Nr 15 Fr.d.»«n 4M 13 Mcaabtr 1 f 15

Transkript

1 ICA-kontakten fyller 20 år i december! Dagen till ära stor jubileumstävling, lite historik samt några godbitar ur tidigare årgångar. Sidorna 3,6 och 7 Alla våra läsare önskas EN GOD JUL OCH ETT GOTT NYTT ÅR! Nr 15 Fr.d.»«n 4M 13 Mcaabtr 1 f 15

2 EeflexioneE.. Eeflexioner.. Var rädd om din kompis! Kamratskap, vänskap, omtanke, pålitlighet, ärlighet, lojalitet. Underbara och gammaldags präktiga ord! Idag är vi mer vana vid prägnanta, progressiva och slagkraftiga uttryck. Som prestation, volymtillväxt, effektivitetsanalys. Men tro det eller ej vi börjar bli gammaldags ånyo. Trenden är att värdesätta rent mänskliga egenskaper och relationer igen. Nar gav du din arbetskamrat en blomma sist? Kanske orkar vi inte med oss själva längre. Kanske har vi byggt för höga murar omkring oss. Vi är inte konstruerade av plast eller stål och fungerar inte som robotar. Vi är människor av kött och blod, levande varelser. Trots vår väl inövade förmåga att visa en iskall och oberörd attityd utåt är vi ytterst känsliga varelser under skalet och törstar efter värme och omtanke. Familjen Vi förväntar oss värme och omtanke av våra närmaste därhemma. Familjen har alltid fungerat som ett stöd och en fast punkt i vår tillvaro. Men hur ser det ut idag? Enligt undersökningar äter vi inte ens frukost tillsammans längre! Var och en plockar det han eller hon känner för direkt ur kylskåpet och stoppar i sig. Utan att ens sätta sig ner vid bordet. Lunchen äter man på var sitt håll och kvällsmåltiden stökas undan på samma sätt som frukosten. Oftast var det just vid måltiderna vi pratade om dagens upplevelser, avslöjade våra innersta tankar, berättade om eventuella problem och kom varandra nära. Men ack, dessa tider är nu minnen blott. Det enda vi hittills ännu gör tillsammans är att se på teve. Arbetskamraten Vi tillbringar mer tid tillsammans med våra kompisar på jobbet än med våra familjemedlemmar hemma. Vi känner ofta våra kompisar bättre än vår egen bror, syster eller till och med vår äkta hälft. Arbetskamraten är inte sällan den enda mänskliga varelse vi kan anförtro oss åt. Vi kan nå honom från klockan 8 på morgonen till klockan 5 på kvällen. Vem kan nå sin hustru eller make i vaket skick under lika många timmar i sträck? Vem kan nå andra goda vänner under dagen, om det verkligen skulle knipa och man behöver någon att prata med? Arbetskamraten finns alltid till hands. Han eller hon vet precis hur jag fungerar och är dessutom insatt i min vardagssituation. Jag behöver inte förklara så mycket. Han förstår ändå. Uppskattning Min arbetskamrat har blivit oumbärlig för mig. Han är min buffert då jag behöver avreagera mig. han är mitt stöd när självförtroendet sviktar. Att han bara orkar lyssna på mig ständigt! Vet han om egentligen hur mycket han betyder för mig? Vad är det jag gör för honom? Har jag någonsin frågat honom hur han själv mår? Alla drabbas vi väl av bekymmer då och då. Säkert även han. När gav jag min arbetskamrat en blomma sist? Eller en liten julklapp? Eller en liten klapp? Nu ska jag göra det. Meddetsamma. Jag måste vara rädd om min kompis. Det borde vi alla vara....om god kamratanda Det är lättare att jobba och jobbet blir bättre gjort på en arbetsplats där kamratandan är god, hävdar Gudrun Wickström, säljare/ konsulent samt HTF-ordförande på DC Kalmar. Vad vi framförallt borde ta itu med på våra distributionscentraler är att förbättra relationerna mellan lager- och kontorsanställda. Vi tjänstemän har mycket att lära av våra arbetskamrater på lagret när det gäller klara och raka besked. Ärlighet är den främsta förutsättningen för god kamratskap. Vi kvinnor, måste jag erkänna, har litet svårare att komma nära varandra trots att vi oftast pratar om mer personliga angelägenheter än männen. Bland män uppstår god kamratskap nästan automatiskt. Vi kvinnor intar en avvaktande hållning under mycket lång tid innan vi vågar lita på varandra. ICA Hakon Ulf Andersson, för närvarande chef för ICA-skolan vid ICA-förlaget, har anställts som chef för detaljhandelsplaneringsavdelningen. Han kommer att ingå i HK:s basorganisation. Ulf Andersson tillträder den 15 december 1983, men kommer under en viss tid före och efter årsskiftet att fullfölja en del uppdrag för ICA-skolan. Ulf Andersson Sten Henrikson. ICA Eol Helge Livh är från 1 nov ansvarig för arbetsområdet Frakter inom tekniska avdelningen vid HK i Göteborg. Hans Edström, kampanjledare, rapporterar i fortsättningen till Hans-Olof ölmeby, chef för marknadsavdelningen vid HK i Göteborg. Köpmannatjänst Sten Henrikson har from 14 oktober anställts som distriktskonsulent i Värmland-Dalsland med placeringsort i Karlstad. ICA Hakon Konsulent Storhushåll till DC Umeå. Arbetet som konsulent innebär att svara för den personliga kontakten med kunderna inom DC-området. Även budgetarbete och framräkning av anbud ingår i uppgifterna. Ytterligare information lämnas av Ove Oskarsson eller Erik Sandemo, tel Konsulenter till Startsektionen vid HK i Västerås. Arbetsuppgifterna består av sortimentsplanering, varuplacerings- och butiksutrustningsfrågor inför starten av nya ICA-butiker. Närmare information lämnas av Herbert Nygren, tel Ansökningshandlingar kan även sändas direkt till Centrala Personavdelningen, ICA Hakon, Västerås. ICA Eol Snabbgrosschef till ICA Snabbgross öst, enheten i Kalmar. Arbetsuppgifterna består i att på ett lönsamt sätt bygga upp, utveckla och leda snabbgrossen samt leda och stimulera medarbetarna. Närmare information lämnas av Thomas Olsson, tel Konsulent till DC Malmö. Huvudarbetsuppgifterna består i att hjälpa ICA-butikerna med deras uppföljning av det gemensamma säljprogrammet samt deras egen lokala säljplanering och marknadsföring. Ytterligare upplysningar lämnas av Lars Persson eller Ja.i Andersson, tel Datakonsulter till ADB-avdelningen vid HK i Göteborg. De områden som främst skall förstärkas är Information Center, där arbetsuppgifterna spänner från allmänt användarstöd inom olika datatekniker till applikationsprogram, samt detaljhandelssidan, där uppgifterna företrädesvis avser systemering/programmering i PC-miljö med inriktning mot butiksnära system. Närmare upplysningar lämnas av Owe Lundeli eller Jan- Olov Sandin, tel Butikskonsult med placering i Växjö. Arbetsuppgifterna består i att ge råd till ICA-köpmän inför köp av EAN-system och administrativa hjälpmedel, organisera igångsättning och svara för uppföljningar för att tillvarata systemets möjligheter samt att marknadsföra och utveckla avdelningens övriga produkter. Närmare information lämnas av Lars Gustafson eller Jan- Olov Sandin, tel Säljare/assistent till DC Kungälv, varuavsnittet Frukt, Grönt och Blommor. Arbetet kommer till en del att bestå av telefonförsäljning till ICA-butikerna men även en rad andra uppgifter inom sektorn Frukt, Grönt, Blommor och övriga Färskvaror. Detaljerade upplysningar lämnas av Carl-Magnus Calmestrand, tel Marknadsanalytiker till säljorganisationen vid HK i Göteborg. Arbetet innebär att resa och hålla kontakt med såväl medarbetare på distributionscentralerna samt köpmän. Närmare upplysningar lämnas av Rolf Wilhelmsson, tel Konsulent till DC Kristianstad. Huvudarbetsuppgifterna består i att hjälpa ICA-butikerna med deras uppföljning av det gemensamma säljprogrammet samt deras egen lokala säljplanering och marknadsföring. Ytterligare detaljer om jobbet berättar Peter Åkesson eller Ingmar Nilsson, tel Ansökningshandlingar kan även sändas direkt till ICA Eol AB, Personalavdelningen, Göteborg. Luciadags Pia Gyoni var Lucia på ICA Essve i Stockholm för något är sedan. Lucia firas idag på de allra flesta arbetsplatser inom ICA. Vid ICA Essve i Stockholm, som har en personal- Il styrka på över 500 personer, finns det gott om vackra! blonda flickor som gärna \ lever sig in i Lucia-rollen. I Där tågar Lucia med sitt följe till och med två gånger [ genom matsalen tidigt på I morgonen för alla ska kun- J na njuta av den speciella J stämningen.

3 * Fem till LENA BJÖRK ICA-kurirens nye chefredaktör Frågor Den 15 september började Lena Björk som chefredaktör för ICA-kuriren, Sveriges största veckotidning med en upplaga på ex. Hon kommer närmast från Månadsjournalen där hon varit redaktionschef i fem år. Innan dess arbetade hon både på Damernas Värld, Husmodern och Veckorevyn. Hon har även ett förflutet som arkeolog. Varför en kvinna på denna post? Hem och hushåll är väl idag lika mycket männens revir? När jag träffade ICAförlagets Erik Rydholm första gången ställde jag samma fråga. Hans svar löd: "Det är en prestigefråga." Och så kanske det är. Men sedan beror det ju på vilken kvinna man väljer. Jag tror att kvinnor ofta är väl skickade att ta ett stort ansvar eftersom de är duktiga på att organisera. Det har de ju gjort hemma i alla tider. En kvinna med familj organiserar ju från det hon vaknar tills hon går och lägger sig på kvällen. Den talangen utvecklas ännu mer genom att hon yrkesarbetar. Påståendet att hem och hushåll lika mycket är männens revir idag håller jag inte med om. Se den som klarar att sköta ett hem och ett yrkesarbete han är en rar fågel i vårt samhälle. Men hjälpa till är han bra på. Vad måste ICA-kuriren innehålla? Allt. Vad är tabubelagt? Ingenting. Vari skiljer sig ICA-kuriren från andra tidningar om mode, mat, hem och hushåll? ICA-kuriren är bättre i allt. Seriös, saklig och understumdom ganska så rolig. Tänker ni ändra något väsentligt inom den närmaste tiden? Ja, vi jobbar intensivt på redaktionen just nu. Alla är med i proceduren att modernisera och vitalisera tidningen. Och alla verkar tycka det är roligt. Stämningen är fin och vi jobbar alla åt samma mål: att höja upplagan, få fler läsare och en ännu bättre och gladare tidning. TROGNA 1120 ÅR! ICA-kontaktens stora jubiloumstii v ting: VAL J ARETS ICA-KOMPIS! Nu i december fyller ICA-kontakten 20 år. Det ska vi fira! Vi vill denna gång glömma bort allt som heter effektivitet, prestation och volymökning och bara ägna en tanke åt de ICA-anställda som gör sina arbetskamrater glada. Vi vill utse Arets ICAkompis. Kompisen på jobbet som hjälper dig och stöder dig när du som bäst behöver det, kompisen som är positiv och alltid hygglig och som sprider glädje omkring sig, kompisen som är pålitlig och rakryggad. Han eller hon kan ha många andra fina egenskaper också som just du värdesätter. Skriv och berätta om dir ICA-kompis. Har du så myc ket gott att berätta om honom rs,, eller henne att allt inte ryms '-^T-r.' ~h~- på vår lilla talong så tala endast om hans namn. Vi ringer ^ då upp dig och får detaljerna per telefon. \. Årets ICA-kompis belönas med en studieresa till Paris värd omkring kronor! Han eller hon får följa med en grupp ICA Essve-anställda som nästa sommar (maj-juni) ska studera detaljhandeln i denna charmiga världsstad. De kommer att göra utflykter till bland annat Versailles och något av de kända vindistrikten. Men det blir fler priser. Sammanlagt 20. Förutom Parisresan kan din ICA-kompis vinna någon presentartikel ur ICA:s breda sortiment. Kanske en bok, en chokladkartong, en badhandduk eller några kilo kaffe. Juryn som bedömer ICAkompisarnas kvalifikationer består av Roland Fahlin, blivande VD för ICA-förbundet, psykolog Jan Olof Norberg från konsultföretaget PUAB i Stockholm, samt Ingrid Rosenlund, ansv utgivare för ICA-kontakten. SISTA ANMÄLNINGS DAG är 31 januari De första 50 insända förslagen belönas med en praktisk dokumentportfölj i skaj med påtryckt ICA-kontaktenemblem. Skriv och berätta! Ring och berätta! Tänk att du kanske aldrig mer får chansen att revanschera dig för allt din ICA-kompis har gjort för dig! Sänd talongen till ICA-kontakten, ICA-förlaget, Västerås. Senast 31 jan Min ICA-kompis heter: Han/hon har följande fina egenskaper: På stor avskedsmiddag med VD, fr v: Stig Åberg, VD Birger Jarl Persson, Helga Mattsson, Bengt Liwenius och Olov Wieweg. I slutet av november hölls höstens avtackningsmiddag för nyblivna pensionärer vid ICA Hakons huvudkontor i Västerås. Den här gången var det fyra trogna medarbetare som sammanlagt varit anställda i 120 år hos ICA Hakon: Bengt Liwenius, ekonomidirektör 43 år, Helga Mattsson, ekonomibiträde i personalrestaurangen, 19 år, Olov Wieweg, produktchef Frukt & Grönt 49 år, samt Stig Åberg, konsulent på Detaljhandelsplanering 9 år. De uppvaktades under högtidliga former med tal av VD Birger Jarl Persson, med diverse gåvor och med blommor. Omkring 50 arbetskamrater var med på middagen som avnjöts i matsalen på Hakonshus. Avsändarens namn: Adress: Tel till jobbet: Tel hem:

4 Fruktpacken blev kontorslandskap Nils Fabiansson t v överräcker blommor och tavla till Uno Ernelind Uno tog tavlan Eftersom Thurettchefen Uno Ernelind redan har en utmärkt klocka föredrog han en utmärkt tavla som present för 25 års Eol-anställning. Det var i samband med invigningen av ThUretts nya lokaler i Göteborg den 15 oktober som personalchefen Nils Fabiansson med väl valda ord överlämnade målningen och blommor till Uno. Färdigförpackad frukt är ingen storsäljare idag. Lösviktsprincipen gäller och ICA Hakons fruktpaketeringar blir alltmera överdimensionerade. På DC Örebro har man gjort det bästa möjliga av situationen, helt enkelt förvandlat 150 kvm av utrymmet till kontorslandskap. Med detta relativt enkla ingrepp har man slagit minst två flugor i en smäll. Paketeringsavdelningen har blivit trivsammare och de säljare och konsulenter som nu flyttat in i den nya lokalen har fått en bättre överblick samtidigt som trivsamheten ökat även på den kanten. Totalt är det nio personer som flyttat in på den nya arbetsplatsen. Större yta Vi tycker att det här är en riktigt bra lösning, säger distributionschefen Rolf Gullberg. Kontorspersonalen får större yta per person och sälja- Te och- paketerare får bättre kontakt med varandra. Det har länge varit vår strävan att sudda ut de gränserna. I den nya kontorslokalen bjöds flytten till ära på fest. Ost och bröd jämte stora lass av allehanda exotiska frukter dukades upp av husmor och alla lät sig synnerligen väl smaka. Papaya, mango, kiwi. Spännande och gott. Den här flytten har vi väntat på i flera år, konstaterade fruktchefen Rune Eriksson medan han med van hand delade en färsk ananas i klyftor. Närkontakt Här kommer vi i nära kontakt med både paketering och expedition. En viktig del av en försäljares arbete är att ständigt hålla sig å jour med varornas kvalitet. Här kan han lägga ifrån sig telefonluren och gå ut och"tittar och-tittar- Alla trivs med denna nya situation. Man kan säga att vi numera lever ett lyckligt familjeliv. Text och foto: Sven Wesström / fruktpaketeringen har man fått avstå litet utrymme men detta har ingalunda minskat trivseln. Dessutom har man fått bättre kontakt med sina säljare. Fr v Kerstin Larsson, Mary Gustavsson, Inger Byström och Kerstin Andersson. får ny utgivare Månadstidningen Bo Bra får från nyåret en ny ägare. Specialtidningsförlaget, som ingår i tidningskoncernen Bonniers Tidskriftsförlag, blir den nya utgivaren. Bo Bra skapades 1983 genom en sammanslagning av tidningarna Allt i Hemmet (Åhlén & Åkerlunds Förlag) och Hem och Fritid (ICA-förlaget). Bo Bra Förlags AB, som ägts till hälften av Bonniers Tidskriftsförslag och till hälften av Bonniers Tidskriftsförlag och till hälf-. ten av ICA-förlaget, har sedan dess givit ut tidningen. Genom att köpa ICA-förlagets del tar Bonniers Tidskriftsförlag över hela ägaransvaret den 1 januari 1986 och lägger utgivningen hos Specialtidningsförlaget. Olegruppen nu även i Stockholm Från och med årsskiftet kommer Olegruppens utrustningsavdelning att öppna en permanent utställning i Stockholm. Adressen är Dalagatan 22. Telefon 08/ Utställningen kommer att bemannas av två säljare, nämligen Ing-Marie Andersson och nyanställda Greta Sandman. Örebros Distributionschefen Rolf G ullberg t v gör en kvalitetskontroll tillsammans med Karl-Göran "Frasse" Fransson och Kerstin Larsson. Fruktsäljarna vid DC Örebro samlade till invigningsfest i nya lokalerna. Fr v Rune Eriksson, Stefan östlund, Lennart Lennkvist, Karl-Göran "Fras- "Frasse" Fransson, Mikael Eriksson, Vega Johansson och Bengt Oskarsson. ost pack stängs för gott Ostpaketeringsanläggningen vid DC Örebro kommer att stängas inom ett halvår. Beskedet kom inte oväntat och några friställningar blir det sannolikt inte heller tal om. De sex personer som berörs kommer att omplaceras, främst till fruktpaketeringen. Torsten Danielsson vet inte vilka hans arbetsuppgifter kommer att bli. Förmodligen fruktpacken. Eftersom jag har jobbat 40 år på företaget är jag inte rädd för att bli friställd. Ostpaketeringen i Örebro har under senare tid volymmässigt minskat och i maj stänger man alltså för gott medan produktionen, som uppgår till ton/år, överflyttas till DC Västerås. Vår målsättning är att behålla personalen, säger distributionschefen Rolf Gullberg till ICA-kontakten. I dag tyder mycket på att vi också kommer att lyckas, även om vi får se oss omkring på hela DC efter nya jobb. Sorgligt Någon flyttning av personal från Örebro blir det inte. Fruktpaketeringen kommer att överta några personer, vilket i sin tur kommer att göra semestervikarier överflödiga. Det kan inte hjälpas, säger Rolf Gullberg. Vi vill främst trygga sysselsättningen för dem som redan finns i huset. Det blir kärvt, men vi hoppas kunna klara det. Ingegärd Lannestad och Karin Zettergren har arbetat i ostpaketeringen sedan 1968 resp När den nu läggs ned blir deras nya arbetsplats fruktpaketeringen. Sorgligt, säger Karin Zettergren spontant, men tilllägger: Det kunde ha varit värre, man vänjer sig väl. Ost är roligare än frukt säger Ingegärd Lannestad. Inte är det särskilt roligt att byta jobb efter arton år, men å andra sidan skall man väl vara glad åt att över huvud taget ha ett arbete.

5 Kaffefilmen gjorde succé May we buy your f il ni, Mr Aller? Det var ett flertal representanter från olika länder på Internationella Kaffesymposiet i Madrid i oktober som ville köpa Ragnar Allers videofilm om kaffe. Filmen är en dokumentär om "kaffets långa väg från böna till kopp", ett ämne som märkligt nog ingen filmproducent hittills ägnat sig åt. Man kan gott beteckna den som mitt livsverk, förklarar Ragnar Aller, VD för ICA Rosteri i Västerås. Videofilmen är 30 minuter lång, engagerande och lärorik på samma gång samt fri från reklam. Den spelades in våren 83 på kaffeplantager i Brasilien och Colombia och senare under året i Sverige. Leif Bäckström var min fotograf, en skicklig och rutinerad yrkesman. När filmen var färdiginspelad var den sex timmar lång, vilket givetvis Filmproducenten, föredragshållaren och rosterichefen Ragnar Aller. var i mastigaste laget även för den mest vetgirige kaffeentusiasten, säger Ragnar Aller. Vi klippte ner den till 30 minuter, ett av de svåraste momenten i hela produktionen. Här gällde att välja rätt, få med en liten snutt om allt väsentligt och ändå inte tappat flytet i storyn. USA-intresse Filmen kan hyras hos ICA Rosteri av alla intresserade. Våra köpmän kan till exempel ha glädje av den, för utbildning av den egna personalen eller för att visa den som ett programinslag på kundträffar, menar Ragnar Aller. Det känns för mig angeläget att få ut en korrekt och saklig information om kaffe som de facto är världens näst största handelsvara. Hittills har jag sålt filmen till Finlands Television På årets Internationella kaffesymposium I Madrid höll Ragnar Aller ett föredrag om utvecklingen av kaftekonsumtlonen I Sverige. I anslutning till det visade han sin film Människan och kaffet. och till Kesko, den finska motsvarigheten till ICA-rörelsen. BBC i England skulle köpt den om filmen hade varit femton minuter längre. Nu var den redan nedkortad till 30 minuter, tyvärr. Och det var inget att göra åt. Ur Madridtalet: Svensken sparar räknar kaffekopparna! Sverige har under många år varit världens största kaffedrickarnation. Tyvärr har dock konsumtionen minskat betydligt under senare år. Under perioden har försäljningen till den privata sektorn minskat med 10 %, medan försäljningen till storhushåll hållit sig kvar på samma nivå. Eftersom kaffepriset stigit avsevärt har konsumenten i Sverige ändrat sina vanor och brygger nu det antal koppar som går åt vid varje tillfälle. Innan dess var man mer generös och räknade sällan kopparna. Idag ligger kilopriset för kaffe på ca kronor. Tyvärr ser man oftast bara detta pris och tänker inte på att priset per kopp fortfarande är ganska lågt jämfört med andra drycker. Även läkarnas varningar för överdrivet kaffedrickande har bidragit till den minskade konsumtionen. Genom att man idag mestadels säljer kaffet färdigmalet och vakuumförpackat vet många människor inte längre hur en kaffeböna ser ut. Än mindre hur en kaffeplanta ser ut, var den växer och hur kaffet skördas och bearbetas. Filmen Människan och kaffet ska bidra till att sprida denna viktiga information om A andra sidan har jag redan fått tillbaka alla pengar som jag satsade. Och det ser ut som om hela projektet skulle ge en riktig fin avkastning, i synnerhet nu när även USA anmält sitt intresse. Ingrid Rosenlund C O F F E E SYMPOSIUM &TRADEFAIR M A D R I D HAND BOOK världens näst största handelsvara. Vi får heller inte glömma att miljoner människor i så kallade U-länder idag tjänar sitt levebröd inom kaffebranschen. Dotterbolagen bildar egen referensgrupp En grupp fackliga representanter för ICA AB:s spec dotterbolag samlades på ICA-förbundet i Stockholm för ett par veckor sedan. Sammanlagt 17 ordföranden för klubbarna inom Handels, KTF, Livs, SJF, SALF och SIF diskuterade ett regelbundet framtida samarbete. Ett angeläget ämne var eventuell representation i IC A-styrelsen. Beslut fattades att bilda en egen referensgrupp, i likhet med regionföretagens referensgrupp. Denna ska träffas två gånger om året. På eftermiddagen anlände även dotterbolagens personalansvariga för att tillsammans med facket få diverse aktuell information av ICA-förbundets VD Frans Henrik Schartau och ekonomidirektör Ulf Nyström. Lennart Engdahl, BOB:s representant för Livs, lyssnar tankfullt på Frans Henrik Schartaus presentation av Vtvecklingsavtalet.

6 ICA-kontakten fyller 20 å A-kontakten fyller 20 år Rune var med från berjan Förste redaktören, Rune Freden, med förslå ICA-kontakten Åldrandet är ingen egenskap, brukar man säga. Att fylla år är en nödvändighet som inte förtjänar någon uppmärksamhet. Men nu är det så här att ICA-kontakten såg dagens ljus för exakt tjugo år sedan och därför tyckte vi att vi kunde bläddra litet i äldre årgångar för att se vad som hänt inom ICA under dessa två decennier. Långt tidigare redan 1946 startade ICA sin första personaltidning, Hakoniten. Den var av mera lokal karaktär och målsättningen för ICA-kontakten var som namnet anger att bidra till att öka kontakten mellan ICA-företagen och de anställda. ICA-förlaget anförtroddes det redaktionella arbetet och den första redaktören var Rune Freden. Vi uppsökte honom och bad honom rota litet i minnenas skattkammare: Jag minns mycket väl när vår chef Sven Lindblad för tjugo år sedan frågade om jag och mitt gäng, som då gav ut tidningen "Självbetjäning (nuvarande Supermarket) om vi kunde åtaga oss detta nya jobb. Svaret blev självfallet ja och efter ett par månader var första numret ett faktum. Så här års i mitten av december kom det första numret ut. Sedan dess har producerats i runda tal 250 nummer. Många frågor har behandlats och objekten har växlat. Vi har bläddrat i gamla årgångar och i princip har vi med extra intresse granskat vart femte år, närmare bestämt åren 1970, 1975, och Och så förstås det enda numret som utkom födelseåret Växer successivt "Ingen tidning är färdig från början inte heller denna. Vår förhoppning är att ICA-kontakten skall växa fram successivt efter hand som den mer och mer lär sig känna läsekretsens speciella önskningar och synpunkter." Så uttryckte sig ansvarige utgivaren Stig Svensson i ICAkontaktens första ledare. I övrigt dominerades det första numret av rapporter om företagsnämnder, som åren innan börjat bildas runtom i landet. Ar 1965 fanns inom ICA 25 företagsnämnder. Ett samarbete över gränserna ifråga om gemensamma varuinköp med tyskland, Frankrike, Holland och England, liksom en långtidsutredning för detaljhandeln tillhörde också det tunga bitarna. Där beräknades bl a antalet butiker i landet minska med 26 procent under perioden medan däremot omsättningen förväntades stiga med 25 procent. "Rundfrågan" hette en spalt som introducerades i det första numret och den har sedan med vissa avbrott hängt med under ICA-kontaktens fortsatta verksamhet. Den första rundfrågan löd: Hur har ni det på er kafferast? Tolv personer fick yttra sig och alla hade en klart positiv inställning. På näst sista sidan presenterades med en hel- Tih tinu* '. in: tiiiy ' n»n «"»«ko»»n>nikl 1.14,1.1:.. Fi.. 4 D#rU h;>f<*!>:i i*,.,,.'rir,'.,,»* K&pmamai MHwf I / Uno bäst i IC-kunskap Nu väntar Mlelhavet Uno Ernellnd, Eol Göteborg, I mitten, tn tävling i ICA-kunskap. sidesbild en segervan simmarflicka från Göteborg och det blev sedermera tidningens kännemärke att man varje nummer hade en bild av en spänstig ICA-medarbetare. Det var inte alltid så lätt att få tag på någon sådan, säger Rune Freden i dag. När vi nästa gång ställer ICA-kontakten i blickpunkten har vi hunnit fram till "Hur blir 1970-talet för oss IC A-anställda?" frågades och cheferna för Hakon, Eol och SV (Essve numera) var enhälligt optimistiska och positiva. Nya distributionscentraler planeras i Karlstad, Södertälje, Uppsala och Luleå. Oxsteken kostade 19:40 kilot det här året och det var högaktuellt att tala om demokrati på arbetsplatsen. Företagsnämnderna, som blir allt fler intresserar sig för den frågan. ICA Frukt och Grönsaker i Helsingborg lär oss att äta fänkål, zucchini, broccoli och andra exotiska grönsaker. En omfattande tävling i ICAkunskap vinns av en konsulent i Göteborg och han får nu som belöning resa till ett valfritt mål vid Medelhavet. Värt att notera är också att ICA-kontakten uppmärksammats i en rikstävling om "Arets personaltidning." Man vann visserligen inte, men så här sade juryn: "ICA-kontakten tycker vi är mycket prydligt gjord, tryckt på svagt färgat papper. Den röjer också en ambition att vara en tidning för personalen om personalen. Roligare förr Aret är nu 1975 och en hel del har hänt med ICA-kontakten. Den är numera dubbelt så stor (dagstidningsformat) och utkommer på gult papper med 22 nummer om året. Däremot hat sidantalet minskats ner till fyra. Stor vikt läggs vid idrott och motion, men också vid viktiga personalfrågor. Det är kvinnoår i år och med anledning av detta frågas i en rundfråga: "Vad hoppas du av kvinnoåret?" Det borde börja med att vi får en kvinna i företagsnämnden, svarar en manlig tillfrågad från Borås. ICA:s första kvinnliga truckförare gör sin debut och man säger att "datan fixar det mesta." Däri instämmer dock inte vissa säljare, som hävdar att "personliga kontakter är något som inte robotar får ta över." På en fråga om det var roligare förr svarar de tillfrågade ganska enhälligt att det var det nog. Då var det mera personlighet och mera kontakt med arbetskamraterna. Jobbigare men mindre stress. Arbetsmiljön är föremål för debatt och i ett extra stort nummer diskuterar ICA Hakons VD Birger Jarl Persson med några medarbetare "hur man skall skapa en mening för alla i jobbet." Vi ägnar oss alldeles för litet åt de mänskliga relationerna på jobbet, sade Birger Jarl Persson bland annat. Pappaledighet Ytterligare fem år har nu gått och ICA-kontakten har vid det här laget hela femton år på nacken. Sidantalet är numera åtta och pappret vitt i stället för gult. Satsningen på rena reportage har märkbart ökat. Vi står väl rustade, säger Mai första kvinnan oé truck expedierar 1200 kollin varm daa "JAG STOR- TRIVS" Maj Nihtort ar e&pedll pi kolonlaliafret i Hel fhagfaort tedan fyra må nåder. Hon är forna kvin nan uppgiltrn. Inom KA med den Jag»lonriv», tiger Maj. iom hinner tinedk ra cirka I.'(Kl kollin var Kor Irmk Wm rn liel kar hipvtjri Ja. kartor rnlc lin har ImrS.ik IVl ai klan atl del ai lur kampial ihlaiul tpcticlli nar man»ka arahha lar om 'il Ii Hlallll k MM mm man ik lidigarr Ml ' * i" 1 "" rh lauianlhranuhrn or.li ilrl r.i minn lika ohrnr,l Hala man lar kitf dr ratla».rtrrrrrn ila man kka lilla runna ta ker. ra far dn hia t in l> sik krtva dn Men drl kravr ni okkka ar mina»relik!" 'er manliga 1975 uppmärksammades Maj Nilsson, första kvinnan pi truck. ICA-ledningen året. inför det nya Pappaledighet har genomförts, men har av någon anledning inte slagit igenom. Många tycker att det känns olustigt inför arbetskamrater och företagsledning att begära ledigt av en sådan orsak. Det är handikappår i år och i Göteborg har Eol inrättat en anpassningsgrupp med uppgift att öka anställningen av äldre och handikappade och skapa bättre förståelse för deras problem på arbetsplatsen. Att spara är inne det här året. Det handlar inte så mycket om pengar som om energi och papper för att ta ett par exempel. Att pengarna också spelar en viss roll framgår av rundfrågan "Har du råd med semester?" Det hade de tillfrågade även om svaren kom med en viss tvekan. Avslutningsvis får vi veta att ICA-förlaget i julruschen distribuerar böcker om dagen till bokhandlarna och att Hjalmar Blomqvist skickar ut 20 ton glas och porslin till ICAhandlarna. Också det varje dag. Därmed har vi nått fram till december De senaste fem åren har vi naturligtvis alla i så gott minne att de kan anstå till nästa jubileum. Sven We*itröm Från ICA Essve:s fackklubbskonferens: ICA'förbundets Ta reda ps fakta! blivande VD: Ett grupparbete gick ut pi att kartlägga förhållandena pi en viss avdelning. Deltagarna lärde sig att praktiskt tillämpa Utvecklingsavtalet. Fr v: Bengt Zetterqvist, HTF Stockholm, Ove Magnusson, HAF Gotland, Urban Eriksson, HAF Östergötland, Margareta Wastesson, HTF Östergötland, samt Roland Fahlin från HK i Stockholm. En rak kommunikation inom alla led det enda raka för oss IC A-anställda, framhöll Roland Fahlin. Bara vi inom ICA känner till de faktiska förhållandena när en känslig händelse inom vårt företag behandlas vårdslöst i kvällspressen. Fråga därför den som vet och lita inte på tvivelaktiga rykten, uppmanade ICA Essve.s vvd och ICA-förbundets blivande VD Roland Fahlin på höstens fackklubbskonferens i Stockholm. "Den känsliga händelsen" gällde historien om ICA-handlaren i Stockholm som vägrade ta emot en prao-elev därför att hon var invandrare. Han blev beskylld för att vara rasist För att kunna följa och förstå budgeteringsarbetet behöver vi bättre utbildning, hävdade Handels representanter vid en intern träff dagen före konferensen. Fr v: Ove Magnusson, Per-Erik Ahlström, Asta Mibrant, Bertil Mark, John Molin, Erland Johansson, Curt Bjersander och Margareta Wastesson. och hela ICA-rörelsens rykte stod på spel. Hur det verkligen förhöll sig har förhoppningsvis åtminstone samtliga ICA-anställda v 'd det här laget fått reda på. En kort repetition för säkerhets skull: ICA-handlaren ville ha en elev som kunde svenska. Det kravet hade han ställt till arbetsförmedlingen, som dock i sina papper kodade om önskemålet till "ej invandrarelev." Detta kategoriska uttalande som ingen har gjort! var givetvis som skapt som under- ag till en het artikel Aftonbladet. Ryktet om ICA:s rasistiska inställning spred sig som en löpeld i landet. De första dagarna visste ingen vad han skulle tro. Många utomstående undrade om historien var sann. Vi visste ju inte ens själva, påpekade Urban Eriksson, huvudskyddsombud på DC Östergötland. Roland Fahlin svarade: Om ni känner er osäkra fråga den som vet. Gå inte och misstro någon eller något. Ta reda på fakta. Bara en rak kommunikation kan leda till ett ömsesidigt förtroende inom ICA. Text och bild: Ingrid Rosenlund Från ICA Essvets Ekonomichefen om I98S faekklabbskoaffröns: Lika höga premier som förra året! Enligt ett förhandsbesked frin Riksskatteverket kan vira fondandelar sti kvar efter fem ir om vi si önskar, talade Ake Hägerman om. Resultatpremien för 1985 torde bli minst lika hög som förra året, det vill säga kronor per heltidsanställd, avslöjade ICA Essve. s ekonomichef Ake Hägerman. ICA Essve kan glädja sig över en fin volymutveckling under det här året till och med oktober månad. Förutom en viss. konsumtionsökning, som är en av orsakerna, har vi även tagit nya marknadsandelar, förklarade Ake Hägernian. Vi har ökat omsättningen med cirka elva procent jämfört med förra året. Här är dock inte storhushållsavdelningarna i Linköping och Visby samt Jeppssons inräknade. Den sektorn har haft en del svårigheter genom att Försvaret föll bort som kund. På Gotland har Storhushåll däremot ökat något. Vad gäller det totala utfallet för 1985 har vi anledning att hoppas på en resultatpremie som blir minst lika hög som den förra. Regelbunden info Resultatpremierna för 1984, sammanlagt runt 2 miljoner kronor, har stiftelsens styrelse placerat på ett specialkonto samt ett depåkonto i SEbanken. Där har pengarna förräntat sig och är idag cirka 8 procent mera värda. Detta motsvarar en årsränta på 15,8 procent före skatt, upplyste ekonomichefen Ake Hägerman om. Han är också ordförande i styrelsen för resultatstiftelsen. Observera: ingen behöver ta upp sin andel vare sig som inkomst eller förmögenhet i sin deklaration, förrän tidigast om fem år då pengarna kan tas ut. Vad beträffar placeringsmöjligheterna har vi nu haft tid att känna oss för inom styrelsen och följt utvecklingen noggrant. Som nästa steg överväger vi att bevaka aktiemarknaden. I fortsättningen tänker vi även regelbundet informera alla anställda om det aktuella läget inom fonden. Det ska ske minst en gång per kvartal.

7 Toppen k MI 11 på ICAtoppen Oro inom facket: Våra jobb kan försvinna på sikt! Glad» vlnprovarna Gun Wiklund t v och Gunnel Cederqvist smakar på enligt konstens alla regler. Torsdagskvällen den 14 november hörsammade ett 30-tal anställda på ICA-förlaget personalklubben Persicas inbjudan till en vin- och ostkväll. En trevlig stämning rådde hela kvallen. "Vin gör ju människan god och glad" lär det heta och inget talar emot detta, påstår några deltagare. En alldeles verklig munskänk Claes Grecke, inledde med att visa diabilder och prata om vinkunskap allt under det att gästerna smuttade på sina glas med vitvin. Efter detta blev det så provsmakning av två röda viner, ett spanskt och ett franskt. Båda sorterna fann sina entusiastiska förespråkare. Kvällen fortsatte sedan med ytterligare vin för dem som så önskade och därtill kom en välsmakande ostbricka. Vi vill veta mer om dataprojektet IDA. Hur kommer det att påverka våra nuvarande arbetsuppgifter? Kommer vi överhuvudtaget att ha våra jobb kvar om några år? Flertalet deltagare på ICA Eols klubbordförandekonferens, som hölls i Halmstad i början av november, kände oro inför framtiden. Fortfarande upplever man den ständigt fortskridande datautvecklingen som ett hot. Visserligen fanns det ett tiotal punkter på programmet som HTF-gruppen skulle diskutera på mötet, men ämnet som kändes mest angeläget var ändå IDA-projektet och dess praktiska följder på arbetsplatserna. IDA är arbetsnamnet för en planerad omläggning av dataprocesserna inom ICA Eol. Två datacentraler kommer att upprättas. Distributionscentralerna blir då i viss mån beroende av en central styrning. Samtidigt ökas dock driftsäkerheten mångdubbelt, teknikmiljön blir enhetlig och nya utvecklingsmöjligheter öppnas. Projektet ska påbörjas sommaren 86. I våras gjorde en specialtrupp, bestående av Lennart Jenestrand, Owe Lundell, Eber Ramsten och Henry Johansson från HK, en rundresa inom Eolområdet och informerade de personer på varje DC, som närmast blir berörda av IDA. Kort därefter samlade även DC-cheferna en större grupp av sin personal för att berätta om nyheten. Så långt har informationen kring IDA spritts. Lennart Jenestrand, ordförande för HTF-gruppen, poängterade på mötet att IDA med all säkerhet inte för med sig några personalnedskärningar. Påståendet betvivlades dock av de flesta. Tommy Nilsson, DC Malmö: Det är helt omöjligt, i varje fall på sikt. För att vi ska känna oss lugnare behöver vi mer information. Ingemar Edström, DC Kungälv: Hittills har vi endast drabbats av en sorts reklamkampanj för IDA. Vi vill veta Handelsgruppen diskuterar möjligheten att då och då byta personal distributionscentralerna emellan. Fr v: Bertil Bergwall, Alf Helgesson, Robert Rosberg, Ove Rydberg och Ingvar Karlsson. mer om hur IDA påverkar våra jobb rent praktiskt. Kenneth Ljungberg, DC Helsingborg: Kanhända att antalet jobb blir oförändrat, men vilka typer av jobb? Henry Olsén, DC Kristianstad: Vi är inte ute efter att bromsa utvecklingen, men vi vill heller inte förlora våra jobb som vi trivs med! Curt Arvidsson, Lindex: Motivet bakom allt investerande på datasidan är ju helt uppenbart: Mer volym ICA BOWLING 1986 Västerås inbjuder till ICA mästerskap den 5 april Tävlingsplats: Bowlinghallen Stora gatan Närmare upplysningar och anmälningsblanketter kommer att utsändas i slutet av februari månad, meddelar Personalföreningen Hakoniterna Bowlingsektionen Arne Andersson Vi behöver full insyn i det planerade dataprojektet, hävdar Kenneth Ljungberg. Kanske får vi helt a«dra arbetsuppgifter offl några år, menar Hem) Olsén. Bra utbildniå är en nödväné förutsättning fi att kunna diskt tera dataprojel av typ IDA, ut derstryker Ah Nyländer fri HTF-förbundet.

8 > I år ligger Julhelgen och även nyårshelgen mitt i veckan. En Idealisk placering. Man kan få en sammanhängande ledighet på totalt 17 dagar genom att ta ut några extra semesterdagar. Men långt ifrån alla inom IC A-rörelsen har den möjligheten. Kan du ta ledigt i julhelgen? med samma personal. Diskuteras bör om det är rätt metod på sikt. Uno Lindqvist, DC Växjö: Förstorar vi inte problemen? Jag har varit med om sex nedläggningar under min anställningstid på ICA. Och de har skötts bra, ingen anställd har kommit i kläm. Jag tror inte att någon behöver känna oro för sin trygghet. Ingemar Edström igen: Vi måste sätta stopp för oron. Rädslan för ny teknik finns överallt. Kunde inte en grundlig datautbildning råda bot på denna osäkerhet? Bättre datakunskap Utbildning, ja. Nästa programpunkt handlade om Förnyelsefonden. Hur kan man på bästa sätt begagna sig av denna nya resurs? Meningen är att facket och företagsledningen från och med nästa år tillsammans ska besluta hur pengarna ska användas. Varför inte föreslå en utbildningsinventering inom företaget, tyckte Ake Nyländer från HTF-förbundet i Stockholm, inbjuden som observatör och rådgivare vid konferensen. Idén var god, ansåg många. En sådan inventering eller kartläggning av utbildningsbehovet skulle avslöja eventuella brister på alla nivåer och inom alla avdelningar. Sedan var det lätt att komplettera med utbildning där det var nödvändigt. Och antagligen skulle flertalet anställda uppskatta att få lära sig mer om datateknik, varefter den överdrivna respekten för bildskärmar och tangentbord förmodligen skulle försvinna. Lennart Jenestrand antecknade att även den frågan ska tas upp på Regionala Företagsnämnden. Text och foto: Ingrid Rosenlund DC Helsingborg I HI. KP m> III W!s ml lokalt avtal Ingvar Brandt Expeditör DC Kristianstad, ICA-Eol: Nej, det går inte. Då har vi bråda dagar. Vi måste jobba in helgdagarna för att hinna med, trots att de största topparna är över. Det tillkommer kompletteringar av varor och vi har även inventering vid den tiden. Kurt-Inge Andersson Fruktexpeditör DC Östergötland, ICA-Essve: Nej, det blir att jobba på som vanligt. Dessutom får vi arbeta över för att vi skall hinna med att få ut all frukt. Det blir alltid extra stora leveranser till helgerna. Vad kommer omläggningen att innebära rent praktiskt, undrar Ingemar Edström. Redan den 3 maj i år undertecknade företagsledningen och facket på DC Helsingborg ett Utvecklingsavtal med lokal anpassning. Det är de hittills ensamma om inom ICA. Var ni helt överens på alla punkter? Kenneth Ljungberg, HTF-ordförande: Nja, den svåraste paragrafen var den om fackets med* inflytande vid nyanställningar. Men även på den punkten jir vi nöjda idag. DC-chefen Sven Hägglund kommenterar: -~ När det gäller val av person vid nyanställning måste den instans som bär det ekonomiska ansvaret, ha mest att säga till om. Men givetvis ska företagsledningen samråda med facket precis som det nu står i avtalstexten,. Fungerar den praktiska tillämpningen av avtalet? Inte riktigt, tyvärr. På många avdelningar vet man ännu inte hur man ska handskas med avtalet. Därför måste vi snarast möjligt sätta igång och utbilda samtliga anställda, svarar Kenneth Ljungberg. Eva Andersson Försäljare Lindex, Göteborg: Nej, det går inte alls. Hela helgen innebär ett förlängt öppethållande för vår del. Något lättare är det för deltidsanställda att ta ledigt. Vi har i alla fall förmånen att vara lediga på julafton. Men trots allt är denna jobbiga period ändå den roligaste på hela året. Arvid Olsson Expeditör, Storhushåll DC, Östersund, ICA-Hakon: Nej, tyvärr. Istället så får vi kanske arbeta extra för att klara distributionen.

9 10 Månadens iubiiur "GOTTE" skåningen som vill bli spanjor! Somliga människor hamnar, utan att egentligen själva veta varför, i ett visst yrke. Andra har redan från början sin yrkesbana mera utstakad. Till den senare kategorin vill man bestämt hänföra Gotthard Thörnqvist "Gotte" för sina många vänner kolonialsäljare på DC Kristianstad. Även om vägen inte varit helt spikrak har han nu nått sitt mål lagom till 50-årsdagen i december, som han helst vill tillbringa på favoritön Mallorca. Gotthard Thörnqvist har, som man säger, gått den långa vägen. Utan annan utbildning än sjuårig folkskola och en orubblig motvilja mot att hamna på fabrik var yrkesvalet begränsat. En lärlingsplats i butik, restaurang eller frisersalong var de alternativ som stod till buds. De två sistnämnda föll av någon anledning bort och sedan var förstås valet enkelt. Det fanns förmodligen handlarblod i släkten, kommenterar "Gotte" själv. Bodknodd En speceributik i Bromölla blev den första anhalten i "Gottes" yrkesliv. Där avancerade han utan att egentligen anstränga sig under tolv år från springpojke med rätt att arbeta dygnet runt till andra och sedermera första bodknodd, elegant uppdressad i skjorta och slips. Det var ett måste på den tiden. Kanske var det den nypåkomna klädmedvetenheten som fick Gotthard Thörnqvist att söka sig till konfektionsbranschen. Först i Bromölla, senare som butiksföreståndare i Ystad. Vid det här laget hade Wessel börjat handla med kläder i sina storköp och i bussar fraktade man kunder till Malmö från hela det övriga Skåne och litet till. Trött Om det var detta hot mot den fackmässiga konfektionshandeln eller en allmän trötthet på jobbet som fick "Gotte" att söka sig ett nytt verksamhetsfält kan vara osagt, men det var just vad som hände. Jag skrev ett brev till ICA Eol och fick börja på lagret, berättar han själv. Efter två veckor blev jag säljare och min nuvarande befattning som kolonialsäljare tillträdde jag för ett år sedan. Selektiv försäljning På den vägen är det. "Gotte" har fått det jobb han ville ha. Förhållandet till kunder och vice versa är gott, liksom till arbetskamrater. Han bedriver så kallad selektiv försäljning, vilket innebär att han minst en gång i veckan ringer upp var och en av sina kunder. Därtill fungerar naturligtvis telefonen även i motsatt riktning. Varje vecka håller Gotthard Thörnqvist personlig telefonkontakt med sina kunder. Kunderna ringer förstås när något hakat upp sig, men som regel klarar vi upp det hela utan större svårigheter. Båda parter är medvetna om att det finns problem, men ingen tar något personligt. Dans på rosor Livet är inte bara vin, kvinnor och sång utan också en dans på rosor, brukar "Gotte" litet skämtsamt få till det och det uttrycket ger en ganska bra bild av hans positiva inställning till hela tillvaron. Man kan ha trevligt på jobbet, anser han, men vill inte ta jobbet med sig hem. Detta innebär nu inte att han är någon Dr Jekyll och Mr Hydetyp utan helt enkelt att han trivs i alla miljöer. Till exempel på Mallorca, som han efter oräkneliga besök numera betraktar som sitt andra hem. Det är en dröm av många att någon gång få bosätta mig där. Någon familj att tänka på finns inte, men väl en flickvän, som delar hans passion för bl a resor till soliga trakter. Gotthard Thörnqvist är intresserad av det mesta och att i korthet sammanfatta hans liv utanför arbetet är sannerligen inte lätt. Det enklaste är att han får göra det själv: Jag är lat av naturen. Därför kan jag sitta långa stunder och bara tycka att det är skönt att finnas till. Naturen tycker jag om. Likaså tycker jag om att laga mat. Naturligtvis också att äta den. En bok ibland. Och musik. Plus en del annat. Lycka till med livet. Tack. Text och foto: Sven Wesström Av de glada minerna att döma går affärerna bra. "Gotte hontqvist t v och koloniallagerchefen Rolf Nilsson. Veckans annonsblad förbereds noggrant. Sten BJerstedt t v, Inge Andersson och Gotthard Thörnqvist diskuterar uppläggningen.

10 II Hailev och vällagad mat tänder ICAs mediakniitte Jag gillar när det rör sig. Tycker om att testa nya verksamhetsområden. Vara med i tiden och ständigt upptäcka nya saker. Jag kan inte leva utan utmaningar. Den som här ovan kort beskriver sig själv är Svante Remshagen, fotograf, reporter, redaktionssekreterare på ICA-förlaget, och numera sysselsatt med att på uppdrag av ICAs nya mediagrupp leda utvecklingsprojekt inom mediaområdet. Man vågar lugnt påstå att massmedia alltid upptagit en betydande del av Svantes liv. Redan under skoltiden i Sala extraknäckte han som fotograf hos Vestmanlands läns tidning och 1968 anställdes han som pressfotograf på samma tidning i Västerås. Han fördjupade sig i journalistiken och blev med tiden lokalredaktör i Enköping, senare i Köping. År 1978 hamnade han på ICA-förlagets lönelista först som reporter, därefter som redaktionssekreterare innan han i slutet av förra året tillträdde sin nuvarande befattning. Nyhetsservice Svante gillar att prata om jobbet. Däremot inte om sig själv. Kan vi inte tala om gruppen, säger han bevekande. Jovisst. Nu börjar Svante komma upp i varv. Avsikten med den nuvarande satsningen inom videoområdet är att producera ett nyhetsprogram av typ "Rapport" att sända ut till ICA-butikerna inom Eol, Essve och Hakon, säger han med tonvikt på varje stavelse. I dag är 250 butiker inblandade i videoförsöken. Dessutom regionföretagens huvudkontor och distributionscentralerna. Vi har under hösten producerat tre program per region och för 1986 är det beslutat om sex program per region. Svante talar entusiastiskt om den explosionsartade mediautvecklingen. Med spänt intresse följer han vad som händer med satelliter, kabel- TV, video t ex "Laservision" m m. Svante Remshagens uppgift är att samla ihop idéer och se till att de blir genomförda. På videosidan jobbar vi för närvarande med tre produktionsbolag. Själv producerar jag vissa inslag men det finns också andra producenter med i bilden. Filmerna är minuter långa, varav hälften är gemensamt material, resten anpassat till respektive region. Vi producerar inte bara nyhetsprogram utan exempelvis också speciella matprogram för kabel-tv. Dyrt Att producera videofilmer är dyrt. Mycket dyrt. Uppdelat på många kopior blir emellertid inte kostnaderna så stora. I dag finansieras projektet med så kallade utvecklingspengar från regionföretagen och förlaget. Så ser alltså Svante Remshagens värld ut i dag. Det är naturligt att han har tankar runt videoutvecklingen: Tyvärr har videon genom våld, pornografi och allmänt undermåliga produkter råkat i vanrykte. Personligen tror jag dock att vi kommer att tröttna på den vågen. Däremot tror jag på video som förmedlare av informationsoch så kallade gör-det-självprogram. Videon kommer aldrig att slå ut det tryckta ordet, men kan bli ett bra komplement till tidningar och böcker. Action Svante Remshagen lever ett minst sagt rörligt liv. Cirka Här visar Svante Remshagen några kassetter som gjorts för regionföretagen. 100 resdagar om året får honom i rotation. Under resorna, blir det inte en del spilltid där? Jag har alltid med facklitteratur i bagaget att studera och resor är ett bra tillfälle för detta. Men så gott det går försöker jag blanda in skönlitteratur och då blir det förstås någonting med mycket action i. Arthur Hailey och Fredrick Forsythe till exempel. Men någonting annat gör du väl? Jag gillar god mat och på utlandsresorna har jag inte väskorna fyllda med köttbullar, knäckebröd och inlagd sill. I stället blir det restaurangbesök med någonting komplicerat där det fina kökets kapacitet till fullo utnyttjas. Efteråt går jag gärna på någon jazzklubb om sådan finnes. Till sist, vad är det bästa med ditt nuvarande liv? Att ingen dag är den andra lik. Jag avskyr monotoni. Text: Sven Wesstrom Foto: Otlo Pihlman Manuskriptet diskuteras före sändningen. Fr v Svante Remshagen, programledaren Niklas Lindblad och producenten Bengt Anderhagen. i redigeringsrummet växer slutprodukten fram under redigeraren Ola Kikneryds och Svante Remshagens överinseende. Jubileumsmiddag i Göteborg ICA Eols Göteborgsveteraner firade 5-årsjubileum i mitten av november. Det blev en minnesvärd fest med superb middag, en rad underhållande tal, diverse pristävlingar samt levande musik och dans för ett hundratal gäster. Några av de riktigt stindsmässiga veteranerna, de som redan varit med på Ekström & Lefflers tid: fr v övre raden John Widsén, Sven Karlsson, Lennart Carlsson, Torsten Pihl, Olof Danielsson, nedre raden Walter Ljungdahl, Margareta Lagerquist och Gösta Ericson.

11 Tidning för ICA-företagens personal. Redaktör och ansvarig utgivare: Ingrid Rosenlund. Redaktion: Sven Wesström, NilsGlaveby (tekn.red.), Lena Holmberg (sekr.). Adress: ICA-kontakten, ICA-förlaget AB, Västeras. Tel.: 021/ ICA-kontakten utges av ICA-förlaget AB, Västerås. Ännu bara på ritning men färdigbv d i mars! Nu är det bestämt. Vi ska investera i en tillbyggnad på cirka kvadratmeter samt nyanställa mellan tre och fem personer, uppger en nöjd Lennart Corbeus, platschef hos Ljungby Möbelindustri i Småland, dotterföretag till Köpmannatjänst. Idag jobbar vi ur hand i mun. Så kan vi inte fortsätta. Vi måste kunna möta efterfrågan på specialtillverkad butiksinredning samt öka leveransberedskapen för färdiga produkter, förklarar Lennart Corbeus. Nästan varje köpman vill idag ha någon del av sin butiksinredning skräddarsydd. Beställningarna på specialtillverkad inredning har ökat undan för undan. Själva tycker vi att det är den intressantaste biten av vår verksamhet. Svårt att planera Eftersom ingen butik är den andra lik är det mycket svårt att planera produktionen i förväg. De olika produkterna tar olika lång tid att färdigställa, allt mellan två och nio veckor. Leveranstiden för specialtillverkat är givetvis längst. Men även råvaror måste skaffas. Dessa får vi beställa cirka tio veckor i förväg. Vi kan inte hålla oss med alltför stora lager heller. Då löper vi risk att nya material dyker upp på marknaden och vårt förråd hinner bli omodernt, fortsätter Lennart Corbeus. För att kunna öka flexibiliteten i vår produktion och för att kunna lagerföra större kvantiteter av färdiga produkter är det helt enkelt nödvändigt att vi bygger till. Projektgruppen har mycket att diskutera om innan tillbyggnaden står klar. Fr v: Peter Danielsson, huvudskyddsombud, Lennart Corbeus, platschef, samt Lars-Göran Johansson, representant för SALF. KJell-Ake Roth och Göran Strå vall ingår också i gruppen, men saknas på bilden. Allt ska vara klart i slutet av mars nästa år. Och då får vi till och med några kvadratmeter över som vi kan växai! Text och foto: Ingrid Rosenlund Harald Fredriksson är sammansättare och har arbetat i 20 år hos Ljungby Möbelindustri. Här fogar han ihop en så kallad frukthörna, populär inredningsdetalj I butikerna. Det är positivt att företaget utvecklas. Det tycker alla mina arbetskamrater också. Själv har Jag varit med om fyra tillbyggnader under min anställningstid på företaget. "Julkoret" utan komplikationer? Inte heller i år behöver ICA-handlarna bli utan Julmat. Transportbilarna kommer att rulla i oförminskad omfattning under den långa julhelgen. Åter står julen för dörren. För de flesta av oss en lång, lat helg med många lediga och inarbetade dagar att ägna åt överkonsumtion av mat och dryck. För att genomföra detta krävande helgprogram fordras att butikernas hyllor ständigt skall vara fyllda med färska, fräscha och läckra varor. Bakom dessa välfyllda hyllor ligger mera planering och mera arbete än vad vi i allmänhet föreställer oss. övertidsarbete på kvällar och helgdagar hör till bilden. Inom ICA har de här frågorna från och till diskuterats under hela hösten. Det gäller att i slutändan hitta en för alla parter vettig lösning. ICA-kontakten har slumpmässigt frågat en DC inom vardera Eol, Ess ve och Hakon och också fått veta hur man på resp håll tänkt sig att lösa problemet med "klämdagarna". I första hand får vi ta lördagarna till hjälp, säger Åke Söderberg, distributionschef vid DC Gävle. Situationen är litet ovanlig genom att många butiker, som normalt inte har öppet på söndagar i år föredrar söndagsöppet för att i stället hålla stängt julaftonen. Nu kommer vi att arbeta lördagarna 14, 21 och 28 december samt 4 januari. Troligtvis också söndagen 22 dec. Vi har på ett tidigt stadium tagit upp de här frågorna med sektionsstyrelsen och några svårigheter att få folk att ställa upp har det inte varit. Nya grepp Vid DC Växjö har man hittat nya grepp för att klara helgruschen. Transportchefen Kent Svangren berättar: För det första har vi gjort livet lättare för våra handlare. Tidigare har vi skickat dem ett ganska svårförståeligt helgprogram på flera sidor. Arets leveransplan består av en enda sida och är mycket överskådlig. Beträffande transporterna klarar vi dem genom att arbeta alla vanliga dagar plus två lördagar. Försälj ningsoch lagerpersonalen jobbar dessutom söndagen 22 december. Det har varit mycket jobb med att förbereda det här, men det är värt besväret. Nu är hänsyn tagen till allas önskemål och vi har också litet extrapersonal att sätta in om det behövs. Ake Söderberg, tionschef, DCGävle. distribu- DC Stockholm befinner sig i en något annorlunda situation än övriga DC. Man är uppdelade på olika varugrupper och inom varje område löser man problemen på sitt sätt. På kött- och charkavdelningen är man optimistisk: Vi skall försöka täcka upp hela kundkretsen under en enda dag, säger transportledaren Ove Nord. Den 23 december kör vi medan expeditionen arbetar söndagen den 22 december. Sedan gör vi om samma sak inför nyårshelgen. För att trots allt ge kunderna en chans att fylla på lagren håller vi jouröppet för hämtning 21, 28 och 30 december. Kent Sven Wesström Svangren, transportchef, DC Växjö.