberg Små och Medelstora Företag i Sverige Totalt antal företag i Sverige: cirka 1 miljon. Av dessa tillhör 99% små och medelstora

Läs mer

Affärsutvecklingsprogram för företag i besöksnäringen

Affärsutvecklingsprogram för företag i besöksnäringen Affärsutvecklingsprogram för företag i besöksnäringen Kurbits hjälper företagare att tjäna mer på det de brinner för. Våra affärsutvecklingsprogram är utvecklade och designade specifikt för företag inom

Läs mer

version Vision 2030 och strategi

version Vision 2030 och strategi version 2012-01-25 Vision 2030 och strategi Två städer - en vision För att stärka utvecklingen i MalmöLund som gemensam storstadsregion fördjupas samarbetet mellan Malmö stad och Lunds kommun. Under år

Läs mer

Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till

Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till Nordiska Ministerrådet inom Klimat, Energi, Miljö Från Norden till Jorden Professor Peter Lund och projektgruppen pp från: NordForsk - Nordisk Innovations

Läs mer

Ett innovationsklimat i världsklass Tillväxtverket Smart hållbar tillväxt 28 november 2012

Ett innovationsklimat i världsklass Tillväxtverket Smart hållbar tillväxt 28 november 2012 Ett innovationsklimat i världsklass Tillväxtverket Smart hållbar tillväxt 28 november 2012 Christer Christensen Regional Tillväxt Näringsdepartementet Jobb och konkurrenskraft Sverige i topp i många mätningar

Läs mer

Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska forsknings- och innovationssamarbetet

Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska forsknings- och innovationssamarbetet Regeringsbeslut 1:3 REGERINGEN 2012-02-16 U2012/907/F Utbildningsdepartementet Enligt sändlista r VETENSKAPSRÅDET Ink 2012-03- 1 3 ^ELAIL^2M0_Z_±!( Handl: ^jöhux A yr// Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska

Läs mer

PROCESSTÖD TILL HÅLLBAR STADSUTVECKLING Hållbar stadsutveckling genom Urbact och andra EU-initiativ och program SKL, Stockholm 2014-11-18

PROCESSTÖD TILL HÅLLBAR STADSUTVECKLING Hållbar stadsutveckling genom Urbact och andra EU-initiativ och program SKL, Stockholm 2014-11-18 PROCESSTÖD TILL HÅLLBAR STADSUTVECKLING Hållbar stadsutveckling genom Urbact och andra EU-initiativ och program SKL, Stockholm 2014-11-18 Stefan Larsson Regionchef Södra Sverige Avdelningen Regioner Tillväxtverket

Läs mer

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Generationsmålet för Sveriges miljöpolitik Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation

Läs mer

ENERGI OCH MILJÖTEKNIK 2011 (URVAL)

ENERGI OCH MILJÖTEKNIK 2011 (URVAL) EXPORTRÅDET ENERGI OCH MILJÖTEKNIK 2011 (URVAL) Småföretagsuppdraget Säljkontor på plats för företag med färre än 50 anställda, 10 MEURO oms Koordination av besökshantering SymbioCity-utveckling Masdar

Läs mer

Ansökan om projektmedel till projekt Mat- och marknadsutveckling 2013-2014

Ansökan om projektmedel till projekt Mat- och marknadsutveckling 2013-2014 Dnr KS-2013-137 Dpl 06 sid 1 (5) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Tillväxtcentrum, Näringslivsutveckling & universitet Tjänsteyttrande 2013-05-02 Rose-Marie Andersson, 054-540 12 95 rose-marie.andersson@karlstad.se

Läs mer

identifiera www.iuc.se

identifiera www.iuc.se Vi delar din vardag Som företagare lever du mitt i nuet. Massor av möjligheter väntar på att förverkligas. Samtidigt skymmer dina vardagssysslor alltför ofta sikten framåt. Vi på IUC möter dig som företagare

Läs mer

Godstransportstrategi. Västra Götaland

Godstransportstrategi. Västra Götaland Godstransportstrategi Västra Götaland 2015-06-12 Vårt uppdrag Underlag till en godsstrategi Ett arbete i flera steg Sammanställa och konkretisera befintliga mål och visioner inom godstransprotområdet i

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Sydsvensk REGION BILDNING. Ideell förening

Sydsvensk REGION BILDNING. Ideell förening Sydsvensk REGION BILDNING Ideell förening Upplägg av arbetet och tolkning av direktivet samt vilka som deltagit i arbetet Arbetsgruppen för Hållbar Regional Utveckling En redovisning till arbetsutskottet

Läs mer

Remiss : Regional FOU - strategi för Mittsverigeregionen

Remiss : Regional FOU - strategi för Mittsverigeregionen 2006-09-23 Sidan 1 av 5 Dnr [nr] Kommunledningskontoret Björn Amnow Telefon: 0611 348050 Utskott 1 Remiss : Regional FOU - strategi för Mittsverigeregionen Inledning Genom initiativ från Europa Forum Norr

Läs mer

Förslag till beslut. Företagsstödet 2016. 2015-11-27 D nr. Styrelsen

Förslag till beslut. Företagsstödet 2016. 2015-11-27 D nr. Styrelsen 2015-11-27 D nr Styrelsen Förslag till beslut Företagsstödet 2016 Förslag till beslut Styrelsen föreslås besluta i enlighet med arbetsutskottets förslag att redovisade principer ska gälla för företagsstödet

Läs mer

/fe. Ink. 2010-08- 3 1 M2010/3479/H 2010-08-26 REGERINGEN. Naturvårdsverket 106 48 STOCKHOLM NATURVÅRDSVERKET

/fe. Ink. 2010-08- 3 1 M2010/3479/H 2010-08-26 REGERINGEN. Naturvårdsverket 106 48 STOCKHOLM NATURVÅRDSVERKET REGERINGEN Regeringsbeslut 2010-08-26 11 M2010/3479/H Miljödepartementet Naturvårdsverket 106 48 STOCKHOLM NATURVÅRDSVERKET Ink. 2010-08- 3 1 Sak.nr, Uppdrag till Skogsstyrelsen, Statens jordbruksverk,

Läs mer

Verksamhetsplan 2013. Länsturismen. Effektivitet genom samverkan

Verksamhetsplan 2013. Länsturismen. Effektivitet genom samverkan Verksamhetsplan 2013 Länsturismen Effektivitet genom samverkan Verksamhetsplan för Turismfunktionen vid VKL 2013 Bakgrund Turismfunktionen har sedan 2006 arbetat på uppdrag av föreningens medlemmar i nära

Läs mer

Kunskap för tillväxt. Tillväxtanalys har regeringens uppdrag att utvärdera och analysera svensk tillväxtpolitik samt att ansvara för utlandsbaserad

Kunskap för tillväxt. Tillväxtanalys har regeringens uppdrag att utvärdera och analysera svensk tillväxtpolitik samt att ansvara för utlandsbaserad Kunskap för tillväxt Tillväxtanalys Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser Tillväxtanalys har regeringens uppdrag att utvärdera och analysera svensk tillväxtpolitik samt att ansvara

Läs mer

VARUMÄRKESPLATTFORM 2010

VARUMÄRKESPLATTFORM 2010 VARUMÄRKESPLATTFORM 2010 Introduktion 5 Bakgrund 6 Vision 7 Förflyttning 8 Löften 9 Positionering 10 Målgrupper 11 Känsla 12 Kärnvärden 14 INNEHÅLL INTRODUKTION Göteborgs hamn grundades år 1620 och är

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005 God potential för en ökad tjänsteexport De svenska företagen får bättre betalt för sina exporttjänster än för exporten av varor. Under perioden 1995-2004

Läs mer

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör Näringslivsstrategi 2009-03-23 Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR HELSINGBORGS STAD Utifrån denna strategi ska Helsingborgs stads näringslivsarbete bedrivas. Uppdraget

Läs mer

Tillväxtprogram för Luleå kommun

Tillväxtprogram för Luleå kommun Tillväxtprogram för Luleå kommun Syfte Tillväxtprogrammet är ett medel för att skapa förutsättningar för långsiktig och hållbar tillväxt hos näringslivet i Luleå. Grundläggande förutsättningar för denna

Läs mer

- ett västsvenskt perspektiv

- ett västsvenskt perspektiv Nya möjligheter för små och medelstora företag - ett västsvenskt perspektiv Informationsdag, VINNOVA 27 november 2009 Helena L Nilsson, Enhetschef, h FoU, Regional utveckling 1 Näringslivets satsning på

Läs mer

Strategi för forskning och högre utbildning 2013-2016, Dnr 221/2012

Strategi för forskning och högre utbildning 2013-2016, Dnr 221/2012 17 september 2012 Strategi för forskning och högre utbildning 2013-2016, Dnr 221/2012 Helsingborgs stad behöver fokusera arbetet kring högre utbildning, forskning och attraktiv studentstad för att stärka

Läs mer

Innovationsdriven upphandling för hållbar tillväxt - en möjlighet för företag och upphandlare?

Innovationsdriven upphandling för hållbar tillväxt - en möjlighet för företag och upphandlare? Innovationsdriven upphandling för hållbar tillväxt - en möjlighet för företag och upphandlare? 1 Hur många små företag deltar i upphandling? 12,5 % - 27 % företag med 0-49 anställda 37 % företag med 20-49

Läs mer

Hälso- och sjukvård som regional utvecklingskraft i Uppsala län. Olof Linde Sweco Society

Hälso- och sjukvård som regional utvecklingskraft i Uppsala län. Olof Linde Sweco Society 1 Hälso- och sjukvård som regional utvecklingskraft i Uppsala län Olof Linde Sweco Society Den ständiga vårdkrisen Är detta världens dyraste sjukhus? Stor läkarbrist på länets hälsocentraler Brister inom

Läs mer

Projekt Skånsk Nätverkskraft. Mål. Syfte. Projektplan Bakgrund

Projekt Skånsk Nätverkskraft. Mål. Syfte. Projektplan Bakgrund Projekt Skånsk Nätverkskraft Mål Att via nätverksbyggande och föreläsningar stimulera de deltagande företagens affärsutveckling. Syfte Att genom projektet få kunskap om kompetensbehovet land företagare

Läs mer

Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013

Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013 PROJEKTRAPPORT Miljökontoret 2013-05-23 Dnr 2013-407 Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013 Michael Werthén Magnus Jansson 2 BAKGRUND, SYFTE OCH MÅL 3 METOD OCH GENOMFÖRANDE 4 RESULTAT 4 SLUTSATS

Läs mer

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland 1 (5) Landstingsstyrelsen Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland Bakgrund Innovationer har fått ett allt större politiskt utrymme under de senaste åren. Utgångspunkten är EUs vision om Innovationsunionen

Läs mer

IUC Sverige det operativa innovationsnätverket

IUC Sverige det operativa innovationsnätverket IUC Sverige det operativa innovationsnätverket IUC är ett fungerande innovationsnätverk för utveckling IUC Sverige bidrar tillsammans med kompletterande regionala och nationella organisationer till att

Läs mer

Kommittédirektiv. Initiativet Fossilfritt Sverige. Dir. 2016:66. Beslut vid regeringssammanträde den 7 juli 2016

Kommittédirektiv. Initiativet Fossilfritt Sverige. Dir. 2016:66. Beslut vid regeringssammanträde den 7 juli 2016 Kommittédirektiv Initiativet Fossilfritt Sverige Dir. 2016:66 Beslut vid regeringssammanträde den 7 juli 2016 Sammanfattning En särskild utredare ska i rollen som nationell samordnare stödja regeringen

Läs mer

Hållbar stadsutveckling i Sverige - Sammanhållningspolitiken

Hållbar stadsutveckling i Sverige - Sammanhållningspolitiken Hållbar stadsutveckling i Sverige - Sammanhållningspolitiken Anna Olofsson, enhetschef Regional Tillväxt Hållbar stadsutveckling ett nygammalt politikområde Nationell storstadspolitik (prop. 1997/98:165)

Läs mer